Afrikanska perspektiv. från Åbo Akademi Nr

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Afrikanska perspektiv Leonia Raphael och Norman Taku är utbytesstuderande i Åbo inom ett nytt samarbetsprojekt kring mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Arbetslivsmässa i Åbo Den 8 oktober ordnades en arbetslivsmässa i Caribia-hallen i Åbo, som ett samarbete mellan Åbo arbetskraftsbyrå, universiteten och högskolorna i Åbo samt Åbo yrkesinstitut. Var det en lyckad tillställning, Jan Kraufvelin, ledande koordinator för ÅA:s Arbetsforum? Evenemanget lockade mellan och besökare, som ville få tips om vad det finns för jobbmöjligheter dels i Åboregionen, men också nationellt och internationellt. Det var öppet för vem som helst, men jag tror att cirka 90 procent av alla som kom var studerande. Inte bara från Åboregionen det kom bussar också från Tammerfors och Helsingfors. Vi försökte få en ganska heltäckande, allmän mässa med utställare från olika branscher. 60 arbetsgivare deltog. Av dem märktes speciellt kanske rederierna, tre rederiföretag deltog. Mässan gick under namnet European Job Day, eftersom en idé var att främja mobiliteten inom Europa. EURES-rådgivare, alltså arbetsförmedlare, från tio länder deltog. Mässan gick på tre språk, finska, svenska och engelska. Föredrag hölls av bl.a. kändisen Jone Nikula och Mika Aaltonen, som är forskningschef vid Helsingfors tekniska högskola. Det här var tredje året i rad som det har ordnats en arbetslivsmässa i Åbo för alla utbildningsnivåer, alltså inte bara universiteten utan också yrkeshögskolorna och yrkesinstitutet. Mässan ordnas igen nästa år, om det bara finns intresse bland studerande och arbetsgivare. MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Nytt rekordantal grundexamina i år Ett resultat av Bologna-modellen År 2008 når Åbo Akademi upp till alla tiders grundexamensrekord. Några månader är ännu kvar, men redan nu har 793 magistrar och 615 kandidater utexaminerats. För hela året 2007 var motsvarande siffror 527 och 299 och vardera var då ett rekord. Orsaken till det nya rekordet är att ÅA, liksom alla andra universitet i Finland, byter till nytt examenssystem enligt den europeiska Bologna-modellen. Alla studerande som ville ta examen enligt den gamla modellen var tvungna att bli färdiga senast i våras. Då man ser på det här årets rekordsiffror kan man konstatera att ÅA nu för första gången kommer att klara av målsättningen för magisterexamina för tre år. Och vi är inte långt ifrån målet då det gäller kandidatexamina heller, konstaterar byråchef Johan Nikula. Såvitt vi vet ser det likadant för alla universitet i Finland i år. Vårt rekordresultat leder därför inte till att vi får någon extra stor budget för nästa år. Men vi håller åtminstone vår position jämfört med andra universitet. Med doktorsexamina ser det inte lika bra ut. Mellan januari och den 8 oktober 2008 disputerade 34 personer var antalet för hela året 67. Den nivån uppnås knappast i år, även om siffran brukar stiga ordentligt i november och december. Ett undantag Ett undantag då man ser på antalet magisterexamina är teknisk utbildning. Det ligger ganska långt från målsättningen. En orsak till det är att studerande där har två år till på sig att ta examen. Också antalet tekniska kandidatexamina är lågt, men det beror på att sådana har kommit först i och med Bologna-processen. Innan dess fanns bara diplomingenjörsexamen, säger Nikula. Ny FiDiPro-professor till Åbo Akademi I slutet på september valde Tekes fyra nya FiDiPro-professorer: en till Åbo Akademi, två till Tammerfors tekniska universitet, samt en till Tekniska högskolan i Esbo. Till Processkemiska Centret (PCC) vid ÅA kommer professor William James Frederick från Institute of Paper Science and Technology vid Georgia Institute of Technology i USA. Han inbjöds av Mikko Hupa, professor i oorganisk kemi, som han har samarbetat med också tidigare. Forskningsprojektet som nu är aktuellt heter Novel Processes in Pulp Mill Biorefi neries. FiDiPro är en förkortning av Finland Distinguished Professor Programme, och idén med det är att locka toppforskare till Finland för perioder på två fem år. Tekes och Finlands Akademi står för fi nansieringen. Åbo Akademi har just nu också en annan FiDiPro-professor, Robert Fullér, som är professor i matematik vid det ungerska universitetet Eötvös Loránd i Budapest. Hittills har 46 FiDiPro-toppforskare utvalts. De första kom till Finland i början av MK

3 År 2008 har hittills 793 magistrar och 615 kandidater utexaminerats från Åbo Akademi. Orsaken till de ovanligt höga siffrorna är att studerande som ville ta examen enligt den gamla modellen var tvungna att bli färdiga senast i våras. Mera oroväckande för tekniska fakulteten är att antalet nyinskrivna studerande ligger långt under målsättningen. Det är likadant vid andra universitet och också vid yrkeshögskolor. Teknisk utbildning är inte trendig just nu. Också för ämnet vårdvetenskap i Vasa ligger antalet nya studerande alltför lågt bara 12, trots att målsättningen är 31. Det beror antagligen främst på att det nu ordnas extrautbildning i Helsingfors. Med tanke på hurdana följder det får i Vasa kan man fråga sig om det lönar sig för ÅA att satsa på Hfors på det här sättet, säger Nikula. Färre studerande För övriga ämnen och fakulteter ligger rekryteringen på ungefär samma nivå som vanligt. Men rekordantalet examina har lett till att antalet inskrivna studerande för Åbo Akademi sjunker ordentligt. I september var siffran hela 649 mindre än ifjol. En av huvudidéerna med Bologna-modellen är att snabbare och effektivare utexaminera studerande, och det är helt logiskt att detta leder till att totalantalet studerande minskar. För Åbo Akademis del får det här inga negativa följder, eftersom vi ändå har tillräckligt många studerande som tar studiepoäng och utexamineras. Tidigare har ÅA haft omkring studerande som inte tar en enda studiepoäng på ett år, och det är mest såna som nu faller bort, säger Nikula. För Studentkåren däremot är det minskade antalet studerande en stor smäll, för kåren är ju beroende av medlemsavgifter. När det plötsligt fattas 600 medlemmar är det en stor skillnad, säger Nikula. Kåravgiften för en studerande är 96 euro per år. 600 gånger 96 är Studentkåren måste alltså klara sig med nästan euro mindre än vanligt. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 14/2008 Samarbete bygger nya broar Afrikanska perspektiv i nytt projekt... Med pejling på världsläget Elina Pirjatanniemi ny ledare för IMR... Ljum svensk politik D:CE-seminarium i Åbo analyserade läget... Religion och välfärd i samspel Nordisk modell analyseras... Polska ett utmanande språk Ämnet firar 30-årsjubileum vid ÅA... Disputation... Examina Certia inledde verksamheten Ny era för ekonomi- och personalförvaltning... Åbo kuslig ort för studerande? Stefan Nyman debutförfattare... Veckans skribent Silja Borgarsdóttir Sandelin... Hörni kläppar, sluta flajdas Levengood talade om språk och identitet... MfÅA noterar ÅA på vetenskapsmässan i Åbo... Avhandlingar... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 INTERNATIONELLT Samarbete bygger nya broar Projekt för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling leds vid ÅA Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är i fokus för ett nytt projekt som bygger upp samarbete mellan fyra afrikanska universitet och de tre universiteten i Åbo. Verksamheten är inriktad på student- och lärarutbyte samt intensivkurser i Afrika, och man hoppas på sikt kunna få med också forskningen. Vi har mycket att lära av varandra, konstaterar professor Frans Viljoen, Dr. Cosmas Sokoni och Kati Frostell. Projektkoordinator Kati Frostell vid Institutet för mänskliga rättigheter, ÅA, är nöjd med den start som samarbetet fått. Och de afrikanska kollegorna instämmer. Det har varit en flygande start, allt känns bra från början, säger prof. Viljoen, som är föreståndare för Centre for Human Rights vid University of Pretoria, Sydafrika. Dr. Sokoni, som är föreståndare för geografiska institutionen vid University of Dar es Salaam, hoppas att studentutbytet kan bli nyckeln till ett utvidgat samarbete i framtiden. Det som i dagsläget omfattar utbyte av studenter och lärare kan i framtiden förhoppningsvis också omspänna forskningen. Projektet heter North-South- South: Sustainable Development and Human Rights Network Project och finansieras av Centret för internationellt personutbyte (CIMO) för perioden Afrikanska parter i projektet är utöver Dar es Salaam och Pretoria också Makerere University i Uganda och Zanzibar University. Tidigare har samarbetet varit mera ad hoc, till exempel mellan Pretoria och Institutet för mänskliga rättigheter vid ÅA. Det nya projektet ger klarare strukturer och möjlighet att samarbeta på en betydligt högre nivå, konstaterar Kati Frostell. Mångfacetterat Projektet är uppbyggt kring en mångfald av kurser, som bland annat erbjuder studier i mänskliga rättigheter, rural och urban utveckling, företagsansvar och miljövetenskap. I månadsskiftet september-oktober gästade Frans Viljoen och Cosmas Sokoni sina samarbetsparter vid ÅA respektive TY, och de höll också inten- Vi har mycket att lära av varandra, konstaterar Dr. Cosmas Sokoni (t.v.), projektkoordinator Kati Frostell och professor Frans Viljoen. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 sivkurser. Samtidigt befinner sig också studenter från Pretoria respektive Dar es Salaam i Åbo för att under tre till fyra månaders tid ta del av de kurser som ordnas vid universiteten här. Vi förväntar oss mycket av utbytet, säger Norman Taku från Pretoria och Leonia Raphael från Dar es Salaam. Leonia Raphael är masterstuderande från geografiska institutionen vid universitetet i Dar es Salaam, och hon tycker att utbytet är ett ypperligt tillfälle att skapa kontakter. Under vistelsen i Åbo får jag ta del av expertis på många områden. Det ger mig nya infallsvinklar på mina studier, säger Leonia Raphael. Norman Taku är doktorand i Pretoria, och han är intresserad av de möjligheter som erbjuds bland annat inom utvecklingsstudier (Development studies) vid TY och mänskliga rättigheter vid ÅA. Development studies är något som vi inte har på programmet i Pretoria, och det är ett område där jag redan har lärt mig mycket under den första månaden i Åbo, säger Norman Taku. Infallsvinkeln är bred, med fokus på bland annat den globala utvecklingen och regionala skillnader i utveckling. Olika teorier och frågor om framstegen i utvecklingsländerna diskuteras, liksom kulturella, sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer. Rättigheter i ropet Professor Frans Viljoen har under sin vecka i Åbo hållit föreläsningar i anslutning till en av kurserna i mastersprogrammet inom International Human Rights Law vid Åbo Akademi. Det finns vissa skillnader i systemen med mänskliga rättigheter i Europa respektive Afrika. Generellt kunde man säga att de kollektiva rättigheterna är framträdande i många afrikanska länder, medan européerna har orienterat sig i riktning mot en mera Vi förväntar oss mycket av utbytet, säger Norman Taku från Pretoria och Leonia Raphael från Dar es Salaam. individuell tolkning av mänskliga rättigheter, säger Frans Viljoen. De kulturella skillnaderna spelar in, och till exempel synen på polygami eller kvinnans ställning överlag kan fortfarande vara rätt annorlunda i vissa kulturer i Afrika. Man bör förstås komma ihåg att det inte finns ett enhetligt afrikanskt perspektiv på mänskliga rättigheter, skillnaderna är betydande. Begrepp som tortyr och yttrandefrihet kan i praktiken ha skiftande innebörd i olika system med mänskliga rättigheter. I europeiska sammanhang har de en mera akademisk innebörd, medan de i Afrika fortfarande är starkt kopplade till dagsläget, den verklighet som många människor lever i, säger Norman Taku. Det internationella samarbetet kan förhoppningsvis leda till ett mångsidigare synsätt på såväl aktuella som mera fundamentala frågor. De diskussioner som förs inom projektet kan leda till att deltagarna får upp ögonen för en sund kritik av det egna systemet med mänskliga rättigheter. Man kan se detta som en gemensam kapacitetsutveckling för de inblandade universiteten, säger Cosmas Sokoni. Stort och smått Universitetet i Dar es Salaam har kring studenter, och det växer explosionsartat. Universitetet i Pretoria har över studenter. Vi är stora jämfört med universiteten i Åbo, men storleken är inte alltid av godo eftersom kvaliteten lätt blir lidande, säger Frans Viljoen. Enorma studentgrupper gör att undervisningen kräver mycket, på bekostnad av den tid man kunde vika för forskning, säger han. Cosmas Sokoni instämmer: När jag själv studerade var vi åtta i gruppen. Nu undervisar jag kurser med 150 studenter. Det aktuella projektet ingår i helheten North-South-South Higher Education Institution Network Programme, som finansieras av utrikesministeriet i Finland. Tanken är att bygga upp och stärka bestående samarbete mellan finländska universitet och parter i utvecklingsländerna, främst Afrika. Fokus ligger i detta skede på student- och lärarutbyte, konstaterar Kati Frostell. Projektet som hon koordinerar har finansiering till år 2010, men de inblandade parterna hoppas finna vägar att fortsätta också efter det, antingen via ny finansiering eller så med mera informella förtecken och samarbete kring publikationer och liknande. Studentutbytet är en mycket god start, och vi hoppas att fortsättning följer. För tillfället är också två studenter från Åbo på utbyte, en ÅAstudent i Makerere och en TYstudent i Dar es Salaam. Och de studenter som tillbringar hösten i Åbo är nöjda. Allt är mycket väl organiserat, vi känner oss verkligen välkomna, säger Leonia Raphael och Norman Taku. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 FOLKRÄTT & MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Med pejling på världsläget Elina Pirjatanniemi ny ledare för väletablerad verksamhet Folkrätten och mänskliga rättigheter är ämnen som med tiden har fått allt knepigare problemkomplex att utforska, frågor som ofta måste ses i ljuset av den aktuella utvecklingen i världsläget. Det här säger docent Elina Pirjatanniemi, som sedan september är forskningsledare i statsrätt och folkrätt samt föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi (IMR). Ta till exempel terrorismen. Hur ska man effektivt förebygga terrordåd utan att kränka viktiga rättigheter? Någon brist på aktuella områden att ta fasta på finns definitivt inte inom undervisningen och forskningen inom ämnet folkrätt och vid IMR. Infallsvinklarna är många, och det märks på bredden i vår undervisning och forskning. Verksamheten inom folkrätten och institutet kan ses som en helhet, trots att utbildningsprofilerna inte är identiska, säger Elina Pirjatanniemi. Ämnet folkrätt utbildar politices magistrar inom ramen för ÅA:s traditionella verksamhet, medan IMR erbjuder det engelskspråkiga magisterprogrammet International Humans Rights Law. Intresset för utbildningarna är stort. Också det engelska magisterprogrammet börjar finna sin form, det inleddes för tre år sedan och nu är de första magistrarna klara, berättar Elina Pirjatanniemi. Studenterna är ofta intresserade av tematik som ligger i tiden, som terrorism och trafficking, för att nämna ett par exempel. Ibland måste man bromsa studenternas iver en aning och påpeka att själva juridiken i praktiken ofta är bara en del av den 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Institutet mår bra, och verksamheten är välkänd och etablerad, säger föreståndare Elina Pirjatanniemi vid Institutet för mänskliga rättigheter. möjliga lösningen till stora problemkomplex som värvandet av barnsoldater eller klimatförändring. Miljö och juridik Elina Pirjatanniemi kommer närmast från en tjänst som överassistent i straff- och processrätt vid Åbo universitet, men hon har i tiden startat sin bana vid Åbo Akademi. Nu är det lite som att komma hem, säger Pirjatanniemi, som inledde sina studier vid ÅA är 1986 och blev PM i folkrätt år Däremellan hade hon börjat studera juridik vid TY. Så i början av 90-talet rusade jag ofta längs Biskopsgatan mellan Domvillan och universitetsbacken, minns hon. Hon disputerade år 2005 vid TY på en avhandling som heter Vihertyvä rikosoikeus ympäristökriminalisointien oikeutus, mahdollisuudet ja rajat. Formellt är området för avhandlingen straffrätt, men Elina Pirjatanniemi framhåller att den kan ses som ett miljörättsligt arbete. Intresset för miljön har jag burit med mig ända sedan studietiden. Som studerande tyckte jag att miljöfrågor var utmanande på ett juridiskt plan, inte minst

7 för att de som idéer kunde tvinga systemet att ändra sig. Med tiden har jag blivit allt mera intresserad av själva miljödelen inom denna helhet. Livlig forskning Institutet för mänskliga rättigheter grundades i mitten på talet, och har genom åren stadigt höjt sin profil. Institutet mår bra, och verksamheten är välkänd och etablerad. Sedan starten har en enorm utvecklings skett professionellt och i byggandet av det internationella kontaktnätet. Vid grundandet var i synnerhet de nordiska nätverken i fokus, men med tiden har också de europeiska och globala perspektiven blivit allt viktigare. Att institutet är välkänt också internationellt beror till stor del på Martin Scheinins omfattande verksamhet, inte minst inom FN, framhåller Elina Pirjatanniemi. Det är en stor utmaning att ta över efter en så central gestalt som Martin. Det är i sådana här lägen som organisationen testas. Om organisationen är stark, så klarar den också byte av ledare utan problem, konstaterar hon. Institutets forskning har ett mycket brett fokus med specialområden som utvecklingsfrågor, humanitärrätt, terrorism och internationell straffrätt samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Institutet finansieras till stor del med externa medel. På sikt borde vi satsa på att skapa fler post doc-tjänster, det skulle ge verksamheten större stadga. I dagsläget är forskarna ofta beroende av enskilda projekt. Institutets verksamhet har gynnats av flytten till Tryckerihuset intill Domvillan. Tryckerihuset är en byggnad där Åbo Underrättelser trycktes i ett par decennier från ca Vad passar vårt institut bättre än att vara inhyst i en gammal högborg för yttrandefriheten, säger Elina Pirjatanniemi PETER SANDSTRÖM Ljum svensk politik D:CE-seminarium i Åbo analyserade läget Alliansregeringen i Sverige har haft en god seglats, men opinionssiffrorna visar att den efter två år vid makten har rekordlågt understöd. Vad händer egentligen i vårt grannland? Läget är förbryllande. Väljarna är missnöjda trots att inget pekar på att de borde vara det. Inga kriser har förekommit, och ekonomin har gått som tåget, konstaterar Barbro Hedvall, ledarskribent och politisk kommentator på Dagens Nyheter. Hedvall analyserade det politiska läget i Sverige under ett seminarium som ordnades av Åbo Akademis toppenhet i demokratiforskning (Democracy A Citizen Perspective) den 2 oktober. Den borgerliga alliansen vann riksdagsvalet i Sverige 2006 och moderata samlingspartiets ordförande Fredrik Reinfeldt bildade regering tillsamman med folkpartiet, centern och kristdemokraterna. Vilka är orsakerna till att alliansen nu halvvägs i sitt mandat har så lågt understöd? I viss mån har alliansen, överraskande nog, struntat i de egna kärnfrågorna och på så sätt i de egna väljarna, konstaterar Barbro Hedvall. Exempelvis moderaterna har förnyat sig på ett vis som kan te sig förvirrande för de klassiska anhängarna. Partiet har rätt långt kopierat det brittiska new labour-konceptet och visat en positivare hållning gentemot facket, och inom traditionellt starka moderata områden som försvaret och rättsfrågorna har partiet agerat ovanligt valhänt. På detta vis eroderas de egna kärnväljarnas respekt, konstaterar Barbro Hedvall. Många regeringsmedlemmar har också uppvisat ett bristande handlag med hur de ska presentera sin politik. De är helt enkelt profillösa och taffliga, säger Hedvall. Varför vann då alliansen? Barbro Hedvall konstaterar att de gamla blocktänkandet i svensk politik har luckrats upp, de svenska väljarna har blivit ostadiga. Den politiska temperaturen är ljum. Detta gör det också svårt att förutspå hur det går i nästa val om två år. Det beror mycket på vilka frågor som då dominerar. Samtidigt har väljarnas åsikter om partiledarnas tycke, smak och person börjat spela en allt större roll. PS Forskningschef Kimmo Grönlund var ordförande för seminariet där Barbro Hedvall medverkade. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 AKTUELL FORSKNING Religion och välfärd i samspel Den nordiska modellen i fokus för historisk analys Kopplingen mellan religion och den nordiska välfärdsstaten är intressant ur många synvinklar. Man kan urskilja kyrklig och religiös retorik i idéer som har försvarat byggandet och bibehållandet av välfärdsstaten, men också hos de krafter och strömningar som vill montera ned den. Vilken roll har egentligen religionen i välfärden? Kopplingen finns, men om man vill slå fast dess betydelse gäller det att gå försiktigt fram, säger professor Bo Stråth, svensk begreppshistoriker som sedan hösten 2007 är professor i nordisk, europeisk och global historia vid Renvallinsitutet vid Helsingfors universitet. Man måste ta hänsyn till dels tidpunkten, dels vilken religiös aktör som avses. Men klart är att religionen överlag har haft och har ett stort inflytande på välfärden som idé, säger Stråth. Den nordiska välfärdsstaten är för tillfället objekt för ett intensivt forskningsprogram inom ramen för spetsforskningsnätverket Nordic Centre of Excellence The Nordic Welfare State Historical Foundations and Future Challenges (NCoE NordWel), som koordineras av Helsingfors universitet och som omfattar sju samarbetsparter vid nordiska universitet. Verksamheten finansieras av NordForsk inom ramen för välfärdsforskningen vid NordForsk Centre of Excellence. Pirjo Markkola, vikarierande professor i nordisk histora vid Åbo Akademi, leder tillsammans med Bo Stråth en av de fem temagrupperna inom NCoE NordWel. Temagruppen, som fokuserar på religion, lutheranism och den nordiska välfärdsstatsmodellen (Religion, Lutheranism and the 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Nordic Welfare State Model) sammankom till workshop vid Åbo Akademi i början av oktober. Tematiken skärskådas ur olika synvinklar inom historisk forskning och samhällsforskning, konstaterar Pirjo Markkola. Retoriken klingar Välfärdsstaten som idé och samhällsbygge har funnits som begrepp i ungefär ett sekel, och en närmare analys av välfärdsbegreppet eller argument för att bygga upp ett välfärdssystem innehåller klara förgreningar till religiösa doktriner och argument. Helt klart är att positiva omdömen om välfärdsstaten som modell går att härleda från religion och kyrka. Intressant är att konstatera att även argument som används för att i praktiken montera ned statens ansvar för välfärden går att hitta, konstaterar Bo Stråth. Till exempel subsidiaritet är ett ursprunligen katolskt begrepp som nuförtiden är centralt i EU. Detta tänker inte många på i dagspolitiken, säger Stråth. Och synen på mindre bemedlade som rätta fattiga respektive orätta fattiga kan appliceras direkt på mycket av den politik som i dagsläget strävar efter att kanske inte minska välfärden men nog att flytta ansvaret för den från staten till individen. Här finns ekon från tidigare århundraden, då fattigdomen främst betraktades som en följd av moraliska defekter hos individen. Kontrollen var viktig, och hjälpverksamheten inriktades på de rätta fattiga. På de orätta fattiga ställdes kravet att de skulle arbeta för sin egen försörjning Rätta fattiga är då en beteckning för människor som inte själva rår för att de har det dåligt ställt, medan orätt fattiga själva anses bära skulden till sin misär. Man kan se tendenser till att sådant tänkande kommer tillbaka i dagens samhällssyn, säger Pirjo Markkola. Inte entydigt Det råder delade meningar om huruvida idéerna om välfärdsstaten går tillbaka till Luthers doktriner eller inte. Inte heller har kyrkornas hållning varit konsekvent genom historien. Den lutherska traditionen anses ha försvarat välfärden, men det finns exempel på skarp kritik från kyrkligt håll mot den moderna välfärdsstaten. Till exempel i 1950-talets Norge var en av biskoparna väldigt kritisk. I olika sammanhang har kyrkan också ansett att välfärdsstaten tar allt ansvar från familjen, som är en viktig beståndsdel i religiös samhällssyn överlag. Bilden är alltså allt annat än entydig, säger Bo Stråth. Manlig paradox Professor Yvonne Maria Werner från Lunds universitet har i sin forskning specialiserat sig på den kristna manlighetens paradox, ett tema som också har anknytning till välfärdsstaten. Från mitten av 1800-talet började kristendomen i norra Europa framställas som en religion med huvudsakligen mjuka, kvinnliga värden. Man kan tala om en feminisering av kristendomen, en betoning av passiva egenskaper som ödmjukhet, lydnad, underordning, berättar Yvonne Maria Werner. Denna feminiseringsprocess användes av bland annat social-

9 Ekon av kristna värderingar finns alltjämt i politiska frågor om välfärden, trots att sekulariseringen blir starkare, konstaterar Yvonne Maria Werner (t.v.), Bo Stråth och Pirjo Markkola. demokrater och fritänkare som ett argument mot kristendomens samhälleliga roll, man menade att kyrkan inte är något för verkliga män. Men faktum är att man inte ska ha en för snäv definition av religion när man analyserar förhållandet religion-politik. Många män har varit starkt präglade av det religiösa även om de inte hör till kyrkan, och detta har kommit till uttryck i politiska aktiviteter, hävdar Yvonne Maria Werner. Man kan tala om att männen i många fall har haft en kämpande tro, som präglats av det politiska, samhälleliga och personliga. En sådan tro har ansetts rumsren också för karlar som inte vill framstå som veklingar i ljuset av den feminiserade religionen. Man kan till och med säga att kyrkan har upplevt perioder av remaskulinisering, då man har vänt på resonemanget och hävdat att det krävs mod att gå med i kyrkan. Och mod är ju historiskt förknippat med maskulinitet, noterar Werner. Ekon av kristna värderingar finns alltjämt i politiska frågor om välfärden, trots att sekulariseringen blir starkare. Ideal som i tiden har varit kristna återfinns i politiken. Men varken politikerna eller medborgarna kan längre göra kopplingen, säger Yvonne Maria Werner och Bo Stråth. Workshopen vid ÅA omfattade ett femtontal presentationer och samlade drygt trettio forskare och studerande. Lutheranismens inverkan på välfärden har ansetts ha betydligt större kulturell och mental inverkan än enbart den kyrkliga verksamheten i sig. Detta gör speciellt de nordiska länderna till intressanta forskningsobjekt, eftersom majoriteten av nordborna är lutheraner och länderna i sig representerar en mycket distinkt välfärdsmodell, säger Pirjo Markkola. En bred historisk tillbakablick och analys av axeln religion-välfärd ger därmed också tydligare instrument för tolkning av den samtida samhällsutvecklingen. I takt med att våra samhällen förändras och blir mera mångkulturella, och att välfärden förändras, finns det all orsak att analysera vilka mekanismer som har styrt utvecklingen hittills, fastslår Pirjo Markkola. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 Om en arbetsgivare ser att någon har polska i sin CV, så är det ett bra tecken på att personen verkligen är intresserad av landet och kulturen, konstaterar Katarzyna Wojciechowicz (t.v.), lektor i polska, och hennes föregångare Kazimiera Wróbel. Polska ett utmanande språk Ämnet firar 30-årsjubileum vid Åbo Akademi Att det har gått 30 år sedan språket polska kom till Åbo Akademi uppmärksammades med ett seminarium i Arken den 3 oktober. Undervisningsministerierna i Finland och Polen gjorde 1978 upp ett avtal om att starta tre polska lektorat i Finland vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet. Att lektoratet i Åbo kom till ÅA berodde på att akademin hade en professur i ryska. Det polska språket hör administrativt till ryskan. ÅA-lektorn har från början haft studerande 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI även från Åbo universitet. Lektoratet finansieras med öronmärkta pengar från Undervisningsministeriet. Hur det blir efter universitetsreformen 2010 är idag oklart vilket förstås kan sägas om all statsfinansiering av universitet överlag. Sedan 1978 har sex personer med polska som modersmål haft tjänsten som utländsk lektor. Den som haft den längst är Kazimiera Wróbel, som arbetade vid ÅA först mellan 1984 och 1988 och sedan från 1994 fram till pensioneringen Wróbel var en av personerna som deltog i jubileumsseminariet. Då jag kom tillbaka till Åbo Akademi 1994 var det för att jag verkligen ville arbeta med finländare. Jag kände att de studerande tyckte om att gå på mina kurser. De var alltid så flitiga och engagerade, att de gjorde arbetet tillfredsställande för mig, säger Wróbel. Intresset växte I början på 1980-talet ordnades kurser bara på tre nivåer. Då kunde man ännu inte studera polska som biämne. Men

11 det ändrades 1987, då vi fick rätt att ha polska kurser på det som då kallades approbatur- och cum laude-nivå, alltså grundstudier och ämnesstudier. Orsaken var att intresset för ämnet hade växt. Allt fler studerande frågade efter kurser i polska. Idag erbjuds fyra kurser i polska språket och litteraturen, enligt Språkcentrets mönster 1 4. Därefter kan man gå vidare med polska som biämne, helheten ger 25 studiepoäng. Wróbels efterträdare som utländsk lektor i polska är Katarzyna Wojciechowicz. Polska är intressant, eftersom det på många sätt är ett annorlunda språk jämfört med svenska och finska. Det passar bra för studerande som vill ha utmaningar. För finskspråkiga är uttalet det svåraste, men för finlandssvenskar är det nog lite lättare, säger Wojciechowicz. Jag brukar säga att om man bara lyckas lära sig uttala och stava konsonanterna rätt, så är allt annat enkelt, säger Wróbel. Populärt språk Wróbel räknar att hon under åren hade ungefär 800 studerande. Sedan 1995 har 35 studerande utexaminerats med polska som biämne. Vad är det som gör att kurserna intresserar så många? Wróbel tror att det inte handlar bara om att ta studiepoäng. Det har nog mera att göra med att de studerande är intresserade av polsk kultur. De vill till exempel veta mera om polska filmer regissörer som Krzysztof Kieslowski, Roman Polanski och Andrzej Wajda är så kända. Vissa har också stött på polsk litteratur, eller så har de helt enkelt besökt Polen och vill lära sig språket. De har träffat intressanta polacker och tänker kanske till och med gifta sig med dem! Polen kom med i EU 2004 och det har helt klart påverkat situationen. Allt fler finländska företag samarbetar med polska firmor, och det är lättare att få vissa jobb om man kan tala polska. Om en arbetsgivare ser att någon har polska i sin CV, så är det ett bra tecken på att personen verkligen är intresserad av landet och kulturen. Och det är inte bara extrakunskap, det säger också något om personen. En finländare som har lärt sig polska är beredd att anta krävande utmaningar, säger Wojciechowicz. Men i undervisningen vid ÅA finns det många trevliga inslag. De studerande får se polska filmer, och har möjlighet att låna polska böcker både gamla klassiker och kända moderna verk. Vi har också till exempel gått på konserter med polska artister, och en gång lagade vi polsk mat. Det var en lektion, men en välsmakande sådan! De studerande tyckte det var trevligt, minns Wróbel. Näststörsta slaviska språket Polska är det näststörsta slaviska språket i världen efter ryska. Polska och ryska är de enda slaviska språken man kan studera i Åbo. Antalet invånare i Polen är 38 miljoner. Det finns också 12 miljoner polacker i andra länder, så man behöver inte åka till Polen för att kunna öva sig på språket. I sydvästra Finland arbetar just nu polacker, de flesta har kommit för att arbeta i dockan i Nådendal eller för att bygga kärnkraftverk i Olkiluoto. I hela Finland finns cirka fast bosatta polacker. Föreningen Finland-Polen grundades redan för 80 år sedan, och kom till Åbo Också de som är med i den föreningen har möjlighet att studera polska i Åbo, antingen vid ÅA eller så vid finska arbetarinstitutet. Det finns intresse också utanför universiteten, men här har vi det huvudsakliga centret, säger Wojciechowicz. Det har grundats även en klubb för polska barn i Åbo. Hittills har vi inte haft så många studerande med polska rötter vid ÅA, men jag hoppas att det småningom börjar komma fler. Attityderna till språket har blivit annorlunda hos familjer som har emigrerat från Polen. Unga har börjat bry sig mera om ifall någon av deras föräldrar har polska som modersmål. Förr struntade man i det, säger Wróbel. Billigt resa till Polen Åbos vänort i Polen är Gdansk, och i våras kom en ny flygrutt direkt mellan de två städerna. Just nu är det lätt och mycket billigt att åka till Gdansk, och studerande kan passa på och öva upp sin polska där, till exempel över ett veckoslut, säger Wojciechowicz. Det är alltid roligt att testa hur man kan kommunicera i praktiken. Jag minns att två av mina studerande som reste till Polen en gång berättade att alla polacker de träffade trodde att de hade någon koppling till landet via släktingar. Någon tyckte att de hade lite accent, och frågade om de kom från Schlesien, skrattar Wróbel. ÅA har möjlighet att skicka en eller två studerande per år till en sommarspråkkurs vid universitetet i Warszawa. Det är en populär och bra kurs, som tar en månad och ger fem eller sex studiepoäng. De som far dit kan lära sig mycket om den polska kulturen, se landet och öva språket. Inkvarteringen ordnas på så sätt att man delar rum med någon annan, det är alltså inte som i Finland. Det betyder att alla pratar polska också på fritiden, säger Wróbel. Warszawa har rykte om sig att inte vara så attraktiv stad för turister, men våra studerande brukar upptäcka staden och se det fina med den. Universitetet i Warszawa brukar dessutom anses vara landets bästa, säger Wojciechowicz. Vi tycker att polska fortfarande är ett viktigt språk. Det skulle vara bra om Åbo Akademi och andra universitet gjorde allt för att skydda polskan också i framtiden och trygga kursutbudet för studerande. MICHAEL KARLSSON 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

12 ADMINISTRATION Certia inledde verksamheten Universitetens ekonomi- och personalförvaltningen går in i ny era Fick du din lön som vanligt för ett par dagar sedan? Var summan den rätta? Om så är fallet, är Lykke Sahlström på Certia i Vasa nöjd och belåten. För nu har universitetens servicecenter tagit över en stor del av all ekonomi- och personaladministration även på ÅA. Om ett par år sköter Certia om totalt 13 olika universitets ekonomi- och personalförvaltningstjänster. Det är liv och rörelse på våning fem i länsstyrelsens f.d. ämbetshus på Brändö i Vasa. Det nya servicecentret för universiteten, Certia, som grundades i mars, har sedan i somras sitt huvudkontor i Vasa och redan nu arbetar ett 40-tal personer på centret. År 2011 finns det antagligen mellan anställda på Certia om man räknar med filialerna i Joensuu och Helsingfors. Då fyller vi hela våningen här på ämbetshuset, berättar Lykke Sahlström. Hon är en av de nio personer på Certia som sköter om ÅA:s ekonomi- och personalförvaltningstjänster. Både på ÅA i Åbo och Vasa erbjöds de berörda anställda att flytta över till Certia i Vasa, men endast några nappade på kroken. Från finskspråkiga Vasa universitet flyttade däremot nästan samtliga, d.v.s. 12 personer. Eftersom många alltså inte känner till ÅA:s eller andra universitets system från förut, tar det en tid innan allt börjar löpa friktionsfritt. Men vi samarbetar med ÅA:s förvaltning och i synnerhet förvaltningen i Vasa har hjälpt oss att komma igång vilket vi är mycket tacksamma för, säger Lykke Sahlström. De ÅA-anställdas löneutbetalning sköttes i mitten av oktober för första gången av Certia och från första september tog Certia över en rad andra ekonomi- och personaladministrativa tjänster och processer. Under hösten flyttas ytterligare system och processer över till Certia och efter årsskiftet ska Certia kunna stå helt på egna ben. Då är också servicecentrets pilotperiod slut. Men om allt går enligt förväntningarna, ska t.ex. de ÅA-anställda inte märka någon dramatisk skillnad. En del nya blanketter har tagits och tas 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI i bruk och de kan man hitta även på ÅA:s nätportal för anställda (https// personal/blanketter). Bl.a. för meddelande om frånvaro, anhållan om tjänsteledighet, semesteruppgifter och adress- eller bankkontoändringar. Alla blanketter, information och all service överlag ska i fortsättningen redan från början finnas och ges även på svenska. Alla vi som sköter den svenskspråkiga servicen på Certia är svenskspråkiga och t.ex. jag själv har tidigare arbetet som ekonomiplanerare på Helsingfors Universitet. Vår egen inskolning pågår hela tiden i takt med att nya system tas i bruk och inom personaladministrationen fungerar allt rätt bra redan nu, konstaterar Lykke Sahlström. En del blir kvar En del av ekonomi- och personalförvaltningen blir kvar på universiteten och behöver t.ex. en ÅA-anställd rådgivning i olika administrativa frågor är det förvaltningen i Åbo eller Vasa man ska kontakta i första hand, inte Certia. Till exempel interna fakturor sköts som tidigare inom ÅA. I Åbo är Anna Kuusakoski (ekonomiadministration), Märta Holmberg, Anneli Nordling och Josefin Penttinen (personaladministration) och i Vasa Harriet Dufvelin (ekonomi), Anne Nummi samt Margareta Järf (personal) kontaktpersoner för Certia. Vi förhandlar som bäst om ett nytt gemensamt s.k. SAP-system, d.v.s. ett eget ekonomisystem för alla de 13 universitet som är med i Certia. Något som ytterligare skulle effektivera hela hanteringen och även sänka olika licens- och programkostnader. Satsningen på ett nytt gemensamt servicecenter för universiteten i Finland är en del av statens produktivitetsprogram och universitetsreformen som ska vara genomförd fram till början av år Då universitetsreformen är genomförd blir Certia antagligen ett skilt företag som enligt preliminära planer skulle ägas av de universitet som är med. Fram till slutet av nästa år står staten för Certias utgifter, men

13 År 2011 finns det antagligen mellan anställda på Certia om man räknar med filialerna i Joensuu och Helsingfors. Då fyller vi hela våningen här på ämbetshuset, berättar Lykke Sahlström. efter det börjar universiteten betala för den service de får av Certia. Sju universitet i huvudstadsnejden, bland dem Svenska Handelshögskolan, går i det här skedet inte med i Certia. De två senaste universiteten som efter en viss tvekan nu har gått med är universiteten i Rovaniemi och Villmanstrand. Blir det billigare? Enligt undervisningsministeriets ursprungliga kalkyler skulle det nya kostnadseffektiva servicecentret på sikt ge en besparing på hela 40 procent i jämförelse med de nuvarande kostnaderna. Senare reviderades siffran till 15 procent och det tar ännu något år innan det definitivt blir klart hur mycket staten och universiteten sist och slutligen sparar in med hjälp av Certia. Olika granskningar har visat att ÅA är ett av de mest effektiva universiteten i landet, så det blir en utmaning för Certia att sköta om vår ekonomi- och personalförvaltning lika billigt och effektivt som hittills med bibehållen service och kvalitet. Certia har förutsättningar att klara det, påpekar direktör Timo Bäckman vid ÅA i Vasa. Som bäst diskuterar man på ÅA hur övergången till Certia förändrar de berörda anställdas arbetsuppgifter i Åbo och Vasa. En del anställda kommer att få förändrade arbetsbeskrivningar. Det att Certia har tagit över en hel del processer och uppgifter ger utrymme för en förbättrad och mer kundnära service inom ÅA. Och det är bra inte minst med tanke på den kommande universitetsreformen och de krav den ställer på vår förvaltning, säger Timo Bäckman. ARI NYKVIST MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Åbo kuslig ort för studerande? Stefan Nyman debuterar med romanen Anna är online Åbo kan vara en riktig kuslig ort för studerande. Chattar man med kompisar via internet får det de mest märkliga följder, personer man förälskar sig i kan ha mörka förflutna och kajorna i stadens centrum är de som verkligen har kontroll över det som händer. Den här bilden ger ÅA-studerande Stefan Nymans (f. 1982) färska debutroman Anna är online, som utges av Söderströms. Samtidigt kommer också en finsk översättning, som ges ut av förlaget Teos. Söderströms och Teos har nyligen börjat samarbeta och tänker varje år välja ut några böcker som ges ut på både svenska och finska. Min roman kom i just rätt skede för det här. Jag hade tur och blev utvald, säger Nyman. Anna är online vann första priset i Söderströms romantävling i våras, och har fått mycket uppmärksamhet i media sedan dess. Jag hörde om tävlingen sommaren Då hade jag i ett par år arbetat på en annan bok, men jag kom att tänka på en idé jag hade lekt med som passade för tävlingen, och satte mig ner och började skriva på den i stället. Resultatet är Anna är online. Grundhandlingen var ganska långt färdigt planerad, jag visste till exempel att det skulle bli vissa skräckelement. Berättelsen börjar med att två unga studerande 24-åriga Anna och 25-åriga Samuel förälskar sig i varandra. De har roligt och festar tillsammans, och det verkar bli ett perfekt förhållande. När de inte träffas håller de kontakt genom att chatta via internet. Men det är där allt börjar gå mot mörkare håll. Ibland verkar den som chattar i Annas namn vara en helt annan person eller är det ens en person? Kompisen Pentti, som har som hobby att tolka drömmar, egna och andras, blir riktigt orolig. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Vartefter berättelsen går framåt blir det allt svårare för både huvudpersonerna i boken och läsaren att förstå vad som egentligen händer. Spänningen stiger. Verkligheten blir diffusare. Handlar det rentav om reinkarnation? Nästan klaustrofobisk Genast i början av Anna är online får man veta att Anna och Samuel studerar vid Åbo Akademi, engelska respektive svenska. Men ingenting i handlingen händer vid ÅA. Jag funderade på att ta bort den informationen, men gjorde det sedan inte eftersom jag tycker att det är roligt att ta med också lite detaljer som inte är relevanta för historien. Men själva berättelsen ville jag hålla ganska sluten, nästan klaustrofobisk. Det är inte så viktigt vad personerna har gjort omkring händelserna i boken. Stefan Nyman studerar också själv vid ÅA:s humanistiska fakultet, med folkloristik och litteraturvetenskap som huvudämnen. Man kan inte låta bli att fråga hur mycket i hans kusliga bok som är baserat på det egna livet? Det är en ganska farlig sak egentligen, att jag har lånat så pass mycket från min närmiljö i Åbo och mitt eget liv. Men vissa detaljer i hur de här människorna lever har kanske inte så mycket att göra med vad jag själv har upplevt... Jag har märkt att vissa läsare ändå har dragit såna slutsatser, och det är inte alltid så positivt! Men det funkar i boken och det är ju huvudsaken. Överraskande få ölburkar I boken är alkoholen en viktig del i de ungas festande, och speciellt huvudpersonen Samuel verkar vara på väg mot att bli alkoholist. För några veckor sedan intervjuades jag för Yle, och då reportern kom in hem till mig förundrade hon sig över hur städat det var och att jag inte hade tomma ölburkar överallt, skrattar Nyman. Kajorna i Åbo har också en central roll, och vissa korta delar av boken är till och med skrivna ur en kajas perspektiv. Jag skrev om kajorna i Åbo för att jag så ofta har sett dem, men nu efteråt har jag förvånat mig över hur lite det egentligen verkar finnas av dem! Jag tycker att de är intressanta, för de är mycket allmänna i många städer, men man tänker inte på vad de håller på med. De har sina egna samhällen inne i våra samhällen. Anna är online är en skrämmande berättelse, som för tankarna till författare som Stephen King. Jag läser inte mycket skräcklitteratur numera, men i slutet av lågstadiet och början av högstadiet läste jag en hel del av Stephen King. Kanske nånting sitter i därifrån, säger Nyman. Med åren har jag överlag läst allt mindre skönlitteratur på fritiden. Jag vet inte om jag har haft några direkta influenser för Anna är online. Men då jag var

15 yngre hörde till exempel Hjalmar Söderberg, August Strindberg, Michael Ende och förstås Tove Jansson till mina favoriter. Lite allt möjligt, alltså. Texter på gång Om allt går bra kommer fler böcker från Nyman i framtiden. Jag har alltid texter på gång och nu för tillfället en hel drös som jag arbetar på parallellt. En av dem verkar skjuta iväg just nu. Den blir kanske till nånting så småningom. Men det har varit mycket annat på gång också. Jag tänker återuppta studierna vid ÅA i år, de har hittills inte riktigt gått som jag tänkt... Nyman är aktiv konstnär också på områden utanför litteraturen. Han målar tavlor, och är också flitig musiker. Hemorten är Närpes, och han är/har varit sångare i lokala heavy metalband som Nektor och Kurator. Just nu sjunger han i ett mera mångsidigt rockband som heter Kouzin Bedlam, och uppträder dessutom då och då som trubadur med bland annat närpesiska visor i repertoaren. Jag har varit med i alla möjliga musikprojekt, det har varit ganska brett spektrum. Det är skönt att inte alltid mala på med samma stil. Man mäktar inte med bara heavy metal hela tiden! MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Studentperspektiv på reformåret 2009 HÖGSKOLEPOLITIKEN I VÅRT LAND är för tillfället väldigt aktuell. Stora reformer är på gång och flera är att vänta. Förslaget till den nya universitetslagen är ett exempel. I den föreslås att universiteten skulle bli mer autonoma, vilket är en utvecklig i positiv riktning. Utgående från förslaget har det inom vårt universitet bland annat, och även förväntat, blåst upp en diskussion kring personalens arbetsavtal. I studentkårerna har diskussionen, likaså naturligt nog, handlat om hur lagförslaget inverkar på oss studerande. Enligt det nuvarande lagförslaget är sammansättningen av universitetens styrelser en poäng som klart inverkar på de olika gruppernas nuvarande representationsandelar. I dagens läge bygger universitetens styrelser på en så kallad trepartsmodell, med ett mindre antal externa medlemmar. Den nya universitetslagen föreslår att externa medlemmar skulle utgöra hälften av styrelsen och att ordförande skulle hittas bland dem. Ökad extern representation är inte nödvändigtvis en negativ utveckling, men att en enskild grupp inom styrelsen i praktiken ensam ska kunna fatta stora strategiska beslut är oroväckande. Ett bättre alternativ skulle vara en, som jag väljer att kalla den, fyrklövermodell där varje grupp, såväl externa medlemmar som professorer, studerande och övrig personal vid universitetet skulle inneha 25 procent var av styrelsens sammansättning. DET ÄR KNAPPAST EN NYHET att studenterna vill vara välrepresenterade i universitetens organ, men det är även lätt att motivera detta önskemål. Studenterna har ett tvärsnittsperspektiv på universitetens vardag, då de kommer i kontakt med flera olika verksamhetsområden. Det är därför lätt för studentrepresentanter att anlägga ett helhetsperspektiv på universiteten. En annan studentfråga är de avgiftsbelagda magisterprogrammen för studerande som kommer utanför EU eller EES-området. I samband med dessa 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI finns stora frågetecken och problem, som inte är besvarade i detta pilotförsök och som direkt sätter studerande vid samma universitet och i en del fall i ett ämne i en direkt ojämlik situation. Påpekas bör även att det i detta skede enbart handlar om ett försök. Detta konstateras i motiveringarna till Silja Borgarsdóttir Sandelin universitetslagen. är styrelseordförande i Åbo Akademis Studentkår. Förhoppningsvis utvärderas försöket grundligt då det avslutats år MEDAN UNIVERSITETSLAGEN står i rampljuset och diskuteras i korridorerna får vi inte glömma bort att Rådet för utvärdering av högskolorna har inlett en omfattande auditeringsprocess av alla högskolor i Finland. Processen är nu ungefär halvvägs och Åbo Akademi står i tur hösten Detta innebär att nästa år kommer att vara en aktiv tid för reform och utveckling. ÅA måste alltså förbereda sig på att parallellt med införandet av den nya universitetslagen även utvärderas för sin kvalitetssäkring. Auditeringen ser över kvalitetssäkringen vid Finlands högskolor. Kvalitetssäkringen består av tre delar; den nationella styrningen av högskolepolitiken, högskolornas egen kvalitetssäkring och nationella utvärderingar. Ur studentperspektiv är både universitetsreformen och auditeringsprocessen relevanta. Medan universitetsreformen innebär förändringar i universitetets struktur och därmed i studentrepresen-

17 Jag anser att god kvalitet inte garanteras genom att sätta en prislapp på utbildningen. Det kan inte finnas ett direkt samband mellan kvalitet och pris. Dyra kläder kan rispa, och förmånliga plagg vara favoriter. Studerande väljer idag utbildningsområde på basen av intresseområde, ort, vänner och vad de vet om utbildningsanordnaren. tationen, medför auditeringsprocessen att kvalitetssäkringen av universitetspedagogiken kommer under lupp. I det senare handlar det om nog så relevanta funktioner för studerande, system för respons på utbildningen och återkopplingen av den. Hur studerande får ge respons på kurser och andra undervisningsformer och hur denna respons bemöts kommer att vara en central fråga under nästa år. Det är allt skäl för ämnena att snart se över sitt system och vid behov utveckla det. Studentresponsen är en viktig del av undervisningen i ett universitet, eftersom också den är en form för fostran i kritiskt tänkande och konstruktiv kritik. ÄVEN STUDERANDES möjligheter att påverka synas i sömmarna. Det är därför glädjande att ÅA under hösten utför en utvärdering av ämnesrådslagen. Studerande är en del av universitetssamfundet, och bör vara underrättade om sin möjlighet att påverka sin utbildning och medvetna om sin möjlighet att höras. Varje universitet vill ha sin egen särprägel och det är positivt att ÅA uppfattas som ett högklassigt, svenskspråkigt universitet som dess studerande trivs vid. Under år 2008 har flera undersökningar om studerandes livsvillkor vid ÅA genomförts. I maj publicerades den nationella utvärderingen Studentens universitet 2008, som genomfördes av Finlands Studentkårers Förbund. Undersökningens syfte var att mäta kvaliteten på studiemiljön vid universiteten. Åbo Akademi fick ett allmänt gott vitsord och universitetets studiemiljö är enligt utredningen bland de bästa i landet. Särskilt utmärkte sig ÅA i frågorna kring välmående och internationalisering. Även i undersökningar inom universitetet får ÅA beröm. I gulnäbbsenkäten som genomfördes i maj berömdes ÅA för sin fina stämning. NÄR DET KOMMER TILL KVALITET och kvalitetssäkring är de svåra begrepp som det finns olika tolkningar av. Hur görs exempelvis utvärdering och jämförelse av kvalitet utan att frågeställningen gynnar något specifikt område? Åsikterna är även flera då det kommer till hur vägen till bra kvalitet ser ut. Det har uttryckts åsikter om att bra kvalitet uppnås ifall studenterna skulle vara betalande kunder och därmed skulle kunna kräva mera av utbildningen och mer kritiskt välja sin väg till en examen. Jag anser att god kvalitet inte garanteras genom att sätta en prislapp på utbildningen. Det kan inte finnas ett direkt samband mellan kvalitet och pris. Dyra kläder kan rispa, och förmånliga plagg vara favoriter. Studerande väljer idag utbildningsområde på basen av intresseområde, ort, vänner och vad de vet om utbildningsanordnaren. Bara för att man betalar för sin utbildning betyder inte att den blir mer högklassig eller pedagogisk, har bättre kvalitet eller överlag är bättre. Däremot skulle den breda kunskapspotential som universiteten nu sållar ur bli allt snävare med prislappen, då möjligheterna att studera inte skulle vara jämlika för alla unga. Vi studerande är och vill även i framtiden vara en del av universitetssamfundet, inte betalande kunder. ÅA, PRECIS SOM ANDRA HÖGSKOLOR i vårt land, bör hela tiden säkerställa och förbättra kvaliteten samt utveckla sin verksamhet. Det som exempelvis helt och hållet för tillfället saknas vid ÅA är en studierådgivningspsykolog. Strävan till att få tjänsten till ÅA går glädjande nog hela tiden vidare men arbetet slutar inte förrän det finns ett arbetsrum med titeln studierådgivningspsykolog vid vårt universitet. Förhoppningsvis kan studerande vid ÅA inom en snar framtid mer konsekvent få hjälp med bland annat studiemotivation, inlärning och studieteknik. Som helhet kan man konstatera att ÅA har alla förutsättningar att klara sin auditeringsprocess med glans, och göra den nya universitetslagen till vardag. Innan dess är det ändå skäl att kavla upp ärmarna reformernas år 2009 väntar. SILJA BORGARSDÓTTIR SANDELIN MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 SVENSKA KULTURFONDEN 100 ÅR Hörni kläppar, sluta flajdas Mark Levengood talade kring ämnet Språk och identitet Med anledning av att Svenska Kulturfonden i år firar 100-årsjubileum hade intresserade möjligheten att en solig tisdagseftermiddag i Åbo lyssna till kulturprofilen Mark Levengood tala kring ämnet Språk och identitet. Detta tillfälle stod som en del av Kulturfondens föreläsningsserie Kulturens Studia Generalia som pågår under hösten. Levengood drog föga oväntat fullt hus och en handfull oanmälda stod till och med i kö i hopp om att få plats i auditoriet Armfelt. Identitet är i Svenskfinland en ständig källa till diskussion, frågeställningar och grunnande. Vari ligger vår finlandssvenska identitet? Vem får kalla sig finlandssvensk, och är det något att skryta med? Vad är förhållandet till det finska språket? Är vi egentligen lite svenska? Mark Levengood, född i USA, men uppvuxen i ett finlandssvenskt hem i Helsingfors och sedan 1980-talet bosatt och verksam i Sverige, bjöd på en underhållande men samtidigt tankeväckande lektion i sökandet efter identitet. Hans egna mångbottnade språkliga identitetshistoria gör att de flesta kan relatera till hans erfarenheter på ett eller annat sätt. Första språket engelska Mark Levengoods första språk var engelska, men ersattes tidigt av finlandssvenska eftersom familjen flyttade till Finland då Marks mamma blev lite gravid, som han själv uttrycker saken. Skratten duggar tätt då Mark beskriver sin barndom i Helsingfors: hur han blev satt i finskspråkiga dagis och lekparker utan att kunna ett ord finska, och hur detta ledde till en väldigt knepig kontakt till det finska språket. 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Liksom många finlandssvenskar hamnade jag inom vården, sade Mark Levengood på sin föreläsning i Arken, och fann det angeläget att förtydliga: ja, som personal alltså. (Foto: Tuuli Liukas) Min styvfars mamma var en sur liten Äänekoskitant, berättar Mark. I hennes hus skulle det endast pratas finska, då vi finlandssvenska barn fick helt enkelt vara tysta. Då Mark blev äldre och aldrig riktigt kom in i studierna gick han

19 istället och sneglade på Sverige, trots fördomarna, som enligt honom var mycket starkare än vad finlandssvenskar har idag. I Sverige heter det inte bara Hejsan brukade vi säga det heter Jättehejsan!, skrattar Mark. Svenskarna hade däremot inga fördomar mot oss finlandssvenskar, fortsätter han. De visste helt enkelt inte om oss. Liksom många finlandssvenskar hamnade jag inom vården, säger Mark och finner det angeläget att förtydliga: ja, som personal alltså. Trots sitt svenska modersmål blev han tvungen att av principskäl gå en kurs i svenska för invandrare. Detta beskriver han som ett svårt slag, att han blev ifrågasatt då det gällde identiteten som svenskspråkig. Muminsvenska Senare har Mark Levengood i Sverige blivit starkt förknippad med så kallad muminsvenska och har, efter att ha varit bosatt i Sverige i många år, hållit fast vid sin finlandssvenska accent. Jag är en helt omusikalisk människa så jag har inget val, säger han och fortsätter: men min finlandssvenska är också som en språkdräkt jag klär mig i varje dag. Levengood påpekar att en människa kan ha flera språkliga identiteter. Han menar att identiteten är den samma, och språket fungerar som en bro mellan denna och omvärlden. Flera språk ger flera ingångar till den egna identiteten. Den första språkliga identiteten går ofta väldigt djupt i en människa. Han relaterar till en bekant som efter en hjärnblödning återgick till sitt barndomsspråk efter att inte ha använt det på många år. Här kommer Levengood in på frågan om vad tid betyder i förhållande till identitet och berättar om ett besök han gjorde hos sin syster i Finland. Hennes söner bråkade och Mark utbrast: Hörni kläppar, sluta flajdas! Min syster såg på mig och undrade vilket museum jag rymt från, berättar han och ler. Tydligen använder man inte såna ord längre. Men betyder detta att Mark Levengood blir mindre finlandssvensk med åren, då hans språkbruk inte uppdateras? Inte enligt honom själv. Som han tidigare konstaterat är språket mer ett medel än en identitet i sig. Om jag är en dator är jag kanske en PC 85, förklarar han. Men jag är fortfarande en PC. Egen identitet viktig Levengood poängterar vikten av att känna sin egen identitet, och värna om den. Samtidigt behöver vi kanske som finlandssvenskar fundera över hur vi ser på frågan om vår identitet. Detta att vi finlandssvenskar ofta ser oss själva som utsatta, som om det vore synd om oss därför att vi är en minoritet, avvisar Mark bestämt. Vi har själva försatt oss i ett skymningsland där solen evigt går ner, menar han. Vi ska vara glada över och aktivt bejaka vår identitet, just därför att vi är så få. Men vi kan för den skull inte gå omkring och vara lättstötta. Ingen kan säga oss vem vi är, konstaterar Mark Levengood. Det vet vi endast själva. ULRIKA FELLMAN IN MEMORIAM Käthe Lisbet Grentzelius Byråsekreterare Käthe Grentzelius har efter några månaders tuff kamp mot en svår sjukdom lämnat detta livet. Käthe var den som såg till att mångas löner utbetalades korrekt och i tid. Hon var intresserad av sitt arbete och kunde ge råd och anvisningar då det behövdes. I arbetsgemenskapen var hon uppriktig och humoristisk och uppskattades mycket bland arbetskamraterna. Vi sörjer Käthes bortgång och tänker på hennes kära som stod henne så nära. FÖRVALTNINGSÄMBETET BAILATINO På Kåren onsdagar kl Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången. Tillsammans med studerandena. NACK- OCH RYGGYMNAS- TIK Arrangeras i Folkhälsans regi. ÅA-anställda, som deltar sponsras. Tisdagar kl i Kellonsoittajan KT. NIA På Kåren onsdagar kl Deltagaravgift 2 euro per gång eller 15 euro för 10-gångerskort. Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången. Dessutom arrangerar Folkhälsan en 5 gångers kurs, som ÅA-anställda och studeranden kan gratis gå på. Fredagar kl i Gillesgården 31.10, 7.11, samt VATTENGYMNASTIK I Åbo simhall onsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro/gång. Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången. VOLLEYBOLL FÖR PER- SONALEN Nya spelare skulle behövas, för uppslutningen har varit ganska liten i höst. Även nybörjare kan komma, det är ju motionsvolleyboll som det är fråga om. Tisdagar kl i Raunistulan koulu. SÄHLY FÖR PERSONALEN Måndagar kl i Sirkkala och onsdagar kl i Nummi. Mera information av Peter Siegfrids, tfn: MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

20 DISPUTATION BIOLOGI FM Thomas Söderström disputerade i biologi fredagen den 26 september på avhandlingen Regulation of Death Receptor-Mediated Apoptosis in T-cells. Opponent var Dr. Huseyin Mehmet, Merck and Co. Inc., Rahway, New Jersey, och som kustos fungerade prof. John Eriksson. Så här sammanfattar Thomas Söderström själv sin avhandling: Varje dag produceras flera miljoner celler i människokroppen. För att en balans skall upprätthållas i kroppen måste därmed lika många celler också dö. Dessa celler dör genom programmerad celldöd, som också kallas apoptos. Om balansen mellan produktionen och elimineringen av celler är rubbad leder det ofta till att sjukdomar uppstår. För lite apoptos kan leda till sjukdomar som cancer och autoimmuna sjukdomar, medan för mycket apoptos kan leda till t.ex. Alzheimers syndrom. Den programmerade celldöden kan ske genom aktivering av dödsreceptorer på cellernas yta, genom s.k. dödsreceptorförmedlad apoptos. Denna form av apoptos är mycket viktig vid regleringen av immunförsvaret. T-celler är en specifik sorts vita blodroppar som har en viktig funktion inom immunförsvaret. 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Då människokroppen infekteras av t.ex. ett virus, reagerar T-cellerna genom att snabbt öka i antal så att de effektivt kan kämpa mot inkräktaren. Efter att T-cellerna har slutfört sin uppgift och inkräktaren är eliminerad, måste de nu överflödiga T-cellerna dö. Om T-cellerna inte dör och T-cellpopulationen inte går tillbaka till sin normala storlek, kan de överblivna aktiverade cellerna förorsaka autoimmuna sjukdomar eller allergier. För att T-cellerna skall ha tid att utföra sina uppgifter är det också viktigt att T-cellerna är skyddade från celldöd i början av immunresponsen, då de skall aktiveras och öka i antal. Därför måste apoptossensitiviteten vara noggrant reglerad i T-cellerna. I min avhandling har jag undersökt hur dödsreceptorförmedlad apoptos regleras i immunförsvarets T-celler. I min avhandling visar jag att T-cellerna är skyddade från dödsreceptorförmedlad apoptos genom flera olika mekanismer. Jag har visat att aktivering av mitogensignalering skyddar mot dödsreceptorförmedlad apoptos och att dödsreceptorernas lokalisering på cellmembranen kan påvera huruvida dödssignalering leder till celldöd eller överlevnad. Jag har även visat att aktivering av T-celler leder till att dödsreceptorn CD95 klyvs från cellmembranen och därmed inaktiveras. Resultaten i min avhandling hjälper oss att förstå hur immunförsvaret regleras och kan därmed vara till nytta vid behandling av sådana sjukdomar som orsakas av rubbningar i balansen mellan cellernas överlevnadsförmåga och celldöd i immunförsvaret. Till Åbo Akademis enheter i Åbo Anslag för timundervisning på engelska Internationella enheten förklarar härmed medel för timundervisning på engelska under läsåret lediga att söka. Kurserna skall helst ingå i ett större programblock. Medlen skall användas till kurser som erbjuds såväl utbytesstuderande som examensstuderande. Medel beviljas endast för undervisning (föreläsningar eller annan gruppundervisning). Ansökningarna skall innehålla uppgifter om - planerad tidpunkt för kursen - detaljerad kursbeskrivning på engelska - litteraturförteckning - uppgifter om kursens nivå (basic/intermediate/advanced) - planerat antal timmar - undervisningstyp (föreläsning, gruppundervisning etc.) - föreläsarens akademiska grad (magister/licentiat/doktor/professor/docent) - institution eller ämne som ansvarar för kursen Ansökan skall vara undertecknad av ämnesansvarig. Ansökningarna inlämnas senast måndagen den 1 december 2008 till internationella enheten. För närmare upplysningar kontakta Monica Nylund, tfn (02) , e-post: monica.nylund@abo.fi.