Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin"

Transkript

1 Nr 1 årgång OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Antiseptiska medel Ny i styrelsen Probiotika Farmakologi

2 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin ISSN: Plusgiro: Bankgiro: Org.nummer: Upplaga 600 ex Adress: c/o Agne Nihlson Järnvägsgatan Karlstad Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM) Från vänster: Sten Hellström, kassör. Helen Harnesk Nygren, sekreterare. Bengt Hasséus, ledamot. Karin Garming Legert, vice ordf. Inger von Bültzingslöwen, ordf Magnus Almgren, övrig ledamot. (ej med på bilden) Fredrik Gränse, ledamot. Medlemsavgi kr per år lusgiro Bankgiro tgivningsplan manus utgivning nr1 v6 v10 nr2 v19 v23 nr3 v36 v40 nr4 v45 v49 Material ll dningen skickas ll redaktören i ord-format. Använd Times 12p enkelt radavstånd. 1 A4-sida motsvarar då lite drygt en sida i dningen. Redak onen förbehåller sig rä en a redigera och eventuellt korta insända texter. Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi 1024x1280 bildpunkter. All redak onell text lagras elektroniskt för a möjliggöra publicering på internet. Förfa are som inte accepterar de a måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte material med sådant förbehåll Redaktörer Agne Nihlson er re era Anders Levén Layout Sten Hellström alen na Pla inic valen inic.com Johan Lundström Ekonomi, fakturering Bo Pe ersson o-pe Vetenskaplig rådgivare Tony Axell Ansvarig utgivare Karin Garming Legert Prenumera on 250 kr/år Omslagbild: Vart åkte de, var kom de ifrån? Foto: Agne Nihlson Tryck 2

3 OROFACIAL MEDICIN Innehåll nr1 årgång LEDARE Ordförande i SOM, Inger von Bültzingslöwen har ordet. Sid 5 PROBIOTIKA OCH ORALA SJUKDOMAR Med tack till danska Tandlaegebladet kan vi publicera en intressant översikt om probiotika av Svante Tvetman och Mette Keller Sid 7 RIKSTÄMMAN 2012 Vi fortsätter presentationen av rapporter och oralmedicinska fall från föreningens två symposier Sid 15 NY STYRELSEMEDLEM Vid årsmötet valdes Magnus Almgren in som ny medlem i SOM s styrelse. Sid 21 NFH I VARBERG Farmakologi, antibiotika och antiseptiska medel refereras av Lena- Tronje Hansson, Anette Hultgren och Fredrik Gränse Sid 23 ORAL HÄLSA OCH PRE- MALIGNA TILLSTÅND Anna Hartwig var och lyssnade på ett av många intressanta symposier vid Riksstämman Sid28 MUNHÄLSA FÖR KRO- NISKT MULTISJUKA Denna aktiva grupp har på nytt träffats över en helg för att fortsätta arbetet med informationsmaterial och vårdprogram Sid 31 KALENDARIUM /3 SOM-dag, Stockholm 23-25/5 VårSOM, Söderköpingsbrunn 27-29/6 ISOO/MASCC, Berlin 28-31/8 FDI, Istanbul 6-8/11 NFH, Lilleström, Norge 14-16/11 Riksstämma, Stockholm /5 VårSOM, Uppsala 2-4/10 IADH, Berlin 13-15/11 Riksstämma, Stockholm 3

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Bästa SOMare! Orofacial Medicin är ett brett ämnesområde och föreningen behöver arbeta aktivt på många fronter. Trots att ämnesområdet är brett är det också sammanhållet. Det ska vi värna om och det är en särskild utmaning att utveckla alla delar. Om någon känner att det finns mer vi kan göra på något område är jag mycket tacksam om Du hör av dig till mig eller till någon annan i styrelsen. Mailadresser hittar Du på hemsidan, nu. Det går också att maila direkt till föreningen via kontaktsidan på hemsidan. Kurser, kommittéer och kongresser i stort antal SOM:s samarbete med Tandläkarförbundets diplomkursgrupp resulterade, som jag nämnt för er tidigare, i en diplomkurs i Oral patologi och oralmedicinska tillstånd i början på året. Kursen var en utvidgning av en redan tidigare planerad diplomkurs i Oral patologi. Jag ser det som en betydelsefull utveckling att föreningen nu har ett formellt samarbete av det här slaget på ett viktigt område. Av de rapporter jag fått har framgått att kursen blev mycket lyckad! Ambitionen är också att minst vartannat år arrangera en SOM-dag i ett för föreningens medlemmar intressant och aktuellt ämne, enligt tidigare modell. Det ska vara möjligt för de flesta att ta sig till och från kursen samma dag. En bra ort är därför Stockholm. Många medlemmar har anmält sig till årets SOM-dag med professor Stina Syrjanen om humana papillomvirus den 15 mars. Vi har även informerat medlemmarna i Svensk Käkkirurgisk förening och Svenska Parodontologföreningen om kursdagen. Kontakta gärna någon i styrelsen om Du får en idé om ämne för en kommande SOM-dag. Föreningens kommitté för Munhälsa för kroniskt multisjuka har varit mycket aktiv. Vårdprogrammet för stroke är nästan klart och ska publiceras. Läs mer i tidningen om kommitténs senaste arbete. Och i juni kommer årets gemensamma kongress för Multinational Association of Supportive Care in Cancer (MASCC) och International Society of Oral Oncology (ISOO) att hållas i Berlin den juni. Närmare information finns på www. mascc.org. Nordisk förening för Funktionshinder och oral Hälsa (NFH) har sitt nordiska möte i Lilleström i Norge den 6-8 november Och vår svenska Riksstämma hålls i år i Stockholm, den november. Det kommer att bli en del förändringar jämfört med tidigare år. Man kommer att satsa på färre program och kortare föreläsningspass samt tre stora huvudsymposier. Man kommer att lägga ökat fokus på föreningarnas forskningsrapporter. Fredrik Gränse är vår Riksstämmegeneral och kommer att hålla i samordningen av våra aktiviteter. Vi hoppas kunna ordna ett föreläsningspass ihop med en annan förening. Dessutom vill vi gärna behålla fallpresentationerna. Vi vill också utöka antalet forskningsrapporter, det var glädjande många som kom och lyssnade förra året. Om Du håller på med en studie, just har avslutat något forskningsprojekt eller arbetar med något systematiskt utvecklingsprojekt, tveka inte att ta kontakt med Fredrik 5

5 eller Maria Westin som är ordförande för forskningsrapporterna. Ny patientlag på gång Patientmaktsutredningen överlämnade sitt delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) till regeringen den 31 januari i år. Patientlagen ska stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet och innehålla bestämmelser om information, behandlingsalternativ, samtycke, tillgänglighet, val av utförare etc. Den nya lagstiftningen föreslås börja gälla den 1 januari Länken till betänkandet Patientlagen är, för den som är intresserad,http://www.regeringen.se/ content/1/c6/20/82/27/df7bb573.pdf. Vad gäller för tandvården? I utredningens sammanfattning anger man att Patientlagen tills vidare inte ska omfatta tandvård. Man menar i betänkandet att såväl finansiering som organisering och styrning av tandvården skiljer sig avsevärt från vad som gäller inom hälso- och sjukvården. Många viktiga principer slås emellertid fast om patientens möjligheter till påverkan. Många av dessa principer torde också vara viktiga inom tandvård. Man kan därför ställa sig frågande till beslutet att inte inkludera tandvården i Patientlagen när det gäller vuxna beslutsförmögna personer. Undantag är barn och beslutsoförmögna personer. Våren innebär vårsom möte! Våren är snart här, det märks på ljuset och på en och annan fågel och faktiskt litet takdropp i helgen. Det ändrar sig snabbt mellan slalomåkning i Branäs, snöpulsande vid helgseminariet på Vänersnäs och nu smältande snödrivor och snart påsk! Tiden rusar på och det är hög tid att anmäla sig till vårsom mötet, om Du inte redan gjort det. Många har anmält sig tidigt i år för att vara säkra på att komma med. Det är när vi ses och diskuterar som vi tillsammans kan utveckla ämnesområdet och föreningens verksamhet. Det vetenskapliga programmet är spännande och med ett sammanhållet tema, Infektioner, Även i år har vi också gästföreläsare från USA, denna gång under ett par timmar på fredag förmiddag. Vårmöteskommittén har även utlovat ett trivsamt kvällsprogram. Dessutom öppnar vi för möjlighet att spela golf efter mötet, något som varit ett önskemål. Tid är bokad på golfbanan i Söderköping på lördagen kl De som önskar stanna på detta skall anmäla sig till vårmöteskommitténs ordförande Bo Pettersson via mail senast den 1 april. Styrelsen ser fram mot att se många av er i ett vårvackert Söderköping! Väl mött! Varm hälsning! Inger v Bültzingslöwen Ordförande SOM När det gäller barns ställning föreslår man att nya bestämmelserna ska föras in i tandvårdslagen (1985:125). Det gäller bl.a. att barnets bästa ska beaktas, att samverkan ska ske med barnets vårdnadshavare, att barnets inställning till en aktuell åtgärd ska klarläggas och att man ska ta hänsyn till barnets ålder och mognad vid beslut om personliga angelägenheter. Bestämmelserna ska ses över för beslutsoförmögna personer, som inte bara tillfälligt saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning (S 2012:06). Detta ska ske i en särskild utredning, 6

6 Probiotika och orala sjukdomar Mette Kirstine Keller, tandläkare, ph.d.-studerande, Afdeling for Cariologi og Endodonti, Odontologisk Institut, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Københavns Universitet Svante Twetman, professor, odont.dr., Afdeling for Cariologi og Endodonti, Odontologisk Institut, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Københavns Universitet Översatt orginalartikel från Tandlægebladet Nr4 Abstrakt Probiotika och orala sjukdomar Den ökade användningen av probiotiska bakterier inom det gastrointestinala området har medfört ett ökat intresse för probiotikans effekt på den orala miljön och de möjliga användningsområden i samband med såväl prevention som behandling. Syftet med denna artikel är att kortfattat sammanfatta aktuell forskning om probiotika och dess potential att påverka orala sjukdomstillstånd. Intag av probiotiska bakterier kan påverka biofilmen i munhålan både lokalt och systemiskt. Lokalt kan plackens sammansättning ändras och systemiskt kan immunförsvaret påverkas. Generellt ses lovande resultat inom kariologi och parodontologi, men fler kliniska studier krävs innan riktiga kliniska rekommendationer för användning kan ges. Karies och parodontit hör till de vanligaste biofilmassocierade sjukdomarna i världen. Enligt den ekologiska plackhypotesen orsakas båda tillstånden av att balansen och mångfalden i biofilmen förskjuts som följd av en ändring i mikromiljön. Frekvent intag av fermenterbara kolhydrater medför låga ph-värden och en stresspåverkan, som ökar tillväxten av en syratolerant supragingival munhåleflora (acidura fenotyper) som predisponerar för karies (1). Tillsammans med parodontit medverkar sammansättningen av det ökade flödet av gingivalvätska till produktion av proteaser, vilket bidrar till utvecklingen av en proteolytisk subgingival Svante Twetman biofilm (proteolytiska fenotyper), som direkt och indirekt skadar tändernas stödjevävnad (2). I båda fallen är det alltså biofilmens överordnade funktion snarare än specifika patogener som spelar huvudrollen. Detta 7

7 innebär nya strategier för både prevention och behandling. Istället för att försöka bekämpa specifika genotyper med hjälp av antiseptika medel och antibiotika bör den ekologiska obalansen motverkas genom positiv miljöpåverkan, t ex fluorexponering, basbildande substanser, antibakteriella peptider och proteashämmare. En annan strategi kan vara att tillföra goda icke-sjukdomsframkallande bakterier för att bevara mångfalden och balansen i biofilmen (3). Syftet med den här artikeln är att kortfattat sammanfatta aktuell klinisk forskning om probiotika och dess potential att påverka orala sjukdomstillstånd. För en mer allmän genomgång av probiotika och dess effekt på det allmänna hälsotillståndet hänvisas läsaren till aktuella översiktsartiklar på området (4, 5). Probiotika Begreppet probiotika kommer från grekiskans pro bios (för livet) och definieras enligt WHO som 8 levande mikroorganismer, eller delar av dem, som, då de intas i tillräcklig mängd, har en gynnsam effekt på individens hälsa och välbefinnande (6). De vanligaste probiotiska bakterierna tillhör grupperna laktobaciller och bifidobakterier, som är naturligt förekommande i tarmfloran, men också vissa varianter av streptokocker och Candida-arter kan klassificeras som probiotiska. Probiotika kan administreras på många olika sätt (sugtabletter, tugggummi, kapslar, munsköljvätskor), men det vanligaste är att tillsätta levande bakteriekulturer till mejeriprodukter såsom yoghurt, ost och glass. Utifrån en terapeutisk synvinkel är det viktigt att probiotika konsumeras regelbundet (minst fyra dagar per vecka), då bakterierna inte koloniserar munhålan eller tarmen permanent (7). Den dagliga dosen anges vanligtvis som 1,5 2 dl dricka (t ex yoghurt) med omkring levande bakterier per ml. Intag av probiotika kategoriseras som säkert (GRAS = generally regarded as safe), och inga hälsorisker har identifierats vid överdosering. Ett tydligt bevis på detta är det faktum att laktobaciller har använts för konservering av mat så länge som människors matvanor varit kända. Verkningsmekanismer De exakta verkningsmekanismerna är inte kända i detalj, men principen bygger på att icke- sjukdomsframkallande bakterier (probiotika) tar upp en plats i biofilmen, som annars skulle vara koloniserad av sjukdomsframkallande bakterier. Intag av probiotiska bakterier kan påverka biofilmen i munhålan både lokalt och systemiskt, lokalt vid intag och systemiskt (indirekt), när maten har nått ner till tarmkanalen. Lokalt kan de probiotiska bakterierna verka antagonistiskt och konkurrera om bindingsställen och näringsämnen med den övriga orala floran. Dessutom kan probiotiska bakterier ibland producera bakteriociner (t ex väteperoxid och reuterin), som direkt hämmar tillväxten av patogena bakterier. Systemiskt, i magtarmkanalen, Tabell 1. Exempel på probiotiska bakterier som används i kliniska studier och laboratorieförsök inom odontologin Organism Administrering Potentiell effekt hämmar MS, reduktion av kron och rotkaries mindre plack och gingivit, antiinflammatorisk hämmar MS, reduktion av karies hos djur hämmar tillväxt av kariesassocierade bakterier motverkar gingivit/parodontit reduktion av MS i saliv motverkar dålig andedräkt motverkar dålig andedräkt, reduktion av plack

8 Mette Keller stimulerar probiotika immunförsvaret genom att modulera inflammationsprocessen via T-celler och cytokiner. Som tidigare nämnt kan probiotika verka genom att påverka immunförsvaret utan att kolonisera en biofilm permanent. Intresset för att utnyttja probiotika som komplement till inflammationsoch infektionsbehandling ökar på grund av den föreliggande ökningen av resistenta bakterier, som har uppstått som följd av överanvändning av antibiotika i olika former. Effekt på orala sjukdomar Forskning inom området probiotika och orala sjukdomar befinner sig i detta skede i sin linda och har nått längst inom området för de stora folksjukdomarna karies och parodontit (Tabell 1). De flesta publikationer är laboratoriestudier, där adhesion, coaggregation, hämning och syraproduktion har undersökts med olika probiotiska stammar och orala patogener (8-11). Studierna visar tydligt att olika probiotiska stammar kan överleva och växa i saliv och fästa i den orala biofilmen. De kan också hämma tillväxten av kliniska isolat av Streptococcus mutans och motverka ph-fall och därmed en sur miljö (12, 13). Det är dessutom visat att vissa probiotiska laktobaciller uppvisar låg ämnesomsättning, när de exponeras för kariogena sockerarter som sukros (8). Tillförsel av probiotika efter lokal behandling med antiseptiska medel förhindrar sannolikt återväxt av patogener, och förekomsten av en normal munhåleflora bestående av Streptococcus sanguinis, Streptococcus oralis, Streptococcus mitis och Streptococcus gordonii kan effektivt förhindra reetablering av mutansstreptokocker i flera månader. Probiotika och karies En stort antal kliniska studier har visat att ett regelmässigt intag av probiotiska bakterier leder till en minskad mängd mutansstreptokocker i saliv i alla fall på kort sikt (14). Det har inte kunnat påvisas någon allmän ökning av antalet laktobaciller, vilket är intressant, då det tidigare har hävdats att en tillförsel av homo- och heterofermenterande laktobaciller kan öka syraproduktionen i biofilmen, och därmed också kariesrisken. Att administreringsmetoden har betydelse illustreras av en studie av Calgar et al. (15). Forskarna studerade effekten av lactobacillus reuteri, då denna blev administrerad dels i form av sugtablett för att säkra maximal kontakt med munhålan, dels genom ett bestruket sugrör för att minimera kontakten med tänder och munslemhinna (lokal påverkan). Båda metoderna ledde till en signifikant minskning av mängden mutansstreptokocker i saliv, men hämningen var mer markerad vid administrering med sugtabletter och därmed med både lokal och systemisk exponering. Det har också visats att de probiotiska bakterierna inte behöver vara levande för att fungera aktivt. I en djurstudie har man nyligen funnit en minskning av kariesförekomsten hos mus, som fick ett värmebehandlat extrakt av Lactobacillus paracasei (16). Det finns endast få kliniska studier som har studerat effekten av probiotika med kariesutveckling som effektmått. En aktuell studie har visat att naturligt förekommande laktobaciller som Lactobacillus acidophilus och L. reuteri kan kopplas samman med låg kariesfrekvens hos småbarn, medan mutansstreptokocker som S. mutans och Streptococcus sobrinus har ett starkt samband med hög kariesaktivitet (17). Tanaka et al. (18) har nyligen visat att treåriga barn som ofta äter yoghurt ( 4 gånger i veckan) har signifikant mindre karies än de barn som äter yoghurt mer sällan (< 1 gång i veckan). 9

9 I en finsk interventionsstudie delades mjölk med Lactobacillus rhamnosus LGG ut till förskolebarn under en period på sju månader, vilket visade sig ha en positiv effekt i form av minskad kariesrisk (19). I testgruppen fick 6% av barnen nya kariesangrepp, jämfört med 15% av de barn som fick vanlig mjölk. Därutöver sågs färre luftvägsinfektioner och minskad sjukfrånvaro bland barnen i testgruppen, vars antibiotikaanvändning även minskade (20). I en liknande studie från norra Sverige fick förskolebarn med hög kariesrisk mjölk med tillsatt kombination av L. rhamnosus LB21 och 2,5 ppm fluor under 21 månader (21). Kariesreduktionen var 75% jämfört med kontrollgruppen, som fick vanlig mjölk. Även här registrerade man allmänna hälsovinster i form av färre fall av öroninflammation och minskad antibiotikaanvändning. På grund av begränsad tillgång till försökspersoner var det inte möjligt att skilja mellan effekten av fluor och effekten av probiotika. Det bör i detta sammanhang poängteras att mjölkprodukter i sig själva har antikariogena egenskaper, i och med att de innehåller ämnen (kalcium, fosfat och kasein) som medverkar till remineralisering. Intag av probiotika tillsammans med mjölk kan dessutom inaktivera rotkaries hos äldre. I en dubbelblind studie konsumerade personer med aktiv rotkaries (mjuk, läderaktig dentin) probiotiska laktobaciller under 15 månader, och man jämförde med fluor och placebo (22). Generellt blev alla lesioner hårdare med tiden, men effekten var signifikant större i fluor- och probiotikagrupperna jämfört med gruppen som fick placebo (Fig. 1). Probiotika och gingivit/ marginal parodontit Studier med L. reuteri har visat en hämning av förekomsten av Agregatibacter actinomycetecomitans och Porphyromonas gingivalis både i laboratorier, på råttor och människor (23, 24). Det har dessutom rapporterats en positiv effekt på plackmängden, gingivit och blödning vid sondering, vilket ger anledning till lätt optimism när det gäller probiotiska bakteriers förmåga att minska utvecklingen av parodontal sjukdom (25, 26). Det Fig. 1. Remineralisering av aktiv rotkaries hos äldre efter 15 månaders intag av mjölk med 5 ppm fluor och/eller probiotiska laktobaciller (L. rhamnosus LB21) tillsatt. Y-axeln anger det procentuella antalet karieslesioner som blev inaktiverade. Preliminära data från Petersson et al

10 här antagandet bekräftas delvis av en observationsstudie från Japan (27). Där kunde forskarna konstatera att, bland vuxna personer som dagligen intog > 55 g av en kost innehållande fermenterbara laktobaciller, hade 11% tandfickor på > 4 mm, medan 89% av personerna i en kontrollgrupp hade motsvarande tandfickor på > 4 mm. Flera studier har visat att intag av probiotiska bakterier kan motverka gingivit och reducera fickdjupet (28-30). Holländska forskare har studerat rekoloniseringen av sjukdomsframkallande bakterier i gingivalvätskan efter parodontalkirurgi och skrapning hos hundar. Det visade sig att om rotytan blev lokalbehandlad med L. reuteri i samband med operationen, kunde rekoloniseringen av vissa bakterier, som associeras med parodontit, försenas eller även förhindras (14). Samma typ av probiotiska bakterier har använts i en dansk studie, där en grupp unga vuxna med gingivit ombads tugga probiotiskt tugggummi två gånger per dag i två veckor (31). Blödningstendensen och mängden av gingivalvätska minskade jämfört med placebogruppen, även nivåerna av de proinflammatoriska cytokinerna TNF- och IL-8 blev lägre. Två veckor efter att deltagarna slutade med att tugga probiotiskt tuggummi, var dock den signifikanta skillnaden borta. Studien hade för få deltagare och en kort uppföljningsperiod, men visade för första gången att probiotiska bakterier kan påverka immunförsvaret i munhålan. Probiotika och övriga orala tillstånd Dålig andedräkt (halitos) drabbar många människor och orsakas bl a av vissa bakterier (Fusobacterium nucleatum, P. gingivalis, Prevotella intermedia och Treponema denticola) i munhålan, svalget och speciellt på tungryggen och tonsillerna. Dessa bakterier producerar flyktiga svavelhaltiga ämnen vid nedbrytning av proteiner och bortstötta celler från munslemhinnan. Placebokontrollerade studier har visat att en daglig tillförsel av bacteriocin- producerande probiotiska bakterier av typen Weisella cibria och Streptococcus salivarius kan reducera mängden av illaluktande svavelföreningar hos vuxna försökspersoner (30, 32, 33). I en aktuell studie från Köpenhamns Universitet har det dessutom visats att utandningsluften kan påverkas positivt vid användning av sugtabletter med L. reuteri jämfört med placebo (34). Det handlade om unga vuxna med en subjektiv upplevelse av dålig andedräkt, och effekten bedömdes objektivt av en organoleptisk panel. Ett annat potentiellt användningsområde för probiotika är behandling av svampinfektioner i munhålan. En studie på äldre muntorra patienter visade en signifikant lägre prevalens av orala Candida-arter efter ett dagligt intag av ost (50 g), med tillsatt probiotiska bakterier (L. rhamnosus GG) under 16 veckor (35). Detta kan ha klinisk betydelse, då många äldre människor lider av candidos, men det krävs fler studier, innan det är möjligt att dra några kliniska slutsatser. En studie från en intensivavdelning är också intressant utifrån en odontologisk synvinkel. En vanlig och allvarlig komplikation hos intuberade patienter är lunginfektioner på grund av sjukdomsframkallande bakterier från munhåla och svalg. Risken för komplikationer kan minskas genom att rengöra slemhinnor och tänder flera gånger per dag, normalt används klorhexidin. Klarin et al. (36) utförde en jämförande studie mellan den etablerade metoden, och en alternativ metod, där Lactobacillus plantarum användes för att hämma tillväxten av den sjukdomsframkallande mikrofloran i munhålan. Man hittade färre nya bakterietyper hos de patienter som behandlades med L. plantarum, men undersökningen var inte tillräckligt stor för att kunna avgöra om lokalbehandlingen med probiotika ledde till färre fall av lunginfektioner. Studien illustrerar dock att munfloran kan påverkas i lika hög grad som med klorhexidin, vilket räknas som golden standard i sammanhanget. Konklusion Behandlingen av biofilmsmedierade sjukdomar bör riktas mot biofilmens fenotyper i högre grad än dess genotyper, för att stödja en stabil och komplex bakterieflora. Intresset för probiotika inom odontologi har under de sista åren vuxit i och med att man har påvisat gynnsam effekt i olika delar av magtarmkanalen. Forskningsresultat fram tills nu tyder på att ett regelmässigt intag eller lokal behandling med 12

11 probiotiska bakterier kan minska förekomsten av kariogena mikroorganismer samt motverka rekolonisering av parodontala patogener. Det finns dock fortfarande många frågeställningar som måste besvaras innan man med säkerhet vet om probiotika främjar den orala hälsan, och kan rekommendera dess användning. Det är också viktigt att understryka att probiotika enbart är ett komplement till annan behandling och inte kan ersätta etablerade förebyggande metoder såsom fluor och mekanisk rengöring. Abstract Probiotics and oral diseases The increased use of probiotic bacteria to improve gastrointestinal health has led to further interest in the effect on the oral environment and the possible applications for both prevention and treatment. The aim of this article is to summarize the current knowledge regarding probiotics and the potential to influence oral health. The probiotic bacteria can affect the oral biofilm locally and systemically. Locally, the composition of the dental biofilm can be altered and, systemically, changes in the immune system can be induced. Generally, promising results within the fields of cariology and periodontology has been recorded, but more clinical studies are needed before any guidelines for the use of probiotics can be given. Referenser 1) Marsh PD. Microbiology of dental plaque biofilms and their role in oral health and caries. Dent Clin North Am 2010; 54: ) Schaudinn C, Gorur A, Keller D et al. Periodontitis: an archetypical biofilm disease. J Am Dent Assoc 2009; 140: ) He X, Lux R, Kuramitsu HK et al. Achieving probiotic effects via modulating oral microbial ecology. Adv Dent Res 2009; 21: ) de Vrese M, Schrezenmeir J. Probiotics, prebiotics, and synbiotics. Adv Biochem Eng/ Biotechnol 2008; 111: ) Goldin BR, Gorbach SL. Clinical indications for probiotics: an overview. Clin Infect Dis 2008; 46 (Suppl 2): S ) WHO, management/en/probiotic_guideli nes.pdf 7) Haukioja A. Probiotics and oral health. Eur J Dent 2010; 4: ) Hedberg M, Hasslöf P, Sjöström I et al. Sugar fermentation in probiotic bacteria an in vitro study. Oral Microbiol Immunol 2008; 23: ) Twetman L, Larsen U, Fiehn NE et al. Coaggregation between probio- tic bacteria and caries- associated strains: An in vitro study. Acta Odontol Scand 2009; 67: ) Hasslöf P, Hedberg M, Twetman S et al. Growth inhibition of oral mutans streptococci and candida by commercial probiotic lactobacilli an in vitro study. BMC Oral Health 2010; 10: ) Haukioja A, Yli-Knuuttila H, Loimaranta V et al. Oral adhesion and survival of probiotic and other lactobacilli and bifidobacteria in vitro. Oral Microbiol Immunol 2006; 21: ) Keller MK, Hasslöf FP, Stecksén- Blicks C et al. Co-aggregation and growth inhibition of probiotic lactobacilli and clinical isolates of mutans streptococci: An in vitro study. Acta Odontol Scand 2011; 69: in press. 13) Lodi CS, Manarelli MM, Sassaki KT et al. Evaluation of fermented milk containing probiotic on dental enamel and biofilm: in situ study. Arch Oral Biol 2010; 55: ) Teughels W, van Essche M, Sliepen I et al. Probiotics and oral healthcare. Periodontol ; 48: ) Caglar E, Cildir SK, Ergeneli S et al. Salivary mutans streptococci and lactobacilli levels after ingestion of the probiotic bacterium Lactobacillus reuteri ATCC by straws or tablets. Acta Odontol Scand 2006; 64: ) Tanzer JM, Thompson A, Lang C et al. Caries inhibition by and safety of Lactobacillus paracasei DSMZ J Dent Res 2010; 89: ) Kanasi E, Johansson I, Lu SC et al. Microbial risk markers for childhood caries in pediatricians offices. J Dent Res 2010; 89: ) Tanaka K, Miyake Y, Sasaki S. Intake of dairy products and the prevalence of dental caries in young children. J Dent 2010; 38: ) Näse L, Hatakka K, Savilahti E et al. Effect of long-term consumption of a probiotic bacterium, Lactobacillus rhamnosus GG, in milk on dental caries and caries risk in children. Caries Res 2001; 35: ) Hatakka K, Ahola AJ, Yli-Knuuttila H et al. Probiotics reduce the prevalence of oral candida in the elderly a randomized controlled trial. J Dent Res 2007; 86: ) Stecksén-Blicks C, Sjöström I, Twetman S. Effect of long-term consumption of milk supplemented with probiotic lactobacilli and fluoride on dental caries and general health in preschool children: a cluster- randomized study. Caries Res 2009; 43: ) Petersson LG, Magnusson K, Hakestam U et al. Reversal of primary root caries lesions after daily intake of milk supplemented with fluoride and probiotic lactobacilli in older adults. 2011; submitted. 23) Zhu Y, Xiao L, Shen D et al. Competition between yogurt probiotics and periodontal pathogens in vi- tro. Acta Odontol Scand 2010; 68: ) Mayanagi G, Kimura M, Nakaya S et al. Probiotic effects of orally administered Lactobacillus salivarius WB21-containing tablets on periodontopathic bacteria: a double-blinded, placebo- controlled, randomized clinical trial. J Clin Periodontol 2009; 36: ) Harini PM, Anegundi RT. Efficacy of a probiotic and chlorhexidine mouth rinses: a short-term clinical study. J Indian Soc Pedod Prev Dent 2010; 28: ) Vivekananda MR, Vandana KL, Bhat KG. Effect of the probiotic Lactobacilli reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial. J Oral Microbiol 2010; 2: ) Shimazaki Y, Shirota T, Uchida K et al. Intake of dairy products and periodontal disease: the Hisayama Study. J Periodontol 2008; 79: ) Krasse P, Carlsson B, Dahl C et al. Decreased gum bleeding and reduced gingivitis by the probiotic Lactobacillus reuteri. Swed Dent J 2006; 30: ) Shimauchi H, Mayanagi G, Nakaya S et al. Improvement of periodontal condition by probiotics with Lactobacillus salivarius WB21: a randomized, double- blind, placebo-controlled study. J Clin Periodontol 2008; 35: ) Iwamoto T, Suzuki N, Tanabe K et al. Effects of probiotic Lactobacil- lus salivarius WB21 on halitosis and oral health: an open-label pilot trial. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2010; 110: ) Twetman S, Derawi B, Keller M et al. Shortterm effect of chewing gums containing probiotic Lactobacillus reuteri on the levels of inflammatory mediators in gingival crevicular fluid. Acta Odontol Scand 2009; 67: ) Burton JP, Chilcott CN, Moore CJ et al. A preliminary study of theeffect of probioticstreptococcus salivarius K12 on oral malodour parameters. J Appl Microbiol 2006; 100: ) Kang MS, Kim BG, Chung J et al. Inhibitory effect of Weissella cibaria isolates on the production of volatile sulphur compounds. J Clin Periodontol 2006; 33: ) Keller MK, Bardow A, Jensdottir T et al. Effect of chewing gums containing Lactobacillus reuteri on oral malodour. 2011; submitted. 35) Hatakka K, Savilahti E, Pönkä A et al. Effect of long term consumption of probiotic milk on infections in children attending day care centres: double blind, randomised trial. BMJ 2001; 322: ) Klarin B, Molin G, Jeppsson B et al. Use of the probiotic Lactobacillus plantarum 299 to reduce pathogenic bacteria in the oropharynx of intubated patients: a randomised controlled open pilot study. Crit Care 2008; 12: R

12 Riksstämman 2012 I förra numret av Orofacial Medicin presenterades några av de rapporter och patientfall som rapporterades vid föreningens olika aktiviteter vid riksstämman i Älvsjö. Här följer ytterligare referat där Carl-Otto Brahm och Bo Pettersson refererar sina respektive rapporter samt ett intressant patientfall från Lars Grundström Fastsittande eller avtagbar protetik på strålbehandlade. I januari 2013 sjösätts ett regionalt livskvalitetsprojekt i Sydöstra sjukvårdsregionen (Landstingen i Jönköpings län, Kalmar län och i Östergötlands län). Forskningsprojektet heter Patienter som strålbehandlats mot huvud-halscancer: fastsittande tandprotesers inverkan på välbefinnande och munhälsorelaterad livskvalitet. Projektet utgår från Käkkirurgiska kliniken, Odontologiska Institutionen i Jönköping och medarbetare är Kliniken för Oral protetik Jönköping; Sjukhustandvården på Käkkliniken i Linköping; Sjukhustandvården i Kalmar, Oskarshamn och Västervik; samt en Folktandvårdsklinik i Jönköpingsområdet (allmäntandvård). Huvud-halscancer definieras som maligna tumörer i övre luftvägarna. Den vanligaste tumörtypen i huvud-halsområdet är skivepitelcancer. Incidensen i Sverige är drygt 1200 fall per år, internationellt sett ca fall. Sjukdomen drabbar framförallt människor över 60 års ålder och män drabbas tre gånger oftare än kvinnor. Den onkologiska behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och cellgifter. Behandlingen ges i olika regimer, separat eller i kombination med varandra. Den långsiktiga överlevnaden efter behandling i Sverige är ca 60 %. Många patienter som undersöks inför strålbehandling har någon eller flera infekterade tänder, som i regel tas bort för att undvika komplikationer som osteoradionekros. Borttagna tänder kan behöva ersättas oralprotetiskt. Enligt Bedömningsenheten i Sydöstra sjukvårdsregionen ersätts tandförluster med avtagbar protetik som tandvård som led i en sjukvårdsbehandling (S7 och S14), om tandförlusterna objektivt försämrar estetik och/ eller tuggförmåga. Större defekter i käkarna som uppstår efter hårdvävnadsresektioner ersätts enligt en annan grupp (S2). Vill patienten ha fastsittande proteser får han själv betala för den behandlingen. Problem med avtagbar protetik kan uppstå i samband med muntorrhet, som är en känd biverkning av strålbehandling. Smärta, svårigheter att tala, tugga och svälja kan uppstå vilket påverkar patientens förmåga att nutriera sig. Det kan också medföra psykosociala konsekvenser, det vill säga att patienten känner sig generad, 15

13 osäker eller spänd vid kontakt med andra människor. I vårt projekt kommer en grupp patienter, boende i Landstinget i Jönköpings län, få borttagna tänder ersatta med fastsittande tandproteser som tandvård som led i en sjukdomsbehandling (S7 och S14), vilka ingår i interventionsgruppen. Patienter i landstingen i Kalmar och Östergötlands län utgör matchade kontroller. Frågan är om det gör någon skillnad i välbefinnande, munhälsorelaterad livskvalitet och nutrition om patienten får fastsittande eller avtagbara tandproteser. Finns det faktorer som påverkar detta? Syftet med projektet är att utvärdera effekten av behandling med fastsittande tandproteser på välbefinnande, munhälsorelaterad livskvalitet och nutrition hos patienter som genomgått strålbehandling, med eller utan kemoterapi och/eller kirurgi, mot huvud-halscancer. Inklusionskriterier är (1) Patienter med skivepitelcarcinom som planeras för strålbehandling, med eller utan kemoterapi och/eller kirurgi; (2) Förmodad god onkologisk prognos vid baseline; (3) Patienter som efter tandextraktion(er) objektivt får försämrad tuggfunktion och/ eller estetik. Designen är följande: Interventionsstudie (case-control) Deskriptiv kvalitativ studie baserad på innehållsanalys Metodologisk studie för att undersöka instrumentens validitet och reliabilitet. Kombinationen av olika metoder, så kallad triangulering, motiveras med att resurserna avseende budget, urval och tidsram är begränsade. På så sätt kan resultaten stärkas trots att powern är förväntat låg. Datainsamlingen kommer att ske med hjälp av psykometriska instrument och semistrukturerade intervjuer med öppna svar. De senare utförs endast på patienterna i interventionsgruppen. De psykometriska instrumenten är SF-36, EQ-5D, OHIP-14, GOHAI, JFLS, OAS. Nutrition bedöms med hjälp av en global fråga som mäter dysfagi, samt viktregistreringar. Datainsamling påbörjas i januari 2013 och beräknas ta två år. Projektets betydelse är att vi får ökad kunskap om patientgruppen och vilka effekter olika typer av bettrehabilitering innebär. Carl-Otto Brahm Oralmedicinskt fall Lars Grundström, övertandläkare vid Sjukhustandvård/ Oral medicin Falu lasarett presenterade ett intressant fall som läkte efter det att patienten ätit probiotika. Det här fallet beskriver en 82- årig man som remitterats till vår avdelning från en folktandvårdsklinik för utredning av gingivala slemhinneförändringar. Patienten har haft en stroke för 2 månader sedan och har också behandlats för högt blodtryck. Han har nu återhämtats sig bra och de blodförtunnande mediciner och även bodtrycksmedicinerna har han slutat med och är nu helt medicinfri. Han har heller inga kända allergier. Tittar vi intraoralt ser vi att patienten är nästan fullt betandad i ÖK, men i UK har han ett frontalt restbett. Hans munhygien är inte optimal. På gingivan i ÖK fronten och även regio 24, 25 kan man se inflammatoriska förändringar med ett knottrigt utseende med röda och vita prickar. Patienten är relativt symtomfri men områdena kan vara något lättblödande. Han vet inte hur länge han har haft dessa förändringar, men tror att det rör sig om ett år. Biopsi tas och PAD-svaret blir Pyostomatitis vegetans. Denna diagnos sammankopplas med mag-tarminflammation, så jag kontaktar patienten och meddelar honom PAD-svaret och frågar också om han har några problem med magen. Det framkommer då att han haft problem med lös avföring under ca 1,5 år efter behandling med stark antibiotika p.g.a. lunginflammation. Jag remitterar honom till mag- tarmmottagningen för utredning och där kontrolleras calprotektin värden i faeces som 16

14 Bild 1 Bild 2 är något förhöjda, men föranleder inte till någon behandling. Calprotektin är ett calciumbindande protein som finns i cytoplasman hos neutrofila granulocyter. Förhöjda värden av detta ämne i faeces indikerar ett ökat påslag på immunförsvaret i tarmen. Vid kraftigt förhöjda Bild 3 värden kan inflammatoriska sjukdomar som ulcerös colit eller Crohns sjukdom misstänkas. Patienten ville nu bli kvitt sina magbesvär och fick råd av några vänner att prova Probiotika i form av Proviva juice. Patienten kom på återbesök till mig efter 2 månader och då hade magbesvären försvunnit och även de slemhinneförändringar som funnits tidigare. Lars Grundström Cytokiner och tillväxtfaktorer vid oral mukosit hos cancerpatienter Bakgrund Cytokiner är proteiner eller glykoproteiner som är involverade i inflammatoriska och immunologiska svar. Tillväxtfaktorer är proteiner som stimulerar celltillväxt, proliferation och celldifferentiering. Begreppet mukosit står för inflammatorisk förändring i slemhinna, såväl intestinal, vaginal som oral. I detta sammanhang avses mukosit orsakat av cancerbehandling. De kliniska tecknen är välkända, med erytem, ulcerationer och i värsta fall även blödning. Det är välkänt att mukosit är en ofta förekommande komplikation i samband med cancerbehandling med kemoterapi (CT) och/eller strålbehandling (RT) och särskilt vanligt hos patienter som genomgår konditionering (högdos CT och/eller RT) inför benmärgstransplantation (BMT). Incidensen för mukosit i samband med cancerbehandling är enligt olika studier 5-15 %. I samband med konditionering inför stamcellstransplantation med högdos CT drabbas nästan alla patienter. Följderna för patienterna kan ofta beskrivas som invalidiserande under en flera veckor lång period, dock med stor individuell variation. Symtomen utgörs bl.a. av smärta, blödning, trötthet och svårigheter att nutriera sig oralt. Risk för infektioner föreligger. Den allvarligaste följden är om 17

15 cancerbehandlingen måste avbrytas på grund av att symtomen blir alltför svåra. Det finns flera olika system för att gradera oral mukosit men en ofta använd skala är framtagen via WHO. Grad 0 Inga förändringar eller erytem utan symtom Grad 1 Erytem, med symtom Grad 2 Ulcerationer, men kan inta fast föda Grad 3 Enbart flytande (inklu derar puré etc) Grad 4 Parenteral nutrition Mucosit karaktäriseras av skador på epitelet. Hög mitogen aktivitet i basalcellslagret i slemhinnan leder till ökad känslighet för CT och RT. Sammantaget är det en komplicerad process. Mycket forskning har genomförts för att finna medel och metoder som syftar till att behandla eller förebygga mukosit. Genom Multinational Association for Supportive Care in Cancer(MASCC) har tidigare gjorts systematiska litteraturgenomgångar som är publicerade 2004(1) och 2007(2). Det beslöts att en ny sådan litteraturgenomgång skulle göras 2011, och som har resulterat i en ny rapport 2012 (3). Området är stort och flera grupper har arbetat med systematisk utvärdering av olika typer av substanser. Den här redovisade genomgången avser cytokiner och tillväxtfaktorer. Syftet med studien var att identifiera, utvärdera och om möjligt ge behandlings-rekommendationer för behandling av CT och/eller RT inducerad mukosit med cytokiner och tillväxtfaktorer. Inför den nu aktuella genomgången identifierades 11 olika typer av cytokiner och tillväxtfaktorer som togs med i litteraturgenomgången. -Fibroblast-tillväxtfaktorer (FGF) är mitogen för epiteloch endotelceller och fibroblaster R 5 & #, # ( 5 B 7 g C 8 5! # -.- rerat i Sverige som Kepivance R 5 * #, # ( 5 B 7 h C R 5 &, # ( 5 B 7 h f C 5 -Kolonistimulerande faktorer är specifika hematopoetiska tillväxtfaktorer som påverkar stamceller till att utvecklas till olika typer av blodceller. R B, ( / & ) 3. 5 % ) & ) (- # - timulerande faktor). Stimulerar utveckling av granulocyter (neutrofila, eosinofila, basofila). R B, ( / & ) 3. 7 makrofag kolonistimulerande faktor), stimulerar bildning av granulocyt/makrofag celler och förbättrar funktion av perifera neutrofila leukocyter. -Epidermal tillväxtfaktor (EGF) reglerar epitelcellsproliferation, tillväxt och migration och påverkar gynnsamt sårläkning i slemhinna och vävnadsregenerering. -Transformerande tillväxtfaktor (TGF- ) som fungerar som en antiproliferativ faktor bl.a. i epitel- och endotelceller. Hämmar mitos i G1-fas. -Mjölkhärledd tillväxtfaktor innehåller TGF- och FGF. -Interleukin-11 (IL-11) är en regulator i flera delar av blodbildningsprocessen. -ATL-104 (Alizyme Therapeutics Ltd) är en växtlektinmitogen. -Trefoil factor (TFF) är peptider som förekommer i vävnad som innehåller mucusproducerande celler och har betydelse för slemhinneskydd och reparation. Metod Via OVID/MEDLINE gjordes en sökning av litteratur publicerad före 31 december 2010 med ett stort antal sökord (Exempel: growth substances, cytokines, immunologic factors, colonystimulating factors, amino acids, fibroblast growth factors, transforming growth factors, epidermal growth factor). På det sättet fick man fram 1718 artiklar. En sållning gjordes i flera steg mot de inklusionskriterier som satts upp, och efter denna process återstod 64 originalartiklar och tre systematiska reviewstudier. Dessa fördelades på 15 granskare som parats ihop och som fick 6-8 artiklar var. Varje artikel bedömdes sålunda av två granskare. Brister i de granskade studierna i form av utformning, urval, metod etc registrerades enligt Hadorns kriterier (4) i ett särskilt protokoll. För varje artikel bestämdes en evidensgrad enligt Somerfields kriterier(5) (se Fig 1). Baserat på evidensgrad, var en av de följande tre vägledande bestämningar möjliga: 1.Rekommendation evidensgrad I och II 2. Förslag baserat på evidensgrad III, IV, V, konsensus om evidensgrad ska föreligga 3. Ingen riktlinje möjlig låg evidensgrad eller ej konsensus 18

16 Kriterier enligt Somerfeld et al (5) I. Bevis som erhållits från meta-analys av flera, väl utformade, kontrollerade studier, randomiserade studier (RTC) med låga falskt positiva och falskt negativa fel (high power) II. Bevis som erhållits från minst en väl utformad experimentell studie, randomiserade studier med höga falskt positiva och / eller falskt negativa fel (low power) III.Bevis som erhållits från väldesignade, kvasi-experimentella studier, som icke randomiserad, kontrollerad singel-grupp, föreoch efter, kohort, tid eller matchade fall-kontroll-studier. IV. Bevis som erhållits från väldesignade, icke-experimentella studier, som jämförande och sambandsbeskrivande och fallstudier. V. Bevis som erhållits från fallrapporter och kliniska exempel. Resultat En rekommendation har gjorts för användning av rekombinant humant KGF-1 (palifermin) i en dos av 60 μg/kg per dag under 3 dagar före konditioneringsbehandling och under 3 dagar efter transplantation för att förhindra oral mukosit hos patienter som får hög-dos CT och helkroppsbestrålning följt av autolog stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter (6). Evidensgrad II Ett förslag lämnades att inte använda GM-CSF munvatten för att förhindra oral mukosit för patienter som behandlas med autolog eller allogen stamcellstransplantation (7, 8). Evidensgrad II Ingen riktlinje var möjlig att ge för någon annan cytokin eller tillväxtfaktor på grund av brister i studiedesign, otillräcklig evidens och /eller motstridiga resultat. Man konstaterar avslutningsvis att ytterligare kunskap behövs om -behandling med cytokiner och tillväxtfaktorer -mukositens patologi -betydelsen av palifermin i samband med behandling av huvudhals cancer -behandling av barn och ungdomar -effekter på tumörtillväxt Referenser 1. Rubinstein EB, Peterson DE, Schubert M, Keefe D, Mcguire D, Epstein J, Elting LS, Cookslev C, Sonis SR. Clinical practice guidelines for the prevention and treatment of cancer therapy-induced oral and gastrointestinal mucositis. Cancer 2004;100(9 Suppl): Keefe DM, Schubert MM, Elting LS, Sonis ST, Epstein JB, Raber-Durlacher JE, Migliorati CA, McGuire DB, Hutchins RD, Peterson DE. Mucositis Study Section of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer and the International Society for Oral Oncology. Updated clinical practice guidelines for the prevention and treatment of mucositis. Cancer 2007;109(5): Fig 1 3. Raber-Durlacher J, von Bültzingslöwen I, Logan R, Bowen J, Al-Azri AR, Everaus H, Gerber E, Gomez JG, Pettersson B, Soga Y, Spijkervet F, Tissing W, Epstein J, Elad S, Lalla R. Systematic review of cytokines and growth factors for the management of oral mucositis in cancer patients. Support Care Cancer 2012 Sep 18. [Epub ahead of print] 4. Hadorn DC, Baker D, Hodges JS, Hicks N Rating the quality of evidence for clinical practice guidelines. J Clin Epidemiol 1996;49 (7): Somerfield M, Padberg J, Pfister D, Bennet C, Recht A, Smith T, Weeks J, Winn R, Durant J. ASCO clinical practice guidelines: process, progress, pitfalls, and prospects, Classic Papers and Current Comments 2000;4(4): Spielberger R, Stiff P, Bensinger W, Gentile T, Weisdorf D, Kewalramani T, Shea T, Yanovich S, Hansen K, Noga S, McCarty J, LeMaistre CF, Sung EC, Blazar BR, Elhardt D, Chen MG, Emmanouilides C. Palifermin for oral mucositis after intensive therapy for hematologic cancers. N Engl J Med 2004;351(25): Dazzi C, Cariello A, Giovanis P, Monti M, Vertogen B, Leoni M, Tienghi A, Turci D, Rosti G, Nanni O, Rondoni C, Marangolo M. Prophylaxis with GM-CSF mouthwashes does not reduce frequency and duration of severe oral mucositis in patients with solid tumors undergoing high-dose chemotherapy with autologous peripheral blood stem cell transplantation rescue: a double blind, randomized, placebo-controlled study. Ann Oncol 2003;14(4): van der Lelie H, Thomas BL, van Oers RH, Ek-Post M, Sjamsoedin SA, van Dijk- OvertoomML, Timmer JG, von dem Borne AE. Effect of locally applied GM-CSF on oral mucositis after stem cell transplantation: a prospective placebo-controlled double-blind study. Ann Hematol 2001;80(3): Bo Pettersson 19

17 Ny ledamot i styrelsen I samband med årsmötet 2012 valdes en ny ledamot in i styrelsen. Han heter Magnus Almgren och bor i Sandviken. Då Magnus är ny för många i föreningen så ringde Övertandläkare Marie-Louise Ahldén i Gävle upp honom för en liten presentationsintervju. När är du född? Oktober 1949 Var och när tog du tandläkarexamen? Göteborg 1976 När blev du intresserad av oralmedicin? Gick en randutbildning i oral patologi för Guy Heyden redan 1978, eftersom jag var intresserad av patologin redan under studietiden. Med vad arbetar du idag? Har aldrig arbetet som sjukhustandläkare, men när jag började arbeta som allmäntandläkare i Kungsgården (utanför Sandviken) tog jag oralstatus med slemhinnefoto på samtliga patienter på kliniken. Idag arbetar jag som privattandläkare deltid i Gävle, datautbildare i ekonomisystem, personlig coach i karriärutveckling inom stora svenska företag personal från Argentina via europeiska länder till Sverige samt reseledare på vinresor till Nya Zealand och Washington State. Vad gillar du mest in ditt yrkesliv? Av allt detta, så brinner jag för allting. Har nu en perfekt blandning av det roliga i livet. Varför gick du med i SOM s styrelse? Jag blev tillfrågad. Jag är intresserad av oralmedicin och jag har stor erfarenhet av styrelsearbete. Jag har varit utbildningsansvarig i Svenska Sportdykarförbundets styrelse, styrelseledamot i St. Lukas huvudstyrelse och haft uppdrag i de lokala styrelserna samt varit ordförande i Gävle Tandläkarförening. Jag är studiekamrat med Mats Jontell och träffade honom igen på vårt 30 års jubileum, då jag blev medveten om de seminarier, som han hade startat på webben samt att han utbildar kandidaterna med sina föreläsningar på DVD, så att kandidaterna kan studera i egen takt. Mitt intresse för oralmedicin vaknade till liv igen. Under min tandläkarutbildning besökte jag Århus, där kandi- 21

18 daterna utbildades i anatomi via diabilder. Detta ville jag då införa i Göteborg, men det blev inte så. Dessutom har jag aldrig träffat en yrkeskategori där alla är så ödmjuka och ofta blottar sin egen strupe genom att våga visa att de inte är säkra på sitt svar, är undersökande, inte påstående, delar med sig av sin kunskap och erfarenhet. Attitydkulturen är sådan att man som allmäntandläkare känner sig välkommen. Om SOMnet kan jag tala länge och om oralmedicinare kan jag tala länge. Med tanke på din ålder-tänker du på pension? Har inga planer på pension. Jag vill fortsätta med den roliga mixen, som jag har idag. Jag tänker sitta kvar i styrelsen, men är osäker på om jag vill avancera i styrelseposterna. Vill gärna lära mig mer först. Däremot bidrar jag gärna till utveckling av i synnerhet SOMnet, som jag tycker är en otroligt viktig del av framtiden. Genom SOMnet kan även allmäntandläkarna få specialistkunskaper som annars enbart specialisterna har. Webbseminarierna är en lysande idé, som jag brinner högt för och gärna är med och utvecklar. Jag ska till exempel vara ordförande i juni. Familj? Har hustru, som är tandläkare och också studiekamrat med Mats J. Har en son och en dotter. Fritid? Tränar aikido budosport. Lagar själv gärna god mat och dricker passande vin till. Har sommarställe på Öland. Litterär smak? Herman Hesse är min favoritförfattare. Läser dessutom den facklitteratur, som jag känner att jag behöver och som intresserar mig. Läser dock inga papper utan läser allting på nätet. Webben är mitt arbetsredskap. 22

19 NFH i Varberg I år hade NFH sitt vintermöte i Varberg. Årets tema var Läkemedel i tandvården terapi eller belastning?. Mötet var välbesökt med ett 80-tal deltagare. Första dagen ägnades åt farmakologi medan den andra dagen handlade om antiseptiska medel och fluor. Innan kvällens middag så bjöds på drink i Varbergs kallbadhus där det bjöds på underhållande historiskt föredrag om Varberg och kallbadhuset av en lokal guide. Några tappra hade innan badat bastu och doppat sig i isvaken Svenska NFH s ordförande, Ann- Christin Grevér hälsade alla välkomna till Varberg Apotekare Mats Erkki från läkemedelsenheten; Hallands sjukhus, Halmstad inledde med att beskriva farmakologiska verkningsmekanismer genom att tala om farmakodynamiken( Vad läkemedlet gör med kroppen) och farmakokintetiken (Vad kroppen gör med läkemedlet). Läkemedlets beredningsform påverkar var läkemedlet absorberas i kroppen. Faktorer som styr läkemedelsdistributionen beror på förmåga att passera vävnadsmembran, proteinbindningsgrad, blodflöde till organ etc. Läkemedel elimineras via lever, blod, hud, lungor, njurar, galla. Njurfunktionen avtar naturligt med åldern. Fenoximetylpenicillin elimineras till stor del via njurarna. Brett terapeutiskt fönster gör att dosjustering i regel ej behövs. Riskgrupper vid läkemedelsbehandling är: R 5 Äldre R 5 Personer med allvarlig njursvikt eller leversvikt R 5 Personer som är mycket beroende av sin läkemedelsterapi, ex läkemedel mot epilepsi, diabetes, transplantat. Riskläkemedel för riskgrupperna är läkemedel med smalt terapeutiskt fönster. Ett läkemedels terapeutiska fönster är det dosintervall inom vilket läkemedlet botar sjukdomstillståndet samtidigt som det är säkert för patienten. Med andra ord är det Mats Erkki inom det intervall där dosen är tillräckligt stark för att ge effekt, men tillräckligt svag för att inte orsaka biverkningar. Riskläkemedel är framförallt läkemedel som påverkar vitala funktioner, ex andning eller läkemedel som stark inverkan på andra läkemedels omsättning i kroppen. Interaktioner Genom att dosjustera eller ändra tiden för tiden för dosintag kan 23

20 interaktion minimeras. Blodförtunnande medel kan interagera med varandra. I de flesta fall förstärks effekten av Waran och därmed ökad risk för blödning. Tex interagerar Waran med Magnecyl, Alvedon, Seroxat. NSAID motverkar effekten av antihypertensiva och bör undvikas till patienter med hjärtsvikt. NSAID kan också interagera med litium. Risk för toxiska effekter av litium föreligger. Farmakologiska interaktioner har beskrivits mellan grapefruktjuice och en rad olika läkemedel. Bra information fås via fass.se, läkemedelsboken eller www. janusinfo. se. Janus info har en bra interaktionstjänst- sfinx interaktionstjänst Mats Erkki visade tabell på svenska tandläkares receptförskrivning under Receptförskrivningen dominerades starkt av natriumfluorid och femoximetylpenicillin. Antibiotika Johan Blomgren, övertandläkare, specialistkliniken för sjukhustandvård, Göteborg- Kungälv, har arbetat inom STRAMA och därmed varit med att utarbeta nya riktlinjer för antibiotika användning inom tandvården. Avgörande betydelse för att minska risken för lokala och hematogent spridda dentala infektioner är ett gott munhålestatus. Johan berättade om hur antibiotikas resistensutveckling dramatiskt har utvecklats bara de senaste åren. De nya riktlinjerna är viktiga för att minska uppkomst och selektion av resistenta stammar genom att söka eliminera överandvändning och felandvändning av antibiotika. Vad göra åt antibiotikaresistensproblemet?: R 5 Minskad antibiotikaförbrukning R 5 Korrekt preparat, tillräcklig dosering och ej för länge Johan Blomgren R 5 Minskad spridning- god vårdhygien Avgörande betydelse för att minska risken för lokala och hematogent spridda dentala infektioner är ett gott munhålestatus. Tandvården kan minska antibiotikaanvändningen genom att arbeta för en god munhälsa, om möjligt skjuta upp tandbehandlingar tills patienten klarar dem utan antibiotika profylax samt vid akuta infektioner skapa dränage, till exempel med incision, extraktion eller rensning. Nya riktlinjer Antibiotikaprofylax rekommenderas vid extraktion, omfattande depuration och vid dentoalveolär kirurgi till patienter med gravt nedsatt infektionsförsvar, och där behandlingen inte kan skjutas upp. Riskpatienter där antibiotika profylax rekommenderas: R 5 Lågt antal neutrofila granulocyter, < 1.0x109 R 5 Defekt granulocytfunktion R 5 Pågående tung immunosuppression R 5 Personer med hägdosstrålat käkben inför benskadande 24

Probiotika och oral hälsa

Probiotika och oral hälsa Probiotika och oral hälsa SVANTE TWETMAN Inledning Infektioner i munhålan tillhör de vanligaste patologiska tillstånden hos människan. Precis som i tarmen är munhålan steril vid födseln, och olika faktorer

Läs mer

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER Nr 3 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin ORAL MEDICIN I AMSTERDAM VÅRSOM 2013 TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

20 ÅRS SVENSK FORSKNING PROBIOTIKA FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET

20 ÅRS SVENSK FORSKNING PROBIOTIKA FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET 20 ÅRS SVENSK FORSKNING PROBIOTIKA FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET Det är lika stor skillnad på olika probiotika som mellan en ko och en get det är därför det är så viktigt att välja rätt i probiotikadjungeln.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Produktkatalog munvård

Produktkatalog munvård Produktkatalog munvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Produktkatalog munvård DÅLIG ANDEDRÄKT / HALITOSIS SB12 3 SB12 boost/drops 4 SB12 tandkräm 4 Tazink 4 KARIES / MUNTORRHET Dentan 5 Fluorette 5 NaF 6 Stisal 6

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen Kliniska studier Pilotstudie, 1992 2 kvinnor med bakteriell vaginos var inkluderade i studien. Diagnosen ställdes med hjälp av mikroskopisk undersökning och gradering av vaginalutstryk enligt Nugents poängbedömning.

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

XYLITOL naturligt, sött och nyttigt?

XYLITOL naturligt, sött och nyttigt? XYLITOL naturligt, sött och nyttigt? naturligt sött nyttigt? Barntandvårdsdagarna 2008 Pernilla Lif Holgerson 1891, tysk kemist, Fisher andra världskriget sockerbrist i Finland 40-talet upptäckte att metaboliseras

Läs mer

HALITOSE -prevalens, diagnostikk, etiologi, prevensjon og behandling

HALITOSE -prevalens, diagnostikk, etiologi, prevensjon og behandling -prevalens, diagnostikk, etiologi, prevensjon og behandling Ibland osar det svavel. Norsk Tannpleierforening fagkurs Trondheim 2012 Ulla Moberg Sköld Leg tandl Odont dr Halitose Bad breath Dålig andedeäkt

Läs mer

Vårdrelaterad lunginflammation

Vårdrelaterad lunginflammation Vårdrelaterad lunginflammation Kan munhålan ha betydelse? Petteri Sjögren Oral Care AB Förkortad version av presentation från den 8 oktober 2009 för FoU i Väst Avsedd för publicering på FoU i Väst hemsida

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Antibiotika i tandvården

Antibiotika i tandvården Antibiotika i tandvården SFVH Studiedagar 2010 Docent Mikael Zimmerman Johan Blomgren, Gunnar Dahlén, Ulrica Dohnhammar, Anders Heimdahl, Johan Struwe, Ylva-Britt Wahlin, Mikael Zimmerman Tandläkartidningen

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

Diabetiker Odontologiska riskpatienter?

Diabetiker Odontologiska riskpatienter? Diabetiker Odontologiska riskpatienter? Maud Bergdahl Institutt for Klinisk Odontologi Maud Bergdahl 1 Våra vanligaste sjukdomar i munnen Karies, hål i tänderna. Finns hos nästan alla vuxna och den vanligaste

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 september 2011 TALARE Pristagare av IADR:s stora internationella kariespris 2007 Dowen Birkhed Sahlgrenska akademin Ann-Marie

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

VAR GOD SKRIV LÄSLIGT!!

VAR GOD SKRIV LÄSLIGT!! Institutionen för odontologi Namn: Kod: VAR GOD SKRIV LÄSLIGT!! Lycka till! VUX övningsfall (15) 1 VUXPROV Svarsformulär s 13 Konstruktionsritning s 14 Förkortningar s 15 Bilagor: OPG +hst Klin foto 6

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727) 3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan. Pilotstudien för veteranorienterare dag för dag: Vi söker 10 stycken veteranorienterare som vill delta i en förstudie omfattande 5 veckor där effekterna av ett kosttillskott studeras på tarmens genomsläpplighet.

Läs mer

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT 2 Produkter som ingår i Aptus blå serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Barn och ungdomar: Periochip skall ej användas på barn och ungdomar beroende på brist på data avseende säkerhet och effekt.

Barn och ungdomar: Periochip skall ej användas på barn och ungdomar beroende på brist på data avseende säkerhet och effekt. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Periochip 2,5 mg Dentalinlägg 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dentalinlägg innehåller klorhexidindiglukonat 2,5 mg För fullständig förteckning över hjälpämnen,

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Barntandvård 2016. några av våra föreläsare

Barntandvård 2016. några av våra föreläsare Barntandvård 2016 kunskap utveckling inspiration Erosionsskador och MIH (Molar Incisor Hypomineralization) fördjupa dina kunskaper inom behandlingsmetoder och få tips att applicera direkt i praktiken!

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R Författare till informationsskriften är P-G Larsson överläkare vid kvinnokliniken på Kärnsjukhuset i Skövde. Han har under

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Behandla orsaken - istället för symptomen

Behandla orsaken - istället för symptomen Mot förkylning Behandla orsaken - istället för symptomen Munspray mot förkylning Mot förkylning För över 30 år sedan uppmärksammade isländska forskare att personal i fiskrenserierna hade ovanligt mjuka

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst?

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? X-tra Nyhetsbrev, 2013 Känner du till CÄT? Centrum för äldretandvård (CÄT) startade som ett projekt 2007, och blev en permanent verksamhet hösten 2010.

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Probiotika FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET 20 ÅRS SVENSK FORSKNING

Probiotika FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET 20 ÅRS SVENSK FORSKNING Probiotika FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET 20 ÅRS SVENSK FORSKNING Det är lika stor skillnad på olika probiotika som mellan en ko och en get det är därför det är så viktigt att välja rätt i probiotikadjungeln.

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Infektionssjukdomar och Oral medicin

Infektionssjukdomar och Oral medicin Infektionssjukdomar och Oral medicin 2-9 januari 2012, Kerala Poovar, Kerala Kursprogram Håkmark 213 905 91 UMEÅ SWEDEN tel. +46(0)90-383 75 fax +46(0)90-383 31 E-mail: info@curomed.se Hemsida www.curomed.se

Läs mer

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver

Läs mer

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG Här kan du köpa / BUCACAT Apotek, med utökad service för djurägare. Veterinärkliniker, med försäljning av hälsovårdsprodukter, som valt att ta in Aptus

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden. Minskad risk för dental erosion EJ TILLÅTET Q-2009-00501 1170/2011

Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden. Minskad risk för dental erosion EJ TILLÅTET Q-2009-00501 1170/2011 1(5) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden om minskad risk för sjukdom (artikel 14.1 a) översikt uppdaterad 2012-05-21 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden GODKÄNT EJ GODKÄNT Q-2008-397 378/2012

Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden GODKÄNT EJ GODKÄNT Q-2008-397 378/2012 1(5) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden om minskad risk för sjukdom (artikel 14.1 a) senast uppdaterad 2012-11-21 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer