Kallelse/Underrättelse. Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/Underrättelse. Kommunstyrelsen"

Transkript

1 Datum (2) Kallelse/Underrättelse Kommunstyrelsen Plats och tid: Kommunhuset, Vingåker, tisdagen den 2 april 2013, kl Jörgen Larsson Ordförande Information Aktuellt från verksamheten Ekonomisk rapport Anders Edlund Sekreterare VK300S v , Kallelse Ks.doc Ärenden 1. Val av justerare 2. Strategi för besöksnäringen Årsredovisning Utdelning av kommunens stiftelser Revisorer till av kommunen förvaltade stiftelser Investeringar under 2012 och Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder Ansökan om projektstöd inom landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband 9. Trygghetsvandring i Vingåker 2012 åtgärdsplan 10. Motion om åtgärder för att främja demokratins verktyg 11. Motion om att hänsyn ska tas till Moder jord vid beslut i Vingåkers kommun Kommunstyrelsen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

2 12. Motion om att väljarnas röster ska återspeglas i hur arvoderad tid fördelas till partierna 13. Motion om att införa prao för eleverna på Vidåkerskolan 14. Motion om nyval i Vingåkers kommun 15. Motion om bättre budget 16. Medborgarförslag om att begränsa och reglera användningen av pyrotekniska produkter inom Vingåkers kommun 17. Revidering av reglemente för kommunala handikapprådet 18. Revidering av reglemente för och kommunala pensionärsrådet 19. Samverkansstruktur för regional kulturplan 20. Medborgarförslag om pendlarparkering vid Henalavägen 21. Remiss Ansökan från Curt Nicolin Gymnasiet AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Finspångs kommun 22. Remiss Ansökan från Kjesäters ideella förening om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vingåkers kommun 23. Delgivningar 24. Redovisning av motioner som inte beretts färdigt 25. Redovisning av medborgarförslag som inte beretts färdigt 26. Värdegrund 27. Delegationsbeslut 28. Kurser och konferenser 29. Övriga ärenden 2 (2)

3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 319/ Strategi för besöksnäringen Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige Anta strategi för besöksnäringen att börja gälla från och med Beskrivning av ärendet Vingåkers kommun behöver satsa på besöksnäringen för att öka antalet besökare till kommunen och förstärka Vingåkers varumärke. En ökning av besöksantalet ger goda tillväxtmöjligheter inom den lokala besöksnäringsbranschen i form av nyetableringar, nya arbetstillfällen samt inflyttning till kommunen. Denna strategi bygger på visionen samt näringslivsprogrammet för Vingåkers kommun. Strategin tar fasta på de riktlinjerna i nationella och Sörmländska strategierna för besöksnäringen. Det är dags för Vingåker kommun och näringslivet att verkligen ta vara på de satsningar som görs både nationellt och i länet för att förverkliga den nationella visionen om att göra besöksnäringen till Sveriges nya basnäring år Arbetet med strategi för besöksnäringen för Vingåkers kommun har arbetats fram efter möten och samtal med arbetsgrupp bestående av representanter för företagare, individuella samtal med berörda tjänstemän och förtroendevalda. Strategin har skickats på remiss till politiska partier samt diskuterats på en företagsfralla. Ett reportage i Katrineholms-Kuriren ledde också till ytterligare kommentarer om besöksnäringen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Strategi för besöksnäringen Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum (1) Vår handläggare Suzan Östman Bäckman , Strategi för besöksnäringen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Kommunstyrelsen beslutar Att kommunstyrelsen besluta om att godkänna strategin för besöksnäringen. Beskrivning av ärendet Vingåkers kommun behöver satsa på besöksnäringen för att öka antalet besökare till kommunen och förstärka Vingåkers varumärke. En ökning av besöksantalet ger goda tillväxtmöjligheter inom den lokala besöksnäringsbranschen i form av nyetableringar, nya arbetstillfällen samt inflyttning till kommunen. Denna strategi bygger på visionen samt näringslivsprogrammet för Vingåkers kommun. Strategin tar fasta på de riktlinjerna i nationella och Sörmländska strategierna för besöksnäringen. Det är dags för Vingåker kommun och näringslivet att verkligen ta vara på de satsningar som görs både nationellt och i länet för att förverkliga den nationella visionen om att göra besöksnäringen till Sveriges nya basnäring år Arbetet med strategi för besöksnäringen för Vingåkers kommun har arbetats fram av efter möten och samtal med arbetsgrupp bestående av representanter med företagare, individuella samtal med berörda tjänstemän och förtroendevalda. Strategin har skickats på remiss till politiska partier samt diskuterats på företagsfralla. Ett reportage i Katrineholms-Kuriren ledde också till ytterligare kommentarer om besöksnäringen. Bilaga Strategi för besöksnäringen Vingåkers kommun VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen VK101S v , tjansteutl besöksnäringsstrategi.doc Suzan Östman Bäckman Näringslivsansvarig Marita Skog Kommunchef Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8-10 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

5 Strategi besöksnäringen Vingåkers kommun år Vingåkers kommun satsar på besöksnäringen för att öka antalet besökare till kommunen och förstärka Vingåkers varumärke. En ökning av besöksantalet ger goda tillväxtmöjligheter inom den lokala besöksnäringsbranschen i form av nyetableringar, nya arbetstillfällen samt inflyttning till kommunen. Denna strategi bygger på Vingåkers kommuns vision samt Vingåkers kommun näringslivsprogram. Strategin tar fasta på de riktlinjerna som finns i nationella och sörmländska strategier för besöksnäringen. Strategi för besöksnäring för Vingåkers kommun sträcker sig över åren Detta bör följas av strategier för år samt för att vara i fas med nationella strategin (år 2020) och sörmländska strategin för besöksnäringen (år 2023). Nuläget Det är viktigt i arbetet med en strategi att ha god omvärldsbevakning. Först då kan det egentliga arbetet sätta igång. Åsikter från både näringen som tjänstemännen och politikerna i Vingåkers kommun har samlats i denna SWOT analys som beskriver nuläget. Därefter fortsätter dokumentet med marknaden, visionen, strategin och mål. Styrkor Externt: Satsning på nationell nivå för att besöksnäringen ska bli Sveriges nya basnäring. Satsning på besöksnäringen för Sörmland av Regionförbundet Sörmland för att Sörmland ska bli en av Sveriges utvalda internationella destinationer. Projektet Destinationsutveckling Sörmland där exportmogna företag arbetar tillsammans över kommungränserna för att skapa nya produkter och paket som ska säljas på internationellt. Internt: Vingåkers Factory Outlet, tillsammans med övrigt butiksutbud, som har cirka besökare/år Ett annat starkt besöksmål är Säfstaholms slott som med sin väl uppskattade sommarutställning lockar cirka besökare per år. Den årliga ryttartävlingen Guldsporrarna arrangeras av Vingåkers Ryttarförening över fyra dagar i månadsskiftet juni/ juli och attraherar besökare, varav flertalet långväga gäster. Båsenberga hotell & konferens står värd för 400 konferenser med totalt gäster per år. Hjälmargården har drygt gästnätter samt ca 1200 husvagnsnätter på campingen per år. Andra besöksmål är bl.a. golfbana, camping och fin natur samt bad. En annan målgrupp är våra fritidshusägare, det finns ca 1081 fritidshus i Vingåkers kommun varav vi når 400 sommarhushåll med kommuntidningen Vingåker för dig. Strategi för Besöksnäringen Vingåkers kommun Sida 1 av 6

6 Svagheter 1. Ovårdade gator och grönområden. 2. Kunder hos Vingåkers Factory Outlet ser sig inte som turister. 3. Ointressant turisthörna i Vingåkers Factory Outlet 4. Bristande kunskap om Vingåkers utbud hos närliggande turistbyråer i andra kommuner. 5. Utbildad personal inom näringslivet i Vingåkers kommun om utbud av aktiviteter. 6. Brist på aktiviteter som ger intäkter eller som förlänger vistelsen i Vingåkers kommun. 7. Brist på ställplatser och service för husbilar. Samt: Kommunens resurser; både ekonomiskt och personal. Nuvarande fördelning av ansvar för besöksnäringen mellan kultur- och fritidsförvaltningen som ansvarar för turistbyrån och näringslivsenheten som ansvarar för det strategiska. Flera kommuner i Sörmland har denna fördelning och den börjar nu ifrågasättas i våra grannkommuner. I Vingåkers kommun delar vi resurser med personal och butik mellan slottets och turistbyråns verksamheter. Låg besöksfrekvens för turistbyrån på Säfstaholms slott. Kort säsong för turistbyrån. Förväntad servicenivå för turistbyråfilialer. Bristande skyltning både i centrum och vid infarterna. Dålig bredbandstäckning i Vingåkers kommun. Brist på lekparker. Dåligt med statistik och forskning om den lokala besöksnäringen. Utbudet av matställen och aktiviteter för den välbärgade målgrupp som besöker t.ex. Vingåker Factory Outlet och Säfstaholms slott. Möjligheter Stark tillväxtbransch Ny It-teknik genom smarta telefoner, mobila hemsidor, digitala kartor m.m. Intresse för näringen Närhet till naturen Möjlighet att förlänga turistsäsongen. Möjlighet att öka intäkterna för kommunen i turistbyrån genom bl.a. paketering. Vara delaktig och utveckla Sörmland som Stockholms Country break, d.v.s. utflykt för besökare till Stockholm. Öka antalet utländska besökare. Öka kunskapen om Vingåker både som turistmål och boendeort. Hot Lågkonjunkturen. Dåliga kommunikationer, t.ex. vägar. Regler och lagar t.ex. resegarantin, skattelagsstiftning Strategi för Besöksnäringen Vingåkers kommun Sida 2 av 6

7 Marknaden Trender Vingåkers kommun beställde en rapport för år 2009 för att granska de ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekterna av turismen i Vingåkers kommun. En ny TEM 1 rapport är planerad med statistik för år TEM rapporten visar att rese- och turistindustrin i Vingåkers kommun omsatte 67 miljoner kronor och gav arbete åt ungefär 55 personer under år Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, svarar för 73 procent av den totala turismomsättningen. I besöksnäringsstrategin för Sörmland visas kvantitativa mål för Sörmlands tillväxt: År Omsättning (milj.kr) Antal årsanställda Andel av svensk turism 2,6 % 3,0 % 3,4 % Antal utländska gästnätter Besökarna till Vingåkers Factory Outlet är en skatt som inte vi tar tillvara på i den utsträckning som vi borde göra. Försöket med mobila turistvärdarna under sommaren 2011 visade tydligt att besökarna är upptagna med sitt förbestämda besök och sedan är de intresserade av att hitta någonstans att äta. Viktigt är att bemöta kunderna innan de anländer till Vingåker samt att väl på plats påvisa att det finns anledningar för dem att stanna kvar längre i Vingåker innan de åker vidare. Kunder Vår målgrupp är primärt de existerande besökarna samt öka antalet utländska besökare. Sekondärt är nya besökare från 20 mils radie. Säfstaholms slott Den vanligaste besökaren till utställningarna på Säfstaholms slott är kulturintresserade, 50 plus, varav 7 av 10 är allmänt kulturintresserade kvinnor från Stockholm och större städer som Norrköping, Eskilstuna och Örebro. I genomsnitt med entré till utställningen, café och försäljning i shopen så spenderas 600 kr/besök. Vingåker Factory Outlet Vingåker är vida känt för vårt outletområde med främst Vingåkers Factory Outlet som dragare. Kunder är främst män och kvinnor år, från ett område med större städer inom 20 mils radie från Vingåker. Cirka besökare per år handlar för en snittförsäljning på 1100 kr och har en inkomst av kr om året. VFO har en igenkänningsfaktor av 68 procent i Stockholm. Båsenberga hotell & konferens Inriktningen är främst som konferensanläggning samt för privatgäster med inriktning på weekend, golf och shopping. Verksamheten är välskött och anläggningen nyrenoverad, med ett erkänt bra kök. Antal uthyrda rum ca 6 000, antal boende gäster ca 7 200, antal konferenser ca 400 och antal gäster ca Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun 2 SCB Tillväxtverket år 2011 avseende år Den sörmländska strategins slutår Strategi för Besöksnäringen Vingåkers kommun Sida 3 av 6

8 Hjälmargården Denna konferens och lägergård är belägen i natursköna Läppe vid Hjälmarens strandkant. År 2012 hade Hjälmargården drygt gästnätter samt ca 1200 husvagnsnätter på campingen. Detta inkluderar då inte alla besökare som besöker gården över dagen för till exempel deras konserter, evenemang som minns du sången, söndagsbuffé, marknader och annat som arrangeras under året. Fritidshus Våra fritidshus ägare är en annan målgrupp som vi bör räkna som besökare. Det finns ca 1081 fritidshus i Vingåkers kommun enligt Sörmlands vatten. Vi når 400 sommarhushåll med kommuntidningen Vingåker för dig. Dessa besökare turistar i Vingåkers kommun och vissa har med sig gäster. Camping och husbilar Camping är den vanligaste kommersiella övernattningsformen med 65 procent av samtliga kommersiella övernattningar i Vingåkers kommun år 2009 (enligt TEM rapporten). Läppe camping och Hjälmargården är välskötta anläggningar. Husbilsturismen växer snabbt i Europa och Sverige. Nyregistreringen av husbilar ökar kraftigt och i dag finns cirka 1,5 miljoner husbilar registrerade i Europa. Med cirka registrerade husbilar ligger Sverige på tredje plats i husbilstäthet efter Finland och Tyskland. Sverige är också det land i Europa där husbilsförsäljningen ökar mest. Vingåkers kommun behöver höja standarden för husbilar med ställplatser och service. Konkurrenter Konkurrensen om besökaren är hård. Vingåkers kommuns största konkurrenter är kringliggande större kommuner som t.ex. Örebro och Norrköping. Med information som blivit så lättillgänglig via internet och att besökaren inte längre köper färdiga gruppresor utan planerar sina egna resor är det ännu viktigare att synas i bruset. Samarbetet med de Sörmländska kommunerna gör att de blir en draghjälp istället för konkurrenter OM Vingåkers kommun håller deras takt och tillsätter de resurser som krävs för ökat samarbete och höjd service på turistbyrå, informationsmaterial och utbud. Vision Vi behåller den tidigare visionen för strategin för besöksnäringen; Vingåkers kommun är det självklara målet för de kvalitetsmedvetna turisterna. Deras förväntningar på kulturutbud, shopping, naturupplevelser, aktiviteter och boende uppfylls med råge. Besöksnäringen i Vingåkers kommun expanderar kontinuerligt och befintliga besöksmål utvecklas och stärks. Vi anammar också visionen och målet för besöksnäringen i Sörmland som ger oss målgruppen; Våra destinationer och upplevelser är de mest efterfrågade bland Stockholm plus- alternativen för besökare från Stockholm-Mälardalsregionen samt för utländska besökare. Naturligtvis tar vi hänsyn till visionen för Vingåkers kommun 2020; I denna strategi för besöksnäringen tar vi speciellt fokus på följande ledord från Vingåkers kommuns vision för år 2020:... tänker nytt Nytänkare gör att medborgare, näringsliv och kommun finner lösningar som säkerställer vår gemensamma framtid. Vi söker och vågar pröva nya vägar. Vi är öppna för förändringar. Strategi för Besöksnäringen Vingåkers kommun Sida 4 av 6

9 Strategi För att förverkliga dessa visioner och nå de övergripande målen prioriterar vi följande arbete: vad ska erbjudas 1. En välvårdad kommun med underhållna gator och grönområden. Belysning och dekorationer som förskönar och skapar trivsel. 2. Informationskampanj innan och under besökarnas vistelse. 3. Uppställningsplatser samt service för husbilsbesökare. 4. Attraktiva personliga paketerbjudanden och bokningsmöjligheter som ger kommunen en intäkt. 5. Arbeta med projekt som Destinationsutveckling för att utveckla exportmogna företag. 7. Utökat utbud av aktiviteter som har kassaapparater och eller förlänger besöket. 8. Kompletterande handel med ytterligare outletbutik/er. 9. Cykeluthyrning, eventuellt i samarbete med andra närliggande kommuner. 10. Satsning på branschen som en näring och en intäktskälla. vilka är målgruppen 1. Primärt Vingåker Factory Outlet kunder, besökare till Säfstaholms slott samt Båsenberga hotell och konferens samt Hjälmargården. 2. Husbils- och campingbesökare. 3. Andra turistbyråer i Sörmland med prioritering på närkommunerna Katrineholm och Flen. 4. Besökare till evenemang som Guldsporrarna, hemmamatcher för Vingåkers Volleybollklubb, mm. 5. Fritidshusägare i Vingåker och närliggande kommuner. 6. Turistbyråer och informationsställen i Örebroregionen. 7. Barnfamiljer. 8. Konferensgäster. hur ska det erbjudas 1. Informera redan innan de besöker Vingåker genom mobilanpassade webbplatser som vingaker.se, safstaholmsslott.se, ev. app samt använda kanaler för att nå Vingåker Factory Outlets kunder. 2. Gemensamt marknadsföringsmaterial för KFV och Sörmland t.ex. genom hemsidesportal. 3. Varje år inför turistbyrå säsongen informera och guida turistbyrå personal från andra kommuner i Sörmland och Närke om utbudet i Vingåker. 4. Information på plats visuellt med både infart och centrum skyltar, jobba med varumärket genom t.ex. siluetter och installationer. 5. Bygga upp en inspirerande turistinformationshörna vid kassorna på Vingåkers Factory Outlet. 6. Serva utländska besökare med flerspråkig info på webbsidor, turistmaterial mm. 7. Sälja paket på turistbyrån med t.ex. rabatter på lokala aktiviteter och boende alternativ. 8. Utbilda personal inom näringslivet i Vingåkers kommun om utbud av aktiviteter. 9. Överstiga besökarnas förväntningar på service för turistbyrå på Säfstaholms slott samt bemannande filialer som biblioteket, Åbrogården samt Vingåkers Factory Outlet & OKQ Tydlig skyltning till turistbyråer och filialer, bl.a. utanför Vingåkers Factory Outlet. 11. Skyltning vid infarterna till Vingåker, samt inne i centrum, för att påvisa det lokala utbudet. 12. Välkomstskylt med information om utbud på t.ex. magasinet vid järnvägen, fasaden på byggnader som vetter mot järnvägen. 13. Tydlig information om matställen - i kartor, broschyrer samt med skyltar och vägmarkeringar. 14. Alla matställen har information om fler utflyktsmål. Utvalda matställen har extra visuellt material. 15. Producera attraktiva inspirerande turistbroschyr, informationsmaterial och kartor. 16. Använda mobila turistvärdar vid evenemang som t.ex. Guldsporrarna samt stundvis bemanna turistinformationshörnan vid Vingåker Factory Outlet. 17. Dela ut ett rabatthäfte som erbjuder attraktiva aktiviteter för att uppmuntra återbesök. 18. Aktivt arbeta för att konferenser ska förläggas i Vingåkers kommun. 19. Marknadsföra Vingåker för resenärer på Skavsta flygplats. Strategi för Besöksnäringen Vingåkers kommun Sida 5 av 6

10 Övergripande mål Mål för strategin för Vingåker är baserade på Sörmlands övergripande mål till år 2023, d.v.s. Besöksnäringen fördubblas på tio år Sörmland är en av Sveriges 35 internationella destinationer år 2020 Hållbarhet är en viktig ledstjärna i utvecklingsarbetet. Mål för strategin är också densamma som för Sörmland till år 2023, d.v.s. Antal utländska besökare ökar, året runt. Antalet svenska besökare, främst från Stockholm- Mälardalsområdet ökar, året runt. Fler hållbara mogna och nya produkter av hög kvalitet, för såväl svenska som utländska besökare, utvecklas. De redan exportmogna företagen ökar sina volymer. Våra destinationer och upplevelser är de mest efterfrågade bland Stockholm plus alternativen för besökare från Stockholm-Mälardalsregionen samt för utländska besökare. Vision och mål för besöksnäringen i Sörmland år 2023 Skulle du rekommendera Vingåker som resmål? Låt oss jobba tillsammans för att uppnå visionen! Processen med strategin: Arbetet med strategi för besöksnäringen för Vingåkers kommun har arbetats fram av näringslivsansvarig Suzan Östman Bäckman efter möten och samtal med följande: Arbetsgrupp för besöksnäringen bestående av representanter med företagare inom besöksnäringen. Individuella samtal med kultur och fritidschefen Lars Furberg och turistbyråansvarig Emma Blomberg, kultur och fritidsnämndens ordförande Robert Skoglund, informationsansvarig Maria Pestera, kommunchef Marita Skog, kommunalråd Jörgen Larsson. Strategin har skickats på remiss till politiska partier samt diskuterats på företagsfralla. Ett reportage i Katrineholms-kuriren ledde också till ytterligare kommentarer om besöksnäringen i Vingåkers kommun. Bilagor: Nationella och Sörmländska strategierna samt näringslivspolitiska programmet. Strategi för Besöksnäringen Vingåkers kommun Sida 6 av 6

11 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 92/ Årsredovisning 2012 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige Årsredovisning för 2012 godkänns. Extra avsättning till avfallsdeponin görs med 2,0 mkr för Återföring görs avseende gjord avsättning ur ansvarsförbindelsen för pensioner på 1,5 mkr för åren 2008 och Utökar kommunstyrelsens investeringsbudget för 2013 med totalt tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2012 för centrumförnyelse (3 786 tkr), skyltar (150 tkr) samt kostenheten (95 tkr). Utökar socialnämndens investeringsbudget för 2013 med totalt 543 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats för 2012 avseende nytt gemensamt verksamhetsprogram. 2,5 mkr av årets resultat öronmärks under eget kapital för framtida digitalisering inom skolan. Den del av 2012 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. För kommunstyrelsens egen del Verksamhetsberättelsen för kommunstyrelsen godkänns. Beskrivning av ärendet Kommunens preliminära resultat för 2012 uppgår till tkr inklusive realisationsvinster från fastighets- och aktieförsäljningar på 403 tkr. Det budgeterade resultatet för 2012 uppgick till tkr. Med hänsyn till balanskravet ska eventuella realisationsvinster frånräknas resultatet, varför kommunens justerade resultat uppgår till tkr. Nämnderna Negativa budgetavvikelser lämnas från kommunstyrelsen med tkr och från barn- och utbildningsnämnden med tkr. Positiva avvikelser mot budget redovisas från kultur- och fritidsnämnden med 51 tkr, från utvecklingsnämnden med 260 tkr och från socialnämnden med tkr. Totalt redovisar kommunens nämnder en negativ avvikelse jämfört med budget på tkr. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Forts. Ks Kommunstyrelsens negativa budgetavvikelse beror framförallt på högre kostnader än budgeterat för den gemensamma kommunledningsadministrationen som en följd av kostnader för utredning av förändrad kommunal organisation och rekrytering av ny kommunchef. I slutet av året, då nyrekryteringen var verkställd, har dubbel kostnad för kommunchefslön belastat verksamheten. Kostnaderna för konsultstöd avseende utredning av juridiska och skattemässiga konsekvenser för fastighetsaffären har medfört kostnader som inte var budgeterade. Även den tekniska verksamheten har avvikit negativt från budget, framförallt beroende på högre kostnader än budgeterat för snöröjning och fastighetsreparationer. Barn- och utbildningsnämndens negativa avvikelse förklaras till största delen av högre personalkostnader än budgeterat inom grundskolan och inom förskoleverksamheten bland annat beroende på att budgeten för vikarier vid sjukdom och semester varit underbalanserad samt att det varit fler tjänster än budgeterat. Även verksamheterna för nyanlända redovisar högre personalkostnader än budgeterat framförallt avseende modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Finansen Finansen redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på tkr, vilket gör att kommunen trots nämndernas negativa utfall redovisar ett resultat som är bättre än budgeterat. Den största förklaringen avser återbetalning av premier från FORA avtalsförsäkringar för åren 2007 och 2008 som har medfört engångsintäkter på cirka 7,8 mkr. Vidare har intäkterna från skatter och statsbidrag blivit 3,5 mkr högre än beräknat. Kostnaderna för löpande pensionsutbetalningar har varit 1,6 mkr högre än budgeterat. Under året har försäljningen av fastigheten Lindberga 2:1 (f d Österåkers skola) medfört en realisationsförlust på 1,6 mkr. Vidare har realisationsvinster från övriga fastighetsförsäljningar och aktieförsäljningar på totalt 403 tkr tillgodoförts den finansiella verksamheten. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Forts. Ks I samband med bokslutet har en extra avsättning till framtida återställande av deponin genomförts med 2,0 mkr. Återföring av tidigare gjord avsättning ur ansvarsförbindelsen för pensioner har gjorts med 1,5 mkr eftersom avsättningen varit i strid med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen. Vidare har förändring av avskrivningstiden för järnvägsinvesteringen gjorts från 50 år till 25 år, vilket medfört en högre avskrivningskostnad för Detta har även medfört en rättelse av värdet i bokföringen för åren motsvarande 2,4 mkr, vilket genomförts mot eget kapital och således inte påverkar kommunens resultat. Finansiella mål Kommunens resultat ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatet 2012 innebär 2,86 procent. Målet är uppfyllt. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Inga nya lån har upptagits under året. Målet är uppfyllt. Kommunens lånevolym ska årligen minska med minst 2,5 mkr. Under 2012 har amortering på lån skett motsvarande 2,8 mkr. Målet är uppfyllt. Kommunen uppfyller samtliga finansiella mål under verksamhetsåret Nämndernas begäran om tilläggsanslag Kommunstyrelsen begär att få 2013 års investeringsbudget utökad med tkr, vilket motsvarar de investeringsmedel för 2012 som ej utnyttjats enligt följande; centrumförnyelse tkr, skyltar 150 tkr samt nya serviser inom kostenheten 95 tkr. Socialnämnden begär att få 2013 års investeringsbudget utökad med 543 tkr avseende införandet av nytt gemensamt verksamhetsprogram. Kommunledningsförvaltningens förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår att den avsättning som gjorts ur ansvarsförbindelsen för pensioner för åren 2008 och 2009 motsvarande 1,5 mkr återförs. Enligt den kommunala redovisningslagen 5 kap 4 ska en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. Avsättning ur ansvarsförbindelsen var ett av kommunfullmäktiges finansiella mål för 2008 och 2009, men tillvägagångssättet strider mot gällande lagstiftning, vilket revisorerna varje år lämnat synpunkter på. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Forts. Ks Sedan 2009 har kommunen inte kunnat verkställa några avsättningar till återställan av deponin ur abonnentkollektivets verksamhet utan de avsättningar som gjorts har varit från skattekollektivet. I kommunfullmäktiges beslut 85/2004 framgår hur mycket skattekollektivet respektive abonnentkollektivet ska avsätta årligen fram till år 2018 då sluttäckning ska ske. Den summa som abonnentkollektivet skulle ha bidragit med till avsättningen för åren uppgår till 3,5 mkr. Under 2012 föreslås därför att 2,0 mkr extra avsätts ur kommunens resultat. I samband med att kommunfullmäktige fattade beslut om budget för 2013 och flerårsplan för ( 85/2012) beslutades att det i samband med beslut om årsbokslut för 2012 ska öronmärkas 2,5 mkr av 2012-års resultat för framtida satsning på digitalisering inom skolan under förutsättning att resultatmålet på minst 1 procent av skatter och statsbidrag är uppfyllt för perioden Genomsnittet för resultatet som procent av skatter och statsbidrag för perioden uppgår till 2,84 procent, se tabell nedan. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att öronmärkning av 2,5 mkr av årets resultat sker under eget kapital i balansräkningen Årets resultat, tkr Skatter & statsbidrag, tkr Resultat som % av skatter & statsbidrag 2,86% 1,60% 4,06% 2,84% Kommunledningsförvaltningen förslår att kommunstyrelsens investeringsbudget 2013 utökas med tkr, vilket är den summa som återstår ur 2012 års investeringsbudget för aktuella projekt. Kommunledningsförvaltningen föreslår att socialnämndens investeringsbudget för 2013 utökas med 543 tkr, vilket är den summa som återstår ur 2012 års investeringsbudget för nytt verksamhetssystem. Kommunledningsförvaltningen föreslår att den del av 2012 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. Slutligen föreslår förvaltningen att årsredovisningen för 2012 godkänns. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Forts. Ks Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Årsredovisning 2012 Verksamhetsberättelse 2012 för kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Elin Höghielm , Till Kommunstyrelsen 1 (5) Årsredovisning 2012 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige Extra avsättning till avfallsdeponin görs med 2,0 mkr för Återföring görs avseende gjord avsättning ur ansvarsförbindelsen för pensioner på 1,5 mkr för åren 2008 och Utökar kommunstyrelsens investeringsbudget för 2013 med totalt tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2012 för centrumförnyelse (3.786 tkr), skyltar (150 tkr) samt kostenheten (95 tkr). Utökar socialnämndens investeringsbudget för 2013 med totalt 543 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats för 2012 avseende nytt gemensamt verksamhetsprogram. 2,5 mkr av årets resultat öronmärks under eget kapital för framtida digitalisering inom skolan. Den del av 2012 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. Årsredovisning för 2012 godkänns. VK101S v , tjut årsredovisning 2012 Elin.doc Ärendets beredning Verksamhetsberättelser för nämnderna har behandlats av respektive nämnd under februari/mars. Ärendet behandlas i kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars, i kommunstyrelsen den 2 april och i kommunfullmäktige den 16 april. Slutrevision äger rum den 8 april. Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

17 Bakgrund Kommunens preliminära resultat för 2012 uppgår till tkr inklusive realisationsvinster från fastighets- och aktieförsäljningar på 403 tkr. Det budgeterade resultatet för 2012 uppgick till tkr. Med hänsyn till balanskravet ska eventuella realisationsvinster frånräknas resultatet, varför kommunens justerade resultat uppgår till tkr. 2 (5) Nämnderna Negativa budgetavvikelser lämnas från kommunstyrelsen med tkr och från barn- och utbildningsnämnden med tkr. Positiva avvikelser mot budget redovisas från kultur- och fritidsnämnden med 51 tkr, från utvecklingsnämnden med 260 tkr och från socialnämnden med tkr. Totalt redovisar kommunens nämnder en negativ avvikelse jämfört med budget på tkr. Kommunstyrelsens negativa budgetavvikelse beror framförallt på högre kostnader än budgeterat för den gemensamma kommunledningsadministrationen som en följd av kostnader för utredning av förändrad kommunal organisation och rekrytering av ny kommunchef. I slutet av året, då nyrekryteringen var verkställd, har dubbel kostnad för kommunchefslön belastat verksamheten. Kostnaderna för konsultstöd avseende utredning av juridiska och skattemässiga konsekvenser för fastighetsaffären har medfört kostnader som inte var budgeterade. Även den tekniska verksamheten har avvikit negativt från budget, framförallt beroende på högre kostnader än budgeterat för snöröjning och fastighetsreparationer. Barn- och utbildningsnämndens negativa avvikelse förklaras till största delen av högre personalkostnader än budgeterat inom grundskolan och inom förskoleverksamheten bland annat beroende på att budgeten för vikarier vid sjukdom och semester varit underbalanserad samt att det varit fler tjänster än budgeterat. Även verksamheterna för nyanlända redovisar högre personalkostnader än budgeterat framförallt avseende modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Finansen Finansen redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på tkr, vilket gör att kommunen trots nämndernas negativa utfall redovisar ett resultat som är bättre än budgeterat. Den största förklaringen avser återbetalning av premier från FORA avtalsförsäkringar för åren 2007 och 2008 som har medfört engångsintäkter på cirka 7,8 mkr. Vidare har intäkterna från skatter och statsbidrag blivit 3,5 mkr högre än beräknat. Kostnaderna för löpande pensionsutbetalningar har varit 1,6 mkr högre än budgeterat.

18 Under året har försäljningen av fastigheten Lindberga 2:1 (f d Österåkers skola) medfört en realisationsförlust på 1,6 mkr. Vidare har realisationsvinster från övriga fastighetsförsäljningar och aktieförsäljningar på totalt 403 tkr tillgodoförts den finansiella verksamheten. 3 (5) I samband med bokslutet har en extra avsättning till framtida återställan av deponin genomförts med 2,0 mkr. Återföring av tidigare gjord avsättning ur ansvarsförbindelsen för pensioner har gjorts med 1,5 mkr eftersom avsättningen varit i strid med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen. Vidare har förändring av avskrivningstiden för järnvägsinvesteringen gjorts från 50 år till 25 år, vilket medfört en högre avskrivningskostnad för Detta har även medfört en rättelse av värdet i bokföringen för åren motsvarande 2,4 mkr, vilket genomförts mot eget kapital och således inte påverkar kommunens resultat. Finansiella mål Kommunens resultat ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatet 2012 innebär 2,86 procent. Målet är uppfyllt. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Inga nya lån har upptagits under året. Målet är uppfyllt. Kommunens lånevolym ska årligen minska med minst 2,5 mkr. Under 2012 har amortering på lån skett motsvarande 2,8 mkr. Målet är uppfyllt. Kommunen uppfyller samtliga finansiella mål under verksamhetsåret Nämndernas begäran om tilläggsanslag Kommunstyrelsen begär att få 2013 års investeringsbudget utökad med tkr, vilket motsvarar de investeringsmedel för 2012 som ej utnyttjats enligt följande; centrumförnyelse tkr, skyltar 150 tkr samt nya serviser inom kostenheten 95 tkr. Socialnämnden begär att få 2013 års investeringsbudget utökad med 543 tkr avseende införandet av nytt gemensamt verksamhetsprogram.

19 Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen föreslår att den avsättning som gjorts ur ansvarsförbindelsen för pensioner för åren 2008 och 2009 motsvarande 1,5 mkr återförs. Enligt den kommunala redovisningslagen 5 kap 4 ska en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. Avsättning ur ansvarsförbindelsen var ett av kommunfullmäktiges finansiella mål för 2008 och 2009, men tillvägagångssättet strider mot gällande lagstiftning, vilket revisorerna varje år lämnat synpunkter på. 4 (5) Sedan 2009 har kommunen inte kunnat verkställa några avsättningar till återställan av deponin ur abonnentkollektivets verksamhet utan de avsättningar som gjorts har varit från skattekollektivet. I kommunfullmäktiges beslut 85/2004 framgår hur mycket skattekollektivet respektive abonnentkollektivet ska avsätta årligen fram till år 2018 då sluttäckning ska ske. Den summa som abonnentkollektivet skulle ha bidragit med till avsättningen för åren uppgår till 3,5 mkr. Under 2012 föreslås därför att 2,0 mkr extra avsätts ur kommunens resultat. I samband med att kommunfullmäktige fattade beslut om budget för 2013 och flerårsplan för ( 85/2012) beslutades att det i samband med beslut om årsbokslut för 2012 ska öronmärkas 2,5 mkr av 2012-års resultat för framtida satsning på digitalisering inom skolan under förutsättning att resultatmålet på minst 1 procent av skatter och statsbidrag är uppfyllt för perioden Genomsnittet för resultatet som procent av skatter och statsbidrag för perioden uppgår till 2,84 procent, se tabell nedan. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att öronmärkning av 2,5 mkr av årets resultat sker under eget kapital i balansräkningen Årets resultat, tkr Skatter & statsbidrag, tkr Resultat som % av skatter & statsbidrag 2,86% 1,60% 4,06% 2,84% Kommunledningsförvaltningen förslår att kommunstyrelsens investeringsbudget 2013 utökas med tkr, vilket är den summa som återstår ur 2012 års investeringsbudget för aktuella projekt.

20 Kommunledningsförvaltningen föreslår att socialnämndens investeringsbudget för 2013 utökas med 543 tkr, vilket är den summa som återstår ur 2012 års investeringsbudget för nytt verksamhetssystem. 5 (5) Kommunledningsförvaltningen föreslår att den del av 2012 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. Slutligen föreslår förvaltningen att årsredovisningen för 2012 godkänns. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Elin Höghielm Ekonomichef

21

22 Arbetet med Årsredovisning, ansvarig för resp textavsnitt Rubriker Ansvar Fram- och baksida Maria P Sammanfattning Omvärldsutveckling Marita/Elin Internationell ekonomi Svensk ekonomi Kommunsektorn Framtidsutsikter Kommunen Christel Befolkning Arbetsmarknad Bostadsmarknad Viktiga händelser under 2012 Marlene Kommunens mål Anders/Marlene Finansiella mål Vision för Vingåkers kommun 2020 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Nämndernas mål och måluppfyllelse Intern kontroll Personalekonomisk redovisning Tommy/Johan Anställningar Personalförsörjning Arbetstider och löner Obligatorisk redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro Långtidsfrånvaro Korttidsfrånvaro Arbetsskador och tillbud Friskvården Genomförda och pågående arbeten Ekonomisk översikt och analys Elin Årets resultat och balanskravet Finansiella mål Nettokostnadernas andel Pensionerna - ett stort åtagande Likviditet och lån Skuldsättningsgrad Borgen Hyresavtal/leasing Soliditet Känslighetsanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Margareta D Kommunala bolag och förbund Ekonomi AB Vingåkershem & Vingåkers Kommunfastigheter Västra Sörmlands Räddningstjänst Vingåker Vatten och Avfall Verksamheter i annan juridisk person Slutord Marita/Elin Framtiden Avslutningsvis Tabeller, redovisningsprinciper m m Ekonomi

23 INNEHÅLL: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 4 VINGÅKERS KOMMUN... 5 OMVÄRLDSUTVECKLING... 5 Internationell ekonomi... 5 Svensk ekonomi... 5 Kommunsektorn... 6 Utsikter inför framtiden... 6 KOMMUNEN... 7 Befolkning... 7 Arbetsmarknad... 7 Viktiga händelser... 9 VISION FÖR VINGÅKERS KOMMUN STYRMODELLEN KOMMUNENS MÅL Finansiella mål Kommunövergripande mål och delmål Internkontroll PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Anställningar Personalförsörjning Löner Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro Långtidsfrånvaro Korttidsfrånvaro Arbetsskador och tillbud Friskvården Arbetsmiljöutbildning EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS Årets resultat och balanskravet Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag Pensionerna ett stort åtagande Likviditet och lån Skuldsättningsgrad Borgen Hyresavtal/Leasing Soliditet Känslighetsanalys DRIFTREDOVISNING Styrelse och nämnder Finansiering INVESTERINGAR KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND Kommunkoncernen AB Vingåkershem/Vingåkers Kommunfastigheter AB Vingåker Vatten och Avfall AB

24 FRAMTID Medborgare Medarbetare Processer Ekonomi Slutord RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTHÄNVISNINGAR TILL RESULTATRÄKNINGEN NOTHÄNVISNINGAR TILL BALANSRÄKNINGEN NOTHÄNVISNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSEN DRIFTREDOVISNING, SPECIFIKATION PER VERKSAMHETSOMRÅDE INVESTERINGSREDOVISNING, SPECIFIKATION NYCKELTAL OCH VERKSAMHETSMÅTT Kommunstyrelsen Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Barn och utbildningsnämnden ORD OCH BEGREPP REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG VAD ANVÄNDES PENGARNA TILL? BILAGA INDIKATORER MÅL OCH DELMÅL BILAGA ORGANISATIONSSCHEMA VINGÅKERS KOMMUN

25 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Då är det dags att sammanfatta ett gånget år, när vi gör det så minns vi tillbaka och året brukar spelas upp som en film i våra huvuden. Vi minns allt det roliga som har hänt blandat med andra händelser av olika karaktärer. Är det ett år bakom sig av negativa händelser och röda siffror ja då är det nog extra skönt att få lägga det bakom sig. Att göra ett årsbokslut känns skönt tycker jag, det är en känsla av att man är färdig med någonting som har pågått en längre tid. Det känns också som en avspark inför det nya som väntar där framme och som vi vill ta oss an med förnyade krafter och engagemang. Det året som nu har gått har speglats av några stora händelser; gemensam fastighetsförvaltning, ny kommunledningsorganisation med ny kommunchef och påbörjande av sammanslagning av våra kommunhus. De här händelserna har tagit mycket tid av arbetet under det gångna året, men det är händelser som är av stor vikt för vår framtida utveckling i Vingåkers kommun. Tittar vi lite mot framtiden så är den väldigt oviss att sia om, stora händelser i omvärlden gör att ekonomin inte är stabil i Europa, vilket kan komma att påverka oss i olika grad, på närmare front så är det fortfarande ovisst om det nya utjämningssystemet och hur det kommer att se ut. Här har det varit mycket påtryckningar på regeringen att få till stånd ett nytt system då de förut missgynnade kommunerna skriker högt om detta. De försiktiga prognoser vi har fått pekar nu på att Vingåker kommer att kunna vara en av de kommuner som kommer gynnas av det nya utjämningssystemet. Vill till sist passa på och tacka alla medarbetare för det goda arbetet som har gjorts under det gångna året och jag hoppas att alla känner att nu är det ett nytt år och nya möjligheter väntar. Jörgen Larsson Kommunstyrelsens ordförande (s) Ser vi på det gångna året ur ett ekonomiskt perspektiv så går det ganska snabbt att konstatera att det har varit ett mycket bra år, vi lämnar ett bra positivt resultat samtidigt som satsningar har kunnat göras under året. Vi har nämnder som lämnar positiva resultat och speciellt roligt är det att konstatera att socialnämnden kan få lämna ett positivt resultat efter många år med negativa siffror i bokslutet. 4

26 Vingåkers kommun Vingåkers kommun har en befolkning på drygt invånare och är belägen i västra Södermanland. Kommunens landsortssamhällen består av Baggetorp, Marmorbyn, Österåker och Högsjö. Kommunen gränsar mot både Örebro län och Östergötlands län. Kommunen har en relativt hög industrisysselsättning och en lång tradition av textil- och konfektionsindustri, där de största privata arbetsgivarna än idag är tillverkare av industritextilier. En av de konfektionsfabriker som länge dominerade i Vingåker rymmer idag en av landets största butiker för fabriksförsäljning av märkeskläder. På samma område finns idag även fabriksförsäljning av bland annat skor och porslin. Vingåkers kommun är även en jordbruksbygd med närhet till natur och vatten. En tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygden eller i kommunens landsortssamhällen. Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, består av 35 ledamöter. Förutom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och valnämnden har kommunen från och med 2011 fyra nämnder; socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utvecklingsnämnden. De tre förstnämnda nämnderna har egen förvaltning för beredning av ärenden samt verkställande av beslut fattade i nämnden. Utvecklingsnämndens ärenden hanteras inom kommunstyrelsens verksamheter. Efter valet 2010 ser mandatfördelningen i kommunfullmäktige ut enligt diagrammet som följer. Socialdemokraterna har 15 mandat, moderaterna har sju mandat och vägen till livskvalitet (VTL), som är ett lokalt parti, har fyra mandat. Två mandat vardera har centerpariet, kristdemokraterna och miljöpartiet medan folkpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har ett mandat vardera. Mandatfördelning efter valet Vingåkers kommun har tre helägda bolag; AB Vingåkershem, Vingåkers Kommunfastigheter AB samt Vingåkers Vatten och Avfall AB. Vidare har kommunen tillsammans med Katrineholms kommun gemensam räddningstjänst i kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst samt gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor genom Viadidakt. Kommunen har också samarbete med andra kommuner genom Vårdförbundet Sörmland, Hjälpmedelsnämnden, Patientnämnden och Samordningsförbundet RAR. Organisationsschema för Vingåkers kommun finns på sidan 72. Omvärldsutveckling Internationell ekonomi Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under fjolårets slut. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga 2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag. Inte minst i EUländerna bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Finansieringssituationen i det europeiska banksystemet har också förbättrats, men kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser i kombination med hög skuldsättning hos hushållen fortsätter att tynga inhemsk efterfrågan. I våra två nordiska grannländer Danmark och Finland bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. I Norge däremot gör relativt höga oljepriser och stark hemmamarknad att den norska ekonomin fortsätter att växa snabbt. Svensk ekonomi I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Enligt bedömningar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer det ändå att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Därför blir 2013 för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga utvecklingen gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men trots detta fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt, i reala termer med 1,3 procent. En bidragande 5

27 orsak är ökande pensioner. Sysselsättningsutvecklingens påverkan på skatteunderlaget förstärks av att det svagare läget på arbetsmarknaden bidrar till en dämpning av löneökningstakten När arbetsklösheten sedan minskar från och med 2014 blir också löneökningarna större. Trots den gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 växer skatteunderlaget i samma takt både 2013 och 2014, vilket beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013, men verkar återhållande Kommunsektorn I Sverige är de offentliga finanserna i jämförelsevis gott skick, samtidigt som hushåll och företag uppvisar betydande finansiella överskott. Kostnadstrycket är kommunernas och landstingens stora utmaning. Befolkningsförändringar ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt kommer det därför att bli svårt att klara tillfredsställande resultat på några års sikt. Både kommuner och landsting förväntas nu få större skatteintäkter är ett valår och det innebär av erfarenhet från tidigare valår att särskilt stor osäkerhet råder om storleken på statsbidragen. Utan uppräkning av statsbidragen försämras kommunernas resultat med drygt 2 miljarder kronor framöver. Den blygsamma tillväxten i ekonomin påverkar de offentliga finanserna negativt. Försvagningen förklaras av regeringens expansiva finanspolitik, sänkta skatter och ökade utgifter. Hög arbetslöshet påverkar också de offentliga finanserna negativt. SKL antar att kommuner och landsting kommer att anpassa skatteuttaget så att genomsnittliga resultat på en procent av skatter och statsbidrag kan uppnås kommande år. Detta innebär generellt för sektorn att kommunerna behöver höja skatten med 8 öre 2016 medan landstingen behöver höja med mer. Totalt för riket beräknas därmed kommunskatten behöva höjas med 45 öre jämfört med dagens nivå. Utsikter inför framtiden För Vingåkers del har de senaste åren inneburit en relativt god resultatutveckling. Trots de goda resultaten har det varit bekymmersamt för verksamheter inom skola, vård och omsorg att anpassa sina kostnader i takt med att befolkningen minskar. Budget och flerårsplan för kommande tre år innebär att 2013 är ett svagt år med ett budgeterat resultat på blygsamma +30 tkr. Åren 2014 och 2015 ser något bättre ut med budgeterade resultat på +3,9 mkr respektive +9,6 mkr. Detta innebär att resultatet som procent av skatteintäkter och statsbidrag i genomsnitt för perioden uppgår till 1 procent. Den senaste skatteunderlagsprognosen i cirkulär 13:6 medför ökade intäkter på 8,5 mkr för år 2013 och 1,1 mkr för år 2014 medan år 2015 är oförändrad. Det förslag som nu presenterats från Finansdepartementet avseende eventuella förändringar i utjämningssystemet, och som under våren 2013 är ute på remiss, beräknas träda ikraft per den 1 januari Förslaget innebär en del förändringar i de delmodeller för olika verksamheter som utjämningssystemet går ut på. För Vingåkers del innebär föreslagna förändringar att kommunen med största sannolikhet kommer att bli en vinnare, det vill säga kommunen kommer att erhålla mer bidrag från utjämningssystemet avseende områden som skola, vård och omsorg, där kommunen anser sig vara missgynnad i nuvarande system. Beslut kommer att fattas av riksdagen under Förändringar i kommunallagen innebär att det från och med 2013 finns en möjlighet för kommuner och landsting att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR) 1. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa och de kommuner och landsting som tänker tillämpa reglerna måste besluta om hur reserven ska tillämpas, vilket ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Således finns lokalt tolkningsutrymme för hanteringen av RUR. Det främsta syftet med lagändringen är att ge kommuner och landsting möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. SKL kommer under våren att ge ut en information kring hur den praktiska tilllämpningen av RUR kan genomföras. Reglerna tillämpas från och med 2013, men omfattar även de resultat som uppkommit åren Kommunallagen, 8 kap, 3d. 6

28 Kommunen Befolkning Befolkningen i Vingåkers kommun fortsätter att följa de senaste 25 årens trend och minskade från invånare vid slutet av 2011 till invånare vid slutet av Detta innebär en minskning med 49 personer. (www.scb.se) Befolkningsutveckling i Vingåker sedan 1990 På grund av kommunens befolkningsstruktur, med en stor andel äldre, har kommunen de flesta åren haft ett negativt födelsenetto. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Antal födda Senaste gången Vingåkers kommun hade ett positivt födelsenetto var Födelsenetto Vingåkers kommun har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden Under de senaste åren har det varit fler som flyttat ut från kommunen än in till kommunen. Det negativa flyttnettot har dock minskat de senaste åren. In- Ut- Inrikes Inrikes År flyttade flyttade Flyttnetto inflyttade utflyttade Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta i kommunen. Under 2012 var antalet sysselsatta i kommunen personer.. (www.scb.se) Enligt Arbetsförmedlingens årsstatistik för 2012 var 5,2 procent av befolkningen i kommunen i åldrarna år öppet arbetslösa medan 5,3 procent var i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med 3,5 procent öppet arbetslösa i riket som helhet och 3,0 procent i program med stöd. (www.arbetsformedlingen.se) 7

29 Andel öppet arbetslösa och andelen i program med stöd över tid Arbetsmarknadsläget är extra svårt för unga. 6,2 procent av Vingåkers befolkning i åldrarna år öppet arbetslösa medan 10,5 procent var i program med ersättning. Detta kan jämföras med 4,4 procent öppet arbetslösa respektive 6,1 procent i program med ersättning i riket som helhet. (www.arbetsformedlingen.se) Andelen öppet arbetslösa och andelen i program med stöd i åldern år över tid En annan grupp med högre arbetslöshet än genomsnittet är personer som är utrikesfödda. (www.arbetsformedlingen.se) 8

30 Andel öppet arbetslösa Andel sökande i program med aktivitetsstöd Vingåker 14,6 (19,5) 12,7 (7,0) Södermanlands län 11,4 (11,0) 8,4 (7,0) Riket 8,1 (8,0) 5,6 (4,8) (2011 inom parentes.) Enligt Arbetsförmedlingens prognos från den 7 december 2012 för Södermanlands län bedöms att sysselsättningen sjunker under 2013 med personer. Under 2000-talet har den sysselsatta nattbefolkningen ökat mer än dagbefolkningen vilket betyder att arbetspendlingen ökat och att många väljer att bo i länet. Goda kommunikationer blir därför en viktig fråga för länets utveckling samtidigt som det är en styrka att kunna erbjuda attraktiva boenden nära stora arbetsmarknadsområden. (www.arbetsformedlingen.se) Bostadsmarknad I kommunen finns cirka bostäder, ungefär 67 procent av dessa utgörs av småhus medan övriga finns i flerbostadshus. I tabellen nedan syns antalet villor och fritidshus som under 2012 har överlåtits i Vingåkers kommun. (www.bopriset.nu) Villor Fritidshus Antal köp Medelpris, tkr Prisutv -4% 0 Viktiga händelser 2012 har varit ett händelserikt år i Vingåkers kommun. I slutet av året slutfördes rekrytering av ny kommunchef och Marita Skog tillträdde sin tjänst i november Dessutom genomfördes utredning av ny förvaltningsorganisation under slutet av 2012 och beslut om ny organisation togs i början av I slutet av 2012 valdes Jörgen Larsson som ny kommunstyrelseordförande, efter att Camilla Anglemark avgått. Anneli Bengtsson valdes till ny vice kommunstyrelseordförande. Jörgen och Anneli delar på uppgiften som kommunalråd. Under året pågick arbetet med att utreda en gemensam fastighetsförvaltning för de kommunala fastigheterna. Arbetet skedde i samverkan med AB Vingåkershem och Vingåkers kommunfastigheter AB. Förvaltningens förslag innebar att fastigheter med kommunal verksamhet säljs till Vingåkers kommunfastigheter AB medan fastigheter som friställs för ombyggnation till bostäder säljs till AB Vingåkershem. Övriga fastigheter som är aktuella för försäljning ska bjudas ut på den externa marknaden. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med förvaltningens förslag och försäljningarna skedde vid årsskiftet.

31 I maj 2012 genomfördes för första gången Den stora besöksdagen. Över 70 företag i Vingåkers kommun från olika branscher och geografiska lägen fick besök av tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa engagemang i utvecklingsarbetet, i enlighet med vision för Vingåkers kommun. Beslut har fattats att göra Stora besöksdagen till en årligen återkommande aktivitet. Detaljplaner som vunnit laga kraft under året är Västra Vingåkers kyrka 5, Tennisparken, Smeden 4 och Östra Dimbo 1:99. I oktober hölls Vingåkersbanketten med många stipendiater och närmare ett hundratal gäster på Båsenberga Hotel & Konferens. Arbetet med VA-planen pågick under hösten och beslut kommer att tas under våren Under 2012 har ett antal nya planer, riktlinjer och policys antagits, bland annat: Energi och miljöplan handlingsplan för ett hållbart Vingåker, Kostpolitisk plan vision och övergripande kostpolicy, IT-infrastrukturprogram, Plan för flyktingmottagande i Vingåkers kommun, samt Policy för sponsring. En gemensam strategi för barn och ungdomars hälsa har tagits fram under 2012, i samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Under 2013 ska arbetet med att ta fram handlingsplaner påbörjas. Under slutet av året har införandet av socialförvaltningens nya verksamhetsprogram Treserva påbörjats. Målet är att verksamhetsprogrammet ska vara i skarp drift i samtliga verksamheter i april Under 2012 tog barn- och utbildningsnämnden beslut om en stor satsning på digitalisering av skolorna, förutsatt att bokslutet för planperioden ger 1 % i överskott i kommunen. Lärarnas avtalsrörelse resulterade vid centrala förhandlingar i 4,4 procents löneökning för förbundens medlemmar i Vingåker. I februari premiärvisades det digitala museet som handlar om Vingåkers konfektionshistoria. Museet har få motsvarigheter i landet och mottagandet har blivit mycket positivt. Under 2012 beslutade kommunstyrelsen att inrätta ett nytt hälso- och trygghetsråd. Syftet med det nya hälso- och trygghetsrådet kommer vara att bedriva ett långsiktigt arbete för att främja hälsa och trygghet samt att förebygga ohälsa. En viktig aspekt i detta arbete är samverkan med andra aktörer. I maj gjorde kommunstyrelsens arbetsutskott en resa till Vingåkers kommuns vänort i Tyskland Mühltal. Under sommaren anordnade Vingåkers kommun även ett läger för ungdomar från Vingåker och Mühltal under en vecka. 10

32 Vision för Vingåkers kommun 2020 Det mest övergripande styrdokumentet i kommunen är den vision som kommunfullmäktige antog 19 oktober Visionen är ett strategiskt dokument som beskriver ett önskvärt framtida tillstånd för kommunen: Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd. Därför lyckas vi. Styrmodellen Vingåkers kommun beslutade 2011 om införandet av en ny styrmodell. Modellen har legat till grund för styrningsprocesserna från och med 2012 och ska vara helt implementerad under Den nya styrmodellen syftar till att underlätta och förtydliga styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Viktiga delar i den nya styrmodellen är att anpassa styrningen tydligare till budgetprocessen samt att modellen ska underlätta det systematiska kvalitetsarbetet. Styrmodellen anger flera olika grunder för styrningen; kommunen ska tillämpa mål- och ramstyrning, verksamheterna ska systematiskt följas upp och kontinuerligt utvärderas. Dessutom ska medborgar- och brukarperspektiv vara utgångspunkt för den kommunala verksamheten. Implementeringen av styrmodellen har kommit olika långt vad gäller olika delar i styrmodellen. Det är också så att nämnderna har kommit olika långt i implementeringen av styrmodellen. I huvudsak sker styrningen idag genom mål- och ramstyrning och politiken lägger i nämndplanerna fast vad som ska göras och vid vilken tid det ska vara genomfört. Arbetet med nämndplanerna fungerar idag även om det fortfarande återstår ett arbete med att tydligare koppla uppsatta mål till arbetet med ramar och budget. Inom ramen för budgetarbetet har ett arbete skett med att utveckla underlaget för styrningen i form av vidareutvecklade planeringsförutsättningar och indikatorer. Dessa delar utgör viktiga komponenter i uppföljningsarbetet och förvaltningen arbetar aktivt med att förbättra dessa delar. Likaså har uppföljning i form av nämndernas återrapportering till fullmäktige förbättrats under 2012 genom momentet nämnd i fokus vid kommunfullmäktige. Detta moment kommer under 2013 att utvärderas. Likaså har nämnderna förbättrat sin rapportering till kommunstyrelsen under 2012, t.ex. i form av rapporteringen gällande åtgärder för att komma tillrätta med prognostiserade underskott i delårsrapporten. Det finns dock mer att göra när det gäller uppföljning och att mer systematiskt bedriva ett kvalitetsarbete. Nämndernas rapporteringar behöver bli mer systematiserade och det finns ännu verksamhetsfält där kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering inte införts. Likaså behöver formerna för internkontroll och hur den ska rapporteras till nämnd och styrelsen förbättras. Sammantaget kan sägas att styrmodellen i sin helhet inte riktigt har satt sig ännu i organisationen. Även organisatoriskt finns det brister vad gäller systematik. I vissa delar behöver en fortsatt implementering ske och i andra behöver de former som nu används vidareutvecklas. Det är också så att en ny styrmodell kan sägas vara fullt implementerad först när alla aktörer i organisationen tänker utifrån den nya modellen. Detta tar ofta lång tid att implementera och modellens fulla potential visar sig först efter en tid. Kommunens mål Finansiella mål Vingåkers kommun har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för : Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Kommunens lånevolym ska minska med minst 2,5 mkr per år. Undantag får göras vid synnerliga skäl. 11

33 Måluppfyllelsen beträffande de finansiella målen redovisas under avsnittet Ekonomisk översikt och analys på sidan 25. Kommunövergripande mål och delmål Nedan följer en redogörelse av genomförda aktiviteter kopplade till respektive mål och delmål. Dessutom görs en bedömning av måluppfyllelsen för 2012, utifrån genomförda aktiviteter tillsammans med resultat för indikatorerna, som redovisas i en separat bilaga på sidan xx. Under 2013 kommer en översyn av indikatorerna att ske. Detta för att ha indikatorer som verkligen mäter det som avses mätas i respektive delmål. Dessutom bör statistik från föregående år finnas tillgängligt i samband med bokslutsarbetet i största möjliga utsträckning, vilket inte alltid är fallet för nuvarande indikatorer. Tanken är också att utveckla redovisningen så att bedömningen av kommunens arbete för att uppnå de av fullmäktige beslutade målen för verksamheten ställs i relation till hur andra liknande kommuner ligger till. Likaså är ambitionen att varje indikator ska ha ett målvärde att relatera statistiken till. Att utveckla redovisningen av måluppfyllelsen genom dessa förändringar skulle underlätta en tydligare resultatredovisning av måluppfyllelsen. Mål: Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål (A1) Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Delmålet strävar mot ett attraktivt näringsliv i hela Vingåkers kommun. Målet har en sådan karaktär att ansvaret för att nå målsättningen delas av flera olika aktörer såväl inom den kommunala organisationen som utanför. Av naturliga skäl har kommunen störst möjlighet att påverka arbetsmiljö- och ledaskapsfrågor i den egna organisationen. Aktiviteter Under våren 2012 har personalenheten arbetat med att analysera resultatet från den arbetsklimatmätning som gjordes under Respektive enhet i kommunledningsförvaltningen har också fått i uppdrag att välja ut ett till två områden i enkäten som anses särskilt angelägna att jobba vidare med. De valda områdena har sedan inrapporterats till personalenheten som under hösten har gått vidare med synpunkterna och bearbetat resultaten. För kommunen som helhet visar mätningen inga stora förändringar utan resultaten är ungefär detsamma som vid mättillfället Socialförvaltningen har under våren betonat arbetet med tydlig information till medarbetare gällande olika arbetsmiljörelaterade policyer. Regelbundna arbetsplatsträffar genomförs och varje medarbetare skall genomföra medarbetarsamtal med sin chef. Under året har ett friskvårdsprojekt för personalen inom äldreomsorgen genomförts, i syfte att minska korttidsfrånvaron. Måluppfyllelse 2012 Indikatorerna för detta delmål; Betyg inom området ledarskap samt personlig utveckling i arbetsklimatmätningen visar på en stabil trend då utfallet är detsamma för 2009 och 2011 då arbetsklimatmätningen genomfördes. 63 respektive 47 procent. Sammantaget utifrån genomförda aktiviteter och resultat för indikatorerna är bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är god. Delmål (A2) Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet Målet syftar mot en öppen och tillgänglig kommun där det är lätt för medborgarna att komma i kontakt med kommunen och där den service man efterfrågar erbjuds med hög kvalitet och effektivitet. Målet kan också förstås i ett bredare perspektiv där målsättningen är att lokalsamhället i mer generell mening ska vara tillgängligt, till exempel för personer med funktionshinder. Aktiviteter Ett arbete har påbörjats för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Det innebär till exempel tydligare uppföljnings- och utvärderingsmetoder. Detta innebär bland annat implementering av kommunens nya styrmodell samt formulering av kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationer ska utformas för samtliga verksamheter i samtliga nämnder. I slutet av maj beslutade kommunstyrelsen att fastställa nytt förslag på förvalt- 12

34 ningsorganisation. Vidare utredning kring hur den nya förvaltningsorganisationen skulle se ut genomfördes av kommunchefen i slutet av 2012, beslut om att fastställa ny organisation togs i början På utvecklingsenheten, inom miljöområdet, har ett arbete påbörjats med att upprätta skriftliga rutiner och mallar för att effektivisera arbetet samt öka rättssäkerheten. Ekonomienheten har i slutet av 2012 infört elektronisk kontering och attestering av leverantörsfakturor samt möjliggjort mottagning och utskick av e- fakturor. Socialförvaltningen har under året åtgärdat de brister på kommunens hemsida som har uppmärksammats genom Öppna jämförelsetal. Socialnämnden har inom sina verksamheter infört kvalitetsgarantier. Måluppfyllelse 2012 Tre av fyra indikatorer har inte några mätresultat före 2011 och inte heller för 2012, beroende på att Vingåkers kommun endast deltog i Medborgarundersökningen En av indikatorerna, betyg gällande webbinformation, visar dock en klar förbättring varför bedömningen är att utvecklingen går i rätt riktning. Sammantaget är bedömningen, utifrån genomförda aktiviteter och resultat för indikatorerna, att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Delmål (A3) Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Kommunen strävar efter att i så många avseenden som möjligt bedriva verksamheten med så stor hänsyn tagen till miljöfaktorer som möjligt. I alla verksamheter ska ett miljötänkande genomsyra arbetet. Syftet är att så lite som möjligt belasta miljön och påverka de gemensamma naturresurserna negativt samt att effektivisera den kommunala förvaltningen för att få ut så mycket verksamhet som möjligt ur begränsade resurser. Inräknat i detta delmål ingår en rad differentierande indikatorer. Aktiviteter Kostverksamheten har under våren 2012 arbetat med framtagande av en Kostpolitisk plan vision och övergripande kostpolicy, i vilken konkretiserade målsättningar av delmålet om användandet av naturresurserna finns med. Planen antogs av fullmäktige hösten Under året pågick arbetet med att utreda en gemensam fastighetsförvaltning för de kommunala fastigheterna. Förvaltningens förslag innebar att fastigheter med kommunal verksamhet säljs till Vingåkers kommunfastigheter AB medan fastigheter som friställs för ombyggnation till bostäder säljs till AB Vingåkershem. Övriga fastigheter som är aktuella för försäljning ska bjudas ut på den externa marknaden. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med förvaltningens förslag och försäljningarna skedde vid årsskiftet. Energi och miljöplan handlingsplan för ett hållbart Vingåker har fastställts. Detta har till stor del bidragit till att Vingåkers kommun har klättrat på Miljöaktuellts rankning över Sveriges bästa miljökommuner, från plats 243 under 2011 till plats 88 under Måluppfyllelse 2012 Utfallet på indikatorerna visar på en negativ utveckling för exempelvis andel förnyelsebar energi i kommunens fastigheter, i jämförelse mellan utfall för 2009 och Dock har andelen miljöbilar i den kommunala organisationen ökat från 50 % 2009 till 64,6 % Den sammantagna bedömningen med genomförda aktiviteter i åtanke samt resultat för indikatorerna är att måluppfyllelsen för 2012 ändå är god. Delmål (A4) Vingåker ger förutsättning för en god folkhälsa Folkhälsofrågorna är centrala för kommunens ansvar för att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Många faktorer är till exempel strukturella, som utbildning och sysselsättning. Aktiviteter I början av året beslutade kommunstyrelsen att inrätta ett nytt hälso- och trygghetsråd. Syftet med det nya hälsooch trygghetsrådet är att bedriva ett långsiktigt arbete för att främja hälsa och trygghet samt att förebygga ohälsa. Under 2012 har projektet Äldres hälsa fortsatt, projektet startades i augusti Cirka 125 personer mellan

35 år deltar i projektet. Projektet kommer att avslutas i augusti 2013, därefter kommer Folkhälsoinstitutet genomföra en utvärdering av projektet. Folkhälsosamordnaren har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. Handlingsplaner kommer att tas fram under Socialförvaltningen har nått målet om hundraprocentig registrering i det palliativa registret 2. ut vilka insatser som ska prioriteras under kommande år. Beslut har tagits att ställa sig bakom Länstrafikens principiella förslag i kommunöversyn för Vingåkers kommun. Målet är att skapa en effektivare och enklare busstrafik i länets nio kommuner. Förslaget innebär bland annat att det kommer gå fler turer från och till Vingåker på vissa sträckor. I slutet av maj godkände kommunstyrelsen förslag på införande av kommunikationssystemet Rakel för Vingåkers kommun. Måluppfyllelse 2012 Utifrån genomförda aktiviteter under 2012 görs bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är god. Värt att poängtera är dock att strategier för att påverka folkhälsan behöver vara långsiktiga då förändringar sker över tid och det ofta är lång tid mellan insats och utfall. De indikatorer som används uppvisar sammantaget en något splittrad bild. Ohälsotalen inom den kommunala organisationen minskar och utbetalda medel inom RAR:s verksamhet sjunker svagt medan arbetslösheten stiger. Kommunen arbetar aktivt och det är viktigt att de insatser som görs har en uthållighet. Delmål (A5) Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter Möjligheterna till effektiva och funktionella kommunikationer är centralt för en liten kommun som Vingåker. Många kommuninvånare arbetspendlar ut till andra kommuner. Likaså är bra kommunikation via bredband viktigt för företag och boende för att göra kommunen attraktiv. Aktiviteter Fortsatt arbete med att stärka kollektivtrafiken pågår. Under våren har kommunstyrelsen också beslutat om medfinansiering för utbyggnad av bredband i Läppe. Arbetet med bredbandsutbyggnad har under hösten 2012 stärkts genom beslut om en IT-infrastrukturstrategi. Strategin pekar 2 Palliativt register - Registrets huvudsyfte är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos och typ av vårdenhet. Måluppfyllelse 2012 Ovan beskrivna aktiviteter är i största mån endast början av ett mer långsiktigt arbete inom aktuella områden. Därmed görs bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god, då det är ett arbete som måste ske över längre perioder. Även här behövs uthållighet. Då styrmodellen är förhållandevis ny saknas ännu mätvärden i flera indikatorer över tid varför en bedömning av trender är svår. Även om kommunens roll i flera avseenden inom detta område handlar om att påverka andra myndigheter för insatser är det viktigt att ha en långsiktighet och stort fokus på detta område. Mål: Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål (B1) Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Här har kommunen en stor betydelse och ett stort ansvar. Skol- och barnomsorg pekas till exempel ofta ut som särskilt viktiga arenor eftersom barn och ungdomar befinner sig där under en lång och betydelsefull del av uppväxten. Aktiviteter Som nämnts tidigare har folkhälsosamordnaren har tillsammans med barnoch utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. Handlingsplaner kommer att tas fram under

36 En arbetsplan för introduktion av nyanlända elever från andra länder ska utarbetas för grundskolan under perioden Kultur- och fritidsnämndens mål om simkunnighet i simskolan uppnåddes i och med att simkunnigheten i simskolan var 99 % år Kultur- och fritidsförvaltningen har samarbetat med föreningslivet för att öka antalet medlemmar i föreningslivet. Särskilda prova på tillfällen har bland annat att anordnats. 74 % av ungdomarna i åldersgruppen 5-20 år är medlem i en ungdomsförening. Måluppfyllelse 2012 Målet är brett och en rad olika verksamheter har betydelse för möjligheten att skapa goda uppväxtvillkor. Viktiga åtgärder är genomförda under året men flera av åtgärderna behöver följas upp med aktiviteter och det återstår ett arbete med att t.ex. implementera aktiviteter i anslutning till strategier m.m. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 inte är tillräckligt god. Måluppfyllelsen kan inte bedömas som mer positiv då indikatorerna visar sämre resultat inom skolan som måste anses vara en helt central del av ungdomarnas uppväxtvillkor. Andelen föreningsaktiva har ökat svagt vilket är positivt. I övrigt saknas för många indikatorer mätvärden över tid vilket gör bedömningen av kommunens insatser svår. Delmål (B2) Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer En grundförutsättning för en framgångsrik kommun är tillgängligheten till attraktiva boendemiljöer. För Vingåkers kommun är det centralt att kunna erbjuda attraktiva boenden i varierande lägen då kommunen har en relativt stor arbetspendling ut från kommunen. Aktiviteter Detaljplan för del av fastigheten Sävstaholm 2:325 med flera (Tennisparken) har antagits. Planen kan i framtiden innebära att attraktiva boendemiljöer skapas. Detaljplan för fastigheten Smeden 4 (Systembolagets tidigare butikslokal) har antagits. I och med detta frigörs centralt belägna bostäder med god tillgänglighet. Arbetet med att få ett sammanhållet kommunhus har fortsatt under En viktig utgångspunkt i förändringen är att skapa attraktivt belägna samt tillgängliga bostäder i och med att Apotekshuset frigörs. Även den fastighet där förskolan Myrstacken är belägen ska frigöras genom förändringar inom barn- och utbildningsförvaltningen där Vidåkerskolan rustas upp och omflyttningar görs av bland annat förskolan. Lokalerna såldes under hösten till Vingåkers kommunfastigheter AB och syftet är att bolaget ska omforma och renovera fastigheterna till boenden. Måluppfyllelse 2012 Arbetet med lokaleffektivisering har gått stadigt framåt under 2012 och flera insatser har gjorts för att friställa attraktiva lokaler med syfte att skapa fler centrala boenden. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god, vad gäller delarna för lokaleffektivisering. Det återstår fortfarande ett arbete med att åtgärderna ska resultera i faktiska bostäder. Indikatorerna pekar inte heller i någon entydig riktning. Sålda fastigheter har varit något billigare under 2012 och flyttnettot har förändrats marginellt. Delmål (B3) Vingåker är en attraktiv besökskommun Målet är relativt brett i den meningen att det kan skilja sig väldigt mycket mellan människor vad som gör en kommun attraktiv att besöka. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka alla dessa faktorer. Mest tydligt är de besöksmål som finns inom ramen för kommunens verksamhet som Säfstaholms slott och badhuset. Detta kan medföra en viss svårighet att påverka måluppfyllelsen. Olika aktiviteter pågår dock som indirekt i ett längre perspektiv ska kunna påverka bilden av Vingåker som en attraktiv besökskommun positivt. Ett exempel är utvecklingsenhetens marknadsföring av kommunen vid olika mässor. Aktiviteter Under sommaren 2012 har arbetet med att byta ut den gamla reningsanläggningen i badhuset genomförts. Antalet besökare till Säfstaholms slott har ökat med 14,5 % sedan föregående 15

37 år, 2011 var antalet besökare st. besökare och 2012 var det st. besökare Detta kan anses vara ett resultat av kultur- och fritidsförvaltningens arbete med att skapa intressanta program och göra en fördjupad marknadsföring. Ett planeringsarbete pågår med centrumförnyelse generellt och Tennisparken speciellt. Än så länge har dock inte konkreta åtgärder genoförts. aktiviteter har nått så långt som till en färdig implementering. Sammantaget med att indikatorerna visar en negativ utveckling behöver kommunens arbete på detta område intensifieras. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 uppvisar stora brister. Delmål (B5) Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd Måluppfyllelse 2012 Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Medan vissa aktiviteter är genomförda befinner sig andra i planeringsstadiet. Det finns alltså fortfarande flera delar att skapa tydliga aktiviteter kring för att arbetet mot målsättningen ska fortskrida. Mätningen av indikatorerna visar dock en svag positiv trend med fler besökare. Delmål (B4) Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Att arbeta in ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret men det åligger alla verksamheter att verka för att ett medborgarperspektiv ges möjligheter att påverka den dagliga servicen i verksamheten. Aktiviteter Som nämnts tidigare har det under våren 2012 påbörjats ett arbete för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Detta kommer bland annat att ske genom formulering av kvalitetsdeklarationer. Socialförvaltningen har som mål att öka andelen brukare som gör egna val av utförare av insatser från hemtjänsten, en viss ökning av detta har skett under Socialnämnden har som nämndes ovan infört kvalitetsdeklarationer i sina verksamheter. Måluppfyllelse 2012 Att arbeta in ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete. Under våren har åtgärder genomförts som skall stärka dessa möjligheter men ett konkret resultat tar länge tid att uppnå. Endast ett fåtal Att Vingåker kan erbjuda alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd innebär att kommunens attraktionskraft ökar och kan i längden vara del i att skapa en positiv befolkningsutveckling. Detta mål ligger främst inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde som har möjlighet att påverka resultatet i samtliga indikatorer, direkt eller indirekt. Aktiviteter Antalet medlemmar i kulturföreningar i Vingåker har ökat från 17,4 % år 2011 till 17,6 % år 2012, detta resultat kan ha påverkats av kultur- och fritidsförvaltningens arbete med att erbjuda lokala kulturföreningar fler tillfällen att delta i publika arrangemang. Under 2012 genomfördes 59 kulturarrangemang. Utbudet har varit brett och riktat sig till alla åldersgrupper. Måluppfyllelse 2012 Utifrån genomförda aktiviteter och en positiv trend i uppmätta indikatorer är den sammanlagda bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Delmål (B6) I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer Med integration menas den process som människor från andra kulturer genomgår för att anpassa sig till majoritetssamhället, t.ex. när en människa kommer från ett annat land till Sverige. Integration handlar om att få en plats i samhället och samtidigt kunna behålla sin kulturella identitet. Aktiviteter Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2012 genomfört fyra arrangemang med integration som tema. 16

38 Måluppfyllelse 2012 Utifrån genomförda aktiviteter är den sammanlagda bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 inte är tillräckligt god. Det ska tilläggas att bedömningen är mycket svår då aktiviteterna varit få för kommunen som helhet, samtidigt som flera av indikatorerna saknar mätvärden. Mål: Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål (C1) Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Att uppmuntra till företagsamhet och att vara omtalat för det goda företagsklimatet är ett arbete som ständigt pågår, framförallt genom de aktiviteter som genomförs av näringslivsansvarig. Att mäta uppfyllelse av detta mål kan dock vara problematiskt varför indikatorerna mäter både fakta och attityder. Det är också så att aktiviteterna är långsiktiga och arbetet kräver en uthållighet. Aktiviteter I maj 2012 genomfördes för första gången Den stora besöksdagen. Över 70 företag i Vingåkers kommun fick besök av tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa engagemang i utvecklingsarbetet, i enlighet med vision för Vingåkers kommun. Utvecklingsenheten genomför årligen en rad aktiviteter för att stärka förutsättningarna för det lokala näringslivet, till exempel informationsträffar och mässor. Måluppfyllelse 2012 Måluppfyllelsen är svår att bedöma då målet både handlar om faktiskt företagsklimat och olika aktörers attityd till och synen på företagsklimatet i Vingåkers kommun. Viktiga aktiviteter har genomförts som bedöms påverka målet positivt på både kort och lång sikt. Samtidigt visar de uppmätta indikatorerna i flera fall en negativ utveckling 3. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 inte är tillräckligt god. 3 Rankingen i Svenskt Näringslivs mätningar är gjord under våren Delmål (C2) Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar Detta mål kan anses vara relativt brett och kan innefatta en rad aktiviteter som främst sker inom utvecklingsnämndens 4 samt kommunstyrelsens verksamheter. Målet innebär också att det hela tiden ska finnas pågående processer som möjliggör att nyetableringar skapas, samtidigt ska det finnas god beredskap för inflyttning i kommunen. Aktiviteter Detaljplan för del av fastigheten Stavhälla 1:7 har antagits under våren Detaljplanen skulle ha möjliggjort en etablering av 36 friliggande enbostadshus i en skogsbevuxen, stenblocksrik norrslänt ner mot sjön Hjälmaren i ett strandskyddat område. Länsstyrelsen har dock beslutat att inte bevilja upphävning av strandskyddet. Ett arbete pågår för att friställa fastigheter där det idag pågår kommunal verksamhet. Arbetet görs inom ramen för uppdraget från kommunfullmäktige om lokaleffektivisering och syftet är att skapa attraktiva lägenheter i centrala Vingåker. Måluppfyllelse 2012 Flera aktiviteter har genomförts som i förlängningen bedöms vara positiva för beredskapen för nya företagsetableringar. Indikatorerna visar en splittrad bild, mycket beroende på att mätvärden saknas för flera år. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Delmål (C3) Vingåker är en attraktiv handelsort Målet att skapa en attraktiv handelsort uppnås genom att en rad olika aktörer arbetar mot målet. Kommunens möjligheter att påverka målet är delvis begränsade, men ambitionen är att jobba tillsammans med företagare och föreningar för att skapa en attraktiv ort med ett varierat näringsliv. Aktiviteter Inom ramen för arbetet med fördjupad översiktsplan kan kommunen påverka utformning, tillgänglighet och likande faktorer gällande Vingåker som handel- 4 Från och med 1/ övergår näringslivsnämnden i utvecklingsnämnden. 17

39 sort och därigenom påverka måluppfyllelsen positivt. Arbetet med fördjupad översiktsplan pågår. Måluppfyllelse 2012 De aktiviteter kommunen genomför har mer långsiktiga verkningar. Indikatorerna antyder en svag förbättring men måluppfyllelsen är ändå svårbedömd. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Internkontroll I och med att den nya styrmodellen infördes i Vingåkers kommun ska nämnderna i sina verksamhetsberättelser redogöra för interkontrollarbetet. Det ska sedan redovisas en kort summering av kommunens arbete med internkontroll under det gångna året i årsredovisningen. Varje nämnd har i sin nämndplan angett vilka internkontroller som ska göras under det kommande året. Utgångspunkten är att sådana rutiner som bedöms vara svåra att avgöra om de fungerar på ett tillfredställande sätt alternativt om det finns en stor risk att de fallerar, samtidigt med en bedömning att konsekvenserna blir stora om rutinen fallerar, ska pekas ut i internkontrollplanen. Den sammanlagda risken bedöms utifrån nedanstående matris. Allvarlig Konsekvens Kännbar Lindrig Försumbar Väsentlighets- och risk matris (VOR-matris) Osannolik Mindre sannolik Sannolikhet Möjlig Sannolik Kommunstyrelsen Internkontrollen inom kommunstyrelsens arbetsområde innehåller många olika kontrollmoment fördelat på de olika enheterna. I vissa fall har kontrollerna fungerat och i andra fall har eventuella kontroller inte rapporterats in. Kontrollen över politiska besluts genomförande har visat sig vara svår att kontrollera på årsbasis då många ärenden är öppna under en betydligt längre period än ett kalenderår. Samtidigt är ärendeprocessen från politiskt beslut till implementering svår att beskriva i termer av rutiner. Förvaltningen har valt att genomföra kontroll av om justerade protokoll expedieras på rätt sätt vilket sker till allra största delen. Hanteringen av leverantörsfakturor har också varit föremål för kontroll under Den har visat på vissa brister som tagits hänsyn till vid övergången till elektronisk fakturahantering. Framförallt behöver kostnadsställe som referens till leverantörerna anges så att det framgår av fakturan vilket underlättar den elektroniska hanteringen. Likaså krävs, när systemet är infört, kontrollmoment för att säkerställa att det nya systemet fungerar som det är tänkt. Inom kostverksamheten har kontroll av rutiner för egenkontrollprogram genomförts vilka visade på vissa brister i dokumentation vilka nu åtgärdats. Inom kostverksamheten har kontroll av rutiner för egenkontrollprogram genomförts vilka visade på vissa brister i dokumentation vilka nu åtgärdats. Kosten har också kontrollerat ordning och renhållning i köken efter vissa synpunkter från kommunens miljöförvaltning. Handlingsplaner har upprättats och stickprovskontroller under 2012 visar nu att bristerna åtgärdats. Personalenheten har flera olika kontrollmoment i internkontrollplanen. Enheten har under 2012 genomfört internkontroll i enlighet med upprättad plan. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i enlighet med Samvekansavtalet. 18

40 Kontroll av att alla som fått lön utbetald under året haft anställning eller uppdrag sker genom totalundersökning. Lönesystemet fungerar så att någon ersättning inte kan utbetalas om inte registrering i lönesystemet skett genom upprättat anställningsbevis som grund. Arbetsskadeanmälan görs av enheterna till Försäkringskassan och Friskvården. Kontroll sker regelbundet och har visat att arbetsskadeanmälningar upprättas och skickas in till Försäkringskassan i enlighet med upprättade rutiner. Beträffande tjänstgöringsrapporternas överensstämmelse med tidigare rapporterade avvikelser vid inrapportering i systemet sker månatligen stickprov. Avvikelser har konstaterats vid något enstaka tillfälle. Rättelse har skett. Personalenheten har att verka för att riskanalys och handlingsplan avseende arbetsmiljöarbetet upprättats för varje nämnd. Det kan konstateras att enheten inte lyckats med arbetet ut mot förvaltningar och enheter med det systematiska arbetet med framtagandet av riskanalyser, handlingsplaner samt rapportering till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. Socialnämnden Socialnämnden beskriver sin rapportering till kommunstyrelsen som en viktig del av den interna kontrollen. Under året har nämnden rapporterat en rad olika verksamhetsuppföljningar till kommunstyrelsen såsom till exempel internkontroll av avgifter, avvikelseredovisning, budgetuppföljningar och rapporter över ej verkställda beslut. Andra kontroller som genomförts internt under året är till exempel sammanställning av klagomål, stickprovskontroller av avgifter, brukarenkät i hemtjänsten, loggranskning av journaler, riskanalys på hygien i hemtjänsten och översyn av genomförandeplaner inom handikappomsorgen. Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har angivit följande områden att särskilt uppmärksamma under 2012: Verkställda beslut, registrering/diarieföring, kontanthantering och vattenkvalitet i badhuset. Samtliga dessa har genomförts och återrapporterats till nämnden Utvecklingsnämnden Enligt de månatliga uppföljningar som gjorts beträffande rehabiliteringsrutinens efterlevnad talar de för att verksamheternas arbete med rehabilitering av långtidssjukskrivna följer upprättad rutin. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har under 2012 arbetet med flera olika internkontroller. Ekonomikedjan har kontrollerats då samarbetet mellan barn- och utbildningsenheten, ekonomienheten och personalenheten hela tiden ökar. Vissa brister har upptäckts vilket nämnden tror kommer åtgärdas via mer kommuncentrala kontroller. Nämnden har också kontrollerat hur förändrade krav på verksamheten får effekter för kärnverksamhet och elevtid. Kontrollerna visar på stora risker att ökade krav på dokumentation innebär stora risker men att konsekvenserna för kärnverksamhet och elevtid är svåra att bedöma. Kontroller har också genomförts över hur väl upprättade planer följer lagkrav. Bedömningen är att det finns en möjlig risk men att konsekvenserna är lindriga. En kontrollpunkt gällande åtgärdsprogram inom skolan visar att hanteringen fungerar allt bättre. När det gäller kommunikationen inom förvaltningen upplevs den ha haft vissa brister under 2012 beroende på förvaltningschefens dubbla roller. 19

41 Personalekonomisk redovisning Vingåkers kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och måste kontinuerligt anpassa organisationen efter nya behov. Uppdraget är att ge service av hög kvalitet till medborgarna, vilket ställer krav på organisationen att vara flexibel och beredd på att möta framtiden med nytt tänkande. Medarbetarnas engagemang och kompetens avgör också till stora delar kvalitén i verksamheten. En av utmaningarna för kommunen som arbetsgivare är att behålla och rekrytera medarbetare som ser utmaningarna och möjligheterna i den utvecklings- och förändringstakt som nu råder. Vingåkers kommun står inför den dubbla utmaningen att dels hantera en situation där skatteintäkterna minskar, dels agera så att kommunen står så stark som möjligt när konjunkturen på allvar sätter fart. I det läget är en engagerad och kompetent personal av betydande vikt. bakåt. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete, med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Redovisningen ska även bidra till att de personalekonomiska frågorna analyseras per verksamhetsområde och vägs in i den samlade verksamhetsplaneringen för kommande år. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem. All statistik avser värden gällande den 31 december respektive år. Anställningar Nedan redovisas statistik gällande kommunens personal. Den 31 december 2012 var 647 tillsvidareanställda i kommunen. Av dessa var 566 kvinnor och 81 män. Medelåldern i kommunen är 47,52 år och det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Den personalekonomiska redovisningen beskriver personalarbetet för 2012, samt några år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Antal anställda Personalförsörjning Sammanlagt är det 94 personer under perioden som fyller 65 år av de tillsvidareanställda i kommunen. Ett behov av nyrekrytering finns inom samtliga förvaltningar. Behovet av nyrekryteringar är fördelat mellan samtliga yrkeskategorier där undersköterskor och lärare sticker ut som grupper där nyrekrytering är särskilt angeläget. Exakt hur rekryteringsbehovet kommer att se ut är svårt att bedöma då en del väljer att jobba längre än 65 år och en del väljer att gå i pension tidigare. Löner Under 2012 var medellönen av heltidslöner i kommunen kr. Tabellen nedan visar utvecklingen under de senaste åren Män Kvinnor Genomsnitt

42 Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro I bokslutet redovisas sjukstatistik för tillsvidareanställda i den form som Sveriges Kommuner och Landsting fastställt som mall. Den innefattar all frånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, det vill säga tid som arbetsgivaren kunnat påverka, och är uppdelad på korttidsfrånvaro (mindre än 60 dagar) och långtidsfrånvaro. Av tabellen nedan kan konstateras att den totala sjukfrånvaron har stigit något. Den största nedgången i sjukfrånvaron står anställda i åldersgruppen 29 år för. För övrigt är det bara små skillnader jämfört med föregående år. 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, % % % % % % Totalt ,87 Över ,79 dagar -29 år , år , år ,23 Kvinna ,28 Man ,25 Långtidsfrånvaro Statistik gällande långtidsfrånvaron visar att andelen långtidssjukskrivna 2012 har ökat från föregående år. Vid slutet av 2012 var det 9 partiellt sjukskrivna av totalt 22 personer. Motsvarande siffra 2011 var totalt 16 personer, varav 7 partiellt. Korttidsfrånvaro Korttidsfrånvaron ökade generellt under 2012 jämfört med 2011 och hamnade på totalt 6,49 dagar per anställd i kommunen. Skillnaden mellan förvaltningarna beträffande korttidssjukfrånvaron är märkbar. Lägst tal har kultur- och fritidsförvaltningen med ca 2,38 dagar per anställd och år. En markant ökning av korttidsfrånvaron kan ses på kommunledningsförvaltningen, KLF. Diagram: Korttidsfrånvaro

43 Arbetsskador och tillbud Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. I praktiken innebär det nästan alltid att leta efter sådant som kan vara farligt eller hälsoskadligt. Skyddsronder, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, enkäter och mätningar är olika sätt att hitta risker på arbetsplatsen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall fungera som en naturlig del i arbetet med arbetsmiljön. Syftet är att minska risken för arbetsskador och ohälsa samt förhoppningsvis kunna påverka arbetsplatsen positivt i många avseenden. Arbetsskador och tillbud är viktiga underlag för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ett sätt att uppmärksamma risker i det dagliga arbetet. Under 2012 anmäldes 14 arbetsskador. 91 tillbudsrapporter togs emot på Personalenheten. Nästan uteslutande rörde rapporterade tillbud handikappomsorgen. Diagram: Arbetsskador 2012 Friskvården Under 2012 har det nytecknats eller förlängts 148 stycken kort till Friskvårdens lokal i Åbrogården. 119 personer har under året nytecknat eller förlängt avtalet som ger dem kort till Friskvården, Actic och badhuset. Intäktsmässigt innebär detta sammanlagt 141 tkr. Personal från Friskvården, Actic och badhuset träffades kontinuerligt för avstämning och uppföljning av avtalet som är träffat mellan Vingåkers kommun och Actic. Under året utförde Friskvården ett stort antal massagebehandlingar. En del av dessa behandlingar var till personer med återkommande besvär där friskvården gick in och behandlade i omgångar. I kombination med massagebehandlingen sker också i många fall kompletterande träning för individen. Många gångtester har genomförts, där de flesta av gångtesterna var uppföljningar från projekt korttidsfrånvaro. Friskvården har erbjudit de anställda cirkelsträning, spinning och skivstångsträning i de egna lokalerna under Individuella gyminstruktioner har genomförts till alla som börjat träna i vår träningslokal. Friskvårdens lokaler har nyttjats vid cirka tillfällen under året. I kommunen finns det 43 hälsoinspiratörer på våra olika arbetsplatser som fungerar som en länk mellan Friskvården och medarbetarna. 21 arbetslag har besökt Friskvården för arbetsplatsträff (varav ett lag vid tre tillfällen ). Aktiviteterna vid träffarna har varierat mellan fysisk aktivitet såsom spinning, cirkelträning, stavgång och skivstångsträning, samarbetsövningar samt föreläsningar om stress och kost. Under våren deltog 30 personer i viktminskningskursen Väg Dig Mindre. Så högt deltagarantal har det aldrig varit tidigare. En förklaring till detta kan vara att deltagarna i projektet kortidsfrånvaro var extremt goda ambassadörer för detta tidigare under året och på så vis gav det ringar på vattnet och lockade rekordmånga. I mars arrangerade Friskvården en bussresa till Stockholm för att se Robert Gustafssons jubileumsrevy på Cirkus. Detta var mycket uppskattat och roligt att få till en resa då det de senaste åren 22

44 har varit något svalare intresse för likande aktiviteter. Ca 50 personer deltog i årets Vår Rus i Örebro. Detta är en minskning i deltagare sedan tidigare år. En orsak till detta kan vara att evenemanget låg i början av juni istället för i maj som tidigare år. Många uttryckte att de var upptagna med annat så dags på året. Under september och oktober anordnades en motionstävling där 124 anställda frånskilda verksamheter deltog. Det var Friskvården tillsammans med Motionsrace som stod för arrangemanget. Tävlingen var mycket uppskattad och Motionsrace var en mycket god samarbetspartner. Traditionsenligt anordnades en julpysselkväll i slutet av november. Arbetsmiljöutbildning Personalenheten anordnade tillsammans med företagshälsovården Feelgood en två-dagars arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud under hösten. Utbildningen innehöll bland annat arbetsmiljölagstiftning, arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete, ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet, riskbedömning, ergonomi och hälsa, rehabilitering, psykosocial arbestsmiljö, konflikter, hot och våld, kris och krishantering, alkohol och droger, stress. Sammanlagt deltog 34 chefer och 24 skyddsombud i utbildningen. 23

45 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat och balanskravet Vingåkers kommun redovisar för verksamhetsåret 2012 ett positivt resultat på 12,5 mkr inklusive intäkter från återbetalda premier från FORA arbetsmarknadsförsäkringar med 7,8 mkr. Det budgeterade resultatet för 2012 uppgick till 5,7 mkr. Kommunens resultat beräknat som kronor per invånare uppgår till kronor (2011: 783 kronor/invånare). Vid en avstämning mot kommunallagens balanskrav ska eventuella realisationsvinster frånräknas resultatet. För 2012 har kommunen erhållit realisationsvinster på 0,4 mkr, varför det justerade resultatet uppgår till 12,1 mkr i tabellen. Balanskravet År Justerat resultat Totalt ,0-9, ,1-1, ,4 1, ,3-5, ,0-3, ,5 0, ,6 9, ,8 3, ,2 22, ,4 37, ,6 44, ,1 56,2 Endast en gång den senaste femårsperioden har kommunen redovisat ett negativt resultat, vilket skedde året 2008, se diagrammet nedan. Det samlade resultatet för åren uppgår till 51,6 mkr, vilket innebär en förbättring av kommunens eget kapital med motsvarande summa. Kommunens eget kapital uppgår vid årsskiftet 2012/2013 till 121,1 mkr. Balanskravet är ett minimikrav på det ekonomiska resultatet i kommunen och innebär att intäkterna ska täcka kostnaderna. Detta ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. Om ett negativt resultat uppstår är huvudregeln att detta ska täckas med motsvarande positiva resultat inom tre år. Kommunen har inte något negativt resultat att ta hänsyn till, vilket visas av tabellen till höger. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning regleras i lagstiftningen. Finansiella mål och riktlinjer samt verksamhetsmässiga mål och riktlinjer ska anges i budgeten för att beskriva hur kommunen definierar god ekonomisk hushållning för sin organisation. Uppföljning sker i årsredovisning och delårsrapport. Verksamhetsmålen krävs enligt lagstiftningen för att klargöra uppdraget samt för att ange vad som är möjligt att uppnå med befintliga resurser, det vill säga de finansiella målen och verksamhetsmålen hänger ihop om kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning. Varje kommun måste utifrån sina förutsättningar hitta sin egen modell. Generellt gäller att en god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. God ekonomisk hushållning för Vingåkers kommun innebär att kommunen inte förbrukar sin förmögenhet för att täcka löpande behov, det vill säga kommunen ska inte finansiera löpande driftkostnader med lån. Vidare innebär god ekonomisk hushållning att dagens invånare i kommunen betalar för den verksamhet de tar del av och som anpassats efter de behov som föreligger.

46 Finansiella mål Som nämnts tidigare har Vingåkers kommun tre finansiella mål, fastställda av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för åren Kommunens resultat ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Vad som är synnerliga skäl beslutas av kommunfullmäktige då investeringsbudgeten för respektive år fastställs. Kommunens lånevolym ska minska med minst 2,5 mkr per år. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Resultatet på 12,5 mkr som procent av skatter och statsbidrag uppgår för 2012 till 2,86 procent och för perioden som helhet till 2,84 procent. Målet är därmed uppfyllt. Det ska uppmärksammas att det av kommunfullmäktige fastställda resultatmålet räknas på årets resultat och inte på justerat resultat som balanskravet grundar sig på, vilket får till följd att kommunens realisationsvinster/- förluster ingår i resultatmålet. Under året har inte några nya lån upptagits varför målet om finansiering av investeringar med egna medel är uppfyllt. Amortering av kommunens låneskuld har under 2012 skett med 2,75 mkr. Detta innebär att även målet om en årlig minskning av kommunens lånevolym med minst 2,5 mkr, är uppfyllt. Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan kostnader och intäkter. Ett tydligt nyckeltal är hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag, den så kallade nettokostnadsandelen. Om nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag överstiger 100 procent, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande verksamheten och kommunen har i ett sådant läge en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Det finns då inget ekonomiskt utrymme kvar för investeringar, framtida åtaganden och oförutsedda händelser. Därför är det viktigt att arbeta långsiktigt för att sänka nettokostnadsandelen och att ha en beredskap vid intäktsbortfall i prognoserna för skatter och statsbidrag. Under 2012 uppgick kommunens nettokostnader till 423,0 mkr och summan av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 437,1 mkr. Detta resulterar i en nettokostnadsandel på 96,8 procent, vilket är lägre än 2011 då motsvarande andel uppgick till 98,0 procent. Se tabell nedan. Detta förklaras av att nettokostnaderna i kommunens verksamheter varit i princip oförändrade under 2012 jämfört med 2011, men även av att intäkterna från skatter och statsbidrag ökat mer mellan 2011 och 2012 än mellan 2010 och Det utrymme som återstår mellan skatter och statsbidrag samt verksamhetens nettokostnader ska täcka kommunens finansnetto (finansiella intäkter minus finansiella kostnader) samt ge ett positivt resultat. Ett resultatmål på 1 procent innebär ca 4,4 mkr Verksamhetens nettokostnader, tkr Skatter och statsbidrag, tkr Nettokostnadsandel 96,8% 98,0% 95,6% 94,8% 99,6% 25

47 Pensionerna ett stort åtagande Kommunernas pensionsavtal kallas KAP-KL, Kollektiv Avtalad Pension och gäller sedan Den modell som används av KPA (Kommunsektorns Pension AB) för beräkning av pensionsskuld och ansvarsförbindelse kallas för RIPS-07, riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Enligt RIPS-07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Därför får en ändring av räntan stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Senast en ränteförändring gjordes var under Vingåkers kommun tillämpar den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskulden, vilket innebär att pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Vid slutet av 2012 uppgick kommunens ansvarsförbindelse till 227,1 mkr inklusive särskild löneskatt (se tabell nedan), vilket är en marginell ökning med 1,9 mkr där merparten förklaras av att kommunen återfört 1,5 mkr som felaktigt tidigare (år 2008 och 2009) avsatts ur ansvarsförbindelsen i enlighet med av kommunfullmäktige fastställt finansiellt mål. Pensionsmedelsförvaltning, inkl löneskatt, tkr Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser Finansiella placeringar 0 0 Totala förpliktelser Återlåning i verksamheten Inom balansräkningen redovisas kommunens avsättning till pensioner, vilken vid årsskiftet uppgick till knappt 4,4 mkr. Minskningen beror delvis på den tidigare nämnda återföringen av avsättning ur ansvarsförbindelsen och delvis på utbetalningar av pensioner enligt särskilda överenskommelser (ÖK-SAP). Kommunen har inte några finansiella placeringar avseende pensioner. Det totala pensionsåtagandet inklusive särskild löneskatt uppgick till 231,5 mkr per , vilket motsvarar den summa som återlånats i verksamheten. I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för förpliktelserna i ansvarsförbindelsen skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett fram till år En större andel av kommunens kostnader framöver kommer därför att avse pensioner. Under 2012 har kommunens kostnad för utbetalning av löpande pensioner uppgått till 9,5 mkr, vilket är något lägre än 2011 då motsvarande siffra var 10,0 mkr. Se tabell nedan Årets utbetalda pensioner Ränta på pensionsmedel Försäkring pensionsskuld Avgiftsbestämd ålderspension Särskild löneskatt Förändring avsättn pensioner Summa pensionskostnad, tkr *Aktualiseringsgraden i beräkningen från KPA ligger på 94 procent. Vid en återblick på kommunens kostnader för pensioner den senaste femårsperioden syns det tydligt att kostnaderna har ökat kraftigt de senaste två åren. Jämfört med 2008, då kommunens pensionskostnad uppgick till 4,8 mkr, har kommunens kostnader för pensionsutbetalningar ökat med 98 procent. Kostnadsökningen hänger samman med att de stora kullarna av 40-talister börjat gå i pension. Sedan år 2000 betalar Vingåkers kommun ut hela den avgiftsbestämda ålderspensionen (även kallad den individuella delen) till de förvaltare som arbetstagarna väljer uppgick den avgiftsbestämda ålderspensionen till 9,1 mkr exklusive löneskatt och har i bokslutet redovisats som en kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars

48 Kommunen har också en försäkringslösning som innebär att resterande pensionsförmåner enligt det gamla pensionsavtalet, PFA-98, också är tryggade genom att försäkringsgivaren KPA tar över pensionsåtagandet och även risken för oplanerade kostnader. Under 2012 har kostnaden för denna försäkringslösning uppgått till 2,7 mkr (se tabell till vänster). Av tabellen till vänster framgår de poster avseende pensioner som varit resultatpåverkande för kommunen under Totalt har kommunens kostnad för pensioner uppgått till 25,7 mkr, vilket är i princip samma kostnadsnivå som under 2011 då motsvarande siffra var 25,9 mkr. Likviditet och lån Likviditeten visar kommunens förmåga att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid och beskrivs som betalningsförmågan på kort sikt (1 år). Nedanstående diagram visar kommunens likvida medel per den sista december de senaste fem åren. Kommunens totala låneskuld innebär en skuld per invånare på kronor (6 835 kronor per invånare 2011). I början av 2013 kommer 48,5 mkr av kommunens lån att övertas med befintliga villkor av Vingåkers Kommunfastigheter AB i samband med den fastighetsförsäljning som fullmäktige beslutat om under hösten. Efter detta övertagande har kommunen två lån kvar på totalt 9,1 mkr varav det ena på 6,0 kommer att lösas på förfallodagen under våren 2013 och resterande lån kommer att lösas under Enligt beslut av kommunfullmäktige i samband med fastställande av 2013-års investeringsbudget kan det eventuellt bli aktuellt med viss nyupplåning i samband med investeringsåtgärder på Humlegatan. De likvida medlen består av tillgodohavanden på bank och plusgiro samt kontanter i kommunens kassa. De likvida medlen har under året ökat från 1,2 mkr till 9,4 mkr. Ökningen förklaras helt av att saldot på kommunens koncernkontokredit var positivt vid årsskiftet, det vill säga krediten på 40,0 mkr utnyttjades inte. *Den kraftiga minskningen mellan år beror på bildandet av Vingåker Vatten och Avfall AB, som i samband med att tillgångar överfördes till bolaget också fick med sig anläggningslån kopplade till detta verksamhetsområde, totalt 68,9 mkr. Kommunen har under 2012 inte upptagit några nya lån. Omförhandling av villkoren för ett befintligt lån på 19,0 mkr har skett och amorteringar på befintliga lån har skett med 2,8 mkr. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick kommunens totala skuld för anläggningslån till 57,6 mkr. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital kallas för skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas storlek i förhållande till de totala tillgångarna. Nyckeltalet beskriver hur räntekänslig kommunen är. Ju lägre skuldsättningsgrad desto mindre räntekänslig är kommunen. 27

49 Kommunens skuldsättningsgrad har sjunkit från 52 procent 2011 till 50 procent De senaste åren har trenden varit att skuldsättningsgraden sjunkit år från år, även om den steg något mellan åren 2007 och 2008 (se tabell). Amorteringar på kommunens lån samt de senaste årens något stabilare ekonomi ger en lägre skuldsättningsgrad. De överföringar av lån som kommunen gjort 2009 till Vingåker Vatten och Avfall AB samt kommer att göra under 2013 till Vingåkers Kommunfastigheter AB har bidragit till att förbättra kommunens eget nyckeltal, men koncernmässigt ligger skuldsättningsgraden mer konstant. Under 2012 uppgick den till 74 procent och för 2011 var motsvarande siffra 76 procent. Borgen Kommunens borgensåtaganden har minskat något sedan 2011 och uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 350,7 mkr eller cirka kronor per invånare. Beviljad borgen till det kommunala bolaget AB Vingåkershem har utökats med anledning av det upplåningsbehov som följt av de omfattande investeringar som bolaget genomför för att bygga om den tidigare systembolagslokalen till lägenheter. Utnyttjad borgen för Vingåkers Kommunfastigheter AB har sjunkit som en följd av de amorteringar som bolaget regelbundet gör på sin upplåning. Under 2013 kommer utnyttjad borgen för Vingåkers Kommunfastigheter AB att öka som en följd av det övertagande av lån som görs från kommunen. Borgensförbindelser, tkr Förändring AB Vingåkershem Vingåkers Kommunfastigheter AB Vingåker Vatten och Avfall AB Vingåkers Tennisklubb Vingåkers Ryttarförening Båsenberga Slalomklubb Vingåkers Orienteringsklubb Vingåkers Folkpark Förlustansvar egna hem Summa

50 Kommunen har också borgensåtaganden gentemot småhusägare som har hus som har finansierats med statliga lån. Det kommunala förlustansvaret för egna hem enligt de regler som gäller för statligt reglerade bostadslån respektive statlig kreditgaranti för bostadslån är begränsat till 40 procent av låne- respektive garantibeloppen. Vid årsskiftet uppgår kommunens del av detta åtagande till 602 tkr. Sedan år 2004 är kommunen medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet innebär att kommunen tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för samtliga åtaganden som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick Vingåkers kommuns andel av de totala förpliktelserna till 545,6 mkr (se not 22 till balansräkningen). I dagsläget kan inte någon risk urskiljas med de borgensåtaganden som kommunen ingått. Hyresavtal/Leasing Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning ska kommunen lämna uppgift i sin årsredovisning om värdet av framtida hyror/avgifter för ingångna hyres- och leasingavtal med avtalstider som är längre än tre år. Kommunen har så kallade blockhyresavtal med de kommunala bolagen AB Vingåkershem och Vingåkers Kommunfastigheter AB, vilket innebär att kommunen hyr hela fastigheterna. De flesta av dessa avtal är skrivna på långa tidsperioder och innebär att kommunen har ett åtagande att betala hyra under avtalsperioden. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick detta åtagande till 346,7 mkr. Från och med 2013 har hyreskontrakt tecknats mellan kommunen och bolaget för resterande verksamhetsfastigheter som i samband med genomförandet av fastighetsaffären övergår i bolagets ägo. Från Vingåkers Kommunfastigheter AB blockförhyrs bland annat Humlegården, Ekgården, Nordangård och Åbrogården och från AB Vingåkershem blockförhyrs bland annat Sävstagården och gruppbostäderna på Fabriksgatan och Storgatan. De leasingavtal som kommunen har för telefonväxel, fordon, kopieringsmaskiner och andra kontorsinventarier med mera har avtalsperioder som inte är längre än tre år, varför dessa inte behöver särredovisas i årsredovisningen. Kostnaden för denna leasing har under 2012 uppgått till tkr, varav tkr avser leasing av personbilar/fordon. Dessa leasingavtal klassificeras som operationell leasing, vilket innebär att de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av objekten ligger kvar hos leasegivaren/leverantören. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga och beskriver hur stor andel av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Kommunens soliditet uppgår till 41 procent, vilket är en förbättring jämfört med 2011 då den uppgick till 39 procent. De senaste årens positiva resultat och den förstärkning av det egna kapitalet som det medfört innebär att soliditeten förbättras. För att nå en god ekonomisk hushållning bör soliditeten ligga på en högre nivå. En fortsatt stabil ekonomi är en förutsättning för detta. Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtagande redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Eftersom detta åtagande är en realitet som kommer att kräva framtida utbetalningar, är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad. Kommunens soliditet med hänsyn tagen till pensionsskulden uppgår till 36 procent, vilket är en förbättring jämfört med 2011 då den uppgick till 39 procent. Vid en jämförelse med närliggande kommuner i länet

51 kan nämnas att soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen i Katrineholm och Flen uppgår till 57 procent respektive 60 procent. Motsvarande siffror med ansvarsförbindelsen inräknad uppgår till 5 procent för Katrineholms kommun och 8 procent för Flens kommun. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Det kan till exempel vara konjunkturförändringar som medför lägre skatteintäkter eller förändrad lagstiftning. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Detta kan åskådliggöras i en känslighetsanalys. Exempelvis innebär en löneförändring med 1 procent att kommunens kostnader påverkas med 2,6 mkr inklusive personalomkostnadspålägg. En förändring av den kommunala skattesatsen med 1 krona innebär en intäktsförändring med 15,0 mkr. Händelseförändring Kostnad/intäkt, +/- mkr Löneförändring 1% (inkl PO-pålägg) 2,6 Tio heltidstjänster 4,0 Försörjningsstöd 10% 0,9 Förändrade skatteintäkter & statsbidrag vid ökning/minskning av invånarantalet med 25 personer 1,1 Förändrad utdebitering (skattesats) med 1 krona 15,0 Driftredovisning Styrelse och nämnder För verksamhetsåret 2012 redovisas från kommunstyrelsen och nämnderna en total avvikelse mot budget på tkr. Motsvarande budgetavvikelse för 2011 var tkr. Det är barnoch utbildningsnämndens och kommunstyrelsens verksamheter som inte lyckats bedriva sina verksamheter inom tilldelade budgetramar. Anledningarna till detta redovisas nedan Utfall 2012 Budgetavvikelse Netto Netto Alla belopp i tkr Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kommunstyrelsen Kultur- & fritidsnämnden Utvecklingsnämnden Barn- & utbildn.nämnden Socialnämnden Summa styrelser och nämnder 30

52 Kommunstyrelsen redovisar för verksamhetsåret totalt en negativ avvikelse mot budget på tkr. Det är framförallt inom den kommungemensamma administrationen och inom fastigheter som kostnaderna blivit högre än budgeterat. Den politiska verksamheten lämnar en negativ budgetavvikelse. Kostnaderna för god man avseende flyktingbarn återsöks som bidrag från Migrationsverket. I några fall har inte bidrag beviljats fullt ut. Kostnaderna för överförmynderi har däremot blivit lägre än budgeterat. Hur stora kostnaderna blir för överförmyndarens verksamhet är avhängigt vilken sorts ärenden som inkommer under året och är beroende av om personen får betala kostnaden för god man själv eller om Vingåkers kommun står för kostnaden. Kommunstyrelsens resurs till förfogande på tkr har under året till största delen använts till finansiering av delar av kostnaden för konsultstöd för framtagande av förslag till förändrad kommunal organisation, rekrytering av ny kommunchef samt rekrytering av ny rektor till Vidåkersskolan. Vidare har drygt 200 tkr använts till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar (feriearbete och Framtidsboxen). Slutligen har en del av resursen använts till medfinansiering av bredbandssatsning i Läppe. Beslut har också fattats om att bevilja Vingåkers Bio stöd med ca 300 tkr avseende digitalisering förutsatt att de också beviljas statligt stöd. Slutligt besked har inte lämnats under 2012 varför medlen kvarstår. Totalt vid årets slut återstår 512 tkr av kommunstyrelsens resurs. Den gemensamma kommunledningsadministrationen redovisar en negativ avvikelse jämfört med budget på tkr. Den största delen härrör från högre personalkostnader än budgeterat bland annat beroende på dubbel kostnad för kommunchefslön belastat verksamheten under två månader i slutet av året då nyrekryteringen var verkställd. Kostnaderna för utredningar har överskridit budget med drygt 140 tkr. Under året har kostnader för framtagande av it-infrastrukturprogram samt delar av konsultkostnaden för förändrad kommunal organisation belastat utredningskontot. Vidare har konsultstöd avseende juridiska och skattemässiga konsekvenser av fastighetsaffären medfört kostnader på ca 325 tkr som inte varit budgeterade. Slutligen fanns också en ofördelad besparing för kommunstyrelsens verksamheter på 210 tkr. Enheten för nämndservice lämnar en positiv avvikelse mot budget på 115 tkr, vilket främst förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat som en följd av sjukskrivningar och partiella föräldraledigheter. Gällande telefonväxeln så har kommunen från och med april 2012 ett nytt avtal, vilket medfört något lägre kostnader än budgeterat. Utvecklingsenheten redovisar för 2012 en positiv budgetavvikelse på 475 tkr, där merparten förklaras av att tjänsten som enhetschef varit vakant under större delen av året och att informatörstjänsten haft rollen som enhetschef i avvaktan på den förändrade organisationens ikraftträdande. Detta har i sin tur medfört att arbetet inom information och marknadsföring inte kunnat fortskrida enligt budget, vilket innebär att en positiv budgetavvikelse har uppkommit. Ekonomienheten lämnar en positiv budgetavvikelse på 71 tkr. Partiella föräldraledigheter har bidragit till den positiva budgetavvikelsen. En person har varit tjänstledig för studier och ersattes under hela 2012 med vikarie. Personalenheten redovisar en negativ avvikelse jämfört med budget på 202 tkr. Framförallt kostnaderna för rehabilitering har blivit dyrare än budgeterat med anledning av ett omplaceringsärende från en annan förvaltning. Även kostnaderna för facklig verksamhet har under året varit högre än kalkylerat. Avvikelsen har sin grund i högre facklig aktivitet och mer utbildning för fackliga företrädare än vad som beräknats. Friskvården lämnar en positiv avvikelse jämfört med budget på 192 tkr, vilket har sin orsak i såväl högre intäkter som lägre kostnader än budgeterat. Försäljningen av träningskort i vår egen träningslokal i Åbrogården har gått bättre än planerat. Vidare har en partiell tjänstledighet medfört lägre personalkostnader. Friskvårdsprojektet var inte budgeterat och har medfört en negativ budgetavvikelse beroende av kostnader för vikarier till de enheter som deltog i projektet. Den insats som genomförts i och med projektet beräknas betala sig genom lägre sjukfrånvaro och bättre arbetstrivsel för berörda. Kostnaderna för bidrag och avgifter redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på 315 tkr. Kommunens kostnader för kollektivtrafik har blivit knappt 200 tkr dyrare än budgeterat med anledning av underskottstäckning för både 2011 och Kostnaderna för Vingåkers andel i Viadidakt har blivit drygt 400 tkr lägre än budge-

53 terat. Här fanns marginal i budgeten avseende Vingåkers andel av löneökningar. Viadidakt lämnar ett positivt resultat för 2012 och kommunen har krediterats sin andel av detta resultat. Kostnaderna för hemsändningsbidrag har blivit lägre än beräknat då verksamheten vid Österåkers Lanthandelscenter avvecklats under året och inga ansökningar avseende hemsändning har inkommit sen sommaren. Den tekniska enheten inklusive kostverksamheten redovisar totalt en negativ budgetavvikelse på tkr. Teknisk administration lämnar en positiv avvikelse mot budget på 97 tkr, vilket främst beror på att budgeten för konsulttjänster inte har utnyttjats. Vidare har personalkostnaderna varit lägre än budgeterat med anledning av en partiell sjukskrivning. Kostenheten redovisar totalt en positiv budgetavvikelse på 376 tkr beroende på lägre intäkter, men också lägre kostnader än budgeterat. Intäkterna visar en negativ avvikelse med anledning av att närvarofrekvensen bland brukare inom socialnämndens verksamheter varit lägre än beräknat samt beroende på svinn. Åtgärden under året har varit att täppa till detta och analys av felkällor har genomförts och nya rutiner har upprättats. På kostnadssidan visar livsmedelsbudgeten en positiv avvikelse på cirka 900 tkr, vilket förklaras av den lägre närvarofrekvensen bland boende på Humlegården, färre barn inom skolan samt att en ökad kostnadsmedvetenhet råder. Personalkostnaderna överskrider budget med 478 tkr, vilket beror på en ofinansierad tjänst som en följd av övertagandet av ekonomibiträden från barn- och utbildningsnämnden samt avsaknad av vikariebudget. Enheten för kommunalteknik lämnar en negativ avvikelse mot budget på tkr dels beroende på högre kostnader för snöröjning än beräknat och dels beroende på reparationer av kommunens gatubelysning. Vidare har kostnaden för inventering av kommunens grönytor inför upphandling av grönyteskötsel belastat verksamheten med 300 tkr. Fastighetsenheten redovisar en negativ avvikelse på tkr. Kostnaderna för reparationer av fordon har överskridit budget med cirka 240 tkr främst beroende på reparation av gräsklippare. Totalt har dock intäkter från fordonsförsäljningar medfört att nettoavvikelsen för fordon blir positiv jämfört med budget. På fastighetssidan har akuta åtgärder i fastigheterna medfört en negativ avvikelse jämfört med budget på 1,8 mkr bland annat har renovering av Ålands förskola skett både invändigt och utvändigt och Lindgårdens förskola har genomgått utvändig renovering. Budgetmedel har delvis saknats för utförda arbeten. Kostnaderna för energi har däremot blivit cirka 475 tkr lägre än budgeterat. Dagvatten, deponi och återvinningsstationer redovisar totalt en positiv budgetavvikelse på 125 tkr. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 51 tkr. Färre antal badande i kombination med högre personalkostnader än beräknat för arbetsuppgifter som tagits över från den tekniska enheten har medfört att badhuset redovisar en negativ budgetavvikelse på cirka 130 tkr. Biblioteksverksamheten har under våren/- sommaren haft tjänsten som bibliotekschef vakant, vilket medfört en positiv avvikelse mot budget på 80 tkr. Anslaget för oförutsedda kostnader för samlingslokaler har endast utnyttjats till en mindre del. Utvecklingsnämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget på 260 tkr. Miljökontoret redovisar en negativ budgetavvikelse beroende på lägre intäkter än budgeterat. Däremot har högre intäkter än beräknat inkommit för områdesplanering samt verksamheten inom bygg- och plankontor. Kostnaderna för näringsliv lämnar en positiv avvikelse främst beroende av att personen som tillträtt under 2011 som näringslivsansvarig medvetet hållit en låg profil för att bygga upp en struktur med näringslivsråd, arbetsgrupper för skyltning, besöksnäring och handel med mera för att kunna ta rätt beslut när det gäller åtgärder. Implementering av exempelvis det näringspolitiska programmet samt ny strategi för besöksnäringen kommer att kräva resurser år 2013 och framåt. Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt en negativ avvikelse jämfört med budget på tkr. Nämnd och förvaltning redovisar en positiv avvikelse mot budget på 211 tkr. Under denna rubrik redovisas barn- och utbildningsnämnden, nämndens resurs till förfogande, FUB-lekotek, ung- 32

54 domsråd, nämndens resurs till barn i riskzonen, barn- och utbildningskansliet, övergripande kompetensutvecklings-medel inklusive Lärarlyftet II och dataprogram för registrering. Ungdomsrådet har inte heller detta år haft någon verksamhet. Gemensam verksamhet redovisar en negativ avvikelse mot budget på 392 tkr. Under denna rubrik återfinns kostnader för skolledare, facklig verksamhet, förvaltningskansli, stödresurser och elevassistenter. Utfallet för stöd/elevassistenter har varit 1,085 tjänst mer än budgeterat. Som jämförelse kan nämnas att år 2011 var den negativa avvikelsen för elevassistenter drygt 2 miljoner. Tidigare års sparkrav har medfört riktade reduceringar av denna del av budgeten. Förskoleverksamheten redovisar en negativ avvikelse mot budget på 2 miljoner. Intäkterna för föräldraavgifter följer budget. Statsbidraget är lägre än budgeterat. Personalbudgeten för förskoleverksamheten har inte hållit. Extra stödresurser har varit insatta på förskolor för att erbjuda en trygg, säker och pedagogiskt tillfredsställande miljö. Budgeten för vikarier vid sjukdom och semester kraftigt underbalanserad. Interkommunala ersättningar betalas ut när familjer väljer förskoleplats i annan kommuns verksamhet. Fem barn var budgeterade, men utfallet blev nio barn. Den negativa avvikelsen för interkommunala kostnader/intäkter blev 548 tkr. Fritidshemmen visar en positiv avvikelse på 415 tkr. Barnantalet har ökat kraftigt och personalförstärkning med 2,8 tjänst har beviljats. Även fritidshemmens vikariebudget är kraftigt underbalanserad. Det finns personal som arbetar både i fritidshem och förskoleklass eller grundskola. Förmodligen har dessa tjänster kostnadsförts på ett för fritidshemmen kostnadsmässigt gynnsamt sätt. Förskoleklassen visar en positiv avvikelse på 15 tkr. Budgeten har hållits. Grundskolan redovisar en negativ avvikelse på tkr. Hälften av den negativa avvikelsen står de fyra grundskolorna, åk 1-6, för. Anledningen är nya lärarlöner enligt nytt avtal, vikarietjänster som ej budgeterats och tjänster utöver budget. Grundskola åk 7-9 redovisade ett positivt resultat. Under hösten startade två nya friskolor i Katrineholm. 30 elever från Vingåker har valt Kunskapsskolan, 12 av dessa är högstadieelever. Terminskostnaden för dessa beräknas till tkr, Detta gjorde att det var svårt att anpassa kostymen till de förändrade förutsättningarna. Lärartjänster var schemalagda och klassfördelningar gjorda. Budgeten för Österåkersbygdens friskola grundar sig på 23 elever. Ett årsgenomsnitt på 26,5 elever medför en merkostnad för kommunen. Intäkterna för elever från andra kommuner är högre än budgeterat. Grundskolans skolskjutsar redovisar en negativ avvikelse. Det beror dels på att Länstrafiken höjt priset och dels på fler resande. Budgeten för stödplatser är redovisade en positiv avvikelse. Gymnasieskolan visar en negativ avvikelse på 68 tkr. Totalt budgeterades 370 elever, årsgenomsnittet blev 379 elever exklusive introduktionsprogrammet i Vingåker. Grundsärskolan visar en negativ avvikelse med 36 tkr. Gymnasiesärskolan visar en positiv avvikelse med 661 tkr. Under våren fanns det 13,5 elever och under hösten 11 st. Verksamheten för nyanlända visar en negativ avvikelse på 847 tkr. Största avvikelsen utgörs av personalkostnader för SvA, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Asylsökande elever i gymnasieåldern får sin utbildning i Katrineholm. Skillnaden mellan den summa som Katrineholms kommun debiterar Vingåker för utbildningen och det bidrag Vingåker får från Migrationsverket är av betydande storlek. Kultur visar på en positiv avvikelse på 137 tkr. Kostnadsställen under denna rubrik är skolbibliotek, skolbio och kultur-skolan. Socialnämnden redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på tkr. I huvudsak beroende på tillfälligt minskat behov av särskilt boende och ett antal externt finansierade projekt. De stora avvikelserna på intäktssidan beror för individ- och familjeomsorgens del på mottagandet av ensamkommande barn och flyktingmottagandet och för äldreomsorgen är det en bokföringsmässig effekt av intäktsfinansiering av hemtjänsten. Individ- och familjeomsorgen har sänkt sina kostnader med cirka 3 miljoner kr från 2011 och har också minskat sitt budgetunderskott med ungefär lika mycket. De största negativa budgetavvikelserna finns för försörjningsstöd samt för vård av barn 33

55 i familjehem och HVB 5. Det är oroande att försörjningsstödet ökat snabbt, inte minst med tanke på att 2013 kommer effekterna av etableringsreformen att börja märkas. Resultatet för flyktingmottagandet och mottagandet av ensamkommande barn går ej att avläsa då staten har en eftersläpning på 6-12 månader på sina utbetalningar. Handikappomsorgen lämnar ett överskott på 684 tkr främst beroende på färre brukare med personlig assistans än budgeterat. Barnkortis har under året sålt platser till två kommuner och till Migrationsverket. Socialpsykiatrin har haft mycket extra bemanning på grund av hot och våld mot personal och brukare. Äldreomsorgen lämnar ett överskott på tkr, vilket beror på att verksamheten lyckats anpassa kostnaderna till den lägre efterfrågan som under året rått på särskilt boende. Verksamheten har under året belastats med relativt stora kostnader på grund av försenat utbyte av leasingbilar. Det andra året med intäktsfinansierad hemtjänst kunde verksamheten finansieras med den interna intäkten efter ett stort effektivitetsarbete är sista året då hemsjukvården särredovisas ekonomiskt. Verksamheten har hållit budget. Finansiering Inom den finansiella verksamheten redovisas kommunens finansiella poster. Intäkterna består främst av kommunalskatt och generella statsbidrag. De stora posterna på kostnadssidan är arbetsgivaravgifter, pensionskostnader och räntekostnader på kommunens lån. För verksamhetsåret 2012 redovisar den finansiella verksamheten en positiv avvikelse jämfört med budget på totalt tkr. Under året fattade AFA Försäkring beslut om att sänka och återbetala premier för avtalsgruppförsäkring (AGS-KL) samt avgiftsbefrielseförsäkring (AVBF-KL) för åren 2007 och Detta har medfört att Vingåkers kommun fått tillbaka 7,8 mkr avseende dessa premier. Intäkten är av engångskaraktär och har tillgodoförts den finansiella verkssamheten samt redovisas som jämförelsestörande post under rubriken Verksamhetens intäkter i resultaträkningen. Kommunalskatteintäkter och generella statsbidrag har under året blivit 2,5 mkr högre än budgeterat. Det är framförallt den preliminära slutavräkningen för skatteintäkterna för 2012 som blivit bättre än förväntat, men även intäkterna från inkomstutjämningsbidraget redovisar överskott. Detta förklaras av att det faktiska antalet kommuninvånare den 1 november 2011 var 16 fler (8 841 personer) än vad budgeten för 2012 var beräknad på (8 825 personer). De generella statsbidragen grundar sig på den faktiska folkmängden i kommunen den 1 november året före verksamhetsåret. Av tabellen nedan framgår de olika delarna i kommunalskatt och statsbidrag samt hur utfallet förhåller sig till den budgeterade summan. 5 HVB=Hem för vård eller boende. En institution som på kommunens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. 34

56 Kommunalskatt och generella statsbidrag, tkr Intäkter Utfall Budget Avvikelse Kommunalskatt, preliminära medel Kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämning Regleringsbidrag Definitiv slutavräkning kommunalskatt Preliminär slutavräkning kommunalskatt Summa intäkter Kostnader Kostnadsutjämning LSS-utjämning Summa kostnader Totalt Kostnaderna för löpande pensionsutbetalningar har överskridit budget med 1,6 mkr, vilket till stor del förklaras av utbetalningar av särskilda överenskommelser om avtalspension samt att de stora kullarna av 40-talister nu börjat gå i pension. Här kan konstateras att den prognos från KPA som används som underlag vid budgetering varit för låg. De högre kostnaderna för löpande pensionsutbetalning har också medfört att kommunens kostnader för särskild löneskatt har överskridit budget. Räntor på kommunens lån redovisar en positiv budgetavvikelse på knappt 1,0 mkr. Detta förklaras av att utnyttjandet av koncernkontokrediten varit lägre än beräknat, men också av att upptagande av ett nytt lån inte behövt genomföras med anledning av investeringar som klassificerats som synnerliga skäl har skjutits på framtiden. Kommunens avsättning för medfinansiering av Citybanan ska enligt medfinansieringsavtalet indexuppräknas årligen. Kostnaden för 2012 uppgår till 186 tkr och var inte budgeterad. Kommunens semesterlöneskuld till de anställda har sedan föregående år sjunkit, vilket har medfört att en positiv budgetavvikelse på knappt 400 tkr har uppstått. Under året har försäljningen av fastigheten Lindberga 2:1, (f d Österåkers skola) medfört en realisationsförlust på 1,6 mkr, vilken belastat den finansiella verksamheten. Vidare har realisationsvinster från övriga fastighetsförsäljningar tillgodoförts verksamheten med 236 tkr. Försäljningen av aktierna i Länstrafiken Södermanland innebar en realisationsvinst på 167 tkr. I samband med att verksamheten inom lokalvården från och med 2013 övergår till Vingåkers Kommunfastigheter AB har värdering av städutrustning genomförts. Detta har resulterat i ett nedskrivningsbehov på 390 tkr, vilket genomförts i samband med bokslutet för 2012 och kostnaden belastar den finansiella verksamheten med motsvarande summa. Återföring av den avsättning ur ansvarsförbindelsen för pensioner som genomförts för åren 2008 och 2009, i strid med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen, har i samband med bokslutet för 2012 genomförts. Detta har medfört en redovisningsmässig intäkt på 1,5 mkr. Under 2012 har också en extra avsättning för framtida återställan av deponin genomförts med 2,0 mkr. Kostnaden belastar årets resultat. Sedan 2009 har inte några avsättningar till deponin kunnat genomföras via abonnentkollektivet, vilket var tanken i den finansieringsmodell som fullmäktige antog Detta har medfört att avsättningen inte har ökat i den takt som var tänkt. Totalt handlar det om cirka 2,0 mkr som

57 abonnentkollektivet skulle ha bidragit med. Istället görs nu en extra avsättning ur skattekollektivet. Nya uppskattningar avseende kostnaden för att återställa deponin år 2018, indikerar att den kostnad som fullmäktiges beslut från 2004 grundar sig på är för låg. Detta medför att frågan om avsättningens storlek åren åter måste aktualiseras. I samband med bokslutet för 2012 har beslutats att ändra avskrivningstiden för den investering som genomfördes 2003 och 2004 i samband med att kommunen fick tågstopp. Avskrivningstiden har ändrats från 50 år till 25 år, vilket medför att det årliga avskrivningsbeloppet blir högre. För åren har en rättelse av det bokförda värdet för anläggningstillgången gjorts mot eget kapital motsvarande 2,4 mkr. För 2012 och åren framöver innebär den förändrade avskrivningstiden en årlig kostnadsökning med cirka 300 tkr. 36

58 Investeringar Kommunens nettoinvesteringar har under 2012 uppgått till 11,2 mkr. Bruttoinvesteringarna uppgår till 11,9 mkr och försäljningsintäkterna till 0,7 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter har under 2012 genomfört investeringar för motsvarande 9,3 mkr varav den tekniska verksamheten står för merparten. Det största enskilda investeringsprojekt som genomförts under året är ny reningsanläggning i badhuset till en utgift av 1,7 mkr. Bland övriga projekt på fastighetssidan kan nämnas fönsterbyten på Sävstaskolan, takarbeten och nya armaturer i Marmorbyns sporthall, nya sophus vid 8 av kommunens fastigheter samt ny motordriven grind till kommunförrådet. Gatuoch asfalteringsarbeten har bland annat genomförts på å-promenaden, i anslutning till fastigheterana SPESAB och Kvarnängshallen samt vid Sävstaskolan där ett större projekt för att förbättra trafiksäkerhet genomförts. Projektering av arbetet med trafikanpassning och omläggning av Humlegatan har inletts, med planerat genomförande under 2013 då särskilt anslag finns anvisat i investeringsbudgeten. Inom parkverksamheten pågår utbyte av lekredskap på skolgårdar och allmänna lekplatser, ett arbete som inleddes 2011och även kommer att pågå under Arbetet med försköning av centrum har fortsatt bland annat med uppsättning av ljusslingor utmed Bondegatan. Alkolås i kommunens bilar är ett projekt som inleddes 2012, då nio bilar fått alkolås inmonterade och ska fortsätta 2013 och 2014 då målet är att samtliga fordon ska ha alkolås. Nytt lönesystem har tagits i drift från och med april För hela projektet uppgår investeringsutgifterna till 1.6 mkr varav 0,9 mkr förbrukats Bland övriga investeringar som genomförts inom den gemensamma kommunadministrationen kan nämnas telefoner för kommunikationssystemet Rakel, läsplattor till barn- och utbildningsnämndens ledamöter, uppgradering av bibliotekssystem, mikrofonanläggning i fullmäktigesalen samt utrustning och införande av scanning och elektronisk attest av leverantörsfakturor. Utvecklingsnämndens investeringar avser plan- och kartverksamhet. Inom Kultur- och fritidsnämndens område pågår utbyte av bokhyllor i biblioteket, en skateramp har införskaffats till fritidsgården och ett webbaserat konfektionsmuseum öppnades i början av Barn- och utbildningsnämndens investeringsutgifter har till största delen gått till it- och mediautveckling i skolan. Övriga investeringsprojekt rör anpassning av lokaler vid två förskoler för barn med hörsel -och synnedsättningar, investeringar i utmiljön vid familjecentralen/öppna förskolan och vid Marmorbyns förskola samt inköp av instrument till musikundervisningen på Vidåkersskolan. Huvuddelen av Socialnämndens investeringsbudget har använts till nytt gemensamt verksamhetsprogram. Upphandlingen blev klar under våren och arbetet med införandet kunde inledas. Utgifterna har hittills uppgått till 1.4 mkr. Enligt planen ska det nya verksamhetsprogrammet vara i full drift i samtliga verksamheter våren Nettoinvestering Budgetavvikelse Nettoinvestering 2012 Utfall 2012 Alla belopp i tkr Utgift Inkomst Kommunstyrelse varav teknisk verksamhet Kultur- o fritidsnämnd Utvecklingsnämnd Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Summa

59 Kommunala bolag och förbund Vingåkers kommunkoncern består förutom kommunen av tre helägda dotterbolag; AB Vingåkershem, Vingåkers Kommunfastigheter AB samt Vingåker Vatten och Avfall AB. Kommunen innehar ett fåtal aktier/andelar i ett antal andra organisationer, vilka beskrivs kortfattat under rubriken Verksamhet i annan juridisk person nedan. Dessa ingår inte i kommunens koncernredovisning eftersom kommunen inte har något väsentligt inflytande i dem. I koncernens resultat- och balansräkning ingår kommunen samt AB Vingåkershem, Vingåkers Kommunfastigheter AB samt Vingåker Vatten och Avfall AB. Interna mellanhavanden mellan dessa företag har eliminerats så långt det är möjligt. Kommunens redovisningsprinciper har varit vägledande. Kommunkoncernen För verksamhetsåret 2012 redovisar kommunkoncernen ett positivt resultat på 21,7 mkr, efter eliminering av interna mellanhavanden. Koncernens eget kapital har under året förstärkts och uppgår vid årets slut till 150,9 mkr (140,5 mkr för 2011). Koncernens tillgångar uppgår till 687,2 mkr och koncernens långfristiga skulder uppgår till 397,2 mkr. Nyckeltalet för soliditet uppgår till 22 procent och för skuldsättningsgrad uppgår till 74 procent. Båda dessa siffror har förbättrats jämfört med föregående år då soliditeten uppgick till 20 procent och skuldsättningsgraden till 76 procent. AB Vingåkershem/Vingåkers Kommunfastigheter AB Kommunen har 100-procentigt ägande i fastighetsbolaget AB Vingåkershem. Bolaget äger fastigheter, både bostäder och lokaler, inom Vingåkers kommun. Fram till och med mitten av december 2012 var Vingåkers Kommunfastigheter AB (VKF AB) dotterbolag till AB Vingåkershem. Bolaget ägs numera till 100 procent av Vingåkers kommun. Vingåkers Kommunfastigheter AB äger fastigheter som till största delen består av kommunala verksamhetslokaler och äldreboenden AB Vingåkershem Antal anställda 5 5 Resultat tkr 129 tkr Soliditet 27% 22% Vingåkers Kommunfastigheter AB Antal anställda 0 0 Resultat 209 tkr 287 tkr Under året har överläggningar skett med kommunen om att kommunens fastigheter skulle säljas till VKF AB. I november togs beslut om försäljningen och för att förenkla processen, samt för att ägandet ska bli mer direkt mellan kommunen och VKF AB, köpte kommunen aktierna i VKF AB. Köpeskillingen på tkr motsvarar värdet av bolagets egna kapital. I och med detta köp blir AB Vingåkershem och Vingåkers Kommunfastigheter AB systerbolag, med en gemensam administration och med oförändrad styrelse i båda bolagen. AB Vingåkershem I samband med att VKF AB köper en större del av kommunens fastigheter, är det även fyra fastigheter som AB Vingåkershem köper. Det är det så kallade Apotekshuset (Vingåker Natt och Dag 8), Myrstackens förskola (Vingåker Läkaren 11-12), Åsens Gård (del av Vingåker Åsen 9:1) samt Stationshuset som kommer att styckas av från Sävstaholm 2:325. Dessa fastigheter ska på sikt inte innehålla någon kommunal verksamhet och därför ansågs det mera lämpligt att AB Vingåkershem skulle köpa dessa. Avsikten är att Apotekshuset ska byggas om till bostäder så snart som all kommunal verksamhet är överflyttad till kommunhuset. Beroende av behov och marknadsläget kan även Myrstackens förskola på sikt komma att byggas om till bostäder. Köpeskillingen för de fyra fastigheterna är tkr. I december köptes två tomter, Oxen 2 och 3, av NCC AB. Dessa tomter ligger i anslutning till Oxen 4 som idag är bebyggd med en gruppbostad. Köpeskillingen uppgår till 80 tkr för båda tomterna. Ombyggnationen av den före detta systembolagslokalen genomförs efter ny upphandling med en mindre ombyggnad än den som från början projekterades. KS Bygg AB är totalentreprenör och anbudssumman blev 4,5 mkr exklusive

60 moms. Projektet påbörjades under september och beräknas vara färdigt till 1 april Inflyttningshyran har förhandlats med Hyresgästföreningen och med en snitthyra på kr/kvm. Samtliga fem lägenheter är uthyrda. Under året har antalet outhyrda lägenheter varit 2-3 stycken. Det finns ingen kö mer än till Kv. Smeden, och tiden från uppsägning tills en ny hyresgäst flyttar in blir oftast 4-5 månader. Vid årsskiftet var tre lägenheter utan kontrakt. Vid årsskiftet var 61 stycken lägenheter uthyrda till Migrationsverket. I Högsjö har uthyrningsläget förbättrats och under delar av året har samtliga åtta lägenheter varit uthyrda. Hyresbortfallet uppgår till 414 tkr för bostäder och lokaler. Trots en vikande befolkningsutveckling har antalet outhyrda lägenheter för bolaget varit relativt konstant under året. Ambitionen att skapa nya centrala bostäder fortsätter. Nästa projekt som kommer att påbörjas blir ombyggnaden av före detta Apotekshuset. Framtiden ser i nuläget stabil ut, med låg vakansgrad och stabil ekonomi. Det är alltid en riskfaktor med uthyrningen till Migrationsverket och den stora andel av beståndet som de hyr. Med tre månaders uppsägning kan uthyrningsläget förändras snabbt. För det närmaste halvåret har inte Migrationsverket aviserat någon förändring beträffande behovet av lägenheter. AB Vingåkershem redovisar för verksamhetsåret 2012 ett positivt resultat på 7,86 mkr. Hyresintäkterna från Vingåkers kommun uppgår till 7,2 mkr. Årets investeringar uppgår till 2,7 mkr, varav kostnaden för Kv. Smeden var ca 2,3 mkr. Vingåkers Kommunfastigheter AB Vingåkers Kommunfastigheter ABs (VKF AB) verksamhet har under året bland annat bestått av att ta fram en modell för en gemensam fastighetsförvaltning. Detta har gjorts med en styrgrupp som har bestått av Vingåkers kommuns Ksau och AB Vingåkershems presidium. Ett förslag togs fram och den 12 november 2012 togs beslutet om att genomföra den sammanhållna fastighetsförvaltningen. Vingåkers kommun övertog aktierna i VKF AB från AB Vingåkershem för ett värde motsvarande bolagets eget kapital. Vidare såldes nedanstående fastigheter för en total köpeskilling på 111,6 mkr. Badhuset, Långhalsen 12 Baggetorps förskola, Baggetorp 1:50 Kommunförrådet, del av Sävstaholm 2:325 Hansjöskolan, Hansjö 1 Högsjö skola, del av Högsjögård 3:1 Kommunhuset, Natt och Dag 10 Källstugans förskola, del av Sävstaholm 2:325 Kvarnängshallen, del av Högsjögård 3:1 Lada vid slottet, del av Sävstaholm 13:2 Lindgårdens förskola, del av Lindberga 2:1 Marmorbyns förskola, Målka 2:13 Sjöstugans förskola, Näs 1:47 Säfstaholmsslott, del av Sävstaholm 13:2 Storgatan 10, Frisören 7 Sävstaskolan, Oden 1 Vidåkersskolan, Vidåkersskolan 1 Ålands förskola, Organisten Österåkers sporthall, del av Lindberga 2:1 Övertagandet av dessa fastigheter sker den 2 januari I samband med köpet beslutades det att kommunens lokalvårdsverksamhet ska överföras till VKF AB från årsskiftet 2012/2013. Finansieringen av fastighetsköpen kommer att ske genom att bolaget övertar lån motsvarande 48,5 mkr, samt att bolaget betalar 6 mkr kontant. Resterande del av köpeskillingen finansieras genom att en intern räntefri revers på 57,1 mkr tecknas mellan Vingåkers kommun och Vingåkers kommunfastigheter AB, därefter ska en kvittningsemission genomföras och 49,2 mkr av reversen omvandlas till aktiekapital i kommunen och eget kapital i bolaget. Under året har behovet av antalet bostäder för särskilt boende minskat. Socialförvaltningen blockhyr hela fastigheterna och tre avdelningar på Ekgården är för närvarande uthyrda till Katrineholms kommun och en avdelning på Humlegården används för kontorsändamål och en avdelning är tomställd. Övriga lokaler är uthyrda i sin helhet. Bolaget kommer från och med 2013 att återigen gå in i en fas med större underhållsarbeten och ombyggnader, då kommunens fastigheter till stor del kommer att köpas av bolaget. Det finns ett stort behov av underhållsinsatser på grund av eftersatt underhåll samt ett behov av en lokaleffektivisering framför allt inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. 39

61 VKF AB redovisar för verksamhetsåret 2012 ett positivt resultat på 209 tkr. Hyresintäkterna från Vingåkers kommun uppgår till 22,3 mkr. Vingåker Vatten och Avfall AB Antal anställda 0 0 Resultat -149 tkr -282 tkr Vingåker Vatten och Avfall AB, nedan kallat Vingåker Vatten, och som bildades 2009, ägs till 100 procent av Vingåkers kommun. Bolaget äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och är huvudman för VA-anläggningar (Vatten och Avlopp) i Vingåkers kommun. Ägarnas syfte är att genom bolaget driva och utveckla vattenförsörjning, avloppshantering och dagvattenhantering så att den tillgodoser brukarnas behov av vattentjänster samt bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Enligt föreskrifterna om avfall har Vingåker Vatten fått uppdraget som renhållare i Vingåkers kommun. Drift och underhåll av de allmänna VAanläggningarna och uppdraget som renhållare i Vingåkers kommun utförs av Sörmland Vatten och Avfall AB, nedan kallat Sörmland Vatten. Sörmland Vatten ägs till lika stora delar av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner, direkt genom helägda bolag. Sörmland Vatten är således den som praktiskt driver Vingåker Vattens uppgifter såsom målarbete, miljöarbete och att bolaget svarar upp mot ägarnas krav. Mål och policy är satta med inverkan från samtliga berörda bolags styrelser. Sörmland Vattens organisation består av administration, vatten, avlopp och dagvatten, renhållning samt kundtjänst. Under året har konsulthjälp anlitats för att utreda vad som behöver göras vid vattenverken Dammslund och Lyttersta och åtgärder genomförs för att säkra drift och leverans av rent dricksvatten. Vid Vingåkers reningsverk har en ny gasklocka installerats. Reningsverket i Vingåker är efter förrevision det första Revaq 6 - certifierade verket i Sverige med vassbäddar. Fastighetsägare mellan Vingåkers Vattenverk och Lyttersta, som är kopplade till råvattenledningen, har tillställts ett avtalsförslag som friskriver Vingåker Vatten från ansvar för leverans av dricksvatten enligt dricksvattenkungörelsen. 6 Revaq = Ren Växtnäring från Avlopp Quality är en metod för att kvalitetssäkra slam som återförs till åkermark. Reningsansvaret åligger abonnenterna. Frågan om kommunalt vatten och avlopp i Ålsäter ska avgöras i samband med VA-planarbetet. Ledningsarbetena vid Widengrensvägen är färdigställda. Vidare har det nedlagda vattenreningsverket i Baggetorp tagits i bruk av Sörmland Vatten och Avfall AB för viss rening av spolvatten från samtliga tre kommuner inom Sörmland Vatten innan det pumpas till Rosenholm. Inom Sörmland Vatten har utveckling av administration och kundtjänst fortsatt. Ett nytt verksamhetssystem har med framgång införts för att ytterligare förbättra hanteringen av kundinformation, fakturering samt i övrigt utveckla kommunikationen med kunderna. Även ett nytt telefonsystem har ökat möjligheterna att vid behov snabbt informera kunderna exempelvis vid större vattenläckor. Den omfattande processen med att ta fram kommunala avfallsplaner är genomförd och alla tre kommunerna har antagit dem utan justeringar. Sörmland Vatten har fått i uppdrag att i en liknande process även arbeta fram VA-planer för ägarbolagens räkning. Vingåker Vatten redovisar för verksamhetsåret 2012 ett negativt resultat på 149 tkr. Verksamheter i annan juridisk person Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamhet som bedrivs i annan juridisk person än kommunen och som inte ingår i kommunkoncernen eftersom kommunen saknar väsentligt inflytande. Västra Sörmlands Räddningstjänst Kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) bildades 1999 genom en sammanslagning av räddningstjänsterna i Vingåkers och Katrineholm kommuner. Vingåkers kommuns andel uppgår till 17,6%. Ägarkommunerna har i uppdraget angett nedanstående mål: Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Under 2012 minskade antalet omkomna personer till en person. Antalet svårt skadade personer har ökat i jämförelse med föregående period. 40

62 Personer med lättare skador har däremot minskat. VSR bedömer att målet är delvis uppfyllt. Orsak till att målet inte är helt uppfyllt är att det är ett högt uppsatt mål, och att det är svårt för VSR att påverka antalet olyckor. Många drabbade i framförallt trafiken kommer inte från våra två kommuner och har då inte möjlighet att utbilda sig i förebyggande insatser vid VSR. Mänskliga faktorn är och kommer alltid att påverka detta mål. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. VSR genomförde traditionsenligt en trafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs 3. Detta sker i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren. Cirka 450 elever deltog under dagen. Totalt utbildade och informerade verksamheten personer. VSR bedömer att målet är uppfyllt. Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSR s förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen. VSR bedömer att målet är delvis uppfyllt. Detta mål är svårt att mäta, beroende på att insatspersonalen oftast är upptagen av andra för stunden viktigare uppgifter. Från 2013 har VSR infört fristående insatsledare, det vill säga att insatsledaren åker med eget fordon på larm. Detta möjliggör att han kan stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information och på så sätt kommer målet att följas upp bättre. Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrkan anländer till skadeplatsen. Bolagets insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt, har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänster som gränsar mot VSR`s insatsområde. VSR bedömer att målet delvis är uppfyllt. Anledningen till att insatsstyrkan vid fyra tillfällen inte har kommit fram enligt förmågekartan har utretts av organisationen. Orsakerna har varit svår halka, begränsad framkomlighet på grund av parkerade bilar vid en rallytävling, lång körsträcka på en mycket dålig väg samt halt väglag och oklara uppgifter vid larmet. Under året har funktionens olika enheter fortsatt att utvecklas och arbeta mot målen. Tillsynsverksamheten har fungerat utmärkt och uppvisar ett stort plus jämfört med budgeten. Enhet utbildning har inte nått upp till budgetmålet för året, vilket bland annat beror på att tjänsten som enhetsansvarig har varit vakant under tre månader. Under augusti anställdes en ny enhetsansvarig på utbildning. Sviktande marknad för utbildningar är en annan förklaring. Säkerhetsstrategens arbete fungerar bra mot ägarkommunerna. Införandet av Rakel i kommunerna har varit en stor och viktig uppgift under året. Fixar Malte är en mycket uppskattad verksamhet i kommunerna. Malte har gjort ca 600 besök under året, vilket är liknande antal som föregående år. Övningsfältet har används flitigt både internt och externt under året. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för övningsfältet. Det är ytterst viktigt att fältet utvecklas så att det passar det interna utbildningsbehovet och den externa efterfrågan i framtiden. VSR ska i det förebyggande arbetet fortsätta att prioritera barn, ungdomar och äldre. Eftersom 80 procent av bränderna inträffar i hemmiljö eller på fritid, ska också hemmiljöer prioriteras. VSR avser att starta en allmän brandskyddsutbildning som riktar sig till enskilda kommuninvånare. Under våren genomförs bland annat ett öppet hus på övningsfältet där allmänheten får prova på att släcka bränder m.m. VSR har projektanställt en arabisktalande brandman av somalisk härkomst för en satsning 41

63 på dessa målgrupper under Mer långsiktigt krävs att VSR kan dra till sig fler och större utbildningsuppdrag från företag och organisationer för att kunna nå intäktsmålen för den externa utbildningen. Detta kan innebära att det krävs ytterligare investeringar i övningsfältets kapasitet vad gäller exempelvis dusch och omklädningsmöjligheter inför VSR fokuserar även på att förbättra miljö- och säkerhetsaspekterna på anläggningen och övningarna. VSR redovisar för 2012 ett positivt resultat på 255 tkr. En vakant tjänst i ledning, administration har lett till lägre personalkostnader. Extrakostnader för material och reparation av fordon uppkom som inte var planerat. Tillsynsenheten har genomfört fler tillsyner än vad som var planerat och efterfrågan på externutbildning har minskat. Positiv avvikelse på intäkter beror även på tillsyn och tillståndsgivning för brandfarlig vara, bidrag från MSB i samband med genomförda utbildningar av RIB personal. VSR uppfyller balanskravet i och med att året ger ett positivt resultat. Förbundet uppnår även det ekonomiska målet med god budgetföljsamhet med ett utfall på högst två procent. Målet med god prognossäkerhet är uppnått i och med att avvikelsen är lägre än en procent. Målet om god betalberedskap är också uppnått, då den motsvarar minst en månads betalningar. Viadidakt Viadidaktnämnden är en gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker. Den har funnits sedan den 1 januari I denna ingår Katrineholms och Vingåkers kommuner som gemensamt arbetar inom områdena vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad. Nämnden ansvarar bland annat för kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare, studie- och yrkesvägledning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, eftergymnasial utbildning, arbetsmarknadsstöd och centrum för introduktion av flyktingar och andra nyanlända invandrare. Europeiska socialfonden har beviljat Viadidakt pengar för två stora projekt som vänder sig till personer med utländsk bakgrund, projekt ISAK (Integration, Samverkan, Arbetsmarknad och Kompetens) och projekt EgenKraft. Projektens mål är att ge möjlighet till utbildning och egenförsörjning. Projekt ISAK är ett RAR- projekt som står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser och drivs av Regionförbundet Sörmland. Den nya skollagen och förordningen som trädde i kraft från och med första juli 2012 och som gäller vuxenutbildningen, ställer högre krav på organisationen i form av ökad flexibilitet och utbildning under året. Lagen föreskriver att eleverna har en egen individuell studieplan som ständigt ska revideras och ägas av eleven själv. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Från och med första juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram. För att kunna bereda dessa personer plats inom kommunal vuxenutbildning krävs utökad budgetram. Åtagandet om att andelen som ska klara utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska öka, försvåras då tidsbegränsningen på 525 timmars undervisning i SFI som riktvärde innebär att eleverna får svårigheter att nå uppsatta mål. Trycket på SFI-undervisningen har ökat markant, vilket innebär att Viadidakt för första gången är tvungen att införa kösystem. Skollagen föreskriver att undervisning i svenska för invandrare ska erbjudas nyanlända snarast. Den ökade anhöriginvandringen kommer att öka trycket ytterligare på undervisning i SFI. En utmaning både ekonomiskt och organisatoriskt för kommunerna. Under 2012 var 254 personer inskrivna inom introduktionsverksamheten på Viadidakt, av dessa avslutades 97 personer under året. 14,4 procent gick vidare till CSN-berättigade studier. 13,4 procent gick till arbete. Handläggningen av återstoden 55,7 procent övergick till socialförvaltningen. Resterande (16,5 procent) gick i pension eller var föräldralediga eller flyttade från kommunen. Ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad samverkar med Bildningsförvaltningen i Katrineholm genom att en pedagog från ungdomsgymnasiet finns på plats i verksamheten. Ungdomar som riskerar eller har hoppat av gymnasiestudier har därav möjlighet att återuppta eller fortsätta sina studier på ett behovsanpassat sätt. Målet är att återföra eleverna till ungdomsgymnasiet eller vuxenutbildningen. Under januari till och med maj har 27 ungdomar, som borde ha gått på gymnasiet, varit inskrivna på Viadidakt. 42

64 Elva av dem har studerat hos den gemensamma pedagogen, vilket resulterade i att fyra återgått till gymnasieskolan och en har gått vidare till vuxenutbildning. Viadidakt har startat verksamhet med flyktingguider i Katrineholm och Vingåker. Syftet är att nyanlända ska få personlig kontakt och kunskap om det svenska samhället. För närvarande finns sex flyktingguider i Katrineholm och fyra i Vingåker. Viadidaktnämndens årsresultat visar ett resultat mot budget med +202 tkr. Detta är resultatet efter att Vingåkers del av resultatet reglerats med 55 tkr. Markant minskning av statliga medel för vuxenutbildning under året är en anledning till årets resultat. Jämfört med föregående år har de statliga bidragen minskat med 6 mkr. Vid årets slut är budgetavvikelsen enbart för gymnasial vuxenutbildning 2,9 mkr. Åtgärder för att minska budgetavvikelsen har skett genom att pensionsavgångar inte har återbesatts samt att en allmän översyn av samtliga kostnader har pågått sedan halvårsskiftet. En klottermaskin har investerats för 225 tkr under året. Investeringen har kunnat genomföras för överförda investeringsmedel från år Maskinen är avsedd för att sanera kommunernas egna fastigheter i Katrineholm och Vingåker, och kommer att hanteras av Viadidakts arbetsmarknadsenhet. Investeringarna under år 2012 har skett totalt med 442 tkr, vilket ryms i budgetramen på 455 tkr. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund där numera fyra av kommunerna i Södermanland varit medlemmar under 2012; Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Vid föregående årsskifte lämnade Flen, Gnesta och Oxelösund samarbetet i Vårdförbundet. Ändamålet med förbundet är att svara för gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område, omfattande hem för vård och boende (HVB-hem) och/eller öppenvårdsformer, svara för familjerådgivning för de ingående medlemskommunerna samt att genomföra viss upphandling. Den beslutande församlingen inom Vårdförbundet Sörmland består av en förbundsdirektion där varje medlemskommun representeras av en ordinarie ledamot samt en ersättare. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Under 2012 har direktionens arbetsgrupp besökt Strängnäs samt Vingåkers kommuner och under början av 2013 besöks Katrineholms och Eskilstunas kommuner. Vid dessa möten diskuteras kommunernas behov av eventuell ny HVBverksamhet, kommunernas syn på nuvarande verksamhet samt om kommunerna har andra behov av verksamhet som kan samordnas inom Vårdförbundet Sörmland alternativt utvecklas inom befintlig verksamhet. Diskussioner och kontakter med landstingets ledning om dess eventuella medlemskap i förbundet, har ännu ej lett fram till något slutligt beslut inom landstinget. I början av 2013 fastslogs att ett ettårigt avtal ska upprättas gällande samverkan mellan Landstinget och Vårdförbundet Sörmland. Avtalet ska reglera Landstingets årliga anslag till verksamheten med Öppet Intag till Vårnäs och då särskilt kostnaderna för avgiftning samt formerna för Landstingets insyn i förbundet. Vid verksamhetsårets slut var 28 personer anställda inom Vårdförbundet Sörmland. Samtliga är tillsvidareanställda. Vikariefrågan för sjukskrivna rådgivare har i perioder varit svårlöst på Vårnäs. Under året har tre tidigare anställda, numera pensionerade personer, vikarierat vid korttidsfrånvaro. Vårdförbundet redovisar ett positivt resultat på 430 tkr för verksamhetsåret 2012, vilket överensstämmer med budgeterat resultat. Den sammanlagda anslagsnivån från medlemskommuner och landsting har minskat med 1,0 mkr jämfört med föregående år, vilket beror på att de tidigare medlemskommunerna Flen, Gnesta och Oxelösund utträtt ur förbundet. Den externa efterfrågan av behandlingsplatser på Vårnäs behandlingshem har ökat jämfört med föregående år med 0,3 patient per vårddygn. De sammanlagda vårdavgifterna är trots detta cirka 250 tkr lägre jämfört med budgeten, vilket främst beror på att det externa patientintaget på Vårnäs underskrider den beräknade volymen. Intäkten från avgifter har ökat med ca 800 tkr vid jämförelse mellan åren. Vårdförbundets positiva verksamhetsresultat påverkas även av två externa ekonomiska händelser med tillsammans cirka +100 tkr. Återbetalda premier för avtalssjukförsäkringar samt avgiftsbefrielseförsäkring från FORA för 2007 och 2008 på ca 290 tkr samt en särskild premieinbetalning till KPA Pension med cirka 190 tkr 43

65 inklusive löneskatt. (Avser anställda inom förbundet före 1998). Årets positiva resultat innebär att kommunallagens grundläggande krav om ekonomisk balans är uppfyllt. För framtiden är marknadsföring som syftar till försäljning av externa behandlingsplatser på Vårnäs en väsentlig uppgift under 2013 och de följande åren. Fokus för insatserna kommer att vara samtliga kommuner med vilka Vårnäs har ramavtal. Kostnad (anslag) per invånare och år i de medlemskommuner som anslagsfinansierar Vårnäs behandlingshem uppgår till 56:54 kronor per invånare (54:60 för 2011). Övriga Kommunen har också aktier/andelar i Förenade Småkommuners Försäkrings AB, Kommunalförbundet Södermanlands Kollektivtrafikmyndihet, Kommentusgruppen AB, Sörmlandsturism AB, Kommuninvest Ekonomisk förening samt Samordningsförbundet RAR. Framtid Trenden med minskad befolkning och hög arbetslöshet fortsätter i kommunen, vilket medför lägre skatteintäkter. Den budget som fullmäktige beslutade om på sitt sammanträde i november 2012 för perioden är en svag budget som inte medger några oförutsedda kostnader. Med anledning av de prognoser som kommunen fått från SKL (Sveriges kommuner och Landsting) innebär det nedrevideringar av skatteintäkter och generella statsbidrag för kommunen. Därmed blir det svårt för kommunen att tillgodose de äskanden om ramutökningar som nämnderna önskat sig inför planperioden. Kommunens styrmodell bygger på mål- och resultatstyrning som styrform för att ständigt utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Implementering av styrmodell utifrån visionen och övergripande mål ska fullföljas och förbättras under åren. Kommunen står inför stora utmaningar. Det går att sammanfatta kommunens uppdrag i fyra perspektiv; medborgare, medarbetare, processer och ekonomi. Det finns en vision för Vingåker 2020 som ska implementeras i alla led under de kommande åren. Framförallt ska vi vara stolta som invånare, medarbetare och företagare! Medborgare Den demografiska förändringen kräver ständig anpassning och följsamhet av kommunens verksamheter. Vingåkers kommun måste skapa både förutsättningar för invånare att kunna bo kvar liksom att vara attraktiv kommun för inflyttning. Ökat bostadsbyggande och centrumutveckling är önskvärt i nära samarbete med näringslivet. Tillgång till arbetsmarknader/regionförstoring genom ökad arbetspendling är ett måste. Det behövs både infrastruktur och hållbara transportmedel, alltså utveckling av goda kommunikationer. Kommunen har sålt sina fastigheter till det kommunala bolaget Vingåkers Kommunfastigheter AB/ Vingåkershem AB, vilket ska leda till bättre affärsmässighet. Vissa gemensamhetslokaler kommer att renoveras för att nyttjandegraden ska bli större i fräschare aula och idrottshall. Kommunen kommer att ta fram en plan för hur deponi och avfallshantering ska skötas i framtiden, även en ny återvinningsstation behöver planeras. Översiktsplanen ses över och en reviderad detaljplan ska tas fram. Äldre, äldre ökar i kommunen vilket ställer krav på äldreomsorgen samtidigt som det minskar barn i skolåldern vilket ställer krav på anpassning av personal och lokalbehov inom pedagogisk verksamhet. Medarbetare Vingåkers kommun vill vara en attraktiv och modern arbetsgivare. Aktivt ledar- och medarbetarskap är en förutsättning för att utföra god service och bra tjänster gentemot våra medborgare, kunder och brukare. Grunden för ett förbättringsarbete ligger i värderingar och förhållningssätt som finns hos oss alla. Därför är det viktigt att tillsammans ta fram en gemensam värdegrund för kommunen som inkluderar politiker och medarbetare. Tydliga krav och förväntningar ska ställas på chefernas ledarskap. Karriärmöjligheter och kompetensutveckling blir viktiga förutsättningar samtidigt som kommunen arbetar med att stimulans för 44

66 att främja hälsa och tidiga insatser för att minska sjukfrånvaron. Processer Kommunen har förtydligat sin organisation för att skapa förutsättningar för effektivare kommunal service. Ledarskapets huvuduppgift är att skapa resurser och stödja medarbetarnas arbete med ständiga förbättringar. Genom att tydligt koppla samman värderingsarbetet helst med introduktion av lean och ständiga förbättringar med organisationens framtida kompetensbehov så ges medarbetare förutsättningar att lyckas och bli stolta. Kommunen kommer att se över sina centrala processer vilket inkluderar IT och verksamhetssystem samt att göra hemsidor mer tillgängliga till medborgare dygnet runt. Ekonomi Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. I god ekonomisk hushållning bör balansen mellan tydliga och mätbara finansiella och verksamhetsmässiga mål betonas i styrningen. Ekonomiperspektivet och dess finansiella mål uttrycker att ekonomin utgör en ram för verksamhetens omfattning. Genom tydligare ägardirektiv och ägarsamtal förstärks den politiska styrningen i bolagen och andra samverkansorgan. Slutord Vingåker är en framtidsinriktad kommun. Här förenas litenheten med närheten till storstadsregionens samlade utbud. Med rik historia av textil och handel kan det goda livet utvecklas. Kommunens begränsade ekonomiska resurser och den demografiska utvecklingen skapar stora utmaningar. Förslag till minst tre insatsområden: *Ökad attraktivitet *Ökad integration *Höjd produktivitet i den kommunala verksamheten (utan att servicenivån påverkas negativt) det kan ske genom *Fortsatt och utvidgad organisatorisk samverkan med andra kommuner *Fortsatt och intensifierat arbete med att förbättra kommunikationerna med de kringliggande större städerna. Ett effektivare lokalutnyttjande och ökad köptrohet mot kommunens ramavtal utgör områden som behöver förbättras. 45

67 Resultaträkning Kommunen Koncernen Not tkr tkr tkr tkr Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande intäkt återbetalda premier varav jämförelsestörande intäkt återföring ur anvsarförb Verksamhetens kostnader Avskrivningar varav jämförelsestörande kostnad för nedskrivning Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat * * Analys av Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Justerat resultat

68 Balansräkning Tillgångar Kommunen Koncernen Not tkr tkr tkr tkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsverksamhet Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner (inkl särsk löneskatt) Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter & ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Särskild löneskatt Borgensåtagande Hyresavtal

69 Kassaflödesanalys Not tkr tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) /minskning (+) förråd/lager Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Bidrag till statlig infrastruktur (investering) 0 0 Rättelse järnvägsinvestering Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SUMMA KASSAFLÖDE Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

70 Nothänvisningar till resultaträkningen tkr tkr Not 1 - Verksamhetens intäkter Försäljning av verksamheter och tjänster Hyror och arrenden Försäkringskassan LSS/LASS Riktade statsbidrag Övriga bidrag Avgifter barn- och skolbarnomsorg Avgifter social omsorg Avverkning skog Försäljning tillagad kost Övrig försäljning Bygglovsavgifter Återbetalning premier FORA Återföring av uppbokad del ur ansvarsförbindelsen, pensioner Övrigt Realisationsvinster Summa verksamhetens intäkter Not 2 - Verksamhetens kostnader Personalkostnader totalt Arbetsgivaravgifter Övriga kostnader för personal Entreprenader och köp av verksamhet Försörjningsstöd Övriga bidrag och transfereringar Konsulttjänster Inhyrd personal från bemanningsföretag Hyror Energi Anläggnings- och underhållsmaterial Reparationer och underhåll VA, renhållning och deponi Transporter, resor och logi Förbruknings-, kontors- och datamaterial Undervisningsmaterial Korttidsinventarier Leasing Data-, tele- och posttjänster Annonser, reklam och information Ersättning till försäkringskassan Försäkringsavgifter och riskkostnader Pensionsskuldsökning inkl särskild löneskatt Pensionskostnader Avsättning till deponin Realisationsförluster fastighetsförsäljningar Semester- och övertidsskuldsförändring Övrigt Summa verksamhetens kostnader

71 Not 3 - Avskrivningar tkr tkr Beloppen utgöres av planenliga avskrivningar och beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde Nedskrivningar Summa avskrivningar Not 4 - Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar, kommunalskatt under året Preliminär slutavräkning, årets Differens preliminär slutavräkning och definitiv slutavräkning Summa skatteintäkter Not 5 - Generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Utjämningsbidrag Utjämningsavgift Regleringsbidrag Regleringsavgift 0 0 Summa generella statsbidrag Not 6 - Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0 60 Räntor på utlämnade lån Räntor på kundfordringar Borgensavgift Övrigt Summa finansiella intäkter Not 7 - Finansiella kostnader tkr tkr Räntor på anläggningslån Finansiella kostnader, pensionsskuld Övrigt Summa finansiella kostnader Not 8 - Årets resultat Resultatet av årets verksamhet (=förändring av eget kapital)

72 Nothänvisningar till balansräkningen Not 9 - Fastigheter tkr tkr Markreserv Bokfört värde i januari Årets anskaffningar 0 9 Avskrivningar 0-9 Försäljningsinkomster 0 0 Summa Verksamhetsfastigheter Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Nedskrivningar Försäljningsinkomster Summa Publika fastigheter Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Justeringar Försäljningsinkomster 0 0 Summa Fastigheter för annan verksamhet Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Försäljningsinkomster Summa Övriga fastigheter Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Nedskrivningar 0 0 Försäljningsinkomster Summa Summa fastigheter

73 Not 10 - Inventarier tkr tkr Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Försäljningsinkomster 0 0 Justering/nedskrivning Summa inventarier Not 11 - Värdepapper och andelar AB Vingåkershem, st Vingåkers Kommunfastigheter AB, st Förenade Småkommuners Försäkrings AB, st Södermanlands läns Trafik AB, st Södermanlands Kollektivtrafikmyndighet Kommentus AB, 18 st 2 2 Sörmlandsturism AB, 3 st 3 3 Kommuninvest i Sverige AB Vingåker Vatten och Avfall AB Summa värdepapper och andelar Not 12 - Långfristiga fordringar Långfristig utlåning Vingåkers Folkets Park Vingåkers Idrottsförening Kommuninvest ekonomisk förening Övriga Kortfristig del av långfristig fordran -6-6 Summa långfristig utlåning Summa långfristiga fordringar Not 13 - Bidrag till statlig infrastruktur Citybanan Summa bidrag till statlig infrastruktur Kommunfullmäktige beslutade att medfinansiera Citybanan (kf 118/2009). Utbetalning av bidraget kommer enligt plan att påbörjas under För bidrag som beslutats under 2009 får upplösning påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs. Upplösning av bidraget ska ske med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. 52

74 Not 14 - Förråd och exploateringsverksamhet tkr tkr Sävstaholmstallrikar 0 8 Kostorganisation, lager Summa förråd Exploateringsverksamhet Summa exploateringsverksamhet Not 15 - Kortfristiga fordringar tkr tkr Interimsfordringar Kundfordringar Moms m m Kommunalskatt Statsbidragsfordringar 0 10 Kortfristig del av långfristig fordran 6 6 Övrigt Summa kortfristiga fordringar Not 16 - Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank Summa kassa och bank Not 17 - Eget kapital Eget kapital, Ingående värde januari Justering för indexuppräkning Citybanan Justering för ändrad avskrivningstid, järnvägsinvestering tom Justering för felaktig redovisning leverantörsskulder Årets vinst / förlust Summa eget kapital Varav Utvecklingsfond : Digitalisering inom skolan

75 Not 18 - Avsättningar tkr tkr Årets intjänade del (exkl löneskatt) pensioner Särskild löneskatt Överenskommelser om särskild avtalspension (ÖK-SAP), tjänstemän Överenskommelser om särskild avtalspens. (ÖK-SAP), förtroendevalda Särskild löneskatt, ÖK-SAP Summa pensioner * Avsättning ur ansvarsförb. pensioner inl löneskatt Återställan deponin Citybanan Summa övrigt * Aktualiseringsgraden i beräkningen av pensioner från KPA uppgår till 94%. Ju högre värde desto bättre beräkning. Aktualiseringsgraden visar andelen personer i beräkningen vars pensionsgrundande tider är utredda. För de personer som inte är aktualiserade uppskattar KPA en pensionsgrundande tid Not 19 - Långfristiga skulder tkr tkr Ingående skuld Nya lån/omsätting befintliga lån Amortering Låneskuld Kortfristig del av långfristiga skulder Utgående låneskuld Not 20 - Kortfristiga skulder Koncernkonto (limit tkr) Semesterlöneskuld Ferielöneskuld, uppehållslön Leverantörsskulder Kortfristig del av långfristiga skulder (amortering) Individuella pensioner inkl särskild löneskatt Skatter, arbetsgivaravgifter m m Interimsskulder Slutavräkning kommunalskatt 0 0 Avräkning VSR Revers AB Vingåkershem Projekt Socialnämnden Övrigt Summa kortfristiga skulder

76 Not 21 - Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar tkr tkr Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Särskild löneskatt Summa pensionsförpliktelser Not 22 - Borgensåtaganden AB Vingåkershem Vingåkers Kommunfastigheter AB Vingåker Vatten och Avfall AB SBAB, Egna hem Vingåkers Tennisklubb Vingåkers Ryttarförening Båsenberga Slalomklubb Boverket Vingåkers Orienteringsklubb Vingåkers Folkpark AB Balken Summa borgensåtaganden Vingåkers kommun har i augusti 2004, KF 50, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vingåkers kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Vingåkers kommun hade vid årsskiftet 2012/2013 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,204%. 55

77 Not 23 - Hyresavtal tkr tkr Blockhyresavtal och andra hyresavtal med AB Vingåkershem och Vingåkers Kommunfastigheter AB Förfaller till betalning: Inom 1 år 0 0 Inom 2-5 år Senare än 5 år Summa hyresavtal Nothänvisningar till kassaflödesanalysen tkr tkr Not 24 - Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar Nedskrivning, Lindberga 2:1, del av Summa Not 25 - Justering för gjorda avsättningar Pensioner Deponin Citybanan, indexuppräkning Återföring avsättning ur ansvarsförbindelsen Summa Not 26 - Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinster, fastighets- och aktieförsälningar Förändring semesterlöneskuld Övrigt Summa

78 Driftredovisning, specifikation per verksamhetsområde Utfall 2012 Avvikelse mot Netto- Verksamhet 2012 års budget avvikelse Alla belopp i tkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter KOMMUNSTYRELSEN Politik KS resurs till förfogande Kommunledningsadministration Enhet för nämndservice Utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten Bidrag och avgifter Administration, teknisk verksamhet Kostorganisation Kommunalteknik Lokalvård Fastigheter Dagvatten / återvinningsstationer Summa KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämnd Vingåkersbadet Turism och fritid Fritidsgården Bibliotek Kultur Bidrag Summa UTVECKLINGSNÄMNDEN Nämnd Näringsliv Bygg- och plan Miljö Summa BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämnd och förvaltning Verksamhet - gemensamt Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Asylverksamhet Kultur Summa

79 Utfall 2012 Avvikelse mot Netto- Verksamhet 2012 års budget avvikelse Alla belopp i tkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter SOCIALNÄMNDEN Nämnd och förvaltning Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Summa TOTALT NÄMNDER FINANSEN Kommunalskatt & statsbidrag Arbetsgivaravgifter Pensionskostnader Räntor på lån Övriga finansiella poster Summa SUMMA DRIFTRESULTAT Budget Årets resultat

80 Investeringsredovisning, specifikation Investeringsutfall Återstår (Belopp i tkr) Årsbudget Utgifter Inkomster årsbudget Kommunstyrelsen Gemensam kommunadministration Inventarier och data Centrumförnyelse, tillgänglighetsplan mm Skyltar Rakel/säkerhetsåtgärder Summa gemensam kommunadmistration Kostenheten Tekniska enheten Fastigheter Park och gator Fordon Lokalvård Summa tekniska enheten Summa kommunstyrelsen Utvecklingsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämndernas investeringar

81 Nyckeltal och verksamhetsmått Kommunstyrelsen Verksamhetsmått Längd gator, km Längd GC-vägar, km Kostnad för gator o förråd, tkr Kostnad per löpmeter väg, kr Antal gatubelysningsarmaturer, st: Kostnad för gatubelysningen, tkr Kostnad per gatubelysningsarmatur, kr Grönytor, skötselareal (uppskattning), m Kostnad för grönytor, tkr Kostnad kr per m2 och år 6, ,8 6,9 Städarea, m2, uppskattning Kostnad för lokalvården, tkr Kostnad per m2, kr Antal personbilar/små transportbilar, st Antal lastbilar, st Antal traktorer st Antal elbilar, st Antal släpkärror, st Antal gräsklippare, st Kostnad totalt för fordonsparken, tkr Antal fastigheter, st: Fastighetsarea m Intäkt per m2, kr Kostnad fastigheter, tkr (inkl verks.service) Kostnad per m2, kr Energikostnad per m2, kr Kostnad kostorganisationen, totalt tkr i.u. Antal portioner i.u. Kostnad per portion i.u. Antal årsarbetare per 1000 kommuninvånare 1 64,9 63,4 65,1 69,8 Nettokostnader för politisk verksamhet Nettokostnader för infrastruktur och skydd Svar på e-post inom 1 dygn 4 i.u. 82% 71% 79% Förbrukning av drivmedel i liter Antal medborgarförslag i.u. Antal besvarade medborgarförslag i.u. Antal motioner i.u. Antal besvarade motioner i.u. [1] Totalt för alla verksamheter. Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? SKL. Uppgifterna för 2012 publiceras senare under våren [2] Uttryckt i kronor per invånare. Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? SKL. Uppgifterna för 2012 publiceras senare under våren [3] Här ingår fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsbefrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, totalförsvar och samhällsskydd. Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? SKL. Uppgifterna för 2012 publiceras senare under våren [4] Samtliga förvaltningar. Källa: Rapport Servicemätning via telefon och e-post, ks 20/2010. [5] Källa OKQ8. Övriga drivmedel som inhandlats på annat sätt än genom avtal med OKQ8 är inte med i statistiken. 60

82 Utvecklingsnämnden Verksamhetsmått Inspektioner, tillsyn per år Prövningar per år varav bygg Provtagningar per år Energirådgivning per år Planuppdrag, antal Bostadsanpassning, antal ärenden Företagsinfo, antal nummer Vingåker för dig "Frukost- och kvällsfrallor" Pressmeddelanden/pressinformation Utåtriktade aktiviteter i.u. i.u. Nyhetsbrev e-post i.u. Företagsbesök (Stora Bdagen) 13 (76) [6] Bland annat Vingåkersmarknaden, officiell utnämning och firande av årets eldsjäl, årets företagare, årets kulturstipendiat och övriga marknadsföringsåtgärder. Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsmått: Bokutlåning per år och invånare 6,6 6,6 6,5 6,4 7,1 Antal besök vid huvudbiblioteket Kostnad per boklån 56,74 54,45 51,57 49,10 45,95 Antal kulturarrangemang Besök Säfstaholm varav utställning Antal bad i badhuset/år & invånare 5,3 5,8 5,6 5,9 6,0 Antal sålda årskort, Fritidsgården st 150 st 226 st Socialnämnden Verksamhetsmått, individ/familjeoms Kostnad försörjningsstöd per invånare, kr Antal mottagna PUT Antal kvarboende PUT från och med 2009 i.u. i.u Antal HVB-dygn, barn och unga i.u. i.u Antal barn i familjehem Antal barn i HVB-hem Utnyttjade nätter härbärget [8] PUT = permanent uppehållstillstånd. 61

83 Verksamhetsmått, handikappomsorg LASS-ärenden Personlig assistans, LSS Gruppbostad, vuxna Daglig verksamhet Kom m unal psykiatri Verksamhetsmått, äldreomsorgen NKI-index 12, särskilt boende i.u. 60 N KI-index, hem tjänst i.u. 73 Beslut om plats på särskilt boende, antal M edelålder särskilt boende (mätpunkt juli) 87,3 i.u. 89,0 85,5 85,2 Genomsnittlig ålder vid inflyttn säbo jan-juli 86,8 84,1 88,2 84,4 75,8 Betalningsdygn (exkl asylsökande) Hemtjänstärenden, antal 151 i.u Brukartid, procent i.u. i.u. 53,0 53,0 61,5 Andel utbildade sjuksköterskor, procent Läkemedelsavvikel. (beräknat efter 1:a halvåret) 499 i.u [9] NKI = nöjd kund index. Barn- och utbildningsnämnden Antal barn / elever Förskola (kommunal regi) Pedagogisk omsorg Förskoleklass Skolbarnomsorg Grundskola åk Gymnasiet

84 Kostnad per barn/elev, kr Förskola (kommunal regi) i.u Förskola medelvärde hela riket i.u Familjedaghem (pedagogisk verksamhet) i.u Familjedaghem medelvärde hela riket i.u Förskoleklass i.u Förskoleklass medelvärde hela riket i.u Fritidshem i.u Fritidshem medelvärde hela riket i.u Grundskola i.u Grundskola medelvärde hela riket i.u Gymnasiet i.u Gymnasiet medelvärde hela riket i.u [10] Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? SKL. [11] Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? SKL. Medelvärden för hela riket för år 2011 presenteras senare under våren. Insamling av uppgifter pågår under mars-april. 63

85 Ord- och begrepp Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anskaffningskostnaden fördelas till en årlig kostnad enligt en fastställd avskrivningsplan. Balansräkning Visar kommunens samtliga tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på balansdagen (121231). Eget kapital Skillnaden mellan totala tillgångar samt totala skulder och avsättningar. I det egna kapitalet återfinns även årets vinst eller förlust. Ju större eget kapital desto starkare ekonomi. Extraordinära intäkter och kostnader Kallas även rörelsefrämmande intäkter och kostnader och utgörs av sådana poster som inte kan betraktas som normala för verksamheten. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Under 2012 har den interna räntan uppgått till 4,0 procent. Kassaflödesanalys Visar årets tillförda och använda medel samt förändring av likvida medel. Kapitalkostnader Samlad benämning för intern ränta och avskrivningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Förfaller till betalning inom en ettårsperiod. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt (ett år). Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag etc. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning om en tidsperiod som är längre än ett år. Nyckeltal Används som återkommande jämförelsetal för att åskådliggöra utvecklingen av finansiell ställning och olika verksamheter. Omsättningstillgångar Tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, såsom likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Visar årets samtliga externa intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, d v s graden av egna finansierade tillgångar. 64

86 Redovisningsprinciper Redovisningen har i huvudsak skett enligt god redovisningssed - i överensstämmelse med den nya redovisningslagen för kommuner. Kommunen avviker från god redovisningssed när det gäller dokumentation av redovisningssystem. Enligt den kommunala redovisningslagen 2 kap 7 ska varje kommun upprätta en beskrivning över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad för att ge en överblick över systemet. Vingåkers kommun har inte någon sådan dokumentation. Målsättningen är att detta ska påbörjas så snart som möjligt. Kommunen har tidigare avvikit från den kommunala redovisningslagens rekommendation om redovisning av pensionsförpliktelser (KRL 5:4). För åren 2008 och 2009 gjordes avsättning med större belopp än vad som medges eftersom avsättning ur ansvarsförbindelsen (som redovisas utanför balansräkningen) genomfördes. I samband med 2012 års bokslut har detta tillrättats och ett belopp om 1,5 mkr har justerats mot kommunens resultat. Justering av saldot för leverantörsskulder har genomförts. Felaktigheten har kunnat härledas till 2002 och därför har rättelse genomförts mot eget kapital med 1,4 mkr. Avskrivningar avseende fastigheter påbörjas året efter investeringarnas färdigställande. Enligt god redovisningssed bör avskrivningar påbörjas då en anläggning tas i bruk. Vad beträffar inventarier påbörjas avskrivningen samma år som anskaffandet. Detta med anledning av att en integrering av anläggningsregistret över inventarier har genomförts i ekonomisystemet. För fastigheter tillämpas avskrivningstider på 20, 25, 33, 50 och 100 år (slottet). Inventarier skrivs av på 5 (data och fordon) eller 10 år. Under 2012 har rättelse av felaktig avskrivningsperiod för järnvägsinvesteringar i början av 2000-talet genomförts. Från och med 2012 skrivs denna investering av på 25 år istället för 50 år. Avsättning till deponi Avsättning av medel för framtida kostnader avseende återställan av deponi har skett i enlighet med av kommunfullmäktige fastställd plan, 85/2004. Kostnaden är beräknad till 18,5 mkr. Genom beslutet har klarlagts hur skattekollektivet liksom abonnentkollektivet ska svara för sina respektive andelar. Det har nu framkommit uppgifter som indikerar att återställningskostnaden kommer att bli mycket högre. Hur detta påverkar avsättningen framöver måste klarläggas och hanteras under I samband med bokslut för 2012 görs en extra avsättning på 2,0 mkr. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag, statsbidrag m m. Förråd har värderats i enlighet med lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Hyror och avgifter för äldreomsorgen debiteras i förskott liksom övriga hyror. Avgiften för barnomsorgen debiteras för innevarande månad. Korttidsinventarier, d v s inventarier som antas ha en livslängd om högst tre år eller har ett värde som understiger 20 tkr, har kostnadsförts direkt vid anskaffning. Kommunens medfinansiering av Citybanan redovisas i balansräkningen under rubriken Bidrag till statlig infrastruktur samt under övriga avsättningar. Den valda tiden för upplösning av bidrag som redovisas i balansräkningen får uppgå till högst 25 år och upplösningen ska påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs. Kommunen beräknas betala första delen av detta bidrag under 2013, varför upplösning ska påbörjas då. Kostnaden har budgeterats i kommunens flerårsplan. Under 2012 har indexuppräkning av bidraget skett med 186 tkr. Kostnadsräntor har periodiserats till den redovisningsperiod de tillhör. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har skuldförts och belastat årets redovisning. Löner, semesterersättningar och övriga förmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter har kostnadsförts. Semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. 65

87 Den preliminära slutavräkningen avseende kommunalskatten för 2012 har bokförts och belastar resultatet år Prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 12:71) har använts för uppbokning av slutavräkning avseende kommunalskatt. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Under 2012 uppgick detta pålägg till 38,46%. Särskild löneskatt på avsättning till pensioner (24,26%) har kostnadsförts och belastar årets resultat. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. 66

88 Revisionsberättelse 67

89 Fem år i sammandrag Befolkning (Antal invånare 31 dec) Kommunalskatt 22,73 22,73 22,73 22,53 21,78 (Krona per intjänad hundralapp) Personal (Antal tillsvidareanställda 31 dec) Kommunens ekonomi (Belopp i tkr) Resultat Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet Budgetavvikelse Nämnder och styrelser Driftbudget totalt Personalkostnader (Lönekostnader och personalomkostnadspålägg) Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnader i % av skatter och statsbidrag Investeringar Brutto Netto Tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Soliditet % (Andel tillgångar finansierade med eget kapital) Skuldsättningsgrad % (Skuldernas storlek i förhållande till tillgångarna) 68

90 Koncernens ekonomi (belopp i tkr) (Vingåkers kommunen, AB Vingåkershem, Vingåkers Kommunfastigheter AB och fr o m 2009 Vingåker Vatten och Avfall AB) Årets resultat Verksamhets nettokostnader Tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Soliditet (Andel tillgångar finansierade med eget kapital) Skuldsättningsgrad (Skuldernas storlek i förhållande till tillgångarna) 69

91 Vad användes pengarna till? Kompletteras till KS! 70

92 Bilaga Indikatorer Mål och delmål Resultat för indikatorer kopplade till kommunövergripande mål och delmål Mål (A): Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål A1 Delmål Indikator Utfall Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Betyg inom området ledarskap i arbetsklimat-mätningen 7 Betyg inom området personlig utveckling i arbetsklimat mätningen Delmål A2 Delmål Indikator Utfall Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet Betyg inom området bemötande och tillgänglighet i SCB:s medborgarundersökning Samlingsbetyg från medborgarna om kommunens verksamheter i SCB:s medborgarundersökning Betyg inom området information i SCB:s medborgarundersökning Betyg i Kommunens Kvalitet i Korthet om hur god kommunens webbinformation till medborgarna är Delmål A3 Delmål Indikator Utfall Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Andel miljöbilar i den kommunala organisationen. 9 Andel förnyelsebar energi i kommunens fastigheter. Andel förnyelsebar energi som används i kommunens fordon. Total energianvändning i kommunens fastigheter - kwh/ m 2 Utfall Utfall Utfall % x 63 % x 47 % x 47 % x Utfall Utfall Utfall x 8 x 56 % x x x 49 % x x x 52 % x Utfall Utfall Utfall % x 72 % 64,6 % 92 % x 81 % 82 % 71 % x 48 % 67,1 % 150 x Andel inköpta ekologiska livsmedel x 3 % 3 % Antal ton kärl- och säckavfall (ton per år) x Grovavfall från ÅVC och separat insamlade x mängder grovavfall, ton (ton per år) Förpackningar och tidningar som samlas in via återvinningsstationer x 632 ton/år 627 ton/år x 7 Arbetsklimatmätningen genomförs endast vartannat år. 8 * = Vingåkers kommun deltog ej i medborgarundersökningen 2009, 2010 och Vingåkers kommun deltar i medborgarundersökningen som slutförs under våren Miljöbilar enligt statens definition. Måttet avser det totala antalet personbilar inklusive lätta lastbilar i den kommunala organisationen, inklusive majoritetsägda kommunala bolag. 71

93 Delmål A4 Delmål Indikator Utfall Vingåker ger förutsättning för en god folkhälsa Ohälsotal, antal utbetalda dagar från sjukförsäkringen per försäkrad i åldern år under året. Andel elever som uppger sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. 10 Förväntad återstående medellivslängd för 0-åringar, män/kvinnor. Utfall Utfall Utfall ,9 38, ,6 x 11 x 73 % x 79,2/ x 79,66/ x 80,58 82,17 12 Andel arbetslösa 3,3 % 3,7 % 4,9 % 5,3 RAR Försörjningsmått 13 63,64 57,61 55,88 Delmål A5 Delmål Indikator Utfall Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter Utfall Utfall Utfall Antal tågstopp per dag i Vingåker x x Antal inpendlare till Vingåkers kommun x Antal utpendlare från Vingåkers kommun x Betyg inom området kommunikationer i x x 55 x SCBs medborgarundersökning Betyg inom området gång- och cykelvägar x x 44 x i SCBs medborgarundersökning Betyg inom området gator och vägar i x x 41 x SCBs medborgarundersökning Andel kommuninvånare respektive arbetsställen som har möjlighet att få bredband med minst 10 Mbit/s x x 73 %/55 % x 10 Mättalet avser elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet vilka uppger sitt allmänna hälsotillstånd vara bra eller mycket bra. Statistiken är hämtad från undersökningen Liv och Hälsa ung som genomförs av Landstinget Sörmland. 11 Undersökningen Liv och Hälsa Ung genomfördes inte 2009, 2010 och Nästa undersökning planeras att genomföras Anger återstående medellivslängd för 0-åringar, fördelat på kön, för Källa: scb.se 13 Måttet avser utbetald ersättning fördelat per individ inom RARs (Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser) verksamhet. 72

94 Mål (B): Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål B1 Delmål Indikator Utfall Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Andel elever som går ut grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen. Betyg inom området Fritidsmöjligheter i SCBs medborgarundersökning. Betyg inom området Förskolan i SCBs medborgarundersökning Betyg inom området Grundskolan i SCBs medborgarundersökning. Betyg inom området Idrotts- och motionsanläggningar i SCBs medborgarundersökning Samlingsbetyg från medborgarna om kommunen som en plats att leva och bo på i SCBs medborgarundersökning Andel ungdomar 5-20 år som är föreningsaktiva 14 Delmål B2 Delmål Indikator Utfall Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer Snittpris för sålda villor respektive fritidshus under de senaste 12 månaderna (tkr) Betyg inom området bostäder i SCBs medborgarundersökning Utfall Utfall Utfall ,9 80,1 % 85,1 66,7 x x 49 x x x 52 x x x 49 x x x 53 x x x 50 x x x 72 % 74 % 2009 Utfall 2010 Utfall / / / 767 Utfall / 807 x x 56 x Flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) Delmål B3 Delmål Indikator Utfall Vingåker är en attraktiv besökskommun 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Antal besökare till Vingåkers Factory x Outlet Antal besökare till Säfstaholms slott x Antal gästnätter på hotell/vandrarhem x Antal objektsnätter respektive uthyrda x 7 120/ stugor och campingplatser 441 Delmål B4 Delmål Indikator Utfall Vingåker kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 16 Betyg inom området Påverkan i SCBs medborgarundersökning Utfall Utfall Utfall % 47 % 37 % 36 % x x 37 x 14 Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen. 15 Källa: aspx, Måttet anger andel av maxpoäng i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet. 73

95 Delmål B5 Delmål Indikator Utfall Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd Betyg inom området Kultur i SCBs medborgarundersökning Utfall Utfall Utfall x x 59 x Andel medlemmar i kulturföreningar x x 17,4% 17,6 % Antal kulturarrangemang under det x senaste året i kommunens regi Antal inskrivna elever i kulturskolan. 17 Delmål B6 Delmål Indikator Utfall I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer Andel öppet arbetslösa bland utrikes födda i relation till övriga arbetslösa. Valdeltagande bland utrikes födda i relation till övriga invånare Känsla av delaktighet och deltagande i samhälle och föreningsliv bland utrikes födda 2009 Utfall 2010 Utfall ,6 % /3,7 % Utfall ,6%/ 5,3 % Mål (C): Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål C1 Delmål Indikator Utfall Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Antal nystartade företag per 1000 invånare Utfall Utfall Utfall ,6 4,0 4,5 3,4 Antal registrerade företag i Vingåkers x kommun Företagarnas sammanfattade omdöme om företagsklimatet i kommunen 18 Antal arbetsställen x Delmål C2 Delmål Indikator Utfall Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år Antal byggklara tomter under året (detaljplaner) Antal lediga lägenheter hos AB Vingåkershem Väntetid (antal dagar) för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Genomsnittlig handläggningstid för bygglov Utfall Utfall Utfall Måttet anger inskrivna elever per den sista oktober i förhållande till det totala underlaget i den aktuella målgruppen (5-19 år) 18 Undersökningen genomförs av Svenskt Näringsliv i form av en enkätundersökning och rankar kommunerna från 1 (bäst företagsklimat) till

96 Delmål C3 Delmål Indikator Utfall Vingåker är en attraktiv handelsort Betyg inom området Kommersiellt utbud i SCBs medborgarundersökning Sällanköpsindex genom jämförelseindex som visar hur stor andel sällanköpsvaror som säljs i en kommun i jämförelse med liknande kommuner Antal besökare till Vingåkers Factory Outlet Utfall Utfall Utfall x x 55 x 3,64 4,

97 Vingåkers kommuns organisation Revisorer Kommunfullmäktige Valberedning Överförmyndare Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Kommunstyrelsen Utvecklingsnämnd Socialnämnd Valnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Kommunledningsförvaltning Socialförvaltning Helägda bolag Samverkan med andra kommuner AB Vingåkershem Bolaget äger även Vingåkers kommunfastigheter AB Vingåker vatten och avfall AB Bolaget äger del i Sörmland vatten och avfall AB Viadidakt Gemensam nämnd. Ansvarar för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Vingåkers och Katrineholms kommuner. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) Kommunalförbund. Vårdförbund Kommunalförbund. Huvudman för viss verksamhet inom socialtjänstens område. Missbruksvård, samordnad upphandling, familjerådgivning, ungdomsvård. Patientnämnd Gemensam nämnd. Hjälper patienter och anhöriga kostnadsfritt med eventuella problem i kontakt med hälso- och sjukvård. Nämnd för vård och omsorg tillika hjälpmedelsnämnd Gemensam nämnd. Bistår med hjälpmedel, hanterar samarbetsärenden mellan huvudmännen samt utvecklar samverkans- och närvårdsfrågor. Samordningsförbundet RAR Finansiell samverkan mellan kommunerna, Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom rehabiliteringsområdet.

98 Årsredovisning 2012 Arbetsmaterial UTKAST

99 VK400S v N:\Ekonomi-Nämndservice\Årsredovisning\2012\Ks verksamhetsberättelse\verksamhetsberättelse ks 2012.doc Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse Viktiga händelser Året 2012 har i Vingåkers kommun varit ovanligt händelserikt. Flera stora frågor har avhandlats under året, bland annat rekrytering av ny kommunchef, utredning och beslut kring ny förvaltningsorganisation och en ny fastighetsorganisation i koncernen. Vid årsskiftet 2011/2012 gick förordnandena för kommunchef och vice kommunchef ut. Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2011 att välja personalutskottet till styrgrupp för arbetet med omförhandling/rekrytering av ny kommunchef. Efter kortare förlängningar av kommunchefstjänsterna beslutade kommunstyrelsen att rekrytera ny kommunchef och under rekryteringsprocessen fick vice kommunchef Tommy Gustafsson träda in som tillförordnad kommunchef. Som ett led i rekryteringsprocessen beslutade personalutskottet i februari 2012 att nulägesanalys och förslag till ny förvaltningsorganisation skulle framarbetas. För arbetet anlitades Madeleine Sjöstrand från företaget Public Partner. Arbetet med ny förvaltningsorganisation har delvis pågått samtidigt som processen med rekrytering av ny kommunchef startat. Förslag till ny organisation beslutades sedan i maj i kommunstyrelsen. Samtidigt bestämdes att en mer detaljerad utformning av organisationen skulle beslutas först när nya kommunchefen fanns på plats för att ge denne möjlighet att påverka den slutliga organisationen. Rekryteringsprocessen av ny kommunchef genomfördes under senare delen av våren. För det arbetet anlitades företaget Source. Företaget presenterade i maj fyra kandidater, varvid två valdes ut att gå vidare med. Under juni månad genomförde förvaltningschefer, enhetschefer och fackförbund intervjuer med de två kvarstående kandidaterna. Kommunstyrelsen beslutade sedan i slutet av juli att erbjuda tjänsten som kommunchef i Vingåkers kommun till Marita Skog, tidigare kommunchef i Härnösand. Hon tillträde sedan sin tjänst 1 november Under våren pågick även arbetet med att utreda en gemensam fastighetsförvaltning för de kommunala fastigheterna. Arbetet skedde i samverkan med AB Vingåkershem och Vingåkers kommunfastigheter AB. Förvaltningens förslag innebar att fastigheter med kommunal verksamhet säljs till Vingåkers kommunfastigheter AB medan fastigheter som friställs för ombyggnation till bostäder säljs till AB Vingåkershem. Övriga fastigheter som är aktuella för försäljning ska bjudas ut på den externa marknaden. Kommunstyrelsen beslutade i november månad i enlighet med förvaltningens förslag och försäljningarna skedde vid årsskiftet. Frågan om ny organisation beslutade kommunstyrelsen under hösten att avvakta med till ny kommunchef fanns på plats. Marita Skog har sedan utrett ärendet vidare och kommunstyrelsen beslutade i januari 2013 att godkänna förslag till ny organisation. Den nya organisationen innebär att den tidigare utvecklingsnämnden ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd med tillhörande samhällsbyggnadsenhet vid kommunledningsförvaltningen. Förändringen är något mindre omfattande än i tidigare förslag och syftar framförallt till att renodla myndighetsutövningen genom en tydligare och avgränsad samhällsbyggnadsnämnd. I övrigt innebär den nya organisationen främst interna justeringar i kommunledningsförvaltningen där stödjande verksamhet till nämnderna tydligare samlats i nämndservice och där ekonomienhetens uppdrag förtydligats genom det formella inrättandet av en ekonomichefstjänst. 1 (18)

100 Skolfrågan, som varit aktuell under lång tid i Vingåkers kommun, har även under våren 2012 fortsatt att vara föremål för debatt och politiska beslut. Kommunstyrelsen föreslog fullmäktige i juni att den tidigare skolfastigheten i Baggetorp skulle säljas vilket också fullmäktige beslutade i augusti. Beslutet överklagades och tilltänkt köpare har under senare delen av hösten dragit sig ur affären. Avsikten är dock att fastigheten ska försäljas. Skolsituationen i centralorten har också fortsatt utretts bland annat gällande ombyggnad och upprustning av Vidåkerskolan. I uppdraget ligger även att titta på framtida förutsättningar för en integrering av fritidsgården på Vidåkerskolan och en förändring av årskurserna. Under våren 2012 gjordes också försök i Sörmland att tillsammans med Örebro län och Västmanlands län bilda ny storregion kallad Mälardalsregionen. Vingåkers kommun betonade i sitt remissvar till Landstinget i Sörmland att även Östergötlands län och Uppsala län bör ges möjlighet att bli en del av Mälardalsregionen. Försöket misslyckades dock då Landstinget i Sörmland inte lyckades nå politisk enighet i frågan. Under hösten har ett antal kommuner i norra Östergötland och södra Sörmland istället gått fram med en avsiktsförklaring gällande kommunala samarbeten. De aktuella kommunerna är Vingåker, Katrineholm, Norrköping, Finspång, Nyköping och Oxelösund. I maj gjorde kommunstyrelsens arbetsutskott en resa till Vingåkers kommuns vänort i Tyskland Mühltal. Resan skedde över pingst och besöket bestod bland annat av en bussresa till Heidelberg med stadsvandring och fortsatt båtresa till Neckarsteinach och vidare till Gundelsheim för middag. Resan avslutades i Mühltals kommunhus med en officiell samling med tal av bland annat borgmästarinnan i Mühltal, Astrid Mannes, och kommunstyrelsens ordförande Camilla Anglemark från Vingåker. Under sommaren anordnade Vingåkers kommun även ett läger för ungdomar från Vingåker och Mühltal under en vecka. Lägret bestod bland annat av en dagsutflykt till Stockholm, två dagar i kanot och en rad olika aktiviteter i Vingåker. Den 13 maj arrangerade kommunen en stor satsning riktad mot näringslivet i form av Stora besöksdagen. Arrangemanget innebar att över 70 Vingåkersföretag fick besök av en tjänsteman och en förtroendevald som i par träffade representanter för företagen. Syftet med besöken var att förbättra det lokala näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa ett gemensamt engagemang för utvecklingsarbetet i kommunen. Besöken genomfördes med företag inom olika branscher och geografiska lägen. Arrangemanget genomfördes för första gången men ambitionen är att årligen återkomma med liknande satsningar. Kommunstyrelsen har under 2012 övertagit ansvaret som livsmedelsföretagare på kommunens samtliga skol- och förskolekök genom att kostverksamheten övertagit denna verksamhet från barn- och utbildningsnämnden. Förändringen innebär att 18 personer överförts från barn- och utbildning till kosten. Mål och måluppfyllelse Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Enligt kommunstyrelsens reglemente ska kommunstyrelsen i sin ledningsfunktion leda, samordna, utveckla och styra övergripande kommunala frågor. I uppdraget ligger också att med uppmärksamhet följa den kommunala verksamheten. I sin egenskap av ledande förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunen har styrelsen att förhålla sig till och verka för en positiv utveckling i relation till alla 2 (18)

101 mål och delmål. Kommunstyrelsen kan dock prioritera arbetet med vissa mål under olika år. Prioriteringarna finns angivna i kommunstyrelsens nämndplan och i Strategisk plan. De mål som tydligt anknyter till andra nämnders verksamheter kommenteras inte i kommunstyrelsens verksamhetsberättelse. Nedan anges de fullmäktigemål med tillhörande delmål som kommunstyrelsen arbetat med under Dels görs en redovisning av de aktiviteter som kommunledningsförvaltningen arbetat med under året och dels görs en bedömning av måluppfyllelsen. Kommunstyrelsens verksamhetsmål är i samtliga fall kopplade till de mål och delmål fullmäktige beslutat om. I redogörelsen av måluppfyllelsen refereras i första hand till hur väl kommunstyrelsen genomfört de aktiviteter som planerades för under Efter redovisningen av måluppfyllelsen och arbetet med de kommunövergripande målen och delmålen redogörs kort för övriga viktiga målsättningar kommunstyrelsen arbetar mot under Dessa återfinns företrädesvid i olika planer och policyer beslutade av kommunfullmäktige samt utgörs också av kommunstyrelsens egna mer preciserade målsättningar för innevarande år. Här redogörs bland annat för de planer och policyer som tillkommit/reviderats under Mål (A): Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål A1 Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Verksamhet Delmålet strävar mot ett attraktivt näringsliv i hela Vingåkers kommun. Målet har en sådan karaktär att ansvaret för att nå målsättningen delas av flera olika aktörer såväl inom den kommunala organisationen som utanför. Inom kommunen är det kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för kommunens näringslivsarbete generellt. Alla nämnder ansvarar dock för arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor inom sina verksamheter. Under våren 2012 har personalenheten arbetat med att analysera resultatet från den arbetsklimatmätning som gjordes under Respektive enhet i kommunledningsförvaltningen har också fått i uppdrag att välja ut ett till två områden i enkäten som anses särskilt angelägna att jobba vidare med. De valda områden har sedan inrapporterats till personalenheten som under hösten har gått vidare med synpunkterna och bearbetat resultatet 1. Personalenheten har också under hösten genomfört en tvådagarsutbildning för samtliga chefer och ett trettiotal skyddsombud i kommunen. Arbetet har skett i samarbete med företagshälsovårdet Feelgood och har syftat till att bibehålla och förstärka kunskaperna inom arbetsmiljöarbetet. Måluppfyllelse Inom områdena arbetsmiljö och ledarskap är det främst kommunledningsförvaltningens personalenhet som arbetar med övergripande strategiska frågor medan ett personalansvar och arbetsmiljöansvar finns hos varje enhetschef. Personalenheten har under 2012 genomfört analysarbete efter den arbetsklimatmätning som gjordes under 2011 och enheten har också genomfört utbildning med samtliga chefer och skyddsombud. På enheterna har kontinuerliga arbetsplatsträffar genomförts där arbetsmiljö och jämställdhetsfrågor diskuteras. Sammantaget har de aktiviteter som planerades för genomförts varför måluppfyllelsen får sägas ha varit god. 1 För kommunen som helhet visar mätningen inga stora förändringar utan resultaten är ungefär detsamma som vid mättillfället (18)

102 Delmål A2 Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet. Verksamhet Målet syftar mot en öppen och tillgänglig kommun där det är lätt för medborgarna att komma i kontakt med kommunen och där den service man efterfrågar erbjuds med hög kvalitet och effektivitet. Målet kan också förstås i ett bredare perspektiv där målsättningen är att lokalsamhället i mer generell mening ska vara tillgängligt, t.ex. för personer med funktionshinder. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för dessa frågor även om alla nämnder förväntas arbeta mot målsättningarna. Under detta mål faller även kommunstyrelsens verksamhet som syftar till en effektivare förvaltning även om åtgärderna inte är av en sådan karaktär att de riktar sig mot service som vänder sig till medborgarna. Under våren 2012 har ett arbete påbörjats för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Det innebär t.ex. tydligare uppföljnings och utvärderingsmetoder samt att tydligare ange vilka krav medborgarna kan ställa på den kommunala servicen. Under hela 2012 kommer arbetet med att implementera kommunens nya styrmodell att fortsätta. I styrmodellen utgör det mer utvecklade målarbetet en viktig del vilket får betydelse i såväl nämnplaner/verksamhetsplaner som i delårsbokslut och årsredovisningar. Syftet är att uppföljningen av kommunens arbete mot målsättningarna ska bli tydligare. Delårsredovisningen 2012 innebar det första tillfället då de nya målen och delmålen utvärderades. Arbetet med att implementera styrmodellen och förbättra kvalitetsarbetet pågår dock hela tiden, bland annat har arbetet med planeringsförutsättningarna utvecklats för att bättre passa med arbetet mot kommunfullmäktiges mål och delmål. Det stärkta kvalitetsarbetet ska också ske genom formulering av kvalitetsdeklarationer vilka på ett tydligare sätt riktar sig just till medborgare. Kvalitetsdeklarationer ska utformas för samtliga verksamheter i samtliga nämnder. I kommunledningsförvaltningen har ett arbete påbörjats med två deklarationer men fortfarande återstår ett arbete innan de kan beslutas av kommunstyrelsen. I slutet av maj beslutade kommunstyrelsen att fastställa nytt förslag på förvaltningsorganisation. Samtidigt gavs uppdrag till t.f. kommunchef att tillsammans med förvaltningschefer och i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott implementera den nya organisationen, tillsätta nya och förändrade tjänster samt genomföra nödvändiga justeringar i reglementen, delegationsordningar, attestantförteckningar m.m. Kommunledningsförvaltningen fick även i uppdrag att se över hur frågor om jäv och jävsliknande situationer ska hanteras i den nya organisationen. Dessutom fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda nytt ekonomisystem för Vingåkers kommun. Beslutet gällande ny organisation innebär att nuvarande förvaltningar skulle sammanföras i en gemensam förvaltning. I samband med att nya kommunchefen Marita Skog inledde arbetet med att implementera den nya organisationen gjordes vissa avsteg från tidigare beslut. Marita Skog lade fram ett nytt förslag där förvaltningsorganisationens tidigare utseende behölls och där vissa förändringar gjordes inom kommunledningsförvaltningen. En ekonomichefstjänst tillskapades och en ny enhet med ansvar för IT och säkerhetsfrågor. Samtidigt förändrades utvecklingsnämnden till en samhällsbyggnadsnämnd med tydligare ansvar för myndighetsutövande verksamhet inom bygg- och planområdet och inom miljöområdet. Kommunstyrelsen beslutade om det nya förslaget till organisation i januari Till uppdraget att utreda ny förvaltningsorganisation hörde även uppdraget att utreda förändringar av fastighetsorganisationen. Utredningen ledde till att kommunen under hösten sålde i stort sett 4 (18)

103 samtliga fastigheter till Vingåkers kommunfastigheter AB. Syftet med förändringen är att skapa förutsättningar för en mer effektiv lokalanvändning i verksamheterna. I och med försäljningen av fastigheterna ska Apotekshuset utrymmas och kommunledningsförvaltningen ska samordnas till Parkvägen 8. Under våren 2012 har också en undersökning genomförts kring hur medborgarna i Vingåkers kommun uppfattar informationen från kommunen. Den viktigaste kanalen för kommuninformation är enligt de tillfrågade kommuntidningen Vingåker för dig där hela 87 % känner till och läser tidningen. Undersökningen visar också att ungefär 50 % av Vingåkersborna använder kommunens webbplats för att få information. Svaren i undersökningen kommer utgöra en viktig del i höstens arbete med ny kommunikationspolicy, grafisk profil och ny webbplats som alla kopplas till Vingåkers vision Ekonomienheten fortsatte under 2012 sitt arbete med utredning och utveckling av ekonomisystemet och under december månad övergick kommunen till elektronisk hantering av leverantörsfakturor. Det innebär bland annat att alla fakturor scannas in i ekonomisystemet och därefter skickas de elektroniskt ut till verksamheterna för kontering och attestering via webben. Personalenheten har under 2012 slutfört sitt arbete med att införa ett nytt lönesystem, Personec P. Arbetet genomfördes i samarbete med Flens kommun och erfarenheterna är så här långt positiva. Måluppfyllelse De verksamhetsmål som anges i nämndplanen har tills största delen uppnåtts. De aktiviteter som var planerade under 2012 har i de flesta fall slutförts. Ett nämndmål som inte uppfylldes under 2012 är införandet av kvalitetsgarantier för kommunstyrelsens verksamhetsområde. Där återstår fortfarande ett arbete och målsättningen är reviderad till ett slutförande under Måluppfyllelsen bör ändå bedömas som god så flertalet av nämndens ambitioner i nämndplanen för 2012 har uppnåtts. Delmål A3 Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Verksamhet Kommunen strävar efter att i så många avseenden som möjligt bedriva verksamheten och erbjuda god service med så stor hänsyn tagen till miljöfaktorer som möjligt. I alla verksamheter skall ett miljötänkande genomsyra arbetet. Syftet är att belasta miljön så lite som möjligt och att inte påverka de gemensamma naturresurserna negativt samt att effektivisera den kommunala förvaltningen för att få ut så mycket verksamhet som möjligt ur begränsade resurser. Kostverksamheten har under våren 2012 arbetat med framtagandet av en kostpolitisk plan där konkretiserade målsättningar av delmålet om användandet av naturresurserna skrivs in. Ett exempel är att andelen inköpta ekologiska varor skall vara större än 3 % vilket var utfallet Kostverksamheten har också börjat mäta svinnet (matavfall) vilket enligt planen ska minska. Mätningarna kommer fortsätta och sedan sammanställas. Planen antogs av kommunfullmäktige under hösten Kostverksamhetens effektiviseringsarbete har inneburit ett positivt utfall för Uppdraget att se över lokalanvändningen har fortsatt under 2012 och inom kommunledningsförvaltningen har det framförallt rört samlokaliseringen av förvaltningen till 5 (18)

104 Parkvägen 8. Samlokaliseringen, som sker under våren 2013, innebär en minskad användning av lokalyta. I början av juni beslutade kommunfullmäktige att utredning och kostnadsberäkning avseende flytt och integrering av Högsjö förskola och fritidshem ska göras i samråd med Vingåkers kommunfastigheter AB. Vidare beslutades att ett ägardirektiv ska ges till Vingåkers kommunfastigheter AB att köpa fastigheten. I början av februari beslutade kommunfullmäktige att fastställa Energi och miljöplan handlingsplan för ett hållbart Vingåker samt att upphäva Energiplan ( , 11) och miljövårdsplan ( , 51). Detta har medfört att energi- och miljöfrågorna har lyfts fram ytterligare. Detta har till stor del bidragit till att Vingåkers kommun har klättrat på Miljöaktuells rankning över Sveriges bästa miljökommuner, från plats 243 under 2011 till plats 88 vid mätningen under Måluppfyllelse Flera av de nämndmål som anges i kommunstyrelsens nämndplan för 2012 i relation till målet om effektiv och hållbar användning av naturresurser är uppfyllda. Effektivare administrativa rutiner har skapts på flera av förvaltningens enheter och målet att förändra förvaltningsorganisationen för en mer effektiv hantering av fastigheter är också uppfyllt. Kommunledningsförvaltningen gör under våren 2013 en effektivisering som innebär mindre lokalyta. Den sammanlagda bedömningen är att målet om en effektivare resursanvändning är uppnått. Delmål A4 Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa Verksamhet Folkhälsofrågorna är centrala för kommunens ansvar för att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Kommuner har en viktig roll för befolkningens hälsa. Samtidigt har folkhälsoområdet många olika aktörer som verkar för god folkhälsa och faktorerna som påverkar hälsan kan vara av sådan art att det tar lång tid mellan insats och resultat. Många faktorer är t.ex. strukturella som utbildning och sysselsättning. Det kan alltså vara svårt att avgöra vems och vilka insatser som faktiskt haft betydelse. Trots detta finns mycket att vinna på att ha en aktiv politik i folkhälsofrågor på kommunal nivå. Framförallt i det förebyggande arbetet har kommunen en stor betydelse. På grund av frågans art och bredd har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för folkhälsofrågorna även om det finns tydliga kopplingar till andra nämnders verksamheter. Folkhälsofrågorna är under 2012 ett prioriterat område inom kommunstyrelsens verksamhet med fokus på ungdomars hälsa. I slutet av februari beslutade kommunstyrelsen att inrätta ett nytt hälso- och trygghetsråd. Pensionärsrådet, handikapprådet och BRÅ kommer fortsatt finnas kvar, dock kommer vilande råd att avslutas. Frågor som tidigare har diskuterats i de råd som avslutas kommer nu innefattas i det nya hälso- och trygghetsrådet. Syftet med det nya hälso- och trygghetsrådet är att bedriva ett långsiktigt arbete för att främja hälsa och trygghet samt att förebygga ohälsa. Rådet kommer att bestå av ett övergripande råd med operativa arbetsgrupper under sig. Under våren 2012 har projektet Äldres hälsa fortsatt, projektet startades i augusti Cirka 125 personer mellan år deltar i projektet. De deltagande har antingen diabetes, högt blodtryck, lättare depression eller ökat bukomfång. En del av de deltagande i gruppen har en hälsocoach 6 (18)

105 och en del av de deltagande i gruppen har inte det. Efter projektets slut kommer en vetenskaplig utvärdering att genomföras utifrån de resultat som framkommer för dessa två grupper. Under 2012 är arbetet med ungdomars hälsa prioriterat. Detta yttrar sig genom att folkhälsosamordnaren tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har arbetat med att ta fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. Strategin kommer under 2013 att konkretiseras genom utformandet av handlingsplaner. Måluppfyllelse De aktiviteter som finns framtagna i nämndplanen i relation till folkhälsomålen är genomförda. Strategier för att påverka folkhälsan behöver dock vara långsiktiga då förändringar sker över tid och det ofta är lång tid mellan insats och utfall. Målet i nämndplanen anses dock under 2012 vara uppfyllt. Delmål A5 Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter Verksamhet Möjligheterna till effektiva och funktionella kommunikationer är centralt för en liten kommun som Vingåker. Många kommuninvånare arbetspendlar ut till andra kommuner, framförallt till Katrineholm, Stockholm och Örebro. Goda kommunikationer möjliggör attraktivt boende i Vingåker men arbete i omkringliggande stora arbetsmarknadsområden. Likaså är bra kommunikation via bredband viktigt för företag och boende för att göra kommunen attraktiv. Det övergripande ansvaret för kommunikationer ligger på kommunstyrelsen. Detta är ett prioriterat område under I slutet av januari beslutade kommunstyrelsen att ställa sig bakom Länstrafikens principiella förslag i kommunöversyn för Vingåkers kommun. De största förändringarna som lyfts fram i Länstrafikens förslag är att det kommer gå fler turer på sträckorna Vingåker-Katrineholm, Vingåker-Läppe-Odensbacken (vidare mot Örebro) samt Vingåker-Högsjö. I slutet av maj godkände kommunstyrelsen förslag på införande av kommunikationssystemet Rakel för Vingåkers kommun. En plan har tagits fram på ett successivt införande där strategiskt viktiga funktioner i kommunens krisorganisation först förses med systemet. Telefoner kommer börja köpas in under Under våren har kommunstyrelsen också beslutat om medfinansiering för utbyggnad av bredband i Läppe. Arbetet med bredbandsutbyggnad har under hösten 2012 stärkts genom beslut om en IT-infrastrukturstrategi. Strategin pekar ut vilka insatser som ska prioriteras under kommande år. Måluppfyllelse De mål som anges i nämndplanen har till viss del uppfyllts. Det finns dock fortfarande ett viktigt arbete med att implementera de beslut som tagits varför målet inte kan sägas vara helt uppfyllt. 7 (18)

106 Mål (B): Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål B1 Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Verksamhet Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Här har kommunen en stor betydelse och ett stort ansvar. Skol- och barnomsorg pekas till exempel ofta ut som särskilt viktiga arenor eftersom barn och ungdomar befinner sig där under en lång och betydelsefull del av uppväxten. Kommunstyrelsen har även här ett övergripande ansvar för både egen verksamhet och för att nämndernas verksamheter samordnas. Som det har nämnts tidigare är arbetet med ungdomars hälsa ett prioriterat område under Under 2012 har folkhälsosamordnaren tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. Under sommaren 2012 har ett ungdomsläger genomförts för ungdomar från Vingåker och från kommunens vänort Mühltal i Tyskland. Lägret pågick mellan 1-8 augusti och samlade knappt 20 ungdomar. Syftet med lägret är framförallt att ge ungdomar som i normala fall inte har någon form av internationellt utbyte en chans att träffa ungdomar från andra länder. Måluppfyllelse Målet är brett och en rad olika verksamheter hos kommunstyrelsen har betydelse för möjligheten att skapa goda uppväxtvillkor. Viktiga åtgärder är genomförda under året men flera av åtgärderna behöver följas upp med aktiviteter och det återstår ett arbete med att t.ex. implementera aktiviteter i anslutning till strategier m.m. Målet kan sägas vara delvis uppfyllt. Delmål B2 Vingåker erbjuder ett varierat boende och tillgänglighet i attraktiva boendemiljöer Verksamhet En grundförutsättning för en framgångsrik kommun är tillgängligheten till attraktiva boendemiljöer. För Vingåkers kommun är det centralt att kunna erbjuda attraktiva boenden i varierande lägen då kommunen har en relativt stor arbetspendling ut från kommunen. Kommunstyrelsen har tillsammans med utvecklingsnämnden det övergripande ansvaret för att tillse tillgången på attraktiva boenden. I mitten av mars antogs förslag till detaljplan för del av fastigheten Sävstaholm 2:325 m.fl. Aktuellt planområde är beläget i centrala Vingåker och omfattar den så kallade Tennisparken samt delar av angränsande fastigheter. Planen är en del i centrumutvecklingen av Vingåkers tätort och syftar till att synliggöra och tillgängliggöra Tennisparken samt utveckla handelsstråket i tätorten. Detta kan i framtiden betyda att attraktiva boendemiljöer skapas, i enlighet med delmålet. I slutet av mars antogs detaljplan för fastigheten Smeden 4, som är en del av kvarteret Smeden i centrala Vingåker. Syftet med planen är att möjliggöra en ombyggnad av Systembolagets tidigare butikslokal till bostäder. I och med detta frigörs centralt belägna bostäder med god tillgänglighet, 8 (18)

107 vilket är i enlighet med aktuellt delmål. Det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen har under sen höst 2012 fördröjts något på grund av stor omsättning på tjänsten som planeringssekreterare. Arbetet med Tennisparken har fortsatt med kontakter med näringslivet för dialog kring anpassningar av anslutande parkeringar och liknande. Arbetet med att få ett sammanhållet kommunhus har under 2012 fortsatt. En viktig utgångspunkt i förändringen är att skapa attraktivt belägna samt tillgängliga bostäder i och med att Apotekshuset frigörs. Även den fastighet där förskolan Myrstacken är belägen ska frigöras genom förändringar inom barn- och utbildningsförvaltningen där Vidåkerskolan rustas upp och omflyttningar görs av bland annat förskolan. Lokalerna såldes under hösten till Vingåkers kommunfastigheter AB och syftet är att bolaget ska omforma och renovera fastigheterna till boenden. Ett viktigt mål för kommunstyrelsen i nämndplanen för 2012 är att vända den negativa befolkningstrenden. Vingåkers kommun har fortfarande en negativ befolkningsutveckling och målet är tydligt ett långsiktigt mål. Flera av de insatser som är gjorda leder i förlängningen förhoppningsvis till en mer attraktiv kommun vilket så småningom kan leda till att den negativa befolkningsutvecklingen bryts. Måluppfyllelse Arbetet med lokaleffektivisering har gått stadigt framåt under 2012 och flera insatser har gjorts för att friställa attraktiva lokaler med syfte att skapa fler centrala boenden. I de delarna är målet uppfyllt. Delmål B3 Vingåker är en attraktiv besökskommun Verksamhet Under sommaren 2012 kommer arbetet med att byta ut den gamla reningsanläggningen i badhuset att påbörjas. Syftet är att förlänga badhusets livslängd samt att göra det mer attraktivt för besökare. Inom kommunledningsförvaltningen har också projektet med centrumförnyelse pågått. Ännu har dock få konkreta åtgärder genomförts och flera delar av projektet är i en planeringsfas. Måluppfyllelse Målet kan sägas vara delvis uppfyllt. Medan vissa aktiviteter är genomförda befinner sig andra i planeringsstadiet. Det finns alltså fortfarande flera delar att skapa tydliga aktiviteter kring för att arbetet mot målsättningen ska fortskrida. Delmål B4 Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Verksamhet Som nämnts tidigare har det under våren 2012 påbörjats ett arbete för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Det innebär t.ex. tydligare uppföljnings och utvärderingsmetoder samt att tydligare ange vilka krav medborgarna kan ställa på den kommunala servicen. Detta kommer att ske genom formulering av kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationer ska utformas för samtliga verksamheter i samtliga nämnder. Detta arbete har endast startats upp under hösten 2012 med en omvärldsanalys. Fortfarande återstår formandet av kvalitetsdeklarationer för just 9 (18)

108 Viingåkers kommun. Under våren har förslag till revidering av de allmänna lokala ordningsföreskrifterna arbetats fram. Förslaget är att dessa ska börja gälla Ett annat verksamhetsmål är att möjliggöra för medborgarna att lämna in synpunkter på kommunal service/verksamhet. Detta arbete har inte påbörjats ännu. Måluppfyllelse Att arbeta in ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete. Under våren har åtgärder genomförts som skall stärka dessa möjligheter men ett konkret resultat tar länge tid att uppnå. Bedömningen är att målet inte är uppfyllt. Delmål B6 I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer Verksamhet Kommunstyrelsen har inte jobbat aktivt med detta delmål under våren 2012 och kommunstyrelsen hade inte heller några specifika målsättningar i nämndplanen för detta. Därför görs ingen bedömning av måluppfyllelse. Mål (C): Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål C1 Vingåker uppmuntrar till företagssamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Verksamhet I maj 2012 genomfördes för första gången Den stora besöksdagen. Över 70 företag i Vingåkers kommun från olika branscher och geografiska lägen fick besök av tjänstemän och förtroendevalda. Resultaten från besöket kommer att redovisas för kommunstyrelsen samt allmänheten i augusti Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa engagemang i utvecklingsarbetet, i enlighet med vision för Vingåkers kommun. Förslaget från förvaltningen är att göra Stora besöksdagen till en årligen återkommande aktivitet. Förvaltningen jobbar också aktivt genom ökad tillgänglighet och förenklad kommunikation för att skapa en förstärkt bild av kommunen som företagsvänlig. I mitten av april godkändes förslag till köpeavtal om försäljning av mark vid Breneområdet till Sjötorps Bygg AB. På marken ska Sjötorps Bygg AB uppföra lokaler för sin verksamhet med kontors-, personal- och förrådsutrymmen. Byggnation har startat under hösten Kommunstyrelsen har också under 2012 arbetat fram en strategi för IT-infrastruktur vilket är en viktig form av infrastruktur för företagens verksamhet. Dock återstår arbetet med att implementera strategin vilket av resursskäl måste ses som ett långsiktigt arbete. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är svår att bedöma då målet både handlar om faktiskt företagsklimat och olika aktörers attityd till och synen på företagsklimatet i Vingåkers kommun. Viktiga aktiviteter har dock genomförts som bedöms påverka målet positivt på både kort och lång sikt. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. 10 (18)

109 Delmål C2 Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar Verksamhet I mitten av mars antogs detaljplan för del av fastigheten Stavhälla 1:7. Detaljplanen är av stor vikt för Vingåkers kommuns utveckling. Aktuellt planområde är beläget i östra Läppe. Fastigheten är delvis belägen inom strandskyddat område. I Vingåkers kommuns nya översiktsplan, antagen , redovisas rubricerat planområde såsom lämpligt för landsbygdsutveckling i strandnära läge där avsteg från strandskyddet ska kunna medges. Detaljplanen möjliggör en etablering av 36 friliggande enbostadshus i en skogsbevuxen, blockrik norrslänt ner mot sjön Hjälmaren. Ärendet är inte helt avgjort ännu då Länsstyrelsen ej fastställt detaljplanen. Ett arbete pågår också för att friställa fastigheter där det idag pågår kommunal verksamhet. Arbetet görs inom ramen för uppdraget från kommunfullmäktige om lokaleffektivisering och syftet är att skapa attraktiva lägenheter i centrala Vingåker. Arbetet har kommit så långt att fastigheter är sålda till AB Vingåkershem för omställning till bostäder. Viktiga förutsättningar har alltså skapats vilka i förlängningen påverkar beredskapen för inflyttning genom fler tillgängliga bostäder och andra lokaler riktade till näringslivet. Kommunen gör också regelbundet reklam för den mark som finns i Breneområdet och som är avsedd för nyetableringar av företag. Måluppfyllelse Flera aktiviteter har genomförts som i förlängningen bedöms vara positiva för beredskapen för nya företagsetableringar. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Delmål C3 Vingåker är en attraktiv handelsort Verksamhet Målet att skapa en attraktiv handelsort uppnås genom att en rad olika aktörer arbetar mot målet. Kommunens möjligheter att påverka målet är delvis begränsade men ambitionen är att jobba tillsammans med företagare och föreningar för att skapa en attraktiv ort med ett varierat näringsliv. Framförallt inom ramen för arbetet med fördjupad översiktsplan kan kommunen påverka utformning, tillgänglighet och likande av Vingåker som handelsort och därigenom påverka måluppfyllelsen positivt. Arbetet med fördjupad översiktsplan pågår. Måluppfyllelse De aktiviteter kommunen genomför har mer långsiktiga verkningar. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. 11 (18)

110 Kommunstyrelsens arbete med styrdokument under 2012 Under 2012 har kommunstyrelsen också antagit ett antal nya planer och policyer. Andra är under utarbetande men ännu inte klara. Nedan anges de som är klara och vilka planer som det pågår ett arbete med. Följande styrdokument har reviderats/antagits. I följande fall har arbetet med revidering påbörjats men ej slutförts. Energi- och miljöplan Risk- och sårbarhetsanalys Vingåkers kommun Nämndplan för kommunstyrelsen Arbetsordning för kommunfullmäktige Bolagsordning Vingåkers kommunfastigheter AB Kommunal avfallsplan Uppdrag Västra Sörmlands Räddningstjänst Stadgar för stipendium för förbättrad tillgänglighet Allmänna ordningsföreskrifter Lokala ordningsföreskrifter för torghandel Lokala föreskrifter för gångbanerenhållning Strategi för besöksnäringen Kostpolitisk plan IT-infrastrukturprogram Riktlinjer sponsring Fördjupad översiktsplan för centralorten VA-plan Överförmyndarens verksamhet Verksamheten hos överförmyndaren har förflutit som vanligt under året med många intressanta arbetsuppgifter. Under året har skapats ett eget konto (0042) för kostnaderna för ensamkommande barn, så att det skiljs från överförmyndarens andra konto för övrig verksamhet. Detta beroende på att det tar lång tid att få sökta pengar från Migrationsverket. Ofta har överförmyndarens konto tidigare haft minus. Kostnaderna för den övriga verksamheten hos överförmyndaren beror hela tiden på vilka typ av ärenden som kommer in under året och är beroende av om personen får betala kostnaden för god man själv eller om Vingåkers kommun står för kostnaden. Den halvtidstjänst som assistent som socialförvaltningen betalar till överförmyndaren för arbete med de ensamkommande barnen har varit en bra avlastning för överförmyndaren inom verksamheten. Överförmyndaren har varit på länsträff i Eskilstuna och i Katrineholm under året. Att få kontakt med personer som kan ställa upp som god man/förvaltare är svårt men försök till nyrekrytering pågår hela tiden. Några nya personer har dock tillkommit under året. 12 (18)

111 Träffar har anordnats för god man för ensamkommande barn. Förnyelse av kommunens information både till kommuninnevånare och god man/förvaltare pågår fortfarande. Internkontroll Internkontrollen inom kommunstyrelsens arbetsområde innehåller många olika kontrollmoment fördelat på de olika enheterna. I vissa fall har kontrollerna fungerat och i andra fall har eventuella kontroller inte rapporterats in. Kontrollen över politiska besluts genomförande har visat sig vara svår att kontrollera på årsbasis då många ärenden är öppna under en betydligt längre period än ett kalenderår. Samtidigt är ärendeprocessen från politiskt beslut till implementering svår att beskriva i termer av rutiner. Förvaltningen har valt att genomföra kontroll av om justerade protokoll expedieras på rätt sätt vilket sker till allra största delen. Hanteringen av leverantörsfakturor har också varit föremål för kontroll under Den har visat på vissa brister som tagits hänsyn till vid övergången till elektronisk fakturahantering. Framförallt behöver kostnadsställe som referens till leverantörerna anges så att det framgår av fakturan vilket underlättar den elektroniska hanteringen. Likaså krävs, när systemet är infört, kontrollmoment för att säkerställa att det nya systemet fungerar som det är tänkt. Inom kostverksamheten har kontroll av rutiner för egenkontrollprogram genomförts vilka visade på vissa brister i dokumentation vilka nu åtgärdats. Inom kostverksamheten har kontroll av rutiner för egenkontrollprogram genomförts vilka visade på vissa brister i dokumentation vilka nu åtgärdats. Kosten har också kontrollerat ordning och renhållning i köken efter vissa synpunkter från kommunens miljöförvaltning. Handlingsplaner har upprättats och stickprovskontroller under 2012 visar nu att bristerna åtgärdats. Personalenheten har genomfört internkontroll i enlighet med upprättad plan. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i enlighet med Samvekansavtalet. Kontroll av att alla som fått lön utbetald under året haft anställning eller uppdrag sker genom totalundersökning. Lönesystemet fungerar så att någon ersättning inte kan utbetalas om inte registrering i lönesystemet skett genom upprättat anställningsbevis som grund. Arbetsskadeanmälan görs av enheterna till Försäkringskassan och Friskvården. Kontroll sker regelbundet och har visat att arbetsskadeanmälningar upprättas och skickas in till Försäkringskassan i enlighet med upprättade rutiner. Beträffande tjänstgöringsrapporternas överensstämmelse med tidigare rapporterade avvikelser vid inrapportering i systemet sker månatligen genom stickprov. Avvikelser har konstaterats vid något enstaka tillfälle. Rättelse har skett. Personalenheten har att verka för att riskanalys och handlingsplan avseende arbetsmiljöarbetet upprättats för varje nämnd. Det kan konstateras att enheten inte lyckats med arbetet ut mot förvaltningar och enheter med det systematiska arbetet med framtagandet av riskanalyser, handlingsplaner samt rapportering till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. Enligt de månatliga uppföljningar som gjorts beträffande rehabiliteringsrutinens efterlevnad talar de för att verksamheternas arbete med rehabilitering av långtidssjukskrivna följer upprättad rutin. Sammantaget har internkontrollarbetet vid kommunledningsförvaltningen fungerat tillfredställande även om det finns kontrollmoment som inte genomförts. Flera av kontrollerna har dock påvisat ett behov av förtydligade rutiner och ökad effektivisering vilket är syftet med internkontroll. Arbetet med att utveckla internkontrollen fortsätter under (18)

112 Ekonomisk utvärdering Kommunstyrelsen redovisar för verksamhetsåret 2012 totalt en negativ budgetavvikelse på tkr. Den politiska verksamheten lämnar en negativ avvikelse mot budget på 46 tkr. Kostnaderna för god man avseende flyktingbarn återsöks som bidrag från Migrationsverket. I några fall har inte bidrag beviljats fullt ut, vilket medfört att en negativ avvikelse uppstått på 125 tkr. Kostnaderna för överförmynderi har däremot blivit lägre än budgeterat och medför en positiv budgetavvikelse på 172 tkr. Hur stora kostnaderna blir för överförmyndarens verksamhet är avhängigt vilken sorts ärenden som inkommer under året och är beroende av om personen får betala kostnaden för god man själv eller om Vingåkers kommun står för kostnaden. Kostnaderna för revision överskrider budget med knappt 50 tkr. Övriga poster inom politiken har smärre avvikelser jämfört med budget. Kommunstyrelsens resurs till förfogande på tkr har under året till största delen använts till delar av kostnaderna för konsultstöd för framtagande av förslag till förändrad kommunal organisation samt rekrytering av ny kommunchef, totalt ca 310 tkr. Vidare har 217 tkr använts till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar (feriearbete och Framtidsboxen). Cirka 75 tkr har också använts till att under hösten anlita konsultstöd vid rekrytering av ny rektor till Vidåkersskolan. Slutligen har cirka 40 tkr använts till medfinansiering av bredbandssatsning i Läppe. Beslut har också fattats om att bevilja Vingåkers Bio stöd med ca 300 tkr avseende digitalisering förutsatt att de också beviljas statligt stöd. Slutligt besked har inte lämnats under 2012 varför medlen kvarstår. Totalt vid årets slut återstår 512 tkr av kommunstyrelsens resurs. Den gemensamma kommunledningsadministrationen redovisar en negativ avvikelse jämfört med budget på tkr. Den största delen härrör från högre personalkostnader än budgeterat. Dels medförde rekryteringen av ekonomistrateg en högre kostnad än vad som budgeterats och dels har dubbel kostnad för kommunchefslön belastat verksamheten under två månader i slutet av året då nyrekrytering var verkställd. Kostnaderna för utredningar har överskridit budget med drygt 140 tkr. Under året har kostnader för framtagande av it-infrastrukturprogram samt delar av konsultkostnaden för förändrad kommunal organisation belastat utredningskontot. Vidare har konsultstöd avseende juridiska och skattemässiga konsekvenser av fastighetsaffären medfört kostnader på ca 325 tkr som inte varit budgeterade. Slutligen fanns också en ofördelad besparing för kommunstyrelsens verksamheter på 210 tkr. Enheten för nämndservice lämnar en positiv avvikelse mot budget på 115 tkr, vilket främst förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat som en följd av sjukskrivningar och partiella föräldraledigheter. Gällande telefonväxeln så har kommunen från och med april 2012 ett nytt avtal, vilket medfört något lägre kostnader än budgeterat (såväl de fasta kostnaderna som samtalskostnaderna). Utvecklingsenheten redovisar för 2012 en positiv budgetavvikelse på 475 tkr, där merparten förklaras av att tjänsten som enhetschef varit vakant under större delen av året och att informatörstjänsten haft rollen som enhetschef i avvaktan på den förändrade organisationens ikraftträdande. Detta har i sin tur medfört att arbetet inom information och marknadsföring inte kunnat fortskrida enligt budget, vilket innebär att en positiv budgetavvikelse har uppkommit. 14 (18)

113 Ekonomienheten lämnar en positiv budgetavvikelse på 71 tkr. Partiella föräldraledigheter har bidragit till den positiva budgetavvikelsen. En person har varit tjänstledig för studier och ersattes under hela 2012 med vikarie. Personalenheten redovisar en negativ avvikelse jämfört med budget på 202 tkr. Det är framförallt kostnaderna för rehabilitering som blivit dyrare än budgeterat med anledning av ett omplaceringsärende från en annan förvaltning. Även kostnaderna för facklig verksamhet har under året varit högre än kalkylerat. Avvikelsen har sin grund i högre facklig aktivitet och mer utbildning för fackliga företrädare än vad som beräknats. Friskvården lämnar en positiv avvikelse jämfört med budget på 192 tkr, vilket har sin orsak i såväl högre intäkter som lägre kostnader än budgeterat. Försäljningen av träningskort i vår egen träningslokal i Åbrogården har gått bättre än planerat. Vidare har en partiell tjänstledighet medfört lägre personalkostnader. Friskvårdsprojektet var inte budgeterat och har medfört en negativ budgetavvikelse på 80 tkr beroende av kostnader för vikarier till de enheter som deltog i projektet. Den insats som genomförts i och med projektet beräknas betala sig genom lägre sjukfrånvaro och bättre arbetstrivsel för berörda. Kostnaderna för bidrag och avgifter redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på 315 tkr. Kommunens kostnader för kollektivtrafik har blivit knappt 200 tkr dyrare än budgeterat med anledning av underskottstäckning för både 2011 och Kostnaderna för Vingåkers andel i Viadidakt har blivit drygt 400 tkr lägre än budgeterat. Här fanns marginal i budgeten avseende Vingåkers andel av löneökningar. Viadidakt lämnar ett positivt resultat för 2012 och kommunen har krediterats sin andel av detta resultat. Kostnaderna för hemsändningsbidrag har blivit lägre än beräknat då verksamheten vid Österåkers Lanthandelscenter avvecklats under året och inga ansökningar avseende hemsändning har inkommit sen sommaren. Den tekniska enheten inklusive kostverksamheten redovisar totalt en negativ budgetavvikelse på tkr. Teknisk administration lämnar en positiv avvikelse mot budget på 97 tkr, vilket främst beror på att budgeten för konsulttjänster inte har utnyttjats. Vidare har personalkostnaderna varit lägre än budgeterat med anledning av en partiell sjukskrivning. Kostnaden på drygt 300 tkr för uppgörelsen med Spesab var inte budgeterad. Kostenheten redovisar totalt en positiv budgetavvikelse på 376 tkr beroende på lägre intäkter men också lägre kostnader än budgeterat. Intäkterna visar en negativ avvikelse med anledning av att närvarofrekvensen bland brukare inom socialnämndens verksamheter varit lägre än beräknat samt beroende på svinn. Åtgärden under året har varit att täppa till detta och analys av felkällor har genomförts och nya rutiner har upprättats. På kostnadssidan visar livsmedelsbudgeten en positiv avvikelse på cirka 900 tkr, vilket förklaras av den lägre närvarofrekvensen bland boende på Humlegården, färre barn inom skolan samt att en ökad kostnadsmedvetenhet råder. Personalkostnaderna överskrider budget med 478 tkr, vilket beror på en ofinansierad tjänst som en följd av övertagandet av ekonomibiträden från barn- och utbildningsnämnden samt avsaknad av vikariebudget. Enheten för kommunalteknik lämnar en negativ avvikelse mot budget på tkr dels beroende på högre kostnader för snöröjning än beräknat och dels beroende på reparationer av kommunens gatubelysning. Vidare har kostnaden för inventering av kommunens grönytor inför upphandling av grönyteskötsel belastat verksamheten med 300 tkr. 15 (18)

114 Fastighetsenheten redovisar en negativ avvikelse på tkr. Kostnaderna för reparationer av fordon har överskridit budget med cirka 240 tkr främst beroende på reparation av gräsklippare. Totalt har dock intäkter från fordonsförsäljningar medfört att nettoavvikelsen för fordon blir positiv jämfört med budget. På fastighetssidan har akuta åtgärder i fastigheterna medfört en negativ avvikelse jämfört med budget på 1,8 mkr bland annat har renovering av Ålands förskola skett både invändigt och utvändigt och Lindgårdens förskola har genomgått utvändig renovering. Budgetmedel har delvis saknats för utförda arbeten. Kostnaderna för energi har däremot blivit cirka 475 tkr lägre än budgeterat. Dagvatten, deponi och återvinningsstationer redovisar totalt en positiv budgetavvikelse på 125 tkr. Investeringar Kommunstyrelsens verksamheter har under 2012 genomfört investeringar för motsvarande 9,3 mkr varav den tekniska verksamheten står för merparten. Det största enskilda investeringsprojekt som genomförts under året är ny reningsanläggning i badhuset till en utgift av 1,7 mkr. Bland övriga projekt på fastighetssidan kan nämnas fönsterbyten på Sävstaskolan, takarbeten och nya armaturer i Marmorbyns sporthall, nya sophus vid åtta av kommunens fastigheter samt ny motordriven grind till kommunförrådet. Gatu- och asfalteringsarbeten har bland annat genomförts på å-promenaden, i anslutning till fastigheterna Spesab och Kvarnängshallen samt vid Sävstaskolan där ett större projekt för att förbättra trafiksäkerhet genomförts. Projektering av arbetet med trafikanpassning och omläggning av Humlegatan har inletts, med planerat genomförande under 2013 då särskilt anslag finns anvisat i investeringsbudgeten. Inom parkverksamheten pågår utbyte av lekredskap på skolgårdar och allmänna lekplatser, ett arbete som inleddes 2011 och även kommer att pågå under Arbetet med försköning av centrum har fortsatt bland annat med uppsättning av ljusslingor utmed Bondegatan. Alkolås i kommunens bilar är ett projekt som inleddes 2012, då nio bilar fått alkolås inmonterade och ska fortsätta 2013 och 2014 då målet är att samtliga fordon ska ha alkolås. Nytt lönesystem, Personec P, har tagits i drift från och med april För hela projektet uppgår investeringsutgifterna till 1,6 mkr varav 0,9 mkr förbrukats Kalkylen var beräknad till drygt 1,0 mkr. Med sänkta driftkostnader som har redovisats i investeringskalkylen sker en nettobesparing med knappt 200 tkr 2012 och från och med 2013 med drygt 300 tkr. Bland övriga investeringar som genomförts inom den gemensamma kommunadministrationen kan nämnas telefoner för kommunikationssystemet Rakel, läsplattor till barn- och utbildningsnämndens ledamöter, uppgradering av bibliotekssystem, mikrofonanläggning i fullmäktigesalen samt utrustning och införande av scanning och elektronisk attest av leverantörsfakturor. Framtiden Trenden med minskad befolkning och hög arbetslöshet fortsätter i kommunen, vilket medför lägre skatteintäkter. Den budget som fullmäktige beslutade om på sitt sammanträde i november 2012 för perioden är en svag budget som inte medger några oförutsedda kostnader. Med anledning av de prognoser som kommunen fått från SKL (Sveriges kommuner och Landsting) innebär det nedrevideringar av skatteintäkter och generella statsbidrag för kommunen. 16 (18)

115 Därmed blir det svårt för kommunen att tillgodose de äskanden om ramutökningar som nämnderna önskat sig inför planperioden. Kommunens styrmodell bygger på mål- och resultatstyrning som styrform för att ständigt utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Implementering av styrmodell utifrån visionen och övergripande mål ska fullföljas och förbättras under åren. Kommunen står inför stora utmaningar. Det går att sammanfatta kommunens uppdrag i fyra perspektiv; medborgare, medarbetare, processer och ekonomi. Det finns en visions för Vingåker 2020 som ska implementeras i alla led under de kommande åren. Framföralla ska vi vara stolta som invånare, medarbetare och företagare! Medborgare Den demografiska förändringen kräver ständig anpassning och följsamhet av kommunens verksamheter. Vingåkers kommun måste skapa både förutsättningar för invånare att kunna bo kvar liksom att vara attraktiv kommun för inflyttning. Ökat bostadsbyggande och centrumutveckling är önskvärt i nära samarbete med näringslivet och medborgare. Tillgång till arbetsmarknader/regionförstoring genom ökad arbetspendling är ett måste. Det behövs både infrastruktur och hållbara transportmedel, alltså utveckling av goda kommunikationer. Kommunen har sålt sina fastigheter till de kommunala bolagen Kommunfastigheter i Vingåker AB/ AB Vingåkershem vilket ska leda till bättre affärsmässighet. Vissa gemensamhetslokaler kommer att renoveras för att nyttjandegraden ska bli större i fräschare aula och idrottshall i centralorten. Kommunen kommer att ta fram en plan för hur deponi och avfallshantering ska skötas i framtiden, även en ny återvinningsstation behöver planeras. Inom ramen för översiktsplaneringen arbetas en fördjupad översiktsplan för centralorten fram. Äldre, äldre ökar i kommunen vilket ställer krav på äldreomsorgen samtidigt som det minskar barn i skolåldern vilket ställer krav på anpassning av personal och lokalbehov inom pedagogisk verksamhet. Medarbetare Vingåkers kommun vill vara en attraktiv och modern arbetsgivare. Aktivt ledar- och medarbetarskap är en förutsättning för att utföra god service och bra tjänster gentemot våra medborgare, kunder och brukare. Grunden för ett förbättringsarbete ligger i värderingar och förhållningssätt som finns hos oss alla. Därför är det viktigt att alla i kommunen har en gemensam värdegrund som inkluderar politiker och medarbetare. Tydliga krav och förväntningar ska ställas på chefernas ledarskap. Karriärmöjligheter och kompetensutveckling blir viktiga förutsättningar samtidigt som 17 (18)

116 kommunen arbetar med att stimulans för att främja hälsa och tidiga insatser för att minska sjukfrånvaron. Processer Kommunen har förtydligat sin organisation för att skapa förutsättningar för effektivare kommunal service. Ledarskapets huvuduppgift är att skapa resurser och stödja medarbetarnas arbete med ständiga förbättringar. Genom att tydligt koppla samman värderingsarbetet och ett arbete med att ständigt förbättra de administrativa processerna lean - med organisationens framtida kompetensbehov så ges medarbetare förutsättningar att lyckas och bli stolta. Kommunen kommer även att se över sina centrala processer vilket inkluderar IT och verksamhetssystem samt att göra hemsidor mer tillgängliga till medborgare dygnet runt. Vingåkers kommun Marita Skog Kommunchef 18 (18)

117

118

119

120 VK101S v , TJANSTEUTLATANDE_bokslut.doc TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialnämnden 1 (3) Bokslut 2012 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Överlämna bokslut och verksamhetsberättelse till kommunstyrelsen och revisorerna Begära tilläggsanslag 2013 för investeringar på kr motsvarande det investeringsutrymme som ej utnyttjats 2012 Sammanfattning Socialnämnden gör ett ekonomiskt överskott på cirka 2,5 miljoner kronor Överskottet beror främst på ett hårt och engagerat arbete av alla medarbetare. Trots stor arbetsbelastning och relativt små resurser ligger Vingåkers kommuns socialtjänst i framkant inom många områden. Ytterligare orsaker som bidragit till det ekonomiska resultatet är att behovet av särskilt boende inom äldreomsorgen var så lågt under året att en avdelning kunde hållas stängd hela året och ytterligare en stängdes under hösten. Det har också blivit färre ärenden med personlig assistans. Under året har socialnämnden också haft några statsbidragsfinansierade projekt som bidragit till lägre kostnader. Trots att individ- och familjeomsorgen sänker sina kostnader med cirka 10 % mot 2011 så får den verksamheten ett underskott på cirka 2,5 miljoner kronor. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat kraftigt under året. En stor mängd utvecklingsarbete pågår i samtliga verksamheter. Många av dessa bedöms som strategiskt viktiga för att socialnämnden ska kunna klara sina framtida åtaganden. Om nämnden tvingas till kortsiktiga besparingar kan det därför komma att bli mycket dyrt på några års sikt. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

121 Nämnden behöver fortsätta att utveckla sitt målarbete så att målen både blir färre och mer mätbara. En minskning av antalet centrala styrdokument skulle vara en god hjälp i dessa ansträngningar. 2 (3) Den stora investeringen i ett nytt gemensamt verksamhetsprogram pågår nu för fullt. Det är därför nödvändigt att socialnämnden får tilläggsanslag för investeringar motsvarande det utrymme som finns kvar för Ärendets beredning Samtliga områdes- och enhetschefer har lämnat bidrag till verksamhetsberättelsen fortlöpande under året genom sina månadsrapporter. Bakgrund Förvaltningen fortsätter att försöka skapa en röd tråd från kommunfullmäktiges vision via fullmäktiges mål, socialnämndens mål, mål i olika centrala styrdokument, månadsrapporter och uppföljning till bokslut och verksamhetsberättelse. Verksamheten är mycket komplex och mångfacetterad varför ett önskeläge med få och tydliga mål med bärighet och styreffekt på all verksamhet mer är en vision än ett nåbart mål. Förvaltningens ståndpunkt Socialnämnden och dess förvaltning har under året lyckats väl med att följa växlingarna i behov genom såväl minskningar som utökningar av verksamhet. Det är absolut nödvändigt att implementeringen av det nya verksamhetssystemet kan fullföljas på planerad nivå så att systemets kapacitet kan utnyttjas. Konsekvenser En under året stabil ekonomi och en god måluppfyllelse har bidragit till en lugnare situation i verksamheterna, en utveckling av kvalitén och har möjliggjort ett något mer långsiktigt och strategiskt tänkande. Det kan behövas då utmaningarna i framtiden ter sig svårbesegrade.

122 3 (3) Bilagor Bokslut och verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelser från verksamheten VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

123 VK400S v D2_DOWNLOAD /044c5e e9-a0b5-30c429ad060e/SN_verksamhetsberattelse_2012B.doc 1 (6) SOCIALNÄMNDEN Verksamhetsberättelse 2012 Viktiga händelser Avslutning av projekt Daniel om våld i nära relationer Avslut av projekt Victoria om hedersvåld Avslut av ALVAS projekttid En med Barn- och utbildningsnämnden gemensam strategi för barn och ungdomars hälsa är framtagen. Teatergruppen Allt Möjligt har framfört den revybetonade pjäsen Vingåker för dig Största delen av Ekgården har varit uthyrd till Katrineholms kommun Matsalen på Sävstagården har renoverats En demensavdelning har stängts p g a låg beläggning Tillfälligt avtal med Migrationsverket om endast en asylplats på Fenix mars-september. Tre extra 75 % tjänster på somatiska avdelningar har inneburit en märkbar kvalitetshöjning Friskvårdsprojekt för personalgrupper inom äldreomsorgen Etikutbildning för personal inom äldreomsorgen inom ramen för omvårdnadslyftet Införandet av det nya dataprogrammet Treserva har påbörjats i samtliga verksamheter. Beslut att införa ICF som dokumentationsprincip Demensenheten har arbetat aktivt med att utveckla måltidssituationen Start av en specialiserad grupp inom hemtjänsten för stöd till personer med demenssjukdom, Minnas. Start av hemtjänstcafé en gång i månaden Två nya utförare av hemtjänst godkända enligt LOV. Ett tvåårigt projekt för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd har startat. Nytt nationellt system för dosdispenserade läkemedel, PASCAL. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Boende för ensamkommande barn och kommunens flyktingmottagande bidrar till positiv befolkningsutveckling Aktivt deltagande i samverkan med Viadidakt, arbetsförmedling, försäkringskassa, RAR m fl för att minska arbetslösheten bland ungdomar Friskvårdsprojekt för personalen har genomförts inom äldreomsorgen för att minska korttidsfrånvaron Utvecklingen av sjukfrånvaron kan ej redovisas då statistik ej erhållits under året. Ett urval av gällande styrdokument har gåtts igenom på arbetsplatsträffar. Antalet arbetsplatsträffar behöver dock flerdubblas om alla dokument ska gås igenom årligen. Under året har tre nya enhetschefer rekryterats. De har till stora delar fått den planerade chefsutbildningen. Enhetscheferna i äldre- och handikappomsorgerna har haft extern handledning liksom enhetschefen för Fenix. 1 (10)

124 Delegationsordningen för personalärenden reviderades ej då en omorganisation av kommunen var aviserad. Utbildning i halkkörning för dem som kör minibuss på Fenix har genomförts Personalens språkkunskaper har inventerats Deltidsarbetande har erbjudits utökad tjänst då vakanser uppstått när detta kunnat göras inom befintlig ekonomisk ram och utan allt för stora men för verksamheten. Under året har kvalitetsgarantier för samtliga verksamheter beslutats. En del av uppmärksammade brister i informationen på hemsidan har rättats till. I enlighet med Tillgänglighetsplanen utsågs en stipendiat. Inga specifika miljöinstaser har gjorts under året. Genom arbetet med strategin för barn och ungas hälsa har nämnden arbetat för enförbättrad folkhälsa. Andelen bostäder med hiss har ej ökat i kommunen. Antalet hemtjänstbrukare med privat utförare har på ett år ökat med 50 % från 6 st till 9 st. Nämndens mål och måluppfyllelse För att se de exakta målformuleringarna hänvisas till verksamhetsplanen. Myndighetsbesluten ska ha en rättssäkerhet så att minst 95 % klarar en prövning i högre instans klarade 88 % av de överklagade besluten prövning utan att ändras. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden ska öka jämfört med Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var vid årsskiftet 88, 92 %, en ökning från 88,18 % ett år tidigare. Anhörigvårdare eller den som vårdar ska ges närstående goda stödinsatser. En utvärderingsenkät är genomförd även Samarbete ska utvecklas med olika frivillig- och intresseorganisationer. Samverkan har framför allt utvecklats inom projektet Äldres Hälsa. Fler stödinsatser ska kunna fås som kommunal service utan myndighetsbeslut. Följande insatser kan fås som kommunal service: Primärbehandling på Vårnäs, primärbehandling på Mercur, stödsamtal på familjecentralen. För invånare över 65 år: Mattjänst, trygghetslarm, hjälp av Fixarmalte, egna timmar för serviceinsatser som städning, inköp, trädgårdsskötsel, m.m. 6 personer har under året utnyttjat egna timmar. Valfriheten för brukare ska på olika sätt utvecklas. För att öka valfriheten för brukare har det under året arbetats mycket med genomförandeplaner och delaktighet i dessa. Vård och omsorgscollege ska vara etablerat på regional och lokal nivå. Arbetet med certifiering av lokalt Vård och omsorgscollege har fortsatt. All information som ges ut till allmänheten ska vara tillgänglig för alla och lätt att förstå. Ingen speciell utveckling har skett under året. Personaltätheten på särskilt boende ska utökas. Personaltätheten har under året varit högre. Dels på grund av förstärkning av nattbemanning på demensavdelningarna, dels genom 2 (10)

125 förstärkning på prov av dagpersonal på somatiska avdelningar och dels genom att det varit låg beläggning på platser under året. Socialförvaltningens övergripande mål Styrsystemet har förbättrats och kvalitetsledningssystemet är mer systematiskt Årlig kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har genomförts. Antalet platser i särskild boendeform har varit tillräckliga under året Andelen män i personalstyrkan har minskat från 8,42 % till 7,61 %. Verksamhetsmål inom Individ- och Familjeomsorg Målet om oförändrat försörjningsstöd har ej nåtts Kartläggning av barn med missbruk, psykisk sjukdom eller oväntade dödsfall i familjen har genomförts. Genomgång av rutiner har ej hunnits med i önskad omfattning. Fortsatt utveckling av ALVA, familjecentralen och den egna insatsgruppen har skett. De olika sysselsättningsprojekten har fortsatt och det är fortsatt relativt korta bidragstider för försörjningsstöd. Vissa oklarheter om ansvarsfördelning efter etableringsreformen kvarstår men projekten ISAK och Egenkraft är i full aktivitet för dem som mottogs före etableringsreformen. Verksamhetsmål inom Handikappomsorgen 4 personer har extern daglig verksamhet I slutet av året hade 43 av totalt 68 brukare en genomförandeplan som var högst 6 månader gammal Verksamhetsmål inom Äldreomsorgen Individuella vårdplaner/genomförandeplaner har gjorts för 237 av 286 brukarna i äldreomsorgen. Efterfrågan på särskilt boende har minskat vilket tyder på att stödet i det egna hemmet med hjälpmedel, hemtjänst och hemsjukvård fungerar bra. Kommunen nådde 100 % registrering i palliativa registret. Antalet brytpunktssamtal ska öka. Andelen har ökat från 34 % 2011 till 41,7 % Antalet läkemedelsavvikelser har mer än halverats mot läkemedelsgenomgångar är genomförda Flera insatser har gjorts kring kosten och måltidssituationen Inga dagar med betalningsansvar Arbetet med att förhindra allvarligt vårdrelaterade infektioner bedrivs länsgemensamt tillsammans med landstinget Anhörigstödet har erbjudit många olika former av stöd till anhöriga 3 (10)

126 Ekonomisk utvärdering Sammandrag i tkr Intäkt Kostn Netto Budget Utfall Diff Budget Utfall Diff Budget Utfall Diff Nämnd, gem adm IFO HO ÄO Totalt Socialnämnden lämnar 2012 ifrån sig ett ekonomiskt överskott på tkr. I huvudsak beroende på tillfälligt minskat behov av särskilt boende och ett antal externt finansierade projekt. De stora avvikelserna på intäktssidan beror för IFO:s del på mottagandet av ensamkommande barn och flyktingmottagandet och för äldreomsorgen är det en bokföringsmässig effekt av intäktsfinansiering av hemtjänsten. IFO:s har sänkt sina kostnader med cirka 3 miljoner kr från 2011 och har också minskat sitt underskott med ungefär lika mycket. De största underskotten finns för försörjningsstöd och vård av barn i familjehem och HVB Det är oroande att försörjningsstödet ökat snabbt, inte minst med tanke på att 2013 kommer effekterna av etableringsreformen att börja märkas. Resultatet för flyktingmottagandet och mottagandet av ensamkommande barn går ej att avläsa då staten har en eftersläpning på 6-12 månader på sina utbetalningar. Handikappomsorgen lämnar ett överskott på 673 tkr främst beroende på färre brukare med personlig assistans än budgeterat. Barnkortis har under året sålt platser till två kommuner och Migrationsverket. Socialpsykiatrin har haft mycket extra bemanning på grund av hot och våld mot personal och brukare. Äldreomsorgens resultat hade varit cirka 100 tkr bättre om verksamheten fått utlovad kostnadstäckning för friskvårdsprojektet. Resultatet belastas också med relativt stora belopp på grund av försenat utbyte av leasingbilar. Äldreomsorgen visar ändå ett stort överskott på tkr vilket beror på att verksamheten lyckats anpassa kostnaderna till den lägre efterfrågan som under året rått på särskilt boende. Det andra året med intäktsfinansierad hemtjänst kunde verksamheten finansieras med den interna intäkten efter ett stort effektivitets arbete är sista året då hemsjukvården särredovisas ekonomiskt. Verksamheten har hållit budget. Investeringar Upphandlingen av nytt verksamhetsprogram slutfördes äntligen och införandet påbörjades under 2012 varvid större delen av investeringsutrymmet har förbrukats. De medel som kvarstår begärs som tilläggsanslag för (10)

127 Nyckeltal och verksamhetsmått Avvikelse från standardkostnad enligt SCB/SKL Vad kostar verksamheten i din kommun Negativ siffra innebär att verksamheten har lägre kostnader än förväntat. Som väntat kan bland annat utläsas att kostnaderna inom individ- och familjeomsorg varierar kraftigt över tid vilket är fullt normalt i mindre kommuner. Kostnadsläget är dock oroande högt. För äldreomsorgen beror den något höga standardkostnaden på att lokalkostnaden var 39 % högre än rikssnittet och att intäkterna från avgifter/invånare över 65 år endast var 41 % av rikssnittet. Äldreomsorg % Ind.-o. Fam. Omsorg % ,6-10,3-1,3 5,9 0,7 1,7 13,5 26,9 27,1 17,9 32,3 38,0 Övergripande Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Andel beslut som ej ändras i högre instans % 76 (2 av 87 (13 av (13 av 15) 88 (23 av 26) 29) 15) Sjukdag1-14/anställd 6,75 6,05 6,85 7,1 6,9 Genomsnittlig 88,18 88,92 tjänstgöringsgrad i % Andel män i 8,42 % 7,61 % förvaltningen (räknat i personer) IFO Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Kostn/kommuninvånare 561 kr 550 kr 686 kr 639 kr 609 kr 812 kr försörjningsstöd Mottagna PUT *4 28*4 Mottagna enl avtal ensamkommande Barn i familjehem under året Barn i HVB under året Barnsskyddsanmälningar 237 Utnyttjade nätter härbärget (10)

128 Handikappomsorg Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 LASS-ärenden Pers ass LSS Gruppbostad vuxna Daglig verksamhet Kommunal psykiatri Äldreomsorg Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Beslut om plats i Säbo Medelålder Säbo *1 85,2 84,5 89,0 87,3 Genomsnittlig boendetid för personer som avled 4 år 1 mån 2 år 7 mån 3 år 5 mån 2 år 4 mån 2 år 11 mån jan-jun på Säbo Genomsnittlig ålder vid 75,8 84,4 88,2 84,1 86,8 inflyttning Säbo jan-jun Betalningsdygn* Läkemedelsavvikelser * Fall * Hemtjänstärenden Andel utbildade usk 64 % 70 % 68 % 69 % 79 % 83 % Uppdrag för FixarMalte Brukare med privat utförare 6 9 *** ingen mätning *1 mätpunkt juli *2 exklusive asylsökande *3 beräknat efter första halvåret *4 inom etableringsreformen *5 From 2011 inklusive utebliven signering 6 (10)

129 Utförda timmar hemtjänst egen regi 2012 Framtiden Framtidsscenariot för socialnämnden är väl känt. En befolkning som blir äldre och där behovet av hemtjänst ökar årligen och behovet av särskilt boende ökar från år 2020 och framåt. En ökad alkohol och droganvändning bland befolkningen som leder till missbruk, familjeproblem, kriminalitet, bristande föräldraförmåga och ett ökat antal äldre med demenssjukdomar. Samtidigt kommer konkurrensen ompersonal att hårdna. Statens krav gör att en allt större del av arbetstiden för samtliga personalkategorier måste användas för olika former av dokumentation. Vingåker ligger dock bra till och är väl tillgodosett med lokaler för särskilt boende, strategiska satsningar på hemrehabilitering och demensgrupp i hemtjänsten. Individ- och familjeomsorgens omställning till mer förebyggande insatser, satsning på egna familjehem, familjecentral och det utvecklade samarbetet med barn- och utbildningsförvaltningen gös oss bättre rustade för framtidens utmaningar. Den omfattande samverkan med landstinget och andra kommuner i länet är också en faktor som kommer att bidra tillmöjligheten att bibehålla en god verksamhet för kommunens invånare. Internkontroll Följande har redovisats till KS Sn 18 Bokslut och verksamhetsberättelse 2011 Sn 67 Budgetuppföljning januari - april 2012 Tertialrapport Sn 77 Avvikelseredovisning första halvåret 2012 Sn 79 Internkontroll av avgifter första halvåret 2012 Sn 89 Delårsbokslut januari-juli 2012 Sn 103 Budgetuppföljning januari-augusti 2012 Sn 104 Redovisning till kommunstyrelsen vidtagna åtgärder Sn 113 Budgetuppföljning januari-september (10)

130 Sn 114 Budgetuppföljning januari-oktober 2012 Sn 119 Rapport - ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Övrig internkontroll Sammanställning av klagomål har gjorts, men den skickades inte vidare till KS. Stickprovskontroll på avgifter genomförd Kontroll av hyrhjälpmedel utförd Kontroll av lyftar, Spolo m.m. är genomförd Vårdrelaterade infektioner är ej mätta Nattfasta är mätt gemensamt i hela länet Brukarenkät i hemtjänsten ej genomförd då socialstyrelsen gjort en sådan under året. Medarbetarsamtal, lönesamtal, arbetsmiljöronder, arbetsplatsträffar, rehabsamtal och brandskyddsronder är redovisade till nämnden och KS genom månadsrapporter. Hygienronder genomförda. Granskning av brukares egna medel, löner och fakturor har skett löpande. Logg granskning av journaler har skett Läkemedelshantering granskad av apoteket Samtliga barnskyddsutredningar har klarats inom 4 månaders gränsen Översyn av delegationsordning ej genomförd Redovisning av ej verkställda beslut har varit bristfällig men det har ej funnits några sådana Riskanalys på hygien i hemtjänst genomförd Information till personal om Lex maria och Lex Sarah har genomförts Ny rutin för hantering av avvikelser och synpunkter har tagits i bruk Riskanalys på dokumentation/information ej genomförd Översyn av genomförandeplaner i handikappomsorgen är genomförd Kollegiegranskning i barnskyddsutredningar är genomförd Brukarenkät i handikappomsorgen är genomförd Tillgänglighetsplan Vid utarbetande av översiktplaner och liknade i kommunen, påtalar alltid socialnämnden vikten av tillgänglighet för alla grupper i sina remissvar. Tillgänglighetspriset för 2012 tilldelades SRF:s engagerade ordförande Viola Pettersson. Kvalitetsarbete Socialnämnden har även 2012 lyckats hålla en acceptabel kvalité i sina verksamheter. Avståndet till vad staten och dess tillsynsmyndigheter kräver ökar dock i takt med att kraven höjs och att nämnden resurser urholkas. Under året har nämnden beslutat om följande kvalitetsgarantier: 8 (10)

131 Individ- och familjeomsorg Kvalitetsgaranti för placerade barn och ungdomar Du erbjuds stöd och kontakt med din handläggare genom samtal minst var annan månad. Handikappomsorg Tillsammans med dig upprättar vi en genomförandeplan som beskriver insatsens innehåll. Genomförandeplanen följs upp vid behov och minst en gång per år. Kvalitetsgaranti i daglig verksamhet Du får prova olika delar inom daglig verksamhet utifrån dina önskemål Kvalitetsgaranti för gruppbostad inom LSS och socialpsykiatri samt barnkorttids Du får en kontaktpersonal när du flyttar in i gruppbostaden Kvalitetsgaranti för personlig assistans Du får möjlighet att påverka valet av ordinarie personal Äldreomsorg Värdighetsgaranti och Kvalitetsgaranti i särskilt boende Vi lovar att upprätta en genomförandeplan tillsammans med dig som beskriver hur du önskar att vi ska hjälpa dig. Genomförandeplanen ska vara påbörjad inom en vecka och helt färdig inom fyra veckor. Värdighetsgaranti och Kvalitetsgaranti i dagvården Vi garanterar att du som beviljats dagvård - Får en trygg och meningsfull dag - Att aktiviteterna är utformade efter dina behov och anpassas efter önskemål och dagsform - Att du och din/dina anhöriga får en personlig kontaktperson Värdighets och kvalitetsgaranti i hemtjänsten För att kunna planera din tid görs en överenskommelse med dig om när du vill ha din hjälp. Vi lovar att kontakta dig om det blir mer än 30 minuters försening. Exempel på kvalitetsarbete som pågår: Alla verksamheter arbetar med värdegrundsfrågor. Inom äldreomsorgen pågår också ett projekt med stöd av stimulansmedel från Socialstyrelsen om detta. Miniprojekt i ESL (Ett självständigt liv) har genomförts inom socialpsykiatrin Brukarrevision har utförts på socialpsykiatrins boende på Orrgränd Arbete med riksomfattande kvalitetsregistren Palliativ registret och Senior Alert pågår i verksamheterna. Teamträffar med olika personalkategorier pågår inom de olika verksamheterna Utbildning i taktil beröring har genomförts på demensboendena 9 (10)

132 Avvikelserapporter med åtgärdsprogram görs regelbundet inom äldre- och handikappomsorgen Klagomål, anmälningar enligt Lex Sarah och Lex Maria redovisas till nämnden och återförs till verksamheterna för åtgärder vid behov VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef 10 (10)

133

134

135 Verksamhetsberättelse för Barn- och utbildningsnämnden 2012 Barn- och utbildningsnämnden , 14

136 1 Viktiga händelser inom nämndens verksamhetsområde Vingåker Nationellt Fullmäktiges kommunövergripande mål Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Vi är stolta över att vi är företagsamma Nämndens arbete med de kommunövergripande målen Måluppfyllelse Nämndens mål Nämndens arbete med dessa Måluppfyllelse Återstående arbete Ekonomisk redogörelse Redovisning Kommentarer till årets utfall jämfört med budget Investeringar Nyckeltal och verksamhetsmått Intern kontroll Enligt internkontrollplan för Ekonomikedjan inkl personalkostnader Dokumentation kontra kärnverksamhet Elevtid Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Åtgärdsprogram Kommunikation Årets klagomål och synpunkter I kommunens klagomålshantering Anmälningar till Skolinspektionen Tillbud, olycksfall, hot och våld, kränkande behandling och särskild sjukdom Barn och elever Personal Rapport avseende nämndens verksamhetsformer Förskola Skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola Särskola Gymnasieskolans IP-program Övriga perspektiv Genusperspektiv Tillgänglighetsperspektiv Uthållighetsperspektiv Framtiden Forskning sida 1

137 1 Viktiga händelser inom nämndens verksamhetsområde 1.1 Vingåker Alltfler asylsökande barn- och elever kommer till våra verksamheter. För närvarande främst från Somalia och Syrien. Beslut om stor satsning på digitalisering av skolorna har tagits. Lärarnas avtalsrörelse resulterade vid centrala förhandlingar i minst 4,2% löneökning i genomsnitt för förbundens medlemmar. Utfallet i Vingåker blev drygt 4,4%.. För övrigt hänvisas till skolledarnas verksamhetsberättelser, dnr BU 2013/ Nationellt Ny betygskala A-F. Betyg från och med årskurs 6. Lärarlegitimation håller på att införas. Legitimation är ett krav för att få sätta betyg från och med juli Beslut om RUT-avdrag för läxhjälp. Fler spetsutbildningar med riksintag. 2 Fullmäktiges kommunövergripande mål Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer sida 2

138 Vingåker är en attraktiv besökskommun Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar Vingåker är en attraktiv handelsort. 2.2 Nämndens arbete med de kommunövergripande målen Utifrån målet Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser och delmålet Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa var uppdraget år 2012: En strategi för att förbättra barns och ungdomars hälsa i Vingåker ska formuleras under året tillsammans med kommunens folkhälsosamordnare och socialförvaltningen. Utifrån målet Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser och delmålet Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap var uppdraget år 2012: En verksamhet som bär en vision med tydliga mål ska erbjudas. Arbetsplatserna ska ha ett öppet klimat, som kännetecknas av respekt, tillit och höga förväntningar på varandra. Kulturen ska kännetecknas av att det är en självklarhet att ta ansvar för sig själv, verksamheten och arbetsglädjen och att vid behov stötta arbetskamrater. Utifrån målet Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun och delmålet Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner var uppdraget år 2012: Våra verksamheter ska erbjuda en verksamhet som är tillgänglig för alla barn. En verksamhet som bildar en balanserad helhet kring lärande, social fostran och omsorg. För skolan ska tyngdpunkten ligga på att förmedla kunskaper och värderingar. Alla elever ska ges en utbildning av god och likvärdig kvalitet, som ger högsta möjliga måluppfyllelse. sida 3

139 Utifrån målet Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun och delmålet I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer är uppdraget år 2012: Detta perspektiv ska särskilt beaktas i all verksamhet och vid alla beslut. Kommunens mångfaldsplan ska vara ett stöd i detta arbete. 2.3 Måluppfyllelse Utifrån målet Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser och delmålet Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa har Barn- och utbildningsnämnden (BoU 98 dnr BU 2012/ ) och Socialnämnden antagit en strategi för arbete med barn och ungdomars hälsa. I anslutning till ovanstående har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för barns och ungdomars hälsa utifrån strategins målområden. I strategin anges ett antal indikatorer som ska användas för att mäta arbetet inom de sex målområdena i strategin. 3 Nämndens mål Avseende förskoleverksamheten har språkutveckling prioriterats år Barnen ska stimuleras att kunna kommunicera och föra resonemang. Även deras intresse för skriftspråk ska stimuleras. Uppdraget för skolbarnsomsorgen är att skapa en verksamhet tillgänglig för alla barn. En verksamhet som bidrar till barnens sociala, emotionella, fysiska och intellektuella utveckling. Skolbarnsomsorgens verksamhet ska genomsyras av utvecklande fritid. Förskoleklass, skola och särskola. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar. Huvuduppdraget för kommunens skolor är att förmedla kunskaper och värderingar. Alla elever ska ges en utbildning av god och likvärdig kvalitet, som ger högsta möjliga måluppfyllelse. Kulturskolans uppdrag är att vara tillgänglig för alla barn/unga i Vingåkers kommun och ge dem möjlighet att nyttja kulturens olika former för sitt växande. 3.1 Nämndens arbete med dessa Utöver sina beslutande möten har barn- och utbildningsnämnden en utbyggd verksamhet för uppföljning och utvärdering via kontaktpolitiker. Därutöver kan för 2012 speciellt nämnas uppföljning av lokal- och verksamhetsintegrering mellan förskola och fritidshem i Baggetorp. Nämndens uppdrag till förskoleverksamheten år 2012: En lokal språkplan utformas på alla förskolor. Planen ska innehålla mål, framgångsfaktorer och hur uppföljning sker. Reflektions- och dokumentationsarbete i någon form ska ske dagligen, tillsammans med barnen. Detta presenteras på ett enkelt sätt för föräldrar. sida 4

140 Inom- och utomhusmiljöerna ska vara utformade så att de stimulerar språklig nyfikenhet. I miljön ska målet för verksamheten kunna identifieras. Vid behov ska barnet ges tillgång till modern teknik. Minst en språkpilot ska finnas på varje förskola vid årets slut, i enlighet med Vingåkers kommuns språkprogram för förskoleverksamheten. Nämndens uppdrag till skolbarnsomsorgen år 2012: Under 2012 ska samarbetsgrupper skapas mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Prioriterade områden år En meningsfull fritidsverksamhet som har balans mellan barnens fria val och inslag av förberedda aktiviteter. Fritidshemmet ska sträva efter att.. varje barn inser vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. varje barn utvecklar sina grov- och finmotoriska färdigheter, sin koordinationsförmåga och kroppsuppfattning varje barn utvecklar sin förmåga och lust till kreativt skapande bland annat genom verksamhetsöverskridande teman mellan fritidshem, förskoleklass och skola varje barn utvecklar sin medvetenhet om natur och miljöfrågor varje barn utvecklar sin förtrogenhet med de svenska traditionerna och utvecklar förståelse för andra kulturer. Nämndens uppdrag till förskoleklass, skola och särskola åren : Ökad måluppfyllelse avseende kunskaper och minskade skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Genom tidiga förebyggande insatser och förändrat arbetssätt/förändrade lärmiljöer ska högst 10 % av eleverna i grundskolan år 9 vara i behov av särskilt stöd vårterminen Trenden ska vara märkbar under hela perioden. Nämndens uppdrag till kulturskolan åren Organisera och genomföra projekt inom Skapande Skola. Plan för kulturpedagogisk garanti ska presenteras till nämnden vid årsskiftet Samarbetsprojekt på elevnivå ska genomföras med andra kommuner i Sörmland. Samordna kulturombud i skolan. sida 5

141 Elever vid Kulturskolan i Vingåker ska känna tillhörighet i en verksamhet som är förankrad till en geografisk punkt. Nysvenska barn ska möta riktade insatser inom Kulturskolans verksamheter. För att öka skolans måluppfyllelse bör lärare inom grundskolan erbjudas kompetensutveckling inom Kulturskolans ämnesområden och av dess pedagoger. Alla Vingåkers barn i åldern 6-15 år ska ha möjlighet att delta i någon av Kulturskolans verksamheter. Webbaserad undervisning ska utvecklas som komplement till annan undervisning. Uppföljning i form av enkät för avgående elever. 3.2 Måluppfyllelse Språkplan för förskolorna har utformats, med lokal vinkling på de olika förskolorna. Planen innehåller mål, framgångsfaktorer och hur uppföljning ska ske. Reflektions- och dokumentationsarbete i någon form sker dagligen, tillsammans med barnen. Detta presenteras för föräldrar. Inom- och utomhusmiljöerna har anpassats för att stimulera språklig nyfikenhet. Vid behov ges barnet tillgång till modern teknik. Minst en språkpilot finns på de olika förskolorna vid årets slut, i enlighet med Vingåkers kommuns språkprogram för förskoleverksamheten. Samarbetsgrupper har skapats mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. På skolorna pågår arbete med att komplettera med förändrad pedagogik (flipped classroom). Detta underlättas av att elever får egna ipads. Lärarna kan publicera fakta och genomgångar på webben, där eleverna får tillgång till dem. Lektionerna kan därmed i ökad utsträckning användas till dialog och handledning. Detta förväntas på sikt ge ökad måluppfyllelse. Bidrag för Skapande Skola har möjliggjort genomförande av projekt i årskurserna 1, 4 och 7. Samtliga projekt har syftat till att öka måluppfyllelse i skolan genom estetiska lärprocesser. Projekten har även haft inriktning att arbeta med jämställdhet, genusfrågor och integration. Kulturskolan har i samband med projekten erbjudit och genomfört fortbildning för lärare. 3.3 Återstående arbete Det fortsatta arbetet framgår av nämndplanen för år Vingåkers kommun ska erbjuda barnomsorg och skola av hög kvalitet. Information hämtas allt oftare på digital väg och det medför ändrade förutsättningar för det pedagogiska arbetet. sida 6

142 Detta och det alltmer mångkulturella samhället ställer krav på anpassning och nytänkande hos alla berörda för att på bästa sätt hantera den förändrade situationen. 4 Ekonomisk redogörelse 4.1 Redovisning Den totala nettoavvikelsen mot budget för 2012 är tkr, vilket motsvarar 3 % av nettoresultatet för kommunen, tkr. 4.2 Kommentarer till årets utfall jämfört med budget De tre största orsakerna till underskottet är högre personalkostnader än budgeterat, bidrag på lika villkor till fristående verksamheter/friskolor och att den kommunala verksamheten får omställningskostnader när elevantalet minskar med kort varsel på grund av att andra skolor väljs. Den tredje faktorn är nyanlända barn/elever. Vikariebudgeten har varit kraftigt underbalanserad. I personalbudgeten är endast 1,26 % avsatt till vikarier vid sjukdom, trots att arbetsgivaren har kostnader både för vikarien och den anställde med sjuklön vid korttidsfrånvaro. Till semestervikarier finns inga medel budgeterade, trots att personalkostnader faller ut både för den anställde med semester och för vikarien. Totalt budgeterad summa var 600 tkr, utfallet blev tkr, dvs ett överskridande med tkr jämfört med budget. Ersättning till de fristående verksamheterna, friskolorna och interkommunala ersättningar till andra kommuner har ökat markant, jämfört med tidigare år. Nettoutfallet för interkommunala ersättningar (intäkter minus kostnader) och elever som väljer friskolor var tkr år Att jämföra med tkr år 2011 och tkr år De nyanlända barnen redovisar tillsammans ett underskott på 847 tkr. Det är främst personalkostnader inom modersmålsundervisning och svenska som andraspråk och kostnader inom gymnasiet som är orsaken. Nämnd och förvaltning Under denna rubrik redovisas barn- och utbildningsnämnden, nämndens resurs till förfogande, FUB-lekotek, ungdomsråd, nämndens resurs till barn i riskzonen, barn- och utbildningskansliet, övergripande kompetensutvecklingsmedel inklusive Lärarlyftet II och dataprogram för registrering. Ungdomsrådet har inte heller detta år haft någon verksamhet. sida 7

143 Utfallet för barn i riskzonen visar en positiv avvikelse på 163 tkr. Medel har använts till: 1. Sommarskola för att öka behörigheten till de nationella programmen på gymnasiet. 2. Cope-föräldrautbildning och utbildning av handledare/kursledare till Småbarnsliv (småbarnscope). Medel har även avsatts till en föräldrautbildning Småbarnliv, den riktar sig till föräldrar med barn i åldern 1-3 år. 3. Dessutom har medel använts till en arbetslagsutbildning i Baggetorp. Registreringsprogram redovisar en negativ avvikelse på 188 tkr. Budgeteringen har inte varit anpassad till den ökade digitaliseringen av administrationen centralt och på skolorna. Programmen IST, Dexter, PODB, gp-untis och esmaker m fl ger ökade omkostnader. Även avskrivningar på datainvesteringar inom administrationen belastar detta kostnadsställe med en negativ avvikelse på 88 tkr. Gemensam verksamhet Kostnadsställena under denna rubrik har en negativ avvikelse mot budget på 392 tkr. Under denna rubrik återfinns kostnadsställen för skolledare, facklig verksamhet, förvaltningskansli, stödresurser och elevassistenter. Utfallet för stöd/elevassistenter har varit 1,085 tjänst mer än budgeterat. Behovet under 2012 av detta stöd har var betydligt mer omfattande än budgeten tillåtit. Reducering av stödet till befintlig ram skulle inte vara förenligt med skollagens krav på verksamhetskvalitet och knappast vara praktiskt genomförbart. Som jämförelse kan nämnas att år 2011 var den negativa avvikelsen för elevassistenter drygt 2 miljoner. Tidigare års sparkrav har medfört riktade reduceringar av denna del av budgeten. Förskola Förskoleverksamheten redovisar en negativ avvikelse mot budget på 2 miljoner. Intäkterna för föräldraavgifter följer budget. Statsbidraget är lägre än budgeterat. Personalbudgeten för förskoleverksamheten har inte hållit. Myrstackens förskolas lokaler kräver en högre personaltäthet än ordinarie nyckeltal för att erbjuda en trygg, säker och pedagogiskt tillfredsställande miljö. Därför har förskolan haft 0,5 tjänst mer än vad nyckeltalet för personaltäthet genererar. Som tidigare nämnts är budgeten för vikarier vid sjukdom och semester kraftigt underbalanserad. Interkommunala ersättningar betalas ut när familjer väljer förskoleplats i annan kommuns verksamhet. Fem barn var budgeterade, men utfallet blev nio barn. Den negativa avvikelsen för interkommunala kostnader/intäkter blev 548 tkr. År 2013 har den interkommunala budgeten för förskolebarn ökats med fem barn. Fritidshem Fritidshemmen visar en positiv avvikelse på 415 tkr. Barnantalet har ökat kraftigt och personalförstärkning med 2,8 tjänst har beviljats. Även fritidshemmens sida 8

144 vikariebudget är kraftigt underbalanserad även om 100 % vikarietäckning knappast fordras. Det finns personal som arbetar både i fritidshem och förskoleklass eller grundskola. Förmodligen har dessa tjänster kostnadsförts på ett för fritidshemmen kostnadsmässigt gynnsamt sätt. Detta kan vara anledningen till det oväntade plusresultatet. Förskoleklass Förskoleklassen visar en positiv avvikelse på 15 tkr. Budgeten har hållits. Grundskola Utfallet för 2012 visar på en negativ avvikelse på tkr. I Vingåker finns idag fyra kommunala skolor för årskurs 1-6, en friskola med årskurs 1-6 och en kommunal skola med årskurs 7-9. Elever från andra kommuner, som väljer skolgång i Vingåker, ger oss en interkommunal intäkt. För våra elever med skolgång i andra kommuners skolor eller friskolor får vi på motsvarande sätt en kostnad. Grundersättningen bygger på en del av hemkommunens budget dividerad med antal barn (kostnad per elev). Om kommunens budget överskrids ska de fristående skolorna ersättas med samma belopp per barn som de kommunala fått i och med överskridandet. Detta gäller dock inte om anledningen till överskridandet är att elevantalet ökat. Under hösten startade två nya friskolor i Katrineholm. 30 elever från Vingåker har valt Kunskapsskolan, 12 av dessa är högstadieelever. Terminskostnaden för dessa beräknas till tkr, varav 361 tkr är kostnader som Vingåkers kommun budgeterar och interndebiterar barn- och utbildningsförvaltningen när eleverna går i vår kommuns skolor (kost, lokaler, räntor, avskrivningar). Även nu får barn- och utbildningsnämnden denna kostnad genom utbetalning av bidrag dit eleverna är placerade, men inte budget för dessa kostnader för elever som inte går hos oss. Vilka elever som valt friskolor fick vi åe 2012 kännedom om först när vår skolorganisation för höstterminen var klar. Detta gjorde att det var svårt att anpassa kostymen till de förändrade förutsättningarna. Lärartjänster var schemalagda och klassfördelningar gjorda. Budgeten för Österåkersbygdens friskola grundar sig på 23 elever, 18 grundskoleelever och 5 elever i förskoleklass. Ett årsgenomsnitt på 26,5 elever medför en merkostnad på 290 tkr för kommunen. Intäkterna för elever från andra kommuner är högre än budgeterat. Budget för årskurs 1-6 var 19,5 elever och 10 elever för årskurs 7-9. Utfallet blev 18,5 för årskurs 1-6 och 12,5 för årskurs 7-9. Det handlar i huvudsak om elever från norra delen av Finspångs kommun. Totalt blev det en positiv avvikelse på 165 tkr. sida 9

145 Grundskolans skolskjutsar Här finns en negativ avvikelse på 366 tkr. Det beror dels på att Länstrafiken höjt priset med 145 kr/elev, dels på fler resande. Under höstterminen indexuppräknades taxiresorna med 2,56 %. Elever som väljer friskolor i annan kommun har inte rätt till skolskjuts enligt nuvarande lydelse i skollagen 10 kap 40. Stödplatser Budgeten är beräknad på fyra platser och det har blivit en positiv avvikelse på 320 tkr. Under vårterminen nyttjades tre platser och under höstterminen två platser. Gymnasieskola En negativ avvikelse på 68 tkr redovisas. Totalt budgeterades 370 elever, årsgenomsnittet blev 379 elever exklusive introduktionsprogrammet i Vingåker. Grundsärskola Kostnadsstället visar en negativ avvikelse med 36 tkr. 17,5 elever stämmer överens med budget. Gymnasiesärskola Kostnadsstället visar en positiv avvikelse med 661 tkr. Under våren fanns det 13,5 elever och under hösten 11 st. Nyanlända Verksamheten visar en negativ avvikelse på 847 tkr. Under denna rubrik redovisas förskola, grundskola och gymnasium. Med nyanlända avses både asylsökande och nyanlända barn/elever med uppehållstillstånd. Antalet asylsökande varierar och därmed även storleken på bidraget som beviljas. Villkoren avseende dessa barn/elever kan uppfattas som en djungel. Det finns barn/elever som inte finansieras på grund av att introduktionspengarna landat i en annan kommun, innan de kom till Vingåkers kommun. Det finns även gömda barn, som vi inte får några resurser för. Vi får inget bidrag från migrationsverket för dem som fått permanent uppehållstillstånd. Inga bidrag lämnas vid anhöriginvandring. Vissa flyktingar får uppehållstillstång redan efter några veckor. Kostnadsstället för Migration visar ett stort underskott. Kostnadsstället är underbudgeterat i förhållande till de behov som finns, inom framförallt SvA (svenska som andraspråk), modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Detta kostnadsställe har inte justerats på många år, trots ett ökat antal elever från andra länder, frånsett uppräkning efter ordinarie löneförhandlingar. Årets budget är räknad på 2,49 tjänster. Antalet tjänster i januari var 5,34. Reducering har gjorts, men inte tillräckligt för att komma inom budgetram. sida 10

146 Asyl förskola. På förskolan Kärnhuset är andelen barn från andra länder mycket hög. Dessa barn kräver mer resurser och en stödresurs har varit anställd under året. Även förskolan Gränden har många nyanlända barn (18 st), vilket krävt en stödresurs under året. Inte heller tolkkostnader finns budgeterade. Därtill tillkommer extratimmar för tolkning, där vi använt oss av våra modersmålspedagoger. Asyl förberedelseklass. I förberedelseklassen undervisas asylsökande barn och nyanlända barn med uppehållstillstånd. Under höstterminen 2012 har Sävstaskolan mottagit 31 nyanlända elever, tio av dessa är asylsökande. I samtliga klasser på Sävstaskolan finns barn med utländsk bakgrund. Barn från 24 nationer undervisas för närvarande på skolan. Barnen representerar ett femtontal olika språk. Modersmålsundervisning bedrivs i språken arabiska, tigrinja och somaliska. Barnen tillbringar ca 1 år i Förberedelseklass innan utslussningen till grundskolan är fullt genomförd. Asyl gymnasium. Asylsökande elever i gymnasieåldern får sin utbildning i Katrineholm. Skillnaden mellan den summa som Katrineholms kommun debiterar Vingåker för utbildningen och det bidrag Vingåker får från Migrationsverket är betydande. Summan är kr/elev exkl skolskjutsar. Priserna på Introduktionsprogrammen i Katrineholm höjdes med 60 % till år 2012, vilket Vingåker inte budgeterat för. Kultur visar på en positiv avvikelse på 137 tkr med årsprognosen att budgeten hålls. Kostnadsställen under denna rubrik är skolbibliotek, skolbio och kulturskolan. Friskolor, fristående verksamheter och interkommunala kostnader. Intäkterna för elever från annan kommun uppgick under året till tkr, främst elever från norra Finspångs kommun. Kostnaderna för barn/elever folkbokförda i Vingåkers kommun med barnomsorg/skolbarnsomsorg eller skola i annan kommun eller friskola upp till åk 9 var år 2012 totalt tkr (Kunskapsskolan startade hösten 2012). Motsvarande utfall för år 2011 var intäkter på tkr och kostnader på tkr (Österåkersbygdens friskola startades till höstterminen.) Trenden är tydlig, kostnaderna ökar i mycket högre grad än intäkterna. Av kostnaderna på tkr är tkr bidrag till friskolor för lokaler, kost m m, som ligger utanför BoU-nämndens budget, men belastar oss som kostnad vid utbetalning av bidrag på lika villkor. Kostnader för skolmat och lokaler för våra egna elever är en intern kostnad till kostenheten och kommunledningsförvaltningen, som budgeteras. Kommunens kostnad per elev blir högre för lokaler och andra fasta kostnader när det blir färre elever inom kommunen att fördela kostnaden på. Detta gör i sin tur att bidraget på lika villkor till friskolorna ökar. Om vi överskrider budgeten för kost och lokaler ska friskolorna sida 11

147 kompenseras. Detta riskerar att bli en ond cirkel för oss. Under rubriken för förskola respektive grundskola redovisas varje fristående verksamhet/skola. 80 tkr är uppbokade för kompensation till friskolor och fristående verksamheter på grund av det underskott som Barn- och utbildningsnämnden redovisat. Kompensationen avser förskolor, pedagogisk omsorg och grundskola årskurs 1-6. Där ingår lärarlöner, vikarietjänster som ej budgeterats och tjänster utöver budget. Ingen kompensation utgår för fritidshem, förskoleklass och grundskola årskurs 7-9, då dessa redovisade ett positivt resultat. Den totala nettoavvikelsen mot budget var tkr. 5 Investeringar Pågående från IT och mediautveckling i skolan, kst 9610, 400 tkr. - Familjecentralen/öppna förskolan kst 9614 och 9615, 32 tkr Nya Hörselanpassning av förskoleavdelning (Gränden), kst 9616, 30 tkr - Utemiljön vid Marmorbyns förskola, kst 1820, 100 tkr - Instrument till Vidåker, kst 6110, 38 tkr. 6 Nyckeltal och verksamhetsmått Årets nyckeltal Enl budget 2012 Budgeterat antal Utfall antal barn per årsarbetare barn Förskola 1-5 år 200 barnschema timmar/vecka Pedagogisk 190 barnschema- 7 6 omsorg timmar/vecka Skolbarnsomsorg 20 barn Förskoleklass 15 elever Grundskola åk 1-6 0,073 elever ,5 Grundskola åk 7-9 0,080 elever sida 12

148 7 Intern kontroll 7.1 Enligt internkontrollplan för Ekonomikedjan inkl personalkostnader Uppföljningsrutin: Kontroll av att kedjan håller, inom och mellan barn- och utbildningsförvaltningen, ekonomienheten och personalenheten Ekonomikedjan - dokumentet skrevs för att klargöra processen och var ansvaret för olika delar av den ligger. Vi ser att kedjan fyller en funktion genom att den just tydliggör uppdragen och ansvarsfördelningen. Brister i hanteringen blir därigenom enklare att upptäcka. Vi har under året upptäckt brister hos oss när det gäller kommunikation avseende interkommunala ersättningar till Katrineholm. Detta resulterade i att allt underlag inte fanns med i prognos för budget ht -12. Samarbetet mellan Barn- och utbildningsförvaltningen, ekonomienheten och personalenheten håller successivt på att öka. Det finns fortfarande en del inbyggda oklarheter i ansvarsfördelningen mellan berörda och svårigheter att genomlysa vissa statistikuppgifter och i vissa fall det ekonomiska utfallet. Vi ser fram emot och har stora förväntningar på kommunens nya förvaltningsorganisation. Både den nyinrättade tjänsten som processchef /controller och att ekonomienhetens ekonomer fortsättningsvis ska fungera som kontaktekonomer och controllers för de olika nämnderna och förvaltningarna kommer förmodligen att medföra en klar förbättring. Vi förväntar oss en successivt förbättrad ekonomistyrning och att ansvaret för styrning och analys i ökad omfattning läggs kommuncentralt. Detta innefattar även internkontrollen av området. Väsentlighets- och riskbedömning ska göras med kommunens matris för internkontroll. Ekonomistyrningen är i nuläget ett utvecklingsområde. Svårighetsgrad Allvarlig X Kännbar X Lindrig X Försumbar Sannolikhet Osannolik Mindre sannolik Möjlig Sannolik Dokumentation kontra kärnverksamhet Allt större krav på kvalitetssäkring och dokumentation ställs på den personal som arbetar i offentlig verksamhet med barn och unga. Anledningen till att detta område tagits med är upplevelsen av att en administrativ sida 13

149 överbelastning riskerar att underminera kvaliteten på våra verksamheter. Allt mer tid ägnas åt att dokumentera. I många fall är det lagstadgat, t ex individuella utvecklingsplaner för alla elever, åtgärdsprogram vid stödbehov, dokumentation vid tillbud och mobbing. Rättning av det ökande antalet nationella prov i olika ämnen tar en ansenlig tid i anspråk. Handlingsplaner och konsekvensprognoser används flitigt både på grund av nationell lagstiftning, på grund av lokala beslut och ibland även på initiativ av enheterna själva. Barn- och utbildningsnämnden strävar efter att kartlägga hur arbetsinnehållet förändras i takt med de ökade kraven. Fördelningen mellan arbetsuppgifter ser olika ut inom olika verksamheter beroende på lagar och förutsättningar. Detta indikerar att vi måste använda varierande mätmetoder för att ta reda på tidsåtgången. Skolledarna har under året påbörjat arbetet med en kartläggning av de olika verksamheternas situation. Ambitionen är att detta slutförs under 2013, så att en riskbedömning kan genomföras. Vår hypotes är att verksamhetsnyttan när det gäller dokumentation i dagsläget inte hamnar i fokus och detta ser vi som ett högriskområde. Hur många hittar rätt i alla rutinbeskrivningar och handlingsplaner om de verkligen skulle behövas i ett akut läge? Bidrar den ökade dokumentationen till en bättre verksamhet för våra barn och elever? Vårt huvuduppdrag enligt första kapitlet i skollagen är att barn och elever ska utveckla kunskaper och värden. Till vår glädje hör vi att detta även på nationell nivå börjat lyftas som ett problemområde och vissa förändringar föreslås. Vi upplever en stor risk att skattemedel används till fel aktiviteter. Svårighetsgrad Allvarlig X Kännbar X Lindrig X Försumbar Sannolikhet Osannolik Mindre sannolik Möjlig Sannolik Elevtid Under året har skolledargruppen påbörjat arbetet med en analys av lärarnas disponering av den arbetsplatsförlagda tiden. Det finns behov av tid för planering enskilt och tillsammans med kollegor. Personalen ska erbjudas kompetensutveckling. Skolutveckling i olika former och att ta del av andras positiva exempel prioriteras. Reglerna runt arbetstidens innehåll är inte självklara och för att klargöra förutsättningarna har skolledargruppen utbildats av Inga-Lill Nilsberth. Lärare på de olika skolorna har som ett resultat av kompetensutvecklingsinsatser med John sida 14

150 Steinberg fortsatt en dialog om lektionernas för- och efterarbete. Studiebesök i andra kommuner har genomförts. Under 2012 har av olika skäl inte tillräckligt med fakta samlats in för att sammanställa en analys, varför detta skjuts upp till kommande år. Utvecklingsarbete är på gång avseende samplanering, coachning och möteseffektivitet. Kanske olika kringaktiviteter vid sidan av skolans kärnuppdrag kan reduceras. Detta för att kunna öka andelen elevtid och fokusera på pedagogiken. Lärares viktigaste uppdrag är att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Kontroll av att planerna är upprättade enligt författningens krav har gjorts. Skolinspektionen har vid den regelbundna tillsynen av kommunens barnomsorg och skola år 2011 identifierat brister som under 2012 åtgärdades. Samtliga enheter och verksamhetsformer har upprättat planer och de utvärderas och revideras årligen. Förvaltningen har tagit del av planerna och de åtgärder som pågår och/eller ska påbörjas. Drygt hälften av kommunens förskolor och skolor har lagt ut sina planer på Vingåkers hemsida. Planerna ska vara konkreta och anpassade till den lokala verksamhetens problem och behov. Uppföljning av föregående års planerade åtgärder ska alltid göras och behovet av nya åtgärder redovisas. Det är fortfarande ett utvecklingsområde att göra dessa planer till levande dokument som diskuteras och används i vardagen. Riskbedömning av nuläget enligt kommunens matris för internkontroll Väsentlighets- och riskbedömning: Allvarlig Kännbar Lindrig X Försumbar Osannolik Åtgärdsprogram Mindre sannolik Möjlig X Sannolik Punkten fanns även med i föregående års internkontroll. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat följande dokument som stöd för arbetet: Kommunövergripande arbetsgång för särskilda stödinsatser Rutiner för åtgärdsprogram Underlag för pedagogisk utredning Blankettstöd för åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp m m eller för beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. sida 15

151 Ansvaret för att upprätta åtgärdsprogram ligger enligt skollagen 3 kap 9 hos rektor. Beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång får inte delegeras vidare av rektor. Tillämpningen av de skärpta kraven på formalian runt åtgärdprogram i skollagen och rektors roll i sammanhanget har i vissa fall lämnat en del övrigt att önska. Diarieföringen i kommunens diarium av att åtgärdsprogram upprättats eller av beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram fungerar allt bättre. Det är viktigt att rektor, även när beslut om åtgärdsprogram delegerats, har kontroll och tar ansvar för åtgärderna. En utbildningsdag för rektorer är inbokad tillsammans med Katrineholms kommun våren Kommunikation Kommunikation i båda riktningarna, nämnd-förvaltning-skolledare-arbetslag och medarbetare var en punkt även i föregående års internkontroll. - Under 2012 har kontakten mellan politiker och verksamhetsföreträdare fördjupats. Skolledare och medarbetare ute på enheterna har uppskattat politikernas engagemang och besök på arbetsplatserna. Regelbundenhet i besöken är av stor betydelse för att denna direktkommunikationen ska utvecklas ytterligare. - Förvaltningens chefer har tillsammans med nämndledamöterna genomfört en temadag där mål och riktlinjer diskuterats enligt kommunens styrmodell. Planen är att dessa temadagar ska genomföras två gånger årligen. Att skolledarna fortsätter träffa nämndens politiker uppfattas som en nödvändighet. Vi förstår roller och uppdrag så mycket bättre då. - Kommunikationen mellan nämnd och förvaltningschef/förvaltning har under många år fungerat bra. Detta år har kommunikationen blivit sparsam och uppdragsbeskrivningar otydliga. Kanske beror förändringen under 2012 delvis på förvaltningschefens dubbla uppdrag att även vara rektor på Vidåker och att nämndpolitiker kommunicerar beredningsuppdrag och bakgrundsinformation via förvaltningschefen i tjänstemannaorganisationen, oavsett arbetssituationen för övrigt. Nämndordföranden ansvarar för dagordningen på sammanträden och förvaltningschefen ansvarar för innehållet i tjänsteutlåtanden och feed back från utskott och nämnd till förvaltning. Bra kommunikation under processen från uppdrag till beslut är viktig. - Direktkontakten mellan politiker och föräldrar/allmänhet via sociala medier har fått en alltmer framträdande roll, vilket återspeglar förändringar i samhället för övrigt. - Kommunikationen vidare i tjänstemannaorganisationen uppfattas fungera bra - så länge det handlar om ett led - även om förväntningarna på chefsrollen skiljer sig åt i olika led. Kommunikationen i flera led är dock fortfarande ett utvecklingsområde. - Barn- och utbildningschefens dubbla roller som både rektor på Vidåker och sida 16

152 Barn- och utbildningschef är i längden en omöjlighet. Skolledargruppen behöver sin chef och nämnden behöver sin ledande tjänsteman. - Förändringarna i kommunorganisationen och nya kommunchefens roll gör att vi tycker oss se att en process inletts som medför en klar förbättring av kommunikationen mellan förvaltningar och inom kommunen som helhet. Sammanfattningsvis är vår slutsats att direktkommunikation, oavsett var i organisationen, fungerar bra. Kommunikation i flera led är ett utvecklingsområde. 7.2 Årets klagomål och synpunkter I kommunens klagomålshantering Synpunkter eller klagomål som under året rapporterats in till förvaltningen: - 4 st oro för organisationsförändring (Hansjö och Vidåker) - 3 st farlig skolväg 3 st IT-problem - 2 st skolmaten - 2 st tider i förskola - 1 st innergården på Hansjö - 1 st fritidshem/fritidsklubb villkor och kostnader - 1 st kollektiv bestraffning. 17 st Dessutom har synpunkter lämnats på Facebook avseende lokalfrågan Anmälningar till Skolinspektionen Under år 2012 har sex anmälningar lämnats in av föräldrar till Skolinspektionen. I hälften av fallen har anmälningarna avsett att elevernas behov av särskilt stöd inte behandlats på ett korrekt sätt. Två fall har avsett upplevd kränkande behandling och ett övrig handläggning inom förskoleverksamhet. Ett av skolärendena är ännu inte avslutat och i ett ärende avseende särskilt stöd på högstadieskolan har kommunen kritiserats för sin handläggning. Statistik över anmälningar finns för perioden I genomsnitt har sex anmälningar gjorts per år. Högsjö skola, med få elever, är den enda skola som aldrig blivit anmäld. I tre fall har skadestånd prövats, men i inget av fallen har kommunens hantering medfört skadestånd, även om viss kritik lämnats. Nästan alla anmälningarna har handlat om elevers stödbehov eller upplevd kränkande behandling. sida 17

153 7.3 Tillbud, olycksfall, hot och våld, kränkande behandling och särskild sjukdom Barn och elever Ett 40-tal händelser har inrapporterats under året. För detaljerad redovisning avseende tillbud och olycksfall bland barn och elever i våra verksamheter hänvisas till bilaga 3. Där återfinns även anmälningar om hot och våld eller kränkande behandling Personal Vi hänvisar till personalavdelningens redovisning avseende kort- och långtidssjukskrivningar, tillbud och olycksfall. 8 Rapport avseende nämndens verksamhetsformer 8.1 Förskola STYRKOR Kompetent personal Arbetslagsledare, språkpiloter och IKT-samordnare ingår i nätverk Kompetensutvecklingsinsatser finns för alla medarbetare Skapande miljöer för barnen Bra grundstandard på utrustning inomhus Genom arbete med ICDP och PUG finns ett enhetligt förhållningssätt gentemot alla barn och föräldrar Både pedagoger och barn uppmärksammar och uppmuntrar positiva beteenden hos varandra En tydlig överskolningsplan till förskoleklass och fritidshem finns. UTVECKLINGSOMRÅDEN Läroplanen behöver göras synlig i det dagliga arbetet. Otydlighet om roller och förutsättningar. Förskolechefen behöver tillsammans med arbetslagsledare, språkutvecklare, IKT-ansvarig med flera se över vilka arbetsuppgifter som ska ingå i rollerna och hur mycket tid som ska avsättas för dessa. Dokumentation och analys av utveckling kopplad till läroplanen Skapande av tid för gemensam och individuell reflektion och dokumentation Behov av mer fast lekutrustning för utelek, till exempel klätterställningar. sida 18

154 Mer utmanande leksaker/föremål som stimulerar skapande/kreativa sysselsättningar och utmanar barnens föreställningsvärd. Likabehandlingsplanen bör bli ett levande dokument genom diskussioner på förskolorna hur man konkret ska arbeta med den. Den bör användas i det dagliga arbetet. Det har varit många barn i grupperna och flera barn har behövt träning i små grupper innan de kunnat klara att fungera i större grupp. Resurser har saknats för detta arbetssätt. I vissa fall avsaknad av närvarande förskolechef i vardagsarbetet. Minst närvaro 1 timma/vecka på förmiddagstid när verksamheten är igång framförs som personalönskemål. Förskolecheferna behöver få tillbaka sin chef. I längden är det omöjligt att samtidigt ha två så tunga uppdrag som rektor på Vidåker och barn- och utbildningschef samtidigt. MÖJLIGHETER Mindre barngrupper och högre personaltäthet genom politiska beslut är en väg till förbättring av verksamheten. Riktad planeringstid till förskollärare och likvärdig ram för detta mellan förskolor. Förbättrad planering genom ökad användning av olika årshjul. Fortsatt hög kvalitet genom arbete med ICDP och PUG (värdegrundsarbete för personal), TRAS (observationsmaterial), NTA (naturvetenskap och teknik) för förskolan och språkutveckling enligt den lokala språkutvecklingsplanen. Fortsatt arbete med pedagogisk dokumentation, utan att överarbeta. Användning av de digitala hjälpmedel som köpts in. Lämplig lokalanvändning och förbättrad utemiljö, efter fortsatta pedagogiska diskussioner. Förbättrade samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Arbetet med denna process fortsätter. Kanske kan vi få igång läsestunder, där våra skolelever läser för förskolebarn. ÖVRIGT - Förskolan Kärnhuset hade i oktober 14 alsylsökande barn i verksamheten och Gränden hade 2 st. Övriga förskolor i kommunen hade inga asylsökande barn i verksamheten. sida 19

155 8.2 Skolbarnsomsorg STYRKOR Kompetent och flexibel personal UTVECKLINGSOMRÅDEN/SVAGHETER Barnantalet är svårt att prognostisera och ändras ofta under året. Tilldelningen av personalresurser är inte anpassad till förändring i förutsättningarna. Tid för samplanering med skolan. Arbetsplaner med utgångspunkt från förvaltningens verksamhetsplan och övriga styrdokument. MÖJLIGHETER Fritidshemmens verksamhet behöver tydligare fokus, framförallt deras roll som komplement till skolan. 8.3 Förskoleklass och grundskola STYRKOR Personalens kompetens och vilja till utveckling. I stort sett ändamålsenliga lokaler. Motiverade elever med utländsk bakgrund. UTVECKLINGSOMRÅDEN/SVAGHETER Behörighet i alla ämnen. Eleverna ska i möjligaste mån undervisas av lärare som är behöriga i ämnet. Måluppfyllelsen i matematik och engelska. Resurser för svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och handledning på modersmålet är för knappa. Riktat vuxenstöd till elever med diagnostiserad problematik. Elevernas språkbruk. Arbeta aktivt med samtalsetik. Grundskolans placeringar i de särskilda undervisningsgrupperna Äpplet och Alva är ett utvecklingsområde. Det gäller både överlämnande, ansvarsfördelning och de organisatoriska förutsättningarna. Eleverna är klassplacerade i sin tidigare grundskola och går oftast inte heltid i undervisningsgruppen. Hittills avser placeringarna elever från årskurs 7-9, men avsikten är att elever från och med årskurs 5 ska kunna tas emot. MÖJLIGHETER Tjänstefördelning med inriktning på behörighet. Utveckling av arbetssätt i ämnena matematik och engelska. sida 20

156 Kompetensutveckling utifrån de behov vi kommer fram till. 8.4 Särskola Särskoleeleverna som är skolplacerade i kommunen är individintegrerade i vanliga grundskoleklasser. Som komplement finns särskild undervisningsgrupp, där de flesta eleverna undervisas under del av skoldagen. Särskoleeleverna undervisas av personal med lärarutbildning med stöd av specialpedagog. Kommunens särskolepedagog arbetar på Vidåkersskolan och ytterligare en lärare håller på att utbilda sig till särskolepedagog. 8.5 Gymnasieskolans IP-program STYRKOR Vi har ett gott samarbete med företag och lokala föreningar, vilket gör det möjligt för elever att göra praktik. Samarbetet med förvaltningens studie- och yrkesvägledare är mycket bra och hjälper oss att hitta praktikplatser. UTVECKLINGSOMRÅDEN/SVAGHETER Övergången mellan årskurs 9 och gymnasieskolans introduktionsprogram. Att finna en naturligare koppling mellan skolarbete och studier, samt att få våra elever att inse vikten av skolan/studier inför framtiden. MÖJLIGHETER Utveckla det laborativa arbetssättet och vara uppdaterade i den digitala världen. 9 Övriga perspektiv 9.1 Genusperspektiv Enligt skollagen ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen. Verksamheterna inom BoU har likabehandlingsplaner som omfattar genusperspektivet. I studier har det visat sig att flickor som grupp är mer studiemotiverade och får bättre betyg. För att uppnå nämndens mål att minska skillnaderna i betygsutfall mellan könen görs bland annat en satsning på digitala medier i undervisningen. 9.2 Tillgänglighetsperspektiv Anpassning av lokaler görs vid fysiska funktionshinder. sida 21

157 Förskolan Gränden tar emot alla förskolebarn med behov av anpassning på grund av syn- eller hörselproblem. Skolan: Alternativa lärverktyg erbjuds elever med behov av dessa, till exempel på grund av dyslexi. Datorteket har en viktig roll i sammanhanget. De särskilda undervisningsgrupperna Äpplet och Alva finns för elever i årskurs 4-9, som av olika skäl har svårigheter i ordinarie skolmiljö. 9.3 Uthållighetsperspektiv Strävan efter social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet ska genomsyra all vår verksamhet. Denna grundtanke finns alltid, men har inte särskilt fokuserats under året. 10 Framtiden Med de flyktingströmmar som nu finns och direkt påverkar våra verksamheter måste vi anlägga både ett globalt och lokalt perspektiv under denna rubrik. Finanskrisen i västvärlden och social oro har skakat grundvalarna i många länder. Vad händer när temperaturen och havsnivån stiger? Samtidigt genomgår arabvärden den kanske största förändringen på över tusen år när politiska omvälvningar sveper över regionen med oklar utgång. Religiös och annan extremism förefaller ha ökat i omfattning se senaste decennierna. Vad innebär Kinas, Indiens och andra ekonomiers frammarsch? Vad händer med jobben när även kvalificerade kunskapsjobb tas över av datorer och robotar? Vilka jobb kommer att efterfrågas i framtiden? Vad innebär framväxten av den nya globala infrastruktur som framförallt Facebook, Twitter, Google och Apple skapat. Hur kommer IT att påverka vår framtid och våra konsumtionsmönster? Kommer våra grundläggande värderingar att förändras? På det nationella planet ser vi hur skattemedlen får allt svårare att räcka till den hälso- och sjukvård, omsorg och skola som vi är vana vid. Den tilltagande byråkratiseringen av myndighetsutövning och kvalitetssäkringen i olika former, tar alltmer tid och resurser i anspråk på bekostnad av olika kärnuppdrag. Urbaniseringen gör att glesbygd avfolkas och får en allt äldre befolkning, samtidigt som befolkningstrycket ökar på större städer. Den offentliga servicen styrs om på motsvarande sätt. På skolans område har vi en ny skollag och ny lärarutbildning. De nya kursplanerna har mål i årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Både lärarutbildningen och kursplanerna betonar stadierna. Kraven på lärarnas stadie- och ämnesbehörighet är tydligare än tidigare. Lärarlegitimationen anger stadie- och ämnesbehörigheter för lärarna och behörighet för förskollärarna. sida 22

158 Hur ska vi planera för en bra tillvaro för barn och elever med olika funktionsnedsättningar? Utifrån kommunens tillgänglighetsplan anpassar vi lokaler och lärverktyg för barn och elever med fysiska funktionsnedsättningar. Inte lika tydligt är hur stödet bör utformas vid olika neuropsykiatriska och sociala funktionsnedsättningarna, men behovet av behovsanpassning är lika stort för dessa grupper. Behovet av samarbete mellan olika myndigheter kan inte nog betonas för att täppa igen hål i det sociala skyddsnätet och stötta en utveckling för den enskilde. Det finns en betydande osäkerhet om på vägen framåt. En osäkerhet är om skolan kommer att vara mer eller mindre platsbunden på 10 års sikt. Det finns möjligheter till en platsoberoende skola som följd av IT-utvecklingen. Detta kan medföra att en enskild skolas elevunderlag i närområdet får mindre betydelse. Skolans viktigaste roll imorgon kan vara att finnas som en plats för fostran, där det sociala får ökad betydelse. En annan osäkerhet handlar om lärarnas roll. Kommer läraren att ta ett fastare kommando över undervisningen, vilket är den rådande trenden i internationell forskning, eller kommer eleven att få mer eget ansvar och läraren en mer coachande roll där eleven får ett större eget ansvar? Kairos Future framför i studien Framtidens lärande och lärare, januari 2013 att utvecklingen talar för specialisering. Specialisering brukar lämpa sig för stora enheter, men kanske gör digitaliseringen att utbildningen blir platsoberoende och kan bedrivas även i små elevgrupper och små skolor. Möjligen står vi inför en förändring där dagens lärarroll, för elever från år och uppåt delas in i flera, mer avgränsade lärarroller kanske till och med flera läraryrken. I studien nämns fem knutar som behöver lösas upp för en positiv utveckling 1. Lärarna har låg status särskilt enligt dem själva 2. Skolvärlden ser superkompetenta lärare allmänheten och eleverna är inte lika övertygade 3. Lärandets framtid är långt från lärarna 4. Nånannanismen vem leder förändring? 5. Framtidens lärarroll är fullspäckad, när arbetsbördan redan idag upplevs som för hög. Framtidens lärarroll är inte huggen i sten, utan är något som går att påverka. En viktig fråga är vem som har makten att förändra och lösa upp de knutar som Kairos Futures rapport redovisar. Det som förenar skolans aktörer, lärare, rektorer och förvaltningschefer, är att de anser att det är någon annan som har makten att förändra. Ledningen anser att lärarna har bollen. Lärarna anser att det är någon annan. sida 23

159 Kairos Future skisserar på följande tänkbara roller. När ordet ämne används är det inte alls orimligt att ämnesindelningen är annorlunda än vi är vana vid. 1. Ämnestränaren (ämnesspecialist, utmanare och coach) Denna funktion är den som mest liknar dagens lärare. Ämnestränarna arbetar närmast eleverna och följer deras utveckling inom sitt/sina ämnen. De har djupa ämneskunskaper och stor ämnesdidaktisk förmåga. Ämnestränaren är en del av det arbetslag som ska hjälpa eleven att utvecklas och arbetar i tätt samarbete med övriga specialister. 2. Ämnesledaren (pedagogisk ledare, ämnesspecialist och lagspelare) Ämnesledarna är erfarna pedagoger som har till uppgift att vara lärartränare. Förutom att vara ämnesspecialister är de också pedagogiska ledare som följer ny kunskap och utvecklingen av undervisningsmetoder inom sitt ämne. Ämnesledaren utbildar och coachar i huvudsak andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev på ämnesområdet. Funktionen är ett utvecklande nav i ett kollegium av ämnestränare. 3. Superinspiratören (superinspiratör, ämnesspecialist) Detta är pedagoger som har en stor förmåga att entusiasmera och inspirera. De har en unik förmåga att sporra även de mest oengagerade elever och kan förmedla perspektiv på var kunskapen har sin plats i samhället som ingen annan. Även om de till en del reser runt och föreläser sker den huvudsakliga spridningen av deras föreläsningar genom inspelningar eller webbseminarium som distribueras till eleverna på teknisk väg (t ex via Youtube). Eleverna kan när de vill återse dessa föreläsningar som inspiration eller repetition. 4. Mentorn (Coach, utmanare, arrangör och lagspelare) Här har vi den grupp specialister som har ansvar för att stödja och överblicka elevernas utbildning som helhet de som aktivt följer individuella framgångar, motgångar, förmågor och behov. Mentorn är endast i undantagsfall undervisande lärare och har istället till uppgift att skapa sig en helhetsförståelse för eleverna. De arbetar med att coacha, utmana och visa på sammanhangen i deras utbildning. Mentorn kan även rekommendera framtida utbildningar. Mentorn arbetar aktivt i dialoger med såväl eleven själv som med övriga pedagoger och vårdnadshavare. Det är inom denna specialisering som terapeutrollen främst finns. 5. Metodutvecklaren (metodutvecklare och teknikexpert) Här har vi lärare vars styrka är att förstå olika inlärningssätt och att utveckla nya metoder och verktyg för inlärning inom ett eller flera av de ämnesområden som skolan arbetar med. Metodutvecklarna arbetar i tätt samarbete med såväl ämnestränare som mjukvaruutvecklare och leverantörer av pedagogiska verktyg. De väljer, i samarbete med ämneslärarna, ut de stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen och utbildar de praktiska pedagogerna i dessa. De studerar sida 24

160 sina kollegors undervisningsmetoder och är även aktivt involverade i forskning inom skola och pedagogik. Kravet på lärarlegitimation tydliggör behovet att vid rekryteringar söka efter kompletterande kompetenser så arbetslaget får lämplig sammansättning. Om utvecklingen leds mot de rollsammansättningar som nämnts i Kairos Futures rapport bör ämnesledaren och metodutvecklaren rekryteras för att serva flera skolor, i Vingåkers fall hela kommunen. Andra yrken såsom teknikexperter och superinspiratörer, som kan arbeta mer självständigt kan förmodligen serva ännu fler skolenheter inom en region, eller kanske finnas på nationell nivå. Frågorna är många. Hur ska vi i Vingåker och i Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden skapa en verksamhet inom ramen för styrdokument och ekonomiska förutsättningar som på bästa möjliga sätt förbereder våra barn och ungdomar för en framtid med så många osäkra faktorer? Vingåkers kommun är dessutom en liten kommun. Kommunen har relativt bra pendlingsmöjligheter till större städer. Hur hanterar vi de för- och nackdelar det medför på bästa sätt? Vi behöver identifiera hot och möjligheter och planera för flexibilitet. Förmodligen kommer vi att få räkna med ett ökande antal nysvenska barn och elever och vår kanske största utmaning är att klara integrationen på ett bra sätt, utan att ge avkall på kunskapsuppdraget. En avgörande faktor är att det finns tillräckligt med personal för att kunna avsätta den tid som är nödvändig till detta viktiga arbete, oavsett övriga förutsättningar och scenarion. Vi har det senaste läsåret tappat många elever till friskolor. Våra tidigare prognoser visar på ett sjunkande barn- och elevunderlag. Nu är prognoserna mycket osäkra. Vi ser att flertalet Vingåkersungdomar inte kommer tillbaka till kommunen efter avslutade studier på annan ort, men vi ser samtidigt att ett ökande antal nysvenskar bosätter sig i kommunen. Detta kan stoppa den negativa befolkningsutvecklingen. Faktum kvarstår dock fortfarande att Vingåker, såväl som de flesta landsbygdskommuner, har en stor andel äldre och få ungdomar mellan 20 och 30 år i sin befolkning. 11 Forskning Skolverket har samlat aktuell ämnesdidaktisk forskning på en rad områden på sin hemsida. Avsikten är att underlätta för lärare att omvandla och anpassa sina kunskaper till den aktuella undervisningen. Länk till webbplatsen: sida 25

161 Bilagor: 1. Kunskapsanalys 2. Resultat från elevenkät åk 5 och 9 våren Barn-/elever tillbud, olycksfall, kränkande behandling m m Separat: - - Skolledarnas verksamhetsberättelser, dnr BU 2013/4 sida 26

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172 VK400S v D2_DOWNLOAD /f4ac69ab e0f-b906-d4ca121c4fef/verksamhetsberattelse_2012_2.doc Verksamhetsberättelse Utvecklingsnämnden Verksamhetsberättelse Viktiga händelser Under året har flera ansökningar om tillstånd till vindkraft handlagts vilket involverat både miljösom byggnadsinspektörer. För att stärka upp tjänstemännens och politikens kunskaper kring dessa frågor hölls ett temamöte kring detta. Det pågående projektet kring förbättrad status av Öljaren har fortgått. För berörda fastigheter inom området har ett informationsmöte hållits. Handläggning av inkomna ansökningar om nya avlopp har utförts. Detaljplaner som vunnit laga kraft under året är Västra Vingåkers kyrka 5, Tennisparken, Smeden 4 och Östra Dimbo 1:99. Stora besöksdagen var en nysatsning och genomfördes den 23 maj. Under dagen fick sammanlagt ett 70-tal företagare besök av 20-talet par bestående av en politiker och en tjänsteman. I oktober hölls Vingåkersbanketten med många stipendiater och närmare ett hundratal gäster på Båsenberga Hotell & konferens. Arbetet med VA-planen pågick under hösten för att ta fram underlag till beslut under våren 2013, ett samarbete mellan Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner och SVAAB. Marknadsföring av kommunens tomter för en krona fortsatte under 2012 och utvecklingsenheten fanns med på bo-mässan i Flen samt arrangerade en tomvisningsdag i Baggetorp. Energi- och klimatrådgivningen/miljösamordningen gick med i en kampanj som gick ut på att samla in pennor till återvinning. För varje insamlad låda med pennor gavs ett bidrag till Barncancerfonden. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Minska korttidsfrånvaron med i genomsnitt en dag per anställd och år. Då nämnden inte har något direkt personalansvar handlar arbetet i mångt och mycket att skapa ekonomiska förutsättningar för att bedriva en effektiv och uthållig verksamhet. Rent konkret innebär detta ett nära ledarskap, där mentorskap och regelbunden verksamhetsuppföljning tydliggörs. Ökad befolkning genom ökad inflyttning. Utvecklingsnämnden arbetar med att skapa förutsättningar för en positiv utveckling för Vingåkers kommun. Genom att arbeta med såväl övergripande samhällsbyggnadsfrågor (översiktsplan) samt detaljplaner skapas möjligheter för god näringslivsutveckling och attraktiva boendemiljöer. 1 (5)

173 Effektivare lokalanvändning. Utvecklingsnämnden beaktar detta mål vid planering av kommande verksamhet. Effektivare logistik Tjänstemän knutna till utvecklingsnämnden följer de riktlinjer för tjänsteresor och transporter som fastslagits i olika kommunala riktlinjer. Effektivare upphandling Verksamhet knuten till nämnden använder sig av de ramavtal som Vingåkers kommun knutit. Minskad ungdomsarbetslöshet Nämnden delfinansierar olika typer av EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt. Nämndens mål och måluppfyllelse Nämnden har ett brett ansvarsområde inom området samhällsbyggnad och tillväxt. Verksamheten spänner över olika områden såsom näringsliv och strategiskt turismarbete, energioch klimatfrågor samt myndighetsutövning och tillsyn inom områdena miljö, hälsoskydd samt livsmedel. Nämnden ansvarar även för myndighetsutövning inom området plan och bygg. Övriga områden där nämnden är delaktig i den lokala utvecklingen är inom området natur- och vattenvård samt läkemedels- och tobakstillsyn. Nämnden har en fastställd verksamhetsplan med följande arbetsområden: Näringsliv och hållbar tillväxt Samhällsbyggnad Natur- och vattenvård Miljösamordning Hälsoskydd Miljöskydd Livsmedelskontroll Tillsyn receptfria läkemedel Tobakstillsyn Inom varje arbetsområde har politiken fastställt ett antal fokusområden som i korthet kommenteras nedan. Näringsliv och hållbar tillväxt Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för näringslivsarbetet i Vingåkers kommun vilket sker i enlighet med det näringslivspolitiska programmet. Det övergripande näringslivsarbetet täcker in tre huvudinriktningar; nystartade företag, nya etableringar samt befintligt näringsliv. Strategiskt turismarbetet ingår som en del i uppdraget. Därutöver ingår att upprätthålla kontakter och samarbeta med omkringliggande kommuner samt lokala, regionala och nationella samverkansgrupper. Fokus ligger även på att marknadsföra Vingåker för etableringar samt lämna stöd och service till företagen i kommunen. Arbetet sker i samverkan med det lokala näringslivet i möjligaste mån. 2 (5)

174 Prioriterat arbete riktat till besöksnäringen under hela året. Vingåkers kommun deltar i det regionala projektet Exportmogna företag. Det färdigställda näringslivspolitiska programmet implementerades. Bland annat bildades näringslivsrådet samt Stora besöksdagen genomfördes. Samhällsbyggnad Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet och ha det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten. Nämnden ansvarar vidare för att 2 i lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) efterlevs. Stadsarkitekten har genomfört inventering av detaljplaner och dess aktualitet samt skapat tydliga rutiner kring handläggningen. Fokus på inflyttning och etablering genom kampanjen Bygga & Bo. Tomtvisning av kommunens tomter i Baggetorp samt framtagning av tomtavtal anpassade för tomtförsäljning av villatomter. Miljösamordning/Klimat- och energi Nämndens uppdrag Strategiska miljöfrågor där hållbarhet ligger i fokus. Det strategiska miljöarbetet syftar vidare till att vara katalysator för kommunens egen verksamhet. Genomfört flera öppna informationstillfällen om bland annat vindkraft och bergvärme. Varit aktiv i form av information på hemsida, facebook, kommuntidningen samt genomfört aktiviteterna Earth hour och Trafikantveckan. Hälsoskydd Nämndens uppdrag Nämnden är tillsynsmyndighet för frågor då det finns risk för olägenhet för människors hälsa. Inom området hälsoskydd innefattar det bland annat tillsyn av bostäder, skolor, förskolor, hygienlokaler och samlingslokaler men även anmälningar och ansökningar om enskilda avlopp samt dispenser av renhållning. Handläggning och information kring avloppsinventeringen i vattenvårds- och bygdeprojekt Öljaren samt goda riktlinjer och god information på kommunens hemsida. Miljöskydd Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för tillsynen av miljöfarliga verksamheter men även köldmedia samt anmälningar av bergvärme. Samtliga verksamheter som enligt miljöbalken kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft bedöms som miljöfarliga. Även verksamheter som hanterar kemikalier, avfall eller som kan störa omgivningen genom till exempel buller eller lukt bedöms som miljöfarliga. Tillsyn av kommunens samtliga förskolor 3 (5)

175 Livsmedelskontroll Nämndens uppdrag Syftet med den offentliga livsmedelskontrollen är att konsumenterna ska känna sig trygga när de handlar och äter mat. Livsmedelsföretagarna ska följa gällande lagstiftning, och producera och sälja säkra livsmedel som håller utlovad kvalitet. Genomförd kontroll av livsmedel, tobak och receptfria läkemedel på samtliga registrerade anläggningar i Vingåkers kommun, Ekonomisk utvärdering Verksamheten knuten till utvecklignämnden visar på ett positivt resultat. Nämnden, näringsliv och projektmedel visar positiva resultat. Bygg- och planverksamhet inklusive områdesplanering visar positiva resultat tack vare ökade intäkter. Det är framför allt miljökontoret som har en negativ avvikelse på -346 tkr som beror på att intäkterna inte uppnår budgeterad nivå. Den differensen kommer troligen att finnas även under Projektet energieffektivisering har en eftersläpande felbudgetering på -150 tkr. Investeringar På investeringssidan har kronor disponerats för ajourföring kartor och för arbete med detaljplaner. Nyckeltal och verksamhetsmått Verksamhetsmått Inspektioner, Tillsyn per år Prövningar per år varav bygg Provtagningar per år 27(+radonmätning) Energirådgivning per år Planuppdrag, antal Bostadsanpassningar antal ärenden En översyn av nyckeltal som ska redovisas för verksamheten har gjorts och från 2012 redovisas följande mått: Verksamhetsmått Antal tillsynsbesök miljö- hälsoskydd 54 Antal inkomna ärenden miljö- och hälsoskydd 125 Antal gjorda kontrollbesök livsmedelsobj 60 Beviljade bygglov/anmälningar 89 Energirådgivning per år 35 Planuppdrag, antal 5 Bostadsanpassningar antal ärenden 73 4 (5)

176 Framtiden Den nuvarande utvecklingsenheten och utvecklingsnämnden kommer att anta ny skepnad. I och med att den nya organisationsförslaget antas i början av 2013 byter nämnden namn till samhällsbyggnadsnämnden och kommer att bli en renodlad myndighetsnämnd. Näringslivsfrågorna behandlas fortsättningsvis i kommunstyrelsen. Vingåkers kommun Maria Pestrea Tf utvecklingschef 5 (5)

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213 VIAN/2013: Bokslut 2012 Viadidaktnämnden

214 Viadidaktnämnden 1 Katrineholms kommun 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta Viadidaktnämnden, den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker, har funnits sedan Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar när myndigheten för yrkeshögskolan beviljar medel. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla goda förutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten i kommunerna. Överenskommelser och avtal med högskolorna träffas, lokaler och teknik tillhandahålls och de studerande erbjuds tentamina på hemmaplan. Viadidaktnämnden erbjuder studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, som innebär bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar. Nämnden har också i uppdrag att genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunens anställda samt näringslivet. Nämnden har integrationsansvaret för de flyktingar som anlände före den 1 december Dock upphör detta senast i maj Nämnden samverkar med flera kommuner kring samhällsorientering för nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står långt från arbetslivet. Nämnden ger också stöd och coachning till ungdomar utanför arbete och studier, bland annat genom feriearbeten samt genom att i samverkan med bildningsnämnden ha det kommunala informationsansvaret för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt för invandrare som står långt från arbetsmarknaden. Verksamhetsmått Aktuell nivå Prognos helår 2013 Antal studerande på grundläggande vuxenutbildning Antal studerande i utbildning i svenska för invandrare Antal studerande i särskild utbildning för vuxna (särvux) * se fotnot 300 * se fotnot 450 per år Antal studerande på gymnasienivå * se fotnot 430 * Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar Antal tentander på eftergymnasial nivå vid Viadidakts lärcentra Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Vingåker på uppdrag av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm på uppdrag av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i h varav 9580 h kvinnor, 2420 h män (33 kvinnor, 33 män) vuxna + Ungdomar 218 (94 kvinnor, 124 män) vuxna + ungdomar 329 (153 kvinnor, 176 män) vuxna + ungdomar timmar 80 personer 250 personer 300 personer 2

215 Viadidaktnämnden Verksamhetsmått Aktuell nivå Prognos helår 2013 Katrineholm/Vingåker på uppdrag från Arbetsförmedlingen Viadidakts verksamheter riktar sig invånare i både Katrineholm och Vingåker. Eftersom deltagaruppgifter inte kan särskiljas omfattar flertalet verksamsmått uppgifter om deltagare från båda kommunerna. Versamhetsmåtten för sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning kommer att presenteras med ögonblickrapporter av antal kursdeltagare och verksamhetspoäng tagna i början av februari och september samt 15 mars, 15 maj, 15 oktober och 15 december. 3

216 Viadidaktnämnden 2 Förvaltningsberättelse 2.1 God ekonomisk hushållning Kommentarer till periodens utfall 2012 Viadidaktnämndens årsresultat 2012 visar ett resultat mot budget med +202 tkr. Detta är resultatet efter att Vingåkers del av resultatet (21,4%) reglerats med +55 tkr. Anledningen till avvikelsen är den markanta minskningen av statliga medel för vuxenutbildning som skett under året. Jämfört med föregående år har de statliga bidragen minskat med 6 mkr. Kvarstående utbildningskostnader för vuxenelever som slutför sin utbildning har överskridit tidigare prognoser. Elevintag till yrkes- och distansutbildningar har därför helt tvingats upphöra under Elever som tidigare påbörjat sina utbildningar måste emellertid få slutföra sina studier, vilket resulterat i stora ofinansierade kostnader. Vid årets slut är budgetavvikelsen enbart för gymnasial vuxenutbildning - 2,9 mkr. Åtgärder för att reducera den totala budgetavvikelsen har skett genom att pensionsavgångar ej återbesatts samt att en allmän översyn av samtliga kostnader har pågått sedan halvårsskiftet. Stora administrativa svårigheter vid redovisning av projektens IT-kostnader har påverkat både pågående projekt och slutredovisning av projekt ekonomiskt. Åtgärder har vidtagits centralt hos IT-kontoret och kommunens EU-samordnare för att försöka komma tillrätta med problemen. EU:s regler är svåra att tillmötesgå när projekten måste följa kommunens interna IT-avtal och därför har projekten inte erhållit de bidrag som förväntats för att täcka sina IT-kostnader. Avvikelsen mot tidigare helårsprognos förklaras delvis av en dubbel hyreskostnad för Vita och Gula husen som reglerades först under januari månad En investering av en klottermaskin har skett under året till en kostnad av 225 tkr. Investeringen har kunnat göras för överförda investeringsmedel från år Maskinen är avsedd att sanera de båda kommunernas egna fastigheter i Katrineholm och Vingåker. Maskinen kommer att hanteras av Viadidakts arbetsmarknadsenhet. Viadidakts förvaltningskansli har anskaffat datautrustning och möbler för 18 tkr, Viadidakt utbildning datautrustning för 92 tkr och möbler för 20 tkr. Viadidakt arbetsmarknad har utöver saneringsmaskinen också investerat i datautrustning för 28 tkr och säkerhetsskåp för 59 tkr. Totalt för samtliga tre verksamheter uppgår investeringarna till 442 tkr vilket ryms inom den tilldelade budgetramen på 455 tkr. 2.2 Personal Förvaltningens verksamhet Personalförändringar inom förvaltningen under året Den totala personalstyrkan i Viadidakt den 31 december 2012 uppgick till totalt 110 (126) personer varav män 41 (43) st och kvinnor 69 (83) st. Siffran inom parentesen gäller för Tillsvidareanställda män 29 (29) st. samt visstidsanställda 13 (14) st. Tillsvidareanställda kvinnor 61 (63) st. och 7 (22) visstidsanställda. Under 2012 lades varsel eftersom projekt Yrkessvenska avslutades och integrations-enhetens uppdrag successivt upphör. Vuxenutbildningens omkringpersonal (icke pedagoger) varslades på grund av arbetsbrist. 4

217 Viadidaktnämnden Några visstidsanställningar har konverterats till tillsvidareanställningar. Fördelningen av personal per chef under 2012 var följande: Förvaltningschef/enhetschef kansli: Underställd personal 27 personer. Enhetschef/Rektor utbildning: Underställd personal 47 personer (vid årets början ca 80). Enhetschef arbetsmarknad: 36 personer (under enhetschef arbetsmarknad finns dessutom 40 personer anställda inom olika arbetsmarknadsåtgärder såsom OSA (offentligt skyddad anställning), utvecklingsanställningar, SAS (särskilt anställningsstöd), instegsjobb samt trygghetsanställningar vilka chefen har direkt ansvar för). Från 1 januari 2012 gjordes en omfördelning av verksamheter från utbildning till arbetsmarknad för att få en jämnare fördelning av personal och verksamheter Personal- och chefsförsörjning under året Rektor Jan Berthelsen tillträdde tjänsten som förvaltningschef vid årsskiftet 2011/2012. Rekrytering av en ny rektor på Viadidakt krävde flera rekryteringsförsök. En rektor tillträdde och arbetade mellan juni och december I slutet av december tillträdde Sara Alexanderson tjänsten som tf rektor. Under verksamhetsåret har flera anställda gått i pension och enbart en av tjänsterna har återbesatts. Inom Viadidakt arbetsmarknad har rekryteringar skett internt och externt till projekten EgenKraft och ISAK. Vikarier för den interna personalen tillsätts under Inför 2013 beräknas rekryteringsbehovet vara fyra tjänster. Två tjänster för undervisning i svenska för invandrare och två tjänster för den kommunala vuxenutbildningen varav en nolärare och en språklärare för att genomföra den planerade verksamheten Chef- och ledarskap Chefsutveckling diskuteras och planeras inom ramen för medarbetarsamtalen där också resultat från medarbetarenkäten ingår som en del. Samtliga chefer inom verksamheten har genomgått introduktionsutbildning inom ett år från anställning. Cheferna deltar regelbundet i Katrineholms kommuns utbud av chefsutbildning. Två anställda från Viadidakt arbetsmarknad genomgår en traineeutbildning inom Katrineholms kommun Kompetenshöjande åtgärder Samtliga anställda har under året haft medarbetarsamtal där kompetensutvecklingsbehov och individuella utvecklingsplaner fastställts. Kompetenshöjande insatser har satts in utifrån personalens behov. Samtliga medarbetare använder kompetensportalen. Arbetsledarna inom arbetsmarknadsenheten har under året genomgått en ledarskapsutbildning. Alla attestanter, beställare och fakturamottagare har genomgått utbildning i ekonomisystemet Agresso Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året Etableringslagens deltagare påverkar i hög grad arbetssättet inom undervisning i svenska för invandrare (sfi). Sfi har på grund av etableringslagen övergått till halvdagsstudier för samtliga deltagare efter att tidigare haft heldagsstudier. Studieplaner görs tillsammans med studie- och yrkesvägledare och handläggare från Arbetsförmedlingen. För varje person utarbetas en individuell utvecklingsplan (IUP) som ska följa deltagaren under hela studieperioden. Denna plan revideras kontinuerligt. De ekonomiska konsekvenserna av etableringslagen innebär att Viadidakt enbart kan erbjuda 5

218 Viadidaktnämnden utbildning inom sfi med 525 timmar som riktmärke. Detta innebär som längst två års halvtidsstudier. Konsekvenserna av förändringen är att vissa deltagare riskerar att inte nå upp till sina individuella studieplaner, vilket försvårar markant för deltagarna inför vidare studier. Ett nytt betygssystem har under verksamhetsåret införts inom den kommunala vuxenutbildningen med nya kursplaner och en ny skollag. Detta har medfört övergångsproblem för verksamheten. Utbildningen i samhällsorientering för nyanlända har vidareutvecklats och bedrivs förutom genom klassrumsundervisning i Katrineholm och Flen även på distans för drygt trettio kommuner i landet via webbverktyget Adobe connect. Tillgängligheten har ökat genom byte av utbildningslokaler i Katrineholm. Alla verksamheter har flyttats från Gula huset till Vita huset. Förberedelser har gjorts i Vingåker för att i januari 2013 starta en utbildningsgrupp inom särskild utbildning för vuxna. Processkartläggning har gjorts mellan Viadidakt, Arbetsförmedlingen och socialförvaltningarna i Katrineholm och Vingåker i syfte att klargöra ansvar och rutiner mellan berörda parter vad gäller Viadidakt arbetsmarknads målgrupper. Metodutveckling sker i projekten EgenKraft, ISAK, Ciceron och Orangeriet. En krypteringsfunktion i Viadidakts enkät- och analyssystem har utvecklats för att kunna följa personer under en längre tid utan att röja identiteten. Syftet är att kunna följa de långsiktiga effekterna av de insatser som gjorts inom Viadidakts verksamheter. Ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad står som sändande organisation för EVSutbyten (Europeisk Volontärtjänst). Tre medarbetare har varit på utbildning för att få mer kunskap om hur EVS-utbyten kan användas i det ordinarie arbetet med ungdomar. En medarbetare har varit i Bryssel på utbildning och där knutit kontakter som kan användas för att utveckla arbetet med EVS. Målet är att kunna använda EVS-utbyten och andra internationella utbyten mer systematiskt och att det ska bli en del av det ordinarie arbetet med ungdomar Arbetsmiljö och hälsa Det systematiska arbetsmiljöarbetet diskuteras kontinuerligt på arbetsplatsträffar (APT), skyddsronder och samverkansmöten. Viadidakt arbetsmarknad: Sjukfrånvaron 2012; totalt 1,92 %, kvinnor 1,19% och män 2,65% jämfört med 2011; totalt 3,55 %, kvinnor 4,1% och män 2,74%. Viadidakts förvaltningskansli: Sjukfrånvaron 2012; totalt 1,94%, kvinnor 2,31%, män 1,57% jämfört med 2011; totalt 6,05%, kvinnor 8,32%, män 0,53%. Utbildningsenheten: Sjukfrånvaron 2012; totalt 5,50%, kvinnor 3,73%, män 7,27% jämfört med 2011; totalt 2,79%, kvinnor 3,45%, män 1,69%. Ökningen beror på ett par långtidssjukskrivningar som inte är arbetsrelaterade. Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats avsevärt för de verksamheter (både personal och deltagare) som tidigare var i Gula huset och som flyttats till Vita huset. Även för Viadidakt arbetsmarknad har flytten från Kullbergska huset till Friggagatan förbättrat den fysiska arbetsmiljön då lokalerna anpassats mer till verksamheten. På Starten har ett personalrum inrättas vilket har förbättrat både fysisk och psykisk arbetsmiljö. Genom lokalisering av olika projekt och verksamheter till Västgötagatan i Katrineholm har synergieffekter uppnåtts både vad gäller personalresurser och lokaler. 2.3 Framtiden Viadidaktnämndens ansträngda finansiering av verksamheterna i kombination med ökade statliga krav och omvärldsförändringar har inneburit negativa konsekvenser på arbetsmiljö, 6

219 Viadidaktnämnden kvalitet och utbud. För att klara framtida utmaningar inom Viadidaktnämndens verksamhetsområden bör en ökad kommunal finansiering ske samtidigt som en ökad samverkan både externt och internt krävs. Detta kan bidra till samordningseffekter, bredare och mer flexibelt utbud, ökad specialisering och omvärldsbevakning samt göra det enklare att rekrytera och behålla kvalificerad personal. För att underlätta en sådan utökad samverkan finns behov av att utreda den nuvarande organisationsformen. Introduktion och sfi Etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har fått större ansvar för nyanlända flyktingar och invandrare, vilket leder till en förändrad verksamhet för Viadidakt och en större samverkan med berörda aktörer. Största delen av den kvarvarande introduktionsverksamheten finansieras i dag med fonderade statsbidrag. När statsbidragen tar slut för introduktionen förutses ett ökat behov av arbetsmarknadsinsatser för gruppen Den framtida invandringen till Katrineholms kommun kommer att fordra ett samarbete mellan kommunens förvaltningar i ett samlat mottagande och ett klargörande av om Viadidakt ska ha ett framtida integrationsansvar eller om detta ansvar ska ligga på någon annan förvaltning. I Vingåkers kommun kommer ett klargörande av Viadidakts roll att vara klart inom kort. De statliga medlen för genomförande av undervisning i svenska för invandrare kommer inte att motsvara de faktiska kostnaderna. Många elever som avslutas inom studieväg 1 och 2 inom undervisning i svenska för invandrare kommer inte att ha uppnått tillräcklig språklig nivå för att kunna studera vidare och tillgodogöra sig utbildningen på grundläggande nivå inom rimlig tid. Trycket på undervisning i svenska för invandrare har ökat markant vilket innebär att Viadidakt för första gången är tvungen att införa kösystem. Skollagen och etableringslagen föreskriver att undervisning i svenska för invandrare ska erbjudas nyanlända snarast. Migrationsverkets prognos för flyktinginvandring år 2013 har höjts till personer jämfört med tidigare prognos på ca personer år Den ökade anhöriginvandringen kommer att öka trycket ytterligare på undervisning i svenska för invandrare. Det här innebär en utmaning både ekonomiskt och organisatoriskt för kommunen. Samhällsorienteringen Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kräver att kommunerna tillhandahåller minst 60 timmars utbildning om Sverige och hur det svenska samhället fungerar på modersmål. Under 2013 kommer lagen att utvidgas till att även omfatta andra grupper av invandrare. Kommunerna åläggs dessutom att aktivt söka upp målgrupperna för samhällsorienteringen. Detta kommer att bli en utmaning för kommunerna och resurser kommer att krävas för att uppfylla lagen. Viadidakt samverkar idag med ett flertal kommuner i landet avseende samhällsorienteringen. Tillsammans med länsstyrelserna i Södermanlands och västra Götalands län samt Göteborgs stad och Högskolan i väst samverkar Viadidakt för att utveckla materialet i samhällsorienteringen. En aktiv samverkan sker även med andra EU-länder för att utbyta erfarenheter kring samhällsorientering för invandrare. Utbildning Det minskade statsbidraget kommer att innebära fortsatt begränsning för gymnasial distansutbildning och medborgarna i kommunerna får därmed begränsade möjligheter att läsa på distans. Även yrkesutbildningar kommer att kunna erbjudas i endast begränsad omfattning. En 7

220 Viadidaktnämnden tendens är att invånare med utbildningsbehov överväger att flytta från Katrineholms och Vingåkers kommuner till andra kommuner för att få tillgång till studier. Kommunerna kommer att ställas inför frågan om en utvidgning av budgetramen med egna kommunala medel. Ett större antal sökande till högskolor och universitet innebär ett ökat tryck på Viadidakts högskoleservice som till exempel praktikplatser, studiearbetsplatser, it-stöd, studie- och yrkesvägledning och tentamensmöjligheter på hemmaplan. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Från och med första juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram vilket kommer att aktualiseras för vuxenutbildningen hösten För att kunna bereda dessa personer plats inom kommunal vuxenutbildning krävs utökad budgetram. Den nya skollagen och förordningarna som gäller vuxenutbildningen kommer att ställa större krav på organisationen i form av ökad flexibilitet och utbildning hela året vilket innebär att pedagogisk personal ska finnas tillgänglig i verksamheten över hela året. Rättighetslagstiftningarna som avser samtliga fyra skolformer (sfi, särvux, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) kräver en utökad budgetram för att Viadidakt ska kunna följa lagstiftningen. Viadidakt har sökt två yrkeshögskoleutbildningar: Säkerhetskoordinator och logistik- och transportledning. Svar från yrkeshögskolemyndigheten kom i januari Ansökningarna avslogs. Viadidakt söker yrkesvuxplatser i samverkan med övriga kommuner i Sörmland. Vidare söker Viadidakt även lärlingsutbildning för vuxna i samarbete med Flen. Näringslivet Viadidakt utvecklar kompetensutvecklingsutbudet för näringslivet bland annat utifrån resultaten från Stora Besöksdagen och Företagarnas enkäter i Vingåker. Samarbete med Nyföretagarcentrum innebär att organisationen lokaliseras inom Servicekontoret i Vingåker och gemensamma utbildningar planeras. En kompetenskartläggning har genomförts på ett fyrtiotal företag i regionen inom projektet ALF (Aktiv Ledarskapsutveckling för Företag) där Viadidakt kommer att ha en mäklar- och utbildningsfunktion. Arbetsmarknad Den demografiska utvecklingen kommer inom de närmsta åren att innebära en utmaning för kompetensförsörjning inom företag och offentlig sektor. Arbetsförmedlingens prognos för 2013 visar att arbetslösheten förväntas vara fortsatt hög, inte minst för "unga vuxna" upp till och med 25 år. Fler jobb inom IT, teknik, restaurang och service är att vänta. På längre sikt kommer rekryteringsbehovt att öka inom yrken med stor generationsväxling såsom omvårdnadssektorn. Kravet på grundbemanning inom demensomsorgen som träder i kraft i januari 2014 kommer att kräva mer utbildad personal. Många unga vuxna står utanför studier och den reguljära arbetsmarknaden och därmed utan egen försörjning. Viadidakt fortsätter att stödja och coacha unga vuxna till studier och arbete. Finansiering av ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad finns för 2013 men inte för 2014 och framåt. Detta gör det svårt att kunna planera en långsiktig och hållbar verksamhet. En stor ungdomsarbetslöshet och inte minst det ökade antalet personer med behov av försörjningsstöd i kommunerna innebär ett ökat tryck på Viadidakt arbetsmarknad samt förvaltningens vägledningsresurser. Ett stort antal av de personer som uppbar försörjningsstöd är arbetslösa. För att dessa personer ska kunna bli självförsörjande krävs ökade insatser i form 8

221 Viadidaktnämnden av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och kortare utbildningar. Som det ser ut i dag finns inte utrymme att ta emot den volymökning som socialförvaltningarna har behov av. Nya rutiner har skapats mellan arbetsförmedlingen, socialtjänsterna i Katrineholm och Vingåker och Viadidakt för att fånga upp ungdomar i ett tidigt stadium för att påskynda deras möjligheter att bli självförsörjande. Viadidakt utvecklar även tillsammans med arbetsförmedlingen och socialförvaltningarna rutiner för att förbättra insatserna kring vuxna personer med försörjningsstöd. Viadidakt ser en ökning av ärenden där man behöver parallella insatser för att kunna gå vidare till arbete eller studier. Människorna som anvisas till Viadidakt står längre från arbete än tidigare och har ofta flera behov av insatser från flera olika aktörer. Dessa insatser måste samordnas. Viadidakt är engagerad i SKL:s arbete med "En gemensam ingång" vilket innebär bland annat en resursallokering av inblandade parter och resurser. Viadidakt ser ett ökat behov av åtgärdsanställningar där personerna får stödinsatser från arbetsförmedlingen och Viadidakt parallellt under en längre tid. Under 2012 har Viadidakt erbjudit 54 åtgärdsanställningar men många fler deltagare har behov men kan ej erbjudas anställning. Tidiga insatser som Viadidakt arbetsmarknad genomför för personer med försörjningsstöd ger stora socioekonomiska vinster. Åtgärdsanställningar har en kostnad mellan 5 och per månad medan försörjninsstödet per person uppgår till betydligt större belopp. I detta ligger också att en person med en anställning bidrar till kommunens skatteunderlag och har möjlighet att försörja sig själv. Att ha ett arbete skapar positiva sociala och hälsoeffekter. Andra personer som får åtgärder genom Viadidakt har också möjlighet att få ersättningar från andra myndigheter vilket minskar behovet av försörjningsstöd Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Under hösten 2012 har förberedelser och planering för start av sfi för nyanlända ungdomar, åldersgruppen år, i samarbete mellan Bildningsförvaltningen i Katrineholms kommun och Viadidakt ägt rum. Start är januari Ansökningar om att starta två yrkeshögskoleutbildningar inom logistikområdet i Katrineholm har arbetats fram i samverkan med branschen och Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm och beslut från Yrkeshögskolemyndigheten kom i mitten av januari där YHmyndigheten avslog dessa ansökningar. Skolverket tilldelade Sörmlandskommunerna 308 helårsplatser, av dessa fick Katrineholm och Vingåker 46 helårsplatser. I samverkan med Flens kommun tilldelades Viadidakt 23,7 helårsplatser. 2.4 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder Resultatmål Resultatmål/uppdrag 9

222 Viadidaktnämnden Resultatmål/uppdrag Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och lands-bygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling Väsentliga händelser Europeiska socialfonden har beviljat Viadidakt pengar för två stora projekt som vänder sig till personer med utländsk bakgrund. Projekt ISAK (Integration, Samverkan, Arbetsmarknad och Kompetens) budget cirka 40 miljoner och projekt EgenKraft budget cirka 30 miljoner. Projektens mål är att ge möjlighet till utbildning och egenförsörjning. Projekt ISAK är ett RARprojekt där RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser och drivs av Regionförbundet Sörmland. Viadidakt har beviljats medel från Ungdomsstyrelsen för att kvalitetssäkra långtidseffekter av ungdomsinsatser. Viadidakt har under året sökt och beviljats medel från Länsstyrelsen i Södermanlands län. Syftet är att översätta materialet "Om Sverige", som är framtaget av Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västa Götaland, i samhällsorienteringen för nyanlända flyktingar och invandrare till olika språk. Materialet används av Viadidakts samhällskommunikatörer i undervisningen samhällsorientering för nyanlända. Ansökningar om att starta två yrkeshögskoleutbildningar inom logistikområdet i Katrineholm har arbetats fram i samverkan med branschen och Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm och beslut från Yrkeshögskolemyndigheten kom i januari YH-myndigheten avslog dessa ansökningar. Den nya skollagen och förordningarna som trädde i kraft från och med första juli 2012 och gäller vuxenutbildningen ställer större krav på organisationen i form av ökad flexibilitet och utbildning under hela året. Lagen föreskriver att eleverna har en egen individuell studieplan som ständigt ska revideras och ägas av eleven själv. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Från och med första juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram. För att kunna bereda dessa personer plats inom kommunal vuxenutbildning krävs utökad budgetram. Åtagandet att andelen som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska öka försvåras då tidsbegränsningen på 525 timmars undervisning i svenska för invandrare som riktvärde innebär att eleverna får svårigheter att nå uppsatta mål. Många elever som avslutas inom studieväg 1 och 2 inom sfi kommer inte att ha uppnått tillräcklig språklig nivå för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på grundläggande nivå inom rimlig tid. Trycket på sfiundervisningen har ökat markant vilket innebär att Viadidakt för första gången är tvungen att införa kösystem. Skollagen föreskriver att undervisning i svenska för invandrare ska erbjudas nyanlända undervisning snarast. Under 2012 var 254 personer inskrivna inom introduktionsverksamheten på Viadidakt. Av dessa avslutades 97 personer under året. 14,4% gick vidare till studier (med försörjning från csn) varav sex var kvinnor. 13,4% gick till arbete varav två var kvinnor. Handläggningen av återstoden 55,7 % övergick till socialförvaltningen. Resterande 16,5% gick i pension eller var föräldralediga eller flyttade från kommunen. Den ökade anhöriginvandringen kommer att öka trycket ytterligare på undervisning i svenska för invandrare. Det här innebär en utmaning både 10

223 Viadidaktnämnden ekonomiskt och organisatoriskt för kommunerna. På grund av den ansträngda ekonomin och efterfrågan på arbetsmarknaden avvecklades under våren 2012 serietecknarutbildningen Serios i Vingåker. Vissa kurser inom grafisk kommunikation erbjuds nu både på gymnasial nivå och som uppdragsutbildningar. Ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad samverkar med Bildningsförvaltningen i Katrineholm genom att en pedagog från ungdomsgymnasiet finns på plats i verksamheten. Ungdomar som riskerar eller har hoppat av gymnasiestudier har därmed möjlighet att återuppta eller fortsätta sina studier på ett behovsanpassat sätt. Målet är att återföra eleverna till ungdomsgymnasiet eller vuxenutbildningen. Under våren 2012, januari till och med maj, har 27 ungdomar, som borde ha gått på gymansiet, varit inskrivna på Viadidakt. Elva av dem har studerat hos den gemensamma pedagogen. Av dessa har fyra återgått till gymnasieskolan och en har gått vidare till vuxenutbildningen. Ungdomstorget har arrangerat volontärsutbyte med andra EU-länder. Under våren 2012 förbereddes en deltagare för volontärstjänst i Österrike och tjänsten påbörjades i oktober Hösten 2012 flyttade Ungdomssupport från Socialförvaltningen, in under samma tak som ungdomstorget på Friggagatan vilket lett till ett ökat samarbete mellan de två verksamheterna och ligger också i linje med Viadidakts arbete med en gemensam ingång. Särskild utbildning för vuxna (särvux) har under sommaren 2012 flyttat till bättre anpassade lokaler i Katrineholm. Eleverna får därmed större möjligheter att nå sina individuella mål. Planeringsarbete med informationsinsatser och uppsökande verksamhet har genomförts och en utbildningsgrupp inom särvux startar i Vingåker i januari Åtaganden Beskrivningen är direkt hämtad från Övergripande plan med budget Åtaganden (Månad) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Nyföretagandet ska öka KS, VIAN Målnivå: Placering 160 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK mått 32 Resultat senaste mätning (2011): 5,5 nya företag per invånare, placering 178 (+ 68 plac.) Jämförelse: Katrineholm 3,7 nya företag per invånare (2010), medelvärde för samtliga kommuner i KKiK 5,3 nya företag per invånare (2010) 115st Nyföretagarcentrum finns på plats på Åbrogården.Viadidakt fortsätter med satsningarna på uppsökande verksamhet till företag i regionen när det gäller utbildningar och kompetensutveckling. Genom Projektet ALF (Aktiv Ledarskapsutveckling för Företag) i samarbete med Flens kommun.mässan Utbildning och entreprenöskaps, med deltagande av bland annat Almi och Nyföretagarcentrum, som genomfördes under mars är ett led i att stimulera 11

224 Viadidaktnämnden Åtaganden (Månad) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren nyföretagandet. Arbetslösheten ska minska Ungdomsarbetslöshe ten ska minska KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Målnivå: Minska Resultat senaste mätning: Antalet arbetslösa i åldrarna år; 443 kvinnor, 479 män. Öppen arbetslöshet 4,6 %, i åtgärder 4,3 %, totalt 8,9 %. Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 6,1 %, Sörmland 7,9 %. KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Målnivå: Minska Resultat senaste mätning (juli 2011): Antalet arbetslösa i åldrarna år; 104 kvinnor, 124 män. Öppen arbetslöshet 7,3 %, i åtgärder 7,1 %, totalt 14,4 %. Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 9,5 %, Sörmland 13,3 %. 10,8% Under 2012 har konkurrensen om jobben ökat vilket påverkar de som redan har svårt att hitta arbete så som ungdomar, personer med utländsk bakgrund och dem som saknar gymnasieutbildningar. I december var andelen av den registrerade arbetskraften arbetslös: Katrineholm: totalt kvinnor 12,8%, män 13,8%. Ungdomar år kvinnor 27,5% och män 27,8%. Vingåker: totalt kvinnor 11,4% och män 11,9%. Ungdomar år kvinnor 23,7% och män 32,1%. Källa: Arbetsförmedlingen. 19,2% Ungdomssupport från Socialförvaltningen som jobbar förebyggande, jobbar med ungdomar med socialproblematik, missbruksproblematik etc har samlokaliserats med verksamheten på Friggagatan vilket lett till ökad samverkan och ger därmed större möjligheter till att fånga upp ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap. Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka KS, SOCN, VIAN Målnivå: Andelen personer som är öppet arbetslösa och har försörjningsstöd som går vidare till arbete eller studier ska öka Källa: Treserva Resultat senaste mätning (första halvåret 2011): 4,7 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 0,094% Under 2012 har Viadidakt haft 213 personer (43% kvinnor, 57 % män) inskrivna från socialförvaltningen i Katrineholm. Av dessa har 176 personer avslutats varav 28 personer gått vidare till arbete och 25 personer gått vidare till studier. Detta innebär 30% för I Vingåker har 65 personer (49 % kvinnor, 51 % män) från socialförvaltningen varit inskrivna. Av dessa 47 personer avslutats varav 3 personer har gått vidare till arbete och 3 till studier. Detta innebär 12,7% för Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KS, KTN, MHN, VIAN Målnivå: Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårsperiod öka till 275 mkr. Inom Kommunens ferieungdomar medverkar genom sitt arbete på 4H-gården. I Vingåker är feriearbetande ungdomar placerade på Säfstaholms slotts 12

225 Viadidaktnämnden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka samma period ska sysselsättningen öka till 250 årssysselsatta. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Resultat senaste mätning (2010): 216 mkr samt 189 årssysselsatta KS, VIAN Källa: SCB:s register Befolkningens utbildning Målnivå: Öka Resultat senaste mätning (2010): I åldersgruppen år hade 33 % av kvinnorna och 22 % av männen någon form av eftergymnasial utbildning Jämförelse: Genomsnitt för riket; kvinnor 42 %, män 34 % konstutställning. Samarbete med Stattshotellet har lett till att fler ungdomar har erbjudits praktik. 0% Utfall för 2012 redovisas i delårsrapport, på grund av detta rapporteras 0%. I Katrineholm är utfallet för % för kvinnor och 22% för män. I Vingåker är utfallet för % för kvinnor och 16% för män. Riksgenomsnitt 2011 är kvinnor 43% och män 34%. Viadidakt erbjuder studie- och yrkesvägledning till alla som har behov av information om högre studier. Viadidakt inväntar besked från Yrkeshögskolemyndigheten om de ansökta utbildningarna med inriktning mot logistik och säkerhetssamordning beviljas. Denna ansökan fick avslag. Andelen ungdomar som går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Målnivå: Öka Resultat senaste mätning: 35,7 % (2010) Jämförelse: riket 40,8 % (2010) Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m % Utfall för 2012 redovisas i delårsrapporten varför 0% noteras i tabell till bokslutet var utfallet 35,7%, %. Utfall 2011 är Katrineholm i totalt 36% med uppdelning på kvinnor 44,5% och män 26,9%. I Vingåker är det totala utfallet på 24,6% varav 29,3% kvinnor och 20% män. Alla ungdomar som besöker och anvisas till ungdomstorget erbjuds kontakt med studievägledare för att få information om bland annat möjligheterna till högre studier. Viadidakt ungdomstorg anordnar studiebesök på universitet, högskolor och folkhögskolor. Ungdomar på Viadidakt ungdomstorg har möjlighet att läsa enstaka ämnen för att motiveras till studier. Andelen förvärvsarbetande s ka öka KS, SOCN, VIAN Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. KKiK mått 31 Målnivå: Öka Resultat senaste mätning (2009): Andelen förvärvsarbetande av 74,7% En ökning från ,7% till 74,7% för 2012 är en bra utveckling trots den svåra situationen med hög arbetslöshet och är ett bevis på de positiva insatser som görs inom Viadidakt. 13

226 Viadidaktnämnden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren befolkningen år var för kvinnor 69,5 %, för män 75,9 % Jämförelse: Genomsnitt för riket var för kvinnor 73,1 %, för män 76,2 % Andelen ungdomar som går vidare till arbeten inom två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka Andelen unga med arbetsmarknadsinsat ser som går vidare till studier eller arbete ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Målnivå: Öka Resultat senaste mätning: 30,7 % (2010) Jämförelse: riket 32 % (2010) Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m VIAN Målnivå: Andelen ungdomar år, inom Viadidakts arbetsmarknadsinsatser, som går vidare till studier eller arbete ska öka med två procentenheter med 2010 som bas Källa: Viadidakt statistik från Accorda Resultat senaste mätning (2010): 30 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 0% Utfall för 2012 redovisas i delårsrapporten varför 0% noteras i tabell till bokslutet var utfallet 35,7%, % års utfall i Katrineholm är 32,9% varav kvinnor 25,3% och män 40,9%. Motsvarande siffror i Vingåker är totalt 45,8% varav 34,5% kvinnor och 56,7% män. Alla ungdomar som besöker och anvisas till ungdomstorget erbjuds kontakt med studievägledare för att få information om bland annat möjligheterna till högre studier. Viadidakt ungdomstorg anordnar studiebesök på universitet, högskolor och folkhögskolor. Ungdomar på Viadidakt ungdomstorg har möjlighet att läsa enstaka ämnen för att motiveras till studier. Gruppen arbetslösa ungdomar med och utan gymnasieutbildning erbjuds motivationshöjande insatser på Viadidakts ungdomstorg. Genom att erbjuda ungdomar praktikplatser ökar deras möjligheter till arbete. 30% Se åtgärder ovan. Statistik 2012 avser ungdomar år som varit inskrivna på Viadidakts ungdomstorg med arbetsmarknadsinsatser: totalt 219 ungdomar (av dessa var 62% män och 38% kvinnor), av dem har 31 ungdomar ( män 20, kvinnor 11) gått vidare till arbete, 38 ungdomar (män 21, kvinnor 17) har gått till studier. Det ökade utfallet kan delvis förklaras av en utökad målgrupp med ungdomar från arbetsförmedlingen som haft större förutsättningar för både arbete och studier. Denna grupp har även påverkat ungdomarna som står längre bort från arbetsmarknaden på ett positivt sätt. En stabilare personalgrupp med ett inarbetat arbetssätt och tydlig rollfördelning har lett till ett 14

227 Viadidaktnämnden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren effektivare arbete. Andelen med försörjningsstöd ska minska STN, SOCN, VIAN Källa: Socialstyrelsens statistik. KKiK kompletterande mått Målnivå: Minska Resultat senaste mätning (2010): 7,8 % Jämförelse: riket 4,4 % Se åtgärder ovan. Under 2012 har Viadidakt haft 213 personer (43% kvinnor, 57 % män) inskrivna från socialförvaltningen i Katrineholm. Av dessa har 176 personer avslutats varav 28 personer gått vidare till arbete och 25 personer gått vidare till studier. Detta innebär 30% för I Vingåker har 65 personer (49 % kvinnor, 51 % män) från socialförvaltningen varit inskrivna. Av dessa 47 personer avslutats varav 3 personer har gått vidare till arbete och 3 till studier. Detta innebär 12,7% för Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Katrineholmarna ska känna till platsens varumärke Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står för VIAN Källa: Skolverkets statistik Målnivå: Öka Resultat senaste mätning (2010): Andelen som fick minst betyget godkänt i kärnämnena var; Sv A 79 %, Eng A 82 %, Ma A 87 % Jämförelse: genomsnitt för riket Sv A 77 %, Eng A 81 %, Ma A 72 % (2010) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Samtliga Källa: KKiK mått 15. (Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?.) Resultat senaste mätning: 37 % av maxpoäng (2010) Jämförelse: Medelvärde KKiK 44 % (2010) KS, KTN, VIAN Målnivå: 90 % Källa: Kulturundersökning 2012 KS, KTN, VIAN Målnivå: 50 % Källa: Kulturundersökning 2012 Påbörjat arbetet kring utökad kvalitetssäkring med syfte att fler ska nå uppsatta mål. Organisationsförändring kring olika stödfunktioner har genomförts. 33% Medborgarutbildningen inom FogelstadAkademin sammanför utlandsfödda kvinnor med lokala politiker för samtal inom Medborgardialogen. Inom utbildningen diskuteras även vikten av att upprätthålla demokrati och demokratins värderingar. Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka VIAN Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Källa: SCB Påbörjat arbetet kring utökad kvalitetssäkring med syfte att fler ska nå uppsatta mål. Verksamheten har nya lokaler i Vita Huset som gett pedagogisk 15

228 Viadidaktnämnden Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren 2.5 Kultur och fritid Resultat senaste mätning (2010): Andelen elever som fått minst godkänt på kurs 2b var 33 %, kurs 2c 44 %, kurs 3c 59 % och kurs 3d 68 % Jämförelse (genomsnitt för riket 2010): Andel som fått minst godkänt på kurs 2b var 35 %, kurs 2c 33 %, kurs 3c 34 % och kurs 3d 47 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning kvalitetshöjning. Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar Resultatmål Resultatmål/uppdrag Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Väsentliga händelser I maj öppnade Perrongen i gamla Lokstallarna i Katrineholm. Viadidakt har deltagit i denna kultursatsning genom att driva Café Perrongen under 2012 i samverkan med Kultur- och turismförvaltningen. Verksamheten vänder sig till ungdomar 13 till 25 år. Viadidakt har startat verksamhet med flyktingguider i Katrineholm och Vingåker. Syftet med verksamheten är att nyanlända ska få en personlig kontakt och kunskap om det svenska samhället. Verksamheten bygger på volontärer och för närvarande finns sex flyktingguider i Katrineholm och fyra nyrekryterade i Vingåker. Viadidakt bjuder in och besöker föreningar för att visa på föreningslivets möjligheter för deltagarna i våra olika verksamheter. Läxhjälpen på biblioteket bedrivs i samverkan med Röda korset. Språkcaféerna har delvis haft hjälp av personal från Viadidakt i den verksamhet som bedrivs i kulturhuset Ängeln. I projekt Integration Katrineholm är Länsbildningsförbundet i Sörmland en projektpartner. Viadidakt samverkar med kulturföreningen Fogelstad om medborgarutbildningen inom sfi kallad FogelstadAkademin. Utbildningen vänder sig i första hand till kvinnliga elever inom sfi. I samverkan med Kulturskolan bedrivs körverksamhet inom sfi. Verksamheten är en del av integrationsarbetet och ger deltagarna en inblick i det svenska musikarvet. Under hösten påbörjades "Nya Nyhemslyftet". Detta är ett bredare samarbete mellan olika föreningar i Katrineholms kommun och kommunen för att främja integrationsarbetet i hela kommunen. 16

229 Viadidaktnämnden Åtaganden Beskrivningen är direkt hämtad från Övergripande plan med budget Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: NKI 60 Källa: Utvärdering eller enkät 2012 I arbetet med de kommunala feriearbetena finns en tät samverkan med ett antal olika föreningar. Viadidakt ungdomstorg har kontakter och samverkar med till exempel Studiefrämjandet, Teater K etc. 2.6 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen Väsentliga händelser Ungdomar som tidigare inte haft någon framtidstro påvisar efter insatser på ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad motivation och livslust. (Källa extern utvärdering) Att satsa på en gemensam ingång för ungdomar i kommunerna är en grundförutsättning för att ungdomarna ska känna trygghet, bli självständiga och uppleva gemenskap i samhället. Studier skapar förutsättning för ett självständigt liv Åtaganden 17

230 Viadidaktnämnden Beskrivningen är direkt hämtad från Övergripande plan med budget Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IVprogram ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK mått 21 Målnivå: Öka Resultat senaste mätning (2010): 76,5 % Jämförelse: riket 75,9 % Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 0% Ufall för 2012 redovisas i delårsrapporten, därför redovisas bokslut 2012 med 0%. Viadidakt samverkar med Bildningsnämnden och erbjuder möjlighet att fortsätta sina studier om ungdomar riskerar att hoppa av eller har hoppat av gymnsiestudier. Samverkan med Bildningsförvaltningen angående det kommunala informationsansvaret fungerar bra. Ungdomar som hoppar av eller riskerar att hoppa av gymnasieskolan slussas vidare till ungdomstorgets verksamhet. Pedagogen på ungdomstorget undervisar ca 15 elever i dagsläget. Målet är att få dessa ungdomar åter till studier inom gymnasieskolan. Samverkansträff med Bildningsförvaltningen för att undersöka möjligheterna till utökad samverkan kring målgruppen unga år som riskerar att hoppa av gymnasiet. 2.7 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap Resultatmål Resultatmål/uppdrag De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare Väsentliga händelser Samverkan för åtgärder riktade mot ungdomar sker tillsammans med socialtjänsterna i Katrineholm och Vingåker samt Arbetsförmedlingen. Viadidakt och socialförvaltningen i Katrineholm arbetar efter en ny metod. Alla ungdomar som söker försörjningsstöd måste innan beslut om försörjningsstöd ha en planering tillsammans med Viadidakt och Arbetsförmedlingen. Detta har medfört att färre ungdomar söker försörjningsstöd. 18

231 Viadidaktnämnden Åtaganden Beskrivningen är direkt hämtad från Övergripande plan med budget Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska SOCN, VIAN Källa: Egen mätning. KKiK mått 30 Målnivå: Minska Resultat senaste mätning: Saknas Jämförelse (2010): Genomsnitt KKiKkommunerna; 69 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Samverkan för åtgärder riktade mot ungdomar sker tillsammans med socialtjänsterna i Katrineholm och Vingåker samt Arbetsförmedlingen. Viadidakt och socialförvaltningen i Katrineholm arbetar efter en ny metod. Alla ungdomar som söker försörjningsstöd måste innan beslut om försörjningsstöd ha en planering tillsammans med Viadidakt och Arbetsförmedlingen. Detta har medfört att färre ungdomar söker försörjningsstöd. 2.8 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Väsentliga händelser Utifrån den tidigare gjorda tillgänglighetsinventeringen och åtgärdsplanen som antogs av Viadidaktnämnden har enkelt åtgärdade hinder som exempelvis tillgänglighetsanpassad skyltning har delvis genomförts. Ett byte från Gula huset till Vita huset på Drottninggatan i Katrineholm innebär också förbättrad fysisk tillgänglighet för viss del av vuxenutbildningen. Lokalanpassningar som inte ryms inom Viadidakts ordinarie ansvars- eller budgetutrymme innebär ett extra investeringsäskande för Den redan tidigare nämnda minskningen av statsbidrag till yrkesutbildningar riskerar dock ytterligare att öka obalansen i utbildningsnivå ur ett jämställdhetsperspektiv. De kvarvarande teoretiska utbildningarna attraherar fortfarande i högre grad de kvinnliga studerande. Kultur- och turismförvaltningen har fått medel från Europeiska Integrationsfonden till ett 19

232 Viadidaktnämnden integrationsprojekt "Integration Katrineholm" som vänder sig till ungdomar år. Målet med projektet är att ska ett öppnare Katrineholm, öka förståelsen och minska ett främlingskap mellan invånarna och att sänka hatbrottsstatistiken i kommunen. Viadidakt samverkar i ett av delprojekten. Ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad har i projekt Ciceron en landstingskoordinator kopplad till verksamheten för att fånga upp ungdomar som mår dåligt. Projektets inriktning är förebyggande psykosocialt arbete. Viadidakt samverkar med Bildningsförvaltningen om det kommunala informationsansvaret för att fånga upp ungdomar som inte påbörjar eller avbryter sina gymnasiestudier. Viadidakt ser ett ökat behov av insatser och aktiviteter för målgruppen. Viadidakt har en aktiv jämställdhetsgrupp med deltagare från samtliga verksamheter. Kvalitetsstrategen har en del av sin tjänst för att arbeta med jämställdhetsfrågor inom hela förvaltningen. Viadidakt arbetar för att den digitala delaktigheten ska öka genom att våra elever och deltagare får tillgång till datorer och grundutbildning inom IT. Viadidakt har också haft en anställd på biblioteket vid vissa tider för att bistå allmänheten Åtaganden Beskrivningen är direkt hämtad från Övergripande plan med budget Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen barn och unga som mår bra ska öka Samtliga nämnder Källa: Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 Målnivå: Öka Resultat senaste mätning (våren 2011): I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (Resultatet är en sammanslagning av elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet.) Jämförelse: I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (våren 2011) Projekt Ciceron har bland annat haft målet att fånga upp ungdomar som mår dåligt. Under 2012 har det funnits två koordinatorer varav en med psykiatrikompetens som har haft till uppgift att fånga upp ungdomar som mår dåligt och lotsa dem vidare till rätt instans. I de kommunala feriearbetena har Viadidakt har samarbete med Sörmlandsidrotten där ungdomar fått lära sig personligt ledarskap och hälsa. Barn till personer som deltar i Viadidakts verksamheter påverkas också positivt då föräldrarna ingår i ett socialt sammanhang. Viadidakts ungdomstorg arbetar aktivt med att fånga upp unga personer som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap. Viadidakts ungdomstorg jobbar även aktivt med hälsa samt 20

233 Viadidaktnämnden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren psykiskt och fysiskt mående. Under 2012 har Viadidakt arbetat med kvalitetssäkring och uppföljning av verksamheter. En del av det har varit att undersöka vilken effekt deltagade i Viadidakts aktiviteter har på upplevt mående. Antalet digitalt delaktiga ska öka KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer delta i aktiviteter i någon form (under perioden ) Källa: Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter Viadidakt har en aktiv del i Digidel I Viadidakts verksamheter får deltagarna stöttning i datoranvändning. I Projekt EgenKraft får deltagarna grundläggande datorutbildning. 2.9 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas Resultatmål Resultatmål/uppdrag Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning Väsentliga händelser Ett flertal föreläsningar har genomförts inom området personal- och uppdragsutbildning. Föreläsningarna vänder sig till både till kommunanställda och till företag. Samarbetet med det lokala näringslivet har intensifierats. Genom att Viadidakt och näringslivet samarbetar kring utbildningsinsatser nås fler deltagare. Samarbetet fortsatte under hösten och en storföreläsning med Nisse Simonsson genomfördes. I övrigt låg tyngdpunkten på uppdrag inom ledarskapsutveckling, ekonomi och arbetsmiljö. Nya kurser inom Stabsmetodik/krishantering och Projektledning har genomförts. En föreläsningsserie för pedagoger för att höja läs- och skrivförmåga hos samtliga elever har påbörjats och som sträcker sig över fler år. Under hösten 2012 genomfördes massiva utbildningsinsatser i det nya affärssystemet. Utbildningarna fortsätter våren Specialinsatser inom förvaltningen har gjorts för att öka allmänhetens tillgänglighet på telefon och e-post. En film spelades in med hjälp av Viadidakt för att visa hur kommunerna ska vara tillgängliga även sommartid. Till de största invandrarspråken har Viadidakt låtit översätta viss information om kommunernas service. Informationen är publicerad på kommunernas webbplatser. 21

234 Viadidaktnämnden Åtaganden Beskrivningen är direkt hämtad från Övergripande plan med budget Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e- förvaltningen Katrineholms Målnivå: Minst 78 % Källa: KKiK mått 1 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 78 % (2010) Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60 % Källa: KKiK mått 2 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 56 % (2010) Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 83 % Källa: KKiK mått 3 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 83 % (2010) Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsindex minst 77 % Källa: SKL:s webbinformationsundersökni ng. KKiK mått 14 Resultat senaste mätning: 77 % Jämförelse: medelvärde KKiK 69 % Samtliga Målnivå: 9:e plats av kommunerna Källa: Handelskammarens e- index Resultat senaste mätning: 9:e plats av kommunerna Samtliga nämnder och bolag 78% Personalen har fått information om att all inkommande epost ska läsas varje vardag samt hur man lägger till ombud i sin epost de dagar men inte har möjlighet att själv hantera den. 51% Personalen på Viadidakt har fått information om hur de ska hantera telefoni för att kunna ge invånare och kunder god tillgänglighet. 87% Förvaltningen har tillsammans med en extern konsult kartlagt behov av att utveckla telefonitjänster. Personalen har erbjudits utbildning i "Att hantera besvärliga personer". 79% Viss information från Viadidakt.se flödas över till aktuelltspalten på Katrineholm.se. Viadidakt har påbörjat arbete med att ta fram kortfattad information om Katrineholm och Vingåker på de vanligaste invandrarspråken. Viadiakt har i dagsläget inga ekonomiska resurser till vidare utveckling. 22

235 Viadidaktnämnden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren kommunkoncern har nöjda medarbetare Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Målnivå: NMI 70 Källa: Medarbetarenkät Resultat senaste mätning (2010): NMI 65 Samtliga nämnder Målnivå: 90 % Källa: Medarbetarenkäten Resultat senaste mätning: - Målnivå: Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät Resultat senaste mätning: Saknas Målsättningen är att beakta detta vid nyanställningar. Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildninge n ska öka Samtliga nämnder Källa: Årsredovisning Målnivå: 1% Resultat senaste mätning (2010): 1 % Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka VIAN Målnivå: Andelen kursdeltagare som i kursutvärdering anger att kursen som helhet var bra eller mycket bra ska öka till 78 % 2012 Källa: Egen redovisning Resultat senaste mätning (2010): 74,9 % Uppgifterna presenteras i kommunens samlade årsredovisning % Andelen nöjda kursdeltagare var år ,9% och år ,2%. Målvärde för 2012 är 78%. 23

236 Viadidaktnämnden 3 Uppdrag Statusbeskrivning: 3.1 Uppdrag från Övergripande plan med budget

237 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 115/ Utdelning av kommunens stiftelser 2013 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Meddela Barn- och utbildningsnämnden att utdelning från Stiftelsen Per Engvalls fond får ske med kr. Meddela Socialnämnden att utdelning från Stiftelsen Karl och Karin Bondesson i Vannala fond får ske med kr. Meddela Socialnämnden att utdelning från Stiftelsen Social Donationsfond 3 får ske med 906 kr. Meddela Socialnämnden att utdelning från Stiftelsen Birger Larssons fond får ske med kr, men väljer man att dela ut allt upphör fonden. Anlita konsultstöd från PwC för genomgång och granskning av de sju stiftelserna och föreslå vilka som ska eventuellt kan avvecklas eller permuteras enligt Stiftelselagen. Avvakta med placering av stiftelsernas medel tills utredning om eventuella avvecklingar och permutationer genomförts. Beskrivning av ärendet Enligt stiftelsernas stadgar är det fria egna kapitalet till för utdelning för fastställda ändamål av respektive stiftelse. Undantaget är stiftelsen Birger Larssons fond som får disponera även det bundna kapitalet för angivna ändamål om gåvomottagaren finner detta vara lämpligt. Stiftelsen Birger Larsson har ett negativt fritt eget kapital, men det totala egna kapitalet (bundet + fritt) var vid 2012 års bokslut 7 628,45 kr och får delas ut endast efter beslut av kommunstyrelsen. Väljer man att dela ut hela beloppet för stiftelsen Birger Larsson upphör fonden. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att utdelning får ske enligt nedan: Per Engvalls fond med kronor Karl och Karin Bondesson i Vannala fond med kronor Social Donationsfond 3 med 906 kronor Birger Larssons med 7 628,45 kr. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

238 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum (3) Vår handläggare Ann-Charlotte Winberg Elin Höghielm Förslag till utdelning av kommunens stiftelser år 2013 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att meddela Barn- och utbildningsnämnden att utdelning från Stiftelsen Per Engvalls fond får ske med kr. att meddela Socialnämnden att utdelning från Stiftelsen Karl och Karin Bondesson i Vannala fond får ske med kr. att meddela Socialnämnden att utdelning från Stiftelsen Social Donationsfond 3 får ske med 906 kr. att meddela Socialnämnden att utdelning från Stiftelsen Birger Larssons fond får ske med kr, men väljer man att dela ut allt upphör fonden. att anlita konsultstöd från PwC för genomgång och granskning av de sju stiftelserna och föreslå vilka som ska eventuellt kan avvecklas eller permuteras enligt Stiftelselagen. att avvakta med placering av stiftelsernas medel tills utredning om eventuella avvecklingar och permutationer genomförts. VK101S v , tjut Förslag till utdelning m m år 2013.doc Sammanfattning Enligt stiftelsernas stadgar är det fria egna kapitalet till för utdelning för fastställda ändamål av respektive stiftelse. Stiftelsens ändamål anges i urkunden. Undantaget är Stiftelsen Birger Larssons fond som får disponera även det bundna egna kapitalet för angivna ändamål om gåvomottagaren finner detta vara lämpligt. Stiftelsen Birger Larsson har ett negativt fritt eget kapital, men det totala egna kapitalet (bundet och fritt) var vid 2012 års bokslut 7 628,45 kr och får delas ut endast efter beslut av kommunstyrelsen. Väljer man att dela ut hela beloppet för Stiftelsen Birger Larsson upphör fonden. Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

239 Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen konstaterar att utdelning får ske enligt nedan: Per Engvalls fond med kronor Karl och Karin Bondesson i Vannala fond med kronor Social Donationsfond 3 med 906 kronor Birger Larssons med 7 628,45 kr. 2 (3) Stiftelsen Birger Larssons fond har ett negativt fritt eget kapital, men enligt stiftelsens stadgar får även stiftelsens bundna eget kapital delas ut. Totalt uppgår det egna kapitalet till 7 628,45 kronor. Om hela beloppet används för utdelning upphör fonden. Utdelning ur stiftelsen Per Engvalls fond administreras från Barn- och utbildningsnämnden, medan Socialnämnden administrerar övriga utdelningar ovan. Övriga stiftelser saknar utdelningsbara medel. Det gäller Social Donationsfond 1, Social Donationsfond 2 samt Stiftelsen Utbildningsfond 1. I dessa stiftelser är det fria egna kapitalet negativt. Under de senaste sex åren har endast en eller två stiftelser haft kapital för utdelning. De flesta stiftelserna har ett negativt fritt eget kapital, vilket är den del av det egna kapitalet som får användas för utdelning till sina respektive ändamål. Anledningen till att de flesta stiftelser inte kan dela ut pengar är att stiftelserna delade ut för mycket till sina syften under 1990-talet och början av 2000-talet. För några av stiftelserna kommer det att ta många år innan de kommer att kunna dela ut några pengar, och för vissa är frågan om de någonsin återhämtar sig. Varje år medför förvaltningen av dessa stiftelser en hel del administrativt arbete för ekonomienheten. Varje stiftelse är en egen juridisk person som ska ha sin egen bokföring och sitt eget bokslut. I de fall det finns utdelningsbara medel ska ansökningar och utdelningar samt beslut kring dessa hanteras från den nämnd som verkar inom stiftelsens ändamål. Varje stiftelse granskas årligen av revisorerna. Viss kritik har framkommit bland annat kring hur utdelningsbara medel i Stiftelsen Per Engvalls fond har använts i strid mot stiftelsens urkund. Många av stiftelserna har syften, vilka framgår av stiftelsernas urkunder, som i nutid är svåra att uppfylla. För att ändra en stiftelses syfte krävs permutation, vilket är ett tidskrävande arbete som dessutom kräver viss specialistkompetens inom stiftelselagstiftning. Då flera av stiftelserna dessutom inte har något utdelningsbart kapital kan det vara aktuellt att avveckla några av dem. Inom kommunledningsförvaltningen bedöms det inte finnas utrymme till ett sådant

240 utredningsarbete. I nuläget kostar administrationen av dessa stiftelser mer än vad utdelningarna ger. 3 (3) Kommunledningsförvaltningen har undersökt möjligheten att ta in konsultstöd för att få hjälp med att utreda vilka stiftelser som eventuellt kan avvecklas och vilka stiftelser som det kan vara nödvändigt att permutera. Prisförslag har inhämtats från PwC och kostnaden är kronor per timme. Beräknad tidsåtgång är cirka 1-3 timmar per stiftelse i de fall det blir aktuellt med avveckling och cirka 1-6 timmar per stiftelse i de fall det blir aktuellt med permutation. Kostnaden bör bäras av respektive stiftelse, men kan även delas mellan kommunen och stiftelsen. Maximalt handlar det om cirka 65 tkr totalt. Sedan sommaren 2004 har stiftelserna en fordran på kommunen som i dagsläget uppgår till cirka 1,5 mkr. Det gäller pengar som föll ut från en räntefondsplacering och med anledning av oro på finansmarknaden så gjordes inte någon ny placering då. Sedan dess finns pengarna på kommunens koncernkonto och stiftelserna har årligen fått intäktsränta för dessa pengar. Denna ränta är antagligen lägre än vad en placering i räntebärande papper med årlig avkastning kan ge. Revisorerna har i flera år anmärkt på att pengarna inte har återplacerats och att stiftelsernas medel inte får blandas samman med kommunens. Kommunledningsförvaltningens synpunkt på detta är att avvakta med placering tills utredning om eventuella avvecklingar/permutationer är genomförd och därefter göra en placering för de stiftelser som återstår. Bilagor Sammanställning över hur det egna kapitalet har utvecklats för respektive stiftelse de senaste fem åren. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ann-Charlotte Winberg Ekonom Elin Höghielm Ekonomichef Marita Skog Kommunchef

241 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 126/ Revisorer till av kommunen förvaltade stiftelser Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige som revisor till de av kommunen förvaltade stiftelser vars kapital understiger 1,5 mkr för tiden utse Karl-Erik Lardenäs (C), Lund, Vingåker. Stiftelse Org.nr Stiftelsen Karl och Karin Bondessons i Vannala fond Stiftelsen Per Engvalls fond Stiftelsen Social Donationsfond Stiftelsen Social Donationsfond Stiftelsen Social Donationsfond Stiftelsen Birger Larssons fond Stiftelsen Utbildningsfond Beskrivning av ärendet År 2010 gjordes förändringar i Stiftelselagen, vilket bland annat avser kraven på revisor. För de stiftelser som har ett kapital som understiger 1,5 mkr ska kommunfullmäktige utse en lekmannarevisor. Samtliga stiftelser som Vingåkers kommunstyrelse förvaltar har kapital som understiger 1,5 mkr/stiftelse, vilket innebär att fullmäktige ska utse en lekmannarevisor för samtliga. Fram till och med år 2010 skulle stiftelser med ett kapital som översteg 10 basbelopp ha en auktoriserad revisor och till övriga stiftelser utsåg kommunfullmäktige en lekmannarevisor. Kommunfullmäktige har i sitt beslut 139/2010 utsett Karl-Erik Lardenäs (c), Lund, Vingåker, som lekmannarevisor för åren för de stiftelser vars kapital uppgår till maximalt 10 basbelopp. Stiftelsen Per Engvalls fond har ett kapital som överstiger 10 basbelopp, men som är lägre än 1,5 mkr, vilket innebär att det fullmäktigebeslut som gäller för åren inte innefattar val av revisor för denna stiftelse. Således står denna stiftelse utan vald revisor sedan Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

242 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Elin Höghielm , Till Kommunstyrelsen 1 (2) Revisorer till av kommunen förvaltade stiftelser Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar som revisor till de av kommunen förvaltade stiftelser vars kapital understiger 1,5 mkr för tiden utse Karl-Erik Lardenäs (C), Lund, Vingåker. Stiftelse Org.nr Stiftelsen Karl och Karin Bondessons i Vannala fond Stiftelsen Per Engvalls fond Stiftelsen Social Donationsfond Stiftelsen Social Donationsfond Stiftelsen Social Donationsfond Stiftelsen Birger Larssons fond Stiftelsen Utbildningsfond VK101S v , tjut val av revisor justering Sammanfattning År 2010 gjordes förändringar i Stiftelselagen, vilket bland annat avser kraven på revisor. För de stiftelser som har ett kapital som understiger 1,5 mkr ska kommunfullmäktige utse en lekmannarevisor. Samtliga stiftelser som Vingåkers kommunstyrelse förvaltar har kapital som understiger 1,5 mkr/stiftelse, vilket innebär att fullmäktige ska utse en lekmannarevisor för samtliga. Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

243 Fram till och med år 2010 skulle stiftelser med ett kapital som översteg 10 basbelopp ha en auktoriserad revisor och till övriga stiftelser utsåg kommunfullmäktige en lekmannarevisor. Kommunfullmäktige har i sitt beslut 139/2010 utsett Karl-Erik Lardenäs (c), Lund, Vingåker, som lekmannarevisor för åren för de stiftelser vars kapital uppgår till maximalt 10 basbelopp. Stiftelsen Per Engvalls fond har ett kapital som överstiger 10 basbelopp, men som är lägre än 1,5 mkr, vilket innebär att det fullmäktigebeslut som gäller för åren inte innefattar val av revisor för denna stiftelse. Således står denna stiftelse utan vald revisor sedan (2) Förvaltningens ståndpunkt Med anledning av den förändrade lagstiftningen kring val av revisorer för stiftelser föreslår kommunledningsförvaltningen att ett nytt beslut fattas med hänsyn tagen till stiftelsernas kapital. För de av kommunen förvaltade stiftelser med ett kapital som understiger 1,5 mkr utse en lekmannarevisor. Lämpligen väljs då Karl-Erik Lardenäs i enlighet med det tidigare fullmäktigebeslutet. Eftersom stiftelsernas bokslut för år 2012 ännu inte har granskats föreslås beslutet gälla för åren Därefter sker nytt val i samband med nästa mandatperiod. Bilagor Fullmäktiges beslut 139/2010 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Elin Höghielm Ekonomichef

244 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 116/ Investeringar under 2012 och 2013 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Begära tilläggsanslag för investeringar från 2012 med tkr. Godkänna redovisad inriktning på investeringar under Beskrivning av ärendet Investeringsbudgeten för kommunstyrelsen innehåller både specificerade projekt men är också delvis en investeringsram. Från förvaltningen lämnas förslag till fördelning av investeringsramen. Som alltid gäller att akuta händelser kan komma att påverka planerade projekt, så att totalramen kan hållas. För att klara medfinansiering av infrastrukturåtgärder krävs viss omdisponering. Efter att medparten av kommunens fastigheter sålts till bostadsbolaget förändras investeringsvolymen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

245 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Helena Viklund , Kommunstyrelsen 1 (5) Investeringar under 2012 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar godkänna redovisad inriktning på investeringar under 2013 begära tilläggsanslag för investeringar från 2012 för??? kronor Sammanfattning Investeringsbudgeten för kommunstyrelsen innehåller både specificerade projekt men är också delvis en investeringsram. Från förvaltningen lämnas förslag till fördelning av investeringsramen. Som alltid gäller att akuta händelser kan komma att påverka planerade projekt, så att totalramen kan hållas. För att klara medfinansiering av infrastrukturåtgärder krävs viss omdisponering. Efter att merparten av kommunens fastigheter sålts till bostadsbolaget förändras investeringsvolymen. Ärendets beredning Behov av investeringar har diskuterats inom kommunledningsförvaltningen. Bakgrund Enligt fullmäktiges budgetbeslut i novmeber 2012 och efter genomförd fastighetsförsäljning så är investeringsvolymen för kommunstyrelsens verksamhetsområde 9,3 mkr för 2013, 8 mk 2014 och VK101S v , investeringar 2013 projekt att påbörja Nu pågår omarbetning av den 3-års plan för infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande åtgärder som kommunstyrelsen antog under För där Kansliförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

246 prioriterade åtgärder krävs medfinansiering från kommunens sida. Som första prioritering sedan åtgärder vid Sävstaskolan gjorts, är fortsättning med gång- och cykelväg efter Storgatan med tunnel under v 52 vid rondellen prioriterad. Medel för att göra en åtgärdsvalsstudie är ett första steg i att genomföra projektet. Det innebär att medel för medfinansiering behövs för detta. Enligt antagen IT- strategi kommer ansökan om bidrag för genomförande att lämnas in till länsstyrelsen och medel för medfinansiering behövs även för detta. 2 (5) För återställning av avfallsdeponin pågår framtagning av sluttäckningsplan med redovisning av lakvattenhantering. I avvaktan på länsstyrelsens beslut behöver utredning och framtagning av projekteringsunderlag som förberedelse för själva genomförandet av återställningen tas fram. Här finns fonderade medel. För ombyggnad av Humlegatan har 3 mkr avsatts. Efter att anbud infodrats är kostnaden beräknad till 3,8 mkr. Humlegatan har av fullmäktige bedömts, med åberopande av synnerliga skäl, kunna frångå investeringsmålet. För övriga trafiksäkerhetsåtgärder föreslås att en mindre summa sätts av för att ha som start för genomförandet av projektet rätt fart i staden. Förslag till fördelning av objekt redovisas i bilaga. Av 2012 års investeringsbudget föreslås tilläggsanslag begäras för följande delar som ej förbrukats: Centrumförnyelse I 2012 års budget var 1,3 mkr avsatta för centrumförnyelse, varav 214 tkr disponerats. Från 2011 och tidigare har 2,7 mkr beviljats i tilläggsanslag. Det innebär att det totalt finns 3,8 mkr att disponera för centrumförnyelse under förutsättning att tilläggsanslag medges. I 2013 års budget föreslås ytterligare 1,3 mkr avsättas. Skyltar/belysning/marknadsföring I 2012 års budget var 100 tkr avsatta. Från 2011 och tidigare har 50 tkr beviljats i tilläggsanslag. Det innebär att det finns 150 tkr att disponera under förutsättning att tilläggsanslag medges. I 2013 års budget föreslås ytterligare 100 tkr avsättas. Kostenheten, byte serviser Serviser har bytts vid Humlegårdens kök. Fakturering har skett i januari varför tilläggsanslag med 95 tkr från 2012 års budget erfodras.

247 Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen föreslår att investeringsanslaget disponeras till nedanstående projekt. Då Humlegatans fördyrning överskrider ramen föreslås att synnerliga skäl får åberopas även för fördyrningen. Som alltid gäller att akuta händelser kan komma att påverka planerade projekt, så att totalramen kan hållas. 3 (5) Konsekvenser Finns angivna i respektive investeringskalkyl, projektredovisning VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Helena Viklund Enhetschef samhällsbyggnadsenheten Bilaga (projekt föreslagna i budget 2013)

248 4 (5) Investeringsbudget för kommunstyrelsen (Ta) * Ramar Objekt Inventarier Datainvestering Digitalisering, e-mynd, e-arkiv Centrumförnyelse, tillgängl.pl Köp/sälj fastigheter Skyltar/belysningsåtgärder Fiberutbyggnad Kost, maskinutrustning Fordon, maskinpark Gator, vägar, toppbeläggning Parker Gång- och cykelvägar, trafiksäk Alkolås, 10-15år Nya projekt att starta Tennisparken förnyelsen enl plan *1 Fysiska åtgärder, rätt fart i staden Utveckling Bondegatan Viks avfallsdeponi, återställning *2 Oförutsett Delsumma Projekt med åberopande av synnerliga skäl Humlegatan 5000 Säkerhetsåtgärder, reservkraft, MSB Summa totalt *1 medel finns delvis i centrumförnyelse *2 avsatta fondmedel ca 9,5 mkr *3 kvar från tidigare år

249 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 125/ Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Fastställa plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder för perioden Beskrivning av ärendet Den 10 juni 2010 antog regionförbundets styrelse länstransportplanen för som beskriver infrastruktursatsningar under perioden. För att förbättra genomförandet av den regionala transportinfrastrukturplanen har regionförbundet beslutat att ett system med kommunala treårsplaner för investeringar i infrastruktur ska användas där varje kommun anger vilka åtgärder kommunen önskar genomföra under den kommande treårsperioden. Planen är inte bindande för någon part utan ska framförallt ge en vägledning för beslut om hur regionala medel för infrastrukturinvesteringar kan fördelas och användas på ett effektivare sätt. Efter att kommunerna upprättat treårsplanerna är tanken att Regionförbundet gör en sammanställning av alla kommunernas åtgärds- och objektslistor. Därefter görs en sammanfattande regional analys av åtgärds- och finansieringsbehov och andra viktiga frågor. Tanken är att de kommunala treårsplanerna ska revideras årligen för att tillse att samtliga aktörer har en aktuell bild av kommunernas behov och förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till plan för perioden Det är tillägg till den plan som togs fram I planen föreslås att följande fem åtgärder prioriteras under perioden. Forts 1. Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan inklusive GC-tunnel under riksväg 52 vidare förbi industriområde och upp till Båsenberga 2. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe 3. Se över alla skolors trafikmiljöer, dess möjligheter till hur det ser ut för hämtning och lämning av barn. 4. Fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala 5. Hela väg 52, viktigt att arbeta för att vägstandarden förbättras för att underlätta pendling åt olika håll. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

250 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Forts Ks Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

251 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår handläggare Marita Skog , Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder Tillägg till plan Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Fastställa plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder för perioden Sammanfattning Den 10 juni 2010 antog regionförbundets styrelse länstransportplanen för som beskriver infrastruktursatsningar under perioden. För att förbättra genomförandet av den regionala transportinfrastrukturplanen har regionförbundet beslutat att ett system med kommunala treårsplaner för investeringar i infrastruktur ska användas där varje kommun anger vilka åtgärder kommunen önskar genomföra under den kommande treårsperioden. Planen är inte bindande för någon part utan ska framförallt ge en vägledning för beslut om hur regionala medel för infrastrukturinvesteringar kan fördelas och användas på ett effektivare sätt. Efter att kommunerna upprättat treårsplanerna är tanken att Regionförbundet gör en sammanställning av alla kommunernas åtgärds- och objektslistor. Därefter görs en sammanfattande regional analys av åtgärds- och finansieringsbehov och andra viktiga frågor. Tanken är att de kommunala treårsplanerna ska revideras årligen för att tillse att samtliga aktörer har en aktuell bild av kommunernas behov och förutsättningar. VK101S v , TJUTtrafikplan.doc Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

252 Bakgrund Tidigare tjänsteutlåtande (3) Process Varje kommun upprättar en kommunal treårsplan senast den 31 mars De upprättade färdiga planerna skickas till Regionförbundet Sörmland som gör en regional sammanställning av alla planerna. Planerna går in i den årliga årscykeln med samordning, dialogmöten och förberedande beredningar inför nästa års infrastruktur och kollektivtrafikinvesteringar. Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till plan för perioden Det är tillägg till den plan som togs fram I planen föreslås att följande fem åtgärder prioriteras under perioden. 1. Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan inklusive GC-tunnel under riksväg 52 vidare förbi industriområde och upp till Båsenberga 2. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe 3. Se över alla skolors trafikmiljöer, dess möjligheter till hur det ser ut för hämtning och lämning av barn. 4. Fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala 5. Hela väg 52, viktigt att arbeta för att vägstandarden förbättras för att underlätta pendling åt olika håll. Framtid Fortsätta förbättra väg 52 för att pendling ska vara möjligt. Förvaltningen anser att förslaget till plan bör fastställas. Konsekvenser Planen innebär att frågan om medel för infrastrukturåtgärder behöver diskuteras i samband med budgetarbetet. Bilagor Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder , Tjänsteutlåtande samt detta tjänsteutlåtande.

253 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 3 (3) Marita Skog Kommunchef Jörgen Larsson Kommunstyrelsens ordförande

254 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 120/ Ansökan om projektstöd inom landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Godkänna ansökan om projektstöd för utbyggnad av bredband samt intyg om medfinansiering. Beskrivning av ärendet Vingåkers kommunfullmäktige antog , 116, en strategi för ITinfrastrukturen för Vingåkers kommun Programmet skall nu genomföras. Av strategin framgår att Vingåkers kommun har lägre bandbredd för höga hastigheter än riksgenomsnittet. Som exempel har ca 5 % i Vingåker tillgång till 50 Mb/s jämfört med 38 % totalt i Sverige. För glesbygden har endast 0,5 % tillgång till ovanstående bandbredd. Möjligheterna att på kommersiell väg förse hela, eller ens delar av Vingåker med bredband bedöms mycket begränsad. Dessutom försvinner Telias kopparnät inom några år, vilket innebär att invånare som är enbart anslutna till detta kan hamna i en utsatt situation. Merparten av kommunens invånare är idag anslutna till ADSL via just kopparnätet. Målet i strategin är att kommunens invånare ska ha tillgång till samma bredbandsstatus som genomsnittet i landet. Enligt regeringens bredbandsstrategi, ska 40 % av invånare och företag i kommunen ha tillgång till bredband med 100 Mb/s år Enligt strategin ska samtliga orter ha tillgång till fiber. Detta saknas i dag för Marmorbyn, Viala, Österåker och Kalkbrottsvillorna. Genom att samtliga orter ges tillgång till fiber bedöms möjligheterna som goda att genom byalagsprojekt kunna fortsätta utbyggnaden på landsbygden. Enligt prioriteringen i strategin har kostnadsunderlag utarbetats för att kunna göra en ansökan hos länsstyrelsen om projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

255 Syftet med ansökan är att möjliggöra en god IT-infrastruktur i hela kommunen och särskilt där inte de kommersiella krafterna klarar av en utbyggnad av bredband. Tillgång till framtidssäkra bredband som underlättar tillvaron för invånare och företag bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden. Genom att öka tillgången till bredband i kommunen skapas förutsättningar för effektivitet, tillväxt och bibehållen befolkning och företagande inom en rad olika områden. 2 (3) Genom projektet kan mer än 500 fastigheter ges förutsättningar för nära anslutning till bredband. I dessa bor det idag bor runt 1300 invånare. Ovanstående fastigheter utgör endast åretrunt-boende och fritidshus tillkommer därutöver. IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen, leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundtjänster till kommunens invånare, företag och offentliga myndigheter. För att kunna uppnå målet söker kommunen både bidrag från statligt håll men arbetar även med att stimulera och stötta de lokala byalagen för att ge dem goda förutsättningar att arbeta för de enskilda hushållen. Enligt strategin ska samtliga orter ha tillgång till fiber. Detta saknas i dag för Marmorbyn, Viala, Österåker och Kalkbrottsvillorna. Genom att samtliga orter ges tillgång till fiber bedöms möjligheterna som goda att genom byalagsprojekt kunna fortsätta utbyggnaden på landsbygden. Enligt prioriteringen i strategin har kostnadsunderlag utarbetats för att kunna göra en ansökan hos länsstyrelsen om projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Enligt underlaget föreslås fiber från Vingåker, Fagermon, mot Marmorbyn, samt från Fagermon mot Skogen, Hulla, Österåker och vidare mot Kalkbrottsvillorna. Samt från Vingåker till Viala. Totalt beräknas 35 km fiber ge en projektkostnad om ca 6 mkr, inklusive kostnader för att driva projektet under perioden Möjligheter till stöd finns med 50 %. Under förutsättning att bidrag beviljas ska respektive del upphandlas. Ärendets beredning Framtagande av underlag för möjlig förläggning av fiber för har köpts in från konsult. Bakgrund Som bakgrund hänvisas till Vingåkers kommuns IT-infrastrukturprogram för samt bilagd projektbeskrivning.

256 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Helena Viklund , Kommunstyrelsen 1 (3) Ansökan om projektstöd inom landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Godkänna ansökan om projektstöd för utbyggnad av bredband samt intyg om medfinansiering Sammanfattning Vingåkers kommunfullmäktige antog , 116 en strategi för ITinfrastrukturen för Vingåkers kommun Programmet skall nu genomföras. Av strategin framgår att Vingåkers kommun har lägre bandbredd för höga hastigheter än riksgenomsnittet. Som exempel har ca 5 % i Vingåker tillgång till 50 Mb/s jämfört med 38 % totalt i Sverige. För glesbygden har endast 0,5 % tillgång till ovanstående bandbredd. Möjligheterna att på kommersiell väg förse hela, eller ens delar av Vingåker med bredband bedöms mycket begränsad. Dessutom försvinner Telias kopparnät inom några år, vilket innebär att invånare som är enbart anslutna till detta kan hamna i en utsatt situation. Merparten av kommunens invånare är idag anslutna till ADSL via just kopparnätet. Målet i strategin är att kommunens invånare ska ha tillgång till samma bredbandsstatus som genomsnittet i landet. Enligt regeringens bredbandsstrategi, ska 40% av invånare och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband med 100 Mb/s år VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

257 Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen föreslår att ansökan inges till länsstyrelsen. 3 (3) Konsekvenser Vingåkers kommun har i flerårsbudgeten avsatt 3.5 miljoner för perioden för medfinansiering av bredbandsutbyggnad i kommunen. En alltför stor ekonomisk belastning kan bli följden för kommunen om stöd inte beviljas. Om Vingåkers kommun inte får stöd kommer riskeras infrastrukturutvecklingen att stagnera. Bilagor IT-infrastrukturprogram Projektstöd, ansökan samt projektbeskrivning samt kartskisser över tänkt dragning Kartunderlag för beräkning av berörda fastigheter samt befolkning VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Helena Viklund Enhetschef samhällsbyggnadsenheten

258 Projektbeskrivning Bredband i hela Vingåker Projektbeskrivning bredband.doc

259 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Bakgrund, omvärldsbeskrivning Vingåkers kommun har antagit en strategi för IT-infrastrukturen genom det infrastrukturprogram för Vingåkers kommun som kommunfullmäktige beslutade om , 116. Programmet skall nu genomföras. Vingåkers kommun har en lägre bandbredd för höga hastigheter än riksgenomsnittet. Som exempel har ca 5 % i Vingåker tillgång till 50MB jämfört med 38 % totalt i Sverige. För glesbygden har endast 0,5 % tillgång till ovanstående bandbredd. Utifrån utbyggnadsmöjligheterna av den kommersiella aktören är så gott som hela Vingåkers kommun att betrakta som landsbygdsområde. Detta innebär att möjligheterna att på kommersiell väg förse hela, eller ens delar av, Vingåker med bredband är mycket begränsad. Dessutom pågår nedläggning av kopparnätet, vilket innebär att invånare som är enbart anslutna till detta kan hamna i en utsatt situation. Merparten av kommunens invånare är anslutna till ADSL via just kopparnätet. Vingåkers kommun arbetar för utveckling av ökad kunskap kring digitalisering, bland annat genom digitala nämnder och skolans projekt Tidsenligt lärande. Detta projekt innebär att samtliga skolelever i kommunen kommer att förses med läsplattor som verktyg i undervisningen men även skall användas vid hemarbete. Tillgången till bredband behöver därför finnas både i den offentliga miljön som i bostäderna. Hela Vingåker är en landsbygdskommun och har en lång tradition inom jordbruk. Dessa företagare har redan i dagsläget ett stort behov av god tillgång till uppkoppling men finns oftast en bit från det befintliga bredbandsnätet. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att möjliggöra en god IT-infrastruktur i hela kommunen. Vingåkers kommun behöver göra insatser där inte de kommersiella krafterna klarar av en utbyggnad av bredband. Tillgång till framtidssäkra bredband som underlättar tillvaron för invånare och företag samt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden. Genom att öka tillgången till bredband i kommunen skapas förutsättningar för effektivitet, tillväxt och bibehållen befolkning och företagande inom en rad olika områden. 1

260 Genom projektet kan ca 500 fastigheter ges förutsättningar för nära anslutning till bredband. I dag bor i dessa runt 1300 invånare. Ovanstående fastigheter utgör endast åretrunt-boende. Fritidshus tillkommer utöver dessa. Möjlighet förbättras också för fastigheterna i norra delen av Vingåkers tätort till fiberanslutning. Det innebär att ytterligare 360 fastigheter med ca 1000 invånare kan inräknas i projektet. 1.3 Koppling till andra projekt och verksamheter Näringslivpolitiska programmet, antagen i kommunfullmäktige Kommunens översiktsplan, antagen i kommunfullmäktige Kommunal serviceplan, antagen i kommunfullmäktige För att ta ett helhetsgrepp om serviceutbudet har kommunen antagit en serviceplan som omfattar såväl kommersiell som offentlig service gällande hela kommunen. Skolprojektet Digitalt lärande Tidsenligt lärande har som mål: Att skolorna utvecklar nya arbetsformer och metoder Att öka lusten att lära hos både elever och pedagoger Att öka måluppfyllelse och resultat Att färre elever hamnar i behov av särskilda stödinsatser Projektet Digital nämnd Syftet med projektet är att öka förutsättningar för de förtroendevalda att fatta väl grundade demokratiska beslut. Detta genom att ge möjlighet till ständigt gällande beslutsunderlag, lätthet att kommunicera med andra förtroendevalda och medborgare samt söka kunskap i berörda ärenden. Minska pappersflödet (miljöeffekt), portokostnader samt ge utrymme för nämndservices medarbetare att prioritera mer kvalificerade och utvecklande arbetsuppgifter. Förändringar i den riktningen skulle också frigöra utrymme för arbete med kvalitetsprojekt för den gemensamma kommunala förvaltningsadministrationen. 2

261 2 MÅLBESKRIVNING 2.1 Projektmål Att kommunens invånare får samma bredbandsstatus som genomsnittet i landet. Detta i enlighet med regeringens bredbansstrategi, dvs 40% av invånare och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband med 100 Mb/s år Att skapa förutsättningar och underlätta möjligheten för ortens befolkning att kunna ansluta sig till bredband. Därigenom skapas förutsättningar för att Vingåker blir attraktivare, vilket ger tillväxt och bibehållen befolkning och företagande inom en rad olika områden. IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen, leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundtjänster till kommunens invånare, företag och offentliga myndigheter. För att kunna uppnå målet söker kommunen både bidrag från statligt håll men arbetar även med att stimulera och stötta de lokala byalagen för att ge dem goda förutsättningar att arbeta för de enskilda hushållen Vad ska göras För de områden där marknadsaktörerna inte själva har möjlighet kan kommunen gå in med stöd eller medverka med stöd för att möjliggöra för utbyggnad. Eftersom inte ekonomiska medel inte räcker måste en prioritering göras, enligt IT-infrastrukturprogrammet. Ansökan om bidrag till bredbandsutbyggnad, inklusive stomnät. Stimulera byalag att fortsätta sitt arbete med utbyggnation i byar och på landsbygden. Kommunikation via brev men även möten Vilka aktiviteter ingår i projektet I ett första steg ansöka om projektstöd inom landsbygdsprogrammet, i ett senare steg kompletterande ansökningar om projektstöd. Upphandling för genomförande av projektet. Fortsatt kontakt med byalagen, delta på deras träffar. Ett regelsystem för hur kommunen ska stödja byalagen skall tas fram. Kontakta markägare för att teckna markavtal för stomnätet. 3

262 Handla upp tjänstleverantör. Skapa en struktur för hantering av fibern/stomnätet. 2.2 Avgränsningar Kommunen ska inte dra bredband till varje enskilt hushåll, utan skapa förutsättningar för dessa ska kunna ansluta sig. Vingåkers kommun har inte en långsiktig ambition att själv äga bredbandsnätet. 2.3 Intressenter/Målgrupp Kommunens invånare och fritidsboende, företagare samt offentlig verksamhet så som till exempel skola och omsorg. 3 PROJEKTORGANISATIONEN OCH DESS ROLLER Projektledare: samhällsbyggnadschef Deltagare: IT/kommunikationschef, IT-samordnare 4 SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION 4.1 Samverkansparter Byalag Vägsamfälligheter Bygdegårdsföreningar Leader Gränslandet Statliga myndigheter, så som till exempel Länsstyrelsen. Samarbeta med befintliga operatörer för att få dem att etablera avlämningspunkter i sina ortssammanbindande nät. 4.2 Kommunikationsrutiner inklusive rapportering Statusrapport till kommunchef, en gång i månaden. Avrapportering sker via mail i form av en särskilt utformad statusrapport. 4

263 4.3 Möten Sammankallande till möten är samhällsbyggnadschefen. 4.4 Kommunicering till invånare och företag Det fortlöpande arbetet och resultat sker genom kommunens hemsida, via sociala medier samt den egna kommunala tidningen Vingåker För Dig. Därutöver kan direktutskick till berörda även ske. Informera vid större möten med företagare och invånare, där så är lämpligt. Hålla en god intern kommunikation via intranät och chefer. 5 RISKER OCH MÖJLIGHETER 5.1 Riskanalys med åtgärder Om Vingåkers kommun inte får stöd kommer utvecklingen stagnera i hela Vingåker. En alltför stor ekonomisk belastning kan bli följden för kommunen för att säkra upp tillgänglighet både för invånare men även för den offentliga egna verksamheten, så som till exempel omsorgen. 5

264 6 RESURSBEHOV OCH PROJEKTBUDGET 6.1 Personella resurser Samhällsbyggnadschef, IT/kommunikationschef samt adjungerade sakkunniga inom specifika områden såsom till exempel IT-tekniker och näringslivsansvarig 6.2 Övriga resurser Vingåkers kommun har i flerårsbudgeten avsatt 3.5 miljoner för perioden för medfinansiering av bredbandsutbyggnad i kommunen. Investering i kanalisation Enligt bifogad kalkyl kr Övriga kostnader kr Egna lönekostnader 0,5 tjänst i 3 år, inkl dokumentering kr OH-kostnader kr Lokaler, adm mm kr Summa kr Beräkningsunderlag: Månadslön = kr Soc avg = kr Pension = 600 kr OH = 500 kr Transport = 500 kr (motsvarande 1 mil/dagen) Semesterdagstillägg 200 kr månader x 36 månader kr Lokaler, adm 2500 per månad Övriga kostnader, 10 % på investeringen; kr 6

265 Vingåker-Marmorbyn-Österåker-Kalkstensvillorna MATERIELKOSTNAD KANALISATION Uppskattad kostnad Bestnr. Materiel Enhet Förpackningsenhet Antal (styck/längd) Total À-Pris Summa (Rala) DB14/10x7, Vit m , (Rala) Skarvkoppling (14x14mm) st , (Rala) Rörplugg (14mm) st , (Rala) Skarvsats söktråd frp , (Onninen) Distanspålar st , (Onninen) Snökäpp st , (Rala) Kabelmarkeringsnät m ,00 T (Elektroskandia) Kabelbrunn st ,00 Materiel kostnad (kr): ,00 Vingåker - Viala MATERIELKOSTNAD KANALISATION Uppskattad kostnad Bestnr. Materiel Enhet Förpackningsenhet Antal (styck/längd) Total À-Pris Summa (Rala) DB14/10x7, Vit m , (Rala) Skarvkoppling (14x14mm) st , (Rala) Rörplugg (14mm) st , (Rala) Skarvsats söktråd frp , (Onninen) Distanspålar st (Onninen) Snökäpp st (Rala) Kabelmarkeringsnät m ,00 T (Elektroskandia) Kabelbrunn st ,00 Materiel kostnad (kr): ,00

266 ENTREPRENAD Uppskattad kostnad Schakt Total À-Pris Summa SCHAKT BARA KANALISATION SNITT m Åker, bredd/70-80djup och Skog, bredd/50-60djup Tryckning av rör TILLKOMMER m Etablering av tryckutrustning TILLKOMMER st Inmätning TILLKOMMER m Etablering av inmätning TILLKOMMER st Asfalt (Enligt Vingåkers kommuntaxa) TILLKOMMER m² Markavtal (åker/skog) TILLKOMMER st Dokumentering (Heltidstjänst ca 3 månader) TILLKOMMER Tidsåtgång beror på system/vana Beställningen avser Ralas DB14/10x7, Vit och är på ståltrumma som det är PANT på, 6000kr som ni återfår vid retur. 27x6000=162000kr Summa: , , ,00 Uppskattad Total summa: , , , ,00 Uppskattad Summa: ,00 Pant: ,00 Uppskattad Total summa: ,00

267 Totalt ca 30560m schakt KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

268 Totalt ca 3750m schakt KANALISATION: Vingåker Viala

269 Hagalund Kogölet Solhult ca 580m Stora Brene Högbacken TALLPARKEN KAPLANSGÅRDEN Lilla Brene Solbäcken Viksjö ca 880m Båsenberga HÄRADSDOMAREN RINGAREN VIDÅKER ENTREPRNÖREN ARKITEKTEN LANTMÄTAREN GULLVIVAN GULLVIVAN VITSIPPAN VIOLEN BLÅSIPPAN ANEMONEN ca 670m ca 900m HÄSTHOVEN KONVALJEN TULPANEN PIONEN LILJAN NARCISSEN RÅGEN LINDAHL MARKNADS- PLATSEN MASK- ROSEN NÄSSLAN TISTEN DAGGKÅPAN MOLLAN ca 330m ÅSEN = BRUNN =SCHAKT HACKSTA VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA ORGANISTEN MUSEET ORGANISTEN MUSEET ÅSENS Åsens ÅSEN gård ORGANISTEN ORGANISTEN VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA T RANSF ORMAT OR- ST AT ION Vidåker KANALISATION: Sjövik Ca 3360 m schakt Björkholmen Åbrostugan Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

270 Skyttstuga Såghagen Skekkärret = BRUNN =SCHAKT Södra Logölet ca 800m Hästnäs Hagalund ca 1150m Bålen Båltorp Hävdstugan ca 1000m Hällbäcken Oppstugan Larslund Udden Djupdalen Skenäs såg ca 600m Båsenberga Ca 3550 m schakt KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

271 = BRUNN Hundmossen =SCHAKT Skyttstugan Lindstugan Lillhaga Tomtebo Rostorp Tallsätter ca 900m Hagtorp Stjälpsten Nydal ca 1200m Nordankärr ällbäcken Oppstugan Larslund Långängen Västra Vintergatan Östra Nor Djupdalen ca 1000m Ca 3100 m schakt Karlavagnen KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

272 Nydala Laggarbol ca 930m Grövsbol ca 740m Fridsta Lodensborg Henningslund Låttern ca 790m = BRUNN =SCHAKT Låttra Ca 2460m schakt KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

273 Larsborg Skogen Nederhult Nybolund Lerbäcken ca 830m Stenstorp Solbacka Björkliden Hildesberg AmundstorpViborg ca 640m Sjöbacka Lindsätter = BRUNN =SCHAKT ca 930m Nydala Laggarbol Grövsbol Ca 2400m schakt KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

274 Eneby Torsborg Skogslund Hällby ca 400m Hällstugan Lönneberga Öljarbo Larsborg = BRUNN =SCHAKT Skogen Nederhul Nybolund Ca 400m schakt KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

275 Sjögölet Hallalund Lasstorp Lövsta Björkholma ca 450m Eneby Torsborg = BRUNN =SCHAKT Skogslund Hällby Ca 450m schakt Lönneberga KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna Hällstugan Öljarbo

276 Sjögöleviken Sjölunda ca 400m Millerstu Augustenborg Högby Lindtäppan Stensberg ca 1100m Erikslund Hagberget = BRUNN =SCHAKT Sjögölet Ca 1500m schakt Hallalund KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna Lövsta

277 G ärsån HULLA SÄBY HULLA Reni ngs- Gärså n Hullafors ca 990m Altäppan Hulla = BRUNN =SCHAKT Sjölunda Millerstu Ca 990m schakt KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

278 LI NDBERG A LI NDBERG A ÖVRE HULLA LINDBERGA HULLA KLOCKARGÅRDEN Ö VRE HULLA ÖVRE HULLA HULLA KLO CKAREG ÅRDEN Ö VRE HULLA ÖSTERÅKERS KYRKA Ö STERÅKES KYRKA HULLA Gärs ån Hu l a G ärsån Hu l a SÄBY HULLA HULLA SÄBY HULLA Reni ngs- Bye ca 850m Eriksberg Gärs ån = BRUNN =SCHAKT Ca 850m schakt Hullafors KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

279 LINDBERGA LINDBERGA LINDBERGA LINDBERGA KLOCKARGÅRDEN ÖVRE HULLA KLOCKAREGÅRDEN LINDBERGA KLOCKARGÅRDEN ÖVRE HULLA ÖVRE HULLA KLOCKAREGÅRDEN ÖVRE HULLA ÖSTERÅKERS KYRKA ÖSTERÅKES KYRKA SÄBY RO SAVILLAVÄ GEN Gatan RO SAVILLAVÄ GEN Österåker = BRUNN =SCHAKT Lindberga ca 330m Ca 330m schakt Bye KANALISATION: Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna

280 Ekbacken Backa = BRUNN =SCHAKT Nylund Sjöäng Bergatorp ca 1000m Hullsjötorp ca 890m Lindberga KLOCKARGÅRDEN KANALISATION: Ca 1890m schakt Österåker Kalkbrottsvillorna Berga ÖVRE HULLA KLOCKARGÅRDEN ÖVRE HULLA ÖSTERÅKERS KYRKA

281 Forsby Stavbäcken Brostugan ca 750m Malmen Björkvik Rostorp Bergslund Mosshagen Ekviken Slängbäcken ca 800m Stockbäcken Jerusalem Frösvi Marieberg Sörgården Högtorp ca 1160m Fridhem Ättersta Sofielund Snickarstugan Tall- Margretelund sätter Grönlund Karlberg Ekbacken Backa Högbacken Rosenlund Solliden Värnsborg Betlehem Lundby Björkåker Lomsjön = BRUNN =SCHAKT Nylund Berglunda Ca 2710m schakt KANALISATION: Österåker Kalkbrottsvillorna Lindholmen Alby Sjöäng Bergatorp Österåker

282 For sån Ö ljar en Ö ljar en Ramsnäs Forsbrotorp Forskärret ca 300m Stavbäcken Brostugan Kalkbrottsvillorna Nyängen ca 600m dsområde Krokan Hjälmarsvik Kalkugnstorp Kartstugan Ektorp ca 800m = BRUNN =SCHAKT Ca 1700m schakt KANALISATION: Österåker Kalkbrottsvillorna Björkvik Rostorp Mosshagen

283 ca 470m = BRUNN =SCHAKT Rostorp ca 900m Tallsätter Fredriksholm Brommedal Nydal Brommelunda Nordankärr Östra Nordankärr KANALISATION: Ca 1370m schakt Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna Hushällan Bromma

284 Östra Nordankärr Bromma Hushällan ca 950m ca 1000m = BRUNN =SCHAKT ca 820m Ekbacken Hultstugan KANALISATION: Ca 2770m schakt Skiren Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna Svanvik

285 Näs Ekbacken Hultstugan Ca 730 m Skogsgläntan Janåsen Svanvik Jonsätter = BRUNN =SCHAKT Svantorp Marmorbyn Marmorbyn Djursnäs ROMPERÅD KANALISATION: Ca 730m schakt Vingåker Marmorbyn Österåker Kalkbrottsvillorna Ängtorp Östra Djursnäsviken

286 Sjövik Björkholmen Åbrostugan ca 950m ca 1150m ca 1100m Hagnäset Skeppmyrelund ca 550m Kesätter Kesättersstugan Viala Lagstugan = BRUNN =SCHAKT Stavhälla Västergården Hyltersberg Virlunda Gölet Gölstugan Björnsätter Skärvan Skallsbacken Totalt ca 3750m schakt KANALISATION: Vingåker Viala Västra Hultstugan Nydal Ladgölsstugan Norrdal

287 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 117/ Trygghetsvandring i Vingåker 2012 åtgärdsplan Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Anta förslag till åtgärdsplan utifrån trygghetsvandring Beskrivning av ärendet Enligt samverkansavtalet mellan Vingåkers kommun och polismyndigheten utfördes i oktober 2012 en trygghetsvandring. Representanter från pensionärsrådet, handikapprådet, elevrådet på Vidåkerskolan, Västra Sörmlands Räddningstjänst, Polisen samt tekniska förvaltningen deltog under vandringen. Åtgärdsplanen har tagits fram utifrån åsikter som framkom under trygghetsvandringen samt diskussioner med Polisen och tekniska enheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Åtgärdsplan Trygghetsvandring i Vingåkers kommun 2012 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

288 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Karin Johansson , Trygghetsvandring i Vingåker Åtgärdsplan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till åtgärdsplan för trygghetsvandring Sammanfattning Enligt samverkansavtalet mellan kommun och Polis utfördes i oktober 2012 en trygghetsvandring. Representanter från pensionärsrådet, handikapprådet, elevrådet på Vidåkersskolan, Västra Södermanlands Räddningstjänst (VSR), Polisen samt tekniska förvaltningen deltog under vandringen. Åtgärdsplanen har tagits fram utifrån åsikter som framkom under trygghetsvandringen samt diskussioner med Polisen och tekniska förvaltningen. Ärendets beredning Åtgärdsplanen grundar sig i de åsikter som framkom under trygghetsvandringen. Representanter från pensionärsrådet, handikapprådet, elevrådet på Vidåkersskolan, Västra Södermanlands Räddningstjänst (VSR), Polisen samt tekniska förvaltningen deltog under vandringen. VK101S v , Tjänsteutlåtande - åtgärdsplan Efter trygghetsvandringen sammanträdde representanter från utvecklingsenheten, tekniska förvaltningen samt kommunpolis för att identifiera vad som går att åtgärda, på vilket sätt det ska åtgärdas, hur lång tid det bör ta samt vem som ska vara ansvarig för detta. Kommunledningsförvaltningen Nämndservice Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

289 Åtgärdsplanen sammanställdes av folkhälsosamordnaren. 2 (2) Bakgrund Trygghetsvandring är en metod där kommunen tillsammans med bland annat lokala föreningar, företag och personer som bor i kommunen undersöker den fysiska och sociala miljön. Detta för att ta reda på vilka områden som känns trygga/otrygga och se möjligheter till förbättringar för att öka trivseln och tryggheten i miljön. Enligt samverkansavtalet mellan kommun och Polis ansvarar Kommunledningsförvaltningen för att årligen utföra trygghetsvandringar i Vingåker. Med detta som bakgrund utförde kommunen och Polisen i oktober 2012 en gemensam trygghetsvandring i Vingåkers centrum. Inbjudna var representanter från pensionärsrådet, handikapprådet, elevrådet på Vidåkersskolan, Västra Södermanlands Räddningstjänst (VSR) samt tekniska förvaltningen. Deltagarna gick vandringen två gånger: en gång i dagsljus och en gång i skymning. Förvaltningens ståndpunkt Att Kommunstyrelsen bör anta åtgärdsplanen enligt förslag. Bilagor Åtgärdsplan trygghetsvandring 2012 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [Klicka och skriv namn] [Klicka och skriv titel] Karin Johansson Folkhälsosamordnare

290 Åtgärdsplan Trygghetsvandring i Vingåkers kommun 2012 Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandring är en metod som har utvecklats i Göteborg. Tillsammans med bland annat lokala föreningar, företag och personer som bor i kommunen undersöker man den fysiska och sociala miljön. Detta för att ta reda på vilka områden som känns trygga/otrygga och se möjligheter till förbättringar för att öka trivseln och tryggheten i miljön. Trygghetsvandring, den 18 oktober 2012 i Vingåker Årets trygghetsvandring gick i Vingåkers centrala delar, se karta. Deltagare på vandringen var representanter från Vidåkersskolans elevråd, kommunens handikappråd, kommunens pensionärsråd, kommunpolisen, Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) samt representanter från tekniska förvaltningen och utvecklingsenheten på kommunen. Under vandringen delades deltagarna upp i mindre grupper med 4 5 personer. Varje grupp fick ett block och en kamera för att dokumentera sina diskussioner. Vandringen gick en gång i dagsljus och en gång när det börjat skymma. Vandringen avslutades med en diskussion kring vad man observerat och vilka möjliga lösningar som finns för att öka trivseln och tryggheten i Vingåkers centrum. I stort kände deltagarna att det var trivsamt och tryggt i Vingåker, men att vissa åtgärder behövde utföras för att framförallt öka tillgängligheten för funktionsnedsatta. Vad händer efter trygghetsvandringen? Efter trygghetsvandringen träffades representanter från tekniska förvaltningen, utvecklingsenheten samt Polisen för att gå igenom anteckningarna från vandringen. Utifrån dessa har förslag på åtgärd tagits fram. Åtgärderna är tidssatta och ansvarig för åtgärden är utsedd. Kommunstyrelsen är ansvarig för att åtgärdslistan följs upp.

291 Bild Plats Identifierat problem Ingen bild Tennisparken Upplevs mörk och obehaglig på eftermiddagen /kvällen Tennisparken Tennisparken Buskar mellan Systembolagets parkering och Tennisparken skymmer sikt och skapar otrygghet Klotter på bänkar och soptunnor Förslag på åtgärd Belysning sätts upp i eken i tennisparken. På lång sikt ska tennisparken byggas om. Informera Newsec som äger marken där buskarna står. Klottersanera. Åtgärden kräver att det är minst +5 grader ute. Ansvar Tekniska enheten Tekniska enheten Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Kort Kort Medium

292 Bild Plats Identifierat problem Ingen bild Tennisparken Obehagligt på grund av berusade personer i parken Passage mellan Tennisparken och ICA Otydlig passage för fotgängare, cyklister och bilister. Förslag på åtgärd Planerad ombyggnation av Tennisparken Ta fram en övergripande lösning för gång/cykelväg samt för bilar i området runt ICA Ansvar Tekniska enheten Tekniska enheten i samverkan med utvecklingsenheten och ICA Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Lång sikt Medium Utanför ICA Otydlig gångoch cykelväg framför ICA Ta fram en övergripande lösning för gång/cykelväg samt för bilar i området runt ICA Tekniska enheten i samverkan med utvecklingsenheten och ICA Medium

293 Bild Plats Identifierat problem Utanför ICA Mörkt bakom ICA (vid lastbryggan) Förslag på åtgärd Informera ICA Ansvar Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Kort Bankgatan Höga buskar under balkongerna på hyreshuset. Känns otryggt på kvällen. Täcker även befintlig belysning. Informera Vingåkershem Ingen bild Bankgatan Mörk passage Se över om gångstråket mellan järnvägsstationen och ICA kan förstärkas med bland annat belysning och taktila plattor Tekniska enheten Tekniska enheten i samverkan med utvecklingsenheten Kort Kort

294 Bild Plats Identifierat problem Bankgatan Mörk källaringång vid hyreshuset Förslag på åtgärd Informera Vingåkershem Ansvar Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Kort Vingåkers hotell Informera Vingåkers hotell Ingång ej handikappanpassad Kommunledningsförvaltningen Kort

295 Bild Plats Identifierat problem Järnvägsstationen Saknas sammanhängande ledstång i trappen på norra sidan av tunneln Förslag på åtgärd Informera trafikverket. Ansvar Utvecklingsenheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Kort Ingen bild Utvecklingsenheten Järnvägsstationen Fasad kant saknas vid taxizon Fotgängare måste korsa cykelvägen när de ska in/ut ur järnvägstunneln från perrongen. Informera trafikverket. Se över lösningar för ett tydligare flöde kring och i tunneln. Järnvägsstationen Tekniska enheten i samverkan med utvecklingsenheten Kort Medium

296 Bild Plats Identifierat problem Perrongen på södra sidan saknar vägledning för synskadade Förslag på åtgärd Informera trafikverket Ansvar Järnvägsstationen Utvecklingsenheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Kort Järnvägsstationen Tekniska enheten i samverkan med utvecklingsenheten Järnvägsstationen Korsningen på södra sidan om järnvägen är otydlig och farlig för resenärer, fotgängare, cyklister och bilister. Staketet och kantstenarna vid korsningen är farliga, speciellt i mörker eller för synskadade Se över en lösning för att förtydliga flödet i korsningen Informera Trafikverket Tekniska enheten Lång Kort

297 Bild Plats Identifierat problem Järnvägsstationen Järnvägstunneln upplevs mörk både dag och natt Förslag på åtgärd Se över belysning (styrka och färg) och färgsättning i och runt tunneln Ansvar Tekniska enheten i samverkan med utvecklingsenheten och Trafikverket Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Medium Järnvägsstationen Belysning på södra sidan av järnvägsstationen lyser inte Informera/ diskutera med Trafikverket Utvecklingsenheten Medium Ingen bild Svårt att hinna byta perrong vid spårbyte för de med rullstol, barnvagn, rullator o.s.v. Informera/ diskutera med Trafikverket Järnvägsstationen Utvecklingsenheten Medium

298 Bild Plats Identifierat problem Järnvägsstationen Ingen tydlig trottoar/gångbana på Sävstaholmsvägen. Förslag på åtgärd Förstärk färgen på den målade linjen i vägen Ansvar Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Lång Järnvägsstationen Gångstigen mellan magasinet och Engelbrektsgatan är otillgänglig och mörk Området är planlagt för bostäder. Se över kommunens planer för området. Utvecklingsenheten Lång

299 Bild Plats Identifierat problem Magasinet Återvinningsstationen under bron Ger ett ovårdat intryck. Omgivningen upplevs mörk. Trasigt, lutande staket runt Återvinningsstationen Förslag på åtgärd Rusta upp ladan eller riv. Stäm av med Kultur- och fritidsförvaltningen angående deras planer kring skejthallen. Laga staketet Ansvar Tekniska enheten Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Medium Medium Återvinningsstationen under bron Lampa trasig Informera Vattenfall Tekniska enheten Kort

300 Bild Plats Identifierat problem Återvinningsstationen under bron Bakom fritidsgården är det mörkt på kvällen, vilket skapar tillhåll för bland annat rökande ungdomar. Förslag på åtgärd Allmän belysningsöversyn i tätorten Ansvar Kommunledningsförvaltningen Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Lång sikt Storgatan Trottoar utanför konditoriets entré har inte fasade kanter. Undersök lösning Tekniska enheten Medium

301 Bild Plats Identifierat problem Storgatan Smal trottoar, t.ex. får inte rullstol plats. Förslag på åtgärd Undersök lösning Ansvar Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Medium Storgatan Förvuxna buskar gör trottoaren ännu smalare. Beskär buskage Tekniska enheten Medium

302 Bild Plats Identifierat problem Storgatan Gångpassagen vid gamla Systembolaget är otydlig och farlig. Förslag på åtgärd Ingen åtgärd då de nya riktlinjerna för övergångsställen uppfylls vid denna gångpassage. Ansvar Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. - Ingen bild Storgatan Ingen förstärkt belysning vid övergången. Storgatan Lampa vid övergångsställ bredvid Actic är trasig. Ingen åtgärd, enligt riktlinjer är det ingen förstärkt belysning vid gångpassager Informera trafikverket Tekniska enheten - Kort

303 Bild Plats Identifierat problem Långparken Svag belysning, täcks av träd Förslag på åtgärd Allmän belysningsöversyn i tätorten Ansvar Kommunledningsförvaltningen Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Lång Långparken Klotter Klottersanera. Åtgärden kräver att det är minst +5 grader ute. Tekniska enheten Medium

304 Bild Plats Identifierat problem Gångväg mellan Grevgatan och Åpromenaden Hög häck, skymmer sikt för fotgängare, cyklister och bilister. Förslag på åtgärd Informera fastighetsägare Ansvar Tekniska enheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Kort Gångväg mellan Grevgatan och Åpromenaden Klotter på soptunna Klottersanera. Åtgärden kräver att det är minst +5 grader ute. Tekniska enheten Lång Åpromenaden (från bron vid Vidåker till Ringvägen) Klotter på elhus Klottersanera. Åtgärden kräver att det är minst +5 grader ute. Tekniska enheten Lång

305 Bild Plats Identifierat problem Åpromenaden (från bron vid Vidåker till Ringvägen) Ojämn asfalt Förslag på åtgärd Geoteknisk utredning kring Å-promenaden måste utföras innan åtgärder av asfalten kan utföras. Ansvar Utvecklingsenheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Lång Ingen bild Åpromenaden (från bron vid Vidåker till Ringvägen) Åpromenaden (från bron vid Vidåker till Ringvägen) Buskage sticker ut över gångbanan. Staket ner mot ån saknas. Beskär buskage Geoteknisk utredning kring Å-promenaden måste utföras innan utveckling av området kan avgöras. Tekniska enheten Utvecklingsenheten Kort Lång

306 Bild Plats Identifierat problem Åpromenaden (från bron vid Vidåker till Ringvägen) Brunnslock sticker upp. Förslag på åtgärd Geoteknisk utredning kring Å-promenaden måste utföras innan åtgärder av asfalten kan utföras. Ansvar Utvecklingsenheten Tid Kort= klart inom 3 månader. Medium= klart inom 9 månader. Lång sikt= klart om mer än 9 månader. Lång Ingen bild Centrala delar av Vingåker Män besvärar unga kvinnor och skapar oro. (mest på dagen) Inkludera denna problematik i samverkansavtal mellan Polis och kommun. Socialförvaltningen i samverkan med Polisen. Kort

307 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 23/ Motion om åtgärder för att främja demokratins verktyg Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Motionen skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Martin Larsson (VTL) inkommer med en motion där han yrkar att kommunfullmäktiges protokoll utvecklas på ett sådant sätt att de blir korrekta, kompletta och lättlästa. I motionen föreslås ändringar av hur demokratiska verktyg som reservationer, voteringar, frågor, interpellationer och motioner ska behandlas och protokollföras. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

308

309 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 22/ Motion om att hänsyn ska tas till Moder jord vid beslut i Vingåkers kommun Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Motionen skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Martin Larsson (VTL) inkommer med en motion där han yrkar att Vingåkers kommun i författningssamling och andra styrdokument inför skrivningar om naturens/moder jords rättigheter. Vidare yrkar Martin Larsson (VTL) att en presentation förs för Vingåkers kommunfullmäktige vad som gjorts i Ecuador, Bolivia och andra länder för att skapa en uthållighet genom att ge lagstadgade rättigheter till naturen/moder jord. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

310

311 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 64/ Motion om att väljarnas röster ska återspeglas i hur arvoderad tid fördelas till partierna Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Motionen skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Martin Larsson (VTL) med flera inkommer med en motion om att väljarnas röster i form av valresultatet ska återspeglas i hur arvoderad tid fördelas mellan partierna. I dagsläget styr socialdemokraterna i minoritet och oppositionen som innehar 20 av 35 mandat består av två valtekniska samarbeten. Hittills under mandatperioden har moderaterna innehaft insynsrådstjänsten till 100 procent. Motionärerna menar att moderaterna inte kan anses företräda oppositionen helt och att en förändring därför bör ske vad gäller insynsrådstjänsten. Motionärerna yrkar att insynsrådstjänsten antingen övertas för resten av mandatperioden av den valtekniska samverkan som består av VTL, MP, V och FP eller att tjänsten delas enligt mandatfördelningen för resten av mandatperioden. Motionärerna yrkar också att motionen ska ges för kännedom till den fullmäktigeberedning som har uppdraget att se över ekonomiska ersättningar till förtroendevalda. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

312

313 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 66/ Motion om att införa prao för eleverna på Vidåkerskolan Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Motionen skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Fredrik Appelgren (VTL) inkommer med en motion om att införa prao för eleverna på Vidåkerskolan. Förslaget är att införa 2 veckor för årskurs 8 under hösten och 4 veckor för årskurs 9 fördelat lika på vår och höst. Vingåkers kommun, liksom AB Vingåkershem ska enligt motionen ta fram ett antal garanterade platser. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

314

315 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 313/ Motion om nyval i Vingåkers kommun Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Motionen skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Martin Larsson (VTL) inkommer med en motion om att extra val till kommunfullmäktige genomförs i Vingåkers kommun under våren Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

316

317 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 337/ Motion om bättre budget Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Motionen skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Åke Tholin (V) inkommer med en motion om kommunens budget. Varje år sitter vi i kommunfullmäktige med en budget som är påbörjad flera månader tidigare. Budgeten har kommit från våra nämnder vidare till kommunstyrelsen och senare till oss i kommunfullmäktige där vi fattar det slutliga beslutet hur kommande år ska se ut. Det som saknas varje år är att veta hur många som bor i kommunen 1 november och det är en förutsättning för hur våra verksamheter ska se ut de kommande åren. År två och tre i planen kan vi bara gissa oss till hur många invånare men nästkommande år kan vi faktiskt veta om vi tar beslutet om budget i december och inte som det är nu i november. Åke Tholin (V) yrkar att enbart skattesatsen tas i november månad och att budgeten och flerårsplanen tas i december. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

318

319 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 345/ Medborgarförslag om att begränsa och reglera användningen av pyrotekniska produkter inom Vingåkers kommun Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Medborgarförslaget skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Gunilla Porsvant inkommer med ett medborgarförslag om att begränsa och reglera användningen av pyrotekniska produkter inom Vingåkers kommun. Förslagsställaren anger flera olika skäl till att en ökad reglering av användningen av dylika produkter vore bra såsom skyddande av liv och egendom, implementeringen av djurskyddslagen och skyddande av natur, växtlighet och människor. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

320

321

322 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 52/ Revidering av reglemente för kommunala handikapprådet Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige Anta förslag till reviderat reglemente för kommunala handikapprådet. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog nuvarande reglemente för handikapprådet uppdrog handikapprådet till socialnämnden att se över gällande reglemente för handikapprådet, utifrån inkommit förslag till revidering från SRF Vingåkers lokalförening. Samtliga föreningar i handikapprådet och pensionärsrådet fick sedan möjlighet att lämna synpunkter på förändringar. Socialförvaltningen har sedan tagit fram förslag till revidering av reglemente för handikapprådet och rådet ställde sig bakom förslaget till revidering. Beslutsunderlag Socialnämnden , 11 Tjänsteutlåtande med bilagor Justerandes sign Utdragsbestyrkande

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333

334 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 52/ Revidering av reglemente för och kommunala pensionärsrådet Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige Anta förslag till reviderat reglemente för kommunala pensionärsrådet. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog nuvarande reglemente för pensionärsrådet uppdrog handikapprådet till socialnämnden att se över gällande reglemente för handikapprådet, utifrån inkommit förslag till revidering från SRF Vingåkers lokalförening. Samtliga föreningar i handikapprådet och pensionärsrådet fick sedan möjlighet att lämna synpunkter på förändringar. Socialförvaltningen har sedan tagit fram förslag till revidering av reglemente för pensionärsrådet och rådet ställde sig bakom förslaget till revidering. Beslutsunderlag Socialnämnden , 11 Tjänsteutlåtande med bilagor Justerandes sign Utdragsbestyrkande

335

336

337

338

339

340

341

342 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 118/ Samverkansstruktur för regional kulturplan Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Strukturen för samverkan kring kulturplanen fastställs Som ledamot i regional samverkansgrupp väljs Robert Skoglund (S). Som ersättare i regional samverkansgrupp väljs Kent Jönsson (C). Beskrivning av ärendet I augusti 2012 enades länets kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelsens ordförande om att en struktur för den framtida samverkan kring Kulturplan Sörmland ska fastställas i respektive styrelse. En arbetsgrupp med representanter från fyra kommuner och Landstinget överlämnad i december 2012 ett förslag till struktur för samverkan. En regional samverkansgrupp, Samkultur Sörmland, bilades där ledamöterna ska utses av respektive kommunstyrelse/landstingsstyrelsen. Till varje ledamot utses en ersättare. Ordförande i samverkansgruppen utses av landstinget. Strukturen avser endast den del som rör det regionala samarbetet. Till samverkansgruppen knyts en beredningsgrupp bestående av tjänstemän. Ordförande föreslår att kultur- och fritidsnämndens ordförande och vice ordförande väljs till ledamot respektive ersättare i den regionala samverkansgruppen, Samkultur Sörmland, vilket utskottet godkänner. Beslutsunderlag Brev Tjänsteutlåtande Samverkansstruktur för regional kulturplan Förslag till reglemente för Samkultur Sörmland Justerandes sign Utdragsbestyrkande

343 Landstingsstyrelsen DATUM DIARIENR LE-LED Till samtliga Ordförande i länets kommunstyrelser, Ordförande i kommunernas kulturnämnder samt ledamöterna i landstingets nämnd för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Förslag till samverkansstruktur för regional kulturplan Härmed översänds förslag till struktur för samverkan för regional kulturplan som vi vid sammanträdet den 9 augusti 2012 med kommunstyrelsernas och landstingsstyrelsens ordförande beslutade skulle tas fram. Synpunkter på förslaget kan lämnas fram till den 28 december Därefter kommer det slutliga dokumentet att översändas för beslut i respektive styrelse i enlighet med överenskommelsen den 9 augusti. Förslag till ändringar eller att ställa sig bakom förslaget, skickas till senast den 28 december Med vänlig hälsning Åsa Kullgren (S) Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Missiv.docx Utskriftsdatum: SID 1(1) 11 17:46

344 Landstingets ledningsstab DATUM DIARIENR LS-LED Samkultur Sörmland, en struktur för samverkan kring Kulturplan Sörmland Förslag till beslut Kommunstyrelsen/Landstingsstyrelsen godkänner föreslaget. Sammanfattning I augusti 2012 enades länets kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelsen ordförande att en struktur för den framtida samverkan kring Kulturplan Sörmland ska fastställas i respektive styrelse. En arbetsgrupp med representanter från fyra kommuner och landstinget överlämnade i december förslaget i enlighet med det uppdrag som getts. Förslag Samkultur Sörmland En regional samverkansgrupp, Samkultur Sörmland, bildas där ledamöterna utses av respektive kommunstyrelse och landstingsstyrelsen. Till varje ledamot utses en ersättare. Ordförande i samverkansgruppen utses av Landstingsstyrelsen. Till samverkansgruppen knyts en beredningsgrupp bestående av tjänstemän. Bakgrund En ny modell för att fördela vissa statliga medel till regionala kulturverksamheter infördes Målet med denna kultursamverkansmodell är att föra kulturen närmare medborgarna. Modellen ger förutsättningar för ett ökat regionalt inflytande och ansvar, bland annat genom att landstingen får besluta hur vissa statliga medel ska fördelas i länen. Kultursamverkansmodellen är en av regeringens största kulturpolitiska reformer och baseras på samverkan och dialog mellan staten och landstingen. Inom modellen ska hänsyn tas till både nationella kulturpolitiska mål och regionala prioriteringar. Även dialogen med det civila samhället och det professionella kulturlivet ska öka. Det är Statens kulturråd som beslutar om hur mycket statliga medel som respektive landsting får att fördela till regionala kulturverksamheter. Därefter fördelar landstingen dessa medel. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Samkultur Sormland - forslag till SID 1(2) struktur.docx Utskriftsdatum: :46

345 Sedan 2011 har Sörmland en regional kulturplan framtagen i samarbete mellan Landstinget Sörmland, länets nio kommuner och civilsamhället. Huvudsyftet med planen är att vara underlag för en fortsatt dialog med kommunerna och kulturskapare och som ett regionalt verktyg och underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett annat syfte med planen är att använda den i dialoger med Kulturrådet, andra regioner och staten. En regional kulturplan är förutsättningen för att få statliga kulturpengar till regionen via Kulturrådet och kulturplanen är en utgångspunkt för det framtida arbetet kring samverkansformer, prioriteringar, utveckling och förnyelse av kulturen i Sörmland. Det är också angeläget att planen och arbete med att realisera tankarna i den, får bli en del av den regionala utvecklingen såväl inom kulturområdet som samhällsutvecklingen i Sörmland. Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen ordförande gav en arbetsgrupp med representanter från fyra kommuner och landstinget i uppdrag att lämna förslag till struktur, organisation och resurser för samverkan kring kulturplan Sörmland mellan landstinget - kommunerna och/eller kommun kommun. Strukturen avser endast den del som rör det regionala samarbetet. Ärendets beredning Ärendet har beretts i arbetsgrupp med representanter från fyra kommuner och landstinget. Beslutsunderlag Kulturplan Sörmland med komplettering 2013 Beslutet expedieras till ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Samkultur Sormland - forslag till SID 2(2) struktur.docx Utskriftsdatum: :46

346 Landstingets ledningsstab FÖRSLAG DATUM DIARIENR Reglemente för Samkultur Sörmland 1 Allmänna bestämmelser Samkultur Sörmland är ett samverkansorgan med representanter från länets samtliga kommuner och Landstinget Sörmland. Ledamot och ersättare utses av respektive kommunstyrelse/landstingsstyrelsen. 2 Sammansättning Samkultur Sörmland består av tio ledamöter med lika många ersättare och väljs för samma mandatperiod som respektive kommunstyrelse och landstingsstyrelsen. Ordförande utses av Landstingsstyrelsen. Respektive kommun/landstinget ansvarar för kostnaderna för vald ledamot och ersättare. Arbetsordningen för Samkultur Sörmland fastställs av landstingsstyrelsen. 3 Arbetsuppgifter Samverkansgruppens uppgift är att främja samverkan mellan länets kommuner och landstinget gällande den regionala kulturplanen. Samkultur Sörmland ska Föreslå och hålla levande en för Sörmland gemensam kulturvision Delta i arbetet att ta fram underlag till och revidering av länets regionala kulturplan Delta i uppföljning, utvärdering och analys av den regionala kulturplanen Verka för kulturens integration i övriga politikerområden Svara för regelbunden rapportering till respektive uppdragsgivare hur uppdraget fullgjorts Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Reglemente for Samkultur Sormland - SID 1(2) forslag.docx Utskriftsdatum: :48

347 4 Sammanträden och närvarorätt Samkultur Sörmland sammanträder på dag, tid och plats som samrådsgruppen bestämmer. Ordförande avgör om extra sammanträden behöver hållas. Vid behov kan annan än ledamot adjungeras till sammanträden. Samkultur Sörmland är beslutsför när minst sex ledamöter är närvarande. Ordförande har utslagsröst. 5 Kallelse till sammanträde Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträde. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdet och åtföljas av föredragningslista. Ordförande avgör i vilken omfattning tillhörande handlingar ska bifogas kallelsen. I undantagsfall kan kallelse ske på annat sätt. 8 Anmälan av förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde ska snarast anmäla detta och kalla in sin ersättare. 9 Ersättare Ersättare i Samkultur Sörmland har närvarorätt vid samanträden endast vid tjänstgöring för frånvarande ordinarie ledamot. 10 Ärendeberedning Ordförande ansvarar för att ärenden som ska behandlas vid sammanträde blir vederbörligt beredda och föredragna. 11 Justering av protokoll Protokoll justeras av ordförande och en ledamot. Protokoll och eller paragraf kan justeras omedelbart om så beslutas. 12 Reservation Ledamot an reservera sig mot beslut. Motivering till reservation skall lämnas skriftligt. 13 Expediering Utdrag ur protokoll skall skickas till den som belslutet berör. 14 Skrivelser Om inte annat beslutas undertecknar ordförande och förvaltningschefen för Kultur & Utbildning Sörmland skrivelser och andra handlingar som beretts i Samkultur Sörmland. ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Reglemente for Samkultur Sormland - SID 2(2) forslag.docx Utskriftsdatum: :48

348

349

350

351

352 Kultur & Utbildning HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Margareta Viking Minnesanteckningar från mötet om länssamverkan kring vår regionala kulturplan Närvarande Catharina Fredriksson, Oxelösund Anders Berglöv, Flen Jimmy Jansson, Eskilstuna Terese Askerstedt, Strängnäs Kukkamariia Valtola Sjöberg, Gnesta Urban Granström, Nyköping Åsa Kullgren, Landstinget Åsa Kratz, Landstinget Tjänstemän Mikael Palo, Landstinget Margareta Viking, Landstinget Åsa Kullgren hälsade välkommen och gjorde en sammanfattning av det gemensamma uppdraget kommunerna och landstinget har om den Regionala KulturPlanen (RKP). Planen är en förutsättning, liksom att vi samverka omkring den, för att länet ska få del av de statliga kulturpengarna. Staten gillar vår kulturplan och använder den som ett gott exempel, men har också synpunkter på att vi inte får igång samverkansarbetet. Nu ska planen verkställas och alla nio kommuner och landstinget måste vara med i genomförandet. Det handlar inte om att lägga ner det lokala kulturutbudet utan att det handlar om att samverka i de områden som finns upptagna i planen och alla måste vara med i arbetet från start. Åsa Kratz redogjorde för arbetet med planen fram till dags dato och konstaterade att tiden var knapp för att få fram planen och att kommunerna hade haft dåligt med tid för att förankra arbetet på hemmaplan. Nu är det dags att komma överens om vilka behov som finns i de olika kommunerna och att kommunrepresentanterna startat en dialog med varandra. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Minnesanteckningar 9 aug.docx SID 1(2) Utskriftsdatum: :48

353 Mikael Palo redogjorde för förutsättningarna RKP:n; (se bif. PP) Kultursamverkansmodellen Kullturplanen Dialogen Arbetetmed planen Målet med planen De särskilda perspektiven Vad vi har sett hitintills Vad återstår Vad är poängen med samverkan? Vad ska vi göra och vad förväntar sig staten? Utgångspunkten är de egna kulturplanerna och se vad man utifrån RKP:n kan samverka kring och redan i planeringsfasen. Mikael informerade om en kommande inbjudan till en konferens om kultur och hälsa den 12 oktober. Efter Mikaels presentation följde en diskussion om roller, var ligger det strategiska beslutet, hur samverkan skulle kunna organiseras och vilka som ska delta i beredningsarbetet. Diskussionen utmynnade i att en arbetsgrupp med representanter från Vingåker, Nyköping, Trosa och Strängnäs tar fram ett förslag på strukturen för hur samverkansarbetet ska gå till och som ska ligga till grund för ett politiskt beslut. Urban och Terese tar med frågan till hemmaplan, Åsa kontaktar Trosa och Vingåker. Förslaget presenteras på kommande möte där förutom KSO också kulturnämndsordförande och verksamhetschefer deltar. Därefter avslutades mötet med lunch på restaurang Hållet på Nyköpings lasarett. Vid tangenterna Margareta Viking ORG NR C:\Users\kaae\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0R7LKAS0\Minnesanteckningar 9 aug.docx SID 2(2) Utskriftsdatum: :48

354 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 121/ Medborgarförslag om pendlarparkering vid Henalavägen Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Ärendet skickas till kommunledningsförvaltningen för beredning Beskrivning av ärendet Gunilla Porsvant har inkommit med ett medborgarförslag om att anordna en pendlarparkering vid Henalavägen. En översyn av alternativa platser har skett och förvaltningen har arbetat fram ett underlag som beskriver för- och nackdelar med de olika alternativen. Medborgarförslaget har besvarats i kommunfullmäktige med att kommunen ställer sig positiv till att anlägga en pendlarparkering. Det framarbetade underlaget ska ligga till grund för en fortsatt utredning kring mest lämplig plats. Förslag till beslut är att uppdra till kommunledningsförvaltningen att genomföra en sådan utredning. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige , 5 Tjänsteutlåtande Medborgarförslag Justerandes sign Utdragsbestyrkande

355 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf 5 Dnr 245/ Medborgarförslag om pendlarparkering vid Henalavägen Kommunfullmäktiges beslut Vingåkers kommun avser att anlägga en pendlarparkering och beslutar initiera en utredning kring alternativa lokaliseringar. Därmed anses medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av ärendet Gunilla Porsvant inkommer med ett medborgarförslag om att anordna en pendlarparkering vid Henalavägen. En översyn av alternativa platser har skett och förvaltningen har arbetat fram ett underlag som beskriver för- respektive nackdelar med de olika alternativen. Yrkanden Jörgen Larsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Martin Larsson (VTL) yrkar bifall till medborgarförslagets förslag om en pendlarparkering och avslag på medborgarförslagets förslag om belysning. Proposition Ordförande finner att det finns två förslag att ta ställning till och ställer dessa mot varandra. Ordförande finner att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs. Votering Ordförande framställer följande voteringsproposition. Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar JA och den som bifaller Martin Larssons (VTL) förslag röstar NEJ. Omröstningen utfaller med 25 röster för JA och 9 röster för NEJ. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstningsprotokoll bilägges. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Medborgarförslag Justerandes sign Utdragsbestyrkande

356

357

358

359

360

361

362 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 71/ Remiss Ansökan från Curt Nicolin Gymnasiet AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Finspångs kommun Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Remissen skickas till barn- och utbildningsnämnden för formulering och inskickande av yttrande till Skolinspektionen Beskrivning av ärendet I Curt Nicolin Gymnasiet AB i Finspångs kommun har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Finspångs kommun från och med läsåret Vingåkers kommun bereds tillfälle att yttra sig över ansökan. Förslaget till kommunstyrelsen är att remissen skickas till barn- och utbildningsnämnden för formulering och inlämnande av yttrande till Skolinspektionen. Yttrande ska vara Skolinspektionen tillhanda senast 26 april Beslutsunderlag Remiss Justerandes sign Utdragsbestyrkande

363 Remiss Till berörda kommuner (1) Dnr 2013:610 Ansökan från Curt Nicolin Gymnasiet AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Finspångs kommun Curt Nicolin Gymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Finspångs kommun fr.o.m. läsåret 2014/15. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 26 april Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: Vänligen ange diarienummer 2013:610 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar skall ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Malin Jern Utredare Bilaga Ansökan från Curt Nicolin Gymnasiet AB Information från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till Curt Nicolin Gymnasiet AB Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: Fax:

364 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 70/ Remiss Ansökan från Kjesäters ideella förening om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vingåkers kommun Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Remissen skickas till barn- och utbildningsnämnden för formulering och inskickande av yttrande till Skolinspektionen Beskrivning av ärendet Kjesäters ideella förening har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vingåkers kommun från och med läsåret 2014/2015. Vingåkers kommun bereds tillfälle att yttra sig över ansökan. Förslaget till kommunstyrelsen är att remissen skickas till barn- och utbildningsnämnden för formulering och inlämnande av yttrande till Skolinspektionen. Yttrande ska vara Skolinspektionen tillhanda senast 26 april Beslutsunderlag Remiss Justerandes sign Utdragsbestyrkande

365 Remiss Till berörda kommuner (1) Dnr 2013:703 Ansökan från Kjesäters ideella föreing om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vingåkers kommun Kjesäters ideella föreing har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vingåkers kommun fr.o.m. läsåret 2014/15. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 26 april Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: Vänligen ange diarienummer 2013:703 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar skall ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Camilla Rönnberg Utredare Bilaga Ansökan från Kjesäters ideella föreing Information från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till Kjesäters ideella föreing Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: Fax:

Strategi besöksnäringen Vingåkers kommun år 2013 2016

Strategi besöksnäringen Vingåkers kommun år 2013 2016 Strategi besöksnäringen Vingåkers kommun år 2013 2016 Vingåkers kommun satsar på besöksnäringen för att öka antalet besökare till kommunen och förstärka Vingåkers varumärke. En ökning av besöksantalet

Läs mer

Datum. Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Datum. Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. Datum 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2013-04-16, kl 14.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Vingåkers kommun

ÅRSREDOVISNING. Vingåkers kommun ÅRSREDOVISNING 2012 Vingåkers kommun 1 2 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Vingåkers kommun 5 Omvärldsutveckling 6 Internationell ekonomi 6 Svensk ekonomi 6 Kommunsektorn 6 Utsikter inför

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomisk rapport och delårsbokslut januari-juli 2010

Ekonomisk rapport och delårsbokslut januari-juli 2010 Sammanträdesdatum!"# Sida Ekonomisk rapport och delårsbokslut januari-juli 2010 Näringslivsutskottets förslag till beslut 6* /* " /*11 ( 6* " * # ( 4&& ( Beskrivning av ärendet '5'/* * ' /*(7 /* "' /*

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning www.pwc.se Anna Gröndahl Kim Gustafsson Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2013 Vingåker kommun mars-april 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Datum. Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Datum. Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. Datum 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2012-10-01, kl 14.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Näringslivsnämnden 2010-05-03 22 (28) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 3 maj 2010, kl. 15.00-15.30 Beslutande Jörgen Larsson (S) ordf Raul Sevefjord (M) Robert Skoglund (S) Övriga deltagande

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2010-04-22 20 (26) Plats och tid Gyllene salen Apotekshuset Vingåker, torsdagen den 22 april 2010, kl. 15.00-15.30 Beslutande Jörgen Larsson (S) ordf Marie Janson (VTL) Övriga deltagande Gunilla Malm,

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2013-01-07 1 (13) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 7 januari 2013, kl 10.00-11.45. Beslutande Jörgen Larsson (S), ordf. Björn Andersson (M) Anneli Bengtsson (S) Övriga deltagande Marita

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Ärenden Val av justerare Godkännande av AB Vingåkershems köp av fastigheten Hovslagaren 1

Ärenden Val av justerare Godkännande av AB Vingåkershems köp av fastigheten Hovslagaren 1 VK300S v1.0 040416, Kungörelse 150623 KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2015-06-23, kl. 18.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Vingåkers kommun. Kommunfullmäktige den 20 april 2015

Vingåkers kommun. Kommunfullmäktige den 20 april 2015 Vingåkers kommun Kommunfullmäktige den 20 april 2015 Närvaro Godkännande av dagordning Val av justerare Beskrivning av ärendet Frågor från allmänheten Hans Jansson har lämnat in en fråga till kommunfullmäktige.

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Ärende Föredragande Anteckningar tjänsteman

Ärende Föredragande Anteckningar tjänsteman KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Måndagen den 18 maj 2015, kl. 08.30 Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Läs mer

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. VK300S v1.0 040416, Kungörelse 130826.doc Datum 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2013-08-26, kl. 13.00. Sammanträdet kan även ses på

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Komplettering till kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2014.

Komplettering till kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2014. Komplettering till kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2014. Ekonomirapport Framställan om lokala trafikföreskrifter lassplatser för elbilar i Vingåkers kommun Framställan om lokala trafikföreskrifter

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2011-09-05 174 (178) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 5 september 2011, kl 10.00-13.30 Beslutande Camilla Anglemark (S), ordf Jörgen Larsson (S) Björn Andersson (M) Övriga deltagande Karl-Erik

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Per-Inge Pettersson, C Rosie Folkesson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Ejnarsson, V Mikael Petersson, FP Carina Littorin 57

Per-Inge Pettersson, C Rosie Folkesson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Ejnarsson, V Mikael Petersson, FP Carina Littorin 57 Sammanträdesprotokoll 1 (10) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred kl. 14.00-16.20 Beslutande Lars Rosander,C Mattias Wärnsberg, S Åke Nilsson, KD Tomas Söreling, S Pär Edgren, M ej 57 Carola

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland en attraktiv och tillgänglig destination nära Stockholm Uppdaterad 2014 Gripsholms slott, Mariefred. Foto: Sörmlands turismutveckling

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Delårsbokslut 2012. Vingåkers kommun

Delårsbokslut 2012. Vingåkers kommun Delårsbokslut 2012 Vingåkers kommun Januari - juli 2012 Sammanfattning Vingåkers kommun redovisar för perioden januari till juli 2012 ett positivt resultat på 14,2 mkr. Årets resultat beräknas enligt prognosen

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2009-03-16 48 (53) Plats och tid Kommunhuset, Vingåker, måndagen den 16 mars 2009, kl 10.00-14.20 Beslutande Viking Jonsson (S), ordf Camilla Anglemark (S) Björn Blid (S) Björn Andersson (M) Olov Osmark

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2011-10-17 200 (221) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 17 oktober 2011, kl 10.00-14.10 Beslutande Camilla Anglemark (S), ordf Jörgen Larsson (S) Björn Andersson (M) Övriga deltagande Helena

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer