HELSIGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET (sökande med kunskaper i svenska)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELSIGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 18.6.2008 (sökande med kunskaper i svenska)"

Transkript

1 HELSIGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET (sökande med kunskaper i svenska) Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2008

2 2 MODELLSVAR / FRÅGA 1 A. Beskriv i korthet dolus determinatus. Dolus determinatus (avsiktsuppsåt) är den grövsta formen av uppsåt. Vid aviktsuppsåt är det den insedda, eftersträvade och straffrättsligt relevanta följden som fått gärningsmannen att handla. För att dolus determinatus skall föreligga krävs dessutom att gärningsmannen inser att handlingen med beaktansvärd sannolikhet kommer att resultera i den avsedda följden. Avsiktsuppsåt kan föreligga endast vid följduppsåt, inte vid omständighetsuppsåt. (Boucht & Frände, s ) B. Vad är ett oäkta underlåtenhetsbrott? Vid oäkta underlåtenhetsbrott har en gärningsman inte avvärjt en viss brottsbeskrivningsenlig följd trots att han varit rättsligt skyldig att se till att den inte uppkommer. Den som har en sådan rättslig skyldighet befinner sig i garantställning. Det finns två slag av garanter: skyddsgaranter, som skall avlägsna alla risker som hotar en person eller ett objekt, och övervakningsgaranter, som skall avlägsna risker från en viss källa. Garantställningen kan grunda sig på tjänst, befattning eller ställning; förhållandet mellan gärningsman och offer; åtagande eller avtal; ansvar för faroframkallande verksamhet eller annan jämförbar omständighet. (Boucht & Frände, s ) C. Vad innebär förbudsvillfarelse och hur påverkas straffansvaret av en dylik? Med förbudsvillfarelse avses att en gärningsman felaktigt tror att en gärning är tillåten. Vid förbudsvillfarelse avlägsnas straffansvar om gärningen är uppenbart ursäktlig. Så är fallet om (1) offentliggörandet av en lag är behäftat med fel eller brister, (2) lagen är speciellt svårbegriplig ur en sakkunnigs synvinkel, (3) villfarelsen grundar sig på en auktoritativ myndighets felaktiga råd, eller (4) om annan jämförbar omständighet föreligger. (Boucht & Frände, s ) MODELLSVAR / FRÅGA 2 1. För att ett försök skall vara straffbart krävs bland annat att konkret fara för att brottet fullbordas skall ha förelegat. Sådan fara föreligger då det finns en ontologisk möjlighet och en beaktansvärd sannolikhet att brottet fullbordas. Om sådan fara inte föreligger är försöket otjänligt och icke straffbart. Försök till brott föreligger trots att konkret fara inte förelegat om faran har uteslutits på grund av tillfälliga orsaker. I det aktuella fallet föreligger ingen konkret fara för att brottet fullbordas, eftersom C inte har några pengar hemma och A därför inte kunnat förorsaka C ekonomisk skada. Att C inte har pengar hemma är dock en tillfällig omständighet och därför åtalas A för försök till bedrägeri. (Boucht & Frände, s ) Den som uppsåtligen förmår någon till uppsåtligt brott eller till straffbart försök till brottet i fråga döms för anstiftan till brott så som gärningsman. Det enda krav som ställs på förmåendet är att de skäl som anstiftaren ger gärningsmannen skall vara de som får denne att begå brottet. Anstiftaren ansvarar inte för mer än vad som faktiskt blivit utfört. Om det är A som förmått B att begå ett straffbart försök till bedrägeri är det för hans del fråga om anstiftan till försök till bedrägeri. Om B däremot hade beslutat att begå brottet redan innan A:s tips, är det inte frågan om anstiftan, utan om medhjälp till försök till bedrägeri. Den som genom råd, dåd eller på annat sätt hjälper någon att begå ett brott eller ett straffbart försök därtill, döms för medhjälp till brott. (Boucht & Frände, s ) (Rättsfallstexten är formulerad så att anstiftan ligger närmast. Fulla poäng har även getts för den som motiverat valt medhjälpsalternativet)

3 3 2. Vid beräknandet av straffmaximet för ett gemensamt straff är utgångspunkten summan av maximistraffen för samtliga brott (additionsregeln). Det finns dock begränsningar för hur mycket det strängaste maximistraffet får överskridas. Då det strängaste maximistraffet är minst 1 år 6 månader men under 4 år får det överskridas med högst 2 år. Försök är en allmän straffnedsättningsgrund, vilket innebär att en lindrigare straffskala än vid fullbordat brott tillämpas. Den lindrigare straffskalan fastställs så att maximumlatituden minskas med 1/4 och minimumet sänks till straffartens allmänna minimum. Straffskalan för försök till bedrägeri är således böter eller fängelse högst 1 år 6 månader. Straffskalan för misshandel är böter eller fängelse högst 2 år. Straffskalan för ett gemensamt fängelsestraff blir fängelse 14 dagar - 3 år 6 månader. Eftersom det strängast maximistraffet inte överskrids med mer än 2 år tillämpas additionsregeln. (Boucht & Frände, s , se även s ) 3. Ett fängelsestraff för viss tid som uppgår till högst två år kan förklaras villkorligt. Enligt huvudregel förklaras straffet villkorligt om denna utgångspunkt uppfylls, om inte något i lagen uppställt hinder härför föreligger. Vid bestämmandet av huruvida straffet förklaras villkorligt eller inte beaktas bl.a. brottets grovhet, gärningsmannens skuld gärningsmannens ålder samt tidigare brottslighet. Om A döms till ett fängelsestraff som uppgår till högst 2 år, är det sannolikt att straffet utdöms villkorligt i och med att A inte blivit dömd förut. (Boucht & Frände, s ) MODELLSVAR / FRÅGA 3 Fråga 3a (5 poäng) Se Kaarlo Tuori s. 52 Lex superior-regeln innebär att en hierarkiskt högre norm har företräde (går före) en hierarkiskt lägre norm. I Grundlagen kommer regeln fram i två bestämmelser enligt följande: För det första åsidosätts en lagbestämmelse av grundlagen om tillämpningen av lagbestämmelsen skulle leda till en uppenbar konflikt med grundlagen. Det är endast domstolar som får åsidosätta en lagbestämmelse på grund av dess grundlagsstridighet Om en bestämmelse av lägre dignitet än lag, t.ex. förordning, står i strid med lag eller grundlag skall den inte tillämpas. Här krävs inte att konflikten skall vara uppenbar. Vid sidan av domstolar får även förvaltningsmyndigheter får tillämpa denna del av lex superior-regeln. Fråga 3b (5 poäng) Se Kaarlo Tuori s Rätten består enligt Tuori av tre skikt; ytnivån, rättskulturen och rättens djupstruktur. I det konstitutiva förhållandet mellan rättens tre skikt är det fråga om hur de djupare nivåerna påverkar rättens ytnivå. Rättskulturen och djupstrukturen erbjuder de begreppsliga, normativa och metodologiska resurser som behövs för händelserna på ytnivån. I texten konkretiseras dessa beroendeförhållanden med flera exempel. För poäng har det räckt med att ett av bokens exempel har omnämnts. Ett exempel gäller domarens dömande verksamhet. Han måste ha kunskap om rättskälleläran och standarder för tolkning och lösning av normkonflikter. Denna kunskap hämtas från rättskulturen.

4 4 MODELLSVAR / FRÅGA 4 SVAR a: En eller flera bland stiftarna av ett nytt aktiebolag skall teckna sig för samtliga aktier i bolaget och aktierna skall betalas. Aktieteckningen sker i stiftelseurkunden. (Agell & Malmström s. 287.) A och B kan teckna och betala aktier som de planerat. Om C tecknar aktier när bolaget bildas, då skall C också betala aktierna innan bolaget kan registreras. Bolaget kan registreras bara när alla aktier har tecknats och hela aktiekapitalet har betalats. (2 p) SVAR b: Aktiebolagslagen innehåller ett principiellt förbud mot att bolagets pengar lånas ut till större aktieägare eller till styrelseledamöter (Agell & Malmström s ). Det planerade bolaget kan inte låna till A som är en större aktieägare i bolaget med sin insats på Dessutom är det tänkt att A skall vara styrelseledamot i bolaget och ett bolag får inte låna pengar till en styrelseledamot. (2 p) SVAR c: Ett nybildat bolag registreras i aktiebolagsregistret. Registret är offentligt och från det kan vara och en få information om bolaget och dess verksamhet. (Agell & Malmström s. 287.) Information om nybildade bolag i aktiebolagsregistret kan inte sekretessbeläggas. A, B och C får finna sig i att när bolaget har registrerats så kan vem som helst få uppgifter om bolaget ur aktiebolagsregistret. (1 p) SVAR d: Publika aktiebolag, dvs. börsnoterade aktiebolag, måste ha en VD. I ett privat aktiebolag, dvs. ett icke-börsnoterat aktiebolag, får styrelsen utse en VD. (Agell & Malmström s. 289). A, B och C behöver inte ha en VD i sitt bolag så länge som det inte är börsnoterat. (2 p) SVAR e: Huvudregeln är att aktier får fritt överlåtas och förvärvas (Agell & Malmström s. 291). I bolagsordningen för ett bolag, som inte är ett avstämningsbolag, kan det intas ett samtyckesförbehåll. Ett samtyckesförbehåll innebär att aktier får överlåtas till en ny ägare endast med bolagets samtycke. Den som avser att överlåta en aktie som omfattas av ett sådant förbehåll skall före överlåtelsen ansöka om samtycke, och det skall bl.a. framgå vem den tilltänkte förvärvaren är (Agell & Malmström s. 291). A, B och C kan inta ett samtyckesförbehåll i bolagsordningen. Enligt förbehållet behövs då aktiebolagets samtycke till en överlåtelse av aktierna. Ett sådant samtyckesförbehåll kan inte göras, att en överlåtelse av aktier skulle fordra samtycke av de övriga aktieägarna. I bolagsordningen kan också intas ett förköpsförbehåll eller ett hembudsförbehåll. Ett förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan skall erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. Ett hembudsförbehåll ger en aktieägare eller annan rätt att lösa till sig aktier som redan har övergått till ny ägare. (Agell & Malmström s. 291). (3 p) MODELLSVAR / FRÅGA 5 Mats konstaterar i fråga om spelskulden att Karl inte behöver betala tillbaka de 200 som han vunnit och som han fått av Anders. Avtal om spel är inte bindande (Agell & Malmström s. 105), men om den som förlorat betalat förlusten, kan han inte kräva pengarna tillbaka (s. 106). Mats konstaterar i fråga om stolen som gått sönder följande. Det är fråga om skadestånd utanför kontraktsförhållanden (s. 329). När man analysera om det finns ett skadeståndsansvar tillämpar man culparegeln som huvudregel (s. 330 och 334 ). Enligt culparegeln skall skadestånd utgå endast om skadegöraren handlat med dolus (avsikt) eller culpa (vårdslöshet) och därmed haft skuld till det inträffade (s. 330 och ). Vid casus (olyckshändelse) går skadegöraren däremot fri (s. 330 och 335). Först skall man analysera händelseförloppet då Karl satte sig på stolen och sen skall man analysera händelseförloppet kring det som hände i trädgårdsskjulet.

5 5 Mats konstaterar att ansvarsgrundande vårdslöshet föreligger, om skadegöraren brutit mot en aktsamhetsnorm som han borde ha rättat sig efter (s. 335). Karl satte sig på stolen fast Anders hade sagt att på den här ska du inte sätta dig för den går nog då sönder för du väger ju 100 kg. Det var inte en ren olycka (casus) att ett stolsben gick sönder. Karl satte sig på stolen trots förbudet. Detta kan betraktas som vårdslöst handlande. Anders hade förbjudit Karl att sätta sig på stolen. Anders hade också sagt att stolen kan gå sönder, om Karl sätter sig på den. Karl kunde förutse att den kunde gå sönder när han sätter sig på den (s. 335). Ett stolsben gick sönder när Karl satte sig på stolen. Däremot tyder inget på att Karl avsiktligen (dolus) skulle ha söndrat stolen. Mats konstaterar att ett skadeståndsansvar förutsätter ett kausalsamband (dvs. orsakssamband) mellan skadegörarens beteende och skadan (s. 336). Det finns ett kausalt samband mellan Karls handlande (han satte sig på stolen) och den uppkomna skadan (ett stolsben gick sönder). Ett sådant kausalt samband räcker för att etablera ett skadeståndsansvar för stolsbenet som gick sönder. Det finns också ett kausalt samband mellan händelsen där Karls handlande ledde till att ett stolsben gick sönder och händelsen där de övriga tre stolsbenen gick sönder (Karl söndrade ett stolsben, Anders förde den söndriga stolen till skjulet, Anders slängde in en cykel i skjulet, cykeln träffade stolen och de tre andra stolsbenen gick sönder). Men kravet på adekvat kausalitet (dvs. att det inte är fråga om slumpmässiga förhållanden) uppfylls inte. Karls beteende kan bedömas som vårdslöst när han söndrade ett stolsbenet men inte med tanke på det oväntade förloppet att Anders förde ut stolen i skjulet och sen slängde en cykel på stolen så att de övriga tre stolsbenen gick sönder. Karl har inte ett skadeståndsansvar för skadan på de övriga tre stolsbenen. (s. 336). Mats kommer fram till att Karl har förorsakat en sakskada (ett söndrigt stolsben) som är en egendomsskada (s. 333). I enlighet med reparationsprincipen, som innebär att den skadelidande skall få sin skada ersatt och på så sätt bli kompenserad för sin ekonomiska förlust (s. 331), skall Karl till Anders betala ett skadestånd som motsvarar den summa som Anders skall betala för reparation av det stolsben som Karl söndrat. Regeln för en sakskada är att skadeståndet skall omfatta sakens värde, om saken inte kan repareras, eller så reparationskostnaderna, om saken kan repareras (s. 347). Även ersättning för värdeminskning kan komma i fråga. För beräkning av skadeståndets storlek gäller regeln att skadan uppskattas till skäligt belopp, om det finns bevissvårigheter (s. 347). (10 p) (max 2 p för spelskuldsfrågan; max 8 p för den skadeståndsrättsliga analysen) MODELLSVAR / FRÅGA 6 a) Det är fråga om huruvida ett kontokort har förlorats genom grov oaktsamhet. När ett kontokort har kommit på avvägar och kunnat utnyttjas av någon som inte har haft behörighet till det är den fordringsrättsliga utgångspunkten att kontohavarens tillgodohavande finns kvar (i form av insatt belopp eller en rätt till kredit). I konsumentkreditlagen finns regler om betalningsansvar som åvilar innehavare av kontokort. Lagen gäller kredit som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk och som lämnas eller erbjuds en konsument av en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. (S. 181 f. och 194) Reglerna i konsumentkreditlagen är tvingande till konsumenternas förmån. (S. 168 f.) Huvudregeln är att ett kontokortsföretag kan frigöra sig från sin betalningsskyldighet gentemot kontohavaren endast genom att betala till rätt borgenär. (S. 194) Ett undantag till denna huvudregel är att kontohavaren kan bli ersättningsskyldig om han eller hon genom oaktsamhet orsakat att kortet kunnat missbrukas till skada för företaget. Kontokortsföretagets möjlighet att övervältra ansvaret på kontohavaren begränsas emellertid av ett stadgande i konsumentkreditlagen. Enligt stadgandet är ett villkor i kontokortsavtalet giltigt endast om kontohavaren svarar för tre olika situationer: 1) Om kontohavaren lämnat ifrån sig kortet till någon annan, 2) genom grov oaktsamhet förlorat kortet, eller 3) på något annat sätt förlorat besittningen av kortet och inte genast efter upptäckten anmält förlusten hos kreditgivaren. (S. 194 f.) b) I detta fall är Kajsa konsument och banken en näringsidkare i konsumentkreditlagens mening varför denna lag skall tillämpas. Då reglerna om kontokort för konsumenter är tvingande till konsumenternas förmån kan inte banken i sitt avtal om kontokortet med Kajsa

6 ha tagit in villkor i strid med konsumentkreditlagen. 6 Av bankens yrkande framkommer inte att Kajsa själv i egenskap av kontohavare har gjort de aktuella uttagen från kreditkontot. Detta är inte heller sannolikt med hänsyn till hur namnteckningen på betalkvittot ser ut jämfört med Kajsas egen namnteckning. Tvisten mellan parterna rör således inte frågan om uttagen har varit obehöriga eller inte, utan frågan om Kajsa har förlorat kortet genom grov oaktsamhet (punkt 2 i det ovan nämnda stadgandet). Banken Nordthing har i egenskap av kontokortsföretag inte ifrågasatt att kortet har förvarats på det sätt som Kajsa beskrivit, nämligen i en plånbok i en väska som inte vid något tillfälle lämnats kvar i den förhyrda lägenheten när hon inte vistades där. Lägenheten har varit låst även när hon vistades där. Det framgår inte hur kortet har förlorats och de obehöriga uttagen har kunnat göras. Beskrivningen av fallet visar emellertid inte heller att kortet skulle ha förvarats eller använts på ett sådant sätt som för med sig att Kajsa skall anses ha förlorat det genom grov oaktsamhet. Kajsa kan därför med framgång yrka att hon inte skall behöva betala det banken fordrar med anledning av uttagen. Observera! Modellsvaret innehåller mera detaljer och är längre än vad som skulle ha krävts av ett provsvar som kunde bedömas med fulla poäng. Det torde inte heller vara möjligt att uppnå en sådan noggrannhetsnivå i en normal provsituation som i modellsvaret. Vid bedömningen ses till helheten, varför inkonsekvenser och inexaktheter har påverkat den slutliga poängsumman liksom även särskilt goda delprestationer. Även den logiska strukturen hos svaret och skribentens språkanvändning har beaktats vid bedömningen. Om det i ett svar t.ex. behandlas sådant som inte frågades innebär det förutom att värdefullt svarsutrymme går förlorat även att skribenten ger en sämre bild av sitt kunnande än en sådan skribent som håller sig till saken. MODELLSVAR / FRÅGA 7 a) Redogör för vilka olika slag av rättsregler som kan gälla i ett avtalsförhållande och i vilken prioritetsordning de skall tillämpas. (2 p.) Avtalen med sitt innehåll är vanligen högst ofullständiga varför dispositiva rättsregler träder i stället. Den dispositiva rätten viker undan också för handelsbruk och sedvänjor. Utöver de dispositiva rättsreglerna finns tvingande rättsregler som gäller oberoende av vad som sägs i avtalet. S b) Räkna upp de olika slagen av laga fång som finns och definiera dem. Nämn också ett exempel på varje slag av fång. (3 p.) Derivativa fång: förvärvaren härleder sin rätt från den tidigare ägaren, köp Exstinktiva fång: en köpare får under vissa villkor behålla den köpta saken, fastän säljaren inte var ägare till den, förutsatt att köparen var i god tro vid förvärvet, köparen gör sitt förvärv i strid mot den rätte ägaren Originära fång: ett objekt som saknar ägare förvärvas, en herrelös sak tas i besittning (ockupation) S

7 7 c) Redogör för de olika sätt som en civilrättslig förpliktelse kan uppstå på. (2 p.) En civilrättslig förpliktelse har vanligen som rättsgrund en avtalsrättslig handling eller orsakande av en skada. Det finns ytterligare fåtaliga situationer då en civirättslig förpliktelse har en annan rättsgrund: ersättningsskydlighet för en tjänst utan uppdrag, betalningsskyldighet på grund av obehörig vinst, återkravsrätt S. 104, 157 f., 73 och 208 d) Beskriv hur regleringen av konkurrensrätten är uppbyggd. (3 p.) Konkurrensrätten består av regleringshelheter på dels den EG-rättsliga nivån och dels den nationella nivån: artiklarna 81 och 82 i Romfördraget vilka också fungerar som förebilder för den nationella konkurrenslagen. Dessutom finns, statsstödsregler och regler om offentlig upphandling (EG-direktiv om upphandling och nationell lag). S och 118

Allmän straffrätt Brottsbalken

Allmän straffrätt Brottsbalken Allmän straffrätt Brottsbalken Specialstraffrätt Övriga straffrättsliga regleringar som t.ex. narkotikastrafflagen, trafikbrottslagen Brottsbalken (BrB) kan delas in i - allmänna regler som är gemensamma

Läs mer

Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada.

Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada. Efternamn, TEXTA! Förnamn, TEXTA! Personbeteckning Ort där provet skrivs JURIDISKA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET URVALSPROV 18.6.2008 (svenskspråkiga sökande) Jag avstår Läs noggrant följande

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

Skadeståndsrätt I och II

Skadeståndsrätt I och II Skadeståndsrätt I och II Inledning Skilj mellan skadestånd I ett kontraktsförhållande Utanför ett kontraktsförhållande Skadeståndslagen reglerar primärt det utomobligatoriska ansvaret (dvs. vad som gäller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Grundläggande juridik Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Normer och normhierarki Grundlagar Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:217 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om revisorslagen

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt

Läs mer

MEDVERKAN TILL BROTT MEDVERKANSANSVAR. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Regleras i 23:4 BrB

MEDVERKAN TILL BROTT MEDVERKANSANSVAR. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Regleras i 23:4 BrB MEDVERKAN TILL BROTT 3/2 2014, Erik Svensson MEDVERKANSANSVAR Regleras i 23:4 BrB Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

ALLMÄNNA RESEVILLKOR FÖR PAKETRESOR

ALLMÄNNA RESEVILLKOR FÖR PAKETRESOR ALLMÄNNA RESEVILLKOR FÖR PAKETRESOR Dessa allmänna resevillkor samt arrangörens särskilda resevillkor är del av avtalet. De allmänna resevillkoren är överenskomna mellan Researrangörsföreningen i Sverige

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

1. Inledning. 2. Motivering

1. Inledning. 2. Motivering Kod: 277 Dominik Zimmermann 1 1. Inledning Såsom framgår av uppgiftsbeskrivningen har Dragan befunnits ansvarig för misshandel av normalgraden (BrB 3:5) i ett fall och för grov stöld (BrB 8:4) i två fall.

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Verkställande direktör

Verkställande direktör Verkställande direktör Roll Ansvar - Skyldigheter April 2016 We exist to support our customers business Innehåll Introduktion... 3 Verkställande direktörens roll i aktiebolag... 3 Ansvar och skyldigheter...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR Gäller från 1.1.2011 YL ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR...2 YL 1 VISSA CENTRALA BEGREPP...2 YL 2 INFORMATION SOM SKA LÄMNAS INNAN FÖRSÄKRINGSAVTALET INGÅS...2 2.1 Försäkringsbolagets informationsplikt...2

Läs mer

Konsortialavtal Norrtåg AB Org. nr 556758-3496

Konsortialavtal Norrtåg AB Org. nr 556758-3496 Konsortialavtal Norrtåg AB Org. nr 556758-3496 1. Parter Delägare l.1 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 1.2 Länstrafiken i Jämtland AB 1.3 Länstrafiken i Västerbotten AB

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN 1 Faktorer som påverkar påföljds- och ordningsavgiftens storlek 1.1 Påföljdsavgiftens dimensionering 41 2 mom. 1 i lagen om Finansinspektionen lyder: Påföljdsavgiftens belopp ska baseras på en samlad bedömning.

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring VILLKOR Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB: 4 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se FB:4 INNEHÅLL Försäkringens omfattning framgår av försäkringsavtalet

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet.

GWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet. GWA ARTIKELSERIE Titel: Försäkringsfrågor med anknytning till godstransporter Rättområde: Transporträtt, Försäkringsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2011-09-09 En stor del av allt gods som är under

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

Sekretessinformation 2015

Sekretessinformation 2015 1 BILAGA 1 SEKRETESSINFORMATION OCH TYSTNADSPLIKTEN Sekretessinformation 2015 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Page 1 of 5 JP Skolnet Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Senast ändrad: 2007-01-17 Utgivare: JP Infonet Vilka regler gäller för en skolas möjlighet att få ersättning för

Läs mer

BESTÄLLNING LAGERBOLAG AKTIEBOLAG. Beställare. Kontaktperson: Telefon: E-post: Namnförslag 1: Namnförslag 2: Bolagets verksamhet: Bolagets säte:

BESTÄLLNING LAGERBOLAG AKTIEBOLAG. Beställare. Kontaktperson: Telefon: E-post: Namnförslag 1: Namnförslag 2: Bolagets verksamhet: Bolagets säte: BESTÄLLNING LAGERBOLAG AKTIEBOLAG Beställare Kontaktperson: Telefon: E-post: Namnförslag 1: Namnförslag 2: Bolagets verksamhet: Bolagets säte: Bolagets adress Telefon: Räkenskapsår: 30/4 30/6 31/8 31/12

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Den nya aktiebolagslagen

Den nya aktiebolagslagen Den nya aktiebolagslagen A 246154 FAR FÖRLAG 9 AKTIEBOLAGSLAG 5 Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 10 Lagens innehåll 10 Privata och publika aktiebolag 11 Aktieägarnas betalningsansvar

Läs mer

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Inledning Skadegörelse av egendom är ett ökande problem i samhället, som också Svedala kommun drabbas av. En gemensam policy är ett led i att stärka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2016 B 3667-15 KLAGANDE ETK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Att lämna in ärenden elektroniskt

Att lämna in ärenden elektroniskt Att lämna in ärenden elektroniskt ombudens möjligheter och ansvar En genomlysning av de juridiska aspekterna, genomförd av Per Furberg, Setterwalls, advokat och specialist på it-rättsliga frågor. E-tjänster

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:66 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom Start Ordlista Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A aktie ägarandel i ett aktiebolag En aktie ger bland annat rätt till en del av företagets vinst och rösträtt vid bolagsstämman.

Läs mer

Juridik i eftermiddagsverksamhet

Juridik i eftermiddagsverksamhet Juridik i eftermiddagsverksamhet Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 11.5.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

Sanktioner i immaterialrätten

Sanktioner i immaterialrätten 2012-04-02 Docent Sanna Wolk sanna.wolk@juridicum.su.se Rättskällorna - Respektive immaterialrätts lag - Direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (det s.k. civilrättsliga

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 11.6.2014. Sökande med kunskaper i svenska

HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 11.6.2014. Sökande med kunskaper i svenska HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 11.6.2014 Sökande med kunskaper i svenska Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2014 UPPGIFT 1 Hänvisningarna till boken Edward

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

IDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning)

IDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning) IDEOLOGIER 3 nivåer NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning) NIVÅ 2 Domsnivån - Proportionalitet och humanitet NIVÅ 3 Verkställighet - Individualprevention och humanitet STRAFFMÄTNING

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2007 T 1839-04 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag, 556053-0841 106 35 Stockholm Ombud: Advokat MJ MOTPART HS Ombud: Jur

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 november 2007 B 961-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RT Ombud och offentlig försvarare: Advokat TO SAKEN Medhjälp

Läs mer

PROMEMORIA. Svenska Golfförbundet 1. BAKGRUND

PROMEMORIA. Svenska Golfförbundet 1. BAKGRUND PROMEMORIA Svenska Golfförbundet 1. BAKGRUND Denna promemoria har tagits fram på uppdrag av Svenska Golfförbundet i syfte att utreda och belysa vissa frågeställningar kring golfklubbar. Vid upprättande

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Kenzan Tours AB s resevillkor

Kenzan Tours AB s resevillkor Kenzan Tours AB s resevillkor 1. Avtalet 1.1 Arrangören ansvarar gentemot resenären för vad denne har rätt att fordra till följd av avtalet. Ansvaret gäller även för sådana prestationer som skall fullgöras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2005 T 3807-03 KLAGANDE Björn Lundmark Aktiebolag, 556347-2157 Verkstadsgatan 6 341 47 Karlskrona Ombud: advokaten BA MOTPART GE

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Bolagsordning för Höga Kusten Destinationsutveckling AB Organisationsnummer

Bolagsordning för Höga Kusten Destinationsutveckling AB Organisationsnummer Bolagsordning för Höga Kusten Destinationsutveckling AB Organisationsnummer 556961-4067 1 Firma Bolagets firma är Höga Kusten Destinationsutveckling AB. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Örnsköldsviks

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Firma Bolagets firma är Elmia AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Jönköpings kommun, Jönköpings län.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 mars 2016 B 2268-15 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPARTER 1. RA Ombud och offentlig försvarare: Advokat BA 2. MM Ombud och offentlig försvarare:

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Villkor för medlemskap i Nutrilett Willpower Group. Gäller fr.o.m. 1 maj 2016.

Villkor för medlemskap i Nutrilett Willpower Group. Gäller fr.o.m. 1 maj 2016. Villkor för medlemskap i Nutrilett Willpower Group. Gäller fr.o.m. 1 maj 2016. Orkla Health AS, org. nr. 919 661 356 (Orkla Health) ger dig tillgång till Nutrilett Willpower Group på följande villkor.

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag FF5 Konsumentleasing / Privatleasing FINANSBOLAGENS FÖRENING Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling av den marknad på vilken

Läs mer