Österbottens bredbandsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Österbottens bredbandsstrategi"

Transkript

1 Version 2.0 Österbottens bredbandsstrategi Strategi för en framtidssäker infrastruktur för datakommunikation och digital tjänsteproduktion inom landskapet Österbotten Österbottens förbund December 2005

2 2

3 Innehåll 1. Förord Centrala begrepp och förkortningar Den nationella bredbandsstrategin Utarbetande av en regional bredbandsstrategi för utveckling av regionerna Mål som uppställts för regionerna i den nationella bredbandsstrategin Utarbetande av Österbottens bredbandsstrategi Beskrivning av utgångsläget IT-projekt som anknyter till bredbandstrategin Analys av nuläget inom den offentliga sektorn Förstudie Österbotten-nätet Analys av nuläget inom hushållen och företagen i Österbotten Strategiarbetets syfte och innehåll Bredbandsstrategin i relation till andra strategier och planer Organisering av strategiarbetet Vision och målnivå Vision 2010 för det österbottniska hemmet och företaget Målnivå för Österbotten Åtgärder med ansvarsfördelning och tidtabell Kommunsammanbindande nät Nät på andra nivåer Typer av tjänster som skall kunna distribueras och produceras inom landskapet Vanlig datatrafik Krävande datatrafik Telefoni och IP-telefoni Telekommunikation TV-produktion Videokonferens Internet TV och HDTV Beställvideo (Video on Demand) Beställvideo med fast tidtabell (Near video on demand) Radiokanaler Speltjänster Källor Bilagor

4 1. Förord Digitala kommunikationsnätverk är en grundpelare i dagens samhälle. Dessa har förändrat sättet att kommunicera lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och berör alla idag. Högklassiga dataförbindelser öppnar upp en rad nya möjligheter och är en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle det nya samhället. Hög kapacitet, god säkerhet och pålitliga datanät öppnar upp nya möjligheter för att utveckla näringslivet, för den offentliga förvaltningen, för interkommunalt samarbete och för nya former för tjänsteproduktion. Utbyggnad och utveckling av moderna högklassiga datakommunikationsnät handlar i allmänhet om att göra en region mera attraktiv för invånarna och näringslivet. Ett framtidssäkert och högklassigt datakommunikationsnät bör jämföras med annan allmän infrastruktur såsom vägar, järnvägar, vatten- och avloppsnät samt flygfält. Det ligger därför i det allmännas intresse att vidta strategiska åtgärder för att denna viktiga infrastruktur skall vara på högsta möjliga nivå. Regeringens mål är att skapa förutsättningar för tjänster i ett avancerat informationssamhälle genom att främja utbudet av bredbandstjänster. Snabba datakommunikationsförbindelser intar en nyckelposition för att informationssamhället skall fungera och utvecklas. För att främja målsättningen fattade stadsrådet den 29 januari 2004 ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi, som utgör en central del av regeringens politikprogram för informationssamhället. Dessutom har statsrådet justerat den nationella bredbandsstrategin genom ett principbeslut den 3 februari Statsrådets principbeslut omfattar ett beslut om utarbetande av landskapsvisa bredbandsstrategier som bidrar till att säkerställa tillgången på bredbandstjänster. Kommunikationsministeriet har aktivt främjat strategiarbetet i landskapen bl.a. genom att för landskapsförbunden anordna utbildningsdagar om utarbetandet av bredbandsstrategin. Ministeriet har dessutom bistått med anvisningar för strategiarbetet. Landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund har godkänt bredbandsstrategin för landskapet Österbotten den 12 december ÖSTERBOTTENS FÖRBUND - POHJANMAAN LIITTO Allan Blom landskapsstyrelsens ordförande Olav Jern landskapsdirektör 4

5 2. Centrala begrepp och förkortningar ADSL ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) utvecklades vid Stanford University i Kalifornien i USA under början av 1990-talet. ADSL är en koppling mot Internet genom din vanliga telefonledning i koppar mellan telefoncentralen och ditt ADSL. Kan användas samtidigt med telefonen. ADSL har dock inget med telefonsystemet att göra. ADSL är en höghastighets modemteknik på vanlig telefonledning. Man modulerar höga frekvenser på 26 khz 1,104 Mhz med datasignalen på samma ledning som den vanliga telefonen (som använder 0,3 khz 3,4 khz) mellan bostaden och telefoncentralen och kan därmed överföra snabba datasignaler med denna modulerade signal utan att det stör den vanliga telefonen, som kan användas samtidigt. Detta fungerar under förutsättning att kopparledningen inte är för lång eller dålig. En ungefärlig magräns är 9 km, men magränsen beror väldigt mycket på ledningens skick. För att få 7 Mbit/s krävs att ledningen inte är längre än cirka 3 km. DSLAM = Digital Subscriber Line Access Module. Det är den apparat man är kopplad till i telefoncentralen. Från telefoncentralen går trafiken vidare i optisk fiberkabel. - Ungefärlig mahastighet hem för ADSL (download) 8 Mbit/s vid ma 2,5 km ledningslängd från telefoncentralen till huset. 7 Mbit/s vid cirka 3,0 km ledningslängd. 6 Mbit/s vid cirka 3,5 km ledningslängd. 5 Mbit/s vid cirka 4,0 km ledningslängd. 4 Mbit/s vid cirka 4.5 km ledningslängd. 3 Mbit/s vid cirka 5,0 km ledningslängd. 2 Mbit/s vid cirka 5,5 km ledningslängd. 0,5 Mbit/s vid cirka 9 km ledningslängd. - 1 Ungefärlig mahastighet bort för ADSL (upload) 1,0 Mbit/s vid ma 2,7 km ledningslängd. 0,5 Mbit/s vid cirka 5,4 km ledningslängd. ADSL2 kan klara upp till 12 Mbit/s download och 1 Mbit/s upload. ADSL2+ kan klara upp till 24 Mbit/s download och 1-3 Mbit/s upload. Malängd på ledningen cirka 2,5 km. 1 1 Mera om olika bredbandstekniker: Kommunikationsministeriets publikation 53/2004 Bredbandsteknikens utveckling (Oy Omnitele Ab). 5

