ATT VARA EN MINDRE BANK I DAGENS SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VARA EN MINDRE BANK I DAGENS SVERIGE"

Transkript

1 OKTOBER ATT VARA EN MINDRE BANK I DAGENS SVERIGE FOTO: Daniel Nilsson OTIDSENLIGA EU-REGLER FÖR BANKBYTE TREDJE PARTS TILLGÅNG TILL KUNDERS KONTO

2 2 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 VD HAR ORDET Att det behövs verktyg för att förhindra uppbyggnad av risker i det finansiella systemet ifrågasätts av få. Det finns starka skäl till krav på större buffertar i form av högre kapitaltäckning och bättre tillgång till likviditet i banksystemet. VD HAR ORDET Lika starka är dock skälen till att de regler som nu införs får rätt balans, så att de inte stjälper mer än hjälper. I den internationella debatten är NSFR, Net Stable Funding Ratio, ett av de mest kontroversiella förslagen. Om det införs skulle det kunna skada svensk ekonomi och konkurrenskraft. Svenska banker står i ett internationellt perspektiv starka. Trots eurokris förmår de att finansiera ekonomin. Företag fortsätter att kunna låna, i kontrast till delar av Europa som lider av kreditåtstramning. NSFR är ett förslag från Baselkommittén med krav på matchning av in- och utlåning för att hantera långsiktiga likviditetsrisker. Förslaget som kom för tre år sedan fick kritik för att det skulle få negativa konsekvenser för den reala ekonomin, vilket ledde till att det drogs tillbaka för en översyn. En bättre lösning har ännu inte presenterats. Orsaken till önskan att matcha in- och utlåning är lätt att förstå. Ju större skillnad det är mellan löptider på finansiering och utgivna krediter, desto större risk för instabilitet. Men hur man löser det utan att skada hushållens och företagens möjlighet att låna blir en grannlaga uppgift. En av bankens huvuduppgifter historiskt är ju att kunna omvandla kunders inlåning på kort tid till långa krediter, till exempelvis företagsinvesteringar. Svensk ekonomi kännetecknas av ett högt totalt sparande där också hushållen har en hög sparkvot. Men till skillnad från på andra håll sparar hushåll i stor utsträckning i aktieoch obligationsfonder och i mindre utsträckning i traditionellt banksparande. Det är en styrka för företagens finansiering och för svensk ekonomi. Samtidigt kan det göra att effekterna av NSFR blir mycket mer negativa här än på andra håll. I NSFR räknas nämligen banksparande som en stabilare finansieringskälla än marknadsfinansiering. Ett sätt att förbättra NSFR-måtten blir då att kraftigt minska hushållens pensions- och aktiesparande till förmån för banksparande. Är det bra för svenskt företagande och tillväxt? Knappast. Ett annat sätt är minska löptiden för utgivna krediter till företag. Det skulle föra över likviditetsrisken på kunderna, men är det önskvärt i en tid när vi behöver mer investeringar? En mer långsiktig lösning är att utveckla finansmarknaderna så att bankers möjlighet till riktigt lång finansiering stärks. Men få institutionella placerare vill eller kan köpa obligationer på löptider över fem år det skulle krävas ändrade placeringsregler hos de stora pensionsbolagen. Det kan vara önskvärt men det tar naturligtvis tid att utveckla. Thomas Östros, vd Nyhets brevet ges ut av Affärsbankernas Service AB och kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Affärsbankernas Service AB, Box 7603, Stockholm info@swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Produktion: M Pacerek AB

3 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Omfattande krav på rapportering från årsskiftet Bankerna går nu in i ett intensivt skede för att hinna få allt på plats för att klara de nya europeiska rapporteringskraven. I juli i år publicerade den europeiska bankmyndigheten EBA sitt slutliga förslag till paket av tillsynsrapportering för banker och andra finansiella institut i Europa. Formellt ska EU-kommissionen också fatta beslut om förslaget, men med största sannolikhet sker inga större förändringar. Rapporteringen börjar gälla från 1 januari 2014 och de första delarna ska göras per första kvartalets utgång. De svenska bankerna har redan tidigare startat förberedelserna inför det stora arbetet med att införa den nya rapporteringen, men går nu in i ett nytt intensivt skede för att få allt på plats under Bankföreningen har under september hållit workshoppar om de nya rapporteringskraven, och intresset har varit stort med många deltagare från medlemsbankerna. Vi har hittills hållit fem workshoppar och har fått sätta in extra stolar för att få plats ibland. En ny omgång workshoppar kommer i slutet av oktober. Frågeställningarna har varit allt från generella tolkningsfrågor till praktikaliteter som hur man fyller i en bestämd ruta, berättar Christian Nilsson, rapporteringsexpert på Bankföreningen. De nya kraven är mycket omfattande och består av rapportering av finansiell information, kapitalbaskrav, stora exponeringar, förluster på utlåning med säkerhet i fastighet, bruttosoliditet, likviditetstäckning och stabil finansiering. Christian Nilsson, rapporteringsexpert på Bankföreningen Betydande ökning Förutom många helt nya delar ersätter den nya rapporteringen den tidigare kapitaltäckningsrapporteringen, inklusive stora exponeringar och standardrapporten för finansiella grupper. Men även i de fall där de ersätter gamla rapporter är det en betydande ökning av tillsynsrapportering för instituten, eftersom det nya rapporteringspaketet är mer omfattande. För att mildra arbetet för instituten med att införa de nya kraven har EBA förlängt tiden att skicka in rapporterna och i vissa delar också senarelagt första rapporttillfället under Till exempel ska den månatliga likviditetstäckningen först rapporteras i samband med utgången av mars månad, medan rapporteringen av finansiell information först ska lämnas per tredje kvartalet För likviditetstäckningen får instituten 30 kalenderdagar på sig att rapportera mot normala 15 dagar. Rapporterna ska som tidigare skickas till Finansinspektionen. Till skillnad mot annan rapportering skickar Finansinspektionen sedan vidare de insamlade uppgifterna till EBA i London. I samband med den nya rapporteringen inför Finansinspektionen ett nytt inrapporteringssystem med formatet XBRL. Det blir dock möjligt att lägga in uppgifterna manuellt på Finansinspektionens hemsida, men det är orealistiskt för de flesta institut eftersom det är en så stor mängd uppgifter som ska matas in. Rapport Första referensdag Rapporteringsdag Kapitalbaskrav (Corep) (solo) / (grupp) Stora exponeringar (solo) / (grupp) Bruttosoliditet (Leverage) (solo) / (grupp) Likviditetstäckning (LCR) Stabil finansiering (NSFR) (solo) / (grupp) Förluster på utlåning med säkerhet i fastighet Finansiell information (Finrep)

4 4 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 NYHETER Så här blir kapitaltäckningsreglerna i svensk rätt I september blev den utredning klar som skulle lämna förslag till hur kapitaltäckningsdirektivet från EU kan inlemmas i svensk rätt. Förutom kapitalräckningsregler ingår också regler om bolagsstyrning, riskhantering, sanktioner och visselblåsare. Bankföreningen har läst utredningen. Den 16 september överlämnade utredaren Mats Wahlberg betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler till regeringen. Förutom att ge förslag till hur CRD IV ska genomföras i svensk lagstiftning har utredaren haft i uppdrag att analysera om det finns behov av att införa ett särskilt förfarande för handläggning av sanktionsärenden avseende bolag som står under Finansinspektionens tillsyn. När det gäller regler om kapitaltäckning föreslås att en ny lag om kapitalbuffertar införs. Lagen ska reglera olika kapitalbuffertar: kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk kapitalbuffert, buffertar för systemviktiga institut samt systemriskbuffert. Utredaren föreslår Finansinspektionen, FI, som ansvarig myndighet för samtliga kapitalbuffertar förutom för den kontracykliska kapitalbufferten för vilken man i stället föreslår Riksbanken. Finansmarknadsminister Peter Norman har dock kommunicerat att han anser att Finansinspektionen ska ha ansvaret även för den. Alltså bör man räkna med att Finansinspektionen i slutändan får ansvaret för tillämpningen av samtliga buffertar, säger Maria Nilsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Gemensamt för kapitalkonserveringsbufferten och den kontracykliska bufferten är att de syftar till att bankerna ska bygga upp extra kapital, utöver det som krävs enligt den europeiska kapitaltäckningsförordningen, CRR, som träder i kraft 1 januari Buffertarna ska hantera förluster i sämre tider. Kapitalkonserveringsbufferten är permanent och ska uppgå till 2,5 procent kärnprimärkapital för samtliga banker. Den kontracykliska kapitalbufferten ska i stället variera över tid då den ska användas för att möta cykliska risker som beror på kraftig kredittillväxt. Huvudregeln är att den kommer att variera mellan 0 och 2,5 procent kärnprimärkapital men det finns möjlighet att sätta en buffert över 2,5 procent. Även den Maria Nilsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. kontracykliska bufferten gäller för samtliga banker. Buffertar för systemviktiga institut och systemriskbufferten syftar till att upprätthålla den finansiella stabiliteten och motverka systemrisk. Båda ska bestå av kärnprimärkapital. Buffertar för systemviktiga institut delas in i två kategorier, dels buffertar för globalt systemviktiga institut, dels buffertar för andra systemviktiga institut. För globalt systemviktiga institut är bufferten obligatorisk, men inte för andra systemviktiga institut. Samtliga måste dock identifieras ändå. Systemriskbufferten ska användas för att förhindra och minska långsiktiga strukturella systemrisker. Den kan antingen appliceras på alla banker eller på en eller flera grupper av banker. Systemriskbufferten är inte permanent och förutsätter att det motiveras varför ingen annan åtgärd enligt CRR eller CRD IV bedöms som tillräcklig för att hantera den identifierade systemrisken. Förslaget om hur bestämmelserna om kapitalbuffertar ska genomföras i svensk rätt ligger nära hur bestämmelserna är formulerade i direktivet. Det blir intressant att se hur FI kommer att tillämpa de olika buffertarna, säger Maria Nilsson. Avseende bolagsstyrning och riskhantering föreslår utredaren att flertalet av de nya kraven i CRD IV ska införas i svensk rätt genom föreskrifter.

5 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Det är bekymmersamt att utredaren inte har avgränsat bemyndigandena till FI att ta fram föreskrifter. Bemyndigandena blir då väldigt vida. Det gör att förutsägbarheten och därmed rättssäkerheten för bankerna minskar, säger Åsa Arffman, bankjurist på Bankföreningen. Föreskrifterna ska gälla till exempel antalet uppdrag som en styrelseledamot kan ha samtidigt, men även hur stor den rörliga ersättningen får vara. Antalet styrelseuppdrag en styrelseledamot kan ha samtidigt maximeras till fyra uppdrag som icke verkställande ledamot, alternativt ett uppdrag som verkställande styrelseledamot tillsammans med två uppdrag som icke verkställande styrelseledamot. Ett tak införs för den rörliga ersättningen. Normalt sett får den rörliga delen högst vara lika stor som den fasta delen av ersättningen. Aktieägarna ska dock kunna besluta att den rörliga ersättningen ska kunna uppgå till 200 procent av den fasta ersättningen. För detta krävs dock kvalificerad majoritet. Det införs även ett krav på att instituten ska inrätta system för så kallade visselblåsare. Förutom att instituten ska beakta personuppgiftslagen, utvidgas banksekretessen till att även omfatta uppgifter som kan avslöja identiteten på den som anmäler misstänkta överträdelser av regelverket. Vi tycker det är bra att detta kommer i lag och inte föreskrift, säger Åsa Arffman. Direktivets krav på att myndigheten ska bedöma lämpligheten hos styrelsen som helhet, föreslår utredningen också ska införas i lag. I dag saknar Finansinspektionen möjlighet att pröva lämpligheten hos styrelsen som helhet, utan har att pröva om varje ledamot uppfyller kraven på individuell basis. Likaså föreslås att direktivets nya ingripandegrunder samt de nya högre sanktionsavgifterna ska införas i lag. Den nya sanktionsordningen innebär att Finansinspektionen redan ska kunna ingripa med ett föreläggande mot institutet om det är sannolikt att institutet inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt lag eller föreskrift. Straffavgiften höjs och ska för ett institut kunna uppgå till 10 procent av balansomslutningen eller två gånger summan av förtjänsten till följd av överträdelsen. När lagändringarna träder i kraft kommer Finansinspektionen även att kunna påföra en sanktionsavgift på enskilda styrelseledamöter och vd med ett belopp om högst 5 miljoner euro eller två gånger förtjänsten till följd av överträdelsen. Det är en nyhet att enskilda personer kan få en sanktionsavgift, men det är oklart på vilka grunder FI ska bedöma ansvaret för en styrelseledamot, säger Åsa Arffman. Bankföreningen samlar medlemmarnas synpunkter och svarar på remissen. Sista svarsdatum är 20 november. EU-direktiv: Antas av EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Varje medlemsland skapar sedan egna lagar baserade på direktivet. EU-förordning: Antas av EU:s ministerråd och Europaparlamentet eller endast av EU-kommissionen Den är direkt tillämplig, vilket betyder att den övergår till lag som är omedelbart tillämplig i alla medlemsländerna. Lag: De flesta lagar börjar med ett förslag från regeringen till riksdagen. Vid större frågor, eller frågor av svårare karaktär, tillsätter regeringen normal en utredare eller en kommitté som ska utreda frågan och slutsatserna samlas i ett betänkande som blir offentlig. Betänkadet skickas till berörda myndigheter, organisationer och övriga intressenter som får lämna synpunkter. Därefter skriver regeringen ett lagförslag som den lämnar till Lagrådet. Lagrådet granskar att lagförslaget inte strider mot någon annan lag. Efter eventuella omarbetningar lämnar regeringen förslaget till riksdagen som en proposition. Riksdagen röstar, och om en majoritet antar förslaget utfärdas en ny lag. Föreskrift: Detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift. Vilka områden som myndigheten får föreskriva om framgår av lag, så kallat bemyndigande. En föreskrift blir bindande för den föreskriften avser. Åsa Arffman, bankjurist på Bankföreningen

6 6 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 NYHETER Finansinspektionen får ansvar för makrotillsynen I slutet av augusti aviserade regeringen ett antal förslag för att säkerställa finansiell stabilitet. Bankföreningens kapitaltäckningsexpert Johanna Orth reder ut begreppen. Vad handlar regeringens förstärkta ramverk om? Det var i huvudsak tre åtgärder som presenterades: inrättandet av ett stabilitetsråd med finansmarknadsministern själv i spetsen, att Finansinspektionen, FI, får hela ansvaret för att genomföra makrotillsynen, och att man avser fortsätta ta betalt av bankerna för att säkerställa stabiliteten, genom att dels eventuellt höja stabilitetsavgiften, dels låta bankerna bära kostnaderna för delar av valutareserven. Förslaget hade föregåtts av en intensiv debatt om vilken myndighet som är bäst lämpad att ha hand om makrotillsynen. Finanskriskommittén föreslog i våras att Sverige skulle införa en modell med ett delat ansvar för makrotillsynen där samordningen mellan Riksbanken och Johanna Orth, Bankföreningens kapitaltäckningsexpert Finansinspektionen skulle ske i ett gemensamt stabilitetsråd. Nu blir det alltså FI som får ta hela ansvaret för genomförandet, medan Riksbanken, FI, Finansdepartementet och Riksgälden delar på ansvaret för analys och rekommendationer. Det innebär att det i slutändan blir FI som fattar de formella besluten om när till exempel den kontracykliska bufferten ska slås av och på, om man ska införa sektorsvisa riskvikter eller ändra nivån på bolånetaket. Varför föll valet på Finansinspektionen? Det har cirkulerat en hel del felaktiga slutsatser om att makrotillsynen nu skulle ha flyttats från Riksbanken till FI. Makrotillsyn är ett nytt begrepp, och Riksbanken har hittills inte haft något särskilt ansvar för makrotillsyn. Det finns två viktiga faktorer som gör att man väljer FI. Den första är att makrotillsyn främst handlar om kapital och likviditet. FI har redan ansvaret för kapital- och likviditetskraven. Makrotillsynsåtgärderna kommer att genomföras som en naturlig förlängning på det som redan görs för varje enskilt institut med fokus på stora banker eller en viss grupp av institut som utgör någon form av risk för systemet och i slutändan för ekonomin. Den andra är att Riksbanken är en oberoende myndighet som rapporterar till riksdagen. Många av makrotillsynsverktygen hänger ihop med sådant som normalt är politiska beslut hur mycket hushållen får låna, vem som får låna, med mera. Detta vill regeringen gärna kunna väga mot frågor som räntesubventioner, bostadspolitiken och inte minst skattepolitiken. Därför har den utsett sig själv till ordförande i stabilitetsrådet och gett en myndighet under regeringen ansvaret för genomförandet. Varför måste bankerna betala ännu mer räcker det inte med högre kapitalkrav och dagens nivåer på insättningsgaranti och stabilitetsavgift? Det kan man tycka, särskilt mot bakgrund av att de svenska fonderna för insättningsgaranti och stabilitet är större än i andra EU-länder. Men regeringens argument är att eftersom den svenska banksektorn är stor och Sverige en liten och öppen ekonomi, så vill man inte ta några onödiga risker. Vi har haft två rejäla kriser för inte alltför länge sedan. Och att banksystemet i Sverige anses som väldigt stabilt i en internationell jämförelse är också bra för bankerna. Förtroendet för svenska banker är rekordhögt bland internationella investerare, med allt vad det innebär av gynnsamma finansieringsmöjligheter på kort sikt. Men det gäller att regeringen är balanserad när den genomför det som den nu har aviserat. Den svenska finansieringen bör ske enligt samma principer som i andra EU-länder. Höga avgifter får konsekvenser för kunderna både företag och hushåll.

7 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Och detta med valutareserven och att bankerna ska betala för den? Det finns en oro hos myndigheterna som har att göra med hur likviditetssituationen såg ut efter Lehman-kraschen. Det blev plötsligt svårt att få tag i finansiering, både i och utanför den svenska marknaden. Samtidigt hade bankerna långa åtaganden som de var tvungna att fullfölja. Likviditetsbristen i utländsk valuta var särskilt akut, och Riksbanken tvingades då att gå in med likviditetsstödjande åtgärder. Därför kan man förstå grundtanken med att Riksbanken vill säkra upp sig inför att en sådan situation eventuellt inträffar igen. Bankerna anser dock att risken för likviditetsbrist i utländsk valuta är mycket mindre idag än före finanskrisen. Det viktigaste skälet för det är att bankernas likviditetsreserv är väsentligt större och att flera nya regleringar fokuserar på likviditet. Det är heller inte självklart att det eventuella problemet att det uppstår en akut likviditetskris, särskilt vad gäller finansiering i utländsk valuta nödvändigtvis måste lösas med en extra stor och permanent valutareserv som ligger hos Riksbanken. Riksgäldskontoret har näst intill alltid möjlighet att låna upp stora belopp omedelbart, även i utländsk valuta. Bankföreningens syn är att det normalt sett inte är nödvändigt att hålla en extra stor valutareserv, och därför inte heller finns skäl att ta ut en avgift från bankerna. Men om en avgift införs bör den baseras på den specifika risk som varje bank tillför. Föreskrifter om bolagsstyrning skapar tveksamheter Bankföreningen är mycket bekymrad över de tveksamheter som Finansinspektionens nya föreskrifter skapar kring aktiebolagslagens tillämplighet på kreditinstitut. Förslaget till föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut lämnades av Finansinspektionen, FI, under sommaren med remisstid till september. Krav införs på vilka interna regler, rutiner och processer som ska finnas i ett företag. Bankföreningen, som deltagit i Finansinspektionens referensgrupp, ser positivt på de möjligheter till diskussion som FI öppnat för. Vi ser det emellertid som mycket bekymmersamt att det finns en diskrepans mellan den grundläggande uppdelningen enligt aktiebolagslagen, ABL, av bolagsorganens ansvarsområden och den associationsrättsliga regleringen i föreskriften. Det får inte råda någon tveksamhet om att de möjligheter och skyldigheter som följer av ABL också är tillämpliga för kreditinstitut som är aktiebolag, säger Åsa Arffman, bankjurist på Bankföreningen. Vidare gör föreskriftens detaljeringsgrad det problematiskt för företagen att applicera bestämmelserna utifrån ett riskbaserat förhållningssätt, påpekar Bankföreningen. En bra riskhantering kräver att regleringen ger företagen ett visst mått av flexibilitet. Tekniska regler med en alltför hög komplexitetsgrad riskerar att motverka sitt syfte. Det är också viktigt att en bättre samordning sker mellan föreskriftens bestämmelser och andra regler på området, såsom nationella och internationella standarder, för att möjliggöra en ändamålsenlig hantering för företagen. Bankföreningen har svarat på remissen.

8 8 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 FOTO: Daniel Nilsson En grön uppstickare. Sparbanken Öresund har till skillnad från de flesta andra sparbanker ingenting alls med Swedbank att göra, vare sig i form av inköpta tjänster eller produkter. Här vd Lars Ljungälv.

9 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Lars Ljungälv leder bank förankrad i bygden Det blir allt svårare att vara en mindre bank i takt med att reglerna blir fler och kraven på teknik högre. Vi träffar Lars Ljungälv, vd på Sparbanken Öresund för att tala om hur det är att vara en icke-storbank i dagens Sverige. Vattnet utanför fönstren får det att se ut som om huset flyter. Det vi ser är en del av Öresund som flyter in i Västra Hamnen i Malmö - en passande utsikt när man heter Sparbanken Öresund. Här på huvudkontoret träffar vi vd Lars Ljungälv en av de sista varma sensommardagarna i september. Sparbanken Öresund är en regional bank med kontorsnätet koncentrerat till västra och södra Skåne. Till skillnad från många andra sparbanker är den ett aktiebolag, och banken har inga kopplingar till Swedbank i form av inköpta tjänster eller produkter. Det är också den enda sparbanken till namnet som är med i Bankföreningen, förutom Sparbanken Syd. Övriga är i stället med i Sparbankernas Riksförbund. Ni är ett aktiebolag, men ägs av två stiftelser. Ser ni er som en Sparbank? Både och. Historien, värdegrunden som man ofta känner när man är i en sparbank, att man jobbar mycket med samhällsengagemang, det är en naturlig del för oss. Samtidigt är vi kommersiella såtillvida att vi ska tjäna så mycket pengar vi kan utifrån att driva bankverksamheten på ett professionellt sätt. Men det huvudsakliga målet för stiftelserna som äger oss är att främja sparsamhet och att använda pengarna till att investera i bygden, säger Lars Ljungälv. Trots sin storlek är Sparbanken Öresund en fullsortimentsbank. Affärsmodellen är att att komplettera det egna produktutbudet med hjälp av samarbetspartners. Det gäller exempelvis bolån, private banking-tjänster, valutaclearing. Många andra mindre banker i Sverige har liknande upplägg. I våras kom ett förslag om provisionsförbud vid försäkringsförmedling från Finansinspektionen. Hur skulle ni påverkas av det? Det beror lite på hur man utformar det. Vår bedömning är att man inte tänker sig den typen av aktörer som vi är, utan på dem som får en engångsprovision. Vi har mer löpande stockersättning. Stora skulle klara sig Banken får alltså en årlig provision så länge kunden har produkten, till exempel en fond. Då gäller det att vårda kundrelationen. Men om all typ av provision förbjuds skulle det leda till att det är de stora bankerna som har allting inhouse som skulle klara sig, medan den typen av aktör som vi är inte skulle kunna driva affär med den modellen vi har idag. Och då skulle ni inte vara en fullsortimentsbank? Nej, vi skulle förmodligen inte kunna vara en bank egentligen. Vi skulle kunna syssla med in- och utlåning möjligtvis, men det räcker inte för att vara konkurrenskraftig. Hur har ni påverkats av finanskrisen? Förhållandevis lite. Vår verksamhet är rätt traditionell med en kundbas som ofta har haft en ganska lång relation till banken. Vi jobbar inte med de mer riskfyllda delarna, som private equity, utan vi har mer traditionella små och medelstora kunder. Hur är det att vara nära Danmark och deras problem? Danmark påverkar faktiskt en hel del i Skåne. När danska valutan var väldigt stark kom danskar hit och köpte hus, handlade i butikerna och köpte bilar. Sedan har ju danskarna drabbats jättehårt Fortsättning på nästa sida Sparbanken Öresund 26 kontor 600 medarbetare 31,5 miljarder i balansomslutning, Sveriges tionde i storlek 101 miljarder i affärsvolym Resultatet av en fusion 2010 mellan Sparbanken Gripen och Sparbanken Finn Aktiebolag Helt fristående från Swedbank

10 10 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 Fortsättning från föregående sida av ekonomin, och då har flödet till Sverige minskat drastiskt. Vi skulle behöva danskarna som lite draghjälp i ekonomin, för tittar man på Skåne generellt har vi ganska låg utbildningsnivå och låga inkomster. Å andra sidan är skåningarna optimistiska! Ni hade planer på att starta i Danmark också, men det har ni backat ifrån. Ja, men det handlar också om affärslogiken, hur danskarna och svenskarna gör affärer. Dessutom är bankmarknaden jättesvår i Danmark, med många små aktörer. Det är väldigt svårt att tjäna pengar. Så de planerna har vi skrinlagt, de finns inte alls med i framtidsplanerna idag. Lars Ljungälv talar också utifrån erfarenheterna från Swedbank där han arbetat förut med ansvar för södra Sverige och Danmark. Om du jämför med din tid på en stor bank, finns det några nackdelar med att vara en mindre bank? Mycket idag är teknikdrivet och det behövs mycket mer specialister med allt som händer med regelverk. Sådana saker är jobbiga för små aktörer. Där har de stora bankerna Sparbanker 49 av Sveriges 63 sparbanker har associationsformen sparbank. De har inga ägare utan huvudmän (kommuner, fackförbund etc). Övriga 14 är aktiebolag, ofta med sparbanksstiftelser som ägare. Ett aktiebolag kan öka kapitalet om det behövs, genom att nyemittera eller ta in fler ägare; det kan man inte om man har associationsformen sparbank. Det kan ha betydelse när kapitalkraven på bankerna ökar. De flesta sparbanker har ett nära samarbete med Swedbank, som levererar produkter och tillhandahåller IT-system. en stor konkurrensfördel, ingen tvekan om det. Å andra sedan, det som är positivt, det är att det är entreprenörsdrivet, det är snabba beslut, man kan förändra sig väldigt snabbt i en marknad och man kan också var mycket närmare kunderna. Med tanke på att alla människor har en bank, så spelar de en viktig roll i samhället. Finns det några nackdelar med att inte ha huvudkontoret i Stockholm? Nej, jag ser väl egentligen bara fördelar utifrån där vi verkar. Sedan är det klart att myndigheter och kompetent personal har man en helt annan tillgång till i Stockholm. För en del av specialisttjänsterna risk, compliance, kreditrating så är det snart ett krav att man har jobbat på en av de stora bankerna, och då bygger det på att vi kan få hem de bästa personerna. Det är ju kompetens som inte finns i marknaden här, utan den kan man egentligen bara få från Danmark eller Stockholm. Men så här långt har det gått jättebra att rekrytera. Jag tror att det är en styrka mot kund också, mot företagen, att vi finns här. Vi blir en del av etablissemanget och alla de tyngsta beslutsfattarna verkar här varje dag med nätverkande och annat. Vilka är dina största utmaningar som vd för en mindre bank? Det är just att få pengar över och samtidigt leva upp till alla lagkrav som kommer, och kraven på teknikutveckling och säkerhetssystem. Det är kostsamt med rätt kompetens och sedan har du hela IT-anpassningen till de nya regelverken för att till exempel kunna ta fram rätt rapporter. Fundingfrågorna är också tuffare för oss. Och den fortsatta utvecklingen av regelverk och teknik gör det allt svårare att vara mindre i framtiden, bedömer han. Framför allt om du ska ha hela komplexiteten med utland och företag och vara en fullsortimentsbank. Våra kunder är i princip allt från barnsparare till börsnoterade bolag. Är det någon särskild av de nya reglerna som är extra besvärlig för er? Nej, det skulle jag inte vilja säga, men det finns en osäkerhet kring vad alla de nya regler som kommer nu sammantaget innebär för oss. Men utifrån det vi känner till nu så är det inga problem för Sparbanken Öresund att leva upp till de nya kapitaltäcknings- och likviditetsreglerna. Hur tror du alla nya regler påverkar framtidens bankverksamhet? Regelverk är ju något som banker har levt under alltid, så det i sig är inget nytt. Men den senaste tiden har det kommit väldigt mycket regler, och det är europeiska regelverk som man kanske inte kan påverka för varje land på det sätt som man har gjort tidigare. Sedan är Sverige ett förhållandevis litet land, och alla de här europeiska regelverken kan förändra konkurrensbilden, på det sättet att mindre aktörer har svårare och de stora aktörerna får en konkurrensfördel. Om mindre banker slås ut är Lars Ljungälv inte säker på att tomrummen skulle fyllas av att nya, till exempel större utländska banker, kommer hit i stället. Det skulle förmodligen leda till att någon annan här tjänar lite mer. Så det blir sämre för kunden om konkurrensen blir mindre. Jag tror också att det finns ett behov av stora och små banker, för att man jobbar lite annorlunda med kreditgivning till exempel. Vi har kanske lättare att stötta en del mindre företag därför att vi har närmare relationer.

11 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Mycket idag är teknikdrivet och det behövs mer specialister med allt som händer med regelverk. Sådana saker är jobbiga för små aktörer, säger Lars Ljungälv. FOTO: Daniel Nilsson Kommer kunderna att märka av alla nya regler? - Förhoppningsvis inte så mycket. Men det är klart att en del av de saker som innebär stora kostnader för bankerna får kunderna betala i ökade räntemarginaler eller ökade kostnader. Om banken ska ha mer eget kapital till exempel, och många behöver det samtidigt, så blir det svårare att hitta och priset ökar, därför att de som ska skjuta till kapitalet vill ha avkastning. Det är som när råvaror blir dyrare för tillverkarna, då kommer också kunden att få betala mer. Ja, men då säger man inte att de vältrar över kostnaderna på kunderna, som man ofta gör i medierna när det talas om banker. Det har kanske att göra med förtroende. Det är ändå två bankkriser inom loppet av 20 år, och då är det klart att inte förtroendet för bankerna är på topp. Så blir det tal om höga vinster, bonusar och spekulativa affärer. Det naggar förtroendet i kanten för bankbranschen. Har ni märkt det? Jo, allt som händer branschen påverkar ju oss också. Sedan tror Driver man det här för hårt så kommer det att skapa mindre konkurrens och på så sätt drabba kunderna negativt. jag att när det blåser som mest då går man gärna hem, och då uppfattas vi som en ganska trygg hamn. Den här Sparbanken har funnits i 150 år; det finns inga bonusfester eller spekulativa utlandsäventyr. Men vi märker att kunder vill gardera sig, de vill ha fler banker. Jobbar ni med förtroendet? Ja, det här med hur man uppträder är vi noga med. Vi har gått ut och sagt att hos oss så har vi inga rörliga ersättningar, för vi tror inte att det främjar kundrelationen, utan hos oss ska man ändå ha en bra tjänst och en bra service. Vi gör också väldigt många saker för att visa att vi tar ett bredare ansvar, och satsar på ungdomar, äldre och barnsjukhus. Vilken roll tycker du att bankerna spelar i samhället? Med tanke på att alla människor har en bank, så spelar de en viktig roll. Inte bara för att förmedla överskott av kapital, genom in- och utlåning, utan ska man få tillväxt så är det viktigt att det finns tillgång på pengar. Lokala och regionala banker kan ha en annan roll än de stora bankerna också, tycker han, eftersom de är närmare bygden och kan stötta det lokala förenings- och näringslivet på ett annat sätt. Fortsättning på nästa sida

12 12 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 Fortsättning från föregående sida Även i Malmöregionen har hus- och lägenhetspriser stigit stadigt under lång tid. Hur ser du på hushållens skuldsättning? Det är lite oroande. Vi har ju en hög belåning och framför allt låg amortering. Tycker du att bankerna bör ta något mer initiativ än principen om amortering över 75 procent? Amortering är bra, det blir inte bara ett sparande, utan också en periodisering av en faktisk kostnad. Vi kan bli ännu bättre på att tala om sund ekonomi, planera sin ekonomi, ha buffertar. Det tror jag att man gjorde lite mer förr. Vad säger du om amorteringskrav som Finansinspektionen har börjat prata om igen? Jag är inte säker på att det är toppen. Jag är för tuffare amortering, men jag är inte säker på att det är myndigheterna som ska reglera det. Bankerna borde kunna hantera det själva. Amorteringsbefrielse ska ju också kunna hantera tillfälliga saker, som att du är utan jobb. Om du var Anders Borg eller Peter Norman för en dag, vad skulle du göra då? Då skulle jag vara väldigt försiktig med att överreglera banker. Driver man det här för hårt så kommer det att skapa mindre konkurrens och på så sätt drabba kunderna negativt. Där tycker jag att de är lite för offensiva. Och det är inte bara Anders Borg och Peter Norman, utan en trend. Lars Ljungälv Roll: Bakgrund: Drivkraft i livet: Reseintresse: Mat: Musik: vd på Sparbanken Öresund, styrelseordförande i Intersport Sverige, vice ordförande för Lunds universitet, styrelseledamot i Bergendahls samt i riskkapitalbolag, stiftelser och en idrottsklubb - Malmö FF, så klart regionchef på Swedbank, vd på Färs och Frosta Sparbank där han började som sommarjobbare, civilekonom från Lunds universitet viktigt att vara glad och ha roligt varje dag stort. Jag lovade barnen att innan de var 18 skulle de ha varit i alla världsdelar, nu har vi bara Sydamerika kvar lagar gärna svensk husmanskost med riktigt bra råvaror nej. Och jag kan absolut inte spela något och jag är skitdålig på att dansa. Jag gör det ändå. FOTO: Daniel Nilsson

13 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Risk för omfattande förtidslösen av lån Ny föreslagen metod för ränteskillnadsersättning ger kunder incitament att systematiskt förtidslösa bundna lån. Flera tunga remissinstanser är kritiska. I somras föreslog en utredning omfattande förändringar i metoden för att beräkna ränteskillnadsersättning, det vill säga den ersättning som en kund kan behöva betala till banken om lån med bunden ränta löses i förtid. Tanken med systemet för ränteskillnadsersättning är att banken ska kompenseras för eventuella kostnader. När en kund väljer ett bolån med bunden ränta finansierar banken normalt sett lånet genom att låna upp pengar på samma löptid som kunden valt räntebindning. Ett lån med femårig räntebindning kan således finansieras genom en femårig säkerställd obligation. Om kunden av något skäl vill lösa sitt lån i förtid kan banken ha kvar kostnader för finansieringen. Johan Hansing, Bankföreningens chefsekonom Metoden att beräkna ränteskillnadsersättning är komplicerad. Den bygger på att kundens ränta sätts i relation till en jämförelseränta, som i sin tur baseras på statsobligationsräntan med ett påslag på en procent. Om man som kund själv vill beräkna ränteskillnadsersättningen finns en räknesnurra på hemsidan för Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Sedan lång tid har det i olika sammanhang konstaterats att systemet för ränteskillnadsersättning har brister. Kopplingen till statspapper har gjort systemet förmånligt för låntagaren under vissa perioder och förmånligt för långivaren under andra perioder. Nu föreslås alltså en förändring. För det första ska jämförelseräntan baseras på bostadsobligationer i stället för statsobligationer, vilket i sig minskar risken för att ränteskillnadsersättningen avviker från långivarens faktiska kostnad. För det andra föreslås en förändring av procentpåslaget, något som motiveras av att det av konsumenthänsyn ska vara billigare att förtidslösa lån. Vad tycker bankerna om förslaget? Även om vi ställer oss bakom att det nuvarande systemet har brister och måste revideras är vi starkt kritiska till utredningens förslag. En grund för kritiken är att en schablonmodell alltid kommer att ha brister. Vår analys visar att ränteskillnadsersättningen kommer att variera förhållandevis mycket beroende på exempelvis ränteläget och återstående löptid lånet. Det blir inte rättvist, säger Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing. Men den viktigaste invändningen är att den föreslagna modellen medför att kunder många gånger kommer att kunna förtidslösa lån utan att behöva betala ersättning, även om bankens kostnad kan vara hög. Om ränteläget är fallande kan kunderna förtidslösa lån med bunden räntan och istället ta ett nytt bundet lån med lägre ränta, ofta helt utan kostnad. Därmed blir lån med lång räntebindningstid närmast att likna med ett rörligt lån med räntetak. Effekterna av det har inte klarlagts. Hur tror du att det skulle påverka bolånemarknaden? Risken är uppenbar att räntan på bundna lån ökar markant, eller i värsta fall att bundna lån inte erbjuds alls, om kostnaderna för bankerna blir för stora. En sådan utveckling går stick i stäv med vår syn att bolånemarknaden bör utmärkas av ett långsiktigt synsätt. En kraftig ökning av lån med rörlig ränta medför att hushållen blir mer känsliga för ränteändringar, något som motverkar finansiell stabilitet. Vad händer i nästa steg? Regeringen har annonserat att man avser att lägga fram en proposition innan årsskiftet. Vår förhoppning är att man tar åt sig av den kritik som inte bara Bankföreningen, utan även Riksbanken, Finansinspektionen och Boverket riktat mot förslaget. Det bästa vore att man förutsättningslöst arbetar vidare med att ta fram en långsiktigt hållbar modell som gör det möjligt att förtidslösa lån men som inte ger incitament att lösa lån enbart för att räntan gått ned.

14 14 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 Obalanser bör undvikas Bankföreningen har fått en mejlintervju med finländaren Olli Rehn, EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor. 90-talskrisen lärde den nordiska banksektorn att vara mycket mån om att se till att den kan hantera ekonomisk stress och kriser, vilket har gjort att den har klarat krisen bra, säger han bland annat. Har vi passerat det mest kritiska stadiet av eurokrisen? Under de senaste månaderna har vi sett flera tecken på en vändpunkt, men ännu är det för tidigt att påstå att krisen skulle vara över. Vi har förhoppningsvis passerat det mest kritiska stadiet tack vare en kombination av åtgärder, men ännu återstår mycket arbete för att säkerställa en hållbar ekonomisk tillväxt. I enlighet med EU-kommissionens ekonomiska vårprognos, kommer tillväxten att sakta komma igång i slutet av år 2013, för att sedan förstärkas under år De stora makroekonomiska obalanserna, som tagit sig uttryck i bland annat underskott i bytesbalansen och lägre produktivitet, håller också på att korrigeras. Många indikatorer tyder på ökat förtroende för en ekonomisk återhämtning, men ännu är det är för tidigt att korka upp champagnen. Det återstår betydande risker, i synnerhet till följd av politiskt instabilitet i många länder, som kan leda till att nödvändiga strukturella reformer inte genomförs. Krisen har oundvikligen en lång skugga som tar sig i uttryck de höga arbetslöshetssiffror vi har i många länder och de höga skuldnivåerna. Dessa justeras långsammare än ekonomin i övrigt och kommer att kräva omfattande åtgärder också i framtiden. I detta läge kan vi inte luta oss tillbaka och tro att arbetet är slutfört, de flesta EU-länder behöver strukturella reformer för att få igång tillväxten och förbättra konkurrenskraften. Vad har vi lärt av finanskrisen och eurokrisen? Idag har vi betydligt bättre beredskap att kunna hantera liknande kriser. Den främsta lärdomen är att makroekonomiska och finanspolitiska obalanser bör undvikas, så att ekonomin i sin helhet klarar av att hantera kriser. Norden har klarat krisen bra. Vad tror du ligger bakom det? Norden genomgick en allvarlig bankkris i början av 1990-talet som ännu är färsk i minnet för många. Själv jobbade jag då som statsminister Esko Ahos ekonomiska rådgivare och det var oerhört tungt att se vilken allvarlig effekt recessionen hade på det finländska självförtroendet. Men det lärde oss en läxa och i synnerhet banksektorn i Norden har alltsedan 1990-talets kris varit mycket mån om att se till att den kan hantera ekonomisk stress och kriser. Även den offentliga sektorn har strävat efter att undvika överskuldsättning och budgetunderskott. Även om den globala finanskrisen hade en dramatisk inverkan på exporten också i Norden, hade de nordiska länderna en bättre buffert att hantera krisen än många andra EU-länder. Men det betyder inte att de nordiska länderna kan luta sig tillbaka och tro att allt är i ordning. Även där finns ett stort behov av strukturella förändringar för att förbättra konkurrenskraften och den nordiska välfärdsmodellen. Den globala konkurrensen och den åldrande befolkningen är utmaningar som kräver svar, även i Norden. Den sammanlagda effekten av alla regleringar är svår att överblicka. Hur ser du på risken att de får mer långtgående konsekvenser än man tänkt, till exempel för tillväxten eller konkurrensen? Finanskrisen avslöjade stora brister i regleringen av både finansmarknaderna och den offentliga ekonomin. På global nivå, särskilt i G20-sammansättningen, har man betonat behovet att åtgärda dessa brister på ett effektivt och jämlikt sätt. När det gäller den reglering som EU-kommissionen föreslår, granskas effekterna alltid i konsekvensbedömningarna som görs innan förslagen publiceras. Men vi måste även vara alerta på den sammanlagda effekten av all reglering. Det här har kommissionen betonat i flera diskussioner om EU:s konkurrenskraft. Avsikten är att se över regleringen med särskilt fokus på att minska den administrativa bördan och sådan reglering som har en negativ inverkan på tillväxt och konkurrenskraft. Den övningen måste naturligtvis följas upp genom att gå från ord till handling.

15 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER En specifik fråga är uppdelning av banker. Vår analys visar risk för många negativa konsekvenser, speciellt för Norden.* Vilka är skälen till att ni ändå går vidare? På EU-nivå har redan en mängd reformer genomförts på banksidan som innebär att Europas banker har en mycket stadigare grund än tidigare. Den fråga som vi måste ställa oss är dock om det trots de nya regelverken ändå kommer att finnas kvar en resterande kategori av banker som är too big to fail/ too complex to resolve. Om så är fallet är det motiverat att överväga strukturella reformer. Detta var utgångspunkten för den rapport som lades fram under ledning av centralbankschefen Erkki Liikanen i oktober förra året. Kommissionen arbetar på uppföljningen av denna rapport och tar i detta arbete naturligtvis också hänsyn till de strukturella reformer som håller på att genomföras i Storbritannien (Vickers) och de lagförslag som presenterats i Tyskland och Frankrike. Kommissionen förbereder just nu en konsekvensanalys som tittar på olika möjliga aspekter, inbegripet konsekvenserna för realekonomin. I detta arbete är vi i nära kontakt med Europas bankindustri, inklusive svenska banker. Arbetet med Bankunionen hade en väldig fart i början när krisen var akut, nu tycks det politiska trycket ha minskat. Är det möjligt att hålla de ambitiösa tidplanerna utan att substansen vattnas ur? Arbetet med Bankunionen går framåt. Den 12 september röstade Europaparlamentet igenom lagförslaget om den gemensamma övervakningsmekanismen, vilket innebär att ECB kommer att börja utöva direkt tillsyn över de stora bankerna i euro-området under Det är ett oerhört stort kliv framåt. Arbetet med en avvecklingsmyndighet för euro-områdets banker och en gemensam avvecklingsfond fortskrider också, baserat på det lagförslag som kommissionen lade fram i juni. Det är naturligt att medlemsstaterna har synpunkter på kommissionens förslag men vi har goda förhoppningar att nå en överenskommelse inom de närmaste månaderna. Skulle Sverige som ickeeuroland få sin röst hörd i Bankunionen om vi går med? Bankunionen är öppen för alla medlemsstater, också de utanför euro-området som till exempel Sverige. Om länder väljer att ansluta sig deltar de i Bankunionen på samma villkor som euro-länderna**. Vad blir nästa steg efter Bankunionen: gemensam skatt, Europas förenade stater? Vad som följer efter Bankunionen beror på den politiska viljan. Det som är uppenbart är att vi sitter i samma båt och att det kräver gemensamma lösningar. Kommissionen lade fram sin syn i den plan för en djupgående och verklig monetär union som publicerades i november Krisen har avslöjat en mängd brister i konstruktionen och vår uppgift är att avgöra hur vi kan åtgärda dessa. Men det är inte något som kan förverkligas över en natt och utan demokratisk legitimitet, därtill kräver många åtgärder som verkligen fördjupar det ekonomiska samarbetet ändringar i grundfördragen. Hur ser du på framtiden för den europeiska finansmarknaden? Europa är i dagens läge föremål för stora förändringar på många olika plan, inte minst på finansmarknaden. Lagstiftningen har skärpts för att se till att man i framtiden undviker sådan överdriven risktagning, överhettning och riskkoncentrering som bidrog till att krisen blev så allvarlig som den blev. Min förhoppning är att den europeiska finansmarknaden i framtiden kommer att vara starkare och mer stabil än tidigare. En välfungerande banksektor är en förutsättning för ekonomin i stort. I det långa loppet vinner samhället i sin helhet på att finansmarknaden är stabil och kan tjäna realekonomin. * Handeln med finansiella instrument fördyras om bankerna tvingas lägga den i ett särskilt bolag. Det riskerar att drabba exempelvis exportföretag som vill säkra sina valutaflöden medan allmänheten kan märka av det genom att det blir dyrare för pensionsfonder att göra affärer, vilket kan leda till sämre avkastning för pensionstagarna. ** Red: Icke-euroländer har dock ingen rösträtt i ECB:s högsta beslutande organ, ECB-rådet.

16 16 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 NYHETER Tredje part kan få gå in på kunds konto Tredjepartsaktörer ges access till bankkonton och handlare kan få rätt att ta ut avgift vid korthandel. Det är något av innehållet i EU:s betaltjänstpaket som kom i somras. Bankföreningen har en rad invändningar. EU-kommissionen presenterade den 24 juli ett förslagspaket om betalningar och betaltjänster. Dels innehåller det en revidering av det nuvarande Betaltjänstdirektivet, PSD 2, dels ett förslag till förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner. Bankföreningen välkomnar EU-kommissionens ambition att åstadkomma en mera enhetlig marknad för betalningar inom EU och en större integration. Det är därför positivt att förslaget är ett maximidirektiv, det vill säga att ett medlemsland inte får införa eller behålla bestämmelser som avviker från direktivet, samt att möjligheterna för nationella undantag väsentligt har skurits ned, från 23 till 10 stycken. Det bidrar till att skapa mera harmoniserade regler för betalningar inom EU, säger Lars Rutberg, betaltjänstexpert på Bankföreningen. Den största förändringen som föreslås vad gäller Betaltjänstdirektivet är dock att tredjepartsaktörer, Third Party Payment Service Providers, TPP, ges access till bankkonton under vissa villkor. Det handlar om aktörer som agerar mellan konsumenten och internetbanken, när konsumenten köper något på internet. I praktiken fungerar det så att kunden lämnar ut sina inloggningsuppgifter till tredjepartsaktören, som sedan går in i internetbanken för kundens räkning. Bankföreningen är starkt kritisk till hur förslaget är utformat. Bestämmelserna är otydliga och saknar viktiga delar för att vara ett fullständigt och genomförbart lagförslag. Som det är nu kan konsekvenserna avseende affärs- och operativa risker inte förutsägas, vilket är nödvändigt i den finansiella marknaden. Det uppstår en helt oreglerad ansvarssituation vid betalningar där effekterna och riskerna är oöverskådliga och oacceptabla för samtliga aktörer i värdekedjan, konsumenterna inte minst. Lagförslaget måste därför kompletteras på ett sätt som ger befintliga och nya aktörer rättssäkerhet avseende ansvar, anser Bankföreningen. Likvärdiga och rättvisa affärsmässiga förutsättningar som bör konkretiseras i avtal (bilaterala eller kollektiva) mellan parterna måste också säkerställas. Möjligheten för tredjepartsaktörer att komma åt betalkonton kan tvinga fram omfattande ombyggnader av internetbanksgränssnitten till mycket stora kostnader för bankerna, bedömer Bankföreningen. Detta för att tillgodose säkerhetsmässiga hänsyn och begränsa möjligheterna för tredjepartsaktören att komma åt annan information i internetbanken som inte är nödvändig för att genomföra en betalningstransaktion. Som internetbankerna nu är uppbyggda kommer en kund, som loggar in med sina personliga säkerhetsanordningar, åt alla bankens tjänster och ekonomisk information om sig själv. Det vill säga alla konton, krediter, kort, värdepapper, pensioner ligger öppna. När kunden lämnar uppgifterna till tredjepartsaktören kommer den åt samma information och tjänster. Det är inte säkert att kunden är medveten om det.

17 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Förslaget att utvidga Betaltjänstdirektivet till så kallade one-leg-transaktioner, har Bankföreningen också invändningar emot. Det är sådana betalningstransaktioner där endast en av betaltjänstleverantörerna är belägen i unionen. När kunden lämnar uppgifterna till tredjepartsaktören kommer den åt samma information och tjänster. Det är inte säkert att kunden är medveten om det. En bank inom EU är skyldig att lämna information om avgifter, hur lång tid betalningen tar och andra aspekter av hur betalningstransaktionen utförs till kunden. Om skyldigheten nu utvidgas till one-legtransaktioner måste banken lämna uppgifter även om betalningsrutinerna i ett land som inte omfattas av EU:s lagar och som banken inte nödvändigtvis har kännedom om. Uppgifterna blir då inte tillförlitliga, och helt oanvändbara för kunden. I direktivförslaget öppnas också en möjlighet att ta ut en avgift för användning av vissa kontokortstransaktioner, så kallad surcharging. Även det är Bankföreningen kritisk till. Det skulle ge handlare rätt att i vissa fall ta ut en avgift av kunden vid kortbetalningar, vilket kan leda till ökad användning av kontanter. Kontanter är dyrare för samhället att hantera, och medför risker för alla som hanterar dem. I förordningsförslaget läggs regler fram om förmedlingsavgifter (mellanbanksavgifter, Multilateral Interchange Fees) för konsumenters gränsöverskridande bank- eller kreditkortstransaktioner. Införandet av ett tak för mellanbanksavgifter kan hämma utvecklingen av nya tjänster och skapa incitament till ökad kontantanvändning, anser Bankföreningen. Erfarenheter från andra länder visar också att kostnaden ökar för konsumenterna vid en prisreglering. Förslagen är nu överlämnade till Rådet och Europaparlamentet, och det finns en del som talar för att EU möjligtvis hinner med att fatta beslut redan före valet till Europaparlamentet i mitten av Bankföreningen lämnade den 23 september ett remissyttrande till Finansdepartementet över förslagen till direktiv och förordning. Lars Rutberg, betaltjänstexpert på Bankföreningen. EU vill stärka europeiskt inflytande över redovisningsnormer Under hösten väntas en rapport med rekommendationer från EU-kommissionens särskilda rådgivare Philippe Maystadt. Det var i våras som kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier gav Philippe Maystadt i uppdrag att se över hur man kan stärka det europeiska inflytandet över den globala normgivningen på redovisningsområdet (IFRS) samt hur redovisningsnormgivningen kan organiseras på bästa sätt. I fokus för översynen ligger att se över hur European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och EU:s Accounting Regulatory Committee (ARC) organisation kan stärkas. De slutliga rekommendationerna förväntas bli presenterade på EKOFIN:s möte i november Philippe Maystadt har tidigare varit chef för Europeiska Investeringsbanken ( ). Innan dess var han finansminister och vice statsminister i Belgien.

18 18 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 SKATTER Fler länder vill införa FATCA-modell Sveriges förhandlingar med USA om ett avtal om informationsutbyte för skatteändamål på basis av den amerikanska lagstiftningen FATCA, Foreign Account Tax Compliance Act, fortsätter. Sverige skickade i augusti in sitt kompromissförslag till det amerikanska Finansdepartementet. Parallellt med förhandlingarna om avtalsinnehållet pågår diskussioner inom EU och OECD om egna modeller för informationsutbyte på automatisk väg, i flera delar inspirerat av FATCA. Vidare har såväl G20-mötet som G8-mötet anslutit sig till de modeller för automatiskt informationsutbyte som diskuteras inom OECD. De olika internationella forumen uppmanar världens alla länder att utveckla system sinsemellan för automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, för att bekämpa skatteundandragande och skattebedrägerier. Ulrika Hansson, Bankföreningens skatteexpert FTT delvis underkänt av rådets rättstjänst Den skatt på finansiella transaktioner, FTT, som elva EU-länder vill införa ifrågasätts av andra EU-medlemmar. Eftersom skatten även drabbar den som gör affärer med något av FTT-länderna, har man begärt att ministerrådet gör en rättslig bedömning av förslaget. Förhandlingarna om det fördjupade samarbetet mellan elva EU-länder om den särskilda skatten på finansiella transaktioner FTT, Financial Transaction Tax, fortsätter i EU:s ministerråd. För närvarande innehar Litauen ordförandeskapet för EU och leder således förhandlingarna i rådsarbetsgruppen. Litauen ingår emellertid inte i gruppen EU-länder som uttryckt intresse för att delta i samarbetet om skatten. De elva är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. EU-länderna har från ministerrådets rättstjänst begärt en rättslig bedömning av förslaget i de delar som reglerar vilka som ska omfattas av den särskilda skatten. Flera EU-länder som inte deltar i samarbetet har ifrågasatt om det är förenligt med internationell rätt och EU-fördraget att utöva jurisdiktion över aktörer som befinner sig på territorier utanför de deltagande EU-länderna. Rådets rättstjänst kom den 6 september med sin bedömning. Rättstjänsten har analyserat den bestämmelse i FTT-förslaget som innebär att man sträcker ut skattens tillämpnings-område utanför FTT-ländernas territorier på ett sätt som innebär att till exempel svenska aktörer dras in i skatten även om de saknar fast etablering i ett FTT-land. Rättstjänsten anser att denna regel strider mot internationell sedvanerätt samt artikel 327 i fördraget (som reglerar villkoren för fördjupat samarbete). Uttalandet är dock inte rättsligt bindande för medlemsstaterna. Länderna kan således formellt sett ändå bestämma att regeln ska vara kvar. Uttalandet får ändå anses väga tungt i de fortsatta förhandlingarna och kan påverka eventuella framtida rättsprocesser i EU-domstolen om denna kontroversiella skattelagstiftning, säger Ulrika Hansson, Bankföreningens skatteexpert. Rådets rättstjänst En juridisk avdelning inom EU:s ministerråd som har till uppgift att assistera vid förhandlingarna om ny lagstiftning i rådsarbetsgruppen och ge råd till länderna och ordförandelandet kring legala frågor såsom lagtextens förenlighet med EU:s grundfördrag och andra lagstiftningstekniska frågor. Rådets uttalanden är inte rättsligt bindande men har en vägledande funktion.

19 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER EU kan tvinga fram längre tid för bankbyte Förslaget till ett nytt direktiv om betalkonton riskerar att göra det mer tidskrävande för konsumenter att byta bank. EU-kommissionen har inte heller analyserat riskerna med bankbyte över landsgränserna. Det är bara några av de kritiska synpunkter som Bankföreningen har på förslaget. I maj 2013 publicerade kommissionen ett förslag till ett nytt direktiv om betalkonton. Det innehåller regler om jämförbarhet för bankavgifter, bestämmelser om bankbyte samt en rätt till ett grundläggande betalkonto. Syftet är naturligtvis i grunden gott. Kommissionen vill skapa ökade möjligheter för konsumenter att öppna konton, jämföra priser och byta bank. Men Sverige är i många avseenden ett föregångsland när det gäller dessa frågor, säger Bankföreningens bankjurist Marie-Louise Ulfward och påpekar att EU:s medlemsländer har kommit olika långt i sin utveckling. Den 30 augusti skickade Bankföreningen in ett extra långt tolv sidor långt yttrande till Finansdepartementet för att uppmärksamma bristerna i förslaget. Bankföreningens kritik gäller främst att direktivförslaget är alltför detaljreglerat och ingripande. Först och främst måste problemen lösas på nationell nivå i respektive medlemsland, anser föreningen. Problemet uppstår när man försöker hitta en one-size-fits-all - lösning för alla länder. Jag tycker att direktivet borde skrivas om på en mer principbaserad nivå så att lagtexten står sig över tiden och så att den fungerar oavsett nationella särdrag. Ett exempel på detaljreglering är den ingående instruktionen för hur bankbytesprocessen ska gå till. Direktivet utgår från att bankerna ska skicka listor (manuellt framtagna) via brev mellan varandra. Ur Bankföreningens synvinkel framstår processen som otidsenlig och omständlig. Om den svenska bankbytesrutinen måste anpassas till direktivets formkrav finns det stor risk att det tar längre tid för kunden att byta bank. I Sverige har bankerna satt upp ett mål att handlägga bankbyten på tre dagar, jämfört med 15 dagar som direktivet utgår ifrån. Det vore ytterst olyckligt om vi måste försämra vår svenska bankbytesrutin. Det borde finnas möjligheter att göra nationella undantag som är anpassade till den Det vore ytterst olyckligt om vi måste försämra vår svenska bankbytesrutin. teknik och infrastruktur som finns i respektive medlemsland. Bankföreningen har också framfört kritik mot att direktivet omfattar bankbyten mellan EU-länderna. Bankbyte över landsgränserna är problematiskt att genomföra, framför allt för länder utanför eurozonen. Det uppstår också en mängd frågor kring identifiering och risker för eventuella bedrägerier som överhuvudtaget inte omnämns i direktivförslaget. Kommissionen verkar inte ha gjort någon riskanalys alls. Hur ska den svenska banken, som tar emot ett flyttuppdrag kunna veta att uppdraget kommer från en tillförlitlig bank eller betaltjänstleverantör inom EU och att kunden är fullgott identifierad av den utländska banken? Idag finns ingen gemensam infrastruktur för elektronisk identifiering över landsgränserna. Risken finns att kunden drabbas av bedragare. Direktivet behandlas nu i EU-parlamentet, där flera långtgående förändringar har föreslagits. Bland annat vill parlamentet ha kontonummerportabilitet inom EU, automatiska omdirigeringar av betalningar samt månatliga avgiftssammanställningar istället för årliga. Bankföreningen ser inte minst svårigheter med flyttbara kontonummer. Ett nytt kontosystem skulle beröra fler än 30 miljoner konton i Sverige och kräva en komplett ombyggnad av kunddatabaserna i bankerna. Att införa flyttbara kontonummer skulle därför bli mycket kostsamt. Nyttan av att få behålla sitt kontonummer vid bankbyte är begränsad och även om man inför flyttbara kontonummer så innebär det inte att alla tjänster som är kopplade till kontot automatiskt kan följa med till den nya banken. Kommissionen föreslår ett års implementeringstid efter det att direktivet antagits. Det är på tok för kort tid, anser Bankföreningen. Fortsättning på nästa sida

20 20 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2013 NYHETER Fortsättning från föregående sida Bankerna måste få tillräcklig tid att anpassa och justera kundinformation och villkor, ändra i IT-system och informera personal. Med tanke på de problem som Bankföreningen har pekat på i yttrandet kommer direktivförslaget att innebära stora förändringar, som kräver omfattande omställningar. Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen Analys av risken för penningtvätt i Sverige Sverige har för första gången genomfört en samlad bedömning av penningtvättsriskerna inom landet. 16 myndigheter har bidragit, däribland Finansinspektionen, Skattemyndigheten och Säkerhetspolisen. Rapporten innehåller en hotbildsanalys där man identifierat fyra högriskområden: strategiska brister i systemet, särskilda hot, särskilda sårbarheter och svårkvantifierade, men potentiellt omfattande penningtvättshot. Från branschens sida välkomnar vi att en myndighetsövergripande bedömning görs av de svagheter och risker för penningtvätt som Sverige har. Det svenska systemet för åtgärder mot penningtvätt omsluter en stor och varierad grupp av privata aktörer och myndigheter och det är därför viktigt att svagheter och risker uppmärksammas och åtgärdas, säger Åsa Arffman, bankjurist på Bankföreningen. Bland de privata aktörerna som måste följa särskilda lagar för att inte utnyttjas för penningtvätt finns banker, revisorer och skatterådgivare, men även mäklare och alla företag som säljer varor för mer än kronor kontant, till exempel bilhandlare. En sådan här rapport skulle kunna ge såväl enskilda aktörer som myndigheter en bättre förståelse för, och möjlighet att åtgärda, de svagheter som finns inom det svenska systemet. Innehållet i rapporten är dock väl magert och kommer sannolikt inte att ge någon närmare vägledning för bankerna, säger Åsa Arffman. Rapporten med den nationella riskbedömningen lämnades till regeringen den 30 augusti.

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet 2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019

Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019 Kommittédirektiv Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag Dir. 2019:22 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om

Läs mer

Finansutskottet Sveriges Riksdag Stockholm

Finansutskottet Sveriges Riksdag Stockholm FRAMSTÄLLNING 1 (7) 2017-11-08 Finansutskottet Sveriges Riksdag 100 12 Stockholm Ytterligare verktyg för makrotillsyn Hemställan Mot bakgrund av regeringens proposition 2017/18:22 Ytterligare verktyg för

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/01/002 Er referens: FI Dnr 17-12809 1 (5) 2018-02-01 Finansinspektionen finansinspektionen@fi.se FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor Finansinspektionen

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Kommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018

Kommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Kommittédirektiv EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder Dir. 2018:116 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om ändringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011.

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Kommittédirektiv Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dir. 2011:77 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur Europaparlamentets

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån Civilutskottets betänkande 2013/14:CU15 Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:44 Rättvisare regler vid förtidsbetalning

Läs mer

Finansutskottet Sveriges Riksdag Stockholm

Finansutskottet Sveriges Riksdag Stockholm FRAMSTÄLLNING 1 (5) 2018-03-23 Finansutskottet Sveriges Riksdag 10012 Stockholm Kreditreglering Hemställan Bankföreningen hemställer att riksdagen uttalar - att Finansinspektionen, med anledning av den

Läs mer

Finansplats Stockholm

Finansplats Stockholm PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder

Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder 2017-09-11 Enligt sändlista (Anges alltid vid svar) Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. 1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:116

Regeringens proposition 2008/09:116 Regeringens proposition 2008/09:116 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2008/09:116 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN 12.3.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 97/23 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 11 december 2015 om bedömning av hur väsentliga tredjeländer är för

Läs mer

Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1

Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1 Årsrapport 2015 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 1 Förord Mario Draghi, Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Under 2015 fortsatte Europeiska systemrisknämnden () sin noggranna bevakning

Läs mer

Finansdepartementet

Finansdepartementet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/02/007 Er referens: Fi2017/00842/B 1 (9) 2017-04-18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ytterligare verktyg för makrotillsyn Sammanfattning Bankföreningen anser att det

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskild tillsyn och kapitalbuffertar; SFS 2014:993 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ekonomiska kommentarer

Ekonomiska kommentarer NR 12 2018 30 oktober Ekonomiska kommentarer Storbankernas pelare 1-krav kommer att öka Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Banker som är verksamma i

Läs mer

Ordförandeskapet har ambitionen att rådet ska träffa en politisk överenskommelse om ett reviderat sparandedirektiv.

Ordförandeskapet har ambitionen att rådet ska träffa en politisk överenskommelse om ett reviderat sparandedirektiv. Annotering 2013-11-07 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 15 november i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 31 oktober 1.

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter. 4. Mervärdesskattebehandling av posttjänster - lägesrapport

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter. 4. Mervärdesskattebehandling av posttjänster - lägesrapport Annoteringar 2010-11-26 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte i Bryssel den 7 december 2010 Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 24 november

Läs mer

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen Annotering 2012-11-26 Fi 2012/166 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 4 december 2012 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/04/004 Er referens: FI Dnr 18-6251 1 (6) 2018-04-25 Finansinspektionen finansinspektionen@fi.se Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån Inledning

Läs mer

Synpunkter på Riksbankens förslag till ny statistik över hushållens finansiella tillgångar och skulder

Synpunkter på Riksbankens förslag till ny statistik över hushållens finansiella tillgångar och skulder SKRIVELSE Vår referens: 2017/10/012 1 (5) 2017-11-16 Sveriges Riksbank jyry.hokkanen@riksbank.se Synpunkter på Riksbankens förslag till ny statistik över hushållens finansiella tillgångar och skulder Sammanfattning

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Läs mer

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut 2015-11-17 BESLUT Skandinaviska Enskilda Banken AB FI Dnr 15-8080 Att: Verkställande Direktören Delgivning nr 1 106 40 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN 3.4.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 98/3 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 27 januari 2014 om en samordningsram för behöriga eller utsedda myndigheters

Läs mer

Hantering av problembanker

Hantering av problembanker DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/010 Er referens: RG 2016/1064 1 (6) 2016-10-17 Riksgälden riksgalden@riksgalden.se Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin Sammanfattning

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Yttrande över promemorian Ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven

Yttrande över promemorian Ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar FI-forum 25 september 2014 Agenda Bakgrund, syfte och sammanhang Kapitaltäckning Kapitalbuffertar Kapitalbuffertar och pelare 2 Offentliggörande av information

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM68. Förordning och principer om att minska och förebygga uppkomsten av nödlidande lån. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM68. Förordning och principer om att minska och förebygga uppkomsten av nödlidande lån. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och principer om att minska och förebygga uppkomsten av nödlidande lån Finansdepartementet 2018-04-16 Dokumentbeteckning KOM(2018) 134 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B) 2017-04-11 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-3164 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2013 Innehåll

Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2013 Innehåll Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 ESRB Årsrapport 2013 Innehåll 3 Förord Mario Draghi Ordförande för Europeiska systemrisknämnden dess verksamhet finns på ESRB:s

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019

Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019 Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassa Hantera statsskulden

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/ RIKTLINJER OM VILLKOR FÖR FINANSIELLT STÖD INOM KONCERNER EBA/GL/2015/17 08.12.2015 Riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA:s riktlinjer om

Läs mer

Siemens Financial Services AB

Siemens Financial Services AB Siemens Financial Services AB Periodisk information om kapitaltäckning och likviditetsrisker Pelare 3 31 Mars 219 siemens.se/finance Siemens Financial Services AB Periodisk information om kapitaltäckning

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B)

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B) 2017-04-28 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-4581 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Regeringens plan för utökad flytträtt av försäkringssparande

Regeringens plan för utökad flytträtt av försäkringssparande Regeringens plan för utökad flytträtt av försäkringssparande Finansmarknadsminister Peter Norman Seminariet Utökad flytträtt Tisdag 2 september 2014 Konsumenten i underläge på finansmarknaden Ändrade förutsättningar

Läs mer

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Finansutskottet, Sveriges riksdag 5 februari 2019 Lågt pris på risk globalt kan skapa finansiella obalanser Den finansiella

Läs mer

Inledning Syftet med denna artikel är att ge läsaren en bild av det aktuella läget när det gäller genomförandet av Solvens II-regelverket i Sverige.

Inledning Syftet med denna artikel är att ge läsaren en bild av det aktuella läget när det gäller genomförandet av Solvens II-regelverket i Sverige. Genomförandet av Solvens II regelverket i Sverige Inledning Syftet med denna artikel är att ge läsaren en bild av det aktuella läget när det gäller genomförandet av Solvens II-regelverket i Sverige. Inledningsvis,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 24 kap.

Läs mer

Kommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013

Kommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Kommittédirektiv Kommittén för finansiell stabilitet Dir. 2013:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Sammanfattning Regeringen lägger stor vikt vid att det finns ett organisatoriskt

Läs mer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer 2016-05-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 16-3060 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändring av Finansinspektionens

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet Kommenterad dagordning 2006-09-29 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 10 oktober 2006 i Luxemburg - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 27 september 1. Antagande

Läs mer

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN Ståndpunktsdokument 2011 KONSEKVENSER FÖR OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET OCH OFFENTLIG REVISION I EU OCH REVISIONSRÄTTENS ROLL MOT BAKGRUND AV DEN RÅDANDE FINANSIELLA OCH

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar; SFS 2007:570 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Finansinspektionen

Finansinspektionen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2019/02/011 Er referens: FI Dnr 18-10416 1 (5) 2019-03-22 Finansinspektionen Via e-post till: finansinspektionen@fi.se Förslag till ändrade föreskrifter om tillsynskrav och

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 DNB ASSET MANAGEMENT AB Org.nr. 556387-6159 ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 Beräkningarna baseras på Europaparlamentets

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

U 25/2018 rd. Helsingfors den 17 maj Finansminister Petteri Orpo. Finansråd Risto Koponen

U 25/2018 rd. Helsingfors den 17 maj Finansminister Petteri Orpo. Finansråd Risto Koponen Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 vad gäller vissa avgifter på gränsöverskridande betalningar

Läs mer