S we c o En vi r on me n t AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 repo03.docx LEKEBERGS KOMMUN Uppföljningssystem transporter Uppdragsnummer Sweco Environment AB Örebro Vatten och Miljö Pontus Halldin, Martyna Mikusinska 1 (26) S w e co Grubbensgatan 6 SE Örebro, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm P o n tu s Hal l di n Miljökonsult Örebro Telefon direkt +46 (0) Mobil pontus.halldin@sweco.se YG g:\samhälle\energi\energieffektivisering\stöd för energieffektivisering kommuner och landsting\uppföljning visualisering\transportuppföljning.doc

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 4 2 Inledning Uppdraget Avgränsningar Metod 7 3 Behovsanalys Indikatorer och nyckeltal Krav på uppföljningssystem 10 4 Inventeringsresultat - Beskrivning av uppföljningssystem för personbilar Färddatorer med koppling till bilens system utan visuell direkt återkoppling Detaljerad beskrivning av Driveco och 2MA-6X/4X 12 Driveco 12 2MA-6X/4X Elektronisk körjournal Färddator med visuell uppföljning i bilen Tankkort Kombination - tankkort & körjournal Manuell loggbok Mobilapplikation Utvärdering av undersökta uppföljningssystem 20 5 Inventeringsresultat - Uppföljning av transporter utöver personbilstransporter Antalet Miljöfordon Skolresor Flyg Tåg Uppföljning av bussresor Antalet körda km med egen bil/anställd 23 6 Rutiner och system för uppföljning och datafångst Onlinetjänster för redovisning och uppföljning av transporter Upphandling av uppföljningssystem 25 8 Fortsatta arbete 25 2 (26)

3 Referenser 26 Bilagor 1. Offert 2MA 2. Offert Driveco (26) g:\samhälle\energi\energieffektivisering\stöd för energieffektivisering kommuner och landsting\uppföljning visualisering\transportuppföljning.doc

4 1 Sammanfattning Bakgrunden till denna studie är att uppföljningen av transportarbetet i dagsläget är svår att genomföra p.g.a. bristande underlag. Kommunerna har följaktigen inte kunnat använda den statistik som tas fram för att på ett effektivt sätt driva energieffektiviseringsarbetet framåt. De största bristerna har varit inom uppföljningen av personbilstransporter. De indikatorer beträffande personbilstransporterna som bedömts nödvändiga för att kunna följa hur arbetet fortskrider inom kommunen är: 1. Körda km med privat bil i tjänst 2. Antalet och andelen miljöfordon i verksamheten. 3. Körda km totalt, samtper förvaltning och per anställd. 4. Drivmedelsförbrukningen i fordon totalt och per förvaltning. 5. Drivmedelsförbrukningen i fordon totalt och per förvaltning, liter/km 6. ECO-index totalt och per förvaltning. 7. Drivmedelskostnad totalt och per förvaltning 8. Andel av personal som kör i tjänsten och som gått kurs i sparsam körning (ger informationen om organisationens potential att effektivisera transporterna). Framtagna åtgärdsdrivande indikatorer sammanfaller i stort sett med de mål och åtgärder som kommunerna har satt upp i energieffektiviseringsstrategin. Ett uppföljningssystem bör kunna ge tillförlitliga uppgifter till uppsatta indikatorer. Följande kriterier har satts upp av projektgruppen för uppföljningssytemet: Lätt att använda Registrerar körd sträcka (km) och bränsleförbrukning (l/km) Data kan tas ut i form av diagram som visar resultaten med valda nyckeltal. Kan leverera specifika data om olika förares körsätt Möjlighet att flytta verktygen mellan olika bilar Kostnad får inte överstiga besparing/bil (4000 kr/år) 1 1 Enligt Motormännens beräkningsmodell sparar man drygt 4000 kr/år med en dieselbil som rullar 3000 mil/år med ett dieselpris på 13 kr/l och drar 0,7 liter milen. ( Genom att köra mer energisnålt) 4 (26)

5 Utredningen visar att det finns en uppsjö olika färddatorer som kan användas för uppföljning av transporter. Systemen bygger på att en enhet installeras i bilen (ofta kopplad till bilens dator genom OBD uttag) som registrerar data när bilen körs. Omfattningen av insamlade data kan variera ganska mycket och verktygen är anpassade för att användas i olika typer av fordon. Verktygen rapporterar vanligen via GSM i realtid insamlade data till onlinedatabaser där resultaten analyseras och visualiseras i olika former (ex. som CO 2 utsläpp, bränsleförbrukning och körd sträcka). En sammanställning av hur väl inventerade alternativ uppfyller kommunens kriterier har gjorts och följande kan konstateras: Ett system med en färddator kopplad till OBD-uttaget med namnet Driveco uppfyller alla kriterier. Ett system med en färddator kopplad direkt till bilens databuss för bränslemätning med namnet 2MA 6X uppfyller alla kriterier förutom kravet på flyttbarhet. Ett system med en Elektronisk körjournal med namnet Triptracker installerat i bilen kombinerat med tankkort uppfyller alla kriterier, men ger begränsad möjlighet att analysera sparsamt körsätt. Anledningen till att Driveco och 2 MA-6Xhar studerats närmare är bl.a. att Örebro kommun har identifierat dem som mycket intressanta inom ramen för deras arbete med att hitta ett bra verktyg för uppföljning av kommunens interna transportarbete. Kostnaden för införandet av något av de tre identifierade systemen ligger på mellan 2885 och3074 kr/fordon(räknat på 5 års avskrivning av investering och 50 fordon per år). Skillnaderna i pris mellan de tre applikationer som uppfyller eller nästan uppfyller kommunens alla preferenser är små eller mindre än 200 kr/bil. Beroende på vilka behov man har inom kommunen i övrigt för uppföljning av säkerhet, alkolås, administrering av bilar, kan en applikations fördelar överväga även fast den är något dyrare eller tvärtom. För att kunna rekommendera något av de tre framtagna förslagen behövs en närmare analys av respektive kommuns behov. Priset är också indikativt och den slutliga jämförelsen av priser kan göras först efter en skarp anbudsförfrågan. Det ska även i detta sammanhang tilläggas att det inom ramen för denna utredning inte gjorts en fullständig inventering av alla leverantörer av uppföljningssystem för fordonstransporter som finns på marknaden. De systemlösningar som redovisas i tabellen bedöms kunna utgöra en indikation på var priset ligger för olika typlösningar. Beträffande uppföljning av andra transporter inom kommunen bör detta kunna hanteras ungefär på det sätt som finns idag, via årliga sammanställningar i Excel eller motsvarande. För att få en överblick av data över tid bör registreringen dock kompletteras med någon form av databas med möjlighet att göra utdrag och rapporter. 5 (26)

6 2 Inledning Efter att ha erhållit stöd från energimyndigheten påbörjade Lekebergs och Hallsbergs kommuner under år 2011 arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi. Under arbetets gång har en brist identifierats avseende uppföljning av transportarbetet som sker inom kommunens organisation. Ett fungerande uppföljningssystem för transporter är en betydelsefull del av energieffektiviseringsarbetet då det kan ge en bra bild av i vilken riktning den delen av effektiviseringsarbetet går samt ge information om vart det är viktigast att sätta in åtgärder. Dessutom kan engagemanget och motivationen för att arbeta med dessa frågor öka genom att resultat från uppföljningar kommuniceras till medarbetare. Efter en ansökan beviljades medel från Länsstyrelsen för utförandet av ett projekt för identifiering av ett behovsanpassat och kommunikativt uppföljningssystem gällande kommunens egna transporter. 2.1 Uppdraget Uppdraget har utförts som ett samarbete mellan Hallsbergs och Lekebergs kommun samt med stöd av Sweco Environment. Det har genomförts och rapporterats inom ramen för det regionala projektet Uppföljning och visualisering, med finansiering från Energimyndigheten. Målet med projektet har varit att hitta och lyfta fram ett kommunikativt uppföljningssystem för resor och transporter inom kommunen, anpassat efter kommunens behov och storlek. Uppdragets syfte har varit att: - Skapa förutsättningar för att minska transportarbetet inom organisationen, och på detta sätt minska miljöbelastningen samt kostnaderna. - Underlätta kommunernas arbete att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med mer än 20% till år Enligt beslut från Länsstyrelsen , om beviljande av medel till projektet ska följande moment även ingå i arbetet: Se över datafångst och indikatorer ska ingå i projektet, d.v.s. att man inte bara tittar på tekniska lösningar utan även på vilka uppföljningsmått kommunen behöver och på vilken nivå de bör kunna presenteras för att vara åtgärdsdrivande i organisationen. I arbetet med en marknadsöversikt är det viktigt att ta hänsyn till att både Örebro kommun och Örebro läns landsting nyligen upphandlat uppföljningssystem för sina miljöarbeten. Inlämnade anbud kan vara en intressant grund att titta på i analysen. Dessutom erbjuder Miljöfordon Syd möjlighet att hålla reda på fordon mm via deras Miljöfordons-diagnos, se 6 (26)

7 Det finns aktörer som erbjuder kurser i sparsam körning som även tillhandahåller möjlighet till bränsleuppföljning via digital körjournal. 2.2 Avgränsningar Under arbetets gång har följande avgränsningar genomförts: Kommunerna har haft störst problem med att följa upp personbilstransporterna. Denna studie har därför inriktats mot att lösa denna problematik. Kommunernas övriga transportarbete är lättare att sammanställa och berörs därför endast mer översiktligt i denna rapport. I rapporten har vi även tittat på möjliga uppföljningssystem för att kunna följa kommunens hela transportarbete över tid. Eftersom Länsstyrelsen ser över möjligheterna att centralt upphandla en sådan funktion åt kommunerna, har även detta berörts mer översiktligt. 2.3 Metod Projektet inleddes med en sammanställning av kommunernas önskemål och behov av uppföljningssystem för transporter i en behovsanalys. Därefter gjordes en undersökning/inventering av vilka befintliga uppföljningssystem för transporter som finns. Sedan utvärderades de identifierade systemen/verktygen utifrån kommunens behov och önskemål. Därmed kunde slutsatser dras om vilket system för uppföljning av kommunernas interna transporter är att föredra. Information och data samlades in dels genom intervjuer med representanter från andra kommuner, landsting, myndigheter och leverantörer av verktyg/system för uppföljning av transporter, och dels genom dokumentsökningar via internet. Under projektets gång har 4 möten hållits med projektgruppen inklusive start- och slutredovisningsmöte. I projektgruppen har deltagit: Från Hallsbergs kommun, Thomas Giege, Mattias Johansson och Erik Carlsson Från Lekebergs kommun Bengt Botvalde, Thomas Kullberg, och Ingemar Wennlöf Från Sweco Pontus Halldin och Martyna Mikusinska 7 (26)

8 3 Behovsanalys Bakgrunden till denna studie är att uppföljningen av transportarbetet är otillräcklig p.g.a. bristande underlag. Kommunerna har inte kunnat använda den statistik som tas fram för att på ett effektivt sätt driva energieffektiviseringsarbetet framåt. För att kunna göra adekvata uppföljningar av transporterna inom kommunen krävs bättre verktyg eller system för insamling och uppföljning av data, i denna rapport kallat uppföljningssystem. Vidare ska data som samlas in ge en tillräckligt tydlig nulägesbild i form av nyckeltal och indikatorer, för att kommunen ska kunna vidta åtgärder och göra prioriteringar för att nå uppsatta mål. 3.1 Indikatorer och nyckeltal För kommuner generellt och för de studerade kommunerna specifikt är det målen i energieffektiviseringsstrategin som styr och driver arbetet för en minskad energianvändning. En tätare uppföljning och återkoppling till en organisations medarbetare gentemot uppsatta mål bedöms kunna öka motivationen hos medarbetarna till att sträva i rätt riktning mot uppsatta mål. Att följa målens utveckling har därmed bedömts vara ett effektivt arbetssätt. De mål som satts upp i kommunerna beträffande energieffektivisering inom transporter handlar om: Minskad körda i km med privat bil 2 Minskad drivmedelsanvändning Fler miljöfordon Förnyelsebara bränslen Exempel på aktiviteter som gynnar målen är: Ruttoptimering av kommunens tjänster ex. hemtjänst skolskjutsar och avfallstransporter Insatser för att öka andelen bilar med förnyelsebara drivmedel Insatser för att öka andelen resor med buss och tåg istället för med bil Insatser för att få anställda köra på ett energisnålt sätt, sparsam körning Insatser för att minska antalet resor i tjänsten, ex resfria möten, videokonferenser 8 (26) 2 Anledningen till att körda km med privat bil finns med är att mål är satt för den parametetern. Detta mål sattes därför att tillförlitlig statistik finns tillgänglig.

9 Som nämnts ovan är en förutsättning för att kunna nå målen att kommunen fortlöpande gör uppföljning av hur man ligger till i förhållande till uppsatta mål. Detta kan göras genom att följa några utvalda indikatorer och genom uppföljning av de aktiviteter som planeras att genomföras. En indikator ska enligt definitionen vara en mätbar företeelse som indikerar tillståndet i ett större system. Genom att följa indikatorn får man en uppfattning om i vilken riktning det större systemet utvecklas. Indikatorn visar om systemet rör sig i en riktning som kan medför att målet uppnås. Den statistik som tas fram för att följa en indikator bör vara av sådan karaktär att den under överskådlig framtid kommer att kunna följas upp på liknade vis år efter år och helst även kunna följas med ett tätare intervall än på årsbasis. I projektet har vi landat i följande indikatorer för persontransporter med motivering: 1. Körda km med privat bil i tjänst- Enkelt att följa med ekonomisystemet och statistik finns tillgänglig. Eftersom bilparken generellt är äldre hos kommunens anställda minskar utsläppen om körda km med egen bil ersätts med körda km med kommunens fordon. 2. Antalet och andelen miljöfordon i verksamheten - Kan vara enkelt att följa men kräver att man har ett tillförlitligt uppföljningssystem. Ger en indikation om förnyelsebara bränslen och energianvändningen kan komma att minska. 3. Uppföljning av körda km och liter i kommunens personfordon - Tillförlitlig Statistik kommer att finnas efter investering i uppföljningssystem av personbilstransporter. Utöver uppföljning av körda km och drivmedelsanvändningen ger uppföljningen även stora möjligheter att optimera användandet av fordon och rutter. Vi föreslår att uppföljning sker på förvaltningen eller avdelningsnivå. Vi avråder från att följa personers förbrukning utan att det i sådant fall har förankrats hos de anställda. a. Körda km totalt och per förvaltning och per anställd. b. Drivmedelsförbrukningen i fordon totalt och per förvaltning, liter. c. Drivmedelsförbrukningen i fordon totalt och per förvaltning, liter/km d. ECO-index 3 totalt och per förvaltning. e. Drivmedelskostnad totalt och per förvaltning 4. Andel av personal som kör i tjänsten och som gått kurs i sparsam körning. Ger information om organisationens potential att effektivisera transporterna. Ytterligare indikatorer har inte bedömts vara nödvändiga för att följa hur arbetet med energieffektivisering av transporter drivs. 3 Miljöindex enligt valt uppföljningssystem 9 (26)

10 3.2 Krav på uppföljningssystem Identifierade indikatorer har varit en grund vid framtagandet av preferenser för ett uppföljningssystem. Följande preferenser identifierades av kommunerna som centrala för ett uppföljningssystem för transporter: Lätt att använda Registrerar körd sträcka (km) och bränsleförbrukning (l/km) Data kan tas ut i form av diagram som visar resultaten med valda nyckeltal. Kan leverera specifika data om olika förares körsätt Möjlighet att flytta verktygen mellan olika bilar Kostnad får inte överstiga besparing/bil (drygt 4000 kr/år) 4 Ev. Detaljerad kör- och förbrukningsdata ska kunna mätas och visas för föraren i hytten (stöd för sparsam körning) Transporter med kollektivtrafik mätt i km/invånare Total energiförbrukning transporter (kwh) I idealfallet ska identifierade uppföljningssystem uppfylla alla dessa krav, men i verkligheten visade det sig svårt att inkludera mer avancerade funktioner såsom visuell uppföljning i förarhytten inom den satta kostnadsramen. Ett viktigt krav som inte kan kompromissas är dock användarvänlighet. I vidare diskussioner om vilka preferenser som är viktiga har framkommit att möjligheten att flytta verktyget för datafångst mellan bilar är viktigt samt att installation inte bör medföra att någon åverkan görs på bilarna som i båda kommunernas fall är leasingbilar som återlämnas efter tre år. Möjligheter till uppföljning på förarnivå kan vara känsligt ur integritetssynpunkt, och frågan har därför lyfts inom kommunerna. Det visade sig att anställda inte såg transportuppföljning på förarnivå som något problem. Denna funktion kan därmed användas exempelvis för att identifiera var största behoven för utbildning av personal ligger. De två nedersta punkterna i preferenslistan kräver en annan metod för datainsamling jämfört med övriga punkter, som alla gäller personbilar. Därmed har verktyg och metoder för datainsamling och rutiner för uppföljning av kollektivtrafik analyserats separat från verktyg som uppfyller dessa funktioner för personbilar. 4 Enligt Motormännens beräkningsmodell sparar man drygt 4000 kr/år med en dieselbil som rullar 3000 mil/år med ett dieselpris på 13 kr/l och drar 0,7 liter milen. ( Genom att köra mer energisnålt) 10 (26)

11 4 Inventeringsresultat - Beskrivning av uppföljningssystem för personbilar Flera olika typer av verktyg för datafångst för bilresor finns tillgängliga på marknaden. I denna inventering har fokus lagts på följande alternativ: färddatorer med koppling till bilens system elektronisk körjournal färddator med visuell uppföljning i bilen tankkort manuell loggbok mobilapplikation Nedan presenteras de olika alternativen och kapitlet avslutas med en jämförande sammanställning över undersökta uppföljningssystem. 4.1 Färddatorer med koppling till bilens system utan direkt visuell återkoppling Det finns en uppsjö olika färddatorer som kan användas för uppföljning av transporter. Genom en enhet som installeras i bilen (ofta kopplad till bilens dator genom OBD 5 -uttag) registreras data när bilen körs. Omfattningen av insamlade data kan variera ganska mycket och verktygen är anpassade för att användas i olika typer av fordon. Vanliga parametrar som kan rapporteras är körd sträcka, bränsleförbrukning och hastighet. Mer avancerade färddatorer kan även registrera exempelvis tomgångskörning, och hårda inbromsningar, vilket kan användas vid bedömning av sparsam körning. Verktygen rapporterar vanligen via GSM i realtid de insamlade data till onlinedatabaser där resultaten analyseras och visualiseras i olika former (ex. som CO 2 utsläpp, bränsleförbrukning och körd sträcka). För en utförlig genomgång av vilka funktioner olika verktyg av detta slag kan leverera, se Trafikverkets sammanställning över ett utvalt antal färddatorer som finns på marknaden idag: Klimatsmart val av IT-stöd kan öka lönsamheten - Kartläggning av uppföljningssystem och stöd för förare under färd. Kostnaderna för dessa tjänster kan variera mycket beroende på omfattningen av insamlade data samt formen för visualisering och uppföljning (genom webbsida). Utöver en inköpskostnad, tillkommer vanligen en månatlig kostnad för tillgången till hemsidan där data visualiseras i önskad form. Prisexempel som ett par av leverantörerna uppgett ligger mellan ca kr och kr i engångskostnad samt kr i abonnemangs- 5 On-Board Diagnostics en dataenhet i bilen som kontrollerar några av motorns komponenter och dess prestanda, inklusive bl.a. utsläppskontroller. 11 (26)

12 kostnad för tillgång till databas och analyserade resultat. Dessutom kan en startavgift tillkomma för upplägg av webbtjänsterna. 4.2 Detaljerad beskrivning av Driveco och 2MA-6X/4X En dialog har förts med Örebro kommun som håller på med en förstudie inför en upphandling av ett system för uppföljning av personbilstransporter. Örebro kommun har ungefär samma preferenser som Lekeberg och Hallsberg men har en större andel egna bilar och ett stort antal bilar som nyttjas i bilpool. Örebro kommun har identifierat bl.a. EC- Tools och 2MA som intressanta leverantörer av färddator. Men man tittar även på andra leverantörer, som exempelvis Logica EMO. Örebro kommun har under hösten testat Driveco (EC-Tools) och 2MA-6X (2MA) i sina bilar. Nedan specificeras dessa två färddatorer som kommunerna bedömt vara särskilt intressanta. Driveco EC-Tools AB erbjuder tjänster och produkter som underlättar underhålls-, kontroll- och rapporteringsfunktioner relaterade till användande och ägande av fordon. Utrustning Driveco-apparaten. Driveco-apparaten kan enkelt pluggas in i bilens OBD-anslutning och kan frikopplas lika enkelt. Priset för en enhet ligger på 2400 kr, se tabell 1 nedan. Apparaten fästs på enkelt sätt med kardborrband under instrumentbrädan. Identifikationsknappar gör det möjligt för olika bilförare att identifiera sig som förare i bilen. Denna funktion gör det möjligt att ge förarna personliga användarkonton där de kan se uppgifter över sina körningar och tips för utveckling av körstil. Kostnad 80 kr/st. Identifikationsknappen kan enkelt pluggas in i Driveco-apparaten och kan frikopplas lika enkelt. Introduktionsavgift När man tar i bruk Driveco tas en introduktionsavgift ut om 4500 Euro eller ca kr. Webbtjänster Datatjänsterna är nödvändiga bastjänster som behövs för att kunna överföra information från Driveco-apparaten till olika rapporter och användare. Datatjänsterna innehåller: Grundande och av användarkonton Dataöverföringskostnader för bilar som rör sig inom Sverige Underhåll och uppdatering av systemet Lagring av data Säkerhetskopiering av data Support för användarna 12 (26)

13 Kostnad för datatjänst uppgår till 2280 kr/år och apparat. Till datatjänst behöver ett användarkonto skapas för att kunna göra utdrag och uppföljningar. Kontot kallas i detta fall för Fleetanvändarkonto och är nödvändigt för personer i ledande befattning. Vi har projektgruppen bedömt att antalet Fleetanvändarkonton bör kunna hållas nere till 1-5 stycken, dvs. till en kostnad inom kr/år. I tjänsten ingår Miljörapport, här kan man ta ut rapporter om bilar och bilgrupper. Onlinekarta för se alla bilars position Körjournal för att se en viss bils position vid olika tidpunkter. Följande kan bl.a. kompletteras till tjänsten Eco Driving coach möjliggör jämförelser mellan två olika körstilar mellan två olika verkliga körningar. Kostnad 3240 kr/år Bilförarkonto, personligt konto ger information om ens körningar med hjälp av en idenitifikationsknapp. Kontot ger möjlighet till att få en virtuell Eco Driving coach. Kostnad abonnemang 480 kr/person och år. Figur 1: Driveco-apparaten med pluggin Driveco har även ett erbjudande att prova på systemet på 15 bilar till en kostnad om 5660 kr/månad plus en engångskostnad om 4500 kr. 13 (26)

14 I tabell 1 nedan har kostnader sammanställts och beräknats för de av EC-tools tjänster som bedömts behövas för att uppfylla satta kriterier för uppföljning. Tabell 1 Sammanställning av kostnader för Driveco Styck pris kr/år Total kostnad under 1 år för 50 bilar Kostnad per bil och år* Engångskostnad Inköp driveco och montering Inköp identifikationsknapp Webbtjänst Fleetanvändarkonto** 1800 ( 1440/st vid mer än 5) Ecodrivining coach Bilförarkonto 600 (480 vid fler än 10) Totalt *Avskrivningen på investeringar i Driveco-apparat etc. är satt till 5 år med en ränta på 5 % vilket ger en annuitet på 0,231. ** Räknat på ett fleetanvändarkonto. För mer detaljer om Driveco se Bilaga 1. 2MA-6X/4X 2MA Technology AB erbjuder två typer av färddatorer som uppfyller uppsatta krav. 2MA- 6X och 2 MA-4X är övervakningsenheter för realtidsövervakning för uppföljning av fordon och förare, fordons diagnostik, bränsleförbrukning, schemalagt underhåll mm. 2MA-4X har även ISA integrerat och en skärm som visar hastighetsbegränsningar, fortkörningsindex och ett ECO-index. Skärmen ger en viss återkoppling om sparsam körning. 2MA:s färddatorer kopplas inte via ODB-uttaget utan direkt till databussen för bilens bränslemätning. Installationen tar ca 1 timme och efter installation är enheten svår att flytta, se figur 3 för enhetens utseende. Priset för 2MA-4X är 3995 kr och 2MA-6X 3795 kr. Eftersom 2MAfärdatorer är helt integrerade med 2MA-Webtjänster genereras passivt uppgifter och ger i realtid, exakt och pålitlig information om fordonets position, fordonets status och förarbeteende. Licenskostnaden för analys uppgår till 1200 kr/år/fordon. Därtill tillkommer en abonnemangskostnad för sändare och SIM-kort om 720 kr/år, fordon. Rapporter skapas baserat på användardefinierade parametrar och GPS-koordinater som enkelt nås av utsedda fordonsansvariga via en webbapplikation. 14 (26)

15 Till 2MA-6X går idag även att koppla ett alkolås, Systemet kan även kompletteras med ISA genom att komplettera enheten med ett par högtalare för 315 kr. (ISA Intelligent stöd för anpassning av hastighet). Figur 2: Enheten 2MA6X som monteras i bilen. Vidare finns bl.a. möjlighet till tillval för att administrera bilbokning utan nycklar med en SMS-tjänst. Installationskostnad är 475 kr/bil. Det tillkommer en abonnemangskostnad om 2400 kr/bil och 3000 kr/år totalt, samt 5 kr per upplåsning. Tillval för digital körjournal finns till en kostnad om 600 kr/år, fordon. Örebro kommun har provat 2MA-6X både för uppföljning av körda km, nyckelfri bilbokning och ISA under en tid och är nöjda med utfallet. Örebro kommun har varit tveksamma till den något mer komplicerade installationen till bilens bränslemätning för uppföljning av drivmedelförbrukning som 2MA medför. Kommunen har istället endast använt den schablonberäkning av drivmedelsförbrukning som är ett alternativ till den direkta bränslemätningen. I övrigt är kommunen nöjda med funktionerna och tillvalet av ISA-funktionen och bilbokningssystemet. I tabell 2 nedan har kostnader sammanställts och beräknats för de 2MA-tjänster som bedömts behövas för att uppfylla satta kriterier för uppföljning. I figur 3 ges exempel på hur en uppföljningstabell över fortkörning kan se ut i 2MA:s webbtjänst för redovisning av data. 15 (26)

16 Figur 3: Exempel på hur en uppföljningstabell över fortkörning kan se ut i 2MA:s webbtjänst för redovisning av data. Tabell 2 Sammanställning kostnader 2MA Styck pris kr/år Total kostnad fördelat på fem år och 50 bilar Kostnad per bil och år* Inköp 2MA-6X och montering Nyckelfri kit kablage Licenskostnad analys (26) Abbonemangskostnad Licenskostnad bilbokning 2 400/bil för SMS tjänst totalt - - Totalt *Avskrivningen på investeringar etc. är satt till 5 år med en ränta på 5 % vilket ger en annuitet på 0,2 2MA-6X kan även användas till tyngre fordon och arbetsfordon. 2MA är villig att diskutera uthyrning av utrustning för test eller för kommuner som under period vill göra uppföljningar i samband med genomförande av utbildningar i sparsam körning. Goda referenser finns. För nmer detaljer om 2MA-s erbjudanden se Bilaga Elektronisk körjournal Elektroniska körjournaler är en enklare typ av uppföljningsverktyg. Med hjälp av GPS ger de exakta data för körda sträckor och hastighet, men är inte kopplade till bilens dator. För beräkningen av önskade nyckeltal såsom CO 2 utsläpp/km används schablonbaserade

17 beräkningar. Med denna typ av verktyg finns möjligheter för personlig uppföljning, men inte för mätning av sparsam körning. Flertalet färddatorer som omnämns i Trafikverkets rapport har funktionen elektronisk körjournal som ett alternativ, och vissa kan leverera en nerskalad version med endast denna funktion (till exempel TelliQs Triptracker). Ett prisexempel som erhållits från TelliQ angående Triptracker är 1990 kr för en enhet, ca 800 kr för montering, samt en månadsavgift för dataöverföring och webbkonto som ligger på 160 kr. Kostnaden blir, med en avskrivningstid på 5 år och en kalkylränta på 5 %, 2670 kr/år. Redovisningen av insamlade data är webbbaserad och man får inlogg till en hemsida som sparar all reseinformation. På hemsidan finns schabloner där man kan skriva in bensinkostnaden varje månad, samt ungefärlig bränsleförbrukning för varje bil. Utifrån denna beräknas kostnader och koldioxidutsläpp. Resultaten kan visas i form av diagram och data kan även exporteras. 4.4 Färddator med visuell uppföljning i bilen Flertalet verktyg som beskrivs under rubriken kan leverera visuell återkoppling av sparsam körning i realtid. För en sådan uppföljning installeras en skärm i bilen och föraren får feedback om sitt körsätt kontinuerligt. Exempel på sådana verktyg är Drivec Manager (VDII Innovation AB), Toolbox (AddMobile AB) och TX-MAX (Transics). Utvärderingen visade att denna typ av verktyg ligger utanför kommunernas budgetramar och en kostnadsindikation för installation på ca kr har erhållits från en leverantör. Till detta kommer abonnemang etc. För mer information om dessa verktyg, samt om alternativa verktyg av detta slag se Trafikverkets rapport - Klimatsmart val av IT-stöd kan öka lönsamheten (Trafikverket, 2012) Figur 4: Exempel på hur en dataskärm för visuell uppföljning i bilen kan se ut. Denna modell heter TREQ -M4 och används bland annat i samband med uppföljningssystemet Drivec Manager (källa: 17 (26)

18 4.5 Tankkort Flera drivmedelsbolag ger möjligheten att införa en enklare dataregistrering i samband med tankning av fordon. Vid tankningen kan man exempelvis ställa krav på att körda km knappas in innan man kan börja tanka. Detta förutsätter att man har ett tankkort för varje bil. Registrerade data är tillgängliga antingen online eller genom fakturor, och kan sedan användas för att beräkna den exakta förbrukningen mellan tankningstillfällena. Metoden kräver manuell överföring till eget system för uppföljning. Vidare krävs inga investeringar eller åtgärder utöver avtal om tankkort med drivmedelsbolaget. Denna metod ger ingen direkt uppföljning av sparsam körning. Om kommunen vill ha ett eget system för bearbetning och visualisering av data uppskattas en engångskostnad om ca kr för att exempelvis ta fram ett enkelt system med redovisning i Excell där förbrukning per bil redovisas i tabeller och diagram. Sweco har översiktligt funderat på en lösning inom ramen för detta uppdrag och kommit fram till följande: Ett system baserat på de utdrag som levereras i samband med bränslefakturering kan, i sin mest grundläggande form, byggas med följande komponenter; En databas innehållande information och kopplingar mellan avdelningar, tankkort, fordon. Ett användargränssnitt som skriver ifylld data till denna databas Ett användargränssnitt för att hämta nyckeltal beräknade utifrån databasen Systemet fungerar på det sättet att en administratör skriver in periodens data i användargränssnittet som sparar dessa data till databasen. När någon sedan vill ha en rapport går de till detta användargränssnitt och anger vilken period och avdelning som är av intresse och en rapport med nyckeltal genereras utifrån motsvarande data i databasen. Fördelen med detta system är att all data sparas strukturerat som rådata vilket håller många vidare möjligheter öppna. Till exempel går det sedan att bygga på funktioner som automatisk inläsning från underlaget eller fler typer av rapporter. Insamlad rådata går naturligtvis även att exportera för att använda i andra applikationer. En grov beräkning av vad grundfunktionerna skulle kunna kosta hamnar på runt kr. 4.6 Kombination - tankkort & körjournal Tidigare erfarenheter visar att problem kan uppstå med inknappningen av mätarställningen vid tankning. Om fel mätarställning knappas in försvinner möjligheten till uppföljning. För att få en exakt uppföljning av körd sträcka utan att lägga ansvaret på den som tankar, skulle data från drivmedelsbolaget med fördel kunna kombineras med en elektronisk körjournal. Därmed skulle exakta data för förbrukning per körd km kunna beräknas till en lägre kostnad än vid användandet av färddator. 18 (26)

19 För att få en komplett lösning, föreslog Lekebergs kommun att metoderna elektronisk körjournal och tankkort skulle kunna kombineras för att få fram önskade data. Körjournalen skulle kunna samla in data om reslängd medan förbrukningsdata skulle kunna levereras via tankkortssystemet. Förutsättningen är att man kan föra in exakta förbrukningsdata i webbkontot så att beräkningar och nyckeltal kan grundas på verkliga data istället för schabloner. Alternativt skulle insamlade data från båda systemen kunna föras in i en enklare databas som kommunen utvecklar (samma princip som i tankkortsexemplet ovan). Kostnaden för att göra båda databasapplikationerna har bedömts till ca kr. 4.7 Manuell loggbok Ett annat alternativ för registrering av transportdata som inte kräver någon större investering eller underhållskostnad är att ha loggböcker i bilarna där förare skriver in värden för körda km och förbrukning efter användning, eller vid varje tankning. Ett sådant system skulle troligen kräva införande av rutiner för att alla som kör bil i tjänst har ett ansvar att göra denna rapportering. Alternativet skulle även kräva ett antal arbetstimmar per år för vidare överföring från loggböcker till sammanställning. Liksom för tankkortsalternativet, ger denna metod ger ingen direkt uppföljning av sparsam körning. Loggbok har använts tidigare och det har inte fungerat bra i de två kommunerna. 4.8 Mobilapplikation Under senare år har en uppsjö av användningsområden utvecklats genom applikationer för mobiltelefoner. För närvarande finns applikationer som genom GPS kan registrera positionering och transportsträckor. Beräkning av bränsleförbrukning är endast möjlig genom schabloner, då telefonen inte kan kopplas in i bilens datasystem. Eftersom data kan registreras endast när applikationen startas, krävs att föraren sätter på och stänger av applikationen vid resans start och stopp. Marknaden för mobilappar växer hela tiden och nya applikationer anpassade för mätning av transportrelaterade data, såsom sparsam körning, utvecklas kontinuerligt. Ett exempel på en mobilapplikation särskilt utvecklad för planering och uppföljning av transporter levereras av Omniflit. Applikationen "spelar in" alla typer av resor med hjälp av GPSen i smartphones. Informationen samlas in i realtid och kan antingen automatiseras (kan begränsas till arbetstid men känner inte av automatiskt vad man använder för transportmedel) eller föras manuellt (start och stop funktion samt manuell input). Information som kan registreras med detta verktyg är bland annat resans: Längd Tid (duration) Hastighet CO2-utsläpp (schablon) 19 (26)

20 Transportmetod (knappas in) Prisindikation har erhållits på kr för aktiveringskostnad samt kr/år för abonnemang. 4.9 Utvärdering av undersökta uppföljningssystem I tabellen nedan följer en sammanställning av de alternativa metoderna för registrering och uppföljning av transporter som beskrivits i detta kapitel. Sammanställningen utgår ifrån kommunens identifierade preferenser för uppföljningssystem. Tabell 3 Sammanställning av identifierade lösningar och bedömning av hur de uppfyller satta kriterier. Teknik Enkelt att använda Enkelt att ta ut rapporter Rapporterar förbrukning och km Flyttbar enhet Ungefärlig kostnad*/år /bil Kommentar Färddator - Driveco JA JA JA JA 3074 kr Intressant finns många funktioner lätt att flytta mellan fordon Färddator - 2MA-6X JA JA JA NEJ 2981 kr Intressant finns många funktioner, dock innebär montering av bränslemätare att färddator är svår att flytta. Tankkort + Elektronisk körjournal JA JA, relativt JA JA 2855 kr Uppfyller kriterier men begränsad möjlighet att analysera sparsamt körsätt. Elektronisk körjournal - Triptracker JA JA JA, men schabloner för drivmedel JA 2670 kr Kan vara intressant, ger dock ingen faktisk uppföljning av drivmedelsförbrukning 20 (26)