EU-forskning ger nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU-forskning ger nya möjligheter"

Transkript

1 EU-forskning ger nya möjligheter

2 Om EU:s sjunde ramprogram EU är en stor finansiär av europeiskt samarbete inom forskning och utveckling. Det största EU-programmet är det sjunde ramprogrammet som pågår Totalbudgeten under dessa sju år är cirka 50 miljarder euro. Programmet är öppet för många olika typer av organisationer: universitet och högskola, stora och små företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer, enskilda forskare med flera. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan flera europeiska länder. Läs mer om ramprogrammet på Om faktabladen EU-projekt Arbete & Resultat är en faktaserie med exempel på svenskt deltagande i EU:s ramprogram. Syftet är att visa på möjligheterna med att delta i EU-projekt utan att blunda för svårigheterna. Faktabladen ska ge dig som är nyfiken på EU-forskning inspiration, nya infallsvinklar och ökad kunskap. Om Europaprogrammen på VINNOVA Europaprogrammen arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. De verktyg vi använder är bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag och informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

3 FOTO: PRESSENS BILD Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT SLU spindeln i nätet FOTO: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Ett mycket stort forskningsprojekt, koordinerat från Uppsala, skapar en miljardindustri och minskat lidande för patienter. Det handlar om nya mänskliga reservdelar tillverkade av konstgjord spindeltråd. SPINDELVÄV ÄR ETT AV de starkaste material som finns på jorden. Nu har väven visat sig perfekt som ersättning Det går utmärkt att få fram en ersättning för de flesta mänskliga kroppsdelar utifrån konstgjord spindeltråd, säger Wilhelm Engström, professor vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala och koordinator för forskningskonsortiet Spiderman. för ben, brosk, senor och hjärtklaffar inom medicinen. Prototyper som kan fungera som reservdelar är redan framtagna. Själva massproduktionen av tråd sker med hjälp av bakterier. Spindeltråd är starkare än alla kända material som stål, kolfiber och Kevlar. Den är dessutom elastisk vilket gör den lämplig att använda för att exempelvis bygga upp konstgjorda senor och korsband. Dessutom tolereras spindeltråd av kroppen när den opereras in i försöksdjur inga tecken på inflammation eller avstötning har hittills setts. SPIDERMAN Forskningsprojektet Spiderman är en av EU-kommissionens största forskningssatsningar. Där har man samlat universitet och bioteknikindustrier från England, Tyskland, Nederländerna och Sverige i ett konsortium för att massframställa spindeltråd. Svenska deltagare är SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och bioteknikföretaget Q-Med. Koordinator för projektet är Wilhelm Engström, professor i patologi vid SLU i Uppsala. Flera av forskarna inom projektet har verkat som sakkunniga vid bedömningar av forskningsansökningar inom EU. I Bryssel fanns tillfällen för umgänge och då föddes idén att försöka få fram något som utnyttjar spindelvävens egenskaper, säger han. STABIL FINANSIERING Forskargruppen tillhandahåller hela kedjan från grundforskning fram till färdig produkt. Han är mycket glad över att projektet får en så stabil finansiering under lång tid, vilket inte är särskilt vanligt inom forskarvärlden. Det är ingen hemlighet att jag tidigare varit mycket kritisk till hur finansieringen av forskning gått till, framför allt när det gäller inhemsk finansiering där medlen nästan alltid är för små. Själva projektet är också så stort och unikt att det inte hade gått att genomföra utan EUs stöd. Forskningsidén hade inte varit

4 FOTO: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Det rör sig om en väntande miljardindustri räknat i euro. Prototyper som kan ersätta hela benbitar i skelettet har framställts, men det går också bra att reparera skadade ben med materialet. Det är normalt en mycket komplicerad process, men med spindeltråd blir jobbet mycket enklare. möjlig att realisera vare sig utan de medverkande parterna eller kommissionens stöd. Vi hade helt enkelt ingen reservplan, eftersom projektet inte skulle fungera utan alla intressenter. GENERÖST ERBJUDANDE En stötesten som många stora forskningsprojekt råkar ut för är kravet på medfinansiering från deltagarna. Här löste sig detta på ett galant sätt, enligt Wilhelm Engström. Vi fick ett generöst erbjudande från våra industriella partners, vilket innebär att de akademiska instanserna fått hundra procent av medlen. Han sticker dock inte under stol med att det trots detta har funnits svårigheter, inte minst vad gäller att övertyga universiteten om vad finansiering innebär. Det finns nämligen en diskrepans mellan vad EU betalar och vad universiteten kräver i form av så kallad overheads. Inom universitetsvärlden finns en strid om all finansiering. Men de är heller inte så konstigt, eftersom många universitet redan går på knäna och behöver alla forskningspengar som går att uppbringa. Men det har faktiskt tagit mer tid att försvara de pengar vi fått än det tog att skriva själva ansökan, säger Wilhelm Engström. På frågan om projektet medfört några oväntade för- eller nackdelar skrattar först Wilhelm Engström och förklarar sedan: Det vi sett är att projektet kan växa och bli hur stort som helst. Det rör sig om en väntande miljardindustri räknat i euro. Den storleksordningen hade vi inte insett att projektet skulle resultera i. Det får väl anses vara en fördel. MELLAN 50 OCH 100 MILJARDER EURO Redan idag har man nått så stora framgångar att forskarna ser en helt ny typ av medicinsk behandling framför sig, till exempel inom ortopedisk- och implantationskirurgi. Hela EU skulle kunna spara mellan 50 och 100 miljarder euro på ett decennium, om det går att bygga alla de proteser som vi förutsett. Han har också en klar åsikt om en oväntad nackdel. Jag hade nog underskattat vidden av det administrativa arbetet och att det skulle vara så tungrott. Av min arbetsvecka lägger jag nog minst 20 timmar på att administrera. Därutöver har SLU ställt upp med en hel del administrativ hjälp Projektet startade år 2002 och ska avslutas Fakta Alla spindlar producerar spindeltråd, även de som inte använder dem för att bygga fällor. Spindeltråden används även till att klä in väggarna i jordhålor, spinna in byten i kokonger och många andra saker. Spindeltråden består av långa, starka proteinkedjor. I ett EU-finansierat forskningsprojekt, kallad Spiderman, har man på konstgjord väg lyckats framställa bitar av de äggviteämnen som utgör beståndsdelarna i den naturliga spindeltråden. Bland de nya forskningsrönen från konsortiet kan nämnas: Konstgjord spindeltråd har inte gett några negativa effekter på levande celler. Tvärtom tycks spindeltråd och celler kunna samsas sida vid sida. Konstgjord spindeltråd kan användas som byggnadsställning för tillverkning av syntetiskt brosk och ben. Detta är ett mycket viktigt genombrott t ex för tumör- och plastikkirurgin. En helt ny arsenal av tekniker för att testa hur väl nya material tolereras av kroppen har tagits fram. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

5 FOTO: PRESSENSBILD Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT Nätverk med fokus på information CASCADE är ett så kallat Network of Excellence som forskar kring de biologiska effekterna av kemikalier och kemikalierester i våra livsmedel. För dem är kommunikation A och O. FOTO: JACOB FORSELL CASCADE ÄR ETT Network of Excellence inom EUs sjätte ramprogram. Idag deltar 24 forskargrupper i nio länder, varav tre grupper är svenska och finns vid Karolinska institutet (KI). En av dessa är även koordinator för nätverket. Idén till nätverket kom upp i samband med att EU:s sjätte ramprogram presenterades. OLIKA MÅLGRUPPER Det som lockade med ett Network of Excellence jämfört med andra större projekt var att det är så sammansatt. Det handlar inte bara om den aktuella forskningen utan även om utbildning, information och spridning av resultaten. Dessutom finns en långsiktighet i programmet. EU-kommissionen vill att nätverket ska leva vidare efter de första fem åren, säger Ingemar Pongratz, vice koordinator för nätverket. Ett krav från EU-kommissionen på dessa nätverk är att de måste innehålla informationsutbyte på flera ledder. Inom CASCADE arbetar man därför med olika informationsinsatser till flera olika målgrupper. Allmänheten, det vill säga enskilda medborgare, konsumentgrupper med flera är en målgrupp. Myndigheter, organisationer och opinionsbildare är en annan. Vetenskapliga världen är en tredje. Och industrin är ytterligare en målgrupp. Men det är en sak att identifiera målgrupperna, en annan sak att hitta rätt kanaler för att nå ut med informationen, säger Cecilia Johansson, informationsansvarig inom CASCADE. Cecilia Johansson är informationsansvarig för CASCADE, ett så kallat Network of Excellence inom EU:s sjätte ramprogram. RIKTAD INFORMATION Nätverket använder därför olika informationskanaler till olika målgrupper. Vår viktigaste informationskanal är en extern och en intern webbplats. De vänder sig både till en intresserad allmänhet och till våra egna forskare. Via webbplatserna kan vi snabbt uppdatera informationen, säger hon. På så sätt ska grundläggande information om nätverket finnas tillgänglig på de officiella språk som talas i de nio medlemsländerna. Man kan dessutom via ett formulär ställa en fråga som besvaras av någon av nätverkets forskare. Förutom webbplatser ger CASCADE

6 Varför ska vi få pengar om vi inte kan förklara varför vår verksamhet är viktig? FOTO: CASCADE ut ett externt nyhetsbrev ett par gånger om året samt ett internt nyhetsutskick via e-post vid behov som går ut till samtliga deltagare inom projektet. Tre gånger om året träffas alla parter inom nätverket samt vid årsmötet dit utomstående även inbjuds att delta. Utöver det anordnar CASCADE olika workshops och seminarier, bland annat ett öppet forum dit alla som är intresserade kan komma. Men för att kunna informera på rätt sätt får forskarna själva utbildning och viss mediaträning. DEL AV SAMHÄLLET Målet att låta information och kommunikation vara så framträdande inom projektet har gällt redan från start. Det har hela tiden varit viktigt för oss att påpeka att det inom nätverket måste finnas ett intresse av informationsinsatser. Dels är det vår uppgift som forskare att komma med råd och information. Men det är också viktigt att se oss som en del av samhället. Varför ska vi få pengar om vi inte kan förklara varför vår verksamhet är viktig, säger Ingemar Pongratz. Därför arbetar Cecilia Johansson på heltid med informationsfrågor inom nätverket. I varje partnergrupp inom nätverket finns även en forskare som är kontaktperson för informationsarbetet. CASCADE har också tagit initiativet till ett kommunikatörsnätverk, Commnet, för informationsansvariga i EU-nätverk som forskar kring mat på olika sätt. I Commnet deltar för närvarande kommunikatörer för 19 EU-projekt. Deltagarna utbyter erfarenheter och tips, har intern vidareutbildning i information/kommunikation och arbetar för att stärka informatörernas roll i EU-projekt framöver. Ordförande för Commnet är just Cecilia Johansson. För CASCADEs del är Commnet en viktig långsiktig satsning på kommunikation och nätverkande med andra projekt. Spridning av forskningsresultat blir viktigare och viktigare och vi står väl rustade för den utvecklingen. Vi är övertygade om att det är en satsning som lönar sig, både för samhället i stort och för forskningen, säger Ingemar Pongratz. Forskarsamhället måste se sig som en del av det omgivande samhället och både komma med råd samt förklara varför den egna verksamheten är viktig, anser Ingemar Pongratz, vice koordinator för CASCADE. FOTO: JACOB FORSELL Fakta CASCADE CASCADE är ett Network of Excellence som startade i februari 2004 och pågår fram till januari Tanken med dessa nätverk är att befrämja mer samarbete, öppenhet och utbyte mellan de främsta forskarna inom ett fält. Genom att på så sätt föra samman forskare kan det skapas värdefulla synergieffekter. Dessutom är det möjligt att genomföra större och bredare forskningsprojekt. Det betyder i sin tur att ny kunskap kan växa fram i ett högre tempo. Forskningen inom CASCADE är inriktad på att förstå hur kemiska ämnen som finns i maten kan störa den normala hormonfunktionen i människokroppen. Det övergripande målet med nätverket är att ge Europas konsumenter pålitlig och balanserad information om dessa hälsorisker. Ett annat mål är att utveckla nya och säkrare metoder för riskbedömningar av kemikalier i maten. Mer information om nätverket finns på Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

7 Ulf Landegren uppmanar fler forskare att ta på sig rollen som koordinator. Själv leder han ett stort projekt för att utveckla nya analysmetoder för vår arvsmassa och olika proteiner. FOTO: ANDERS KOLLBERG Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT EU-projekt en utmaning Många tvekar inför att koordinera stora EU-projekt, men belöningen är inflytande och en chans att styra inriktningen på nya projekt. Ulf Landegren leder arbetet med att ta fram nya biokemiska verktyg i kampen mot våra vanligaste sjukdomar. IDÉN TILL EU-PROJEKTET föddes när Ulf Landegren åkte hem från en vetenskaplig konferens i USA och delade taxi med en person som arbetade inom EU. Han nämnde att arbetsgruppen för sjätte ramprogrammet ville få in intresseanmälningar som kunde bli utkast till framtida projekt, så jag åkte hem och skrev ihop ett förslag. Resultatet blev en utlysning som passade hans grupp perfekt och den blev också utvald bland de tio sökande. Projektet har nu 9 miljoner euro i stöd från sjätte ramprogrammet. UPPDRAG UTAN TVEKAN För Ulf Landegren var valet att bli koordinator för projektet enkelt, men många andra tvekar inför uppgiften. Sverige har fått 4,5 procent av utdelade medel inom sjätte ramprogrammet, men de 166 projekt som koordineras av svenskar motsvarar bara 3,1 procent av alla projekt en klart lägre andel. Mathias Uhlén leder den svenska medverkan i projektet MolPage. Han anser att EU-projekt får allt större prestige. FOTO: ANDERS KOLLBERG En annan framgångsrik forskare inom bioteknikområdet är Mathias Uhlén vid Kungliga Tekniska högskolan. Han deltar i flera EU-projekt men har valt att inte bli koordinator för något. Senast tackade han nej inom projektet MolPage där han deltar för att ge en bättre genetisk förståelse för diabetes och andra ärftliga sjukdomar. Främsta orsaken är att det är tidskrävande. Han driver redan ett stort forskningsprojekt för att kartlägga alla våra mänskliga proteiner och tycker att det bara fungerar med ett så pass stort engagemang åt gången. ANSVAR MED PRESTIGE Att koordinera EU-projekt får dock mer och mer prestige i och med att ramprogrammen rymmer mycket pengar och tydligare fokuserar på vetenskaplig excellens och teknikhöjd. För forskare som får möjligheten och kan ta sig tiden är det ett bra tillfälle för att vidga sina internationella samarbeten, säger Mattias Uhlén. Inom Ulf Landegrens projekt deltar 17 europeiska forskargrupper och bioteknikföretag samt en amerikansk samarbetspartner. Arbetet med att knyta ihop arbetsgruppen för projektet under

8 FOTO: ANDERS KOLLBERG Det handlar om att få mer jobb, men också mer makt över projektet. Deltagarna i MolTools kommer från tio länder och träffas årligen. Den regelbunda kontakten sköts dock via datorstödda telefonmöten för att Ulf Landegren ska kunna leda projektet på ett effektiv sätt. FOTO: JONAS JARVIUS arbetet med ansökan tog sin tid. Här finns en klar bromskloss för medverkan. För att hitta sitt nätverk och samlas kring en ansökan kan det krävas lite resor och tid för möten, samtidigt som man ännu inte fått några pengar. Därför hjälpte det att VINNOVA stöttade med planeringsbidrag. Dessutom underlättades arbetet av att man träffade på liknande nätverk med forskargrupper som ville delta. I och med att de två nätverken smälte samman var det inte självklart att Ulf Landegren skulle bli koordinator. Men för honom fanns det ingen tveksamhet. Det handlar om att få mer jobb, men också mer makt över projektet. Dessutom går det att få avlastning med administrationen till några procent av projektkostnaden väldigt skönt om du samtidigt vill vara en aktiv forskare. UNDERLÄTTAR ARBETET Ulf Landegren har även sett till att förenkla projektarbetet på andra sätt. Vi har sex vetenskapliga mål som deltagarna samverkar kring i olika konstellationer. Några av oss har ett bredare intresse medan framför allt företagen har mer specifika mål med sin medverkan, som till exempel Uppsalaföretaget Åmic som arbetar med mikrofabricering av biokemiska testplattformar. Varje grupp ansvarar för rapporter och avstämningar, något som underlättar för mig som koordinator. En annan bra lösning enligt Ulf Landegren är att man fördelade alla medel redan från början. Det gör i och för sig att det inte går att ta in nya partners under gång, men samtidigt slipper projektet massor av diskussioner om omdisponering av pengar. GER MER INFLYTANDE Förutom möjligheterna att som koordinator styra sitt konkreta projekt ser han även en fördel i och med att det ger inträde till de centrala besluten i Bryssel. Han har bland annat blivit inbjuden att delta i arbetet kring sjunde ramprogrammet. Det finns möjligheter att påverka inriktningen för kommande program och om du är koordinator får Bryssel upp ögonen för dig på ett helt annat sätt än om du bara deltar i projektet som partner. Mathias Uhlén ser också positivt på ett aktivt deltagande i EU-samarbeten. Att gå in som forskningsledare i den typen av projekt ser många som lite av ett nödvändigt ont. EU-projekt kan vara byråkratiska med mycket pappersarbete. Vissa forskare är allergiska mot det, men för mig passar det bra. Jag gillar ordning och reda och den väldigt målstyrda formen av projektledning. MolTools och MolPage Projekten MolTools och MolPage bygger båda på kunskaperna som kommit fram genom kartläggningen av människans arvsmassa. Inom MolTools utvecklas effektiva verktyg och metoder för att studera DNA, RNA och proteiner och hur de förändras vid cancer och andra sjukdomar. Målet är att hitta sätt att undersöka genetiska variationer hos patienter och vilka proteiner som är aktiva i enskilda celler. Projektet finansieras med 9 miljoner euro och koordineras från Uppsala universitetet och från Sverige deltar även företaget Åmic. Projektet MolPage ska öka kunskaperna om diabetes och andra ärftliga sjukdomar. Diabetes har en stark genetisk koppling i det komplicerade samspelet mellan olika faktorer som gör att sjukdomen bryter ut. MolPage syftar till att hitta biomarkörer som kan visa vilka individer som löper större risk att exempelvis utveckla diabetes. Projektet finansieras med 12 miljoner euro och från Sverige deltar Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet och företagen Affibody och Gyros. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

9 Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT Högskola på världskartan Ett EU-projekt lyfter inte bara forskningen. Det sätter också högskolan på världskartan. I Skövde leder högskolan bland annat ett stort tvärvetenskapligt projekt. FOTO: HÖGSKOLAN I SKÖVDE FOTO: HÖGSKOLAN I SKÖVDE Högskolan i Skövde deltar i flera nätverksprojekt inom EU som så småningom ska leda till ytterligare forskningsprojekt bland annat för forskare som sällan söker bidrag. HÖGSKOLAN I SKÖVDE är jämförelsevis en liten högskola med drygt studenter på heltid och cirka 500 anställda. Även om högskolan är väl förankrad lokalt och samarbetar med företag och organisationer i dess närhet så är det inte självklart med uppmärksamhet i högskolevärlden utanför Sverige. Men sedan januari 2006 är högskolan dels koordinator för ett stort tvärvetenskapligt EU-projekt och man deltar dessutom i flera nätverksprojekt. Alldeles i slutet av sjätte ramprogrammet fick våra kognitionsforskare beviljat anslag för ett så kallat integrerat projekt och dessutom erbjöds vi att delta i ytterligare ett nätverksprojekt, säger Anita Andler, ansvarig för extern forskningsfinansiering på Högskolan i Skövde. För högskolans del innebär de två olika EU-projekten en hel del merarbete, men det är det värt. Rent allmänt är det oerhört positivt och innebär ett väldigt lyft för högskolan. När man väl kommer in i liknande stora sammanhang blir man uppmärksammad på ett helt nytt sätt. Vi får insyn i hur EU-kommissionen arbetar och det ger oss exponering. Sammantaget ger det oss bättre förutsättningar att göra nya ansökningar, från EUs sjunde ramprogram, säger hon. Dessutom ger det högskolan råg i ryggen, både för att hantera projekten rent administrativt men också för att det innebär ett erkännande av den vetenskapliga kompetensen. ANDRA FÖRSÖKET Integrating, Cognition, Emotion and Autonomy är namnet på det projekt som högskolan står som koordinator för. Projektet syftar till att ta fram kunskap som på sikt kan leda fram till robotar som självständigt interagerar Anita Andler, ansvarig för extern forskningsfinansiering på Högskolan i Skövde. med sin omvärld och kan utvärdera olika handlingsalternativ något som man inom robotforskningen pratat om de senaste 20 åren. Trots intresset för området var det först vid andra ansökningen som projektet blev beviljat. Vi var så nära första gången så det var ganska självklart för oss att söka igen. Och det fanns inte någon möjlighet att få anslag för ett så pass stort projekt från någon annan instans än EU, säger Tom Ziemke, professor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde och huvudansvarig för projektet. Att ansökan inte blev beviljad första

10 Vi tycker att det är viktigt att vårt forskarkollegium deltar i sjunde ramprogrammet och vi försöker uppmuntra och stötta dem att söka anslag FOTO: HÖGSKOLAN I SKÖVDE FOTO: STOCK XNG Självständiga robotar byggs utifrån däggdjurshjärnans strukturer för emotionella och kognitiva förmågor. gången ledde dessutom till att projektet utvidgades till andra ansökningen, bland annat med flera forskargrupper som hade hört talas om projektet. Projektet ska pågå i fyra år och beräknas kosta cirka 8,1 miljoner Euro varav EU bidrar med 5,8 miljoner Euro. Resten av kostnaderna står de forskningsinstitut och företag som deltar i projektet för. Vi använder pengarna huvudsakligen till att betala ut lön till ett antal nyanställda forskare, samt till att köpa en del utrustning, säger han. För högskolans del har projektet inneburit att man anställt en person på halvtid som sköter projektets administration och ekonomi. För forskargruppen har det inneburit ett tillskott på fyra-fem nyanställda forskare, både doktorander postdoc-stipendiater. Flera av de forskare vi anställt kommer från Storbritannien, Italien och Spanien, så det har inneburit att projektet bidragit till en internationalisering av vår forskargrupp. Dessutom är det ett tvärvetenskapligt projekt vilket innebär att vi får arbeta med andra forskargrupper inom andra forskningsområden än vad vi har varit vana vid, säger Tom Ziemke. KOMPETENSHÖJANDE NÄTVERK Det nätverksprojekt som högskolan deltar i handlar mycket om att dela med sig av erfarenheter och att knyta kontakter. Och Anita Andler hoppas att nätverken kan bidra till flera nya ansökningar i olika konstellationer. Vi tycker att det är viktigt att vårt forskarkollegium deltar i sjunde ramprogrammet och vi försöker uppmuntra och stötta dem att söka anslag. Vi kommer därför också under hösten att anordna ett antal seminarier för att informera våra forskare om de olika delmomenten i det sjunde ramprogrammet, säger Anita Andler Bland annat hoppas högskolan kunna bredda anslagen rent ämnesmässigt och få med både vårdforskare och ekologer för att nämna några av de forskarinriktningar som sällan söker eller får EU-anslag. Tom Ziemke, professor i kognitionsvetenskap i Skövde, är koordinator för ett större EU-projekt med tio olika partners från sju länder. Fakta: Självständiga robotar Integrated Cognition, Emotion and Autonomy (ICEA) är ett så kallat integrerat EU-projekt som ska pågår under fyra år. Tio partners deltar i projektet som syftar till att bygga en systemarkitektur för kognitiva robotar som är baserad på däggdjurshjärnans struktur vad gäller emotionella och kognitiva förmågor. Med kognitiva förmågor menas möjlighet till exempelvis inlärning och planering. Längre fram ska denna kunskap användas för att kunna bygga robotar som självständigt interagerar med omgivningen utan att behöva vara förprogrammerade för alla tänkbara situationer. Det innebär bland annat att de skakunna planera framåt, resonera och värdera olika handlingsalternativ samt utifrån det fatta beslut. Forskarna inom projektet kommer från flera olika ämnesområden som kognitionsvetenskap, psykologi, neurovetenskap, artificiell intelligens, robotteknik och reglerteknik. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

11 Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT Tunnfilmssolceller anpassade till EUs krav När det nystartade företaget Midsummer bestämde sig för att söka EU-pengar ansågs chansen att lyckas vara obefintlig för ett så litet och nystartat företag. Men Midsummer gav inte upp. I dag har företaget både ett EUprojekt och kontakt med riskkapitalister. FOTO: MIDSUMMER FOTO: ANETTE ANDERSSON MIDSUMMERS FYRA GRUNDARE tyckte att de hade en bra idé. Därtill hade de en prototyp som visade att principen höll för att tillverka kadmiumfria tunnfilmssolceller till en betydligt lägre kostnad än dagens solceller. De sökte därför utvecklingsbidrag för den EUansökan de bestämde sig för att skriva. Men flera instanser var skeptiska till att ett så litet och nystartat företag skulle kunna få några pengar. Till slut fick de svaret att om de ändrade sin ansökan på ett antal punkter skulle de kunna få bidrag. Men då var ansökan redan inlämnad och godkänd av kommissionen. Vår applikation passade väl för EU-kommissionens kriterier, i stort sett verkade kriterierna vara skräddarsydda för oss, berättar Eric Jaremalm, en av grundarna av Midsummer. Inför ansökningen gick företaget noga igenom de olika bedömningsgrunder som kommissionen hade ställt upp och anpassade Midsummers idé så att den skulle kunna skulle passa in i EUs strategi. I varje call finns en massa kriterier som ska vara uppfyllda. Vi utgick från vad kommissionen ansåg vara viktigt och hur vi med vårt projekt skulle kunna bidra med lösningar på de problem som fanns uppställda. Man kan säga att vår ansökan i första hand svarade på deras frågor och att vi i andra hand förde fram vår idé, säger han. Midsummer studerade riktlinjer utarbetade av finska forskningsrådet för att ansökan skulle bli så korrekt som möjligt och fick viss hjälp med tekniska detaljer av ett av de företag som numera Vi har med EU-bidragets hjälp kunnat investera i mycket mer utrustning och därmed har vår forskning och utveckling kunnat gå snabbare, säger Eric Jaremalm, på Midsummer. ingår i projektet. Men Midsummer skrev mer eller mindre ihop ansökan utan hjälp från utomstående under två månader. Ansökan skickades in i december Det som kommissionen gav oss höga poäng för i vår ansökan var bland annat att de tyckte att vår ansökan var

12 FOTO: MIDSUMMER Det är viktigt att kunna styra sin ansökan mot vad EU vill ha så att man anpassa projektet till EUs uppställda kriterier Företaget Midsummer är koordinator för ett EU-finansierat projekt som ska utveckla kadmiumfria tunnfilmssolceller. transparent och strukturerad och att det var enkelt att se hur vi skulle använda pengarna, säger Eric Jaremalm. PROJEKT LEDDE TILL RISKKAPITAL Beskedet från EU-kommissionen dröjde och under tiden började Midsummer leta andra finansiärer. Först i april 2005 fick de ett första positivt besked från EU, vilket gjorde att de kunde börja förhandla med riskkapitalister. Men fortfarande hade de inte tillräckligt med pengar för att kunna dra igång arbetet. Vi kunde inte dra på oss kostnader för projektet innan det hade påbörjats och vi kunde inte heller låna pengar innan projektet slutgiltigt hade beviljats och pengarna var utbetalade, säger han. Under tiden huserade Midsummer kostnadsfritt i ett garage och kunde med egna besparingar ändå utföra ett antal processtester. De fyra grundarna arbetade även vid sidan av för att få in pengar. När beslutet väl kom var det lättare att få in kapital för motfinansiering. Med ett EU-projekt i ryggen är det betydligt enklare att få in pengar. Man får trovärdigheten på köpet eftersom en godkänd EU-ansökan innebär en slags kvalitetsstämpel, säger Eric Jaremalm. Med hjälp av riskkapital och Forska & Väx bidrag från VINNOVA kunde Midsummer fullfölja projektplanen. Man ska ha tålamod i kontakterna med EU och vara beredd på att det kan ta tid och att besked ofta kommer senare än vad man hoppas på, säger han. NYTTIG ANSÖKNINGSPROCESS EU ställer bland annat krav på att ett företag som söker pengar ska redovisa de tre senaste årens balans- och resultaträkningar. Men företag som Midsummer, som är nystartade, får i stället lämna in en affärsplan. För oss var det ett utmärkt tillfälle att fundera igenom vår affärsplan i detalj. Vi hade ändå varit tvungna att skriva ihop en verksamhets- och affärsplan. Alla förhandstips vi fick från olika instanser visade att vi inte skulle få några pengar från EU. Men vi tyckte ändå att det var värt att lägga ner allt jobb på en EU-ansökan. Och det arbetet har vi nytta av även framöver, säger Eric Jaremalm. Men vad hade hänt om Midsummer inte hade fått EU-bidrag? Då hade vi jobbat vidare, men i betydligt långsammare takt, säger han. Fakta: Tunnfilmssolceller Projektet High Speed Cigs beviljades över 1,1 miljoner Euro från EUs sjätte ramprogram inom området Sustainable development. Målet med projektet, som pågår under åren , är att ta fram en produktionsanläggning för tillverkning av tunnfilmssolceller med en ny kostnadseffektiv tillverkningsprocess. Till slutet av år 2008 ska projektet visa att det går att tillverka solceller till en kostad av 40 cent/ watt, jämfört med dagens 2 euro/ watt. Midsummers tillverkningsmetod är både billigare och snabbare än dagens metoder. Det handlar om en helautomatisk process där solcellens olika lager sputtras på glas. Midsummer är koordinator och driver projektet. I konsortiet som deltar i projektet ingår tyska FHR som tillverkar hårdvara till produktionsanläggningen. Finska VTT utför analyser och utvärderingar av själva solcellerna. Gibraltarregistrerade konsultföretaget Geekaye är experter på den typ av process, så kallad sputtring, som används för att tillverka solcellerna. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

13 FOTO: PORTSYSTEM 2000 Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT Sveriges största portsystem finns vid ICA i Helsingborg. Det innehåller över 140 nyutvecklade port- och dockningssystem med intelligent styrning. Porten mot EU öppnades När Portsystem 2000 AB drog igång ett utvecklingsprojekt för säkrare portsystem för godsterminaler var det ett typiskt svenskt småföretag. I dag är personalstyrkan tredubblad och siktet är inställt på den europeiska marknaden. Butikskedjan Elgigantens portsystem. FOTO: PORTSYSTEM 2000 PORTSYSTEM 2000 AB hade en idé om hur portsystemen skulle kunna utvecklas och fick tips om att det gick att söka EU-bidrag för utvecklingsprojekt. Det inledande EU-bidraget på svenska kronor var förutsättningen för att Portsystem 2000 AB skulle pröva att utveckla sin idé om säkrare portsystem. Den ursprungliga summan fördubblades snart och företaget satsade lika mycket pengar i projektet. Genom EU-stödet fick vi upp en fackla och har sedan sprungit vidare och tänt nya brasor. Utan den starthjälpen vet jag inte om vi hade kunnat dra igång projektet, i alla fall inte på så pass kort tid, säger Björn Thyselius, Portsystem 2000 ABs vd och ägare. Projekt Styrbjörn pågick under fyra år med start år Det ursprungliga problemet som skulle lösas handlade om att utveckla olika portsystem så att de blev driftsäkrare och kunde erbjuda en större stöldsäkerhet. Vi började med att bjuda in våra största kunder inom logistikbranschen för att ta reda på vad det var de ville ha, säger han. PORTAR MED MERVÄRDEN Det visade sig att kunderna ville ha driftsäkra anläggningar och fler funktioner i portsystemen. Orsaken var att de ansåg att det så kallade porthålet (där all urlastning sker) är mycket strategisk. Man önskade till exempel att det skulle vara enklare att mäta godsmängden som kom in samt finnas ett bättre dockningssystem. Det senare skulle minska de skador som ofta blev följden av att det var svårt att precisionsstyra tunga lastbilar. En intern projektledare tillsattes som med hjälp av ytterligare fyra man började utveckla styrskåpet, den datacentral varifrån man bland annat styr portarna. Så småningom anlitades extern expertkunskap för att lösa de systemtekniska lösningarna. IT OCH MEKANIK Projekt Styrbjörn har lett fram till att man kombinerar traditionell mekanik med inbäddade system. De portar som företaget numera levererar innehåller olika former av inbäddade system som bland annat gör det

14 FOTO: PORTSYSTEM 2000 De senaste två och halvt åren har vi nyanställt en person var nionde dag. lättare att kontrollera hur mycket gods som lastas på och av. Bland annat använder man sig av så kallad RFID-avläsning, Radio frekvens identifiering (se faktaruta), för att kontrollera godsmängden. Porten ska inte bara öppna och stänga, den ska också hindra tjuvar att ta sig in, vilket man bland annat löst genom nytt material i portarna som försvårar för inbrottstjuvar att ta sig in men också genom att ha centralstyrda lås. Vi har adderat IT-teknik till en traditionell, mekanisk bransch och har på så sätt skapat mervärden. Vi har gått från att vara en komponentleverantör till att bli en systemleverantör. Förut pratade vi endast med byggnadstekniker angående det vi skulle leverera. I dag är även IT- och säkerhetsavdelningarna på företagen intresserade av det vi levererar. Och vi måste ibland också prata med företagets vd eftersom det är en helhetssyn som krävs kring de portar och docksystem som vi levererar, säger Björn Thyselius. Redan innan projekt Styrbjörn drog igång fanns ambitioner på att expandera internationellt. Projektet och det portsystem som det har lett fram till har gett företaget det anseende inom logistiksektorn som gör att man nu vågar blicka ut mot Europa. Tittar vi på den globala marknaden så är vi en liten aktör på den svenska marknaden, men vi konkurrerar numera med stora multinationella företag, säger han. VÄXTVERK När vi startade projektet hade vi ett 30 tal anställda, men de senaste två och ett halvt åren har vi nyanställt en person var nionde dag. I dag har vi över 90 anställda, vi är inte längre ett litet företag, säger Björn Thyselius. Men det är inte odelat positivt att växa med sådan kraft. Vi vill ju växa, men att växa tar energi och kraft. Ett väsentligt inslag i företaget har varit delaktighet från alla medarbetarna, som jag som vd har värderat högt, men det inslaget har vi delvis tappat. Den personliga kontakt jag tidigare har kunnat ha hinner jag inte med och det är bitvis frustrerande, säger han. Målsättningen med projektet var att göra ett försök att lösa ett problem inte att kommersialisera en helhetslösning. Men vårt mål har ju hela tiden varit att förverkliga idén, att kommersialisera en produkt. Fast vi insåg inte ens då projektet var slut vilken potential vår idé har säger han. Med de kontakter vi har i dag med europeiska företag så känns det nu rimligt att försöka expandera ut i Europa, säger Björn Tyselius, Portsystem AB:s ägare och vd. Fakta Portsystem 2000 AB tillverkar och säljer olika typer och storlekar av portar för olika ändamål med huvudinriktning mot godsterminaler och logistikbranschen. Varje port eller dockning datoriseras för att effektivisera godsflödena. Genom att alla datorer kopplas ihop i ett nätverk kan övervakningen av godsflöden och vad som passerar porten kraftfullt förbättras. För att mäta godset använder man sig av så kallad RFIDavläsning (Radio frekvens identifiering). Ett elektroniskt chips finns inbäddat i en lastpall, ungefär som en stöldskyddsmärkning. När lastpallen passerar porthålet läser en sensor av vad det är för slags gods, var det kommer ifrån etcetera. Med hjälp av RFID-avläsningen kan man till exempel direkt slå larm om en last innehåller mindre mängd gods än det borde. (Projektet Styrbjörn tilldelades år 2003 första pris i en nationell tävling om vem som bäst bygger in smart elektronik i sina produkter i Sverige.) Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

15 FOTO: PRESSENSBILD Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT Alla städer med över invånare ska senast 1 juli 2007 redovisa bullerkartor avseende väg-, spår- och flygtrafik samt industribuller. Ett tystare Europa Med hjälp av bullerkartor och nya beräkningsmetoder ska Europa bli betydligt tystare. EU-projektet QCity syftar till att ta fram olika verktyg för bullerbekämpning. Hela projektet koordineras av ett litet svenskt företag. LJUD OMGER OSS alla dagligen men om ljudet inte är önskat eller man helst vill bli kvitt det, anses det som buller. Utgångspunkten för QCity är ett EUdirektiv som kräver att alla städer med över invånare före 1 juli 2007 ska redovisa bullerkartor avseende väg-, spår- och flygtrafik samt industribuller. Avgörande för att QCity fick sin projektansökan beviljad var att man utgår från att stödja EU-direktivet, tror Nils-Åke Nilsson, koordinator för QCity. Vi insåg nyttan och nödvändigheten av att knyta an projektet till EU:s bullerdirektiv. EU-direktivet i sig kan bli ganska verkningslöst om det inte får support av konkreta verktyg. Vi hoppas att vi med nya beräknings- och åtgärdsmetoder kan ge konkret stöd till städer och kommuner när de ska utforma handlingsplaner och konkreta åtgärder för att komma till rätta med olika bullersituationer. Till exempel med hjälp av vår så kallade hot spot analys som visar var bullret ger mest obehag, säger han. OBEHAGLIGT BULLER Bullerkartorna visar hur höga ljudnivåer det är på olika platser inom en stad eller kommun. Men kunskap om ljudnivåerna i sig är inte tillräckligt för att vidta åtgärder mot bullret. Det är inte alltid det buller som låter mest som är mest störande. Buller som är förutsägbart, till exempel från tidtabellsbunden järnvägstrafik, upplevs som mindre störande än buller från en väg där bilarna kommer sporadiskt. Och när man frågar de boende i närheten av stora trafikleder, respektive mindre vägar och påfartsleder, visar det sig att störst obehag upplever dem som bor vid mindre påfartsleder. Med kunskap om vilket buller som upplevs som mest störande samt naturligtvis bullerkartor med beräknade ljudnivåer kan man på ett effektivare sätt styra bullerbekämpningsåtgärder. Ju fler människor som är störda och ju mer störda de är, desto större bullerproblem har man. Genom bullerkartorna och hot spot analyserna får kommunerna nu ett verktyg att styra resurserna dit de bäst behövs, säger Nils-Åke Nilsson är vd för Acoustic Control samt koordinator för QCity som består av sex delprojekt med 27 deltagande partners. FOTO: ACOUSTIC CONTROL

16 FOTO: ACOUSTIC CONTROL Ju fler människor som är störda av buller och ju mer störda de är, desto större problem har man. Det rödmarkerade området på kartan visar en så kallad hot spot, det vill säga där buller upplevs som mest störande. Nils-Åke Nilsson som även är vd för Acoustic Control. QCity är ett fyra år långt projekt som pågår fram till februari 2009 och samordnas av Nils-Åke Nilsson och hans företag Acoustic control, ett typiskt litet bolag med begränsade ekonomiska muskler. Företaget har tidigare medverkat i två andra EU-projekt, men inget av dem har ens varit hälften så stort som QCity. Och det är första gången som Nils-Åke Nilsson är koordinator. ORDNING OCH REDA EU-kommissionen föreslog att han som initiativtagare till projektet kunde ta på sig rollen som koordinator. Hur fungerar då själva koordinatoruppdraget? Det flyter på bra. Jag är huvudkoordinator men tar hjälp från ytterligare två personer som är stationerade i närheten av Bryssel. Vi brukar kalla oss koordinatorteamet. Vi kallar till möten och begär in projektrapporter och ekonomisk redovisning från alla delprojekt. Det handlar mycket om att upprätthålla ordning och reda och samordna de olika delprojekten, säger han. QCity utmärker sig gentemot flera andra EU-projekt genom att själva processen från idé till projekt gick väldigt snabbt. I januari 2004 presenterade Nils-Åke Nilsson idén för en kollega i Belgien. Fyra månader senare hade en ansökan skrivits ihop innehållande sex delprojekt och 27 partners från tio länder i Europa. Hur klarade de det? Vi är ett litet privat företag och har därför inte så stora marginaler. För oss var därför VINNOVAs så kallade SMINTbidrag på kronor en förutsättning för att vi skulle kunna skriva och lämna in ansökan i tid till EU-kommissionen, säger Nils-Åke Nilsson. KONKRETA RESULTAT Och effektiviteten har bestått under projektets första år. Var sjätte månad träffas alla deltagare för avstämning av projektet och då gäller det att kunna presentera resultat. Redan efter ett år finns det konkreta resultat i form av en programvara som hjälper till att räkna fram hot spot analyserna. Programvaran är så långt framtagen att den nu är körbar och presenterbar och vi kan notera ett stort intresse från olika kommuner och städer för att använda metoden, säger Nils-Åke Nilsson. FOTNOT: VINNOVAs SMINTbidrag är ett förstudiemedel till små och medelstora företag för internationellt tekniksamarbete och kan som mest innebära bidrag på kronor. Fakta EU-projektet QCity syftar till att ta fram verktyg för att stödja EUdirektiv 2002/49/EC som kräver att alla städer med över invånare före den 30 juni 2007 ska lämna in bullerkartor avseende väg-, spår- och flygtrafik samt industribuller till EUkommissionen. För Sveriges del innebär det att Stockholm, Malmö och Göteborg i första vändan måste lämna in bullerkartor. Före 1 juli 2012 ska även städer med mer än invånare lämna in motsvarande kartor. Inom ett år från det att bullerkartorna lämnats in ska städerna redovisa vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka bullret. QCity är uppdelat i delprojekt. Dessa syftar till framtagning av bullerkartor, inventering och reduktion av däck-, väg-, räls- samt hjulbuller, skärmning av trafikbuller, implementering av bullerbekämpningsåtgärder och resultatspridning gentemot viktiga målgrupper såsom europeiska stadsförvaltningar. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

17 FOTO: MICHAEL FREEMAN/CORBIS/SCANPIX Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT HIV-vaccin och internationella nätverk För bio- och genteknikföretaget Avaris har EU-stöd varit avgörande för att forskningsprojektet AutoCell ska gå vidare till studier på människor. EU-samarbetet ger även forskarna stärkta internationella nätverk. FORSKNINGSPROJEKTET AUTOCELL har fått 1,7 miljoner euro i forskningsanslag från EU under en treårsperiod. I Sverige finns inte motsvarande forskningsanslag av den här storleken att söka, säger Anna-Lena Spetz, docent på Avaris Bioteknik-Genteknik AB och projektkoordinator för AutoCell. Storleken på EU-stödet har varit avgörande för att kunna föra projektet vidare från mus till människa, menar hon. För att kunna komma så långt så att vi kan göra en klinisk fas-1 studie på människor, krävs den här storleksordningen på anslagen. AutoCell är ett forskningsprojekt mellan sex olika institutioner i fyra olika europeiska länder - Sverige, Schweiz, Holland och Frankrike. Målet med forskningen är att ta fram immunterapi mot HIV, så kallad terapeutisk vaccinering. Virusinfekterade celler tas ut från patienten för att sedan dödas i provrör, EU-stöd ger fler fördelar än enbart själva anslaget. Det ger också forskarna utmärkta internationella nätverk, säger Mats Lake, vd Avaris. FOTO: AVARIS så kallad apoptos, eller programmerad celldöd. Apoptotiska kroppar injiceras sedan in i patienten igen och på så sätt kan patientens kropp bygga upp ett immunförsvar mot sitt eget virus. Vaccinet skräddarsys alltså för varje HIV-patient, vilket enligt Anna-Lena Spetz hoppas ska leda till det mest relevanta vaccinet för patienten. HIV-viruset muterar vilket medför att alla patienter har olika typer av virus. Dessutom finns olika subtyper av HIV-virus och enskilda mutationer kan uppstå, vilket gör viruset oerhört svårbehandlat. Att söka stöd från EU var besvärligt, det erkänner hon villigt. Det tar tid att lära sig hur administrationen ska gå till och de många vidhängande instruktionerna tar mycket tid att läsa. Anna- Lena Spetz tillbringade närmare två år med att skicka in olika ansökningar till EU och andra internationella anslagsgivare. För AutoCellprojektets ansökan la Anna-Lena Spetz nästan ned ett års arbete, men slutresultatet var mödan värd, menar hon.

18 EUs ansökningsmallar är mycket bra, de kräver att man beskriver aktiviteter och förväntade resultat. FOTO: JACOB FORSELL Tredje gången vi sökte pengar för projektet hos EU gick det igenom. Jag tror att det beror på att idén hade mognat. Nu hade vetenskapsvärlden hunnit ikapp oss. FLER VINSTER Avaris vd Mats Lake menar att det även finns andra vinster i ansökningsprocessen av EU-anslag. EUs ansökningsmallar är mycket bra, de kräver att man beskriver aktiviteter och förväntade resultat. Jag tror att många forskare skulle kunna lära sig oerhört mycket forskningssystematik och administration av de här mallarna, säger han. Forskningssamarbeten inom EU ger också andra fördelar, fortsätter Mats Lake. De kräver ofta större samarbetskonsortier, vilket ger både orkestrerade ansträngningar och tillgång till utmärkta internationella forskningsnätverk. Projekten får också en större internationell synlighet, vilket framförallt gör det enklare för forskarna att presentera sina resultat och nå ut till önskvärda produktionskanaler. Men för att få samarbetet att fungera krävs att samarbetspartnerna väljs ut noga, poängterar Anna-Lena Spetz. När hon själv skulle sätta ihop projektgruppen för AutoCell, var hon noga med att välja samarbetspartners vilkas arbete kompletterade de andra partnerna i gruppen. Gruppen i Lund är experter på att mäta anti-kroppar, gruppen i Schweiz är experter på att mäta cellulärt HIV-DNA och HIV-RNA, och den franska gruppen är experter på att mäta det cellulära immunförsvaret i vaccinstudier. Holland har en stor expertis på primatstudier, det vill säga apor, och har ett primatcenter där vi gör en del försök, berättar Anna- Lena Spetz. PATIENTSTUDIER MÅLET Projektet beräknas att gå in i klinisk fas med studier på människor år För Anna-Lena Spetz, som arbetat med projektet sedan 1997, är det ett stort personligt mål att kunna testa vaccinet på patienter. Det är fantastiskt att kunna genomföra ett projekt från ax till limpa! Och än så länge har projektet inte gjort några avvikelser från sitt grundkoncept. Vi är positivt överraskade. AutoCell följer de tankar och idéer som vi haft från början, konstaterar Mats Lake. Från vänster stående: Annette Sköld, Venkat Mohanram, Barbro Mäkitalo, Ulrika Johansson, Lilian Walther- Jallow, sittande Anna-Lena Spetz. Fakta: AutoCell Projektet AutoCell har tidigare finansierats av bland annat Vetenskapsrådet och SIDA fick Avaris Bioteknik-Genteknik AB finansiellt anslag om 1,7 miljoner euro från EUs sjätte ramprogram inom området Research in poverty-related diseases för projektet AutoCell. AutoCell pågår under 36 månader, och började januari 2006 för att avslutas december Projektet tar fram immunterapi mot HIV, så kallad terapeutisk vaccinering. Målet med projektet är att kunna genomföra klinisk fas-1 studie av vaccinet, det vill säga att testa vaccinet på människor. Den kliniska studien planeras äga rum på Karolinska Institutet i Stockholm under Projektet är ett samarbete mellan sex olika institutioner i fyra länder, Holland, Frankrike, Schweiz och Sverige. Projektkoordinator för AutoCell är docent Anna-Lena Spetz, Avaris Bioteknik-Genteknik AB. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

19 FOTO: PRESSENS BILD Vad innebär det att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling? I denna serie skildras erfarenheter från olika organisationer. Vad gav deltagandet? Vilket arbete krävdes? Vad lärde man sig i projekten? EU-PROJEKT ARBETE & RESULTAT Syftet med projektet ECOTARGET är att ta fram nya processer för papperstillverkning som innebär stora besparingar av energi- och vedråvara. Från ansökan till FN-tal Redan innan kontraktet med EU var underskrivet fick koordinatorn presentera sitt projekt inför 500 vetenskapsjournalister i Bryssel. Den presentationen gav ringar på vattnet och ledde till att hon även har fått hålla tal i FN. FOTO: STFI-PACKFORSK FORSKNINGSINSTITUTET STFI Packforsk vann storslam och blev koordinatorer för två stora EU-projekt år Båda projekten går in under EU-temat nanoteknik, material och processer. TJUGOSEX PARTNERS Ett av dem är ett så kallat integrerat projekt med 26 partners från nio länder. Projektet pågår sammanlagt under fyra år. Syftet med projektet ECOTAR- GET är att ta fram nya processer för papperstillverkning som innebär stora besparingar av energi- och vedråvara. Ansökningshandlingarna lämnades in i juni 2003, men arbetet började egentligen redan två år innan dess då skogsbranschen träffades i Bryssel för att inför EUs sjätte ramprogram försöka gå samman i olika projektansökningar. Så det var en väldigt lång väntan från det att projektansökningarna påbörjades till att vi skrev kontrakt, säger Catharina Ottestam, koordinator för projektet. Men innan projektet ens var i hamn inbjöds hon av EU-kommissionen att tillsammans med 17 andra koordinatorer hålla ett föredrag inför 500 vetenskapsjournalister i Bryssel. Jag har hållit vetenskapliga föredrag om min forskning tidigare, men då har jag pratat inför en församling som redan är insatt i området. Här handlade det om att kommunicera vår forskning och vad vi vill uppnå så att det blev begripligt även för utomstående, säger hon. OVANLIG PUBLICITET Hennes föredrag röstades fram av vetenskapsjournalisterna som det bästa av de arton framförda och väckte viss uppståndelse. Det ledde i sin tur till att Catharina Ottestam fick hålla ett För tillfället koordinerar STFI-Packforsk två integrerade EU-projekt. Catharina Ottestam är koordinator för ett av dem, ECOTARGET. liknande föredrag inför Ingenjörsvetenskapsakademins högtidliga sammankomst i Konserthuset i Stockholm hösten Och i våras var hon en av tre inbjudna föreläsare vid FNs konferens om hållbar utveckling. Visst är det kul för mig personligen, men framförallt har det inneburit att

20 FOTO: PRESSENS BILD Jag tror att det är jätteviktigt och bra om vi faktiskt vågar oss på mer lobbyverksamhet vårt institut och vår bransch fått synas och har fått en otroligt bra marknadsföring. Det betyder massor i goodwill att kunna visa upp vad vi kan åstadkomma, säger hon. VISA FRAMFÖTTERNA För tillfället koordineras två större EU-projekt av STFI-Packforsk. Och att koordinera större projekt innebär att man visar framfötterna och i mycket sätter agendan. Men det har för vår del dessutom lett till nya kontakter för vår övriga konsultverksamhet som inte är direkt kopplade till de projekt vi koordinerar, säger Catharina Ottestam. Hon tror också att själva koordinatorsrollen är väl lämpad just för forskningsinstituten. Vi har oftare lättare att avsätta en person på halvtid att koordinera ett projekt jämfört med universitetens möjligheter, säger hon. En bidragande orsak till att skogsoch pappersindustrin lyckades få beviljat alla tre projektansökningarna tror hon har att göra med att STFI- Packforsk bedrev viss lobbyverksamhet. Man skulle kunna påstå att projektet påbörjades redan 2001 när ramarna för EUs sjätte ramprogram diskuterades. En medarbetare med goda kontakter i korridorerna i Bryssel såg till att få med vissa nyckelord som hållbar utveckling och förnybara material i EUs sjätte ramprogram. Nyckelord som gjorde att den forskning som man inom pappersbranschen ville driva kunde kvala in. Jag tror att det är jätteviktigt och bra om vi faktiskt vågar oss på mer lobbyverksamhet. Visst är det långa utdragna processer under själva ansökningsförfarandet där man upplever att man inte kan påverka, men då måste vi lära oss att påverka processerna där det går, säger hon. SOCIOEKONOMISKA STUDIER ECOTARGET är nu halvvägs in i projektet som sammanlagt kostar 18 miljoner euro, varav EU bidrar med tio miljoner. Resten bidrar projektets partners med i form av arbetad tid. Förutom pappers- och massaforskare deltar även forskare från områden som mekanik, hållfasthetslära, flödesmekanik och bioteknik. Dessutom kommer socioekonomiska studier göras för att undersöka hur implementeringen av ECOTARGETs resultat kan påverka samhället. Fakta ECOTARGET ECOTARGET är ett så kallat integrerat EU-finansierat projekt. 26 partners från nio länder deltar i projektet som pågår under fyra år och som startade i november ECOTARGET är uppdelat i sex delprojekt med det gemensamma målet att sänka såväl vedråvaraåtgången som energiförbrukningen med 30 procent, vattenåtgången med 20 procent samt minska avfall och utsläpp med 20 procent vid pappersproduktion. I ett av delprojekten arbetar forskarna med att utveckla en process som används för att framställa papper i flera skikt och att använda träets olika slags fibrer, tjockväggiga respektive tunnväggiga, på rätt ställe i pappret. Genom att tillverka pappret i flera skikt kan man använda mindre råvara för att framställa papper med en viss funktion. Ett annat delprojekt handlar om att få fram fibrer på mekanisk väg på ett mer energieffektivt sätt. Ett tredje delprojekt ska nå minskad vattenförbrukning i papperstillverkningsprocessen, och ytterligare ett delprojekt handlar om att förbättra möjligheterna att använda returpapper. Kontakt Europaprogrammen på VINNOVA arbetar med information och rådgivning om alla delar av ramprogrammet till svenska forskare och företag. Vårt arbete ska bidra till att öka kunskapen om ramprogrammet, och därigenom stärka det svenska deltagandet. Vi har bland annat nyhetsförmedling, kurser, seminarier och föreläsningar, rådgivning av olika slag samt informationsmaterial. Våra kontaktpersoner inom ramprogrammets alla områden svarar gärna på dina frågor. Du hittar oss på

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektfinans. Equal mot diskriminering i arbetslivet. Global Incentives Advisors. I detta nummer N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9

Projektfinans. Equal mot diskriminering i arbetslivet. Global Incentives Advisors. I detta nummer N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9 N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9 Projektfinans Global Incentives Advisors Equal mot i arbetslivet EU-programmet Equal handlar om att motverka, utslagning och ojämlikhet i arbetslivet. I mars 2004 planeras

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING

EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING GIA Sweden AB Global Incentives Advisor EU-kommissionen och myndigheter i Sverige och Norden erbjuder årligen miljarder i form av bidrag och andra typer av offentlig

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen

Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen FÖR FÖRETAG SOM VILL VÄXA Entreprenörskap skapar jobb. Jobb stärker tillväxt och framtidstro och minskar segregation och utanförskap. Med denna

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen, Kraftenheten 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Vision solceller Given plats i energi- systemet

Läs mer

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. 1 2 3 Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. Medlen kan sökas av idéburna organisationer, kommuner,

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juli 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juli 2012 VETA MER OM EU Under den 1 till 7 juli flyttade Europahuset till Almedalen på Gotland. Varje dag hade EU tre olika programpunkter - Utmaning Europa, Vägval Europa och Samtal Europa. Utmaning Europa - Nationella

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Hur initiera och driva projekt inom NLL?

Hur initiera och driva projekt inom NLL? Hur initiera och driva projekt inom NLL? Kenneth Sjaunja EU-samordnare Regionala enheten kommunikationsteknologi i syfte att främja vård och omsorg. [Bild 24] Projektidé Modell för projektstyrning Projektgrupp

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012 VETA MER OM EU EU:s klimatåtgärder Klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna just nu och EU har tänkt omfatta energi- och klimatpaket med de ambitiösa målen för 2020. Man kallar det ClimateAction

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning Utlysning Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 2 (7) Syfte Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting beslutade

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 16 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sterte Eva Datum 2012-03-21 Diarienummer KSN-2012-0524 Kommunstyrelsen Uppsala Health Summit Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag) Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Specialiserade på utbildnings- och arbetsmarknadsprojekt. Moa Ärlemalm, MSc. 4 September 2013 moa.arlemalm@amledo.com www.amledo.

Specialiserade på utbildnings- och arbetsmarknadsprojekt. Moa Ärlemalm, MSc. 4 September 2013 moa.arlemalm@amledo.com www.amledo. Specialiserade på utbildnings- och arbetsmarknadsprojekt. Moa Ärlemalm, MSc. 4 September 2013 moa.arlemalm@amledo.com www.amledo.com Om oss Professionell utformning av EU-ansökningar för projektfinansiering

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer