AVVÄGNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1.4 Miljökonsekvenser om vindbruksplanen antas och förverkligas 6

Transkript

1 Samrådsupplaga

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING Syfte, mål och avgränsning Utgångspunkter för vindbruksplanens riktlinjer vindbruksplanens riktlinjer och restriktioner Miljökonsekvenser om vindbruksplanen antas och förverkligas 6 2 INLEDNING Rapportens innehåll och uppbyggnad Syfte och mål med vindbruksplanen Avgränsning Metodiskt upplägg för utarbetandet av vindbruksplanen Nationella, regionala och kommunala utbyggnadsmål för vindkraften Vindkraft i Västerviks kommun i dagsläget Vindk raft i Sverige; historik, nulägesbesk rivning och förväntad tek nik utveck ling 15 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD Kapitlets innehåll Allmänt om landskapet i Västervik kommun Vindförutsättningar Riksintresseområden för vindbruk Förutsättningar för anslutning av vindkraft till elnätet Förutsättningar för vägtransporter av vindkraftverk Motstående intressen och intressen som k räver samordning med vindk raften Visuella förutsättningar - Landskapsanalys 60 4 AVVÄGNINGAR Avvägningar med hänsyn till dialogprocessen Avvägningar med hänsyn till grannk ommunernas och länsstyrelsens synpunk ter 85 5 RIKTLINJER 86

3 3 5.1 Sammanfattad motivering till föreslagen omfattning och geografisk fördelning Områdesindelning avseende lämplighet för vindkraftutbyggnad 87 6 RESTRIKTIONER OCH FÖRESKRIFTER Allmänna föreskrifter för vindkraftsutbyggnad Skyddsavstånd till väg, järnväg, nationellt och regionalt kraftnät Radio- och tv-master Bullerpåverkan Skuggverkan Hinderbelysning Avstånd till kyrkobyggnader, fasta (synliga) fornlämningar etc Säkerhetsavstånd till vägar, järnvägar etc Säkerhets- och riskavstånd för nedfallande objekt Restriktioner med hänsyn till sjöfart, flyg, teletrafik och totalförsvar 93 7 REKOMMENDATIONER Rekommendationer angående landskapsanalys Rekommendationer angående dialog och samråd Rekommendationer angående grannsamverkan 98 8 INFORMATION ANGÅENDE PRÖVNING AV VINDKRAFTANLÄGGNI NGAR 99 9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV VINDBRUKSPLANEN Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Tänkbar miljöpåverkan Konsekvenser i förhållande till miljökvalitetsmål Konsekvenser utifrån olika utbyggnadsscenarier Uppföljning & Övervakning Icke-teknisk sammanfattning AV MKB:n Litteraturlista 119 Denna Vindbruksplan för Västerviks kommun har tagits fram i samarbete mellan Västerviks kommun och konsulten Mellanrum AB. Mellanrum som har tagit fram planeringsförutsättningar, vissa analyser och förslag till avvägningar medan Västerviks kommun har gjort de avgörande analyserna och ställningstagandena.

4 4 1 SAM M ANFAT T NING 1.1 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING Syftet med att ta fram en vindbruksplan för Västerviks kommun är att undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen, att peka ut områden som är lämpliga för etablering av vindkraft samt att ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. I vindbruksplanen omfattas enbart vindkraft med en totalhöjd på över 20 meter. Vindbruksplanen omfattar vindkraft både på land och till havs. Då hela skärgården och en stor del av det öppna havet omfattas av riksintresse för obruten kust, vilket i princip omöjliggör vindkraftetableringar, ligger planens fokus på vindkraft på land. SYFTE OCH MÅL Ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och utnyttja vindenergin optimalt, Skydda andra värden och möjligheter i landskapet så att dessa inte påverkas negativt av vindkraften, Undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen, Utpeka områden olämpliga för etableringar av vindkraft, Ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas. 1.2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VINDBRUKSPLANENS RIKTLINJER Västerviks kommun vill bidra till ett hållbart samhälle, där miljövänlig energiproduktion med vindkraft är en viktig del. Samtidigt måste iakttas en försiktighet, så att inte vindkraftintresset hotar andra intressen, såsom landskapsbild, rekreation och turism. Attraktiviteten att bo och vistas i Västerviks kommun torde för de flesta handla om att ha nära till orörd natur; stora, öde skogar eller vacker skärgård med möjligheter till bad- och båtliv. I kommunen finns möjligheten att till ett överkomligt pris (i förhållande till i storstadsregionerna) bosätta sig i attraktiva lägen såsom nära kust eller sjöar, varför försiktighet måste visas i dessa lägen när det gäller vindkraftetableringar. Vindbruksplanen är avsedd att underlätta prövning enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. VINDBRUKSPLANENS FAKTAUNDERLAG en sammanställning av olika bevarandevärden och konkurrerande intressen en kommunövergripande landskapsanalys en analys av vindförutsättningar och förutsättningar för anslutning till elnätet dialog med kommuninnevånare och sakkunniga m.m. Sålunda har alla ytor i Västerviks kommun som hyser skyddade bevarandevärden eller hög känslighet, t ex områden med obruten kust, riksintresse för naturvård och friluftsliv, natura 2000, naturreservat och biotopskyddsområden, klassats som olämpliga för vindbruk. Områden med visuellt känslig landskapbild har klassats som övriga områden för vindkraft.till grund för den utbyggnadsnivå som anges i vindbruksplanen ligger även kommunens mål enligt Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun : Målet för planperioden är att producera lika mycket fossilbränslefri el som kommunkoncernen själv förbrukar, d v s 65 GWh/år. Här ska värmeunderlaget i Västerviks fjärrvärmenät om möjligt utnyttjas för kraftvärmeproduktion av el. Vid Stegeholmsverket finns möjlighet att producera el motsvarande ca 30 GWh/år. Resten kan produceras från vindkraft och småskalig vattenkraft. Därför ska kommunen uppmuntra

5 5 och underlätta för etablering av vindkraft och annan fossilbränslefri elproduktion. 35 GWh/år motsvarar ca 17 vindkraftverk á 1 MW:s effekt eller ca 7 verk á 2-3 MW. Vidare har fastslagits att: Västervik ska vara en fossilbränslefri kommun till år Den totala elkonsumtionen i kommunen ligger idag på ca 400GWh/år. Om man räknar bort de 30 GWh/år som Stegeholmsverket kan producera, skulle det betyda att 370GWh/år ska produceras på fossilbränslefritt sätt i kommunen till 2030, varav det är rimligt att tänka sig att vindkraft behöver stå för den allra största delen. 370 GWh/år motsvarar ca 176 verk à 1 MV, eller ca 70 verk à 2-3 MV. 1.3 VINDBRUKSPLANENS RIKTLINJER OCH RESTRIKTIONER Utifrån ovanstående mål, förutsättningar samt sammanvägning av olika intressen, har gjorts följande indelning av kommunen i olika lämplighetsklasser avseende vindkraftsetablering: Se vidare sidan 79. Markering Rubrik Olämpliga områden för vindkraft Generellt för lämplighetsklasserna gäller ordinarie prövning i gällande lagstiftning samt hänsynstaganden enligt en rad restriktioner enligt följande punkter. (Nedanstående skall beaktas i samtliga lägen i kommunen, d.v.s. oavsett lämplighetsklass.) Grupper om minst 3 verk är att föredra framför enstaka verk Avstånd mellan grupper bör inte understiga 3 km. Grupper bör ordnas utifrån det specifika landskapssammanhanget. Geometriska mönster kan underlätta hur man läser och uppfattar gruppens idé. De landskapskarakteristika som utmärker Västerviks kommun värnas bl a genom att de gränser, rum och riktningar som topografi, skogsvolymer och infrastruktur ger upphov till, följs. Grupper bör placeras i sin helhet inom ett och samma landskapsrum. Vid addering av nya verk till en befintlig grupp, skall de nya verken inordna sig i de befintliga verkens struktur. Om möjligt bör verk av samma storlek och typ väljas. Vindkraftverk inom en grupp bör vara lika; d v s vara av samma typ, ha samma höjd, samma färgsättning samt rotera åt samma håll. Färgsättning av vindkraftverk bör ske med försiktighet. Svagt gråtonade eller smutsvita kulörer är att föredra. Det är en fördel om vindkraftsaggregatets transformatorstation är placerad inne i turbin- eller tornhuset och inte som fristående enhet. Reklam på verken tillåts ej. Vindkraftverk som är beläget nära sjö som kalkas från flygplan, skall på begäran stängas av i samband med kalkning. Avstånd mellan bostadsbebyggelse och vindkraftverk skall vara sådant att följande ljudnivåer inte överskrids: Invid fasad på bostadshus: 40 db(a), vid arbetslokaler: 50 db(a), vid områden planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv: 35 db(a). Dessutom bör man, enligt rekommendationer från Naturvårdsverket, beakta risken med störningar från lågfrekvent ljud. Vid etablering bör eftersträvas att vindkraftverk inte placeras så att Boverkets riktvärde, om en faktisk skuggtid på max 8 timmar per år respektive beräknad skuggtid på 30 timmar per år eller 30 minuter faktisk skuggtid per dag, överskrids vid bostadsbebyggelse. Vindkraftverk bör inte visuellt konkurrera med fasta, synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement, exempelvis kyrkobyggnader och väderkvarnar. Ett rimligt skyddsavstånd till

6 6 kyrkobyggnader är 1000 meter. Lämpligt avstånd till fasta fornlämningar kan variera, beroende på fornlämningens art. Om de är framträdande eller betydande bör fornlämningarna omkring sig ha en påverkansfri zon. Skyddsavstånd till europavägar, riksvägar och primära länsvägar är minst 2 gånger rotordiametern. Minsta avstånd till järnväg är motsvarande verkets totalhöjd (inklusive rotor). Restriktioner med hänsyn till sjöfart, flyg, teletrafik och totalförsvar låter sig inte här närmare specificeras, varför berörda myndigheter får inkomma med synpunkter i samband med varje enskild bygglovsprövning/tillståndsprövning. Vindkraftverk som tjänat ut eller av annan anledning inte är i regelbundet bruk, skall monteras ned och bortfraktas av vindkraftverkets ägare, och platsen skall härefter återställs till ursprungligt skick och sändas till säkerhetsdeponi. Figur 1 Olämpliga områden (lila). 1.4 MILJÖKONSEKVENSER OM VINDBRUKSPLANEN ANTAS OCH FÖRVERKLIGAS En utbyggnad av vindkraften i Västerviks kommun ger upphov till såväl positiv som negativ miljöpåverkan. Den positiva påverkan utgörs främst av att vindkraften på ett förnyelsebart och miljövänligt sätt kan producera energi som kan ersätta energi producerad med fossila bränslen. Därmed kan vindkraften bidra till

7 7 att minska de utsläpp som orsakas av energisektorn, vilket i sin tur kan leda till bland annat minskad klimatpåverkan, renare luft samt friskare natur genom exempelvis minskad försurning och övergödning. Den negativa påverkan orsakas främst då de fysiska och upplevelsemässiga effekter som vindkraften kan orsaka inte tas i tillräckligt beaktande vid planeringen av en utbyggnad. Vindkraftetableringar innebär dock alltid ett ingrepp i landskapet vilket gör att det, trots stor visad hänsyn till alla viktiga faktorer vid en utbyggnad, tyvärr är omöjligt att helt undvika en negativ påverkan. Lokalt kan den negativa miljöpåverkan vara mer påtaglig än den positiva, eftersom den positiva miljöpåverkan till största delen är en del i ett större regionalt och globalt sammanhang. Eftersom denna vindbruksplan endast är just en plan, som på ett översiktligt sätt stakar ut riktlinjer för framtiden, är det svårt att exakt förutse vilka miljökonsekvenser som blir följen av att planen antas. Påverkan på miljön kan dock diskuteras utifrån ett antal alternativa antaganden, scenarier, för framtiden. I det följande diskuteras vindbruksplanens miljökonsekvenser utifrån två olika scenarier: SCENARIO 1 Detta scenario innebär en full utbyggnad av vindkraft i alla områden som klassats som lämpliga för vindkraftsetableringar, d v s en full utbyggnad A-områdena. Detta innebär att ca 180 stora vindkraftverk byggs till Den totala elproduktionen blir här ca 2 ggr dagens elförbrukning i Västerviks kommun och totalt skulle alltså verken enligt detta scenario väsentligt kunna minska skadliga utsläpp från mindre miljövänliga energikällor. I vissa områden ryms dock endast mindre anläggningar och vindförutsättningarna är bitvis mindre goda, vilket betyder att verk i dessa områden bidrar med en relativt liten elproduktion i förhållande till sitt antal. På grund av att scenariot innebär en relativt stor utbyggnad finns risk för negativ miljöpåverkan på landskapet, både fysiskt och upplevelsemässigt. SCENARIO 2 Detta scenario innebär en full utbyggnad av vindkraft i alla områden som inte klassats som olämpliga för vindkraftsetableringar, d v s en full utbyggnad A-områdena och C-områdena. innebär att ca 240 stora vindkraftverk byggs till Den totala elproduktionen blir här ca 2,7 ggr dagens elförbrukning i Västerviks kommun och totalt skulle alltså verken enligt detta scenario väsentligt kunna minska skadliga utsläpp från mindre miljövänliga energikällor. I vissa området är det dock sämre vindförutsättningar, vilket betyder att verken i dessa bidrar med en relativt liten elproduktion i förhållande till sitt antal. Etableringar i vissa ytor kan dessutom endast bestå av ett fåtal verk, vilket betyder att de påverkar sin omgivning ganska mycket i relation till den energiproduktion de bidrar med. Totalt skulle verken enligt detta scenario emellertid väsentligt kunna minska de utsläpp som orsakas till följd av kommunens energiförbrukning. På grund av att scenariot innebär en stor utbyggnad finns det dock risk för en negativ miljöpåverkan på landskapet, både fysiskt och upplevelsemässigt. NOLLALTERNATIV Nollalternativet speglar den utveckling som kan tänkas ske om vindbruksplanen inte antas, det vill säga om vindkraftsutbyggnaden fortsätter att ske utan en övergripande strategi för hela kommunen. Energiproduktionen i nollalternativet kan antas bli ungefär lika stor som i övriga scenarier på grund av att intresset för att bygga vindkraftverk är stort men utbyggnaden inte sker på ett effektivt sätt. Det finns en betydande risk för att nollalternativet innebär en stor negativ miljöpåverkan på landskapet både fysiskt och upplevelsemässigt, bl a eftersom etableringar kan riskera att komma till stånd även i känsliga miljöer, t ex i skärgården. Nollalternativet torde sammantaget ge den klart största negativa miljöpåverkan i relation till mängden producerad el, jämfört med övriga scenarier.

8 8 2 INLEDNING 2.1 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH UPPBYGGNAD Inledningen, kapitel (2), ger en bakgrund till vindbruksplanen och vad dess syfte är. I detta kapitel redogörs också för de nationella, regionala och kommunala mål som finns rörande vindkraft och förnyelsebar energi, liksom nuläget och förväntade trender på vindkraftsområdet. Syftet med kapitel (3) Förutsättningar för vindkraftsutbyggnad, är att redovisa olika intressen och värden som finns i landskapet och som är viktiga att ta hänsyn till i planering av vindkraft. Här beskrivs vindförutsättningar, landskapets struktur, dess historia, hur landskapet används av oss människor samt värdefulla natur- och kulturmiljöer. Restriktioner som rör direkt påverkan på människor av vindkraft t.ex. buller och skuggpåverkan behandlas först i kapitel 5. Vår upplevelse av vindkraften är alltid subjektiv men oavsett åsikt är det möjligt att åskådliggöra vindkraftens effekter på landskapet. Därför görs i detta kapitel en ingående landskapsanalys där olika landskapskaraktärer identifieras. Utifrån dessa landskapskaraktärer bedöms sedan landskapets visuella tålighet för vindkraftsetableringar. Efter att förutsättningarna redovisats i kapitel 2 beskrivs i kapitel (4) Avvägningar hur dessa förutsättningar kan viktas mot varandra och mot intresset vindkraft. I detta kapitel förs det också resonemang kring vilken utbyggnadsnivå och vilka utbyggnadsprinciper som kan vara rimliga för Västerviks kommun. I detta kapitel redovisas även de synpunkter som framkommit under församråd. I femte kapitlet (5) redovisas och motiveras de områden som bedömts som lämpliga, övriga och olämpliga för vindkraft. I kapitlet Restriktioner (6) redogörs för de restriktioner som ska följas då vindkraftverksetableringar planeras, så att hänsyn tas till de boende i kommunen men också till speciella byggnader samt infrastruktur och intressen så som sjöfart, flyg, teletrafik och totalförsvaret. I kapitel (7) lämnas rekommendationer till den som avser att ansöka om att få etablera vindkraft inom Västerviks kommun. Vidare ger kapitlet råd angående det viktiga arbetet med förankringsprocessen i samband med enskilda vindkraftsetableringar. Här redovisas alltså olika verktyg som kan vara bra att använda sig av som exploatör, t.ex. att göra en landskapsanalys samt ha dialog och samråd med dem som berörs av projektet. I kapitel (8) lämnas allmän information som rör prövningar av vindkraftanläggningar enligt Miljöbalken respektive Plan- och bygglagen. Kapitel (9) är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av förslaget till vindbruksplan för Västerviks kommun. Här redovisas de positiva och negativa effekter på miljön som planförslaget kan medföra om det antas. 2.2 SYFTE OCH MÅL MED VINDBRUKSPLANEN Syftet med att ta fram en vindbruksplan för Västerviks kommun är att undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen samt att ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas.

9 9 Vindbruksplanen är avsedd att underlätta hanteringen av vindkraftsärenden. Riktlinjerna gör det möjligt för vindintressenter att i första hand söka sig till områden där en etablering skulle innebära så få negativa konsekvenser som möjligt och på så sätt underlättas handläggningsarbetet. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, vilket betyder att vindkraftsetablering är ett ämne som kommunen valt att fördjupa sig i, med avsikten att närmare beskriva vad kommunen har för framtida mål och visioner. Syftet med detta tillägg är att underlätta för dem som kommer att vilja etablera vindkraftverk i Västerviks kommun och att skapa underlag för att det görs på ett bra och genomtänkt sätt. VIKTNING MELLAN OLIKA INTRESSEN En viktig målsättning är att se till att ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och att göra detta på ett sätt så att vindenergin i kommunen utnyttjas optimalt. Viktigt är också att bruket av vinden som energiresurs inte medför att andra värden och möjligheter påverkas negativt. Vindbruksplanen ska alltså bidra till en god hushållning med såväl vindenergin som med andra resurser. En avvägning måste därför göras gentemot andra intressen i landskapet, som t ex samhällsbyggnad, luftfart, bevarandeintressen, boende, friluftsintressen och turism. LANDSKAPSANALYS Den vindkraft som etableras ska så långt som möjligt uppfattas som ett naturligt inslag i harmoni med landskapet, syftande till att förse kommunen med miljövänlig energi. Sambandet mellan väl synliga vindkraftverk och en negativ eller positiv upplevelse kan dock inte beskrivas på ett objektivt sätt. Upplevelsen av vindkraften är alltid subjektiv. Däremot är det möjligt att åskådliggöra vindkraftens effekter på landskapet. Därför görs i detta arbete en ingående landskapsanalys. DIALOG Möjligheten att en vindkraftsetablering uppfattas som något logiskt och positivt, snarare än något främmande och störande, påverkas mycket av dialogen med dem som bor och verkar i landskapet. Därför har under framtagandet av vindbruksplanen förts samrådsdiskussioner med kommunens invånare, liksom med intresseföreningar, markägare, grannkommuner och andra som har synpunkter på hur och var vindkraftutbyggnad kan ske. 2.3 AVGRÄNSNING ÖVERGRIPANDE SYFTE Ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och utnyttja vindenergin optimalt och samtidigt Skydda andra värden och möjligheter i landskapet så att dessa inte påverkas negativt av vindkraften KONKRETA MÅL Undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen Utpeka områden med goda förutsättningar för vindkraft Ge riktlinjer för hur etableringen kan utformas TYP AV VINDKRAFTVERK När det i vindbruksplanen talas om vindkraftverk, omfattas enbart vindkraft med en totalhöjd på över 20 meter. Mindre verk än så, ofta kallade gårdsverk, har generellt en så pass begränsad påverkan på sin omgivning att de faller utanför det som vindbruksplanen diskuterar. Verk under 20 meters totalhöjd har sålunda möjlighet att erhålla bygglov oavsett vilken av vindbruksplanens lämplighetsklasser en ansökan ligger inom i de fall dessa verk är bygglovspliktiga. Är de inte placerade nära gräns, monterade på en byggnad eller har en vindturbin med en diameter över 3 m är dessa verk bara anmälningspliktiga och inte bygglovspliktiga.

10 10 FOKUS PÅ VINDKRAFT PÅ LAND Vindbruksplanen omfattar vindkraft både på land och till havs. Då hela skärgården och en stor del av det öppna havet omfattas av riksintresse för obruten kust, vilket i princip omöjliggör vindkraftetableringar (se avsnitt 2.7.6), ligger fokus dock på vindkraft på land. Både land- och havsområden omfattas dock i den lämplighetsindelning avseende vindkraftetableringar som görs i kapitel 5 och METODISKT UPPLÄGG FÖR UTARBETANDET AV VINDBRUKSPLANEN Hur en utbyggnad av vindkraften ska ske i en kommun är ofta en komplex, ibland t o m kontroversiell, fråga. Utgångspunkter i framtagande av vindbruksplanen har därför varit att under hela arbetet förankra såväl analys som resultat såväl bland olika förvaltningar som hos olika politiska partier och, inte minst, ute bland de invånare som kommer att leva och verka bland de vindkraftanläggningar som uppförs. För att undvika konflikter och en mängd revideringar i slutfasen är det viktigt att upprätthålla en öppen dialog under hela processen. Underlaget till vindbruksplanen har utförts av konsulten Mellanrum AB. Därefter har en arbetsgrupp från kommunen, bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, enheten för samhällsbyggnad, (planarkitekter) samt Miljö- och byggnadskontoret arbetat vidare. Deltagande tjänstemän har varit: Emma Oscarsson, planchef, KLK Helén Karlsson, planarkitekt, KLK Ulla-Britta Stävmark Andersson, stadsarkitekt, KLK Gun Lindberg, hållbarhetsstrateg, KLK Bernt Jonsson, miljöchef, MBK Erik Andersson, KLK Markus Fridell, KLK Caroline Persson, MBK Elin Svensson, MBK Rickard Wester, VMEAB Anders Strömbäck, Kultur- och fritid Mikael Nyman, KLK Marita Eriksson, MBK Stina Porsgaard, Turistbyrån Roger Landelius, Räddningstjänsten Styrgrupp under första delen av arbetet har varit en grupp chefer och politiker från kommunstyrelsens presidie samt miljö- och byggnadsnämndens presidie. Styrgruppen har vidare inkluderat Västerviks kommuns kommundirektör för samhällsutveckling samt Västerviks miljö- och byggnadschef.

11 11 Deltagande i styrgruppen har varit: Carl-Magnus Mårheden, kommundirektör samhällsutveckling, KLK Mariann Teurnell Söderlund, miljö- och byggnadschef, MBK Harald Hjalmarsson, ks presidie Mats Hugosson, ks presidie Thomas Kronståhl, ks presidie Ingvar Ahlstöm, mbn presidie Thomas Svensson, mbn presidie Waldemar Koch, mbn presidie I ett senare skede så har kommunstyrelsen varit styrgrupp. Detta har gällt för alla tematiska tillägg till översiktsplanen. Kommuninvånarna har i skrivande stund i två skeden av arbetsprocessen givits möjlighet att involvera sig i arbetet. Detta har skett dels i skedet då konsulten färdigställt en preliminär övergripande landskapsanalys med inledande tålighetsbedömningar. I detta skede har kommuninvånarna bjudits in till ett seminarium där målsättningar, krav, restriktioner och förutsättningar för vindkraftens utbyggnad i kommunen presenteras och diskuteras. Detta seminarium har i ett senare skede följts upp av en workshop där landskapsanalysens värderingsgrunder och tålighetsbedömningar, samt preliminära lämplighetsbedömningar för olika områden direkt kan påverkas av den deltagande allmänheten. För att ytterligare kommunicera utåt hur arbetet med vindbruksplanen fortskridit har en hemsida kopplats till projektet. På hemsidan har presenterats allmän information om projektet samt presentationer och minnesanteckningar från samrådsmötena. På hemsidan har även givits möjlighet för den som vill ta ställning till några generella frågeställningar om hur eventuella vindkraftsetableringar bäst bör placeras i de olika landskapskaraktärer som finns i kommunen. Som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan så kommer Vindbruksplanen att följa med resten av översiktsplanen på samråd och utställning enligt Plan- och bygglagen. Myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten har då ytterligare möjligheter att lämna synpunkter. ARBETET HAR HAFT FÖLJANDE UPPLÄGG 1. Inledande styrgruppsmöte, där konsulten har givit en kort information om vindkraftplaneringens förutsättningar och sedan diskuterat vad syftet är med framtagandet av en vindbruksplan samt hur detta arbete ska bedrivas. 2. En landskapsinventering har genomförts med efterföljande övergripande landskapsbildsanalys, inklusive visuell tålighetsbedömning för olika delar av kommunen. Denna del har inneburit en renodlad visuell analys. 3. En inventering har genomförts av formella begränsningar, restriktioner och intressen som inverkar på en utbyggnad av vindkraften: Vindförutsättningar Begränsningar med hänsyn till boende Begränsningar med hänsyn till riksintressen, värdefulla kultur- och naturmiljöer Begränsningar med hänsyn till andra, i ÖP angivna, planeringsmål

12 12 Restriktioner med hänsyn till luftfart och försvar Analys av nätkapaciteten och nätanslutningsmöjligheterna Begränsningar med hänsyn till angränsande kommuners planer Andra formella intressen 4. En inventering av hur landskapet används. Detta har skett genom följande moment: Inventering/analys av hur landskapet används (boende, näringsverksamhet, friluftsliv, turism), infrastruktur) Kartläggning av intressegrupper inför seminarium Genomförande av ett seminarium för allmänheten och lokala intresseföreningar. 5. En avstämning av arbetsmaterialet har gjorts med allmänheten. Detta har dels gjorts i form av en workshop för allmänhet och särskilt inbjudna lokala intresseföreningar. Under denna workshop ventilerades landskapsanalysens värderingsgrunder och tålighetsbedömningar, samt diskuterades de preliminära lämplighetsbedömningar som gjorts. 6. Olika scenarier och dessas konsekvenser (uttryckt i potentiell elproduktion) och utbyggnadsformer togs fram som underlag för ett politiskt inriktningsbeslut. 7. Ett inriktningsmål för utbyggnad av vindkraft i kommunen fastställdes av politikerna. 8. Konsulten har sedan, utifrån inriktningsbeslutet och de synpunkter som inkommit under arbetet, tagit fram ett förslag till utbyggnadsplan som ligger som underlag för samråd enligt Plan- och bygglagen. 9. Konsulten har gjort en miljökonsekvensbeskrivning enl. MB 6 kap av vindbruksplanens slutsatser. De nio beskrivna stegen ovan motsvarar momenten Kunskapsinsamling och Utarbetande av vindbruksplanen i figuren nedan. Produkten av de nio stegen (alltså föreliggande handling) utgör en s k samrådshandling, kring vilket det enligt Plan- och bygglagen ska ske ett offentligt samråd. Utifrån de synpunkter som inkommer under detta samråd kan det behöva göras bearbetningar och revideringar, varefter vindbruksplanen går vidare till utställning enligt Plan- och bygglagen. Även i detta skede kan synpunkter lämnas, som ev. föranleder ytterligare revideringar, innan planen så småningom kan antagas av kommunfullmäktige, och sedermera vinna laga kraft.

13 13 Figur 2 Processen

14 NATIONELLA, REGIONALA OCH KOMMUNALA UTBYGGNADSMÅL FÖR VINDKRAFTEN EG-direktivet kräver att medlemsländerna sätter nationella mål för förnybar energi. Sveriges riksdag har fattat beslut om ett nationellt planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år Det innebär att länen och kommunerna ska reservera mark- och vattenområden som motsvarar de ytor som behövs för att kunna producera sammanlagt 10 TWh el från vindkraft. Idag producerar Sverige ca 2 TWh från vindkraft. Riksdagen har också beslutat att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med Energimyndigheten har därtill föreslagit ett nytt planeringsmål om 20 TWh landbaserad vindkraft år 2020 plus 10 TWh havsbaserad till år Kalmar län har antagit ett eget planeringsmål som innebär att 0,5 TWh (500 GWh) år 2015 ska alstras genom vindkraft. Idag är denna produktion nästan 150 GWh, varav merparten alstras på Öland. Om man rent statistiskt skulle bryta ned det regionala målet till kommunal nivå, borde detta utgöra ca 16% 1 av det regionala målet, eftersom denna siffra motsvarar kommunens andel av länet, såväl befolknings- och arealmässigt. Det kommunala målet för Västerviks kommun skulle då alltså bli 16% av 500 GWh, d v s ca 80 GWh. Västerviks kommun har emellertid antagit egna mål, oberoende av de regionala, som pekar ut riktningen för hur mycket fossilbränslefri el man vill se producerad inom kommunens gränser. I Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2 anges de kommunala målen på följande sätt: Målet för planperioden är att producera lika mycket fossilbränslefri el som kommunkoncernen själv förbrukar, d v s 65 GWh/år. Här ska värmeunderlaget i Västerviks fjärrvärmenät om möjligt utnyttjas för kraftvärmeproduktion av el. Vid Stegeholmsverket finns möjlighet att producera el motsvarande ca 30 GWh/år. Resten [ca 35 GWh/år] kan produceras från vindkraft och småskalig vattenkraft. Därför ska kommunen uppmuntra och underlätta för etablering av vindkraft och annan fossilbränslefri elproduktion. Vidare har fastslagits att Västervik ska vara en fossilbränslefri kommun till år Den totala elkonsumtionen i kommunen ligger idag på ca 400GWh/år. Om man räknar bort de 30 GWh/år som Stegeholmsverket kan producera, skulle det betyda att 370GWh/år ska produceras på fossilbränslefritt sätt i kommunen till 2030, varav det är rimligt att tänka sig att vindkraft behöver stå för den allra största delen. Enhet Symbol Betydelse Watt W 1 watt 1 SCBs statistik anger Kalmar läns yta till km2 och Västerviks kommuns yta till 1870 m2. Kalmar län har enl. SCB invånare, Västerviks kommun invånare Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun , antagen av Kommunfullmäktige

15 15 Kilowatt kw 10 3 watt = 1000 watt Megawatt MW 10 6 watt = 1000 kilowatt Gigawatt GW 10 9 watt = 1000 megawatt Terawatt TW watt = 1000 gigawatt 2.6 VINDKRAFT I VÄSTERVIKS KOMMUN I DAGSLÄGET Det finns idag (oktober 2011) 6 vindkraftverk i kommunen vid Blekhem (Hallingeberg-Boda). Bygglov finns för ytterligare 1 verk i samma park. Länsstyrelsen har beviljat tillstånd för 4 verk vid Tindered-Ottinge, detta beslut är dock överklagat och är ännu inte avgjort. Länsstyrelsen har minst 3 ärenden i samrådsfasen för tillstånd enligt miljöbalken, ingen av dessa har dock ännu lämnat in någon tillståndsansökan. 23 nya vindkraftsverk är idag planerade i kommunen. Om man ser till Kalmar Län som helhet finns idag 120 vindkraftverk. Majoriteten av dessa är belägna på Öland (76 stycken). 344 nya vindkraftverk är sammanlagt planerade i hela länet. Kommunen har även erhållit en rad mer eller mindre informella förfrågningar om att etablera vindkraft. Kommunen har också givit bygglov för 7 stycken vindmätningsmaster. Sammantaget så finns det alltså ett intresse för att etablera vindkraft i Västerviks kommun. 2.7 VINDKRAFT I SVERIGE; HISTORIK, NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTAD TEKNIKUTVECKLING När vindkraft först introducerades i Sverige i början av 1980-talet fokuserade det statliga vindenergiprogrammet på stora vindkraftverk, i storleksordningen 3MW. Vindkraftsutbyggnaden kom dock först igång då intresset bland enskilda markägare ökade för etableringar av mindre vindkraftverk i storleksklassen kw. Under det tidiga 90-talet skedde utbyggnaden av vindkraft främst genom mindre exploateringar, ofta i form av enstaka verk uppförda av enskilda markägare. Under andra hälften av 90-talet och framåt har både vindkraftverken, etableringar och vindkraftsföretagen vuxit betydligt. Nu, några år in på 2000-talet, börjar vi med bättre teknik åter närma oss 80-talets storlekar. Den vanligaste storleken på vindkraftverk som byggs på land idag ligger mellan 1,5 MW och 3 MW med totalhöjder (inkl. turbinblad) på mellan 90 och 150 meter, men under utveckling är maskiner på upp till 5-6 MW. Teknikutvecklingen innebär inte enbart att verken blir större och högre. Effektiviteten ökar också vilket möjliggör god energiproduktion med hjälp av färre vindkraftverk. Även ljudbilden har förändrats på ett sätt som av många uppfattas positivt. Teknikutvecklingen har alltså lett till effektivare verk som under de senaste åren successivt ökat i höjd. Mycket talar dock för att de flesta nya anläggningar kommer att ligga under en totalhöjd av 150 meter, eftersom verk över denna höjd av säkerhetsskäl kräver blinkande hinderljus med hög ljusstyrka, s.k. blixtljus, vilket av många människor betraktas som påtagligt störande.

16 16 Figur 3. Bilden visar olika typer av vindkraftverk som förekommer idag; bl a ett s k gårdsverk som producerar ca 150kW, ett ca 100 högt verk med effekten 750kW-1MW samt ett verk med totalhöjd 150 och effekt om 2-3 MW. Som jämförelse ligger bilder på några höga byggnadsverk i Västerviks kommun.

17 17 Denna vindbruksplans råd och anvisningar har formulerats utifrån den tekniska utveckling som kan förväntas de närmaste åren. Mycket talar för att vindkraftverken de närmaste fem till tio åren i stora drag ser ut som dagens verk, med en vertikalt ställd rotor på ett ståltorn (se bilden nedan). Verk där rotorn istället roterar kring tornet, s k vertikalaxlade verk, finns på prototypstadiet, men ännu som mycket små verk. Det talas i dagsläget även om fackverkstorn och betongtorn för att kunna bygga ännu högra verk (ståltorn har höjdmässiga begränsningar), men ännu finns inga sådana verk i Sverige. En teknikutveckling utöver den som här skisserats kan dock komma att göra att resonemangen förlorar sin giltighet i förhållande till inkommande ansökningar. Vindbruksplanen kan därför komma i behov av revidering. Figur 4. De olika komponenterna på den idag vanligast förekommande typen av vindkraftverk.

18 18 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD 3.1 KAPITLETS INNEHÅLL I detta kapitel redovisas olika intressen och värden i landskapet som är viktiga att ha kunskap om och ta hänsyn till vid planering av vindkraft. Informationen är av olika slag. Kapitlet innehåller dels befintliga planeringsunderlag och tidigare publicerad kunskap om landskapet. Det handlar bland annat om riksintressen för natur och kultur, naturreservat, naturvårdsplaner m.m. Till detta tillförs även ny kunskap, framtagen speciellt för vindbruksplanen, i form av en beskrivning och analys av landskapets visuella värden, kulturhistoriska värden, rekreation och turism. I denna landskapsanalys tas ett helhetsgrepp om landskapet som fungerar som en annan viktigt utgångspunkt vid planering av vindkraft. Förutsättningar som buller, skyddsavstånd till bostäder, vägar m.m. är omgivna av absoluta restriktioner och behandlas i kapitel 6, Restriktioner. 3.2 ALLMÄNT OM LANDSKAPET I VÄSTERVIK KOMMUN Landskapet i Västervik, som vi upplever det, är ett resultat av en rad olika naturgivna processer, såsom inlandsisens nötningar och avlagringar, erosion och sedimentation, jordartsegenskar och klimatiska faktorer. Men landskapets utseende är också i hög grad ett resultat av mänskliga processer. Uppodling, bete, slåtter och skogsbruk har genom åren danat landskapet och gör så än i dag, även om just markslag som bete och slåtter försvunnit allt mer i Västervik kommun. Landskapsinslag som järnvägar, vägar, industrier och stadsbebyggelse berättar också om hur samhället utvecklats och fungerar. Landskapet berättar alltså en historia, både om vad som har skett i äldre tider och om dagens samhälle. Landskapet i Västervik idag är i stor utsträckning ett skogslandskap. Detta är betingat av att stora områden har tunt jordtäcke och ofta ganska magra jordar som inte ämnar sig för uppodling. Med dessa förutsättningar är det barrskog som dominerar kommunens yta. Men ständigt avbryts skogen av jordbruk och ängsområden, vilka öppnar upp sig längs vägarna och blir till avbrott mellan skogspartierna. Kring odlingsbygderna finner man också en hel del lövskogsvegetation som skapar ljusning i landskapet. Utmärkande för Västervik kommun är att terrängen så gott som alltid är kuperad, eftersom bergknallar hela tiden sticker upp ur det generellt grunda jordartstäcket. Ett annat mycket signifikant inslag i Västerviks kommun är de långa, räta sprickdalar som sträcker sig kilometervis, ibland miltals, genom kommunen, ibland som smala havsvikar, ibland som åar eller långsträckta sjöar, ibland som uppodlade dalar. Det landskap som kanske de flesta förknippar med Västerviks kommun är dock skärgårdslandskapet, med dess flikiga och till stor del skogsbevuxna innerskärgård respektive öppna och renspolade ytterskärgård. Klimatat i Västervik varierar från milt och ganska blåsigt i kustlandet (odlingszon 1 eller 2), till ett mer kontinentalt klimat i de inre, mer höglänta delarna (odlingszon 3, i enstaka fall 4).

19 19 BERGGRUNDEN I VÄSTERVIK Berggrunden täcks till största delen av lösa avlagringar som morän och sedimentjordar, men är på vissa ställen synlig, i form av klipphällar och klippbranter. Västervik kommun ligger i ett bälte graniter (rött-rosa på kartan), som löper över landet. Figur 5. Översikt över bergarterna i Västervik kommun Västervik kommun utgörs av en mosaik av bergarter. Till största delen består berggrunden i Västerviks kommun av sura magmatiska bergarter. Från kusten och inåt i landet går dock ett stråk av sedimentära bergarter. Som resultat av olika geologiska processer har den kvartsit (metamorf bergart) som bildats av sandsten spruckit. På grund av skiktningen i sedimenten uppstod sprickor häri, vilka sedan nötts ner. Resultatet av det är de nordvästliga-sydostliga riktningarna man ser i landskapet idag, t.ex. Gamlebyviken, sjön

20 20 Syrsan och Gudingefjärden. Utöver de vulkaniska och sedimentära bergarterna finns det ett stråk med diabas (magmatisk bergart) i kommunens sydvästra del. 3 JORDARTER Figur 6. Översikt över jordarterna i Västervik kommun. Sveriges geologiska undersökningar. Som synes på kartan ovan är jordlagret i Västervik väldigt ofta tunt eller obefintligt, vilket illustreras av den röda färgen i bilden ovan (kalt berg/osammanhängande jordtäcke). Där jordtäcket är tjockare återfinner man bland annat de mer skiktade jordarterna lera-finmo (gult) och isälvssediment (grönt). I framförallt de norra ( )