Röster om folkbildning och demokrati

Transkript

1 F olkbildningsrådet utvärderar No Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna

2 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati 1

3 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Grafisk form: Thomas Östlund Produktion AB Omslag: Gunnar Falk Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, december 2001 ISBN: Röster om folkbildning och demokrati

4 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T Röster om folkbildning och demokrati 3

5 4 Röster om folkbildning och demokrati

6 Förord Demokratin är ofta något vi tar för givet. Ändå är det faktiskt inte mer än 80 år sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige. Någon har sagt att demokratin måste erövras av varje ny generation. I studieförbund och folkhögskolor möts hundratusentals människor varje år. Folkbildningen erbjuder en miljö präglad av nyfikenhet, kunskapssökande och reflektion. Jag är övertygad om att det är i mötet mellan människor där olika erfarenheter och värderingar bryts mot varandra som demokratin kan erövras av nya generationer. Det är därför en stor utmaning för folkbildningen att ge utrymme för en levande diskussion om demokrati. Ur denna diskussion kan nya redskap och modeller för hur demokratin kan utövas utvecklas. I Röster om folkbildning och demokrati vill vi ge några glimtar från det demokratiutvecklingsarbete som pågår i studieförbund och folkhögskolor. Rapporten utgör en del av Folkbildningsrådets nationella projekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Jag vill rikta ett stort tack till de företrädare för folkhögskolor och studieförbund som delat med sig av sina erfarenheter och åsikter och därmed gjort denna studie och rapport möjlig. Stockholm i december 2001 Britten Månsson Wallin Folkbildningsrådet Röster om folkbildning och demokrati 5

7 6 Röster om folkbildning och demokrati

8 Innehåll Inledning 9 Bakgrund 10 Om projekten 14 Demokratiprojekt på folkhögskolor 16 Nya målgrupper 16 Samverkan och IT 18 Morgondagens lärorum 19 Nya former för samverkan 20 Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser 22 För bygdens framtid 23 Aktiva människor i lokalsamhället 25 Medborgerligt deltagande 27 Aktivt deltagande i samhällsprocessen 29 Demokrati IT och informationsvärdering 31 Viktigt att värdera information 32 Ungdomars delaktighet 33 Demokratiprojekt i studieförbund 35 Morgondagens folkbildare 35 Experimentverkstäder 36 Ungas uppfattning om studiecirklar 38 Unga tycker till 39 IT som demokrativerktyg 40 Lärcentrum 42 Ny plattform för lärande på nätet 45 Demokrati i lokalsamhället 46 Demokratiåret en nationell satsning 48 Röster om folkbildning och demokrati 7

9 Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Tillhörighet och delaktighet ingen självklarhet 53 Aktiva medborgare med självkänsla 54 Medborgaren som delaktig i lokalsamhällets utveckling 56 Om möten, mötesplatser och arenor 58 Traditionella arenor 60 Externa arenor 61 Virtuella möten 62 Nygamla former 63 Om den inre demokratin 66 Former för inre demokrati 68 Att leva som man lär 72 Medlemsorganisationer 75 Nära lokalsamhället 76 Samverkan 76 Om framtiden och folkbildningens demokratiska utmaningar 80 Lokalt demokratiarbete 82 Från ord till handling 82 Nya former och nytt innehåll? 83 Folkbildningens målgrupper 84 Nationellt demokratiarbete 88 Möten, mötesplatser och samtal 88 Vardagskunskap, erfarenhet och helheter 90 Bildning utbildning 91 Folkbildning i medborgarnas tjänst 92 Makt och maktstrukturer 95 Folkbildningens särart 95 Mer om projekten 98 Folkbildningsrådet 99 Utvärderingar från Folkbildningsrådet 99 8 Röster om folkbildning och demokrati

10 Inledning Under perioden pågår inom Folkbildningsrådet det nationella projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Projektet innefattar flera olika delar, där en del innebär att inventera projekt inom demokratiområdet som pågår i folkhögskolor och studieförbund. I denna rapport presenteras en rad exempel på sådana projekt. Rapporten inleds med en kort bakgrund och en översikt av de olika delarna i projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. I kapitel ett presenteras ett antal demokratiprojekt i folkhögskolor och studieförbund. De fyra kapitlen därefter bygger på intervjuer med personer som arbetar med projekten. Här förmedlar de tankar och erfarenheter utifrån fyra olika teman: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Ambitionen med denna rapport är inte att utförligt beskriva projekten. Syftet är i stället att ge några glimtar från det arbete med demokratiutveckling som just nu pågår inom folkbildningen och förmedla några erfarenheter från detta arbete. Uppgifterna om projekten baseras i huvudsak på projektbeskrivningar från folkhögskolor och studieförbund, kompletterat med projektledarnas utsagor om de egna projekten. Det bör påpekas att det är fråga om ett antal lägesrapporter och framför allt personliga reflektioner från personer som befinner sig mitt uppe i en process. Röster om folkbildning och demokrati 9

11 Bakgrund Begreppet demokrati växlar innebörd och karaktär från tid till annan. Kraven på människor från stat och samhälle har också skiftat och olika intressenter har haft inflytande på hur dessa krav utformas. Begreppet medborgarskap är centralt när demokratifrågor diskuteras, och kan sägas beskriva människors relation till staten det offentliga. Svensk folkbildning har alltid medverkat till och är djupt förknippad med medborgarbildningen. Såväl form som innehåll har emellertid varierat. Den mångfald av verksamheter som vi idag kan se inom folkbildningen är delvis ett resultat av en lång historisk tradition men också en följd av att nya krafter trätt in på arenan och att vår omvärld förändras. Demokratin har som främsta mål jämlikhet och frihet. För såväl den enskilde som för samhället gäller det att finna en fungerande balans mellan dessa. Medborgarskapet kan ses som ett uttryck för hur denna balans hanteras. I modern demokratiteori fästs stor vikt vid att det finns fungerande medborgerliga offentligheter, det vill säga platser där medborgare kan mötas och fritt utbyta erfarenheter, bilda åsikter och förbereda sig för kollektiv handling. I offentligheterna inte bara utövas medborgaskapet utan det formas och vidareutvecklas också. Projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna avser att belysa folkbildningens relation till demokratin, särskilt de folkbildande verksamheternas bidrag till medborgarskapet, nu och i framtiden. Projektet ska även diskutera och föreslå strategier för folkbildningens eventuella kompensatoriska och utvecklande roll när det gäller demokratins framtid. Av särskilt intresse är folkbildning som medborgerlig mötesplats, dess karaktär av offentlighet. Folkbildningens förhållande till ungdomars livsstil, ny informationsteknologi och nya folkliga rörelser uppmärksammas speciellt. 10 Röster om folkbildning och demokrati

12 Projektet har inventerat forskning och utvecklingsarbete som belyser folkbildningens förhållande till demokratin. Projektet speglar även folkbildningens roll och vilja att anta de demokratiska utmaningarna i samhället. En central förhoppning är att projektet ska gagna folkbildningen genom att förmedla effekter och resultat från enskilda utvecklingsprojekt inom demokratiområdet som pågår i folkbildningen. Inom projektet fokuseras fyra centrala frågeställningar: a. Individen och medborgarskapet Individens förhållande till andra människor, till fria associationer, till kommuner och till staten avgörs till stor del av hur denne själv ser på sin roll som samhällsvarelse. För folkbildningens del finns anledning att mer specifikt ta reda på vilka uttryck för demokrati som dagens medborgare har och relatera dessa till folkbildningen. b. Folkbildningen och medborgarskapet Folkbildningens verksamheter och former har ansetts vara ett naturligt sätt att inlemmas i och lära sig ett demokratiskt arbetssätt genom den pedagogik som tillämpas i studiecirklar och i folkhögskolans kurser. I ljuset av hur människor formulerar sin syn på sig själva som samhällsvarelser, hur framstår då de folkbildande organisationernas mål och organisation? Hur ser i praktiken folkbildningens verksamheter, metoder och arbetssätt ut i folkhögskolor och studieförbund? Finns det en dold läroplan i folkbildningen? c. Folkbildningen och offentligheterna Folkbildningen har varit och är en naturlig arena för att utveckla och tillämpa kunskaper som kan komma till uttryck när man utövar sitt medborgarskap. Vilken karaktär har de folkbildande verksamheterna som medborgerliga offentligheter och vilka uttrycksformer använder sig folkbildningen av för att gestalta det offentliga samtalet? d. Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Ett sammanfattande frågeområde som också ska föreslå åtgärder för hur folkbildningen kan bidra till demokratins utveckling. Röster om folkbildning och demokrati 11

13 För att undersöka ovanstående frågeställningar tillämpas olika metoder. Här innefattas en inventering av pågående och tidigare genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt på demokratiområdet inom folkbildningen. Gunnar Sundgrens bok Bildning och demokrati är ett led i denna inventering. Inom folkbildningen finns många aktörer som söker former för att utveckla demokratin och medborgarskapet. En viktig del av projektet är att samordna de utvecklingsprojekt som pågår i studieförbund och folkhögskolor. Kärnan i projektet är den forskningsstudie, Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil) som startade i januari 2000 och genomförs vid Mälardalens högskola. De centrala frågeställningarna i projektet ligger här till grund för en fallstudie i en kommun Eskilstuna. Studien innefattar fyra led: 1. Kartläggning av den lokala samhället, särskilt med avseende på dess offentliga arenor. 2. Ett riktat urval av kommuninvånare intervjuas med avseende på deras förhållande och attityd till demokratin. Samtidigt kartläggs deras allmänna behov, intressen och livsmål men också deras kunskap om, erfarenheter av och syn på de lokala folkbildande verksamheterna. I urvalet ska tillses att yngre, de med annan kulturbakgrund och kvinnor, vilka traditionellt haft svårigheter att göra sig hörda inom demokratin, finns med i gruppen som intervjuas. 3. Här studeras folkbildande verksamheter närmare med avseende på både form och innehåll, i synnerhet hur de bidrar till medborgarskapets formering. 4. Här ges en sammanfattande bild av hur lokalsamhälle, folkbildande verksamhet och individer tillsammans förhåller sig till demokratins grundläggande värden och vilket bidrag de ger till medborgarskapet. Studien beräknas vara avslutad år 2002 och resultatet kommer att publiceras i en rapport från Folkbildningsrådet. 12 Röster om folkbildning och demokrati

14 Röster om folkbildning och demokrati 13

15 Om projekten 14 Röster om folkbildning och demokrati

16 Några röster Folkbildningens uppgift är att se till att de som riskerar att hamna utanför får redskap för att kunna delta, att göra sin stämma hörd, utbyta erfarenheter och organisera sig. En viktig fråga blev hur vi tänker i olika generationer. Konsumbutiken var viktig för de äldre men fullständigt ointressant som idé för de yngre. Vi kom till insikt om att alla medborgare i vårt informationstyngda samhälle har ett behov av att kunna förhålla sig kritisk till information och att lära sig värdera den. Detta är en grundläggande demokratisk fråga. Röster om folkbildning och demokrati 15

17 De projekt som beskrivs i detta avsnitt ingår i Folkbildningsrådets paraplyprojekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Gemensamt för projekten är att de på olika sätt anknyter till området demokrati. Det rör sig som tidigare nämnts om glimtar från projekt som i en del fall inte var avslutade när data, i form av intervjuer och projektrapporter, samlades in. Demokratiprojekt på folkhögskolor Nya målgrupper Stadsmissionens folkhögskola har i projektet Livslyftet önskat nå människor som vanligtvis inte söker sig till studier, exempelvis missbrukare och hemlösa. Detta ska ske genom att bedriva kurser utanför folkhögskolans lokaler och endagsstudier kring olika teman. Stockholms Stadsmission möter i sin sociala verksamhet många utsatta människor. De är ofta kortutbildade med olika sociala problem: missbruk, arbetslöshet, hemlöshet, prostitution etc. När de kommer till Stadsmissionen är de ofta i en så allvarlig situation att de själva bedömer att myndigheterna inte klarar av att hjälpa dem. Tanken med Livslyftet har varit att erbjuda en öppen studieverksamhet, som ett livslyft, en språngbräda mot förändring för dessa människor. Genom en trygg och generös atmosfär i mötet ville man skapa en lust att delta i projektet och kanske i fortsatta studier. Projektet startade hösten 1999 på en av Stadsmissionens enheter. Deltagare bjöds på frukost och verksamheten bestod av samtal och diskussioner kopplade till dagsaktuella händelser. Senare utökades verksamheten till ytterligare en enhet, men trots mycken information nådde den alltför få personer på de båda enheterna. Björn Holm, projektledare och lärare vid Stadsmissionens folkhögskola 16 Röster om folkbildning och demokrati

18 Våren 2000 flyttade projektet till enheten Klaragården. Projektledaren och volontärer inom Stadsmissionen samlade en kvinnogrupp en gång i veckan för studier, samtal, matlagning och studiebesök. Gruppen fortsatte att träffas även under hösten Verksamheten har genomgående byggt på frivillighet. Detta har varit en ändamålsenlig modell och en viss kontinuitet i verksamheten kunde skapas under våren De problem som finns har mestadels sin grund i målgruppens livssituation. Livslyftet har hittills bedömts göra sådan nytta att verksamheten kommer att leva vidare i Stockholms Stadsmissions volontärverksamhet. Kunskapen om folkhögskolans möjligheter har spritts i Stockholms Stadsmission. Problemen har framför allt hängt samman med svårigheten att nå tillräckligt många deltagare. Målgruppens instabila sociala situation gör det svårt för deltagarna att kontinuerligt medverka i Livslyftets aktiviteter. Studieverksamheten har därför fått en tillfällig karaktär: De viktigaste resultaten är att Livslyftet som verksamhet har förankrats inom Stadsmissionen samt att kunskapen om de möjligheter folkhögskolan erbjuder har spritts inom Stockholms Stadsmission. På ett mer allmänt plan har detta fått som följd att allt fler deltagare på folkhögskolans allmänna kurser rekryteras bland de människor som Stadsmissionens enheter möter. Vidare har detta inneburit nya samverkansformer mellan folkhögskolan och Stadsmissionens enheter. Nya kurser har tillskapats. Björn Holm Frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå denna grupp. De erfarenheter som projektet gett är att målgruppen är mycket svår att nå och behålla i kontinuerlig verksamhet men också att frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå denna grupp. Målgruppen fordrar en mer omsorgsinriktad verksamhet än vad folkhögskolan kan erbjuda i en öppen studieverksamhet. Socialt och pedagogiskt arbete med målgruppen fordrar trygghetsskapande metoder som bygger på frivillighet. Krav och villkor förknippas med dåliga erfarenheter av skolan. Björn Holm Röster om folkbildning och demokrati 17

19 Samverkan och IT Med projektet IT-stöd i folkbildningsverksamheten har Framnäs folkhögskola velat öppna verksamheten för personer som förvärvsarbetar, genom att erbjuda arbetsplatsförlagda utbildningar med distansinslag. Tanken är att människor ska studera på sina arbetsplatser före eller efter arbetsdagens slut. Genom att nyttja arbetsplatsernas datorer ska de kunna studera på it-handledda kurser. Deltagarna ska rekryteras genom samarbete med fackklubbarna på Piteå älvdals sjukhus och AssiDomän. Samverkan, distansutbildning och it-stöd i studierna står i fokus även i Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås, som Västerås folkhögskola driver i samarbete med lo Västmanland och abf. Projektet syftar dels till att utveckla samarbete mellan vuxenutbildningsorganisationer, dels att i detta sammanhang finna en passande folkbildningspedagogik med it-stöd. Liksom Framnäs vill Västerås folkhögskola möjliggöra studier på distans för förvärvsarbetande samt organisationsaktiva personer. En viktig uppgift är att finna former för en folkbildningspedagogik med it-stöd. Tanken är att denna pedagogik, utöver konkreta utbildningssituationer, även ska ligga till grund för ett demokratiskt förändringsarbete, i vardagslivet och vid erfarenhetsutbyte mellan människor. lo gav folkhögskolan i uppdrag att göra en distansutbildning utifrån en redan befintlig traditionell utbildning som kallades facklig aftonskola. De ämnesblock som ingick var ledarskap, de politiska ideologierna, kommunikation, media, argumentationsteknik och informationssökning på Internet. Målet med den nya utbildningen är att människor ska få kunskap och förutsättningar för att våga ta på sig förtroendeuppdrag. De organisationer som inbjöds var några lo-förbund, abf, Unga Örnar, Hyresgästföreningen och ssu: Det var bara några lo-förbund som nappade i första omgången och det var en nackdel eftersom vi missade bredden. Vi hade väntat oss fler deltagare som siktade på framtida förtroendeuppdrag. Gunne Linder, projektledare och lärare vid Västerås folkhögskola Hösten 2000 startade en ny kurs med 14 deltagare. Denna gång skötte folkhögskolan rekryteringen själva och deltagarnas bakgrund skil- 18 Röster om folkbildning och demokrati

20 de sig från den tidigare kursens. Det var exempelvis många deltagare med invandrarbakgrund och med Broderskapsrörelsen som bas: Det är en stor tröghet i organisationerna vad gäller att förstå nyttan av att låta medlemmarna gå utbildningen och att organisationen kan påverka vad medlemmen ska lära sig att föra ut. Gunne Linder Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig: Jag har sett att några har skrivit insändare i tidningen, gjort inlägg i Folkbildningsnätet och deltagit i paneldebatter. De som inte gjort sådant har i alla fall fått en plattform för att gå vidare i sin egen utveckling. Några har gått vidare i längre fackliga utbildningar. Gunne Linder Morgondagens lärorum Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig. Samspelet mellan folkhögskola, demokrati och vardagsliv är också viktiga ingredienser i projektet Det demokratiska rummet morgondagens lärorum, som drivs av Brunnsviks folkhögskola. Projektet syftar bland annat till att skapa samverkan mellan olika kunskapsområden och mellan olika organisationer. Organisationerna är Arbetarrörelsens Pedagogiska Mötesplats, Marieborgs folkhögskola, lo och abf. Projetet fokuserar på att forma framtida pedagogiska miljöer och arenor för lärande. Utvecklingsverkstäder, seminarier, samtal och processinriktat skrivande är några planerade arbetsmetoder. Syftet är att stimulera en kunskapsproduktion och kunskapsutveckling värd namnet också inom arbetarrörelsen med utgångspunkt från att det är lite lamt på den fronten idag. Jörgen Hammarin, projektledare och lärare vid Brunnsviks folkhögskola En central del i projektet är utvecklingsverkstäder, sammansatta av människor från olika håll i arbetarrörelsen och dess närstående organisationer. I en planerad utvecklingsverkstad ska deltagarna få Röster om folkbildning och demokrati 19

21 möta författare, forskare, personer som arbetar med konkreta förändringsprojekt av arbetsorganisationen och personer med sakkunskap av pedagogiska miljöfaktorer. Det kommer därmed att bli ett möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Gruppen ska bestå av högst personer. Ett av nyttospåren i projektet är vilken större roll arbetarrörelsens egen studie- och bildningsverksamhet skulle kunna spela i de förändringar som sker på till exempel arbetsplatserna. Vi arbetar med polerna närhet distans och organiserad folkbildning vardagens lärorum. Jörgen Hammarin Det kommer att bli ett möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Det projektledaren hoppas ska bli särskilt demokratistärkande är om de inblandade organisationerna producerar egen kunskap och drar egna slutsatser utifrån projektet. Därmed kan man göra sig mindre beroende av den managementlitteratur och de utbildningsföretag som man menar inte sällan har förenklade företagarperspektiv. En annan aspekt är det fokus projektet lägger på ett medvetet lärande i arbetslivet kopplat till demokratiseringen av arbetslivet: Vi tar tag i en samarbetstradition på det pedagogiska området som levt på sparlåga sedan sjuttiotalet. Det är en brist att inte människor träffas och på djupet diskuterar frågor över organisationsgränserna. Det är också brist på möten mellan teoribildning och praktik. Jörgen Hammarin Nya former för samverkan Projektet Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete Folkbildning i nätverk, som drivs av Tollare folkhögskola, vill hitta en modell för öppet och flexibelt lärande. Tanken är att människor inom olika slags socialt inriktade nätverk ska utbyta erfarenheter via bland annat Folkbildningsnätet. Modellen ska även vara användbar i andra sammanhang där folkbildning och praktisk verksamhet kan mötas och befrukta varandra. Bakgrunden till projektet är vetskapen om att eldsjälar i socialt inriktade projekt, exempelvis i ideella organisationer eller i kom- 20 Röster om folkbildning och demokrati

22 muner, ofta är ensamvargar, men att de har behov av erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med liknande projekt. Utifrån detta föddes idén om en utbildning på deltid med möten via nätet, men också med fysiska träffar. Tollare folkhögskola ville även se om modellen kunde vara intressant för personer som inte ens har tid att avsätta till en distanskurs, men som ändå använder nätet för kommunikation. Det fanns kontakt med fyra mer eller mindre organiserade nätverk: Nätverket för eldsjälar på Fryshuset i Stockholm, två drogförebyggande nätverk samt ett nätverk för socialt arbete med kamratstöd bland nyktra alkoholister inom nykterhetsrörelsen: Vi ville pröva att koppla ihop dem via nätet och få igång en kommunikation och ett erfarenhetsutbyte utan krav på närvaro eller deltagande. En annan del var att komplettera detta med en nättidning som speglar eldsjälarnas arbete. Eldsjälarna består av både ideellt arbetande och avlönade personer. Alla i vår målgrupp arbetar verkligen på gräsrotsnivå. Staffan Hübinette, projektledare och lärare på Tollare folkhögskola Deltagarna i projektet har en organisationstillhörighet, eller medverkar i kommunala projekt av olika slag. Några driver även egna företag. Deltagarna har det gemensamt att de känner sig lite udda i de organisatoriska sammanhang där det vanligtvis ingår. Genom nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration. Vi hade till exempel en journalist, som var invandrare och arbetslös och inte hade lyckats komma in i samhället. Bitterhet bidrog till känslan av utanförskap. Under året i vår distansutbildning ändrade han helt sitt perspektiv. Genom nätverket fick han en plattform, där han kunde komma till sin rätt. Han blev sedan anställd som projektledare i en förort. Staffan Hübinette Genom nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration. Verksamheten har i viss mån hämtat inspiration i Manuel Castells analys av nätverkssamhället. Hans analys utgår ifrån att eliter avskiljer sig i samhället och bildar egna nätverk. Därmed finns en betydande risk att stora grupper hamnar utanför. Projektledaren menar att folkbildningens uppgift är att se till att de som löper denna risk får redskap att kunna bygga egna nätverk, förstå nätverks- Röster om folkbildning och demokrati 21

23 och informationssamhällets möjligheter och utnyttja dem för sina ändamål. Att kommunicera digitalt innebär också en möjlighet att bryta med de hierarkiskt uppbyggda mönster för kommunikation som finns i mer traditionella organisationsstrukturer: Vi kan genom projektet, i liten skala och på individnivå, se att det fungerar. Det är för många ett oerhört stort steg att sätta sig framför en dator, att ge sig i kast med tekniken, att våga börja uttrycka sina tankar och skriva ner dem, att tro att någon tycker att de har något att säga som är värt att ta del av. Att få bli del av ett sammanhang, som de digitala nätverken utgör, är viktigt i ett längre perspektiv. Staffan Hübinette Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser I projektet Ideellt centrum samverkar Wendelsbergs folkhögskola med ett antal regionala nätverk i syfte att göra människor i Västra Götaland mer aktiva på olika områden. Nätverk inom följande områden ska delta i projektet: Makt och hälsa. Demokrati och ledarskap. Drogförebyggande. Bildning och kultur. Social ekonomi och kooperation. Samhällets demokratisering. Med inriktning på dessa områden ska kursverksamheten utvecklas. Föreningar och grupper som ingår i nätverken ska kunna nyttja kursverksamheten. Kursernas utformning och innehåll avgör nätverken och Wendelsbergs folkhögskola tillsammans. Målet med projektet är att på så sätt skapa ett Ideellt centrum i Västsverige. Förhoppningen är att återupprätta folkbildningen som samhällskraft, i samverkan med andra folkligt förankrade företeelser. Bakgrunden till projektet är en önskan att samla folkrörelser på regional nivå i ett nätverkssamarbete i det här fallet folkrörelser i Västra Götaland och Halland. Syftet är att gemensamt utveckla folkrörelserna inom bland annat områdena demokrati och ledarskap. 22 Röster om folkbildning och demokrati

24 En målgrupp är de regionala funktionärerna i folkrörelserna, som vi vill kommunicera med och bland annat ställa frågan vad de behöver mer utbildning i. I nästa steg vill vi nå alla som arbetar i folkrörelserna. En annan målgrupp är folkhälsoarbetare, socialarbetare, kulturarbetare, fritidsledare i kommunerna med flera. Dessutom har vi en tvärsektoriell ingång alltså samarbete mellan den offentliga och en stärkt ideell sektor. Jan Linde, rektor vid Wendelsbergs folkhögskola och en av projektets initiativtagare En del i projektet kallas 8 kickar för den tredje sektorn. Här ingår ett kursutbud med följande teman: Meningen med ruset. Att leda med idé. Socialekonomiska projekt för lokal utveckling. Utvärdering av projekt i folkrörelser och organisationer. Låter sig skyddsänglar organiseras? I demokratins tjänst. Ledarskap för förändring. Folkhälsa och miljö tredje sektorns roll. Även om inte alla kurser skulle kunna genomföras finns ändå förhoppningen att nätverkssamarbetet kommer att leva vidare: De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många aktörer tar det tid att hitta formerna. De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många aktörer tar det tid att hitta formerna, vilket det måste få göra. Säkert blir det också en löpande omvärdering av vilka områden vi ska satsa på. Sören Eriksson, projektledare vid Wendelsbergs folkhögskola För bygdens framtid Folkbildningens centrala plats i samhälleligt förändringsarbete är den huvudsakliga utgångspunkten för projektet Hållands folkhögskola bygger för bygden. Hållands folkhögskola ska samverka med Bygdeutvecklingsprojektet som Åre kommun driver för att åstadkomma en bildningsbas för befolkningen i området. Bakgrunden är att Åre kommun sedan fem år tillbaka bedrivit ett eu-projekt för fördjupat medborgarinflytande. Det finns nio bygder i kommunen och målet har varit att upprätta nio bygde- Röster om folkbildning och demokrati 23

25 kontor med lika många bygdeutvecklare. Det finns också en projektledare i kommunen. Bygderna har själva styrt utvecklingen utifrån sina förutsättningar och intressen. Kallbygden har exempelvis gjort en lokal ekonomisk analys. Man har redovisat bygdens resurser och kartlagt vilka som försvinner därifrån. Dessutom har man analyserat vilken kompetens bygden behöver för att täppa till resursläckaget och göra något av resurserna på plats. De har också startat och driver själva ett vindkraftverk: Skolan fick en förfrågan från Kallbygden om det fanns elever som var intresserade av att bidra med sin kompetens till utvecklingsarbetet. Kommunens visionärer i eu-projektet har också signalerat att kunskapen är viktig och det erfar också de som är aktiva i bygderna. Folkhögskolan har ju möjligheter att bistå bygderna och det har vi försökt förmedla till dem. Ulrika Karlsson, projektledare och lärare vid Hållands folkhögskola Skolans demokratiprojekt ska ingå som en del i den planerade fortsättningen av bygdernas utveckling. I projektet erbjuder skolan sina resurser och erfarenheter, hjälper till att knyta kontakter och sammanföra bygderna. Folkhögskolan kan bidra till att utveckla nätverken, sprida engagemanget och hitta metoder som underlättar utvecklingsarbetet. Målgruppen för skolans projekt är primärt de som efterfrågar skolans tjänster. Utgångspunkten är att initiativet ska komma utifrån bygderna via enskilda, byalag, företagareföreningar eller projektledare. Folkhögskolan utformar inga kurser förrän de får en förfrågan: Projektet har tagit en lite annan form än vi tänkte oss. Vi trodde att det skulle generera en ganska stor efterfrågan på kortkurser, men det har inte kommit igång. Vi tar det som en lärdom att det tar mycket längre tid än väntat. Det blir också intressant att se hur skolans roll förändras när kommunens projektledare försvinner. Frågorna kanske i större utsträckning riktas direkt till skolan och då ser vi en möjlighet att börja arbeta mer långsiktigt. Två år är för kort tid för att arbeta in i folks medvetande att Hållands folkhögskola kan bidra med den kunskapsuppbyggnad som man är överens om är viktig. Ulrika Karlsson 24 Röster om folkbildning och demokrati