KRAV-aktuellt. Odling som ger bättre liv. Kenya: OKTOBER 2011 NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAV-aktuellt. Odling som ger bättre liv. Kenya: OKTOBER 2011 NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV"

Transkript

1 OKTOBER 2011 KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Kenya: Odling som ger bättre liv

2 några ord Hallå! Jan Janson, marknadschef vid Domstein Sverige AB som är ny medlem i KRAV. Vad vill ni få ut av det? Vi önskar vara med och påverka utvecklingen av ansvarfull och miljömedveten produktion av mat från havet. Vi får också tillgång till och kan medverka i KRAVs nätverk som givetvis stärker våra kunskaper. Förhoppningsvis kan också våra erfarenheter vara en tillgång för nätverket. Domstol gav rätt att ställa djurskyddskrav i upphandling På vilket sätt är KRAV som organisation viktig för Domstein? KRAV står för långsiktighet och uthållighet, förenat med en specifik kunskap om svensk produktion och konsumtion. Dessa egenskaper har gjort Sverige till ett av de ledande länderna inom hållbar matkonsumtion. Vad betyder KRAV-märkningen för Domstein? KRAV-märket är det starkaste varumärket inom mat och miljö! Det hjälper oss att förmedla trygghet till våra kunder och förbrukare och visar att våra produkter håller hög miljöstandard. KRAV-aktuellt Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Solweig Wall Ellström Utgiven av KRAV Box 1037, Uppsala Tel: e-post: info@krav.se webb: Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö Omslagets foto: Sara Wall Förvaltningsrätten i Falun har beslutat att Rättviks kommun får ställa stränga djurskyddskrav i sin livsmedelsupphandling. Kraven, som går längre än EUs minimikrav, gäller till exempel begränsad tid för transporter till slakt, bedövning före slakt, värprede till höns, utevistelse för kor under betessäsongen och att grisars svans inte får kuperas. Servera, som är grossist inom restaurangbranschen, anser att kraven strider mot lagen om offentlig upphandling (LOU), att de stänger ute producenter utanför Sverige och att de inte går att kontrollera. Därför hade de begärt överprövning. Förvaltningsrätten bedömer att en myndighet har stor möjlighet att själv bestämma vad den vill upphandla. Rätten menar att kraven är objektivt Sveriges första ekokocksutbildning 18 studenter utbildas under två terminer på Sveriges första ekokocksutbildning. Det är Folkuniversitetets utbildning och den hålls i Norrköping. Initiativtagare är Carola Magnusson som står för en del av undervisningen. Huvudlärare är Inger Källander. utformade och motiveras med djurskydds- och miljöaspekter, att sådana krav går att ställa enligt EU-fördraget och att kontrollkravet uppfylls genom kommunens uppgift om leverantörsbevis och skriftliga redogörelser. Förvaltningsrätten i Falun har därmed gjort en annan bedömning än förvaltningsrätten i Uppsala. Den senare underkände i april Sigtunas livsmedelsupphandling som innehöll tre av Rättviks djurskyddskrav. I själva verket har de båda kommunerna använt krav formulerade av Miljöstyrningsrådet som är regeringens expertorgan för miljöanpassad upphandling inom offentlig sektor. Ärendet går nu vidare till kammarrätten i Sundsvall efter att Ser - vera begärt och fått prövningstillstånd. Läs mer på Diplom och plåtskyltar för restauranger Nu kan du beställa diplom till din restaurang om den är certifierad enligt de nya reglerna. Diplomet visar ett, två eller tre KRAV-märken. Beställningen gör du via KRAV-shop. En annan nyhet för restaurang är en plåtskylt med KRAV-märket, bredd 20 cm. 2 Oktober 2011

3 notiser Första ursprungsmärkta KRAV-produkterna i butik Malmö Opera, restaurangen på Vildmarkshotellet, Kolmården och Wasa Allé i Göteborg är exempel på restauranger som certifierats enligt KRAVs nya restaurangregler. De har kunnat välja mellan en, två eller tre KRAV-märken beroende på hur mycket KRAV-godkända råvaror som används. De börjar med ett märke. Malmö Opera KRAV-certifierar personalmatsalen och matserveringen i foajén. Vår ambition är att ha tre märken till hösten 2012, säger arrangemangschefen Björn Lindell. Vildmarkshotellet blev först i Östergötland att KRAV-certifieras enligt de nya restaurangreglerna. Vi hoppas att KRAV-certifieringen tydligt signalerar vårt gastronomiska arbete till våra matgäster, säger hotellchefen Per Keller. Wasa Allé i Göteborg som är med i White Guide ser KRAV-certifieringen som ett naturligt steg. Vi är väldigt stolta över vårt KRAV-märke, säger krögaren Mats Nordström. Vi vill verkligen kunna leva upp till vårt KRAV-märke och när vi känner att det finns tillräckligt med Örtagården Orust Grönt är först att ursprungsmärka sina KRAV-certifierade produkter. Nu finns deras örter, tydligt paketerade i påsar märkta med KRAV och Orust, i butiker i Uddevalla och Göteborg. KRAV-märkningen visar våra kunder hur örterna odlas och med den kompletterande ursprungsmärkningen får de också reda på var örterna odlas, säger Lisbeth Dahlin, Orust Grönt. Orust Grönt har fått KRAV-supporters marknadsföringsstöd för att lyfta fram den lokala anknytningen. Stödpengarna kommer från KRAV-supportrarnas medlemsavgift. (Läs mer om bidraget på sid 8.) Restauranger som satsar på KRAV KRAV-certifierade produkter så kan vi säkert klara två märken. Även Sodexo har valt KRAV- certifiering på sjukhusrestauranger i Stockholms län. Det gäller Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Huddinge och Södertälje sjukhus KRAV-certifiering är en del av Sodexos miljö- och hållbarhetsarbete. KRAV-certifieringen är ett utmärkt sätt att i linje med landstingets miljömål öka andelen ekologiskt i våra restauranger samtidigt som vi tillhandahåller en efterfrågad produkt till våra gäster, säger Jonas Parkvall, distriktschef på Sodexo. Citaten ovan kommer från de pressmeddelanden som KRAV skickade ut i samband med att certifieringarna blev klara. Malmö Opera KRAV-certifierar personalmatsalen och matserveringen i foajén. - Fotograf: Per Anders Jörgensen Rekordökning av ekomjölk Mejerierna tog emot nästan 30 procent mer ekologisk mjölk under första kvartalet i år jämfört med samma period förra året, enligt Ekoweb 13 juli. Därmed kom andelen ekologisk mjölk upp i nästan 11 procent. I en intervju för Ekoweb 22 augusti kommenterar Arla Nordens koncerndirektör, Hans-Åke Hammarström, det överskott som uppstått. Han menar att det också kan ses som en möjlighet att utveckla det ekologiska sortimentet. Han tror även att 20 procent ekologisk mjölk inom en tioårsperiod är en rimlig målsättning. Stark eko-ökning hos ICA Försäljningen av ICA I love eco steg med 27 procent första halvåret 2011 och ICAs totala försäljning av ekologiskt ökade med 7 procent. ICA har haft en stor prissänkning på ICA I love eco under våren. KRAV-bonde ny ordförande för LRF På LRF-stämman i maj valdes KRAV-bonden Helena Jonsson till ordförande. Hon har också varit vice ordförande i KRAVs styrelse. Stor ökning av eko i Örebro Örebro kommun ökade inköpen av ekologiska livsmedel från 17,5 procent första kvartalet 2010 till 32 procent första kvartalet i år. Grattis till de 30 kommuner och landsting som med hög andel ekologiska livsmedelsinköp under 2010 tillsammans nådde 25-procentsmålet. På Operakällaren premierades de med diplom av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Lund hade högst andel, 35 procent ekologiskt, och därefter kom Ockelbo, Rättvik och Södertälje med minst 30 procent. Allt enligt EkoMatCentrums ekomatsliga. KRAV-anslutna Skånefrö vars miljöprojekt BIOAGRO belönats med utmärkelsen Best of the Best av EUs medlemsländer och kommission. Det hela går ut på att fröskal, agnar och frörester omvandlas till biobränsle som blir värmekälla i verksamheten. Oktober

4 Odling som ger ett bättre liv Text : Solweig Wall Ellström Foto: Sara Wall Det är hett när jag går längs jordvägen. Till höger ligger marken nästan naken, så hårt betad att bara några grässtrån och taggiga buskar återstår här och där. Inga djur syns till, bönderna har fört dem långt bort på jakt efter bete. Men till vänster är växtligheten prunkande och mer än manshög, och när vägen svänger avslöjas öppningen till Reuben Parkleas gård. Det är som att kliva in i en lustgård, här finns träd, buskar och grödor av många slag. Det är skönt Reuben Parklea. i skuggan och här får jag uppleva det jag lärt i teorin, att ekologiska metoder är så mycket mer än frånvaron av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det handlar om kunskap, och här i det torra distriktet West Pokot i västra Kenya, på meters höjd är det träden som är nyckeln. William Makokha från Vi-skogen har fört mig hit och nu får jag se vad en småjordbrukare kan åstadkomma med hjälp av kunskap och lokala resurser. Jag såg att projektet skulle gynna mina barn och resten av mitt liv så därför gick jag med, säger Reuben Parklea. Från Vi-skogen fick han fröer och rådgivning. Reuben sålde sin boskapshjord, köpte marken och hägnade in den. Han grävde gropar som träden planterades i och till dem leder han vattnet när det regnar. I trädens skugga växer gräs som ger foder till en ko av mjölkras. Här frodas också mango, papaya, bananer, majs, bönor och en mängd andra växter. Här finns alltid något att äta för Reuben, hans fru och de tre barnen. Kosten är allsidig och de börjar få lite inkomst från odlingarna av mango, kaffe och kokbananer. Här finns många finurliga lösningar. Regnvatten som träffar ett plåttak vattnar kaffeplantorna. På natten bor hönorna ovan marken i ett litet skydd med nätgolv och gödseln som ramlar ned samlas upp och sprids i odlingarna. Men det är träden som är nyckeln, de skuggar grödor och mark från den brännande solen så att fukten stannar kvar och deras rötter binder jorden så att den inte flyter bort när regnen väl kommer. De tar upp näring från djupet och så är de bra för klimatet eftersom de binder luftens koldioxid. En del träd ger timmer, andra frukt eller smärtstillande bark. Men mest fascinerad blir jag av trädet Sesbania Sesban. Det är nästan mirakulöst. Framför mig står ett som är flera meter högt och bara ett år gammalt och som dessutom fångar näring ur luften. Djuren kan äta bladen och stammen blir ved, så på den här gården behöver ingen gå miltals för att samla ved. Träden planteras på lagom avstånd så att löven faller över odlingarna under dem. Bladen blir mull som binder vatten och ger näring. Den här gården är en inspirationskälla tänker jag och får medhåll av en av Reubens grannar som dyker upp och själv vill börja odla så här. William från Vi-skogen tar mig på eftermiddagen med till Bungoma, ett distrikt längre västerut. Där träffar jag Gladys Silali och ett tiotal andra småbrukare från en spar- och lånegrupp. Vi sitter på gårdsplanen hemma hos ordföranden Khalakai Eliud som är en av gruppens få män. Närmare bestämt är 70 procent kvinnor och flera som är här idag har ledande funktioner, som Norah Bunjila. Hon är sekreterare och hälsoansvarig och Rabecca Wafula har hand om pengar. Ordföranden förklarar att män inte är vana att vara med i grupper där kvinnor talar och är ledare. Men en förändring är på gång och fler män kommer med. Hindret för utveckling är ofta pengar. Därför är gruppen viktig. Sesbanträdet bryter den hårda vinden så att mina majsplantor inte faller ned. Det har verkligen hjälpt mig med ved och jag har också sålt ved och fått pengar till mina barns skola, säger Gladys. Hon har nära till skratt och får med sig de andra när hon säger att hon ska plantera bananer nästa år och bli väldigt rik. Och visst innebär bananodling ett ekonomiskt lyft. Det går att få kronor för en stock. Ordföranden Khalakai berättar att bönderna förr var hungriga hela tiden. Jorden regnade bort och majsskörden var låg. Nu får han bra skörd. Innan var vi så fattiga, säger Norah Bunjila. Men vi har fått mycket kunskap och nu gör vi affärer och utvecklar gården. Var och en bidrar med pengar och gruppen har gått samman med andra i en paraplyorganisation som därmed har mer pengar. Därifrån kan de låna pengar till 10 procents ränta. Räntan tillfaller medlemmarna och det är gruppen som bestämmer om ett lån ska beviljas. Gruppen samordnar också sina verksamheter, till exempel odlingen av bananer, så att medlemmarna kan sälja tillsammans och få ett bättre pris. Drömmen är att köpa en liten lastbil för att nå en bättre marknad längre bort. När jag lämnar gruppen går jag förbi en tegelhög som ska bli nya hus som ska ersätta lerhyddorna de bor i nu. Teglet bränner bönderna själva med hjälp av ved från de planterade träden. De räcker även till detta, kanske tack vare mycket effektiva egentillverkade matlagningsspisar som eldas med sågspån. Läs mer på Där fortsätter artikeln med ett besök hos Sofia Dianga som bröt med könsrollsmönstren som sa att kvinnor inte kunde plantera träd. Där hittar du också en proklamation från UNCTAD (FN:s handelsutvecklingsorgan) om att det måste ske en omställning till ekologiska odlingsmetoder i utvecklingsländerna för att minska hunger och svält. 4 Oktober 2011

5 miljö & hälsa Fjärilar gynnas av ekoodling Redan året efter omställningen till ekologisk odling ökar artrikedomen av såväl växter som dagflygande fjärilar. Det visar en studie från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Lunds universitet. I medeltal fanns det 20 procent fler arter av fjärilar på ekologiska gårdar och antalet individer var 60 procent större. Gårdar som varit ekologiska i 25 år hade i snitt dubbelt så stor mängd fjärilar som de nyss omställda. En studie av nattfjärilar som gjordes i Skåne av forskare vid Lunds universitet visar även den att ekologisk odling är förknippad med större antal individer och fler arter. Kemisk bekämpning gav mer insektsskador Insektsskadorna i vitkålsodlingen kan bli svårare för den som använder kemiska bekämpningsmedel än för den som inte gör det. Det visar en avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet gjord av Freddy Miran som studerat vitkålsodlingar i Nicaragua. Bekämpningen dödar troligtvis kålmalens naturliga fiender, medan malen själv utvecklat motståndskraft. Bekämpningsmedel påverkar hjärnan Barn får lägre IQ och visar sämre tankeförmåga i förskoleåldern om deras mödrar utsatts för bekämpningsmedel med organiska fosforföreningar under graviditeten. Det visar tre amerikanska studier. Fakta Vi-skogen som startade 1983 genom ett initiativ från tidningen Vi, arbetar i Afrika främst runt Victoriasjön för att samplantera träd och grödor, så kallad agroforestry. Vi-skogen stödjer också bönder så att de kan organisera sig och nå en marknad, spara och låna samt hantera klimatförändringarna. Under 2010 planterades nära 5 miljoner träd i området och i Kenya berördes över bönder. Glyfosat i luft och vatten Bekämpningsmedlet glyfosat finns både i luften och i vattnet i jordbruksområdet kring Mississippifloden, visar nya undersökningar från USA. I delstaten Mississippi odlas mycket majs, sojabönor och bomull som är genetiskt förändrade, så kalllade GMO-grödor. De har förändrats för att tåla att man bekämpar ogräset med gyfosat som är den verksamma substansen i Roundup. Även i Sverige har forskarna hittat glyfosat vid provtagning från vattendrag i jordbruksområden. Källor: Oktober

6 regler Revision av reglerna för växtodling Nu pågår en översyn av KRAVs växtodlingsregler, kapitel 4. Ett syfte är att gå igenom frågor och förslag som kommit in. Helena Bengtsson på KRAV leder gruppen som arbetar med revisionen. Mycket handlar om förenklingar och förtydliganden, säger Helena. Ett exempel är regelavsnittet för växtnäringsbalanser, där det är otydligt vad som gäller. Det andra syftet med revisionen är att minska utsläppen av växthusgaser. Därför diskuterar gruppen att kvävebalanser skulle kunna göras med viss regelbundenhet samt hur reglerna kring stallgödselhanteringen skulle kunna stärkas. Det nya regelförslaget remissas 15 januari -15 mars och reglerna träder i kraft 1 januari Läs mer om revisionen och vilka sakkunniga som ingår i arbetsgruppen på Hör gärna av dig med synpunkter till regler@krav.se! Djurregler remissas KRAV kommer att arbeta fram ett regelförslag i dialog med medlemmar och KRAV-anslutna med fokus på att minska djurhållningens klimatpåverkan. Även reglerna för fårproduktionen kommer att ses över. Förslagen remissas 15 januari till 15 mars 2012 i samband med att växtodlingsreglerna remissas. Prenumerera på nyheter från KRAV-aktuellt På klickar du på symbolen här ovan. Välj sedan Nyheter från KRAV-aktuellt om du vill ha företagsnyheter. Hur ofta du vill ha nyheter bestämmer du själv. Nyheter i KRAVs regler 2012 Intresset för att vara med och påverka KRAVs regler för 2012 har varit stort. Inte minst märktes det av de många svar som kom in på remisserna om djurregler och allmänna regler. Många regler har kunnat förenklas och förtydligas och nya har tillkommit. Här följer några exempel. För alla KRAV-anslutna verksamheter gäller att den som gör en ny- eller återinvestering från och med 2012 ska ta hänsyn till energiförbrukningen och alla förare ska vara utbildade i sparsamt körsätt senast 31 december Hur en avvikelse upprättas och släcks syns nu också tydligare i avsnitt 2.5 i reglerna, liksom vad som händer när någon får en avvikelse. Energiregler för lantbrukare Många KRAV-lantbrukare arbetar idag systematiskt för att minska användningen av fossila bränslen och använder förnybar el. Nu är det inskrivet i reglerna att alla lantbrukare ska göra så, vilket innebär att KRAV-märket får detta mervärde. Förutom de som har mindre gårdar ska alla lantbrukare kartlägga gårdens energianvändning och ha en plan för energieffektivisering. Storleksgränsen går vid 100 djurenheter eller en årlig energianvändning på mer än kwh. Fler revisionsbesök på djurgårdar Nytt för djurgårdar är att de i snitt kommer att få 1,3 revisionsbesök per år istället för ett och att nyanslutna under de två första åren får två besök per år. Den som är djurhållare ska också ha en plan för det förebyggande hälsoarbetet, men den behöver inte vara skriftlig. Reglerna beskriver också hur det efterföljande hälsoarbetet ska se ut. En annan nyhet är att könssorterad sperma blir tillåten om inte EU-förordningen hindrar det. För att bli tydligare har de flesta djurreglerna försetts med en beskrivning av hur lantbrukaren ska visa att regeln uppfylls och vad som ger en större avvikelse. Djurslagsvisa regler För mjölkproduktionen ändras minimigränsen för digivning från tre dygn till ett eftersom de flesta remissvaren förordade det och fördelarna med den nuvarande regeln inte är entydiga. Under betesperioden ska mjölkkorna fortsatt vara ute minst 12,5 timmar per dygn, men det räcker med ett betespass. Den som har kor på djupströbädd inomhus kan låta dem kalva i flocken om djuren bevakas så att kon och kalven kan skiljas från flocken vid behov. Det har också blivit tydligare att kalvning får ske i flocken utomhus. För värphöns gäller att nya byggnader får hysa maximalt höns och för den som har höns eller fler ska självförsörjningsgraden på foder vara minst 50 procent senast år Nu syns det tydligt i reglerna att den som har får kan hålla dem inne efter klippning och att grupper av tackor kan hållas inne i samband med lamning. Övrigt Andra delar av reglerna som reviderats är de för vattenbruk som anpassats till EU-förordningen. Reglerna gäller från och med 1 januari 2012, men den som vill får börja tillämpa dem från 1 juli Observera att denna artikel bara tar upp exempel på förnyelser. De fullständiga regeltexterna hittar du på (välj visa kommande version i rutan till höger). På webbens regelsidor hittar du också de brev som tar upp förändringarna djurslagsvis och som skickats ut till lantbrukare via e-post 6 Oktober 2011

7 notiser Underlätta internationell handel för premium-eko Nyheter i KRAV regler 2012 För värphöns gäller att nya byggnader får hysa maximalt höns och för den som har höns eller fler ska självförsörjningsgraden på foder vara minst 50 procent senast år Att underlätta för ett ömsesidigt erkännande av varandras regelverk, det är målet för LOA (Leading Organic Alliance). Tio organisationer däribland KRAV, Soil Association (UK), spanska CAAE samt tyska Naturland och Bioland deltar i detta nätverk som bildades för drygt ett år sedan. Gemensamt för organisationerna är att deras regelverk har krav som går utöver EUs regler för ekologisk produktion, samtidigt som de ser ett behov av att underlätta för den internationella handeln av premiumeko. Lars Nellmer, vd för KRAV, är optimistisk efter nätverkets möte i maj. Vi jobbar för närvarande med att skaffa oss en gemensam bild av de fördelar som respektive kvalitetssystem har och när vi jämför gör vi det med en metod som underlättar ett ömsesidigt erkännande, säger Lars Nellmer. Han hoppas att processen för ett ömsesidigt erkännande ska kunna avslutas före årets slut. Nätverket arbetar med roterande ordförandeskap utan kontor eller anställda. Stöd för energikartläggning Du kan få upp till kronor i stöd från Energimyndigheten för att göra en energikartläggning. Du får ersättning för halva kostnaden och kan sätta upp 600 kronor i timmen för eget arbete. Ansökan ska göras till Energimyndigheten innan du beställer eller påbörjar arbetet. Gör du av med mer än kwh/år eller har minst 100 djurenheter är du berättigad till stöd. Enligt KRAVs nya regler ska du som är lantbrukare och uppfyller just de villkoren göra en energikartläggning senast vid utgången av Du ska då också ta fram nyckeltal och göra en plan för energieffektivisering. Hjälp kan du få från rådgivare. KRAV kommer att lägga ut information på sin hemsida om vart du kan vända dig för att få hjälp med kartläggningen, hur du söker ekonomiskt stöd, beräkningar av djurenheter med mera. Direktadress är energiplanering. Vi kommer också att lägga ut information om var det finns kurser i sparsamt körsätt. Storskalig produktion av musselmjöl invigd Sveriges första storskaliga försöksanläggning för produktion av musselmjöl invigdes i början av september på ön Orust i Bohuslän. På kort sikt är förhoppningen att anläggningen ska fungera rent tekniskt. Därefter hoppas Odd Lindahl, projektledare och docent i marin ekologi, att alla som anmält intresse för att testa och använda musselmjöl i fodret också börjar göra det. Musselmjöl är en högkvalitativ proteinkälla Musslorna lever av växtplankton tar upp näringsämnen ur vattnet. Därmed kan musselodlingen bli ett sätt att återföra näring från hav till land. Oktober

8 Postadress: KRAV Box 1037, Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: Webb: E-post: ICA Maxi Östersund fortsätter storsatsa på KRAV! En ekologisk vecka och helsidesannonser i lokaltidningen med fokus på KRAV-märkta produkter, det hade ICA Maxi Östersund i början av sommaren. De genomförde också en ekologisk kundkväll med demostration i butik som drog många kunder. Över provsmakningar serverades och det ledde till att 600 varor såldes. Som förberedelse inför kundkvällen gick personalen Ekologisk grundkurs för KRAVs butiks- och utbildningsansvarig, Veronica Karlsson. Vi är väldigt nöjda! säger Andreas Söderström på Maxi ICA Stormarknad Östersund. Sök KRAV-supporters marknadsföringsbidrag! Med hjälp av bidraget på kr kan du exempelvis delta på marknader eller annonsera. Bidraget riktar sig främst till små och nya producenter och ska gå till en konkret marknadsföringsåtgärd. Läs om Orust Grönt på sid 3. Sista ansökningsdag är 31 oktober Ansökan skickar du till anna.ellstrom@krav.se Sommarkampanjen gick bra Ta tillbaka smaken var det budskap som KRAV gick ut med under försommaren på banners och i annonser. Kampanjen har fått bra genomslag, jag är jättenöjd, säger Katarina Wolf, chef för marknadskommunikation på KRAV. Vi har fått många positiva reaktioner och bannerkampanjen har gått över förväntan, framför allt på de matsiter där vi annonserat. Där har många klickat på annonsen. Över 800 personer gjorde också kampanjens test om den KRAV-märkta kon samt lämnade sina bästa smakminnen. Vinnaren fick en hotellweekend på Scandic. Kampanj för KRAV-torsk i Mölnlycke, Härryda En dag i maj serverades krokfångad KRAV-märkt torskrygg i alla förskolor och skolor i Härryda kommun utanför Göteborg. På borden låg underlägg som berättade om fisken och fångstmetoderna. Under två dagar i samma vecka höll Domstein butiksdemonstration med KRAV-märkt torsk i Mölnlyckes COOP Konsumbutik och ambassadörer från Konsumentföreningen Väst var på plats och berättade om miljöfördelarna med denna krokfångade torsk. För barnen fanns också en teckningstävling om miljöanpassat fiske. Härryda kommuns skolor har nu alltid KRAV-märkt kolja i sin fisksoppa. Mitt kök-mässan november Ta tillbaka smaken! Kom och smaka och njut av KRAV-märkt mat i KRAVs monter på Mitt Kök-mässan i Stockholm den november Tillsammans med 12 KRAVcertifierade företag bjuder vi på provsmakning av hela dagens mat: frukost, lunch, fika och middag. Vi finns i monter: B15:31. Till mässan kommer vi också att ta fram en broschyr, med härliga recept och fakta om KRAV. Broschyren är också tänkt att kunna användas i butik. Vi finns i monter: B15:31. Unga Ekokockar Under 2012 kommer KRAV att stötta tävlingen Unga Ekokockar. Läs om hur det går i årets final den 17 september i KRAV-aktuellt på webben Festivalsommar På festivalerna Peace & Love, Hultsfred, Emmaboda och Yeah kunde besökarna i Milkbars tält köpa goda ekologiska milkshakes, få information om KRAV, vinna kassar med KRAV-märke och sitta och umgås till musik. Det kom jättemycket folk och var helt fantastiskt, säger Medhane Asefaw, en av grundarna till Milkbar. KRAV och Arla sponsrade. Smaka på Stockholm Den 4 september var KRAVs ambassadör Hedvig Tengdahl på plats och berättade om KRAV på Konsumentföreningen Stockholms familjedag på Skansen.

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2) KSKF/2019:58 1 (2) Interpellationssvar Marielle Lahti (MP) har till Servicenämndens ordförande Arne Jonsson (C) ställt en interpellation angående KRAV-mat. Är du missnöjd med hur KRAV fungerat i Eskilstuna

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén LIVSMEDELSSPÅRET Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Rättsutvecklingen Möjligheter och utmaningar Fråga 3 Sverige - det nya

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

KRAV-aktuellt. White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3. läs också

KRAV-aktuellt. White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3. läs också MARS 2014 KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3 Sista KRAV-aktuellt! Nu flyttar din information från

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Ekokvitto för Destination Sigtuna

Ekokvitto för Destination Sigtuna Ekokvitto för Destination Sigtuna Övergång från konventionellt till ekologiskt kaffe, mjölk och bananer De medverkande anläggningarna i Destinationen Sigtuna 2015 är: 1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mjölkkon & biologisk mångfald Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014 Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014 Frågor 1. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med över 40% vilket har lett till en i stort sett motsvarande ökning av antalet individer

Läs mer

Utvärdering av KRAVs märkningsregler för restaurang och storhushåll Enkätsammanställning

Utvärdering av KRAVs märkningsregler för restaurang och storhushåll Enkätsammanställning Växjö 2014-05-30 Utvärdering av KRAVs märkningsregler för restaurang och storhushåll Enkätsammanställning Idag finns det mer än 800 KRAV-certifierade restauranger, caféer och storhushållskök i Sverige.

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel SYFTE Syftet med denna guide är att underlätta för dig

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge

Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge IKEA Mål Nationella miljömål: Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Levande vatten Ett rikt växt- och djurliv Här ska borlängebon

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Förslag till nya regler restaurang och storhushåll, kapitel 15

Förslag till nya regler restaurang och storhushåll, kapitel 15 Förslag till nya regler restaurang och storhushåll, kapitel 15 Läsanvisning I regeltexten nedan har strukturen och numreringen på reglerna ändrats för att bättre stämma överens med KRAVs skrivregler för

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

KRAV-märkt mer värt!

KRAV-märkt mer värt! Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV OKTOBER 2008 Jord på trynet? Bara hos KRAV-bonden Djurens välfärd i centrum? Ja! hos KRAV-bonden KRAV-märkt mer

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? 1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande.

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande. 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Angående deltagande i projekt för att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan på den offentliga maten

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Webbinarium 30 augusti 2018

Webbinarium 30 augusti 2018 Webbinarium 30 augusti 2018 Lokal mat och offentlig upphandling Teori, praktik, utmaningar och möjligheter Eva Edin, Monica Sihlén, Team livsmedel Livsmedel@uhmynd.se Upphandlingsmyndigheten Agenda Offentlig

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp Måltidsdagarna 20 november 2018 Monica Sihlén, Upphandlingsmyndigheten Team Livsmedel på Upphandlingsmyndigheten:

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

KRAV-aktuellt. Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: www.krav.se/prenumeration. Juni - 2009

KRAV-aktuellt. Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: www.krav.se/prenumeration. Juni - 2009 KRAV-aktuellt Juni - 2009 NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: www.krav.se/prenumeration några ord Foto: Thomas Carlgren Hallå Tobias Wåhlén

Läs mer

KRAV-aktuellt. KRAVs första receptbroschyr

KRAV-aktuellt. KRAVs första receptbroschyr DECEMBER 2011 KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV KRAVs första receptbroschyr Kockarna Carina Brydling och Jens Linder bjuder på några av sina bästa recept i KRAVs allra första receptbroschyr

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019 Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERADE RESTAURANGER OCH STORHUSHÅLL

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERADE RESTAURANGER OCH STORHUSHÅLL CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERADE RESTAURANGER OCH STORHUSHÅLL Denna checklista är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars restaurang eller storhushåll redan är KRAV-certifierad eller på väg in i en certifiering.

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

Äppelodlarlistan 2015

Äppelodlarlistan 2015 Äppelodlarlistan 2015 Svenska KRAV-märkta äpplen kan fortfarande vara svåra att hitta i butikerna, men de finns i enstaka butiker vid tillgång. Vill du ha svenska KRAV-märkta äpplen, efterfråga det i din

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen Januari Juli 2017 sammanställd av Ekoweb.nu 19 års erfarenhet av ekomarknaden Fortsatta rekord på svensk ekomarknad!

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018 BIOKOL OCH RIKTIGT GRÄS VÅRT BIDRAG TILL VATTEN Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018 3500 (5400 HA) VALL- & GRÖNYTEFRÖ 33 ANSTÄLLDA STARTADE 1928 OMSÄTTNING MILJONER SEK 200 8000 MWh VÄRME-

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer