Röster om folkbildning och demokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röster om folkbildning och demokrati"

Transkript

1 F olkbildningsrådet utvärderar No Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna

2 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati 1

3 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Grafisk form: Thomas Östlund Produktion AB Omslag: Gunnar Falk Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, december 2001 ISBN: Röster om folkbildning och demokrati

4 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T Röster om folkbildning och demokrati 3

5 4 Röster om folkbildning och demokrati

6 Förord Demokratin är ofta något vi tar för givet. Ändå är det faktiskt inte mer än 80 år sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige. Någon har sagt att demokratin måste erövras av varje ny generation. I studieförbund och folkhögskolor möts hundratusentals människor varje år. Folkbildningen erbjuder en miljö präglad av nyfikenhet, kunskapssökande och reflektion. Jag är övertygad om att det är i mötet mellan människor där olika erfarenheter och värderingar bryts mot varandra som demokratin kan erövras av nya generationer. Det är därför en stor utmaning för folkbildningen att ge utrymme för en levande diskussion om demokrati. Ur denna diskussion kan nya redskap och modeller för hur demokratin kan utövas utvecklas. I Röster om folkbildning och demokrati vill vi ge några glimtar från det demokratiutvecklingsarbete som pågår i studieförbund och folkhögskolor. Rapporten utgör en del av Folkbildningsrådets nationella projekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Jag vill rikta ett stort tack till de företrädare för folkhögskolor och studieförbund som delat med sig av sina erfarenheter och åsikter och därmed gjort denna studie och rapport möjlig. Stockholm i december 2001 Britten Månsson Wallin Folkbildningsrådet Röster om folkbildning och demokrati 5

7 6 Röster om folkbildning och demokrati

8 Innehåll Inledning 9 Bakgrund 10 Om projekten 14 Demokratiprojekt på folkhögskolor 16 Nya målgrupper 16 Samverkan och IT 18 Morgondagens lärorum 19 Nya former för samverkan 20 Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser 22 För bygdens framtid 23 Aktiva människor i lokalsamhället 25 Medborgerligt deltagande 27 Aktivt deltagande i samhällsprocessen 29 Demokrati IT och informationsvärdering 31 Viktigt att värdera information 32 Ungdomars delaktighet 33 Demokratiprojekt i studieförbund 35 Morgondagens folkbildare 35 Experimentverkstäder 36 Ungas uppfattning om studiecirklar 38 Unga tycker till 39 IT som demokrativerktyg 40 Lärcentrum 42 Ny plattform för lärande på nätet 45 Demokrati i lokalsamhället 46 Demokratiåret en nationell satsning 48 Röster om folkbildning och demokrati 7

9 Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Tillhörighet och delaktighet ingen självklarhet 53 Aktiva medborgare med självkänsla 54 Medborgaren som delaktig i lokalsamhällets utveckling 56 Om möten, mötesplatser och arenor 58 Traditionella arenor 60 Externa arenor 61 Virtuella möten 62 Nygamla former 63 Om den inre demokratin 66 Former för inre demokrati 68 Att leva som man lär 72 Medlemsorganisationer 75 Nära lokalsamhället 76 Samverkan 76 Om framtiden och folkbildningens demokratiska utmaningar 80 Lokalt demokratiarbete 82 Från ord till handling 82 Nya former och nytt innehåll? 83 Folkbildningens målgrupper 84 Nationellt demokratiarbete 88 Möten, mötesplatser och samtal 88 Vardagskunskap, erfarenhet och helheter 90 Bildning utbildning 91 Folkbildning i medborgarnas tjänst 92 Makt och maktstrukturer 95 Folkbildningens särart 95 Mer om projekten 98 Folkbildningsrådet 99 Utvärderingar från Folkbildningsrådet 99 8 Röster om folkbildning och demokrati

10 Inledning Under perioden pågår inom Folkbildningsrådet det nationella projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Projektet innefattar flera olika delar, där en del innebär att inventera projekt inom demokratiområdet som pågår i folkhögskolor och studieförbund. I denna rapport presenteras en rad exempel på sådana projekt. Rapporten inleds med en kort bakgrund och en översikt av de olika delarna i projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. I kapitel ett presenteras ett antal demokratiprojekt i folkhögskolor och studieförbund. De fyra kapitlen därefter bygger på intervjuer med personer som arbetar med projekten. Här förmedlar de tankar och erfarenheter utifrån fyra olika teman: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Ambitionen med denna rapport är inte att utförligt beskriva projekten. Syftet är i stället att ge några glimtar från det arbete med demokratiutveckling som just nu pågår inom folkbildningen och förmedla några erfarenheter från detta arbete. Uppgifterna om projekten baseras i huvudsak på projektbeskrivningar från folkhögskolor och studieförbund, kompletterat med projektledarnas utsagor om de egna projekten. Det bör påpekas att det är fråga om ett antal lägesrapporter och framför allt personliga reflektioner från personer som befinner sig mitt uppe i en process. Röster om folkbildning och demokrati 9

11 Bakgrund Begreppet demokrati växlar innebörd och karaktär från tid till annan. Kraven på människor från stat och samhälle har också skiftat och olika intressenter har haft inflytande på hur dessa krav utformas. Begreppet medborgarskap är centralt när demokratifrågor diskuteras, och kan sägas beskriva människors relation till staten det offentliga. Svensk folkbildning har alltid medverkat till och är djupt förknippad med medborgarbildningen. Såväl form som innehåll har emellertid varierat. Den mångfald av verksamheter som vi idag kan se inom folkbildningen är delvis ett resultat av en lång historisk tradition men också en följd av att nya krafter trätt in på arenan och att vår omvärld förändras. Demokratin har som främsta mål jämlikhet och frihet. För såväl den enskilde som för samhället gäller det att finna en fungerande balans mellan dessa. Medborgarskapet kan ses som ett uttryck för hur denna balans hanteras. I modern demokratiteori fästs stor vikt vid att det finns fungerande medborgerliga offentligheter, det vill säga platser där medborgare kan mötas och fritt utbyta erfarenheter, bilda åsikter och förbereda sig för kollektiv handling. I offentligheterna inte bara utövas medborgaskapet utan det formas och vidareutvecklas också. Projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna avser att belysa folkbildningens relation till demokratin, särskilt de folkbildande verksamheternas bidrag till medborgarskapet, nu och i framtiden. Projektet ska även diskutera och föreslå strategier för folkbildningens eventuella kompensatoriska och utvecklande roll när det gäller demokratins framtid. Av särskilt intresse är folkbildning som medborgerlig mötesplats, dess karaktär av offentlighet. Folkbildningens förhållande till ungdomars livsstil, ny informationsteknologi och nya folkliga rörelser uppmärksammas speciellt. 10 Röster om folkbildning och demokrati

12 Projektet har inventerat forskning och utvecklingsarbete som belyser folkbildningens förhållande till demokratin. Projektet speglar även folkbildningens roll och vilja att anta de demokratiska utmaningarna i samhället. En central förhoppning är att projektet ska gagna folkbildningen genom att förmedla effekter och resultat från enskilda utvecklingsprojekt inom demokratiområdet som pågår i folkbildningen. Inom projektet fokuseras fyra centrala frågeställningar: a. Individen och medborgarskapet Individens förhållande till andra människor, till fria associationer, till kommuner och till staten avgörs till stor del av hur denne själv ser på sin roll som samhällsvarelse. För folkbildningens del finns anledning att mer specifikt ta reda på vilka uttryck för demokrati som dagens medborgare har och relatera dessa till folkbildningen. b. Folkbildningen och medborgarskapet Folkbildningens verksamheter och former har ansetts vara ett naturligt sätt att inlemmas i och lära sig ett demokratiskt arbetssätt genom den pedagogik som tillämpas i studiecirklar och i folkhögskolans kurser. I ljuset av hur människor formulerar sin syn på sig själva som samhällsvarelser, hur framstår då de folkbildande organisationernas mål och organisation? Hur ser i praktiken folkbildningens verksamheter, metoder och arbetssätt ut i folkhögskolor och studieförbund? Finns det en dold läroplan i folkbildningen? c. Folkbildningen och offentligheterna Folkbildningen har varit och är en naturlig arena för att utveckla och tillämpa kunskaper som kan komma till uttryck när man utövar sitt medborgarskap. Vilken karaktär har de folkbildande verksamheterna som medborgerliga offentligheter och vilka uttrycksformer använder sig folkbildningen av för att gestalta det offentliga samtalet? d. Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Ett sammanfattande frågeområde som också ska föreslå åtgärder för hur folkbildningen kan bidra till demokratins utveckling. Röster om folkbildning och demokrati 11

13 För att undersöka ovanstående frågeställningar tillämpas olika metoder. Här innefattas en inventering av pågående och tidigare genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt på demokratiområdet inom folkbildningen. Gunnar Sundgrens bok Bildning och demokrati är ett led i denna inventering. Inom folkbildningen finns många aktörer som söker former för att utveckla demokratin och medborgarskapet. En viktig del av projektet är att samordna de utvecklingsprojekt som pågår i studieförbund och folkhögskolor. Kärnan i projektet är den forskningsstudie, Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil) som startade i januari 2000 och genomförs vid Mälardalens högskola. De centrala frågeställningarna i projektet ligger här till grund för en fallstudie i en kommun Eskilstuna. Studien innefattar fyra led: 1. Kartläggning av den lokala samhället, särskilt med avseende på dess offentliga arenor. 2. Ett riktat urval av kommuninvånare intervjuas med avseende på deras förhållande och attityd till demokratin. Samtidigt kartläggs deras allmänna behov, intressen och livsmål men också deras kunskap om, erfarenheter av och syn på de lokala folkbildande verksamheterna. I urvalet ska tillses att yngre, de med annan kulturbakgrund och kvinnor, vilka traditionellt haft svårigheter att göra sig hörda inom demokratin, finns med i gruppen som intervjuas. 3. Här studeras folkbildande verksamheter närmare med avseende på både form och innehåll, i synnerhet hur de bidrar till medborgarskapets formering. 4. Här ges en sammanfattande bild av hur lokalsamhälle, folkbildande verksamhet och individer tillsammans förhåller sig till demokratins grundläggande värden och vilket bidrag de ger till medborgarskapet. Studien beräknas vara avslutad år 2002 och resultatet kommer att publiceras i en rapport från Folkbildningsrådet. 12 Röster om folkbildning och demokrati

14 Röster om folkbildning och demokrati 13

15 Om projekten 14 Röster om folkbildning och demokrati

16 Några röster Folkbildningens uppgift är att se till att de som riskerar att hamna utanför får redskap för att kunna delta, att göra sin stämma hörd, utbyta erfarenheter och organisera sig. En viktig fråga blev hur vi tänker i olika generationer. Konsumbutiken var viktig för de äldre men fullständigt ointressant som idé för de yngre. Vi kom till insikt om att alla medborgare i vårt informationstyngda samhälle har ett behov av att kunna förhålla sig kritisk till information och att lära sig värdera den. Detta är en grundläggande demokratisk fråga. Röster om folkbildning och demokrati 15

17 De projekt som beskrivs i detta avsnitt ingår i Folkbildningsrådets paraplyprojekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Gemensamt för projekten är att de på olika sätt anknyter till området demokrati. Det rör sig som tidigare nämnts om glimtar från projekt som i en del fall inte var avslutade när data, i form av intervjuer och projektrapporter, samlades in. Demokratiprojekt på folkhögskolor Nya målgrupper Stadsmissionens folkhögskola har i projektet Livslyftet önskat nå människor som vanligtvis inte söker sig till studier, exempelvis missbrukare och hemlösa. Detta ska ske genom att bedriva kurser utanför folkhögskolans lokaler och endagsstudier kring olika teman. Stockholms Stadsmission möter i sin sociala verksamhet många utsatta människor. De är ofta kortutbildade med olika sociala problem: missbruk, arbetslöshet, hemlöshet, prostitution etc. När de kommer till Stadsmissionen är de ofta i en så allvarlig situation att de själva bedömer att myndigheterna inte klarar av att hjälpa dem. Tanken med Livslyftet har varit att erbjuda en öppen studieverksamhet, som ett livslyft, en språngbräda mot förändring för dessa människor. Genom en trygg och generös atmosfär i mötet ville man skapa en lust att delta i projektet och kanske i fortsatta studier. Projektet startade hösten 1999 på en av Stadsmissionens enheter. Deltagare bjöds på frukost och verksamheten bestod av samtal och diskussioner kopplade till dagsaktuella händelser. Senare utökades verksamheten till ytterligare en enhet, men trots mycken information nådde den alltför få personer på de båda enheterna. Björn Holm, projektledare och lärare vid Stadsmissionens folkhögskola 16 Röster om folkbildning och demokrati

18 Våren 2000 flyttade projektet till enheten Klaragården. Projektledaren och volontärer inom Stadsmissionen samlade en kvinnogrupp en gång i veckan för studier, samtal, matlagning och studiebesök. Gruppen fortsatte att träffas även under hösten Verksamheten har genomgående byggt på frivillighet. Detta har varit en ändamålsenlig modell och en viss kontinuitet i verksamheten kunde skapas under våren De problem som finns har mestadels sin grund i målgruppens livssituation. Livslyftet har hittills bedömts göra sådan nytta att verksamheten kommer att leva vidare i Stockholms Stadsmissions volontärverksamhet. Kunskapen om folkhögskolans möjligheter har spritts i Stockholms Stadsmission. Problemen har framför allt hängt samman med svårigheten att nå tillräckligt många deltagare. Målgruppens instabila sociala situation gör det svårt för deltagarna att kontinuerligt medverka i Livslyftets aktiviteter. Studieverksamheten har därför fått en tillfällig karaktär: De viktigaste resultaten är att Livslyftet som verksamhet har förankrats inom Stadsmissionen samt att kunskapen om de möjligheter folkhögskolan erbjuder har spritts inom Stockholms Stadsmission. På ett mer allmänt plan har detta fått som följd att allt fler deltagare på folkhögskolans allmänna kurser rekryteras bland de människor som Stadsmissionens enheter möter. Vidare har detta inneburit nya samverkansformer mellan folkhögskolan och Stadsmissionens enheter. Nya kurser har tillskapats. Björn Holm Frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå denna grupp. De erfarenheter som projektet gett är att målgruppen är mycket svår att nå och behålla i kontinuerlig verksamhet men också att frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå denna grupp. Målgruppen fordrar en mer omsorgsinriktad verksamhet än vad folkhögskolan kan erbjuda i en öppen studieverksamhet. Socialt och pedagogiskt arbete med målgruppen fordrar trygghetsskapande metoder som bygger på frivillighet. Krav och villkor förknippas med dåliga erfarenheter av skolan. Björn Holm Röster om folkbildning och demokrati 17

19 Samverkan och IT Med projektet IT-stöd i folkbildningsverksamheten har Framnäs folkhögskola velat öppna verksamheten för personer som förvärvsarbetar, genom att erbjuda arbetsplatsförlagda utbildningar med distansinslag. Tanken är att människor ska studera på sina arbetsplatser före eller efter arbetsdagens slut. Genom att nyttja arbetsplatsernas datorer ska de kunna studera på it-handledda kurser. Deltagarna ska rekryteras genom samarbete med fackklubbarna på Piteå älvdals sjukhus och AssiDomän. Samverkan, distansutbildning och it-stöd i studierna står i fokus även i Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås, som Västerås folkhögskola driver i samarbete med lo Västmanland och abf. Projektet syftar dels till att utveckla samarbete mellan vuxenutbildningsorganisationer, dels att i detta sammanhang finna en passande folkbildningspedagogik med it-stöd. Liksom Framnäs vill Västerås folkhögskola möjliggöra studier på distans för förvärvsarbetande samt organisationsaktiva personer. En viktig uppgift är att finna former för en folkbildningspedagogik med it-stöd. Tanken är att denna pedagogik, utöver konkreta utbildningssituationer, även ska ligga till grund för ett demokratiskt förändringsarbete, i vardagslivet och vid erfarenhetsutbyte mellan människor. lo gav folkhögskolan i uppdrag att göra en distansutbildning utifrån en redan befintlig traditionell utbildning som kallades facklig aftonskola. De ämnesblock som ingick var ledarskap, de politiska ideologierna, kommunikation, media, argumentationsteknik och informationssökning på Internet. Målet med den nya utbildningen är att människor ska få kunskap och förutsättningar för att våga ta på sig förtroendeuppdrag. De organisationer som inbjöds var några lo-förbund, abf, Unga Örnar, Hyresgästföreningen och ssu: Det var bara några lo-förbund som nappade i första omgången och det var en nackdel eftersom vi missade bredden. Vi hade väntat oss fler deltagare som siktade på framtida förtroendeuppdrag. Gunne Linder, projektledare och lärare vid Västerås folkhögskola Hösten 2000 startade en ny kurs med 14 deltagare. Denna gång skötte folkhögskolan rekryteringen själva och deltagarnas bakgrund skil- 18 Röster om folkbildning och demokrati

20 de sig från den tidigare kursens. Det var exempelvis många deltagare med invandrarbakgrund och med Broderskapsrörelsen som bas: Det är en stor tröghet i organisationerna vad gäller att förstå nyttan av att låta medlemmarna gå utbildningen och att organisationen kan påverka vad medlemmen ska lära sig att föra ut. Gunne Linder Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig: Jag har sett att några har skrivit insändare i tidningen, gjort inlägg i Folkbildningsnätet och deltagit i paneldebatter. De som inte gjort sådant har i alla fall fått en plattform för att gå vidare i sin egen utveckling. Några har gått vidare i längre fackliga utbildningar. Gunne Linder Morgondagens lärorum Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig. Samspelet mellan folkhögskola, demokrati och vardagsliv är också viktiga ingredienser i projektet Det demokratiska rummet morgondagens lärorum, som drivs av Brunnsviks folkhögskola. Projektet syftar bland annat till att skapa samverkan mellan olika kunskapsområden och mellan olika organisationer. Organisationerna är Arbetarrörelsens Pedagogiska Mötesplats, Marieborgs folkhögskola, lo och abf. Projetet fokuserar på att forma framtida pedagogiska miljöer och arenor för lärande. Utvecklingsverkstäder, seminarier, samtal och processinriktat skrivande är några planerade arbetsmetoder. Syftet är att stimulera en kunskapsproduktion och kunskapsutveckling värd namnet också inom arbetarrörelsen med utgångspunkt från att det är lite lamt på den fronten idag. Jörgen Hammarin, projektledare och lärare vid Brunnsviks folkhögskola En central del i projektet är utvecklingsverkstäder, sammansatta av människor från olika håll i arbetarrörelsen och dess närstående organisationer. I en planerad utvecklingsverkstad ska deltagarna få Röster om folkbildning och demokrati 19

21 möta författare, forskare, personer som arbetar med konkreta förändringsprojekt av arbetsorganisationen och personer med sakkunskap av pedagogiska miljöfaktorer. Det kommer därmed att bli ett möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Gruppen ska bestå av högst personer. Ett av nyttospåren i projektet är vilken större roll arbetarrörelsens egen studie- och bildningsverksamhet skulle kunna spela i de förändringar som sker på till exempel arbetsplatserna. Vi arbetar med polerna närhet distans och organiserad folkbildning vardagens lärorum. Jörgen Hammarin Det kommer att bli ett möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Det projektledaren hoppas ska bli särskilt demokratistärkande är om de inblandade organisationerna producerar egen kunskap och drar egna slutsatser utifrån projektet. Därmed kan man göra sig mindre beroende av den managementlitteratur och de utbildningsföretag som man menar inte sällan har förenklade företagarperspektiv. En annan aspekt är det fokus projektet lägger på ett medvetet lärande i arbetslivet kopplat till demokratiseringen av arbetslivet: Vi tar tag i en samarbetstradition på det pedagogiska området som levt på sparlåga sedan sjuttiotalet. Det är en brist att inte människor träffas och på djupet diskuterar frågor över organisationsgränserna. Det är också brist på möten mellan teoribildning och praktik. Jörgen Hammarin Nya former för samverkan Projektet Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete Folkbildning i nätverk, som drivs av Tollare folkhögskola, vill hitta en modell för öppet och flexibelt lärande. Tanken är att människor inom olika slags socialt inriktade nätverk ska utbyta erfarenheter via bland annat Folkbildningsnätet. Modellen ska även vara användbar i andra sammanhang där folkbildning och praktisk verksamhet kan mötas och befrukta varandra. Bakgrunden till projektet är vetskapen om att eldsjälar i socialt inriktade projekt, exempelvis i ideella organisationer eller i kom- 20 Röster om folkbildning och demokrati

22 muner, ofta är ensamvargar, men att de har behov av erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med liknande projekt. Utifrån detta föddes idén om en utbildning på deltid med möten via nätet, men också med fysiska träffar. Tollare folkhögskola ville även se om modellen kunde vara intressant för personer som inte ens har tid att avsätta till en distanskurs, men som ändå använder nätet för kommunikation. Det fanns kontakt med fyra mer eller mindre organiserade nätverk: Nätverket för eldsjälar på Fryshuset i Stockholm, två drogförebyggande nätverk samt ett nätverk för socialt arbete med kamratstöd bland nyktra alkoholister inom nykterhetsrörelsen: Vi ville pröva att koppla ihop dem via nätet och få igång en kommunikation och ett erfarenhetsutbyte utan krav på närvaro eller deltagande. En annan del var att komplettera detta med en nättidning som speglar eldsjälarnas arbete. Eldsjälarna består av både ideellt arbetande och avlönade personer. Alla i vår målgrupp arbetar verkligen på gräsrotsnivå. Staffan Hübinette, projektledare och lärare på Tollare folkhögskola Deltagarna i projektet har en organisationstillhörighet, eller medverkar i kommunala projekt av olika slag. Några driver även egna företag. Deltagarna har det gemensamt att de känner sig lite udda i de organisatoriska sammanhang där det vanligtvis ingår. Genom nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration. Vi hade till exempel en journalist, som var invandrare och arbetslös och inte hade lyckats komma in i samhället. Bitterhet bidrog till känslan av utanförskap. Under året i vår distansutbildning ändrade han helt sitt perspektiv. Genom nätverket fick han en plattform, där han kunde komma till sin rätt. Han blev sedan anställd som projektledare i en förort. Staffan Hübinette Genom nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration. Verksamheten har i viss mån hämtat inspiration i Manuel Castells analys av nätverkssamhället. Hans analys utgår ifrån att eliter avskiljer sig i samhället och bildar egna nätverk. Därmed finns en betydande risk att stora grupper hamnar utanför. Projektledaren menar att folkbildningens uppgift är att se till att de som löper denna risk får redskap att kunna bygga egna nätverk, förstå nätverks- Röster om folkbildning och demokrati 21

23 och informationssamhällets möjligheter och utnyttja dem för sina ändamål. Att kommunicera digitalt innebär också en möjlighet att bryta med de hierarkiskt uppbyggda mönster för kommunikation som finns i mer traditionella organisationsstrukturer: Vi kan genom projektet, i liten skala och på individnivå, se att det fungerar. Det är för många ett oerhört stort steg att sätta sig framför en dator, att ge sig i kast med tekniken, att våga börja uttrycka sina tankar och skriva ner dem, att tro att någon tycker att de har något att säga som är värt att ta del av. Att få bli del av ett sammanhang, som de digitala nätverken utgör, är viktigt i ett längre perspektiv. Staffan Hübinette Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser I projektet Ideellt centrum samverkar Wendelsbergs folkhögskola med ett antal regionala nätverk i syfte att göra människor i Västra Götaland mer aktiva på olika områden. Nätverk inom följande områden ska delta i projektet: Makt och hälsa. Demokrati och ledarskap. Drogförebyggande. Bildning och kultur. Social ekonomi och kooperation. Samhällets demokratisering. Med inriktning på dessa områden ska kursverksamheten utvecklas. Föreningar och grupper som ingår i nätverken ska kunna nyttja kursverksamheten. Kursernas utformning och innehåll avgör nätverken och Wendelsbergs folkhögskola tillsammans. Målet med projektet är att på så sätt skapa ett Ideellt centrum i Västsverige. Förhoppningen är att återupprätta folkbildningen som samhällskraft, i samverkan med andra folkligt förankrade företeelser. Bakgrunden till projektet är en önskan att samla folkrörelser på regional nivå i ett nätverkssamarbete i det här fallet folkrörelser i Västra Götaland och Halland. Syftet är att gemensamt utveckla folkrörelserna inom bland annat områdena demokrati och ledarskap. 22 Röster om folkbildning och demokrati

24 En målgrupp är de regionala funktionärerna i folkrörelserna, som vi vill kommunicera med och bland annat ställa frågan vad de behöver mer utbildning i. I nästa steg vill vi nå alla som arbetar i folkrörelserna. En annan målgrupp är folkhälsoarbetare, socialarbetare, kulturarbetare, fritidsledare i kommunerna med flera. Dessutom har vi en tvärsektoriell ingång alltså samarbete mellan den offentliga och en stärkt ideell sektor. Jan Linde, rektor vid Wendelsbergs folkhögskola och en av projektets initiativtagare En del i projektet kallas 8 kickar för den tredje sektorn. Här ingår ett kursutbud med följande teman: Meningen med ruset. Att leda med idé. Socialekonomiska projekt för lokal utveckling. Utvärdering av projekt i folkrörelser och organisationer. Låter sig skyddsänglar organiseras? I demokratins tjänst. Ledarskap för förändring. Folkhälsa och miljö tredje sektorns roll. Även om inte alla kurser skulle kunna genomföras finns ändå förhoppningen att nätverkssamarbetet kommer att leva vidare: De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många aktörer tar det tid att hitta formerna. De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många aktörer tar det tid att hitta formerna, vilket det måste få göra. Säkert blir det också en löpande omvärdering av vilka områden vi ska satsa på. Sören Eriksson, projektledare vid Wendelsbergs folkhögskola För bygdens framtid Folkbildningens centrala plats i samhälleligt förändringsarbete är den huvudsakliga utgångspunkten för projektet Hållands folkhögskola bygger för bygden. Hållands folkhögskola ska samverka med Bygdeutvecklingsprojektet som Åre kommun driver för att åstadkomma en bildningsbas för befolkningen i området. Bakgrunden är att Åre kommun sedan fem år tillbaka bedrivit ett eu-projekt för fördjupat medborgarinflytande. Det finns nio bygder i kommunen och målet har varit att upprätta nio bygde- Röster om folkbildning och demokrati 23

25 kontor med lika många bygdeutvecklare. Det finns också en projektledare i kommunen. Bygderna har själva styrt utvecklingen utifrån sina förutsättningar och intressen. Kallbygden har exempelvis gjort en lokal ekonomisk analys. Man har redovisat bygdens resurser och kartlagt vilka som försvinner därifrån. Dessutom har man analyserat vilken kompetens bygden behöver för att täppa till resursläckaget och göra något av resurserna på plats. De har också startat och driver själva ett vindkraftverk: Skolan fick en förfrågan från Kallbygden om det fanns elever som var intresserade av att bidra med sin kompetens till utvecklingsarbetet. Kommunens visionärer i eu-projektet har också signalerat att kunskapen är viktig och det erfar också de som är aktiva i bygderna. Folkhögskolan har ju möjligheter att bistå bygderna och det har vi försökt förmedla till dem. Ulrika Karlsson, projektledare och lärare vid Hållands folkhögskola Skolans demokratiprojekt ska ingå som en del i den planerade fortsättningen av bygdernas utveckling. I projektet erbjuder skolan sina resurser och erfarenheter, hjälper till att knyta kontakter och sammanföra bygderna. Folkhögskolan kan bidra till att utveckla nätverken, sprida engagemanget och hitta metoder som underlättar utvecklingsarbetet. Målgruppen för skolans projekt är primärt de som efterfrågar skolans tjänster. Utgångspunkten är att initiativet ska komma utifrån bygderna via enskilda, byalag, företagareföreningar eller projektledare. Folkhögskolan utformar inga kurser förrän de får en förfrågan: Projektet har tagit en lite annan form än vi tänkte oss. Vi trodde att det skulle generera en ganska stor efterfrågan på kortkurser, men det har inte kommit igång. Vi tar det som en lärdom att det tar mycket längre tid än väntat. Det blir också intressant att se hur skolans roll förändras när kommunens projektledare försvinner. Frågorna kanske i större utsträckning riktas direkt till skolan och då ser vi en möjlighet att börja arbeta mer långsiktigt. Två år är för kort tid för att arbeta in i folks medvetande att Hållands folkhögskola kan bidra med den kunskapsuppbyggnad som man är överens om är viktig. Ulrika Karlsson 24 Röster om folkbildning och demokrati

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Arbetarrörelsens folkhögskolor

Arbetarrörelsens folkhögskolor Föreningen Arbetarrörelsens folkhögskolor än r fö g n i dr ut ve c fo kl lkb ild nin g in g En resurs för folkbildning, utveckling och förändring i arbetarrörelsen Vi vägleds av arbetarrörelsensrötter

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Brunnsvik och folkbildningens framsyn

Brunnsvik och folkbildningens framsyn Till Folkbildningsrådet Brunnsvik och folkbildningens framsyn Synpunkter till Folkbildningsrådet inför arbetet med ett samlat dokument om folkbildningens framtida roll och uppgifter inför regeringens folkbildningsproposition

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Interkulturella möten via Internet

Interkulturella möten via Internet Sida 1 av 9 Interkulturella möten via Internet Slutrapport augusti 2013 Sida 2 av 9 En projektbeskrivning Vi har genomfört ett projekt som riktat sig mot den grupp nysvenskar som behöver extra mycket stöd

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer