Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander"

Transkript

1 Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik Ukraina Euromajdan Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander

2 Konflikten i Ukraina Inledning Vi har valt att analysera de pågående demonstrationerna i Ukraina utifrån realismen, liberalismen och feminismen. Vi tar upp bakgrunden till demonstrationerna, därefter analyserar vi dem utifrån de olika teorierna. Euromajdan är namnet på det torg där protesterna genomförs, samt namnet på själva protesterna. Bakgrundsinformation När Ukraina i slutet av 1991 blev en självständig stat, innebar det skapelsen av ett nytt land. Vid detta tillfälle var Ukraina inte någon egentlig nationalstat, utan mer av ett stycke ruiner efter Sovjetunionens sammanbrott. De senaste 22 åren har inneburit en osammanhängande process av nationsbyggande för landet. Målet för denna process har handlat om att skapa en tydlig ukrainsk nationell identitet, som kan omfamnas av alla invånare oberoende av etnicitet och språk. 1 Ukraina har idag en blandat befolkning med majoritet av etniska ukrainare. Ryssar utgör en betydande minoritet tillsammans med övriga folk från f.d. Sovjetunionen. Konflikten i Ukraina kan sägas är en fortsättning på den orangea revolutionen 2004, då delar av landet ville vända sig mer mot västvärlden och medlemskap i EU och NATO. Ansträngningarna den gången misslyckades och landet vände sig mer mot Ryssland och blev internationellt osynliga. Ukraina är idag alltså ett delat land och den styrande regimen har fortfarande ett stöd, i synnerhet i landets södra och östra delar som till stor del befolkas av etniska ryssar. Stora regionala klyftor och problemen med en ofullbordad nationell identitet är sammanlänkade. 2 Sedan en tid tillbaka äger demonstrationer rum i Kiev angående landets framtid. Oberoende hur maktkampen slutar har vi att göra med en betydelsefull politisk händelse för Europa, Ukraina och Ryssland. Oroligheterna i Ukraina är en bieffekt av geopolitiska motsättningar mellan Ryssland och EU om Ukrainas framtid, samtidigt som det är en reflektion av byggandet av den ukrainska nationen. De pågående protesterna visar på skiljelinjerna inom landet där majoritetsbefolkningen ukrainare i främst västra Ukraina vill vända sig mot väst och den ryska befolkningen i de östra delarna av landet föredrar att söka kontakt mot Ryssland. Men demonstrationerna visar också på att den yngre generationen önskar att bli kvitt den postsovjetiska identiteten och istället vända sig mot det europeiska idealet. 3 1 Artikel SvD: Ukrainas uppror en strid om värderingar 2 Utrikespolitiska institutet (2013), Landguiden: Ukraina 3 Artikel SvD: Ukrainas uppror en strid om varderingar 2

3 Om demonstranterna kommer att uppnå sina mål kommer det att innebära enorma politiska konsekvenser för Ryssland. Ryssland kommer att förlora ytterligare inflytande i Östeuropa som man tidigare gjort i bland annat de baltiska staterna. För Ukrainas proeuropeiska invånare har dagens regim förlorat sin legitimitet. Presidentens koncentration av makten, och den omfattande korruptionen är också skäl för missnöje. För demonstranterna i Kiev framstår den befintliga situationen som ett val mellan två kulturer, den ryska respektive den europeiska civilisationen. 4 Rysslands plan är att hindra Europeiska unionens expansion i Östeuropa och istället inkludera Ukraina i sin egen tullunion tillsammans med Vitryssland, Kazachstan och Armenien. En union som majoriteten av Ukrainas befolkning motsätter sig. För att nå sitt mål har Ryssland visat sig beredd att ta till såväl piska som morot, typiska fall av det är handelshinder eller minskade gasssubventioner med mera. 5 Om de ryska påtryckningarna når framgång beror till stor del på Ukrainas ekonomiska situation. Under finanskrisens första år backade landets bruttonationalprodukt kraftigt och i dagsläget står Ukraina nästintill inför en statsbankrutt. Till detta kan läggas osäkerheten för den rad av farsoter som skulle drabba Ukraina i händelse av ett närmande till EU. Realismen Realismen är ingen teori i vanlig mening, utan en tanketradition med rötter i antiken hos den grekiske historikern och generalen Thucydides ( f.kr.). Realisterna ser sig som just realister, och internationell politik handlar för dem inte om vem som har rätt utan om vem som tar sig rätt genom maktpolitik. Krig, konflikt och andra uttryck för denna maktpolitik är det som är väsentligt att studera. Liksom den italienska skribenten Machiavelli ( ) anser man att stater och statsmän har rätt till en annan moral än privatpersoner det nödvändiga är det rätta och i enlighet med den engelske politiska filosofen Hobbes ( ) menar realisterna att det naturliga tillståndet för stater och människor är att vara i konflikt med varandra. Så har det varit genom hela historien, och så kommer det att förbli. Staterna samexisterar inom en internationell anarki, utan någon formell överstatlig härskarmakt. De måste hjälpa sig själva. Historien är cyklisk och upprepar sig. I grund och botten handlar allt om fördelningen av materiella resurser. Inom den klassiska realistiska tanketraditionen är fokus på kunskaper om historia. Inom neoklassicismen är grundtesen istället rationellt tänkande. Alla staters agerande kan förstås utifrån de existerande strukturerna. Oavsett inre förhållanden så måste alla stater agera lika med samma givna yttre förutsättningar. Inom neorealismen finns två olika sätt att se på maktbalans. Den defensiva synen menar att stater strävar efter tillräckligt med makt för att balansera gentemot omvärlden, men den offensiva menar att staters makttörst är outsläcklig. I denna analys används främst klassisk realism. 4 Artikel SvD: Ukrainas uppror en strid om varderingar 5 Artikel Sveriges Radio: Armenien går med i Rysk tullunion 3

4 Situationen i Ukraina ur ett realistiskt perspektiv handlar om en maktkamp mellan två stater och EU. En supernationell organisation som EU kan spela en viktigt roll, men är ändå alltid underordnad inflytelserika staters intressen. Här gäller det att identifiera den eller de stater inom EU som har både inflytande och intresse av en närmare relation med Ukraina. Delar av Ukraina har t.ex tidigare tillhört Polen. I bakgrunden finns supermakten USA, som gett betydande ekonomiskt bistånd till Ukraina, samt Kanada dit ca 1 miljon ukrainare har emigrerat. 6 Ryssland, Ukraina och EU strävar alla efter materiella resurser, och låter ändamålet helga medlen i denna kamp. Med historikern och diplomatens Carrs 7 ord pågår en oupphörlig kamp mellan stater som är ekonomisk privilegierade ( haves ) och de som är ekonomiskt utsatta ( havenots ), där de senare är mer benägna att ta till vapen. Ukraina, med sin dåliga ekonomi, är en tydlig have-not stat medan EU och Ryssland är haves. EU har en betydande ekonomisk makt, men obetydlig militär i jämförelse med Ryssland. Ukraina har en av Europas största försvarsmakter, och har med sin betydande storlek och naturtillgångar 8 potential att återfå en viktigt ekonomisk roll. Enligt Aron 9 strävar alla stater efter självständighet och kan i slutändan bara lita till sig själva för att uppnå detta. I Ukrainas fall verkar en helt självständig väg svår. Den ekonomiska krisen innebär att Ukraina måste vända sig till väst eller till öst, och med detta val följer ekonomiska förbindelser tillsammans med idémässiga och hegemoniska. Ukraina har flera lån från IMF, mot löften om liberala ekonomiska reformer. Dessa reformer har dock inte genomförts, och en del lån har hållits tillbaka. Ryssland har då bidragit med stora akuta lån, och också säkerställt sin flottbas i Ukraina för överskådlig tid. Vilken större makt ska då få dominera Ukrainas ekonomiska och politiska utveckling? Ur ett klassiskt realistiskt perspektiv är det viktigt att studera historien. Ukraina har gjort flera misslyckade försök att bilda en fristående stat innan 1991, och har sedan 1600-talet varit under ryskt/sovjetiskt inflytande. Stalin använde på 30-talet mycket hårdföra metoder för att vinna ekonomisk och politisk kontroll över Ukraina, liksom Brezjnev på 70-talet. 10 Trots att Ukraina sedan 1991 gjort mycket för att värja sig från Rysslands inflytande och mot väst så talar historiska erfarenheter för att detta inte kommer att lyckas. Diplomati kan spela en viktig roll ur ett klassiskt realistiskt perspektiv. Dock hävdas att kulturella och ideologiska faktorer då är betydelsefulla, och att stater som delar målsättningar och liknar varandra har lättare att lösa konflikter genom diplomati. 11 Historiskt kan man se att Ryssland/Sovjet har använt maktspråk mot Ukraina 6 Utrikespolitiska institutet (2013) Landguiden: Ukraina 7 Devetak Richard et.al., (2012), An Introduction to International Relations, sidan 39 8 Utrikespolitiska institutet (2013) Landguiden: Ukraina 9 Devetak Richard et.al., (2012), An Introduction to International Relations, sidan Utrikespolitiska institutet (2013) Landguiden: Ukraina 11 Devetak Richard et.al., (2012), An Introduction to International Relations, sidan 41. 4

5 och flera forna öststater som är nuvarande EU-länder, medan diplomati spelat en något mer framträdande roll i relation till mäktigare västeuropeiska stater. I den aktuella situationen verkar både väst och öst använda sig av ekonomiska muskler snarare än diplomatiska. Liberalismen Liberalismen delar inte samma syn som realismen om staten som enhetlig aktör. Man talar istället om staten som pluralistisk, en sorts skådeplats där olika aktörer och parter konkurrerar mot varandra. Eftersom att vi nu ska analysera demonstrationerna i Ukraina bör vi utöka förmågan att se på vad som kan vara betydande i denna analys. Denna bredare granskning av aktörer och parter kommer att omfatta, förutom stater, individer och institutioner/unioner. De mest grundläggande bedöms vara Vladimir Putin, Viktor Janukovytj, och på unionsnivå, EU. För att förstå varför dessa demonstrationer har uppkommit kommer vi till individnivå. Putin har sedan länge försökt att fördärva den ukrainska identiteten. Detta görs indirekt, genom små provokationer av ryska oligarker som sitter i det ukrainska parlamentet fastslogs det att Ukraina kommer att fortsätta att hyra ut stora delar av Krim-halvön till den ryska flottan. Detta resulterade i äggkastning i parlamentet och Janukovytj anklagades för att gång på gång sälja ut Ukraina. 12 Utifrån ett liberalistiskt perspektiv så föredrar stater ekonomisk tillväxt framför konflikt. Väljer Ukraina att skriva på ett avtal med EU kommer Putin att höja priset på den ryska gasen, vilket kommer att innebära stora konsekvenser. Är det något Ryssland inte gillar så föredrar man hellre konflikt. Ryssland känner nu en stor press, alltfler post-sovjetiska stater vill komma EU och väst närmare. Visar sig inte Putin som en mäktig och stor ledare för världen så är Rysslands tid som en stormakt över. Därav dessa demonstrationer i Ukraina, där majoriteten av folket är trötta på Putins politik gentemot Ukraina och hans marionettdocka Janukovytj som gång på gång försöker sälja ut landet. Det liberala perspektivet menar också att stater inte är några självständiga aktörer, utrikespolitiken präglas av vilka intressegrupper som har störst inflytande. Majoriteten av folket i Ukraina vill ha ett närmande med EU, men i slutändan är det de ryska oligarkerna i landet som kommer att bestämma. Feminismen Feminism grundar sig på en genusvetenskaplig teoribildning, där kön och framförallt könsordning är centrala begrepp. Den feministiska forskningen inom internationella relationer sträcker sig över ett brett empiriskt spektrum och en viktig del i denna forskning är betydelsen av kön i samband med krig och konflikter. Feministiska forskare har kritiserat realismen och de andra traditionella teorierna. Kritiken bygger på åsikt att dessa teorier visar en påtaglig frånvaro av människor och mänskliga relationer. Forskarnas analys handlar om att beskriva könsmaktsrollerna som kommer till uttryck inom exempelvis globalisering, konflikt, diplomati och på det viset 12 Artikel SvD: Rökbomber och äggkastning i Ukrainas parlament 5

6 åskådliggöra hur denna maktordning bygger en konstruktion av manligt och kvinnligt. De sociala uttrycksformerna av kön sätts i fokus och de beteenden och egenskaper som förknippas med könen är inte jämbördiga, utan det som kallas manlighet värderas högre än det kvinnlig. 13 Fokus på manliga egenskaper, som konflikter, rivalitet och aggressivitet, gör att många alternativa perspektiv och tolkningar blir osynliggjorda. Om Ukrainas situation beskrivs med fokus på samarbete och fredlig samexistens framträder inte bilden av ett land som måste välja sida mellan två motståndare. Ukraina kan istället beskrivas som en brygga mellan Ryssland och EU, alltså att förena det bästa hos väst med det bästa hos öst. Ur en feministisk synvinkel kan vi titta närmare på domen som föll 2011 mot den före detta premiärministern Julia Tymosjenko. Hon anklagades för maktmissbruk när hon skrev på ett nytt gasavtal med Ryssland Enligt presidenten hade hon inte hade de befogenheterna. Presidenten hade innan rättegången dessutom lagt flera lagförslag till parlamentet kring de paragrafer Julia Tymosjenko åtalas under. Det ryska utrikesdepartementet anser att avtalet ska ha varit i överensstämmelse med rysk, ukrainsk och internationell rätt, men det ska ha ignorerats i domstolen. Enligt EU är hon en politisk fånge. Tymosjenko själv anser att domen är ett bevis på att en auktoritä regim styr landet och brister i rättvisa. 14 Den typiska särartsfeministen tycker att kvinnans naturliga värde underskattas. Särartsfeministen ser på kvinnan som fredlig och vårdande. Att fängsla en kvinnlig politiker skulle utifrån deras perspektiv ses som ett bortfall av det fredligare släktet. Radikala, dvs. marxistiska och socialistiska, feminister skulle se detta som att männen är i behov av dominans, kvinnans arbete exploateras av män och är inte lika mycket värt. Inom politiken är det vanligare att män representeras i maktpositioner. Feministiska forskare menar att detta beror på den vanligt förekommande bilden av kvinnans arbetsinsatser, som förknippas med speciella könsbundna egenskaper. 15 När vi ser på fallet mot Tymosjenko, kan vi då med feministiska ögon urskilja presidentens behov av att föra bort en kvinnlig person med någon form av makt? 13 J.Gustavsson och J.Tallberg (2009) - Internationella relationer, sidan Artikel SvD: Tymosjenko får sju års fängelse 15 J.Gustavsson och J.Tallberg (2009) - Internationella relationer, sidan 111 6

7 Källförteckning Tryckta källor Devetak R et.al. (2012), An Introduction to International Relations, Cambridge: Cambridge University Press. 2:a upplagan Gustavsson J och Tallberg J (2009), Internationella relationer, Studentlitteratur AB. Lund. Internetkällor Svenska Dagbladet Rökbomber och äggkastning i Ukrainas parlament (27 april 2010) Tymosjenko får sju års fängelse (11 okt 2011) Ukrainas uppror en strid om värderingar (18 dec 2013) Sveriges Radio Armenien går med i Rysk tullunion (3 sept 2013) Utrikespolitiska institutet (2013) Landguiden: Ukraina 7

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU Statsvetenskap 1, 30 hp 2014-01-07 Internationell politik, 7,5 hp Ansvarig lärare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Institutionen för statsvetenskap. Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014.

Institutionen för statsvetenskap. Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014. Institutionen för statsvetenskap Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014. Kandidatuppsats i statsvetenskap Magdalena Carlsson Handledare: Henrik

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

UKRAINA: Revolution och vägen framåt

UKRAINA: Revolution och vägen framåt UKRAINA: Revolution och vägen framåt Varför ägde revolutionen rum? 2004 Orangea revolutionen. Inre stridigheter och beslutsoförmåga. Viktor Yanukovich vinner presidentmakten 2010. Utvecklas mot patrimonialism

Läs mer

Ukrainakonflikten. Xxxxx Xxxxxxxxx. Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne

Ukrainakonflikten. Xxxxx Xxxxxxxxx. Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne Ukrainakonflikten Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne 1 ABSTRACT This study is about the ongoing conflict in Ukraine. The main focus has

Läs mer

Det stora Ukraina Herdefolket

Det stora Ukraina Herdefolket Vad är demokrati? Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt. Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan Schildts & Söderströms/Atlantis. 213 sidor. Illustrerad Anna-Lena Laurén (f.

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Konflikten i den Centralafrikanska republiken IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER. Internationella relationer ROS14

STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER. Internationella relationer ROS14 STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Internationella relationer ROS14 STATER Centralt innehåll Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Den ryska minoritetens situation i Lettland

Den ryska minoritetens situation i Lettland Den ryska minoritetens situation i Lettland Europaprogrammet Projektarbete på B-nivå Högskolan på Gotland Vårterminen 2001 Gruppdeltagare: Anna Gahnström, Nadja Englund Lotta Nyborg, Peter Jakobsson Tomas

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden?

Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden? Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden? Fredrik Konnander Verksamhetsansvarig Möta informationspåverkan Enheten för omvärld och beredskap Diplomati Information Militärt Ekonomi DIME Information

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Critical Race teori del I

Critical Race teori del I Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Konflikten i Ukraina

Konflikten i Ukraina Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen Konflikten i Ukraina En kvalitativ fallstudie ur tre olika teoretiska perspektiv Uppsats för c-seminariet i statsvetenskap vid Umeå Universitet. HT 2016

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina (2014/2547(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina (2014/2547(RSP)) P7_TA(2014)0098 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina (2014/2547(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft. 1/5 BESLUT 2014-06-09 Dnr: 14/00583 SAKEN Studio Ett, P1, 2014-03-04, inslag om svenska högerextremister som reser till Ukraina; fråga om opartiskhet och bestämmelsen om mediets genomslagskraft BESLUT

Läs mer

Ukraina på gränsen mellan öst och väst

Ukraina på gränsen mellan öst och väst Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap Statsvetenskap 61-90 (SSK102), VT-14, C-uppsats Ukraina på gränsen mellan öst och väst Smart power i praktiken Författare:

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina (2014/2627(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina (2014/2627(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0248 Rysslands invasion av Ukraina Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina (2014/2627(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: debatt. några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever

Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: debatt. några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever 05 debatt Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever Relationen mellan eu och de östeuropeiska kandidatländerna har hittills liknat relationen

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga 2003:116 SHU EXAMENSARBETE Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga En neoklassisk analys SOFIA MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer