The Capital of Scandinavia. Framtidsutredningen 2013 Ett hållbart och växande Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The Capital of Scandinavia. Framtidsutredningen 2013 Ett hållbart och växande Stockholm"

Transkript

1 2030 The Capital of Scandinavia Framtidsutredningen 2013 Ett hållbart och växande Stockholm

2 Vision 2030 anger att Stockholm ska vara en trygg och tillgänglig stad, och att vi därför behöver tänka långsiktigt i vårt utvecklingsarbete för framtiden. Framtidsutredningen kom pletterar och stödjer visionen. Detta är den fjärde delrapporten av Framtidsutredningen som knyter an till Vision Denna rapport diskuterar stadens vision utifrån aspekten att Stockholm år 2030 ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle på god väg att bli fossilbränslefritt och också en trygg och tillgänglig stad utan sociala och fysiska barriärer. Samtidigt pågår en snabb befolkningsökning som kommer att kräva stora investeringar. I rapporten har beräkningar gjorts för att undersöka de finansiella förutsättningarna att finansiera investeringarna för den växande staden, samtidigt som vi strävar efter en hållbar utveckling ur såväl en ekologisk som en ekonomisk och social dimension. Rapporten har utarbetats av Elisabet Bremberg och Helen Slättman på stadsledningskontorets finansavdelning i Stockholms stad. Underlag till rapporten har tagits fram av Sweco och av medarbetare på stadsledningskontoret.

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Världens utmaningar spiller ner lokalt...6 Stockholm är den växande staden...7 Nyproduktion påverkar befolkningen...7 Stark befolkningstillväxt...8 Fram till Fram till 2030 och Klimatförändra för framtiden Trenden går åt fel håll Ambitiösa klimatmål Framsynta beslut skapar mervärde En sammanhållen stad Inflyttningen ger positiva effekter Stockholmarna behöver bo tätare Befolkningstäthet i vissa områden i staden Bostäderna har blivit större Utbildning blir allt viktigare Stora arbetsmarknadsregioner växer Arbetstillfällen sprider sig Staden kan påverka Resurshushållning för en ekonomi i balans Befolkningen påverkar intäkterna Ökande avgifter till utjämningen Stadens kostnader för äldreomsorg ökar Staden en stor arbetsgivare Trolig löneökning Strama tyglar ger kontroll Staden möjliggör investeringar Möjligheter till finansiering Fler bostadsrätter ger högre inkomster Skuldsättning möjliggör investeringar Flera hänsynstaganden Morgondagens utmaningar skapar intressekonflikter Högre ambitioner kan kosta En förtätad stad En utmaning inom räckhåll Sluta använda fossila bränslen Förtätning av staden Förändrad syn på ytterstaden Blandade boendemiljöer för stärkt sammanhållning Prioritering av gröna innovationer Använd partnerskap och samarbeten Hållbar upprustning Starkt ledarskap krävs

4 Sammanfattning Stadens vision är att Stockholm år 2030 ska vara en ekologiskt hållbar stad på god väg mot att bli fossilbränslefri. Stockholm ska också vara en trygg och tillgänglig stad där människor med olika bakgrund möts i det dagliga livet och navet i en tillgänglig och trygg region. I alla delar av staden ska det finnas en blandning av bostäder, företag, kultur och service. Det är stora och viktiga målsättningar som under kommande decennier kommer att kräva en mängd åtgärder för att kunna nås. Samtidigt pågår en befolkningsökning som är snabbare än tidigare prognoser förutsett. Om tio år väntas befolkningen spräcka miljonvallen och år 2030 beräknas staden ha 1,2 miljoner invånare. Den snabba tillväxten bidrar till dynamik och framtidstro, men innebär samtidigt stora utmaningar för staden. För att möta den växande befolkningens behov kommer det att krävas ett högt utvecklingstempo och stora investeringar inom samhällets samtliga sektorer. Framför allt måste takten i bostadsbyggandet hållas högt, men även planeringen av arbetsplatser, förskolor, skolor, gator, parker, omsorgsfastigheter, fritids- och kulturverksamheter behöver vara hög för att möta framtidens behov. Dessutom krävs investeringar för en ökad kollektivtrafikandel och förbättrad infrastruktur för cyklar och gångtrafikanter. Att bygga ikapp och öka kapaciteten i transportsystemet kommer att kräva stora satsningar de närmaste decennierna, samtidigt som kvaliteten i servicen till medborgarna ska vara minst oförändrad, helst bättre. Möjliga konflikter Beräkningarna i rapporten visar att den höga investeringsnivån under vissa förutsättningar är möjlig, men kommer att innebära påfrestningar för stadens ekonomi som kan leda till svåra avvägningar mellan olika intressen. Kraven på att möta klimatförändringarna är också delvis förenade med kostnader. Här kan målkonflikter uppstå om det inte sker en nära integrerad planering. För att denna expansiva investeringstakt ska vara möjlig måste staden ställa mycket höga krav på lönsamheten i sina bostads- och exploateringsprojekt för att klara finansieringen. Staden måste begränsa andelen olönsamma projekt, prioritera markförsäljning framför tomträttsupplåtelse och bygga 4

5 fler bostadsrätter än hyresrätter eftersom dessa alternativ ger staden högre inkomster. Vidare finns en ambition om att förtäta staden och bygga så nära stadens kärna som möjligt samt nära kollektivtrafik för att minska behovet av biltrafik. Men mer centralt belägen mark är oftast dyrare, vilket också innebär dyrare bostäder. För att finansiera dessa investeringar kommer stadens samlade skuldbörda, trots dessa höga lönsamhetskrav, oundvikligen att öka. Den får dock inte bli så stor att kostnaderna för lånen inverkar negativt på stadens övriga verksamhet. Välfärd med höga krav Utöver förutsättningarna för stadens investeringar måste också den kommunalt finansierade service som medborgarna upplever i skola och omsorg möta höga krav. Kommunalt finansierad verksamhet är arbetsintensiv och lönekostnaderna står för en stor del av de totala verksamhetskostnaderna. Stadens ekonomi är därför i hög grad beroende av hur lönerna utvecklas och av att arbetet med att effektivisera välfärdstjänsterna fortsätter. Beräkningarna i rapporten visar att det behövs effektiviseringar motsvarande upp till en procent per år i den löpande verksamheten med nuvarande ambitionsnivå, annars kan staden hamna i ett besvärligt ekonomiskt läge. Dessutom behövs ytterligare effektiviseringar och tydliga prioriteringar för att finansiera ambitionshöjningar. En hållbar miljonstad En fortsatt stark ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att Stockholm ska klara utmaningen att fortsätta växa till en hållbar miljonstad. Samtidigt ökar belastningen på miljö och klimat i världen. Detta ställer krav på oss att växla över till en mer hållbar grön tillväxt som förenar ambitioner om ekonomisk tillväxt med minskad miljöpåverkan. I rapporten har beräkningar gjorts för att undersöka de finansiella förutsättningarna att finansiera investeringarna för den växande staden, samtidigt som vi strävar efter en hållbar utveckling ur såväl ekologisk, social som ekonomisk dimension

6 Världens utmaningar spiller ner lokalt»en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov«ett Stockholm i världsklass år 2030 förutsätter en hållbar utveckling ur såväl ekologiska och sociala som ekonomiska dimensioner. För att balansera utmaningarna krävs framsynthet och omställningar inom stadens verksamheter. Hållbar utveckling blev ett begrepp i 1992 års Riodeklaration, med definitionen: en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det slogs också fast att hållbarhet måste ses ur tre samverkande perspektiv: ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Sedan dess har detta kommit att genomsyra samhällsplanering runt om i världen. Miljö är kanske det område som flest förknippar med hållbarhet. I dag finns en stor medvetenhet om att samhället behöver ställa om mot förnybar energi och att energianvändningen måste effektiviseras för att undvika stora och kostsamma problem i framtiden. Både befintlig och planerad bebyggelse samt infrastruktur behöver anpassas till framtida klimatförhållanden. Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar. Ökad befolkningsmängd har inneburit större städer, och idag står världens städer för en stor del av de globala klimatutsläppen. Men städerna kan skapa möjligheter likväl som utmaningar för den globala miljön. Tät bebyggelse, nybyggnation och befolkningskoncentration ger förutsättningar för en mer hållbar värld. Staden skapar också förutsättningar för bättre resursanvändning, planering och integration i synnerhet inom områden som stadsplanering, byggande samt infrastruktur relaterad till energi, vatten, avfall, kommunikation, transporter och offentliga tjänster. En utmaning som ofta kommer i skymundan är den sociala hållbarheten. I den växande staden måste olika människors behov och välbefinnande tillgodoses. Människor med olika social och etnisk bakgrund ska kunna mötas i vardagen. För en socialt hållbar utveckling är det därför viktigt att sträva efter att det i alla delar av staden finnas en blandning av bostäder, företag, kultur och service. Det tredje benet, ekonomisk hållbarhet, utgör grunden för att kunna nå alla övriga mål. Stockholms stad måste behålla sin starka och solida ekonomi för att kunna erbjuda en god välfärd för befolkningen i dag liksom i framtiden. Denna rapport fokuserar på hållbarhetsbegreppets betydelse för staden ur dessa tre aspekter. Inledningsvis gör vi en utblick mot den väntade befolkningstillväxten eftersom den är grunden och drivkraften för all kommunalt finansierad verksamhet. 6

7 Stockholm är den växande staden Staden och länet har under senare år svarat för nära hälften av Sveriges totala befolkningsökning. Denna utveckling ser ut att fortsätta till och med snabbare än i tidigare prognoser. Drygt hälften av världens invånare lever nu i städer och urbaniseringstakten är snabb. De senaste tjugo åren finns ett tydligt mönster att det är de redan stora och täta regionerna som växer. När städerna blir tillväxtmotorer är det de, snarare än nationer, som utgör en arena för konkurrensen om arbetskraft och investeringar. Urbaniseringstrenden i Sverige har pågått sedan årtionden och förefaller bli starkare över tiden. Stockholmsregionen har en stark befolkningstillväxt även ur ett Europaperspektiv, och är en av de regioner som nu växer mest i Europa. 1 I december 2012 uppgick länets befolkning till 2,1 miljoner och stadens befolkning till personer. Befolkningen har en mycket hög internationell mångfald, sett ur ett europeiskt perspektiv, mätt som andelen invånare med utländsk bakgrund, olika språk, religioner och etniska tillhörigheter.»stockholmsregionen har en stark befolkningstillväxt även ur ett Europaperspektiv, och är en av de regioner som nu växer mest i Europa«Nyproduktion påverkar befolkningen Stockholms stad är i dag indelad i fjorton stadsdelsnämndsområden. Områdena är mycket olika stora. Det största området, Södermalm, är befolkningsmässigt mer än fyra gånger så stor som det minsta, Älvsjö. Befolkningsförändringar i delar av staden är ofta mer dramatiska än i hela staden. Den faktor som får störst demografiskt genomslag är nyproduktion av bostäder. Diagrammet nedan visar stadsdelsnämndsområdenas befolkning i dag och den förväntade befolkningsökningen. Den stora ökningen fram till år 2025 i Hägersten-Liljeholmen, Östermalm och Bromma beror på de stora nybyggnadsprojekten som planeras där. På längre sikt är nyproduktionen inte klart planerad och antagandena blir mer schablonartade. 1) Eurostat regional yearbook

8 »Staden kommer att passera miljongränsen år År 2014 kommer befolkningen att uppgå till «Stark befolkningstillväxt I stadens vision från 2007 beräknades befolkningen i Stockholms stad uppgå till en miljon år Nu vi vet att det kommer att gå snabbare och att staden kommer att passera miljongränsen år 2022 enligt den senaste befolkningsprognosen. År 2014 kommer befolkningen att uppgå till Då har befolkningen ökat med invånare på bara sex år. Så snabbt har en folkökning i Stockholm endast skett mellan åren , då stadens befolkning ökade från till drygt invånare. Och befolkningen väntas fortsätta öka. Diagrammet nedan visar en prognos över den årliga befolkningsökningen i staden fram till år I prognosen väntas befolkningen öka med i genomsnitt personer (1,2 procent) per år fram till år Stadens befolkningsökning har pågått oavbrutet sedan år 1982, men ökningstakten har tilltagit de senaste åren. År 2030 väntas befolkningen uppgå till 1,1 miljoner invånare och år 2040 till 1,2 miljoner. Källa: Sweco Att befolkningsökningen förväntas hålla i sig beror på att det relativt höga barnafödandet väntas bestå och att antalet unga vuxna kvinnor, de potentiella mödrarna, blir fler genom ett kontinuerligt inflyttningsöverskott. Antalet barn kommer därför successivt att öka. När det gäller befolkningsökningen genom flyttning så förväntas flyttnettot ligga i nivå med utvecklingen de senaste decennierna. Fram till 2020 Fram till år 2020 ökar främst antalet barn i skolåldern och vuxna i alla åldersgrupper mellan år. För de yngre vuxna beror ökningen främst på ett stort flyttnetto, medan det för de äldre vuxna och skolbarnen främst beror på demografiska orsaker. När det gäller skolbarnen är det alla småbarn som fötts de senaste åren som når skolåldern. I åringarnas fall är det befolkningen i den så kallade rekordgenerationen (födda ) som åldras. Samtidigt minskar gruppen äldre över 80 år något. Av diagrammet på nästa sida framgår också att ungdomarna i gymnasieåldern endast ökar svagt. Fram till år 2016 sker det till och med en minskning i gruppen år. 8

9 Fram till 2030 och 2040 Till år 2030 kommer alla åldersgrupper att ha ökat jämfört med i dag, även de över 80 år. Hela befolkningen kommer att öka med 27 procent. Som jämförelse kan nämnas att den totala befolkningen ökade med 25 procent mellan 1990 och Sett till barn i skolåldern kommer de att vara drygt 40 procent fler än i dag. Detta innebär förstås en fortsatt utmaning för grundskolan att kunna möta behoven av skollokaler och lärare. Till år 2040 fortsätter befolkningen att växa. Jämfört med de senaste 30 åren är det i pensionärsgruppen som utvecklingen utmärker sig mest. Antalet äldre har minskat sedan mitten av 1980-talet, men framöver ökar de. År 2040 har antalet personer 80 år och äldre blivit 67 procent fler än i dag, och de yngre pensionärerna i åldern år är nära 80 procent fler. Det innebär att andelen pensionärer kommer att öka jämfört med i dag. Men eftersom hela befolkningen i staden samtidigt växer starkt på grund av inflyttare i yngre åldrar och ett högt barnafödande, kommer andelen äldre inte att öka lika kraftigt som i andra delar av landet.»till år 2030 kommer alla åldersgrupper att ha ökat jämfört med i dag«försörjningskvoten 2 som visar hur många personer inklusive sig själv en person i yrkesaktiv ålder måste försörja kommer att stiga. I dag är den 1,55 i Stockholm stad och den beräknas att öka till 1,63 år Motsvarande kvot för riket ligger för närvarande på 1,72 och den beräknas stiga till 1,87 år Det innebär en betydande utmaning för den framtida finansieringen av välfärden och möjligheten att rekrytera personal till välfärdssektorn. Särskilt kompetensförsörjningen till äldreomsorgen kan komma att bli en viktig utmaning. 2) Försörjningskvoten är beräknad som hela befolkningen i relation till antalet år. 9

10 Klimatförändra för framtiden»stockholm visar på minskade utsläpp, men det gäller att fortsätta arbeta för framsynta mål«på nationell och regional nivå behöver vi ta ansvar för ett hållbart samhälle. Stockholm visar på minskade utsläpp, men det gäller att fortsätta arbeta för framsynta mål. Klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Jordens medeltemperatur har under 1900-talet ökat med en knapp grad. I klimatsammanhang är det en stor och snabb ökning. FN:s medlemsländer slog vid Köpenhamnsmötet 2009 fast att den globala temperaturökningen inte får bli större än två grader jämfört med förindustriell tid och att de globala klimatutsläppen måste minska. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Även skyfallen har ökat under de senaste 40 åren. I Sverige har framförallt Svealand och östra Götaland drabbats av extrem dygnsnederbörd. 3 Nederbörden är den kanske kortsiktigt viktigaste vädervariabel som samhället måste planeras efter. Kraftverksdammar, bebyggelse, vägar och avlopp är bara några exempel som dimensioneras efter olika typer av nederbördsstatistik. I Mälardalen är regleringen av Mälaren en mycket viktig fråga. Belastningen på dagvatten- och avloppssystem ökar. Dessutom kan förändrade grundvattennivåer leda till att markföroreningar sprids. Ett fuktigare klimat ökar också risken för fuktskador och mögel i byggnader. Kalla vinterdagar ett minne blott Framtidens stockholmare kan få uppleva att de riktigt kalla vinterdagarna (under -10 C) försvinner. det sannolikt kommer att regna lika ofta men mycket intensivare. risken för översvämningar ökar och somrarna får heta, torra värmeböljor. växtsäsongen förlängs 1-2 månader och förutsättningarna för Stockholms natur förändras. Östersjöns medelvattenstånd kan komma att stiga 0,5 meter eller mer de närmaste 100 åren. Källa: Miljöförvaltningen 3) SMHI 10

11 Trenden går åt fel håll För att uppvärmningen inte ska bli större än de två grader FN:s medlemsländer har enats om behöver de samlade utsläppen i världen börja minska år 2020 enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Av följande diagram framgår att trenden fram till år 2007 har gått åt fel håll och visar på en kraftig ökning.»stockholms stad har en lång tradition av att minska sin miljöpåverkan«källa: Anm: Siffran som anges vid resp. förklaringspost anger ökningen i procent mellan 1990 och 2007 FN konstaterar att gapet mellan alla länders löften om minskade utsläpp och behoven av utsläppsminskningar aldrig har varit så stort. Om inte tillräckliga åtgärder vidtas innebär det stora konsekvenser för jordens befolkning. Samtidigt lyfts alltfler länder ur fattigdom och får en högre levnadsstandard, vilket är positivt. Det kräver dock att tillväxten kan kombineras med stora minskningar av utsläppen av växthusgaser. Någon måste ta täten i den processen. Ambitiösa klimatmål Stockholms stad har en lång tradition av att minska sin miljöpåverkan och staden har sedan år 1990 kunnat uppvisa en utsläppsminskning av växthusgaser med en fjärdedel. Den goda utvecklingen med minskad miljöpåverkan kan ses i kombination med en stark ekonomisk utveckling. Det kan illustreras av följande diagram som visar utsläpp av växthusgaser samt ekonomiskt tillväxt i regionen under det senaste decenniet.»den goda utvecklingen med minskad miljöpåverkan kan ses i kombination med en stark ekonomisk utveckling«källa: SCB och Miljöförvaltningen 4) BRP = bruttoregionprodukt, det vill säga BNP nedbruten på regional nivå. 11

12 Vision 2030 I Vision 2030 lanserades inriktningen mot en stad i världsklass. De tydliga mål avseende miljö- och klimat som formulerades är bland annat att staden år 2030 ska: vara ett ekologiskt hållbart samhälle på god väg mot att vara fossilbränslefritt 2050 ha en betydligt minskad energiförbrukning bland företag och invånare så att befolkningsökningen i regionen inte har lett till en ökad miljöbelastning vara världsledande inom ny energi- och miljöteknik vara den stad i världen där invånarna använder kollektivtrafiken mest ha ett väl fungerande och säkert cykelvägnät vid nybyggnationer använda miljövänlig teknik och miljövänliga material ha en boendemarknad som är ett föredöme vad gäller utbudet av olika typer av miljöeffektiva småhus och flerfamiljshus.»de beslut som kommer att fattas i framtiden behöver svara på utmaningen att kombinera förutsättningarna för en fortsatt ekonomisk tillväxt med en stark miljöprofil«kommunfullmäktige har beslutat att denna positiva utveckling ska fortsätta i samma takt framöver. Stadens ambitiösa hållning i klimatfrågan återspeglas i en rad dokument och projekt, till exempel Stockholms miljöprogram, Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi och stadens undertecknande av EU:s borgmästarpakt (Covenant of Mayors) där ambitionen är att gå längre än EU:s energi- och klimatmål. Ett konkret mål som Stockholms stad har antagit handlar om att vara fossilbränslefritt år Om ett fossilbränslefritt Stockholm uppnås bedöms utsläppen av klimatgaser vara cirka 0,4 ton per invånare år Men för att klara av detta behövs en mängd åtgärder och ett aktivt samarbete mellan privata och offentliga aktörer i Stockholmsregionen. Det krävs också att stora och viktiga beslut fattas i god tid. Transportsektorn är den sektor som har det största beroendet av fossila bränslen och här arbetar staden med ett flertal åtgärder som syftar till att minska transportbehovet, uppmuntra kollektivt resande och påskynda introduktionen av förnyelsebara fordonsbränslen. Stadens översiktsplan med undertiteln Promenadstaden främjar bland annat en sammankoppling av stadens delar, vilket syftar till bättre infrastruktur med fokus på kollektivtrafik, cykel och gående. Bland ytterligare insatser som gjorts för att involvera stadens medborgare och företag för att minska sin klimatpåverkan märks klimatkommunikationssatsningarna med samlingsnamnet Klimatsmarta stockholmare samt det näringslivsinriktade Klimatpakten. Framsynta beslut skapar mervärde Stockholms starka miljöprofil i dag bygger i stor utsträckning på stora och medvetna satsningar långt bak i tiden som sedan genomförts konsekvent. Det finns en rad exempel i Stockholms stads historia där framsynta beslutsfattare har drivit en utveckling som vi i dag är tacksamma för. Utan utbyggnaden av tunnelbanan, avloppshanteringen och fjärrvärmen hade Stockholm aldrig blivit Europas första miljöhuvudstad. Byggandet av ekostadsdelar med Hammarby sjöstad i spetsen har varit betydelsefullt. Den tidiga utbyggnaden av bredbandsnätet är ett annat exempel på framsynthet som bidragit till en stärkt internationell konkurrenskraft. Trängselavgifterna som infördes 2007 i Stockholm med syftet att öka framkomligheten och förbättra miljön i innerstaden är ytterligare ett exempel. 6 Införandet har inneburit en permanent minskning av fordonstrafiken med cirka 20 procent vid det snitt där avgifterna tas ut. I princip alla dessa satsningar har gjorts mot bakgrund av en förväntad befolkningsökning. Det har visat sig vara en väl genomtänkt och förutseende väg. De beslut som kommer att fattas i framtiden behöver svara på utmaningen att kombinera förutsättningarna för en fortsatt ekonomisk tillväxt med en stark miljöprofil. 5) Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050, Miljöförvaltningen ) Under första halvåret 2006 pågick försök med trängselskatten, Stockholmsförsöket 12

13 En samman hållen stad Stockholm växer. Att möta befolkningsökningen på ett hållbart sätt är nödvändigt för att staden ska vara framgångsrik långsiktigt. Det betyder en enad stad för alla som är fylld av mångfald.»alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa«social hållbarhet handlar i stor utsträckning om ett samhälle där inga människor missgynnas strukturellt. Alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan tillgodogöra sig kunskap, arbeta, utvecklas och ha en god hälsa. För en växande stad som Stockholm är detta ett angeläget perspektiv för en hållbar framtid. Staden behöver möta den starka befolkningstillväxten och samtidigt främja en ökad social hållbarhet. Enligt stadens vision ska Stockholm år 2030 vara navet i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer. Stockholm ska vara en stad där människor med olika social och etnisk bakgrund möts i det dagliga livet. I alla delar av staden ska det finnas en blandning av bostäder, företag, kultur och service. Idag finns det skillnader mellan människor och områden avseende inkomster, utbildning och sysselsättning som tenderar att öka. Inflyttningen ger positiva effekter Urbaniseringstrenden är stark, allt fler människor i världen väljer att leva i städer. År 2012 förklarade flyttnettot 59 procent av befolkningstillväxten i Stockholm, där flyttnettot från utlandet stod för 43 procent och det inrikes flyttnettot för 16 procent. Inflyttningen är en del av förklaringen till varför det går så bra för Stockholm i en internationell och nationell jämförelse. Fler invånare ger större efterfrågan på varor och tjänster och fler företag, vilket bidrar till ökad tillväxt och större möjligheter att finansiera välfärden. Att hälften av inflyttarna till Stockholm är mellan 22 och 33 år ger positiva effekter för kompetensförsörjningen och för matchningen på arbetsmarknaden. Inflyttningen av unga förklarar också stadens förhållandevis gynnsamma demografiska utveckling. Vi kan förvänta oss en fortsatt inflyttning av unga människor till storstäder och regionala centra. De äldres andel av befolkningen ökar i hela landet, men i mindre utsträckning i dessa inflyttningsregioner. 7 Stadens ambition är att främja en fortsatt befolkningsökning. Utgångspunkten är att den utgör en grundläggande förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling och ökad välfärd. En tät stad har också bäst miljömässiga förutsättningar. När bostäder och arbetsplatser byggs tätt kan värdefull natur sparas och transportbehoven minskas, samtidigt som det skapas förutsättningar för innovativa miljöer. Stockholmarna behöver bo tätare Den stora befolkningsökningen ger nya förutsättningar för boende i staden. I dag finns ungefär lägenheter i flerbostadshus och cirka småhus i Stockholms stad. Nästan hälften av flerbostadshusen finns i innerstadsstadsdelarna, trots att dessa till ytan bara utgör cirka en femtedel av Stockholms stad total landyta. Småhusens andel i innerstaden är försumbar. 7) Framtidskommissionen Försörjningskvoten i olika delar av Sverige, Anderstig,

14 Boendetätheten i olika delar av staden varierar i dag. Som framgår av följande tabell är befolkningstätheten i Stockholms innerstad i genomsnitt mellan och nästan invånare per km 2. I vissa enskilda kvarter ännu högre, över invånare per km 2. I förorterna däremot är befolkningstätheten överlag på mellan tre och fyratusen invånare per km 2. Innerstaden har alltså en boendetäthet som är ungefär fyra gånger så hög som i huvuddelen av förorterna. Men statistik visar samtidigt att de boende i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen är mest trångbodda, medan invånarna i norra innerstaden och Bromma är minst trångbodda.»innerstaden har alltså en boendetäthet som är ungefär fyra gånger så hög som i huvud delen av förorternaäven om vi uppfyller de högt ställda mål sättningarna om bostads byggandet under kommande decennier, behöver vi bo tätare«befolkningstäthet i vissa områden i staden Innerstaden Kungsholmen Södermalm Vasastan Söderort, stadsdelsområden Enskede-Årsta Vantör Farsta Hägersten Linjeholmen Skärholmen Skarpnäck (exkl Flaten, Skrubba) Västerort, stadsdelsområden Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Folkmängd per km2 Folkmängd per km2 Folkmängd per km2 Den starka befolkningsökningen innebär att även om vi uppfyller de högt ställda målsättningarna om bostadsbyggandet under kommande decennier, behöver vi bo tätare. I början av 1900-talet bodde fem personer i varje lägenhet, ett antal som gradvis sjunkit till som lägst 1,8 personer per lägenhet runt år Av följande diagram framgår boendetätheten åren Den visar att boendetätheten i staden just nu är låg, sett ur ett lite längre historiskt perspektiv. Fram till år 2010 bygger diagrammet på historiska data. För kommande år har aktuell prognos för befolkningen lagts samman med målet om nya bostäder. 14

15 År 2030 kommer vi att bo ungefär lika trångt som under början av 1970-talet. Det kan möjligen anses rimligt eftersom det var en bit in på 1970-talet som trycket minskade på bostadsmarknaden efter de tidigare decenniernas extrema bostadsbrist. Men det finns skäl att överväga var och hur nya bostäder byggs och hur befintligt bostadsbestånd utnyttjas. Bostäderna har blivit större Ser man historiskt på lägenhetsbeståndet har detta förändrats avseende rumsstorlek. Under första halvan av 1900-talet var hälften av bostadsbeståndet enrummare, i dag är en fjärdedel av bostäderna enrummare. I stället har de stora lägenheternas andel ökat.»stockholm har en stark tillväxt som arbetsmarknadsregion«många större lägenheter kan upplevas som bättre boendekvalitet med mer utrymme, men det ger också svårigheter för dem som efterfrågar en mindre bostad, till exempel studenter och små hushåll. Ensamhushållens andel anses vara hög i Stockholm. De har ökat kraftigt under de senaste decennierna och uppskattats till över 50 procent i Stockholmsregionen. Utbildning blir allt viktigare Stockholm har en stark tillväxt som arbetsmarknadsregion. En stor andel av jobben finns inom tjänstesektorn och i kunskapsintensiva branscher, som informations- och kommunikationsteknik och bioteknik. Andelen okvalificerade jobb har kontinuerligt minskat. Detta är i grunden en positiv strukturomvandling som stärker Stockholms och Sveriges internationella konkurrenskraft. Men det är också en utveckling som lett till att kraven på utbildning skärpts. Utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb i Stockholmsregionen och allt fler arbeten kräver dessutom högskolekompetens. Eleverna i Stockholms skolor presterar bättre än genomsnittet för riket. Men skillnaderna inom staden är stora. Att minska andelen elever som inte klarar av grund- och gymnasieskolan är en av de viktigaste åtgärderna för att skapa mer likvärdiga möjligheter till karriär och utbildning.»utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb i Stockholmsregionen och allt fler arbeten kräver dessutom högskolekompetens«15

16 »I Sverige växer endast arbetsmarknadsregioner som har mer än sextiotusen invånare, medan övriga minskar«stora arbetsmarknadsregioner växer I Sverige växer endast arbetsmarknadsregioner som har mer än sextiotusen invånare, medan övriga minskar (se diagram). De få mindre regioner som ändå växer drar antingen nytta av gränshandel, exempelvis Strömstad, eller har en specifik näring i regionen, till exempel Älmhult. Sett till Sveriges storstadsregioner uppgår Malmös respektive Göteborgs arbetsmarknadsområden till drygt en miljon invånare vardera och har haft en tillväxt på procent under perioden Stockholm arbetsmarknadsregion med cirka 2,5 miljoner invånare har dessa år haft en tillväxt på 14 procent. Källa: SCB, egen bearbetning Stockholm, Göteborg och Malmö har inte tagits med i diagrammet eftersom deras storlek förrycker diagrammets proportioner i övrigt.»områden med blandade funktioner är mer hållbara, såväl ekologisk och socialt som ekonomiskt«arbetstillfällen sprider sig I Stockholms stad liksom i hela regionen finns det en brist på varierade bostadsområden. Det är stora skillnader mellan stadens olika delar i hur hushållen och bostadsbeståndet är sammansatta och arbetsplatserna är oftast koncentrade till vissa delar av staden. Områden med blandade funktioner är mer hållbara, såväl ekologisk och socialt som ekonomiskt. Att områden är befolkade vid många olika tider på dygnet gör dem tryggare och mer levande. Därför är det viktigt att det finns arbetsplatser där människor bor. Staden kan påverka Som en av landets största arbetsgivare kan Stockholms stad vara med och påverka vilka arbeten som finns att få i de olika stadsdelarna. Även om många arbetstillfällen inom främst utbildning och omsorg är spridda över staden finns en mycket hög koncentration av arbetstillfällen på centralt belägna förvaltningar och bolag. Under våren 2013 har kommunstyrelsen beslutat om inriktningen att flytta ett flertal kommunala förvaltningar och bolag till ytterstaden. Sammanlagt föreslås arbetsplatser flyttas från innerstaden till Tensta, Rinkeby, Rågsved, Farsta, Skarpnäck, Skärholmen, Husby och Ulvsunda. Dessutom väntas ytterligare förvaltningar med medarbetare som nu finns på centrala Kungsholmen att flytta till Globenområdet inom några år. Nya arbetsplatser i dessa områden väntas skapa förutsättningar för det befintliga företagandet att utvecklas samtidigt som tryggheten och attraktiviteten i dessa områden stärks. Avsikten är att locka andra aktörer att också lokalisera verksamhet i ytterstaden, såväl statliga myndigheter som privata företag. 16

17 Resurshushållning för en ekonomi i balans Staden står inför nya utmaningar kring miljö och klimat, befolkningsförändringar och en snabb utveckling i stadsdelarna. För att möta dessa utmaningar och till följd av ökade investeringsbehov med krav på hållbara lösningar kommer kommunens utgifter att öka. Därför krävs effektiviseringar för att nå ekonomisk hållbarhet. Den kommunalt finansierade verksamheten är i stor utsträckning dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Det som också påverkar verksamheten är befolkningens ålder och ekonomiska och sociala förutsättningar liksom kommunens ambitioner avseende investeringar och service till medborgarna. För en växande kommun som Stockholm är utmaningen att expandera den kommunalt finansierade verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Samtidigt behöver stora investeringar göras i bostäder och infrastruktur för att möta den växande befolkningen. Staden har fattat beslut om att det ska byggas nya bostäder mellan 2010 och Dessutom ska staden behålla sin tätposition i miljö- och klimatarbetet. För att hantera dessa skilda utmaningar har en prognos gjorts med en beräkning av stadens kostnader och intäkter samt investeringar fram till år Utgångspunkten i denna beräkning är kommunens befolkningsprognos, verksamheternas nettokostnader och den investeringsvolym som beslutats i budget. Kostnaderna för dessa ställs mot en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, avgifter, statsbidrag och utjämning samt finansiella poster.»staden har fattat beslut om att det ska byggas nya bostäder mellan 2010 och 2030«Befolkningen påverkar intäkterna Stadens intäkter och kostnader påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen med dess svängningar i ålderskullarnas storlek. Stadens verksamhet finansieras i huvudsak av skatteintäkter från invånarnas inkomster och fastigheter samt stadens finansiella intäkter. Den stora intäktsposten är skatteintäkterna som varierar med befolkningens inkomst och storlek. Dessa faktorer är en spegling av den ekonomiska tillväxten. Under de senaste decennierna har bruttoregionalprodukten, BRP, växt med 5,2 procent årligen i genomsnitt i Stockholms län (löpande priser). Beräkningarna som görs i rapporten förutsätter en fortsatt god tillväxt i såväl Stockholm som i resten av riket. Ökande avgifter till utjämningen Men stadens ekonomi påverkas inte bara av inkomsterna från stadens egen befolkning. Hur befolkningssammansättningen i riket förändras har också en stor betydelse för stadens resultat. Alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. Men eftersom det 17

18 »Stockholms stad har en betydligt högre tillväxt av barn, unga och invånare i arbetsför ålder än vad riket har i stort«finns stora skillnader i förutsättningar finns ett system för kommunalekonomisk utjämning där skillnader i strukturella förutsättningar mellan kommunerna ska utjämnas. Det medför att vad som händer i hela riket har en stor betydelse för stadens förutsättningar. För kommunens skatteintäkter är utvecklingen av det egna skatteunderlaget (invånarnas inkomster) av underordnad betydelse vad som händer i riket avgör. Avvikelser mot utvecklingen i riket justeras i hög grad i inkomstutjämningen. Stadens avgift till inkomstutjämningen väntas komma att ständigt öka kommande decennier eftersom inkomsterna för Stockholms stads arbetsföra befolkning ökar snabbare än för rikets befolkning. Stadens bidrag till kostnadsutjämningen varierar kraftigt över tiden och det är stadens demografiska utveckling i relation till rikets som påverkar utfallet i kostnadsutjämningen. Som framgår av följande diagram har Stockholms stad en betydligt högre tillväxt av barn, unga och invånare i arbetsför ålder än vad riket har i stort. Källa: SCB, Sweco»Staden kommer att betala alltmer till de kommunala utjämningssystemen«ökningstakten i äldre åldersgrupper kommer över tid att vara ganska lika mellan staden och riket. Detta medför en utveckling där staden kommer att betala alltmer till de kommunala utjämningssystemen. Under de närmaste kommande åren väntas det bidrag staden i dag får från kostnadsutjämningen minska alltmer, för att i stället bli en avgift att betala. Denna avgift väntas dessutom bli allt större under 2020-talet. Det beror i huvudsak på att övriga riket har en snabbare åldrande befolkning än vad staden har. Under år 2013 kommer regeringen att fatta beslut om förändringar i utjämningen. Utfallet för staden kommer att bli sämre med de nya förslagen jämfört med nuvarande regler. Hänsyn har i beräkningarna tagits till dessa förändringar. Stadens kostnader för äldreomsorg ökar till år 2030 När det gäller stadens egna nettokostnader för verksamheten antas i beräkningarna att äldreomsorgen kommer att stå för en allt större andel av de totala verksamhetskostnaderna år 2030, jämfört med i dag. Kostnaderna för grundskolan ökar kraftigt i början av prognosperioden fram till ungefär år 2020, för att sedan öka i en betydligt svagare takt. Istället sker en kostnadsökning inom gymnasieskolan. Utvecklingen för äldreomsorgen har ett annat mönster där 18

19 kostnaderna antas vara relativt stabila fram till början på 2020-talet och eventuellt även kunna minska något, för att därefter börja öka i en snabbare takt än övriga verksamheter. Förskolans andel, som är den tredje största verksamheten i dag, antas minska något under hela perioden. Staden en stor arbetsgivare Eftersom staden är en stor beställare och arbetsgivare på en stor och sammanhängande arbetsmarknad, kan man utgå ifrån att löneutvecklingen för den verksamhet som staden finansierar generellt följer arbetsmarknadens utveckling. Det som kan ge stora skillnader i en framskrivning av stadens ekonomi på lång sikt är hur lönerna kan komma att utvecklas. Två scenarier för löneutvecklingen har därför beräknats för dem som arbetar i kommunalt finansierad sektor. I ett högre scenario beräknas lönerna öka med mellan 3,2 3,5 procent per år fram till år 2020 och därefter med 3,6 procent per år, vilket bygger på bedömningar från Konjunkturinstitutet (KI) för hela arbetsmarknaden. 8 I detta scenario förutsätts den kommunala sektorn ha samma löneutveckling som arbetsmarknaden i övrigt. I ett lägre scenario beräknas att den kommunala sektorn fortsätter att ha något lägre löneökningar än den övriga arbetsmarknaden, cirka två tiondelar lägre per år, vilket hittills varit fallet. Trolig löneökning Vilket scenario avseende löneökningar som är mest troligt är svårt att förutse. Det högre scenariot innebär att nuvarande utveckling bryts, eftersom kommunal sektor tidigare legat på en lägre nivå än arbetsmarknaden i övrigt. Åren , under peri oden för det senaste industriavtalet 9, ökade lönerna i kommunal sektor med 57 procent och på arbetsmarknaden i stort med 62 procent. Men varken KI eller Sveriges kommuner och landsting, SKL, ser några skäl för att detta håller i sig. Det finns tvärtom flera skäl för en ökad press uppåt på lönerna inom kommunal sektor, till exempel brist på arbetskraft inom olika områden som till exempel lärare, samt att efterfrågan på alltmer specialiserade tjänster inom samhällsservice kan komma att kräva en alltmer välutbildad arbetskraft inom kommunalt finansierade verksamheter. Sedan 2009 har löneökningarna i kommunal sektor generellt varit högre i förhållande till övriga arbetsmarknaden än vad som tidigare varit fallet. Vidare är effekterna av det nya industriavtalet svårbedömda för arbetsmarknaden i sin helhet. I beräkningarna av stadens framtida ekonomi antas vidare att kostnader för hyror ökar med 2,5 procent per år för all verksamhet. Det är en generalisering som baseras på tidigare erfarenheter. I takt med att staden växer och det blir mer konkurrens om utrymmet kan man tänka sig att det kan uppstå en prispress uppåt på hyrorna generellt i Stockholm, vilket även påverkar stadens egna verksamheter. Kostnader utöver löner och hyror beräknas öka med den allmänna prisnivån.»staden är en stor beställare och arbetsgivare på en stor och sammanhängande arbetsmarknaddet som kan ge stora skillnader i en framskrivning av stadens ekonomi på lång sikt är hur lönerna kan komma att utvecklas«8) Sveriges ekonomi, Ett långsiktsscenario fram till år 2035, Konjunkturinstitutet mars 2012, Lönebildningsrapport ) Industriavtalet är ett samarbetsavtal i Sverige mellan facken och arbetsgivarna inom industrin vilket fått stor betydelse för avtalsrörelserna och har påverkat situationen även inom andra sektorer. 19

20 Antaganden i beräkningarna: Verksamheternas nettokostnader och finansieringen blir tillsammans stadens resultat. Följande antaganden har gjorts: Årlig lönekostnadsökning: Ett högre alternativ med 3,2 3,5 procent per år fram till år 2020 och därefter med 3,6 procent per år. Ett lägre alternativ som är cirka två tiondelar lägre per år Årlig hyresökning (lokalkostnader) med 2,5 procent Årlig inflationstakt på 2,0 procent Statsbidraget är delvis prisjusterat Kostnadsutjämningen och verksamheternas nettokostnader skrivs fram med demografiska förändringar och prisförändringar Stockholms stad använder egen befolkningsprognos 2012 Skatteunderlagsprognosen baseras på SKL:s prognos. Den årliga procentuella ökningen varierar runt fyra procent Fastighetsavgiften antas öka med konsumentprisindex Skattesatsen antas vara oförändrad under prognosperioden Utdelningen från stadens bolag väntas vara 600 mkr/år till och med år 2022, därefter 350 mkr/ år Investeringar: Kostnaderna för en bostadsinvestering beräknas för stadens del till mellan och kronor. (I detta ingår inte byggherrens kostnader för att bygga själva huset) För bostäder varje år innebär det en total investeringsvolym om ca 2,5 2,8 miljarder kronor per år för bostadsexploateringar och en total investeringsnivå på lång sikt som inte överstiger 4 miljarder kronor för stadens nämnder. De totala inkomsterna (inkl försäljningsintäkter) bör uppgå till cirka hälften av de samlade investeringsutgifterna. Räntenivån beräknas vara kvar på nuvarande nivå. Strama tyglar ger kontroll Utifrån de redovisade antagandena om stadens framtida verksamheter och dess intäkter och kostnader samt investeringar har resultatet för stadens verksamheter beräknats. Resultatet av dessa beräkningar framgår av följande diagram. Eftersom det finns en osäkerhet kring denna typ av bedömningar redovisas olika alternativ. Den orange linjen visar stadens beräknade resultat fram till år 2030 för stadens verksamheter med samma ambitionsnivåer i verksamheten som i dag. Investeringarna beräknas rymma exploateringskostnader i nivå med nya bostäder i kombination med mycket höga lönsamhetskrav. (Mer om investeringar i kommande avsnitt) I detta alternativ väntas lönekostnaderna för stadens anställda ligga i nivå med den övriga arbetsmarknaden. 10 Resultatet blir en kraftigt negativ utveckling (orange linje). Den ljusblå linjen visar stadens resultat med ett lägre lönekostnadsalternativ. I detta alternativ har lönekostnaderna för stadens anställda beräknats ligga på en nivå där löneökningarna för hela den kommunala sektorn är något lägre än den övriga arbetsmarknaden (cirka två tiondelar), vilket hittills varit fallet. Övriga antaganden är oförändrade. Resultatet är dock fortfarande negativt. För att uppnå balans i stadens ekonomi, vilket dels är ett lagkrav och dels en förutsättning för en hållbar ekonomi, har ett effektivitetskrav lagts till i ett tredje alternativ (röda linjen) som motsvarar 0,8 1 procent per år i den löpande verksamheten. Då når staden balans i sin ekonomi. För att ge en uppfattning om vad det innebär så motsvarar det exempelvis en långsiktig besparing på ungefär miljoner kronor per år för de flesta stadsdelsnämnderna i staden, vilka har hand om bland andra förskola, omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Skolans verksamheter skulle långsiktigt behöva minska sina kostnader med miljoner kronor per år. Dessa belopp med uppskattade kostnadsminskningar utgår från en nivå där kompensation för ökad volym och låneutveckling har getts. Sammanfattningsvis framgår hur viktigt det är att verksamheternas löpande kostnader ständigt hålls i mycket strama tyglar, i synnerhet lönekostnaderna i kraft av sin storlek. Detta trots att staden har en god ekonomi, vilket ibland kan synas motsägelsefullt. Men utan ständiga effektiviseringar kommer staden till slut att hamna i ett betydligt sämre ekonomiskt läge. Därutöver behövs ytterligare effektiviseringar och tydliga prioriteringar för att finansiera eventuella ambitionshöjningar. 10) Enligt Konjunkturinstitutets bedömningar lönerna öka med mellan 3,2 3,5 procent per år fram till år 2020 och därefter med 3,6 procent per år. 20

Framtidsseminarium 2013

Framtidsseminarium 2013 Framtidsseminarium 2013 Varmt välkomna till Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm Framtidsseminarium 2013 Eva Krutmeijer Moderator #framtidstockholm Framtidsseminarium 2013 Stadens framtida ambitioner

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040 BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 214-24 RAPPORT 214-6-24 FÖRORD : Sweco Strategy har på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor utarbetat befolkningsscenarier för perioden 214-24. Huvudscenariet

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort

Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort Maria Pleiborn 2013-11-01 Martinskolan i Hökarängen Martinskolan är en waldorfskola som ligger i Hökarängen söder om Söder i Stockholm.

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Befolknings prognos för Göteborg

Befolknings prognos för Göteborg Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings prognos för Göteborg PR 2016 - Kommunprognos för åren 2016-2025 Befolkningsprognos Göteborg 2016-2020 Göteborgs stad publicerar varje år befolkningsprognoser

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen PM 2012: RVI (Dnr 303-172/2012) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2012-2015 med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Långsiktig finansiell analys

Långsiktig finansiell analys www.pwc.com/se Långsiktig finansiell analys Klarar din kommun att finansiera framtidens välfärd? KOMMEK 2014 Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 2 Ursprunget i megatrender Shift in global

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

OPTIMASS. Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor. Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.

OPTIMASS. Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor. Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm. OPTIMASS Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor 2013-09-20 The Capital of Scandinavia Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.se Två aspekter Översiktligt

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Stora städers strategier för att möta framtida kapacitetsutmaningar en balansakt med många intressenter

Stora städers strategier för att möta framtida kapacitetsutmaningar en balansakt med många intressenter Stora städers strategier för att möta framtida kapacitetsutmaningar en balansakt med många intressenter Mikael Hellström och Ulf Ramberg KEFU och PUMAR Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet CKS kommundag

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer