Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2003 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2003 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN"

Transkript

1 Brottsoffer i fokus De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

2 FÖRORD Under de senaste årtiondena har brottsoffrens situation uppmärksammats i allt större utsträckning. En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra för dem som utsatts för brott bl a genom ny lagstiftning och inrättandet av Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten, som bildades 1994, har som övergripande mål att främja brottsoffrens rättigheter, behov och intressen. Myndighetens huvuduppgifter är att besluta i ärenden om brottsskadeersättning och i frågor om Brottsofferfonden. Därutöver fungerar myndigheten som ett informations- och kunskapscentrum avseende brottsofferfrågor. Syftet med Brottsofferfonden är att stödja olika projekt och verksamheter som utvecklar och synliggör brottsofferarbetet i Sverige. Sammanlagt har t o m 2002 cirka 125 miljoner kronor fördelats dels till ideella organisationer som verkar på brottsofferområdet dels till verksamheter i privat och offentlig regi dels till viktimologisk forskning. För att brottsofferarbetet skall få en fortsatt gynnsam utveckling är det viktigt att öka och fördjupa kunskaperna om brottsoffer. Det behövs därför mer forskning och utvecklingsarbete på brottsofferområdet i Sverige. I syfte att stimulera till intresse för brottsofferfrågor på universitet och högskolor utlyste Brottsoffermyndigheten 1997 en uppsatstävling. Uppsatstävlingen riktar sig till studenter inom juridik, beteendevetenskapliga ämnen, hälso- och sjukvård, medicin m fl. Temat för uppsatstävlingen är Brottsoffer i fokus och hittills har fyra tävlingsomgångar genomförts. I denna antologi publiceras de uppsatser som vid den senaste tävlingsomgången tilldelats första, andra och tredje pris. De tre uppsatserna har alla våld mot kvinnor som övergripande tema. Vår förhoppning är att dessa uppsatser ska locka till intresse för brottsofferfrågor i allmänhet men även till vidare utvecklingsarbete och viktimologisk forskning. Umeå i mars 2003 Britta Bjelle, generaldirektör

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Likhet inför lagen...3 En könsblind utgångspunkt? En analys av bedömning i våldtäktsmål Att giva sig i mannens våld?...81 Genuskonstruktion och våldets villkorliga legitimitet genom fallstudier av mäns våld mot kvinnor inom äktenskapet. Växjö Våld mot kvinnor i nära relationer förslaget om möjlighet till besöksförbud avseende den gemensamma bostaden

4 Likhet inför lagen En könsblind utgångspunkt? En analys av bedömning i våldtäktsmål Peter Söderström Sociologiska institutionen Umeå Universitet 3

5 ABSTRACT Mitt syfte med uppsatsen har varit att belysa konflikten mellan det juridiska systemets utgångspunkt likhet inför lagen och feminismens utgångspunkt att det råder ett ojämnt maktförhållande mellan könen som innebär att kvinnor på olika sätt diskrimineras på grund av sin könstillhörighet. 1 de teoretiska utgångspunkter jag valde ut för min studie är ett centralt antagande att samhällets dominerande föreställningar om heterosexualiteten är grundläggande för att förstå hur kvinnors underordning respektive mäns överordning (återskapas. Det grundar sig i att föreställningar om heterosexualiteten anses vara fundamentala för hur könsidentiteter skapas och därigenom i hög grad bestämmande för vad som anses vara kvinnligt och manligt. Föreställningarna är ideologiska till sin karaktär i den formen att de är laddade med könsojämlika normer och värderingar. Kvinnors och mäns sexualitet anses vara olika och tillskrivs olika egenskaper som bekräftar det ojämna maktförhållandet mellan könen i samhället. Det ojämna maktförhållandet mellan könen når sin ytterlighet i förekomsten av det sexualiserade våld som män utövar mot kvinnor. En av formerna av det sexualiserade våldet är våldtäkt, där män nästan helt uteslutande är förövare och kvinnor nästan helt uteslutande är offer. Utifrån denna bakgrund valde jag att undersöka konflikten mellan rättsystemets likhetsprincip och femiismens könsmaktsordning genom att analysera fem domslut angående två gruppvåldtäkter som begicks 1995 respektive Mina övergripande problemformulering har varit om kön har betydelse för bedömningen i våldtäktsmål? För att besvara denna fråga, och i så fall kunna redovisa på vilka sätt kön har betydelse i bedömningen av våldtäktsmål, har jag granskat hur de som dömer argumenterar för deras domslut, hur väl bedömningen sammanfaller med lagstiftningens riktlinjer samt vilka skillnader och likheter i tolkningen av våldtäkt som går att utläsa. 1 analysen av utvalda domslut har ideologianalys använts som metod, där det manifesta textmaterialet/domsluten bearbetats i syfte att synliggöra det latenta eller ideologin som är textmaterialets/domslutens förutsättning. En utgångspunkt i analysen har varit att domskälen är ideologiska till sin karaktär, d.v.s. att de har sin grund i försanthållanden om kön, sexualitet och våldtäkt. Analysens struktur bestod av en uppkategorisering av domsluten i hur tolkas: försatt i vanmakt respektive befunnit sig i hjälplöst tillstånd, rädsla, motstånd, våld och trovärdighet. 1 förhållande till denna struktur växte under analysens gång framför allt två mönster fram som kopplades samman med de teoretiska utgångspunkterna. Det ena mönstret handlade om en okunskap om våldtäktsoffrets situation vilket framför allt visade sig vid tolkningen och bedömningen av försatt i vanmakt och rädsla. Det andra mönstret handlade om en diskrepans mellan lagstiftning och bedömning vilket framgick av tolkningen och bedömningen av motstånd och våld. Båda dessa mönster utkristalliserades och utmynnade sedan i ett tredje mönster, vilket handlade om att fokus i bedömningen låg på kvinnornas beteende och handlingar istället för på mannens motiv och handlingar. Ett mönster som jag anser genomgående låg till grund för domstolarnas bedömning i utvalda våldtäktsmål även om det uttrycktes tydligast vid tolkningen och bedömningen av trovärdighet. Mönstren som synliggjordes av analysen innehöll faktorer som visade att kön tillskrevs betydelse både i lagstiftning och i bedömning. Faktorer som ur ett könsperspektiv i olika hög grad sätter principen om likhet inför lagen ur spel och enligt mig inte kan förklaras på något annat sätt än med kvinnornas könstillhörighet. Ett återknytande av resultatet till mina teoretiska utgångspunkter talar om att domstolarna i sin bedömning inte kunnat frigöra sig från de könsojämlika värderingar och normer om kön och sexualitet som är rådande i en samhällsstruktur där kvinnor generellt värderas lägre än män. Principen likhet inför lagen framstår utifrån mitt analysresultat som en könsblind utgångspunkt. Om praxis vid våldtäktsmål i domstolsväsendet är att fokusera på våldtäktsoffren istället för gärningsmännen praktiseras enligt mig en blaming the victim strategi som inte bara befäster utan också återskapar en bild av mannens rätt till kvinnans sexualitet. 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Disposition 1.2. Syfte och problemformulering 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Könsojämlikhet, en social och politisk institution 2.2. Våldtäkt, en förhandlingsfråga 2.3. Min användning 3. GRUNDLÄGGANDEFRÅGESTÄLLNINGAR ANGÅENDE VÅLDTÄKT Hur definieras våldtäkt 3.2. Omfattning 3.3. Olika förklaringsmodeller Biologiskt perspektiv Individualpsykologiskt perspektiv Sociologiskt perspektiv 3.4. Min egen utgångspunkt 4. FORSKNING OM HUR VÅLDTÄKT BEHANDLAS INOM RÄTTSVÄSENDET Polis och åklagare 4.2. Hur många våldtäkter leder till åtal och fälls 4.3. Domstolen Mannens historiska rätt Skiljer på två olika typer av våldtäkter Två olika försvar Kvinnans trovärdighet Madonnan och horan Föreställningar om kön och sexualitet 5. METOD Ideologianalys 5.2. Ideologibegreppet 5.3. Hur uttrycks ideologin 5.4. Hur kan en ideologi analyseras 5.5. Min användning 6. ANALYS Tillvägagångssätt i analysen 6.2. Lagstiftningen 7. ANALYS-SÖDERTÄLJEFALLET Vittnesutsagorna 7.2. Tingsrättens dom Hur tolkas försatt i vanmakt och befunnit sig i hjälplöst tillstånd Hur tolkas rädsla Hur tolkas motstånd Hur tolkas våld 7.3. Hovrättens dom Hur tolkas försatt i vanmakt och befunnit sig i hjälplöst tillstånd Hur tolkas rädsla Hur tolkas motstånd Hur tolkas våld 7.4. Högsta domstolens dom 5

7 Hur tolkas försatt i vanmakt och befunnit sig i hjälplöst tillstånd Hur tolkas rädsla Hur tolkas motstånd Hur tolkas våld 8. ANALYS -FALKENBERGSFALLET Vittnesutsagor 8.2. Tingsrättens dom Hur tolkas försatt i vanmakt och befunnit sig i hjälplöst tillstånd Hur tolkas rädsla Hur tolkas motstånd Hur tolkas våld? 8.3. Hovrättens dom Osammanhängande vittnesutsaga Lämnat olika vittnesutsagor Hysteriskt uppträdande Följde med frivilligt till lägenheten Inga fysiska skador 9. RESULTAT Försatt i vanmakt-omöjligt tillstånd? 9.2. Rädsla-en aspekt som värderas lågt i lagstiftning och bedömning 9.3. Motstånd-diskrepans mellan lagstiftning och bedömning 9.4. Våld-trovärdighet eller mer bevis 9.5. Trovärdighet-fokusförskjutning 9.6. Slutsatser Okunskap om våldtäktsoffrets situation: Diskrepans mellan lagstiftning och bedömning Fokus på våldtäktsoffren det grundläggande mönstret Likhet inför lagen-en könsblind utgångspunkt 10. LITTERATUR 66 Övriga källor 6

8 1. INLEDNING I min C-uppsats i sociologi analyserade jag ur ett feministiskt perspektiv hur Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Aftonbladet skrev om två uppmärksammade gruppvåldtäkter, varav den ena begicks i Södertälje 1995 och den andra i Falkenberg Fokus i undersökningen låg på vilka föreställningar om sexualitet som låg till grund för de skrivna artiklarna. Min analys visade att det journalistiska materialet som behandlade nämnda gruppvåldtäkter nästan uteslutande speglade domstolarnas bedömning av de båda rättsfallen. Frågan som diskuterades och förmedlades i tidningarna handlade om det enligt lagstiftningen hade begåtts några våldtäkter, däremot problematiserades aldrig de bakomliggande orsakerna till varför män begår våldtäkt. Min studie visade att den faktor som till stor del styrde denna fokusering var traditionella försanthållanden om sexualitet och kön som inte uttrycktes öppet i texten. Slutsatsen var att tidningarnas obefintliga intresse för att ifrågasätta och diskutera bakomliggande faktorer till våldtäktsproblematiken inte på något sätt utmanade de dominerande föreställningar om sexualitet och kön som är rådande i samhället. I D-uppsatsen vill jag fortsätta att studera föreställningar om sexualitet och kön ur ett maktsperspektiv. Mitt val blev att analysera de domslut som fälldes angående ovan nämnda gruppvåldtäkter. 1 Ett val som främst gjordes utifrån två skäl. Det första skälet var att jag redan till viss del redan var insatt i vad som hade hänt vid gruppvåldtäkterna. Det andra skälet var att Södertäljefallet drevs ända upp till Högsta domstolen och därför blev ett s.k. prejudikat för liknande mål. Jag fann det principiellt intressant att kunna analysera ett våldtäktsmål där samtliga rättsliga instanser i Sverige hade gjort sin egen bedömning. Dessutom behandlades åtalen för våldtäkt i Falkenbergsfallet tidsmässigt en kort tid efter domslutet i Högsta domstolen meddelats i Södertäljefallet Disposition Strukturen för min uppsats är följande: Del I innehåller en kort bakgrund och disposition innan jag börjar med en genomgång av mitt syfte och de frågeställningar som har format min analys. Sedan följer en redovisning av de teoretiska utgångspunkter och de aspekter inom perspektiven som jag ansåg fruktbara för arbetet med denna studie. Därefter belyser jag tre frågeställningar som är centrala för att få en inblick i och en basförståelse om våldtäkt som problemområde. Syftet är att ge en bakgrundsförståelse av mer övergripande karaktär innan jag i samma kapitel går igenom tidigare forskning om hur våldtäkt behandlas inom rättsväsendet, med fokus på domstolarnas arbete. Del II börjar med att jag redogör för min metod, vilka delar som jag använder i min analys och på vilket sätt metod samt teoriverktyg kompletterar varandra på ett för mig gynnsamt sätt. Direkt i anslutning till min metod beskriver jag mitt tillvägagångssätt i analysen för att därefter redovisa hur lagstiftningen var utformad vid tidpunkten för bedömningarna av ovanstående domslut. Sedan följer analysen som är kronologiskt uppbyggd där domsluten har behandlats i den tidsmässiga följd de har meddelats. Inför varje rättsfall sammanfattas kortfattat vittnesutsagorna som är den huvudsakliga grund på vilken domsluten baserats på. Varje domslut i varje rättsfall har strukturerats efter utvalda kategorier. I Del III redovisas resultatet kategori för kategori och analysen knyts ihop med utvalda teoretiska utgångspunkter och metod. Avsnittet avslutas med diskussion och slutsatser. Fotnötter se sid 71 7

9 1.2. Syfte och problemformulering Vårt rättssystem vilar på principen att det råder likhet inför lagen. Det betyder...att alla individer, oberoende av kön, ras, hudfärg, ålder och klass ska behandlas likadant. 2 Samtidigt är utgångspunkten i den feministiska teoribildningen att det råder ett ojämnt maktförhållande mellan könen i samhället. Ett förhållande som manifesteras av att kvinnor i egenskap av sitt kön generellt underordnas män politiskt, ekonomiskt och socialt. Ett ojämnt maktförhållande som genomsyrar samhällets alla nivåer och grundar sig på att kvinnor i egenskap av sitt kön generellt värderas lägre än män. Mellan rättssystemets princip likhet inför lagen och utgångspunkten i feministisk teoribildning att vi lever i en könsmaktsordning där män generellt är överordnade finns således en konflikt. Ett centralt antagande inom de teorier som jag valt är att samhällets dominerande föreställningar om heterosexualiteten är grundläggande för att förstå hur kvinnors underordning respektive mäns överordning (åter)skapas. Det grundar sig i att föreställningar om heterosexualiteten anses vara fundamentala för hur könsidentiteter skapas och därigenom i hög grad bestämmande för vad som anses vara kvinnligt och manligt. Föreställningarna är ideologiska till sin karaktär i den formen att de är laddade med könsojämlika normer och värderingar. Kvinnors och mäns sexualitet anses vara olika och tillskrivs olika egenskaper som bekräftar det ojämna maktförhållandet mellan könen i samhället. Det ojämna maktförhållandet mellan könen når sin ytterlighet i förekomsten av det sexualiserade våld som män utövar mot kvinnor. En av formerna av det sexualiserade våldet är våldtäkt, där män nästan helt uteslutande är förövare och kvinnor nästan helt uteslutande är offer. Utifrån denna bakgrund valde jag att undersöka konflikten mellan rättsystemets likhetsprincip och feminismens könsmaktsordning genom att analysera fem domslut angående två gruppvåldtäkter. Mitt syfte är att belysa konflikten mellan det juridiska systemets utgångspunkt likhet inför lagen och feminismens utgångspunkt att det råder ett ojämnt maktförhållande mellan könen som innebär att kvinnor på olika sätt diskrimineras på grund av sin könstillhörighet. Min övergripande problemformulering lyder: Har kön betydelse för bedömningen i våldtäktsmål? Om det har betydelse på vilket sätt uttrycks det? För att försöka besvara min övergripande frågeställning har jag i min analys förhållit mig till följande frågeställningar: Hur argumenterar de som dömer för deras domslut i respektive rättsinstans och rättsfall? Hur väl sammanfaller den bedömning som görs med lagstiftningens riktlinjer? Vilka skillnader och likheter i tolkningen av våldtäkt 3 går att utläsa och på vilka sätt tar de sig uttryck? 8

10 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Jag har valt att förhålla mig till två teoretiska bidrag som båda utgår från ett feministiskt 4 perspektiv: Catharine A MacKinnons Towards a feminist theory of the state, Stina Jeffners Liksom våldtäkt, typ. Nedan sammanfattas deras huvudsakliga tankegångar. Därefter redovisas vad jag funnit fruktbart att använda som teoretiska verktyg i min studie Könsojämlikhet, en social och politisk institution I sitt försök till att skapa en feministisk teori om hur det patriarkala västerländska samhället idag fungerar utgår MacKinnon från marxismen. Hon för samman marxistisk och feministisk teoribildnings grundläggande ståndpunkter för att se vad som förenar respektive skiljer dem åt. Båda teorierna handlar om makt och ojämlikhet. Där marxismen menar att arbetet är den sociala process genom vilken vår identitet skapas, placerar radikalfeminismen istället sexualiteten. I marxismens samhällsanalys sätts klassförhållandena i fokus, där kapitalisterna står emot arbetarna. Makten i samhället ligger i kapitalisternas händer och proletärerna förtrycks genom att kapitalisterna tar den vinst eller mervärde som proletärernas arbetsinsats genererar. I ett radikalfeministiskt perspektiv placeras sexualiteten i fokus, där kvinnor står emot män. Männen besitter makten i samhället och kvinnorna förtrycks i grunden av de föreställningar om sexualiteten som är rådande, där kvinnans genus 5 ses som underordnad mannens. 6 MacKinnon menar att feminismen tillför den marxistiska samhällsanalysen en aspekt som inte förklaras, nämligen kvinnans livssituation. Hon säger att kvinnornas ojämlika och orättvisa position i samhället underordnas klassanalysen. Eftersom kvinnan varken är kapitalist eller lönearbetare men ändå med sitt hemarbete tillför värde i samhället glöms kvinnan bort. Hon är som MacKinnon säger undantaget i den marxistiska teorin. Hemarbetet blir den arena där marxismen och feminismen möts, en slags korsning där ekonomisk och könspolitisk analys strålar samman. Vad feminismen för fram är att olika politiska system och olika former av arbetsförhållanden inte har medfört en grundläggande förändring av kvinnorollen eller föreställningen om vad kvinnan är, vilket tydligt manifesteras just i hemarbetsfrågan. Kvinnorna är naturligtvis förtryckta även av kapitalet men i grunden består förtrycket av männens makt över kvinnorna, en makt som först och främst handlar om rätten att definiera verkligheten, rätten att definiera vad en kvinna respektive en man är. 7 Feminismens metod menar MacKinnon är att kvinnor kollektivt medvetandegör sina konkreta livserfarenheter och därigenom möjliggör skapandet av sin egen världsbild. Således blir deras livserfarenheter, det personliga, politiskt. 8 Ur denna medvetandegörandeprocess har radikalfeminismen kommit fram till att sexualiteten eller synen på sexualiteten är central för kvinnans underordning. MacKinnon menar att vår förståelse av kvinnors och mäns kön har skapats och skapas socialt. Det socialt skapade könet kallas för genus och vad som är bestämmande för genus är bilden av sexualiteten. Denna förståelse av kön är manligt definierad och manifesteras i att kvinnans kön ses som det underordnade. Den starkaste drivkraften i befästandet och återskapandet av kvinnans underordning i det västerländska samhället är den sexuella objektifieringen, 9

11 där kvinnan framställs som ett ting som är till för mannen och där sexualitet jämställs med mannens dominans och kvinnans underkastelse. Skapandet av dessa föreställningar om sexualiteten är av ideologisk karaktär och ses av MacKinnon som själva dynamiken bakom könsojämlikheten. 9 Vad jag är speciellt intresserad av i detta teoretiska perspektiv är försöken att förstå rättsväsendets betydelse för kvinnors underordning och i synnerhet dess förhållande till våldtäktsproblematiken. MacKinnon ser staten som manligt definierad, där rättsväsendet är en specifik form av statlig makt. Eftersom rättsväsendet också är definerat och utformat utefter ett manligt perspektiv behandlas kvinnor där precis som män ser på och behandlar kvinnor i vardagslivet. Det centrala i detta resonemang är att rättsväsendets ryggrad lagstiftningen utgår ifrån antagandet att det i verkligheten är jämlikt mellan könen, medan det i realiteten förhåller sig precis tvärtom. Hon menar här att man genom lagstiftningen inte kan behandla frågor om ojämlikhet om det baseras på antagandet att kvinnor och män lever i en jämlik verklighet. Man måste börja med att slå fast att verkligheten är könsojämlik, där mannen är norm och kvinnan är avvikande. 10 För att tydliggöra sitt resonemang diskuterar hon hur rättsväsendet ser på och behandlar frågor som våldtäkt, abort och pornografi. Enligt lagstiftningen är våldtäkt inte våldtäkt om det ser ut som sex. Det väcker frågan om vad normal sexualitet är och vem som definierar det? MacKinnon menar att den bild av sexualiteten som vi lever med idag gör det svårt att skilja på ett samlag och en våldtäkt, på normal sexualitet och övergrepp. Därför att den bygger på föreställningar om att mannen till sin natur är dominant och aggressiv medan kvinnan till sin natur är undergiven och passiv. I denna bild är våld, tvång samt dominans intimt förknippade med förståelsen av vad som betraktas vara normal sexualitet. Det manifesteras i rättsväsendets behandling av våldtäktsfall där offrens upplevelse av att ha blivit våldtagna generellt betraktas vara en del av s.k. normal sexualitet. Det manifesteras vid rättegången, där kvinnan måste bevisa att det var våldtäkt. Kvinnors upplevelser av att bli våldtagna ännu en gång av rättsväsendet är en regel snarare än ett undantag. MacKinnon säger att mannens subjektiva uppfattning om sexualiteten blir till en objektiv neutral sanning i rättsväsendet. 11 Ur en ojämlik maktfördelning mellan kvinnor och män har det skapats reella könskillnader, som bygger på föreställningar om sexualitet där kvinnan ses som passiv och undergiven medan mannen ses som aggressiv och dominant, föreställningar vilka sedan ligger till grund för uppfattningar om vad kvinnlighet respektive manlighet är. Denna socialt skapade bild av kvinnan som underordnad mannen är fundamentet i den patriarkala samhällsordningen. Vad MacKinnon vill göra är att konfrontera kvinnors ojämlika villkor i samhället genom att förändra rättssystemet i grunden, att skapa en ny relation mellan lagstiftningen och den reella levda verkligheten. För att kunna uppnå en betydelsefull förändring måste man förstå och inkorporera två påståenden: att med utgångspunkt i kvinnors levda verklighet inse att könsojämlikhet är en social och politisk institution samt att den manliga formen av makt över kvinnor är förkroppsligad som individuella rättigheter i vår lagstiftning

12 2.2. Våldtäkt, en förhandlingsfråga I Sveriges första akademiska avhandling om våldtäkt, Liksom våldtäkt, typ, har Stina Jeffner undersökt ungdomars förståelse av våldtäkt. Genom att intervjua 16 ungdomar på högstadiet om deras förståelse av kön och sexualitet har en kunskap om hur betydelsefulla föreställningar är för deras tänkande och handlande växt fram, här specifikt i förhållande till våldtäkt. Vad som är våldtäkt enligt ungdomarna är på en manifest (uttalad) nivå självklart men på en latent (outtalad) nivå beroende av olika omständigheter. Det gestaltas av en tydlig linje där alla informanter är överens om att våldtäkt är allt som sker efter att tjejen sagt nej, men som vid närmare granskning visar sig vara allt annat än tydlig. Mellan ytterligheterna våldtäkt och det eftersträvansvärda idealet bra sex som en del i romantisk kärlek synliggörs via Jeffners analys ett förhandlingsutrymme, där definitionen av våldtäkt är under ständig omförhandling. Ur analysen av intervjuerna utkristalliserades sex olika omständigheter vilka alla upplöser ungdomarnas självklara åsikt att en våldtäkt är allt efter tjejen sagt nej. 13 Jeffner skriver Våldtäkt är också i fortsättningen att förstå som allt som sker efter det att tjejen sagt nej, men det visar sig att detta endast gäller: om tjejen sagt nej på rätt sätt om tjejen inte är kär i killen även efteråt om varken tjejen eller killen varit alltför fulla om inte tjejen kan tolkas som en hora om inte killen kan tolkas som normal om tjejen mår väldigt dåligt efteråt. Vissa omständigheter gör att handlingar och händelser som enligt informanterna är att förstå som våldtäkt kan tolkas som något annat. 14 Gränsen för vad som uppfattas som våldtäkt framstår som flytande och öppet för tolkning utifrån de omgivande omständigheterna, när konkreta situationer bedöms. Omständigheterna som ovan räknats upp får olika konsekvenser för de berörda beroende på könstillhörighet. Det yttrar sig genom att tjejer ansvarsbeläggs där killar ansvarsbefrias och att fokus ligger på tjejers beteende och karaktär. Konsekvensen för tjejer blir att de inte kan ha blivit våldtagna om de inte sagt nej på rätt sätt, inte varit för fulla, inte av någon i omgivningen stämplats som hora eller efter övergreppet inte tydligt kan visa hur dåligt de mår. En kille kan inte anses vara en våldtäktsman om tjejen är kär i honom efter övergreppet, om han varit för full eller om han anses vara en schysst kille. 15 Jeffner kopplar ungdomarnas föreställningar om våldtäkt till de normer om kön och heterosexualitet som präglar vår kultur. I det ljuset ser hon omständigheterna som återfinns inom förhandlingsutrymmet...som uttryck för kulturella koder för heterosexuell samhandling. 16 Inom ramarna för samhälleliga köns och sexualitetsnormer är riktlinjerna och rörelsefriheten för tjejer och killar olika. Kulturellt accepterade könsnormer uttrycks genom både regulativa (uttalade) och konstitutiva (outtalade) regler. 17 Riktlinjer som i hög grad formar och styr både tankeliv och beteende. De normer som uttrycks på en regulativ nivå, t.ex. att våldtäkt är avskyvärt styrs på en konstitutiv nivå av grundläggande försanthållanden om kön och heterosexualitet. Försanthållanden som när de analyseras bryter ner den självklara åsikten om att våldtäkt är avskyvärt, i den mer flytande, vad man anser att våldtäkt är

13 Jeffner utgår ifrån att det i vår västerländska kultur på en konstitutiv nivå finns en föreställning om att kvinnans sexualitet är uppsplittrad i madonnan och horan, medan försanthållandet om mannens sexualitet är att den anses vara aktiv, erövrande och driftsstyrd. I sin analys ser hon hur t.ex. föreställningen om horan kan tolkas som ett nedsättande skällord på en regulativ nivå medan samma begrepp på en konstitutiv nivå företräder en djupgående föreställning om kvinnlig sexualitet. På en regulativ nivå säger ungdomarna att bra sex som en del av romantisk kärlek är idealet och att dålig sex är fysisk sex utan känslor. Ungdomarnas ideal sammanfaller med vår kulturs outtalade föreställning om madonnan eller den rena delen av den kvinnliga sexualiteten medan den position där man placerar dålig sex sammanfaller med föreställningen om horan eller den orena delen av den kvinnliga sexualiteten och med föreställningen om den manliga sexualiteten (normen). Detta förhållande skapar ett mycket begränsat utrymme för tjejer att handla inom ramen för heterosexuell samhandling om man vill undvika att stigmatiseras som hora. Samma förhållande skapar stort utrymme för killar att avvika från idealet inom heterosexuell samhandling eftersom deras normala sexualitet anses sammanfalla med uppfattningen om vad som anses vara dålig sex. 19 Jeffner visar med sin undersökning att det finns en diskrepans mellan ungdomarnas förståelse av våldtäkt på en regulativ nivå och vad som på en konstitutiv nivå, av våra kulturella normer om kön och sexualitet, bestämmer vad som är accepterat eller inte. Det förklarar att ungdomarna på en uttalad nivå är överens om att våldtäkt är allting efter en tjej sagt nej, medan en djupare analys visar på ett förhandlingsytrymme där tolkningen av våldtäkt är beroende av ett flertal omständigheter. Våldtäkt som den yttersta förnedringen distanserar övergreppet som någonting separat och tydligt avgränsat fenomen gentemot all annan heterosexuell samhandling. Denna föreställning menar Jeffner kan bidra till att befästa och återskapa gråzonen där våldtäkt blir en förhandlingsfråga och omtolkas till någonting annat på grund av olika omständigheter. 20 Jeffners slutsats är...att vi för att förstå våldtäkt behöver förstå de konstitutiva reglerna för kön och heterosexualitet Min användning Centralt i mitt val av teoretiska utgångspunkter har varit främst två aspekter, grundläggande likheter och deras olika fokusering. Den grund som jag anser att MacKinnon och Jeffner har gemensamt är: en anknytning till mitt ämnesval, att de ser könsidentitet främst som en social konstruktion, att föreställningar om sexualitet är grundläggande för vår förståelse av vad som anses vara kvinnligt och manligt samt att deras studier bidrar med insikt i och en ökad förståelse för våldtäktsproblematiken. 22 Hos MacKinnon är tre aspekter betydelsefulla. Den första handlar om att den förståelse av kön som är dominerande i samhället har definierats av män och karaktäriseras av det manliga könets överordning respektive det kvinnliga könets underordning. Centralt för förståelsen av kön är föreställningar om sexualiteten, där sexualitet jämställs med kvinnans underkastelse och mannens dominans. Föreställningar vilka styrs av värderingar och normer om kön vilka är ideologin bakom könsojämlikheten samt återskapandet av en patriarkal samhällsstruktur. Den andra aspekten handlar om MacKinnons fokus på rättsväsendet där hon visar att att dess utgångspunkt, likhet inför lagen, inte går att tillämpa i ett samhälle där kvinnor i egenskap av sitt 12

14 kön värderas lägre än män. Här ges förståelse för att den rättsskipande funktionens utgångspunkt förutsätter en okunskap om kvinnors reellt ojämlika levnadsvillkor i en patriarkal samhällsstruktur. Den tredje aspekten är att föreställningar om sexualiteten skapar svårigheter att skilja på en våldtäkt och ett samlag, vilket skarpast framträder när domstolen generellt inte ser våldtäkt som våldtäkt utan som normalt sexuellt samspel. Här problematiseras de flytande gränserna mellan vad som anses vara uttryck för normal sexualitet och ytterligheten våldtäkt, vilket ger en förståelse för hur de rådande föreställningarna om sexualitet är laddade med könsojämlika normer och värderingar. Ur Jeffners studie hämtas följande aspekter. Den första handlar om beskrivningen av ytterligheten våldtäkt och idealet sex i en kärleksrelation som flytande kategorier och skilda åt av ett förhandlingsutrymme där olika omständigheter styr ungdomarnas tolkningar i detta avseende. Denna förståelse omfattar inte bara ungdomar utan föreställningarna om sexualitet har en enligt mig en vidare relevans som även inbegriper vuxenvärlden. Jeffners analys bekräftar MacKinnons resonemang ovan och ger en inblick i hur våldtäkt inte är en fast kategori utan en förhandlingsfråga beroende på omständigheter. Den andra aspekten berör hur det går att urskilja två nivåer av förståelse som styr förhållningssätt till våldtäktsproblematiken, en regulativ och en konstitutiv. Det ger en förståelse för att de åsikter som på en regulativ nivå kan anses vara självklarheter, på en konstitutiv nivå problematiseras p.g.a. att de är styrda av rådande normer och värderingar av kön. 3. GRUNDLÄGGANDE FRÅGESTÄLLNINGAR ANGÅENDE VÅLDTÄKT För att ge en grundläggande förståelse av våldtäkt som problemområde anser jag att följande tre frågekomplex är nödvändiga att beröra: Vad är våldtäkt? Är våldtäkt vanligt förekommande? Varför våldtar män kvinnor? Här kommer en kort sammanfattning av hur ovanstående frågekomplex besvaras inom forskning på området våldtäkt/sexualiserat våld Hur definieras våldtäkt Innebörden i begreppet våldtäkt är inte enhetligt, det varierar från ett samhälle till ett annat och det varierar över tid. 23 Historiskt sett var våldtäkt i västerlandet ett brott som begicks mot en annan mans egendom, kvinnans make eller hennes far. Om en man våldtog en ogift kvinna fick han ofta betala hennes far en summa pengar som översteg hemgiften och därefter gifta sig med henne. Kvinnan själv hade inget val i en sådan situation. 24 I Sverige började våldtäkt betraktas som ett brott vilket främst var ett övergrepp mot kvinnan och hennes person Tidigare betraktades våldtäkt som ett allvarligt brott, men då i första hand för att det var ett brott mot reglerna och normerna för socialt umgänge i samhället och att det hotade ett av samhällets viktigaste institutioner, äktenskapet. 25 Straffrättsligt skydd mot våldtäkt inom äktenskapet fick kvinnor i Sverige I praktiken straffades inomäktenskapliga övergrepp som våldtäkt i Sverige första gången I England blev våldtäkt inom äktenskapet ett brott , i Finland och i USA lagstiftade den sista delstaten

15 Förståelsen av våldtäkt varierar inte bara mellan olika kulturer och historisk tid, utan skiljer sig också åt mellan olika människor. Linda Brookover Bourque menar att definitionen av våldtäkt i lagstiftningen är normgivande i västerländska samhällen. Lagstiftningen är en tolkning av den verklighet vi lever i som medborgarna i någon form måste förhålla sig till. Enligt Brookover Bourque är det individuella tolkningar av lagstiftningen som styr människors handlande i praktiken. Enskilda individers tolkningar, oavsett om de är våldtäktsoffer, förövare, familj och vänner, vittnen, poliser, advokater, domare, spelar enligt Brookover Bourque en betydande roll för om en våldtäkt blir definierad som våldtäkt. Varje led i denna kedja av individer menar hon är med och bestämmer om en våldtäkt definieras som en våldtäkt eller någonting annat. 31 Vad Brookover Bourque ser som problemet är att den förståelse av våldtäkt som i hög grad präglar allmänheten bygger på stereotyper och schablonbilder. På den offentliga debattarenan har kunskapen om våldtäkt som problem inte fördjupats utan dominerats av förenklade resonemang baserade på stereotyper och schablonbilder. Hon menar att majoritetens förståelse av våldtäkt därför jämställs med en våldsam attack av en främling i en mörk gränd. 32 Det är en begränsad förståelse av våldtäkt. Övervägande antalet våldtäkter begås av någon person som offret känner, dessutom är våldtäkt ett övergrepp som behöver förstås i förhållande till en skala av tvångshandlingar med sexuell karaktär. 33 Om förståelsen och kunskapen skall kunna öka om våldtäkt som problem behöver vi därför, enligt Brookover Bourque, fördjupa diskussionen vilket främst handlar om att tydliggöra komplexiteten, mångfalden och nyanserna som är en del av den verklighet som omger våldtäkt. 34 Liz Kelly menar likt Brookover Bourque att den dominerande föreställningen om eller definitionen av vad våldtäkt är kan ses som en stereotyp som utesluter mer än den innefattar. Våldtäkt ses som ett sällsynt övergrepp som ser ut på ett speciellt sätt, begås av ett fåtal speciella män och drabbar ett fåtal speciella kvinnor. 35 Because rape is stereotypically defined as a rare experience between a woman and an anonymous assailant, many women who where forced to have sex repeatedly within intimate relationships, or who had been forced to have sex by a number of men, did not define these experiences as rape.( )The stereotypes of rapists and child molesters seldom fit women s friends, lovers, husbands, or fathers, even when they had committed acts of sexual assault. 36 Ett problem med den dominerande definitionen av våldtäkt baserad på stereotyper och schablonbilder är enligt Kelly att kvinnor som har blivit utsatta för allt från sexuella trakasserier till våldtäkt kan känna sig illa behandlade men ändå ha svårt att sätta ord på vad de varit med om. Många kvinnor i den situationen har då lätt för att ifrågasätta sig själv, förringa och/eller förtränga händelsen ifråga. 37 När en icke-stereotyp våldtäkt definieras som våldtäkt framträder ett annat problem, nämligen att kvinnan skuldbeläggs av både samhället och sin omgivning för att hon själv har framkallat övergreppet genom avsteg ifrån traditionellt könsbundna beteendemönster

16 3.2. Omfattning I Leif G.W. Perssons kriminologiska kartläggning av våldäktsbrottet i Sverige 1981 låg enligt brottsstatistiken antalet anmälda våldtäkter samt försök till våldtäkt i slutet på 70-talet på per år polisanmäldes i Sverige sexualbrott varav för våldtäkt. 40 Den offentliga statistiken i västvärlden över antalet våldtäkter grundar sig på polisens uppgifter om anmälda brott. Ett problem som uppmärksammats i bl.a. Canada, Storbritannien och USA med att den offentliga statistiken bygger på polisens uppgifter är att en del polisanmälningar om våldtäkt skrivs av som ogrundade och därför inte förs in i statistiken. 41 FBI (Federal Bureau of Investigation) och NCVS (The National Crime Victimization Survey) studerade 1991 båda två hur många våldtäkter som registerats det året hos polisen. Medan FBI:s studie visade polisanmälda våldtäkter 1991 visade NCVS studie på En skillnad mellan studierna var att FBI inte räknade de anmälningar som polisen själva avskrivit som ogrundade. 42 I Sue Lees undersökning av två polisstationer i London under åren visade det sig att 38% av de polisanmälda våldtäkterna avfärdades som icke-brott. I Lees undersökning hade de tillgång till polisens eget arkiv och kunde därför försäkra sig om att alla anmälningar om våldtäkt och sexuella övergrepp som hade gjorts under deras undersökningsperiod var inkluderade. Lees menar att de undersökningar som får polisens uppgifter om polisanmälda brott skickade till sig, missar de anmälningar som avfärdats och därmed klassats som icke-brott. 43 En av flera aspekter som påverkar resultatet vid kvantitativa undersökningar. Variationen mellan undersökningar speglar enligt Lee Ellis i första hand de olika kriterier som man utgått ifrån när man definierat vad våldtäkt är. 44 En mer djupgående studie genomförde Diana E.H. Russell 1978 i San Francisco, där 930 vuxna kvinnor blev djupintervjuade. 45 Hon fann att av alla kvinnor i San Francisco kommer ungefär 24% att bli utsatta för en fullbordad våldtäkt och ungefär 20% att bli utsatta för minst ett våldtäktsförsök under sin livstid. 46 Russel som i sin studie fann att våldtäkt begicks i en betydligt större omfattning än vad tidigare undersökningar hade visat, förklarar sitt resultat främst med sin intervjumetod. Genom att använda öppna frågor menar Russell att de intervjuade kvinnorna själva kunde beskriva eller sätta ord på erfarenheter av sexuella övergrepp som inte skulle ha kommit fram med en alltför rak och snävt definierad fråga. 47 Det ger en förståelse för att det inte bara är utgångspunkterna för hur våldtäkt definieras 48 som har betydelse för mätresultatet utan också vilken metod som används samt hur frågorna utformas. Russells resultat har bekräftats av efterföljande undersökningar. 49 Enligt Lee Ellis visar undersökningar överlag att mellan 20 till 30% av kvinnorna i USA kommer att bli våldtagna eller utsatta för våldtäktsförsök, minst en gång i livet. 50 I Sverige har det inte gjorts några liknande studier. 51 En faktor som har betydelse vid arbetet med att ta reda på omfattningen av våldtäktsbrott är mörkertalet. Uppskattningen av mörkertalet för våldtäktsbrottet har i Sverige sitt upphov i kriminologers bedömning av den dolda våldsbrottsligheten överlag, som generellt uppskattas vara minst tre gånger större än den officiella statistiken. Men när det gäller mäns våld mot kvinnor inklusive sexualbrott menar man att mörkertalet är mycket större, främst av den orsaken att denna typ av brottslighet övervägande begås inom hemmets väggar av en gärningsman som har eller har haft en nära relation 15

17 till offret. 52 I Sverige uppskattar kriminologer och andra experter att mellan 10 och 20% av våldtäkterna polisanmäls. 53 En studie som utfördes av NWS (The National Women s Study), fann att 16% av våldtäkterna i USA anmäldes till polisen Procentsiffror på hur många våldtäkter som polisanmäls i västvärlden varierar i studier från Storbrittannien, Nya Zeeland och USA mellan 2-26%. 55 Utifrån ett globalt perspektiv menar Naomi Neft och Ann D. Levine att det finns mycket som talar för att våldtäkt och sexuella övergrepp är de mest underrapporterade brotten i världen. 56 Orsaker till varför kvinnor inte anmäler är enligt forskningen mångskiftande. En orsak anses vara en svårighet för våldtäktsoffer att själva avgöra om de har blivit utsatta för övergrepp. 57 En annan orsak är våldtäktsoffrens bristande tillit till rättssystemet, där kvinnorna inte tror att de skall bli betrodda eller bemötta med respekt. 58 Ett annat skäl är förhållandet mellan offer och förövare, anmälningsbenägenheten minskar i takt med hur nära relationen är mellan kvinnan som blivit utsatt för våldtäkt och våldtäktsmannen. 59 Känslor av skuld, skam och en vilja till att skuldbelägga sig själv, vilket ofta leder till att man försöker förtränga och glömma bort våldtäktsupplevelsen, är också en faktor som har stor betydelse för om kvinnan anmäler brottet eller inte. 60 Det finns också kvinnor som blir hotade och inte anmäler övergreppet på grund av att de fruktar gärningsmannens hämnd Olika förklaringsmodeller Bakomliggande orsaksförklaringar till varför män våldtar kvinnor kan grovt 62 delas upp i tre perspektiv som jag väljer att benämna biologiskt, individualpsykologiskt och sociologiskt Biologiskt perspektiv Företrädare för ett biologiskt perspektiv har främst två utgångspunkter, genetik eller evolution.med teoretisk utgångspunkt i människans gener anses vissa män ha fötts med egenskaper som i högre grad än andra män gör dem benägna till att begå våldtäkt, medan den evolutionära teoribildningen menar att våldtäkt ska ses som en naturlig del av människors kamp för att överleva. 63 Lee Ellis ser våldtäkt som ett uttryck för en sexualdrift och en drift till att vilja äga och kontrollera sexualpartners. En handling som män har lärt sig att associera med njutning, som en följd av att vissa män starkare utvecklat ovanstående drifter under evolutionens naturliga urvalsprocess och slutligen som ett uttryck för att hormonförändringar i hjärnan förstärker dessa drifter och gör individen relativt okänslig för den smärta och lidande som hans handlingar tillfogar andra. Lusten eller driften att våldta är därför naturgiven och kan bara förklaras utifrån människans biologi Individualpsykologiskt perspektiv Diana Scully menar att den övervägande förklaringen på varför män våldtar under de senaste 50 åren har varit individuell. Litteraturen som behandlat våldtäkt har under denna tidsperiod dominerats av psykiatriska förklaringsmodeller. Företrädare för läkaryrket har utifrån sin tillskrivna status betraktats som specialister och därigenom haft tolkningsföreträde när det gäller att förklara varför män våldtar. Våldtäktsmännen har ofta tillskrivits en okontrollerbar sexualdrift och genomgående sjukdomsförklarats. Våldtäkt har förklarats med psykisk sjukdom och dålig impulskontroll eller en 16

18 oförmåga att styra sitt eget beteende. Förklaringar som ansvarsbefriat våldtäktsmännen från deras handlingar. 65 Scully säger No one has been able to demonstrate that men who rape are more or less prone to impulsive behavior than other known groups of men. 66 Undersökningar av våldtäktsmän har däremot visat motsatsen, att våldtäkter huvudsakligen är planerade i förväg. 67 Den psykiatriska/psykologiska forskningen på våldtäktsmän har enligt Scully inte varit framgångsrik i sina försök att empiriskt belägga hur våldtäktsmän karaktäriseras av specifika egenskaper. Undersökningarna är utförda med små populationer som inte blir signifikanta för generalisation och på dömda våldtäktsmän där det blir svårt att avgöra om personens egenskaper skapats av det brott han begått och dömts för eller om han begick brottet på grund av dessa egenskaper. 68 Parallellt med denna förklaring har kvinnor tillskrivits en inre omedveten längtan efter att bli våldtagna. Kvinnan har karaktäriserats som masochistisk och passiv. Kvinnan har sålunda skuldbelagts för att vilja bli våldtagen och själv omedvetet utlösa övergreppen. Scully menar att dessa förklaringmodeller har varit dominerande under senare delen av 1900-talet vad gäller att forma vårt tänkande och förståelse av våldtäkt som företeelse. Hon anser att teorier om bakomliggande orsaker är viktiga därför att de bestämmer hur vi ska handla för att bekämpa och förändra en problematik. Patologiserandet av våldtäktsmännen samt synen på kvinnor som masochistiska och bärande en önskan om att bli våldtagna får enligt henne tre konsekvenser: Våldtäktsmännen ansvarsbefrias Sjukdomsförklarandet av våldtäkt talar om att mäns sexuella aggressivitet är avvikande och sällsynt förekommande. Förklaringen individualiseras när fokus läggs på det intrapsykiska och kulturens och samhällsstrukturens bidrag till att forma vårt tänkande och beteende negligeras. Därför betraktar inte män våldtäkt som deras problem Sociologiskt perspektiv Under 60 och 70-talet växte en allvarlig kritik fram från kvinnorörelsen angående det våld och förtryck som män utövade mot kvinnor. En av frågorna som fokuserades var våldtäkt, som med Susan Brownmillers bok (1976) Against our will: Men, women and rape kopplades ihop med ett samhälleligt kvinnoförtryck. En stor del av den forskning som därefter bedrevs tog som utgångspunkt att våldtäkt var ett uttryck för en kultur där kvinnor och män värderas olika. 70 I feministisk teoribildning förstås och förklaras våldtäkt främst ur ett samhällsperspektiv, där tonvikten läggs på samspelet mellan individers sociala livsmiljö och dess kulturella omgivning. 71 Orsakerna bakom våldtäkt ur ett könsmaktsperspektiv anses huvudsakligen ligga i den sociala inlärningsprocess alla genomgår, som präglas av dominerande normer och värderingar om kön inom västerländsk kultur, där kvinnor generellt värderas lägre än män. Våldtäkt ses som en handling med en kontrollfunktion vilken befäster och återskapar mäns dominans över kvinnor i samhället. Om våldtäkt främst skall ses som en våldshandling eller en handling inom ramen för konstruktionen av heterosexualitet diskuteras inom feministisk forskning. Rättfärdigandet av våldtäkt finner stöd i religiösa, sociala och rättsliga definitioner av kvinnor som mindre värda än män. Vid socialisationsprocessen lär sig kvinnor att bli offer och män förövare genom att manlig aggression framställs som en naturlig del av det sexuella samspelet. Våldtäkt kan därför betraktas som en förlängning av normativt manligt beteende. 72 Scullys egen utgångspunkt för att förklara våldtäkt beskrivs på följande sätt: 17

19 I assume that rape, for the most part, is socially learned behavior. The fundamental premise is that all behavior is learned in the same way-socially through direct association with others as well as indirectly through cultural contact. Learning includes not only behavioral techniques but also a host of values and beliefs, like rape myths, that are compatible with sexual aggression against women. 73 Fokus i Scullys förklaringsmodell ligger på vad män uppnår genom att våldta kvinnor. 74 Stina Jeffner undersökte svenska officiella förhållningssätt till hur våldtäkt skall förstås genom att studera offentliga utredningar om sexualiserat våld och den juridiska diskursen. Hon menade att de officiella förhållningssätten framstod som dubbeltydiga och oklara. Det gick inte att läsa ut om våldtäkt primärt skall förstås som ett individuellt problem eller som ett uttryck för en könshierarkisk samhällsstruktur Min egen utgångspunkt Min egen utgångspunkt är att man inte kan förstå varför män våldtar kvinnor utan att placera denna problematik i en samhällelig kontext. Våldtäkt kan inte förstås som ett individuellt eller separat problem frikopplat från en ojämlik samhällsordning i vilken kvinnor värderas lägre än män och underordnas både politiskt, ekonomiskt och socialt. Min förståelse ligger i linje med Scully och likt Liz Kelly anser jag att vi behöver förstå våldtäkt som ett övergrepp vilket befinner sig på en skala av kränkningar som män utsätter kvinnor för, där våld eller hot om våld direkt utövas eller upplevs som en potentiell underliggande realitet. Sedan tror jag att vår sociala inlärningsprocess som utvecklas i samspel med andra människor i en given kultur med vissa dominerande värderingar och normer, är överordnad vår biologiska konstitution som bestämmande faktor för hur vi formar vår identitet, vårt tankeliv och vårt beteende. 4. FORSKNING OM HUR VÅLDTÄKT BEHANDLAS INOM RÄTTSVÄSENDET I följande kapitel sammanfattar jag den forskning i vilken man lagt fokus på att analysera hur våldtäktsproblematiken behandlas inom rättsväsendet, specifikt domstolsväsendet. Det finns ingen svensk forskning utförd inom detta område. Mitt material är nästan uteslutande hämtat från USA och England. Det finns ingen tidigare forskning där domslut i våldtäktsmål har analyserats. Men även om man i de studier jag nu kommer att referera till inte specifikt har analyserat domar i våldtäktsmål, har man ändå utifrån olika perspektiv analyserat den rättsskipande institutionen i syfte att förklara och bidra med förståelse för våldtäktsproblematiken Polis och åklagare Grundförutsättningen för att en våldtäktsanklagelse skall leda till åtal är att den polisanmäls. Polisen har i Sverige en skyldighet att ta upp en anmälan. Om polisen bedömer att brott kan uteslutas eller att det inte finns tillräckliga omständigheter som talar för att ett brott har begåtts, behöver ingen förundersökning inledas. En förundersökning kan också av olika skäl läggas ner, t.ex. på grund av att polisen inte når spaningsresultat, inte hittar någon misstänkt, inte anser att bevisen är tillräckliga. 18

20 I frågan om bevisen anses vara tillräckliga för att driva fallet vidare skall den bedömningen göras av en åklagare. 76 Enligt Maria Pia Boethius är den avgörande faktorn bakom en polisutrednings genomförande att polisen anser offret vara trovärdigt. 77 I de fall där polisutredningen fullföljs ligger den till grund för åklagarens beslut om åtal skall väckas. För att väcka åtal skall en åklagare anse att bevisningen är tillräcklig för att uppnå en fällande dom. I sexualbrottsmål i Sverige ställs det mycket höga krav på bevisning för att de skall gå till rättegång, därför läggs många ärenden ner innan de prövas i domstol. 78 I USA är enligt Gamble och Madigan den enskilda faktor som påverkar behandlingen av en polisanmälan allra mest vad utredaren av brottet har för attityd mot eller föreställning om vad våldtäkt är. 79 Det stöds av annan forskning som visar på hur fördomar och förutfattade meningar om kvinnor och våldtäkt styr behandlingen av våldtäktsoffer inom rättsväsendet i USA. 80 Gary La Free menar att offret själv, polisen, åklagaren i första hand tar ställning till och handlar efter hur man tror att andra skall tolka vad som hänt. Ett ställningstagande och handlande som grundar sig på dominerande schablonbilder av vad som är en våldtäkt. 81 Åklagarnas beslut om att väcka åtal grundas enligt La Free på kunskapen om att alla våldtäkter i USA inte behandlas lika inför lagen utan att aspekter som är helt ovidkommande ur rättslig synpunkt påverkar hur fallet bedöms i domstolen. T.ex. offrets beteende, var våldtäkten har ägt rum, vem som är gärningsman och vem som är offer m.m. 82 Sue Lees visar i en undersökning att polisen i England har förändrat arbetsrutiner i sin behandling av polisanmälda våldtäkter, som minskat riskerna för våldtäktsoffer att diskrimineras och få en fördomsfull behandling. Förändrade arbetsrutiner hos polisen har dock inte påverkat åklagarnas ovilja till att driva fallen vidare till domstol. 83 Gamble och Madigan menar att det i USA finns inbyggt både politiska och ekonomiska hinder i rättssystemet för att väcka åtal för våldtäkt. Hinder som bl.a. handlar om den stora press som åklagare har på sig att vinna de fall som drivs till domstol. En press som framför allt har sitt ursprung i det faktum att de arbetar för skattebetalarnas pengar och att deras karriär är beroende av hur många rättsfall de vinner Hur många våldtäkter leder till åtal och fälls Leif G.W. Persson visade i sin undersökning 1981 att ca. 20% av de polisanmälda våldtäkterna under 70-talet i Sverige resulterade i fällande domar. 85 Jerzy Sarnecki på Brottsförebyggande rådet undersökte polisanmälda våldtäkter i Stockholm under åren och fann att 73 stycken (7,5%) av 972 anmälda blivit dömda. 86 Sarneckis siffror överensstämmer med Brottsförebyggande rådets officiella statistik för hela landet under åren 1998 och 1999 (för år 2000 fanns ännu ingen statistik över antalet fällande domar) polisanmäldes 1965 våldtäkter, under samma år meddelades 166 (8,4%) fällande domar anmäldes 2042 våldtäkter och 156 (7,6%) fällande domar delgavs. 87 Enligt statistik ifrån FBI resulterade 16% av de polisanmälda våldtäkterna 1989 i USA i fällande dom. 88 Enligt US.House statistik blev 1990 i USA ca. 20% av de polisanmälda våldtäktsmännen fällda i domstol. 89 Hur många av de våldtäkter som polisanmäls och resulterar i fällande dom varierar i undersökningar från USA, England och Nya Zeeland mellan 2-25%. 90 Lees har undersökt statistik från Home Office Statistics Press Office över hur många våldtäkter som polisanmälts och hur många av dem som slutat med en fällande dom i England, varje år från

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG Fördjupning Fördjupning Normer Normer är oskrivna regler som vi tar för givet. Många normer är praktiska och nödvändiga i vårt samhälle. Till exempel skaka hand med högerhanden

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Det offentliga rummet - på egen risk

Det offentliga rummet - på egen risk Det offentliga rummet - på egen risk Tillträde mellan 22.00 till 06.00 sker på egen risk ett konstprojekt om rädslor och rätten till att utrycka sig. Kontakt: Erika Isaksson tel. +46(0)704-77 67 96 erika.isaksson02@kulturverkstan.net

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Föreningen Tillsammans är i regel

Läs mer

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitedepartementet Regerinskansliet 103 33 Stockholm Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Sexualbrott och mäns

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars www.delmi.se @Delmigram Ny kunskapsöversikt Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kvinnors villkorade rätt till sin egen kropp och sexualitet

Kvinnors villkorade rätt till sin egen kropp och sexualitet Kriminologiska institutionen Kvinnors villkorade rätt till sin egen kropp och sexualitet En genusteoretisk studie om den rättsliga hanteringen av våldtagna kvinnor Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi,

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Förebyggnu 2015-11-12 Innehåll Relevansen för det förebyggande arbetet att jobba med genus och jämställdhet Både utifrån utförande och innehåll

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten.

Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Kriminologiska institutionen tar i remissvaret inte upp frågorna om skärpt lagstiftning för sexualbrott

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Respekt och självrespekt

Respekt och självrespekt Respekt och självrespekt The Capital of Scandinavia Bakgrund Under hösten 2013 skedde flera fall av gruppvåldtäkter, där både offer och gärningsmän var under 18 år. I några fall förstod varken brottsoffren

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer