AVVÄGNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1.4 Miljökonsekvenser om vindbruksplanen antas och förverkligas 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AVVÄGNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1.4 Miljökonsekvenser om vindbruksplanen antas och förverkligas 6"

Transkript

1 Samrådsupplaga

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING Syfte, mål och avgränsning Utgångspunkter för vindbruksplanens riktlinjer vindbruksplanens riktlinjer och restriktioner Miljökonsekvenser om vindbruksplanen antas och förverkligas 6 2 INLEDNING Rapportens innehåll och uppbyggnad Syfte och mål med vindbruksplanen Avgränsning Metodiskt upplägg för utarbetandet av vindbruksplanen Nationella, regionala och kommunala utbyggnadsmål för vindkraften Vindkraft i Västerviks kommun i dagsläget Vindk raft i Sverige; historik, nulägesbesk rivning och förväntad tek nik utveck ling 15 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD Kapitlets innehåll Allmänt om landskapet i Västervik kommun Vindförutsättningar Riksintresseområden för vindbruk Förutsättningar för anslutning av vindkraft till elnätet Förutsättningar för vägtransporter av vindkraftverk Motstående intressen och intressen som k räver samordning med vindk raften Visuella förutsättningar - Landskapsanalys 60 4 AVVÄGNINGAR Avvägningar med hänsyn till dialogprocessen Avvägningar med hänsyn till grannk ommunernas och länsstyrelsens synpunk ter 85 5 RIKTLINJER 86

3 3 5.1 Sammanfattad motivering till föreslagen omfattning och geografisk fördelning Områdesindelning avseende lämplighet för vindkraftutbyggnad 87 6 RESTRIKTIONER OCH FÖRESKRIFTER Allmänna föreskrifter för vindkraftsutbyggnad Skyddsavstånd till väg, järnväg, nationellt och regionalt kraftnät Radio- och tv-master Bullerpåverkan Skuggverkan Hinderbelysning Avstånd till kyrkobyggnader, fasta (synliga) fornlämningar etc Säkerhetsavstånd till vägar, järnvägar etc Säkerhets- och riskavstånd för nedfallande objekt Restriktioner med hänsyn till sjöfart, flyg, teletrafik och totalförsvar 93 7 REKOMMENDATIONER Rekommendationer angående landskapsanalys Rekommendationer angående dialog och samråd Rekommendationer angående grannsamverkan 98 8 INFORMATION ANGÅENDE PRÖVNING AV VINDKRAFTANLÄGGNI NGAR 99 9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV VINDBRUKSPLANEN Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Tänkbar miljöpåverkan Konsekvenser i förhållande till miljökvalitetsmål Konsekvenser utifrån olika utbyggnadsscenarier Uppföljning & Övervakning Icke-teknisk sammanfattning AV MKB:n Litteraturlista 119 Denna Vindbruksplan för Västerviks kommun har tagits fram i samarbete mellan Västerviks kommun och konsulten Mellanrum AB. Mellanrum som har tagit fram planeringsförutsättningar, vissa analyser och förslag till avvägningar medan Västerviks kommun har gjort de avgörande analyserna och ställningstagandena.

4 4 1 SAM M ANFAT T NING 1.1 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING Syftet med att ta fram en vindbruksplan för Västerviks kommun är att undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen, att peka ut områden som är lämpliga för etablering av vindkraft samt att ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. I vindbruksplanen omfattas enbart vindkraft med en totalhöjd på över 20 meter. Vindbruksplanen omfattar vindkraft både på land och till havs. Då hela skärgården och en stor del av det öppna havet omfattas av riksintresse för obruten kust, vilket i princip omöjliggör vindkraftetableringar, ligger planens fokus på vindkraft på land. SYFTE OCH MÅL Ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och utnyttja vindenergin optimalt, Skydda andra värden och möjligheter i landskapet så att dessa inte påverkas negativt av vindkraften, Undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen, Utpeka områden olämpliga för etableringar av vindkraft, Ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas. 1.2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VINDBRUKSPLANENS RIKTLINJER Västerviks kommun vill bidra till ett hållbart samhälle, där miljövänlig energiproduktion med vindkraft är en viktig del. Samtidigt måste iakttas en försiktighet, så att inte vindkraftintresset hotar andra intressen, såsom landskapsbild, rekreation och turism. Attraktiviteten att bo och vistas i Västerviks kommun torde för de flesta handla om att ha nära till orörd natur; stora, öde skogar eller vacker skärgård med möjligheter till bad- och båtliv. I kommunen finns möjligheten att till ett överkomligt pris (i förhållande till i storstadsregionerna) bosätta sig i attraktiva lägen såsom nära kust eller sjöar, varför försiktighet måste visas i dessa lägen när det gäller vindkraftetableringar. Vindbruksplanen är avsedd att underlätta prövning enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. VINDBRUKSPLANENS FAKTAUNDERLAG en sammanställning av olika bevarandevärden och konkurrerande intressen en kommunövergripande landskapsanalys en analys av vindförutsättningar och förutsättningar för anslutning till elnätet dialog med kommuninnevånare och sakkunniga m.m. Sålunda har alla ytor i Västerviks kommun som hyser skyddade bevarandevärden eller hög känslighet, t ex områden med obruten kust, riksintresse för naturvård och friluftsliv, natura 2000, naturreservat och biotopskyddsområden, klassats som olämpliga för vindbruk. Områden med visuellt känslig landskapbild har klassats som övriga områden för vindkraft.till grund för den utbyggnadsnivå som anges i vindbruksplanen ligger även kommunens mål enligt Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun : Målet för planperioden är att producera lika mycket fossilbränslefri el som kommunkoncernen själv förbrukar, d v s 65 GWh/år. Här ska värmeunderlaget i Västerviks fjärrvärmenät om möjligt utnyttjas för kraftvärmeproduktion av el. Vid Stegeholmsverket finns möjlighet att producera el motsvarande ca 30 GWh/år. Resten kan produceras från vindkraft och småskalig vattenkraft. Därför ska kommunen uppmuntra

5 5 och underlätta för etablering av vindkraft och annan fossilbränslefri elproduktion. 35 GWh/år motsvarar ca 17 vindkraftverk á 1 MW:s effekt eller ca 7 verk á 2-3 MW. Vidare har fastslagits att: Västervik ska vara en fossilbränslefri kommun till år Den totala elkonsumtionen i kommunen ligger idag på ca 400GWh/år. Om man räknar bort de 30 GWh/år som Stegeholmsverket kan producera, skulle det betyda att 370GWh/år ska produceras på fossilbränslefritt sätt i kommunen till 2030, varav det är rimligt att tänka sig att vindkraft behöver stå för den allra största delen. 370 GWh/år motsvarar ca 176 verk à 1 MV, eller ca 70 verk à 2-3 MV. 1.3 VINDBRUKSPLANENS RIKTLINJER OCH RESTRIKTIONER Utifrån ovanstående mål, förutsättningar samt sammanvägning av olika intressen, har gjorts följande indelning av kommunen i olika lämplighetsklasser avseende vindkraftsetablering: Se vidare sidan 79. Markering Rubrik Olämpliga områden för vindkraft Generellt för lämplighetsklasserna gäller ordinarie prövning i gällande lagstiftning samt hänsynstaganden enligt en rad restriktioner enligt följande punkter. (Nedanstående skall beaktas i samtliga lägen i kommunen, d.v.s. oavsett lämplighetsklass.) Grupper om minst 3 verk är att föredra framför enstaka verk Avstånd mellan grupper bör inte understiga 3 km. Grupper bör ordnas utifrån det specifika landskapssammanhanget. Geometriska mönster kan underlätta hur man läser och uppfattar gruppens idé. De landskapskarakteristika som utmärker Västerviks kommun värnas bl a genom att de gränser, rum och riktningar som topografi, skogsvolymer och infrastruktur ger upphov till, följs. Grupper bör placeras i sin helhet inom ett och samma landskapsrum. Vid addering av nya verk till en befintlig grupp, skall de nya verken inordna sig i de befintliga verkens struktur. Om möjligt bör verk av samma storlek och typ väljas. Vindkraftverk inom en grupp bör vara lika; d v s vara av samma typ, ha samma höjd, samma färgsättning samt rotera åt samma håll. Färgsättning av vindkraftverk bör ske med försiktighet. Svagt gråtonade eller smutsvita kulörer är att föredra. Det är en fördel om vindkraftsaggregatets transformatorstation är placerad inne i turbin- eller tornhuset och inte som fristående enhet. Reklam på verken tillåts ej. Vindkraftverk som är beläget nära sjö som kalkas från flygplan, skall på begäran stängas av i samband med kalkning. Avstånd mellan bostadsbebyggelse och vindkraftverk skall vara sådant att följande ljudnivåer inte överskrids: Invid fasad på bostadshus: 40 db(a), vid arbetslokaler: 50 db(a), vid områden planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv: 35 db(a). Dessutom bör man, enligt rekommendationer från Naturvårdsverket, beakta risken med störningar från lågfrekvent ljud. Vid etablering bör eftersträvas att vindkraftverk inte placeras så att Boverkets riktvärde, om en faktisk skuggtid på max 8 timmar per år respektive beräknad skuggtid på 30 timmar per år eller 30 minuter faktisk skuggtid per dag, överskrids vid bostadsbebyggelse. Vindkraftverk bör inte visuellt konkurrera med fasta, synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement, exempelvis kyrkobyggnader och väderkvarnar. Ett rimligt skyddsavstånd till

6 6 kyrkobyggnader är 1000 meter. Lämpligt avstånd till fasta fornlämningar kan variera, beroende på fornlämningens art. Om de är framträdande eller betydande bör fornlämningarna omkring sig ha en påverkansfri zon. Skyddsavstånd till europavägar, riksvägar och primära länsvägar är minst 2 gånger rotordiametern. Minsta avstånd till järnväg är motsvarande verkets totalhöjd (inklusive rotor). Restriktioner med hänsyn till sjöfart, flyg, teletrafik och totalförsvar låter sig inte här närmare specificeras, varför berörda myndigheter får inkomma med synpunkter i samband med varje enskild bygglovsprövning/tillståndsprövning. Vindkraftverk som tjänat ut eller av annan anledning inte är i regelbundet bruk, skall monteras ned och bortfraktas av vindkraftverkets ägare, och platsen skall härefter återställs till ursprungligt skick och sändas till säkerhetsdeponi. Figur 1 Olämpliga områden (lila). 1.4 MILJÖKONSEKVENSER OM VINDBRUKSPLANEN ANTAS OCH FÖRVERKLIGAS En utbyggnad av vindkraften i Västerviks kommun ger upphov till såväl positiv som negativ miljöpåverkan. Den positiva påverkan utgörs främst av att vindkraften på ett förnyelsebart och miljövänligt sätt kan producera energi som kan ersätta energi producerad med fossila bränslen. Därmed kan vindkraften bidra till

7 7 att minska de utsläpp som orsakas av energisektorn, vilket i sin tur kan leda till bland annat minskad klimatpåverkan, renare luft samt friskare natur genom exempelvis minskad försurning och övergödning. Den negativa påverkan orsakas främst då de fysiska och upplevelsemässiga effekter som vindkraften kan orsaka inte tas i tillräckligt beaktande vid planeringen av en utbyggnad. Vindkraftetableringar innebär dock alltid ett ingrepp i landskapet vilket gör att det, trots stor visad hänsyn till alla viktiga faktorer vid en utbyggnad, tyvärr är omöjligt att helt undvika en negativ påverkan. Lokalt kan den negativa miljöpåverkan vara mer påtaglig än den positiva, eftersom den positiva miljöpåverkan till största delen är en del i ett större regionalt och globalt sammanhang. Eftersom denna vindbruksplan endast är just en plan, som på ett översiktligt sätt stakar ut riktlinjer för framtiden, är det svårt att exakt förutse vilka miljökonsekvenser som blir följen av att planen antas. Påverkan på miljön kan dock diskuteras utifrån ett antal alternativa antaganden, scenarier, för framtiden. I det följande diskuteras vindbruksplanens miljökonsekvenser utifrån två olika scenarier: SCENARIO 1 Detta scenario innebär en full utbyggnad av vindkraft i alla områden som klassats som lämpliga för vindkraftsetableringar, d v s en full utbyggnad A-områdena. Detta innebär att ca 180 stora vindkraftverk byggs till Den totala elproduktionen blir här ca 2 ggr dagens elförbrukning i Västerviks kommun och totalt skulle alltså verken enligt detta scenario väsentligt kunna minska skadliga utsläpp från mindre miljövänliga energikällor. I vissa områden ryms dock endast mindre anläggningar och vindförutsättningarna är bitvis mindre goda, vilket betyder att verk i dessa områden bidrar med en relativt liten elproduktion i förhållande till sitt antal. På grund av att scenariot innebär en relativt stor utbyggnad finns risk för negativ miljöpåverkan på landskapet, både fysiskt och upplevelsemässigt. SCENARIO 2 Detta scenario innebär en full utbyggnad av vindkraft i alla områden som inte klassats som olämpliga för vindkraftsetableringar, d v s en full utbyggnad A-områdena och C-områdena. innebär att ca 240 stora vindkraftverk byggs till Den totala elproduktionen blir här ca 2,7 ggr dagens elförbrukning i Västerviks kommun och totalt skulle alltså verken enligt detta scenario väsentligt kunna minska skadliga utsläpp från mindre miljövänliga energikällor. I vissa området är det dock sämre vindförutsättningar, vilket betyder att verken i dessa bidrar med en relativt liten elproduktion i förhållande till sitt antal. Etableringar i vissa ytor kan dessutom endast bestå av ett fåtal verk, vilket betyder att de påverkar sin omgivning ganska mycket i relation till den energiproduktion de bidrar med. Totalt skulle verken enligt detta scenario emellertid väsentligt kunna minska de utsläpp som orsakas till följd av kommunens energiförbrukning. På grund av att scenariot innebär en stor utbyggnad finns det dock risk för en negativ miljöpåverkan på landskapet, både fysiskt och upplevelsemässigt. NOLLALTERNATIV Nollalternativet speglar den utveckling som kan tänkas ske om vindbruksplanen inte antas, det vill säga om vindkraftsutbyggnaden fortsätter att ske utan en övergripande strategi för hela kommunen. Energiproduktionen i nollalternativet kan antas bli ungefär lika stor som i övriga scenarier på grund av att intresset för att bygga vindkraftverk är stort men utbyggnaden inte sker på ett effektivt sätt. Det finns en betydande risk för att nollalternativet innebär en stor negativ miljöpåverkan på landskapet både fysiskt och upplevelsemässigt, bl a eftersom etableringar kan riskera att komma till stånd även i känsliga miljöer, t ex i skärgården. Nollalternativet torde sammantaget ge den klart största negativa miljöpåverkan i relation till mängden producerad el, jämfört med övriga scenarier.

8 8 2 INLEDNING 2.1 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH UPPBYGGNAD Inledningen, kapitel (2), ger en bakgrund till vindbruksplanen och vad dess syfte är. I detta kapitel redogörs också för de nationella, regionala och kommunala mål som finns rörande vindkraft och förnyelsebar energi, liksom nuläget och förväntade trender på vindkraftsområdet. Syftet med kapitel (3) Förutsättningar för vindkraftsutbyggnad, är att redovisa olika intressen och värden som finns i landskapet och som är viktiga att ta hänsyn till i planering av vindkraft. Här beskrivs vindförutsättningar, landskapets struktur, dess historia, hur landskapet används av oss människor samt värdefulla natur- och kulturmiljöer. Restriktioner som rör direkt påverkan på människor av vindkraft t.ex. buller och skuggpåverkan behandlas först i kapitel 5. Vår upplevelse av vindkraften är alltid subjektiv men oavsett åsikt är det möjligt att åskådliggöra vindkraftens effekter på landskapet. Därför görs i detta kapitel en ingående landskapsanalys där olika landskapskaraktärer identifieras. Utifrån dessa landskapskaraktärer bedöms sedan landskapets visuella tålighet för vindkraftsetableringar. Efter att förutsättningarna redovisats i kapitel 2 beskrivs i kapitel (4) Avvägningar hur dessa förutsättningar kan viktas mot varandra och mot intresset vindkraft. I detta kapitel förs det också resonemang kring vilken utbyggnadsnivå och vilka utbyggnadsprinciper som kan vara rimliga för Västerviks kommun. I detta kapitel redovisas även de synpunkter som framkommit under församråd. I femte kapitlet (5) redovisas och motiveras de områden som bedömts som lämpliga, övriga och olämpliga för vindkraft. I kapitlet Restriktioner (6) redogörs för de restriktioner som ska följas då vindkraftverksetableringar planeras, så att hänsyn tas till de boende i kommunen men också till speciella byggnader samt infrastruktur och intressen så som sjöfart, flyg, teletrafik och totalförsvaret. I kapitel (7) lämnas rekommendationer till den som avser att ansöka om att få etablera vindkraft inom Västerviks kommun. Vidare ger kapitlet råd angående det viktiga arbetet med förankringsprocessen i samband med enskilda vindkraftsetableringar. Här redovisas alltså olika verktyg som kan vara bra att använda sig av som exploatör, t.ex. att göra en landskapsanalys samt ha dialog och samråd med dem som berörs av projektet. I kapitel (8) lämnas allmän information som rör prövningar av vindkraftanläggningar enligt Miljöbalken respektive Plan- och bygglagen. Kapitel (9) är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av förslaget till vindbruksplan för Västerviks kommun. Här redovisas de positiva och negativa effekter på miljön som planförslaget kan medföra om det antas. 2.2 SYFTE OCH MÅL MED VINDBRUKSPLANEN Syftet med att ta fram en vindbruksplan för Västerviks kommun är att undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen samt att ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas.

9 9 Vindbruksplanen är avsedd att underlätta hanteringen av vindkraftsärenden. Riktlinjerna gör det möjligt för vindintressenter att i första hand söka sig till områden där en etablering skulle innebära så få negativa konsekvenser som möjligt och på så sätt underlättas handläggningsarbetet. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, vilket betyder att vindkraftsetablering är ett ämne som kommunen valt att fördjupa sig i, med avsikten att närmare beskriva vad kommunen har för framtida mål och visioner. Syftet med detta tillägg är att underlätta för dem som kommer att vilja etablera vindkraftverk i Västerviks kommun och att skapa underlag för att det görs på ett bra och genomtänkt sätt. VIKTNING MELLAN OLIKA INTRESSEN En viktig målsättning är att se till att ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och att göra detta på ett sätt så att vindenergin i kommunen utnyttjas optimalt. Viktigt är också att bruket av vinden som energiresurs inte medför att andra värden och möjligheter påverkas negativt. Vindbruksplanen ska alltså bidra till en god hushållning med såväl vindenergin som med andra resurser. En avvägning måste därför göras gentemot andra intressen i landskapet, som t ex samhällsbyggnad, luftfart, bevarandeintressen, boende, friluftsintressen och turism. LANDSKAPSANALYS Den vindkraft som etableras ska så långt som möjligt uppfattas som ett naturligt inslag i harmoni med landskapet, syftande till att förse kommunen med miljövänlig energi. Sambandet mellan väl synliga vindkraftverk och en negativ eller positiv upplevelse kan dock inte beskrivas på ett objektivt sätt. Upplevelsen av vindkraften är alltid subjektiv. Däremot är det möjligt att åskådliggöra vindkraftens effekter på landskapet. Därför görs i detta arbete en ingående landskapsanalys. DIALOG Möjligheten att en vindkraftsetablering uppfattas som något logiskt och positivt, snarare än något främmande och störande, påverkas mycket av dialogen med dem som bor och verkar i landskapet. Därför har under framtagandet av vindbruksplanen förts samrådsdiskussioner med kommunens invånare, liksom med intresseföreningar, markägare, grannkommuner och andra som har synpunkter på hur och var vindkraftutbyggnad kan ske. 2.3 AVGRÄNSNING ÖVERGRIPANDE SYFTE Ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och utnyttja vindenergin optimalt och samtidigt Skydda andra värden och möjligheter i landskapet så att dessa inte påverkas negativt av vindkraften KONKRETA MÅL Undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen Utpeka områden med goda förutsättningar för vindkraft Ge riktlinjer för hur etableringen kan utformas TYP AV VINDKRAFTVERK När det i vindbruksplanen talas om vindkraftverk, omfattas enbart vindkraft med en totalhöjd på över 20 meter. Mindre verk än så, ofta kallade gårdsverk, har generellt en så pass begränsad påverkan på sin omgivning att de faller utanför det som vindbruksplanen diskuterar. Verk under 20 meters totalhöjd har sålunda möjlighet att erhålla bygglov oavsett vilken av vindbruksplanens lämplighetsklasser en ansökan ligger inom i de fall dessa verk är bygglovspliktiga. Är de inte placerade nära gräns, monterade på en byggnad eller har en vindturbin med en diameter över 3 m är dessa verk bara anmälningspliktiga och inte bygglovspliktiga.

10 10 FOKUS PÅ VINDKRAFT PÅ LAND Vindbruksplanen omfattar vindkraft både på land och till havs. Då hela skärgården och en stor del av det öppna havet omfattas av riksintresse för obruten kust, vilket i princip omöjliggör vindkraftetableringar (se avsnitt 2.7.6), ligger fokus dock på vindkraft på land. Både land- och havsområden omfattas dock i den lämplighetsindelning avseende vindkraftetableringar som görs i kapitel 5 och METODISKT UPPLÄGG FÖR UTARBETANDET AV VINDBRUKSPLANEN Hur en utbyggnad av vindkraften ska ske i en kommun är ofta en komplex, ibland t o m kontroversiell, fråga. Utgångspunkter i framtagande av vindbruksplanen har därför varit att under hela arbetet förankra såväl analys som resultat såväl bland olika förvaltningar som hos olika politiska partier och, inte minst, ute bland de invånare som kommer att leva och verka bland de vindkraftanläggningar som uppförs. För att undvika konflikter och en mängd revideringar i slutfasen är det viktigt att upprätthålla en öppen dialog under hela processen. Underlaget till vindbruksplanen har utförts av konsulten Mellanrum AB. Därefter har en arbetsgrupp från kommunen, bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, enheten för samhällsbyggnad, (planarkitekter) samt Miljö- och byggnadskontoret arbetat vidare. Deltagande tjänstemän har varit: Emma Oscarsson, planchef, KLK Helén Karlsson, planarkitekt, KLK Ulla-Britta Stävmark Andersson, stadsarkitekt, KLK Gun Lindberg, hållbarhetsstrateg, KLK Bernt Jonsson, miljöchef, MBK Erik Andersson, KLK Markus Fridell, KLK Caroline Persson, MBK Elin Svensson, MBK Rickard Wester, VMEAB Anders Strömbäck, Kultur- och fritid Mikael Nyman, KLK Marita Eriksson, MBK Stina Porsgaard, Turistbyrån Roger Landelius, Räddningstjänsten Styrgrupp under första delen av arbetet har varit en grupp chefer och politiker från kommunstyrelsens presidie samt miljö- och byggnadsnämndens presidie. Styrgruppen har vidare inkluderat Västerviks kommuns kommundirektör för samhällsutveckling samt Västerviks miljö- och byggnadschef.

11 11 Deltagande i styrgruppen har varit: Carl-Magnus Mårheden, kommundirektör samhällsutveckling, KLK Mariann Teurnell Söderlund, miljö- och byggnadschef, MBK Harald Hjalmarsson, ks presidie Mats Hugosson, ks presidie Thomas Kronståhl, ks presidie Ingvar Ahlstöm, mbn presidie Thomas Svensson, mbn presidie Waldemar Koch, mbn presidie I ett senare skede så har kommunstyrelsen varit styrgrupp. Detta har gällt för alla tematiska tillägg till översiktsplanen. Kommuninvånarna har i skrivande stund i två skeden av arbetsprocessen givits möjlighet att involvera sig i arbetet. Detta har skett dels i skedet då konsulten färdigställt en preliminär övergripande landskapsanalys med inledande tålighetsbedömningar. I detta skede har kommuninvånarna bjudits in till ett seminarium där målsättningar, krav, restriktioner och förutsättningar för vindkraftens utbyggnad i kommunen presenteras och diskuteras. Detta seminarium har i ett senare skede följts upp av en workshop där landskapsanalysens värderingsgrunder och tålighetsbedömningar, samt preliminära lämplighetsbedömningar för olika områden direkt kan påverkas av den deltagande allmänheten. För att ytterligare kommunicera utåt hur arbetet med vindbruksplanen fortskridit har en hemsida kopplats till projektet. På hemsidan har presenterats allmän information om projektet samt presentationer och minnesanteckningar från samrådsmötena. På hemsidan har även givits möjlighet för den som vill ta ställning till några generella frågeställningar om hur eventuella vindkraftsetableringar bäst bör placeras i de olika landskapskaraktärer som finns i kommunen. Som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan så kommer Vindbruksplanen att följa med resten av översiktsplanen på samråd och utställning enligt Plan- och bygglagen. Myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten har då ytterligare möjligheter att lämna synpunkter. ARBETET HAR HAFT FÖLJANDE UPPLÄGG 1. Inledande styrgruppsmöte, där konsulten har givit en kort information om vindkraftplaneringens förutsättningar och sedan diskuterat vad syftet är med framtagandet av en vindbruksplan samt hur detta arbete ska bedrivas. 2. En landskapsinventering har genomförts med efterföljande övergripande landskapsbildsanalys, inklusive visuell tålighetsbedömning för olika delar av kommunen. Denna del har inneburit en renodlad visuell analys. 3. En inventering har genomförts av formella begränsningar, restriktioner och intressen som inverkar på en utbyggnad av vindkraften: Vindförutsättningar Begränsningar med hänsyn till boende Begränsningar med hänsyn till riksintressen, värdefulla kultur- och naturmiljöer Begränsningar med hänsyn till andra, i ÖP angivna, planeringsmål

12 12 Restriktioner med hänsyn till luftfart och försvar Analys av nätkapaciteten och nätanslutningsmöjligheterna Begränsningar med hänsyn till angränsande kommuners planer Andra formella intressen 4. En inventering av hur landskapet används. Detta har skett genom följande moment: Inventering/analys av hur landskapet används (boende, näringsverksamhet, friluftsliv, turism), infrastruktur) Kartläggning av intressegrupper inför seminarium Genomförande av ett seminarium för allmänheten och lokala intresseföreningar. 5. En avstämning av arbetsmaterialet har gjorts med allmänheten. Detta har dels gjorts i form av en workshop för allmänhet och särskilt inbjudna lokala intresseföreningar. Under denna workshop ventilerades landskapsanalysens värderingsgrunder och tålighetsbedömningar, samt diskuterades de preliminära lämplighetsbedömningar som gjorts. 6. Olika scenarier och dessas konsekvenser (uttryckt i potentiell elproduktion) och utbyggnadsformer togs fram som underlag för ett politiskt inriktningsbeslut. 7. Ett inriktningsmål för utbyggnad av vindkraft i kommunen fastställdes av politikerna. 8. Konsulten har sedan, utifrån inriktningsbeslutet och de synpunkter som inkommit under arbetet, tagit fram ett förslag till utbyggnadsplan som ligger som underlag för samråd enligt Plan- och bygglagen. 9. Konsulten har gjort en miljökonsekvensbeskrivning enl. MB 6 kap av vindbruksplanens slutsatser. De nio beskrivna stegen ovan motsvarar momenten Kunskapsinsamling och Utarbetande av vindbruksplanen i figuren nedan. Produkten av de nio stegen (alltså föreliggande handling) utgör en s k samrådshandling, kring vilket det enligt Plan- och bygglagen ska ske ett offentligt samråd. Utifrån de synpunkter som inkommer under detta samråd kan det behöva göras bearbetningar och revideringar, varefter vindbruksplanen går vidare till utställning enligt Plan- och bygglagen. Även i detta skede kan synpunkter lämnas, som ev. föranleder ytterligare revideringar, innan planen så småningom kan antagas av kommunfullmäktige, och sedermera vinna laga kraft.

13 13 Figur 2 Processen

14 NATIONELLA, REGIONALA OCH KOMMUNALA UTBYGGNADSMÅL FÖR VINDKRAFTEN EG-direktivet kräver att medlemsländerna sätter nationella mål för förnybar energi. Sveriges riksdag har fattat beslut om ett nationellt planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år Det innebär att länen och kommunerna ska reservera mark- och vattenområden som motsvarar de ytor som behövs för att kunna producera sammanlagt 10 TWh el från vindkraft. Idag producerar Sverige ca 2 TWh från vindkraft. Riksdagen har också beslutat att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med Energimyndigheten har därtill föreslagit ett nytt planeringsmål om 20 TWh landbaserad vindkraft år 2020 plus 10 TWh havsbaserad till år Kalmar län har antagit ett eget planeringsmål som innebär att 0,5 TWh (500 GWh) år 2015 ska alstras genom vindkraft. Idag är denna produktion nästan 150 GWh, varav merparten alstras på Öland. Om man rent statistiskt skulle bryta ned det regionala målet till kommunal nivå, borde detta utgöra ca 16% 1 av det regionala målet, eftersom denna siffra motsvarar kommunens andel av länet, såväl befolknings- och arealmässigt. Det kommunala målet för Västerviks kommun skulle då alltså bli 16% av 500 GWh, d v s ca 80 GWh. Västerviks kommun har emellertid antagit egna mål, oberoende av de regionala, som pekar ut riktningen för hur mycket fossilbränslefri el man vill se producerad inom kommunens gränser. I Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2 anges de kommunala målen på följande sätt: Målet för planperioden är att producera lika mycket fossilbränslefri el som kommunkoncernen själv förbrukar, d v s 65 GWh/år. Här ska värmeunderlaget i Västerviks fjärrvärmenät om möjligt utnyttjas för kraftvärmeproduktion av el. Vid Stegeholmsverket finns möjlighet att producera el motsvarande ca 30 GWh/år. Resten [ca 35 GWh/år] kan produceras från vindkraft och småskalig vattenkraft. Därför ska kommunen uppmuntra och underlätta för etablering av vindkraft och annan fossilbränslefri elproduktion. Vidare har fastslagits att Västervik ska vara en fossilbränslefri kommun till år Den totala elkonsumtionen i kommunen ligger idag på ca 400GWh/år. Om man räknar bort de 30 GWh/år som Stegeholmsverket kan producera, skulle det betyda att 370GWh/år ska produceras på fossilbränslefritt sätt i kommunen till 2030, varav det är rimligt att tänka sig att vindkraft behöver stå för den allra största delen. Enhet Symbol Betydelse Watt W 1 watt 1 SCBs statistik anger Kalmar läns yta till km2 och Västerviks kommuns yta till 1870 m2. Kalmar län har enl. SCB invånare, Västerviks kommun invånare Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun , antagen av Kommunfullmäktige

15 15 Kilowatt kw 10 3 watt = 1000 watt Megawatt MW 10 6 watt = 1000 kilowatt Gigawatt GW 10 9 watt = 1000 megawatt Terawatt TW watt = 1000 gigawatt 2.6 VINDKRAFT I VÄSTERVIKS KOMMUN I DAGSLÄGET Det finns idag (oktober 2011) 6 vindkraftverk i kommunen vid Blekhem (Hallingeberg-Boda). Bygglov finns för ytterligare 1 verk i samma park. Länsstyrelsen har beviljat tillstånd för 4 verk vid Tindered-Ottinge, detta beslut är dock överklagat och är ännu inte avgjort. Länsstyrelsen har minst 3 ärenden i samrådsfasen för tillstånd enligt miljöbalken, ingen av dessa har dock ännu lämnat in någon tillståndsansökan. 23 nya vindkraftsverk är idag planerade i kommunen. Om man ser till Kalmar Län som helhet finns idag 120 vindkraftverk. Majoriteten av dessa är belägna på Öland (76 stycken). 344 nya vindkraftverk är sammanlagt planerade i hela länet. Kommunen har även erhållit en rad mer eller mindre informella förfrågningar om att etablera vindkraft. Kommunen har också givit bygglov för 7 stycken vindmätningsmaster. Sammantaget så finns det alltså ett intresse för att etablera vindkraft i Västerviks kommun. 2.7 VINDKRAFT I SVERIGE; HISTORIK, NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTAD TEKNIKUTVECKLING När vindkraft först introducerades i Sverige i början av 1980-talet fokuserade det statliga vindenergiprogrammet på stora vindkraftverk, i storleksordningen 3MW. Vindkraftsutbyggnaden kom dock först igång då intresset bland enskilda markägare ökade för etableringar av mindre vindkraftverk i storleksklassen kw. Under det tidiga 90-talet skedde utbyggnaden av vindkraft främst genom mindre exploateringar, ofta i form av enstaka verk uppförda av enskilda markägare. Under andra hälften av 90-talet och framåt har både vindkraftverken, etableringar och vindkraftsföretagen vuxit betydligt. Nu, några år in på 2000-talet, börjar vi med bättre teknik åter närma oss 80-talets storlekar. Den vanligaste storleken på vindkraftverk som byggs på land idag ligger mellan 1,5 MW och 3 MW med totalhöjder (inkl. turbinblad) på mellan 90 och 150 meter, men under utveckling är maskiner på upp till 5-6 MW. Teknikutvecklingen innebär inte enbart att verken blir större och högre. Effektiviteten ökar också vilket möjliggör god energiproduktion med hjälp av färre vindkraftverk. Även ljudbilden har förändrats på ett sätt som av många uppfattas positivt. Teknikutvecklingen har alltså lett till effektivare verk som under de senaste åren successivt ökat i höjd. Mycket talar dock för att de flesta nya anläggningar kommer att ligga under en totalhöjd av 150 meter, eftersom verk över denna höjd av säkerhetsskäl kräver blinkande hinderljus med hög ljusstyrka, s.k. blixtljus, vilket av många människor betraktas som påtagligt störande.

16 16 Figur 3. Bilden visar olika typer av vindkraftverk som förekommer idag; bl a ett s k gårdsverk som producerar ca 150kW, ett ca 100 högt verk med effekten 750kW-1MW samt ett verk med totalhöjd 150 och effekt om 2-3 MW. Som jämförelse ligger bilder på några höga byggnadsverk i Västerviks kommun.

17 17 Denna vindbruksplans råd och anvisningar har formulerats utifrån den tekniska utveckling som kan förväntas de närmaste åren. Mycket talar för att vindkraftverken de närmaste fem till tio åren i stora drag ser ut som dagens verk, med en vertikalt ställd rotor på ett ståltorn (se bilden nedan). Verk där rotorn istället roterar kring tornet, s k vertikalaxlade verk, finns på prototypstadiet, men ännu som mycket små verk. Det talas i dagsläget även om fackverkstorn och betongtorn för att kunna bygga ännu högra verk (ståltorn har höjdmässiga begränsningar), men ännu finns inga sådana verk i Sverige. En teknikutveckling utöver den som här skisserats kan dock komma att göra att resonemangen förlorar sin giltighet i förhållande till inkommande ansökningar. Vindbruksplanen kan därför komma i behov av revidering. Figur 4. De olika komponenterna på den idag vanligast förekommande typen av vindkraftverk.

18 18 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD 3.1 KAPITLETS INNEHÅLL I detta kapitel redovisas olika intressen och värden i landskapet som är viktiga att ha kunskap om och ta hänsyn till vid planering av vindkraft. Informationen är av olika slag. Kapitlet innehåller dels befintliga planeringsunderlag och tidigare publicerad kunskap om landskapet. Det handlar bland annat om riksintressen för natur och kultur, naturreservat, naturvårdsplaner m.m. Till detta tillförs även ny kunskap, framtagen speciellt för vindbruksplanen, i form av en beskrivning och analys av landskapets visuella värden, kulturhistoriska värden, rekreation och turism. I denna landskapsanalys tas ett helhetsgrepp om landskapet som fungerar som en annan viktigt utgångspunkt vid planering av vindkraft. Förutsättningar som buller, skyddsavstånd till bostäder, vägar m.m. är omgivna av absoluta restriktioner och behandlas i kapitel 6, Restriktioner. 3.2 ALLMÄNT OM LANDSKAPET I VÄSTERVIK KOMMUN Landskapet i Västervik, som vi upplever det, är ett resultat av en rad olika naturgivna processer, såsom inlandsisens nötningar och avlagringar, erosion och sedimentation, jordartsegenskar och klimatiska faktorer. Men landskapets utseende är också i hög grad ett resultat av mänskliga processer. Uppodling, bete, slåtter och skogsbruk har genom åren danat landskapet och gör så än i dag, även om just markslag som bete och slåtter försvunnit allt mer i Västervik kommun. Landskapsinslag som järnvägar, vägar, industrier och stadsbebyggelse berättar också om hur samhället utvecklats och fungerar. Landskapet berättar alltså en historia, både om vad som har skett i äldre tider och om dagens samhälle. Landskapet i Västervik idag är i stor utsträckning ett skogslandskap. Detta är betingat av att stora områden har tunt jordtäcke och ofta ganska magra jordar som inte ämnar sig för uppodling. Med dessa förutsättningar är det barrskog som dominerar kommunens yta. Men ständigt avbryts skogen av jordbruk och ängsområden, vilka öppnar upp sig längs vägarna och blir till avbrott mellan skogspartierna. Kring odlingsbygderna finner man också en hel del lövskogsvegetation som skapar ljusning i landskapet. Utmärkande för Västervik kommun är att terrängen så gott som alltid är kuperad, eftersom bergknallar hela tiden sticker upp ur det generellt grunda jordartstäcket. Ett annat mycket signifikant inslag i Västerviks kommun är de långa, räta sprickdalar som sträcker sig kilometervis, ibland miltals, genom kommunen, ibland som smala havsvikar, ibland som åar eller långsträckta sjöar, ibland som uppodlade dalar. Det landskap som kanske de flesta förknippar med Västerviks kommun är dock skärgårdslandskapet, med dess flikiga och till stor del skogsbevuxna innerskärgård respektive öppna och renspolade ytterskärgård. Klimatat i Västervik varierar från milt och ganska blåsigt i kustlandet (odlingszon 1 eller 2), till ett mer kontinentalt klimat i de inre, mer höglänta delarna (odlingszon 3, i enstaka fall 4).

19 19 BERGGRUNDEN I VÄSTERVIK Berggrunden täcks till största delen av lösa avlagringar som morän och sedimentjordar, men är på vissa ställen synlig, i form av klipphällar och klippbranter. Västervik kommun ligger i ett bälte graniter (rött-rosa på kartan), som löper över landet. Figur 5. Översikt över bergarterna i Västervik kommun Västervik kommun utgörs av en mosaik av bergarter. Till största delen består berggrunden i Västerviks kommun av sura magmatiska bergarter. Från kusten och inåt i landet går dock ett stråk av sedimentära bergarter. Som resultat av olika geologiska processer har den kvartsit (metamorf bergart) som bildats av sandsten spruckit. På grund av skiktningen i sedimenten uppstod sprickor häri, vilka sedan nötts ner. Resultatet av det är de nordvästliga-sydostliga riktningarna man ser i landskapet idag, t.ex. Gamlebyviken, sjön

20 20 Syrsan och Gudingefjärden. Utöver de vulkaniska och sedimentära bergarterna finns det ett stråk med diabas (magmatisk bergart) i kommunens sydvästra del. 3 JORDARTER Figur 6. Översikt över jordarterna i Västervik kommun. Sveriges geologiska undersökningar. Som synes på kartan ovan är jordlagret i Västervik väldigt ofta tunt eller obefintligt, vilket illustreras av den röda färgen i bilden ovan (kalt berg/osammanhängande jordtäcke). Där jordtäcket är tjockare återfinner man bland annat de mer skiktade jordarterna lera-finmo (gult) och isälvssediment (grönt). I framförallt de norra 3 ( )

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 3 VINDKRAFT I TINGSRYDS KOMMUN IDENTIFIERING AV MÖJLIGA OM- RÅDEN FÖR VINDKRAFT Utifrån de övergripande analyserna i kapitel 5, 6 och 7 har ett antal

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun 2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2015

Kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2015 Kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2015 Kompletterande handlingar till följande ärenden: 8 Kommunstyrelsens ekonomiska månadsrapport efter november 2015 24 Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Mellankommunal och regional planering i samarbete. Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008

Mellankommunal och regional planering i samarbete. Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Mellankommunal och regional planering i samarbete Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Två exempel: Kalmarsund och Öland Hav och land Många förfrågningar Motstående

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.

I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget. 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat: 2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar

Läs mer

FJÄLLBERGET SAXBERGET

FJÄLLBERGET SAXBERGET Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

ÖP Vindbruksplan. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari

ÖP Vindbruksplan. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari ÖP 2025 Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Syfte, mål och avgränsning...

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Vindkraftprojekt: Gullberg Kommun: Söderhamns kommun Län: Gävleborgs län Datum: 2008-12-15 Plats: Kommunhuset Deltagare: Söderhamns

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Vindbruksplanen. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Vindbruksplanen. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Vindbruksplanen - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET? Utställningsutlåtandena

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag ANTAGANDEHANDLING Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag 1. Bakgrund och utgångspunkter Syftet med vindbruksplanen är att visa på förutsättningarna för ny vindkraft i Östra Göinge kommun och att

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Nordals Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening Vänersborgs Naturskyddsförening

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Bild Jocke Lagercrantz/Härjedalsbild

Bild Jocke Lagercrantz/Härjedalsbild Bild Jocke Lagercrantz/Härjedalsbild Upprättad 2009-02-03 Reviderad 2009-08-11 och 2010-02-16 Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-29 som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Denna Vindbruksplan

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Ändring av detaljplan Tillägg till Detaljplan för del av fastigheten Stuverum 1:9 (La 040924) Lofta, i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-13 TILLÄGG

Läs mer

Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009

Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009 Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009 Mötesanteckningar Tegneby församlingshem 2014-05-05 Närvarande från kommunen Bertil Olsson (s), vice ordförande utskottet för samhällsutveckling

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning 2010-11-04 rev. 2010-11-08 Samrådshandlingen godkändes av kommunstyrelsen 2010-11-04

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Seminarium 2009. Vindkraft

Seminarium 2009. Vindkraft Seminarium 2009 Hotell Continental, Stockholm Vindkraft Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket Vår syn på vindkraft Miljöpåverkan generellt liten, men tänk på Olägenheterna av ljud, vibrationer, ljus och skuggor

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3B, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR DALS-ED KOMMUN Vindbruk Dalsland

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Torsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag

Torsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag KALLELSE 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2002-12-03 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@mf.landskrona.se Er Referens Vår Referens Tid: Plats: Torsdagen den 12 december Erikstorps Kungsgård 17.00. Grupperna

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer