Våld i nära relationer

Transkript

1 (5) Sammanfattning Riktlinjen baseras på socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, brottsbalken, offentlighets- och sekretesslagen samt socialstyrelsens författningar och beskriver ett sjukhusövergripande förhållningssätt för omhändertagande av patienter där misstanke finns om våld i nära relationer. All personal har en anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen kapitel 14, 1 gällande de barn som varit utsatta för våld, oro för barn som bevittnat våld eller där misstanke finns om att barn far illa av annan anledning. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 2 Socialstyrelsens definition av våldshandlingar... 2 Fysiskt våld... 2 Sexuellt våld... 2 Psykiskt våld... 2 Social utsatthet... 2 Materiellt/ekonomisk utsatthet... 2 Barns utsatthet... 3 Ansvar... 3 Alla anställda... 3 Genomförande... 3 Rapportering till andra instanser och myndigheter... 3 Socialtjänst och socialjour... 3 Sekretessgenombrott (offentlighets och sekretesslagen)... 4 Dokumentinformation... 5 Referensförteckning... 5 Länkförteckning... 5

2 (5) Förutsättningar Riktlinjen baseras på socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, brottsbalken, offentlighets- och sekretesslagen och socialstyrelsens författningar [1, 2, 3, 4, 5]. är när personen blir illa behandlad av någon som är närstående såsom make/maka, sambo, barn, släkting, förälder eller annan familjemedlem. Misshandel, hot, våldtäkt och ofredande är det vanligaste våldet i nära relationer. är inte köns- eller åldersbundet men det vanligast förekommande eller uppmärksammade våldet är våld mot kvinnor och barn. Socialstyrelsens definition av våldshandlingar är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt våld Fysiskt våld kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt våld Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt våld Direkta eller indirekta hot mot den utsatte och/eller mot eventuella barn eller att den utsatte blir förlöjligad är exempel på psykiskt våld. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter utgör exempel på social utsatthet. Materiellt/ekonomisk utsatthet Exempel kan vara att den utsattes personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att hon/han förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för henne/honom.

3 (5) Personer som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Barns utsatthet Om en part i ett förhållande blir utsatt för våld finns det ofta fler som indirekt eller direkt drabbas av våldet. Det är viktigt att ta reda på om det finns barn som är drabbade. Finns det barn har vi som sjukhuspersonal skyldighet att agera genom att anmäla till socialtjänst [2]. Ansvar Verksamhetschefen Har att tillse att lagstiftningen följs lokala rutiner finns i verksamheten för undersökning, provtagning, journalföring, fotografering och uppföljning rutiner finns för att förmedla kontakt med kurator/socionom för samtalsstöd med uppföljning och information om samhällets möjligheter till insatser vårdpersonalens behov av utbildning, information och stöd tillgodoses. Alla anställda Är skyldiga att anmäla till socialtjänsten när man upptäckt eller misstänker att barn far illa enligt Socialtjänstlagen 14 kapitlet 1 [2]. Genomförande Se rutinen - Omhändertagande av patienter som upplever eller har upplevt våld i nära relation. Rapportering till andra instanser och myndigheter Socialtjänst och socialjour Om det misstänks eller framgår att barn, yngre än 18 år, misshandlas eller far illa eller misstänks fara illa har sjukvårdspersonal skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten i den kommun som barnet bor. Anmälan ska göras skyndsamt. Anmälningsskyldigheten är absolut och ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den som är anmälningsskyldig [6]. Om barn bevittnar våld är det en grund för anmälan till socialtjänsten. Om barnet behöver akut stöd och boende kontaktas socialjour.

4 (5) Sekretessgenombrott (offentlighets och sekretesslagen) Myndigheter och personal inom den offentliga hälso- och sjukvården och socialtjänsten har en möjlighet att bryta sekretessen och lämna vidare uppgifter till åklagare och polis när det gäller misstanke om brott. Det krävs att brottsatsen är minst ett års fängelse. Vid försök till brott krävs att brottsatsen är minst två års fängelse. När det gäller misstanke om brott mot ett barn gäller samma möjlighet att bryta sekretessen utan hänsyn till eventuell straffpåföljd för förövaren. Dessa sekretessbrytande regler innebär ingen skyldighet för myndigheten eller personalen att på eget initiativ anmäla misstankar om brott till de brottsutredande myndigheterna. Skyldigheten att anmäla misstanke om brott mot barn till socialtjänsten är bindande. Om polis eller åklagare kommer med en begäran om utlämnande av uppgifter som enligt dessa regler får lämnas ut, är hälso- och sjukvården skyldig att lämna ut uppgifterna.

5 (5) Dokumentinformation För innehållet svarar En arbetsgrupp bestående av: Christina Friman Olsson, enhetschef, rehabiliteringskliniken, sammankallande Per Björgell, överläkare/läkarchef, akutmottagningen och ambulansen Frida Artursson, sjuksköterska, barn- och ungdomskliniken Mia Svensson, sjuksköterska, ortopedkliniken och akutmottagningen Ann-Gerd Berg, socionom, vuxenpsykiatrisk klinik/öppenvård Catharina Wettervik, kurator, kvinnokliniken Ann-Christin Karlsson-Mara, kurator, hud/std Susanna Bischoff Hansen, kurator, barn- och ungdomskliniken Rebecca Rupröder, överläkare, barn- och ungdomskliniken Remissinstanser Polismyndigheten i Västra Götaland/Polisen i Borås Fastställt av Jerker Isacson, chefläkare Nyckelord Våld, våldtäkt, barnmisshandel, misshandel, övergrepp. Referensförteckning 1. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Svensk författningssamling 2. Socialtjänstlag (2001:453), 14 kap. 1. Svensk författningssamling 3. Brottsbalk (1962:700), kap 3, 4, 6. Svensk författningssamling 4. Patientsäkerhetslag (2010:659), 6 kap 9. Svensk författningssamling 5. Offentlighets och sekretesslag (2009:400). Svensk författningssamling 6. Barn som far illa eller riskerar att fara illa en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Socialstyrelsen, Länkförteckning Västsvensk portal om våld i nära relationer för yrkesverksamma och utsatta - Omhändertagande av patienter som upplever eller har upplevt våld i nära relation. Sjukhusövergripande rutin, SÄS under rubrik Styrdokument