6 Öppet nät (open access) Ett öppet nät ger olika tjänsteleverantörer samma möjligheter att erbjuda sina tjänster i nätet. DSLAM Digital Subscriber Line Access Multipleer. En apparat i telefoncentralen som knyter ihop flera digitala abonnentledningar, en DSL-koncentrator. Ethernet En paketbaserad lokalnätsteknik som passar bra för transport av IP-trafik. I början av talet hade Ethernet en delad kapacitet på 10 Mbit/s medan de nuvarande versionerna har kopplingar och en överföringshastighet på 10, 1000 eller Mbit/s för varje ansluten apparat, i båda riktningarna och samtidigt. Gbit/s Gigabitar (= en miljard bitar) per sekund. Internet Ett världsomspännande öppet datanät som bygger på Internet-teknik. Nätet saknar koncentrerat ägande och kontroll. I nätet överförs data med hjälp av kommunikationsprotokollet TCP/IP. Intranet Ett internt nät, till eempel inom en organisation, som bygger på Internet-teknik. IP Internet Protocol, Internet-protokoll. Ett förbindelselöst kommunikationsprotokoll i nätverksskiktet som erbjuder de system som kommunicerar en opålitlig datagramtjänst. IP är kärntekniken i Internet och grunden för hela konceptet. IP baseras på IP-adresser, som i den nuvarande IP-version 4 består av 32 bitar och i nya version 6 av 128 bitar. ISDN Integrated Services Digital Network, den senaste utvecklingsfasen för det fasta telefonnätet där data överförs digitalt fram till abonnenten. I telefonnätets abonnentledning används ett protokoll som erbjuder två 64 kbit/s B-kanal för röst- eller datatrafik och en 16 kbit/s D-kanal för signalering. Denna primäranslutning kallas Basic Rate Interface (BRI) eller 2B+D. För att koppla telefonvälar erbjuds företag Primary Rate Interface (PRI) där en 2 Mbit/s dubbelriktad förbindelse (E1) har kbit/s B-kanaler och en 64 kbit/s kanal för signaleringsdata (30B+D). kbit/s 6

7 Kilobitar per sekund, kbps. MB Megabyte = en miljon stavelser (oktetter) = 8 miljoner bitar. Mbit/s Megabit (= en miljon bitar) per sekund. QoS Quality of Service, tjänstekvalitet, som omfattar fördröjning i transporten av IP-paket och sannolikheten att de går förlorade. Mekanismerna för tjänstekvalitet behövs för att tids- och sekretesskritiska tillämpningar skall kunna fungera pålitligt oberoende av belastningen i nätet. DiffServ är den viktigaste mekanismen för tjänstekvalitet i Internet. SDH Synchronous Digital Hierarchy, en kanalhierarki som används i allmänna telenät och en nätteknik som bygger på ADM-multipleorer (Add/Drop Multipleor). SDH-kanaler används allmänt för överföring i ATM-nät och även för direkt transport av IP-paket (Packets över SDH/SONET, PoS). WDM håller på att ersätta SDH, eftersom WDM är en avsevärt enklare och effektivare teknik. SIP Session Initiation Protocol, ett av IETF definierad signaleringsprotokoll, som kan användas för IP-tal och i vilken som helst Internet-tillämpning som förutsätter sessioner mellan två eller flera parter. Den nuvarande SIP-versionen 2.0 definieras i RFC VoIP Voice over IP, IP-tal. Röstöverföring med hjälp av Internet-protokoll (IP) i Internet, etranät eller intranät. WDM Wavelength Division Multipleing. En teknik där flera ljusstrålar skickas på olika våglängder i samma singlemode-fiber som mångdubblar fibernätets kapacitet. WDM omfattar DWDMsystem för operatörer och CWDM för företagsnät. WiMAX Ett konsortium som i själva verket står för Wireless Fidelity. Har till uppgift att säkerställa att WMAN-produkter som baseras på standarden IEEE är kompatibla. Termen används allmänt som synonym till IEEE WLAN 7

8 Wireless LAN, trådlöst nätverk som baseras på en ethernetliknande teknik på lediga radiofrekvenser (2,4 och 5 6 GHz). Nätets räckvidd är ett tiotal meter inomhus och ett hundratal meter utomhus. Med riktade antenner kan räckvidden bli betydligt längre. Den ledande WLANstandarden är IEEE ("Wi-Fi"), vars nuvarande versioner är b 11 Mbit/s, 2,4 GHz; g 54 Mbit/s, 5-6 GHz; och a 54 Mbit/s 5 6 GHz. WLL En trådlös bredbandsanslutning (WLL Wireless Local Loop) som baseras på radiotrafik mellan kundens radioantenn och en antenn i operatörens basstation. En trådlös bredbandsanslutning ger en 2 34 Mbit/s anslutning för radiotrafik. 8

9 3. Den nationella bredbandsstrategin Statsrådet fattade den 29 januari 2004 ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi. Strategin utgör en central del av regeringens politik för informationssamhället. Dessutom godkände statsrådet ett principbeslut om justering av bredbandsstrategin den 3 februari Regeringen har som mål att skapa förutsättningar för de tjänster som ett avancerat informationssamhälle skall erbjuda. Snabba och regionalt täckande telekommunikationsförbindelser är nödvändiga förutsättningar för informationssamhällets effektivitet, utveckling och tjänster. En högklassig och effektiv kommunikationsinfrastruktur förbättrar produktiviteten och främjar den ekonomiska tillväten inom alla sektorer. En god kommunikationsinfrastruktur gör det möjligt att förbättra kvaliteten av och tillgången på offentlig service. Ett heltäckande utbud av snabba telekommunikationsförbindelser är nödvändigt också med tanke på jämlikheten mellan regionerna och befolkningsgrupperna. Målen för den nationella bredbandsstrategin är att främja all konkurrens inom och mellan olika kommunikationsnät, främja utbudet av tjänster och olika typer av innehåll i näten, främja efterfrågan på bredband, vidareutveckla specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan inte är så stor att den möjliggör en bredbandsutbyggnad på kommersiella grunder. Effektmålen för den nationella bredbandsstrategin är att: före utgången av år 2005: - skall Finland, alla tekniker inberäknade, ha bredbandsanslutningar, varav den största delen har en hastighet på minst 2 Mbit/s - skall alla medborgare ha tillgång till snabba, regionalt täckande och rimligt prissatta dataförbindelser - skall Finland befästa sin ställning i spetsen för länderna i Europa när det gäller användningen av och tillgången till snabba dataförbindelser före utgången av år 2007: - skall över 90 procent av Internetanslutningarna i Finland vara bredbandiga och den vanligaste anslutningshastigheten för bredbandstjänster vara 8 Mbit/s - skall Finland vara världens ledande land i fråga om användningen av snabba dataförbindelser. För att målen skall nås krävs satsningar i avsikt att öka innehålls- och serviceproduktionen, undanröja hinder för konkurrens på bredbandsmarknaden och utveckla det mobila bredbandet. Dessutom måste nio nya åtgärder startas. För att uppnå målen skall statsrådet förverkliga allt som allt 59 åtgärder under åren

10 3.1 Utarbetande av en regional bredbandsstrategi för utveckling av regionerna I den nationella bredbandsstrategin har fem särskilda åtgärder skrivits in, vilka har som mål att byggande av nät och utbud av förbindelser skall bli ekonomiskt genomförbart även på sådana ställen där det inte idag är ekonomiskt lönsamt. För att uppnå målen uppgörs täckande och ännu mera effektivt koordinerade regionala planer än idag för att utöka utbudet av bredbandsnät. Landskapsförbunden utarbetar i samarbete med kommunerna en bredbandsstrategi för den egna regionen och stödjer genomförandet av den. Strategin utgår från kommunvisa bedömningar om utvecklingen av efterfrågan och marknadsförhållandena. Strategierna är redskap som används när det skall fattas beslut om offentlig finansiering och andra frågor som kräver åtgärder av den offentliga förvaltningen. I strategierna skall dessutom ingå en kartläggning av sådana användarsegment som är av väsentlig betydelse för utbudet av tjänster. 3.2 Mål som uppställts för regionerna i den nationella bredbandsstrategin I den nationella bredbandsstrategin fastställs regionala minimimål som, när de uppfylls, bidrar till att uppfylla de mål som uppställts för den nationella bredbandsstrategin. Landskapen och kommunerna kan efter eget beslut sätta upp högre mål än de mål som fastställts för regionerna i den nationella bredbandsstrategin. Enligt den nationella bredbandsstrategin skall tyngdpunkten i de regionala bredbandsstrategierna läggas vid invånarnas (hushållens) tillgång till bredbandsanslutningar och olika lösningar i anslutning därtill. Andra centrala kundsegment i den regionala bredbandsstrategin är små och medelstora företag samt kommunernas serviceinrättningar (bl.a. samservicekontoren, skolorna och biblioteken). De interna datakommunikationsbehoven bland aktörerna inom den offentliga sektorn (förvaltningens nät) skall ses som en möjliggörande faktor för bredbandstillgången, men målet med strategin är inte att bygga bredbandsnät som tjänar kommunikationen mellan myndigheterna. 10

11 4. Utarbetande av Österbottens bredbandsstrategi 4.1 Beskrivning av utgångsläget Digitala kommunikationsnätverk är en grundpelare i dagens samhälle. Dessa har förändrat sättet att kommunicera lokalt, regionalt, nationellt och internationellt på ett genomgripande sätt och berör alla idag. Digitala tjänster har i många sammanhang trängt undan traditionella kommunikationsformer såsom postbrev och telefon. E-post och andra sätt att digitalt utbyta information är idag mera en regel än undantag. Dessutom finns enorma nätverk där datamaskiner utlokaliserade på ett geografiskt utspritt område automatiskt utbyter information. Kravet blir mera och mera förmåga till tvåvägskommunikation i realtid, med stora datamängder (databaser), bildöverföring och olika kombinationer av dessa. Med högklassiga dataförbindelser kan t.e. medicinsk epertis göras tillgänglig över nätet. Detta förbättrar kvaliteten på vården ytterligare och sparar stora kostnader åt samhället. Vasa sjukvårdsdistrikt ligger antagligen i täten i landet beträffande utnyttjande av de möjligheter modern kommunikationsteknologi medger inom sin sektor. Högklassiga dataförbindelser öppnar upp en rad nya möjligheter och är en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle det nya samhället. Hög kapacitet, god säkerhet och pålitliga datanät öppnar upp nya möjligheter för interkommunalt samarbete och nya former för tjänsteproduktion. Kommuner kan skapa gemensamma driftslösningar och den vägen uppnå kostnadseffektiv delning av gemensamma programstrukturer och således höja produktiviteten. Antalet servrar inom den offentliga sektorn kan minimeras vilket leder till lägre kostnader för underhåll och drift. Inom den egna kommunen kan t.e. utbildningssektorn för egen del bygga gemensamma och enhetliga driftslösningar. Inom den privata och frivilliga sektorn gäller samma sak nya möjligheter och nya sätt att producera tjänster. Utbyggnad och utveckling av moderna högklassiga datakommunikationsnät handlar i allmänhet om att göra en region mera attraktiv för invånarna och näringslivet. Ett framtidssäkert och högklassigt datakommunikationsnät bör jämföras med annan allmän infrastruktur såsom vägar, järnvägar, vatten- och avloppsnät samt flygfält. Det ligger därför i det allmännas intresse att vidta strategiska åtgärder för att denna viktiga infrastruktur skall vara på högsta möjliga nivå. Det allmänna läget inom landskapet Österbotten kan betraktas som tillfredsställande och landskapet torde ligga på medelnivå, nationellt sett, vad beträffar tillvaratagande av de möjligheter högklassiga dataförbindelser ger enligt diskussioner med företrädare för de större teleoperatörena och Konsumentbarometern (antal bredbandsanslutningar). Utbudet av snabba, på det eisterande telefonnätet baserade Internetförbindelser för privata hushåll och företag är mycket gott inom landskapet. Nästan alla fastigheter som har en telefonlinje kan vid behov beställa en ADSL-förbindelse. Ett fåtal mindre gårdsgrupper saknar ännu denna möjlighet. Detta möjliggörs av de eisterande teleoperatörerna som redan under många år förbundit sina telefoncentraler med optisk fiber. Från respektive telefoncentral till fastigheterna löper trafiken utmed telefonlinjerna i koppar. Av tradition verkar teleoperatörerna i huvudsak på sina s.k. teleområden. Detta leder till att en teleoperatör har s.k. dominerande ställning på sitt område, dock så att de övriga kan hyra in sig och således erbjuda konkurrerande ADSL-tjänster, vilket också händer. 11

12 En styrka är att den nivå som den nationella bredbandsstrategin eftersträvar - ADSL-nivå - är uppnådd i landskapet Österbotten. Den nationella bredbandsarbetsgruppen höjde målet på den minimikapacitet man skall eftersträva redan efter ett år från 256 kbps till 2 Mbit/s år 2005 och 8 Mbit/s år Vid en kartläggning av utbudet av ADSL inom landskapet hösten 2004 utförd av projektet IT-Österbotten visade det sig att 2 Mbit/s-nivån redan är normalvara medan 8 Mbit/s fanns i vissa större centrumområden. Operatörerna står inför stora utmaningar i framtiden. För det första är ADSL en fast förbindelse mot Internet, vilket betyder att trafiken mellan två användare inom landskapet med olika ADSL-leverantör löper en omväg. För det andra är trafiken asymmetrisk den kapacitet som angetts ovan gäller trafiken ner mot användaren. När användare skickar data andra vägen är den mycket lägre. För normalt Internetsurfande räcker dock detta. För det tredje har tiden visat att den mängd data som färdas i våra nät dubbleras var sjätte månad. Den ADSL-variant som klarar av 8 Mbit/s fungerar endast på en kabellängd om högst 2,5 km från närmaste fiberansluten telefoncentral, vilket betyder att utvecklingen av användningen av det normala telefonnätet för datatrafik i sin nuvarande form är begränsad. För att 8 Mbit/s-nivån skall nå alla i Österbotten skall dagens operatörer investera i hundratals kilometer optisk fiber för att nå längre ut mot slutanvändaren. De 18 österbottniska kommunerna sköter sina egna dataförbindelser vanligtvis ensam. De interna kommunala datanäten är på väldigt olika nivå. Vasa stad t.e. började redan 1993 etablera ett eget nät i optisk fiber mellan stadens olika byggnader och idag frångår man allt mera hyrda kopparlinjer även i stadens randområden. Målet är att sammanbinda alla stadens verksamheter till ett enhetligt datakommunikationsnät i optisk fiber som man äger själv. Detta gör man vanligtvis av kostnadseffektiva skäl. Vasa stad tillhör således toppkommunerna i Finland inom detta område. Närpes stad färdigställde ett eget heltäckande nät i optisk fiber enligt samma princip år Vissa andra kommuner har även delar av sitt nät helt i egen regi, medan de flesta sammanbinder sina verksamhetspunkter genom hyrda kopparledningar och genom att via ADSL-lösningar på köptjänstbasis upprätta datatrafik mellan enheterna. Inom den samkommunala verksamheten har Vasa sjukvårdsdistrikt hittills haft det största behovet av interkommunala förbindelser av hög klass. Inom landskapet finns tre sjukhus (Jakobstad, Vasa och Kristinestad) vilka redan idag har stora behov av att flytta stora datamängder, såsom digitala röntgenbilder. Patientjournalerna skall även digitaliseras inom en nära framtid. Detta nät är upphandlat av en regional teleoperatör och fyller dagens behov. Mot bakgrund av det ovannämnda står landskapet inför många utmaningar inom detta område. Kommunerna är splittrade på 18 olika system samkommunerna håller sina system. Kommunernas rika flora av olika lösningar för datatrafik med mycket bristande samordning är ett problemområde som bör finna sin lösning. Lösningen bör kombineras med kommunernas samägda funktioner inom sjuk- och hälsovård samt utbildning. Det finns dock stora möjligheter uttryckligen för landskapet Österbotten att inta en tätposition i detta hänseende inom landet. Vår bygd består av relativt täta och sammanhängande orter utan egentliga glesbygdsområden. Terrängen är gynnsam för anläggning av ny och kompletterande fibernätsstruktur. Det finns professionella aktörer i landskapet inom datakommunikationsområdet. En tät struktur i optisk fiber mellan byarna finns. För att åstadkomma den framtida infrastrukturen för datakommunikation inom landskapet behövs en samordnad aktion med allt från professionella krafter till den frivilligt arbetande människan på byanivå. Detta finns i Österbotten. 12

13 4.1.1 IT-projekt som anknyter till bredbandstrategin Det drivs många projekt inom landskapet som befrämjar användning av datanät samt innehållsproduktion. Här följer några eempel på projekt i landskapet med IT-anknytning. IT-Österbotten Projektets syfte är att: - utreda och planera en oberoende IT-infrastruktur (datakommunikationsnät) inom landskapet på olika nivåer - utöva informationsspridning och utbildning inom IT-infrastrukturområdet - initiera förverkliganden av IT-infrastrukturprojekt på olika nivåer - vara rådgivande vid förverkliganden av IT-infrastrukturprojekt på olika nivåer - aktivt hålla kontakt med motsvarande projekt inom landet och inom Norden genom erfarenhetsutbyte - följa med utveckling av olika portallösningar inom landskapet. Tidtabell: Genomförare: Österbottens förbund ehealth Botnia Projektets mål är att effektivera samarbetet inom hälso- och sjukvården med hjälp av informationsteknologi effektivera överföringen av patientuppgifter till den vårdande enheten bygga förmånliga dataförbindelser och nätverkslösningar, utan att förglömma den strikta datasekretessen och det strikta dataskyddet skapa fleibla vårdkedjor förenhetliga olika vårdmetoder förbättra vårdkvaliteten genom att utveckla personalens kunnande. Delprojekt 1. Hälsonätet 2. Använding av HL7-trafik inom klinisk kemi och mikrobiologi 3. Konsultation inom tandreglering med hjälp av videokonferenser 4. Video-eHealth 5. Webbaserad remiss- och epikrishantering 6. Digitala bilders integrering i elektroniska patientjournalsystemet 7. Utredning om regionalt samarbete kring radiologi Tidtabell: projektet genomförs under åren Genomförare: Vasa sjukvårdsdistrikt Samarbetspartners: Hälsovårdscentralerna inom Vasa sjukvårdsdistrikt, Bottenhavets sjukhus, Jakobstads sjukhus, universitetsklinikerna Källa: 13

14 Business to business btb2000.com btb2000.com är Österbottens ledande utvecklingsforum för företag inom ICT, media och innehållsproduktion. Mål För att främja utvecklingen hos företag inom just dessa branscher startades portalen btb2000.com. Projektet har kartlagt företagen i Österbotten, Mellersta Österbotten samt i Södra Österbotten. Målet för portalen btb2000.com är att vara den ledande informationskanalen på sitt område inom frågor som gäller ICT-företagsvärlden. Portalen skall ge företagen den nyaste informationen om utvecklings-, business- och finansieringsmöjligheter samt aktuell och tillförlitlig information om bl.a. kommande viktiga händelser och seminarier. "Rätt företag får rätt information vid rätt tidpunkt!" Genomförare: Österbottens TE-central Tidtabell: 2006 Källa: Open ITLab Open IT Lab är ett projekt som söker samarbete med nejdens IT-företag. Målet är att hitta och testa nya ICT-lösningar och -programprodukter. Projektet genomförs av Vasa yrkeshögskolas utbildningsprogram för informationsbehandling. Projektet söker och erbjuder samarbete med IT-företag och organisationer inom de kunskapsområden som Vasa yrkeshögskola har inom sitt utbildningsprogram. Centrala områden är: - Företagens ekonomisystem och kontorsredskap som Open Source - Datasäkerhet som Open Source-lösningar - emedia och Web-innehållsproduktion Open IT Lab är ett Learning Lab som erbjuder en lab-miljö där uppdragsgivare tillsammans med skolans studerande och lärare har möjlighet att få uppdrag utförda. Arbetet utförs som handledda projektuppdrag. Genomförare: Vasa yrkeshögskola Tidtabell: 2006 Källa: Crossroad Kvarken Projektbeskrivning: Projektet går ut på att skapa möjligheter för främst små och medelstora företag att skapa nya relationer över landsgränserna mellan Finland, Sverige och Norge, men även lokalt i sin egen region. Man använder Internet som hjälpmedel och har byggt en marknadsplats på adressen På marknadsplatsen finns verktyg både för att söka samarbetspartners, 14

15 men även för att sprida information om både företaget, tjänster och produkter. Man kan även använda speciella verktyg för själva samarbetet. Målet är att skapa en fungerande marknadsplats med aktiva medlemmar från alla tre länder, att medlemmarna vet hur man använder marknadsplatsen och att få dem att skapa nya kontakter mellan företag. I dagsläget har man ca 500 företag och 550 användare som registrerat sig och sina uppgifter. Man arbetar även aktivt i samarbete med olika branscher och organisationer i regionerna. Projektet har även återförsäljare i Sverige och Finland som går och visar portalens användning åt nya och befintliga medlemmar. Genomförare: Företagarnas Riksförbund, Västerbotten, Sverige i samverkan med Svenska Yrkeshögskolan i Vasa Tidtabell: 2005 Källa: IT3 Mål IT3-projektet ska skapa ett övergripande ramprogram för gränsöverskridande IT-samarbete mellan Österbotten, Västerbotten och Helgeland, initiera gränsöverskridande IT-projekt och aktivt söka möjlighet till finansiering samt aktivt medverka till informationsspridning när det gäller IT mellan dessa regioner. Hittills har projektet verkställt en förplanering över en digital bro mellan de tre regionerna, och den skall förverkligas med start hösten 2005 med Länet Västerbotten Data och Tele AB (AC-Net) som projektägare. Genomförare: Länsstyrelsen i Västerbotten med Österbottens förbund och Ran Utviklingsselskap som samarbetspartners. Tidtabell: 2006 LearnIT LearnIT ingår i Jakobstadsnejdens regioncentrumprogram och är ett kompetenshöjande ITutvecklingsprojekt som direkt kommer att beröra företag i Jakobstadsregionen. Till projektets målgrupp hör små och medelstora företag i Jakobstadsregionen inom tillverkningsindustrin, som idag har ett stort behov av en kompetenshöjning inom IT. En stor del av de företag som ingår i projektet arbetar inom metall- och verkstadsindustrin som underleverantörer. Utgångsläget är att ungefär personer i de små och medelstora företagen skall ta del av den kompetenshöjning och utveckling som projektet erbjuder. Tre nyckelord berör de tyngdpunktsområden som projektet representerar: 1. Gemensamma verktyg (teknik) 15

16 En grundförutsättning för att kunna arbeta med nätverk är att man använder sig av gemensamma verktyg. Verktygen kan användas för att effektivera nätverkens arbetsprocesser, vilket leder till snabbare genomloppshastighet och konkurrensfördelar. 2. IT Leadership (produktionsplanering och -styrning) IT Leadership ger projektet möjlighet att förverkliga djupare tillämpningar för medverkande företag samt möjlighet att tillsätta etern resurs/kunskap vid behov. 3. Utbildning Utbildningen kompletterar alla tyngdpunktsområden i projektet och höjer kompetensen i företagen. Genomförare: Concordia Ab Tidtabell: Utveckling av Österbottens landskapsportal Projektet fokuserar på att bygga upp en infrastruktur för e-servicetjänster inom landskapet Österbotten. Hit hör processer och metoder i olika former som skall leda till att portalen bildar en central samlingspunkt inom de områden som finns uppräknade i målsättningarna kring projektet. Innehåll och information som kommer att strömma genom processerna är utanför detta projekt, eftersom decentraliserad innehållshantering är en nyckelprioritering i projektet. Genomförare: Österbottens förbund Tidtabell: Analys av nuläget inom den offentliga sektorn Den offentliga sektorn inom Österbotten i gemen har anpassat sin verksamhet i takt med den tekniska utvecklingen och är idag mycket beroende av datakommunikationsteknologi. Antalet arbetsstationer kan räknas i tusental, antalet servrar i hundratal. De 18 österbottniska kommunerna har var och en egna system och lösningar. Det förekommer samarbete i form av gemensamma datanät i mycket liten utsträckning. I detta hänseende skiljer sig Österbotten från många andra regioner i landet där man på vissa håll redan i mitten av 1990-talet gick in för gemensamma regionala datanätslösningar. De kommunala interna datanäten är på väldigt olika nivå. Vasa stad påbörjade redan 1993 bygget av ett eget internt datanät i optisk fiber genom att börja sammanbinda fastigheter med kommunal verksamhet via egen fiber. I dagsläget förstorar man det egna nätet utanför centrumområdena. Närpes stad har gjort på samma sätt och tog i bruk ett eget fibernät 2004, detta implementeras nu successivt i den kommunala verksamheten. Mala kommun har också ett eget nät kombinerat av optisk fiber och radioteknik, men övergår allt mera till optisk fiber. Det mest typiska är att kommunen köper datatrafik som en tjänst och förbinder verksamhetspunkterna bl.a. genom hyrda kopparförbindelser samt genom virtuella privata nät över Internet. Vanligtvis åstadkoms detta genom ADSL-förbindelser. Vasa sjukvårdsdistrikt har till dags dato det största behovet av interkommunal datatrafik i och med att det finns tre sjukhus inom landskapet. I princip finns det behov av att de samkommu- 16

17 nala hälsovårdscentralerna skall ingå i samma helhet. Vasa sjukvårdsdistrikt har genom projektet ehealth Botnia med finansiering via Österbottens förbund etablerat ett avancerat datakommunikationsnät som levererats av Multi.fi. Målet är pappersfri distribution inom hela sjukvården. Röntgenbilder såväl som patientjournaler kommer på sikt att finnas helt och hållet i digitalt format. Distribution av detta material ställer stora krav på datanätet och det kommer att hur som helst uppdateras Förstudie Österbotten-nätet Inom ramen för Österbottens förbunds projekt IT-Österbotten anlitades tre konsulter - Ab KD-Soft Oy, Tage Svahn, Ab ETTAB, Ulf Nilsson och Börje Lindén Consulting - att avge en studie över hur ett framtidssäkert datakommunikationsnät skulle kunna se ut. Konsulternas rapport färdigställdes våren 2004 med en bred projektgrupp sammansatt av olika sektorer som referensgrupp. Rapporten presenterades på regionala kommunträffar under våren Rapporten inklusive bilagor finns för nedladdning på (sve) och på (fin). Enligt rapporten skall Österbotten-nätet nätet klara av högkvalitativ överföring av rörlig bild i realtid i två riktningar samtidigt. Minimikravet i så fall är garanterad och symmetrisk 10 Mbit/s för användaren. För att nå detta mål måste fiberoptisk kabel nå ända fram till användarens verksamhetsställe/kontor/hem Analys av nuläget inom hushållen och företagen i Österbotten Under hösten 2004 genomförde IT-Österbotten en kartläggning av utbudet på ADSL-tjänster inom landskapet. Frågeformulär skickades ut till TeliaSonera, Vasa Läns Telefon Ab, Jakobstadsnejdens telefon Ab, Elisa Oyj, SongNetworks Oy, Eunet/Saunalahti Oy och dessutom till Bothnia Broadband (Mala) och DynamoNet (Närpes). Av teleoperatörerna erhölls fyra svar. Enligt kartläggningen låg ungefär 95 % av hushållen och företagen inom landskapet i september 2004 inom täckningsområdet för ADSL. Vid behov kunde en anslutning med 2 Mbit/s nedströms beställas. Se sammanfattning av undersökningen, bilaga 2. Vid kompletterande undersökningar under vinterhalvåret 2005, genom samtal med representanter för operatörer, har framkommit att täckningsgraden för hela landskapet ligger i höjd med 98 % vad beträffar ADSL-utbudet. Inom Jakobstadsnejdens telefon AB:s teleområde garanterar JNT/Multi.fi 100 % precis som Vasa läns telefon Ab gör på sitt traditionella teleområde. TeliaSonera har en täckning på ca 98 % på sitt teleområde. Bothnia Broadband inom Mala och DynamoNet inom Närpes har 100 % täckning och uppnår ADSL-nivån genom radioteknik (3,5 Ghz licensierad frekvens,). Elisa erbjuder ADSL i Vasa Läns Telefons och TeliaSoneras nät. I centrum av Vasa erbjuder Vasa elektriska WLAN-förbindelser (Netsafir). Saunalahti erbjuder även ADSL i Vasaområdet. På en del orter erbjuds t.o.m. 8 Mbit/s för abonnenter som bor tillräckligt nära en telefoncentral (se bilaga 1). Efterfrågan på ADSL verkar enligt bedömning vara stor eftersom leveranstiderna är långa. I augusti 2005 torde ca 50 % av hushållen i landskapet ha anskaffat ADSL, detta enligt diskussioner med företrädare för de större teleoperatörerna. Eakta siffror ges inte ut av affärshemliga skäl (enligt Konsumentbarometerna har ca 30 % av hushållen i landskapet 17

18 ADSL). Österbotten ligger på medelnivå inom landet. Penetrationstakten kommer att uppfylla det mål den nationella bredbandsstrategin eftersträvar. Under våren 2005 har också 24 Mbit/s ADSL börjat dyka upp på marknaden i Österbotten (ADSL2+). Se som eempel Vasa Läns Telefons utbud i bilaga 2. Olika operatörers tillgänglighet kan man se via deras webbplatser. Nedan de fyra största leverantörerna i Österbotten. Vasa Läns Telefon Ab TeliaSonera Oyj Multi.fi Elisa Abp Slutledning: ADSL-nivån är uppnådd inom landskapet Österbotten och detta utan inslag av offentlig finansiering. 4.2 Strategiarbetets syfte och innehåll I enlighet med den nationella bredbandsstrategin utgör detta dokument en landskapsvis strategi för en framtidssäker infrastruktur för datakommunikationsnät inom landskapet Österbotten. Strategidokumentet hänför sig till tidsperioden Syftet med strategin är att ange riktningen för en framtida infrastruktur för digitala transporter inom landskapet både gällande privat trafik och offentlig trafik, detta för att underlätta beslutsfattande på alla berörda nivåer och hos alla berörda parter. Dokumentet skall svara på frågorna: Varför bör åtgärder vidtas? Vad bör uppnås? Hur skall målnivån uppnås? Eftersom snabba förändringar är att vänta inom sektorn för datakommunikation kommer strategidokumentet att justeras och uppdateras årligen. Bandbreddsbehovet och kvalitetskraven kommer obönhörligen att överskrida den nivå som kan uppnås via det befintliga telefonnätet inom en femårsperiod. Detta mot bakgrund av hur 18

19 bandbredden har ökat de senaste åren (Moores lag). Det finns inget element som tyder på att takten i behovsökningen skulle plana ut. Österbottens bredbandsstrategi tar tag i två utmaningar. Hur lösa den problematik som uppkommer när krävande datatrafik i två riktningar samtidigt skall kunna både skickas, distribueras och tas emot av de österbottniska hushållen och företagen? Hur få till stånd en samordnad lösning för en framtidssäker datakommunikation åt den offentliga sektorn, det allmänna vårt gemensamma? Denna strategi föreslår att åtgärder skall vidtas för att säkerställa att optimala grundförutsättningar för datakommunikation skall finnas i Österbotten både för den privata och offentliga sektorn samt att åtgärder skall vidtas för att befrämja en mångsidig tjänsteproduktion i den framtida infrastrukturen. 4.3 Bredbandsstrategin i relation till andra strategier och planer Mål: Förbättrad tillgänglighet har en central position i utvecklingen av region- och samhällstrukturen i landskapet Österbotten. Välintegrerade och -fungerande kommunikationer främjar landskapets konkurrenskraft. För att främja informationssamhället har landskapet som mål att säkerställa tillgången på likvärdiga datakommunikationsförbindelser för både privata hem och företag. I landskapsplanen, som ger de fysiska ramarna för utvecklingen av landskapet, görs reserveringar för ett stamnät för datakommunikation. Stamnätet utsträcks till alla kommuncentra och större byar och anger behovet av förbindelser till och från landskapet. Med hjälp av stamnätet säkerställs att samtliga regioner och hushåll har möjlighet att få bredband. Landskapsplanen styr i sin tur general- och detaljplanläggningen. Utvecklingen av integrerade trafiknät förutsätter åtgärder i de ekonomiska regionerna, i landskapet och över landskapsgränserna. Åtgärderna skall också stödja varandra. Österbottens bredbandsstrategi bidrar till att förverkliga målsättningarna i landskapsprogrammet för åren Ett effektivt bredband skapar stora möjligheter för till eempel utveckling av servicestrukturen och nya arbetsmodeller samt tryggad service. Effektiva och pålitliga datakommunikationsförbindelser och snabba bredbandsförbindelser förbättrar möjligheterna att bo och bedriva företagsverksamhet på landsbygden samt främjar väelverkan mellan städer och landsbygd. Den landsbygdspolitiska målsättningen om en livskraftig landsbygd förutsätter skötsel och uppbyggnad av basservicen. Landskapets bredbandsstrategi har en central position i detta utvecklingsarbete. 4.4 Organisering av strategiarbetet Österbottens förbund grundade redan år 2001 projektet IT-Österbotten med syfte att befrämja it-infrastruktur på olika nivåer. Projektet medverkade också till utvecklandet av den s.k. land- 19

20 skapsportalen (http://www.osterbotten.fi). Man har också använt IT-Österbotten-projektets resultat i utarbetandet av Österbottens bredbandsstrategi. Under projektets andra fas, som inleddes , ligger fokus på it-infrastruktur. Projektets mål är att få till stånd planering och förverkligande av en framtidssäker ITinfrastruktur på olika nivåer inom landskapet - på regionkommunnivå, inklusive by-, kvarters- och stadsdelsnät = bysammanbindande nät - på landskapsnivå, kommunsammanbindande nät - med grannregioner inom landet och Norden (landskapsöverbryggande nätsamarbete) Österbottens förbunds styrelse valde en ny projektgrupp med uppgift att delta i strategiarbetet. Dessutom inkallas olika sakkunniga till projektgruppens möten. Projektgruppen har deltagit i framtagandet av detta dokument genom möten och kommunikation via e-post. IT-Österbottens projektchef har deltagit i samtliga tillfällen kommunikationsministeriet arrangerat för landskapen och således har de riktlinjer som utarbetats av kommunikationsministeriet legat som grund för strategiarbetet. 20

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009 Framtidens datanät Nisse Husberg 14.1 2009 Betydelse Datanätet den viktigaste infrastrukturen om 20 år tidtabellen svår, riktningen klar! Landsbygden vinner mest på datanäten! service på samma nivå som

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Bredband via fiber i byn

Bredband via fiber i byn Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät Anslut världen på dina villkor Med Öresundskraft stadsnät Frihetsfibern Öresundskraft stadsnät är det självklara alternativet för dig som inser att en bra digital uppkoppling är lika viktig som vattnet

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

FRAMTIDENS BREDBAND TILL KRONOBY KOMMUN LIVSKRAFT OCH FÖRETAGSAMHET TILL LANDSBYGDEN

FRAMTIDENS BREDBAND TILL KRONOBY KOMMUN LIVSKRAFT OCH FÖRETAGSAMHET TILL LANDSBYGDEN FRAMTIDENS BREDBAND TILL KRONOBY KOMMUN LIVSKRAFT OCH FÖRETAGSAMHET TILL LANDSBYGDEN Projektplan 1.9.2007-29.2.2008 FRAMTIDENS BREDBAND TILL KRONOBY KOMMUN LIVSKRAFT OCH FÖRETAGSAMHET TILL LANDSBYGDEN

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Så här enkelt kommer du igång med dina tjänster.

Så här enkelt kommer du igång med dina tjänster. Östersundsbostäders kommunikationsnät Användarguide Så här enkelt kommer du igång med dina tjänster. sid Bredband, telefoni och TV Vårt nya kommunikationsnät är ett öppet fiberoptiskt nät. Innehåll Så

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Bill Johansson ElTel - Entreprenör UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet i Uppvidinge kommun. UppCom

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Dä ska va gôtt å leve! Mä ett gôrbrett brebann sô vore hartta nock.

Dä ska va gôtt å leve! Mä ett gôrbrett brebann sô vore hartta nock. Dä ska va gôtt å leve! Mä ett gôrbrett brebann sô vore hartta nock. Översättning för inflyttade: Bra kommunikation nära dig. Samma kommunikationsmöjligheter på landsbygd som i större städer. Landsbygden

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer