SmittNytt. Information från smittskyddet och mikrobiologen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SmittNytt. Information från smittskyddet och mikrobiologen"

Transkript

1 SMI TT NY Maj 2004 Nr 37 Information från smittskyddet och mikrobiologen Innehåll Antibiotikaanvändning i Vietnam 3 Vårdrelaterad legionellainfektion 9 Campylobacter och flugor 12 CRP 15 Mellanakt 18 Mycoplasma genitalium 20 MRSA-patienter i vården 22 Ytterligare några rader Epidemisituationen i länet 28 1

2 Framsidan pryds denna gång av kungsängsliljan (Fritellaria meleagris), Upplands landskapsblomma. Växten är ursprungligen fransk och har nått oss via England och Holland. Den infördes till Sverige vid mitten av 1600-talet av Olof Rudbeck d.ä. som planterade den i Botaniska trädgården i Uppsala. Därifrån har den spritt sig, bl.a. till Kungsängen utanför Uppsala. Fritillus betyder tärningsbägare och meleagris hänsyftar på grekiska till pärlhöns och associerar alltså till blommans spräckliga utseende. Vita Sackville-West skriver -- att det är en blomma som man skall kika in i. För att kunna uppskatta dess sanna skönhet behöver man komma den tätt inpå livet. Man måste titta nära på alla de små rutorna och också vända klockan upp och ner för att kunna se in i djupet. Sannolikt kände William Shakespeare till blomman. I en dikt, Venus och Adonis, skriver han nämligen om en blomma som är rutig - sannolikt kungsängsliljan. Blomman gör sig väl i en trädgård och man kan på plantskolor införskaffa lökar, vilka bör planteras tidigt på våren. Jag har i litteraturen inte funnit att blomman skulle ha någon medicinsk användning. I slutet av SmittNytt finns som vanligt en östgötakyrka. Denna gång har jag valt kyrkan i Östra Ny som är belägen på Vikbolandet, inte särskilt långt från Stegeborg. Åter ett nummer av SmittNytt. Som vanligt har jag engagerat flera medförfattare, inte bara från vårt område, och som jag samtliga varmt tackar för bidragen. Förslag och bidrag till kommande nummer mottages alltid tacksamt av redaktionen, dvs av undertecknad. Semestern nalkas och jag önskar SmittNytts alla läsare en skön sommar. 2

3 Stora resistensproblem i Vietnam Antibiotika tros kurera allt I Vietnam finns i dag cirka försäljningsställen för läkemedel, de flesta små privata drugstores och de flesta bemannade med högst bristfälligt farmacevtiskt utbildad personal som utan krav på recept säljer i princip alla typer av läkemedel och rekommenderar antibiotika inte bara när det är motiverat utan också sannolikt betydligt mer ofta när det inte är det. Inte bara okunskap utan även möjligheten att tjäna mer pengar är orsaken till detta. Och de flesta vietnameser följer det råd de får av läkemedelsförsäljaren, inte minst därför att deras tilltro till att antibiotika är den rätta boten mot det mesta är stor. Många av dem är dessutom så fattiga att de inte har råd att först betala för ett läkarbesök och sedan för ordinerad medicin, varför medicininköpet prioriteras. Sparar halva dosen Onödig och felaktig användning av antibiotika är dock bland annat som en följd av läkemedelsföretagens aggressiva reklam och bristfälliga kunskap om resistensproblematiken vanligt även om läkare står för ordinationen. För att inte slösa i onödan när sjukdomssymtomen försvunnit tar de fattiga vietnameserna därtill ofta inte den fulldos antibiotika de knappast haft råd att köpa, oavsett den är ordinerad av läkare eller inte, utan sparar hälften för kommande behov. Allt detta och därtill en frekvent och helt oreglerad användning av antibiotika i djuruppfödningen har lett till en kraftig resistensutveckling i Vietnam under senare år. En stor studie omfattande prover från tolv sjukhus på olika håll i Vietnam visar exempelvis att förekomsten av multiresistenta Salmonella typhi ökade från procent 1992 till cirka 90 procent En studie på friska skolbarn i slutet av 90-talet visar att av funna pneumokockbakterier var 28 procent resistenta mot oxacillin och 26 procent mot erythromycin. Av pneumokockprover från hela landet uppvisade 1998 mer än 40 procent resistens mot makrolider. Nämnas kan också att laboratorietester utförda 1999 på 120 vietnamesiska barn som just antibiotikabehandlats med bland annat ampicillin och sulphamethoxazol, som är vanligt använda i 3

4 Fördelning av riktiga apotek och mindre försäljningsställen av läkemedel samt statlig och privat andel i Vietnam. detta land, visade att cirka 70 procent av dessa barn sannolikt inte hade haft en bakterieorsakad infektion. Svåra konsekvenser En utbredd antibiotikaresistens hos vanligt förkommande bakterier får i ett fattigt land som Vietnam ännu mycket större negativa konsekvenser, framför allt om man ser till enskilda individer, än i vår rika västvärld. I Vietnam förekommer endast en mycket begränsad subventionering av läkemedelskostnaderna. Endast en mycket liten andel av de allra, allra fattigaste kan få slippa att helt betala för sjukvård och mediciner. På de offentligt drivna vårdcentralerna och sjukhusen, som borde kunna tillhandahålla gratis mediciner är dock ekonomin ofta så dålig att läkemedelsförråden innehåller långt ifrån allt som skulle behöva finnas där. De flesta vietnameser, alltså även de som vårdas på sjukhus, måste alltså betala fullt ut för sina läkemedel. Det är inte svårt att föreställa sig konsekvenserna av den situation fattiga vietnameser hamnar i då de drabbas av en svår bakterieorsakad sjukdom, som det inte längre går att ta kål på med penicillin eller något annat relativt billigt antibiotikum utan kräver behandling med betydligt dyrare varianter. Kostnaden för de typer av antibiotika som numera ofta krävs för en framgångsrik behandling motsvarar flera månaders matkostnader för en genomsnittsvietnames. Det har visats att inte så få vietnameser i dag hamnar under fattigdomsgränsen just på grund av att de tvingas betala för dyra tredjegenerationens cefalosporiner eftersom billigt penicillin V eller makrolider inte längre biter på den infektion de drabbats av. 4

5 Många problem Detta är några exempel på problematiken i Vietnam vad gäller antibiotikaanvändning och resistensutveckling. Givetvis har dock Vietnam ett land med snabb ekonomisk tillväxt men också ett land där gapet mellan de välbeställda och de fattiga blir allt större många andra problem inom hälso- och sjukvårdssektorn, inte minst inom läkemedelsområdet. Det finns i dag inte mindre än cirka registrerade läkemedel på den vietnamesiska marknaden, varav cirka är tillverkade utomlands, men en långt ifrån heltäckande kvalitetskontroll av själva läkemedlen och knappast någon kontroll alls av försäljningsställena. Vidare är biverkningsrapporteringen/ registreringen fortfarande i sin linda och läkare, sjuksköterskor och inte minst farmacevtisk personal behöver mycket utbildning/information om en rationell och säker läkemedelsanvändning ska kunna uppnås inom överskådlig framtid. Ekonomisk reform Sverige började redan för 30 år sedan ge ekonomiskt bistånd till den vietnamesiska hälso- och sjukvårdssektorn och i 20 år har utveckling av det farmaceutiska området varit en viktig del i detta. Under 80-talet handlade biståndet till detta senare område främst om utveckling av den lokala läkemedelsindustrin men det gavs också stöd till direkta läkemedelsinköp från utlandet. Fram till slutet av 80-talet var nämligen bristen på läkemedel ett mycket stort problem i Vietnam. I slutet av 80-talet inleddes dock en mycket genomgripande ekonomisk reform, kallad Doi Moi, i det sedan slutet av kriget mot USA strängt kommunistiskt styrda Vietnam. På några få år övergick landet från en strikt planekonomi till en tämligen liberal marknadsekonomi. Doi Moi innebar bland annat att en rad importhinder avskaffades varför handeln med utlandet ökade kraftigt. Privat ägande tilläts, bland annat avskaffades de hårt styrda jordbrukskollektiven, vilket medförde en drastisk ökning av livsmedelsproduktionen. Snabb tillväxt Doi Moi förde med sig en snabb ekonomisk tillväxt och många vietnameser har sedan början av 90-talet fått det mycket bättre och inte så få har blivit riktigt välbeställda. Andelen fattiga som tvingas klara sig på mindre än en USA-dollar per dag (en fattigdomsgräns fastställd av WHO) har minskat från cirka 50 procent av befolkningen i början av 90-talet till cirka en tredjedel i dagsläget. Allt blev dock inte bättre i och med Doi Moi, i alla fall inte för de sämst ställda vietnameserna. Exempelvis kostar numera ett läkarbesök, för att inte tala om inläggning på sjukhus, så mycket att många i det längsta försöker avstå från att söka sådan hjälp. 5

6 Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 I Hanois gamla kvarter finns en hel gata med apotek som säljer enbart en oändlig mängd olika traditionella läkemedel. (Bild 1) Typisk vietnamesisk gatubild där gammalt och nytt ständigt möts. Moderna mopeder är idag det mest använda transportmedlet men det gamla sättet att för hand frakta allehanda gods har inte försvunnit. (Bild 2) Trots ett överflöd av läkemedel på den vietnamesiska marknaden ser det ofta, på grund av dålig ekonomi, så här tomt ut i läkemedelsförrådet på offentliga drivna vårdcentraler i områden långt bort från storstäderna. (Bild 3) En stor del av Vietnams fattiga kvinnor livnär sig och sin familj genom gatuförsäljning. Hela lagret, oavsett vad det rör sig om, ligger i korgar som hänger på en bambustång som bärs över ena axeln. (Bild 4) Traditionella naturläkemedel dispenseras ofta på det här sättet i Vietnam, dvs. apotekaren portionerar ut en mängd olika rötter, svampar, bark, blad etc. som patienten får med sig hem i ett paket för att på egen hand tillreda en dekokt. (Bild 5) Bild 5 6

7 En studie gjord i slutet av 90-talet visade att av alla som blev sjuka under en fyraveckors period inhandlade, oavsett symtom, cirka två tredjedelar läkemedel utan att först ha konsulterat läkare eller sjuksköterska. Orsakar fattigdom När ohälsan är så allvarlig att läkarvård är absolut nödvändig tvingas många vietnameser sätta sig i skuld, sluta skicka sina barn till skolan (som inte heller är avgiftsfri) sälja sin enda ko, kanske till och med sitt hus Det finns studier som visar att cirka tio procent av dagens fattigdom i Vietnam är orsakad av de stora utgifter människor har för sjukvård och läkemedel, att årligen två-tre miljoner vietnameser drivs in i svår fattigdom just på grund av sådana utgifter. I norra Vietnam, den allra fattigaste delen av landet, är cirka 60 procent av familjerna skuldsatta på grund av att de tvingats låna pengar för att betala för nödvändig sjukvård och medicin. Nationell policy Men nu tillbaka till själva läkemedelsområdet: I och med Doi Moi började utländska läkemedel strömma in i Vietnam och privata försäljningsställen för läkemedel växte upp som svampar ur jorden men på ingen nivå i samhället fanns tillräckligt med kompetens och resurser för att styra denna utveckling i önskvärd inriktning. Detta ledde till att det svenska biståndet till läkemedelssektorn från början av 90-7 talet främst har inriktats på aktiviteter som kunskapsöverföring, kvalitetskontroll och rationell och säker läkemedelsanvändning. När jag var långtidskonsult i Vietnam var jag främst involverad i att koordinera arbetet med utarbetandet av en heltäckande nationell läkemedelspolicy (Vietnam National Drug Policy, VNDP), som sedan antogs i juli 1996 enligt beslut av dåvarande primärministern. Sedan dess har det svenska biståndet givetvis inriktats mot aktiviteter som är i linje med vad som stadgas i VNDP men fortfarande återstår mycket utvecklingsoch förändringsarbete innan man kan säga att policyns mål är uppfyllda. Läkemedelshandbok Jag ska här bara nämna två områden där svenska biståndspengar spelat en mycket stor roll för utvecklingen under de senaste åren. Det ena är utarbetandet av en nationell vietnamesisk läkemedelslag, som är på gång att antas av parlamentet. Drivande i det arbetet under cirka fyra år var den med svenska biståndspengar avlönade isländske apotekaren Einar Magnusson. Det andra är framtagandet av en läkemedelshandbok (Vietnam National Drug Formulary, VNDF), den första producentobundna fullödiga läkemedelsinformationen, anpassad för vietnamesiska behov, som någonsin existerat och som innehåller information om 500 läkemedel - inte bara moderna industritillverkade utan även en hel

8 Antalet registrerade läkemedel i slutet av 2001 i Vietnam. OBS att en stor andel är gamla traditionella naturläkemedel. del traditionella naturläkemedel, som fortfarande är officiellt accepterade för bruk inom vården i detta land - plus allmänna artiklar kring ämnen som interaktioner, biverkningar och klassificering av läkemedel. Drivande i det omfattande arbetet att få fram denna VNDF var under flera år den svenske apotekaren och läkaren Sam Törnquist. Fantastiskt Under de sju månader 2002, som jag senast verkade i Vietnam, var en av mina huvudsakliga uppgifter att hjälpa till att utreda om VNDF-förlagan slutgiltigt kunde godkännas för tryckning och distribution (vilket den gjordes) och vidare bland annat på vilket sätt och hur ofta den bör kompletteras med tillägg för att alltid vara up to date. Avslutningsvis vill jag framhålla att Vietnam är ett fantastiskt land att arbeta i och givetvis även att besöka som turist. Där finns bland annat en underbar natur och mängder av gamla vackra byggnader men framför allt så otroligt många vänliga och trevliga människor. Ulf Rydell Linköpingsapotekaren Ulf Rydell arbetade under åren och dryga halvåret 2002 i Vietnam inom ramen för det svenska biståndet till landets utveckling av hälso- och sjukvårdssektorn. Däremellan har han haft flera korttidsuppdrag inom samma verksamhet. 8

9 Vårdrelaterad legionellainfektion Epidemiologi och kontroll Legionella är en vattenbakterie som finns i små mängder i naturen, varifrån den med lätthet kan nå våra vattenledningar. Legionellaförekomst i varmvattensystem är ett globalt fenomen och en stor andel av våra sjukhus är förmodligen koloniserade. Förökning av bakterierna till infektiösa koncentrationer sker lättast i temperaturintervallet 20-45ºC. Det finns mer än 40 olika legionellaarter men Legionella pneumophila svarar för omkring 90% av alla kliniska infektioner. Den helt dominerande sjukdomsmanifestationen är lunginflammation, även kallad legionärssjukan. Detta tillstånd har idag, 28 år efter upptäckten, fortfarande en dödlighet på 10-15%. Vårdrelaterad legionellainfektion hade före 1990 endast rapporterats sporadiskt från Sverige. I januari 1991 noterades en oförklarlig anhopning av patienter med lunginflammation på Värnamo lasarett. Dessa infektioner visade sig vara ådragna på sjukhuset och ledde fram till upptäckten av det hittills största sjukhusassocierade utbrottet av legionärssjukan i Skandinavien, där 31 individer förmodligen smittades i samband med duschning. Sjukdomsfall upptäcktes inom alla större sjukhusbyggnader, och i varmvattenprov från samtliga undersökta avdelningar växte rikligt med legionellabakterier. Utbrottet upphörde i samband med att den cirkulerande varmvattentemperaturen höjdes från c:a 45ºC till att ej understiga 55ºC. Våra erfarenheter i Värnamo visar att en varmvattentemperatur under 50ºC kan vara ett allvarligt hot mot patientsäkerheten på ett sjukhus som är koloniserat med legionella. När legionellaväxt också kunde påvisas i det kommunala varmvattensystemet uppstod misstankar om smittspridning även utanför sjukhuset. Alla patienter med lunginflammation som inremitterades till Värnamo sjukhus i anslutning till utbrottet undersöktes därför avseende legionellasmitta. Under två månader upptäcktes på detta sätt 10 fall av legionärssjukan som smittats utanför sjukhuset. Dessutom analyserade vi förekomsten av legionellaantikroppar 9

10 hos friska kommuninvånare och sjukvårdspersonal 1991 och Denna studie avslöjade att smittspridningen på sjukhuset endast var en del av ett större utbrott i Värnamo samhälle. Subklinisk infektion kunde demonstreras och uppskattningsvis blev endast omkring 10% av alla infektioner upptäckta under själva utbrottet. Man bör således även vara uppmärksam på samhällsförvärvad legionellainfektion när vårdrelaterade infektioner uppträder. Någon ökad risk för sjukvårdspersonal att insjukna i legionärssjuka kunde inte påvisas. Hos 21 patienter från utbrottet 1991 studerades hur antikroppar riktade mot L. pneumophila bildas och sedan försvinner under en tioårsperiod efter insjuknandet. En sådan långtidsuppföljning har inte tidigare utförts. Dessutom undersöktes antikroppssvaret hos alla patienter med legionärssjuka i Jönköpings län under , sammanlagt 62 stycken. Härigenom kunde användbarheten för antikroppsdiagnostiken utvärderas i en svensk befolkningsgrupp. Vi kunde ställa legionelladiagnosen med hjälp av antikroppsanalys i nästan 90% av fallen. Resultaten visar att serologi fortfarande utgör en värdefull del av legionelladiagnostiken. Den effektivaste strategin ämnad att förebygga legionellasmitta på olika sjukhustyper är ännu ej klart definierad. Efter att utbrottet avklingat på Värnamo sjukhus utformades därför ett program avsett att uppnå långsiktig kontroll av legionellapneumoni på ett länsdelssjukhus. Detta innebar att alla patienter med en röntgenverifierad pneumoni som vårdats inneliggande på sjukhuset under någon del av inkubationstiden, registrerades och testades avseende legionellainfektion. Under 10 års övervakning hittade vi 4 fall ibland 366 (1,1%) patienter som registrerats för en vårdrelaterad pneumoni. Detta motsvarar 1 fall per vårdtillfällen. Alla 4 patienterna botades utan komplikationer. Legionella isolerades från 30 utav 251 (12%) vattenprov under studietiden men bakterietalen var klart lägre än före temperaturhöjningen. Vår slutsats blev att en cirkulerande varmvattentemperatur på minst 55ºC, tillsammans med en noggrann övervakning av patienter med lunginflammation, är en säker och effektiv metod för långsiktig kontroll av nosokomial legionellainfektion på ett länsdelssjukhus. Tillämpas denna strategi är en fullständig eliminering av legionellabakterier från varmvattensystemet förmodligen ej nödvändig. 10

11 Genom systematiska legionellaodlingar under 12 år på Värnamo sjukhus gavs möjlighet att undersöka hur förekomsten av olika legionellastammar varierar under lång tid i ett stort varmvattensystem. Bakteriernas ytstruktur (fenotyp) och DNA-innehåll (genotyp) karaktäriserades därför med bland annat molekylärbiologisk metodik. Legionellastammar isolerade från Värnamo samhälle samt från andra delar av Sverige och Europa användes för en geografisk jämförelse. Vi fann något överraskande att sjukhusets vattensystem var koloniserat med endast en genotyp av L. pneumophila under hela 12-årsperioden. Denna stam påvisades dessutom i 18 utav 20 legionellaisolat från kommunens vattensystem. Genotypen i Värnamo hittades också i två av sex undersökta svenska sjukhus, båda belägna inom 100 km från Värnamo. Enskilda genotyper av legionella kan således kolonisera ett stort vattensysten under en lång period och vissa kloner tycks dessutom ha fått en omfattande geografisk spridning. Våra resultat demonstrerar svårigheten att med nuvarande metoder exakt kunna Barry Barry spåra Marshall smittkällan Marshall för en legionellabakterie som hittats i luftvägarna hos en patient som insjuknat i legionärssjuka. Johan Darelid Överläkare Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping Artikeln är en sammanfattning av Johan Darelids avhandling. Avhandlingen försvarades i Jönköping den 24 oktober Gulsippa 11

12 Campylobacter och flugor Under de senaste åren har antalet rapporterade campylobacterfall, som varit inhemskt smittade, legat kring I Smittskyddsinstitutets årliga redovisningar kan man läsa att majoriteten av dessa inhemska fall varit solitära men att det några gånger förekommit epidemiska utbrott. Det har då handlat om att flera personer fått i sig förorenat vatten eller druckit opasteuriserad mjölk. Kring kommentarerna till de inhemska, solitära fallen anges att många ätit kyckling, vilket ju knappast är särskilt upplysande då kyckling är ett av våra vanligaste födoämnen. Det är ju förvisso sant att kycklinguppfödare tidigare haft stora problem med Campylobacter, men detta är ett betydligt mindre problem idag än vad det var tidigare. Eftersom de flesta inhemska fallen inträffar under sommarmånaderna har man från experthåll också ansett att bristande hygienrutiner i anslutning till utomhusgrillning skulle kunna vara en faktor av betydelse. I en kommentar till Smittskyddsinstitutets statistik avseende året 2001 skriver man att rått kött lagts på en tallrik, detta kött har tillagats (grillats eller fonduekokats) och sedan lagts tillbaka på samma tallrik. Till Smittskyddsenheten i Östergötland har jag under de senaste tre åren fått in drygt 900 kliniska anmälningar som avsett Campylobacter. Andelen av dessa som angivits som inhemskt smittade är knappt 45%. Andelen inhemskt smittade är dock inte jämnt fördelat under året, utan månaderna juli, augusti och september dominerar kraftigt. Det är alltså ingen tvekan om att vi i Östergötland framför allt smittas under sommarmånaderna, dvs under den period som vi gärna sitter ute och äter. Att kyckling skulle vara den viktigaste smittkällan för Campylobacter förefaller redan utifrån dessa iakttagelser mindre troligt eftersom detta födoämne avnjuts året runt. När jag granskar var våra inhemskt smittade campylobacterfall har sin bostadsadress har jag kunnat notera att det endast är i undantagsfall som mer än en person delar på adressen. På anmälningsblanketten kan behandlande läkare 12

13 ange om det finns kliniska fall i omgivningen och svaren här är nästan alltid Nej eller Ej känt. Om man nu sitter ute och äter en kötträtt som är otillräckligt grillad och där hygienen är dålig, varför är det bara en person som blir sjuk? Självklart kan man få en subklinisk infektion men nog borde man se betydligt fler kopplade fall. För mig är det självklart att det måste finnas något annat som sprider campylobactersmittan och som samtidigt kan förklara varför fallen är så uttalat solitära. Det är här flugorna kommer in i bilden. Även om flugans tarm är mycket liten är den förvisso inte steril och i olika undersökningar har man kunnat påvisa Salmonella, Shigella, koleravibrioner, olika humanpatogena virus, protozoer, maskar mm. I flera undersökningar har man också funnit Campylobacter. I infektionsmedicinsk facklitteratur anges att flugor kan fungera som vektor för shigellainfektioner samt för tyfoidfeber, däremot har jag inte funnit att detsamma skulle kunna gälla för Campylobacter. Rosef och Kapperud publicerade dock 1982 en undersökning som visade att den vanliga husflugan (Musca domestica) kunde härbärgera Campylobacter och föreslog också att flugan skulle kunna fungera som vektor till människa. Smittdosen för Salmonella typhi och Shigella är låg, i storleksordning 100 till 500 organismer. Detsamma gäller faktiskt också för Campylobacter. Campylobacter skiljer sig dock i ett viktigt avseende från både Salmonella och Shigella beroende på sitt krav på mikroaerofil miljö kan den inte växa till i mat. Det är faktiskt så att Campylobacter i luftmiljö ändrar sin skepnad och antar ett närmast sfäroplastisk utseende. Trots att bakterien knappast är odlingsbar från livsmedel behöver detta ju inte betyda att bakterien är död, snarare att den antagit en form som ger den ökat överlevnadsvärde. När bakterien via ett födoämne kommer ner i tarmen reverterar den sålunda till den sedvanliga stavformen. Jag ser alltså framför mig en fluga som vid vårt utomhusätande ges möjlighet att besöka diverse utställda maträtter och som vid besöket deponerar medhavda campylobacterbakterier, antingen via sin fötter eller via sin tarm. (Var flugan har befunnit sig innan matbordsbesöket är ju något vi bara inte vill fantisera om. En fluga bajsar enligt uppgift var 5-e minut). Om flugan exempelvis besökt ostbiten på bordet överförs smittan av naturliga skäl endast 13

14 till den person som skär av och äter det ytligaste ostlagret. Efterföljande ostätande personer går följaktligen säkra. Epidemiologiska fakta talar enligt mig starkt för att vår vanliga husfluga skulle kunna vara involverad i spridningen av Campylobacter. Att så skulle kunna vara fallet vore idag tämligen lätt att visa eller motbevisa med hjälp av modern metodik, ex.vis PCR. Så länge ingen kan visa att jag har fel kommer min rekommendation inför sommarens utomhusätande fortsätta att lyda: HÅLL FLUGORNA BORTA FRÅN MATEN! Bengt Normann Artikeln är tidigare publicerad i SMITTSKYDD (nr 2/2004) som utges av Smittskyddsinstitutet. En 14

15 C-reaktivt protein mer än bara en inflammationsmarkör Trots att nästan 3/4 sekel passerat sedan Tilett & Francis gjorde sin upptäckt är de biologiska funktionerna hos akutfasreaktanten C-reaktivt protein (CRP) långt ifrån kända. I klinisk verksamhet är CRP tacksamt att mäta eftersom halveringstiden är relativt kort och nivåerna kan stiga falt under de första två dygnen av infektion, systemisk inflammation eller vävnadsskada. Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå varför mätning av CRP som en ospecifik markör för organisk sjukdom blivit en av de vanligaste blodprovsundersökningarna i svensk sjukvård. För infektionsläkare, kirurger, reumatologer och distriktsläkare är CRP sedan lång tid ett värdefullt redskap i diagnostiken. I takt med att kunskapen om CRP:s biologiska funktioner ökat, har intresset för akutfasproteiner i stort närmast exploderat. Tydligast kanske detta illustreras inom kardiologin, där stort hopp ställs till att mätning av CRP med högkänslig metodik ska kunna urskilja patienter med risk för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom. Pentraxinfamiljen CRP har namngivits efter sin förmåga att binda C-polysackarid hos Streptococcus pneumoniae. Serum amyloid P komponent (SAP), pentraxin-3 och CRP är alla uppbyggda av fem (penta) subenheter och bildar tillsammans en familj av höggradigt evolutionärt konserverade proteiner, pentraxiner. I cirkulationen föreligger CRP i pentamer form, men under vissa betingelser, såsom t.ex. vid lokala inflammationshärdar med lågt ph, sönderfaller CRP i sina fem beståndsdelar (monomerer), vilka då exponerar strukturer (neo-epitoper) som inte blottas i dess pentamera form. Dessa enskilda monomerer existerar som en vävnadsbunden form av CRP och uppvisar biologiska effekter som delvis skiljer sig från den pentamera formens. Leverns hepatocyter producerar CRP under inflytande av proinflammatoriska cytokiner som IL-6, IL-1 β och TNF-α. Sannolikt har även fibroblaster och glattmuskelceller förmåga att syntetisera mindre mängder CRP. Pentraxiner och CRP-liknande äggviteämnen finns hos 15

16 alla ryggradsdjur, liksom hos det fylogenetiskt avlägsna leddjuret hästskokrabba, Limulus polyphemus. Knock-out-möss som berövas möjligheten att uttrycka pentraxin drabbas omedelbart av sjukdom, utvecklar antinukleära antikroppar (ANA) och avlider snart i svår glomerulonefrit. Möss med SLE-liknande sjukdom som behandlas med CRP-injektioner har en bättre överlevnad och lägre ANA-nivåer än obehandlade. Hos människa har man ännu inte funnit några säkra bevis för mutationer i genen för CRP. Avsaknad, eller defekt CRP, är sannolikt ej förenligt med liv. som DNA, kromatin, nukleosomer och ribonukleoproteiner som sedan omhändertas av det retikuloendoteliala systemet (RES), men sker också genom interaktion med kärlväggen. Kärlbiologiska studier har visat att CRP binder oxiderat LDL samt stimulerar endotelet till produktion av adhesionsmolekyler, vilka framförallt bidrar till att rekrytera monocyter. Cellerna vandrar in i kärlväggen, tar upp LDL och förvandlas så småningom till så kallade skumceller. CRP bidrar också till konstriktion av blodkärlen genom hämning av kväveoxidproduktion (NO) samt genom ökad frisättning av endotelin-1. Biologisk funktion Som en del av det medfödda immunsystemet bidrar pentraxinerna till antimikrobiellt försvar och har även tydliga kopplingar till förvärvad immunitet. Humant CRP är ett kalciumberoende protein med högst affinitet för fosfolipidrelaterade antigener. I likhet med IgG har CRP komplementaktiverande förmåga genom fixering av den kollagen-lika delen av komplementfaktor C1q. CRP binder också IgG-immunkomplex, mest effektivt sker detta i sur miljö med CRP i monomer form. Genom bindning till Fc-receptorer för IgG (FcγR) bidrar CRP sannolikt även till eliminering av apoptotiskt cellmaterial. CRP uppvisar även opsoniserande effekter och fungerar som en allmän scavenger. Detta kan ske i blodbanan genom fixering av nukleära strukturer 16 CRP i hälsa och sjukdom Medelnivån CRP hos friska blodgivare ligger omkring 0.8 mg/l. Senare års prospektiva studier på patienter med instabil angina pectoris och/eller icke-qvågsinfarkt har påvisat starka samband mellan förhöjt CRP och risk för återinsjuknande och hjärtdöd. Efter korrigering av kända riskfaktorer hos individer utan känd kärlsjukdom visade sig risken för framtida hjärtkärlsjukdom vara dubblerad vid CRP-nivåer >2.0 mg/l jämfört med individer med värden kring 1.0 mg/l. Kolesterolsänkande behandling med statiner har visat sig sänka förhöjda CRPnivåer. Inom reumatologin är CRP känd som en tillförlitlig markör för olika slag av akut och kronisk inflammation och därför mycket användbar för monitorering av inflammatorisk aktivitet vid reumatoid artrit (RA)

17 och de flesta vaskuliter. Vid systemisk lupus erytematosus (SLE), ulcerös kolit och dermatomyosit förefaller emellertid CRP korrelera sämre med sjukdomsaktivitet, och höga CRP-nivåer föranleder istället ofta misstanke om infektion. Anledningen till denna relativa CRPbrist trots hög inflammatorisk aktivitet är oklar. Någon brist på CRP-inducerande proinflammatoriska cytokiner anses inte föreligga. Våra egna studier har visat att SLE-patienter i hög utsträckning bildar autoantikroppar riktade mot CRP:s monomera form. De biologiska effekterna av dessa autoantikroppar är okänd, men antikroppsnivåerna uppvisar en positiv korrelation till aktivitetsgrad i SLEsjukdomen. Christopher Sjöwall (christopher.sjowall@lio.se) AT-läkare, Vrinnevisjukhuset i Norrköping Doktorand, IMK, avdelningen för Reumatologi Referenser kan erhållas av författaren. 17

18 Linné inledde den 15 maj 1741 en resa vars mål var Öland och Gotland. Resan skedde på uppdrag av Riksens ständer och inom uppdraget ingick att undersöka allt av nationellt värde inom naturens tre riken. Man bad honom framför allt att undersöka om det fanns någon lera lämplig för porslinstillverkning eller några växter användbara för färgning av tyger. Tillsammans med Linné reste, på egen bekostnad, sex duktiga och intelligenta ungkarlar, bl.a. hans egen svåger. Via Norrköping, Vetlanda och Växjö anländer gruppen till Kalmar den 28 maj. Efter några dagars väntan på något så när tjänligt väder seglar man över Kalmar sund och stiger iland i Färjestaden. Mycket imponerar på Linné, inte minst den enorma mångfalden av orkidéer. Man reser runt och inventerar på Öland i tre veckor varefter expeditionen från Högby seglar vidare till Gotland. De orkidéer som visas här finns beskrivna i hans Ölanda och Gothlanda Resa som utgavs första gången Flugblomster 18

19 Krutbrännare Johannesnyckel Brudsporre 19

20 Mycoplasma genitalium ny genital smitta Sexuellt överförbara infektioner (s.k. STI) tillhör våra vanligaste infektioner. Stora resurser har lagts ned för att minska spridning och uppkomst av komplikationer efter STI. Det arbetet har varit framgångsrikt, trots att vi sedan några år ser en oroande ökning av antalet fall av gonorré och chlamydia. Det finns idag en välfungerande diagnostik, behandling och smittspårning av chlamydia, gonorré och syfilis. Men det finns fortfarande en stor andel patienter med symptom på genital infektion där man inte lyckas identifiera någon mikroorganism och där dessutom antibiotikabehandling har begränsad effekt. Flera bakterier förutom virus har tidigare föreslagits som orsak, fr.a. Ureaplasma urealyticum och Mycoplasma hominis. Ingen av dessa har riktigt kunnat uppfylla de kriterier man har på en STI-orsakande mikroorganism. Nyligen har Mycoplasma genitalium aktualiserats och undersökningar gjorda hittills visar att den mycket väl kan vara en orsak till okänd och terapiresistent STI. M. genitalium isolerades första gången kring 1980 från män med uretrit. Bakterien är mycket svår att påvisa med odling och det var först en bit in på talet när PCR-diagnostik av bakterien klarlagts som större undersökningar kunde börja genomföras. Bakterien har påvisats med PCR hos män med uretrit och hos kvinnor med cervicit och endometrit. Från omkring 6% av män och kvinnor som sökt på STI-mottagning i Sverige har M. genitalium påvisats. Motsvarande förekomst av Chlamydia trachomatis är i samma storleksordning eller något högre, c:a 10% i en del undersökningar. Studier från Örebro visar att fler män med M. genitalium-infektion har symptom på uretrit jämfört med de med C. trachomatis, 73% resp. 40%. Symtom på cervicit var lika, c:a 25-30%, hos kvinnor infekterade med någon av bakterierna. Infektion samtidigt med bägge bakterierna hos samma patient är ovanlig, vilket visar att M. genitalium kan ge upphov till genitala symptom oberoende av C. trachomatis. Samtidigt har man visat att såväl män som kvinnor med M. genitalium men utan C. trachomatis har påvisbar inflammation i uretra/cervix. Man har även gjort partnerspårning av personer infekterade med M. 20

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan

Läs mer

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning, grundkurs nov 2017 Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)

Läs mer

Smittspårningskurs mars 2018

Smittspårningskurs mars 2018 Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Smittskyddslagen 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Alla allmänfarliga är smittspårningspliktiga + 16 st av de övriga anmälningspliktiga

Läs mer

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark Hepatit B 2016 Statistik Smittskydd, 2017-01-31, Eva Lundmark Trend och analys Virushepatit har blivit en ledande orsak till dödsfall i världen enligt en artikel i The Lancet (1). Sjukdomarna orsakar fler

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4

Läs mer

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Hepatit B i Östergötland 2017

Hepatit B i Östergötland 2017 Hepatit B i Östergötland 2017 Statistik Smittskydd och vårdhygien, 2018-03-08, Eva Lundmark Trend och analys I Östergötland sjönk antalet fall kraftigt under 2017 från året innan, 93 till 56 fall. Antalet

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittspårning Grundkurs regelverk Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU STI och prevention Primärprevention minska incidens av sjukdom; vaccination / sexualundervisning /

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott

Läs mer

Hepatit C i Östergötland

Hepatit C i Östergötland Hepatit C i Östergötland Statistik Smittskydd och vårdhygien, 2018-03-14, Eva Lundmark Antal fall och trend Under 2017 anmäldes 65 fall av hepatit C vilket ligger på samma nivå som året innan. Antal fall

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Hepatit C i Östergötland

Hepatit C i Östergötland Hepatit C i Östergötland Statistik Antal fall och trend Under 2018 anmäldes 69 fall av hepatit C vilket ligger på samma nivå som de senaste två åren. I Sverige ses en minskning med cirka 1 000 fall under

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har

Läs mer

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2016-03-23, Eva Lundmark Antal fall och trend Under de senaste fem åren ses en ökning av antalet hepatit C-fall i länet jämfört med totala antalet fall i Sverige

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark Hepatit C 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark Antal fall och trend Virushepatit har blivit en ledande orsak till dödsfall i världen enligt en artikel i The Lancet (1). Sjukdomarna orsakar

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Extraordinära smittskyddsåtgärder

Extraordinära smittskyddsåtgärder Socialutskottets betänkande Extraordinära smittskyddsåtgärder Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2003/04:158 Extraordinära smittskyddsåtgärder. I propositionen föreslås att smittskyddslagen

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2013 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

MRSA i Östergötland 2018

MRSA i Östergötland 2018 MRSA i Östergötland 218 Statistik Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Utfall och trend Under 218 anmäldes i Sverige totalt 3864 nya fall av MRSA. I Östergötland var antalet anmälda nya fall

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting (SLL) år 2015. Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Tuberkulos-screening av gravida

Tuberkulos-screening av gravida Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Den nya influensan A(H1N1)

Den nya influensan A(H1N1) Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU16 Den nya influensan A(H1N1) Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A(H1N1). Ingen motion har väckts med anledning

Läs mer

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland Gutesmittu nr 1 2019 Region Gotland Influensan hittills på Gotland 2018-19 2019-02-15 Det första verifierade influensafallet anmäldes den 28 november. Sedan kom ytterligare något fall i början av december.

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Karolina Fischerström   Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700

Läs mer

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Hepatit B i Östergötland 2018

Hepatit B i Östergötland 2018 Hepatit B i Östergötland 2018 Statistik Trend och analys I Östergötland har antalet fall sjunkit kraftigt under de två senaste åren (36 fall 2018), se figur. Antalet är nu i nivå med tiden innan de ökade

Läs mer

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga

Läs mer

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården influensa, kikhosta och zikavirus Per Follin Smittskyddsläkare 17 10 26 6000 5000 5135 Antal anmälningspliktiga sjukdomar per typ av klinik, Stockholms län 2016*

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist Smittskydd Något om regelverket peter.groon@sll.se Landstingsjurist Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Författningar - hierarki

Läs mer

Och hur har vi det här hemma? STI epidemiologin i Sverige och regionalt

Och hur har vi det här hemma? STI epidemiologin i Sverige och regionalt Och hur har vi det här hemma? STI epidemiologin i Sverige och regionalt Hans Fredlund, Docent, smittskyddsläkare Anne Lennell, Epidemisjuksköterska Smittskyddsenheten November 2016 Laboratoriemedicinska

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark Hepatit C Antalet hepatit C fall är i stigande sedan 2011 då endast 55 fall anmäldes. Under 2013 rapporterades 90 fall (åtta kliniska anmälningar saknas), en incidens på 22/100 000 invånare, vilket var

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. 20-03-03 Vad ingår i hiv-statistiken? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Den avidentifierade koden (s.k.

Läs mer

STI. Praktiskt handläggande

STI. Praktiskt handläggande STI Praktiskt handläggande SmL Smittspårning Statistik Riktlinjer Klamydia.se Bemötande Fallbeskrivningar Praktiskt tänk Agenda Smittskyddslagen (SmL ) Omfattar; Klamydia,Gonorre, Hiv, Syfilis, Hepatit

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018. SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 2, 219 I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 218. Årsstatistik 218 Allmänfarliga

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2016

Å rsstatistik fö r 2016 1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Innehåll S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 5 24 Nya rutiner för klinisk anmälan enl smittskyddslagen...

Läs mer