Henrik Sundholm Årgång 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Henrik Sundholm Årgång 2008 http://www.equil.net/"

Transkript

1 Henrik Sundholm Årgång Reflektioner och resonemang ur objektivistiskt perspektiv

2 Det har blivit nyårsafton mellan 2008 och Mycket vatten har flutit under broarna sedan förra nyåret. Det har varit ett händelserikt år för mig, inte bara på bloggen men även i många andra avseenden. Vissa saker rör mitt privatliv, och därom skall jag inget dryfta här. (Var sak har sin plats.) Men många saker har också en direkt anknytning till bloggen. Mitt namn börjar bli känt i en (förvisso snäv) krets av objektivister och liberala ideologer. Jag har vunnit ett visst förtroende, vilket bland annat kan illustreras med att jag under december blev antagen som redaktionsmedlem för tidningen Radikalen. 1 Jag har påverkat en del läsares sätt att tänka, att döma av lovord och donationer. Någon har till och med velat sätta mig i kontakt med Alexander Bard, och initiera mig i Liberati. (Jag har emellertid inget intresse av Liberati, eftersom deras pragmatiska liberalism inte tilltalar mig något vidare. 2 ) Även om jag inte haft som direkta mål att bli vare sig känd eller förtrodd, är det en kärkommen tilläggsutdelning. Mitt mest primära mål med bloggen är tudelat: att strukturera upp mina tankar i konkret form, och att bli bättre på att uttrycka mig skriftligt. Så långt anser jag mig också ganska framgångsrik. Om jag dessutom har påverkat andras sätt att tänka för det bättre, då är det all erkänsla jag kan begära. Frånsett uppdraget för Radikalen, har jag också varit Per-Olof Samuelssons ideelle privatsekreterare under större delen av året. Det innebär att jag digitaliserat en mängd av hans texter, så att de kunnat läggas upp på Nattväktaren. 3 Om någon undrar varför jag åtagit mig detta arbete kan jag återigen svara tudelat. Dels sätter jag värde på hans uppsatser, och dels ger mig sysslan en anal förnöjelse. ( Mina bästa vänner är bokstäver har jag sett det stå på en Ingmar Bergman-tröja.) Jag har jämväl debatterat flitigt på Flashbacks forumsdel för liberalism. Mellan april och oktober var jag dessutom moderator. Att jag gav upp den posten berodde helt och hållet på otacksamhet: mycket arbete med endast gliringar i retur. (Jag var även moderator för filosofiavdelningen.) Man kan anklaga mig för mycket (och det har man gjort se för all del utlåtelserna i slutet av dokumentet), men det blir i alla fall svårt att kalla mig lat. Utöver det som nämnts har jag bland annat studerat på heltid, läst ett femtiotal böcker, sett otaligt många filmer, med mera. Året har kort sagt varit intellektuellt fruktsamt, låt vara att den intellektuella fruktsamheten har fått ske på bekostnad av mycket annat. Men jag är absolut nöjd med hur jag har prioriterat hittills. Det är min förhoppning att du läsaren också skall vara nöjd. Texten framför dig är en stor del av mitt arbete under det gångna året. Slutligen några brasklappar. Det här är en samling bloggtexter och bör betraktas därefter. Det är inte en doktorsavhandling eller ett enhetligt verk. Vissa texter har skrivits mer nogräknat och andra mindre. Omtagningar finns det gott om, och jag reserverar mig för stavfel och oborstade formuleringar. Jag har också gjort vissa tillägg som inte publicerats på bloggen, främst i mån av fotnoter. Hur många som läser det här återstår till sidst og syvende att se. Årgång 2007 av bloggen 4 har haft omkring tolv tusen träffar under årets lopp. Det är den siffran som skall överträffas! Årgången för näsan håller trots allt, i alla fall enligt egen utsago, högre kvalitet och är mer välskriven, för att inte säga mer lättläst tack vare bättre typografi. Upphovsrätt Donera Kontakta Arbetet skyddas av min upphovsrätt. Får citeras med angivande av källa. Får ej citeras ur sitt sammanhang. Donationer uppskattas givetvis. För detta syfte har jag en PayPalknapp i min bloggmeny. Donera efter upplevd förtjänst. Man kan kontakta mig via ett formulär på bloggen. Annars går det bra att använda adressen 1 2 Om någon vill veta vad jag har emot pragmatisk liberalism (eller pragmatism över huvud) skulle jag vilja hänvisa till en föreläsning av Tara Smith, med titeln The Menace of Pragmatism: How Aversion to Principle Is Destroying America:

3 Index Tillägg om rättigheter Januari 05 (Här förklarar jag inte i någon närmare bemärkelse vad rättigheter är. Jag försöker inte heller leda dem i bevis. Man behöver läsa det jag skriver mot bakgrund av sådan baskunskap. Vill man läsa om rättigheter och hur de bevisas kan man insupa Den liberala rättighetsteorin längre fram i det här dokumentet.) Nu har vi nått år 2008, och årets första inlägg handlar om rättigheter. Jag följde nämligen en debatt på ämnet för några dagar sedan, och upptäckte att det finns en del som behöver redas ut. Först och främst vill jag erkänna att en liberalismens anfäktare som kritiserar individuella rättigheter åtminstone har identifierat den bärande pelaren, med vilken hela liberalismen står eller faller. När man skall fälla ett träd börjar man ju inte slå på grenarna, utan man riktar energin mot dess stam. Om det kan klargöras att människan saknar rättigheter, då klargörs i samma stund att liberalismen är en falsk ideologi. Även om jag kan berömma den intellektuella ärlighet som faktiskt krävs, för att identifiera liberalismens grund i individuella rättigheter, kan jag på intet sätt berömma förnekandet av dem. Somliga har förstås menat att detta blott och bart beror på att jag inte delar rättighetsmotståndarnas åsikt i frågan. Över allt annat bör man inte reducera rättigheter till något sådant som åsikter. Det är inte en godtycklig fråga om tycke och smak. Mitt problem med rättighetsmotstånd är inte av samma slag som mitt problem med åsikten att, säg, blodpudding är gott. Jag tycker inte om blodpudding, men det gör många andra. Smaklökar är olika funtade, och har man någon gång ätit blodpudding i så rikliga mängder, att man till slut mått illa av det, då är risken förstås stor att man inte längre kommer tycka om maträtten efter det. På intet sätt är det ett moraliskt val, huruvida man tycker om en viss maträtt eller ej. Det är inte ett val över huvud taget, lika lite som det skulle vara ett val att vara lång men inte kort, eller ha naturligt brunt hår men inte blont och så vidare. Om blodpudding kan man anse vad man vill, men själva åsikten i sig varken påverkar eller förändrar den. Samma blodpudding kommer att smaka likadant för den som gillar den som för den som inte gillar den; skillnaden sitter inte i smaken utan i upplevelsen av smaken. På samma sätt: om rättigheter kan man anse vad man vill, men det gör dem förstås varken till eller ifrån. Jag kritiserar inte enskilda individers subjektiva upplevelser av rättigheter, utan påståendet att rättigheter inte existerar. Det är min förhoppning att den eventuelle läsaren begriper skillnaden mellan dessa två. Ifall jag skulle påstå att blodpudding inte existerar vore det lite besynnerligt, men åtminstone är det ett ganska harmlöst exempel som dessutom väldigt enkelt kan vederläggas. Påståendet att det inte existerar rättigheter är mycket värre. Visserligen kan det vederläggas lika definitivt som det förra, om än med mer intellektuell möda, men det finns betydande skillnader dem emellan. En korrupt moralkodex låter sig sällan (om någonsin) omkullkastas av något så enkelt som ett logiskt bevis, och för att fråga läsaren: vilket påstående tycks dig bära störst ondska i sitt sköte att det inte existerar blodpudding, eller att det inte existerar rättigheter? Den ganska harmlösa idén om att det inte skulle finnas något sådant som blodpudding är förstås en konsekvens av något som är desto mindre harmlöst, d.v.s. en korrupt epistemologi, och det kan ju vara samma korruption som leder till den andra idén om att rättigheter inte skulle finnas. Fortfarande är det förstås bättre om man nöjer sig med blodpuddingen, och inte går vidare med att angripa mänskliga rättigheter. Jag misstänker att förnekandet av rättigheter är ett sätt för somliga att rationalisera bort deras egen sadism, eller annorlunda uttryckt, att ursäkta deras önskan att kontrollera och bestämma över andra människor. (Det kan förstås också fungera som en ursäkt för andra människors önskan till detsamma, såsom att rationalisera bort det onda i ens föräldrar som fick dem att misshandla en i barndomen eller motsvarande.) I början av texten nämnde jag en debatt jag hade följt, och signaturen cenobite gav mig det incitament som nu får mig att skriva det här: 3

4 Om jag och en vän anser det rätt att skjuta dig och du inte har någon uppbackning så kommer jag och min vän att kunna skjuta dig utan att bli straffade. Eftersom både jag och min vän tycker att det är moraliskt rätt att skjuta dig, och det inte finns någon annan som anser något annat, så är det moraliskt rätt. Efter att ha förkunnat att rättigheter inte existerar, fäller man det här yttrandet som kan kondenseras till det är moraliskt rätt att mörda. Någon påpekade i nämnda debatt att det här resonemanget bäddar för den totalitära staten med tillhörande massmord. Signaturen cenobite svarade lakoniskt: Verkligheten är inte ett rosafluffigt moln där alla tycker om varandra. Nej, verkligheten är sannerligen inte en plats där alla tycker om varandra men det är fullkomligt oväsentligt! Man behöver inte tycka om andra människor för att respektera deras rättigheter. Rättigheter är något som skall skyddas och upprätthållas, oavsett vad folk tycker om varandra. (Att jag nu inte är så förtjust i denne cenobite gör ju inte att jag planerar hans död, exempelvis.) Försvarandet av mord som något moraliskt ter sig ärligt talat, i mina ögon, som ett utslag av psykopati. I synnerhet ter det sig så, om motiveringen är att världen inte är något rosafluffigt moln där alla tycker om varandra. Debattören menar att det som legitimerar en moralisk utsaga är att man har tillräckligt fysiskt övertag för att verkställa den. Jag har svårt att reagera med annat än avsky, när någon påstår att moralen växer fram ur mynningen på en gevärspipa. Frågan är dock denna: hur kan man påstå att det inte finns något sådant som rättigheter, och fortfarande säga sig ha ett stort problem med massmord eller judeutrotning, et cetera? Vederbörande person säger sig naturligtvis skilja mellan det objektiva och det subjektiva! Även om det inte finns något sådant som rättigheter och moral, så finns det ju i alla fall subjektiva och skönsmässiga tycken! Enligt dessa hans tycken så är det förstås fel att mörda (förutom att han redan sagt att det är rätt i det återgivna citatet, det vill säga). Den här härvan påkallar ett klargörande av vad det här med subjektivt och objektivt egentligen är. Det som är objektivt är det som har sakligt och logiskt stöd i verkligheten. Det kan vara konkret eller abstrakt, och det kan vara metafysiskt givet alternativt skapat av människan. Att något är objektivt innebär inte att det måste gå att lägga handen på det, och det innebär inte heller att det måste existera (eller ha uppstått) oberoende av människan. Det objektiva är helt enkelt något som måste diskuteras sakligt, och som inte är en fråga om arbiträra tycken. Vad man tycker om rättigheter förändrar dem inte. De är vad de är, oberoende av vad vi anser om dem men inte oberoende av om vi existerar eller ej. Gör det rättigheter subjektivt godtyckliga? Absolut inte! Jag har försökt illustrera den här poängen tidigare, med hjälp av ett schackspel. Jag återger för enkelhetens skull hela det stycket här: Varje pjäs i ett schackspel har särskilda regler att följa. Tornet kan gå hur långt det vill men bara lodrätt eller vågrätt, och hästen kan gå två steg framåt och ett åt sidan respektive ett steg framåt och två åt sidan. Ponera att pjäserna sedan representerar människan och själva brädet universum regelboken är en analogi för de naturgivna lagarna. Ifall det inte existerar något bräde, och ifall ej heller några pjäser existerar, då kan man inte tala om något sådant som ett schackspel. Om det inte finns ett schackspel så finns det naturligtvis ej heller några regler som gäller för spelet. Men med skapandet av spelet följer skapandet av reglerna hand i hand (även om spelets regler har skapats av människan, till skillnad ifrån universums lagar). Varje pjäs på brädet har en bestämd och begränsad natur, som definieras av regelboken. Ett torn kan förflyttas si och så, en häst si och så, och så vidare. Även människan har en bestämd och begränsad natur, för såsom en spelpjäs måste lyda under givna regler måste människan lyda under givna naturlagar. Utan pjäser inga regler, och utan människan inga rättigheter. Släng bort pjäserna i ett schackparti och reglerna för spelet upphör i samma stund, givet att vi nu talar i mån av universalier där dessa pjäser och partin representerar alla pjäser och partin. Utplåna mänskligheten och de mänskliga rättigheterna upphör på samma sätt, men bara därför är de naturligtvis inte godtyckliga eller subjektiva, mer än reglerna för ett schackspel skulle vara det. Rättigheter är, kan man säga, moral tillämpad på samhällsfilosofi. Förnekandet av rättigheter implicerar förnekandet av moral, och vice versa. Man är förstås snar att invända att det är objektiv moral och objektiva rättigheter man förnekar, till skillnad ifrån subjektiva alternativ. Eftersom det nu inte finns några sådana alternativ, är det moralen som sådan, och rättigheterna som sådana, som man förnekar. Det mest förskonande jag kan säga om detta är att man kanske inte själv inser vad man faktiskt påstår, men jag blir tyvärr allt mindre övertygad om det där med goda intentioner. Ifall man också anser att det är moraliskt 4

5 som kan verkställas med våld, då är det sannerligen inte en fråga om okunnighet och goda avsikter. Etik och rättighetsteori är av nödvändighet objektiva discipliner. Bägge härleder det moraliska och det berättigade, logiskt utifrån den mest grundläggande primaten som är livet självt. Det så kallade subjektiva alternativet kan bara uttryckas jag tycker det-eller-det är moraliskt respektive berättigat för att jag tycker det. Ett sådant så kallat alternativ till moral och rätt är inte mer legitimt än att proklamera en subjektiv matematik, där sju plus tre är åttiofem för att jag tycker att det skall vara så. Ingen av oss tar förmodligen sådan matematik på allvar, så låt oss vara konsekventa nog att inte heller acceptera subjektivistisk syn på etik och rättighetsteori. Både moral och rätt är universell och uniform. Det är två av dess inneboende egenskaper. Det som är moraliskt är alltid moraliskt, för alla, på alla platser, och likadant är det med rättigheter. Man kan inte ens närma sig något som är både universellt och uniformt, om den enda så kallade härledningen kan sammanfattas med det är så för att jag tycker det. Rättigheter måste vara naturliga och objektiva, annars är det inte fråga om några rättigheter. De kan inte vara onaturliga snarare än naturliga, och de kan inte vara subjektiva snarare än objektiva. Jag tror att jag härmed har drivit hem de poänger jag ville driva hem, även om man måste läsa texten mot bakgrund av tidigare kunskaper om rättigheter (men det varnade jag också för i början). Om friheten från gropar Januari 06 Den liberala definitionen av frihet kan uttryckas på flera sätt. Vanligtvis brukar man säga att frihet är frihet ifrån initierat våld, och ifrån hot om sådant våld. Det här kan i sin tur kallas för principen om ickeaggression. Vill man sedan förenkla uttrycket ännu mer så kan man ju säga, även om det på sätt och vis utelämnar själva essensen, att frihet är att bli lämnad ifred. Det liberala och enligt mig sanna frihetsbegreppet har förstås blivit kritiserat vitt och brett, och här skall jag bara ta upp ett av de många exempel som brukar sägas vederlägga liberalismen. Ponera att jag är ute och vandrar i skogen, och att jag plötsligt faller ner i en djup grop. Trots ihärdiga försök lyckas jag inte ta mig upp ur den. Kanske har jag till och med brutit ett ben eller något liknande, som ytterligare försvårar mina försök till självräddning. Kan man nu påstå att jag är fri medan jag sitter där på botten av gropen, utan att kunna komma upp ur den? Nej svarar liberalismens kritiker, och menar att scenariot ogiltigförklarar den liberala definitionen av frihet, eller att det åtminstone blottlägger stora sprickor i den. Själv menar jag att belägenheten inte ens snuddar vid att vara en kritik. Resonemanget om gropen är ett typiskt exempel på ett felslut som kallas för ekvivokation. Det innebär att man använder ett ord i flera olika betydelser inom samma argumentation här är det frihet som är det ordet. Med frihet behöver man naturligtvis inte mena frihet ifrån initierandet av våld. Man kan tala om själslig frihet, eller att himlen är fri ifrån moln, eller för all del: att människan är ofri när hon ramlar ner i en djup grop ur vilken hon inte kan ta sig upp. Det som kritiseras är emellertid den liberala definitionen av frihet, och då måste man hålla sig till ämnet, d.v.s. till samhällsfilosofin. När man talar om politisk frihet talar man om frihet mellan människor. Man talar inte om frihet ifrån naturlagar eller skogsterräng. Ifall scenariot med gropen skall försöka tillämpas på politisk filosofi, då måste vi betrakta gropen som en brottsling. Vill någon pröva den i en domstol och se till att eventuellt straff mäts ut, eller skall vi enas om att gropar helt enkelt inte är rättsliga subjekt? Först om någon blir nedtvingad i en djup grop av en annan människa kan det tas upp igen, och då är det fortfarande inte gropen som är boven, utan människan som tvingar ner folk i den. Märk väl att den liberala frihetsdefinitionen inte tillåter att man håller andra människor fångna i djupa gropar. Vi är alltjämt ofria att göra det allra mesta. Exempelvis kan vi inte andas under vatten, men om vi ramlar ner i vattnet och drunknar beror det inte på att vattnet är en brottsling skyldig till mord. Det är också sant att vi har inneboende begränsningar. Hur mycket vi än skulle vilja så kan vi inte överleva utan syre, längre än på sin höjd några minuter. Betyder det att våra lungor är brottslingar? Betyder det att våra lungor som ger oss liv och hälsa, också gör oss ofria? Jag måste säga att det är ett besynnerligt resonemang, och det ter sig uppenbart besynnerligt när man har eliminerat den ekvivokation på vilket det bygger. Liberalismen har inte bara definierat frihetsbegreppet men även identifierat vad politisk frihet är. Politisk frihet är inte friheten ifrån att begränsas av naturlagar och obehandlad terräng. Det måste verklighen understrykas så att poängen inte går förlorad. Samhällelig frihet är mellanmänsklig frihet. Relationen mellan människor och 5

6 gropar kan man gott och väl analysera in extenso (jag är lite ironisk här), men sådan eventuell analys faller utanför ramarna för samhällsfilosofin. Scenariot med gropen är på förhand skilt ifrån det som liberalismens kritiker försöker att angripa. Ni vet väl vad man brukar säga om den som gräver en grop åt andra, inte sant? Popper sågas vid fotknölarna Januari 08 Jag har funderat lite över hur Karl Poppers kunskapsteori kan sammanfattas, och jag tror att Anders Ekman 1 sade det bäst i en kommentar till mig: Filosofi brukar väl handla om att söka efter sanningen, inte att ständigt tro sig ha den? I en enda mening summeras faktiskt vad Poppers idéer ytterst går ut på: att man bara kan söka efter sanningen utan att finna den. Visserligen förnekar inte Popper att objektiv kunskap och objektiva sanningar existerar, men därefter går det, så att säga, utför. De första besynnerligheterna hos honom finner vi dock redan i metafysiken, eller i kosmologin för att använda hans egen terminologi. Existensen av tre olika noumenella världar förkunnas: den första består av konkreta objekt och händelser; den andra av abstraktioner; den tredje av det mänskliga intellektets produkter. Vad som är fel med begreppsrealism (och för den delen nominalism) skall jag inte gå in på nu, eftersom jag har gjort det tidigare 2, och eftersom det ändå är vid sidan av ämnet. Däremot kan det ge en föraning om vart olika resonemang kommer att leda, ifall de bygger på något sådant som påhittade världar. Redan på sida 26 i boken Popper i urval finner vi ett något märkligt yttrande: Jag tror att all vetenskap är kosmologi Läsaren tänker kanske att kosmologin är en vetenskaplig disciplin bland många andra, exempelvis den astrofysik som kosmologin är en underavdelning till. Så tänkte förstås även jag rent spontant, men nu använder Popper ordet kosmologi för att beteckna hans tre noumenella världar och interaktionen mellan dem. Det existerar sannerligen konkreta ting såväl som abstrakta ting, och det mänskliga intellektets produkter är ju faktiskt integrationer dem emellan. Fortfarande är det gripet ur luften att kalla dessa kategorier för parallella världar, vilket är just vad Popper gör. Med dessa världar eller universa kan man säga att min avsmak inför Poppers filosofi börjar, men på intet sätt slutar den här. Nästa steg i min kritik får illustreras med två citat ur hästens mun. Ifrån sida 32 ur samma bok: Det finns bara ett moment av rationalitet i våra försök att förstå världen; det är den kritiska granskningen av våra teorier. Dessa teorier är i sig själva gissningar. Vi vet inte, vi bara gissar. Om du frågar mig, Hur vet du det? skulle jag svara, Det gör jag inte; jag framställer endast en gissning. Om du intresserar dig för mitt problem, är jag högst tacksam om du vill kritisera min gissning, och bjuder du mig motargument, kommer jag i min tur att kritisera dessa. Och på sida 56, ibidem: Mitt svar på frågorna Hur vet du det? Vilken källa eller vilken grund baserar du ditt påstående på? Vilka observationer ligger bakom? skulle således vara: Jag vet inte, mitt påstående är blott en gissning. Bry dig inte om vilken eller vilka dess källor kan vara det finns många möjliga källor, och jag kan vara omedveten om hälften av dem; ursprung och härstamning har i vilket fall som helst inte mycket med sanning att göra. Men om du är intresserad av det problem som jag försökte lösa med mitt hypotetiska påstående, så kan du hjälpa mig genom att kritisera det så gott du kan. Kan du dessutom komma på ett experiment som du tror kan vederlägga mitt påstående, så kommer jag gladeligen, efter bästa förmåga, hjälpa dig vederlägga det. Är man modig nog att skåda hästen i munnen får man väl tolerera ett och annat munväder, antar jag. Länge trodde jag att Popper menade, att en vetenskaplig hypotes eller teori måste vara teoretiskt falsifierbar för att kunna kallas för vetenskaplig. Det var en felaktig uppfattning som inte grundade sig i mer än det jag hade hört sägas här och där av folk i allmänhet. Och det händer ju att folk i allmänhet har fel, inte sant? 3 Något annat som detta allmänna folk har hört sägas, är att det var Popper som skapade idén om att vetenskap, för att vara vetenskap, måste kunna prövas logiskt såväl som empiriskt. Det var precis det jag själv trodde att karln menade också, men det visade sig förstås vara alldeles uppåt väggarna! Popper nöjer 1 2 Universalieproblemet: 3 Inte för att försöka föra över skulden ifrån mig själv alltså. Jag var ju själv en person i den kategorin. 6

7 sig inte med idén om att det vetenskapliga måste kunna prövas empiriskt för att sedan, till slut, verifieras eller vederläggas (och det här är naturligtvis en idé som Popper vare sig företrädde, eller skapade den går tillbaka ända till antiken). Tvärtom menar han att det vetenskapliga måste vara falsifierbart i praktiken. Min närmast reflexiva invändning är att det som är sant per definition inte kan falsifieras, men inför en sådan invändning tänker inte Popper kröka rygg. Han skulle svara mig att, även om det finns sanningar, så finns det inget sådant som ett sant påstående om sanningar. Ingen hypotes eller teori kan någonsin bevisas enligt honom. De kan bara, om de är goda nog, undvika det alltjämt överhängande hotet att bli falsifierade. Min kritik mot det här resonemanget är tudelad. För det första är Poppers falsifikationsteori självuteslutande. Även påståendet att vi inte vet något utan bara gissar måste i sig självt vara en gissning, inte sant? Och hur kommer Popper fram till sin gissning om att vi inte vet något? Han gissar såklart. Han gissar att han gissar sig fram till gissningar och även det måste vara en gissning! Teorin reduceras helt enkelt till obegripligt och intetsägande babbel. Min andra kritik är denna: om allt bara är gissningar, hur i helsike skall en gissning kunna falsifiera en annan? Om det nya påståendet A skall kunna falsifiera det gamla påståendet B, då måste ju först A ha kunnat bevisas! Men det är klart, Popper svarar bara att det nya påståendet är en bättre approximation av sanningen än det gamla. Då undrar jag, retoriskt, om det har bevisats att A ger ett bättre närmevärde för sanningen än B, eller om det bara är ännu en gissning. När Popper tänker sig att ny kunskap utesluter äldre kunskap lägger han dessutom ännu ett fel ovanpå de tidigare. Ny kunskap utesluter inte äldre kunskap den bygger vidare på den. Sådana här resonemang får mig att vilja hota Karl Popper med en eldgaffel (såsom Wittgenstein faktiskt gjorde år 1946). 1 Samma kapris infinner sig ibland även när man diskuterar med anhängare av Popper, eftersom de, logiskt nog, tenderar att reducera alla meningsutbyten till menlöst babbel. Till del används förmodligen också falsifikationsteorin som den feges utväg: Mina åsikter är bara gissningar, och din kritik av dem är bara gissningar i sin tur vi kan ju inte veta vad som faktiskt stämmer. Detta är vad det inledande citatet av Anders Ekman vill säga, och detta är vad de bägge indragna citaten av Karl Popper uttrycker, svart på vitt. På sida 58 läser vi ur samma bok som tidigare: Det finns inget sanningskriterium att tillgå, och detta faktum understödjer pessimism. Men vi besitter kriterier som, om vi har tur, låter oss upptäcka felaktigheter och osanningar. Alltså ännu ett citat som egentligen ger uttryck för samma problem som tidigare: om det inte finns något sådant som ett sanningskriterium, hur kan vi då upptäcka felaktigheter och osanningar, ens om vi har tur? (Ja, det är faktiskt Popper själv som står för kursiveringen.) Att gissningar har en hel del med tur att göra, det stämmer gott. Frågan är hur man kan gissa sig fram till att något är osant, om ett sanningskriterium saknas. Att A approximerar sanningen bättre än B, det är som jag tidigare förklarade en billig utväg, eftersom denna approximation i sådana fall måste bevisas. Men om ett sanningskriterium alldeles saknas, då kan man inte tala om vare sig sanning eller osanning, må den vara teoretisk eller faktisk! Om läsaren fortfarande av något skäl tvivlar på att det här är vad Popper skriver, då kan jag alltid fortsätta att leverera citat som styrker det. På sida 98, fortfarande i samma bok, kan man läsa: I de empiriska vetenskaperna, vilka är de enda som kan förse oss med information om den värld vi lever i, förekommer inga bevis, om vi med bevis menar ett resonemang som en gång för alla säkerställer sanningen hos en teori. (Vad som dock förekommer är att vetenskapliga teorier vederläggs.) Att Poppers det finns inga sanna påståenden i sig självt hävdas som om det vore sant, det tänker han inte på, eller också struntar han i det. Krävs fler citat? På sida 147: Om ni insisterar på strikta bevis (eller strikta motbevis) inom de empiriska vetenskaperna, kommer ni aldrig att dra nytta av erfarenheten och aldrig att lära av den hur fel ni har. Är det någon som inte reagerar på detta nonsens? Det finns så mycket strunt hos Karl Popper att jag vare sig kan eller vill bemöta allt, men det finns ännu en sak jag tänker bemöta i just den här texten. Jag fortsätter att citera ur Popper i urval, ännu en gång ifrån sida 58: Varken observationer eller förnuftet är privilegierade [metoder för att erhålla kunskap]. Intellektuell intuition och fantasi är högst betydelsefulla, men de är inte pålitliga: de kan framställa saker och ting mycket klart, och ändå vara missvisande. De är oumbärliga såsom våra teoriers huvudkällor; men de flesta av våra teorier är ändå felaktiga. Observationens och förnuftets viktigaste funktion, och även intuitionens och fantasins, är att hjälpa oss i den kritiska undersökningen av de djärva gissningar, som är vårt medel att undersöka det okända. Tur för Popper att bara de flesta av våra teorier är felaktiga enligt honom. Det 1 Det finns för övrigt en halvt om halvt intressant bok som handlar om just detta. Wittgenstein och Popper: Ett eldfängt möte mellan filosofer av David J. Edmonds och John A. Eidinow. 7

8 kanske lämnar hans egna teorier ett litet lufthål åtminstone? Hur vet förlåt, gissar Popper att de flesta av våra teorier är felaktiga? Varför bara de flesta, när han om och om igen sagt att alla teorier egentligen är felaktiga, eftersom de bara approximerar en evigt oåtkomlig sanning? Många frågor, men om man börjar besvara dem hamnar man i det evinnerliga babblets fälla. ( Det är min gissning att jag gissade att gissningen gissades et cetera ad infinitum.) Vad jag emellertid tänkte beröra är det här med just djärva gissningar som Popper talar om. Vad är egentligen en sådan? Jo, det är precis vad det låter som. En djärv gissning är en gissning som är så långsökt och irrationell som tänkas kan. Ju mer långsökt och ju mer irrationell, desto mer berättigad är den. Det vill säga, enligt Popper är det så. Exempelvis: man postulerar att jorden kretsar kring solen, i en tid som med glädje bestraffar kätterska idéer, som dessutom är kontraintuitiva. Nu stämmer det förvisso att jorden kretsar kring solen (kalla det en poppergissning om ni vill) men det är vid sidan av poängen. Poängen är att det som legitimerar påståendet enligt Poppers demarkationsprincip, är dess själva djärvhet. Vad man sedan har för empiriska skäl för sitt påstående, det kan kvitta lika. Djärvheten och falsifikationsteorin, det är (bara för att Popper avskyr ordet) essensen i hans demarkationsprincip. Men för all del, ta mig inte på orden. Ur hästens mun, ifrån sida 132: Således var, och är, min idé, att det är denna sorts djärvhet, tillsammans med beredskapen att hålla utkik efter tester och vederläggningar, som skiljer empirisk vetenskap från icke-vetenskap, och särskilt från förvetenskapliga myter och metafysik. Här har jag förstås inte mer än skrapat på botten av Poppers unkna filosofiska kärl, men det är också på dess botten som de mest elementära idéerna vilar. Tyvärr anser säkert anhängarna av den kritiska rationalismen att jag sysslar alldeles för mycket med att ha rätt hela tiden, och då finner de väl skäl att avfärda resonemangen prima facie, vid första påseendet. Filosofi handlar ju om att söka efter sanningen inte om att faktiskt nå fram till den, eller hur var det? Huruvida det gör mig till en bra filosof, en dålig filosof eller en icke-filosof, det får ni väl avgöra bäst ni vill själva. Mer kritik av Poppers idéer är säkerligen att vänta i framtiden, men det jag skrivit här räcker gott för närvarande. Om jag nu skall ta på mig rollen som djävulens advokat och citera Ayn Rands skurkaktige karaktär Cuffy Meigs, som på sida 1179 i pocketutgåvan av Och världen skälvde utbrister: Du kan inte skrämma mig med ditt fisförnäma abrakadabra! Det är, om man så vill, en approximation av hur jag reagerar på popperianska resonemang. Popper och induktion Januari 09 Det har på sistone skrivits en hel del om Karl Poppers idéer, och jag är inte klar med honom ännu. Visserligen sågade jag honom vid fotknölarna i föregående inlägg, men man kan förstås också leva fotlös. Något jag inte tog upp i det inlägget var induktionen. I korthet går induktion ut på att man skaffar sig kunskap genom upprepade observationer. Istället för att illustrera induktionsprincipen med skotska får och svarta svanar, som man oftast brukar göra, kan vi ta vattnets kokpunkt. Är påståendet vatten kokar vid 100 C korrekt? Vi kan ju sätta en kastrull med vatten på spisen och observera att påståendet är sant om och om igen, möjligen hur många gånger som helst. Snart nog upptäcker vi att påståendet inte stämmer ifall vi använder ett slutet kärl istället för ett öppet. Vi måste omformulera och specificera: vatten kokar vid 100 C i öppna kärl. Även den andra utsagan slår emellertid fel, om vi utför våra observationer på ett högt berg eller liknande. Den tredje och ännu mer specifika utsagan skulle lyda: vatten kokar vid 100 C i öppna kärl vid havsytans atmosfäriska tryck. Det så kallade induktionsproblemet ( Humes problem ) går ut på att oavsett hur många observationer som styrkt ett påstående, följer det inte logiskt att även nästa observation kommer att styrka det. Själv anser jag att problemet är skenbart. Nog för att induktion inte är en felfri metod, men det är knappast rimligt att kräva felfrihet heller. Perfektionskravet, som jag kallar det, är aldrig rimligt. Människan är felbar, och alla hennes metoder är således också felbara. Ogiltigförklarar man induktion så har man i samma stund ogiltigförklarat all kunskap dessutom, för all kunskap är inducerad, d.v.s. härledd ur erfarenheten. En deducerad slutsats måste ju grunda sig på inducerade premisser, något som är tämligen grundläggande inom filosofin, men som Popper uppenbarligen missade! Han löste nämligen induktionsproblemet genom att förneka induktionen. All kunskap är deduktiv, förkunnar han, men grunderna för denna förkunnelse är i min mening rent löjliga. Det sedvanliga och kanske mest enkla exemplet som Popper använder, är Newton kontra Einstein. År 1687 utkom Newtons Principia, vilken innehåller hans rörelselagar och mekanik. Mest känd är mannen kanske för att ha förklarat gravitationskraften, och jag skall återkomma till det. För Einsteins del publicerade han 8

9 år 1905 sin speciella relativitetsteori, och den allmänna först 1915, tio år senare. I början av 1900-talet var Newton sedan länge en helig ko inom fysiken. Han vare sig fick eller kunde ifrågasättas, men vår tyske teoretiker inte bara ifrågasatte honom han menade att Newton till och med hade fel. Som en avstickare ifrån induktionsresonemanget kan sägas, att djärvheten hos både Newton och Einstein är en integrerad komponent i Poppers demarkationsprincip. En vetenskaplig teori måste vara djärv, och ju mer djärv desto bättre ju färre skäl att hålla den för sann, desto fler skäl att försvara den! (Nu är förstås dessa fysikers teorier goda, men det beror knappast på att de skapades med djärvhet.) Med detta sagt: för det första anser Popper att Einsteins relativitetsteori utesluter Newtons mekanik, och för det andra anser han att bägge teorier deducerades fram. Det är helt enkelt felaktigt att den nya teorin A skulle utesluta den äldre teorin B. Ny kunskap bygger vidare på gammal kunskap. Vi kan ju jämföra med exemplet om kokpunkten: Newtons teori kan representera vatten kokar vid 100 C medan Einsteins teori får representera vatten kokar vid 100 C i öppna kärl. Kanske kommer någon tredje person i framtiden att bygga vidare på relativitetsteorin, och då kommer denna hypotetiska teori att representera vatten kokar vid 100 C i öppna kärl vid havsytans atmosfäriska tryck. Kunskap är kontextberoende, och vad som händer är att ny kunskap specificerar kontexten mer än den tidigare, och således är den också mer tillförlitlig. Fortfarande är det sant att vatten kokar vid 100 C, givet den kontext som utsagan förutsätter för att vara sann. Einsteins relativitetsteori falsifierade med andra ord inte Newtons mekanik. Den preciserade den (med förbehållet att relativitetsteorin inte bara är en vidareutveckling av newtonsk mekanik). Så detta med induktionen. Popper hävdade att vare sig Newton eller Einstein inducerade sig fram till sina respektive teorier. Före Newton hade man inte talat om någon gravitation, och före Einstein kände man inte till någon rumtid. Alltså måste de bägge herrarna ha startat med teoretiska konstruktioner snarare än empiriska observationer, inte sant? Nej, inte sant, ens det minsta. Vi har väl alla hört om Newton och äpplet, men för att citera något som vännen William Stukeley skrivit 1726: The weather being warm, we went into the garden and drank tea, under shade of some apple trees, only he and myself. Amidst other discourses, he told me, he was just in the same situation, as when formerly, the notion of gravitation came into his mind. It was occasion d by the fall of an apple, as he sat in contemplative mood. Why should that apple always descend perpendicularly to the ground, thought he to himself. Why should it not go sideways or upwards, but constantly to the earth s center. Det skall väl sägas att även Voltaire återberättade historien, om än först ett år senare, och även om det hos honom rör sig om en obestämd frukt och inte om just ett äpple. 1 Hur som helst borde väl induktionen vara tydlig? Newton ser ett äpple falla till marken om och om igen, och funderar över vad det kan vara för kraft som orsakar det. Säkerligen måste samma kraft gälla för, säg, månen? Ja, det här skall inte breda ut sig alltför mycket kring fysiken, men poängen är förstås att Newtons mekanik i grund och botten inducerades fram. Detsamma gäller självklart även för relativitetsteorin, för hur skulle den ha kommit till, utan att Einstein observerat Newtons mekanik om och om igen? Naturligtvis var inte dessa bägge fysiker isolerade i ett vakuum, för det finns andra män och andra teorier som också spelar in, men låt oss för enkelhetens skull begränsa resonemanget till dem. Hur skulle Einstein ha kunnat formulera sin ekvation E=mc² ifall han inte hade induktiv empirisk kunskap om både energi, massa och ljus? Ifall induktionen förnekas, då måste all induktion förnekas, och ipso facto all kunskap. Utan induktiva premisser kan man inte deducera utifrån dem. Att säga att relativitetsteorin inte har ett induktivt ursprung ter sig mest besynnerligt och inte det minsta hållbart. Även om en ny idé hämtas ur livlig fantasi snarare än ur upprepade empiriska 1 År 1727 dog för övrigt Isaac Newton. Den här historien med äpplet baseras bara på hörsägen, skall nämnas. Vår fysiker var över 80 år när han berättade den, och man har inte hittat ens en antydan av äppel-anekdoten under de 60 år som gick från att den skulle ha inträffat till hans testund med Stukeley. Anders Persson, docent i sociologi vid Lunds universitet, har skrivit: När senare tiders forskare synat Newtons verksamhet och anteckningar efter 1667 har de inte funnit mycket som belägger att han redan 1666 tänkt speciellt djupt på gravitationen. Men om vi förlägger händelsen med äpplet 13 år senare faller pusselbitarna på plats. Sommaren 1679 tillbringade Newton i sitt barndomshem i Woolsthorpe. Hans moder hade just dött och han var där från 27 juli till 27 november för att ordna upp kvarlåtenskapen. Sommaren var varm och Newton hade rikliga tillfällen att se äpplen falla från träden. Och det som upptar hans funderingar denna sommar är just problematiken kring avvikelsen av fallande kroppar. Vi vet detta därför att det kommer klart till uttryck i den brevväxling [med Robert Hooke] han dras in när han på senhösten återvände till Cambridge. Delar av denna brevväxling upptäcktes först långt fram på 1900-talet och ger en annorlunda bild än den traditionella av uppkomsten av Newtons lagar. Om och i så fall när Newton såg äpplet falla är alltså osäkert, men ifall det är en myt så är det åtminstone han själv som har stått för den. En sak är helt säker: han fick det inte i huvudet. Enligt Augustus de Morgan, citerad i texten ifrån Simon Fraser University, var det Isaac D Israeli som hittade på denna pikanta detalj. För övrigt, för att reda ut ett allmänt missförstånd, var inte Newton först med att ponera gravitationskraften, utan han var först med att koppla samman denna med hur planeterna hålls kvar i sina banor. 9

10 observationer, så måste den livliga fantasin i sin tur att hämtas ur induktiv kunskap. En fantasi om rosa enhörningar hämtas exempelvis inte ur observerade rosa enhörningar, men fortfarande måste vi ha något slags induktiv grund. Färgen rosa har vi sett upprepade gånger, och enhörningar har vi hört talas om mer än en gång. 1 Det finns inget som säger att induktiv kunskap nödvändigtvis måste härledas ur upprepade observationer heller. Att observera något en enstaka gång, och dra slutsatsen att detta enstaka fall kommer förutsäga även nästa, är fortfarande induktion. Barnet som lägger handen på en varm spisplatta (kanske är den varm för att det kokats vatten på den?) kommer att bränna sig, och förmodligen räcker ju denna enda observation för att barnet inte skall vilja upprepa den. Den felaktiga uppfattningen om vetenskapen röjer sig när den kräver att ha rätt skriver Karl Popper. Man får förmoda, att det felaktiga med citatet röjer sig i och med att det kräver att ha rätt. Hur som helst är relativitetsteorin hans paradexempel på en god vetenskap, men ändå kräver Einsteins fysik att ha rätt på flera punkter exempelvis säger den att ljusets hastighet (c) är en konstant som inte kan ruckas på. Energi ekvivalerar, enligt den, massan gånger ljusets hastighet i kvadrat. Hur man skulle kunna mena att formeln E=mc² innehåller ett implicit med det skulle kunna vara annorlunda också, det begriper jag inte. Om det är jag eller Popper som står för det bristande förståndet på den punkten, det kan väl läsaren klura på själv. Mina två huvudsakliga syften har i alla fall varit att dels förklara att ny kunskap inte utesluter, utan bygger vidare på, gammal kunskap, och dels att också deduktiv kunskap inte utesluter, utan bygger på, induktiv sådan. Det får jag väl anse att jag också har gjort. Därutöver ett litet inpass om att anhängare av Popper använder hans kunskapsteori, ungefär som anhängare av Hume använder dennes etik. Bägge filosofer säger att man aldrig kan ha någon saklig objektiv grund för att säga sig ha rätt. Dessa anhängare kan sedan häva ur sig ungefär vad som helst, oavsett hur absurt det är, utan att erkänna sig behöva argumentera sakligt för det. Med svåröverträffligt högdragen ton kallar man sedan andra (inräknat mig) för inskränkta dumbommar, om de av någon händelse skulle kräva bevis för ett påstående! Visserligen generaliserar jag nu (induktivt) om Popper-anhängares beteenden, och det vore irrelevant ifall det inte skulle vara ett konsekventiellt utslag av den filosofi som omfamnas vilket jag anser att det mycket väl kan vara. Poppers kunskapsteori är ett angrepp på kognitionen, även om han nu knappast är ensam i sitt angrepp. (För enkelhetens skull nämner jag bara två namn till den skaran som ligger nära till hands: David Hume och Immanuel Kant.) Den filosofi som Popper lade fram var, när han lade fram den, djärv. Den förnekar bland annat induktion och avkräver vetenskapliga teorier falsifierbarhet. Emedan Newtons mekanik och Einsteins relativitetsteori vilar på tämligen bastant underlag, är Poppers idéer helt ifrån vettet. Djärvhet borgar minsann inte för att påståenden är vare sig sanna eller rimliga eller vettiga, trots att hans demarkation kräver det. Att han i det avseendet, som i så många andra, faller på eget grepp, det är en smula ironiskt kan tyckas. Är alla människor egoister? Januari 12 De flesta av oss har säkert diskuterat egoism kontra altruism någon gång. De flesta av oss känner säkert också igen det gamla påståendet om att alla är egoister, därför att alla handlingar på ett eller annat sätt är egennyttiga. Exempelvis: om man skänker pengar till fattiga så kan det verka altruistiskt, men den sanna motiveringen är inte den andres välbefinnande, utan ett kväsande av ens egna skuldkänslor. Samma resonemang tillämpas sedan på alla exempel som ens fantasi tillåter en att tänka ut, inklusive uppenbart självdestruktiva sådana. (Man skulle lika gärna kunna försvara altruismens nödvändighet med den här retoriken, men detta har jag faktiskt aldrig stött på.) Felet består i språklig ekvivokation. En handling blir inte egoistisk, bara för att den är självvald, och bara för att den motiveras av ens egna känslor, och så vidare. Det är altruismen som orsakar de redan nämnda skuldkänslorna, så det är knappast egoistiskt att mätta dem med mer altruism. (Alla skuldkänslor beror naturligtvis inte på altruism, för de kan ju även ha rationella grunder, men så var inte fallet i exemplet.) Man måste hålla isär definitionerna. Egoism är att värna om sitt egenintresse, att slå vakt om ens värderingar. Altruism är att offra dessa värderingar. Ifall man offrar sig själv för andra eller andra för en själv, det förändrar inte att det rör sig om altruism. Nathaniel Branden har talat klokt om just det här: 1 Den första berättelsen om enhörningen deducerades väl fram ur induktiva premisser, såsom erfarenheten av hästar och behornade djur. 10

11 The basic fallacy in the everyone is selfish argument consists of an extraordinarily crude equivocation. It is a psychological truism a tautology that all purposeful behavior is motivated. But to equate motivated behavior with selfish behavior is to blank out the distinction between an elementary fact of human psychology and the phenomenon of ethical choice. It is to evade the central problem of ethics, namely: by what is man to be motivated? Inget blir vare sig egoistiskt eller altruistiskt, bara därför att det är motiverat. Det man istället måste fråga sig, är vad som motiverar. Att skänka pengar till fattiga är, för exemplets skull, vare sig egoistiskt eller altruistiskt i sig. Den relevanta frågan är varför man skänker pengarna. Om man bara vill kväsa sina skuldkänslor är det knappast egoistiskt, av redan nämnda skäl. Känslor är dessutom ingen måttstock för moral, och ärligt talat har man alldeles vänt på resonemanget om man hävdar det. The mind leads, the emotions follow, för att citera Ayn Rand. Man kan emellertid skänka pengar till fattiga av andra skäl än skuldkänslor såsom exempelvis åsikten om att det är dygdigt att hjälpa andra människor, även om det inte är en primär dygd. Den primära dygden måste vara att hjälpa sig själv, och gör man inte det kan man dessutom inte heller hjälpa andra. För att kunna skänka pengar måste man först ha arbetat ihop dem själv. (Man måste förstås också ta hänsyn till en situations fulla kontext när man bedömer den. Har man inte råd att skänka pengar så är det altruistiskt att göra det, såsom det är altruistiskt att försöka rädda en drunknande när man inte själv kan simma et cetera.) Jag hoppas att jag i all korthet har förklarat, varför påståendet om egoismens oundviklighet är absurt, på ett begripligt sätt. Kort om barnarbete Januari 12 Det här är en verklig detaljfråga, så den får tas upp i all korthet. Först och främst är inte barnarbete nödvändigtvis ett ont, beroende på hur barn respektive arbete definieras. Redan när ett barn städar sitt rum är det ju faktiskt fråga om arbete, i vid bemärkelse. Ifall man är barn så länge man är omyndig, då har vi ju en hel del barnarbetare även i Sverige. Vanligtvis menar man förstås barn i fattigare u-länder, som kanske inte ens nått tonåren, och som får slita hela dagarna i fabriker eller på fälten. En sådan belägenhet är minst sagt tragisk, men förbud gör inte saken bättre. Faktum är, att förbud gör saken avsevärt sämre. Det arbetande barnet spenderar knappast hela dagarna med att arbeta, därför att det är roligt. Så långt är vi förmodligen alla överens. Vad som av någon anledning undgår somliga, är att barnet måste arbeta för att överleva. Utan sitt arbete kanske barnet tvingas svälta och dö. Under dessa tragiska men högst reella förutsättningar är det bättre att arbeta än att dö. För övrigt är arbete inte bara livsavgörande för dessa barn i u-länder, men även för alla andra människor. Vi arbetar, eller också svälter vi och dör. Att leva på den så kallade välfärden vore ju omöjligt om inte andra människor arbetade i ens ställe. Ytterst står vi alla inför valet att arbeta eller dö och arbete är alltid det bättre alternativet av dessa två. I en dagsfärsk diskussion invände någon: Anledningen till att barnarbete existerar är ju delvis för att barnen tvingas hjälpa familjen att försörja sig i fattiga länder, och dels för att det är billigare för företag att anställa barn. Henrik Sundholm ställer svart på vitt och säger att barnarbete är bra om det enda alternativet är svält. Men det enda alternativet är inte svält. Det enda rätta alternativet är att föräldrarna till barnen får en rättvis lön för sitt arbete så att barnen slipper arbeta. Att det var en 14-årig SSU:are som fällde den repliken kanske redan naiviteten röjer. Huruvida det är billigare att anställa barn än vuxna under dessa omständigheter, det vet jag inte så mycket om. Rent spontant låter det underligt, men det är klart, om de producerar mindre så torde väl även deras löner bli mindre. Vad jag vill bemöta är emellertid idén om den rättvisa lönen. Ifall barnarbete berodde på att föräldrarna fick orättvisa löner, och att problemet skulle kunna lösas genom att se till att de fick rättvisare löner, då vore allt förstås frid och fröjd. Men vad är en rättvis lön? Man råder inte bot på fattigdom genom att se till så att arbetsgivarna måste höja arbetarnas löner. Om arbetarnas löner är så otillräckliga att även barnen måste arbeta, då finns det ingen mer ekonomisk kaka att dela ut. Den åtgärd som föreslås skulle leda företaget i konkurs, och snart skulle alla anställda bli arbetslösa. Snart skulle de numera arbetslösa möta det där ödet som nämndes tidigare att svälta och dö. En rättvis lön är en lön som sätts av arbetets marknadsvärde. Eller uttryckt med andra ord: en rättvis lön är den lön som sätts på den fria marknaden, utan statliga interventioner. I det fattiga u-landet är lönen otillräcklig just därför att landet är fattigt. Fattigdomens avgörande orsak är i sin tur statlig intervention i ekonomin. Det är denna vi har 11

12 anledning att bekämpa, snarare än barnarbetet. Ett träd måste fällas genom att man angriper dess stam. Att slå lite på grenarna kommer inte visa sig det minsta effektivt, hur goda avsikterna än må vara. Biologi och likhetsfeminism Januari 14 Det finns nästan lika många avarter på feminismen, som det finns feminister. Flera gånger tidigare har jag gett den klassiska feminismen, eller liberalfeminismen, mitt fulla stöd. Dess enda punkt på dagordningen är att se till så att kvinnans rättigheter respekteras, och att lagen inte skall göra skillnad mellan män och kvinnor. Både lika rättigheter för män och kvinnor, och juridisk egalitarism, är naturligtvis principer jag själv håller, men jag kallar det inte för feminism. Varför? Därför att det är ett missvisande begrepp. Det är inte specifikt kvinnans rättigheter som skall försvaras, utan allas rättigheter, och således är begreppet individualism mycket mer passande. Varför inlemma en könspreferens i ett ord, bakom vilket man kämpar för könsneutralitet? Samma begreppsliga kritik måste jag också rikta mot antifeminismen, som för övrigt inte motsätter sig den klassiska feminismens essens, utan kanske främst likhetsfeminismens. Vad är då likhetsfeminismen för något? Själv har jag någon gång beskrivit den som en sekulär motsvarighet till kreationismen. Den rymmer förvisso ingen egen skapelseberättelse, men den förnekar ihärdigt evolutionsbiologisk vetenskap. Enligt likhetsfeminismen är skillnaderna mellan män och kvinnor inte först och främst biologiska utan socialt betingade. Den menar att könsroller är sociala konstruktioner, som inte sällan ägnas åt förtryckandet av kvinnan på det ena sättet eller det andra. Biologins förklaringar anses också som ett mannens försök att upprätthålla dessa förtryckande konstruktioner. Såvitt jag vet är de allra flesta feminister idag av det här slaget. Särartsfeministerna, som accepterar de biologiska förklaringarna, är långt färre (vilket antyds bara genom att ordet särartsfeminism används pejorativt). Jag skall inte förneka att det existerar sådant som sociala konstruktioner. Normer och seder har vi i överflöd, och det finns inget i föräldrarnas gener som tvingar dem att köpa blå bilar till pojkar, respektive rosaklädda dockor till flickor. Det finns inte heller något i barnens gener som i sin tur tvingar dem, att leka med de bilar eller dockor som de har fått. Somliga flickor föredrar att leka med bilar, och somliga pojkar är mer förtjusta i dockor (dessa bilar och dockor representerar här, för enkelhetens skull, alla könsstereotypa leksaker och lekar som barn kan tänkas ägna sig åt). Man bör kanske understryka, att biologin inte menar att människan är determinerad till att fungera inom allmänna könsroller. Det som på många sätt betingas är människans instinkter och känslor. Hon måste naturligtvis inte handla på alla dessa instinkter, men det är intuitivt för henne att göra det. Jag hinner nu inte diskutera ämnet in extenso, så jag får försöka att begränsa mig till det biologiska beteende som likhetsfeminismen förnekar: könsrollerna som sådana. Att föräldrar ger sina söner bilar och sina döttrar dockor är förvisso en social konstruktion, men det är inte fråga om någon konspiration i syftet att förtrycka kvinnan (eller mannen, för den delen). Frågan är varför dessa könsnormer existerar. Att kartlägga hela den könsnormativa historien skall jag inte försöka mig på, men i grund och botten har det med instinkter att göra. Föräldrar behandlar sina söner och döttrar på olika sätt inom vissa områden, men det är också sant att söner och döttrar behandlar varandra olika. Kanske kommer ni ihåg hur det var i lågskoleåldern. Killarna umgicks med andra killar, och tjejerna umgicks med andra tjejer. De bägge lägren var ofta till och med i krig med varandra. Ingen förälder eller lärare har konstruerat sådana här uppdelningar, utan de kommer sig naturligt för barnen. (Faktum är att föräldrar och lärare tenderar att i viss mån motarbeta dessa uppdelningar, åtminstone så långt min egen erfarenhet sträcker sig.) Nu kan man fråga sig varför det skulle vara naturligt för barn att göra på det här sättet. Anledningen till att pojkar fjärmar sig ifrån flickor och vice versa, är att den sexuella spänningen skall bli större när puberteten inträffar. Det motsatta könet blir något sällsamt, och den nakna kroppen blir en outforskad världsdel som lockar till både nyfikenhet och lust. Eftersom jag är strikt begränsad vad gäller tid och utrymme får det här exemplet räcka. Jag påvisar åtminstone ett mänskligt beteende som delar upp könsroller, där ingen social konstruktion finns upprättad och där uppdelningen till och med utmanas av både lärare och föräldrar. Sexualiteten är den andra delen av det här myntet som behöver tas upp. Alltför många (och inte minst likhetsfeminister) anser att det beror på mannens förtryck av kvinnan, att hon skall vara smal och blond och storbröstad. Jag får själv den klassiska frågan ibland: hur tycker du att en tjej skall se ut?. Min första reaktion är att svara: för vem och för vad? Här skall vi dock sätta frågan i en biologisk kontext. Där finns det något som heter neoteni, vilket innebär att ett djur blir könsmoget innan det är färdigutvecklat, och 12

13 att djuret behåller somliga juvenila drag livet ut. Människan är ett sådant djur, och hos människan är det främst (men inte uteslutande) kvinnan som är neoteniserad. Hon besitter många pedomorfa karaktärsdrag som attraherar de flesta män, och ett sådant karaktärsdrag har redan nämnts: det blonda hårsvallet. Det här innebär förstås inte att män är pedofiler, bara för att de uppskattar sådana karaktärsdrag som kallas för pedomorfa. Han är ju faktiskt fullt kapabel att se skillnaden mellan ett barn och en vuxen kvinna; i ordet pedomorf bör man kanske kursivera suffixet ordentligt: -morf. (Många män gillar att kvinnan rakar bort sitt pubishår, eller åtminstone ansar det, vilket också är ett uttryck för neoteniska preferenser både avsaknaden av könshår och slät hy kan ju betraktas som juvenila karaktärsdrag.) Fallet med det blonda hårsvallet kan också ges fler förklaringar. En blond kvinna har exempelvis runt hårstrån på sitt huvud, medan en brunett bara har runt Den rödhåriga kvinnan har minst antal hårstrån, med runt Samtidigt som den blonda kvinnan alltså har flest hårstrån, har hon också de tunnaste. Effekten blir att det blonda håret känns lenare och mer fylligt i handen, jämfört med konkurrenternas. Både det pedomorfa karaktärsdraget och den lena känslan vid beröring kan alltså nämnas för biologins räkning, som svar på det blonda idealet (om något sådant allmänt ideal verkligen kan sägas existera). Varför smalhet och stora bröst? Förvisso är en smal kropp ett tecken på fysisk hälsa, men både smalheten och brösten har ett gemensamt de förstärker den kvinnliga formen. Kvinnans bröst har faktiskt inte bara utvecklats för att vara barnets naturliga nappflaska. Deras runda form beror strikt på sexuell attraktion; faktum är att de vore mer praktiska som nappflaskor, om de inte vore så runda. Att könsroller har biologiska incitament är det helt enkelt inte lönt att förneka. Ingen likhetsfeminist kan tas på allvar, om han eller hon menar att könsroller enbart är sociala konstruktioner. Att omfamna konstruktivismen uppfattningen att verkligheten eller kunskap inte är objektivt existerande, utan konstruktioner skapade av subjekt är irrationellt, oavsett feministisk tillämpning eller ej. Förr begav sig männen ut och jagade medan kvinnorna stannade hemma och tog hand om barnen, maten, och så vidare. Det betyder knappast att samma struktur måste gälla även idag, men mycket finns kvar i våra gener, ifrån den tiden. Man måste minnas att som civiliserad varelse är människan en nybörjare. Arten homo sapiens sapiens har såvitt man vet närmare år på nacken och hur många av de åren har hon spenderat i fjärrvärmda lägenheter? Inte så många alls. På den här tidsaxeln är till och med pyramiderna en nyhet, så att människan i biologisk bemärkelse är väldigt influerad av tidigare leverne är inte alls underligt. Evolutionen är en mycket gradvis process. Mannen har en närmast instinktiv impuls att vilja beskydda kvinnan, och han gillar de signaler kvinnan sänder ut, som säger att hon vill bli beskyddad. Här kommer neoteni in i bilden igen, för juvenila karaktärsdrag är just sådana signaler. Uppenbarligen är det just dessa juvenila karaktärsdrag som likhetsfeministerna vill bagatellisera. Det är ju dem som mannen vill förstora upp, i avsikten att förtrycka henne! (Att kvinnor själva har biologiska incitament för att exponera sina neotena egenskaper, det kan man i det närmaste bli mordhotad om man nämner, i diskussionen med en likhetsfeminist.) Logiken är denna: ifall mannen vill ha en kvinna att ta hand om, då vill han inte ha en självständig kvinna som kan stå på egna ben. Slutsatsen följer inte logiskt på premissen non sequitur. Det är inte ett barn mannen vill ha, bara för att han uppskattar somliga neotena egenskaper. Dessutom har likhetsfeminismen i det här avseendet föga empiriskt stöd, eftersom kvinnor i allmänhet numera arbetar, som följd av bland annat den där tidigare formen av feminism jag skrev om: den klassiska liberalfeminismen. För den skull tycks inte männen ha övergivit dem. Djupgående analyser kan egentligen lämnas därhän. Att män och kvinnor skiljer sig biologiskt är allt man behöver konstatera, för att vederlägga likhetsfeminismen. Sagt och gjort, alltså! 1 Liberalism kontra kristen konservatism Januari 18 Den 16-årige John Wendero Gustavsson är en allmänt känd figur på moderata ungdomsförbundets oberoende debattforum Frizon. 2 Han beskriver sig som en konservativ nationalist, såväl som en bokstavstroende kristen. Han är med andra ord kreationist, och han avslutar alla sina debattinlägg med 1 För vidare läsning kan jag ju rekommendera The Naked Woman av biologen Desmond Morris. 2 Jag har varit medlem på forumet sedan början av år 2004, men är högst inaktiv. Där förekommer ingen seriös diskussion, utan det är en plats för småskoleaktigt fnitter för inbördes beundran, där personangreppet är det enda argument man känner till. Skriver man något seriöst där, innebär det bara att folk gaddar ihop sig för att håna ens könsdelar. Och det är tyvärr inte en överdrift. (Forumet stängdes dock ner under hösten.) 13

14 sentensen sanningens budbärare i den mörkaste av tider. Denne unge herr Gustavsson har skrivit en liten uppsats om bland annat liberalismens nackdelar, utifrån ett konservativt kristet perspektiv. (Tyvärr, eller kanske lyckligtvis, måste man vara inloggad på nämnda forum för att kunna läsa den.) Jag tänkte att jag skulle ta och bemöta några av de påståenden som fälls i den texten, för de är sannerligen ganska lustiga. Inledningsvis skriver Gustavsson att liberalismen utgår ifrån att rätt och fel saknar existens. Han skriver att normer som inte passar in i systemet lämnas utanför, och att argumentet det bara är så inte är legitimt. Det första påståendet bör identifieras som falskt vid första påseendet. Liberalismen bygger på att sådant som rätt och fel (d.v.s. moral) existerar. Igenkännandet och upprätthållandet av individuella rättigheter är själva liberalismens essens. Utan moral skulle inga rättigheter existera, eftersom rättigheter är etik tillämpad på samhällsfilosofi (d.v.s. politik). Däremot förutsätter inte liberalismen att rättigheter skapats av någon gudomlig arketyp. Jag förmodar att Gustavsson inte ser något annat alternativ till gudstro än nihilism, men uppenbarligen gör liberalismen det (och det gör även jag som liberal, men först och främst som objektivist). Det andra citatet belyser att det inte bara är fråga om rättigheter, utan om moral över huvud taget. Den liberala staten förbjuder exempelvis inte droger, utomäktenskapligt sex, och annat som kan tyckas omoraliskt för den konservativt kristne. Betyder det att rätt och fel för den skull saknar existens? Verkligen inte. Men i det liberala samhället får var och en leva på sin egen fason, så länge man avstår ifrån angreppsvåld (för man har naturligtvis inte friheten att kränka frihet). Frågor om den enskildes (eller kollektivets) moralkodex är helt enkelt ovidkommande för liberal ideologi men de är oerhört viktiga för alla människor som skall inrätta sina liv inom frihetens referensramar. Jag håller med om att invändningen det bara är så inte är legitim. Det är emellertid just den invändningen man själv står för, när man sätter sin tro till apokryfiska heliga texter. Nästa kritik går ut på att liberalismen inte tar hänsyn till historien. Med det kan man förstås mena vitt skilda ting, men måhända har Per-Olof Samuelsson satt huvudet på spiken i följande citat: 1 Den religiösa konservatismen håller på traditionen därför att den anser att den är av gudomligt ursprung. Att ifrågasätta traditionen är därför ett utslag av samma andliga högmod som att ifrågasätta Guds existens eller hans rättvisa. Denna traditionalism är ologisk. Den utgör ett cirkelresonemang. Enda grunden för antagandet att en viss tradition är av gudomligt ursprung är att den själv säger sig vara av gudomligt ursprung [och argumentet det bara är så var ju inte legitimt]. Detta resonemang håller inte inför förnuftets tribunal. På detta svarar förstås den religiösa konservatismen att denna tribunal själv är underkastad Gud som Högsta Domstol, och att traditionen är denna Högsta Domstols prejudicerande utslag. På så vis blir cirkeln större, men den förblir en cirkel. Härnäst kommer Gustavsson med den kritiken, att liberalismen fördömer teism och lägger stor skuld för världens ondska på religioner. Detta är en sanning med modifikation. Den liberala teorin omfattar förvisso sådant som religionsfrihet och trosfrihet, men den förbjuder samtidigt många religiösa yttringar som den-eller-den guden kan tänkas uppmana till. I det liberala samhället har man inte rätt att angripa människor med våld. Ifall man har problem med liberalismen, då är det först och främst detta man har problem med. Om liberalismen på något sätt fördömer teism, så beror det på att teismen i så fall kräver att dess anhängare brukar angreppsvåld mot oskyldiga. I sin tur: om en viss religiös tro (i det här fallet kristendomen) förutsätter initierandet av våld eller hot om våld, då bör den rätteligen betraktas som ondskefull. Samma resonemang måste föras vid bemötandet av citatets andra del: att liberalismen lägger stor skuld för världens ondska på religioner. Det enda som är ondskefullt i liberal kontext, är angreppsvåld eller hot om angreppsvåld. Om någon religion alltså skall kunna betraktas som ond av liberalismen, då måste det vara därför att den förespråkar sådant våld. Nu finns det förstås många fler omoraliska handlingar än initierandet av våld mot oskyldiga, såväl som fler omoraliska åsikter än de kristet konservativa, men det faller utanför den liberala kontexten. I det liberala samhället har man lagenlig rätt att, säg, avnjuta en joint, eller besöka en eskort som erbjuder sexuella tjänster på marknaden. Detta betraktas som ett stort problem av konservatismens anhängare, eftersom de ser både brukandet av droger och sexuella tjänster som omoraliska. Själv delar jag deras åsikter till del. Att bruka droger kan vara omoraliskt, när det övergår i missbruk, och när man på grund av dem inte längre kan fungera i sitt arbete eller i sina personliga relationer. Likaledes kan det vara omoraliskt att besöka en prostituerad; det hela beror ju alldeles på av vilket skäl man besöker henne eller honom. Av frustration och behov av fysisk 1 14

15 närhet? Gott. För att hämnas på en otrogen hustru eller flickvän? Inte så gott alls. Den konservativt kristne vill emellertid förbjuda människor att handla på ett sätt som denne inte godkänner (eller som dennes arketyp inte godkänner). Vill man förbjuda människor att fungera på egen fason, genom att hota dem med våld, får man liberalismen som sin fiende. Enligt liberal teori är det, som sagt, brottsligt att ta till angreppsvåld eller hot om angreppsvåld. Unge herr Gustavssons därpå följande kritik, innebär att liberalismen inte vill erkänna sig skyldig till något. Såsom kommunister inte vill erkänna sig skyldiga till något sådant som kommunismens brott, vill inte liberaler erkänna sig skyldiga till liberalismens brott. (Mer exakt talas om kapitalismens brott, men kapitalism och liberalism är förstås två skilda ting: det tidigare är ett ekonomiskt system medan det senare är en ideologi, och det tidigare är för övrigt alltså en underavdelning till det senare.) Det är mig förvisso bekant att kristenheten ser det som dygdigt, att erkänna brott man inte begått. Liberaler är inte martyrer som, mot bättre vetande, utbrister att det här med samhällelig frihet är ett ont. De anser per definition att samhällelig frihet är gott och det är gott, oavsett vad den Gud som de religiösa prenumererar på har att invända. Mer behöver förmodligen inte sägas om den saken. Gustavsson skriver: Liberalismen saknar totalt normer, människor kommer tillslut att födas in till ett tomrum där de måste skapa sin egen värld och normer det finns inget rätt och fel, inga speciella levnadsregler. Att liberalismen skulle sakna normer är falskt. Den utgår ifrån det normativa beteende som kallas principen om icke-aggression, den princip som säger att man inte får bruka angreppsvåld mot andra människor. Den säger också att man inte får hota om angreppsvåld. Därutöver saknar den emellertid normer, men det är något som bör hyllas snarare än fördömas. Istället för att vara en religiös diktaturstat är den liberala staten maximalt frihetlig. Ifall man klagar över att liberalismen inte påtvingar människor religiösa (och ofta onda) normer är det ju friheten självt man klagar över. Vad är det sedan för tomrum som nämns? Jo, det är det rum där sådant tvång ej förekommer. Tomrummet består i detta: varje individ tillåts att var för sig välja sitt eget sätt att leva, må det vara på kristendomens vis eller på ett annat. Varje människa måste skapa sin egen värld och sina egna normer, men det är ofrånkomligt. Inte ens den mest effektiva kristna staten kan indoktrinera bort människans naturliga förmåga att ifrågasätta och tänka rationellt. Somliga kanske räds att använda denna förmåga, men somliga andra räds det inte. Efter att kristendomen sedan granskats i sömmarna kommer man antingen att acceptera den eller att avfärda den och det kan ingen stat ändra på genom att införa förbud och propagandaskolor. Liberalismen säger i den här bemärkelsen varken bu eller bä om människans förnuft. Den konstaterar bara att människor är förnuftiga djur (efter Aristoteles definition av henne), och att de sedan får granska information kritiskt om de vill, eller för den delen hemfalla åt teflonbepansrad dogma. I nästa andetag skriver Gustavsson följande: Avsaknaden av socialt skyddsnät leder visserligen till ett bra företagsklimat, men detta till priset av många människors liv de som väl hamnar utanför i liberalismen, dom är verkligen utanför. Avsaknad av socialt skyddsnät leder även till att folk stjäl, något som knappast är bra för ekonomin. Redan grundpremissen att liberalism innebär avsaknaden av socialt skyddsnät är falsk. Liberalism innebär avsaknaden av tvångsfinansierat socialt skyddsnät. Däremot har den inga problem med skyddsnät som bygger på frivillig basis. Frivillighetens origo leder som Gustavsson säger till ett bra företagsklimat, och jag vågar påstå att det leder till ett bra klimat över huvud taget. Det leder inte till att folk stjäl. Naturligtvis kommer stöld att förekomma i det liberala samhället såväl som i alla andra samhällen, men det ses åtminstone som ett brott. Inte ens staten får stjäla i det liberala samhället, och det är något som skiljer liberalismen ifrån alla andra ideologier. Alla andra stater än den liberala är skurkstater som måste stjäla för att överleva, och det inbegriper även den kristet konservativa staten. Hur skulle denna stat annars ha råd med sociala skyddsnät? Redan ordet tvångsfinansierad borde väl ge ett hum om att det rör sig om stöld. Slutsatsen håller jag dock absolut med om: stöld är knappast bra för ekonomin. Det är ett pragmatiskt argument för separation mellan stat och ekonomi, inte för ytterligare integration mellan stat och ekonomi. Till slut når Gustavsson fram till frågor som rör abort och eutanasi: När börjar livet? Är ett befruktat ägg att betrakta som en människa, eller vad är kriterierna i en värld som är byggd på att staten inte har några kriterier? Och när slutar livet? Hur är det med dödshjälp förresten? Livet börjar när man föds och det slutar när man dör om det alltså har undgått någon. Ett befruktat ägg är inte en människa, och dödshjälp är fullt okej inom liberalismens ramverk. Formuleringen vad är kriterierna i en värld som är byggd på att staten inte har några kriterier är lite lustig. Den misstar ju världen för att bygga på staten. Världens kriterier skall jag inte skriva om här det är först och främst vetenskapens sak att behandla men 15

16 att den liberala staten har kriterier, det behöver jag väl inte upprepa? Om man fortfarande är osäker på den punkten så har man bara att läsa om stycket ovan. Vidare menar Gustavsson att frånvaron av obligatorisk skolgång skadar barn mer än en pedofil kan skada dem. Varifrån kommer samvetskänslan som säger åt föräldern att det är fel, att det är ondska i sin renaste form, att hindra sitt barn från att gå till skolan? Kristen etik, såklart. Här talas om ondska i sin renaste form inte i dess. Liberalismen får tydligen inte bara representera, utan till och med personifiera, ondskan. I dess renaste form, dessutom. Att av ren illvilja hindra sitt barn från att gå i skolan är naturligtvis sadistiskt, men det är minst lika sadistiskt av staten att tvinga barnet att gå i skolan. Det tidigare är emellertid inte ett rättighetsbrott, men det senare är det. Vad kristen etik säger om obligatorisk skolgång vet jag inte riktigt, men den säger något om att barn skall brännas på bergstoppar för att blidka Gud. (Rätt skall vara rätt: Gud lät inte Isak bli mördad efter att han förvissat sig om att Abraham blivit tillräckligt skräckslagen.) Härifrån rör vi oss inte helt osökt in på sexualitetens område. Gustavsson skriver: Ett riktigt skräckexempel på liberalism finns i Nederländerna, där Partiet för broderlig kärlek, frihet och mångfald blivit uppmärksammat. För ovetande så arbetar partiet för att i längden göra pedofili legalt och normalt. För den som inte vet det, är PNVD ett klassiskt liberalt parti. Det man här har i åtanke är partiets förslag att byxmyndigheten skall sänkas ifrån 16 år till 12 år. Man har hävdat att partiet på sikt vill avskaffa gränsen helt och hållet vilket jag absolut sympatiserar med. Det är inte statens sak att krypa ner under barns täcken och spionera på deras förehavanden. Hur perverst är inte det? Vill vi ha en pervers voyeurstat som kryper till sängs med våra barn? Kanske, och kanske inte. Vad man som liberal vill ha, är en stat som utreder anmälningar om brott. Övergrepp och våldtäkt är olagligt även i det liberala samhället, och kanske i synnerhet där. Notera att pedofili är lagligt redan nu. Den svenska staten anno 2008 kriminaliserar inte läggningar eller fantasier, och det är just vad pedofili är. Man kan inte begå pedofili, lika lite som man kan begå heterosexualitet eller homosexualitet. Gällande homosexualitet skriver förresten Gustavsson: Vi är en högre stående art, vi har moral, och homosexualitet faller utanför ramarna för det vi människor skall acceptera. Vad han vill göra med homosexuella skall jag inte ens spekulera i, men beskrivningen av människan som en högre stående art är intressant. Ifall hon är något sådant, då bortfaller man ju ifrån dogmatisk fundamentalism till evolutionsbiologins fördel. 1 John Gustavsson summerar det hela bäst själv: Man kan hävda att jag är skrämmande med mina åsikter, och visst, en del har säkert anledning att vara rädda men hur skrämmande är inte då vårt samhälle? Ett samhälle där sådana som mig, moralister som kräver upprättelse av statens moral, faktiskt behövs. Det är så sant som det är sagt, om än kanske på ett något annorlunda vis än han själv menade. Replikskifte (Min genomgång ovan ledde till att Gustavsson skrev ett långt mothugg. Ifall det inte framgår tydligt nog, står G för Gustavsson och S för Sundholm.) G: Din poäng med inlägget är att liberalismen har normer, och att dessa normer är människans frihet från staten och dylikt. S: Min poäng är bland annat att liberalismen är normativ. Att dess normer omfattar någon frihet från staten har jag inte sagt, implicerat, antytt eller velat antyda. Jag har tvärtom alltjämt försvarat nattväktarstaten. Det jag har talat om, är frihet ifrån angreppsvåld och hot om angreppsvåld. G: Problemet är att denna frihet är väldigt luddigt definierad, liberaler tar allt längre steg. Liberaler för femtio år sedan tyckte liksom vi kristna att homosexualitet var en psykisk sjukdom. Inte en tanke på att tillåta sådana grejer som Big Brother fanns (det var inte uppfunnit, men hade det uppfunnits på femtiotalet hade till och med de mest radikala nyliberalerna ryggat tillbaka). S: Nej, den liberala definitionen av frihet är inte det minsta luddig. Den är, tvärtom, väldigt tydligt formulerad. Jag tänker inte upprepa mig, för den som inte kunde läsa innantill redan första gången kan det 1 Det skall väl inflikas att evolutionsteorin är en av vetenskapens allra mest välgrundade teorier, även om den har reviderats, och i synnerhet därför. Under mer än ett sekel har teorin framgångsrikt repellerat all kritik, och den kritiken har sannerligen varit särledes ihärdig. 16

17 förmodligen ej heller andra; Hell is all about repetition som en av Stephen Kings karaktärer säger. 1 Om liberaler för femtio år sedan (alltså i slutet av 1950-talet) ansåg att homosexualitet var en psykisk sjukdom, då berodde det förstås inte alls på liberalismen. Det berodde på att man i allmänhet hade (och fortfarande har) en väldigt pseudovetenskaplig syn på sexuella så kallade parafilier. Homosexualitet har inte betraktats som en psykisk sjukdom sedan år 1979, och det är en landvinning vi (eller åtminstone jag själv) får hoppas blir bestående. Hur femtiotalets liberaler hade reagerat på teveserien Big Brother, det kan jag emellertid inte ens spekulera i. G: Du får göra vad du vill så länge du inte skadar någon, det kan låta vettigt, men vad är att skada? Förr i tiden var inte skada endast att slå någon med en knytnäve, skada kunde även betyda att orsaka psykiska skador, eller indirekta skador, vilket dokusåpor ger. S: Skada har om och om igen definierats, av mig, och först av John Locke, som angreppsvåld och hot om angreppsvåld. Att slå någon med en knytnäve kvalificerar sig om sådant våld, om det nu inte sker i direkt självförsvar. Att orsaka psykiska skador kan helt visst kvalificera sig som angreppsvåld beroende på omständigheter. Dokusåpor är inte en sådan omständighet. G: Har du en aning om hur många barn som tappat självförtroendet efter att ha sett lite för många silikonbröst på bästa sändningstid på Kanal5? Har då inte TV:n skadat dom? S: Nej, det har jag ingen direkt aning om alls, faktiskt. Men om någon tappar självförtroendet för att de ser bröst, då är problemet helt och hållet deras eget. Att skylla något sådant på en tevekanal eller teveapparaten som sådan, det trodde jag ärligt talat var passé. Jag har inte stött på sådana argument sedan 1990-talet tror jag. Till saken hör förstås även att man väljer huruvida man vill se på en viss tevekanal eller ej, eller om man över huvud taget vill se på teve. Mår man dåligt av att se bröst kan man gott låta bli att titta på dem, men det är ens eget problem att man i så fall mår dåligt det är inte bröstens fel. Det finns omkring sex miljarder bröst i världen, och det är knappast fråga om angreppsvåld så fort någon kvinna blottar sin barm. Och för att påpeka det uppenbara: de allra flesta människor är väldigt nyfikna på, och positivt fascinerade av, bröst. G: Tror du mig när jag säger att flera unga tjejer som idag ligger inlagda för vård pga. anorexi, hellre skulle velat få en knytnäve i ansiktet? Ändå är den psykiska misshandel dom utsätts för via Big Brother laglig, medan det att sända ut yrkeskriminella på misshandelsuppdrag vore ett grovt brott. Är det detta som kallas frihet? I så fall tackar jag vänligt men bestämt nej. S: Du är naturligtvis fri att tacka nej till din frihet om du vill (hur paradoxalt det än må vara). Olyckliga omständigheter drabbas vi alla av från stund till stund, och somliga är mer olyckliga än andra. Vissa omständigheter, såsom sjukdomar eller psykiska problem, kan vara långt värre än ett slag i ansiktet. Anorexi hör till den typen av omständigheter inte till kategorin resultat av psykisk misshandel ifrån teveserien Big Brother. Teveserier som Big Brother är mig fullkomligt ointressanta. Om jag av någon anledning tittar på ett avsnitt av en dokusåpa känner jag att min intelligens i det närmaste börjar avdunsta. Det är hemskt sinnesslö meningslös så kallad underhållning, men det är mitt omdöme, och andra skall inte behöva underkastas det. Den som vill titta på dessa serier skall vara fria att göra det, för det är knappast min sak (eller statens) att diktera över hur folk spenderar sin fritid framför teveapparaten. Som jag redan sagt ett par gånger: var och en får leva på egen fason. G: I och med att regeln [den liberala frihetsidén] är så luddig så är det efterfrågan som bestämmer vad den står för. Finns det en efterfrågan på Big Brother? I sådant fall kommer människorna att definiera samhällets grundprincip på ett sådant vis att Big Brother inte är kränkande. S: Det här kan ju, mot bakgrund av allt som redan skrivits, inte annat än avfärdas som rent trams. Att liberalismen betraktar sändningen av dokusåpan Big Brother som rättsligt legitim, det är inte ett så kallat ad hoc-argument (d.v.s. ett argument man skräddarsytt för att passa med en specifik kritik). Den liberala definitionen av frihet härstammar ifrån slutet av 1600-talet, långt innan teveapparaten ens var påtänkt. En 1 Det är närmare bestämt karaktären Andre Linoge som brukar säga detta, i miniserien Storm of the Century. Passande nog är namnet Linoge också ett anagram för den bibliske demonen Legion, den som säger: Our name is Legion, for we are many. Mycket riktigt visar sig Andre Linoge också vara denna demon; jag tycker hur som helst att referensen passar utmärkt in i sammanhanget. En annan fras som karaktären ironiskt nog upprepar ständigt och jämt är: Give me what I want, and I ll go away. 17

18 teori som är över 300 år äldre än det som den skall tillämpas på, kan inte på något sätt betraktas som ad hoc. G: Sådana risker finns inte med kristendomen, som har flera tydliga bud. Så länge alla människor äger och läser en bibel så är risken för förvrängning och dekadens minimal. Detta gjorde dock inte alla, eller rättare sagt, detta gjorde nästan ingen, under den tid då häxjakten skedde. S: Kristendomen (och Bibeln) är snarare notorisk för dess mångtydighet. Vad exakt förvrängning och dekadens innebär efter Bibelns riktlinjer vet jag inte, men jag förmodar att det har med sex och livsnjutning att göra. Det är förvisso allmänt känt att kyrkans män har haft en viss förkärlek för unga korgossar, men okej, generellt sett har kanske kristna mindre sex och njuter mindre av sina liv än andra, beroende på hur konsekvent de eftersträvar att följa de apokryfiska texterna. I den förra kommentaren försökte du att få liberal rättighetsteori att framstå som en ad hoc-lösning, men ditt argument apropå häxjakten är en verklig sådan. Inte en skräddarsydd lösning för liberal rättighetsteori naturligtvis, men för den kristna doktrinen. Häxjakterna var inte en kristendomens perversion. De var ett kristendomens uttryck. Bibeln är just så mångtydig, att den kan åberopas för att försvara nästan vad som helst. Både kärlek och fred, och massmord och tortyr. Detta illustrerar, om något, kristendomens fullständiga inkonsekvens. G: För att samhället skall fungera krävs stabilitet, och då kan inte moralen baseras på efterfrågan, utan på tydliga bud och konsekvenser för de som bryter emot den. S: Javisst. Jag har in extenso argumenterat för både tydliga bud, och tillika för tydliga konsekvenser vad gäller brottslighet. Min motivering har dock inte varit kristen dogma utan liberal rättighetsteori. G: Religion håller samman människorna, oavsett om religion är sann eller inte. Man kan inte tvinga människor att vara religiösa, men ett samhälle som bygger på kristendomen har större chans att hålla ihop, än ett samhälle som bygger på att gör vad du vill så länge du inte gör något som majoriteten anser är att skada. S: Om man måste upprepa samma sak flera gånger och det fortfarande ignoreras, då känns det inte meningsfullt att fortsätta repetitionen. Minns citatet: Hell is all about repetition. Men okej, en sista gång. Spikar man i teflon snarare än i trä får man se till att slå flera gånger, och kanske även lite extra hårt, tills man lyckas driva in spiken eller ger upp. Liberalismen bygger på principen om icke-aggression. Den bygger inte på principen gör vad du vill så länge du inte gör något som majoriteten anser är att skada. Ingenstans i liberal rättighetsteori existerar ett argumentum ad populum (ett flertalsargument ). Vad majoriteten anser om det-eller-det är alldeles ovidkommande. Rättigheter är inte vadhelst en viss majoritet i en viss omröstning anser att de skall vara. Jag har inte heller ens tillnärmelsevis påstått något sådant, så det här är ju bara ett försök att förvränga mina resonemang. Huruvida religion sedan håller människor samman eller ej skall jag inte spekulera i. Frågan är om folk skall hållas samman. Jag svarar nej, eftersom jag är liberal och inte totalitär. G: Med andra ord bygger liberalismen på majoritetens diktatur lika mycket som kommunismen. Om majoriteten bestämmer sig för att det att skada innebär att göra vinst så kommer alla företag tas i beslag i liberalismens namn, och därmed lever vi helt plötsligt i en kommunism. S: Den här kommentaren sparar jag bara för att illustrera hur fullkomligt människor kan evadera och förvränga vad jag har sagt. Om upp var ner och ner var upp, och om identitetslagen alldeles hade upphävts, då skulle kanske vinst kunna vara detsamma som skada. Det vill säga: vinst skulle kunna vara detsamma som skada, bara i en omöjlig värld. (Till skillnad från kristna bygger jag inte mitt filosofiska regelverk på någon noumenell övernaturlig värld, men för den som gör det kan säkert invändningen tyckas något mer plausibel men inte mycket mer.) Eftersom vi nu inte lever i en omöjlig påhittad verklighet, där saker är sina egna motsatser, ter sig Gustavssons påstående falskt prima facie, vid första påseendet. G: Du definierar prostitution som omoraliskt förutsatt att det sker på grund av fel skäl vad det har med saken att göra är svårt att säga, men hur som helst, varför tar du inte upp kvinnans perspektiv? Du tycks ha medlidande med torsken om han gör det för att han är ensam, men inte om det är för att jävlas med sin fru. Under vilka omständigheter har du medlidande med kvinnan? Och, när bör prostitution förbjudas, egentligen? Vad krävs för att du ska ha så mycket medlidande att du yrkar på förbud? S: Jag valde att fokusera på köparens (inte nödvändigtvis mannens) roll, därför att det är den som brukar anses förtryckande. Naturligtvis kan jag även fokusera på säljarens (inte nödvändigtvis kvinnans) roll. 18

19 Moraliska skäl för att erbjuda sexuella tjänster kan ju vara att man tycker om sex, att man tycker om pengar, och att man vill förena dessa bägge ting på något sätt som passar en själv. Ett mindre moraliskt skäl kan vara sjuklig nymfomani, eller om man gör det som en del av ett självdestruktivt beteende. Prostitution bör dock aldrig förbjudas, så länge allt sker genom frivilliga överenskommelser. Först och främst motiverar jag detta med den liberala rättighetsteorin i ryggen, men också därför att jag har visst medlidande med de som arbetar inom sexindustrin. De får tyvärr utstå markant social stigmatisering, bara genom sina yrkesval. G: Det att du menar att man kan ha ett bruk, ett normalt bruk, av droger säger allt egentligen. Kommentar överflödig. S: Vad är droger? I strikt mening är en drog en sinnesvidgande substans. En kopp kaffe måste räknas som en drog, eftersom koffein är sinnesvidgande, om än marginellt. Om vi skall begränsa resonemanget till preparat som idag är narkotikaklassade i Sverige, förblir principen densamma. Somliga droger är mycket farligare än andra. Exempelvis cannabis är så ofarligt som något preparat kan vara, ifall man inte tycker det låter som en bra idé, att röka på varje dag under långa tidsperioder. Psilocybina svampar är kroppsligt sett helt ofarliga, och det gäller hallucinogena preparat i stort. Där finns dock risken för en väldigt obehaglig psykisk upplevelse, till mycket beroende på omgivning och hur psykiskt stabil man är. I kontrast till dessa preparat är exempelvis heroin och metamfetamin väldigt farliga, på grund av bland annat potens och beroendefaktor. Att missbruka cannabis och psilocybina svampar är strikt taget svårt. Då måste man verkligen gå in för att skapa ett missbruk. Bruk av tyngre droger som heroin och metamfetamin övergår dock väldigt lätt och väldigt snabbt till missbruk, om man inte är påpasslig. Själv skulle jag inte rekommendera de tyngre drogerna på något vis, men återigen: ingen annan skall behöva underkastas mitt omdöme. Var och en får leva på egen fason. G: Kapitalismens brott och liberalismens brott behöver till att börja med inte vara synonymer. Liberalismens brott sker när en stat begår folkmord med motiveringen att individens frihet måste breddas, eller dylik omskrivning (generellt sett alltså). Ett sådant exempel är aborterna, där individens frihet lett till miljoner och åter miljoner människors död. Liberalismen innebär inte individens frihet, den innebär frihet för de individer som kan hävda sin egen frihet. Till dessa hör inte de ofödda barnen. S: Man brukar säga att man aldrig kan få för mycket av det goda. Poängen är att så fort man får för mycket av det goda, upphör det att vara gott. Liberalism kan man på samma sätt inte få för mycket utav. När liberalism övergår i sådant som massmord i statens regi, då är det inte längre fråga om liberalism. Emellertid är inte legala abortmöjligheter ett exempel på sådant som massmord. Jag har redan skrivit en handfull inlägg på den här bloggen sedan gammalt, där jag förklarat varför abort inte är mord. Eftersom hell is all about repetition, skall jag undvika frestelsen att upprepa mig. Jag hänvisar istället till dessa tidigare inlägg för resonemang. (Jag lyckades åtminstone i sann kristen anda undvika en frestelse.) G: Jag har fortfarande inte glömt din oerhörda tabbe då du sa att Sveriges abortlag tillåter aborter till den 28:e veckan. Där demonstrerade du djup okunskap om det här. S: Ja, här tog du mig på sängen! I mitt gamla inlägg Mamma med rätt att döda 1 skriver jag att svensk lag tillåter aborter i den 28:e veckan. Uppenbarligen var min källa opålitlig eller också hade jag läst fel. Det är naturligtvis vid den 18:e veckan som gränsen går. Jag kan bara försäkra att det var ett ärligt misstag, till skillnad från det allra mesta som Gustavsson har skrivit här, som är oärliga projektioner eller ännu värre. G: Med utgångspunkten att ett foster inte är en människa så är det en rättighet att döda det, men med utgångspunkten att det är det så är det inte en rättighet. Du motiverar inte varför ett foster med hjärta, hjärna, helt färdigutvecklade organ osv. inte är en människa, och jag tolkar det som att du helt enkelt inte har några argument. Du vill ha aborter i nionde månaden, då fostret är helt färdigutvecklat praktiskt taget, och det är ett starkt symptom på att du är psykopat. S: Frågan är vilken utgångspunkt som är den korrekta, och det är förstås den att modern in spe har rätt att skaffa sig en abort om hon vill det. Påstår man sedan att jag inte har argumenterat för detta, då stoppar man bevisligen huvudet i sanden. Resonemang som försvarar abortens existens i det liberala samhället kan vem som helst ta del av, bara genom att använda min bloggs sökmotor. Vad gäller detta med att vara psykopat, börjar det bli lite tröttsamt. Signaturen Bo39 på Flashbacks forum återkommer jämt och ständigt till påståendet att liberaler är psykopater därför att de är liberala. Uppenbarligen är Gustavsson av 1 19

20 samma slag. Det är kanske enklare att sjukdomsförklara mig istället för att argumentera mot mig, ungefär som det är enklare att sjukdomsförklara homosexuella istället för att beakta verkligheten. Med en sjuklig psykopat behöver man inte diskutera, och man bör ej heller göra det. Om liberalismen är psykopatisk då kan den avfärdas utan krav på övrig motivering än denna diagnos. Lyckligtvis är diagnosen falsk, och något annat man kan avfärda utan krav på motivering är religiös dogma. Dogman är motivering nog. G: När det gäller välgörenhet så glömmer du bort en viktig grej i ditt resonemang: vilka ger till välgörenhet? Vilka äger välgörenhetsorganisationerna? Frälsningsarmén är inte direkt ett gäng humanister om man säger så. Däremot är de humana, till skillnad från humanisterna. S: Vilka ger till välgörenhet? Alla som vill göra det. Rik som fattig, stor som liten, kristen som liberal. Idag finns få välgörenhetsorganisationer som bygger på frivillig basis, eftersom det redan existerar en tvångsfinansierad så kallad välfärd. I det liberala samhället skulle behovet av sådana organisationer öka, dels därför att de skulle sakna alternativ, och dels därför att folk överlag skulle ha mer pengar att skänka. Fria och ekonomiskt trygga människor är generellt sett väldigt generösa, och i den liberala situationen kan man inte längre blunda för det individuella ställningstagandet, huruvida en välgörenhet är något man vill bidra till eller ej. Möjligtvis kan välfärden finansieras på samma sätt som den liberala staten förmodligen skulle finansieras: med försäkringar. (Men det är inte ett ämne som jag skall gå in på här och nu.) Jag vill inflika att humanister per definition är humana. De sätter människan i centrum, snarare än någon religiös arketyp, såsom exempelvis den kristet våldsonanerande guden. G: Hur kan det komma sig att konservativa kristna, roten till allt ont, verkar så måna om uteliggarna? Eller, en mer intressant fråga, varför finns det ingen liberal motsvarighet till Frälsningsarmén? Det verkar som att det krävs en viss moral för att stå ute i hagel, ösregn, snöstorm och åska och samla in pengar. En moral som inte liberalerna har, då dessa är egoister (hur väl dom än försöker maskera det). S: Det här är ju bara en psykologisering. Skulle kristna vara goda för att de verkar måna om uteliggarna? Det har jag inte märkt, och i sådana fall vågar jag påstå att skenet bedrar. Den kristna konservatismen är inte roten till allt ont, men den är ett uttryck för det som är ont exempelvis en religiöst totalitär stat som förbjuder det allra mesta som människan mår bra utav (inklusive valfria sexuella umgängen, preparat för rekreation och okristliga teveprogram). Hur mån om uteliggarna man kan tänkas vara, när man vill bestämma över och kontrollera deras privatliv tillsammans med alla andras privatliv, det överlåter jag åt var och en att fundera över för egen del. Vad jag anser om den saken borde ändå framgå övertydligt. Att liberaler är egoister, det har Gustavsson emellertid helt rätt i. Ifall de försöker att maskera sin egoism är det beklagligt, men det är deras egna fel i sådana fall inte liberalismens. G: Dock, vad är poängen egentligen med att inte ha sociala skyddsnät? Reallönen stiger inte om man ger pengar till välgörenhet. Du får kanske 3000 i skattesänkning om vi avskaffar de sociala skyddsnäten, men för att uteliggarna ska överleva så måste du ge dessa 3000 till välgörenhet. Och Frälsningsarmén, eller någon annan organisation för den delen, kan inte förse folk med lägenheter. En bostad är för det mesta ett grundkrav för att få ett jobb, alltså kommer uteliggare aldrig att kunna få något jobb, bara mat för dagen. S: Ännu en gång stoppar Gustavsson huvudet i sanden. Jag har aldrig påstått att vi inte skall ha sociala skyddsnät. Jag har bara påstått att dessa bör grundas på frivillighet. Tydligtvis gör han inte någon särskild skillnad alls, mellan det frivilliga och det påtvingade. Kring de ekonomiska siffrorna skall jag inte spekulera, för jag har inga fakta framför mig, och orkar heller inte öda tid på att leta rätt på någon. Det är ej heller nödvändigt att dividera om siffror eftersom resonemanget inte är ekonomiskt utan rättighetsteoretiskt. Antingen har folk rätt att slippa statsapparatens systematiserade stöld (beskattningen) eller också har de inte den rätten. Enligt liberal rättighetsteori har de en sådan rätt. Enligt kristen konservatism har de inte en sådan rätt. Jag kan bara konstatera att jag hellre är hemlös i det liberala samhället, än jag har ett hem under den kristna förtryckarstaten. G: Sedan till det paradoxala: I goda tider, vid högkonjunktur, så brukar antalet uteliggare minska radikalt, bara genom de goda tiderna och jobbmöjligheterna som kommer. Och det är också i högkonjunktur som folk får mest överflöd och blir mest benägna att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer. När det däremot är lågkonjunktur så försöker folk bygga upp en buffert ifall de skulle bli arbetslösa, då finns inte utrymme att ge några pengar till frälsningsarmén. Alltså: När välgörenhetsorganisationerna som minst behöver pengar kommer dom att få som mest pengar och vice versa. S: Försöker Gustavsson åberopa nationalekonomen John Maynard Keynes som auktoritet? Det var hur som helst Keynes som på allvar började reflektera över detta med sparandets inverkan på ekonomin i hög- 20

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Hume argumenterade emot de filosofer som menade att man kan inse moraliska sanningar med sitt förnuft. Hume menade att det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Under många år har genusforskaren Eva Lundgren och kretsen kring hävdat att de har vetenskapliga

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales hennes egen vilja vs normen Sofia Jeppsson i feministiska sammanhang uppstår ibland diskussioner om val som kvinnor gör: kan valen

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Den analytiska filosofin innehåller några av de bästa verktyg vi har för att förstå världen. Analys är sönderdelning, eller mer positivt uppdelning.

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM ledarskap och medarbetarskap INNEHÅLL Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser: Anders Lugn: www.baralugn.se Birger Rexed: www.rexed.se Ekerlids Förlag Tegnérgatan

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Typografidebatt: svar till Fanni och Heberling

Typografidebatt: svar till Fanni och Heberling Typografidebatt: svar till Fanni och Heberling Min avsikt är att diskutera den högre typografiutbildningen och inte politisk ideologi. I en essä i Tecknaren nr 1 2015 skrev Maryam Fanni och Rikard Heberling

Läs mer

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen Innehållsfrågor till boken Hungerspelen 1. Beskriv Katniss Everdeen så utförligt du kan. 2. Varför är hon så duktig på att jaga? 3. Vem är Prim och varför heter hon så? 4. Berätta hur det ser ut och fungerar

Läs mer

Lars Johan Erkell. Intelligent Design

Lars Johan Erkell. Intelligent Design 1346 Lars Johan Erkell Zoologiska Institutionen Box 463 405 30 Göteborg, Sverige Intelligent Design Om teorin som inte finns Evolutionsteorin är sedan länge den teori världens biologer arbetar efter, och

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales bör vi moraliskt förbättra människan? Torbjörn Tännsjö i olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp.

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp. Produkter av verkligheten, människan ver.2.0 Samlaren och Jägaren är död. Filosofen Vetenskaparen Fascisten är född. Min egen analys av oss människor, av idag, år 2010 Den vise Filosofens sten ett problem

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

I. Ordkunskap homonymer

I. Ordkunskap homonymer I. Ordkunskap homonymer Homonymer kallas substantiv som stavas lika men har helt olika betydelser. Ett exempel är ordet bok, som dels kan betyda träd som växer i södra Sverige, dels de böcker som vi läser.

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Den rytande mannen & Bittertanten

Den rytande mannen & Bittertanten Den rytande mannen & Bittertanten Osäkerhet och dålig självkänsla kan ta sig olika uttryck. För att den rytande mannen ska känna sig lugn och trygg måste saker och ting ske på hans sätt. Han har en väldigt

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Varför kämpar nyliberaler för frihet?

Varför kämpar nyliberaler för frihet? Varför kämpar nyliberaler för frihet? Sammanfattning: Det händer att naturrättsanhängare får frågan vad det är för mystiskt "rättighetsbevis" som gör att liberalismen är riktig. Men det är inte något verklighetsfrämmande

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se. Coulombs lag och Maxwells första ekvation

ANDREAS REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se. Coulombs lag och Maxwells första ekvation ANDREA REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se oulombs lag och Maxwells första ekvation oulombs lag och Maxwells första ekvation Inledning Två punktladdningar q 1 samt q 2 i rymden

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning?

Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? Ur: Filosofisk tidskrift, nr 2, 2012. Sara Packalén Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? 1. INLEDNING Överväg följande hypotes: Du tror dig leva i den värld som du uppfattar genom dina

Läs mer