SmittNytt. Information från smittskyddet och mikrobiologen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SmittNytt. Information från smittskyddet och mikrobiologen"

Transkript

1 SMI TT NY Maj 2004 Nr 37 Information från smittskyddet och mikrobiologen Innehåll Antibiotikaanvändning i Vietnam 3 Vårdrelaterad legionellainfektion 9 Campylobacter och flugor 12 CRP 15 Mellanakt 18 Mycoplasma genitalium 20 MRSA-patienter i vården 22 Ytterligare några rader Epidemisituationen i länet 28 1

2 Framsidan pryds denna gång av kungsängsliljan (Fritellaria meleagris), Upplands landskapsblomma. Växten är ursprungligen fransk och har nått oss via England och Holland. Den infördes till Sverige vid mitten av 1600-talet av Olof Rudbeck d.ä. som planterade den i Botaniska trädgården i Uppsala. Därifrån har den spritt sig, bl.a. till Kungsängen utanför Uppsala. Fritillus betyder tärningsbägare och meleagris hänsyftar på grekiska till pärlhöns och associerar alltså till blommans spräckliga utseende. Vita Sackville-West skriver -- att det är en blomma som man skall kika in i. För att kunna uppskatta dess sanna skönhet behöver man komma den tätt inpå livet. Man måste titta nära på alla de små rutorna och också vända klockan upp och ner för att kunna se in i djupet. Sannolikt kände William Shakespeare till blomman. I en dikt, Venus och Adonis, skriver han nämligen om en blomma som är rutig - sannolikt kungsängsliljan. Blomman gör sig väl i en trädgård och man kan på plantskolor införskaffa lökar, vilka bör planteras tidigt på våren. Jag har i litteraturen inte funnit att blomman skulle ha någon medicinsk användning. I slutet av SmittNytt finns som vanligt en östgötakyrka. Denna gång har jag valt kyrkan i Östra Ny som är belägen på Vikbolandet, inte särskilt långt från Stegeborg. Åter ett nummer av SmittNytt. Som vanligt har jag engagerat flera medförfattare, inte bara från vårt område, och som jag samtliga varmt tackar för bidragen. Förslag och bidrag till kommande nummer mottages alltid tacksamt av redaktionen, dvs av undertecknad. Semestern nalkas och jag önskar SmittNytts alla läsare en skön sommar. 2

3 Stora resistensproblem i Vietnam Antibiotika tros kurera allt I Vietnam finns i dag cirka försäljningsställen för läkemedel, de flesta små privata drugstores och de flesta bemannade med högst bristfälligt farmacevtiskt utbildad personal som utan krav på recept säljer i princip alla typer av läkemedel och rekommenderar antibiotika inte bara när det är motiverat utan också sannolikt betydligt mer ofta när det inte är det. Inte bara okunskap utan även möjligheten att tjäna mer pengar är orsaken till detta. Och de flesta vietnameser följer det råd de får av läkemedelsförsäljaren, inte minst därför att deras tilltro till att antibiotika är den rätta boten mot det mesta är stor. Många av dem är dessutom så fattiga att de inte har råd att först betala för ett läkarbesök och sedan för ordinerad medicin, varför medicininköpet prioriteras. Sparar halva dosen Onödig och felaktig användning av antibiotika är dock bland annat som en följd av läkemedelsföretagens aggressiva reklam och bristfälliga kunskap om resistensproblematiken vanligt även om läkare står för ordinationen. För att inte slösa i onödan när sjukdomssymtomen försvunnit tar de fattiga vietnameserna därtill ofta inte den fulldos antibiotika de knappast haft råd att köpa, oavsett den är ordinerad av läkare eller inte, utan sparar hälften för kommande behov. Allt detta och därtill en frekvent och helt oreglerad användning av antibiotika i djuruppfödningen har lett till en kraftig resistensutveckling i Vietnam under senare år. En stor studie omfattande prover från tolv sjukhus på olika håll i Vietnam visar exempelvis att förekomsten av multiresistenta Salmonella typhi ökade från procent 1992 till cirka 90 procent En studie på friska skolbarn i slutet av 90-talet visar att av funna pneumokockbakterier var 28 procent resistenta mot oxacillin och 26 procent mot erythromycin. Av pneumokockprover från hela landet uppvisade 1998 mer än 40 procent resistens mot makrolider. Nämnas kan också att laboratorietester utförda 1999 på 120 vietnamesiska barn som just antibiotikabehandlats med bland annat ampicillin och sulphamethoxazol, som är vanligt använda i 3

4 Fördelning av riktiga apotek och mindre försäljningsställen av läkemedel samt statlig och privat andel i Vietnam. detta land, visade att cirka 70 procent av dessa barn sannolikt inte hade haft en bakterieorsakad infektion. Svåra konsekvenser En utbredd antibiotikaresistens hos vanligt förkommande bakterier får i ett fattigt land som Vietnam ännu mycket större negativa konsekvenser, framför allt om man ser till enskilda individer, än i vår rika västvärld. I Vietnam förekommer endast en mycket begränsad subventionering av läkemedelskostnaderna. Endast en mycket liten andel av de allra, allra fattigaste kan få slippa att helt betala för sjukvård och mediciner. På de offentligt drivna vårdcentralerna och sjukhusen, som borde kunna tillhandahålla gratis mediciner är dock ekonomin ofta så dålig att läkemedelsförråden innehåller långt ifrån allt som skulle behöva finnas där. De flesta vietnameser, alltså även de som vårdas på sjukhus, måste alltså betala fullt ut för sina läkemedel. Det är inte svårt att föreställa sig konsekvenserna av den situation fattiga vietnameser hamnar i då de drabbas av en svår bakterieorsakad sjukdom, som det inte längre går att ta kål på med penicillin eller något annat relativt billigt antibiotikum utan kräver behandling med betydligt dyrare varianter. Kostnaden för de typer av antibiotika som numera ofta krävs för en framgångsrik behandling motsvarar flera månaders matkostnader för en genomsnittsvietnames. Det har visats att inte så få vietnameser i dag hamnar under fattigdomsgränsen just på grund av att de tvingas betala för dyra tredjegenerationens cefalosporiner eftersom billigt penicillin V eller makrolider inte längre biter på den infektion de drabbats av. 4

5 Många problem Detta är några exempel på problematiken i Vietnam vad gäller antibiotikaanvändning och resistensutveckling. Givetvis har dock Vietnam ett land med snabb ekonomisk tillväxt men också ett land där gapet mellan de välbeställda och de fattiga blir allt större många andra problem inom hälso- och sjukvårdssektorn, inte minst inom läkemedelsområdet. Det finns i dag inte mindre än cirka registrerade läkemedel på den vietnamesiska marknaden, varav cirka är tillverkade utomlands, men en långt ifrån heltäckande kvalitetskontroll av själva läkemedlen och knappast någon kontroll alls av försäljningsställena. Vidare är biverkningsrapporteringen/ registreringen fortfarande i sin linda och läkare, sjuksköterskor och inte minst farmacevtisk personal behöver mycket utbildning/information om en rationell och säker läkemedelsanvändning ska kunna uppnås inom överskådlig framtid. Ekonomisk reform Sverige började redan för 30 år sedan ge ekonomiskt bistånd till den vietnamesiska hälso- och sjukvårdssektorn och i 20 år har utveckling av det farmaceutiska området varit en viktig del i detta. Under 80-talet handlade biståndet till detta senare område främst om utveckling av den lokala läkemedelsindustrin men det gavs också stöd till direkta läkemedelsinköp från utlandet. Fram till slutet av 80-talet var nämligen bristen på läkemedel ett mycket stort problem i Vietnam. I slutet av 80-talet inleddes dock en mycket genomgripande ekonomisk reform, kallad Doi Moi, i det sedan slutet av kriget mot USA strängt kommunistiskt styrda Vietnam. På några få år övergick landet från en strikt planekonomi till en tämligen liberal marknadsekonomi. Doi Moi innebar bland annat att en rad importhinder avskaffades varför handeln med utlandet ökade kraftigt. Privat ägande tilläts, bland annat avskaffades de hårt styrda jordbrukskollektiven, vilket medförde en drastisk ökning av livsmedelsproduktionen. Snabb tillväxt Doi Moi förde med sig en snabb ekonomisk tillväxt och många vietnameser har sedan början av 90-talet fått det mycket bättre och inte så få har blivit riktigt välbeställda. Andelen fattiga som tvingas klara sig på mindre än en USA-dollar per dag (en fattigdomsgräns fastställd av WHO) har minskat från cirka 50 procent av befolkningen i början av 90-talet till cirka en tredjedel i dagsläget. Allt blev dock inte bättre i och med Doi Moi, i alla fall inte för de sämst ställda vietnameserna. Exempelvis kostar numera ett läkarbesök, för att inte tala om inläggning på sjukhus, så mycket att många i det längsta försöker avstå från att söka sådan hjälp. 5

6 Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 I Hanois gamla kvarter finns en hel gata med apotek som säljer enbart en oändlig mängd olika traditionella läkemedel. (Bild 1) Typisk vietnamesisk gatubild där gammalt och nytt ständigt möts. Moderna mopeder är idag det mest använda transportmedlet men det gamla sättet att för hand frakta allehanda gods har inte försvunnit. (Bild 2) Trots ett överflöd av läkemedel på den vietnamesiska marknaden ser det ofta, på grund av dålig ekonomi, så här tomt ut i läkemedelsförrådet på offentliga drivna vårdcentraler i områden långt bort från storstäderna. (Bild 3) En stor del av Vietnams fattiga kvinnor livnär sig och sin familj genom gatuförsäljning. Hela lagret, oavsett vad det rör sig om, ligger i korgar som hänger på en bambustång som bärs över ena axeln. (Bild 4) Traditionella naturläkemedel dispenseras ofta på det här sättet i Vietnam, dvs. apotekaren portionerar ut en mängd olika rötter, svampar, bark, blad etc. som patienten får med sig hem i ett paket för att på egen hand tillreda en dekokt. (Bild 5) Bild 5 6

7 En studie gjord i slutet av 90-talet visade att av alla som blev sjuka under en fyraveckors period inhandlade, oavsett symtom, cirka två tredjedelar läkemedel utan att först ha konsulterat läkare eller sjuksköterska. Orsakar fattigdom När ohälsan är så allvarlig att läkarvård är absolut nödvändig tvingas många vietnameser sätta sig i skuld, sluta skicka sina barn till skolan (som inte heller är avgiftsfri) sälja sin enda ko, kanske till och med sitt hus Det finns studier som visar att cirka tio procent av dagens fattigdom i Vietnam är orsakad av de stora utgifter människor har för sjukvård och läkemedel, att årligen två-tre miljoner vietnameser drivs in i svår fattigdom just på grund av sådana utgifter. I norra Vietnam, den allra fattigaste delen av landet, är cirka 60 procent av familjerna skuldsatta på grund av att de tvingats låna pengar för att betala för nödvändig sjukvård och medicin. Nationell policy Men nu tillbaka till själva läkemedelsområdet: I och med Doi Moi började utländska läkemedel strömma in i Vietnam och privata försäljningsställen för läkemedel växte upp som svampar ur jorden men på ingen nivå i samhället fanns tillräckligt med kompetens och resurser för att styra denna utveckling i önskvärd inriktning. Detta ledde till att det svenska biståndet till läkemedelssektorn från början av 90-7 talet främst har inriktats på aktiviteter som kunskapsöverföring, kvalitetskontroll och rationell och säker läkemedelsanvändning. När jag var långtidskonsult i Vietnam var jag främst involverad i att koordinera arbetet med utarbetandet av en heltäckande nationell läkemedelspolicy (Vietnam National Drug Policy, VNDP), som sedan antogs i juli 1996 enligt beslut av dåvarande primärministern. Sedan dess har det svenska biståndet givetvis inriktats mot aktiviteter som är i linje med vad som stadgas i VNDP men fortfarande återstår mycket utvecklingsoch förändringsarbete innan man kan säga att policyns mål är uppfyllda. Läkemedelshandbok Jag ska här bara nämna två områden där svenska biståndspengar spelat en mycket stor roll för utvecklingen under de senaste åren. Det ena är utarbetandet av en nationell vietnamesisk läkemedelslag, som är på gång att antas av parlamentet. Drivande i det arbetet under cirka fyra år var den med svenska biståndspengar avlönade isländske apotekaren Einar Magnusson. Det andra är framtagandet av en läkemedelshandbok (Vietnam National Drug Formulary, VNDF), den första producentobundna fullödiga läkemedelsinformationen, anpassad för vietnamesiska behov, som någonsin existerat och som innehåller information om 500 läkemedel - inte bara moderna industritillverkade utan även en hel

8 Antalet registrerade läkemedel i slutet av 2001 i Vietnam. OBS att en stor andel är gamla traditionella naturläkemedel. del traditionella naturläkemedel, som fortfarande är officiellt accepterade för bruk inom vården i detta land - plus allmänna artiklar kring ämnen som interaktioner, biverkningar och klassificering av läkemedel. Drivande i det omfattande arbetet att få fram denna VNDF var under flera år den svenske apotekaren och läkaren Sam Törnquist. Fantastiskt Under de sju månader 2002, som jag senast verkade i Vietnam, var en av mina huvudsakliga uppgifter att hjälpa till att utreda om VNDF-förlagan slutgiltigt kunde godkännas för tryckning och distribution (vilket den gjordes) och vidare bland annat på vilket sätt och hur ofta den bör kompletteras med tillägg för att alltid vara up to date. Avslutningsvis vill jag framhålla att Vietnam är ett fantastiskt land att arbeta i och givetvis även att besöka som turist. Där finns bland annat en underbar natur och mängder av gamla vackra byggnader men framför allt så otroligt många vänliga och trevliga människor. Ulf Rydell Linköpingsapotekaren Ulf Rydell arbetade under åren och dryga halvåret 2002 i Vietnam inom ramen för det svenska biståndet till landets utveckling av hälso- och sjukvårdssektorn. Däremellan har han haft flera korttidsuppdrag inom samma verksamhet. 8

9 Vårdrelaterad legionellainfektion Epidemiologi och kontroll Legionella är en vattenbakterie som finns i små mängder i naturen, varifrån den med lätthet kan nå våra vattenledningar. Legionellaförekomst i varmvattensystem är ett globalt fenomen och en stor andel av våra sjukhus är förmodligen koloniserade. Förökning av bakterierna till infektiösa koncentrationer sker lättast i temperaturintervallet 20-45ºC. Det finns mer än 40 olika legionellaarter men Legionella pneumophila svarar för omkring 90% av alla kliniska infektioner. Den helt dominerande sjukdomsmanifestationen är lunginflammation, även kallad legionärssjukan. Detta tillstånd har idag, 28 år efter upptäckten, fortfarande en dödlighet på 10-15%. Vårdrelaterad legionellainfektion hade före 1990 endast rapporterats sporadiskt från Sverige. I januari 1991 noterades en oförklarlig anhopning av patienter med lunginflammation på Värnamo lasarett. Dessa infektioner visade sig vara ådragna på sjukhuset och ledde fram till upptäckten av det hittills största sjukhusassocierade utbrottet av legionärssjukan i Skandinavien, där 31 individer förmodligen smittades i samband med duschning. Sjukdomsfall upptäcktes inom alla större sjukhusbyggnader, och i varmvattenprov från samtliga undersökta avdelningar växte rikligt med legionellabakterier. Utbrottet upphörde i samband med att den cirkulerande varmvattentemperaturen höjdes från c:a 45ºC till att ej understiga 55ºC. Våra erfarenheter i Värnamo visar att en varmvattentemperatur under 50ºC kan vara ett allvarligt hot mot patientsäkerheten på ett sjukhus som är koloniserat med legionella. När legionellaväxt också kunde påvisas i det kommunala varmvattensystemet uppstod misstankar om smittspridning även utanför sjukhuset. Alla patienter med lunginflammation som inremitterades till Värnamo sjukhus i anslutning till utbrottet undersöktes därför avseende legionellasmitta. Under två månader upptäcktes på detta sätt 10 fall av legionärssjukan som smittats utanför sjukhuset. Dessutom analyserade vi förekomsten av legionellaantikroppar 9

10 hos friska kommuninvånare och sjukvårdspersonal 1991 och Denna studie avslöjade att smittspridningen på sjukhuset endast var en del av ett större utbrott i Värnamo samhälle. Subklinisk infektion kunde demonstreras och uppskattningsvis blev endast omkring 10% av alla infektioner upptäckta under själva utbrottet. Man bör således även vara uppmärksam på samhällsförvärvad legionellainfektion när vårdrelaterade infektioner uppträder. Någon ökad risk för sjukvårdspersonal att insjukna i legionärssjuka kunde inte påvisas. Hos 21 patienter från utbrottet 1991 studerades hur antikroppar riktade mot L. pneumophila bildas och sedan försvinner under en tioårsperiod efter insjuknandet. En sådan långtidsuppföljning har inte tidigare utförts. Dessutom undersöktes antikroppssvaret hos alla patienter med legionärssjuka i Jönköpings län under , sammanlagt 62 stycken. Härigenom kunde användbarheten för antikroppsdiagnostiken utvärderas i en svensk befolkningsgrupp. Vi kunde ställa legionelladiagnosen med hjälp av antikroppsanalys i nästan 90% av fallen. Resultaten visar att serologi fortfarande utgör en värdefull del av legionelladiagnostiken. Den effektivaste strategin ämnad att förebygga legionellasmitta på olika sjukhustyper är ännu ej klart definierad. Efter att utbrottet avklingat på Värnamo sjukhus utformades därför ett program avsett att uppnå långsiktig kontroll av legionellapneumoni på ett länsdelssjukhus. Detta innebar att alla patienter med en röntgenverifierad pneumoni som vårdats inneliggande på sjukhuset under någon del av inkubationstiden, registrerades och testades avseende legionellainfektion. Under 10 års övervakning hittade vi 4 fall ibland 366 (1,1%) patienter som registrerats för en vårdrelaterad pneumoni. Detta motsvarar 1 fall per vårdtillfällen. Alla 4 patienterna botades utan komplikationer. Legionella isolerades från 30 utav 251 (12%) vattenprov under studietiden men bakterietalen var klart lägre än före temperaturhöjningen. Vår slutsats blev att en cirkulerande varmvattentemperatur på minst 55ºC, tillsammans med en noggrann övervakning av patienter med lunginflammation, är en säker och effektiv metod för långsiktig kontroll av nosokomial legionellainfektion på ett länsdelssjukhus. Tillämpas denna strategi är en fullständig eliminering av legionellabakterier från varmvattensystemet förmodligen ej nödvändig. 10

11 Genom systematiska legionellaodlingar under 12 år på Värnamo sjukhus gavs möjlighet att undersöka hur förekomsten av olika legionellastammar varierar under lång tid i ett stort varmvattensystem. Bakteriernas ytstruktur (fenotyp) och DNA-innehåll (genotyp) karaktäriserades därför med bland annat molekylärbiologisk metodik. Legionellastammar isolerade från Värnamo samhälle samt från andra delar av Sverige och Europa användes för en geografisk jämförelse. Vi fann något överraskande att sjukhusets vattensystem var koloniserat med endast en genotyp av L. pneumophila under hela 12-årsperioden. Denna stam påvisades dessutom i 18 utav 20 legionellaisolat från kommunens vattensystem. Genotypen i Värnamo hittades också i två av sex undersökta svenska sjukhus, båda belägna inom 100 km från Värnamo. Enskilda genotyper av legionella kan således kolonisera ett stort vattensysten under en lång period och vissa kloner tycks dessutom ha fått en omfattande geografisk spridning. Våra resultat demonstrerar svårigheten att med nuvarande metoder exakt kunna Barry Barry spåra Marshall smittkällan Marshall för en legionellabakterie som hittats i luftvägarna hos en patient som insjuknat i legionärssjuka. Johan Darelid Överläkare Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping Artikeln är en sammanfattning av Johan Darelids avhandling. Avhandlingen försvarades i Jönköping den 24 oktober Gulsippa 11

12 Campylobacter och flugor Under de senaste åren har antalet rapporterade campylobacterfall, som varit inhemskt smittade, legat kring I Smittskyddsinstitutets årliga redovisningar kan man läsa att majoriteten av dessa inhemska fall varit solitära men att det några gånger förekommit epidemiska utbrott. Det har då handlat om att flera personer fått i sig förorenat vatten eller druckit opasteuriserad mjölk. Kring kommentarerna till de inhemska, solitära fallen anges att många ätit kyckling, vilket ju knappast är särskilt upplysande då kyckling är ett av våra vanligaste födoämnen. Det är ju förvisso sant att kycklinguppfödare tidigare haft stora problem med Campylobacter, men detta är ett betydligt mindre problem idag än vad det var tidigare. Eftersom de flesta inhemska fallen inträffar under sommarmånaderna har man från experthåll också ansett att bristande hygienrutiner i anslutning till utomhusgrillning skulle kunna vara en faktor av betydelse. I en kommentar till Smittskyddsinstitutets statistik avseende året 2001 skriver man att rått kött lagts på en tallrik, detta kött har tillagats (grillats eller fonduekokats) och sedan lagts tillbaka på samma tallrik. Till Smittskyddsenheten i Östergötland har jag under de senaste tre åren fått in drygt 900 kliniska anmälningar som avsett Campylobacter. Andelen av dessa som angivits som inhemskt smittade är knappt 45%. Andelen inhemskt smittade är dock inte jämnt fördelat under året, utan månaderna juli, augusti och september dominerar kraftigt. Det är alltså ingen tvekan om att vi i Östergötland framför allt smittas under sommarmånaderna, dvs under den period som vi gärna sitter ute och äter. Att kyckling skulle vara den viktigaste smittkällan för Campylobacter förefaller redan utifrån dessa iakttagelser mindre troligt eftersom detta födoämne avnjuts året runt. När jag granskar var våra inhemskt smittade campylobacterfall har sin bostadsadress har jag kunnat notera att det endast är i undantagsfall som mer än en person delar på adressen. På anmälningsblanketten kan behandlande läkare 12

13 ange om det finns kliniska fall i omgivningen och svaren här är nästan alltid Nej eller Ej känt. Om man nu sitter ute och äter en kötträtt som är otillräckligt grillad och där hygienen är dålig, varför är det bara en person som blir sjuk? Självklart kan man få en subklinisk infektion men nog borde man se betydligt fler kopplade fall. För mig är det självklart att det måste finnas något annat som sprider campylobactersmittan och som samtidigt kan förklara varför fallen är så uttalat solitära. Det är här flugorna kommer in i bilden. Även om flugans tarm är mycket liten är den förvisso inte steril och i olika undersökningar har man kunnat påvisa Salmonella, Shigella, koleravibrioner, olika humanpatogena virus, protozoer, maskar mm. I flera undersökningar har man också funnit Campylobacter. I infektionsmedicinsk facklitteratur anges att flugor kan fungera som vektor för shigellainfektioner samt för tyfoidfeber, däremot har jag inte funnit att detsamma skulle kunna gälla för Campylobacter. Rosef och Kapperud publicerade dock 1982 en undersökning som visade att den vanliga husflugan (Musca domestica) kunde härbärgera Campylobacter och föreslog också att flugan skulle kunna fungera som vektor till människa. Smittdosen för Salmonella typhi och Shigella är låg, i storleksordning 100 till 500 organismer. Detsamma gäller faktiskt också för Campylobacter. Campylobacter skiljer sig dock i ett viktigt avseende från både Salmonella och Shigella beroende på sitt krav på mikroaerofil miljö kan den inte växa till i mat. Det är faktiskt så att Campylobacter i luftmiljö ändrar sin skepnad och antar ett närmast sfäroplastisk utseende. Trots att bakterien knappast är odlingsbar från livsmedel behöver detta ju inte betyda att bakterien är död, snarare att den antagit en form som ger den ökat överlevnadsvärde. När bakterien via ett födoämne kommer ner i tarmen reverterar den sålunda till den sedvanliga stavformen. Jag ser alltså framför mig en fluga som vid vårt utomhusätande ges möjlighet att besöka diverse utställda maträtter och som vid besöket deponerar medhavda campylobacterbakterier, antingen via sin fötter eller via sin tarm. (Var flugan har befunnit sig innan matbordsbesöket är ju något vi bara inte vill fantisera om. En fluga bajsar enligt uppgift var 5-e minut). Om flugan exempelvis besökt ostbiten på bordet överförs smittan av naturliga skäl endast 13

14 till den person som skär av och äter det ytligaste ostlagret. Efterföljande ostätande personer går följaktligen säkra. Epidemiologiska fakta talar enligt mig starkt för att vår vanliga husfluga skulle kunna vara involverad i spridningen av Campylobacter. Att så skulle kunna vara fallet vore idag tämligen lätt att visa eller motbevisa med hjälp av modern metodik, ex.vis PCR. Så länge ingen kan visa att jag har fel kommer min rekommendation inför sommarens utomhusätande fortsätta att lyda: HÅLL FLUGORNA BORTA FRÅN MATEN! Bengt Normann Artikeln är tidigare publicerad i SMITTSKYDD (nr 2/2004) som utges av Smittskyddsinstitutet. En 14

15 C-reaktivt protein mer än bara en inflammationsmarkör Trots att nästan 3/4 sekel passerat sedan Tilett & Francis gjorde sin upptäckt är de biologiska funktionerna hos akutfasreaktanten C-reaktivt protein (CRP) långt ifrån kända. I klinisk verksamhet är CRP tacksamt att mäta eftersom halveringstiden är relativt kort och nivåerna kan stiga falt under de första två dygnen av infektion, systemisk inflammation eller vävnadsskada. Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå varför mätning av CRP som en ospecifik markör för organisk sjukdom blivit en av de vanligaste blodprovsundersökningarna i svensk sjukvård. För infektionsläkare, kirurger, reumatologer och distriktsläkare är CRP sedan lång tid ett värdefullt redskap i diagnostiken. I takt med att kunskapen om CRP:s biologiska funktioner ökat, har intresset för akutfasproteiner i stort närmast exploderat. Tydligast kanske detta illustreras inom kardiologin, där stort hopp ställs till att mätning av CRP med högkänslig metodik ska kunna urskilja patienter med risk för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom. Pentraxinfamiljen CRP har namngivits efter sin förmåga att binda C-polysackarid hos Streptococcus pneumoniae. Serum amyloid P komponent (SAP), pentraxin-3 och CRP är alla uppbyggda av fem (penta) subenheter och bildar tillsammans en familj av höggradigt evolutionärt konserverade proteiner, pentraxiner. I cirkulationen föreligger CRP i pentamer form, men under vissa betingelser, såsom t.ex. vid lokala inflammationshärdar med lågt ph, sönderfaller CRP i sina fem beståndsdelar (monomerer), vilka då exponerar strukturer (neo-epitoper) som inte blottas i dess pentamera form. Dessa enskilda monomerer existerar som en vävnadsbunden form av CRP och uppvisar biologiska effekter som delvis skiljer sig från den pentamera formens. Leverns hepatocyter producerar CRP under inflytande av proinflammatoriska cytokiner som IL-6, IL-1 β och TNF-α. Sannolikt har även fibroblaster och glattmuskelceller förmåga att syntetisera mindre mängder CRP. Pentraxiner och CRP-liknande äggviteämnen finns hos 15

16 alla ryggradsdjur, liksom hos det fylogenetiskt avlägsna leddjuret hästskokrabba, Limulus polyphemus. Knock-out-möss som berövas möjligheten att uttrycka pentraxin drabbas omedelbart av sjukdom, utvecklar antinukleära antikroppar (ANA) och avlider snart i svår glomerulonefrit. Möss med SLE-liknande sjukdom som behandlas med CRP-injektioner har en bättre överlevnad och lägre ANA-nivåer än obehandlade. Hos människa har man ännu inte funnit några säkra bevis för mutationer i genen för CRP. Avsaknad, eller defekt CRP, är sannolikt ej förenligt med liv. som DNA, kromatin, nukleosomer och ribonukleoproteiner som sedan omhändertas av det retikuloendoteliala systemet (RES), men sker också genom interaktion med kärlväggen. Kärlbiologiska studier har visat att CRP binder oxiderat LDL samt stimulerar endotelet till produktion av adhesionsmolekyler, vilka framförallt bidrar till att rekrytera monocyter. Cellerna vandrar in i kärlväggen, tar upp LDL och förvandlas så småningom till så kallade skumceller. CRP bidrar också till konstriktion av blodkärlen genom hämning av kväveoxidproduktion (NO) samt genom ökad frisättning av endotelin-1. Biologisk funktion Som en del av det medfödda immunsystemet bidrar pentraxinerna till antimikrobiellt försvar och har även tydliga kopplingar till förvärvad immunitet. Humant CRP är ett kalciumberoende protein med högst affinitet för fosfolipidrelaterade antigener. I likhet med IgG har CRP komplementaktiverande förmåga genom fixering av den kollagen-lika delen av komplementfaktor C1q. CRP binder också IgG-immunkomplex, mest effektivt sker detta i sur miljö med CRP i monomer form. Genom bindning till Fc-receptorer för IgG (FcγR) bidrar CRP sannolikt även till eliminering av apoptotiskt cellmaterial. CRP uppvisar även opsoniserande effekter och fungerar som en allmän scavenger. Detta kan ske i blodbanan genom fixering av nukleära strukturer 16 CRP i hälsa och sjukdom Medelnivån CRP hos friska blodgivare ligger omkring 0.8 mg/l. Senare års prospektiva studier på patienter med instabil angina pectoris och/eller icke-qvågsinfarkt har påvisat starka samband mellan förhöjt CRP och risk för återinsjuknande och hjärtdöd. Efter korrigering av kända riskfaktorer hos individer utan känd kärlsjukdom visade sig risken för framtida hjärtkärlsjukdom vara dubblerad vid CRP-nivåer >2.0 mg/l jämfört med individer med värden kring 1.0 mg/l. Kolesterolsänkande behandling med statiner har visat sig sänka förhöjda CRPnivåer. Inom reumatologin är CRP känd som en tillförlitlig markör för olika slag av akut och kronisk inflammation och därför mycket användbar för monitorering av inflammatorisk aktivitet vid reumatoid artrit (RA)

17 och de flesta vaskuliter. Vid systemisk lupus erytematosus (SLE), ulcerös kolit och dermatomyosit förefaller emellertid CRP korrelera sämre med sjukdomsaktivitet, och höga CRP-nivåer föranleder istället ofta misstanke om infektion. Anledningen till denna relativa CRPbrist trots hög inflammatorisk aktivitet är oklar. Någon brist på CRP-inducerande proinflammatoriska cytokiner anses inte föreligga. Våra egna studier har visat att SLE-patienter i hög utsträckning bildar autoantikroppar riktade mot CRP:s monomera form. De biologiska effekterna av dessa autoantikroppar är okänd, men antikroppsnivåerna uppvisar en positiv korrelation till aktivitetsgrad i SLEsjukdomen. Christopher Sjöwall AT-läkare, Vrinnevisjukhuset i Norrköping Doktorand, IMK, avdelningen för Reumatologi Referenser kan erhållas av författaren. 17

18 Linné inledde den 15 maj 1741 en resa vars mål var Öland och Gotland. Resan skedde på uppdrag av Riksens ständer och inom uppdraget ingick att undersöka allt av nationellt värde inom naturens tre riken. Man bad honom framför allt att undersöka om det fanns någon lera lämplig för porslinstillverkning eller några växter användbara för färgning av tyger. Tillsammans med Linné reste, på egen bekostnad, sex duktiga och intelligenta ungkarlar, bl.a. hans egen svåger. Via Norrköping, Vetlanda och Växjö anländer gruppen till Kalmar den 28 maj. Efter några dagars väntan på något så när tjänligt väder seglar man över Kalmar sund och stiger iland i Färjestaden. Mycket imponerar på Linné, inte minst den enorma mångfalden av orkidéer. Man reser runt och inventerar på Öland i tre veckor varefter expeditionen från Högby seglar vidare till Gotland. De orkidéer som visas här finns beskrivna i hans Ölanda och Gothlanda Resa som utgavs första gången Flugblomster 18

19 Krutbrännare Johannesnyckel Brudsporre 19

20 Mycoplasma genitalium ny genital smitta Sexuellt överförbara infektioner (s.k. STI) tillhör våra vanligaste infektioner. Stora resurser har lagts ned för att minska spridning och uppkomst av komplikationer efter STI. Det arbetet har varit framgångsrikt, trots att vi sedan några år ser en oroande ökning av antalet fall av gonorré och chlamydia. Det finns idag en välfungerande diagnostik, behandling och smittspårning av chlamydia, gonorré och syfilis. Men det finns fortfarande en stor andel patienter med symptom på genital infektion där man inte lyckas identifiera någon mikroorganism och där dessutom antibiotikabehandling har begränsad effekt. Flera bakterier förutom virus har tidigare föreslagits som orsak, fr.a. Ureaplasma urealyticum och Mycoplasma hominis. Ingen av dessa har riktigt kunnat uppfylla de kriterier man har på en STI-orsakande mikroorganism. Nyligen har Mycoplasma genitalium aktualiserats och undersökningar gjorda hittills visar att den mycket väl kan vara en orsak till okänd och terapiresistent STI. M. genitalium isolerades första gången kring 1980 från män med uretrit. Bakterien är mycket svår att påvisa med odling och det var först en bit in på talet när PCR-diagnostik av bakterien klarlagts som större undersökningar kunde börja genomföras. Bakterien har påvisats med PCR hos män med uretrit och hos kvinnor med cervicit och endometrit. Från omkring 6% av män och kvinnor som sökt på STI-mottagning i Sverige har M. genitalium påvisats. Motsvarande förekomst av Chlamydia trachomatis är i samma storleksordning eller något högre, c:a 10% i en del undersökningar. Studier från Örebro visar att fler män med M. genitalium-infektion har symptom på uretrit jämfört med de med C. trachomatis, 73% resp. 40%. Symtom på cervicit var lika, c:a 25-30%, hos kvinnor infekterade med någon av bakterierna. Infektion samtidigt med bägge bakterierna hos samma patient är ovanlig, vilket visar att M. genitalium kan ge upphov till genitala symptom oberoende av C. trachomatis. Samtidigt har man visat att såväl män som kvinnor med M. genitalium men utan C. trachomatis har påvisbar inflammation i uretra/cervix. Man har även gjort partnerspårning av personer infekterade med M. 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010 Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

STI. Praktiskt handläggande

STI. Praktiskt handläggande STI Praktiskt handläggande SmL Smittspårning Statistik Riktlinjer Klamydia.se Bemötande Fallbeskrivningar Praktiskt tänk Agenda Smittskyddslagen (SmL ) Omfattar; Klamydia,Gonorre, Hiv, Syfilis, Hepatit

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier

Läs mer

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 sidan 1 sidan 2 sidan 3 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Varför betala för ett klamydiatest på apoteket när man kan ta det gratis inom sjukvården?

Varför betala för ett klamydiatest på apoteket när man kan ta det gratis inom sjukvården? Varför betala för ett klamydiatest på apoteket när man kan ta det gratis inom sjukvården? Lars Falk Överläkare, Hudkliniken, landstinget i Östergötland FoU-handledare FoU-enheten för närsjukvården Vad

Läs mer

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad.

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad. I II l andstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 00 3', BER EDNINGS MEMORIAL Sammanlrädesdalum v 2010-08-30 1O Svar på motion från Ken Swedenborg (-): "Inför automatisk provtagning för Mykoplasma Genitalium

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008 Nr: 1/29 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 28 Det totala antalet anmälningar enligt Smittskyddslagen har minskat något vilket beror på att vi har en 21 %-ig nedgång i klamydiafallen.

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vanligaste sexuellt överförda infektionerna (STI) Klamydia Herpes Kondylom

Läs mer

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014 Nr 1, 215 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 214 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 127 fall et fall har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Inget

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Historik 1980 Mycoplasma genitalium isolerades från 2 av 13 män med NGU 1985 Chimpanser inolkulerades

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 1 (19) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2015-06-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 Tabell över anmälda fall under åren 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Atypiska mykobakterier

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Nr 1/2014 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Antalet anmälningar enligt smittskyddslagen har ökat med 25 % från 2012. Anledningen är en ökad smittspridning av klamydia där vi

Läs mer

STI inom primärvården klinik och diagnostik

STI inom primärvården klinik och diagnostik STI inom primärvården klinik och diagnostik STI och inte STD. Sexually Transmitted Infections istället för Diseases betonar att det rör sig om just infektioner och att man dessutom kan bära många av dessa

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013 1 (13) Enheten för smittskydd och vårdhygien 214-4-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 213 Tabell över anmälda fall under åren 29 213 29 21 211 212 213 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Infektionssjukvård i utveckling och förändring

Infektionssjukvård i utveckling och förändring dig en! r fö ik ar sklin g da ion å v T fekt in på Infektionssjukvård i utveckling och förändring Multiresistenta bakterier en växande utmaning för infektionssjukvården! Lär dig se de tidiga tecknen på

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer