Kartläggning e-infrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning e-infrastruktur"

Transkript

1 Sida: 1 (29) Kartläggning e-infrastruktur

2 Sida: 2 (29) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning Syfte Avgränsningar Genomförande Presentation av resultat Högskolor och universitet i Sverige Svensk utbildning i siffror Utbildning grund- och avancerad nivå 2009/ Utbildning på forskarnivå, e-infrastruktur Definition av e-infrastruktur Ur en summering av Europas strategi för e-infrastruktur Aktuellt inom området Datorer Nätverk Lagring Instrument, verktyg och tjänster Resultat IT-infrastruktur Klientmiljö Servermiljö Lagring Nät Trådlöst nät/eduroam SSO IdP Samarbeten Identitetsadministration Personalkonto... 19

3 Sida: 3 (29) Verifiera identitet Bestämma kontotyp Skapa konto Aktivera konto Stänga konto Ta bort konto Goda exempel Studentkonto Verifiera identitet Bestämma kontotyp Skapa konto Aktivera konto Stänga konto Ta bort konto Alumn Goda exempel Interimspersonnummer Skyddad identitet/skyddad personuppgift Metadata/koncerndata Autentisering Sammanfattande beskrivning av identitetstyper Personal Studenter Gästföreläsare Tillfällig nätaccess Övriga mindre vanliga kontovarianter Auktorisering Diskussion Personliga reflektioner Slutsatser Referenser... 29

4 Sida: 4 (29) Sammanfattning Rapporten är en sammanställning av resultaten av 27 intervjuade högskolor och universitet i Sverige. Målet var att kartlägga e-infrastrukturen i Sverige och projektet är initierat av SWAMI - The Swedish Alliance for Middleware Infrastructure [7]. Kartläggningen har genomförts genom ett antal intervjuer där frågeställningen berört IT-organisation och struktur men haft fokus på e-infrastruktur där tyngdpunkten legat på identitetsadministration. Sammanfattningsvis har det skett en viss rörelse mot centralisering på våra högskolor och universitet där flera helt eller delvis samlat sin IT-administration under en central enhet. Graden av centralisering varierar en aning men ambitionen för många verkar vara att standardisera och automatisera så långt som möjligt men ändå lämna utrymme för egna anpassade lösningar, speciellt på forskningssidan. De äldsta universiteten som också tillhör våra största och har institutioner som storleksmässigt kan motsvara våra minsta högskolor har en mindre grad av centralisering generellt. På klientsidan är trenden att man går mot mer automatisk och standardiserad administration där Windows är den överlägset vanligaste arbetsdatorn. Många stödjer inte standardisering av andra OS men tillåter att det förekommer. Behovet av andra OS är tydligast i forskningssammanhang, musik och media samt IT-utbildningar medans Windows fungerar utmärkt för många och speciellt för administrativ personal. Aktuella OS utöver Windows är främst Linux och Mac. Handhållna enheter är på frammarsch. Ett delvis gemensamt problem är backup av bärbara datorer. På serversidan ökar graden av virtualisering och Solaris fasas ut till förmån för virtualiserad Linux. Windows är även stort på serversidan men dominerar inte på samma sätt som på klientsidan utan har i detta sammanhang ett mer jämbördigt förhållande med Linux. I stort sett alla har planer på, eller har redan installerat eduroam, alla utom en har satt upp en IdP och är med i federationen SWAMID. När det gäller kontohantering verkar SWAMID ha haft till effekt att många delvis har anpassat eller helt byggt om sina kontohanteringssystem för att matcha kraven inom SWAMID. Generellt kan man identifiera fyra typer av konton som förekommer på skolorna, personalkonto (anställda, långtidspartners, anknutna), studentkonto (aktiva studenter), gästföreläsare (utskrift, nät och inloggning i förläsningssalar) och tillfällig besökare (trådlöst nät). Hur man hanterar konton är ganska skiftande och det förekommer allt från relativt automatiserad hantering via importer från HR-system och Ladok och automatisk avstängning till en stor del manuell hantering. Manuell hantering är betydligt vanligare på personalkontosidan medan majoriteten har någon typ av automatiserad kontohantering för studenter. Framförallt gäller det vid skapandet av studentkonton. Tidpunkten för stängning och borttagning av konto varierar mellan olika lärosäten för alla kontokategorier. När det gäller kontohantering finns det i huvudsak två synsätt, antingen arbetar man enligt modellen en person = ett konto eller så har man skilda konton för student och personal. Alla lärosäten var positiva till samarbete och bemötandet var generellt väldigt positivt. Man såg dock gärna att formerna för samarbete och delaktighet utvecklades och att man blev tydligare med information om vad som pågår inom SWAMI och SWAMID samt var man kan hitta olika typer av information och dokumentation.

5 Sida: 5 (29) Inledning 1.1 Syfte Detta dokument beskriver en sammanställning baserad på de intervjuer som genomförts i syfte att kartlägga e-infrastrukturen med fokus på identitetsadministration på Sveriges högskolor och universitet. Intervjuerna har omfattat organisation samt IT-infrastruktur inklusive identitetshanteringen och har hittills genomförts på tjugosju av planerat tjugonio högskolor och universitet i Sverige från mars till juli Intervjuerna har utförts inom ramen för SWAMIs projekt, Kartlägging av e-infrastruktur [1]. 1.2 Avgränsningar Projektets tidsram var satt till tolv veckor och prioriteringen blev därför att försöka hinna genomföra intervjuer med cirka trettio av de största högskolorna och universiteten i Sverige sett till antal helårsstudenter på grund- och avancerad nivå inräknat både statliga och privata lärosäten. Efter studier av aktuell statistik kom gränsen att dras vid de som har mer än ett tusen hst (helårsstudenter) och det omfattade totalt tjugonio lärosäten. Begränsningen gjorde att alla konstnärliga och teologiska utbildare samt enskilda utbildare med examensrätt enbart inom psykoterapi hamnade utanför urvalsgruppen. Tankar fanns på att genomföra ett antal stickprovsintervjuer via telefon bland dessa men det rymdes inte inom angiven tidsram. 1.3 Genomförande Projektet inleddes med informations- och kunskapsinhämtning och en lätt orientering i aktuellt kontext både i Sverige, Norden och inom EU. Detta följdes av en planeringsfas med fokus på att fastställa intervjumaterial och kartlägga vilka universitet och högskolor som finns i Sverige och kontaktvägar till dessa samt planera, söka kontakt med, informera samt boka in intervjutillfällen med berörda lärosäten. Målsättningen var att i möjligaste mån genomföra intervjuer på plats för att få en så bra kommunikation som möjligt. Första intervjun genomfördes i Luleå i april i samband med SWAMI-dagarna då det också hölls en kort presentation om projektet. Huvuddelen av intervjuerna har genomförts på aktuellt lärosäte i maj och juni. Två intervjuer har skett via telefon. Av de planerade tjugonio högskolorna och universiteten återstår att intervjua två lärosäten. Det är Linköpings universitet och Södertörns högskola i Stockholm. Intentionen är att komplettera med dessa intervjuer senare under förutsättning att det ryms inom ramen för aktuell projektbudget. Intervjuerna har behandlat frågeställningar kring aktuell IT-organisation, IT-infrastruktur samt identitetshantering. Intervjuerna avslutades med lite friare diskussioner kring SWAMI-samarbetet, frågeställningar, förslag och funderingar i de fall där det fanns åsikter eller idéer. Noteringar från dessa avslutande diskussioner presenteras enbart i sammanställd form i ett eget dokument utan direkt koppling till specifikt lärosäte.

6 Sida: 6 (29) Upplevelsen är att det generellt har varit ett väldigt positivt bemötande från de intervjuade högskolorna och universiteten och tonen under intervjuerna har överlag varit seriös, trivsam och generös. 1.4 Presentation av resultat Resultatet presenteras med en individuell rapport för varje intervjuat lärosäte samt denna sammanställning där målsättningen är att presentera en överblick över e-infrastrukturen med tonvikt på kontohantering och identitetsadministration på våra svenska universitet och högskolor samtidigt som den fungerar som slutrapport för projektet. Ett av projektets mål var att hålla den aktuella bilden av vår e-infrastruktur uppdaterad. För framtiden läggs därför även aktuellt data in på SWAMIs wiki för att göra det möjligt för högskolorna och universiteten själva att uppdatera utifrån aktuell status närhelst de genomför förändringar, samt ta del av varandras IT-lösningar.

7 Sida: 7 (29) 2 Högskolor och universitet i Sverige Här presenteras en kort sammanställning av historiken som även innehåller lite kuriosa. Anledningen till att det finns med är att det kan vara intressant att känna till historien då man tittar på på ITinfrastrukturlösning och i vilken grad IT är centraliserat. En institution på Lund eller Uppsala kan till exempel storleksmässigt vara jämförbar med våra minsta högskolor. Våra yngsta universitet växte fram främst på 70-talet och har ofta inte lika omfattande verksamhet och är generellt inte lika forskningsintensiva även om de flesta har ambitionen att öka sin forskningsverksamhet. Våra äldsta universitet är Uppsala och Lund som båda på sätt och vis har anor från 1400-talet men Lund tillhörde då Danmark och även om där inrättades Nordens första högskola, Lunds studium generale så upphörde den verksamheten i samband med danska reformationen Dagens universitet i Lund grundades Verksamheten i Uppsala grundades 1477 och universitetet har varit i obruten verksamhet sedan 1595 och är därmed vårt äldsta och kan räkna Celsius och Linné till raden av anställda professorer. Göteborg blev universitet 1954 och Stockholms högskola förstatligades och blev universitet Den mest omfattande utbyggnaden av högre utbildning i Sverige skedde på talet då det inrättades ett antal filialer och regionala högskolor. Man omorganiserade också i slutet av 60-talet utbildningen mer mot utbildningsprogram. Våra äldsta universitet tillhör också våra största där Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala (här utan inbördes rangordning) ligger i topp räknat i antal helårsstudenter. De finns tre privata utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Det är Chalmers Tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping. Av dessa är Handelshögskolan i Stockholm vår äldsta privata högskola och slog upp sina dörrar Den bildades på initiativ av aktörer inom svensk näringsliv eftersom man ville se till att möta behovet av utbildade affärsmän och företagsledare i det snabbt framväxande industrisamhället. Chalmers och Jönköping blev privata 1994 som en följd av regeringsförklaringen 1991 där man med statsminister Carl Bildt vid rodret förklarade att man ville skapa mer autonoma universitet och högskolor och snabbt klarlägga de principiella och praktiska frågorna kring en omvandling av universitet och högskolor till fristående stiftelser. Chalmers och vårt yngsta universitet, Linnéuniversitetet, är de enda högskolor och universitet som bär ett personnamn. Chalmers efter William Chalmers som skapat sig en förmögenhet genom Svenska Ostindiska kompaniets handel och testamenterade en del av sin kvarlåtenskap till att inrätta en slöjde-skole för fattiga barn som lärt sig skriva och läsa. Chalmerska slöjdskolan invigdes i november 1829 och är alltså upphovet till dagens tekniska högskola som förstatligades 1927 och då fick en status jämbördig KTH. Enligt högskoleverkets lista finns det i Sverige 47 universitet och högskolor som får utfärda svenska examina. Av dessa har 26 lärosäten tillstånd att utfärda examina på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå. Övriga 21 har enbart tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå. Vanligt är att de som saknar examinationsrätt på forskarnivå har ett nära samarbete med någon som har examinationsrätt på forskarnivå. 35 av de 47 högskolor och universitet som får utfärda svenska examina är statliga och det finns 12 privata. Utöver ovan nämnda finns 5 enskilda utbildare som enbart har examensrätt inom psykoterapi. Totalt finns alltså 52 utbildningsanordnare. I listan nedan presenteras alla utbildningsanordnare. De som är markerade med blått (privata) eller svart (statliga) är intervjuade, orange anger att de tillhör urvalsgruppen men att intervju inte genomförts och grått att ingen intervju planerats.

8 Sida: 8 (29) Utbildningsanordnare med rätt att utfärda svenska examina (april 2011): 1. Beckmans designhögskola, Sthlm 2. Blekinge tekniska högskola, Karlskrona 3. Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning, Gbg 4. Chalmers tekniska högskola, Gbg 5. Dans- och cirkushögskolan, Sthlm 6. Dramatiska institutet, Sthlm 7. Ericastiftelsen, Sthlm 8. Ersta Sköndal högskola, Sthlm 9. Försvarshögskolan, Sthlm 10. Gammelkroppa skogsskola, Filipstad 11. Gymnastik- och idrottshögskolan, Sthlm 12. Göteborgs universitet 13. Handelshögskolan i Stockholm 14. Högskolan i Dalarna, Borlänge/Falun 15. Högskolan i Borås 16. Högskolan i Gävle 17. Högskolan i Halmstad 18. Högskolan i Jönköping 19. Högskolan i Skövde 20. Högskolan i Kristianstad 21. Högskolan på Gotland, Visby 22. Högskolan Väst, Trollhättan 23. Johannelunds teologiska högskola, Uppsala 24. Karlstads universitet 25. Karolinska institutet, Sthlm 26. Konstfack, Sthlm 27. Kungliga Konsthögskolan, Sthlm 28. Kungliga Musikhögskolan, Sthlm 29. Kungliga Tekniska Högskolan, Sthlm 30. Linköpings universitet 31. Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö 32. Luleå tekniska universitet 33. Lunds universitet 34. Malmö högskola 35. Mittuniversitetet, Sundsvall/Östersund/Härnösand 36. Mälardalens högskola, Västerås/Eskilstuna 37. Newmaninstitutet, Uppsala 38. Operahögskolan i Stockholm 39. Röda korsets högskola, Sthlm 40. Sophiahemmet högskola, Sthlm 41. Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning 42. Stockholms dramatiska högskola 43. Stockholms Musikpedagogiska institut 44. Stockholms universitet 45. Svenska institutet för kognitiv psykoterapi 46. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala m.fl. 47. Södertörns högskola, Sthlm 48. Teologiska Högskolan Stockholm 49. Umeå universitet 50. Uppsala universitet 51. Örebro Teologiska Högskola 52. Örebro universitet

9 Sida: 9 (29) 2.1 Svensk utbildning i siffror 2010 Antal anställda: (helårs 55076) Antal undervisande och forskande personal: (helårs: 26390) Antal disputerade undervisande och forskande helårspersoner: Utbildning grund- och avancerad nivå 2009/2010 Registrerade studenter: Helårsstudenter: Inresande studenter totalt: Utresande studenter totalt: Avlagda examina: Avlagda yrkesexamina: Antal kandidatexamina: Antal magisterexamina: 9244 Antal masterexamina: Utbildning på forskarnivå, 2010 Antal doktorander (hösten): Avlagda licentiatexamina: 680 Avlagda doktorsexamina: 2592 Uppgifterna är hämtade från Högskoleverket [6].

10 Sida: 10 (29) 3 e-infrastruktur EU har i sitt sjunde ramprogram deklarerat att man vill bygga ut e-infrastrukturen i Europa i syfte att stödja kunskapsutbyte och samarbetsmöjligheter inom forskning och man deklarerar bland annat följande [8]: The e-infrastructures activity, as a part of the Research Infrastructures programme, focuses on ICT-based infrastructures and services that cut across a broad range of user disciplines. It aims at empowering researchers with an easy and controlled online access to facilities, resources and collaboration tools, bringing to them the power of ICT for computing, connectivity, storage and instrumentation. This allows for instant access to data and remote instruments, "in silico" experimentation, as well as the setup of virtual research communities (i.e. research collaborations formed across geographical, disciplinary and organizational boundaries). e-infrastructures foster the emergence of e-science, i.e. new working methods based on the shared use of ICT tools and resources across different disciplines and technology domains. Furthermore, e- Infrastructures enable the circulation of knowledge in Europe online and therefore constitute an essential building block for the European Research Area (ERA) Definition av e-infrastruktur En av de saker som är intressant i samband med detta projekt är att klarlägga vad man menar med begreppet e-infrastruktur. Med e-infrastruktur verkar man i allmänhet avse följande: 1. Datorer alla typer från laptops till de snabbaste och kraftfullaste 2. Nätverken som förbinder dessa och transporterar data snabbt emellan 3. De banker av lagring och arkiveringsmedia som är tillgängliga 4. De instrument, verktyg och tjänster som möjliggör och underlättar för användare att använda dessa resurser Men definitionen flyter för något år sedan pratade man bara om grid-resurser och datanät men begreppet håller på att vidgas. De resurser som utvecklats från att ha varit speciella för ett visst problem eller ett visst forskningsområde till att bli av mer generell nytta kan klassas som en forskningsinfrastruktur. I begreppet infrastruktur ligger även en standardiseringsaspekt. En infrastruktur bör bygga på standarder om sådana finns. De flesta är ense om att innovativ forskning är en viktig utvecklingsfaktor för Europas kunskapssamhälle. För Europas framtid kan en väl utbyggt e-infrastruktur liknas vid kraftledningar, järnvägar och vägar och liksom våra vägar, järnvägar och kraftledningar behöver vår e-infrastruktur vara väl utbyggd, robust, stabil och väl underhållen.

11 Sida: 11 (29) Ur en summering av Europas strategi för e-infrastruktur European strategy for e-infrastructures The Commission proposes a renewed strategy to meet the challenges of e-science for 2020 and beyond. Three interrelated vectors are key to this strategy: attaining worldwide leadership in e-science; establishing e-infrastructures; exploiting these e-infrastructures in order to promote innovation. GEANT must continue to increase its performance in collaboration with NRENs, so as to facilitate access to resources and equipment for researchers, educators and students. Both developed and developing regions must be covered. In this regard, Member States must prioritize the use of GEANT as an experimental platform. Industry is to be invited to use European e-science grids. To this end, Member States must develop National Grid Initiatives (NGIs). The European Commission plans to facilitate interaction between European e-science grids and global grids. Access to scientific information must be improved by developing data-centric science. Member States thus have a duty to invest in the field of scientific data infrastructures and exchange best practice. A new generation of supercomputing facilities must be implemented. The European Union must comply with the ESFRI objectives which aim to achieve peta-flop performance by 2010 and move towards exa-scale computing in Research and development in software and hardware must therefore be intensified so as to implement supercomputers. The preparatory work carried out by PRACE is a starting point for Member States that are also invited to invest in associated research fields. In the mid-term, the Commission will prepare a European scientific agenda in the field of supercomputing, covering the components, systems, software and services required. Member States are also requested to fully exploit infrastructures to serve science and research. The objective is to host global virtual research communities. [9][10][11] [12] Aktuellt inom området I Europa pågår olika projekt för att utveckla området i enlighet med EU:s målsättning. Det är inom ramen för denna sammanställning inte gjort en noggrann inventering av vad som pågår utan det är mer skrapat på ytan för att få ett hum. De saker som identifierats presenteras här nedan som orientering men kan inte ses som en uttömmande beskrivning. Vid diskussioner kring e-infrastruktur hamnar ofta stora beräkningsresurser i fokus. Kraftiga beräkningsresurser är en förutsättning för avancerad forskning inom ett antal områden. Nedan listas ett antal forskningsområden där man identifierat ett behov av kraftfulla beräkningsresurser.

12 Sida: 12 (29) Språk, kognition och information Sol-, atom- och högenergifysik Kemi och nya material Biomedicin, neuronnät Beräkningar och simuleringar kring väder, vulkanutbrott och jordbävningar och andra naturföreteelser Geografiska informationssystem Ekonomi Vårt grannland Norge har en roadmap framtagen som sträcker sig till 2014 där man gjort en djupgående analys och satt upp tydliga mål för utveckling av deras e-infrastruktur [14] vilken skall ligga till grund för beslut om satsningar inom området. Målsättningen är att ha bästa möjliga hårdvara, nätverk och resurser i övrigt för att tillhandahålla en robust och välutvecklad e-infrastruktur. Man reflekterar där över att räknekraftsbehoven kommer att öka i takt med att tekniken utvecklas. Beräkningsmetoderna inom alla forskningsområden är också under rask utveckling vilket kommer att ställa krav på vår e-infrastruktur att möta upp kraven på nya tjänster, höghastighetsnät, gridverktyg, pålitlig verifiering, programvara och lagringskapacitet. En intressant infallsvinkel i den norska rapporten är att man säger att e-infrastruktur är lika viktig som vägar, järnvägar, flygplatser och att det innebär en förändring i synen på finansiering av den Datorer När det gäller datorer handlar de aktiviteter som pågår främst om att bygga ut superdatornätverken för beräkningar. I Sverige är det SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing, som ansvarar för den strategiska och vetenskapliga utvecklingen och finansieringen av kraftfulla beräkningsresurser och de administrerar bland annat projekten SweGrid och SweStore. SweGrid har ambitionen att etablera och underhålla ett nationellt nät av beräkningsresurser som idag består av ca 600 datorer fördelat på 6 platser i Sverige. Lunarc, Lund C3SE, Göteborg NSC, Linköping PDC, Stockholm Uppmax, Uppsala HPC2N, Umeå I Norge har man NOTUR, the norwegian metacenter for computational science, som administrerar projekten NorGrid och NorStore. NorGrid har på motsvarande sätt som SweGrid i Sverige ambitionen att etablera och underhålla ett nationellt gridnät i Norge [15]. Sverige ingår tillsammans med Norge, Danmark och Finland i NDGF, Nordig datagrid facility. Deras mål är att tillsammans tillhandahålla resurser som inget land idag skulle klara på egen hand. Forskargrupper förväntas skapa virtuella organisationer som tillhandahåller beräkningsresurser som kan delas och att NDGF tillhandahåller ett interface för att dela dessa resurser. På Europanivå avslutades i April 2010 projektet EGEE, Enabling Grids for e-science [24]. Europas grid-infrastruktur förvaltas nu vidare av EGI, European Grid Infrastructure [23].

13 Sida: 13 (29) På Europanivå finns även PRACE, Partnership for advanced computing in Europe. PRACE har 21 medlemsländer och arbetar för att utveckla samarbetet kring våra GRID-resurser och utbilda inom området. [16]. Målsättningen är att genom samarbete där man även inkluderar industriföretag kunna tillhandahålla storskaliga och högpresterande beräkningsresurser för att öppna nya möjligheter för olika typer av avancerade, utmanande och innovativa beräkningsintensiva forskningsprojekt Nätverk I Sverige har vi SUNET, Swedish University Computer Network. På Europanivå finns GÉANT, Gigabit European Advanced Network Technology. GÉANT är ett pan- Europeiskt datanätverk med tillhörande tjänster. Tillsammans med de nationella forskningsnätverken kopplar GÉANT ihop 40 millioner användare på över 8,000 enheter i över 40 länder. GÉANTprojektet startade i november 2000 och är nu inne på tredje delprojektet som startade i april 2009 och sträcker sig fram till Sverige och SUNET är kopplat till GÉANT via NORDUnet[17]. NORDUnet är ett samarbete mellan de 5 nationella nordiska forsknings och utbildningsnäten i Danmark (Forskningsnettet), Finland (Funet), Island (RHnet), Norge (Uninett) and Sverige (SUNET). NORDUnet administrerar vårt Nordiska nätverk samt vissa e-infrastrukturtjänster för forsknings- och utbildningsverksamhet i Norden Lagring Högpresterande beräkningsnätverk kan producera gigantiska mängder data och en utmaning i sammanhanget är att hitta lösningar som kan hantera samt lagra dessa datamängder. För att bättre förstå omfattningen av detta kan man som exempel nämna att det krävs bilder för att examinera en kubikmillimeter av hjärnvävnad med en tillräckligt bra upplösning för att studera synapserna, dvs kommunikationen mellan nervceller. Detta producerar en million gigabytes av data (1 petabyte), eller motsvarande mängd data som ryms på DVD:er. SweStore the Swedish storage initiative, arbetar med att designa ett sätt att möta de stora lagringsbehov av de mängder beräknings- och mätdata som genereras. Man nämner i sammanhanget två typer av lagring center storage och national storage. Center storage skall vara placerad på ett beräkningscenter och vara fristående från men tillgängligt för beräkningsresurserna. National storage skall vara tillgänglig för alla som har verkligt stora lagringsbehov. För den nationella lagringslösningen nämner man att den skall vara robust, flexibel och lätt att bygga ut och man ser

14 Sida: 14 (29) gärna att lösningen är distribuerad på alla SNIC-center av prestandaskäl (bland annat cachning) även om det för användaren skall framstå som ett stort nationellt lagringssystem Instrument, verktyg och tjänster En viktig kugge i uppbyggnaden av e-infrastrukturen i Sverige är SWAMID. Adobe Connect och eduroam är gemensamma tjänster för medlemmar inom SWAMID. Primärt är SWAMID en identitetsfederation och det blir i detta sammanhang tydligt att SWAMID-federationen är en av förutsättningarna för att underlätta utbyte och samarbete och inom vilket man kan driva eventuella framtida behov av standardisering när det gäller identitetshantering. Vad SWAMID kommer att spela för roll för samarbetet i Sverige och Europa och vad det kommer att öppna för dörrar i framtiden kan vi bara spekulera om. Ett troligt scenario är dock att man via federationen och våra IdP:er kommer att öppna upp för att lättare nå varandras tjänster och resurser för olika virtuella forskar- och andra grupperingar som spänner över flera lärosäten inom Sverige (SWAMID), Norden (Kalmar2) och inom Europa. Kanske också globalt? Stockholms universitet har tagit sikte mot framtiden genom att gå över till att designa nya webb-baserade system så att de autentiserar via en IdP vilket öppnar möjligheten att i framtiden enkelt kunna ge access till vissa tjänster även för andra inom SWAMID-federationen och i förlängningen andra federationer inom i första hand Norden och Europa. För autentisering inom GRID-samarbetet krävs så kallat TCS-certifikat. TCS står för Terena Server Certificate Service. SUNET är sedan 2009 medlem i TCS vilket ger alla SUNET-kunder tillgång till certifikat signerade av Comodo CA Limited. Som medlem i SUNET TCS (Swedish University Network Terena Certificate Service) kan lärosäten erhålla sådana certifikat. Villkoret för att godkänna en certifikatsbegäran är bland annat att certifikaten används i icke-kommersiell verksamhet och att de utfärdas för servrar eller personer med verksamhet knuten till aktuellt lärosäte. En aktuell utmaning i detta sammanhang är dock hur vi definierar dessa virtuella grupperingar och hanterar auktorisation i varandras system Norden och Europa För federationssamarbete inom Norden har vi Kalmar2. För medlemmar i Kalmar2 öppnas dörrarna till samarbete och utbyte inom Norden på liknande sätt som inom SWAMID. Det man i dagsläget kan få tillgång till är bland annat GRID-resurser och kalendertjänsten FOODLE. Tittar man på Europa är edugain är den övergripande europeiska federationen som kopplar ihop olika federationer inom Europa.

15 Sida: 15 (29) I Europa så jobbar man även med frågor inom detta område genom ESFRI - the European Strategy Forum on Research Infrastructures och e-irg - the e-infrastructure reflection group. ESFRI arbetar med frågor som rör en sammanhållen och strukturdriven utveckling av policys mot en enad vision och gemensam strategi för vidareutveckling av forskningsinfrastrukturer i Europa och arbetar för att överbrygga de inslag av fragmentering som finns idag [20]. Inom e-irg arbetar EU-delegater från alla EU-länder med att ta fram best practice för den pan- Europeiska e-infrastrukturen. Man producerar white papers, roadmaps och rekommendationer samt bevakar synnergieffekter och kommunikationer med omvärlden. Man analyserar och koordinerar även framtida behov av finansiering och satsningar inom området i Europa [22]. SWAMI bistår den gruppen med en medlem. Ett annat viktigt projekt inom området är CLARIN, Common Language Resources and Technology Infrastructure [21]. CLARIN is committed to establish an integrated and interoperable research infrastructure of language resources and its technology. It aims at lifting the current fragmentation, offering a stable, persistent, accessible and extendable infrastructure and therefore enabling ehumanities.

16 Sida: 16 (29) 4 Resultat 4.1 IT-infrastruktur Det förekommer i stort sett tre typer av IT-organisationer. Helt centraliserade, delvis centraliserad där man ändå tillåter egendrift av vissa saker och till sist den som har centraliserad administration av i huvudsak nät, användarkonton, serverdrift, backup och gemensamma administrativa system. Den centrala enheten erbjuder i de fall där det inte är helt centraliserat ofta ett antal varianter av arbetsdator men det finns inget tvång att använda dessa. I övrigt har man en konsult- och supportfunktion gentemot övriga enheter på lärosätet. Det förekommer i dessa sammanhang institutioner som har helt egen drift. Den sistnämnda varianten förekommer i huvudsak på lite större och äldre lärosäten, medans centralisering är vanligare på yngre och lite mindre lärosäten. Det kan vara värt att reflektera över i detta sammanhang att en institution på ett större lärosäte storleksmässigt kan har fler hst än våra minsta högskolor har totalt. En tendens är att de IT-inriktade och teknikintensiva enheterna är mest intresserad av att drifta sin egen IT-miljö Klientmiljö Generellt har det på Sveriges lärosäten pågått en centralisering av IT-administrationen under de senaste åren. Många har idag relativt automatiserad och standardiserad hantering av klientdatorer. Windows är standard och man är på väg över till Windows 7. Det förekommer även Mac i varierande utsträckning men där är standardisering och automatisering betydligt ovanligare. Paketerad lösning för Mac förekommer bland annat på LTU och andra supportar Mac enbart i form av användardokumentation eller inte alls. Mac är bland annat vanlig bland musik och mediautbildningar. Några funderar över lösningar för de allt vanligare handhållna deviser som förekommer idag. Automatisk installation av Linux förekommer bland annat på LTU och SU Servermiljö Alla har idag en virtualiserad servermiljö. Virtualiseringsgraden varierar men en uppskattning är att många ligger på 50% eller över. Solaris är helt på väg ut och ersätts i förekommande fall av virtualiserad Linux. Linux och Windows är de två mest förekommande systemen och det verkar vara ungefär 50/50 eller möjligen fördel Windows. Linux förkommer i olika varianter där Ubuntu, Debian och Red Har nämnts. På Windowssidan är 2003 och 2008 vanligast Lagring Generellt får personal mer filyta än studenter. Vissa har outsourcat studenters filyta till tredje part i form av Google. Med ett ökande antal bärbara datorer bland studenter har också behovet av filyta minskat på studentsidan. GIS- och CAD-utbildningar är dock mest lagringsintensiva och i flera fall ökade man filytan för studenter som går dessa utbildningar. Personalkvota kunde vara satt till ett defaultvärde men där hade man generellt en flexibel hållning och den justerades utifrån behov. Av de tillfrågade hade många en SAN-lösning men det fanns exempel på de som löst det på annat sätt. En sådan var Malmö. Gotland är ett exempel som försöker bygga det mesta på open source och de var på väg bort från sin SAN-lösning och tänkte gå över till en ren disklösning med diskkabinett och bygga storagevolymer via det för att komma bort från den black box som SAN:et innebär.

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Swami. Valter Nordh, Göteborgs Universitet 50% SWAMID/Swami 50% edugain X% GU. valter.nordh@gu.se 031-786 5357

Swami. Valter Nordh, Göteborgs Universitet 50% SWAMID/Swami 50% edugain X% GU. valter.nordh@gu.se 031-786 5357 Swami Valter Nordh, Göteborgs Universitet 50% SWAMID/Swami 50% edugain X% GU valter.nordh@gu.se 031-786 5357 Swami Swami SUNETs middleware satsning Swami står för The Swedish Alliance for Middleware Infrastructure

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

2-faktor autentisering

2-faktor autentisering 2-faktor autentisering Ladok-Inkubatordagar 23-24/10 KTH Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Projektet 2-faktor autentiserings projektet är ett fortsatt arbetet från Swamids tidigare arbete inom 2-faktor.

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

2-faktor autentisering

2-faktor autentisering 2-faktor autentisering Projektplan och teknik som vi har börjat tittat på Målet med projektet Genomför en kartläggning ang. vad som används rörande 2-faktor autentisering på svenska lärosäten. Gör en teknisk

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Konfigurering av eduroam

Konfigurering av eduroam Konfigurering av eduroam Detta dokument beskriver hur en användare med konto från Chalmers konfigurerar nätverksanslutning till ett trådlöst nätverk på en eduroam-ansluten organisation, t.ex. Chalmers.

Läs mer

Aktiviteter / uppdrag 2010

Aktiviteter / uppdrag 2010 Aktiviteter / uppdrag 2010 Pågående Agressoimport från Voyager Syfte: Att ta emot en kommaseparerad fil från Voyager som ska översättas för inläsning i Agresso med metoden LG04 (inläsning från försystem).

Läs mer

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Dnr 1-213/2015 Version 2.0 Gäller från och med 2015-05-18 Sida 2 av 7 Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet - Sammanfattning Syfte Det övergripande syftet

Läs mer

SUNET TCS. TREFpunkt 21. Kent Engström. kent.engstrom@liu.se

SUNET TCS. TREFpunkt 21. Kent Engström. kent.engstrom@liu.se SUNET TCS TREFpunkt 21 Kent Engström kent.engstrom@liu.se SUNET TCS TCS-gruppen Servercertifikat via SUNET TCS Avveckling av SUNET SCS Kodsigneringscertifikat Personliga certifikat (Leif Johansson) TCS-gruppen

Läs mer

SWAMID. Nyttjandestatistik av SWAMID. Vad är SWAMID? Så, hur mycket används SWAMID idag? Vi vet inte.. http://flog.sunet.se en första demonstration!

SWAMID. Nyttjandestatistik av SWAMID. Vad är SWAMID? Så, hur mycket används SWAMID idag? Vi vet inte.. http://flog.sunet.se en första demonstration! Nyttjandestatistik av SWAMID SWAMID och Ladok 3 SWAMIDs vikt för SUNET och oss som lärosäten Nästa SWAMID WS 15-16 Maj i Stockholm Formell AL1 (LoA1) - profil på remiss Internationella samarbeten edugain!

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Entitetskategorier. Att göra attributrelease enklare och samtidigt mer integritetsskyddande. https://wiki.swamid.se/display/swamid/entity+categories

Entitetskategorier. Att göra attributrelease enklare och samtidigt mer integritetsskyddande. https://wiki.swamid.se/display/swamid/entity+categories Entitetskategorier Att göra attributrelease enklare och samtidigt mer integritetsskyddande https://wiki.swamid.se/display/swamid/entity+categories Definition Attributrelease Den information om användaren

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

SUNET:s strategigrupp för lärosätenas generella behov

SUNET:s strategigrupp för lärosätenas generella behov SUNET:s strategigrupp för lärosätenas generella behov Rapport 2011-10-16 1. Gruppens uppdrag i sammanfattning Vilka tjänster och funktioner behöver lärosätena framöver och vilka tjänster kan med fördel

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Inloggning i Ladokportalen för personal

Inloggning i Ladokportalen för personal Inloggning i Ladokportalen för personal Ladokportalen är en webbtjänst som gör det möjligt för all personal att via webben få tillgång till uppgifter i Ladok. Gå till https://ladokportalen.hb.se Ange de

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef)

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) IT vid Göteborgs universitet Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) Göteborgs universitets organisation GU:s IT-stöd 2005 6 olika distansutbildningssystem 20 olika e-posttjänstsystem

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok?

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok? Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok? Karim Andersson, Lunds universitet Lotta Garvill, Örebro universitet Per Sandström, Uppsala universitet

Läs mer

Bakgrund... 1. Avgränsningar... 2. Begreppsförklaring... 2. Kortfattade anvisningar... 2

Bakgrund... 1. Avgränsningar... 2. Begreppsförklaring... 2. Kortfattade anvisningar... 2 1(7) Manual för Syfte Dokumentet beskriver vilka rutiner som gäller när man behöver ett elektroniskt certifikat för att t.ex. säker kommunikation med en server som SLU hanterar. Dokumentet riktar sig till

Läs mer

Införande av Skolfederation. Erfarenheter i Sundsvalls kommun

Införande av Skolfederation. Erfarenheter i Sundsvalls kommun Införande av Erfarenheter i Sundsvalls kommun Innehåll 1. OM DOKUMENTET... 3 2. OM SKOLFEDERATION... 3 3. INFÖRANDE AV SKOLFEDERATION... 3 3.1 FASTSLÅ VERKSAMHETENS MÅLBILD FÖR SKOLFEDERATION... 3 3.1.1

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB SKOLDATORKONCEPT 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB i fyra kommuner och ett gymnasium Detta dokument har tagits fram på uppdrag av styrelsen för Konsult och Service och beskriver skoldatorkoncepten inom

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler, 26 maj 2010, kl.09.15

Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler, 26 maj 2010, kl.09.15 Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler, 26 maj 2010, kl.09.15 Närvarande: Per Andersson Johan Berggren Gun Djerf, ordförande Kent Engström Tomas Liljebergh Per Nihlén

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Överblick IAM. Stefan Thoft. Projektledare IAM

Överblick IAM. Stefan Thoft. Projektledare IAM IAM Överblick IAM Stefan Thoft Projektledare IAM IAM - Identity & Access Management Identitetshantering (Identity Management) är ett begrepp som används för att beskriva hur man hanterar digitala identiteter

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Matsedel v 23 Må: Lovdag Ti: Tonfisksallad, sås, ris On: Kökets special To: Korv m bröd Fr: Lovdag Kalendariet Måndag 6/6 Nationaldag, ledig dag. Torsdag 9/6

Läs mer

Erfarenheter av eduroam införande. Michael Lööw

Erfarenheter av eduroam införande. Michael Lööw Erfarenheter av eduroam införande Michael Lööw Bakgrund Linköpings universitet (LiU) kontaktade Linköpings Kommun 2012 - Intresse/möjlighet till eduroam på stadsbibliotek mm o För studenter Utredning om

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Krypteringstjänster. Ladok-Inkubatordagar 02-03/4 BTH. Joakim Nyberg ITS Umeå universitet

Krypteringstjänster. Ladok-Inkubatordagar 02-03/4 BTH. Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Krypteringstjänster Ladok-Inkubatordagar 02-03/4 BTH Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Projektet Informationssäkerhet och möjligheten till att enkelt kryptera information har blivit en allt mer viktig

Läs mer

Digital tentamen SUNET Inkubator

Digital tentamen SUNET Inkubator Digital tentamen SUNET Inkubator Projektledn. Mats Brenner, Högskolan i Gävle Learning Center Kontaktadress: mats.brenner@hig.se Tfn: 026-64 82 18 Webbsida: hsps://portal.nordu.net/display/inkubator/digital+tentamen

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Sida 2 av 19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-utbildning... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel anslutning

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Administratör IT-system Kursplan

Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Advanced Enterprise System Administration 25 CCNA 45 CCNA Security 20 Drift i virtuella miljöer 20

Läs mer

NyA, Ladok och identitetsfederationer - så hänger det ihop! Kristina Leve, VHS

NyA, Ladok och identitetsfederationer - så hänger det ihop! Kristina Leve, VHS NyA, Ladok och identitetsfederationer - så hänger det ihop! Kristina Leve, VHS Jag tänkte berätta om VHS NyA Ladok Studera.nu och identitetstjänster Information och påverkan VHS Verket för högskoleservice

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler den 14 april 2009, kl.13.00

Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler den 14 april 2009, kl.13.00 Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler den 14 april 2009, kl.13.00 Närvarande ledamöter: Marie Andersson Per Andersson Gun Djerf (via telefon) Kent Engström Leif

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand 1 Framtagande av demonstratorer tillsammans med industrin Mats Jackson IDP/MDH Målet med mitt föredrag Diskutera hur man kan samverka mellan industri och akademi? Institutionen för Innovation, Design och

Läs mer

Sunets verksamhetsplan 2015

Sunets verksamhetsplan 2015 Sunets verksamhetsplan 2015 Sunet (Swedish University Computer Network) har funnits sedan början av 1980-talet och har utvecklats från att inledningsvis vara ett forsknings- och utvecklingsprojekt till

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Finns SSO på riktigt?

Finns SSO på riktigt? 2011-11-07 Finns SSO på riktigt? Niklas Fröling Security expert Niklas Dahl Specialist sälj er två Den fria tanken skapar affärsnytta. Ingenting är omöjligt! k Föragspresentation, maj 2010 Cygate AB. er

Läs mer

tisdag 8 november 11

tisdag 8 november 11 Hur bygger vi SSO-lösningar utan att påverka IT-infrastrukturen? 2011-11-07 Tommy Almström Product Manager www.nordicedge.se/talmstrom Dagens mest aktuella fråga: Hur många konton samt lösenord har

Läs mer

Analys av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildningskvalitet år 2011-2014. Slutrapport, del A -

Analys av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildningskvalitet år 2011-2014. Slutrapport, del A - 2014-10-28 Analys av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildningskvalitet år 2011-2014 Slutrapport, del A - av Mats Ericson Skolan för Teknik och Hälsa KTH E-post: merics@kth.se 2 FÖRORD Det

Läs mer

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva på forskarnivå i Ladok Sid: 1 / 11 Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva Innehåll 1. Inledning... 2 2. Etablering och antagning... 2 3. Grundexamen (Behörighetsbakgrund)... 3 4. Handledare...

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Digital Tentamen. Projektplan

Digital Tentamen. Projektplan Digital Tentamen Projektplan 1 Innehåll Innehållsförteckning Digital Tentamen Projektplan Innehåll Introduktion Avgränsningar Organisation Projektaktiviteter Tidsplan Kommunikation och information Budget

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Installationsguide fo r CRM-certifikat

Installationsguide fo r CRM-certifikat Installationsguide fo r CRM-certifikat För att säkerställa en säker inloggning till CRM Finance webb så behöver alla kunder installera ett kund-unikt klientcertifikat innan man kan försöka logga in i systemet.

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8.

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. EVRY One Outsourcing Linköping AB Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. Vår erfarenhet IFS Applications 8 Ca 10 st genomförda eller pågående uppgraderingar till IFS 8. Första

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation

Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation Konsulting Outsourcing Molntjänster Utbildning Programvara HR Löner Ekonomi Administration KPI er 2013-10-28 Copyright Aditro. All rights reserved.

Läs mer

Det anpassade högskoleprovet provet för dig som har dyslexi

Det anpassade högskoleprovet provet för dig som har dyslexi INFORMATION OM HÖGSKOLEPROVET } FÖR DIG SOM HAR DYSLEXI Allt om högskolestudier på studera.nu Det anpassade högskoleprovet provet för dig som har dyslexi Högskoleprovet för personer med dyslexi är samma

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Krypteringstjänster. LADOK + SUNET Inkubator dagarna GU, Göteborg, 6-7 oktober 2014. Joakim Nyberg ITS Umeå universitet

Krypteringstjänster. LADOK + SUNET Inkubator dagarna GU, Göteborg, 6-7 oktober 2014. Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Krypteringstjänster LADOK + SUNET Inkubator dagarna GU, Göteborg, 6-7 oktober 2014 Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Projekt mål Identifiera de behov som finns av krypteringstjänster Utred funktionsbehov

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Studentens. IT-guide. Denna guide ger en orientering om de IT-tjänster som universitetet erbjuder.

Studentens. IT-guide. Denna guide ger en orientering om de IT-tjänster som universitetet erbjuder. Studentens IT-guide IT spelar en allt viktigare roll på universitetet. Man måste ha tillgång till dator och kunna använda Internet. Framför allt måste man som student kvittera ut sitt Lukaskonto, IT-kontot,

Läs mer

1. Inledning Ordföranden öppnade mötet, hälsade alla välkomna, samt ställde frågan om ytterligare ärenden bör föras upp på dagordningen.

1. Inledning Ordföranden öppnade mötet, hälsade alla välkomna, samt ställde frågan om ytterligare ärenden bör föras upp på dagordningen. f Datum/Date 2012-03-14 1 (5) Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte, 14 mars 2012, kl. 13:00 Närvarande: Marie Fryklöf, ordförande Johan Berggren, adjungerad Kent Engström Paul Haglund

Läs mer

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen IT-introduktion Student DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post 2015 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma igång

Läs mer

Den säkra mobila arbetsplatsen Jesper Svegby Pointsec Mobile Technologies

Den säkra mobila arbetsplatsen Jesper Svegby Pointsec Mobile Technologies Den säkra mobila arbetsplatsen Jesper Svegby Pointsec Mobile Technologies 2004-11-25 Global marknad Fritt sätt att arbeta Alltid nåbar Hård konkurrens Kostnadseffektivitet och säkerhet Förutsättningarna

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer