Förslag till Kommunals kongress i Stockholm maj Välfärd ger näring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. Välfärd ger näring"

Transkript

1 Förslag till Kommunals kongress i Stockholm maj Välfärd ger näring

2

3 Innehåll Förord... 4 Uppdrag och syfte... 4 Avgränsningar och förtydliganden... 4 Utredning... 5 Näringspolitik för välfärdstjänsterna... 6 Vad är näringspolitik?... 6 Näringspolitik utifrån fyra perspektiv... 6 Vart riktar sig näringspolitiken?... 7 Välfärdstjänsternas övergripande roll i samhället... 9 Välfärd ur de fyra valda perspektiven... 9 Välfärd för jämställdhet och jämlikhet Välfärdstjänsternas framväxt och utveckling Tendenser inom de vardagsnära välfärdstjänsterna Välfärdens framtida finansiering Förskola Äldreomsorg Kollektivtrafik Vatten och avlopp Innovationer i välfärden Innovation och förbättring Varför innovation? På andra villkor Miljöer för innovation Innovationskraften finns i offentlig sektor Två exempel på innovationer i välfärdssektorn Välfärdstjänsternas villkor medlemmens perspektiv Politiska val Välfärdstjänsternas utformning Vägval välfärd Utan kollektivtrafik stannar Sverige Välfärdstjänsterna i vardagen medborgarnas perspektiv Välfärd för medborgarna Äldreomsorg

4 Kollektivtrafik Välfärdstjänsternas betydelse för näringslivet Förskola Äldreomsorg Kollektivtrafik Vatten och avlopp Arbetskraftsreserven Ställningstaganden Kommunal anser Förslag till åtgärder Källförteckning: Litteratur: Hemsidor: Intervjuer:

5 Förord Välfärdstjänster ger möjlighet att omfördela resurser mellan människor och över olika faser i människors liv. Därmed kan ett mer jämlikt samhälle skapas. Kommunal anser att välfärdstjänsterna, i form av vård, skola och omsorg, ska betalas efter förmåga och nyttjas efter behov. Vi har i denna rapport valt att lyfta även vatten och avlopp samt kollektivtrafiken. Om dessa tjänster har god kvalitet och är lätt tillgängliga skapas goda förutsättningar för både näringsliv, medborgare och för dem som arbetar i välfärdssektorn. Kommunal menar att välfärdssektorn har stor betydelse för hela samhället. Den skapar förutsättningar för näringslivets utveckling och för tillväxten i hela den svenska ekonomin. Uppdrag och syfte Kongressen 2010 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp på området näringspolitik för välfärdssektorn. En utredning tillsattes av förbundsstyrelsen i september Utredningens uppdrag har varit att ta fram en sammanhållen näringspolitik för välfärdssektorn. Den ska ange ramar för välfärdstjänsternas inriktning, produktionsvillkor och finansiering och ska bygga på fyra centrala perspektiv medlemmarna, medborgarna, marknaden och samhället. Rapporten I alla människors vardag formulerar uppdraget för utredningen och nämner också fyra viktiga vägval som ska behandlas. De berör välfärdstjänsternas omfattning och är val som på olika sätt sätter upp restriktioner för konsumtion, resurser och finansiering av välfärdstjänster. Det första handlar om individens val att konsumera välfärds- eller privata tjänster. Det andra rör valet mellan arbete och fritid över livet. Det tredje avser valet mellan skatte- och individuell finansiering av kollektiva tjänster. Det fjärde valet gäller fördelningen av kostnader över tid och generationer avseende konsumtion av välfärdstjänster. Syftet med denna rapport är dels att beskriva vilka villkor som ska gälla för välfärdssektorn och hur Kommunal vill att välfärdssektorn ska utvecklas, dels att definiera vilka medel som är av störst betydelse för att åstadkomma en sådan utveckling. En viktig del i detta arbete är att tydliggöra välfärdssektorns betydelse för tillväxt och sysselsättning. Avgränsningar och förtydliganden I denna rapport Välfärd ger näring betraktas välfärdssektorn ur ett bredare perspektiv. Utöver de vardagsnära tjänsterna inom vård och omsorg, har även de politiskt styrda och till del gemensamt finansierade tjänsterna kollektivtrafik samt tillhandahållande av vatten och avlopp, inkluderats i välfärdstjänsterna. Vi har valt detta fokus, vilket innebär att andra områden valts bort. Inom sjukvård och i skola skapas och utförs viktiga välfärdstjänster där Kommunal har många medlemmar. I denna skrift har dessa två områden dock inte prioriterats, utan utrymme har framför allt givits åt förskola och äldreomsorg när det gäller de vardagsnära och personalintensiva tjänsterna. Skriften bygger till stor del på fyra underlagsrapporter som tagits fram inom ramarna för uppdraget. De behandlar frågeställningar inom branscherna förskola, äldreomsorg, kollektivtrafik samt vatten och 4

6 avlopp. Två av underlagsrapporterna är interna undersökningar, den om kollektivtrafik, skriven av Lydia Wefer och den om vatten och avlopp, skriven av Annakarin Wall. Två av underlagsrapporterna är undersökningar som genomförts av externa skribenter på uppdrag av Kommunal. Ytterligare två underlagsmaterial har tagits fram för detta ändamål och använts som underlag, de behandlar områdena innovationer i välfärden och arbetskraftsreserven. Denna rapport presenterar de politikförslag som utredningen har kommit fram till. Strategier kommer att utarbetas i ett senare skede, när politiken är beslutad. Utredning Utredningen har letts av Kommunals förste vice ordförande (Tobias Baudin sep 2011 juni 2012, Per Holmström juni 2012 kongressen 2013). Utredningens ledamöter har varit: Per Holmström Tobias Baudin Anders Hagberg Siw Karlsson Sofia Eriksson Lars-Göran Olsson Anna Bexell Förste vice ordförande, ordförande tillika sammankallande Förste vice ordförande, ordförande tillika sammankallande Förbundsstyrelsen, Kommunal Väst Förbundsstyrelsen, Kommunal Mellersta Norrland Ordförande, Kommunal Norrbotten Ombudsman, Kommunal Skåne Ombudsman, Kommunal Sydost Sofia Berglund Utredare, huvudsekreterare, förbundskontoret (aug 2012 kongressen 2013) Anna Spånt Enbuske Utredare, huvudsekreterare, förbundskontoret (sep 2011 juli 2012) Anders Jonsson Ombudsman, förbundskontoret Jonny Jakobsson Ombudsman, förbundskontoret Simon Vinge Utredare, förbundskontoret Annakarin Wall Utredare, förbundskontoret Lydia Wefer Utredare, förbundskontoret Ann-Maria Larsson Administrativ sekreterare, förbundskontoret Yvonne Stolt Lokalkontorschef, Kommunal Öst (sep 2011 jan 2013) I arbetsgruppen har även Rasmus Korsvall och Sigmund Wiveson deltagit. Administrativ sekreterare för utredningen har Ann-Maria Larsson varit. Per Holmström Förste vice ordförande, ordförande i Kommunals näringspolitiska utredning

7 Näringspolitik för välfärdstjänsterna Kommunals näringspolitik för välfärdstjänsterna handlar om att skapa en effektiv och tillförlitlig välfärdssektor med hög kvalitet på de tjänster som produceras och som ger goda arbetsvillkor. I sin tur skapar den också förutsättningar för välstånd, tillväxt och utveckling i hela samhället. Vad är näringspolitik? Traditionellt sett syftar näringspolitik till att förbättra förutsättningarna för företag i en viss bransch, i en viss region eller generellt, att växa. Näringspolitik kan både utformas som enstaka åtgärder och som långsiktiga satsningar som inkluderar flera olika områden. Ofta är den inriktad på långsiktiga strukturförändringar. Näringspolitik omfattar innovationssystem, infrastruktur, riskkapitalförsörjning och regional utvecklingspolitik 1. Innovationssystem skapas för att förbättra förutsättningarna för att ta fram, sprida och använda ny kunskap. Det kan leda till nya produkter men även till nya sätt att organisera, utveckla och utföra produktionen av tjänster och varor. Yrkesutbildning som höjer kvaliteten i utförda tjänster och i produktionen av varor är ett konkret exempel på vad som kan utgöra en del av ett innovationssystem. Infrastrukturer är system och åtgärder som möjliggör andra aktiviteter. De inkluderar såväl vägar, itoch kommunikationssystem, vattenförsörjning, kollektivtrafik som investeringar i nya bostäder för äldre. Infrastruktur kan också vara icke-materiell. Välfärdstjänster kan utgöra social infrastruktur, ett exempel är förskola. Här har vi valt att lyfta förskola på obekväm arbetstid. Ytterligare ett exempel är äldreomsorg, för de äldre är detta en välfärdstjänst som de konsumerar. För de äldres medelålders barn är äldreomsorgen en social infrastruktur som möjliggör för barnen att arbeta och försörja sig. Infrastruktur är en egenskap som en vara eller tjänst kan ha. Egenskapen är inte absolut. Till exempel kan en tjänst vara infrastruktur för en viss verksamhet och en vanlig tjänst i en annan verksamhet. Att något utgör en infrastruktur pekar på en funktion som möjliggör andra verksamheter utan att själv vara en del av verksamheten. Åtgärder för att säkra finansiering av verksamheten har stor betydelse för välfärdstjänsternas utveckling. Beroende på hur välfärdstjänsterna finansieras påverkas deras innehåll och vilka som har möjlighet att bruka dem. I dag är det framför allt skattebetalarna som står för finansiering, kapital och investeringar, vilket Kommunal anser är en bra lösning. Regional utvecklingspolitik kan bestå i tillväxtbefrämjande insatser i samverkan mellan stat och region. Det rymmer alla de verksamheter där medlemmarna i Kommunal arbetar. Medlemmarnas arbetsplatser finns över hela landet och de skapar välfärd och tillväxt över hela landet. Näringspolitik utifrån fyra perspektiv Välfärdssektorn är i sin helhet politiskt styrd och utförandet av välfärdstjänsterna är reglerat. Anledningen är att välfärdssektorn ska leverera en verksamhet av hög kvalitet som bygger på medborgarnas behov, inte på deras betalningsförmåga samt att välfärden är politikens medel för att nå andra mål. De primära målen är välfärdspolitiska, såsom jämlikhet, hälsa och grundläggande 1 LO (2006). Vägar till nya jobb. 6

8 utbildning. Utöver de primära effekterna har välfärdspolitik även sekundära effekter, på till exempel näringslivet. Välfärdstjänsternas näringspolitiska effekter kan vara lika viktiga som de primära, men de uppstår som en ytterligare effekt av de medel som ägnas välfärdstjänsterna. Kommunal har valt att se på näringspolitiken ur fyra perspektiv medlemmarnas, medborgarnas, marknadens/näringslivets och samhällets perspektiv. Dessa överlappar till en del varandra, till exempel omfattar samhället alla de tre andra perspektiven. Dessutom är vissa av medborgarna även medlemmar och många av medborgarna är en del av marknaden. Med marknaden avser vi näringslivet, där den större delen av tillväxten sker och där resursåterföring till välfärdstjänsterna skapas. Samhälle Marknad Medborgare Medlemmar Figur 1. Fyra perspektiv på näringspolitik. (Egen bearbetning). Vart riktar sig näringspolitiken? Näringspolitiken syftar till att skapa förutsättningar för välfärdssektorn att utvecklas i förhållande till de fyra perspektiven medlem, medborgare, marknad/näringsliv och samhälle. Medlemsperspektivet har sin tyngdpunkt i hur själva välfärdssektorn är organiserad och vilka villkor som gäller för verksamheterna i sektorn. Merparten av Kommunals medlemmar är verksamma inom välfärdstjänsterna. Perspektivet handlar både om anställningsvillkor, arbetsmiljö och om arbetstillfredsställelse. Även frågor som tillräckliga resurser, finansieringsmodell, organisation, etableringsmöjligheter och andra politiska regleringar påverkar detta perspektiv. Medborgarperspektivet belyser hur välfärden möjliggör för medborgarna att påverka sin livs- och arbetssituation. Om tjänsternas kvalitet och tillgänglighet sjunker drabbar det Kommunals medlemmar dubbelt. De drabbas både som yrkesverksamma och som faktiska eller potentiella brukare av till exempel äldreomsorg, skola och sjukvård, likväl som konsument av samhälleliga tjänster såsom kollektivtrafik och VA-tjänster. Resurstilldelning, kravspecifikationer, mät- och uppföljningsmetoder, politiska prioriteringar samt informationstillgång är några av de områden som påverkar detta perspektiv. 7

9 Marknadsperspektivet behandlar nyttan av välfärdstjänster för näringsliv och för hela ekonomin. Välfärdssektorn utgör på flera sätt viktiga förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi. Funktionen av social infrastruktur är av stor betydelse för hur företag och därmed branscher kan utvecklas. Samhällsperspektivet handlar om nyttan av den trygghet som en väl fungerande, solidariskt finansierad välfärdssektor skapar för både individ och samhället till sin helhet. Välfärdstjänster möjliggör civilisation. Samhällsperspektivet handlar om betydelsen av att säkerställa tilltron till välfärdssektorn både i dag och i framtiden. Stark tillit till välfärden gynnar både individen och skapar en vilja att delta och bidra till att välfärden i samhället stärks. Systembild De näringspolitiska insatserna och hur dessa inverkar på välfärdstjänsterna och på samhället i stort illustreras med hjälp av tre pilar i figuren nedan. Den första symboliserar de mål och medel som i form av politik skapar ramarna för välfärdssektorn. Nästa pil, den tredelade, avser att välfärdstjänsterna levererar välfärd till medborgarna, social infrastruktur till marknaden/näringslivet och att välfärden skapar tillit till samhället, vilket är en förutsättning för en civiliserad kultur i samhället. Den tredje pilen som leder tillbaka till välfärdstjänsterna illustrerar det flöde av resurser som i form av skattemedel leds tillbaka till välfärdstjänsterna via kommun och stat. Figur 2. Illustration av välfärdstjänsternas betydelse för samhället ur de fyra valda perspektiven. (Egen bearbetning). 8

10 Välfärdstjänsternas övergripande roll i samhället I detta kapitel beskriver vi välfärdstjänsternas betydelse ur samhällets perspektiv. Inledningsvis tittar vi på dess övergripande förutsättningar, funktioner och betydelse. Längre fram i kapitlet lyfter vi fram vissa enskilda effekter som de branscher vi undersökt inom ramen för detta uppdrag ger upphov till. Välfärd ur de fyra valda perspektiven Några av välfärdstjänsternas många funktioner och värden har sorterats in under respektive perspektiv i tabellen nedan. Tabellen avser inte att ge en fullständig bild av de värden, funktioner och effekter som de valda välfärdstjänsterna ger, utan den ger ett antal exempel på hur välfärdstjänsterna skapar värden och förutsättningar i olika delar av samhället. Tabell 1 Välfärdstjänsternas olika funktioner Bransch Medlem Medborgare Marknad Samhälle Förskola Yrke Omsorg, social träning, gemenskap, lärande och lek Social infrastruktur = frigör arbetskraft Möjlighet att förvärvsarbeta och att försörja sig Möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta Äldreomsorg Yrke Trygghet och värdigt åldrande Möjlighet att förvärvsarbeta och att försörja sig Möjliggör för barn att förvärvsarbeta Skola Yrke Lärande och Hälso- och sjukvård Lärande och utveckling Yrke utveckling genom ett livslångt lärande Hälsa och sjukvård och rehabilitering Hälsa och sjukvård och rehabilitering Kollektivtrafik Yrke Säkert och Vatten och avlopp Säkert och tillförlitligt alternativ för resande Yrke Säker tillgång på rent vatten och sanitet i vardagen tillförlitligt alternativ för resande Säker tillgång på säkert vatten och sanitet i vardagen Social infrastruktur = frigör arbetskraft Social infrastruktur = förser näringsliv med kompetent personal Social infrastruktur = minskad sjukfrånvaro Infrastruktur = ökar arbetskraftens rörlighet Infrastruktur = vatten är ett viktigt produktionselement i delar av industrin/ god hygien i sanitet minskar sjukfrånvaro Samhällsekonomiskt lönsamt att erbjuda förskola till föräldrar Skapar tillit till samhällets funktioner Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och bidrar till att minska sociala skillnader Ökat antal friska levnadsår hos befolkningen Kan bidra till att minska de miljöbelastningar som bilismen orsakar Ökar livskvalitet, säkerhet, hälsa och funktion i så gott som samhällets alla delar och verksamheter 9

11 Välfärd för jämställdhet och jämlikhet Välfärdstjänsterna finns i alla människors vardag. Även för dem som själva inte nyttjar välfärdstjänster för tillfället, har de en stor betydelse. Välfärdstjänster ska finnas tillgängliga för alla, oavsett betalningsförmåga. Det skapar trygghet och tillit i samhället. Vad är det som gör tjänster till välfärdstjänster? Vi i Sverige har valt att säga att välfärdstjänsterna är solidariskt finansierade. Det innebär att det är behov, inte köpkraft, som ska styra bruket av dem. Gemensamt för tjänsterna är därmed att finansieringen har skiljts från nyttjandet av dem. För vissa i högre utsträckning än andra. Till exempel för tjänsterna inom skola, vård och omsorg betalas ingenting eller en liten summa. För andra är kostnaden i lägre utsträckning skild från användandet, till exempel för kollektivtrafik samt för vatten och avlopp. För dessa är nyttjandet via avgifter kopplat till kostnaden för utförandet. Solidarisk finansiering kräver politisk styrning. Välfärdstjänsterna ska vara demokratiskt styrda och politiska beslut ska avgöra deras omfattning och innehåll, och även vem som ska utföra dem. Kommunal strävar mot att samhället ska bli mer jämställt och jämlikt. Många indikatorer tyder på att samhället blir mer ojämlikt, men också mer ojämställt. Vi ser till exempel att inkomstklyftorna ökar, hälsan i samhället är alltjämt mycket ojämlik och skolresultaten drar isär. Kommunal ser likaså tydliga tendenser på ett mer ojämställt samhälle. Brister i både barnomsorg och äldreomsorg leder till att kvinnors möjlighet till lönearbete minskar. Införandet av vårdnadsbidraget bidrar också till att minska jämställdheten. Kommunals två grundläggande ståndpunkter kring välfärden är att välfärden ska vara gemensamt finansierad och att välfärd ska vara tillgänglig för alla utifrån deras behov. När så sker är välfärdstjänsterna en viktig omfördelare av resurser och välstånd i samhället. Då kan större jämlikhet och jämställdhet uppnås och medborgarnas tillit till samhället kan stärkas. Figur 3. Välfärdstjänsternas effekt på samhället. (Egen bearbetning). 10

12 Välfärdstjänsternas framväxt och utveckling Den offentliga sektorn växte successivt under 1900-talet i Sverige. Utvecklingen gick från privat finansiering och utförande av släkten, byn, gillet eller skrået, till omfördelning av resurser via ett gemensamt skattesystem och professionalisering av utförandet av tjänsterna. Det som har möjliggjort välfärdssektorns framväxt är politiska ambitioner och ständig tillväxt. Tillväxten har inneburit att Sverige har kunnat producera tillräckligt mycket, för att omfördelning mellan och inom olika generationer ska vara politiskt möjlig att genomföra. När befolkningens sammansättning förändrades och allt fler fattiga började överleva sin produktiva ålder 2 skapades nya och omfördelande försäkringslösningar och finansiella system. Den välfärdspolitiska expansionen nådde sin kulmen under och 1970-talen. 3 Därefter avtog tillväxttakten. Under och 1990-talen präglades välfärden av kostnadsåterhållsamhet och besparingar. Sedan 2000-talets början har välfärdens förutsättningar förändrats och en nyorientering med privata utförare har präglat perioden. Tendenser inom de vardagsnära välfärdstjänsterna Allteftersom samhället förändras, ändras förutsättningarna och därmed det offentliga uppdraget och innehållet i välfärdstjänsterna. Ett kännetecken för detta är återkommande och omdanande nationella politiska reformer som innebär omfattande strukturella förändringar i välfärdssektorn. Ett exempel är ädelreformen som i inledningen av 1990-talet ledde till omfattande strukturförändringar inom vården och omsorgen av äldre människor. Tre andra reformer är psykiatri-, LSS- och friskolereformen som förändrat det kommunala uppdraget för såväl tjänstemän som politiker. Andra viktiga företeelser som påverkat välfärdstjänsternas utveckling är: Nya kontroll- och styrsystem för den offentliga verksamheten, med både offentliga och privata utförare. Dessa har inneburit nya roller för de politiska företrädarna. Antalet arbetsgivare har ökat och det har skett en omfördelning av arbetstillfällen från kommuner och landsting till företag. Förändrade förutsättningar och villkor för verksamheterna har lett till nytt innehåll i välfärdstjänsterna. Resurserna till välfärdstjänster har minskat över tid. Kommunernas och landstingens konsumtion som andel av BNP har minskat under 2000-talet. Ökad förekomst av privata utförare har inneburit minskad insyn i välfärdsutförarnas verksamhet för huvudmännen, det vill säga för politiker i kommuner och landsting. En ny arbetsgivarstruktur träder fram Från 1993 till 2011 har antalet företag som utför välfärdstjänster ökat i fyra av fem branscher. Den största ökningen, sett till antal, har skett inom hälso- och sjukvården med närmare företag. De flesta verksamma inom öppen vård och annan hälso- och sjukvård. Antalet företag har även växt inom skola och förskola med över stycken. Den andelsmässigt största ökningen har däremot skett inom äldreomsorgen. Där har antalet företag ökat med drygt 300 procent, vilket motsvarar cirka 450 företag. Inom trafiken har antalet företag minskat något. Flertalet av de kartlagda branscherna har en 2 Thomas Lindh (2008). Sverige i en åldrande värld framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen, Underlagsrapport nr 13 till Globaliseringsrådet, s Borg P. (2006). Reform eller reträtt Välfärdspolitikens vägval. 11

13 företagsstruktur som kännetecknas av många små företag och ett fåtal större bolag, som ofta ingår i en koncern. Välfärden och medborgarnas tillit Kommunal genomförde under hösten 2012 en omfattande medlemsundersökning som visar på allvarliga brister inom de undersökta delarna av välfärden. Bilden som medlemsundersökningen förmedlar av äldreomsorgen är allvarlig och den delas av både dem som arbetar för privata och kommunala utförare av omsorg. Den visar att välfärden är under stor press, bland annat att stora brister finns vad gäller både omsorgstagarnas säkerhet och arbetstagarnas arbetsvillkor på grund av bristande bemanning. Hur välskött och ordentlig verksamheten är, har betydelse för betalningsviljan till kommunen och landstinget. Förtroendet för äldreomsorgen är fortsatt lågt, visar en undersökning om tilliten till välfärdspolitiken. I den mättes välfärdspolitikens uppfattade måluppfyllelse år 2006 och år Omkring hälften av medborgarna tror inte att det offentliga klarar av att ge en god äldreomsorg. Denna utveckling medför en överhängande risk att allt fler medborgare förlorar tilliten till den gemensamma välfärden. Om så sker är det sannolikt att fler förlorar intresset för att betala skatt, och att de i stället söker sig bortom de gemensamt finansierade välfärdstjänsterna för att täcka sina behov av skola, vård och omsorg. Privata försäkringar och andra lösningar som finansieras via avgifter kommer då att efterfrågas i stället för de gemensamma lösningar som finansieras via skattsedeln. En allvarlig risk med en sådan utveckling är att det vid en viss punkt inte längre kommer att vara möjligt att finansiera och upprätthålla en solidarisk och allmän välfärd. Välfärdens framtida finansiering Hur välfärdssektorn ska kunna finansieras i framtiden är en fråga som många söker ett svar på. Den demografiska utvecklingen och befolkningens ökande förväntningar på välfärdens olika tjänster gör att kostnaderna kommer att öka. Flera olika lösningar kan tänkas bidra till finansieringen i framtiden. En viktig faktor är högre sysselsättning eftersom den genererar större skatteintäkter med samma skattekvot. Kommunals underlagsrapporter visar att tillgängliga välfärdstjänster av hög kvalitet utgör viktig social infrastruktur som möjliggör för medborgarna att förvärvsarbeta. Det gäller i hög utsträckning både förskola, äldreomsorg och kollektivtrafik. Underlagsrapporterna visar också att det finns möjligheter att skapa bättre förutsättningar för högre sysselsättning genom att ytterligare stärka, anpassa och utveckla välfärdstjänsterna. Förskola En välfungerande barnomsorg och förskola är viktig ur samhällets perspektiv. Kommunals underlagsrapport om barnomsorg på obekväm arbetstid visar därtill att det är lönsamt ur samhällets perspektiv att utöka öppettiderna i barnomsorgen. Beräkningen som rapporten bygger på visar att samhället skulle tjäna cirka 90 kronor per timme om barnomsorgens öppettider utökades där det efterfrågas. 4 Svallfors. S. (2011). Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarnas syn på socialförsäkringarna. 12

14 En ytterligare och mycket viktig funktion som förskolan har är att den kan bidra till barnens och samhällets välfärd genom att kompensera för negativa uppväxtvillkor och därmed bättre rusta barnen för skola och framtida arbetsliv. Äldreomsorg Kommunals rapport Åtstramningens pris visar kostnaderna för att inte ha en fungerande äldreomsorg. Bristen på äldreomsorg sänker kvinnors deltagande i lönearbete. Detta minskar inte bara kvinnornas inkomster utan även produktionen i samhället. Det anser Kommunal att samhället inte har råd med. Vi behöver både den arbetskraft som ställs utanför arbetsmarknadens förfogande och en större skattebas, i form av dessa kvinnors arbetsinkomster, som ger mer resurser till välfärden utan att vi behöver öka skattekvoten. Kollektivtrafik Bland de mindre personalintensiva välfärdstjänsterna spelar kollektivtrafiken en viktig roll för möjligheterna att skapa både ett jämställt och jämlikt samhälle. Möjlighet att förflytta sig mellan arbete och hem i vardagen är avgörande både för medborgarna och för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Kommunal menar att en billig, säker och tillförlitlig kollektivtrafik är ett bra och effektivt sätt att möjliggöra för medborgarna att förflytta sig enligt de behov som uppstår i vardagen. I regeringens transportpolitiska mål slås fast att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik framför egen bil ska förbättras. Målet är en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, med avseende på tillgänglighet och hänsyn i form av säkerhet, miljö och hälsa. 5 Målen som formulerades år 2008 hade fortfarande inte infriats år Priserna har ökat, likaså trängseln i storstäderna. Resandet har ökat men förutsättningarna för att resa kollektivt har inte förbättrats. Det finns dyrköpta brister i form av förseningar. De värderas till 8,5 miljarder per år. Det är sannolikt så att resurserna som avsätts i dag inte är tillräckliga för att det ska gå att upprätthålla hög kvalitet och tillgänglighet, och att det vi ser är resultatet av ett antal år med för knappa resurser samtidigt som efterfrågan ökat. 6 För att uppnå dessa mål krävs olika åtgärder. Ur miljöperspektivet och för grönare städer krävs att fler väljer tåg, buss, spårvagn eller tunnelbana i stället för bil. För att fler ska använda kollektivtrafiken till och från sina jobb måste framkomligheten vara god, bussarna får inte bli stillastående i långa köer och försenade. Stad och land Hela samhället är beroende av att kollektivtrafiken fungerar. I de större städerna där många använder kollektiva färdmedel uppstår stora kostnader när förseningar och stopp drabbar kollektivtrafiken. Men kollektivtrafik är också av stor betydelse för att medborgarna ska kunna bo och försörja sig på landsbygden. En väl fungerande kollektivtrafik är lika viktig på landsbygden som inom och mellan städer och tätbebyggelse. Stora störningar i kollektivtrafiken, främst under vinterhalvåret, märks tydligt då medborgare inte kommer till och från sina arbeten. 5 Trafikanalys, Ibid. 13

15 Behovet av fungerande kollektivtrafik ser olika ut mellan större städer och på landsbygden, därmed bör även lösningarna skilja sig åt. På landsbygden är det främsta syftet att knyta samman mindre städer och orter i en större region. I de större städerna är syftet att ge medborgarna möjlighet att röra sig i staden samt att skapa möjligheter för staden att utvecklas. För kommunen är kollektivtrafiken viktig för den långsiktiga planeringen av nya bostadsområden och arbetsplatser. En utbyggd stad och en utbyggd kollektivtrafik hänger ihop. Kommunens ansvar inom kollektivtrafiken hänger även samman med ansvaret inom andra områden: som att se till att elever som bor en bit från skolan kommer dit och att patienter ska kunna ta sig till sjukhus och vårdcentral. 7 I vissa delar av landet, framför allt i glesbygd, fungerar kollektivtrafiken också som skolskjuts. Därför är det viktigt att kommun och landsting garanterar att dessa linjer trafikeras, även om de inte är lönsamma för privata utförare. Miljö Kollektivtrafiken bidrar till minskade miljöbelastningar och till grönare städer jämfört med andra mer miljöovänliga färdsätt. Det är till exempel mindre belastande på miljön när medborgarna åker kollektivt i stället för med egen bil. Miljöaspekten är en viktig del av vinsterna med kollektivtrafik i tätbebyggelse såväl som på glesbygd. Både växthusgaser, sotpartiklar och andra ohälsosamma utsläpp minskar om det kollektiva åkandet ökar, på bekostnad av transporter med egen bil. Jämlikhet Billig kollektivtrafik är viktigt för jämlikheten. Medborgare som bor i en viss del av en stad bör smidigt och billigt kunna ta sig till andra delar av staden eller till andra orter. Detta motverkar segregation. En annan aspekt är att kollektivtrafik skapar möjlighet för dem som inte har körkort eller tillgång till egen bil att förflytta sig. Det är relevant att ha i åtanke att de med låga inkomster ofta inte har tillgång till bil, och därmed är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Jämställdheten Det är främst kvinnor som åker kollektivt. Män har i större utsträckning tillgång till bil och körkort än kvinnor 8, sannolikt beroende på högre inkomst. Avgiftsfri kollektivtrafik En helt skattefinansierad kollektivtrafik har både fördelar och nackdelar. Fördelarna består i att människor får större incitament att välja till exempel bussen i stället för bilen, vilket gynnar miljön, och att finansieringen blir solidarisk så att alla kan åka kollektivt oavsett inkomst. Fler av de mål som satts upp för kollektivtrafiken kan då uppfyllas. En avgiftsfri kollektivtrafik kan också sägas gynna arbetslinjen eftersom den underlättar för människor att ta sig till och från arbetet, även att ta ett arbete längre bort från hemmet. Nackdelarna handlar om att kollektivtrafiken konkurrerar om skattemedel med andra kommunala verksamheter. En prioriteringsfråga uppstår: Är det värt att dra ner på resurserna inom exempelvis förskolan för att kunna erbjuda en helt skattefinansierad kollektivtrafik? Med full skattefinansiering av kollektivtrafiken kan incitamenten att resa kollektivt bli för starka. Det finns en risk att invånare tar bussen i stället för att gå eller cykla kortare sträckor om det är avgiftsfritt. 7 Nilsson J. (2011). Kollektivtrafik utan styrning 2011:6. 8 Trafikanalys,

16 Ökat resande innebär ökade kostnader genom ökat slitage, och även högre miljöbelastning. Det är därför osäkert om nyttan står i relation till kostnaden. Detta är en relevant fråga eftersom kommunerna redan i dag täcker den större delen av de ökade kostnaderna som uppstått de senare åren. Kommunal menar att det är av större vikt att erbjuda en tillgänglig kollektivtrafik som möter resenärernas behov än en helt avgiftsfri kollektivtrafik med sämre tillgänglighet. Kommunal menar därför att en avgift bör tas ut i kollektivtrafiken. Den bör dock vara så låg att kollektivtrafiken görs tillgänglig för samhällets alla grupper. Nytt reseavdrag Ett sätt att öka det kollektiva resandet är att reformera systemet med reseavdrag i skattedeklarationen, så att det i stället blir avståndsberoende och på så sätt färdmedelsneutralt. Det skulle öka incitamenten för kollektivt resande och skulle göra det lättare att uppnå de mål som satts med kollektivtrafiken. Det skulle gynna dem som åker med kollektivtrafik till och från arbetet, bland annat Kommunals medlemmar. Det skulle även kunna minska fusket som kostar samhället stora summor i förlorade skatteintäkter varje år. Det skulle således gynna samhället på flera sätt: bidra till minskade utsläpp från bilar och minskad belastning på miljön, minska avdragsfusket och på så sätt minska förlorade skatteintäkter samt göra arbetsmarknaden mer flexibel och öka matchningen när arbetslösa ges bättre möjlighet att ta arbete i annan region. Vatten och avlopp Vatten och avlopp är samhällstjänster som är helt nödvändiga för att människor ska må bra och för att samhället ska fungera. Rent dricksvatten och fungerande avlopp är en förutsättning för ett modernt samhälle. Vi kan inte överleva utan rent dricksvatten och avlopp är nödvändigt både för den ekonomiska tillväxten och för välfärden. Vatten och avlopp ökar livskvalitet, säkerhet, hälsa och funktion i så gott som samhällets alla delar och verksamheter. Kommunal menar att vattenresurserna ska vara i offentlig ägo och förvaltning. Anledningen är att vatten är en livsviktig resurs som ska kunna garanteras alla medborgare. Det ska inte finnas någon risk att vissa medborgare eller geografiska områden står utan tillgång till tjänligt vatten på grund av att de ur ett företagsekonomiskt perspektiv inte är lönsamma. Anledningen till att vattenresurserna ska förvaltas offentligt är att branschen är ett så kallar naturligt monopol. Det innebär att det är svårt eller omöjligt att konkurrensutsätta verksamheten, och på så sätt skapa större effektivitet jämfört med en målstyrd offentlig förvaltning. Därmed faller incitamentet för privatisering. Kommunal menar att i de fall kommuner väljer att lägga ut delar av VA-verksamheten på driftentreprenad, är det mycket viktigt att kommunerna samtidigt försäkrar sig om att tillräcklig kompetens finns inom den kommunala organisationen så att upphandlingar för denna typ av verksamhet kan göras. Eftersom vatten är förutsättningen för allt liv och vårt viktigaste livsmedel är det också en principsak för Kommunal att ingen ska kunna tjäna pengar på att tillhandahålla medborgarna rent dricksvatten. Även om dricksvattenförsörjningen i Sverige står inför ett antal utmaningar tar nog de flesta av oss tillgången till rent dricksvatten och fungerande avlopp för givet. Det ser annorlunda ut i många andra 15

17 delar av världen. Mer än en miljon människor i Europa saknar tillgång till rent vatten och åtta miljoner saknar tillgång till sanitet, det vill säga toalett. För att lyfta frågan om rätten till rent dricksvatten och sanitet har Kommunal tillsammans med de andra facken för offentliganställda i Europa (EPSU) genomfört det första medborgarinitiativet i den Europeiska unionen (EU). 9 Avsikten har varit att kunna föreslå EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag om vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. När rent dricksvatten och sanitet erkänns som en mänsklig rättighet kan vi kräva åtgärder av de EU-länder som inte lever upp till att leverera detta till sina medborgare. Globalt sett är problematiken ännu större i vissa regioner. Bristen på rent vatten och sanitet för med sig många förödande konsekvenser. Varje dag dör barn av vattenburna sjukdomar, på grund av brist på rent dricksvatten 10. Kommunal är engagerat i frågan också på global nivå. Genom Internationalen för stats- och kommunanställda (ISKA) bidrar Kommunal till projekt i Asien och Latinamerika för att människor ska få tillgång till rent vatten och sanitet

18 Innovationer i välfärden I följande kapitel redogörs för vad som framkommit i den undersökning om innovationer inom välfärdssektorn som Kommunal låtit göra inom ramarna för det näringspolitiska uppdraget. Syftet är att både beskriva hur innovationer och innovationsarbete i välfärdssektorn ser ut, och hur innovationer i välfärden kan främjas och tas vara på. Innovation och förbättring Förändrings- och förbättringsarbete utgör viktiga delar av samhällets utveckling. Vad spelar dessa företeelser för roll bland välfärdstjänsterna? Förutsättningarna för en effektiv och jämlik välfärd förändras kontinuerligt med omvärldens utveckling. Hur anpassas välfärdstjänsterna efter omvärldens förändringar och hur skapas och tas nya idéer till vara i välfärdssektorn? Uttryck som förbättringsarbete och ständiga förbättringar är välkända begrepp inom välfärden. Dessa handlar om att metodiskt arbeta för att skapa och ta till vara kontinuerliga förbättringar som leder till att verksamhetens mål bättre uppfylls. Lean production, som utarbetades inom den japanska bilindustrin, är en av föregångsmetoderna, och den används på flera håll i samhället i dag, bland annat inom välfärdssektorn. Begreppen innovation och innovationsarbete såsom planerade företeelser, är däremot mindre vanligt förekommande inom välfärdstjänsterna och innovationsarbete är inte lika väl utvecklat inom välfärdssektorn som i den privata sektorn. Uttrycket innovation för kanske tankarna till nya och tekniskt avancerade produkter som ska göra livet lättare, öka produktiviteten eller kanske minska behovet av personal. Men innovationer kan vara av många olika slag, och de kan spela en viktig roll när det gäller utveckling av välfärden. Vad som karaktäriserar innovationer är att de skapar nya värden genom förändring, när nya idéer tillämpas i praktiken. Innovationer kan både vara små och stora. Det vill säga de kan vara stegvisa förbättringar inom befintliga organisationsstrukturer, men de kan också vara radikala utvecklingssteg som bidrar till stora skiften och förändringar i teknologi, kunskap eller beteende. Stegvisa innovationer är mycket lika ständiga förbättringar men det kan finnas anledning att skilja dem åt. Inom forskningen finns en inriktning som menar att både stegvisa innovationer och radikala innovationer har större nyhetsgrad än ständiga förbättringar. Ständiga förbättringar är en strukturerad, standardiserad metod för utveckling inom befintliga system. Detta kan hämma banbrytande, radikala innovationer som är av en mer abrupt och ibland snabb karaktär. Risken finns att de radikala innovationerna går förlorade om arbetet fokuseras på ständiga förbättringar inom ramen för befintlig verksamhet. En sammanfattning av hur innovation beskrivs av forskare och i litteratur kan formuleras i tre punkter som att: 1. Innovationer har ett betydande nyhetsvärde i det avseendet att de skapar något nytt. 2. Innovationer bygger på idéer som kan omsättas i handling. 3. Innovationer har betydande påverkan i sitt sammanhang. 17

19 Varför innovation? Innovationer uppstår när det finns ett behov av att göra något annorlunda, när en verksamhet behöver möta omvärldens förändringar genom förnyelse. I enskilda verksamheter kan målet med innovation variera. Innovationsarbete kan vara en personalvårdande aktivitet där det förväntade resultatet är att personalens motivation ska öka. Innovationsarbetet kan också syfta till att öka nyttan för dem som tar del av tjänsten eller för dem som köper en produkt, då förväntas innovationsarbetet resultera i nya rutiner eller ny utrustning. Om syftet med innovationsarbetet är att öka intäkterna till verksamheten så är det förväntade resultatet av innovationsarbetet att det ska generera ökade resurser. Beroende på ambition och syfte med innovationsarbetet, så krävs olika arbetssätt. Arbetet måste också tillåtas påverka organisationen som helhet i olika utsträckning beroende på vad man vill uppnå med innovationsarbetet. 11 Tabell 2 Val av ambitionsnivå och förväntat resultat gällande innovationer. Ambitionsnivå Ambitionsnivå (syfte) Förväntat resultat Låg Personalvård Motiverad personal Medel Nytta kunder/organisationer Ny utrustning/nya rutiner Hög Ökade intäkter Ökade resurser Källa: Regionförbundet Östsam (2010). Hämtad från Johanna Nählinder (2012). Omarbetad Kommunal (2013) Ju mer personalintensiv en verksamhet är, desto större effekt kan vi förvänta oss att personalens hälsa och trivsel har på resultatet i verksamheten. Detta är viktigt att ta hänsyn till när förbättrings- och innovationsarbete planeras och genomförs i offentlig sektor. På andra villkor I en kartläggning av innovation inom offentligt finansierad välfärd som Kommunal låtit göra, framgår att innovationsarbete både ser annorlunda ut och har andra förutsättningar i den offentliga sektorn jämfört med den produktorienterade privata sektorn. Kartläggningen lyfter fram två viktiga orsaker. Tjänsteinnovation ett svårfångat begrepp Den ena orsaken är att tjänsteinnovation, vilket innovation i välfärdssektorn framförallt handlar om, avsevärt skiljer sig från produktinnovation eftersom tjänsters och produkters karaktär skiljer sig åt. Tjänster konsumeras i samma stund som de produceras medan produkter finns kvar att betrakta, mäta och utvärdera efter att de producerats. Ett exempel är välfärdstjänsterna som ofta sker i vardagsnära situationer i mötet med medborgaren. Produktinnovationer arbetas däremot ofta fram i separata miljöer eller i särskilt utformade processer, med planerat stöd och särskild finansiering. Förutsättningarna för själva innovationsarbetet ser alltså mycket olika ut. Vidare är tjänsteinnovationer svåra att mäta och följa eftersom tjänster inte blir exakt lika varje gång. Det kan vara svårt att avgöra vad som är naturlig variation och vad som är innovation när det gäller välfärdstjänster. 11 Regionförbundet Östsam (2010). Hämtad från Johanna Nählinder (2012). 18

20 Tabell 3 Utmärkande egenskaper för tjänster samt hur de påverkar innovationer. 12 Tjänstens karaktär Konsekvens Exempel Tjänster är osynliga. Svårt att mäta och följa hur Svårt att beskriva till exempel tjänster förändras. en charteresa och hur Tjänster konsumeras när de produceras. Svårt att skilja produktionsprocess från färdig produkt. Innovationsprocessen är annorlunda. Tjänsten kräver ofta en produkt. Personalen blir synlig och processen ofta mer arbetsintensiv. Svårt att effektivisera processen utan att förändra kvaliteten. Tjänsten blir inte exakt likadan varje gång. Därför svårt att avgöra var gränsen går mellan naturlig variation och innovation. Svårt att avgöra om det är en produktinnovation eller en processinnovation. Svårare att utnyttja arbetsdelning för att låta vissa utveckla innovationen och andra producera den. Innovationscyklerna är ofta kortare. Svårare att skydda nytänkande genom immateriella rättigheter. Innovationer som görs i tjänstesektorn förutsätter ibland varor och det gör innovationerna svåra att se. konceptet förändras. En undersköterska får tekniska hjälpmedel som gör att hon tillbringar mindre tid hos patienten vilket kan upplevas som att kvaliteten försämras. En frisör som klipper med kniv istället för med sax, kan upplevas som att kunden köper en annan produkt. Tjänsteinnovationer är mer sällan resultat av forskningsinsatser. En sms-biljett på bussen är en tjänsteinnovation men kräver en mobiltelefon för att användas. Källa: Nählinder; Mellan proktoskop och kjolklämma eller varför kommer offentligt anställda tjänsteproducenter med idéer till varor som ska produceras av privata företag?, Tjänsteinnovationer bygger på annorlunda och nytänkande arbetssätt, de kan även kallas arbetssättsinnovationer. 13 Den offentligt finansierade välfärden erbjuder i huvudsak tjänster till medborgarna. Mot bakgrund av detta är kunskapen om tjänsteinnovationer en viktig komponent för innovationsarbete inom välfärdstjänsterna. Utnyttjandet av informationsteknik och förbättrade arbetsprocesser är aktuella exempel på innovationer i välfärden. Till exempel har en förändrad arbetsorganisation för stöd i övergång av vård på sjukhus till rehabilitering i hemmiljö, reducerat återinläggning på sjukhus i stor omfattning. 12 Nählinder J. (2011). Mellan proktoskop och kjolklämma eller varför kommer offentligt anställda tjänsteproducenter med idéer till varor som ska produceras av privata företag? 13 Vinnova, VR 2012:10. 19

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Sundbyberg 24 feb 2017 Dnr.nr: Fi2016/04014/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett samarbete

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer