Riktlinjer. för bra mun- och tandvård för äldre med behov av vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer. för bra mun- och tandvård för äldre med behov av vård och omsorg"

Transkript

1 Riktlinjer för bra mun- och tandvård för äldre med behov av vård och omsorg Utgiven av Föreningen BraVå Uppdaterad och reviderad maj 2010

2 Uppdaterad (Ändring gjord på sid 49) Utgiven av Föreningen BraVå 2/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

3 Innehåll FÖRORD... 5 BraVås medlemmar Beställning av Föreningen BraVås material... 6 INLEDNING VÄGLEDNING i Landstingets Särskilda Tandvårdsstöd Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet Nödvändig tandvård Uppsökande verksamhet Munvårdskort Epidemiologisk rapportering vid uppsökande verksamhet Utbildning av omvårdnadspersonal Samordning mellan landsting, kommuner och tandvård ÄLDRES MUN- OCH TANDHÄLSA Naturliga åldersförändringar i munhålan Mat och munhälsa Sjukdomar i munnen hos äldre Riskfaktorer för försämrad munhälsa Allmänsjukdomar som ökar risken för sämre munhälsa Att upprätthålla en god munhälsa Kompletterande munhygieniska åtgärder RUTINER FÖR MUN- OCH TANDVÅRD Munvårdsarbetet Mobil tandvård Dokumentation av munhälsa Information Utgiven av Föreningen BraVå 3/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

4 3.5 Samarbete UTBILDNING Högskoleutbildning för sjuksköterskor och tandhygienister Utbildning av vårdpersonal Utbildning av munvårdsombud REFERENSER BILAGOR Bilaga 1a Munbedömningsinstrument Bilaga 1b Munbedömningsinstrument Bilaga 2 Landstingets Beställarenheter Tandvård Bilaga 3 Litteratur och utbildningsmaterial Bilaga 4 Tidigare förord Bilaga 5 Medverkande i Projekt MunBraVå Utgiven av Föreningen BraVå 4/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

5 FÖRORD En god Munhälsa är för de allra flesta en viktig del av en god livskvalitet. Föreningen BraVå Bra vård för äldre, har i samverkan med representanter för medlemsorganisationerna Folktandvården Stockholms län, Sveriges Tandhygienistförening, Dietisternas Riksförbund och Vårdförbundet reviderat och uppdaterat rapporten MunBraVå - Riktlinjer för bra mun och tandvård för äldre med behov av vård och omsorg. Revideringen omfattar även referenslistan. Revideringen har skett mot bakgrund av nya lagar, bestämmelser, evidens och forskning som framkommit efter den senaste revideringen Materialet är avsett att användas som kunskapsunderlag och vägledning i verksamheter hos såväl offentliga som privata utförare. Det beskriver vilka kvalitetskrav som ska uppfyllas för att äldre i vård och omsorg ska ha möjlighet att behålla en optimal munhälsa. Alla berörda personalkategorier inom äldrevård och äldreomsorg, verksamhetschefer, beställarenheter för tandvård, politiker och tjänstemän inom förvaltningar för vård och omsorg kan använda materialet. Det kan även användas som studiecirklar i exempelvis i pensionärsföreningar. Samarbete och samverkan är nyckelord i föreningen BraVå Bra vård för äldre. Gemensamt kan vi bidra till att skapa bättre förutsättningar för att en god vård, där munhälsan integreras, kommer äldre människor med behov av vård och omsorg tillgodo. Styrelsen vill framföra sitt varma tack till alla som bidragit till revideringen Stockholm i juni 2010 Annika Wåhlin Ordförande i Föreningen BraVå Rapporten reviderad våren 2010 i samarbete med Jenna Pekmic och Xuemei Wang, Folktandvården Stockholms län, Gun Andersson, Sveriges Tandhygienistförening, Kerstin Österberg, Dietisternas Riksförbund och Ingridh Holmér, Vårdförbundet Tidigare förord Bilaga 4 Utgiven av Föreningen BraVå 5/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

6 BraVås medlemmar Akademikerförbundet SSR Attendo Care Audionomerna Carema Dietisternas Riksförbund Folktandvården Stockholms län AB Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Kommunal Leg Sjukgymnasters Riksförbund Norlandia Care Pensionärernas Riksorganisation SKTF Stora Sköndal Svensk sjuksköterskeförening Svenska Kommunal Pensionärers Förbund Sveriges Läkarförbund Sveriges Tandhygienistförening Vårdförbundet Beställning av Föreningen BraVås material Riktlinjerna förvaltas av Föreningen BraVå bra vård för äldre, som är en intresseförening med 18 olika organisationer. Riktlinjerna finns tillgängliga utan kostnad på Föreningen BraVås webbplats Inplastad rapport i färg kan beställas på BraVås webbplats Mejladress till föreningen BraVå Föreningen BraVås sekretariat Vårdförbundet Box Stockholm Fax: Utgiven av Föreningen BraVå 6/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

7 INLEDNING Varje människa har rätt att få känna sig ren och fräsch i munnen och att kunna äta utan besvär. Det finns ett samband mellan god munhälsa och möjligheten att tillgodogöra sig mat och dryck (Steen, 1996). Att kunna äta och njuta av måltiden uppges som en källa till välbefinnande och god livskvalitet. I umgänget med andra människor vill man inte känna sig besvärad av dålig lukt i munnen och man vill kunna le utan att skämmas. I vår kultur värderas ett gott mun- och tandstatus högt. Tandvården har genom satsningar på förebyggande åtgärder och information om hur man bäst sköter sina tänder bidragit till en god tandhälsa hos befolkningen infördes kostnadsfri skoltandvård genomfördes en tandvårdsförsäkringen där reglerna var lika för alla åldersgrupper infördes ett nytt tandvårdsstöd som gynnade de äldre. Så länge man är frisk kan man behålla en gott och välvårdat tandstatus även på äldre dagar. Om man som äldre drabbas av sjukdom, fysisk eller psykisk, får det ofta konsekvenser genom ökad risk för mun- och tandsjukdomar. Då uppstår behov av hjälpinsatser från andra infördes en ny tandvårdsreform för vuxna. Huvudsyftet med reformen är att de som har omfattande behov av tandvård ska få väsentligt lägre kostnader. Målet är även att stärka patientens ställning och att stimulera vuxna att regelbundet besöka tandvården. Utgiven av Föreningen BraVå 7/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

8 Utgiven av Föreningen BraVå 8/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

9 1. VÄGLEDNING i Landstingets Särskilda Tandvårdsstöd Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet Personer som har särskilda behov kan efter bedömning få del av landstingets tandvårdsstöd. Det innebär att man betalar samma besöksavgift för tandvård som för övrig vård d.v.s. enligt den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Den uppsökande verksamheten omfattar munhälsobedömningar, utbildning av vårdpersonal och erbjudande om nödvändig tandvård. Målet med den nödvändiga tandvården är: att motverka smärta och obehag att förbättra förmågan att tillgodogöra sig föda att vidta åtgärder i förebyggande syfte 1.1 Nödvändig tandvård Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes 1 januari I vägledning ges rekommendationer för handläggning av det särskilda tandvårdsstödet enligt Tandvårdslagen 1985:125 och Tandvårdsförordningen 1998: Personer som kommunen bedömt tillhöra personkretsen för nödvändig tandvård måste ha någon form av identifikationshandling, ett tandvårdsstödsintyg. En sådan handling behövs för att vårdgivaren skall veta att landstinget betalar den nödvändiga tandvården. Hur dessa intyg utformas och hur länge de gäller bestämmer varje landsting. Landsting och kommuner kommer överens om vem som har rätt att utfärda tandvårdsstödsintyg. Det kan t.ex. vara ansvarig sjuksköterska på äldreboende, distriktssköterska, biståndshandläggare eller chefen för ett hemtjänstdistrikt. De som är berättigade till nödvändig tandvård är: Grupp 1. Personer som bor i särskilt boende med omfattande och varaktigt behov av omsorgsinsatser och som kommunen har ansvar för (18 första stycket Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763) Grupp 2. Personer som får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) och har ett omfattande behov av vård flera gånger per dygn. Grupp 3. Personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS1993:387) Grupp 4. Personer som bor i egen bostad och har samma behov av omsorg som personer i grupp 1, personer som har långvarigt och omfattande funktionshinder på grund av psykisk sjukdom och har ett omfattande behov av omsorgsinsatser minst tre gånger per dag och tillsyn eller larm på natten. Med andra ord där insatsen bedöms vara stadigvarande. Utgiven av Föreningen BraVå 9/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

10 Följande punkter beaktas vid bedömningen av vad som ingår i nödvändig tandvård; nödvändig tandvård utformas enligt de allmänna regler som gäller för övrig tandvård (Tandvårdslagen, TL 1985:125) nödvändig tandvård utformas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, med respekt för patientens önskemål och hänsyn till patientens medicinska tillstånd och behov behandlingen bör innebära en väsentlig förhöjning av livskvalitet och välbefinnande, det är viktigt att patienten inte utsätts för en omfattande behandling nödvändig tandvård syftar till att minska smärta och infektionstillstånd i munnen. I de fall där patientens allmäntillstånd är sviktande inriktas vårdambitionen på att enbart åtgärda ett akut infektionstillstånd nödvändig tandvård bidrar till att patienten skall kunna tillgodogöra sig maten. I samråd med patienten görs en sammanvägning och prövning av dessa faktorer. Kan patienten inte kommunicera själv får bedömningen göras i samråd med vårdpersonal eller närstående nödvändig tandvård innebär ofta anpassning till patientens allmäntillstånd och förutsättningar att genomgå behandlingen samt till att prognosen kan vara försämrad i förhållande till vad som gäller patienter utan sjukdom och funktionshinder. Tandvård som innebär sådan anpassning i förhållande till fullständig behandling är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Orsakerna till den individuellt anpassade vårdnivån anges i journalen nödvändig tandvård skall ha teknisk kvalitet. Kan en behandling inte utföras med godtagbar teknisk kvalitet på grund av tekniska eller andra svårigheter som är speciellt relaterade till den aktuella patienten, väljs en alternativ behandling nödvändig tandvård bygger på en långsiktig plan. Behandlingsmässigt behövs ofta en långsiktig plan göras för att bl.a. avvakta utvecklingen av patientens allmänna hälsotillstånd och dennes efterfrågan på och behov av tandvård. Tandvård utförd i flera steg (etapptandvård) är lämplig i många fall. Om prognosen för en behandling är tveksam genomförs den nödvändiga tandvården etappvis så att resultatet av de först insatta behandlingsåtgärderna kan utvärderas innan en mer omfattande behandling genomförs. All behandling utformas på individnivå nödvändig tandvård utformas i många fall efter samråd med ansvarig läkare, vårdpersonal och närstående. Den allmänmedicinska diagnostiken är viktig. Tandläkaren måste ta ställning till om kontakt behöver tas med patientens läkare och kan inte alltid förväntas att ensam avgöra frågor om svaga patienters lämplighet för mer omfattande tandbehandling förebyggande behandling och akuta insatser prioriteras. Det är inte ett alternativ till den dagliga hjälp som vårdpersonalen utför Utgiven av Föreningen BraVå 10/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

11 vid val mellan olika behandlingsalternativ väljs alltid den mest kostnadseffektiva behandlingen (SFS 1998:1 338). En kostnadseffektiv behandling utmärks av ett acceptabelt resultat. Resultatet bedöms då inte enbart utifrån ett kortsiktigt perspektiv utan även över en längre tidsperiod. 1.2 Uppsökande verksamhet Personer med stort behov av omvårdnad ska enligt tandvårdsstödet erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning som en del av uppsökande verksamhet. I SOU 1998:2 beskrivs innehållet i den uppsökande verksamheten; en förenklad undersökning av munhålan, tänder och tandersättningar en bedömning av behovet av daglig munvård en individuell rådgivning och instruktion om den dagliga munvården ett erbjudande om nödvändig tandvård, dvs. en fråga om personen vill ha en fullständig undersökning av sitt tandtillstånd och eventuell lämplig behandling (SFS 1985:125) handledning av vård- och omsorgspersonal så att det kan hjälpa dem som behöver och vill ha hjälp med den dagliga munvården (tandvårdsförordningen 1998:1 338) En skriftlig information om vad munhälsobedömningen innebär överlämnas till den som erbjuds sådan. I vissa fall kan det bli aktuellt att denna information istället lämnas till närstående. Den vårdgivare som genom avtal eller överenskommelse med landstinget har ansvar för ett boende, geografiskt område eller en särskild målgrupp, samråder i första hand med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) eller annan ansvarig inom kommunen om hur man överlämnar informationen. Accepterandet av en munhälsobedömning ska ske skriftligt. Där kan även ett medgivande finnas att uppgifter om hälsotillstånd och medicinering får lämnas ut till tandvårdspersonalen. I personens omvårdnadsjournal noterar ansvarig sjuksköterska om vederbörande accepterat eller avböjt erbjudande. Den enskilde har möjlighet att senare ändra ett ställningstagande om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Bedömningen utförs av legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare genom besök i det hemmet eller särskilda boendet. Vid munhälsobedömningens genomförande är det viktigt att den personal/närstående, som brukar hjälpa den enskilde med den dagliga munvården, finns med för att få information om hur munvården lämpligast kan utföras. Uppgifter om munstatus och behov av hjälp med munhygien noteras på ett särskilt munvårdskort. Munvårdskortet utgör ett underlag med information till den enskilde och personalen om vad som bör ingå i den dagliga munvården. Munvårdskortet är ett samverkans- och kommunikationsdokument mellan tandvårdspersonal och berörd personal. På munvårdskortet bör också finnas uppgifter om vilka munvårdsprodukter, t.ex. fluorpreparat eller andra profylaxmedel, som är lämpliga att använda. Munvårdskortet kan medtas vid besök inom tandvården för att eventuellt uppdateras. Utgiven av Föreningen BraVå 11/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

12 Den som utfört munhälsobedömningen ger råd och instruktioner om hur den dagliga munvården bäst bör utföras. Råden ges till den enskilde och/eller närstående och personal som hjälper denne. Råden och instruktionerna anpassas till den enskildes hälsotillstånd och vadsom dagligen är praktiskt genomförbart (SFS 1998:1 338). Vid munhälsobedömningen görs också en preliminär bedömning av behov av nödvändig tandvård. Den som genomför munhälsobedömningen hänvisar/remitterar vid behov till tandläkare för fullständig undersökning och eventuell nödvändig tandvård. Information ska ges om att den enskilde fritt kan välja tandläkare som utför den nödvändiga tandvården. Vid en munhälsobedömning informeras tandvårdspersonalen om den enskildes munvård och hälsotillstånd om samtycke av den enskilde/närstående har skett. Munhälsobedömningen är en hälso- och sjukvårdsinsats som dokumenteras i en journalhandling hos tandläkare eller tandhygienist. Den individuella vårdplaneringen bör även innefatta munvården. Om ansvarig sjuksköterska upprättar en omvårdnadsjournal ingår resultatet av munhälsobedömningen i den. Utgiven av Föreningen BraVå 12/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

13 Munvårdskort Exempel för munvårdskort från Stockholms läns landsting Utgiven av Föreningen BraVå 13/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

14 Utgiven av Föreningen BraVå 14/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

15 Epidemiologisk rapportering vid uppsökande verksamhet Exempel för förenklad journal Stockholms läns landstig Utgiven av Föreningen BraVå 15/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

16 Utgiven av Föreningen BraVå 16/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

17 1.3 Utbildning av omvårdnadspersonal Målet med utbildningen är att höja kompetensen bland vårdpersonalen avseende; skötsel av den dagliga tandvården kunna tolka symptom och signaler som uttrycker ett behov av tandvårdsinsatser kunna förstå behandlings råd från tandvårdspersonalen samt kunna följa instruktioner på munvårdskort att öka kunskapen om vikten av en daglig utförd munvård för att kunna behålla en god munhälsa 1.4 Samordning mellan landsting, kommuner och tandvård Den uppsökande verksamheten förutsätter ett nära samarbete mellan landsting, kommuner och tandvården. Socialnämnden i kommunen utser ansvariga (oftast MAS) för samordning med tandvården och ansvarar för att information om uppsökande verksamhet når personalen inom äldre- och handikappomsorgen. Personalen ska framföra erbjudande om uppsökande verksamhet till den enskilde. Om den enskilde accepterar erbjudandet ger kommunen besked om detta till den vårdgivare som landstinget har avtalat med. Foto: Jenna Pekmic Tänderna är en viktig del av mig, både utseendemässigt och för att kunna äta god mat, jag älskar mat., säger Maj, 93 år Hon har jobbat som hovmästarinna på Försvarsstaben och varit stilig i sin svarta kjol och vit skjorta. Håret var alltid fint och naglarna målade. Sedan kom en stroke som förändrade hennes liv, först gick hon med rullatorn och sedan blev rullstol nödvändig hjälpmedel. Minnessvårigheterna kom smygande med åren. Idag är Maj en mycket glad 93-årig som fortfarande sköter sina tänder väl och hennes vackra leende öppnar alla dörrar. Utgiven av Föreningen BraVå 17/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

18 Utgiven av Föreningen BraVå 18/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

19 2. ÄLDRES MUN- OCH TANDHÄLSA Bra mun- och tandhälsa innebär: att den äldres ges möjlighet att vara ren och fräsch i munnen att den äldre vid behov får hjälp med den dagliga munvården inom ramen för daglig omvårdnad att det finns rutiner för daglig munvård att det finns dokumentation om den äldres behov av munvård att den äldre har tillgång till tandvård att det finns riktlinjer för mun- och tandvård för äldre 2.1 Naturliga åldersförändringar i munhålan I munhålan liksom övriga organ sker vissa förändringar med stigande ålder. Det är viktigt att påpeka att dessa förändringar inte är sjukliga. Mottagligheten och känsligheten för att utveckla sjukdomar blir dock större. SCHEMATISK BILD AV UNG RESP. GAMMAL TAND Illustration Bitte Ahlborg, leg.tandläkare, Mun-H-Center, Göteborg Utgiven av Föreningen BraVå 19/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

20 Tänderna får en ökad inlagring av mineraler. Emaljen blir hårdare, men därigenom också skörare. Slitage genom tuggning visar sig framförallt på underkäksframtänderna, där ofta hela emaljskiktet nötts bort och dentinet blottlagts. Pulparummet minskar i omfång och därigenom också känsligheten. Färgen på tänderna blir gulare. Slemhinnans epitelskikt blir tunnare. Munhålans slemhinnor behåller dock en god genomblödning och regenererar snabbt efter exempelvis sårbildning. Tandköttet, som i yngre år stramt omsluter tandkronorna, förlorar kollagena fibrer och en naturlig tillbakabildning, liksom nötning genom felaktig tandborstning, leder till att rotytor blir blottlagda. Mellanrummet mellan tänderna ökar. Käkbenet blir tunnare. Hos helprotesbärare resorberas käkbenet märkbart genom åren, framförallt i underkäken, där det kan bli svårt att behålla passformen på protesen. Salivfunktionen påverkas genom tillbakabildning av spottkörtlarna. Små spottkörtlar producerar den saliv som bildas vid vila, så kallad vilosaliv. De stora spottkörtlarna, öron-, undertung- och underkäksspottkörtlarna behåller i stort sett sin kapacitet och är aktiva vid stimulering, som sker vid exempelvis tuggning. Den selekterade atrofin resulterar i att en åldrad människa blir väldigt torr i munnen av att inte röra på ansiktsmusklerna genom tal och andra munrörelser. 2.2 Mat och munhälsa Mat och njutning av måltider hör till livets glädjeämnen och har stor betydelse genom hela livet, även när man blir äldre. Munnen har här en central plats. Från det nyfödda barnets tillfredställelse genom amning följer glädjen med måltiderna oss genom hela livet. Måltidsmiljön, både den fysiska och psykiska, är av stor betydelse. Ett vackert dukat bord, där man får njuta av måltidsro utan störande inslag av bullrig miljö och där man får tillräckligt med tid för samvaro, ökar välbefinnandet. Med stigande ålder följer ofta försämrad syn, förändrade smakförnimmelser och långsammare rörelser. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den enskildes tidigare vanor och önskningar beträffande mat och måltidsmiljö för att kunna tillgodose de individuella behoven. Förmågan att uppfatta smaker försämras med stigande ålder. Lukt- och smaksinnet behöver extra förstärkning. Många äldre klagar över att maten inte smakar som förr, vilket gör att vårdpersonalen behöver vara lyhörd för önskemål för att kunna sätta litet extra smak på maten. Även övriga sinnen behöver stimuleras för en god aptit. Känselsinnet registrerar matens konsistens och temperatur. Synsinnet påverkas av hur maten serveras. Hörselsinnet bidrar också till smakupplevelsen. Maten kan smaka bättre om man har hört den småputtra i grytan. Därför är det önskvärt att de äldre får vara med och förbereda måltiden. Det kan vara ett sätt att känna sig behövd och efterfrågad. Många gamla orkar ibland inte äta stora portioner därför bör maten vara energi- och näringsrik. Energi- och proteinrik kost (Livsmedelsverket, 2005) innebär små portioner med samma energi- och proteininnehåll som en normalstor portion. För dem som inte klarar att fylla sina behov av energi och näring genom maten kan behov finnas av nutritionsstöd. Dietisten kan ge råd om hur maten kan energi- och näringsberikas och vilken typ av näringsdryck som kan vara lämplig. Det finns ett brett sortiment av näringsdrycker och berikningspreparat som kan köpas. Tre huvudmål och tre till fyra mellanmål är en generell kostrekommendation, där man också måste se till att den enskilde tillgodogör sig den serverade måltiden. Ingen ska behöva vara utan mat i mer än elva timmar (nattfasta). Utgiven av Föreningen BraVå 20/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

21 Efter morgon- respektive kvällsmålet bör vårdtagaren få tillgång till munvård enligt anvisningar på munvårdskortet som lämnas in i samband med uppsökande tandvård. Vårdtagaren måste också få möjlighet att skölja munnen och eventuella avtagbara proteser med vatten efter måltiderna. Det är vanligt med undernäring bland äldre vårdtagare (Steen, 1994; SoS-rapport 2000:11). Undernäringen leder till långsammare tillfrisknande (Cederholm et al., 1995; Mossberg 1998) och påverkar även immunförsvaret negativt med ökad risk för infektioner och därigenom längre läkningstid som följd (Rothenberg & Johansson, 2001). Konsumtionen av fet mat ökar med stigande ålder på bekostnad av mat med bättre energiinnehåll och mer vitaminer (Nordström, 1995). Personer med tuggbesvär undviker hård mat som grönsaker och torrt bröd. De som lider av muntorrhet har svårt att svälja (Björnström et al., 1990; Loesche et al., 1995). På grund av sväljsvårigheter kan bakterier från munhålan dras ner i lungorna och orsaka lunginflammation (Langmore et al., 1998). Med stigande ålder minskar förmågan att känna törst. På grund av det ökar risken för uttorkning. Många läkemedel hämmar salivsekretionen. Vid intag av flera olika läkemedel, som är vanligt vid ökad ålder och sjuklighet, ökar risken för muntorrhet högst väsentligt. Eftersom nutritionsproblem hos äldre ofta är summan av flera faktorer behöver alla samverkande yrkeskategorier hjälpas åt för att komma tillrätta med problemen. Genom att observera och bedöma nutritionsstatus kan viktnedgång och förmåga att tillgodogöra sig mat och dryck sättas i samband med munhälsan. Då sjuksköterskan noterar en försämring i vårdtagarens nutritionsstatus kan tandhygienisten göra en bedömning om eventuella orsaker finns i ett försämrat munstatus. En illasittande avtagbar protes påverkar i hög grad den enskildes förmåga att kunna tugga. Det är viktigt att protesbärare kontrolleras av tandläkare. Orsaken till undernäring kan vara dålig aptit på grund av intag av olika läkemedel, sjukdom, dålig mun- och tandstatus samt tugg- och sväljsvårigheter. Samverkan mellan dietist, kökspersonal, vård- och tandvårdspersonal kan hjälpa den enskilde till ett bättre allmäntillstånd och därigenom förhöjd livskvalitet. 2.3 Sjukdomar i munnen hos äldre Bristande munhygien, där bakterier förökar sig och bildar plack, utgör den största generella riskfaktorn för att utveckla sjukdomar i munhålan såsom karies (hål i tänderna), gingivit (tandköttsinflammation), parodontit (tandlossning), candidos (svampinfektion) och munvinkelragader (munvinkelsår) Karies (hål i tänderna) Den blottlagda rotytan, som inte har något skyddande emaljskikt, utsätts lätt för kariesangrepp. Syrabildning sänker ph-värdet i munhålan vilket leder att karies utvecklas. Har man dessutom en bristfällig munhygien ligger ofta plack vid tandköttskanten och dessa bakterieansamlingar gör påfrestningen ännu större. Den tandvård som utfördes under och talen kännetecknas av stora amalgamfyllningar. Mycket tandsubstans borrades ur för att fyllningarna skulle förankras väl. Stora fyllningar innebär större områden med skarvar, där bakterier kan invadera och orsaka sekundära kariesangrepp. Frakturer av delar eller hela tandkronor är inte heller ovanliga konsekvenser av de stora fyllningar som gjordes. Äldre människor har högre tolerans för smärta. Många sjuka och funktionshindrade tar regelbundet medicin för kronisk smärta, vilket höjer smärttröskeln. Utgiven av Föreningen BraVå 21/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

22 Genom minskad känslighet i pulpan, kan ofta kariesangreppen gå djupt innan den äldre vårdtagaren upplever smärta, något som kan leda till att angreppet når pulpan. Då rotkanalen ofta är mycket smal kan det vara omöjligt att utföra den terapi som en rotfyllning innebär och tanden måste tas bort. Karies i både över- och underkäken Foto: Jenna Pekmic Karies i tänderna under en bro Foto: Jenna Pekmic Gingivit (tandköttsinflammation) och stomatit (inflammation i munslemhinnan) Bakteriebeläggningar som inte avlägsnas blir orsak till inflammatoriska förändringar i munslemhinnan. Gingivit kännetecknas av rodnad, svullnad och lättblödande tandkött. Stomatit är en inflammation i munslemhinnan som karaktäriseras av ökad rodnad och som är kroppens reaktion på exempelvis bakterier, virus eller svamp. Stomatiten är ofta lokaliserad till slemhinnan under en protes och kallas då protesstomatit. Kraftig gingivit på grund av dålig oral hygien och dålig oral status Foto: Jenna Pekmic Utgiven av Föreningen BraVå 22/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

23 Parodontit (tandlossning) Parodontit är resultatet av ett komplicerat samspel mellan mikroorganismer och individens försvarssystem. Förekomst och omfattning av parodontala sjukdomar ökar med stigande ålder. Bristande munhygien gör att bakterier invaderar de fördjupade tandköttsfickor som uppstår då elasticiteten i tandköttet avtar. Bakteriernas gifter gör att käkbenet angrips och förstörs och att tandens fäste försämras. Med ökad belastning genom tuggning ökar tandens rörlighet. Det leder till tandlossning och därmed tandförlust. I samband med åldrandet ökar förekomsten av systemsjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar och diabetes mellitus. Dålig nutritionsstatus och nedsatt allmäntillstånd sänker ytterligare immunförsvaret och ökar därigenom risken för parodontit, som i sin tur påverkar allmäntillståndet. På det sättet uppstår en ond cirkel. Tandlossnig i underkäken Foto: Jenna Pekmic Candidos (svampinfektion) Dåligt immunförsvar, särskilt i kombination med bristande salivfunktion, kan vara en bakomliggande faktor till lokala svampinfektioner (candidos). I munhålan orsakas svampinfektionen vanligtvis av svamparten Candida albicans. Hos protesbärare med dålig munhygien ses ofta en svampinfektion på slemhinnan under själva protesen. Långvarig antibiotikabehandling och inhalationsläkemedel mot astma ökar risken för svampinfektion. Nedsatt allmäntillstånd och undernäring kan ge en generell svampinfektion med utbredning från munhålan genom matstrupen och vidare genom kroppen. Den kan även uppstå i annat organ och nå munhålan som en sekundär infektion. Svampinfektionen kan dels vara akut, dels kronisk. En akut svampinfektion kännetecknas av en vit avskrapbar beläggning, medan en kronisk infektion oftast visar sig som en rodnande och irriterad munslemhinna. Stomatit med kronisk svampinfektion i gomslemhinnan Foto: Staffan Nygren Akut svampinfektion i underkäken Foto: Staffan Nygren Utgiven av Föreningen BraVå 23/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

24 Munvinkelragader (munvinkelsår) En hopsjunken mun, som följd av tandförluster eller sänkt betthöjd, får vid nedsatt allmäntillstånd i kombination med bristande hygien och muntorrhet lätt sår i munvinklarna. Dessa blir ofta infekterade dels av stafylokocker, dels av candida albicans, vilken är den vanligaste orsaken till svampinfektion i munhålan. Munvinkelsår och muntorrhet Foto: Staffan Nygren 2.4 Riskfaktorer för försämrad munhälsa Riskfaktorer som bidrar till försämrad munhälsa är bristande munhygien, förändrade matvanor och minskad salivproduktion. Munhygien Bristande munhygien, där bakterier tillåts föröka sig och bilda plack, utgör den största generella riskfaktorn för att utveckla sjukdomar i munhålan såsom gingivit, stomatit, parodontit och karies. Bakteriebeläggningar på tänderna Foto: Jenna Pekmic Bakteriebeläggningar på implantatskruvar Foto: Jenna Pekmic Utgiven av Föreningen BraVå 24/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

25 Kostvanor Förändrade kostvanor med täta intag av kolhydrater, till exempel sockerprodukter som syrliga karameller, söt eller sur saft ger risk för syrabildning med ph-fall som följd och därigenom ökad kariesrisk. Mat som blir liggande kvar i munhålan efter måltid på grund av sväljsvårigheter, muntorrhet eller minskad känslighet i munmotoriken utgör också en ökad risk för ohälsa i munhålan. Minskad vätsketillförsel är en annan riskfaktor. Kvarliggande mat i munhålan Foto: Jenna Pekmic Muntorrhet Minskad salivproduktion kan, förutom atrofi av salivspottkörtlarna, ha många olika orsaker. Användningen av läkemedel är den vanligaste orsaken till muntorrhet. Andra orsaker till muntorrhet är inaktivitet av tugg och ansiktsmuskler, munandning, strålbehandling mot ansikts- och halsregionen samt vissa sjukdomar såsom Sjögrens syndrom och depression. Ökad frekvens av sjukdomar gör att läkemedelskonsumtionen ökar. Det finns cirka 200 läkemedel förtecknade i FASS där muntorrhet anges som biverkning. Antalet intagna läkemedel utgör en betydelsefull faktor vid muntorrhet. Med fler läkemedel ökar också den upplevda muntorrheten hos den enskilde (Nederfors et al., 1997). Vid muntorrhet ökar risken för karies eftersom ph-balansen rubbas och parodontitrisken ökar framförallt på grund av att det antibakteriella systemet som finns i saliven sätts ur funktion. Saliven innehåller immunglobuliner. När det är sparsamt med saliv minskar även immunglobuliner och skyddet i munhålan. Proteser sitter sämre då salivskiktet mellan slemhinnan och protesen försvinner och protesen ger också lättare upphov till skavsår på en torr slemhinna. Dessutom ger muntorrhet dålig andedräkt och svårighet att tala och svälja. Den kan även leda till att maten smakar sämre. Vid uttalad muntorrhet kan en brännande sveda och smärta i munnen upplevas. Det är inte heller ovanligt att läkemedel som tabletter blir liggande kvar och fastnar i munnen med lokala slemhinneskador som följd. Tecken på nedsatt salivsekretion kan vara torra och spruckna läppar med fissurer, munvinkelragader, rodnad och blank tunga, ofta med sprickor eller fåror, torr och röd slemhinna med matt yta, svampinfektioner och karies (Lenander-Lumikari, 2001). Muntorrhet Foto: Staffan Nygren Utgiven av Föreningen BraVå 25/54 Uppdaterad och reviderad maj 2010

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA Information för kommuner Informationen riktar sig till medicinskt ansvariga sjuksköterskor, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

Läs mer

MAS riktlinje Munhälsa och tandvård

MAS riktlinje Munhälsa och tandvård MAS riktlinje Munhälsa och tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom det lagstadgade tandvårdsstödet ansvar att organisera och finansiera viss tandvård till äldre och personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 20 juni 2007 Författare: Inger Wårdh Mål i mun en artikel om äldre och mat Hur mycket som än satsas på bra mat och en trevlig måltidssituation för äldre så kan matlusten ändå utebli för dem som har

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

REGELVERK FÖR UPPSÖKANDE VERKSAMHET

REGELVERK FÖR UPPSÖKANDE VERKSAMHET REGELVERK FÖR UPPSÖKANDE VERKSAMHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 GRUNDÖVERENSKOMMELSE I AVTAL OM ANSVARSFÖRDELNING 3 OCH SAMVERKAN AVSEEENDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SKÅNE SYFTET MED UPPSÖKANDE VERKSAMHET

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd

Landstingets tandvårdsstöd Landstingets tandvårdsstöd Beställarenheten för tandvård Camilla Ohlsson 0480-841 81 camilla.ohlsson@ltkalmar.se Det särskilda tandvårdsstödet F tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning

Läs mer

Bedömning av munhälsa ska vara en del i det hälsoförebyggande arbetet.

Bedömning av munhälsa ska vara en del i det hälsoförebyggande arbetet. Dokumenttyp Rutin Uppsökande tandvård Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide En frisk och fräsch mun är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande. Munhälsa har också en social och psykologisk betydelse eftersom den påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som

Läs mer

Landstingets tandvårsstöd

Landstingets tandvårsstöd Landstingets tandvårsstöd Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Regelverk Tandvårdslagen SFS 1985:125, SFS 1998:554 Tandvårdsförordningen 1998:1338 Cirkulär 1998:209 SKL Allmänna råd

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning. Maria Holmgren

Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning. Maria Holmgren Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning Maria Holmgren 2016-01-14 Tandvårdsstöden lathund för vårdpersonal Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning Regionens tandvårdsstöd regleras av: Tandvårdslagen(1985:125)

Läs mer

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård Maj-Britt Rosèn Tandhygienist Folktandvården Falköping CÄT Centrum för äldretandvård Frisk i munnen hela livet Frisk i munnen hela livet Normal åldrande i munnen Tänderna blir mörkare Tandhalsar/rotytor

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvårdens utveckling i Sverige 1974 kom en allmän tandvårdsförsäkring som idag är en av förklaringarna till The heavy metal generation Tandvården

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom Hjärta Lunga Mun Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom FÖRBÄTTRAD MUNVÅRD I TRE ENKLA STEG Många patienter äter läkemedel som är vätskedrivande och blodtryckssänkande och som

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård VÅRDPROGRAM STROKE Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17790/2009-11-4.pdf Stöd för styrning och ledning Inget om munvård Lokala

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Produktkatalog munvård

Produktkatalog munvård Produktkatalog munvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Produktkatalog munvård DÅLIG ANDEDRÄKT / HALITOSIS SB12 3 SB12 boost/drops 4 SB12 tandkräm 4 Tazink 4 KARIES / MUNTORRHET Dentan 5 Fluorette 5 NaF 6 Stisal 6

Läs mer

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN God munvård för bättre livskvalitet Alla borde ha rätt till en frisk mun hela livet oavsett ålder och egen förmåga. Många av

Läs mer

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-01 DNR 1.6-0641/2011 Överenskommelse mellan SLL och kommunerna

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen 1(5) Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen Anvisningarna beskriver hur munvårdskortet och bedömningsjournalen ska fyllas i samt hur handlingen ska spridas och förvaras. Munvårdskortet

Läs mer

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [2005-08-26]

Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [2005-08-26] Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [2005-08-26] 2005-08-26 1 Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Index Munhälsa hos äldre och långtidssjuka Egna tänder Hot

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende Bättre munhälsa hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende Vad kan socialtjänst, primärvård och minnesmottagning göra för att uppmärksamma munhälsa? Säkerställa att tandvårdsstödet når fram

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Innehållsansvarig: Josephine Petersson, Karin Mellgren Godkänd av: Kate Abrahamsson, Verksamhetschef Medicin barn Denna rutin gäller

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Vad kostar det hos tandläkaren Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Barntandvård Barn och ungdom upp till och med 19 års ålder har fri tandvård och vården betalas av landstinget.

Läs mer