Vad är ett bra fritidshem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett bra fritidshem?"

Transkript

1 Vad är ett bra fritidshem? -kvalitet ur några olika perspektiv Ellinor Ljungros Kvalitetsutveckling i fritidshem, 15 hp Umeå universitet Rapport utvecklingsarbete december 2009 Handledare Birgit Andersson

2 Innehåll Inledning/ Bakgrund 1 Syfte 3 Problemformulering/ frågeställningar 3 Styrning i tid och dåtid 3 Lärande samtal som utvecklingsmetod 5 Resultat 6 Analys och fortsatt utveckling 8 Referenser 11 Bilaga 1-4 Föreställningskartor Bilaga 5 Frågor till skolchefen

3 Inledning/ Bakgrund Det finns naturligtvis inget entydigt svar på frågan om vad som karaktäriserar ett bra fritidshem. Definitionen på vad som utmärker kvalitet handlar om ur vilket perspektiv tolkningen görs och till vem eller vilka frågan ställs. Skolverket (2000) har starkt kritiserat utvecklingen av fritidshemmens kvalitet. Fritidshemmen har utsatts för stora systemförändringar från 1990-talet och framåt. Strukturella förändringar som t.ex. byte av huvudman, förändrade styrdokument, integration med skolan, ekonomiska nedskärningar innebärande större barngrupper och färre vuxna har medfört helt nya villkor för verksamheten (a.a.) Fritidshemmen har under 1990-talet ekonomiskt sett marginaliserats. Inte heller de pedagogiska visionerna verkar leva kvar. Fritidshemmens huvudproblem är dess osynlighet, både vad gäller samverkan med skolan och vad gäller tillförsäkrandet av nödvändiga resurser. Besparingskraven har vunnit över de pedagogiska idealen, och samverkansproblem skymmer idén om en helhetssyn på barnen (Skolverket, 2000 sid. 61). Skolverket formuler i de allmänna råden för fritidshem (2007) hur verksamheten bör bedrivas för att uppfylla kraven enligt skollagen. Där tas även upp skollagens fastställande av att barngruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Barnets självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra barn och vuxna. I en grupp som är för stor i förhållande till personalstyrkan riskerar dock de positiva effekterna av att vistas i grupp att bytas till sin motsats. Konsekvenser av för stora barngrupper kan vara att samspelet mellan vuxna och barn och mellan barn påverkas negativt med stress och hög ljudnivå som en effekt. När gruppen blir för stor är dessutom relationer svåra att överblicka och det kan bidra till en känsla av anonymitet och otrygghet. Aggressivt beteende eller andra negativa yttringar kan därigenom få utrymme. Det är därför viktigt att gruppens sammansättning och storlek möjliggör ett gruppinriktat arbetssätt som tillgodoser både det enskilda barnets och gruppens behov samt främjar ett positivt samspel mellan barnet och gruppen (Skolverket, 2007 sid.17). I pressmeddelande 8 maj 2009 skriver Skolverket att barngrupperna i fritidshemmen blivit större samtidigt som personaltätheten fortsätter att minska. Statistiken visar att det idag är över 20 barn per vuxen årsarbetare i fritidshem mot drygt 8 barn per vuxen Skolverket befarar att målet med verksamheten enligt skollagen inte kan uppfyllas. Vidare menar Skolverket att kommunerna lågprioriterar fritidshemmen och att dra ner på kvaliteten markerar man som en dålig besparing. Vad som kännetecknar ett bra fritidshem ur fritidspedagogens perspektiv kan bl.a. bero på hur man anser sig kunna utföra sitt uppdrag utifrån de yttre strukturella villkor som innefattar resurser, organisation, lokaler, ledning osv. En annan aspekt på hur fritidspedagogen definierar god kvalitet kan vara hur man uppfattar den pedagogiska verksamheten tillsammans med barn, kollegor och föräldrar kopplat till arbetssätt och innehåll i verksamheten. Fritidspedagogen kan även tänkas beskriva kvalitet utifrån resultat i form av barns utveckling och lärande, vilket kanske är den mest svårtolkade kvalitetsfaktorn. Asplund Carlsson, Pramling Samuelsson & Kärrby (2001) beskriver kvalitetsbegreppen ovan som strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Min föreställning är att frågan om kvalitet i fritidshem ställd till fritidspedagoger med utbildningsbakgrund från skilda tidsepoker, innebär att man gör olika tolkningar av begreppet kvalitet och tillmäter olika aspekter som betydelsefulla. Fritidshemmet 1989 är inte jämförbart med fritidshemmet 2009, varför fritidspedagogen med erfarenhet av arbete i det gamla fritidshemmet har andra referensramar än fritidspedagogen som har sin referens uteslutande i det nya fritidshemmet. Fritidshemmet är idag integrerat med skolan. Det innebär bl.a. att flera lärarkategorier med skiftande erfarenheter av olika skolkulturer ska samarbeta omkring barnen. 1

4 Skolan är mer kravstyrd än fritidshemmet och läraruppdraget är tydligare. Har det en betydelse för hur de olika lärarkategorierna ser på de samverkande verksamheterna? Vad svarar en grundskollärare och en förskollärare på frågan om vad som kännetecknar ett bra fritidshem? I skollagen uttrycks fritidshemmets dubbla funktion som både social- och fostrande verksamhet där omsorg och pedagogik förenas med betoning på uppgiften att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling (1985:1100). Fritidshemmet erbjuder även omsorg för barnen så att föräldrar har möjlighet att förvärvsarbeta eller studera. Hur ser då föräldrar på fritidshemmets uppdrag och funktion? Vad är ett bra fritidshem ur ett föräldraperspektiv? I min kommun finns varken någon lång eller bred tradition av fritidspedagogik. Det fanns bara ett fåtal fritidshem i kommunen innan verksamheten byggdes ut i början av 1990-talet, samtidigt som deltidsförskolorna upphörde och förskoleklasser integrerades i grundskolorna. De förskollärare som tidigare arbetat i deltidsförskola erbjöds nya tjänster i skola och fritidshem. Ett antal nya fritidspedagogtjänster inrättades också, men eftersom det fanns få utbildade fritidspedagoger i kommunen tillsattes även dessa tjänster till stor del av förskollärare. Skolans rektorer blev ledare över samtliga verksamheter och det finns fog för att påstå att den för dem minst kända verksamheten var fritidshemmet. Skolan inklusive fritidshemmmet där jag arbetar startades under samma tidsperiod. I början var intresset från skolledare och lärare för samarbete mellan verksamheterna helt inriktat på att få till stånd en fungerande samverkan för sexåringarna och de yngre skolbarnen i integrerade klasser. Fritidshemmet lokalintegrerades i skolan men var till en början i liten grad verksamhetsintegrerat. Under det första året hade ungefär en fjärdedel av barnen i åldern 6-9 år plats i fritidshemmet, idag är mer än 95% av barnen i de åldrarna inskrivna. Samtliga lärare i F-2 (förskoleklass- år 2) arbetar en del av sin tjänst i fritidshemmet och under gemensamma pedagogiska träffar problematiseras mer än tidigare även frågor som berör fritidshemmet. Om man granskar de kvalitetsredovisningar som gjorts i den skola där jag arbetar har fritidshemmets kvalitativa arbete mot målen uppmärksammats väldigt lite. Endast under de senaste tre åren har kvalitetsredovisningar gjorts specifikt för fritidshemmet. Rektor har enskilt utformat de två första av dessa och man kan nog påstå att innehållet varit förhållandevis tunt. Innevarande års kvalitetsredovisning har för första gången gjorts av lärarna i fritidshemmet och sedan sammanställts av rektor. En intressant fråga är hur skolans/ fritidshemmets rektor och skolområdets chef ser på kvalitet. Vad är ett bra fritidshem sett ur ett ledarperspektiv? Ramfaktorer som resurssystem och organisation på kommunnivå är väsentliga påverkansfaktorer för fritidshemmens kvalitet. Vilka faktorer anser kommunens skolchef vara viktiga? Vad är enligt förtroendevalda i Barn- och utbildningsnämnden kännetecknande för ett bra fritidshem och vilka är förutsättningarna för detta? Det vore också intressant att veta på vilka grunder kommunala beslut fattats kring vilka förutsättningar som ska gälla för fritidshemmen och hur resurserna ska fördelas. Min utgångspunkt för utvecklingsarbetet är således att fokusera vad kvalitet i fritidshem kan tänkas innefatta utifrån olika nyckelpersoners tankar jämfört med intentionerna i de nationella styrdokumenten. Jag har valt att inte gå in på någon fördjupad diskussion om definitioner på olika kvalitetsbegrepp, utan nöjt mig med jämförelser mellan vad som poängteras i samtal med ovan nämnda personer och i styrdokumenten. Jag har också funnit det intressant att titta på styrning under olika tidsepoker i fritidshemmets historia jämfört med dagens fritidshem, som enligt skollagen (1985:1100) ska komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. 2

5 Syfte Syftet med utvecklingsarbetet är att försöka hitta mönster och samlade kvalitetsbegrepp för vad som kännetecknar ett bra fritidshem enligt olika nyckelpersoners uppfattningar jämfört med fritidshemmets uppdrag utifrån styrdokumenten. Jag vill bidra till en gemensam förståelse i arbetslaget för vad som krävs för att utveckla verksamheten i vårt eget fritidshem. Min ambition är även att genom utvecklande samtal påverka medarbetare, ledningspersoner, föräldrar och förtroendevalda till större insikt om vad god kvalitet i fritidshem innefattar. Allt i syfte att på sikt medverka till en ökad kommunal satsning på fritidshemmen. Problemformulering/ frågeställningar Jag har sökt svar på följande frågor: Vad är ett bra fritidshem? Vilka förutsättningar krävs för att ett fritidshem ska anses hålla god kvalitet? Hur överensstämmer vår egen verksamhet med styrdokumentens intentioner? Vad behöver kvalitetsutvecklas i vårt eget fritidshem? Hur är det möjligt att åstadkomma? Styrning i tid och dåtid Fritidshemmet är idag en del av skolan överfördes lagparagraferna för fritidshemmet från socialtjänstlagen till skollagen. Samma år reviderades läroplanen, Lpo 94, till att även omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen ska till sin helhet tillämpas i fritidshemmet avseende värdegrund, människorätt, saklighet och allsidighet och bidra till att läroplansmålen nås i de mer kunskapsrelaterade delarna, enligt Skolverkets allmänna råd (2007). Fritidshemmet omfattas per definition av den skolfria delen av dagen samt under lov (a.a.). De allmänna råden ger råd och vägledning för vad verksamheten bör innehålla. Lek och skapande är viktiga ingredienser för att barnen ska uppleva sin tid i fritidshemmet som meningsfull, rolig och stimulerande. Kontakt och samverkan med närsamhällets fritidsverksamhet, kultur- och föreningsliv ska bidra till att barnen utvecklar intressen för framtiden. En varierad verksamhet med mycket inslag av lek, skapande och utforskning av omvärlden är förutsättningar för att barnen i interaktion med andra lär och utvecklas i social kompetens samt grundlägger sin identitet. Vuxnas närvaro och styrning är viktig för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. Här poängteras också en helhetssyn på barns allsidiga utveckling och att lärande sker hela tiden och i alla sammanhang. Fritidshemmet utgör en viktig arena för att utveckla barns självkänsla genom att förena omsorg och pedagogik. De allmänna råden tar även upp vikten av fysisk aktivitet och kostens betydelse för hälsa och livsstil. Rohlin (2001) uppmärksammar några av de politiska intentioner som styrt utvecklingen av dagens fritidshem i samverkan med skolan. Hon pekar bl.a. på decentralisering som en grundläggande princip för såväl organsiationer som på individnivå. När det gäller barns utveckling och lärande uttrycks detta tänkande i pedagogiska termer av det forskande barnet där barns nyfikenhet och lust att lära är drivkraften. Fritidshemmets traditioner passar in i denna pedagogiska syn och är, enligt Rohlin, en av de faktorer i skapandet av ett vidgat undervisningsbegrepp som bidragit till att förändra skolans kunskapssyn. Tematiskt arbete och arbetslag är förutsättningar för att skapa helhet och sammanhang för barnens möjligheter till lärande, enligt de politiska styrningstrategier som tagit form under talet. Rohlin menar vidare att den helhetssyn som eftersträvas också utgått från ekonomisk vinning genom t.ex. samnyttjande av lokaler, lednings- och personalresurser samt flexibilitet. Det krävs idag att förskollärare, fritidspedagoger och lärare samarbetar i arbetslag. Lärande, social fostran och fritid sker inom skolans ram, vilket enligt Rohlin visar hur skolan styr fritiden såväl tids- som innehållsmässigt, samtidigt som den på ett sätt är fri inom fritidshemmet. 3

6 Det som ofta beskrivs som embryot till dagens fritidshem, var de arbetsstugor som organiserades för arbetarklassens barn i slutet av 1800-talet (Henschen, 1979). Industrialismens framväxt vid sekelskiftet medförde stor inflyttning till städerna. Många barn var hänvisade till sin egen fritid och i spåren av fattigdom, trångboddhet och social misär följde tiggeri och inslag av kriminalitet bland barnen. Via folkskolan ville man i filantropisk anda uppfostra arbetarklassens barn och rädda dem från moraliskt förfall. Syftet var att fostra barnen till arbetsglädje, ordning, flit, sparsamhet och att bli duglig arbetskraft (a.a.). I arbetsstugan förordades handarbete för att träna koncentration och för en introduktion till ev. framtida försörjning, men där förekom även inslag av sagor, lek och sång. Rohlin (2001) menar att de tankar som styrde arbetsstugorna hade många likheter med dagens utbildningsfilosofiska resonemang när det gäller kopplingen mellan social fostran/ utveckling och kunskap/ inlärning. Eftermiddagshemmet tillkom under slutet av talet och nu erbjöds barnen rekreation, avkoppling och vila från arbetet, dvs. skolan. Barnavårdsnämnden tog över ansvaret och personalen utgjordes av barnträdgårdslärarinnor. Verksamheten hade en välgörenhetsstämpel som man från styrande politiskt håll arbetade för att tvätta bort (Rohlin, 2001). Inriktningen var att fungera som ett komplement till hemmet och där fanns även en kompensationsidé som innebar att man med medelklassen som norm ville fostra och handleda barnen. Trots rekreationstanken hade läxläsning central betydelse och enligt Rohlin visar detta på skolans fortsatta kontroll över barnens fritid och fostran startade den första yrkesutbildningen för fritidspedagoger. Under 1960-talet ersattes eftermiddagshemmen alltmer av heldagsöppna fritidshem. Socialstyrelsen var tillsynsmyndighet och reglerade såväl barngruppernas storlek som lokalytor per barn. Nu uppkom ett socialpedagogiskt tänkande där omsorgen om barnen var en viktig faktor (Rohlin, 2001). Fritidshemmet förväntades inte stå för någon pedagogisk planerad verksamhet utan det handlade i första hand om förströelse till ett för kommunerna rimligt pris. Avsaknaden av pedagogiska styrdokument bidrog till att fritidspedagogerna själva, genom Sveriges fritidspedagogers förbund (SFF), skrev ett vägledande program som tydliggjorde pedagogiken i verksamheten kom Socialstyrelsen med nästan identiska råd och anvisningar till fritidshemmet i form av Pedagogiskt program för fritidshem. I programmet framställdes gruppens situation, behov och intressen som viktiga utgångspunkter för innehåll och arbetssätt. Fritidshemmet skulle vara ett komplement till hemmet, men också en plats för lärande. Natur, kultur och samhälle var de tre teman som utgjorde inriktning för innehållet i verksamheten. Under 1970-talet kom Barnstugeutredningens delbetänkande Barns fritid (SOU 1974:42) och den s.k. SIA-utredningen (SOU 1974: 53) där det formulerades att fritidshem både skulle ha en öppen verksamhet och en heldagsomsorg för inskrivna barn. En samlad skoldag föreslogs där fasta och fria aktiviteter skulle avlösa varandra. Fritidshemmet skulle fungera som en hemvist där vuxna fanns med trygghet och omsorg, medan barn och ungdomar aktivt kunde söka sig till föreningar och övrigt fritidsutbud i grannskapet. Enligt förslagen skulle fritidshemmet lokalmässigt integreras i skolan, men däremot förutsattes inte ett gemensamt huvudmannaskap. SIA- förslaget föll inte väl ut, men en del tankegångar och terminologi lever kvar och känns igen i dagens skola. Skolan och fritidshemmet spelar nu, så att säga, återigen på samma planhalva. Samtidigt har fritidshemmet, med få undantag, alltid varit en del av något annat, skolan, förskolan eller allmän fritidsverksamhet. Gränsen mellan det sociala och utbildning har på ett nationellt, strukturellt plan suddats ut, fritidshemmet har inkluderats i utbildningspolitiska strävanden. Den politiska idén om arbetslagsprincipen är omsatt till en metod för lärande och social utveckling (Rohlin, 2001, sid. 205). 4

7 Lärande samtal som utvecklingsmetod I min kommun är begreppet skolutveckling i princip synonymt med problembaserad skolutveckling, PBS. Kommunen ingår i ett forskningsnätverk under ledning av Hans-Åke Scherp vid Karlstads universitet. Genom att arbeta utifrån identifierade vardagsproblem i lärgrupper, i lärande samtal med föreställningskartor och att dokumentera erfarenheter och dra slutsatser, nås ett gemensamt lärande där man även identifierar utvecklingsbehoven (Scherp i Berg & Scherp, 2003). I enlighet med de förhållningssätt som utmärker problembaserad skolutveckling är lärande samtal och föreställningskartor metoder som i forskningssammanhang är likvärdiga med kriterierna för en kvalitativt bra intervju (www.pbs.kau.se/pdf/forestallningskartor%202.pdf ). Det är viktigt att frågeställningarna formuleras som öppna frågor och att det är den egna förståelsen utifrån personliga erfarenheter som bildar utgångspunkt för det gemensamma lärandet. Detta blir sedan basen för att hitta strategier för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Jag såg lärande samtal som en bra metod för att få en uppfattning om olika personers tankar om kvalitet i fritidshem. Då ett av mina syften med arbetet även är att påverka hade jag här som samtalsledare och deltagare möjlighet att också uttrycka mina åsikter och kunde på så sätt bidra till det gemensamma lärandet. I ett lärande samtal får var och en talutrymme utan att bli avbruten och alla har möjlighet att ställa frågor för att fördjupa sin egen och varandras förståelse (a.a.). De personer jag träffade var kommunens skolchef, tre förtroendevalda politiker i Barn- och utbildningsnämnden, skolområdets chef och fritidshemmets/skolans rektor, fyra föräldrar till barn i fritidshemmet, två klasslärare samt två förskollärare och en fritidspedagog i mitt eget arbetslag. Jag träffade skolchefen enskilt, de övriga i fyra olika samtalsgrupper under c:a en timme vardera. Samtalen spelades in och jag skrev sedan ut dem i sin helhet för att kunna analysera dem var för sig och i jämförelse grupperna emellan och med styrdokumenten. För att lättare kunna hitta gemensamma mönster och för att se eventuella skillnader i synen på kvalitet hos de olika personerna, använde jag mig av föreställningskartor i samtalen med alla grupper (se bil.1-4). Föreställningskartor kan vara användbara om man har många samtal och är intresserad av likheter och skillnader i förståelsen i en viss fråga hos en grupp individer (www.pbs.kau.se/pdf/forestallningskartor%202.pdf ). Samtalen inleddes med att jag bad gruppdeltagarna skriva ett nyckelord eller en kort mening på vardera fyra-sex postitlappar om vad de anser att ett bra fritidshem är och vilka förutsättningar som krävs för att det ska hålla god kvalitet. Var och en i gruppen fick därefter under 5-10 min. muntligt beskriva sina synpunkter. Övriga hade sedan möjlighet att ställa förståelsefördjupande frågor och/eller kommentera det som sagts. Postitlapparna fästes på ett större papper och vi placerade dem efterhand i meningsfulla sammanhang. Jag skrev ned anteckningar och kommentarer runt lapparna som komplement och förklaring till nyckelorden och det som sas. Föreställningskartorna visade på så sätt en bild över vilka förutsättningar deltagarna i respektive samtalsgrupp ansåg vara viktiga för god kvalitet i fritidshem. Jag hade nu fyra föreställningskartor att granska och analysera för att kunna jämföra och relatera till styrdokumenten vad gäller fritidshemmets uppdrag. I samtalet med skolchefen använde jag inte föreställningskarta som modell utan där skickade jag i förväg ett antal frågor (se bil.5) som vi sedan problematiserade i dialogform 5

8 Parallellt med dessa samtal har arbetslaget i F-2 (förskoleklass- år 2), som består av två förskollärare, tre fritidspedagoger och fyra klasslärare, träffats vid ett antal tillfällen för att i lärgruppsform fundera över begreppet helhetssyn. Vi problematiserade även frågor kring fritidshemmets uppdrag med utgångspunkt från Skolverkets allmänna råd (2007), t.ex: Hur anser Du att fritidshemmet kompletterar skolan i vår verksamhet? Hur ser Du på förhållandet mellan omsorg och pedagogik? Är något viktigare än det andra? Samtalen dokumenterades och har bl.a. utgjort en del av underlaget för kvalitetsredovisningarna. Sammantaget ingår allt detta i en pågående process för ökad förståelse för det gemensamma uppdraget och en utveckling av fritidshemmets verksamhet. Resultat Fokus för samtalen var alltså vad som kännetecknar ett bra fritidshem och vilka förutsättningar som krävs för god kvalitet i fritidshem. Det som alla anser väsentligt för god kvalitet kan sammanfattas inom kategorierna personal, barngruppens storlek, lokaler, miljö, samverkan och ekonomi. De viktigaste kriterierna för kvalitet när det gäller personal beskrivs av de flesta som kompetens, motivation, engagemang och arbetsglädje. Samtliga pratar även om vikten av samsyn och samarbete mellan personalkategorierna i skolan/ fritidshemmet. Skolområdets chef menar att mycket centralt är personalens vilja att kompetenshöja sig för att möta upp mot samhällets krav; personalen måste vara på banan. Rektor benämner personalen som huvudaktörer. Det är väsentligt att personalen tar eget ansvar och ser fritidshemmet som viktigt. Rektor poängterar också sin egen roll som en betydelsefull kvalitetsfaktor. I lärargruppen vill man att personalen ska vara goda förebilder för barnen och poängterar vikten av att se och uppmärksamma alla barn. Ingen nämner något kvalitetskrav på specifik utbildning för arbete i fritidshemmet. Skolområdets chef säger att behörighet för uppdraget är helt givet, men går inte närmare in på vad det innefattar. Som svar på en direkt fråga om detta svarar en av politikerna på följande sätt: -Jag vill inte säga att alla ska ha en formell utbildning, som förskollärare eller så, men man ska känna att man är på rätt ställe. En annan kommentar från den gruppen: -Kompetens är viktig, men ett genuint intresse för unga är viktigare än formell utbildning. Ytterligare en synpunkt från politikerhåll: -Lämpligheten är helt avgörande, att känna för sitt arbete, A och O det är hjärtat. Den som är högst utbildad är inte alltid bäst, det kan vara den sämsta. Skolchefen säger att man vill ha fritidspedagoger i fritidshemmen, men bristen på fritidspedagoger i kommunen har gjort att förskollärare anställts i stället. Det viktigaste är, enligt skolchefen, att de tre lärarkategorierna förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare finns inom den samlade skoldagen; -Det är där vi ska lägga krutet. Eftersom det sker så mycket lärande under den samlade skoldagen med ledning av dessa tre kompetenser, kan barngrupperna vara större och med färre vuxna i fritidshemmet under eftermiddagarna, anser skolchefen. Rektor funderar på om det kanske vore bra om alla som arbetar i fritidshemmet var fritidspedagoger, men är osäker på hur det skulle påverka det samarbete som finns mellan lärarkategorierna i den samlade skoldagen och ser i nuläget ingen möjlighet att få till det. En förälder säger att hon aldrig har tänkt på vem som är lärare, förskollärare eller fritidspedagog av dem som jobbar i fritidshemmet. I föräldragruppen framförs synpunkter på att det är alldeles för lite personal i förhållande till antalet barn i fritidshemsgrupperna. En kommentar: - Fem på hundra, ett alldeles för stort ansvar för de fem! Hur hinner personalen benchmarka/ förkovra sig? Vilket ekorrhjul! Även rektor och lärare anser att personaltätheten är för låg. Politikerna menar att fritidshemmet fått stå tillbaka resursmässigt. -Skamligt! är en av kommentarerna om hur man ser på antalet barn per anställd i kommunens fritidshem jämfört med skolverkets statistik. - Det måste till mer pengar, fler anställda. 6

9 Barngruppernas storlek och sammansättning kommenteras av samtliga grupper. Flera uttrycker positivism över att alla barn har tillgång till fritidshem och den betydelse fritidshemmet har för barnens utveckling och lärande. Man pratar också om hur viktiga barnen i gruppen är för varandra, för leken och interaktionen och för utvecklande av social kompetens. Samtidigt uttrycks en oro över att grupperna är alldeles för stora i förhållande till antalet vuxna. Det viktigaste är att alla barn blir sedda och att allas olika behov tillgodoses, menar både lärare, politiker och föräldrar. I samtalet med skolchefen framgår inte tydligt synen på barngruppernas storlek kontra personaltäthet. Han menar dock att det var ett medvetet val man gjorde i kommunen vid inrättandet av den samlade skoldagen i mitten av 1990-talet. Resurserna skulle samlas inom den samlade skoldagen och sen... fick det bli omsorg, det som blev kvar. Han anser också att det inte går att göra något vettigt med hundra barn på fyra- fem vuxna, men frågar om det inte är tillräckligt att fritidspedagogernas kunskap används under den samlade skoldagen och om barnen verkligen orkar med organiserad verksamhet även under eftermiddagen. Många tar upp sambandet mellan lokaler och barngruppsstorlek, vikten av att det finns tillräckligt med rum och ändamålsenliga lokaler för olika parallella aktiviteter. Lokaltillgången ses inte som något problem i sig; -Vi har ju hela skolan att vara i, som rektor säger, det avgörande är om det finns tillräckligt med personal för att utnyttja lokalerna och kunna dela grupperna på ett flexibelt sätt. En av politikerna ser en kvalitet i lokaler med spännande, utmanande innehåll och menar att fritidshemmet är ett komplement till hemmet just utifrån detta, att där erbjuds andra saker än hemma. En annan politikersynpunkt är vikten av att anpassa lokalerna för fritidshemmets verksamhet i samverkan med skolan, så att inte bara skolans undervisningsbehov tillgodoses. I lärargruppen ser man som en kvalitetsaspekt att barnen i fritidshemmet erbjuds utmanande, lärande och varierande aktiviteter med många valmöjligheter och en mix av omsorg och lärande. Miljöns betydelse för trivsel och lärande uppmärksammas av både lärarna, föräldrarna och skolledarna. Att barnen trivs med varandra och med de vuxna och att vuxna trivs med varandra är viktiga miljöfaktorer. -Det märks direkt om trivsel finns eller inte, säger en av föräldrarna. Lärarna menar att trivsel i personalgruppen och de vuxna som förebilder för barnen påverkar stämningen och därmed även tryggheten för barnen. En av lärarna tar upp bemötandet gentemot föräldrar som en betydelsefull trivselfaktor och tycker att bl.a. tillgänglighet, engagemang och närvaro påverkar hur verksamheten betraktas; -Det är så små grejer egentligen som gör att det blir trivsamt. Både lärarna och skolområdets chef pratar om organisation och struktur av miljön som viktiga kvalitetsfaktorer. Lärarna säger att miljön ska vara väl strukturerad och tydlig så att den kan förstås av både barn och vuxna. Det måste finnas en samsyn kring värdegrundsfrågor, men även om hur man vill att det praktiskt ska fungera i verksamheten. Alla vuxna ska kunna känna sig trygga med vad som gäller i arbetet både inom den samlade skoldagen och i fritidshemmet. En förutsättning för detta är att ha tillräckligt med gemensam planeringstid, vilket upplevs som komplicerat idag då planering sker i olika gruppkonstellationer och under låsta tider. Skolområdets chef tar upp betydelsen av en tydlig organisation som är i ständig utveckling och menar att ramarna inte får vara så snäva att det begränsar handlingsutrymmet och möjligheterna till utveckling. Hon anser vidare att det måste finnas en organisation som möjliggör samarbete mellan fritidshemmet och skolan när det gäller värdegrundsfrågor, vilket är avgörande för kvaliteten, t.ex. i hur vuxna bemöter barn och ungdomar och i samverkan med föräldrar. Organsiation i form av riktad verksamhet för olika åldergrupper i fritidshemmet tas upp i flera av samtalen. Skolledarna ser mycket positivt på de lokala satsningar som gjorts inom skolområdets fritidshem med en avdelad verksamhet för de lite äldre barnen, något som betytt att de är kvar i fritidshemmet längre. 7

10 En önskvärd utveckling av det, menar områdeschefen, vore en kommunal satsning med mer riktade medel och styrning, samt ett utvecklat samarbete med bl.a. föreningslivet. Föräldrarna efterlyser också en riktad verksamhet för barn över 9 år och där uttalas också önskemål om mer samarbete med föreningar och andra verksamheter i kommunen. I samtliga grupper poängteras betydelsen av samverkan med föräldrar och vårdnadshavare. Skolområdets chef pratar om ett gott och professionellt samarbete, framförallt i värdegrundsfrågor och hon menar att det är viktigt, men inte lätt, att intressera föräldrar för kvalitetsarbete. Föräldrarna ser det som jätteviktigt med öppenhet och ärlighet mellan dem och personalen. En av föräldrarna efterlyser ett forum för föräldrar att kunna påverka i skolan/ fritidshemmet. Den organisation som finns idag är för okänd bland föräldrarna. Det krävs en marknadsföring av detta för att det ska bli ett fungerande system där föräldrar har en reell möjlighet att driva frågor som för utvecklingen framåt. Det största problemet för god kvalitet i fritidshemmet är enligt samtliga grupper de ekonomiska resurserna. Politikerna konstaterar att man inte satsat på fritidshemmen i kommunen; -Det är ju inte alltid en verksamhet vi sett som nummer ett precis. Skolområdets chef menar att det resurssystem som finns i kommunen missgynnar områden med stora enheter. Hon anser att utifrån detta håller ändå fritidshemmen inom skolområdet god kvalitet; -Det är otroligt hur folk trollar med fötterna och får det att gå ihop. Hon ser också de begränsade resurserna som ett hinder för den kvalitetsutveckling som borde ske, t.ex. avseende helhetsarbetet mellan fritidshemmet och skolan. Skolchefen påpekar att det resurssystem som finns i kommunen inte är statiskt, inom det kan man prioritera flexibelt i varje skolområde. Han säger också att lärartätheten i kommunen inte har minskat, att skolan inte har tappat resurser och att fritidshemmet inte ska ses som något speciellt utan finns inom helheten. Analys och fortsatt utveckling Jag har samtalat med grupper av personer som på olika sätt påverkar och har synpunkter på fritidshemmets verksamhet och kvalitet. Här vill jag uppmärksamma komplexiteten mellan att dra generella slutsatser av kollektiva respektive individuella uppfattningar. Var och en har uttryckt sina personliga åsikter i samtalen, samtidigt som den som t.ex. är förälder även representerar en grupp med gemensamma referenser i och med att de har sina barn i fritidshemmet. Jag ser en stor samstämmighet i förståelsen för vad som utmärker kvalitet i fritidshem mellan de olika personerna i samtalen och med uppdragen enligt de nationella styrdokumenten. Man pratar om normer och värden på liknande sätt som det uttrycks i läroplanen, Lpo 94 och vad fritidshemmet bör innehålla för att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid samt stöd i utvecklingen som det beskrivs i de allmänna råden (Skolverket, 2007). Det stora problemet och det som inte fungerar idag beror på bristande resurser i form av ekonomi och personal. Från lärarhåll uttrycks även brist på tid och organisation för gemensam pedagogisk planering som ett hinder för att utveckla kvaliteten i verksamheten. I arbetslaget är vi mitt inne i en kvalitetsprocess där vi nu befinner oss i ett skede mellan teori och praktik. Vi upplever tidsbrist som ett hinder för att hinna med både viktiga målsättnings- och värdegrundssamtal och samtidigt kunna slutföra påbörjade förändringar i det praktiska arbetet, t.ex. med att skapa bättre fungerande lekmiljöer och en tydligare struktur för detta. Jag kan se en viss skillnad mellan de olika grupperna omkring vilka kvalitetsfaktorer som lyfts fram (Asplund m.fl, 2001). Alla tar upp det som kan rubriceras som strukturkvalitet, t.ex. personal- och ekonomiska resurser, lokaler och organisation som avgörande för god kvalitet. Helt väntat är det föräldrar och lärare som tydligare än de övriga understryker vikten av samarbete, trygghet, trivsel och arbetssätt, dvs. processkvalitativa faktorer. 8

11 Jag kan däremot inte tolka någon skillnad i uppfattningarna mellan de olika lärarkategorierna. Den som mest betonar resultatkvalitet är skolchefen som klart uttrycker att det är lärandet som är det centrala för kvaliteten i verksamheten. Jag är medveten om att jag förmodligen fått de svar jag kunde förvänta mig från de olika personerna bl.a. utifrån hur frågorna var formulerade. Förhoppningsvis har samtalen ändå bidragit till insikt om- och ett ökat intresse för fritidshemmets problematik och utvecklingsbehov, vilket också varit ett av mina syften med arbetet. Lärande samtal som metod kändes helt rätt då jag bl.a. därigenom haft frihet att uttrycka mina egna åsikter och därför även kunnat påverka. De utskrifter jag gjort från samtalen kommer vi att, tillsammans med föreställningskartorna och kvalitetsredovisningen, ha användning av som verktyg för fortsatt synliggörande av vad vi behöver utveckla i vårt fritidshem. En fundering som växt fram under arbetets gång är hur förankringen i mitt eget arbetslag influerats av ambitionen att påverka och av mina personliga drivkrafter för en kvalitetshöjning av fritidshemmets verksamhet. Även om vi gemensamt identifierat utvecklingsbehoven kan det finnas en risk att jag med min personliga yrkeshabitus från tidigare epoker i fritidshemmets historia har andra och möjligen högre kvalitetskrav än mina medarbetare. Ett påtagligt resultat av utvecklingsarbetet är dock känslan av legitimitet åt att föra fritidshemmets talan både i arbetslaget och i vårt skolområde. Det har bl.a. medfört att rektor medverkat till att tid avsatts till förberedelser och genomförande av lärgruppsträffar kring fritidspedagogiska frågor. Jag anser att vi nu har en ökad medvetenhet i arbetslaget om fritidshemmets uppdrag och måluppfyllelse. Under det senaste året har vi granskat och tolkat styrdokumenten och har bl.a. funderat över vår förståelse av begreppet helhetssyn och förhållandet mellan omsorg och lärande. Vi är helt överens om styrkan i organisationen med den integrerade verksamheten. Helhetssyn är den bärande idén, men vi behöver också ta itu med de olika delarna och synliggöra dem, så att helheten verkligen innehåller alla intentioner enligt målen i de nationella styrdokumenten (Lpo 94, Skolverket, 2007). Med insikt om fritidens betydelse för identitetsskapande (Nilsson, 1996) ser jag fritidshemmet som en viktig miljö för alla barns möjligheter att skapa intressen och mer jämlika livschanser för framtiden. Det är dags att återerövra fritidshemmet som arena för barnens skull, där deras sociala och känslomässiga utveckling får vara i centrum och där lek och gruppgemenskap bidrar till att skaffa beredskap för att fungera i relation till andra människor och i samhället. Helhetssyn är något som återspeglas i alla samtal. Lärande är det centrala begrepp som formuleras i den pedagogiska helhetstanken; att lärande sker hela tiden och i alla sammanhang i en mix mellan omsorg och undervisning, lek och teori (Torstenson-Ed & Johansson 2000, Lärarförbundet, 2006). För fritidshemmets del tror jag detta innebär både en styrka och en svaghet. Som en integrerad del av skolan ingår fritidshemmet i en lärande organisation, samtidigt som det är en frivillig verksamhet med funktion att tillgodose föräldrars behov av barnomsorg. Min åsikt är att fritidshemmets sociala traditioner i kombination med skolans kunskapstradition och skolans tydligare roll, gör att skolan till stora delar styr över fritidshemmet och att skolans traditioner och normer tillåts få ett övertag (Skoverket, 2000, Calander, 1999, Torstensson-Ed & Johansson, 2000). I samtalet med skolledarna problematiserades detta. Skolområdets chef menar att detta inte är synbart i den direkta verksamheten, men förstår att det kan vara så eftersom fritidspedagoger emellanåt formulerar de tankarna. Min erfarenhet är att skolans dominans har varit i det närmaste total inom den organisation jag arbetat i under de senaste femton åren. Detta märks bl.a. på hur vi inom ramen för tilldelade resurser fördelar den största delen av personalens arbetstid inom den samlade skoldagen. I stort sett alla barn i år F-2 är inskrivna i fritidshemmet, trots det är antalet vuxna i barngrupperna i fritidshemmet halverat jämfört med under skoldagen. 9

12 Genom att jämföra resurssystemet i kommunen med hur vi använder personalreurserna, har jag uppmärksammat att vi själva i arbetslaget, medvetet eller omedvetet, fört över personalarbetstimmar motsvarande nästan en tjänst från fritidshemmet till skolan. Man kan även se att tid för gemensam planering mest används för det som berör skoldagen. Det sistnämnda är en av de faktorer vi har uppmärksammat och nu medvetet försöker förändra. Vi tar ett litet steg i taget för att skapa en jämlikare fördelning mellan de samverkande kulturerna och för att bryta skoldominansen. Arbetslaget är en förutsättning för helhetsvisionen och det är arbetslagets ansvar att förverkliga helhetssynen på barnens lärande och utveckling (Rohlin, 2001). Fritidspedagogik och ett fritidspedagogiskt förhållningssätt (Lärarförbundet, 2006) är sakta på väg att få genomslagskraft i vår verksamhet. Jag hoppas att detta arbete kan fortsätta och inte överskuggas av den skolpolitik som nu aviseras och som fokuserar ämneskunskaper, prov, tester och betygsliknande skriftliga omdömen. Jag välkomnar inte en utveckling där vi återigen separerar omsorg och lärande. Den känsla jag fick under samtalen med skolchefen och skolpolitikerna var en bekräftelse på det osynliggörande som Skolverket (2000) tar upp i sin granskning. Fritidshemmet finns egentligen inte utan är bara en obetydlig del av något annat, mycket viktigare. Min förhoppning är att detta inte förblir en bestående verklighet. Önskvärt är att det helhetstänkande som ryms inom nuvarande organisation synliggörs mer och får genomslagskraft vad gäller en ökad medveten satsning på fritidshemmen, såväl i min kommun som nationellt. 10

13 Referenser Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I. & Kärrby, G. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola- en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket, Liber Berg, G & Scherp, H (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutvecklingstockholm. Liber Distribution Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala Studies in education 80 Henschen, Helena (1983). Barn i stan från sekelskiftet till åttiotalet. Stockholm: Tidens förlag Lärarförbundet. (2006). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Stockholm: Lärarförbundet Nilsson, Per (1996). Fritiden- tidsfördriv eller investering? I Ungdomsrapporten 1996 del ΙΙ Krokig väg till vuxen. Ungdomsstyrelsen 1996 Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. (Studies in educational Sciences, 41) Stockholm: HLS SFS Skollagen 1985:1100 ändringar till och med SFS 2001:462 Skolverket (2000). Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes Skolverket (2007). Kvalitet i fritidshem: Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes Socialstyrelsen. (1988:7): Pedagogiskt program för fritidshem. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1974: 42. Barns fritid. Fritidsverksamhet för 7-12 åringar. Betänkande avgivit av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1974: 53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen om skolans inre arbetesia. Stockholm: Allmänna förlaget Torstensson- Ed, Tullie & Johansson, Inge (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring: en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber Utbildningsdepartementet (1998) Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska solväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes Webb-referens Karlstad universitet. PBS. Nätverket för problembaserad skolutveckling. Tillgänglig: <http://www.pbs.kau.se/pdf/forestallningskartor%202.pdf> Hämtad:

14

15

16

17

18 Kvalitetsutveckling i fritidshem 15 hp, Bilaga 5 Umeå universitet Ellinor Ljungros Frågeställningar till skolchefen i xxxx kommun Citerat ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007): Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap.3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem: /.../ Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av /.../ skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. /.../ skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Hur ser du på behoven av och förutsättningarna för en kvalitativt hållbar verksamhet i fritidshem utifrån följande perspektiv? pedagogisk ledning personalens utbildning och kompetens personaltäthet barngruppens storlek barngruppens sammansättning lokaler pedagogiskt innehåll i verksamheten annat du vill framhålla Vilken kvalitet anser du att fritidshemmen i vår kommun håller enligt kraven i skollagen? Vilka behov av utveckling av verksamheten i kommunens fritidshem ser du? Hur skulle du vilja att detta genomförs?

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och elevgruppernas storlek

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform. BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som

Läs mer

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun 1 (5) Skolan Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag 1 2 God utveckling och lärandemiljö Kvalitetsarbetet brister både på verksamhetsnivåoch huvudmannanivå. 3 Saknas rutiner för redovisningar, sammanställningar samt dokumenterade analyser

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsskolans fritidshem Ansvarig Biträdande rektor Ingrid Larsson 1. Inledning Fritidshemmet på Hagaströms skola strävar efter en helhetssyn på barnet hela dagen. Enligt

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS 2009 (Bilaga till Tingvallaskolans kvalitetsredovisning) Anneli Hultin Januari 2010 Tingvallaskolans fritidshem består av två hemvister. På Stjärnan går de

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Skolledarkonferensen i Tylösand 25/9 2014 Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Bilden av dagens svenska förskola vad blir synligt?

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Vad spelar vi för roll?

Vad spelar vi för roll? Vad spelar vi för roll? Ett utvecklingsarbete om pedagogers syn på yrkesidentitet i vårt arbetslag. Johan Öhman Skriftligt fördjupningsarbete Kvalitetsutveckling i fritidshem, 15 hp, HT 2009 Johan Öhman,

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Kritiken mot den befintliga fritidshemsverksamheten Skolverket har vid upprepade tillfällen (t.ex. 2000, 2006 och 2008)

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Hjorteds förskola; Kattbjörnen Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun 20150529 1 (12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun 20150529 2 (12) Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Läroplansmål Normer och värden Läroplansmål Utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15 Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15 Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för. fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet

Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för. fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Regler

Läs mer

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun.

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM GÄLLANDE: fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. Inledning/bakgrund: Skolverkets dokument Kvalitet i fritidshem har som syfte att hjälpa/stödja

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan Läroplan för förskolan Lpfö 98 Utbildningsdepartementet Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Fritzes Internet:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kvalitet i fritidshem ETT KVALITETSSTÖD FÖR POLITIKER OCH FÖRVALTNING

Kvalitet i fritidshem ETT KVALITETSSTÖD FÖR POLITIKER OCH FÖRVALTNING Kvalitet i fritidshem ETT KVALITETSSTÖD FÖR POLITIKER OCH FÖRVALTNING Kvalitet i fritidshem ETT KVALITETSSTÖD FÖR POLITIKER OCH FÖRVALTNING Upplysningar om innehållet: Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se

Läs mer