Kartläggning e-infrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning e-infrastruktur"

Transkript

1 Sida: 1 (29) Kartläggning e-infrastruktur

2 Sida: 2 (29) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning Syfte Avgränsningar Genomförande Presentation av resultat Högskolor och universitet i Sverige Svensk utbildning i siffror Utbildning grund- och avancerad nivå 2009/ Utbildning på forskarnivå, e-infrastruktur Definition av e-infrastruktur Ur en summering av Europas strategi för e-infrastruktur Aktuellt inom området Datorer Nätverk Lagring Instrument, verktyg och tjänster Resultat IT-infrastruktur Klientmiljö Servermiljö Lagring Nät Trådlöst nät/eduroam SSO IdP Samarbeten Identitetsadministration Personalkonto... 19

3 Sida: 3 (29) Verifiera identitet Bestämma kontotyp Skapa konto Aktivera konto Stänga konto Ta bort konto Goda exempel Studentkonto Verifiera identitet Bestämma kontotyp Skapa konto Aktivera konto Stänga konto Ta bort konto Alumn Goda exempel Interimspersonnummer Skyddad identitet/skyddad personuppgift Metadata/koncerndata Autentisering Sammanfattande beskrivning av identitetstyper Personal Studenter Gästföreläsare Tillfällig nätaccess Övriga mindre vanliga kontovarianter Auktorisering Diskussion Personliga reflektioner Slutsatser Referenser... 29

4 Sida: 4 (29) Sammanfattning Rapporten är en sammanställning av resultaten av 27 intervjuade högskolor och universitet i Sverige. Målet var att kartlägga e-infrastrukturen i Sverige och projektet är initierat av SWAMI - The Swedish Alliance for Middleware Infrastructure [7]. Kartläggningen har genomförts genom ett antal intervjuer där frågeställningen berört IT-organisation och struktur men haft fokus på e-infrastruktur där tyngdpunkten legat på identitetsadministration. Sammanfattningsvis har det skett en viss rörelse mot centralisering på våra högskolor och universitet där flera helt eller delvis samlat sin IT-administration under en central enhet. Graden av centralisering varierar en aning men ambitionen för många verkar vara att standardisera och automatisera så långt som möjligt men ändå lämna utrymme för egna anpassade lösningar, speciellt på forskningssidan. De äldsta universiteten som också tillhör våra största och har institutioner som storleksmässigt kan motsvara våra minsta högskolor har en mindre grad av centralisering generellt. På klientsidan är trenden att man går mot mer automatisk och standardiserad administration där Windows är den överlägset vanligaste arbetsdatorn. Många stödjer inte standardisering av andra OS men tillåter att det förekommer. Behovet av andra OS är tydligast i forskningssammanhang, musik och media samt IT-utbildningar medans Windows fungerar utmärkt för många och speciellt för administrativ personal. Aktuella OS utöver Windows är främst Linux och Mac. Handhållna enheter är på frammarsch. Ett delvis gemensamt problem är backup av bärbara datorer. På serversidan ökar graden av virtualisering och Solaris fasas ut till förmån för virtualiserad Linux. Windows är även stort på serversidan men dominerar inte på samma sätt som på klientsidan utan har i detta sammanhang ett mer jämbördigt förhållande med Linux. I stort sett alla har planer på, eller har redan installerat eduroam, alla utom en har satt upp en IdP och är med i federationen SWAMID. När det gäller kontohantering verkar SWAMID ha haft till effekt att många delvis har anpassat eller helt byggt om sina kontohanteringssystem för att matcha kraven inom SWAMID. Generellt kan man identifiera fyra typer av konton som förekommer på skolorna, personalkonto (anställda, långtidspartners, anknutna), studentkonto (aktiva studenter), gästföreläsare (utskrift, nät och inloggning i förläsningssalar) och tillfällig besökare (trådlöst nät). Hur man hanterar konton är ganska skiftande och det förekommer allt från relativt automatiserad hantering via importer från HR-system och Ladok och automatisk avstängning till en stor del manuell hantering. Manuell hantering är betydligt vanligare på personalkontosidan medan majoriteten har någon typ av automatiserad kontohantering för studenter. Framförallt gäller det vid skapandet av studentkonton. Tidpunkten för stängning och borttagning av konto varierar mellan olika lärosäten för alla kontokategorier. När det gäller kontohantering finns det i huvudsak två synsätt, antingen arbetar man enligt modellen en person = ett konto eller så har man skilda konton för student och personal. Alla lärosäten var positiva till samarbete och bemötandet var generellt väldigt positivt. Man såg dock gärna att formerna för samarbete och delaktighet utvecklades och att man blev tydligare med information om vad som pågår inom SWAMI och SWAMID samt var man kan hitta olika typer av information och dokumentation.

5 Sida: 5 (29) Inledning 1.1 Syfte Detta dokument beskriver en sammanställning baserad på de intervjuer som genomförts i syfte att kartlägga e-infrastrukturen med fokus på identitetsadministration på Sveriges högskolor och universitet. Intervjuerna har omfattat organisation samt IT-infrastruktur inklusive identitetshanteringen och har hittills genomförts på tjugosju av planerat tjugonio högskolor och universitet i Sverige från mars till juli Intervjuerna har utförts inom ramen för SWAMIs projekt, Kartlägging av e-infrastruktur [1]. 1.2 Avgränsningar Projektets tidsram var satt till tolv veckor och prioriteringen blev därför att försöka hinna genomföra intervjuer med cirka trettio av de största högskolorna och universiteten i Sverige sett till antal helårsstudenter på grund- och avancerad nivå inräknat både statliga och privata lärosäten. Efter studier av aktuell statistik kom gränsen att dras vid de som har mer än ett tusen hst (helårsstudenter) och det omfattade totalt tjugonio lärosäten. Begränsningen gjorde att alla konstnärliga och teologiska utbildare samt enskilda utbildare med examensrätt enbart inom psykoterapi hamnade utanför urvalsgruppen. Tankar fanns på att genomföra ett antal stickprovsintervjuer via telefon bland dessa men det rymdes inte inom angiven tidsram. 1.3 Genomförande Projektet inleddes med informations- och kunskapsinhämtning och en lätt orientering i aktuellt kontext både i Sverige, Norden och inom EU. Detta följdes av en planeringsfas med fokus på att fastställa intervjumaterial och kartlägga vilka universitet och högskolor som finns i Sverige och kontaktvägar till dessa samt planera, söka kontakt med, informera samt boka in intervjutillfällen med berörda lärosäten. Målsättningen var att i möjligaste mån genomföra intervjuer på plats för att få en så bra kommunikation som möjligt. Första intervjun genomfördes i Luleå i april i samband med SWAMI-dagarna då det också hölls en kort presentation om projektet. Huvuddelen av intervjuerna har genomförts på aktuellt lärosäte i maj och juni. Två intervjuer har skett via telefon. Av de planerade tjugonio högskolorna och universiteten återstår att intervjua två lärosäten. Det är Linköpings universitet och Södertörns högskola i Stockholm. Intentionen är att komplettera med dessa intervjuer senare under förutsättning att det ryms inom ramen för aktuell projektbudget. Intervjuerna har behandlat frågeställningar kring aktuell IT-organisation, IT-infrastruktur samt identitetshantering. Intervjuerna avslutades med lite friare diskussioner kring SWAMI-samarbetet, frågeställningar, förslag och funderingar i de fall där det fanns åsikter eller idéer. Noteringar från dessa avslutande diskussioner presenteras enbart i sammanställd form i ett eget dokument utan direkt koppling till specifikt lärosäte.

6 Sida: 6 (29) Upplevelsen är att det generellt har varit ett väldigt positivt bemötande från de intervjuade högskolorna och universiteten och tonen under intervjuerna har överlag varit seriös, trivsam och generös. 1.4 Presentation av resultat Resultatet presenteras med en individuell rapport för varje intervjuat lärosäte samt denna sammanställning där målsättningen är att presentera en överblick över e-infrastrukturen med tonvikt på kontohantering och identitetsadministration på våra svenska universitet och högskolor samtidigt som den fungerar som slutrapport för projektet. Ett av projektets mål var att hålla den aktuella bilden av vår e-infrastruktur uppdaterad. För framtiden läggs därför även aktuellt data in på SWAMIs wiki för att göra det möjligt för högskolorna och universiteten själva att uppdatera utifrån aktuell status närhelst de genomför förändringar, samt ta del av varandras IT-lösningar.

7 Sida: 7 (29) 2 Högskolor och universitet i Sverige Här presenteras en kort sammanställning av historiken som även innehåller lite kuriosa. Anledningen till att det finns med är att det kan vara intressant att känna till historien då man tittar på på ITinfrastrukturlösning och i vilken grad IT är centraliserat. En institution på Lund eller Uppsala kan till exempel storleksmässigt vara jämförbar med våra minsta högskolor. Våra yngsta universitet växte fram främst på 70-talet och har ofta inte lika omfattande verksamhet och är generellt inte lika forskningsintensiva även om de flesta har ambitionen att öka sin forskningsverksamhet. Våra äldsta universitet är Uppsala och Lund som båda på sätt och vis har anor från 1400-talet men Lund tillhörde då Danmark och även om där inrättades Nordens första högskola, Lunds studium generale så upphörde den verksamheten i samband med danska reformationen Dagens universitet i Lund grundades Verksamheten i Uppsala grundades 1477 och universitetet har varit i obruten verksamhet sedan 1595 och är därmed vårt äldsta och kan räkna Celsius och Linné till raden av anställda professorer. Göteborg blev universitet 1954 och Stockholms högskola förstatligades och blev universitet Den mest omfattande utbyggnaden av högre utbildning i Sverige skedde på talet då det inrättades ett antal filialer och regionala högskolor. Man omorganiserade också i slutet av 60-talet utbildningen mer mot utbildningsprogram. Våra äldsta universitet tillhör också våra största där Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala (här utan inbördes rangordning) ligger i topp räknat i antal helårsstudenter. De finns tre privata utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Det är Chalmers Tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping. Av dessa är Handelshögskolan i Stockholm vår äldsta privata högskola och slog upp sina dörrar Den bildades på initiativ av aktörer inom svensk näringsliv eftersom man ville se till att möta behovet av utbildade affärsmän och företagsledare i det snabbt framväxande industrisamhället. Chalmers och Jönköping blev privata 1994 som en följd av regeringsförklaringen 1991 där man med statsminister Carl Bildt vid rodret förklarade att man ville skapa mer autonoma universitet och högskolor och snabbt klarlägga de principiella och praktiska frågorna kring en omvandling av universitet och högskolor till fristående stiftelser. Chalmers och vårt yngsta universitet, Linnéuniversitetet, är de enda högskolor och universitet som bär ett personnamn. Chalmers efter William Chalmers som skapat sig en förmögenhet genom Svenska Ostindiska kompaniets handel och testamenterade en del av sin kvarlåtenskap till att inrätta en slöjde-skole för fattiga barn som lärt sig skriva och läsa. Chalmerska slöjdskolan invigdes i november 1829 och är alltså upphovet till dagens tekniska högskola som förstatligades 1927 och då fick en status jämbördig KTH. Enligt högskoleverkets lista finns det i Sverige 47 universitet och högskolor som får utfärda svenska examina. Av dessa har 26 lärosäten tillstånd att utfärda examina på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå. Övriga 21 har enbart tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå. Vanligt är att de som saknar examinationsrätt på forskarnivå har ett nära samarbete med någon som har examinationsrätt på forskarnivå. 35 av de 47 högskolor och universitet som får utfärda svenska examina är statliga och det finns 12 privata. Utöver ovan nämnda finns 5 enskilda utbildare som enbart har examensrätt inom psykoterapi. Totalt finns alltså 52 utbildningsanordnare. I listan nedan presenteras alla utbildningsanordnare. De som är markerade med blått (privata) eller svart (statliga) är intervjuade, orange anger att de tillhör urvalsgruppen men att intervju inte genomförts och grått att ingen intervju planerats.

8 Sida: 8 (29) Utbildningsanordnare med rätt att utfärda svenska examina (april 2011): 1. Beckmans designhögskola, Sthlm 2. Blekinge tekniska högskola, Karlskrona 3. Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning, Gbg 4. Chalmers tekniska högskola, Gbg 5. Dans- och cirkushögskolan, Sthlm 6. Dramatiska institutet, Sthlm 7. Ericastiftelsen, Sthlm 8. Ersta Sköndal högskola, Sthlm 9. Försvarshögskolan, Sthlm 10. Gammelkroppa skogsskola, Filipstad 11. Gymnastik- och idrottshögskolan, Sthlm 12. Göteborgs universitet 13. Handelshögskolan i Stockholm 14. Högskolan i Dalarna, Borlänge/Falun 15. Högskolan i Borås 16. Högskolan i Gävle 17. Högskolan i Halmstad 18. Högskolan i Jönköping 19. Högskolan i Skövde 20. Högskolan i Kristianstad 21. Högskolan på Gotland, Visby 22. Högskolan Väst, Trollhättan 23. Johannelunds teologiska högskola, Uppsala 24. Karlstads universitet 25. Karolinska institutet, Sthlm 26. Konstfack, Sthlm 27. Kungliga Konsthögskolan, Sthlm 28. Kungliga Musikhögskolan, Sthlm 29. Kungliga Tekniska Högskolan, Sthlm 30. Linköpings universitet 31. Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö 32. Luleå tekniska universitet 33. Lunds universitet 34. Malmö högskola 35. Mittuniversitetet, Sundsvall/Östersund/Härnösand 36. Mälardalens högskola, Västerås/Eskilstuna 37. Newmaninstitutet, Uppsala 38. Operahögskolan i Stockholm 39. Röda korsets högskola, Sthlm 40. Sophiahemmet högskola, Sthlm 41. Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning 42. Stockholms dramatiska högskola 43. Stockholms Musikpedagogiska institut 44. Stockholms universitet 45. Svenska institutet för kognitiv psykoterapi 46. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala m.fl. 47. Södertörns högskola, Sthlm 48. Teologiska Högskolan Stockholm 49. Umeå universitet 50. Uppsala universitet 51. Örebro Teologiska Högskola 52. Örebro universitet

9 Sida: 9 (29) 2.1 Svensk utbildning i siffror 2010 Antal anställda: (helårs 55076) Antal undervisande och forskande personal: (helårs: 26390) Antal disputerade undervisande och forskande helårspersoner: Utbildning grund- och avancerad nivå 2009/2010 Registrerade studenter: Helårsstudenter: Inresande studenter totalt: Utresande studenter totalt: Avlagda examina: Avlagda yrkesexamina: Antal kandidatexamina: Antal magisterexamina: 9244 Antal masterexamina: Utbildning på forskarnivå, 2010 Antal doktorander (hösten): Avlagda licentiatexamina: 680 Avlagda doktorsexamina: 2592 Uppgifterna är hämtade från Högskoleverket [6].

10 Sida: 10 (29) 3 e-infrastruktur EU har i sitt sjunde ramprogram deklarerat att man vill bygga ut e-infrastrukturen i Europa i syfte att stödja kunskapsutbyte och samarbetsmöjligheter inom forskning och man deklarerar bland annat följande [8]: The e-infrastructures activity, as a part of the Research Infrastructures programme, focuses on ICT-based infrastructures and services that cut across a broad range of user disciplines. It aims at empowering researchers with an easy and controlled online access to facilities, resources and collaboration tools, bringing to them the power of ICT for computing, connectivity, storage and instrumentation. This allows for instant access to data and remote instruments, "in silico" experimentation, as well as the setup of virtual research communities (i.e. research collaborations formed across geographical, disciplinary and organizational boundaries). e-infrastructures foster the emergence of e-science, i.e. new working methods based on the shared use of ICT tools and resources across different disciplines and technology domains. Furthermore, e- Infrastructures enable the circulation of knowledge in Europe online and therefore constitute an essential building block for the European Research Area (ERA) Definition av e-infrastruktur En av de saker som är intressant i samband med detta projekt är att klarlägga vad man menar med begreppet e-infrastruktur. Med e-infrastruktur verkar man i allmänhet avse följande: 1. Datorer alla typer från laptops till de snabbaste och kraftfullaste 2. Nätverken som förbinder dessa och transporterar data snabbt emellan 3. De banker av lagring och arkiveringsmedia som är tillgängliga 4. De instrument, verktyg och tjänster som möjliggör och underlättar för användare att använda dessa resurser Men definitionen flyter för något år sedan pratade man bara om grid-resurser och datanät men begreppet håller på att vidgas. De resurser som utvecklats från att ha varit speciella för ett visst problem eller ett visst forskningsområde till att bli av mer generell nytta kan klassas som en forskningsinfrastruktur. I begreppet infrastruktur ligger även en standardiseringsaspekt. En infrastruktur bör bygga på standarder om sådana finns. De flesta är ense om att innovativ forskning är en viktig utvecklingsfaktor för Europas kunskapssamhälle. För Europas framtid kan en väl utbyggt e-infrastruktur liknas vid kraftledningar, järnvägar och vägar och liksom våra vägar, järnvägar och kraftledningar behöver vår e-infrastruktur vara väl utbyggd, robust, stabil och väl underhållen.

11 Sida: 11 (29) Ur en summering av Europas strategi för e-infrastruktur European strategy for e-infrastructures The Commission proposes a renewed strategy to meet the challenges of e-science for 2020 and beyond. Three interrelated vectors are key to this strategy: attaining worldwide leadership in e-science; establishing e-infrastructures; exploiting these e-infrastructures in order to promote innovation. GEANT must continue to increase its performance in collaboration with NRENs, so as to facilitate access to resources and equipment for researchers, educators and students. Both developed and developing regions must be covered. In this regard, Member States must prioritize the use of GEANT as an experimental platform. Industry is to be invited to use European e-science grids. To this end, Member States must develop National Grid Initiatives (NGIs). The European Commission plans to facilitate interaction between European e-science grids and global grids. Access to scientific information must be improved by developing data-centric science. Member States thus have a duty to invest in the field of scientific data infrastructures and exchange best practice. A new generation of supercomputing facilities must be implemented. The European Union must comply with the ESFRI objectives which aim to achieve peta-flop performance by 2010 and move towards exa-scale computing in Research and development in software and hardware must therefore be intensified so as to implement supercomputers. The preparatory work carried out by PRACE is a starting point for Member States that are also invited to invest in associated research fields. In the mid-term, the Commission will prepare a European scientific agenda in the field of supercomputing, covering the components, systems, software and services required. Member States are also requested to fully exploit infrastructures to serve science and research. The objective is to host global virtual research communities. [9][10][11] [12] Aktuellt inom området I Europa pågår olika projekt för att utveckla området i enlighet med EU:s målsättning. Det är inom ramen för denna sammanställning inte gjort en noggrann inventering av vad som pågår utan det är mer skrapat på ytan för att få ett hum. De saker som identifierats presenteras här nedan som orientering men kan inte ses som en uttömmande beskrivning. Vid diskussioner kring e-infrastruktur hamnar ofta stora beräkningsresurser i fokus. Kraftiga beräkningsresurser är en förutsättning för avancerad forskning inom ett antal områden. Nedan listas ett antal forskningsområden där man identifierat ett behov av kraftfulla beräkningsresurser.

12 Sida: 12 (29) Språk, kognition och information Sol-, atom- och högenergifysik Kemi och nya material Biomedicin, neuronnät Beräkningar och simuleringar kring väder, vulkanutbrott och jordbävningar och andra naturföreteelser Geografiska informationssystem Ekonomi Vårt grannland Norge har en roadmap framtagen som sträcker sig till 2014 där man gjort en djupgående analys och satt upp tydliga mål för utveckling av deras e-infrastruktur [14] vilken skall ligga till grund för beslut om satsningar inom området. Målsättningen är att ha bästa möjliga hårdvara, nätverk och resurser i övrigt för att tillhandahålla en robust och välutvecklad e-infrastruktur. Man reflekterar där över att räknekraftsbehoven kommer att öka i takt med att tekniken utvecklas. Beräkningsmetoderna inom alla forskningsområden är också under rask utveckling vilket kommer att ställa krav på vår e-infrastruktur att möta upp kraven på nya tjänster, höghastighetsnät, gridverktyg, pålitlig verifiering, programvara och lagringskapacitet. En intressant infallsvinkel i den norska rapporten är att man säger att e-infrastruktur är lika viktig som vägar, järnvägar, flygplatser och att det innebär en förändring i synen på finansiering av den Datorer När det gäller datorer handlar de aktiviteter som pågår främst om att bygga ut superdatornätverken för beräkningar. I Sverige är det SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing, som ansvarar för den strategiska och vetenskapliga utvecklingen och finansieringen av kraftfulla beräkningsresurser och de administrerar bland annat projekten SweGrid och SweStore. SweGrid har ambitionen att etablera och underhålla ett nationellt nät av beräkningsresurser som idag består av ca 600 datorer fördelat på 6 platser i Sverige. Lunarc, Lund C3SE, Göteborg NSC, Linköping PDC, Stockholm Uppmax, Uppsala HPC2N, Umeå I Norge har man NOTUR, the norwegian metacenter for computational science, som administrerar projekten NorGrid och NorStore. NorGrid har på motsvarande sätt som SweGrid i Sverige ambitionen att etablera och underhålla ett nationellt gridnät i Norge [15]. Sverige ingår tillsammans med Norge, Danmark och Finland i NDGF, Nordig datagrid facility. Deras mål är att tillsammans tillhandahålla resurser som inget land idag skulle klara på egen hand. Forskargrupper förväntas skapa virtuella organisationer som tillhandahåller beräkningsresurser som kan delas och att NDGF tillhandahåller ett interface för att dela dessa resurser. På Europanivå avslutades i April 2010 projektet EGEE, Enabling Grids for e-science [24]. Europas grid-infrastruktur förvaltas nu vidare av EGI, European Grid Infrastructure [23].

13 Sida: 13 (29) På Europanivå finns även PRACE, Partnership for advanced computing in Europe. PRACE har 21 medlemsländer och arbetar för att utveckla samarbetet kring våra GRID-resurser och utbilda inom området. [16]. Målsättningen är att genom samarbete där man även inkluderar industriföretag kunna tillhandahålla storskaliga och högpresterande beräkningsresurser för att öppna nya möjligheter för olika typer av avancerade, utmanande och innovativa beräkningsintensiva forskningsprojekt Nätverk I Sverige har vi SUNET, Swedish University Computer Network. På Europanivå finns GÉANT, Gigabit European Advanced Network Technology. GÉANT är ett pan- Europeiskt datanätverk med tillhörande tjänster. Tillsammans med de nationella forskningsnätverken kopplar GÉANT ihop 40 millioner användare på över 8,000 enheter i över 40 länder. GÉANTprojektet startade i november 2000 och är nu inne på tredje delprojektet som startade i april 2009 och sträcker sig fram till Sverige och SUNET är kopplat till GÉANT via NORDUnet[17]. NORDUnet är ett samarbete mellan de 5 nationella nordiska forsknings och utbildningsnäten i Danmark (Forskningsnettet), Finland (Funet), Island (RHnet), Norge (Uninett) and Sverige (SUNET). NORDUnet administrerar vårt Nordiska nätverk samt vissa e-infrastrukturtjänster för forsknings- och utbildningsverksamhet i Norden Lagring Högpresterande beräkningsnätverk kan producera gigantiska mängder data och en utmaning i sammanhanget är att hitta lösningar som kan hantera samt lagra dessa datamängder. För att bättre förstå omfattningen av detta kan man som exempel nämna att det krävs bilder för att examinera en kubikmillimeter av hjärnvävnad med en tillräckligt bra upplösning för att studera synapserna, dvs kommunikationen mellan nervceller. Detta producerar en million gigabytes av data (1 petabyte), eller motsvarande mängd data som ryms på DVD:er. SweStore the Swedish storage initiative, arbetar med att designa ett sätt att möta de stora lagringsbehov av de mängder beräknings- och mätdata som genereras. Man nämner i sammanhanget två typer av lagring center storage och national storage. Center storage skall vara placerad på ett beräkningscenter och vara fristående från men tillgängligt för beräkningsresurserna. National storage skall vara tillgänglig för alla som har verkligt stora lagringsbehov. För den nationella lagringslösningen nämner man att den skall vara robust, flexibel och lätt att bygga ut och man ser

14 Sida: 14 (29) gärna att lösningen är distribuerad på alla SNIC-center av prestandaskäl (bland annat cachning) även om det för användaren skall framstå som ett stort nationellt lagringssystem Instrument, verktyg och tjänster En viktig kugge i uppbyggnaden av e-infrastrukturen i Sverige är SWAMID. Adobe Connect och eduroam är gemensamma tjänster för medlemmar inom SWAMID. Primärt är SWAMID en identitetsfederation och det blir i detta sammanhang tydligt att SWAMID-federationen är en av förutsättningarna för att underlätta utbyte och samarbete och inom vilket man kan driva eventuella framtida behov av standardisering när det gäller identitetshantering. Vad SWAMID kommer att spela för roll för samarbetet i Sverige och Europa och vad det kommer att öppna för dörrar i framtiden kan vi bara spekulera om. Ett troligt scenario är dock att man via federationen och våra IdP:er kommer att öppna upp för att lättare nå varandras tjänster och resurser för olika virtuella forskar- och andra grupperingar som spänner över flera lärosäten inom Sverige (SWAMID), Norden (Kalmar2) och inom Europa. Kanske också globalt? Stockholms universitet har tagit sikte mot framtiden genom att gå över till att designa nya webb-baserade system så att de autentiserar via en IdP vilket öppnar möjligheten att i framtiden enkelt kunna ge access till vissa tjänster även för andra inom SWAMID-federationen och i förlängningen andra federationer inom i första hand Norden och Europa. För autentisering inom GRID-samarbetet krävs så kallat TCS-certifikat. TCS står för Terena Server Certificate Service. SUNET är sedan 2009 medlem i TCS vilket ger alla SUNET-kunder tillgång till certifikat signerade av Comodo CA Limited. Som medlem i SUNET TCS (Swedish University Network Terena Certificate Service) kan lärosäten erhålla sådana certifikat. Villkoret för att godkänna en certifikatsbegäran är bland annat att certifikaten används i icke-kommersiell verksamhet och att de utfärdas för servrar eller personer med verksamhet knuten till aktuellt lärosäte. En aktuell utmaning i detta sammanhang är dock hur vi definierar dessa virtuella grupperingar och hanterar auktorisation i varandras system Norden och Europa För federationssamarbete inom Norden har vi Kalmar2. För medlemmar i Kalmar2 öppnas dörrarna till samarbete och utbyte inom Norden på liknande sätt som inom SWAMID. Det man i dagsläget kan få tillgång till är bland annat GRID-resurser och kalendertjänsten FOODLE. Tittar man på Europa är edugain är den övergripande europeiska federationen som kopplar ihop olika federationer inom Europa.

15 Sida: 15 (29) I Europa så jobbar man även med frågor inom detta område genom ESFRI - the European Strategy Forum on Research Infrastructures och e-irg - the e-infrastructure reflection group. ESFRI arbetar med frågor som rör en sammanhållen och strukturdriven utveckling av policys mot en enad vision och gemensam strategi för vidareutveckling av forskningsinfrastrukturer i Europa och arbetar för att överbrygga de inslag av fragmentering som finns idag [20]. Inom e-irg arbetar EU-delegater från alla EU-länder med att ta fram best practice för den pan- Europeiska e-infrastrukturen. Man producerar white papers, roadmaps och rekommendationer samt bevakar synnergieffekter och kommunikationer med omvärlden. Man analyserar och koordinerar även framtida behov av finansiering och satsningar inom området i Europa [22]. SWAMI bistår den gruppen med en medlem. Ett annat viktigt projekt inom området är CLARIN, Common Language Resources and Technology Infrastructure [21]. CLARIN is committed to establish an integrated and interoperable research infrastructure of language resources and its technology. It aims at lifting the current fragmentation, offering a stable, persistent, accessible and extendable infrastructure and therefore enabling ehumanities.

16 Sida: 16 (29) 4 Resultat 4.1 IT-infrastruktur Det förekommer i stort sett tre typer av IT-organisationer. Helt centraliserade, delvis centraliserad där man ändå tillåter egendrift av vissa saker och till sist den som har centraliserad administration av i huvudsak nät, användarkonton, serverdrift, backup och gemensamma administrativa system. Den centrala enheten erbjuder i de fall där det inte är helt centraliserat ofta ett antal varianter av arbetsdator men det finns inget tvång att använda dessa. I övrigt har man en konsult- och supportfunktion gentemot övriga enheter på lärosätet. Det förekommer i dessa sammanhang institutioner som har helt egen drift. Den sistnämnda varianten förekommer i huvudsak på lite större och äldre lärosäten, medans centralisering är vanligare på yngre och lite mindre lärosäten. Det kan vara värt att reflektera över i detta sammanhang att en institution på ett större lärosäte storleksmässigt kan har fler hst än våra minsta högskolor har totalt. En tendens är att de IT-inriktade och teknikintensiva enheterna är mest intresserad av att drifta sin egen IT-miljö Klientmiljö Generellt har det på Sveriges lärosäten pågått en centralisering av IT-administrationen under de senaste åren. Många har idag relativt automatiserad och standardiserad hantering av klientdatorer. Windows är standard och man är på väg över till Windows 7. Det förekommer även Mac i varierande utsträckning men där är standardisering och automatisering betydligt ovanligare. Paketerad lösning för Mac förekommer bland annat på LTU och andra supportar Mac enbart i form av användardokumentation eller inte alls. Mac är bland annat vanlig bland musik och mediautbildningar. Några funderar över lösningar för de allt vanligare handhållna deviser som förekommer idag. Automatisk installation av Linux förekommer bland annat på LTU och SU Servermiljö Alla har idag en virtualiserad servermiljö. Virtualiseringsgraden varierar men en uppskattning är att många ligger på 50% eller över. Solaris är helt på väg ut och ersätts i förekommande fall av virtualiserad Linux. Linux och Windows är de två mest förekommande systemen och det verkar vara ungefär 50/50 eller möjligen fördel Windows. Linux förkommer i olika varianter där Ubuntu, Debian och Red Har nämnts. På Windowssidan är 2003 och 2008 vanligast Lagring Generellt får personal mer filyta än studenter. Vissa har outsourcat studenters filyta till tredje part i form av Google. Med ett ökande antal bärbara datorer bland studenter har också behovet av filyta minskat på studentsidan. GIS- och CAD-utbildningar är dock mest lagringsintensiva och i flera fall ökade man filytan för studenter som går dessa utbildningar. Personalkvota kunde vara satt till ett defaultvärde men där hade man generellt en flexibel hållning och den justerades utifrån behov. Av de tillfrågade hade många en SAN-lösning men det fanns exempel på de som löst det på annat sätt. En sådan var Malmö. Gotland är ett exempel som försöker bygga det mesta på open source och de var på väg bort från sin SAN-lösning och tänkte gå över till en ren disklösning med diskkabinett och bygga storagevolymer via det för att komma bort från den black box som SAN:et innebär.

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Bilaga 4. Enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2018- 0320 Bilaga 4. Enkät till lärosäten RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades intentioner och måluppfyllelse RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 4. ENKÄT

Läs mer

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016 Välkommen till dialogmöte 11 november 2016 UKÄs arbetssätt Hela UKÄs verksamhet. Tillsyn, officiell statistik (genomströmning, etablering) m.m. En sammanvägd bedömning av underlagen. Delning av bedömargruppens

Läs mer

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs EFFEKTIVITETSANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2016-02-16 2016/1 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se En uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018 Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Institutions Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018 SUHF-statistiken 2018 1 SUHF-statistik Statistik

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2012 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. Statistik

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Elisabeth Strandhagen, bitr föreståndare, Svensk nationell datatjänst Göteborgs universitet - Karolinska institutet - Lunds universitet

Läs mer

Swami. Valter Nordh, Göteborgs Universitet 50% SWAMID/Swami 50% edugain X% GU. valter.nordh@gu.se 031-786 5357

Swami. Valter Nordh, Göteborgs Universitet 50% SWAMID/Swami 50% edugain X% GU. valter.nordh@gu.se 031-786 5357 Swami Valter Nordh, Göteborgs Universitet 50% SWAMID/Swami 50% edugain X% GU valter.nordh@gu.se 031-786 5357 Swami Swami SUNETs middleware satsning Swami står för The Swedish Alliance for Middleware Infrastructure

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remiss 2017-07-18 U2017/03082/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remissinstanser 1 Myndigheten för delaktighet 2 Statens skolverk

Läs mer

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet ANTAL OMRÄKN.- ANTAL HELÅRS- DUBBEL- LÄROSÄTE UTBILDNING/EXAMEN EXAMINA FAKTOR EKVIVALENTER EXAMINA Uppsala universitet

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017 Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017 SUHF-statistiken 2017 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten Statistik för 2011-2017: www.suhf.se/arbetsgrupper/suhfmodellen/full

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEFÖRBUND STADGAR MEDLEMSFÖRTECKNING

SVERIGES UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEFÖRBUND STADGAR MEDLEMSFÖRTECKNING OCH HÖGSKOLEFÖRBUND MEDLEMSFÖRTECKNING Kompletterad 1995-08 Reviderad 5 Förbundsförsamlingen 1996-12-11 Reviderad 8 Förbundsförsamlingen 1998-10-28 Omarbetad Förbundsförsamlingen 2002-03-20 Ny medlem 2004-01-01

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-03-08 2011/2 Regnr: 63-17-2011 Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Studentantalet

Läs mer

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2009-09-01 2009/7 Sex procent fler helårsstudenter 2009, men fortfarande ledig kapacitet Tillströmningen

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Onni Tengner

Onni Tengner PM Onni Tengner 2001-11-09 Nya data från universitets- och högskoleregistret om nybörjare och registrerade läsåret 2000/01 Uppgifterna är hämtade ur universitets- och högskoleregistret och har i dagarna

Läs mer

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet Rapport 9: R Disciplinärenden vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan Box, 99 Stockholm tfn - fax - e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Disciplinärenden vid högskolor och universitet Utgiven

Läs mer

Peter Falck IT-sektionen

Peter Falck IT-sektionen Västerås Sida 1 av 6 Elektroniska identiteter vid Mälardalens högskola Detta dokument beskriver vilka elektroniska identiteter som används vid Mälardalens högskola samt definierar identiteternas förtroendenivåer.

Läs mer

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet www.hsv.se Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99

Läs mer

INTEGRATIONER, INLOGGNING, SÄKERHETSASPEKTER RUNT LADOK

INTEGRATIONER, INLOGGNING, SÄKERHETSASPEKTER RUNT LADOK INTEGRATIONER, INLOGGNING, SÄKERHETSASPEKTER RUNT LADOK OCH ATI-GRUPPEN Ulrika Ringeborn, IT-strateg/Objektägare IT, och Ola Ljungkrona, tekniskt införandestöd Nätverksträff för kontaktpersoner för Ladok

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpnummer 2018-12-11 / 9 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

TABELLBILAGA. Universitet & högskolor

TABELLBILAGA. Universitet & högskolor TABELLBILAGA Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 28 Innehållsförteckning / Table of contents Introduktion / Introduction 5 Ordlista / List of terms 6 Tabeller / Tables Utbildning på grundnivå

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 2:67 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 2:67 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Regeringsbeslut III:36 Utbildningsdepartementet 2017-12-18 U2017/01441/UH U2017/04027/UH U2017/05023/BS m.fl. Se bilaga 1 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 2:67 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 2:67 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Regeringsbeslut III:41 Utbildningsdepartementet 2018-12-20 U2018/00273/UH U2018/00687/UH U2018/04051/UH m.fl. Se bilaga 1 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning !JItt... HÖGSKOLEVERKET ~ Swedish National Agency for Higher Educatlon Regeringen Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13. Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tln/Phone: +46 8 S63 085 00 Fax: +46

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Över nya examinerade under läsåret 2005/06 STATISTIK OCH ANALYS Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/14 Över 43 000 nya examinerade under läsåret

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:1337 Utkom från trycket den 21 december 2007 utfärdad den 13 december 2007. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap.

Läs mer

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp STATISTIK & ANALYS Ingeborg Landgren 2004-11-22 Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp Resurstilldelningssystemet för grundläggande utbildning

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Svensk Nationell Datatjänst

Svensk Nationell Datatjänst Göteborgs universitet Karolinska institutet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Svensk Nationell Datatjänst Polarforum 2018 Sara

Läs mer

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson EU och Högskolan i Halmstad Thorsteinn Rögnvaldsson 2018-10-03 EU-finansiering Hur ser EU-finansieringen ut nationellt? Hur placerar sig Högskolan i Halmstad i detta? Styrkor/svagheter/möjligheter? Deltagande

Läs mer

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2004-03-10 Fler studenter men oförändrad forskningsvolym Antalet studenter vid landets universitet och högskolor fortsätter att öka, men forskningsvolymen är i stort sett

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 Lärosäte Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Göteborgs universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Umeå universitet Linköpings universitet

Läs mer

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR UNIVERSITET &HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2003 TABELLBILAGA Innehållsförteckning sid Table of contents page Inledning 5 Introduction Definitioner av vissa begrepp 5 Definitions List of terms 6

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12 2013-10-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion C Motion till riksdagen 2018/19:2635 av Fredrik Christensson m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2019

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

SND Nätverksträff 1 juni Välkomna!

SND Nätverksträff 1 juni Välkomna! SND Nätverksträff 1 juni 2017 Välkomna! SND 2.0 Network Distributed domain expertice and local support Consortium: Göteborg University* Karolinska Institutet Lund University* Stockholm University* Swedish

Läs mer

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2019-05-07 / 6 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

SWAMID Webinar 2016 1. Vad skiljer SWAMID AL1 och SWAMID AL2?

SWAMID Webinar 2016 1. Vad skiljer SWAMID AL1 och SWAMID AL2? SWAMID Webinar 2016 1 Vad skiljer SWAMID och SWAMID? SWAMID Federation Membership Agreement Nyttjanderegler av SWAMIDs Metadata Tillitsprofiler Teknologiprofiler Entitetskategorier SWAMID SWAMID SAML WebSSO

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC Vad är Swe-Clarin? det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC CLARIN European Research Infrastructure Consortium CLARIN-ERIC

Läs mer

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.

Läs mer

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3) Remiss 2018-03-07 U2018/00382/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Kansliråd Helena Mähler Lejon 08-405 48 29 Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

REMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket

REMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket REMM resfria möten Ekotransport 160427 Per Schillander Trafikverket Resfria möten Alla reser Förankring Policy Åtgärder Uppföljning hur som RM helst 2 2016-04-27 REMM resfria möten i myndigheter Vision:

Läs mer

Beslut om riktlinjer för tillgång till IT- och tekniska resurser vid LiU

Beslut om riktlinjer för tillgång till IT- och tekniska resurser vid LiU Beslut om riktlinjer för tillgång till IT- och tekniska resurser vid LiU Beslut Linköpings universitet (LiU) beslutar att fastställa riktlinjer för tillgång till IT- och tekniska resurser vid LiU enligt

Läs mer

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

2-faktor autentisering

2-faktor autentisering 2-faktor autentisering Ladok-Inkubatordagar 23-24/10 KTH Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Projektet 2-faktor autentiserings projektet är ett fortsatt arbetet från Swamids tidigare arbete inom 2-faktor.

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för

Läs mer

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 1 Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 Högskolornas Forum för Redovisningsfrågor Vårkonferens Loka Brunn 23 maj 2014 Per Flodman Riksrevisionens granskning av universitet och

Läs mer

Uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Uppföljning av studenters aktivitet på kurs STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning / löpnummer 2018-02-20 /01 Analysavdelningen Handläggare Tomas Gustavsson 08-563 086 44 Tomas.gustavsson@uka.se Uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Gränssnitt och identiteter. - strategiska frågor inom Ladok3

Gränssnitt och identiteter. - strategiska frågor inom Ladok3 - strategiska frågor inom Ladok3 Sida 2 av 9 er Revision Datum Av Kommentar Granskare Godkännare 0.1 2011-05-26 Daniel Lind Utkast 0.2 2011-05-30 Daniel Lind Synpunkter från Catherine 0.3 2011-06-16 Daniel

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Tabellbilaga.

Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Tabellbilaga. Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Tabellbilaga www.uk-ambetet.se/rapporter Universitet & högskolor Årsrapport 2013 Tabellbilaga Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2013, färdigställd 2013-06-xx

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

Disciplinärenden 2005 vid högskolor och universitet med statligt huvudmannaskap och tre av de större enskilda utbildningsanordnarna

Disciplinärenden 2005 vid högskolor och universitet med statligt huvudmannaskap och tre av de större enskilda utbildningsanordnarna Rapport 2006:15 R Disciplinärenden 2005 vid högskolor och universitet med statligt huvudmannaskap och tre av de större enskilda utbildningsanordnarna Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm

Läs mer

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH ETT STARKT MDH Delprojekt: kraftsamling@mdh Styrgruppen för Ett starkt MDH 2011 12 09 1 UPPDRAG Att möta alla medarbetare för att: informera skapa dialog fånga upp idéer Tidsplan: Våren 2011: rektorsråd

Läs mer

Universitet&högskolor

Universitet&högskolor Tabellbilaga (Rapport 2009:12 R) Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2009 FOTO OMSLAG Mandi Gavois Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563

Läs mer

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Dnr 1-213/2015 Version 2.0 Gäller från och med 2015-05-18 Sida 2 av 7 Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet - Sammanfattning Syfte Det övergripande syftet

Läs mer

Ersta Sköndal Bräcke högskola AB Till och med European Spallation Source Tills vidare 1 (5) Nina Glimster

Ersta Sköndal Bräcke högskola AB Till och med European Spallation Source Tills vidare 1 (5) Nina Glimster Datum 2018-10-22 Handläggare Nina Glimster Förteckning över godkända forskningshuvudmän enligt lagen (2008:290) och förordningen (2008:353) om godkännande för forskningshuvudman att ta emot gästforskare

Läs mer

Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Tabellbilaga

Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Tabellbilaga www.uka.se Universitetskanslersämbetet Universitet och högskolor Årsrapport 214 Tabellbilaga Universitet & högskolor Årsrapport 214 Tabellbilaga Utgiven av Universitetskanslersämbetet 214, färdigställd

Läs mer

Internationell mobilitet på forskarnivå

Internationell mobilitet på forskarnivå Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige

Läs mer

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Per-Gunnar

Läs mer

Konfigurering av eduroam

Konfigurering av eduroam Konfigurering av eduroam Detta dokument beskriver hur en användare med konto från Chalmers konfigurerar nätverksanslutning till ett trådlöst nätverk på en eduroam-ansluten organisation, t.ex. Chalmers.

Läs mer