Vad är ett bra fritidshem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett bra fritidshem?"

Transkript

1 Vad är ett bra fritidshem? -kvalitet ur några olika perspektiv Ellinor Ljungros Kvalitetsutveckling i fritidshem, 15 hp Umeå universitet Rapport utvecklingsarbete december 2009 Handledare Birgit Andersson

2 Innehåll Inledning/ Bakgrund 1 Syfte 3 Problemformulering/ frågeställningar 3 Styrning i tid och dåtid 3 Lärande samtal som utvecklingsmetod 5 Resultat 6 Analys och fortsatt utveckling 8 Referenser 11 Bilaga 1-4 Föreställningskartor Bilaga 5 Frågor till skolchefen

3 Inledning/ Bakgrund Det finns naturligtvis inget entydigt svar på frågan om vad som karaktäriserar ett bra fritidshem. Definitionen på vad som utmärker kvalitet handlar om ur vilket perspektiv tolkningen görs och till vem eller vilka frågan ställs. Skolverket (2000) har starkt kritiserat utvecklingen av fritidshemmens kvalitet. Fritidshemmen har utsatts för stora systemförändringar från 1990-talet och framåt. Strukturella förändringar som t.ex. byte av huvudman, förändrade styrdokument, integration med skolan, ekonomiska nedskärningar innebärande större barngrupper och färre vuxna har medfört helt nya villkor för verksamheten (a.a.) Fritidshemmen har under 1990-talet ekonomiskt sett marginaliserats. Inte heller de pedagogiska visionerna verkar leva kvar. Fritidshemmens huvudproblem är dess osynlighet, både vad gäller samverkan med skolan och vad gäller tillförsäkrandet av nödvändiga resurser. Besparingskraven har vunnit över de pedagogiska idealen, och samverkansproblem skymmer idén om en helhetssyn på barnen (Skolverket, 2000 sid. 61). Skolverket formuler i de allmänna råden för fritidshem (2007) hur verksamheten bör bedrivas för att uppfylla kraven enligt skollagen. Där tas även upp skollagens fastställande av att barngruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Barnets självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra barn och vuxna. I en grupp som är för stor i förhållande till personalstyrkan riskerar dock de positiva effekterna av att vistas i grupp att bytas till sin motsats. Konsekvenser av för stora barngrupper kan vara att samspelet mellan vuxna och barn och mellan barn påverkas negativt med stress och hög ljudnivå som en effekt. När gruppen blir för stor är dessutom relationer svåra att överblicka och det kan bidra till en känsla av anonymitet och otrygghet. Aggressivt beteende eller andra negativa yttringar kan därigenom få utrymme. Det är därför viktigt att gruppens sammansättning och storlek möjliggör ett gruppinriktat arbetssätt som tillgodoser både det enskilda barnets och gruppens behov samt främjar ett positivt samspel mellan barnet och gruppen (Skolverket, 2007 sid.17). I pressmeddelande 8 maj 2009 skriver Skolverket att barngrupperna i fritidshemmen blivit större samtidigt som personaltätheten fortsätter att minska. Statistiken visar att det idag är över 20 barn per vuxen årsarbetare i fritidshem mot drygt 8 barn per vuxen Skolverket befarar att målet med verksamheten enligt skollagen inte kan uppfyllas. Vidare menar Skolverket att kommunerna lågprioriterar fritidshemmen och att dra ner på kvaliteten markerar man som en dålig besparing. Vad som kännetecknar ett bra fritidshem ur fritidspedagogens perspektiv kan bl.a. bero på hur man anser sig kunna utföra sitt uppdrag utifrån de yttre strukturella villkor som innefattar resurser, organisation, lokaler, ledning osv. En annan aspekt på hur fritidspedagogen definierar god kvalitet kan vara hur man uppfattar den pedagogiska verksamheten tillsammans med barn, kollegor och föräldrar kopplat till arbetssätt och innehåll i verksamheten. Fritidspedagogen kan även tänkas beskriva kvalitet utifrån resultat i form av barns utveckling och lärande, vilket kanske är den mest svårtolkade kvalitetsfaktorn. Asplund Carlsson, Pramling Samuelsson & Kärrby (2001) beskriver kvalitetsbegreppen ovan som strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Min föreställning är att frågan om kvalitet i fritidshem ställd till fritidspedagoger med utbildningsbakgrund från skilda tidsepoker, innebär att man gör olika tolkningar av begreppet kvalitet och tillmäter olika aspekter som betydelsefulla. Fritidshemmet 1989 är inte jämförbart med fritidshemmet 2009, varför fritidspedagogen med erfarenhet av arbete i det gamla fritidshemmet har andra referensramar än fritidspedagogen som har sin referens uteslutande i det nya fritidshemmet. Fritidshemmet är idag integrerat med skolan. Det innebär bl.a. att flera lärarkategorier med skiftande erfarenheter av olika skolkulturer ska samarbeta omkring barnen. 1

4 Skolan är mer kravstyrd än fritidshemmet och läraruppdraget är tydligare. Har det en betydelse för hur de olika lärarkategorierna ser på de samverkande verksamheterna? Vad svarar en grundskollärare och en förskollärare på frågan om vad som kännetecknar ett bra fritidshem? I skollagen uttrycks fritidshemmets dubbla funktion som både social- och fostrande verksamhet där omsorg och pedagogik förenas med betoning på uppgiften att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling (1985:1100). Fritidshemmet erbjuder även omsorg för barnen så att föräldrar har möjlighet att förvärvsarbeta eller studera. Hur ser då föräldrar på fritidshemmets uppdrag och funktion? Vad är ett bra fritidshem ur ett föräldraperspektiv? I min kommun finns varken någon lång eller bred tradition av fritidspedagogik. Det fanns bara ett fåtal fritidshem i kommunen innan verksamheten byggdes ut i början av 1990-talet, samtidigt som deltidsförskolorna upphörde och förskoleklasser integrerades i grundskolorna. De förskollärare som tidigare arbetat i deltidsförskola erbjöds nya tjänster i skola och fritidshem. Ett antal nya fritidspedagogtjänster inrättades också, men eftersom det fanns få utbildade fritidspedagoger i kommunen tillsattes även dessa tjänster till stor del av förskollärare. Skolans rektorer blev ledare över samtliga verksamheter och det finns fog för att påstå att den för dem minst kända verksamheten var fritidshemmet. Skolan inklusive fritidshemmmet där jag arbetar startades under samma tidsperiod. I början var intresset från skolledare och lärare för samarbete mellan verksamheterna helt inriktat på att få till stånd en fungerande samverkan för sexåringarna och de yngre skolbarnen i integrerade klasser. Fritidshemmet lokalintegrerades i skolan men var till en början i liten grad verksamhetsintegrerat. Under det första året hade ungefär en fjärdedel av barnen i åldern 6-9 år plats i fritidshemmet, idag är mer än 95% av barnen i de åldrarna inskrivna. Samtliga lärare i F-2 (förskoleklass- år 2) arbetar en del av sin tjänst i fritidshemmet och under gemensamma pedagogiska träffar problematiseras mer än tidigare även frågor som berör fritidshemmet. Om man granskar de kvalitetsredovisningar som gjorts i den skola där jag arbetar har fritidshemmets kvalitativa arbete mot målen uppmärksammats väldigt lite. Endast under de senaste tre åren har kvalitetsredovisningar gjorts specifikt för fritidshemmet. Rektor har enskilt utformat de två första av dessa och man kan nog påstå att innehållet varit förhållandevis tunt. Innevarande års kvalitetsredovisning har för första gången gjorts av lärarna i fritidshemmet och sedan sammanställts av rektor. En intressant fråga är hur skolans/ fritidshemmets rektor och skolområdets chef ser på kvalitet. Vad är ett bra fritidshem sett ur ett ledarperspektiv? Ramfaktorer som resurssystem och organisation på kommunnivå är väsentliga påverkansfaktorer för fritidshemmens kvalitet. Vilka faktorer anser kommunens skolchef vara viktiga? Vad är enligt förtroendevalda i Barn- och utbildningsnämnden kännetecknande för ett bra fritidshem och vilka är förutsättningarna för detta? Det vore också intressant att veta på vilka grunder kommunala beslut fattats kring vilka förutsättningar som ska gälla för fritidshemmen och hur resurserna ska fördelas. Min utgångspunkt för utvecklingsarbetet är således att fokusera vad kvalitet i fritidshem kan tänkas innefatta utifrån olika nyckelpersoners tankar jämfört med intentionerna i de nationella styrdokumenten. Jag har valt att inte gå in på någon fördjupad diskussion om definitioner på olika kvalitetsbegrepp, utan nöjt mig med jämförelser mellan vad som poängteras i samtal med ovan nämnda personer och i styrdokumenten. Jag har också funnit det intressant att titta på styrning under olika tidsepoker i fritidshemmets historia jämfört med dagens fritidshem, som enligt skollagen (1985:1100) ska komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. 2

5 Syfte Syftet med utvecklingsarbetet är att försöka hitta mönster och samlade kvalitetsbegrepp för vad som kännetecknar ett bra fritidshem enligt olika nyckelpersoners uppfattningar jämfört med fritidshemmets uppdrag utifrån styrdokumenten. Jag vill bidra till en gemensam förståelse i arbetslaget för vad som krävs för att utveckla verksamheten i vårt eget fritidshem. Min ambition är även att genom utvecklande samtal påverka medarbetare, ledningspersoner, föräldrar och förtroendevalda till större insikt om vad god kvalitet i fritidshem innefattar. Allt i syfte att på sikt medverka till en ökad kommunal satsning på fritidshemmen. Problemformulering/ frågeställningar Jag har sökt svar på följande frågor: Vad är ett bra fritidshem? Vilka förutsättningar krävs för att ett fritidshem ska anses hålla god kvalitet? Hur överensstämmer vår egen verksamhet med styrdokumentens intentioner? Vad behöver kvalitetsutvecklas i vårt eget fritidshem? Hur är det möjligt att åstadkomma? Styrning i tid och dåtid Fritidshemmet är idag en del av skolan överfördes lagparagraferna för fritidshemmet från socialtjänstlagen till skollagen. Samma år reviderades läroplanen, Lpo 94, till att även omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen ska till sin helhet tillämpas i fritidshemmet avseende värdegrund, människorätt, saklighet och allsidighet och bidra till att läroplansmålen nås i de mer kunskapsrelaterade delarna, enligt Skolverkets allmänna råd (2007). Fritidshemmet omfattas per definition av den skolfria delen av dagen samt under lov (a.a.). De allmänna råden ger råd och vägledning för vad verksamheten bör innehålla. Lek och skapande är viktiga ingredienser för att barnen ska uppleva sin tid i fritidshemmet som meningsfull, rolig och stimulerande. Kontakt och samverkan med närsamhällets fritidsverksamhet, kultur- och föreningsliv ska bidra till att barnen utvecklar intressen för framtiden. En varierad verksamhet med mycket inslag av lek, skapande och utforskning av omvärlden är förutsättningar för att barnen i interaktion med andra lär och utvecklas i social kompetens samt grundlägger sin identitet. Vuxnas närvaro och styrning är viktig för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. Här poängteras också en helhetssyn på barns allsidiga utveckling och att lärande sker hela tiden och i alla sammanhang. Fritidshemmet utgör en viktig arena för att utveckla barns självkänsla genom att förena omsorg och pedagogik. De allmänna råden tar även upp vikten av fysisk aktivitet och kostens betydelse för hälsa och livsstil. Rohlin (2001) uppmärksammar några av de politiska intentioner som styrt utvecklingen av dagens fritidshem i samverkan med skolan. Hon pekar bl.a. på decentralisering som en grundläggande princip för såväl organsiationer som på individnivå. När det gäller barns utveckling och lärande uttrycks detta tänkande i pedagogiska termer av det forskande barnet där barns nyfikenhet och lust att lära är drivkraften. Fritidshemmets traditioner passar in i denna pedagogiska syn och är, enligt Rohlin, en av de faktorer i skapandet av ett vidgat undervisningsbegrepp som bidragit till att förändra skolans kunskapssyn. Tematiskt arbete och arbetslag är förutsättningar för att skapa helhet och sammanhang för barnens möjligheter till lärande, enligt de politiska styrningstrategier som tagit form under talet. Rohlin menar vidare att den helhetssyn som eftersträvas också utgått från ekonomisk vinning genom t.ex. samnyttjande av lokaler, lednings- och personalresurser samt flexibilitet. Det krävs idag att förskollärare, fritidspedagoger och lärare samarbetar i arbetslag. Lärande, social fostran och fritid sker inom skolans ram, vilket enligt Rohlin visar hur skolan styr fritiden såväl tids- som innehållsmässigt, samtidigt som den på ett sätt är fri inom fritidshemmet. 3

6 Det som ofta beskrivs som embryot till dagens fritidshem, var de arbetsstugor som organiserades för arbetarklassens barn i slutet av 1800-talet (Henschen, 1979). Industrialismens framväxt vid sekelskiftet medförde stor inflyttning till städerna. Många barn var hänvisade till sin egen fritid och i spåren av fattigdom, trångboddhet och social misär följde tiggeri och inslag av kriminalitet bland barnen. Via folkskolan ville man i filantropisk anda uppfostra arbetarklassens barn och rädda dem från moraliskt förfall. Syftet var att fostra barnen till arbetsglädje, ordning, flit, sparsamhet och att bli duglig arbetskraft (a.a.). I arbetsstugan förordades handarbete för att träna koncentration och för en introduktion till ev. framtida försörjning, men där förekom även inslag av sagor, lek och sång. Rohlin (2001) menar att de tankar som styrde arbetsstugorna hade många likheter med dagens utbildningsfilosofiska resonemang när det gäller kopplingen mellan social fostran/ utveckling och kunskap/ inlärning. Eftermiddagshemmet tillkom under slutet av talet och nu erbjöds barnen rekreation, avkoppling och vila från arbetet, dvs. skolan. Barnavårdsnämnden tog över ansvaret och personalen utgjordes av barnträdgårdslärarinnor. Verksamheten hade en välgörenhetsstämpel som man från styrande politiskt håll arbetade för att tvätta bort (Rohlin, 2001). Inriktningen var att fungera som ett komplement till hemmet och där fanns även en kompensationsidé som innebar att man med medelklassen som norm ville fostra och handleda barnen. Trots rekreationstanken hade läxläsning central betydelse och enligt Rohlin visar detta på skolans fortsatta kontroll över barnens fritid och fostran startade den första yrkesutbildningen för fritidspedagoger. Under 1960-talet ersattes eftermiddagshemmen alltmer av heldagsöppna fritidshem. Socialstyrelsen var tillsynsmyndighet och reglerade såväl barngruppernas storlek som lokalytor per barn. Nu uppkom ett socialpedagogiskt tänkande där omsorgen om barnen var en viktig faktor (Rohlin, 2001). Fritidshemmet förväntades inte stå för någon pedagogisk planerad verksamhet utan det handlade i första hand om förströelse till ett för kommunerna rimligt pris. Avsaknaden av pedagogiska styrdokument bidrog till att fritidspedagogerna själva, genom Sveriges fritidspedagogers förbund (SFF), skrev ett vägledande program som tydliggjorde pedagogiken i verksamheten kom Socialstyrelsen med nästan identiska råd och anvisningar till fritidshemmet i form av Pedagogiskt program för fritidshem. I programmet framställdes gruppens situation, behov och intressen som viktiga utgångspunkter för innehåll och arbetssätt. Fritidshemmet skulle vara ett komplement till hemmet, men också en plats för lärande. Natur, kultur och samhälle var de tre teman som utgjorde inriktning för innehållet i verksamheten. Under 1970-talet kom Barnstugeutredningens delbetänkande Barns fritid (SOU 1974:42) och den s.k. SIA-utredningen (SOU 1974: 53) där det formulerades att fritidshem både skulle ha en öppen verksamhet och en heldagsomsorg för inskrivna barn. En samlad skoldag föreslogs där fasta och fria aktiviteter skulle avlösa varandra. Fritidshemmet skulle fungera som en hemvist där vuxna fanns med trygghet och omsorg, medan barn och ungdomar aktivt kunde söka sig till föreningar och övrigt fritidsutbud i grannskapet. Enligt förslagen skulle fritidshemmet lokalmässigt integreras i skolan, men däremot förutsattes inte ett gemensamt huvudmannaskap. SIA- förslaget föll inte väl ut, men en del tankegångar och terminologi lever kvar och känns igen i dagens skola. Skolan och fritidshemmet spelar nu, så att säga, återigen på samma planhalva. Samtidigt har fritidshemmet, med få undantag, alltid varit en del av något annat, skolan, förskolan eller allmän fritidsverksamhet. Gränsen mellan det sociala och utbildning har på ett nationellt, strukturellt plan suddats ut, fritidshemmet har inkluderats i utbildningspolitiska strävanden. Den politiska idén om arbetslagsprincipen är omsatt till en metod för lärande och social utveckling (Rohlin, 2001, sid. 205). 4

7 Lärande samtal som utvecklingsmetod I min kommun är begreppet skolutveckling i princip synonymt med problembaserad skolutveckling, PBS. Kommunen ingår i ett forskningsnätverk under ledning av Hans-Åke Scherp vid Karlstads universitet. Genom att arbeta utifrån identifierade vardagsproblem i lärgrupper, i lärande samtal med föreställningskartor och att dokumentera erfarenheter och dra slutsatser, nås ett gemensamt lärande där man även identifierar utvecklingsbehoven (Scherp i Berg & Scherp, 2003). I enlighet med de förhållningssätt som utmärker problembaserad skolutveckling är lärande samtal och föreställningskartor metoder som i forskningssammanhang är likvärdiga med kriterierna för en kvalitativt bra intervju (www.pbs.kau.se/pdf/forestallningskartor%202.pdf ). Det är viktigt att frågeställningarna formuleras som öppna frågor och att det är den egna förståelsen utifrån personliga erfarenheter som bildar utgångspunkt för det gemensamma lärandet. Detta blir sedan basen för att hitta strategier för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Jag såg lärande samtal som en bra metod för att få en uppfattning om olika personers tankar om kvalitet i fritidshem. Då ett av mina syften med arbetet även är att påverka hade jag här som samtalsledare och deltagare möjlighet att också uttrycka mina åsikter och kunde på så sätt bidra till det gemensamma lärandet. I ett lärande samtal får var och en talutrymme utan att bli avbruten och alla har möjlighet att ställa frågor för att fördjupa sin egen och varandras förståelse (a.a.). De personer jag träffade var kommunens skolchef, tre förtroendevalda politiker i Barn- och utbildningsnämnden, skolområdets chef och fritidshemmets/skolans rektor, fyra föräldrar till barn i fritidshemmet, två klasslärare samt två förskollärare och en fritidspedagog i mitt eget arbetslag. Jag träffade skolchefen enskilt, de övriga i fyra olika samtalsgrupper under c:a en timme vardera. Samtalen spelades in och jag skrev sedan ut dem i sin helhet för att kunna analysera dem var för sig och i jämförelse grupperna emellan och med styrdokumenten. För att lättare kunna hitta gemensamma mönster och för att se eventuella skillnader i synen på kvalitet hos de olika personerna, använde jag mig av föreställningskartor i samtalen med alla grupper (se bil.1-4). Föreställningskartor kan vara användbara om man har många samtal och är intresserad av likheter och skillnader i förståelsen i en viss fråga hos en grupp individer (www.pbs.kau.se/pdf/forestallningskartor%202.pdf ). Samtalen inleddes med att jag bad gruppdeltagarna skriva ett nyckelord eller en kort mening på vardera fyra-sex postitlappar om vad de anser att ett bra fritidshem är och vilka förutsättningar som krävs för att det ska hålla god kvalitet. Var och en i gruppen fick därefter under 5-10 min. muntligt beskriva sina synpunkter. Övriga hade sedan möjlighet att ställa förståelsefördjupande frågor och/eller kommentera det som sagts. Postitlapparna fästes på ett större papper och vi placerade dem efterhand i meningsfulla sammanhang. Jag skrev ned anteckningar och kommentarer runt lapparna som komplement och förklaring till nyckelorden och det som sas. Föreställningskartorna visade på så sätt en bild över vilka förutsättningar deltagarna i respektive samtalsgrupp ansåg vara viktiga för god kvalitet i fritidshem. Jag hade nu fyra föreställningskartor att granska och analysera för att kunna jämföra och relatera till styrdokumenten vad gäller fritidshemmets uppdrag. I samtalet med skolchefen använde jag inte föreställningskarta som modell utan där skickade jag i förväg ett antal frågor (se bil.5) som vi sedan problematiserade i dialogform 5

8 Parallellt med dessa samtal har arbetslaget i F-2 (förskoleklass- år 2), som består av två förskollärare, tre fritidspedagoger och fyra klasslärare, träffats vid ett antal tillfällen för att i lärgruppsform fundera över begreppet helhetssyn. Vi problematiserade även frågor kring fritidshemmets uppdrag med utgångspunkt från Skolverkets allmänna råd (2007), t.ex: Hur anser Du att fritidshemmet kompletterar skolan i vår verksamhet? Hur ser Du på förhållandet mellan omsorg och pedagogik? Är något viktigare än det andra? Samtalen dokumenterades och har bl.a. utgjort en del av underlaget för kvalitetsredovisningarna. Sammantaget ingår allt detta i en pågående process för ökad förståelse för det gemensamma uppdraget och en utveckling av fritidshemmets verksamhet. Resultat Fokus för samtalen var alltså vad som kännetecknar ett bra fritidshem och vilka förutsättningar som krävs för god kvalitet i fritidshem. Det som alla anser väsentligt för god kvalitet kan sammanfattas inom kategorierna personal, barngruppens storlek, lokaler, miljö, samverkan och ekonomi. De viktigaste kriterierna för kvalitet när det gäller personal beskrivs av de flesta som kompetens, motivation, engagemang och arbetsglädje. Samtliga pratar även om vikten av samsyn och samarbete mellan personalkategorierna i skolan/ fritidshemmet. Skolområdets chef menar att mycket centralt är personalens vilja att kompetenshöja sig för att möta upp mot samhällets krav; personalen måste vara på banan. Rektor benämner personalen som huvudaktörer. Det är väsentligt att personalen tar eget ansvar och ser fritidshemmet som viktigt. Rektor poängterar också sin egen roll som en betydelsefull kvalitetsfaktor. I lärargruppen vill man att personalen ska vara goda förebilder för barnen och poängterar vikten av att se och uppmärksamma alla barn. Ingen nämner något kvalitetskrav på specifik utbildning för arbete i fritidshemmet. Skolområdets chef säger att behörighet för uppdraget är helt givet, men går inte närmare in på vad det innefattar. Som svar på en direkt fråga om detta svarar en av politikerna på följande sätt: -Jag vill inte säga att alla ska ha en formell utbildning, som förskollärare eller så, men man ska känna att man är på rätt ställe. En annan kommentar från den gruppen: -Kompetens är viktig, men ett genuint intresse för unga är viktigare än formell utbildning. Ytterligare en synpunkt från politikerhåll: -Lämpligheten är helt avgörande, att känna för sitt arbete, A och O det är hjärtat. Den som är högst utbildad är inte alltid bäst, det kan vara den sämsta. Skolchefen säger att man vill ha fritidspedagoger i fritidshemmen, men bristen på fritidspedagoger i kommunen har gjort att förskollärare anställts i stället. Det viktigaste är, enligt skolchefen, att de tre lärarkategorierna förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare finns inom den samlade skoldagen; -Det är där vi ska lägga krutet. Eftersom det sker så mycket lärande under den samlade skoldagen med ledning av dessa tre kompetenser, kan barngrupperna vara större och med färre vuxna i fritidshemmet under eftermiddagarna, anser skolchefen. Rektor funderar på om det kanske vore bra om alla som arbetar i fritidshemmet var fritidspedagoger, men är osäker på hur det skulle påverka det samarbete som finns mellan lärarkategorierna i den samlade skoldagen och ser i nuläget ingen möjlighet att få till det. En förälder säger att hon aldrig har tänkt på vem som är lärare, förskollärare eller fritidspedagog av dem som jobbar i fritidshemmet. I föräldragruppen framförs synpunkter på att det är alldeles för lite personal i förhållande till antalet barn i fritidshemsgrupperna. En kommentar: - Fem på hundra, ett alldeles för stort ansvar för de fem! Hur hinner personalen benchmarka/ förkovra sig? Vilket ekorrhjul! Även rektor och lärare anser att personaltätheten är för låg. Politikerna menar att fritidshemmet fått stå tillbaka resursmässigt. -Skamligt! är en av kommentarerna om hur man ser på antalet barn per anställd i kommunens fritidshem jämfört med skolverkets statistik. - Det måste till mer pengar, fler anställda. 6

9 Barngruppernas storlek och sammansättning kommenteras av samtliga grupper. Flera uttrycker positivism över att alla barn har tillgång till fritidshem och den betydelse fritidshemmet har för barnens utveckling och lärande. Man pratar också om hur viktiga barnen i gruppen är för varandra, för leken och interaktionen och för utvecklande av social kompetens. Samtidigt uttrycks en oro över att grupperna är alldeles för stora i förhållande till antalet vuxna. Det viktigaste är att alla barn blir sedda och att allas olika behov tillgodoses, menar både lärare, politiker och föräldrar. I samtalet med skolchefen framgår inte tydligt synen på barngruppernas storlek kontra personaltäthet. Han menar dock att det var ett medvetet val man gjorde i kommunen vid inrättandet av den samlade skoldagen i mitten av 1990-talet. Resurserna skulle samlas inom den samlade skoldagen och sen... fick det bli omsorg, det som blev kvar. Han anser också att det inte går att göra något vettigt med hundra barn på fyra- fem vuxna, men frågar om det inte är tillräckligt att fritidspedagogernas kunskap används under den samlade skoldagen och om barnen verkligen orkar med organiserad verksamhet även under eftermiddagen. Många tar upp sambandet mellan lokaler och barngruppsstorlek, vikten av att det finns tillräckligt med rum och ändamålsenliga lokaler för olika parallella aktiviteter. Lokaltillgången ses inte som något problem i sig; -Vi har ju hela skolan att vara i, som rektor säger, det avgörande är om det finns tillräckligt med personal för att utnyttja lokalerna och kunna dela grupperna på ett flexibelt sätt. En av politikerna ser en kvalitet i lokaler med spännande, utmanande innehåll och menar att fritidshemmet är ett komplement till hemmet just utifrån detta, att där erbjuds andra saker än hemma. En annan politikersynpunkt är vikten av att anpassa lokalerna för fritidshemmets verksamhet i samverkan med skolan, så att inte bara skolans undervisningsbehov tillgodoses. I lärargruppen ser man som en kvalitetsaspekt att barnen i fritidshemmet erbjuds utmanande, lärande och varierande aktiviteter med många valmöjligheter och en mix av omsorg och lärande. Miljöns betydelse för trivsel och lärande uppmärksammas av både lärarna, föräldrarna och skolledarna. Att barnen trivs med varandra och med de vuxna och att vuxna trivs med varandra är viktiga miljöfaktorer. -Det märks direkt om trivsel finns eller inte, säger en av föräldrarna. Lärarna menar att trivsel i personalgruppen och de vuxna som förebilder för barnen påverkar stämningen och därmed även tryggheten för barnen. En av lärarna tar upp bemötandet gentemot föräldrar som en betydelsefull trivselfaktor och tycker att bl.a. tillgänglighet, engagemang och närvaro påverkar hur verksamheten betraktas; -Det är så små grejer egentligen som gör att det blir trivsamt. Både lärarna och skolområdets chef pratar om organisation och struktur av miljön som viktiga kvalitetsfaktorer. Lärarna säger att miljön ska vara väl strukturerad och tydlig så att den kan förstås av både barn och vuxna. Det måste finnas en samsyn kring värdegrundsfrågor, men även om hur man vill att det praktiskt ska fungera i verksamheten. Alla vuxna ska kunna känna sig trygga med vad som gäller i arbetet både inom den samlade skoldagen och i fritidshemmet. En förutsättning för detta är att ha tillräckligt med gemensam planeringstid, vilket upplevs som komplicerat idag då planering sker i olika gruppkonstellationer och under låsta tider. Skolområdets chef tar upp betydelsen av en tydlig organisation som är i ständig utveckling och menar att ramarna inte får vara så snäva att det begränsar handlingsutrymmet och möjligheterna till utveckling. Hon anser vidare att det måste finnas en organisation som möjliggör samarbete mellan fritidshemmet och skolan när det gäller värdegrundsfrågor, vilket är avgörande för kvaliteten, t.ex. i hur vuxna bemöter barn och ungdomar och i samverkan med föräldrar. Organsiation i form av riktad verksamhet för olika åldergrupper i fritidshemmet tas upp i flera av samtalen. Skolledarna ser mycket positivt på de lokala satsningar som gjorts inom skolområdets fritidshem med en avdelad verksamhet för de lite äldre barnen, något som betytt att de är kvar i fritidshemmet längre. 7

10 En önskvärd utveckling av det, menar områdeschefen, vore en kommunal satsning med mer riktade medel och styrning, samt ett utvecklat samarbete med bl.a. föreningslivet. Föräldrarna efterlyser också en riktad verksamhet för barn över 9 år och där uttalas också önskemål om mer samarbete med föreningar och andra verksamheter i kommunen. I samtliga grupper poängteras betydelsen av samverkan med föräldrar och vårdnadshavare. Skolområdets chef pratar om ett gott och professionellt samarbete, framförallt i värdegrundsfrågor och hon menar att det är viktigt, men inte lätt, att intressera föräldrar för kvalitetsarbete. Föräldrarna ser det som jätteviktigt med öppenhet och ärlighet mellan dem och personalen. En av föräldrarna efterlyser ett forum för föräldrar att kunna påverka i skolan/ fritidshemmet. Den organisation som finns idag är för okänd bland föräldrarna. Det krävs en marknadsföring av detta för att det ska bli ett fungerande system där föräldrar har en reell möjlighet att driva frågor som för utvecklingen framåt. Det största problemet för god kvalitet i fritidshemmet är enligt samtliga grupper de ekonomiska resurserna. Politikerna konstaterar att man inte satsat på fritidshemmen i kommunen; -Det är ju inte alltid en verksamhet vi sett som nummer ett precis. Skolområdets chef menar att det resurssystem som finns i kommunen missgynnar områden med stora enheter. Hon anser att utifrån detta håller ändå fritidshemmen inom skolområdet god kvalitet; -Det är otroligt hur folk trollar med fötterna och får det att gå ihop. Hon ser också de begränsade resurserna som ett hinder för den kvalitetsutveckling som borde ske, t.ex. avseende helhetsarbetet mellan fritidshemmet och skolan. Skolchefen påpekar att det resurssystem som finns i kommunen inte är statiskt, inom det kan man prioritera flexibelt i varje skolområde. Han säger också att lärartätheten i kommunen inte har minskat, att skolan inte har tappat resurser och att fritidshemmet inte ska ses som något speciellt utan finns inom helheten. Analys och fortsatt utveckling Jag har samtalat med grupper av personer som på olika sätt påverkar och har synpunkter på fritidshemmets verksamhet och kvalitet. Här vill jag uppmärksamma komplexiteten mellan att dra generella slutsatser av kollektiva respektive individuella uppfattningar. Var och en har uttryckt sina personliga åsikter i samtalen, samtidigt som den som t.ex. är förälder även representerar en grupp med gemensamma referenser i och med att de har sina barn i fritidshemmet. Jag ser en stor samstämmighet i förståelsen för vad som utmärker kvalitet i fritidshem mellan de olika personerna i samtalen och med uppdragen enligt de nationella styrdokumenten. Man pratar om normer och värden på liknande sätt som det uttrycks i läroplanen, Lpo 94 och vad fritidshemmet bör innehålla för att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid samt stöd i utvecklingen som det beskrivs i de allmänna råden (Skolverket, 2007). Det stora problemet och det som inte fungerar idag beror på bristande resurser i form av ekonomi och personal. Från lärarhåll uttrycks även brist på tid och organisation för gemensam pedagogisk planering som ett hinder för att utveckla kvaliteten i verksamheten. I arbetslaget är vi mitt inne i en kvalitetsprocess där vi nu befinner oss i ett skede mellan teori och praktik. Vi upplever tidsbrist som ett hinder för att hinna med både viktiga målsättnings- och värdegrundssamtal och samtidigt kunna slutföra påbörjade förändringar i det praktiska arbetet, t.ex. med att skapa bättre fungerande lekmiljöer och en tydligare struktur för detta. Jag kan se en viss skillnad mellan de olika grupperna omkring vilka kvalitetsfaktorer som lyfts fram (Asplund m.fl, 2001). Alla tar upp det som kan rubriceras som strukturkvalitet, t.ex. personal- och ekonomiska resurser, lokaler och organisation som avgörande för god kvalitet. Helt väntat är det föräldrar och lärare som tydligare än de övriga understryker vikten av samarbete, trygghet, trivsel och arbetssätt, dvs. processkvalitativa faktorer. 8

11 Jag kan däremot inte tolka någon skillnad i uppfattningarna mellan de olika lärarkategorierna. Den som mest betonar resultatkvalitet är skolchefen som klart uttrycker att det är lärandet som är det centrala för kvaliteten i verksamheten. Jag är medveten om att jag förmodligen fått de svar jag kunde förvänta mig från de olika personerna bl.a. utifrån hur frågorna var formulerade. Förhoppningsvis har samtalen ändå bidragit till insikt om- och ett ökat intresse för fritidshemmets problematik och utvecklingsbehov, vilket också varit ett av mina syften med arbetet. Lärande samtal som metod kändes helt rätt då jag bl.a. därigenom haft frihet att uttrycka mina egna åsikter och därför även kunnat påverka. De utskrifter jag gjort från samtalen kommer vi att, tillsammans med föreställningskartorna och kvalitetsredovisningen, ha användning av som verktyg för fortsatt synliggörande av vad vi behöver utveckla i vårt fritidshem. En fundering som växt fram under arbetets gång är hur förankringen i mitt eget arbetslag influerats av ambitionen att påverka och av mina personliga drivkrafter för en kvalitetshöjning av fritidshemmets verksamhet. Även om vi gemensamt identifierat utvecklingsbehoven kan det finnas en risk att jag med min personliga yrkeshabitus från tidigare epoker i fritidshemmets historia har andra och möjligen högre kvalitetskrav än mina medarbetare. Ett påtagligt resultat av utvecklingsarbetet är dock känslan av legitimitet åt att föra fritidshemmets talan både i arbetslaget och i vårt skolområde. Det har bl.a. medfört att rektor medverkat till att tid avsatts till förberedelser och genomförande av lärgruppsträffar kring fritidspedagogiska frågor. Jag anser att vi nu har en ökad medvetenhet i arbetslaget om fritidshemmets uppdrag och måluppfyllelse. Under det senaste året har vi granskat och tolkat styrdokumenten och har bl.a. funderat över vår förståelse av begreppet helhetssyn och förhållandet mellan omsorg och lärande. Vi är helt överens om styrkan i organisationen med den integrerade verksamheten. Helhetssyn är den bärande idén, men vi behöver också ta itu med de olika delarna och synliggöra dem, så att helheten verkligen innehåller alla intentioner enligt målen i de nationella styrdokumenten (Lpo 94, Skolverket, 2007). Med insikt om fritidens betydelse för identitetsskapande (Nilsson, 1996) ser jag fritidshemmet som en viktig miljö för alla barns möjligheter att skapa intressen och mer jämlika livschanser för framtiden. Det är dags att återerövra fritidshemmet som arena för barnens skull, där deras sociala och känslomässiga utveckling får vara i centrum och där lek och gruppgemenskap bidrar till att skaffa beredskap för att fungera i relation till andra människor och i samhället. Helhetssyn är något som återspeglas i alla samtal. Lärande är det centrala begrepp som formuleras i den pedagogiska helhetstanken; att lärande sker hela tiden och i alla sammanhang i en mix mellan omsorg och undervisning, lek och teori (Torstenson-Ed & Johansson 2000, Lärarförbundet, 2006). För fritidshemmets del tror jag detta innebär både en styrka och en svaghet. Som en integrerad del av skolan ingår fritidshemmet i en lärande organisation, samtidigt som det är en frivillig verksamhet med funktion att tillgodose föräldrars behov av barnomsorg. Min åsikt är att fritidshemmets sociala traditioner i kombination med skolans kunskapstradition och skolans tydligare roll, gör att skolan till stora delar styr över fritidshemmet och att skolans traditioner och normer tillåts få ett övertag (Skoverket, 2000, Calander, 1999, Torstensson-Ed & Johansson, 2000). I samtalet med skolledarna problematiserades detta. Skolområdets chef menar att detta inte är synbart i den direkta verksamheten, men förstår att det kan vara så eftersom fritidspedagoger emellanåt formulerar de tankarna. Min erfarenhet är att skolans dominans har varit i det närmaste total inom den organisation jag arbetat i under de senaste femton åren. Detta märks bl.a. på hur vi inom ramen för tilldelade resurser fördelar den största delen av personalens arbetstid inom den samlade skoldagen. I stort sett alla barn i år F-2 är inskrivna i fritidshemmet, trots det är antalet vuxna i barngrupperna i fritidshemmet halverat jämfört med under skoldagen. 9

12 Genom att jämföra resurssystemet i kommunen med hur vi använder personalreurserna, har jag uppmärksammat att vi själva i arbetslaget, medvetet eller omedvetet, fört över personalarbetstimmar motsvarande nästan en tjänst från fritidshemmet till skolan. Man kan även se att tid för gemensam planering mest används för det som berör skoldagen. Det sistnämnda är en av de faktorer vi har uppmärksammat och nu medvetet försöker förändra. Vi tar ett litet steg i taget för att skapa en jämlikare fördelning mellan de samverkande kulturerna och för att bryta skoldominansen. Arbetslaget är en förutsättning för helhetsvisionen och det är arbetslagets ansvar att förverkliga helhetssynen på barnens lärande och utveckling (Rohlin, 2001). Fritidspedagogik och ett fritidspedagogiskt förhållningssätt (Lärarförbundet, 2006) är sakta på väg att få genomslagskraft i vår verksamhet. Jag hoppas att detta arbete kan fortsätta och inte överskuggas av den skolpolitik som nu aviseras och som fokuserar ämneskunskaper, prov, tester och betygsliknande skriftliga omdömen. Jag välkomnar inte en utveckling där vi återigen separerar omsorg och lärande. Den känsla jag fick under samtalen med skolchefen och skolpolitikerna var en bekräftelse på det osynliggörande som Skolverket (2000) tar upp i sin granskning. Fritidshemmet finns egentligen inte utan är bara en obetydlig del av något annat, mycket viktigare. Min förhoppning är att detta inte förblir en bestående verklighet. Önskvärt är att det helhetstänkande som ryms inom nuvarande organisation synliggörs mer och får genomslagskraft vad gäller en ökad medveten satsning på fritidshemmen, såväl i min kommun som nationellt. 10

13 Referenser Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I. & Kärrby, G. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola- en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket, Liber Berg, G & Scherp, H (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutvecklingstockholm. Liber Distribution Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala Studies in education 80 Henschen, Helena (1983). Barn i stan från sekelskiftet till åttiotalet. Stockholm: Tidens förlag Lärarförbundet. (2006). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Stockholm: Lärarförbundet Nilsson, Per (1996). Fritiden- tidsfördriv eller investering? I Ungdomsrapporten 1996 del ΙΙ Krokig väg till vuxen. Ungdomsstyrelsen 1996 Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. (Studies in educational Sciences, 41) Stockholm: HLS SFS Skollagen 1985:1100 ändringar till och med SFS 2001:462 Skolverket (2000). Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes Skolverket (2007). Kvalitet i fritidshem: Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes Socialstyrelsen. (1988:7): Pedagogiskt program för fritidshem. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1974: 42. Barns fritid. Fritidsverksamhet för 7-12 åringar. Betänkande avgivit av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1974: 53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen om skolans inre arbetesia. Stockholm: Allmänna förlaget Torstensson- Ed, Tullie & Johansson, Inge (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring: en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber Utbildningsdepartementet (1998) Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska solväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes Webb-referens Karlstad universitet. PBS. Nätverket för problembaserad skolutveckling. Tillgänglig: <http://www.pbs.kau.se/pdf/forestallningskartor%202.pdf> Hämtad:

14

15

16

17

18 Kvalitetsutveckling i fritidshem 15 hp, Bilaga 5 Umeå universitet Ellinor Ljungros Frågeställningar till skolchefen i xxxx kommun Citerat ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007): Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap.3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem: /.../ Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av /.../ skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. /.../ skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Hur ser du på behoven av och förutsättningarna för en kvalitativt hållbar verksamhet i fritidshem utifrån följande perspektiv? pedagogisk ledning personalens utbildning och kompetens personaltäthet barngruppens storlek barngruppens sammansättning lokaler pedagogiskt innehåll i verksamheten annat du vill framhålla Vilken kvalitet anser du att fritidshemmen i vår kommun håller enligt kraven i skollagen? Vilka behov av utveckling av verksamheten i kommunens fritidshem ser du? Hur skulle du vilja att detta genomförs?

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedag gogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun REGLER FÖR GODKÄNNANDE AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRILIGGANDE FRITIDSHEM (ej ansluten till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj)

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj) FÖRSKOLA I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2010 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem) på obekväm tid, rektor bedömer behovet från fall till

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Allmänna råd med kommentarer för fritidshem

Allmänna råd med kommentarer för fritidshem Allmänna råd med kommentarer för fritidshem 1 Förord De här allmänna råden och kommentarerna vänder sig i första hand till huvudmän, rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar samt till personalen

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Fjällängsskolans fritidshem

Fjällängsskolans fritidshem REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Fjällängsskolans fritidshem Gun Söderberg Königsson 2010 08 26 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer