Kartläggning av mottagarorganisationer. Erfarenheter från fem europeiska regioner med större forskningsinfrastruktur (TITA, TI1)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av mottagarorganisationer. Erfarenheter från fem europeiska regioner med större forskningsinfrastruktur (TITA, TI1)"

Transkript

1 ESS MAX IV i regionen TITA Kartläggning av mottagarorganisationer Erfarenheter från fem europeiska regioner med större forskningsinfrastruktur (TITA, TI1)

2 Denna rapport har författats och sammanställts av Oxford Research AB. Studiens resultat bygger på ca 25 intervjuer med representanter från fem europeiska forskningsanläggningar, privata företag och ideella initiativ samt offentliga myndigheter i fem europeiska städer/regioner. Studien har gjorts på uppdrag av delprojekt TI1 Mottagarorganisation Syd, inom ramen för ESS/MAX IV i regionen TITA. För mer information om delprojektet och TITA som helhet hänvisas till För kontakt med delprojekt TI1 hänvisas till Susanne Mattsson, Invest in Skåne, susanne.mattsson@skane.com. För frågor gällande denna studie specifikt hänvisas till Johannes Henriksson,

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER INTRODUKTION SYFTE OCH GENOMFÖRANDE KONTEXTUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR UTLÄNDSK ARBETSKRAFT UTLÄNDSKA FÖRETAG INTERNATIONELLA ERFARENHETER GRENOBLE ILL EMBL ESRF GIANT OPEN HOUSE WORKING WOMEN S NETWORK GRENOBLE CADARACHE AGENCE ITER FRANCE WOIC GENÈVE CAGI HAMBURG DESY DUAL CAREER HAMBURG WELCOME CENTER DUAL CAREER NETWORK BERLIN LYON LYON EXPAT SERVICE ADERLY LYON À LA CARTE SVERIGE ALFA QUALITY MOVING AND RELOCATION INTERVJUPERSONER... 72

4 Sammanfattning och rekommendationer Denna studie har genomförts inom ramen för delprojekt TI1 Mottagarorganisation Syd inom TITA-projektet. Syftet med studien har varit dels att bidra med input kring behovet av insatser i Skåne och Blekinge för mottagande av kvalificerad arbetskraft och företag och dels hur relevant information bäst förmedlas till dessa grupper. Kartläggningen ska därmed också vara ett underlag till hur innehållet och strukturen kan utformas i en framtida mottagarorganisation. En mottagarorganisation har vi valt att i denna studie definiera som en funktion, offentlig eller privat, med uppgift att vara ett stöd för utländska personer eller företag som avser omlokalisera till en särskild region. En mottagarorganisation behöver inte specifikt rikta sig till personer och företag som följer i spåren av ESS och MAX IV, men dess relevans blir långt större i samband med att forskningsanläggningarna byggs. Den internationalisering som följer av anläggningarnas etablering, såväl i form av anställda vid ESS och MAX IV som företagsetableringar eller större forskargrupper vid regionens lärosäten, motverkas vid avsaknad av ett effektivt och professionellt mottagande. Den mottagarportal som nämns i rapporten är således en del av den mottagarorganisation som byggs upp, vilken består av offentliga myndigheter, organisationer och privata företag som på olika sätt stöttar de verksamheter, exempelvis ESS och MAX IV, vars personal utgörs till en betydande del av utländsk arbetskraft. I syfte att samla input kring hur arbetet med mottagandet av arbetskraft och företag är organiserat i andra regioner med större forskningsinfrastruktur har fallstudier i fem europeiska städer/regioner genomförts. De fallstudier som ingått i studien är: Grenoble Cadarache Genève Hamburg Lyon Lärdomar från ovanstående fallstudier kan i förlängningen appliceras i en regional kontext för Skåne och Blekinge och ligga till grund för hur motsvarande funktioner eller informationsinsatser kan utformas där. Cirka 25 intervjuer med ansvariga för personalfrågor och anställda forskare vid ett flertal europeiska forskningsanläggningar, privata relocationfirmor, ideella initiativ, universitet och offentliga satsningar har genomförts. Vidare har dokumentstudier genomförts i form av interna informationsdokument kring mottagande av personal samt genomgång av respektive organisations hemsida i syfte att samla inspiration för en framtida mottagarorganisation i Skåne och Blekinge. Studien innefattar även ett avsnitt om de kontextuella förutsättningar som gäller för regionen med relevans för diskussionen om mottagandet av arbetskraft och företag. Detta innefattar sådant som hur internationella experter ser på Sverige som land av bo och verka i, var de väljer att bosätta sig, var utlandsägda företag är lokaliserade i Skåne och vilka konkreta erfarenheter utländska forskare vid MAX-lab har utifrån flytten till Sverige, etc. Baserat på det material som samlats in inom ramen för studien kan följande slutsatser dras kring stöd för omlokalisering av arbetskraft och företag till Skåne och Blekinge: Lättillgänglig information en konkurrensfördel Erfarenheter från såväl det nuvarande arbetet inom Invest in Skåne som i intervjuer med forskare som flyttat till Sverige för att arbeta vid MAX-lab och i genomförda fallstudier visar 4

5 samtliga tydligt att behovet av informationsinsatser är stort. Det handlar här både om att pedagogiskt informera om hur saker förhåller sig i det nya landet kring såväl praktiska frågor som boende, skola, skatt, sjukvård, kollektivtrafik som kulturella aktiviteter som sport, teater, utflyktsmål, etc. Detta innefattar även att lyfta fram områden som ofta uppfattas som negativa (ex. ett högt skattetryck) och förklara vad man får för sina skattepengar. Samma tankesätt går att applicera på informationsarbetet riktade mot företag där det gäller att presentera vad regionen har att erbjuda och vad som särskiljer just denna region. Således är det logiskt, vilket vi kan se i ett flertal regioner, att man från offentligt håll har information för såväl företag som för enskilda individer på samma plats, exempelvis i form av en hemsida. Inte sällan har företag som ska förlägga verksamhet i ett nytt land en rad frågor för exempelvis anställda som överlappar med de informationsinsatser som erbjuds för utländsk arbetskraft. Lättillgänglig information är ur denna synvinkel en konkurrensfördel i arbetet med att attrahera både utländsk kvalificerad arbetskraft och företag till regionen. Vinster med en framtida webbportal Som beskrevs ovan är det tydligt att såväl målgruppen företag som enskilda individer med avsikt att lokalisera till ett nytt land ser information som kan vara till stöd i denna process som väldigt nyttig. Informationen i sig är dock, generellt sett, utspridd mellan olika myndigheter (ex. Skatteverket, Migrationsverket, bostadsförmedlare), företag (ex. försäkringsbolag, relocationfirmor) eller andra aktörer som forskningsanläggningarna själva eller lärosäten. I exempelvis Grenoble, med flera större europeiska forskningsanläggningar och internationella företag, har man från offentligt håll därför satt igång insatser för att samla de resurser som finns i regionen under gemensam flagg. I praktiska termer innebär detta en gemensam webbportal där den enskilda besökaren kan få grundläggande information samt länkas till rätt aktör för sina frågeställningar. Detta medför att man måste inkludera olika myndigheter i arbetet för att säkerställa att information på respektive myndighets hemsida i sin tur finns tillgänglig på olika språk, etc. I förlängningen kan man se flera vinster med en samlad webbportal där information om regionen och praktisk information finns att tillgå för blivande medborgare. Ponera att samtliga av de tusentals utländska forskare som kommer att besöka ESS och MAX IV varje år får kännedom om webbportalen och därigenom blir varse om möjligheterna som finns i Skåne och Blekinge. Att skapa incitament för att besöka webbportalen genom exempelvis olika erbjudanden eller bokningssystem för boende m.m. är en möjlig väg för att marknadsföra denna. Samla aktörer och information En webbportal som samlar och drar nytta av arbetet från olika aktörer i regionen är helt avgörande för att på ett kostnadseffektivt sätt täcka in olika informationsområden. Exempelvis kan vi se exempel på där aktörer med fokus på företagsfrågor (ex. Handelskammare) eller turism (ex. offentliga eventbolag) är ansvariga för att se över respektive del på en gemensam webbportal. Ett sätt att göra det i Skåne och Blekinge hade i teorin därmed kunnat vara att information från Tourism in Skåne och Visit Blekinge om regionens rekreationsmöjligheter och sevärdheter inkorporeras på den gemensamma webbportalen. Det gäller med andra ord att digitalt samla de myndigheter och marknadsföringsaktörer på ett ställe där man effektivt kan ta del av den information man eftersöker, likt Köpenhamn gjort i fysisk form med sitt International Citizen Service där expats kan träffa flera olika myndigheter på en gång. Den information som berör enskilda individer som ämnar flytta till regionen är vidare till viss del giltig även för företag, då personal inte sällan följer med en utomlandsetablering. 5

6 Detta i sig gör det än mer logiskt att information för de båda grupperna finns samlat på en gemensam mottagarportal. Finansierings- och organisationsmöjligheter I de fallstudier som genomförts kan vi se att det aldrig är en enskild aktör som ensamt är ansvarig för mottagandet av arbetskraft och företag i en region. Mottagandet sker istället i ett slags system innefattande ideella krafter, offentliga myndigheter på olika nivåer och privata företag. I kontexten ESS och MAX IV kan vi se att samtliga HR-avdelningar vid de studerade forskningsanläggningarna arbetar med omlokaliseringsfrågor i olika grad, men att privata relocationfirmor anlitas för en del av tjänsterna i syfte att minimera den administrativa bördan. I flera städer kan vi även se att ideella initiativ följer av forskningsanläggningarnas etablering i form av nätverk och grupperingar som anordnar de tjänster som behövs i ett senare skede för att integrera en person i ett nytt samhälle. Sådana initiativ kan innefatta nätverksevent för medföljande eller anordnandet av sociala aktiviteter för expats. I Tyskland kan vi exempelvis även se att initiativ vid såväl forskningsanläggningarna som universiteten samverkar med offentliga motsvarigheter på regional nivå genom att erbjuda olika typer av tjänster till utländsk kvalificerad arbetskraft. Det förefaller inte ske någon direkt konkurrens mellan de olika initiativen i att vara kontaktpunkt för inflyttad arbetskraft och företag. Däremot är det önskvärt att det finns en samlad portal där de olika parterna enkelt kan finna, eller bli hänvisade, till den mest relevanta informationskällan. Utifrån ovanstående slutsatser presenteras nedan de rekommendationer som dras med hänsyn till den regionala kontexten i Skåne och Blekinge: Etablera en gemensam webbportal för Skåne och Blekinge I de fallstudier som genomförts, och i Skåne och Blekinge idag, finns det hemsidor som presenterar staden/regionen på ett förtjänstfullt sätt som en bra plats att bo och verka i. Praktiska frågeställningar som följer av ett sådant val ligger det dock i regel mindre fokus på från offentligt håll. Här finns det istället goda exempel från svenska och utländska relocationfirmor med väldigt bra information om sådana frågeställningar. Av denna anledning ser vi ett särskilt stort behov av samlad information om såväl regionen som plats att bo och verka i, som svar på de praktiska frågor som följer i dess spår. En viktig lärdom är också att privata företag ofta väljer att vara väldigt öppna och generösa med information för expats på sina respektive hemsidor. Detta borde i teorin betyda att en framtida webbportal som drivs från offentligt håll inte nödvändigtvis behöver konkurrera ut de informationsinsatser som privata relocationföretag erbjuder företag och arbetskraft. En möjlighet är snarare att företag och personer som avser lokalisera till Skåne och Blekinge får större kännedom om de tjänster som erbjuds av privata aktörer. Avgränsa uppdraget och definiera målgruppen En viktig fråga berör även funktionens avgränsning och vad som rimligen kan sägas ligga inom en sådan funktions uppdrag. Det är exempelvis inte mottagarorganisationens uppgift att se till att fler bostäder byggs i regionen, samtidigt som det ligger i dess uppdrag att underlätta förmedlingen av de bostäder som redan finns till utländska experter. Det är även viktigt att vara tydlig med var allt stöd från mottagarorganisationen börjar och slutar. Kommer där finnas en fysisk kontaktperson? Vilka typer av frågor ska denna person besvara? Var går gränsen för personens engagemang? Avslutningsvis är det viktigt att klargöra vilken målgrupp mottagarorganisationen riktar sig mot. Liknande initiativ i Hamburg har exempelvis definierat målgruppen som kvalificerad arbetskraft såsom experter, chefer, forskare, professorer, etc. Detta i sin tur har en inverkan på vilken information som erbjuds. En framtida mottagarorganisation 6

7 kommer självfallet rikta sig mot fler grupper än de som är direkt länkade till ESS och MAX IV. Detta innefattar rekryteringar vid internationella bolag i regionen och företagsetableringar. Samtidigt måste man definiera om det är personer som redan har ordnat sysselsättning, alternativt är medföljande till dessa personer, som åsyftas för informationsinsatserna eller ifall samtliga arbetssökande från utlandet skall innefattas? I det senare fallet blir uppdraget långt mer omfattande och komplext. Det måste i vilket fall finnas en tydlig definition av målgruppen som kommuniceras såväl på en framtida webbportal som i samverkan med myndigheter som skatteverket, migrationsverket och de enskilda kommunerna. Långsiktighet i mottagandet och fokus på medföljande En tydlig rekommendation från flera av de respondenter som intervjuats inom ramen för denna studie är att inte enbart satsa på de hårda behoven vid enlokalisering såsom skattefrågor, boende, skola, m.m utan även fokusera på mjuka sådana som integration och sysselsättning för medföljande. Det är som en respondent vid en forskningsanläggning valde att formulera det the spouse is usually the one who decides if they are going to stay in the place or if they are not going to stay. Sociala frågor och stöd med att hjälpa den medföljande partnern i att antingen hitta ett arbete, en utbildning eller någon annan form av aktivitet är helt centralt för att i ett längre perspektiv behålla världsledande kompetens i regionen. Främja privata och ideella initiativ Initialt saknas det ofta förståelse för lönsamma affärsmodeller kring arbetet med långsiktig integration och fokus på medföljande. Detta medför att offentliga initiativ har en viktig roll att spela som katalysator för de ideella/privata krafterna. Ett konkret exempel för Skåne och Blekinge vore att avsätta/subventionera mindre lokaler för ideella verksamheter, såsom existerar i exempelvis Grenoble, med uppdrag att främja integrationen bland de nyinflyttade forskarna sinsemellan och allmänheten. I Berlin finansierar vidare offentliga myndigheter projekt med uppgift att fokusera på medföljande, med förhoppningen att privata företag och forskningsinstitut i förlängningen skall sponsra verksamheten när de upplevt dess nytta, med självförsörjning som följd. Det finns redan idag svenska ideella organisationer som arbetar med dessa frågor, vilka bör lyftas fram på en framtida webbportal. Etablera formella nätverk En framtida mottagarorganisation kan i egenskap av att vara offentligt finansierad inte förespråka utvalda privata aktörer. Däremot kan ansvariga för mottagarorganisationen etablera formella nätverk med universitet, privata företag och myndigheter för att hänvisa besökare dit samt säkerställa att de i sin tur har uppdaterad information på flera språk samt har personal med vana att arbeta med dessa frågor. Sådant arbete sker redan idag inom ramen för TITA, men det är av största vikt att denna samverkan och kontinuerliga utveckling fortsätter även efter att TITA-projektet avslutas. Genom att samla och dra nytta av de olika aktörer i regionen kan en informationsnyttig och tilldragande mottagarorganisation skapas på ett kostnadseffektivt sätt, vilken i förlängningen får fler personer och företag att lokalisera till Skåne och Blekinge. 7

8 1. Introduktion Hundratals internationella forskare kommer att flytta till Skåne för att ta anställning vid ESS och MAX IV i syfte att bidra med arbetet att bygga de två världsledande forskningsanläggningarna. För flera av dessa forskare kommer möjligheten att vara delaktig i det unika utvecklingsarbetet vara skäl nog för att motivera en flytt till regionen en längre period. Att däremot få övriga forskare, internationella experter och utländsk kvalificerad personal att överväga en flytt till regionen, och underlätta rekryteringsprocessen vid ESS och MAX IV, kräver att ett system för mottagandet etableras. Vad man som såväl arbetsgivare som arbetstagare från utlandet ska känna är att det finns stöd att få som reducerar potentiella barriärer bakom en flytt till Skåne och Blekinge. Det ska kort sagt vara enkelt att flytta till regionen! En mottagarorganisation vänder sig främst till personer som ämnar stanna en längre period i regionen, exempelvis anställda vid ESS och MAX IV, post-docs vid universitetet eller anställda i internationella företag. När det gäller rekryteringen av internationell personal, inte bara för forskningsanläggningarna utan all internationell verksamhet, är det helt centralt att servicefunktioner som exempelvis internationella skolor eller sociala aktiviteter för medföljande finns tillgängligt i regionen. Betydelsen av sådana mjuka faktorer skall inte underskattas. En betydande del av misslyckade rekryteringar, det vill säga när en person återvänder till ursprungslandet, beror på att medföljande inte trivs. Vidare är frågan om rekrytering av arbetskraft nära sammankopplad med den om utländska företagsetableringar. De servicefunktioner som redan idag existerar för att informera och marknadsföra om möjligheterna med att förlägga verksamhet till Skåne och Blekinge måste kommuniceras ut på ett effektivt och tilldragande sätt samt samköras med information kring personers möjlighet att flytta till regionen. Om Skåne och Blekinge i förlängningen ska kunna konkurrera om att attrahera världsledande kompetens är det avgörande att områden som visum, arbetstillstånd, logi, skolor, bank- och försäkringsärenden etc. inte utgör en barriär för detta. Samma förhållande gäller för företag och frågor av arten vilken bolagsform de ska välja för sitt företag i Sverige, behovet av auktoriserad revisor och hur priserna ser ut för mark/lokaler i olika delar av regionen, vilka utländska företag ofta undrar över inför en utlandsetablering. Det enda sättet att utforma en servicefunktion som lever upp till dessa krav, såväl för företag som arbetskraft, är genom nära samarbete mellan myndigheter på olika nivåer, forskningsanläggningar, lärosäten och privata företag. I syfte att samla lärdomar kring hur denna samverkan kan utformas rent praktiskt, genomförs inom ramen för TITA-delprojekt TI1 Mottagarorganisation Syd fallstudier vid andra europeiska regioner med erfarenhet av större forskningsanläggningar. En viktig del av uppdraget ligger i att kartlägga hur detta samarbete är organiserat vid andra anläggningar, finansieringsgrund och vilken nytta som upplevs av funktionen. Dessa lärdomar kan sedan appliceras i en regional kontext för Skåne och Blekinge och ligga till grund för hur motsvarande funktioner eller informationsinsatser kan utformas där. 8

9 2. Syfte och genomförande Syftet med studien är dels att bidra med input kring behovet av insatser i Skåne och Blekinge för mottagande av utländsk kvalificerad arbetskraft och företag och dels hur relevant information bäst förmedlas till dessa grupper. Kartläggningen ska därmed också vara ett underlag till hur innehållet och strukturen kan utformas i en framtida mottagarorganisation. En mottagarorganisation behöver inte specifikt arbeta med personer och företag som följer i spåren av ESS och MAX IV, men dess relevans blir långt större i samband med att forskningsanläggningarna byggs. Den internationalisering följer av anläggningarnas etablering, såväl i form av anställda vid ESS och MAX IV som företagsetableringar eller större forskargrupper vid regionens lärosäten, motverkas vid avsaknad av ett effektivt och professionellt mottagande. En mottagarorganisation har vi valt att i denna studie definiera som en funktion, offentlig eller privat, med uppgift att vara ett stöd för utländska personer eller företag som avser omlokalisera till en särskild region. Den mottagarportal som nämns i rapporten är således en del i den mottagarorganisation bestående av offentliga myndigheter, organisationer och privata företag som på olika sätt stöttar de verksamheter, exempelvis ESS och MAX IV, vars personal utgörs till en betydande del av utländsk arbetskraft. Samtidigt är det helt centralt för en framtida mottagarorganisation att dess aktiviteter inte konkurrerar ut de insatser som erbjuds av privata aktörer idag. Det finns dock, vilket kommer visa sig i de internationella fallstudierna, en rad områden där det offentliga har sin naturliga roll och där en samverkan med myndigheter sinsemellan och privata aktörer är en föredragen lösning. Utmaningen ligger istället i att fastställa hur denna samverkansstruktur bör utformas. Med andra ord, vilken roll bör offentliga aktörer ha i mottagandet och hur kan samspelet med privata aktörer organiseras? För att undersöka hur en sådan samverkan kan te sig, genomförs inom ramen för studien fallstudier i fyra regioner med större forskningsinfrastruktur, alternativt med större erfarenhet av att arbeta med omlokalisering av utländska experter eller företag. Forskningsanläggningarna i sig behöver vidare inte vara neutronspridnings- eller synkrotronljusanläggningar, utan vikten ligger i dess förmåga att attrahera såväl internationella användare som forskare som väljer att bosätta sig i dess närhet. De regioner som utgör rapportens fallstudier är: Grenoble (ILL, ESRF, EMBL) Cadarache (ITER) Genéve (CERN) Hamburg (DESY) Lyon Här handlar det om att visa på vilka olika typer av mottagarorganisationer som finns, hur de drivs och finansieras, deras målgrupp (ex. företag eller forskare) samt hur de samverkar. I förlängningen gäller det att bidra med input till hur långsiktiga organisations- och finansieringsmodeller för liknande verksamheter i Skåne och Blekinge kan utformas. I stort handlar uppdraget om att besvara följande frågor: Vilka aktörer erbjuder stöd till internationellt inflyttande personer och företag (kommun, region, forskningsanläggning, privata företag, m.m.)? Sker det någon samverkan mellan ovanstående aktörer? Hur förmedlas informationen (hemsida, kontor)? Hur marknadsför man de tjänster som organisationen erbjuder och vad innefattar de? 9

10 Hur finansieras sådana mottagarorganisationer? I nästa kapitel presenteras konkreta exempel på varför en mottagarorganisation, i någon form, är önskvärd för Skåne och Blekinge och vilka kontextuella förutsättningar som gäller för en sådan funktion i regionen. Detta följs utav en genomgång av de erfarenheter som görs i de internationella fallstudierna. Avslutningsvis presenteras samlade slutsatser och rekommendationer kring mottagandet av utländska experter och företag och input till utformningen av en framtida webbaserad mottagarportal. 10

11 3. Kontextuella förutsättningar I kapitlet kontextuella förutsättningar ämnar vi utifrån en rad tidigare genomförda studier skapa en större förståelse för behovet av stöd för såväl utländska företag som enskilda individer som avser omlokalisera till Skåne och Blekinge. Vilket informationsbehov har de? Vad ser de som särskilt positivt/negativt med att omlokalisera? Vad kommer de att efterfråga? I detta kapitel kommer dessa och andra närliggande frågor att besvaras översiktligt för att i nästa kapitel, där resultatet av internationella fallstudier presenteras, bättre kunna överföra erfarenheterna till en specifik kontext för Skåne och Blekinge. Nedan presenteras förutsättningarna för utländska enskilda individer med avsikt att omlokalisera till Skåne och Blekinge innan företagsdelen tar vid. 3.1 Utländsk arbetskraft Att ett större antal utländska forskare kommer bosätta sig i Skåne och Blekinge som en följd av etableringen av ESS och MAX IV råder det inget tvivel om. Anläggningarna i sig kommer att anställa ett betydande antal toppforskare, lärosätena kommer troligen framöver att ta emot fler internationella forskare samtidigt som vi redan idag kan se intressen från leverantörsföretag som vill omlokalisera till regionen som en följd av vunna upphandlingar för ESS och MAX IV. I utformningen av en framtida mottagarorganisation för dessa grupper är det därmed viktigt att man ser till de kontextuella förutsättningarna för dessa utländska grupper. I resterande del av delkapitlet presenteras dessa förutsättningar utifrån följande frågeställningar: Är Sverige attraktivt att flytta till? Vilka invandrar till Skåne idag? Var tenderar utländska experter i Skåne att bosätta sig? Vilken målgrupp skall en framtida mottagarorganisation ha? Vilka erfarenheter finns från utländska gästforskare som arbetar vid MAX-lab idag? Är Sverige Attraktivt för utländsk kvalificerad arbetskraft? Ett stort antal internationella forskare kommer i samband med etableringen av ESS och MAX IV dras till Skåne på grund av möjligheterna att arbeta för, eller genomföra experiment vid, anläggningarna. Samtidigt är det viktigt för ESS och MAX IV att Skåne och Blekinge, och övriga Sverige, ses som en attraktiv plats att bo och verka i. Det är här viktigt att en framtida mottagarorganisation kan lyfta fram de faktorer som lyfts fram som särskilt positiva med Sverige av utländska experter, och förklara de faktorer som ofta är oklara. Det senare kan relatera till saker som vad man som medborgare får för det höga skattetrycket. En framtida mottagarportal kommer inte enbart att rikta sig mot forskare vid ESS och MAX IV, utan utländsk arbetskraft vid internationella företag i regionen är en viktig målgrupp. Mellan genomfördes en undersökning av Oxford Research om hur utländsk kvalificerad arbetskraft som bor i Sverige, ser på Sverige som land att arbeta och bo i. Undersökningen gjordes på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket, VINNOVA, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, samt Invest in Sweden. Undersökningen grundade sig på en enkät som besvarades av 1350 utländska personer samt kompletterades med input från arbetsgivare. 11

12 Synen på Sverige bland utländsk kvalificerad arbetskraft Det övergripande resultatet från undersökningen visade att Sverige och dess arbetsgivare har både styrkor och svagheter när det gäller att attrahera utländsk kvalificerad arbetskraft. Respondenterna fick frågan om vilka förhållanden de har fått ett mer positivt eller negativt intryck av efter ankomsten till Sverige. De fem förhållanden som överraskar mest positivt är, i fallande ordning: miljö (grönt och rent), befolkningens språkkunskaper, kollektivtrafik och infrastruktur, generell livskvalitet, samt personlig säkerhet. De faktorer som förvånar respondenterna negativt är inte oväntat de faktorer där belåtenheten bland den utländska kvalificerade arbetskraften är låg: levnadsomkostnader, öppna och sociala människor, skattenivån, kulturella barriärer, samt kvalitet på vård och omsorg. Den viktigaste parametern vid flytt till ett annat land var generell livskvalitet, och 83 procent ansåg att denna är bra eller mycket bra i Sverige. Undersökningen lyfte även fram områden som prioriteras högt av den utländska arbetskraften, men där belåtenheten är låg. Till dessa faktorer rör främst privatekonomiska förhållanden som skattetryck och levnadsomkostnader. 51 procent av de tillfrågade är missnöjda eller mycket missnöjda med inkomstskattenivån i Sverige, och 39 procent är missnöjda eller mycket missnöjda med levnadsomkostnaderna. För en framtida mottagarorganisation handlar det således om att förklara den välfärd man får i utbyte mot det höga skattetrycket. Det finns även utrymme att marknadsföra Sverige bättre på de områden där respondenterna blev som mest positivt överraskade. Detta gäller framförallt den svenska miljön, våra språkkunskaper, vår goda infrastruktur, vår generellt höga livskvalitet och vårt säkra samhälle. Svårigheterna för partner att få jobb är något som strax över hälften av respondenterna anser vara ett problem vid deras vistelse i Sverige, vilket antyder på att det krävs en förbättring på detta område. Bara hälften av dem som följt med sin partner till Sverige har fått ett jobb. Insatser, som vi senare kan se i de internationella fallstudierna, med inriktning på mer mjuka värden i mottagandet i form exempelvis integrationsarbete är viktiga inspirationskällor för Skåne och Blekinge. Uppgifter från relocationfirmor gör gällande att hela 80 procent av så kallade misslyckade rekryteringar, det vill säga när personen i fråga väljer att återvända till hemlandet, beror på att medföljande inte trivs. Detta föranleder att behovet av insatser för att få medföljande att trivas och finna sysselsättning inte nog kan understrykas. Svenska arbetsgivares syn på rekrytering av utländsk kvalificerad arbetskraft I intervjuer med svenska arbetsgivare framkom i studien att Sverige har många styrkor som med fördel lyfts fram vid rekryteringen av internationell kvalificerad arbetskraft, såsom en öppen arbetskultur, hög levnadsstandard och trygghet. Fördelar förknippade med välfärdssystemet som betalas via skattemedel såsom generös föräldraledighet, avgiftsfri skolgång, hälso- och sjukvård, är främst relevanta för dem som är anställda på lokala kontrakt. Problem som uppstår vid rekrytering av utländsk kvalificerad personal är brist på internationella skolor, problem för medföljande partner att hitta sysselsättning och brist på bostäder. Ett flertal arbetsgivare efterlyste även ett lättare regelverk gällande expertskatten. Enkätundersökningen och intervjuerna med arbetsgivare pekar även på ett antal områden som bör stärkas för att Sverige i fortsättningen skall vara en föredragen destination för internationell kvalificerad arbetskraft. Insatsområdena inkluderar: Överblick över offentlig service: Undersökningen visar att det efterlyses en förklarande guide till den svenska förvaltningen på engelska. Då det redan finns en heltäckande hemsida för utländska medborgare i bör denna marknadsföras bättre, exempelvis hänvisas till från en framtida webbportal för 12

13 Skåne och Blekinge. Arbetsgivarna i sin tur efterfrågar mer lättillgänglig service och enklare regler. Möjlighet för partner att få jobb: Om det inte erbjuds bra möjligheter för anhöriga att skaffa jobb i Sverige kommer rekrytering av internationell kvalificerad arbetskraft försvåras. Brist på internationella skolor: Ett svenskt styrkeområde är att Sverige anses vara ett bra familjeland. Samtidigt ser många arbetsgivare brister i förekomsten av/kvaliteten vid internationella skolor och efterfrågar insatser inom detta område. Hur attraktivt är Sverige kontra andra länder? Det är i sammanhanget intressant att inte bara se hur personer som flyttat till Sverige ser på landet, utan även hur Sverige står sig relativt andra länder som land att bo och verka i baserat på mer hårda tal. I syfte att besvara denna fråga genomförde Oxford Research under 2011 en studie på uppdrag av Svenska Institutet där olika företeelser som svenskar i allmänhet brukar lyfta fram som unika kontrollerades mot omvärldens uppfattningar och neutrala index. Sammantaget bidrar kunskap från denna studie, på samma sätt som intervjustudien ovan, till en grund för hur regionen framöver väljer att marknadsföra sig mot omvärlden. I stort kan man säga att bilden av Sverige som arbetsdestination är tvetydig; medan livskvaliteten och trygghetsfaktorn lockar framstår höga skatter och levnadskostnader som mindre attraktivt. Relativt sett framstår emellertid Sverige som ett bra land att leva och bo i jämfört med många andra länder. En genomgång av ett antal erkända index där synen på Sverige på olika sätt ingår presenteras nedan. OECD: Better Life Index Better Life Index har skapats av OECD för att presentera ett mått som mäter samhällelig framgång genom att inkludera andra variabler än BNP. Syftet är att undersöka områden som påverkar människors dagliga liv, och man har här identifierat 11 dimensioner som är essentiella för välmående. Dessa är inkomst och välstånd, jobb och intäkter, boende, hälsa, work-life balance, utbildning och kunskaper, sociala förbindelser, samhälleligt deltagande, miljökvalitet, personlig säkerhet, samt subjektivt välstånd. Indexet omfattar 34 OECDländer. Indexet är skapat för att enskilda individer ska kunna gå in och interaktivt välja vilka av dimensionerna som prioriteras högst, och sedan se vilket land som bäst överensstämmer med dessa prioriteringar. Detta gör att det inte finns ett helhetligt index, utan varje enskilt index kan betraktas som ett index i sig. För att få en bild av hur attraktivt Sverige kan vara som arbetsdestination kommer därför inkomstmöjligheter och work-life balance att granskas närmare. Alla index mäts på skalan 0-10, där ett högre värde indikerar bättre resultat för området i fråga. Data till indexen kommer från officiella källor som OECD, National Accounts, UN Statistics, samt nationella statistikkontor. Siffrorna är från Better Life Index: Inkomst Högre inkomst ses som ett sätt att förbättra utbildningskvaliteten, sjukvården och boendeformerna. OECD mäter detta som hushållens nettojusterade disponibla inkomst, samt hushållens finansiella rikedom (dvs det totala värdet på hushållens finansiella tillgångar). Av de 34 länder 13

14 som ingår i studien hamnar Sverige på en delad niondeplats tillsammans med Italien. Totalt är det 11 länder som rankas bättre än Sverige. Sverige har å andra sidan ett högt skattetryck internationellt sett, vilket givetvis påverkar den disponibla inkomsten. Better Life Index: Work-Life Balance Work-life-balance handlar om att finna en passande balans mellan inkomstarbete och livet i övrigt. Detta anses enligt OECD påverka familjer extra mycket, särskilt de med flera barn. OECD skriver bland annat att children with two working parents are three times less likely to grow up in poverty than children with just one (OECD, 2011). Indexet beräknas med hjälp av tre indikatorer; den tid som läggs på personliga aktiviteter, sysselsättningsgraden bland kvinnor med barn, samt antalet anställda som arbetar mer än 50 timmar i veckan. På skalan 0 till 10 hamnar Sverige på en sjundeplats av de 34 länderna, med de tre övriga skandinaviska länderna högre upp på listan. Reflektioner kring Sverigebilden Utifrån vad som presenterats ovan står det klart att Sverige, och däribland Skåne och Blekinge, som land är attraktivt för kvalificerad utländsk att bo och verka i. Faktorer som skattetryck, inkomst och möjlighet för medföljande att finna sysselsättning ses som särskilt negativa samtidigt som möjligheten att balansera arbete och fritid, generell livskvalitet, infrastruktur och miljö lyfts fram som särskilt positivt med Sverige. Att lyfta fram det som anses vara mest positivt och samtidigt inte vara rädd för att beskriva de faktorer som tenderar att uppfattas negativt på en framtida mottagarportal är därmed av största vikt. Största invandrargrupperna till Skåne idag Ovanstående övning riktar sig framförallt mot utländska högutbildade personer och experter som exempelvis jobbar vid internationella företag eller studerar vid svenska lärosäten. Det är i sammanhanget intressant att även studera från vilka andra länder människor invandrar till Skåne, varav ett flertal potentiellt kommer använda sig av en framtida mottagarorganisation. De tio största invandrargrupperna till Skåne under 2010 redovisas i figuren nedan. Figur3.1: Invandrade till Skåne 2010 efter födelseland (SCB) Sverige Danmark Polen Irak Övriga Asien Övriga EU27 utom Norden Övriga Afrika Rumänien Övriga Europa utom EU27 och Norden Turkiet 14

15 Den största gruppen är som vi kan utläsa ovan svenska medborgare som återvänder till Sverige. Danmark är den absolut största utländska invandrargruppen följt av Polen och Irak, som enskilt är större än invandringen från Övriga EU27 utom Norden. Även om vi här inte har uppgifter om skäl bakom invandringen bör gruppen invandrande från Irak i större utsträckning invandrat av asylskäl jämfört med gruppen invandrande från Polen. Av denna anledning finns anledning till att en framtida mottagarorganisation riktar särskilda insatser mot Polen. Inom statistiken gömmer sig vidare stora skillnader mellan kommunerna. Malmö, Lund och Helsingborg var de tre största invandringskommunerna i Skåne år 2010 i absoluta tal. Somliga grupper invandrar i oproportionerlig utsträckning till enstaka kommuner. Ett exempel är gruppen somalier, med 258 invandrade till Malmö 2010 men färre än fem till Lund och Helsingborg. Samtidigt finns det grupper som invandrare från Kina vilka i större utsträckning bosätter sig i Lund (196) än i Malmö (117) eller Helsingborg (34). Detta föranleder att myndigheterna i de olika kommunerna, som i sig kommer vara ansvarig för mycket av det praktiska i en framtida mottagarorganisation, kommer bygga upp särskild kompetens och erfarenhet av att arbeta med specifika invandrargrupper. Möjligheter till en effektiv portal för mottagandet kan i detta öka om det finns en kunskap om var erfarenheten av respektive invandrargrupp finns i Skåne och Blekinge. Tydlig definition av målgrupp efterfrågas Redogörelsen ovan handlar i stort till vem informationen på en framtida mottagarorganisation skall vända sig till? Är det personer som redan har ordnat sysselsättning, alternativt är medföljande till dessa personer, som åsyftas eller innefattar mottagarorganisationen samtliga arbetssökande från utlandet? I det senare fallet blir uppdraget långt mer omfattande och komplext. En möjlig lösning är därmed att från början tillämpa en uttalad avgränsning i form av exempelvis högutbildad arbetskraft/experter (Expats) som målgrupp. Det måste i vilket fall finnas en tydlig definition av målgruppen som kommuniceras såväl på en framtida webbportal som i samverkan med myndigheter som skatteverket, migrationsverket och de enskilda kommunerna. Var väljer utländska experter att bosätta sig i Skåne idag? 1 De boendemönster vi kan se för utländska forskare idag i Skåne är troligtvis giltiga även för de utländska forskare som kommer att arbeta vid eller besöka ESS och MAX IV. Med andra ord gör vi antagandet att utländska experter, utifrån vald definition (se nedan), i stort har samma preferenser oavsett om man arbetar på universitetet, ett privat företag eller ESS/MAX IV. Genom tillgång till anonymiserade registerdata över yrke och utbildning och sysselsättning på detaljerad geografisk nivå är det möjligt att studera faktiska lokaliseringsmönster för dagens forskarutbildade specialister. Urval har gjorts i fyra dimensioner: Yrken som kräver specialistkompetens inom teknik- och datavetenskap, biologi, farmakologi eller läkarvetenskap. Utbildning endast personer med forskarutbildning medtas i studien. Födelseland Sverige, OECD och övriga världen. Geografi boendet redovisas på regiondelsnivå, kommunnivå och stadsdelsnivå i Malmö och Lund. Enligt denna definition fanns det totalt 2943 forskarutbildade specialister i Skåne, varav 343 kom från övriga OECD-länder och 281 från övriga delar av världen. 1 Avsnittet återger i stort det interna arbetsmaterial som Christian Lindell vid Näringsliv Skåne tagit fram och bearbetat. 15

16 Statistiken täcker endast de som har en fastare koppling till regionen genom att de är folkbokförda här, vilket är den grupp som kan efterfråga offentlig och kommersiell service och ett boende på en högre nivå än mera tillfällig arbetskraft. Forskarutbildade specialister bor i Malmö eller Lund Föga förvånande bor två tredjedelar av alla i undersökningspopulationen i Malmö eller Lund. Bland de utlandsfödda specialisterna var det hela 73 procent som bodde i dessa två städer. Nedanstående tabell ger en bild av hur de sysselsatta fördelar sig på regiondelar. Som synes bor hela 84 procent av de forskarutbildade specialisterna i sydvästra Skåne. Bland de utlandsfödda specialisterna är motsvarande andel ännu något högre (86 %). I detta skede har ingen studie över pendling gjorts, men ett rimligt antagande är att boendet till mycket stor del speglar lokaliseringen av arbetsplatser med forskningsinnehåll. Tabell 3.1: Forskarutbildade specialister i Skåne 2008, fördelade på regiondel, födelseland och boendekommun (Näringsliv Skåne, 2011) Skåne NV ,4% Skåne NO ,2% Skåne SO ,5% Skåne SV ,0% Livssituation och bostadskrav Malmö och Lund dominerar stort som de kommuner som har flest forskarutbildade specialister. Närheten till arbetsplatsen tycks väga mycket högt det kan antas att flertalet av specialisterna arbetar på Lunds Universitet, SUS-Lund och på företagen på eller i anslutning till Ideon. I Malmö har Innerstaden en mycket starkare roll som boendemiljö än i Stadskärnan i Lund. Utanför Innerstaden är det främst Limhamn som attraherat forskarutbildade specialister (främst läkare). Slutsatser från kartläggning av utländska experters boendemönster Resultaten från registerstudien kan sammanfattas på följande sätt: Det kan konstateras att det finns en mycket stark koncentration av forskarutbildade specialister till Sydvästra Skåne. Hela 84 procent av alla forskarutbildade specialister i Skåne bor i denna regiondel. För de utlandsfödda forskarna är andelen hela 86 procent. 66 procent av de forskarutbildade specialisterna bor i Malmö och Lund. Bland de utlandsfödda specialisterna är motsvarande andel hela 73 procent. I Malmö bor en stor del av de forskarutbildade specialisterna i Innerstaden och Limhamn. Lokalisering i Lund är starkt kopplad till bostadsområden nära LTH, sjukhuset och Ideon med närområde. Bostadsområden karaktäriseras av en blandning av flerfamiljshus och radhus. Det kan antas att tillkommande forskare till ESS/MAX IV och tillkommande FoUintensiva företag kommer att efterfråga samma typ av lokaliseringar som de befintliga forskarutbildade specialisterna. Efterfrågan kommer då till mycket stor del vara riktad mot Malmö och Lund. Inga påtagliga direkta effekter kan förväntas utanför Sydvästra Skåne. Det kan dock ske utträngningseffekter av andra grupper som kan gynna områden utanför Sydvästra Skåne. 16

17 Målgrupp för mottagarorganisationen En framtida mottagarorganisation bör som tidigare nämnts arbeta mot fler grupper än de som är direkt länkade till ESS och MAX IV. Detta innefattar rekryteringar vid internationella bolag i regionen och företagsetableringar inom andra branscher. Dock finns det, inom ramen för TITA-projektet, särskilda anledningar att analysera närmre vem det är som kommer till Skåne som följd av ESS och MAX IV, och erbjuda den service som dessa grupper efterfrågar. Nedan följer en kortfattad sådan genomgång. För en längre diskussion om potentiella besöksgrupper hänvisas till rapporten De kommer till Skåne som en effekt av etableringarna av ESS och MAX IV (Tyréns, 2011). I ett första steg är vi intresserade av varifrån forskarna som genomför experiment på nuvarande MAX-lab främst kommer ifrån. Detta är inte samma grupp som anställda vid MAX-lab, men ger en indikation på var framtida användargrupper finns och därmed grunden för omlokalisering. Förutom Sverige är det framförallt Danmark följt av Finland, Tyskland och Storbritannien som använder sig av MAX-lab. Tabell 3.2: Topp fem forskarbesök vid MAX-lab 2009 uppdelat efter land (Falck, Snickars & Westlund, 2011) Land Antal forskarbesök Sverige (inkl. MAX-lab) 366 Danmark 156 Finland 54 Tyskland 53 Storbritannien 34 Analyser vid motsvarande forskningsanläggningar utomlands, och vid MAX-lab, visar tydligt att användarna av dessa anläggningar även är relativt unga, ungefär i 30-årsåldern. Vid spallationsanläggningen ISIS i Oxford tillhör exempelvis hälften av användarna denna kategori, varav 60 procent är under 30 år. Även vid forskningscentrat Paul Scherrer Institut (PSI) i Schweiz, med neutronspridnings- och synkrotronljusanläggningarna SINQ och SLS är ålderfördelningen snarlik. Figur 3.2: Användare vid PSI (SINQ, SLS) 2009 utifrån ålder (PSI Scientific Report, 2009) Det gäller således att ha en mottagarorganisation med servicefunktioner som innefattar de behov som denna ålderskategori i större utsträckning har, exempelvis i form av skola och dagis för medföljande barn. Det är samtidigt sällan frågan om någon kapitalstark grupp när 17

18 vi talar om gästforskare. För att dessa grupper ska känna sig välkomna krävs därmed att det finns serviceinrättningar och boende som gör det möjligt för forskarna att flytta till Skåne. Man bör även ha i åtanke när det gäller rekrytering till ESS att det framförallt kommer att vara forskare inom EU som rekryteras. Detta i sin tur har en inverkan på vilka typer av servicetjänster som behöver erbjudas i termer av visum, försäkringar, etc. För MAX IV kommer det vara en större andel svenskar som rekryteras jämfört med ESS, men behovet av en mottagarorganisation för exempelvis de utländska postdocs och gästforskare som verkar vid anläggningen bedöms som stort. Då MAX-labs nuvarande organisation är i behov av att skala upp sin verksamhet avsevärt i och med MAX IV, är offentligt stöd i mottagarprocessen en väg att avlasta anläggningens administrativa arbete. Erfarenheter från gästforskare vid MAX-lab I syfte att undersöka hur en flytt till regionen uppfattas av utländska forskare vid MAX-lab har intervjuer genomförts med sju utländska gästforskare vid anläggningen som flyttat till Lund för att arbeta. I stort var vi intresserade av hur forskarna fick tillgång till information inför flytten, vilken information de i så fall fick tag på/saknade, samt ifall forskarna fick personlig rådgivning i samband med flytten till Sverige. Gästforskarnas svar på dessa frågor redovisas nedan. Den administrativa personalen vid MAX-lab och framtida kollegor vid anläggningen uppges av gästforskarna vara viktiga informationskällor inför flytten till Sverige. Enstaka respondenter anger att de tagit del av information själva på internet men hänvisar till svårigheter att finna rätt information och understryker ett behov av att personalen på MAXlab lotsar dem rätt. Mostly I looked it up myself, there was no information or I could not find it. And then I could always ask people at MAX-lab or the personal in the administration to ask for where to look for housing and how to arrange or bank accounts and that. (gästforskare vid MAX-lab) I got help from MAX-lab people to find a place to live and to arrange the first weeks in Lund. They helped me with finding right places and filling in the papers, etc. (gästforskare vid MAX-lab) En annan gästforskare väljer att lyfta fram kontaktpersonen vid MAX-lab samt vänner och kollegor som redan var etablerade i Lund som kunde svara på de frågor som dök upp. The contact person at MAX-lab wrote me about everything about apartments and I wrote her if I had any questions and I got clear answers. I also could get help from my friends and colleagues. (gästforskare vid MAX-lab) Svar som ovan är ständigt återkommande bland respondenterna och det är tydligt att den administrativa personalen vid MAX-lab är en viktig kontaktpunkt för de utländska forskarna. Vad är det då för typ av frågor som gästforskarna undrade över inför flytten till Lund? Bland de sju respondenter som ingick i denna mindre intervjustudie lyfte i princip samtliga att de behövde hjälp med olika typer av skattefrågor. I think it would be good to have something about taxing issues, very practical things so you do not have to pick everything up from Skatteverket since it can be quite different. (gästforskare vid MAX-lab) Ett annat område som är ständigt återkommande i diskussioner med utländska gästforskare som flyttar till regionen berör bostadsfrågan. Även i detta fall lyftes det upp som ett hinder. For my husband it took a month to find a house (andrahandskontrakt) (gästforskare vid MAX-lab) Återigen är detta en fråga om att en framtida mottagarportal får hänvisa bostadssökande till diverse bostadsförmedlingar samt de källor där bostadsannonser publiceras. I stort anser dock de intervjuade gästforskarna att de fått den hjälp de behövt, vilket i sig innefattat 18

19 personliga kontakter med kollegor och administrativ personal vid MAX-lab. Detta i sig är enbart positivt, men när verksamheten skalas upp till MAX IV samt när andra utländska experter ska nås, som ej arbetar vid MAX-lab, blir problemen tydliga. Det finns alltså ett behov av lättillgänglig information för folk som ämnar omlokalisera till Skåne och Blekinge. Denna information kan i sin tur erbjudas av större internationella företag, privata relocationfirmor, ESS och MAX IV, enskilda kommuner och myndigheter som Skatteverket och Migrationsverket. Poängen är att de resurser/informationskällor som de utländska personerna använder sig av i sig fungera väl, men att det krävs oproportionerligt mycket arbete för att få dem i kontakt med rätt myndighet. På frågan om gästforskarna fick personlig rådgivning var det ett flertal som uppskattade den hjälp de fick och ansåg den nödvändig. Yeah I had, and you definitely need something like that when you come from Sri Lanka to Sweden, otherwise you are lost. (gästforskare vid MAX-lab) Tillgången på personlig rådgivning är det således inget fel på enligt respondenterna, utan snarare någon som lyfts fram som en väldigt positiv upplevelse. Man är samtidigt i regel nöjd med den service som offentliga myndigheter erbjuder, när man väl får kontakt med dem. I want to add: Because I did not have social security here but a European health card, when I went to the hospital [ ] it was so formalised and efficient and I appreciated that. (gästforskare vid MAX-lab) The service from the government officials is quite reasonable so one can get help easy (gästforskare vid MAX-lab) Problemet är att information om dessa myndigheters tjänster inte alltid når fram till de utländska forskarna. Informationen på de olika myndigheternas hemsida finns i sin tur möjligtvis på engelska, men om man inte känner till myndighetens namn är detta till mindre hjälp. En framtida mottagarportal kan i detta hänseende hjälpa grupper som utländska gästforskare att hitta rätt kontaktpersoner/informationskällor samtidigt som man avlastar den administrativa bördan som idag ligger på de enskilda anläggningarna eller företagen. I förlängningen kan en informationsnyttig och tilldragande webbportal skapa ett bra intryck av regionen och få fler personer att överväga en flytt till Skåne och Blekinge. 19

20 3.2 Utländska företag En framtida mottagarorganisation kommer inte enbart fokusera på att informera enskilda individer om förhållanden i Sverige och regionen, utan även företag utgör en viktig målgrupp. De två fokusområdena kan naturligtvis överlappa varandra och inte sällan finns det frågor från företag som även berör enskilda anställda och medföljande. Detta i sig gör det än mer logiskt att information för de båda grupperna finns samlat på en gemensam mottagarportal. För avsnittet om företag fokuserar vi på två övergripande frågeställningar: Var ligger utlandsägda arbetsställen i Skåne/Blekinge? Vilka frågeställningar har de företag som vill omlokalisera till Skåne/Blekinge? Syftet med att besvara ovanstående frågeställningar är att kunna visa på hur bilden ser ut i regionen idag, för att vara bättre förberedda på effekterna av ESS och MAX IV. Utgångspunkten är att samma förhållanden som vi kan se idag i stort kommer vara giltiga även framöver. Var ligger utlandsägda arbetsställen i Skåne? 2 En intressant fråga är hur utlandsägda arbetsställen är distribuerade i Skåne. Utifrån sådan information går det exempelvis att rikta informationsinsatser till de kommunerna med störst antal utlandsägda företag. Det bör dock understrykas att register över utlandsägande är osäkra och det är svårt att veta när ett nyregistrerat företag/arbetsställe egentligen skapats, till skillnad mot existerande registerdata över företag som flyttar inom Sverige. I tabell 3.4 nedan presenteras de största ägarländerna för utländska arbetsställen i Skåne för Det enskilt största ägarlandet är Danmark följt av en rad nordeuropeiska länder. Den information som ägare från dessa länder efterfrågar kommer således framförallt utgå från dessa länders egna regelverk och preferenser. Tabell 3.3: Utländska arbetsställen i Skåne, största ägarländer 2011 (Näringsliv Skåne, 2012 baserat på SCB Företagsregistret) I nästa led är vi intresserade av hur de utlandsägda arbetsställena fördelar sig mellan kommunerna i Skåne. Inte oväntat är det i Malmö och Helsingborg som flest utlandsägda arbetsställen identifierats. Intressant är dock att det finns skillnader i vilket som är det största ägarlandet kommunerna emellan, där exempelvis Norge är det mest frekventa ägarlandet i Lund till skillnad mot det helt klart dominerande Danmark i Malmö och Helsingborg. 2 Samtliga figurer som presenteras i avsnittet kring utlandsägda arbetsställen är framtagna av Christian Lindell vid Näringsliv Skåne. Register över utlandsägande är osäkra och de tolkningar som görs står Oxford Research självt för. 20

21 Tabell 3.4: Utlandsägda arbetsställen per kommun 2011 (Näringsliv Skåne, 2012 baserat på SCB Företagsregistret) Avslutningsvis är det högst relevant att visa arbetsställenas storlek och hur de fördelar sig utifrån branschtillhörighet. I tabell 3.5 nedan kan vi utläsa att flest antal utlandsregistrerade arbetsställen återfinns inom detaljhandel. Inom särskilda branscher som Företagstjänster och Byggnadsindustri är däremot antal arbetsställen i de större storleksklasserna ( och anställda) betydligt fler. Inom FoU, där vi förväntar oss fler utlandsägda arbetsställen i spåren av ESS och MAX IV, återfinns i dagslägget relativt få utlandsägda sådana. Tabell 3.5 Utländska arbetsställen efter branschaggreagat och storlek 2011 (Näringsliv Skåne, 2012 baserat på SCB Företagsregistret) 21

22 En slutsats på frågan kring utlandsägda arbetsställen i regionen är därmed att det framförallt handlar om små och medelstora företag med ägande från Danmark och andra nordeuropeiska länder, som främst etablerar sig i Malmö, Helsingborg eller Lund. Vilka frågor har utländska företag? Behovet av en mottagarorganisation har inte uppstått i samband med beslutet att bygga ESS och MAX IV i Lund. En mängd företag har under åren hört av sig till kommuner och regionala initiativ som Invest i Skåne för att finna information inför en eventuell lokalisering till regionen. I tabellen nedan återges de mest förekommande frågeställningar som inkommit från företag till Invest in Sweden, Invest in Skåne och enskilda kommuner, sammanställt av Invest in Skåne. I högerkolumnen i anslutning till varje fråga finns en kommentar huruvida frågan bäst besvaras av en myndighet på nationell, regional eller lokal nivå. En framtida mottagarportal bör hänvisa företagen vidare till lämplig myndighet som, på föredragsvis engelska, besvarar de frågeställningar som i regel uppstår vid utländska företagslokaliseringar i Sverige. Frågeställning Vilken skatt gäller för företag i Sverige? Vilken bolagsform ska jag välja för mitt företag i Sverige? Vilken arbetsrätt gäller i Sverige? Vilka regler gäller om jag vill starta företag i Sverige? Behöver det vara en svensk i styrelsen till AB:et? Hur får jag tag i den personal jag söker? Kan jag skicka egen personal för att starta upp företaget? Hur hittar jag boende? Finns det stöd att få om jag startar ett företag i er region? Finns det mark enligt min specifikation att tillgå? Jag vill ta med min familj, hur fungerar det? Har ni underlag som visar hur många potentiella kunder inom mitt område som finns i er region? Kan jag få listor på företag i er region? Kan ni ordna en jurist åt mig? Kan ni ordna er revisor åt mig? Vad kostar en viss kategori av personal att anställa? Är det svårt att göra sig av med personal? Vad kan min fru/man göra under tiden jag är verksam i er region? Måste företaget vara på plats innan jag kan flytta hit? Finns det fastigheter enligt min specifikation i er region? Måste vi använda auktoriserad revisor? Kan ni hjälpa oss hitta ett kontor? Hur ser priserna för mark/lokaler ut i olika delar av er region? Svarskälla Nationell Nationell Nationell Nationell Nationell Regional/Lokal Nationell Lokal Regional/Lokal Regional/Lokal Nationell/Regional/Lokal Regional/Lokal Regional/Lokal Lokal Lokal Nationell Nationell Regional/Lokal Nationell Regional/Lokal Nationell Lokal Regional/Lokal 22

23 4. Internationella erfarenheter Utifrån vår förbättrade förståelse av de kontextuella förutsättningar som präglar regionen rörande grupperna utländska företag och arbetskraft blickar vi i följande kapitel ut i Europa. Fallstudier har genomförts i fyra europeiska regioner med större forskningsinfrastruktur och i en region med ett särskilt aktivt arbete gentemot utländska så kallade expats och företag. Syftet är som tidigare nämnts att samla lärdomar från hur samverkan mellan olika aktörer som forskningsanläggningar, lärosäten, myndigheter och företag kan organiseras och vilka lärdomar de har från att sätta upp och driva egna mottagarorganisationer. Nedan presenteras de erfarenheter som samlats in genom dokumentstudier och intervjuer med regionala aktörer i följande regioner: Grenoble Cadarache Genéve Hamburg Lyon 23

24 5. Grenoble I den franska staden Grenoble finns sedan en lång tid tillbaka en rad stora forskningsanläggningar. Forskningsanläggningarna, inte sällan samägda av flera länder, har tilldragit sig såväl internationell arbetskraft som internationella företag. I avsnittet om Grenoble har vi valt att fokusera på de tre forskningsanläggningarna Institut Laue-Langevin (ILL), European Molecular Biology Laboratory (EMBL) och The European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) samt en rad offentliga och privata initiativ som följt i dess spår. 5.1 ILL År 1967 beslutade Frankrike och Tyskland att neutronkällan Institut Laue-Langevin (ILL) skulle byggas i Grenoble, och sedan dess har antalet medlemsländer successivt utökats till 15. De grundande länderna Frankrike, Tyskland och Storbritannien är så kallade Associate member countries, medan Spanien, Schweiz, Österrike, Italien, Tjeckien, Sverige, Ungern, Belgien, Slovakien, Danmark, Polen och Indien är Scientific member countries. Elizabeth Moulin är chef för rekryterings- och integrationsavdelningen vid ILL. De sköter rekryteringen av all personal vid ILL såsom forskare, teknisk expertis och administratörer. Totalt hanterar de drygt 40 rekryteringar per år, plus 70 traineetjänster. Utöver detta är de ansvariga för kontrakt, HR-frågor och integrering av nyanställda. Vid en anställningsintervju diskuterar de alltid de förändringar som uppstår vid en flytt till ett annat land i syfte att säkerställa att kandidaten är medveten om vad detta innebär. Organisering av mottagande Tack vare systemet med 1 % logement 3 (se mer detaljerad förklaring i nästa avsnitt) har ILL kunnat skriva avtal med två privata företag som sköter mottagandet av alla nyanställda vid forskningsanläggningen. Så fort ILL gör en nyanställning får personen ifråga kontaktuppgifterna till relocationföretagen och sköter sedan själv kommunikationen med dessa. Arbetet delas således mellan två olika företag. Det är upp till den nyanställde att definiera vad man är i behov av, vilken livsstil man har och hur familjesituationen ser ut, så att företagen vet vad för typ av boende de ska leta efter, om skolor efterfrågas och så vidare. Efter att behoven specificerats tar företagen hand om att titta på lägenheter eller hus och välja ut dem som matchar personens/familjens önskemål. ILL betalar således ingenting utöver sin obligatoriska 1 % för dessa tjänster. Just nu håller emellertid ersättningen till företagen för dessa tjänster på att minska, och Elisabeth Moulin säger att det senaste ILL hörde var att dessa tjänster kanske skulle erbjudas i relation till den anställdes inkomst. Om inkomsten är över en viss nivå kommer de inte att erbjuda något stöd och om inkomsten är lägre får personerna ersättning från fonderna. Elizabeth Moulin säger att inte ens människor med högre löner kommer att nyttja dessa tjänster i så fall, då grundkostnaden ligger på I detta grundpaket ingår hjälp med att hitta boende samt hjälp med kontraktskrivning och liknande. Vill man ha mer hjälp än så, exempelvis hjälp med att hitta jobb till en medföljande partner, finns andra mer omfattande paket. Dessa mer omfattande paket är någonting som personerna dock får stå för själva även idag. ILL 3 1 % logement (dvs. 1% bostad), i Frankrike även känt som PEEC (Participation of Employers in the Construction Effort), föreskriver att varje privat företag utanför jordbrukssektorn med minst tio anställda ska lägga 0,45 % av lönesumman speciellt på att finansiera lån eller stöd till sina anställda, samt 0,50 % till nationella fonder som används för att finansiera olika former av bidrag för boendekostnader vid omlokalisering. Detta deltagande sattes ursprungligen till en hel procent, varför detta lån fortfarande kallas 1 % logement. 24

25 föredrar att ha relocationtjänsterna outsourcade och ser detta som en bättre lösning än att erbjuda dessa tjänster internt. ILL anordnar tidvis ett slags föreningsforum ( Forum des Associations ) för att hjälpa både franska och utländska nykomlingar vid ILL att finna sig tillrätta i Grenoble. Forumet ger möjlighet att möta representanter från olika föreningar och organisationer i regionen som arbetar med att stötta de inflyttade forskarna/experterna (se nedan). Även medföljande partners är välkomna att delta vid detta forum för att skapa kontakter och ett socialt nätverk som kan underlätta integrationen i Grenoble. Ekonomiskt stöd Alla som kommer från utlandet och börjar arbeta vid ILL får en (icke skattefri) grundsumma på mellan och beroende på familjestorlek. Detta är en så kallad adaptaion allowance som är till för att hjälpa familjen att etablera sig i Grenoble. Elizabeth Moulin säger att familjerna kan göra vad de vill med pengarna köpa möbler eller en bil men ILL rekommenderar dem att använda pengarna till omflyttningstjänster om det är så att familjen inte är berättigad till ersättning för dessa tjänster. Problemet är att mottagarna sällan är villiga att betala för sådana här tjänster själva eftersom de förväntar sig att företaget ska betala för det, säger Elizabeth Moulin. Utöver adaptation allowance får de anställda en expatriation allowance varje månad under tio års tid. Det rör sig om i månaden utöver den vanliga lönen, och ILL föreslår att de anställda använder pengarna för att underlätta sin tillvaro som expats: We try to invite them to say: this is really money because you are an expatriate and somehow, try to think about using it for this so you really can get comfortable. And right now that is not what people do, they just basically use the money for something else, but we try to encourage them to consider that one day there might be a problem with their teenager because this is not exactly the same culture and then they should maybe consider investing in the wellbeing of the family. Rekryterings- och integrationsavdelningen ILL På avdelningen där Elizabeth Moulin arbetar är de noga med att understryka att de nyanställda alltid är välkomna att ställa frågor. De har nyligen också skapat en kommitté för att arbeta för den mer allmänna integrationen exempelvis det franska språket som ofta sätter hinder för integrationen i det franska samhället. Franskaklasser ges på anläggningen och är också tillgängliga för de medföljande när de anländer till Grenoble. ILL är på väg att slutföra en undersökning bland sina medarbetare för att ta reda på vad de upplevde som de största hindren när de flyttade till staden och började arbeta vid ILL. Svaren har ännu inte sammanställts, men tanken är att detta ska ge ett underlag för vad man kan arbeta vidare med och förbättra i termer av välkomnande och integrering. Svårigheten är att problemen ofta är väldigt individuella och att varje person och familj har olika behov. Det bästa vore därför om en person på ILL jobbade med en familj hela vägen från ankomst till etablering, men de resurserna finns idag inte hos ILL. Dock har familjerna alltid en eller två huvudkontaktpersoner på rekryterings- och integrationsavdelningen. Eftersom det finns flera internationella företag och forskningsanläggningar i Grenoble finns det planer på att sammanföra resurser och skapa gemensamma tjänster, bland vilka integration för Expats skulle ingå. Ett sådant projekt som just nu är i startgroparna är GIANT-projektet, vilket beskrivs separat i avsnitt 5.4. Integrering och skola En av förutsättningarna för att ILL skulle förläggas i Grenoble var att det skulle finnas en internationell skola, vilket det gör och som dessutom är offentlig. Trots att det är bra att 25

26 det finns tillgång till en internationell skola där barn kan få delar av sin undervisning på sitt modersmål eller på engelska, finns det vissa nackdelar. Elizabeth Moulin säger att det är mycket bättre att låta barn gå i en lokal skola om de är yngre och fortfarande går i grundskolan: If you have your child in that [international] school, that means that you will not make contact with people in your neighborhood because you will bring the kids to school, and you might have contact with other parents at the school because school is a great way to integrate spouses. But then they go back and forth between the school and their houses, but they never get to meet their neighbors. För elever på högre nivåer ser hon emellertid den internationella skolan som en stor tillgång. Dock finns det ofta förväntningar att de barn som går där kommer att följa samma läroplan som de hade i sitt hemland så att de, när de återvänder hem, kan fortsätta skolgången precis som vanligt. Så är inte fallet. Den internationella skolan följer det franska skolsystemet där majoriteten av lektionerna är på franska och ämnena språk, geografi och historia är på modersmålet. Det innebär att barnen måste lära sig franska, och om de skulle vilja gå i en skola som förbereder dem för ett yrke (exempelvis mekaniker eller elektriker) kommer hela utbildningen att vara på franska. Detta är väldigt svårt för många av forskarna som arbetar vid ILL eftersom barnen i början har svårigheter att förstå språket och hänga med i undervisningen. Det är såklart skillnad på vilken inställning familjen har, om de endast ser vistelsen som begränsad kanske de inte vill acceptera den initiala anpassningsperioden eller integreras i det franska systemet. Det är också viktigt att vara öppen med förväntningar när det kommer till boende, säger Elizabeth Moulin. De som kommer till landet vet kanske inte vilken standard de kan förvänta sig på lägenheter och hus, vilket kan vara bra att kunna förbereda sig inför. I Frankrike är det generellt sämre standard på lägenheter än i de nordiska länderna, vilket många inte alltid är beredda på. Intranät som informationskanal Till skillnad från många andra forskningsanläggningar har ILL inte särskilt mycket information om mottagandet på sin hemsida. Det mesta av detta finns på intranätet, såsom tips på kulturaktiviteter, hur saker och ting fungerar och hur man gör med exempelvis skatter. All information finns alltså samlad i olika dokument, men Elizabeth Moulin påpekar att det är skillnad mellan olika nationaliteter beträffande vem som överhuvudtaget kommer att ta del av informationen vilket får en inverkan på hur den bäst kommuniceras: Certain cultures, like I would say the northern cultures if there are documents they are going to go through them, they are going to read them and etcetera. The southern Europe people, they are going to need to hear from it. So they are going to come and ask and if you tell them that it s all on internet, you can find it there, whatever, they don t want to bother going through a document they want the information from your own mouth. So expectation in terms of integration, in terms of giving them information, can be very different accordingly. Lärdomar Att göra människor medvetna om den förändring det innebär att flytta till ett nytt land är A och O enligt Elisabeth Moulin. Även om man flyttar inom Europa är det stora skillnader mellan länder och mellan städer. Det är särskilt viktigt att den medföljande partnern och familjen vet vad de ger sig in på. Att utveckla någonting för den medföljande partnern är därför särskilt viktigt, förutsatt att det finns finansiella möjligheter för det, att erbjuda stöd för att underlätta för medföljande att skaffa sysselsättning alternativt utbildning inom ett nytt område: This is something we really have to pay more attention to, and that might be a real obstacle to mobility, säger Elisabeth Moulin. Genom att ha ett nätverk av företag kan det bli lättare att skapa arbetsmöjligheter för partnern och ILL försöker i dagsläget bygga 26

27 upp ett sådant nätverk. Det har länge funnits begränsade möjligheter att bygga upp sådana nätverk, varför ideella initiativ börjat axla denna roll (se avsnitt 5.5 och 5.6 nedan). 1% logement systemet I Frankrike finns ett särskilt system som är viktigt att ha koll på för att förstå finansieringen av relocationföretag på flera forskningsanläggningar. Detta system är indelat i två delar där den första innefattar inbetalning av medel till en gemensam fond, och den andra är en bidragsdel ur denna fond som är tillägnad just omflyttningskostnader vid lång flytt. Systemet 1 % logement (dvs. 1 % bostad), i Frankrike även känt som PEEC (Participation of Employers in the Construction Effort), föreskriver att varje privat företag utanför jordbrukssektorn med minst tio anställda ska lägga 0,45 % av lönesumman speciellt på att finansiera lån eller stöd till sina anställda, samt 0,50 % till nationella fonder som används för att finansiera olika former av bidrag för boendekostnader vid omlokalisering. Detta deltagande sattes ursprungligen till en hel procent, varför detta lån fortfarande kallas 1 % logement. Samtliga medel som omsätts genom 1 % logement omfördelas genom de insamlande byråerna CIL (ung. Interprofessionella Insamlare av Boende) och CIL (Industri- och Handelskammare). Pengarna används sedan till flera olika former av lån och bidrag. Exempelvis kan anställda låna pengar för en låg ränta på 1 % för att bygga eller renovera en bostad. Mobili-pass Mobili-pass är ett av de olika bidrag som 1 % logement möjliggör. Under perioder av hög arbetslöshet i vissa av landets regioner kan det samtidigt finnas behov av arbetskraft i andra regioner. Människor ser det emellertid som alltför kostsamt att flytta, varför den franska regeringen styrde vissa av pengarna från 1 % logement till olika program så att omflyttningskostnader skulle kunna ersättas. Bidraget gav ersättning för omflyttningstjänster så att företagen skulle kunna erbjuda nyanställda hjälp med att hitta bostad, skriva kontrakt, öppna bankkonton etc. Tanken är att underlätta bytet av bostad vid flytt på grund av yrkesmässiga motiv. Alla som arbetar på ett privat företag utanför jordbrukssektorn med minst 10 anställda kan dra nytta av detta bidrag. En av förutsättningarna är att man ska ha varit tvungen att byta sin huvudsakliga bostad eller skaffat en till bostad i nära anslutning till den nya arbetsplatsen. Avståndet mellan den gamla bostaden och den nya måste vara längre än 70 kilometer. Såväl ILL och ESRF har tack vare detta system kunnat knyta till sig ett eller flera privata relocationföretag som sköter omflyttningen av forskare och anställda vid anläggningarna till låga kostnader. På grund av den nuvarande ekonomiska krisen kommer emellertid vissa aspekter av bidraget förmodligen att ändras och bli beroende av såväl var i Frankrike man bor som hur mycket man tjänar. Detta gör att inte alla blir berättigade till de stöd som mobili-pass erbjuder, vilket blir en utmaning för vissa forskningsanläggningar där det inte finns egna resurser att kompensera detta minskade stöd med. 27

28 5.2 EMBL European Molecular Biology Laboratory (EMBL) är en ideell organisation och forskningsinstitut som finansieras av offentliga forskningsstöd från ett 20-tal medlemsstater. Forskningen vid EMBL bedrivs av cirka 85 oberoende grupper som täcker hela spektrumet av molekylärbiologi. Organisering av mottagande Dominique Lancon är ansvarig för välkomnandet av nyanställda vid EMBL. Innan en forskare anländer till Grenoble ordnar hon med visum, skickar relevanta informationsdokument samt ett välkomstpaket med information om hur det är att leva och bo i Grenoble. När forskaren vet vilket datum som han/hon och eventuellt familjen kommer till Grenoble skickar Dominique Lancon ett dokument där de får fylla i vad de vill ha för typ av boende, hur familjesituationen ser ut och vad de har för behov. EMBL har tillgång till det gästhus för temporärt boende nära anläggningen som drivs av forskningsanläggningen ESRF. De försöker undvika att ordna boende genom fastighetsmäklare eftersom de ofta kräver mycket dokumentation, och dessutom brukar processerna ta lång tid. Därför har EMBL en portfölj med fastighetsägare och hyresvärdar i Grenoble som gärna hyr ut sina möblerade lägenheter till forskare vid anläggningen. Denna portfölj är någonting som har byggts upp under flera år, och när en familj ska komma till Grenoble undersöker Dominique Lancon vad som finns tillgängligt och som kan tänkas passa familjens behov. Dominique Lancon finns alltid tillgänglig för frågor och en gång om året kommer en särskild skatterådgivare till EMBL som hjälper de anställda att fylla i sina deklarationer och betala in sin skatt i Frankrike. EMBL hjälper även till med att ordna skola åt barnen, men det finns inget särskilt stöd för den medföljande partnern. Dominique Lancon berättar att om partnern också är forskare försöker de undersöka om även den personen kan arbeta vid EMBL. I andra fall är det mer problematiskt, eftersom de inte har något nätverk eller utarbetade förfaranden för stöd vid andra yrkeskvalifikationer. EMBL lämnar istället ut kontaktuppgifter till välkomstorganisationer för expats och yrkesnätverk som den medföljande partnern kan vända sig till. Precis som ILL och ESRF erbjuder EMBL franskaklasser till sina anställda genom Alliance Francais. Skillnaden är att EMBL inte står för hela kostnaden, utan täcker 75 % av kursavgiften upp till 600. EMBL samarbetar inte direkt med andra aktörer eller organisationer beträffande mottagande och integrering. De nätverkar däremot med exempelvis ILL och ESRF, och de ska delta i det kommande Forum des Associations som ILL ordnar i juni 2012 där alla nykomlingar bjuds in för att träffa olika organisationer och föreningar i Grenoble. De är också medlemmar i partnerskapsprojektet GIANT vilket beskrivs i avsnitt 5.4. Ekonomiskt stöd Alla anställda vid EMBL som kommer från ett annat land har som tidigare nämnts rätt till en relocation allowance på 500 i månaden. EMBL ersätter också familjen för deras kostnader för resor och flytt i samband med flytten till Grenoble, och de betalar även för en resa tillbaka till familjens hemland vartannat år, ett stöd som kallas home leave. För all personal finns också ekonomiskt stöd till alla familjer beroende på antalet barn, som vanligtvis uppgår till 200 per barn. EMBL tillhör inte det franska systemet och skiljer sig därför från exempelvis ILL och ESRF som därigenom har tillgång till både mobili-pass och till statliga bidrag. EMBL räknas som 28

29 en internationell organisation. Det är därmed EMBL själva som står för alla kostnader och all betalning av ekonomiskt stöd. Hemsida EMBL har ingen information för nyanställda forskare på sin offentliga hemsida. Lärdomar Dominique Landon säger att det största hindret för en bra vistelse i Grenoble ofta är språket, samt att den medföljande partnern inte får ett jobb och vill åka hem. Genom att ta vara på båda dessa aspekter tror hon att integreringen blir lättare och chanserna ökar att familjen kommer att trivas och vilja stanna en längre tid. 29

30 5.3 ESRF The European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) är en gemensam synkrotronanläggning som finansieras av ca 20 europeiska länder. På ESRF arbetar fysiker sida vid sida med kemister och materialforskare. På senare tid har även biologer, läkare, meteorologer, geofysiker och arkeologer blivit vanliga användare. Alison Lafon arbetar på personalavdelningen vid ESRF. Personalavdelningen har ansvaret för att ta emot nyanställda forskare och sköta alla formaliteter beträffande kontraktsskrivning och pappershantering. Organisering av mottagande När ett anställningskontrakt skickas från personalavdelningen till den nyanställde, skickas även en introduktionsguide med all information som forskaren eller annan personal kan tänkas behöva. Där finns bland annat generell information om ESRF, vad man måste veta som anställd vid anläggningen, och hur det är att leva i Frankrike, hur sjukvårdssystemet fungerar etc. Den första dagen när forskaren börjar arbeta vid ESRF är han/hon inbjuden till personalavdelningen där de tar hand om de formaliteter som behöver ordnas, såsom att fylla i papper för att få arbetstillstånd och uppehållstillstånd med mera. De ser till att samla in de dokument och id-handlingar som behövs, och sköter sedan all kontakt med de franska myndigheterna. Likaså tar de hand om ansökan för uppehållstillstånd för den anställdes familj. ESRF erbjuder även franskakurser för såväl anställda som deras familjer helt kostnadsfritt. På ESRF finns en welfare officer som erbjuder hjälp med alla problem som har med olika välfärdsfrågor att göra, till exempel familjebidrag, socialförsäkringar, eller om man upplever problem med de franska myndigheterna. ESRF registrerar automatiskt alla anställda i det franska socialförsäkringssystemet, och de har också en obligatorisk sjukförsäkring som täcker in både den anställde och dennes familj. Liksom ILL arbetar ESRF med ett privat relocationföretag som hjälper de anställda med formaliteter, att finna boende och att finna sig tillrätta i Grenoble. Detta är ingenting som forskarna själva betalar för, utan precis på ILL är det ESRF som betalar för det genom 1 % logement. Detta är det enda typ av stöd som anläggningen får för relocationtjänster till sina anställda. Även nu när förutsättningarna för mobili-pass ändras och blir inkomstberoende, kommer ESRF ändå att erbjuda hjälp att hitta boende till alla. Än så länge har de aldrig haft problem med att finna boende åt någon. Utomstående brukar också höra av sig till ESRF när de har ett hus eller en lägenhet att hyra ut, och personalavdelningen har därför en lista över alla tillgängliga boenden som de kan erbjuda nyanlända i Grenoble. ESRF genomför inga typer av insatser för medföljande partnern. Om exempelvis partnern skulle ansöka om ett jobb på ESRF behandlas denna inte annorlunda än någon annan av kandidaterna. Däremot finns det olika ersättningar som man kan få. Alison Lafon nämner till exempel att om man har barn som är kvar i hemlandet och studerar där, kan forskaren få försörjningsersättning för det barnet. Det finns däremot inga ersättningar för om partnern vill gå en utbildning i Grenoble, exempelvis om dennes kvalifikationer från hemlandet inte accepteras i Frankrike. Ekonomiskt stöd Om forskaren kommer från ett annat land och inte har bott i Frankrike tidigare, har denne rätt till en expatriation allowance, som varierar beroende på familjens storlek. Precis som samtliga franska medborgare har expats rätt att ansöka om bostads- och familjebidrag hos den franska staten. 30

31 Samarbeten ESRF anställer årligen ca 100 forskare på olika nivåer. Forskarna har femårskontrakt medan postdocs och studenter vanligen har ett treårigt kontrakt. Såväl postdocs som studenter är ofta registrerade vid universitetet samtidigt som de arbetar vid ESRF. Anläggningen har dessutom cirka 6000 besökare per år som kommer för att göra experiment på anläggningen. Alison Lafon ansvarar även för att dessa besökare ska ha rätt papper, rätt tillstånd och få boende under sin vistelse. Forskare som besöker antingen ESRF eller ILL har tillgång till ett gästhus som ligger alldeles intill anläggningarna och som erbjuder totalt 173 rum. Detta för att underlätta arbetet och vistelsen för tillfälligt besökande forskare. Boendet betalas av forskarna själva och man kan bo där från en dag upp till två veckor. Tanken är att besökarna ska ha nära till anläggningarna och kunna nyttja dem under den tid de befinner sig i Grenoble. Det är således specifikt tillägnat besökande forskare och är inte till för permanent boende för anställda vid anläggningarna. Informationen om detta gästhus finns tydligt på ESRFs hemsida, men inte på ILLs. Hemsida ESRF beskriver på sin hemsida hur forskarna med hemvist utanför EU samt USA och Japan bör gå tillväga för att söka visum inför sin inresa till Frankrike. ESRF ger dessutom tips på fritidsaktiviteter i Grenoble. Mer information finns i princip inte tillgängligt utan allt som är av relevans för nyanställda får de per post innan de anländer, såsom introduktionsguiden och andra viktiga dokument. ESRF länkar dock till GIANT-initiativets hemsida där mer utförlig information finns tillgänglig. 31

32 Lärdomar I den introduktionsguide som skickas till den nyanställde tillsammans med anställningskontraktet finns omfattande information om ESRF, vad man behöver veta som anställd och som nyinflyttad i Grenoble. Många delar i denna guide skulle lämpa sig väl att inkorporeras på en framtida mottagarportal för att lättillgängliggöra informationen för exempelvis alla anställda och blivande anställda i anslutning till ESS och MAX IV. Utöver mer anläggningsspecifik information såsom lönesystem, arbetstider, sjukvårdsförsäkring och pension, finns även mer allmän fakta som berör det generella livet i Grenoble. Här får man veta hur boende tillfälligt såväl som mer permanent ordnas; vilka regler som gäller för skatter och import; vilka försäkringar som finns och vilka regler som styr dessa; hur man öppnar ett bankkonto, betalar sin skatt eller registrerar en bil; hur skolsystemet fungerar; vilka familjebidrag det finns att söka; samt hur den medföljande partnern kan söka jobb. Introduktionsguiden är pedagogiskt uppbyggd och ger konkreta tips på vad som gäller vid flytten till Frankrike. Exempelvis vad man får ta med sig in i landet och vilka regler och dokument som krävs i sådana fall (om man vill ta med sig ett husdjur eller ett fordon, till exempel). Det personliga intrycket är dock att den matnyttiga information som finns sammanställt i introduktionsguiden hade varit långt mer lättillgängligt i digital form, exempelvis på en webbportal. I tillägg till introduktionsguiden har förlaget No Man s Land publicerat böcker för det specifika ändamålet att underlätta för expats som flyttar till Frankrike att komma in i samhället, med en särskild bok för just Grenoble. Denna bok heter Breaking the Ice och innehåller tips on adjusting to life abroad and becoming more French than the French. Här finns information om hur man får uppehållstillstånd, do s and don ts i kontakter med fransk byråkrati, hur det franska sjukvårdssystemet fungerar, hur man tar körkort och vilka regler som gäller, samt hur skola och utbildning fungerar i Grenoble. Det finns också en introduktion till Grenoble med historia och nutid, samt tips på fritidsaktiviteter, kulturella upplevelser och föreningar som man kan engagera sig i. Bakom boken står en såväl offentliga myndigheter som privata företag i stil med Hewlett Packard och SGS-Thomson. Möjligheter för liknande initiativ i Skåne och Blekinge bör undersökas närmre. 32

33 5.4 GIANT GIANT-projektet är ett partnerskap i Grenoble som syftar till att skapa dynamiska länkar mellan forskning och industri inom områden som kommunikationsteknologi, förnybar energi och miljöproblem, samt biovetenskap och hälsovård. GIANT är ett samarbete mellan åtta internationella institutioner i Grenoble. Bland dessa finns exempelvis forskningsanläggningarna ILL, ESRF och EMBL, men också andra franska forskningsinstitut och akademiska institutioner. Även om syftet ligger på just de teknologiska framstegen och byggande av ett innovationscampus, har GIANT personal som utarbeta olika initiativ för att välkomna forskare och andra anställda till GIANT-institutionerna och underlätta deras integrering. Mottagande av forskare En del i GIANTs arbete är att samla gemensamma resurser för aktiviteter som kan förbättra välkomnandet av människor från andra länder som börjar arbeta vid någon av de deltagande institutionerna. Svårigheten är att genomföra idéerna för sådana aktiviteter eftersom GIANT-projektet ännu är under uppbyggnad och den fysiska infrastrukturen inte finns på plats. The problem is that it is difficult to put in place some concrete actions for something that is in the process of being built, because they don t have the budget to have resources on a permanent basis working on these topics, berättar Nathalie Wildes, HR-rådgivare på ILL och involverad i GIANT under 1,5 års tid. Nathalie Wildes arbete inom GIANT var exempelvis att anordna GIANTs två forum des associations (liknande de som ILL håller i numera) dit nykomlingar bjöds in för att träffa olika föreningar och organisationer som kan vara värdefulla att känna till som ny i Grenoble. Eller som Nathalie Wildes väljer att uttrycka det: This was very well received, because these associations are really there to explain what you can do in Grenoble, it makes you meet people not only expats, but you meet French people who are members 0f these volunteer organizations. So it s easier because you build a network of not only expats but also French people, and you make friends, and there are social events etc. And you can get a lot of advice for anything, for education, etc. Stöd för medföljande partners Nathalie Wildes gör dock en åtskillnad mellan å ena sidan de välkomstinitiativ som dessa introduktionsevent och de välkomstdagar som de olika institutionerna själva ordnar för sina nyanställda, och å andra sidan de initiativ som måste finnas på plats efter att de första stöden inte längre behövs. Alla anläggningar och institut har redan egna relocationtjänster och olika lösningar för att hjälpa nyanställda från andra länder med boende, skolor, bankkonton och så vidare. Tanken var därför att GIANT skulle bistå med någonting utöver detta, ett komplement som kan underlätta integrering. Ett av de viktigaste sådana kompletterande stöd är, enligt Nathalie Wildes, att hjälpa den medföljande partnern att antingen hitta ett arbete, en utbildning eller någon annan form av aktivitet: The problem is when people arrive (usually expatriates), everything is done to help them with accommodation, setting up a bank account and registering to a school. This is great, but you know, this it is done in a few weeks and then after that what usually happens is that the employee will go to his workplace and work fulltime every day. And the spouse is at home and she s alone, and many of them would like to have some kind of activity, and what we have noticed a lot is that if the spouse doesn t have at some point some kind of activity a job or something and she is not 33

34 happy with the situation, [ ] the person will not stay here. The spouse is usually the one who decides if they are going to stay in the place or if they are not going to stay. När Nathalie Wildes arbetade med mottagande på ILL var hon kontaktpersonen för medföljande partners till nyanställda. Hon pratade då med dem om vad de skulle vara intresserade av att göra i Grenoble arbeta, studera, engagera sig ideellt, starta företag och arbetade sedan med de aspekter som behövdes för att de skulle kunna ta sig dit, exempelvis lära sig språket. Hon förklarade också de kulturella aspekterna som finns i arbetssökandet i Frankrike, exempelvis vad rekryterare oftast tittar på, hur man framhäver sig själv, var man hittar jobbannonser och hur arbetsmarknaden ser ut. Det initiativ som Nathalie Wildes främst förespråkar inom GIANT-samarbetet är en tjänst som helt inriktar sig på den medföljande partnern, vilken hon kallar orientation service. Having been myself an expat, I know that if I go somewhere and I can go and see someone who is going to help me out looking for a job and how things work in terms of looking for some activity, I think it makes a whole lot of difference. And I think it is very important because you feel a lot more welcome and integrated. Om det finns finansiella förutsättningar för att erbjuda en sådan här typ av tjänst tror hon att det kan vara väldigt värdefullt. Svårigheten är att hitta rätt resurser i form av personer som kan organisera en sådan här tjänst, eftersom det måste vara någon som själv vet hur det är att vara expat och som samtidigt känner till de lokala förutsättningarna och har bra kontakter med den lokala arbetsmarknaden. Usually the management board of the institute, they don t really invest in a fulltime resource to do that. It s usually people from the human resources department who kind of help out a little bit whenever they can, but it s important to really dedicate someone to do that. Nathalie Wildes säger att det finns andra forskningsanläggningar där den medföljande partnern får någon form av lön, samt gratis språkkurser. Att språkkurser är viktigt ser hon som självklart de är en central del om man verkligen vill integreras i samhället men hon tror inte att idén att ge bort löner är särskilt konstruktiv i längden. Ett sätt att lösa problematiken med sysselsättning för medföljande partners finns exempelvis hos the European Space Agency (ESA), där man har avsatt ett visst antal tillfälliga jobb just för dessa partners. När expats kommer till ESA får partnern en lista på tillgängliga arbeten inom institutet som de kan söka och som de har förtur på. Det är, återigen, en kostnadsfråga huruvida det kan erbjudas, men Nathalie Wildes tror att det finns mycket att vinna på att göra så att den medföljande partnern trivs och känner sig aktiv och delaktig på den nya platsen. Andra varianter på detta upplägg är att ha någon som på heltid söker jobb åt dessa partners. all the expatriates, people I have spoken to here and I have spoken to many they all have this issue. All of them. [ ] If you don t help, then you have the risk that after a while, these people get bored or they get fed up, and then they will think about leaving. Ett bra sätt kan också vara Working Women s Network Grenoble (se avsnitt 5.6), som är ett nätverk för yrkeskvinnor i Grenoble. I sådana nätverk handlar det inte om att någon ska erbjuda en ett jobb, utan om att man själv ska vara aktiv och delta på de olika seminarierna och mötena. Organisering av mottagande I dagsläget är det svårt att säga huruvida tjänsten för medföljande partners kommer att lanseras när byggnationen av GIANTs campus står färdigt. Det är först när den grundläggande infrastrukturen finns på plats som man kan börja titta på de tvärfunktionella 34

35 projekten, och det kan då vara möjligt att dessa idéer kommer tillbaka. Nathalie Wildes tror dessutom att dessa behov kommer att bli ännu tydligare när antalet anställda från utlandet ökar. Det finns dock vissa faror med att erbjuda för mycket stöd, säger Nathalie Wildes. Hon exemplifierar med Japan, där det finns en form av VIP-tjänst som innebär att man får en personlig assistent som hjälper en med allt hela dagen. Risken finns att ett sådant alltför omfattande stöd ger omvänd effekt, eftersom alltför mycket hjälp kan skapa passivitet: To integrate into a new country, it takes a personal effort. If you have everything done for you, you are not going to make the effort. GIANT-projektet är finansierat av alla samarbetspartners som bidrar med pengar i förhållande till sin storlek, det vill säga beroende på hur många som arbetar där. Utöver det bidrar även den franska staten och kommunen en hel del de statliga bidragen utgör majoriteten av GIANTs budget. Detta eftersom det finns ett stort intresse av projektet som kan bidra till utveckling och skapa stora arbetsmöjligheter i området. I dagsläget görs ingenting centralt för alla medverkande institutioner, utan var och en har sin egen mottagningsorganisation. Tanken är emellertid att i framtiden pola resurser för att skapa en allmän funktion som kan sköta vissa av dessa aspekter såsom partnerfrågan. Hemsida GIANT har på sin hemsida omfattande information för nyanlända personer inom medlemsorganisationerna, såsom boende, kulturella aktiviteter, studentliv, utbildning och barnomsorg, samt praktisk information kring hur skattesystemet fungerar, hur man går tillväga för att öppna bankkonto, skaffa sjukförsäkring, få visum och uppehållstillstånd, samt få franskt körkort, etc. Här finns dessutom länkar till ideella organisationer som välkomnar personer som nyligen flyttat till Grenoble. Exempel på sådana organisationer är Open House och Working Women s Network Grenoble (WWNG) (se avsnitt 5.5 och 5.6). 35

36 5.5 Open House Open House är en ideell och opolitisk sammanslutning som bildades 1987 för att stödja den växande engelsktalande befolkningen i Grenoble och omgivande område. För närvarande har organisationen mer än 150 medlemmar från 27 länder. Medlemmarna delar det engelska språket och det faktum att de nu lever eller har levt som expats. Organisationens syfte Tanken med Open House är att underlätta övergången som nyinflyttad till Grenoble. Open House svarar på frågor, visar runt i Grenoble och fungerar som ett stöd. Syftet är att vara en social mötesplats för att få utländska experter att känna sig välkomna i Grenoble. Open House erbjuder aktiviteter för människor i alla åldrar såsom barnkalas, utomhusaktiviteter, vinprovningar, luncher, bokgrupper och kaffemöten där man kan lära känna såväl engelsktalande som fransktalande i Grenoble. Dessa ideella krafter är något som bör främjas då de fyller en viktig funktion i arbetet med att skapa nätverk mellan de forskare som tagit anställning på en större forskningsanläggning och andra grupper i samhället. Målgrupp För att bli medlem i Open House måste man vara engelskspråkig. Patty Ferreira, ordförande för Open House, säger att en stor andel av medlemmarna är forskare eftersom Grenoble, som ibland omnämns som Frankrikes Silicon Valley, attraherar många forskare från andra länder. Organisation Open House drivs helt och håller av medlemsavgifter utan några subventioner eller stöd ifrån vare sig sponsorer eller kommunen. Medlemsavgiften är 28 per år och täcker in hela familjen. Alla som arbetar med Open House gör det som volontärer, även styrelsen som består av tio personer. Normalt är även organisationens aktiviteter kostnadsfria, förutsatt att det inte är ett större event där det ibland tas ut en avgift. Någon enstaka gång har Open House ordnat tillställningar tillsammans med en annan organisation och delat på kostnaderna, men det händer sällan. I juni kommer Open House emellertid att medverka i det föreningsforum som anordnas av ILL. Hemsida Patty Ferreira tror att organisationens webbkalender är viktig, dels för att uppmärksamma medlemmarna på de olika aktiviteter som finns och när de äger rum, men också för att se vilka aktiviteter som passar den enskilda individen eller familjen (se bild). På Open Houses hemsida finns även bra information om exempelvis skolor, andra föreningar, och engelska bokhandlare. 36

37 37

38 5.6 Working Women s Network Grenoble Working Women s Network Grenoble (WWNG) är en sammanslutning av engelskspråkiga yrkeskvinnor som lever och arbetar i Grenoble-området. Nätverket syftar till att bygga och underhålla kontakter såväl affärsmässiga som personliga som kan vara av värde i arbete och i karriär. WWNG är en icke-vinstdrivande organisation som består av medlemmar från ett dussin olika länder som till yrket är alltifrån chefer, akademiker, konsulter och entreprenörer. WWNG ordnar månadsmöten, seminarier och workshops med fokus på personlig eller yrkesmässig utveckling, samt specialprogram med inbjudna föreläsare. Organisationens syfte Syftet med organisationen är inte att fungera som en välkomstorganisation, utan som ett stöd för professionella kvinnor som antingen arbetar i Grenoble, eller som har flyttat dit och ännu inte funnit arbete. Mickey Farrance, som grundade WWNG 2004, säger att för många särskilt amerikaner är ens yrke en del av ens identitet: What you do is who you are. When that changes you feel lost. Genom att gå med i ett nätverk som WWNG kan engelskspråkiga kvinnor i Grenoble lära känna andra yrkesverksamma och få en inblick i hur saker och ting fungerar på arbetsmarknaden. Därmed fungerar nätverket särskilt som en länk till yrkeslivet och till andra yrkesverksamma kvinnor. Just detta var en av anledningen till att Mickey Farrance startade WWNG för åtta år sedan: There were so many of us who were professionals and who felt like we were trapped and stuck and losing ground in the professional world. And we didn t want to do that. På så sätt upprätthålls även yrkeskontakter och känslan av deltagande i yrkeslivet. Men om syftet är att få vänner och integreras i Grenoble, hänvisar WWNG till Open House som har mer av en generell välkomst- och integrationsfunktion. Mickey Farrance tror att en anledning till att WWNG fungerar väl är att deras uppdrag har varit tydlig från början. Denna verksamhetsidé, mission statement, upprepas vid varje träff för att nätverket ska bibehålla sin grundfokus medlemmarna är där för att hjälpa varandra, och det är det nätverket och dess aktiviteter ska fokusera kring. För att hjälpa varandra måste de kunna uttrycka vad de är i behov av, och därför måste medlemmarna ges utrymme för detta. I början av varje möte får alla deltagare därmed berätta vad de har för yrkesmässiga tankar, planer, behov och vad de är specialiserade inom och kan erbjuda, varpå övriga deltagare kan bemöta detta. Exempelvis jag känner någon som vet någonting om detta, jag ger dig kontaktuppgifterna som du behöver. Eller har någon varit i en liknande situation och kan dela med sig av sina erfarenheter. Just det faktum att nätverket inte är inriktat på ett enda yrke eller en enda bransch, utan består av såväl forskare, egenföretagare, lärare, läkare och kvinnor som ännu inte hittat sin plats i Grenoble, gör att medlemmarna har mycket att lära av varandra. Nätverket har ett särskilt program anpassat för kvinnor som håller på att anpassa sig till sin nya miljö, kallat Professional Enrichment Program (PEP). Medlemmar som går PEP får lära sig att förbättra sina nätverksfärdigheter både på engelska och på franska, de får fokusera på sin karriärutveckling och sätta upp mål för både sitt arbete och sitt liv i övrigt. Målgrupp Mickey Farrance är noga med att understryka att WWNGs syfte inte är att hjälpa kvinnorna att få jobb. Hon säger att man snarare ska se WWNG som en kompletterande resurs för nykomlingar. De finns där som ett stöd, och alla dess medlemmar är välbekanta med det uppbrott det innebär att lämna sitt gamla arbete och befinna sig på en ny plats där man kanske inte kan arbeta på samma sätt som tidigare. Många av dessa kvinnor har kommit till 38

39 Grenoble som medföljande hustrur till män som fått arbete i staden. We welcome women who feel professionally lost, who are in transition, säger Mickey Farrance. Organisation WWNG drivs helt ideellt och oberoende av vare sig subventioner eller företagsstöd. Alla program och all verksamhet betalas genom medlemsavgifter. Eftersom medlemmarna hjälper varandra individuellt är också majoriteten av medlemskapen individuella. Ett sådant medlemskap för privatpersoner kostar 65. WWNG har emellertid företagsmedlemskap, vilket innebär att ett företag, en förening eller en organisation kan vara medlem i nätverket till en kostnad av 110. Detta gör att alla kvinnor som arbetar på företaget är välkomna på nätverkets möten och får, liksom övriga medlemmar, delta vid seminarier och dylikt för reducerat medlemspris (i de fall aktiviteten kostar någonting). Exempel på medlemsorganisationer är den kommunala inrättningen La Maison de l International de Grenoble och forskningsanläggningen Institut Laue-Langevin (ILL). Utöver dessa är den vanligaste sortens företagssmedlemmar småföretag ägda av kvinnor. Marknadsföring De flesta hör talas om WWNG genom vänner och bekanta. Nätverket arbetar inte med marknadsföring även om de emellanåt dyker upp i den engelskspråkiga pressen i Grenoble genom någon av sina aktiviteter. I dagsläget har WWNG ett 70-tal medlemmar från totalt 15 olika länder. En viktig aspekt i nätverket är att ungefär hälften av medlemmarna är fransmän, vilket är av betydelse för att skapa länkar till det franska samhället. Många av dessa har internationell erfarenhet och vet vad det innebär att arbeta och bo i ett främmande land. Hemsida WWNG är ett nätverk och tanken är att medlemmarna genom sina möten ska knyta kontakter och växa i sina yrkesroller. Av den anledningen är hemsidan uppbyggd för att skapa en förståelse varför den här typen av möten behövs och vad de kan leda till. 39

40 Reflektioner kring integration Mickey Farrance berättar att det finns två olika ståndpunkter att förhålla sig till när man är nyinflyttad i ett främmande land. Antingen vill man inte ta hjälp av några organisationer såsom WWNG eller Open House då man försöker undvika andra engelskspråkiga och istället vill integreras i samhället till 100 procent. Eller så är man rädd för det främmande, att man inte kan språket, inte vet hur någonting fungerar och bara vill umgås med engelskspråkiga och aldrig integreras. Mickey Farrance tror inte att det behöver vara det ena eller andra, utan ser mottagarorganisationerna och nätverk som WWNG som ett sätt att få hjälp i början när man inte kan språket och inte känner någon: Integrating into French society integrating into any foreign society the more you can meet people who have a foot in both worlds the more they re going to help you move over into that. So getting integrated into France means getting friends with people who are already integrated here, and making friends with French people who are fully aware of what it s like to be a foreigner. That s a great transition! För Mickey Farrance själv har Open House varit av stor betydelse, särskilt eftersom organisationen har franska medlemmar som själva har bott utomlands. På så sätt blev integreringen lättare och mer naturlig. WWNG har också en viktig roll att fylla, anser hon, eftersom det står för en annan bit som välkomstorganisationer inte alltid omfattar: One of the things I think is important for spouses is that there is all this family stuff that they have to adjust to, but also there is this loss of professional identity. So if an organization like ours exists, that s a great resource to offer these spouses. And it s not always the case that that exists. If it exists that is great, then that should be part of the relocation package that is offered to the family that s relocating. 40

41 6. Cadarache Cadarache i södra Frankrike är en intressant fallstudie då det rör sig om en region som bygger upp sin mottagarorganisation från grunden, samtidigt som man har ett tydligt fokus på de företag som vinner upphandlingar för bygget av forskningsanläggningen ITER. Erfarenheter kring detta arbete är särskilt relevanta för Skåne och Blekinge i relation till bygget av ESS och MAX IV och det stöd som utländska leverantörer kan antas ha. 6.1 Agence ITER France Fusionsreaktorn ITER är en forskningsanläggning i södra Frankrike som började byggas år 2007 och vars uppbyggnadsfas förväntas pågå i tio års tid. Den operationella fasen är sedan planerad att pågå i 20 år innan anläggningen tas ur bruk. ITER är en internationell organisation med medlemmarna EU, Kina, Sydkorea, USA, Ryssland, Indien och Japan. Som värdland för ITER har den franska regeringen inrättat ett särskilt organ för att fungera som värd för anläggningen. Agence ITER France grundades 2006 och har bland annat haft som uppdrag att övervaka bygget av ITER, och inom ramen för detta organ skapades även ett Welcome Office för att underlätta omlokalisering av forskare, ingenjörer och annan personal som flyttar till Frankrike för att börja arbeta på ITER. Organisationens syfte Emmanuelle Bellange var med och startade AIF Welcome Office för sex år sedan och är idag chef på enheten. Hon berättar att AIF Welcome Office sedan starten har haft tre grundläggande uppdrag: att hjälpa nyanställda med formaliteter, att hjälpa till att finna boende, samt att erbjuda franskakurser till såväl anställda som deras partners. Detta stöd har enbart riktat sig till anställda inom ITER-organisationen, men för ett år sedan tillkom ytterligare ett uppdrag: att hjälpa de företag och deras anställda som är involverade i själva byggandet av anläggningen. AIF Welcome Office är organiserad som en one stop shop med expertis inom internationell mobilitet. Stödet till de ITER-anställda skiljer sig från det stöd som erbjuds till företagen och deras anställda. När någon anställs av ITER får AIF Welcome Office en lista med information i syfte att kunna anpassa deras tjänster till de specifika förutsättningarna. Den nyanställde och eventuell familj får sedan hjälp med alla formaliteter såsom migrationspapper, franskt körkort och uppehållstillstånd. Särskilda procedurer har inrättas med de franska myndigheterna för alla dessa förfaranden, och Emmanuelle Bellange berättar att hon förhandlade med utrikesdepartementet för att kunna underlätta utlänningars ankomst till Frankrike. Exempelvis är de olika tillstånden behäftade med vissa förmåner, såsom skattelättnader. Detta är möjligt tack vare att ITER är en internationell organisation och därmed har ett särskilt avtal med den franska staten med särskilda förmåner och privilegier. AIF Welcome Office erbjuder även anställda hjälp med att hitta boende via tre privata relocationföretag. Dessa valdes ut tillsammans med WOIC (se avsnitt 6.2) efter vissa kriterier. Alla dessa tjänster är helt kostnadsfria för de anställda och betalas därmed av AIF. De anställda och deras partners har också tillgång till gratis franskakurser. Barn till anställda på ITER hänvisas till den offentliga internationella skola som byggdes Skolan erbjuder en tvåspråkig läroplan och underlättar därmed för anställda som flyttar till Cadarache med sina familjer. Skolan är tillgänglig för alla barn mellan tre och arton år. 41

42 AIF erbjuder inget specifikt stöd till medföljande partners, men Emmanuelle Bellange säger att de försöker ordna sociala aktiviteter såsom upptäckardagar i regionen, seminarier och interkulturella aktiviteter. Även om AIF skulle kunna hjälpa partners med att leta jobb, finns det ofta faktorer som förhindrar det: Generally the spouses cannot work in France because they don t speak the language, säger Emmanuelle Bellange. Vad beträffar företag som har kontrakt med ITER och arbetar med uppbyggnaden av anläggningen är AIF Welcome Office ansvarigt för att underlätta att hitta boende för deras anställda. Företagen hänvisas sedan till relocationföretagen för övriga tjänster som de måste bekosta själva. Vilket stöd anställda vid dessa företag får beror således till större delen på företagen själva än på AIF. Ekonomiskt stöd Det ekonomiska stöd som ges till anställda expats betalas ut av ITER-organisationen och AIF är således inte involverad i detta. Emmanuelle Bellange berättar att det finns ett expatriation allowance som består av två månadslöner och som ges för att hjälpa familjerna att flytta och etablera sig i Frankrike. Dessutom får de ett family/children allowance varje månad som beror på hur många barn familjen har. Målgrupp AIF riktar sig främst till de anställda inom ITER-organisationen, men har som nämnt ovan det senaste året utökat spridningen till att även i viss mån innefatta företag som är med och bygger anläggningen. Organisation All AIFs verksamhet bekostas av den franska staten och är alltså inte ett initiativ av de internationella medlemsländerna. Det är även den franska staten som har finansierat byggandet av den internationella skola som finns i Manosque som färdigställdes ITER har som internationell organisation inte tillgång till mobili-pass och betalar inte heller någon 1 % logement (liksom EMBL). Utöver de tre relocationföretagen och de franska myndigheterna samarbetar AIF även med de 41 kommuner som finns runtom ITER, med vilka de kartlägger olika boenden som presenteras för anställda de externa företagen. Hemsida AIFs hemsida är konkret och lättnavigerad. Den är inte speciellt estetiskt utformas men den är funktionell och har övergripande information om de moment som ingår vid en flytt till ett nytt land, såsom menyn i bilden nedan visar. 42

43 43

44 6.2 WOIC Welcome Office for International Companies (WOIC) är ett särskilt initiativ i regionen Provence-Alpes-Côte d Azur (PACA) med syfte att stödja omlokaliseringen av företag involverade i byggnationen ITER och området förnybar energi. Initiativtagarna är det regionala rådet samt de tio offentliga utvecklingsbyråer som finns i regionen. Organisationens syfte WOIC grundades för att underlätta företagens etableringsprocess i PACA genom att erbjuda stöd med att exempelvis finna mark/kontor i regionen, finna finansiering, identifiera partners, koppla samman med underleverantörer/arbetskraft, sjösätta projektet och omlokalisera personal. Figuren nedan illustrerar vilka komponenter som ingår i den här processen varpå de förklaras mer detaljerat. Hjälpa med personalflytt Finna kontor/mark Lansera och utveckla verksamheten Ditt start-up projekt Erhålla finansiering Hitta personalresurser Identifiera partners Förstå den ekonomiska kontexten handlar om att hantera de juridiska krav som finns beträffande beskattning och företagsstatus; skapa en förståelse för vad Frankrike kan erbjuda samt hur den regionala ekonomiska miljön ser ut vilka som är de största aktörerna, vilka specialiteter som finns i regionen, regionala kluster, ekonomiska organisationer och offentliga organ. Hitta kontor/mark innebär att diskutera vad som efterfrågas och vilka krav man har på platsen. WOIC mobiliserar sina partners för att identifiera alla typer av 44

45 faciliteter som är tillgängliga (inkubatorer, kontor, arbetslokaler, lagerlokaler och mark) och ordnar sedan ett besök på platsen. För att strukturera projektets finansiering görs en analys för att se om företaget har rätt till någon form av start-up-bidrag eller offentlig finansiering, samt om det finns privata aktörer som är intresserade av att investera i företaget. Identifiering av partners sker genom en skanning av leverantörer och underleverantörer både i regionen och nationellt. Om det handlar om uppköp av existerande företag försöker WOIC att kontakta intressanta sådana, liksom vid köp av fastigheter. För att hitta personalresurser gör WOIC en analys över projektets HR-plan och hur genomförbar den är i förhållande till resten av projektet. De ger också information om anställningsregleringar, designar och implementerar utbildningsplaner och kurser för nyanställda, samt ger generell rådgivning kring finansieringen av personal. Lansering och utveckling av verksamheten sker genom ett offentliggörande av verksamheten hos aktuella myndigheter; integrering i den regionala ekonomin med bland annat kontakt med klusterinitiativ och yrkesförbund; kontakter med exempelvis advokater, konsulter och tolkar; samt publicitet genom exempelvis maillistor, hemsidor och presshantering. När det är aktuellt med personalflytt kan WOIC guida personalen beträffande arbetstillstånd, migrationsprocedurer och skattesystem. De hjälper till att hitta boende, antingen temporära eller mer permanenta, rekommenderar relocationföretag eller ger kontaktuppgifter till fastighetsmäklare. Organisation Samarbetet finansieras till hälften av det regionala rådet, och resterande hälften av lokala utvecklingsbyråer (Economic Development Agencies) som också är offentligt finansierade. WOIC samarbetar med andra aktörer genom ett nätverk av offentliga regionala enheter kallat <<réseau régional d attractivité ITER et énergies nouvelles>> (ung. regionalt nätverk attraktivt för ITER och förnybara energier). Inom nätverket organiseras sedan strategierna för företagen beroende på deras behov. I nätverket ingår också ITER-organisationen, Agence ITER France, lokala och regionala myndigheter, samt olika regionala kluster såsom Capénergies. I nätverket finns även ett samspel med olika ekonomiska aktörer, exempelvis handelskammare, förbund, och små- och medelstora företag. Hervé Graulier säger att man kan se WOIC som sammanlänkat med Agence ITER France i den bemärkelse att de båda hjälper företag att etablera sig antingen inom anläggningen (Agence ITER France) eller utanför anläggningen (WOIC). De har dessutom gemensamt ett partneravtal med tre relocationföretag som företag med ett projekt med eller kring ITER kan använda sig av. Dessa företag är privata och måste därmed bekostas av företagen själva. Målgrupp WOICs målgrupp består av företag som på olika sätt har länkar till ITER och som ska förlägga sin verksamhet till anläggningsplatsen under uppbyggnadsfasen. WOICs kontakter med företagen sker i ungefär lika delar genom telefon, mail och kontorsbesök. Under de tre senaste åren har cirka 300 företag kontaktat WOIC, varav 60 projekt har lanserats. Hervé Graulier säger att hittills har 10 av dessa blivit stora framgångar. När ett företag planerar att starta någon form av aktivitet kring ITER är det WOIC som är ansvarigt för detta. Den service som WOIC erbjuder är generellt gratis, bortsett från om det 45

46 är en särskild tjänst som ges av en privat aktör i nätverket. Alla tjänster är individuellt anpassade efter de olika företagens behov, och all information behandlas konfidentiellt. Hemsida Hervé Graulier ser WOICs hemsida som ett viktigt verktyg där folk ofta får en första vetskap om WOIC, men även olika aktörer i nätverket och olika uppdrag utomlands har hjälpt till att sprida information om vad WOIC gör och vad de kan hjälpa till med. Även om WOICs webbsida ger information om organisationen, är den inte särskilt utarbetad i dagsläget och WOIC finns främst med som en subkategori på hemsidan Invest in PACA. 46

47 7. Genève Staden Genève i Schweiz är trots sin ringa storlek hemvist för ett stort antal internationella organisationers huvudkontor såsom Förenta Nationernas Europakontor, Världshälsoorganisationen, Röda Korset med flera. Väster om staden är forskningsanläggningen CERN belägen, vars personal till viss del är bosatta i Genève. Sammantaget bildar detta en verkligt internationell stad, med stort behov av olika typer av mottagarorganisationer. Nedan beskrivs det initiativ som offentliga myndigheter på regional nivå tagit i frågan. 7.1 CAGI The Geneva Welcome Centre (CAGI) grundades 1996 av Schweiziska edsförbundet och kantonen Genève, med stöd av nationella och lokala enheter, såväl offentliga som privata som fortfarande är partners i organisationen. Organisationens syfte Syftet med CAGI är att underlätta integrationen i Genève bland internationella tjänstemän, medlemmar av permanenta beskickningar, konsulat och icke-statliga organisationer samt deras familjer. De erbjuder praktiskt stöd till nykomlingar såsom boende och skola, och svarar på allmänna frågor. CAGI organiserar och stöder också kulturella och sociala evenemang som främjar utbyte mellan det internationella och det lokala samhället. De olika evenemangen är ofta temakvällar tematiserade efter olika länder. Gregory Bozzetti, som är ansvarig på GAGIs Housing Exchange Program, berättar att CAGI fram till förra året försökte ha så många tillställningar som möjligt kostnadsfria. De insåg dock att det var svårt att hålla en hög kvalitet på det sättet, varför man nu tar betalt runt 20 CHF (schweiziska francs), cirka 16, för ett event men då ingår också välkomstdrink, mat och underhållning, vilket inte var fallet tidigare. It is more interesting for people to pay a little and have access to more interesting things, säger Gregory Bozzetti. CAGI har ett Housing Exchange Program som skapades i samarbete med olika fastighetsförmedlare I form av the Associations of Real Estate Agents, the Union Suisse des Professionnels de l'immobilier Genève/USPI Genève (Swiss Association of Real Estate Agents), och the Chambre Genevoise Immobilière (CGI). Här får nyanlända information och hjälp med att söka boende i Genève och CAGI har resurser genom såväl de partners som verkar i fastighetsbranschen och genom att människor med tillgängliga bostäder hör av sig till CAGI. Det är gratis för exempelvis hyresvärdar att annonsera sina lägenheter hos CAGI, vilket vanligtvis kostar pengar på andra håll i Genève. CAGI erbjuder dessutom hjälp med att hitta kontor, granska leasingavtal och att agera som en mellanhand i händelse av tvist rörande bostad. Denna tjänst kostar ingenting för de bostadssökande men är endast riktad till CAGIS ursprungliga målgrupp (beskrivs nedan). Dock är den inte tillgänglig för anställda vid exempelvis multinationella företag, eftersom de i flesta fall arbetar med lokala relocationföretag. Målgrupp CAGI grundades särskilt för anställda vid internationella organisationer, idrottsföreningar, konsulat och frivilligorganisationer. Nuförtiden tar de även emot anställda från multinationella företag (dock ej för hjälp med boende). 47

48 Organisation CAGI har olika typer av partners: grundande partners, associerade parters och sympatiserande parters. Rollerna mellan dem varierar, men de bidrar alla med finansiellt och materiellt stöd i olika utsträckning. Schweiziska edsförbundet och kantonen Genève grundade organisationen med det särskilda intresset att marknadsföra Genève som en internationell stad. Exempel på associated partners är the Swiss Association of Real Estate Agents (USPI Geneva), Genève Stad och den schweiziska posten. För att bli associated partner måste man donera minst CHF till CAGI, vilket motsvarar ungefär Dessa pengar ges utan krav på direkt motprestation från CAGIs sida. Gregory Bozzetti säger att CAGIs arbete ligger i partnernas intresse, och att de i gengäld har partnerns länk på sin hemsida och deras logo synlig vid större event. Sympatiserande partners består av exempelvis Genèves Handelskammare, Turistkontoret i Vaud och Cantonal Bank of Geneva, och de donerar minst 5000 CHF (drygt 4160) antingen i direkta pengar eller i form av material eller tjänster. Materiellt stöd kan exempelvis bestå av finare broschyrer från turistbyrån som på så sätt finns tillgängliga direkt hos CAGI. Gregory Bozzetti är noga med att poängtera att partnerna inte har någon fördel framför andra företag eller organisationer när det gäller att rekommendera tjänster till nykomlingar. Även om de samarbetar med partners i bland annat Housing Exchange Program innebär det inte att CAGI begränsar sig till bostäder som endast partnerna inom fastighetsbranschen kan erbjuda. Marknadsföring Mycket av organisationens marknadsföring sker i samband med deras regelbundna tillställningar. Dessa tillställningar ordnas av CAGI Events Service som skapades 2005, med målet att stödja sociala och kulturella events som uppmuntrar till utbyte mellan det internationella och det lokala samhället, såväl som att framställa det internationella Genève i positiv dager i lokalsamhället. Andra typer av marknadsföring är organisationens hemsida, broschyrer och nyhetsbrev. Det främsta sättet på vilket organisationens rykte sprids, är emellertid genom word of mouth. Hemsida På CAGIs hemsida finns mycket praktisk information om exempelvis hur skolsystemet fungerar, länkar till olika aktiviteter och sportklubbar, länkar till arbetsförmedlingar, språkskolor och tips på var anställningsannonser sätts ut, samt kontaktuppgifter till bland annat polis och banker. 48

49 På hemsidan finns dessutom ett forum där medlemmar kan dela sina erfarenheter och utbyta tips och råd. Likaså kan man lägga upp annonser för andrahandssaker såsom möbler, hushållsartiklar och cyklar. Eftersom alla delar samma erfarenhet och alla pratar engelska, blir innehållet väldigt lättillgängligt. På CAGI BlogCultural Kiosk finns information om alla kulturella evenemang som finns i Genève. Allt står på både engelska, och denna blogg drivs i samarbete med Schweiz Turism, Genève Turism, Kongressbyrån samt Vaud Turistkontor. 49

50 Lärdomar Gregory Bozzetti betonar särskilt värdet av att ha en tydlig och informativ hemsida. Det är ett grundläggande verktyg men det kan klargöra många frågor som individer kan ha inför sin flytt. A website must be as complete as possible; I have questions about bringing my dog, bringing my car, where can I buy these where can I get that? This is really something important, säger han. Vidare bör man inte vara främmande för att involvera privata aktörer i organisationens arbete samt att koppla på andra offentliga initiativ. Ett konkret exempel på det senare är att involvera marknadsförings- eller turistinsatserna i en stad/region med den information som finns på en webbportal för mottagande. För mottagarorganisationen i Skåne och Blekinge skulle detta exempelvis innefatta att Tourism in Skåne och Visit Blekinge är delaktig i att presentera vad som är på gång regionen och presentera dess rekreationsmöjligheter på ett förtjänstfullt sätt. 50

51 8. Hamburg I fallstudien för Hamburg ligger fokus på hur tre olika aktörer forskningsanläggningen DESY, universitetet och offentliga myndigheter samverkar kring mottagandet av internationell arbetskraft och vilken roll respektive aktör har. De tre initiativ som beskrivs är i tur och ordning DESY, Hamburg universitet och Hamburg Welcome Center. I fallstudien i Hamburg framhävdes även ett avgränsat initiativ i Berlin, vilket beskrivs kortfattat i avsnitt DESY Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY) grundades 1959 i Hamburg och är ett offentligt finansierat nationellt forskningscenter. Budgeten ligger på 192 miljoner där 90 procent kommer från nationell nivå (German Federal Ministry of Education and Research) och 10 procent kommer från statlig nivå (City of Hamburg och Federal State of Brandenburg). Organisering av mottagande Inom DESY finns en särskild gästtjänst bestående av International Office, Hostel Office och ett Housing Office, som alla finansieras helt av DESY. International Office förser gästforskare med information, rådgivning och stöd. De hjälper till med visum, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, sjukförsäkring, ansvarsförsäkring, betalningar och resekostnader, samt skoloch dagisregistrering. International Office samarbetar med Hamburg Welcome Center (se avsnitt 8.3 nedan) och har nära kontakter med det departement som är ansvarigt för det område där DESY ligger, Hamburg-Altona. När man ska ansöka om olika tillstånd samlar således personalen vid International Office relevanta dokument och lämnar till Hamburg- Altona för att få de tillstånd och godkännande som behövs. På DESY ges emellertid inget stöd för medföljande partner, såsom det som finns vid universitetet i Hamburg (se avsnitt 8.2). Hostel Office hanterar on-site boende för gästforskare i upp till två veckor (med möjlighet till förlängning till fyra veckor). Housing Office däremot är till för mer långsiktigt anställda forskare, och hjälper såväl forskare, studenter och övrig personal med boende utanför anläggningen. Uwe Sassenberg är projektledare på DESY och menar att anläggningen hjälper forskare att hitta boende i upp till ett halvår, men sedan måste de själva ordna eget boende om de ska stanna i Hamburg en längre tid än så. Fokus ligger nämligen främst på besökande forskare, men de erbjuder samma grundstöd till anställda forskare. Tanken med gästtjänsten (International Office, Hostel Office, Housing Office) är att den ska vara den centrala kontaktpunkten för alla besökare, såväl tyska som utländska oavsett om de är gästforskare, konferensdeltagare eller sommarstudenter. Uwe Sassenberg säger dock att detta upplägg kan vara problematiskt för de med längre kontrakt som flyttar till Hamburg för att arbeta vid DESY: Workers that stay a longer time have more problems. Anyhow they have this standardized service for external users. We haven t that much service for longrunning contracts [ ] Normally we have less support as compared to the University of Hamburg for example. But anyhow they can use the Hamburg Welcome Center because then they get the whole package of services from Hamburg for moving persons to Hamburg. 51

52 Det finns således tydliga kopplingar och samverkanspunkter mellan DESY och offentliga initiativ som Hamburg Welcome Center. På anläggningsområdet finns dessutom det tvåspråkiga (engelska och tyska) dagiset Kinderwelt e.v. där man kan ansöka om plats för alla barn från ett år och uppåt. Dagiset fungerar även som ett fritidshem för barn som behöver tillsyn efter skolan. Hemsida DESYs hemsida är enkel men tydlig. Här presenteras International Office, Housing Office och Hostel Office och vad de kan erbjuda för stöd till anställda. På hemsidan kan man även ladda ner en broschyr som visar vad som finns på DESY Campus (bibliotek, caféer, restauranger, IT-service etc), samt generell information om bankkonto, skolsystem, dagis, fritidsaktiviteter och kulturella evenemang. 52

53 8.2 Dual Career Hamburg Universitet har sedan 1,5 år tillbaka ett så kallat Dual Career Office. Detta är inspirerat av USA där liknande funktioner har funnits sedan lång tid tillbaka och som blivit alltmer vanligt på tyska universitet. När en professor flyttar till Hamburg för att börja arbeta på universitetet finns Dual Career Office där för att hjälpa professorns partner att hitta ett arbete. Det blir allt vanligare att den andre personen i relationen också har en egen akademisk karriär, varför stöd till denne är viktigt för att paret ska trivas i Hamburg. More and more the professors partners also try to have an academic career. And they say: If you move there, I also want to continue my career, säger Kerstin Bartling, ansvarig för Service for Newly Appointed Professors vid Hamburg Universitet där Dual Career ingår. Organisationens syfte Den största anledningen till att professorer tackar nej till att komma och arbeta vid universitetet är just att partnern inte har något arbete i staden. Att lyckas fånga upp dem och erbjuda stöd i den här processen ses därmed som värdefullt för att lyckas knyta till sig duktiga professorer. Dual Career kan inte garantera ett jobb, men hjälper till att fylla i ansökningar och ta fram kontakter till företag och universitet. Förra året fick 50 professorer stöd via dessa tjänster vid Hamburg Universitet. Privata relocationföretag arbetar ofta för företag med att på mer detaljerad nivå hjälpa människor från andra länder vid flytt genom att följa med och fylla i papper, gå med på lägenhetsvisning etc. Detta kan inte universitetet bistå med eftersom det i dagsläget endast är en person Kerstin Bartling som arbetar med dessa tjänster vid Hamburgs universitet. Vad de däremot kan erbjuda rent övergripande är ett stöd; professorerna och deras partners kan alltid ringa dit och ställa frågor, de kan få hjälp och rådgivning beträffande barnomsorg, skolor, områden att bo i etc. Tjänsterna kan emellertid endast nyttjas av professorer vid Hamburg Universitet och deras familjer. Organisation Dual Career finansieras helt av universitetet men Kerstin Bartling samarbetar mycket med Hamburg Welcome Center (en offentlig myndighet) eftersom de hjälper utländska personer att fylla i alla papper som krävs vid flytt till Hamburg. HWC ger även information om Hamburg och har guidade turer av staden. Genom olika fonder kan Service for Newly Appointed Professors söka ekonomiskt stöd efter godkännande från universitetets högste chef. Ett exempel är en fond (the Hamburg Research and Science Foundation) som fram till förra året gav alla universitet möjligheten att söka stöd om de ville ha dit en viktig professor och dennes partner var forskare. Stödet gick ut på att skapa nya platser vid universiteten så att forskarna skulle kunna fortsätta sitt arbete i Hamburg, med en lön som betalades ur fonden under tre år. För att söka ett sådant stöd var ansökan tvungen att göras av externa personer som skulle bedöma hur viktig professorn ifråga var för universitetet och om detta motiverade en plats för medföljande partner (dvs forskaren). Genom fonden fick Hamburg Universitet tre tjänster för partners som var forskare. Efter ett politiskt maktskifte under förra året har dock möjligheterna att söka stöd framöver upphört, men Kerstin Bartling ser det ändå som ett bevis på att Service for Newly Appointed Professors har betydelse utan den här tjänsten hade det inte funnits resurser att söka stöd med alla ansökningar, pappersarbete och organisering som krävs. Universitetet som offentlig instans kan inte rekommendera privata aktörer såsom fastighetsmäklare eller liknande. Kerstin Bartling arbetar emellertid på att skapa ett nätverk mellan universitetet och företag för att på så sätt ha kontakter med större företag när partners söker arbete. I dagsläget kontaktar Kerstin Bartling företag efter att en partner har 53

54 sökt arbete där, för att förklara att det är en person vars partner arbetar vid universitetet och har en viktig roll där och därmed är viktig för Hamburg. Ibland har det betydelse för rekryteringsprocessen, ibland har det inte det, men det är allt som de har möjlighet att göra i dagsläget för att förbättra möjligheterna för partnerna. När tjänsten initierades var det många som tvivlade på om det var nödvändigt med en sådan inrättning för professorerna. Men eftersom professorer blir kontaktade från många olika håll är det viktigt att kunna erbjuda någonting som visar att de är värdefulla och behövda, anser Kerstin Bartling. Att ha särskilda tjänster för professorer från andra ställen ses således som en konkurrensfördel som gör Hamburg Universitet mer attraktivt än ställen som inte erbjuder liknande tjänster. It s not a big effort compared to what the result is, säger Kerstin Bartling: If you can t offer them as much money as they do in for example the United States, services like this have a very high value. They want to feel comfortable when they move. The whole working situation has to be good. The whole research ground has to be good. These things can sometimes have more value than money. Generellt är professorerna nöjda med de tjänster som erbjuds via Service for Newly Appointed Professors, även om en del skulle önska mer stöd beträffande bostäder eftersom boende både är dyrt och svårt att få i Hamburg. Kerstin Bartling önskar dessutom att det fanns resurser att hjälpa forskare. Idag är tjänsten fokuserad kring professorer och fortfarande under utveckling och det finns fortfarande ett behov att bevisa för allmänheten hur viktig inrättningen är. I think to spend money for that, it pays back double or triple. The politicians just don t see that, avslutar Kerstin Bartling. Hemsida Service for Newly Appointed Professors hemsida är relativt knapphändig, men ger ändå en överblick över vad en nyanställd professor kan få hjälp med vid flytt till Hamburg. Genom att få denna grundläggande information kan professorn se att det finns stöd att få, både från universitetet och från Hamburg Welcome Center. Hemsidans tjänsteinformation visas i bilden nedan. 54

55 8.3 Hamburg Welcome Center The Hamburg Welcome Center (HWC) etablerades i april 2007 på initiativ av Hamburg Stad för att underlätta mottagandet av nyinflyttade Hamburgbor och alla processer som en flytt till ett annat land eller stad innebär. Organisationens syfte HWC:s syfte är att hjälpa nykomlingar att komma tillrätta i Hamburg. De erbjuder två olika sorters tjänster beroende på vilken målgrupp en person eller familj tillhör. Till alla nyinflyttade ges allmän information och rådgivning om hur det är att bo och arbeta i Hamburg. Personalen på HWC förklarar exempelvis hur olika saker fungerar, såsom barnomsorg, skolsystem och kollektivtrafik, och svarar på frågor kring körkort, fritidsaktiviteter, språkkurser, välkomstorganisationer m.m. HWC kan bara ge generell information beträffande hur man hittar bostad, och erbjuder alltså inte någon detaljerad boendetjänst. Eftersom HWC är statligt kan de inte rekommendera någon specifik aktör på bostadsmarknaden eller liknande eftersom de inte får ta del eller intervenera på den privata marknaden. Nyanlända kan kontakta HWC i förväg för att boka in ett möte där den enskilda situationen kan diskuteras och alla frågor avhandlas. HWC har även en administrativ tjänst för sin kärnmålgrupp som utgörs av kvalificerad arbetskraft och deras familjer. Genom denna tjänst får de hjälp att hantera rättsliga aspekter som uppstår i samband med inflyttning, exempelvis uppehållstillstånd, visumförlängning i samband med affärsresor, och registreringar och registreringsprocesser för inkomstskatt. När man bokar in ett möte med HWC berättar de vilka dokument som behövs för de olika bevisen och tillstånden. HWC har inget etablerat stöd för medföljande partners, utan ger dem allmän information om hur de kan söka arbete samt hur arbetsmarknaden fungerar i Tyskland. Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen utgörs av kvalificerad arbetskraft såsom experter, chefer, forskare, professorer, internationellt aktiva idrottsmän, artister, entreprenörer, egenföretagare, studenter, samt deras familjer. Organisation HWC finansieras av staten och alla som arbetar där är anställda av staden Hamburg. HWCs lokaler är belägna i samma byggnad som Handelskammaren. Christian Steimker, som arbetar på HWC, säger att HWC även är länkade till Handelskammaren i den mån att HWC initialt ger råd till människor och företag som vill starta ett företag eller etablera sig i Hamburg. De får då grundläggande information, varpå de hänvisas till Handelskammaren där de får hjälp med affärsplan och vidare kontakter. För att en person ska få börja arbeta på ett tyskt företag krävs vanligen ett godkännande från den federala arbetsorganisationen. Om en anställd ansöker om uppehållstillstånd hos HWC kontaktar HWC arbetsorganisationen för att även därifrån få de tillstånd som krävs. En liknande process görs även med företag, fast då via Handelskammaren. HWC frågar Handelskammaren vad de tycker om företaget, om det är en bra affärsidé och om det är positivt för Hamburgs ekonomi. Proceduren illustreras i bilden nedan: 55

56 Många ur kärnmålgruppen kommer till HWC på egen hand för att få hjälp med sina administrativa förfaranden. Det är också relativt vanligt att de kommer i sällskap av relocationföretag eller med personal på HR-avdelningen där de arbetar. HWC har ett särskilt avtal med DESY som innebär att en viss tid varje onsdag avsätts åt forskare som börjat vid DESY. DESY meddelar då HWC vilka forskare, familjer och barn som ska komma för att senare diskutera vad de behöver för typ av information och tillstånd, varpå de får fylla i respektive ansökningar. Hemsida HWC har en särskild välkomstportal ( med information om att upptäcka Hamburg, att anlända som ny till staden, och att studera och forska där. På hemsidan finns också en informationsbroschyr om HWC och vad de kan erbjuda för typ av stöd. Den är tydligt uppbyggd med flikar för varje kategori: immigration, boende, att leva i Hamburg, familj, skola, och karriär. Man kan även ladda ner olika blanketter för exempelvis uppehållstillstånd och deklaration. 56

57 Lärdomar Christian Steimker tror att det finns tre aspekter som kan vara bra att ha med sig vid utformandet av en mottagarorganisation. Den första handlar om värdet av att lära sig av andra och att ha ett bra nätverk. HWC har lärt sig mycket av andra städer genom ett nationellt och internationellt nätverk, särskilt från Köpenhamn med vilka HWC haft möten och utbyten kring organisering av mottagande. T ex har både HWC och International Citizen Service i Köpenhamn samlat myndigheterna som tillhandahåller praktiskt stöd i flyttprocessen. 57

58 Det andra är att det är viktigt att all personal på mottagarorganisationen pratar minst engelska och försöker underlätta så mycket som möjligt för de nyanlända. Chefen på HWC träffar ofta människor på olika statliga institut, samt nationella och internationella organisationer för att berätta om just mottagarkulturen och välkomnandet av nyanlända. Christian Steimker berättar: Language is the key to open this first door. Of course, being friendly, knowing about cultural differences a simple example is who to shake hands with is important. And showing them that Hamburg is an open city, Hamburg is open to the world, and Hamburg says you are welcome not only because we need your workforce but you and your family as new active and creative inhabitants as well. Det tredje är att förbättra möjligheterna för alla människor att arbeta i landet och kan bidra med sina kvalifikationer. Ibland är det svårt på grund av att utländska utbildningar eller licenser inte accepteras i det nya landet, och högutbildade riskerar därför att bli fast med lågkvalificerade arbeten. Christian Steimker berättar att Hamburgs borgmästare tillsammans med de federala myndigheterna har tagit tag i den här problematiken och lagt fram en lag som handlar om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer. Detta innebär att människor ska ha större möjlighet att hävda sina kunskaper och därigenom kunna påvisa vilka kompletterande kunskaper som behövs. Man kan sedan ansöka om bidrag för att få läsa de kurser som saknas för att personens examen ska godkännas i Tyskland. Sedan två år tillbaka finns ett särskilt kontor som arbetar med just dessa frågor, och Christian Steimker berättar att det är möjligt att detta kan blir en del av HWC i oktober

59 8.4 Dual Career Network Berlin Dual Career Network Belin (DCNB) är ett omfattande, tjänsteorienterat stödnätverk som finns till för partners till nyligen utnämnda professorer och unga chefer inom utbildning och forskning i Berlin. DCNB startades 2010 som ett initiativ av Berlin Senate Department for Education, Science and Research. Tanken var att skapa bättre förutsättningar för jämlikhet mellan män och kvinnor. Representanter från alla universitet i Berlin diskuterade tillsammans med de regionala myndigheterna vilka åtgärder som är viktigast för att få in fler kvinnor som professorer vid universiteten. De diskuterade även vad som kunde göras generellt för att stödja kvinnors karriär. Eftersom det finns flera universitet och gymnasier i Berlin, bestämde de sig för att arbeta tillsammans för att på så sätt ha en större pool att erbjuda till partners av nyanställda professorer. Organisationens syfte DCNBs syfte är att hjälpa partners till nyanställda professorer att få ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. Detta ställer krav på att kunna erbjuda högkvalitativa arbeten både på universiteten och i regionen överlag. Här är det inte enbart kvinnor som står i fokus, eftersom även kvinnliga professorer som börjar arbeta i Berlin har högutbildade partners som efterfrågar sysselsättning. Att båda parterna i ett par arbetar inom den akademiska världen kan ibland ses som problematiskt i Tyskland. Detta är någonting som DCNB vill ändra på, berättar Christine Kurmeyer, ansvarig för DCNB: In Germany it is so far not common sense that a Dual Career Service is necessary work. In this kind of perspective Germany is still a developing country. In former times it was more that we provided a job for the wife. It was something extra that the professors were offered in order to change their work place. It is different in the US, because there, people can talk very openly about their relations, if they work together as professors in the same department of the university it s no problem. In Germany it is a big problem if a couple works together in an institute, and that s what we re facing because it s a cultural change that we try to imply: That people can speak openheartedly about their relation with a colleague. It is very different quite difficult to talk about private matters here in Germany. So therefore it is really a change of mind we have to work on. Filosofin är att inte förse någon med arbete, utan att de ska konkurrera med sina kvalifikationer och stå på egna ben oavsett vem ens partner är och var denne arbetar. DCNB fungerar också som kontaktkontor för de institutioner som har anställt någon och vill hjälpa dennes partner att finna ett nytt arbete i Berlin. Den viktigaste funktionen i sammanhanget anser Christine Kurmeyer vara det stöd som DCNB erbjuder partners kan prata med dem och få råd i ett läge där de själva inte har all information. I syfte att skapa goda förutsättningar för att hjälpa partnern ifråga arbetar DCNB med individuell rådgivning kring professionella utsikter, vidareutbildning och hur det är att starta på nytt i Berlin. De erbjuder bland annat hjälp att hitta och söka arbete och att skaffa information om olika stipendier; förmedla arbetsutbyten inom forskningsinstitut; skapa kontakter med forskningsinstitut och kommersiella företag i Berlin. De bistår också med hjälp att få en överblick över de kurser och vidareutbildningar som finns; information om hur offentliga myndigheter fungerar; tips på hur man hittar bostad; samt att se vilka kulturella aktiviteter och fritidssysselsättningar som finns tillgängliga i Berlin. 59

60 Målgrupp Dual Career-par definieras som par där båda partnerna har ett högt kvalificerat arbete, arbetar heltid och vill fortsätta med sitt valda yrke, och som vill fortsätta att bo och leva tillsammans. Fokus ligger främst på professorer och forskare som arbetar vid universitet och forskningsinstitut, och deras partners. Anledningen till att man har valt att begränsa sig till detta område är att DCNB inte ska konkurrera ut mindre aktörer såsom relocationföretag som också har tjänster för medföljande partners, vilka privata företag ofta anlitar. Däremot kan ett företag höra av sig till DCNB om det är så att de har anlitat en chef vars partner har en bakgrund inom just vetenskap och vill arbeta inom detta område. DCNB kan då använda sig av sitt nätverk för att förse dem med kontakter och vice versa. Organisation DCNB är ett nätverk som består av 13 universitet och 50 fristående forskningsinstitut och privata universitet i hela Berlin- och Brandenburgregionen. Samarbeten sker också med företag, statliga institut, förvaltningar, samt rådgivande institutioner. Projektet drivs av regionens högskolor och universitet, samt av Berlin Senate Department for Education, Science and Research. Nätverket är idag helt offentligt finansierat, och kommer fortsätta att vara detta i minst 3,5 år till. Den offentliga finansieringen är till för att stabilisera nätverket för att det ska kunna stå på egna ben framöver för att universiteten och forskningsorganisationerna då ska stå för kostnaderna. De individer som får hjälp av DCNB betalar ingenting för dessa tjänster idag. Under det första halvåret som DCNB var verksamt, juni till december 2011, hjälpte nätverket 55 människor att få arbete. Under de första fyra månaderna av 2012 har de hjälpt drygt 30 personer. Ungefär tre fjärdedelar av alla dessa är kvinnor. Att bygga upp ett nätverk med företag är en viktig aspekt eftersom företag vanligtvis har ett intresse av den kompetens som medföljande partners idag ofta besitter. Samarbetet sker inte direkt med Berlins alla småföretag utan med Handelskammaren som har en överblick av regionens näringsliv. Christine Kurmeyer säger att det därför är enklare att samarbeta med Handelskammaren för att få kontaktuppgifter till enskilda företag när DCNB har en specifik kompetens till förfogande. Eftersom DCNB inte ser det som sin uppgift att förse partners med jobb, utan istället med bra kontakter och orientering är detta system väldigt smidigt. Marknadsföring DCNB arbetar med kontakter på en personlig nivå. Christine Kurmeyer brukar därför åka ut till olika institutioner och göra presentationer där hon berättar vad DCNB gör och hur nätverket fungerar. Hon betonar att det handlar väldigt mycket om trovärdighet och att göra informationen tillgänglig och anpassad för de som behöver den. Hemsidan är också ett viktigt instrument eftersom många hittar till DCNB via den. Hemsida På nätverkets hemsida finns kortfattad information om de tjänster som erbjuds. Det finns en sammanställd lista över olika länkar som kan vara värdefulla att ha när man flyttar till en ny plats. Här läggs även de sökandes profiler ut, som företag, forskningsanläggningar och rekryteringsföretag kan söka på för att se om någon har de kvalifikationer som efterfrågas vid en viss tidpunkt. Exempel på detta visas i bilden nedan. 60

61 Lärdomar Christine Kurmeyer säger att byggandet av ett nätverk kan vara väldigt komplext, särskilt eftersom företag, universitet och forskningsanläggningar har olika intressen. Hon tror därför att ett starkt stöd från åtminstone en enskild part i nätverket, såsom regionen, kan vara en bra lösning för att styra samarbetet. Att bygga upp personliga kontakter med andra aktörer är centralt för att nätverket ska fungera bra, säger Christine Kurmeyer. Vidare är uppbyggandet av en databas och listor med grundläggande information och kontaktuppgifter till olika organisationer viktigt för att kunna erbjuda så bra information som möjligt till de som behöver stöd. Det är vidare önskvärt om sådan information kan presenteras på organisationens hemsida. 61

62 9. Lyon Franska Lyon som stad skiljer sig gentemot övriga fallstudier i den bemärkelsen att det inte finns några större forskningsanläggningar i dess närhet. Däremot har Lyon av ett flertal respondenter i övriga fallstudier lyfts fram som ett föredöme i arbetet med Expats och marknadsföring av staden och regionen internationellt. Av denna anledning har vi valt att beskriva fyra olika initiativ i Lyon som på olika sätt berör frågan om omlokalisering av företag och personer. 9.1 Lyon Expat Service Lyon Expat Service är ett privat relocationföretag som funnits sedan 2009 och erbjuder skräddarsydda omflyttningstjänster för både privatpersoner och företag. Lyon Expat Service erbjuder bland annat hjälp med frågor som rör exempelvis boende, kontraktupplåtelse, skolor och språkkurser. Sophie Dord, som driver Lyon Expat Service, svarar även för Expat Agency Lyon en hemsida som ingår i och tillhör nätverket expat.org. Lyon Expat Service finns som en tjänstedel på denna hemsida och är alltså ett privat företag, medan Expat Agency Lyon enbart drivs som en hemsida och är en del i ett större informationsnätverk. Organisationens syfte Syftet med Lyon Expat Service är att erbjuda i princip de klassiska omlokaliseringstjänsterna i form av att introducera människor till staden och befintliga nätverk. Bland tjänsterna som företaget erbjuder finns det mesta: visumhantering, hjälp med att hitta boende, skolor och franskakurser Det är som Sophie Dord uttrycker det We can help them in fact with anything that they need from us; an advice for the city, an advice for a doctor. Anything they would need, we try to answer their demand. Priserna för tjänsterna sätts sedan i relation till dess omfattning. Målgrupp Lyon Expat Service målgrupp är såväl företag som enskilda privatpersoner från andra länder. Upplägget för tjänsterna skiljer sig åt beroende på vad personen, familjen eller företaget är i behov av. Lyon Expat Services arbetar även med studenter, särskilt eftersom det finns stora brister i tillgång på studentboenden för internationella studenter i Lyon. Många vill inte hyra ut till studenter som kommer för en begränsad tid, exempelvis en termin, och därför samarbetar Lyon Expat Services med privata fastighetsägare som är medvetna om dessa mer flexibla behov. Likaså har de kontakter med värdfamiljer där studenterna också kan bo utan att behöva möta många av de franska standardkraven på inkomst, höga handpenningar, en fransk garant som går i god för personen vid obetald hyra etc. I dagsläget har Lyon Expat Service mest privatpersoner och studenter som kunder, men andelen företagskunder ökar vilket tyder på att dessa typer av tjänster är alltmer efterfrågade av företagen. Organisation Lyon Expat Service samarbetar med flera internationella Expat-nätverk. Om en kund i något av dessa nätverk flyttar till Lyon, kontaktas Sophie Dord för att ta hand om denna. Expat Agency Lyon har ett flertal partners, såsom banken HSBC, franskengelska skolan West Point, och lägenhetsförmedlaren Odalys. De betalar för att vara med på nätverkets websida eftersom det är i deras intresse att uppmärksammas av just Expats. Lyon Expat Service är dock helt privat och får inga bidrag eller stöd vare sig från företag eller från offentliga 62

63 instanser. Förutom Lyon Expat Service grundare arbetar 7 konsulter med olika uppdrag för företaget. Lyon Expat Service har ingen specifik marknadsföringsstrategi, utan får många av sina kunder genom sin hemsida. Sophie Dord försöker också att vara aktiv med att personligen delta i olika sammanhang för att sprida informationen om Lyon Expat Service. Hemsida Expat Agency Lyons hemsida skiljer sig från många andra som erbjuder omflyttningstjänster: den är både informativ och tydlig och vem som helst kan ha nytta av den, även om man inte väljer att nyttja Lyon Expat Services tjänster. Här finns en introduktion till Lyon; praktisk information om banker, försäkringar, språkkurser, visum och internationella skolor; samt tips på tillställningar, kultur, shopping och dylikt (se bilder nedan). Många människor tar kontakt med Lyon Expat Service efter att ha tagit del av den generella informationen som Expat Agency Lyon erbjuder. 63

64 Lärdomar Sophie Dord betonar värdet av att ha kännedom om kulturen och språket på den plats dit man flyttar. Att erbjuda kulturella lektioner skulle kunna vara ett sätt att underlätta övergången till den nya platsen och skapa en förståelse för hur saker och ting fungerar där. Lyon Expat Service har exempelvis partners som erbjuder sådana här kurser. Hon betonar också att det är viktigt att företag och människor som flyttar till regionen vet att det finns internationella skolor annars blir språkbarriären för stor. En väldigt viktig lärdom är också att ett privat företag som Lyon Expat Service väljer att vara väldigt öppna och generösa med information för expats på sin hemsida. Detta borde i teorin betyda att en framtida webbportal som drivs av Region Skåne inte nödvändigtvis behöver konkurrera ut de informationsinsatser som privata relocationföretag erbjuder företag och arbetskraft. En möjlighet är snarare att företag och personer som avser lokalisera till Skåne och Blekinge får större kännedom om de tjänster som erbjuds av privata aktörer. 64

65 9.2 Aderly Aderly (The Lyon Area Economic Development Agency) är en av de ansvariga aktörerna bakom Only Lyon, ett varumärke för staden Lyon som skapades 2007 av en rad offentliga myndigheter. Aderly erbjuder stöd till företag som vill etablera sig i regionen och grundades av Lyons Handels- och Industriministerium, Regionen Lyon, Rhônes Landsting samt Lyon- Rhône MEDEF Business Association. Aderly får stöd från ett sextiotal aktiva medlemmar, inklusive företag, utbildningsaktörer, beslutsfattare och andra nyckelpersoner i Lyonområdets näringsliv. Mycket arbete sker i samarbete med France Agency (IFA) och ERAI (Enterprise Rhône-Alpes International) och deras många delegationer utomlands, samt med enskilda kluster i Lyonregionen. Aderly ervjuder företag olika typer av stödpaket beroende på företagets storlek och efterfrågan (se bild nedan). Exempelvis har innefattar Aderlys tjänster en one-stop-shop för afärsutvecklingsstöd, identifiera affärspartners och leverantörer samt stöd i företagets uppstartsprocess. Det finns även flera experter inom de näringsområden med särskilt stor representation i Lyon, såsom cleantech och life science. Hemsida Aderly har en tydlig och tilltalande hemsida med klara ansvisningar och bilder. I sektionen Why Lyon? beskrivs varför Lyon är en bra stad att investera i ett första steg är trots allt att bestämma sig för Lyon innan Aderlys tjänster kan bli aktuella och påminner därmed om arbetet som Invest in Skåne bedriver. Bilden ovan är hämtad från hemsidan och illustrerar på ett enkelt och bra sätt hur de olika stödfunktionerna är uppbyggda. Hemsidan finns dessutom tillgänglig på sju språk, vilket är viktigt om man vill kunna nå ut till så många potentiella företagare som möjligt även de som inte kan franska eller engelska. 65

66 Aderly och Only Lyon Aderly bär huvudansvaret för Only Lyon, det varumärke som Lyon tagit fram som en del i sin marknadsföringsstrategi. Bakom samarbetet finns bland annat Lyon stad, Lyons handelskammare, Rhone regionfullmäktige, Lyons universitet, Lyons kommunfullmäktige, samt lokala och regionala arbetsgivare- och turistorganisationer. Only Lyons syfte är att marknadsföra regionen för att göra Lyon mer attraktivt för utländsk kvalificerad arbetskraft och nya företagsetableringar. Genom att öka medvetenheten om Lyon ökar chanserna att människor och företag flyttar till regionen är den övergripande logiken bakom initiativet. Hemsida Beroende på vad man har för anledningar att komma till Lyon att bo, studera, besöka eller att etablera ett företag har Only Lyon såväl beskriviningar som länkar för att möta dessa olika motiv. Under Visit Lyon finns länk till turistbyrån, under Set Up finns länk till Aderly (Invest in Lyon). Under flikarna Live in Lyon och Study in Lyon finns beskrivningar över varför Lyon är en bra stad att bo i; vilka universitet och utbildningar som finns och vad Lyon som stad har att erbjuda bland annat det geografiska läget, arbetsmarknaden, nattlivet, och gastronomin. Denna typ av hemsida kan fungera som insiration i att ta fram en webbportal där besökaren på ett lättillgängligt, tydligt och snabbt sätt länkas till rätt informationskälla. 66

67 9.3 Lyon à la carte Lyon à la carte är en frivilligorganisation i Lyon som funnits sedan Organisationen startades ur mässan Expat Expo som hölls i Lyon 2008, initierad av tre kvinnor från USA. Syftet med mässan var att under en dag föra samman expats i regionen Lyon och Rhône Alpes för nätverkande, karriärutveckling och underhållning. Mässan hölls även 2009 och 2010, men Lyon à la Carte har nu sett över upplägget och omarbetat det till att hålla fyra mindre tillställningar per år för att skapa fler träffpunkter och uppmuntra nätverkande. Organisationens syfte Donna Willis, en av de tre grundarna av Lyon à la Carte, berättar att organisationens slogan är: Making connections to live, work and feel at home in Lyon, the Rhône Alpes, and France. Grundtanken med Lyon à la Carte är att det är känslan av tillhörighet som är viktigast för folk som vill få kopplingar till en ny plats, till arbetsmarknaden, och leva ett bra liv. Välbefinnande handlar inte bara om att vara fri från sjukdomar, säger Donna Willis, utan det är ett psykosocialt och biologiskt fenomen, och för att nå detta välbefinnande måste man känna en samhörighet till andra människor. Lyon à la carte vill hjälpa till att skapa den känslan av samhörighet. Lyon à la Carte fokuserar sin verksamhet kring tre teman: karriär och entreprenörskap, fritid och resor samt kultur, konst och gastronomi. Karriär är en viktig aspekt, särskilt för medföljande partners. Genom att anordna tillställningar som fokuserar kring dessa teman försöker Lyon à la Carte attrahera såväl nya som gamla expats. Att tillställningarna är mindre nu än de var tidigare har som syfte att underlätta nätverkande och att verkligen skapa ett event där man är delaktig. Målgrupp Den främsta målgruppen för Lyon à la Carte är yrkesverksamma expats som bor i Lyonregionen, må det vara för en begränsad tid eller mer permanent. Den största gruppen engagerade i Lyon à la Carte befinner sig i åldersspannet år, men även studenter och pensionärer deltar. Cirka 30 procent är fransmän som har arbetat utomlands och vill bibehålla en länk till den internationella världen. Organisation Lyon à la Carte är en ideell förening som består av volontärer. Alla pengar samlas in genom aktiviteterna som anordnas inga medlemsavgifter tas ut. Däremot arbetar föreningen mycket med sponsorer och partnerskap med andra organisationer och företag, och till viss del även Lyon Stad (om än i mindre utsträckning). Donna Willis säger att de hellre samarbetar med myndigheter på regional nivå för att nå ut till ett större område än enbart Lyon. Eftersom Lyon à la Carte har sponsorer och partnerskap jobbar de aktivt med att marknadsföra organisationen och sälja in sig hos företag. Allt arbete utförs av volontärer, vilket Donna Willis påpekar har ett värde i sig. The volunteer aspect is important. It really creates like I really have a place here, I m really involved in this, it brings meaning. Att volontärerna har yrkeskunskaper försöker man också tillvarata, någon kanske exempelvis arbetar med marknadsföring och kan arbeta mot företag (se nästa avsnitt) eller någon arbetar med grafisk design och kan utarbeta logotyper och liknande. Föreningen har olika grader av engagemang för sina volontärer eftersom alla inte har möjlighet att ställa upp och arbeta i lika stor utsträckning. Lyon à la Carte har tre grupper av volontärer: I den första finns den inre kärnan som består av cirka fem personen som arbetar mest och som är väldigt engagerade, och där alla har olika 67

68 funktioner. I den andra gruppen finns de som utför nyckeluppgifter, cirka stycken. I den tredje finns de som enbart arbetar under själva tillställningarna. Lyon à la carte värdesätter den tid som volontärerna lägger ner. Tre-fyra veckor efter varje tillställning anordnar de ett cocktail-party för alla volontärer och deras respektive. Eftersom cirka personer arbetar med varje tillställning blir det uppåt personer per cocktail-party, vilket är ett ypperligt tillfälle för nätverkande. Hemsida Lyon à la Cartes hemsida är annorlunda uppbyggd jämfört med många andra organisationers. De beskriver själv sin hemsida mer som en magasinsliknande blogg: Our website is a magazine-like blog, of news, commentary, critic and information, a portal of communication, for nonprofit educational purposes for internationals interested in living in the region Rhône-Alpes, the city of Lyon and France. Alla artiklar, som skrivs av medlemmarna själva, kategoriseras under de orangea flikarna i bilden nedan. Under exempelvis fliken Education återfinns en artikel i ämnet, följt av ytterligare förslag på artiklar inom det valda området. Dessa förslag kan se ut som i följande exempel, och är både informativa när det gäller att lära sig hur det franska systemet fungerar, men ofta också aktuella med ett nyhetsvärde i sig. 68

69 10. Sverige Avslutningsvis är det intressant att utifrån de tjänster som presenterats i de europeiska fallstudierna undersöka hur privata relocationföretag arbetar i Sverige. I nästa avsnitt har vi därför valt att beskriva verksamheten i ett svenskt privat relocationföretag Alfa Quality Moving and Relocation Alfa Quality Moving and Relocation (hädanefter Alfa), är ett privatägt svenskt företag som grundades 1995 med i dagsläget 10 kontor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Företagets fokus ligger på internationella omlokaliseringar av personal såväl inom som utanför Europa. Alfa är en internationell aktör som erbjuder utlandsflytt, relocationtjänster och magasinering i alla delar av världen. I Sverige har Alfa kontor i Göteborg, Jönköping, Malmö och Stockholm. Organisationens syfte Alfas huvudsyfte är: Peace of mind for people on the move". Tanken är att underlätta för människor som får anställning i ett nytt land genom att bistå i processen från flytt till etablering i det nya landet. Alfa hjälper personen och dennes familj under hela processen; från första besöket till en eventuell hemflytt/omlokalisering tillbaka till ursprungslandet. Om personen/familjen besöker landet i det här fallet Sverige innan själva flytten äger rum, får de generell information om Sverige och staden de ska flytta till. Kontaktpersonen hos Alfa visar staden tillsammans med familjen och de får oftast även titta på lämpliga bostäder. Efter att personen/familjen givit klartecken att de faktiskt kommer att flytta till Sverige, blir Alfa kontaktade av företaget eller organisationen som har anställt personen. Detta kan vara såväl privata företag som offentliga myndigheter eller organisationer. Nästa steg är att hitta och välja ut boende och sköta logistiken och de praktiska bitarna med flytten. Alfa hjälper även till med visum och de papper som behövs, försäkringar, registrering hos skattemyndigheter och försäkringskassan, bankmöten, skolor och barnomsorg. Ernie Lagerstrand är relocation-manager vid Alfa i Sverige och berättar att en viktig aspekt att bära med sig vid mottagandet av utländska personer, är att känna till vad de förväntar sig: Om det är en hel familj är det väldigt viktigt att veta vilka förväntningar de har på samhället, på deras nya liv. Då faller väldigt mycket på plats just med boende, fritidsaktiviteter, socialt. Det är också viktigt att vara ärlig och bemöta alla frågor de kan tänkas ha. Mycket sådant som vi tycker är trivialt men småsaker som är jätteviktigt för dem när det gäller att sätta rätt förväntningar. Detta gäller i viss utsträckning även en framtida webbportal och hur livet i Skåne och Blekinge väljs att porträtteras där. När familjen väl är på plats är det ett annat slags stöd som behövs att finnas tillgänglig när det uppstår frågor. Alfa har vidare en spousal support där de arbetar med nätverk för att fånga upp partnern och ge denne en meningsfull tid i det nya landet. Bland annat finns det ett antal volontärorganisationer som Alfa stöttar på olika sätt och där den medföljande partnern ibland engagerar sig. Ernie Lagerstrand poängterar att det finns en hög medvetenhet hos kunderna om hur viktigt det är att även den medföljande trivs bra: Stannar familjerna så är företagen nöjda, och då får vi en nöjd kund. Alfa går dock aldrig 69

70 in i arbetsförmedlingsfrågor, utan hänvisar till sådana institutioner genom ett välkomstpaket specifikt sammansatt för familjens förutsättningar och den stad där familjen skall bo. I detta paket finns information om vilka rättigheter man har, hur man söker arbete, var Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ligger etc. Målgrupp Alfa arbetar främst mot företag och organisationer, vilka i sin tur arbetar inom vitt skilda områden. Målgruppen är i princip alla som har anställda från andra länder, såväl myndigheter som privata företag. Totalt har Alfa ungefär uppdrag per år globalt. Organisation Eftersom Alfa arbetar med flytt/omlokalisering globalt, samarbetar de med 250 agenter runtom i världen. Dessa är i sin tur relocationföretag, precis som Alfa. Alfa har utarbetat processer för hur bostadssökandet går till och har kontakter med kommuner, fastighetsbolag och fastighetsägare. Vi flyttar ut mycket personer/familjer för företag, då blir det många bostäder lediga som de vill hyra ut, säger Ernie Lagerstrand. Det är alltid en person på Alfa som är ansvarig för en familj och som fungerar som deras kontaktperson. Sedan är det ytterligare 4-5 personer inblandade i uppdraget med allt från migrationsfrågor (visum, arbetstillstånd) till kvalitetsutvärdering. Det är även en kontaktperson som sköter kommunikationen och kontakterna med kundföretaget. Marknadsföring Företaget marknadsför sig genom media, kundkontakter, föredrag om kulturella skillnader samt deltagande i flera olika nätverk. Hemsida Alfas hemsida är uppbyggd kring de olika typerna av tjänster som företaget erbjuder flytt, relocation, mobility (globala managementfrågor som rör HR, mobility, löner, försäljning och rekrytering), och magasinering. Under exempelvis relocation finns information om vad Alfa kan bistå med för hjälp under alla steg från flytt och ankomst till etablering och hemresa. De beskriver tydligt vilka processer som följer och hur de olika momenten går till. För att underlätta för kunden har Alfa på sin hemsida sammanställt en checklista över vad man bör tänka på när man ska flytta utomlands. 70

71 Fyra veckor innan din flytt - har du: Kontrollerat uppehållstillstånd, importtillstånd och arbetstillstånd etc? Kontrollerat att alla pass är giltiga för tiden då du ska flytta? Bokat din flytt? Sommaren är flyttindustrins högsäsong, vilket gör att ytterligare ledtider för flytten kan bli nödvändiga. Diskuterat med banken om hur du gör vid ev. överflyttningar av konton och fonder till banken i den stad du flyttar till? Meddelat skolan och tagit kopior av betyg och andra nödvändiga dokument? Avslutat eller flyttat över medlemskap i olika organisationer och klubbar? Gjort några inköp som ger momsåterbäring? Meddelat Alfa om du tänker föra in vapen eller annat kontrollerat gods (ex. alkohol, fordon etc) till landet du flyttar, så att försiktighetsåtgärder och andra formaliteter kan vidtas? Organiserat för transport av husdjur där det är nödvändigt? Skaffat vaccinations- och veterinärintyg för medföljande husdjur? Arrangerat för försäljning eller sändning av bil, i linje med landets tullföreskrifter? Gjort dig av med eller magasinerat hushållsgods du inte behöver? Skaffat läkarintyg och sjukjournal? Uppgivit din nya hemadress till Alfa relocation och eventuella temporära adress om det finns någon sådan innan du flyttar utomlands? Tecknat försäkring som täcker flytten av hela bohaget? Ovanstående frågor är sådana som kan presenteras på en framtida webbportal tillsammans med hänvisningar till var relevant information går att finna. 71

72 11. Intervjupersoner Bartling, Kerstin. Ansvarig för Service for Newly Appointed Professorsvid Hamburg Universitet. Intervjudatum: 11 maj Bozzetti, Gregory. Ansvarig för Home Exchange Program, CAGI. Intervjudatum: 29 maj Dord, Sophie. Grundare av Lyon Expat Services. Intervjudatum: 16 maj Bellange, Emmanuelle. ITER. Intervjudatum: 8 juni Farrance, Mickey. Grundare och ordförande för Working Women s Network Grenoble. Intervjudatum: 4 maj Ferreira, Patty. Ordförande Open House i Grenoble. Intervjudatum: 11 maj Graulier, Hervé. Ansvarig för WOIC. Intervjudatum: 29 maj Haas, Sylvio. Postdoc vid MAX-lab. Intervjudatum: 27 mars Kurmeyer, Christine. Ansvarig för Dual Career Network Berlin. Intervjudatum: 22 maj Kushwaha, Rajesh. Tidigare postdoc vid MAX-lab. Intervjudatum: 29 mars Labrador, Ana. Postdoc vid MAX-lab. 22 mars Lafon, Alison. Arbetar på personalavdelningen vid ESRF. Intervjudatum: 25 maj Lagerstrand, Ernie. Relocation Manager på Alfa Quality Moving and Relocation. Intervjudatum: 16 maj Lancon, Dominique. Ansvarig för mottagande av nyanställda vid EMBL. Intervjudatum: 29 maj Moulin, Elizabeth. Chef för avdelningen Recruitment and Integration vid ILL. Intervjudatum: 16 maj Sassenberg, Uwe. Projektledare på DESY. Intervjudatum: 25 maj Steimker, Christian. Anställd vid Hamburg Welcome Center. Intervjudatum: 29 maj Ubhayasekera, Wimal. Tidigare postdoc vid MAX-lab. Intervjudatum: 26 mars Unge, Johan. Tidigare postdoc vid MAX-lab. Intervjudatum: 22 mars 2012 Urpelainen, Samili. Postdoc vid MAX-lab. Intervjudatum: 27 mars 2012 Wawrzyniak, Adriana. Trainee vid MAX-lab. Intervjudatum: 2 mars Wildes, Nathalie. Involverad i GIANT samt rådgivare på personalavdelningen på ILL. Intervjudatum: 1 juni Willis, Donna. Grundare och ordförande för Lyon à la Carte. Intervjudatum: 10 maj Samt tidigare intervjuer med anställda vid en rad forskningsanläggningar inom ramen för tidigare studier inom TITA (TA3, TI5, TI6, TI3). 72

73 ESS MAX IV i regionen TITA Kartläggning av mottagarorganistioner Juni 2012 Oxford Research finns i: SVERIGE Oxford Research AB Box 7578 Norrlandsgatan Stockholm Telefon: (+46) office@oxfordresearch.se DANMARK Oxford Research A/S Falkoner Allé 20, 4. sal 2000 Frederiksberg C Danmark Telefon: (+45) office@oxfordresearch.dk NORGE Oxford Research AS Kjøita Kristiansand Norge Telefon: (+47) post@oxford.no BELGIEN Oxford Research c/o ENSR 5, Rue Archimède, Box Brussels Phone secretariat@ensr.eu 73

ess max iv i regionen tita Mottagarorganisation Syd

ess max iv i regionen tita Mottagarorganisation Syd vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv ess max iv i regionen tita Mottagarorganisation Syd vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv vvvvvvvvvvvvvvv

Läs mer

International Citizen Hub Lund Summering av verksamheten 2017

International Citizen Hub Lund Summering av verksamheten 2017 Kommunkontoret Näringslivsavdelningen Delårsrapport 1(6) Tove Möller Andersson 046-35 70 61 Tove.mollerandersson@lund.se Region Skåne International Citizen Hub Lund Summering av verksamheten 2017 Lunds

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft

Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft Carl Wadell carl.wadell@tillvaxtanalys.se Forum för internationalisering, 2018-06-05 Frågeställningar Hur bidrar svenska lärosäten

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Invandrarindex Sandviken

Invandrarindex Sandviken Nyanlända invandrares syn på Gävleborgs Län och Norrland som helhet. Invandrarindex 1 Sandviken 1-11-6 Invandrarindex 1 (94) 1 % 9 8 7 6 4 Är du. 44 Kvinna 4 6 Man Invandrarindex 2 (94) 2 Bas total: 3.1

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Läkare utan specialistutbildning Tekniker Koncernstab HR Malin Ferbas HR-strateg Tel 040-675 36 30 Malin.Ferbas@skane.se PM INTRODUKTIONSPROGRAM Datum 2014-05-20 Dnr 1500978 1 (8) Introduktionsprogram för utlandsutbildade personer Inledning Sen

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Plattform för välfärdsfrågor

Plattform för välfärdsfrågor Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet

Läs mer

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017

Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Bakgrundsinformation Organisationens namn: Tillväxtverket Kontaktperson: Maria Weimer Löfvenberg

Läs mer

Den internationella bilden av Sverige som land

Den internationella bilden av Sverige som land Den internationella bilden av Sverige som land SÅ STÅR SIG SVERIGE I VÄRLDEN ENLIGT NATION BRANDS INDEX SM Foto: Melker Dahlstrand/imagebank.sweden.se Foto:Johan Willner/imagebank.sweden.se VERSION 1.0

Läs mer

Nordisk pendlingskarta 2001

Nordisk pendlingskarta 2001 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Stadens attraktivitet och utmaningar

Stadens attraktivitet och utmaningar Stadens attraktivitet och utmaningar Antoni Research @RudolfAntoni @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Staden är inte bara en handelsplats Ett K-samhälle Jobb och tillväxt följer människor

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Innovation för ett attraktivare Sverige

Innovation för ett attraktivare Sverige VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Globalisering och svensk arbetsmarknad

Globalisering och svensk arbetsmarknad Globalisering och svensk arbetsmarknad Fredrik Heyman (IFN och Lunds universitet) Fredrik Sjöholm (Lunds universitet och IFN) SNS, 5 juni 2018 Bakgrund Globaliseringen har ökat kraftigt under de senaste

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt

Läs mer

Inför ankomst. 1. Bostad 2. Skatt 3. Sjukförsäkring/socialförsäkring 4. Försäkringar 5. Medföljande

Inför ankomst. 1. Bostad 2. Skatt 3. Sjukförsäkring/socialförsäkring 4. Försäkringar 5. Medföljande Innan ankomst Inför ankomst 1. Bostad 2. Skatt 3. Sjukförsäkring/socialförsäkring 4. Försäkringar 5. Medföljande 1. Bostad Bostadssituationen är mycket svår i Lund och universitetet har begränsade möjligheter

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/ Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Högskolan i Borås. En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland

Högskolan i Borås. En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland Högskolan i Borås En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland Av Simon Falck Folke Snickars Hans Westlund 1 Vad är fokus i denna studie? Hur kunskap

Läs mer

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som

Läs mer

Den internationella bilden av Sverige som land. Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM

Den internationella bilden av Sverige som land. Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM Den internationella bilden av Sverige som land Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM Foto:Henrik Trygg/imagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Nation Brands Index SM...4 Slutord...6

Läs mer

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund SIGNERAD 2015-04-08 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-08 Vår referens Syna Ouattara Utredare syna.ouattara@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Resultat från Visit Swedens Brand Tracking 1 Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Associationer till Sverige...4 Kännedom,

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer