EXAMENSARBETE. Vad kännetecknar en bra lärare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Vad kännetecknar en bra lärare?"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:021 Vad kännetecknar en bra lärare? En komparativ studie av elevers och lärares uppfattningar om hur en bra lärare bör vara Maria Kruse David Öquist Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2007:021 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--07/021--SE

2 Abstract The objective was to study the views of pupils at the 9th and the 11th forms concerning a good teacher, which were compared with the opinions of their teachers. The intention was to discover diversities and similarities between the two pupil groups and between pupils and teachers. We applied a method where the persons subject to the investigation were allowed to develop their own thoughts through writing a free essay given the title What Distinguishes a Good Teacher?. We used text analysis as a method to scrutinise the material. The result displays great similarities to previous international investigations, which show that the concordance between the opinions of both pupils and teachers increase with age. An unexpected result was the radical increase of the older pupils desire for a personal contact with their teacher. The result has been connected to teachers leadership through the different characteristics of a good teacher given by the pupils. The discussion holds our conclusion; situation adapted leadership will best meet the demands on the good teacher, requested by the pupils independently of age. Abstrakt Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn på en bra lärare vilket jämfördes med deras lärares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptäcka skillnader och likheter mellan de två elevgrupperna, samt mellan elever och lärare. Vi tillämpade en metod där försökspersonerna fick utveckla sina egna åsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Vi använde textanalys som metod för att granska materialet. Resultatet visade stora likheter med tidigare internationell forskning, som visar att samstämmigheten mellan elevers och lärares uppfattningar ökar med åldern. Ett oväntat resultat var den radikala ökningen av de äldre elevernas önskan om en personlig kontakt med sin lärare. Resultatet har genom de olika kännetecknen på en bra lärare, som eleverna angivit, kopplats till lärares ledarskap. Diskussionen innehåller vår slutsats; det situationsanpassade ledarskapet kan bäst möta de anspråk på en bra lärare som eleverna, oberoende av ålder, efterfrågade. 2

3 Förord Den hand som leder barnet För att dina elever skall lyckas i morgondagens kunskapssamhälle behöver de goda kunskaper, ett gott självförtroende och en lust och vilja att hela tiden utvecklas och lära sig nya saker. En del av den kunskapen, det självförtroendet och den lusten att lära kan du som lärare ge dina elever. Du betyder mycket mer än du kanske tror, inte bara för elevernas utveckling och framtid utan också för hela samhällets utveckling och vår gemensamma framtid. För den hand som leder barnet är den hand som formar världen. (Svensson. 1998:70) Vi vill tacka alla elever och lärare som gjort vårt arbete möjligt genom att delta i den fria uppsatsskrivningen. Vi har även uppskattat den konstruktiva respons som vi har fått av vår studiekamrat Jessica Metzähalme, samt vår handledare Marie-Louise Annerblom. Maria Kruse David Öquist 3

4 Innehållsförteckning ABSTRACT...2 ABSTRAKT...2 FÖRORD...3 DEN HAND SOM LEDER BARNET...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND LEDARSKAP Vår definition av ledarskap Ledarskap ur ett lärarperspektiv Ledarskap ur ett elevperspektiv Tre dominerande ledarskapsstilar Situationsanpassat ledarskap TIDIGARE FORSKNING OM BRA LÄRARE Andra undersökningsmetoder bland lärare SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD VAL AV METOD FRI UPPSATSSKRIVNING/UNDERSÖKNING Urval Procedur Analys RESULTAT FÖRDELNING MELLAN OLIKA KATEGORIER Professionella kännetecken Kontakt mellan elev lärare Disciplin Personliga och fysiska kännetecken Samstämmighet med lärare Likheter mellan högstadieelever och gymnasieelever Skillnader mellan högstadieelever och gymnasieelever Likheter och skillnader mellan elever och lärare Särskilda reflektioner bland informanterna DISKUSSION VIDARE FORSKNING...25 SAMMANFATTNING...26 REFERENSLISTA...27 BILAGOR...29 BILAGA Mall för kategorisering av bra lärares kompetens och kännetecken...29 BILAGA Resultat elevundersökning åk 9 högstadiet

5 BILAGA Resultat elevundersökning åk 2 gymnasiet...31 BILAGA Resultat lärarundersökning...32 BILAGA Elevundersökning åk 2 på gymnasiet...33 BILAGA Lärarundersökning på gymnasiet...38 BILAGA Elevundersökning åk 9 på högstadiet...39 BILAGA Lärarundersökning på högstadiet...41 BILAGA Information inför fri uppsatsskrivning

6 1. Inledning Vi har valt att undersöka vad som kännetecknar en bra lärare utifrån elevers och lärares perspektiv. Våra egna erfarenheter som studerande har inneburit möten med många olika slags lärare, både bra och dåliga. Vad är en bra lärare? Det är en fråga som förmodligen kan ge lika många svar som antalet personer som tillfrågas, alla har vi olika erfarenheter av lärare. Sannolikt har vi träffat på både lärare som vi tyckt varit bra och sådana som vi upplevt som mindre bra. Vad är det då som kännetecknar en bra lärare? Vår egen upplevelse är att det inte enbart är ämneskunskaper och pedagogisk färdighet hos läraren som är avgörande för om vi ska tycka att en lärare är bra, även lärarens sociala kompetens spelar in. För 50 år sedan sågs läraren som något av en auktoritet, både i skolan och i samhället, men vilken roll har dagens lärare? En skola kan liknas vid en spegelbild av det omgivande samhället, alla förändringar återspeglas, mer eller mindre, i skolans värld. Idag finns många olika slags familjekonstellationer. I bästa fall kan det för barnens del innebära fler vuxna förebilder, men i sämsta fall färre. Vår gemensamma tid med barnen har krympt, vilket i förlängningen innebär att det inte enbart är föräldrarna som är den dominerande vuxna förebilden andra vuxna i barnens vardag får en allt större betydelse. Vår hypotes är att läraren som ledargestalt har stor betydelse för hur barn och ungdomar upplever sin skoltid. I enlighet med skolans styrdokument vill vi sätta eleven i centrum genom att utgå ifrån elevers syn på vad som är en bra lärare. Vår förhoppning är att resultatet av vår vetenskapliga undersökning kommer att öka vår förståelse för vilken typ av lärare elever efterfrågar och om vi kan knyta dessa kännetecken till en viss ledarstil. Denna insikt kan bli ett värdefullt redskap i vårt möte och samspel med elever i vårt dagliga arbete som lärare. Därför syftar vår forskning till att öka vår egen insikt i elevers och lärares uppfattningar om vad som karaktäriserar en bra lärare. Finns det samstämmighet mellan elevers och lärares uppfattningar om bra lärare? 2. Bakgrund Skolans roll och uppgifter måste ständigt prövas i relation till samhällsförändringar. Varje tid måste ge svar på sina frågor om stabilitet och förändring i skolan, vilket innehåll som ska väljas ut för lärande och hur det ska organiseras (Skolverket. 1992). Detta kräver i sin tur en förändrad lärarroll och nya lärarkompetenser, bl.a. inkluderar detta en etisk-, mångkulturell-, kritisk-, ekologisk-, metakognitiv-, och informationsteknisk kompetens (Prop. 1999/2000:135). Kernell (2000) skildrar vidare lärarens olika kompetensområden med följande beskrivning: ämnes-, ämnesdidaktisk-, vetenskaplig-, didaktisk-, kommunikativ-, metodisk-, arbetsledande-, social-, allmänprofessionell kompetens och dessutom ett pedagogiskt yrkesspråk. Alla dessa yrkeskompetenser är viktiga, men vi har valt att fokusera på lärarens ledarskap. Läraren ska kunna leda eleverna i deras arbete på ett sätt som involverar alla, oavsett yttre förutsättningar som t.ex. antal elever, vilka lokaler eller material som finns. Alla lärare är ledare, i någon form, det tillhör yrkesprofessionen att kunna leda såväl grupper som enskilda elever, men hur väl det lyckas varierar. Det finns som regel olika sätt att nå ett mål och lärare kan leda sina elever på olika sätt, dels beroende på den egna personligheten, men också beroende på yttre förutsättningar (se ovan) Ledarskap För att få en ökad förståelse för ledarens betydelse för såväl gruppen som den enskilde har vi utgått från tidigare forskning om ledarskap/management för att få en bättre uppfattning om vilka olika ledarskapsstilar som diskuteras. 6

7 Vår definition av ledarskap Ledarskap har blivit ett begrepp vars innebörd och betydelse har en tendens att variera beroende på i vilket sammanhang det används. I vårt arbete används begreppet ledarskap framför allt för att relatera till lärarens ledarskap i skolan. Enligt gällande läroplan, Lpo 94, kan bl.a. följande punkter ge en bild av vad som krävs av en lärares ledarskap: läraren skall visa respekt för den enskilde eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. [ ] tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet (Lpo 94:10-11) Lärares ledarskap är komplext då det förutom mötet med eleverna i själva undervisningssituationen även omfattar t.ex. mentorskap, samt samarbete med föräldrar och övrig skolpersonal. Utifrån vår egen erfarenhet från skolan anser vi att lärarens ledarskap är av stor betydelse för eleven både vad gäller trygghet och resultat. Detta bekräftas även av tidigare forskning (Kutnick & Jules. 1993) Ledarskap ur ett lärarperspektiv Gordon (1977) som studerat ledarskap ur ett lärarperspektiv, betonar vikten av god kommunikation mellan lärare och elever. Han framhåller tre förmågor i lärarens ledarskap: Fackkunskaper i såväl ämne som yrke. Kommunikationsfärdigheter dvs. förmåga till samarbete, lyssna och förmedla ett budskap. Helhetssyn där det vardagliga arbetet integrerar långsiktig måluppfyllelse. Vid utvärderingar har Skolverket kommit fram till att de mest framgångsrika skolorna i Sverige är de skolor där läraren ofta kommunicerar med hela, eller stora delar av klassen, utan att använda sig av traditionell katederundervisning. Det visar att den personliga relationen i en lärandesituation aldrig kan ersättas av information av annat slag, däremot kan den kompletteras med sådan (Svensson. 1998). I läroplanen Lpo 94 betonas det demokratiska ledarskapet. Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, [ ] tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. (Lpo 94:15-16) 7

8 Ledarskapets kontext Kontroll Motivation Planering Gruppering Individualisering Fig. 1. Lärarens fem ledaruppgifter i klassrummet (Stensmo. 1997). Komplexiteten av lärarens ledarskap kan illustreras av ovanstående modell som visar olika arbetsuppgifters inbördes samband och påverkan. Gruppering; förutom klassindelning kan gruppering göras för särskilda syften, t.ex. efter kön, elevens intresse- eller lärandenivå, projektarbete etc. Kontroll; allt som påverkar klassrumssituationen, t.ex. lärarens auktoritet, disciplin, regler och rutiner, på vilket sätt tiden används. Motivation; det som driver människor antingen för att uppnå något eller för att undvika något, en drivkraft för lärprocessen. Planering; är en förutsättning för att arbetet ska fungera och elevernas behov tillgodoses. Styrande faktorer för lärares planering är bl.a. läroplan och kursplaner, skolkulturen på den aktuella skolan, ramfaktorer, t.ex. vilka resurser som finns till förfogande 1, samt lärarens pedagogiska grundsyn. Lärarens agerande i klassrummet styrs till stor del av dennes pedagogiska grundsyn; dvs. hur läraren ser på skolans roll i samhället, syn på kunskap, lärande, undervisning och elever. Det här är de uppgifter som läraren som ledare ska hantera enligt en svensk version av s.k. classroom management, dvs. de uppgifter som tillskrivs läraren i egenskap av dennes befattning. Individualisering; innehåll och arbetssätt ska vara individuellt anpassat till varje elevs specifika behov (Stensmo. 1997). Ett bra och effektivt ledarskap skall gå ut på att sätta igång och vidmakthålla en grupprocess, att vara en katalysator för grupputveckling (Maltén. 1992:202), någonting som i högsta grad gäller i skolan där arbetet i princip alltid sker i någon form av grupp även vid de tillfällen då eleverna arbetar individuellt sker det oftast tillsammans med andra Ledarskap ur ett elevperspektiv I rapporten Är det någon som minns en bra lärare? (Hesslefors-Arktoft. 1998), intervjuas 85 f.d. elever mellan år om lärare som de mött under sin skoltid. Syftet var att undersöka hur elever uppfattar sina lärare i ett längre tidsperspektiv. Några faktorer som ansågs viktiga var bl.a. lärarens engagemang och att alla behandlades lika, att läraren var rättvis. Mindre än hälften av de tillfrågade ansåg lärarens ämneskunskap som den enskilt viktigaste faktorn, lika viktigt ansågs förmågan att förklara och lära ut. Lärarens sätt att bemöta sina elever beskrivs 1 Resurser kan t.ex. vara ekonomiska medel, material, personaltäthet, lokaler eller föräldramedverkan. 8

9 som någonting som påverkat de f.d. eleverna under hela livet här framkommer tydligt vikten av lärarens sätt att uppträda och de värderingar denne förmedlar, t.ex. sin människosyn (Ibid.; Maltén. 2000). Det finns få undersökningar gjorda om skolan ur elevens perspektiv, Är det någon som minns en bra lärare? har en ansats liknande vår undersökning; nämligen att undersöka vad elever anser är en bra lärare. Undersökningens resultat visar tydligt på hur viktigt eleverna upplever lärarens bemötande, i vissa fall uppger de f.d. eleverna att det bemötande som de fått i skolan påverkat dem långt upp i livet (Hesslefors-Arktoft. 1998). Anmärkningsvärt är hur tydligt, oavsett ålder, som de flesta också minns sin skoltid. De tydligaste minnen som nämns är på vilket sätt en lärare upplevts bra eller dålig, beroende på hur denne bemött eleverna och uppträtt i (och utanför) klassrummet (Ibid.). På vilket sätt påverkas eleverna av lärarens ledarskap? I Sverige gjorde Skolverket 1992 en undersökning av högstadieelevers resultat på standardproven i svenska, engelska och matematik. Ett av undersökningens syften var att kartlägga samband mellan elevernas resultat utifrån olika aspekter av ledarskap i skolan. I studien ingick även att undersöka hur skolan lyckats utveckla elevernas tillit till den egna förmågan, solidaritet, tolerans och samarbetsförmåga. Internationella undersökningar av effektiva skolor uppvisar, liksom den svenska, att de skolor som lyckades bäst var de där lärarna var övertygade om alla elevers förmåga - oavsett bakgrund. Lärarna hade höga krav och förväntningar på eleverna och arbetade med övertygelsen om att även omotiverade och stökiga elever kan lyckas i skolarbetet (Svensson. 1998). Den här undersökningen visar inte på något samband mellan en särskild ledarskapsstil och elevernas resultat, däremot finns ett samband mellan lärarens inställning till elevens inneboende förmåga och prestationer i skolan. En positiv inställning till elevens förmåga är någonting som varje lärare kan ha, oavsett vilket ledarskap som tillämpas. Ovan nämnda undersökning stärker resonemanget om hur människor utvecklas på ett visst sätt beroende på vilka förväntningar som personen ifråga upplever att omgivningen har på dem, utvecklingen sker enligt den s.k. självuppfyllande profetian (Maltén. 1992:36). Det finns flera förklaringar till vad som påverkar elevers motivation och resultat i skolan. För den enskilde eleven kan förväntningar från lärare och skolkamrater innebära skillnaden mellan en positiv respektive negativ utveckling. Det bemötande eleven får i form av kritik eller beröm kan vara avgörande för hur personen ifråga upplever sig själv och sina prestationer, någonting som kan komma att påverka hela skolsituationen (Ibid.). Kritik kan vara destruktiv då den ges på ett sätt som förutom kritik mot beteendet uppfattas som kritik mot den egna personen vilket kan försvaga elevens självförtroende. Kritik bör vara konstruktiv genom att enbart inriktas mot elevens beteende utan att blanda in karaktär eller personlighet (Svensson. 1998). Förväntningar har betydelse även i gruppsammanhang - vilket kan vara en förklaring till att en klass kan betecknas stökig av en lärare medan en annan lärare inte alls upplever klassen på det sättet. Lärarens förväntningar på och bemötande av klassen påverkar stämningen och elevernas beteende (Maltén. 1992). Den amerikanske psykologen Maslow har gjort en hierarkisk uppdelning av människans olika behov; fysiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, behov av aktning samt självförverkligande. 1. Fysiska behov: mat, kläder, sömn. 2. Trygghetsbehov: ordning och reda, skydd mot yttre faror, trygghet för framtiden. 3. Sociala behov: kontakt med andra, gruppgemenskap, att vara accepterad. 4. Behov av aktning: respekt och uppskattning, inflytande och status. 5. Självförverkligande: behov av att utveckla sig själv, skapa och experimentera. Maslows behovshierarki (Imsen. 2000). 9

10 Det krävs att underliggande behov är tillfredsställda innan behov högre upp i hierarkin kan komma ifråga. I den svenska skolan bör vi kunna förvänta oss att eleverna har de fysiska behoven tillfredsställda när de kommer till skolan. Trygghetsbehovet är däremot någonting som påverkas av den individuella skolsituationen, dvs. hur eleven upplever sin vistelse i skolan. Viss trygghet kan skapas genom rutiner vilket gör att eleven vet vad som kommer att ske och vad som förväntas av honom/henne. Även om läraren medverkar till att skapa en gruppgemenskap mellan eleverna, kan det ändå finnas elever som inte känner sig trygga i samvaron med de övriga i gruppen. Att ta till vara det goda hos varje person och bemöta alla elever med respekt stärker både självkänslan och gruppgemenskapen (Maltén. 1992). Behoven självförverkligande och trygghet är delvis i motsatsförhållande till varandra trygghet innebär förutsägbarhet, att ha en tydlig bild av hur framtiden ser ut, medan självförverkligande innebär förändringar och risktaganden. Behovet av stabilitet i tillvaron kan innebära att en person ger avkall på behovet om självförverkligande för att tryggheten värderas högre än t.ex. möjligheten att göra karriär (Ibid.). Modellen om ledarskapets kontext ovan sammanfattar de arbetsuppgifter som läraren tillskrivs i egenskap av en formell befattning. Vi anser att modellen även kan användas för att undersöka lärarens arbetsuppgifter ur elevens perspektiv, nämligen på vilket sätt lärarens arbetsuppgifter motsvarar den enskilde elevens behov, samt hur styrdokumenten tillvaratar elevens intressen. Gruppering; vid indelning i grupper uppstår ofta osäkerhet innan ansvarsområden fördelats och samarbetet kommit igång. För eleven kan gruppindelning innebära både osäkerhet och trygghet bl.a. beroende på grupperingens syfte. Lärare kan underlätta samarbetet i en nybildad grupp genom att motivera syftet med indelningen och ge tydliga ramar för arbetet. Forskning har visat att relationer till kamrater påverkar prestationen mer än individuell begåvning och anlag, vilket understryker vikten av att eleven verkligen får möjlighet att skapa relationer som denne trivs och känner sig trygg med. Kontroll; kan för eleven innebära dels någonting positivt som ordning och reda med arbetsro i klassrummet, men ger också läraren en maktposition genom bedömning och betygssättning av eleverna. Bedömning kan även innebära någonting positivt, beröm av goda prestationer kan sannolikt även motivera eleven för vidare arbete (Ibid.). Motivation; är förutsättningen för lust och vilja till lärande. Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lpo 98:8). För eleven kan det underlätta om det finns möjlighet att vara med och påverka vilka mål undervisningen ska ha. Målen ska vara tydligt formulerade, väl avgränsade, upplevas rimliga (så att eleven upplever sig ha möjlighet att nå målet med den tid och resurser som finns till förfogande) samt verifierbara, dvs. formulerade så att eleven själv kan bedöma när målet är uppnått (Stensmo. 1997). Lärarens uppgift är att stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan (Lpo 98:12). Planering; elever ska enligt läroplanen tillsammans med läraren utforma målen för undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar (Ibid.), samt utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete på skolan (Ibid:14). Elever som, av något skäl, inte kan eller vill ta ansvar för det egna skolarbetet behöver stöd, både från skola och från föräldrar. Planering kräver en avvägning mellan de kunskapsmål som ska uppnås och elevernas förutsättningar. För den enskilde eleven kan planeringen ha stor betydelse för hur undervisningen upplevs; ämnesinnehåll och arbetsmetoder, tempot i undervisningen etc. påverkar såväl förutsättningar för lärande som att fånga elevernas intresse. Den mesta informationen tar vi in via syn och hörsel, någonting som lärare kan använda sig av för att fånga och behålla elevernas uppmärksamhet. Variation mellan olika metoder, t.ex. att visa bilder eller skriva på tavlan samtidigt som vi berättar 10

11 någonting, gynnar audiovisuell inlärning. Hur vi säger någonting påverkar vad som når mottagaren; var kortfattad, variera tempot och tappa inte tråden genom att hoppa från det ena till det andra (Svensson. 1998). Individualisering; innebär enligt läroplanen att läraren skall utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lpo 98:12). Särskild hänsyn ska tas till de elever som av någon anledning riskerar att inte uppnå målen och därför kan aldrig undervisningen vara densamma för alla elever (Ibid.). Det mest rättvisa är ibland att behandla elever olika. En förutsättning för en individuellt anpassad undervisning kräver att arbetet utgår från elevens tidigare kunskap och erfarenhet. För elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska åtgärdsplaner fungera som stöd för elevens fortsatta utveckling Tre dominerande ledarskapsstilar I dag talas det främst om tre olika ledarskapsstilar: 1. Auktoritärt ledarskap där ledaren är den enväldige beslutsfattaren, styr verksamheten ner på detaljnivå och sällan tillåter någon form av inflytande från gruppen. 2. Demokratiskt ledarskap innebär att ledaren tillåter och uppmuntrar medbestämmande, ansvaret delegeras till gruppen, men ledaren finns med som hjälp i arbetet för att nå en konsensuslösning. 3. Låt-gå-ledarskap är passivt och karakteriseras snarast genom avsaknaden av ledarskap. Ledaren hjälper till på direkt förfrågan, men inte på eget initiativ. En intressant slutsats av hur olika ledarroller påverkar gruppens arbete är att den auktoritärt ledda gruppen är effektivast, men att den demokratiskt ledda gruppen har den högsta kvalitén på sitt arbete. Andra påtagliga skillnader är utvecklingen av gruppklimatet; auktoritärt styrda grupper utvecklar en hierarki vilken kan bli en grogrund för mobbning medan den demokratiskt styrda gruppen har ett fungerande samarbete och trevlig attityd mot varandra. Den passivt styrda gruppen präglas av missnöje (Lewin & Lippitt. 1938). Ledarskapstypen påverkar individens utveckling, relationen ledare gruppmedlem påverkar individerna; med en auktoritär ledare kan de komma in i ett beroendeförhållande utan förmåga eller vilja till egna initiativ, medan en låt-gå-ledare kan bidra till osäkerhet genom avsaknad av regler och normer. En demokratisk ledare som uppmuntrar ansvarstagande undviker att tala till gruppen utan försöker istället skapa ett samtal inom/mellan grupp/ledare. Den sociala interaktionen är viktig och bidrar t.ex. till utarbetande av gemensamma värderingar som omprövas över tid (Ibid.). Som ledare är det inte någon självklarhet att kunna välja att vara en särskild ledartyp, även ledare är personligheter med olika erfarenhet och kunskap vilket sannolikt även kommer till uttryck i deras sätt att utöva ett ledarskap. Studier har dock visat att framgångsrika ledare, förutom sin yrkeskunskap, även har god allmän intelligens samt god verbal förmåga. De har även god social kompetens, är resultatinriktade och ambitiösa med höga krav på både sig själv och andra, samt har ett starkt självförtroende (Svensson. 1998). Ett demokratiskt ledarskap förefaller ha uppenbara fördelar, men är trots det inte alltid det mest lämpade sättet att leda en grupp. Avgörande för vilken typ av ledare som krävs beror inte enbart på gruppens sammansättning och karaktär utan även på den uppgift som ska genomföras och vilken situation gruppen befinner sig i. Det finns inte ett idealt ledarskap för alla situationer. En ledare bör istället anpassa sitt ledarskap utifrån det situationen kräver (Ibid.). 11

12 Oavsett ledartyp delas ledarskapet in i formellt respektive informellt ledarskap. Det formella ledarskapet innehas av en person som fått sitt mandat av en högre instans, ledaren har en slags formell auktoritet. Det informella ledarskapet har däremot tilldelats en person av gruppen, beslutet kommer inte från någon överordnad. Den informelle ledaren har ett anseende som tillskrivs denne som person 2, medan den formelle ledarens anseende snarare tillskrivs dennes befattning (Maltén. 2000; Maltén. 1992) Situationsanpassat ledarskap En teori som är väl tillämpbar på lärarsituationen är den situationsanpassade ledarteorin, i vilken ledarskapet kopplas till ledaren som person, den uppgift som ska lösas och hur mogna eleverna är. Vilket ledarskap som är bäst lämpat i en viss situation påverkas av flera faktorer: ledaren som person elevernas/gruppmedlemmarnas mognad den specifika miljö vari arbetet utförs uppgiftens karaktär tidsaspekten Det situationsanpassade ledarskapet beskriver väl lärarens vardag, ledarskapet måste utformas efter situationen, all undervisning kräver en analys av situationen för att utifrån uppgift och grupp efter bästa förmåga använda befintliga resurser på bästa sätt. Utövande av ett situationsanpassat ledarskap innebär således att ledaren, i det här fallet läraren, anpassar sitt agerande efter situationen (Ibid.). Det är sålunda den specifika situationen som är avgörande för vilket ledarskap som är mest effektivt, om ett grupporienterat ledarskap med större inflytande från eleverna kan tillämpas eller om undervisningen kräver starkare styrning av ledaren. Situationer som kräver olika slags ledarskap kan t.ex. tänkas vara en diskussionsuppgift i samhällskunskap jämfört med en laboration i kemi beroende på olika riskfaktorer kräver laborationen ett starkare ledarinflytande, medan diskussionsuppgiften är väl lämpad för elev/gruppinflytande. Förenklad beskrivning av Malténs modell för situationsanpassat ledarskap: Ledaren som person Gruppens/elevernas mognad Analys av situationen Ledarens agerande Resultat Uppgiftens karaktär Fig. 2 (Ibid.) Gruppens mognad delas av Hershey & Blanchard in i fyra nivåer vars gruppmedlemmar kräver olika ledarskap: 1. De varken vill eller kan kräver styrning. 2. De kan inte, men har vilja och motivationen kräver träning. 3. De kan, men vill inte kräver stöd. 4. De kan, vill och är motiverade kräver delegering och eget ansvar (Ibid.). 2 Den informelle ledaren har förtjänat ledarskapet genom de personliga färdigheter/kännetecken som ligger till grund för gruppens beslut att välja denne till ledare. 12

13 2.2. Tidigare forskning om bra lärare Det finns en hel del forskning att tillgå om vad som är en bra lärare, men som regel är denna forskning gjord av vuxna för vuxna, få undersökningar utgår från elever. I vår ambition att sätta eleven i centrum kommer vi i första hand att använda oss av material som utgår från elevens perspektiv och i andra hand material som utgår från lärarens synvinkel. Elevens perspektiv på vad som kännetecknar en bra lärare har varit vägledande när vi har valt ut vår metodlitteratur. Forskare beklagar att elevers perspektiv på bra lärare har förbisetts och i vissa fall ignorerats genom forskningshistorien (Cohen & Manion. 1981; Beishuizen et al. 2001), därför vill vi genom vår undersökning bidra till att elevens perspektiv synliggörs ytterligare. Vår undersökning hämtar inspiration från tre forskningsrön alltifrån tidigt 1960-tal fram till början av 2000-talet (Taylor. 1962; Kutnick & Jules. 1993; Beishuizen et al. 2001). Gemensamt för dessa undersökningar är ämnet om vad som kännetecknar en bra lärare och till viss del undersökningsmetoderna. Det som skiljer dem åt är framförallt analysförfarandet av materialet, viss skillnad kan man även finna i valet av kategorier. Ett intressant perspektiv är att jämföra resultaten från olika tidsepoker och se om elevers uppfattningar om vad som är en bra lärare har förändrats med tiden och i sådana fall på vilket sätt? Kanhända kommer vår egen undersökning att belysa en ny dimension i den sammanlagda forskningen i området, eller endast bekräfta slutsatserna av redan existerande forskning. Taylors undersökning från 1962 utgår ifrån 1379 grundskoleelever, 131 lärare och 43 collegestudenter i Storbritannien. De fick i uppdrag att skriva två uppsatser, en om En bra lärare och en annan om En dålig lärare. Tidsbegränsningen för vardera uppsats var satt till mellan minuter. I sina uppsatser skulle respondenterna namnge egenskaper som karaktäriserar en bra eller dålig lärare. Därefter sammanställdes resultaten i fyra olika kategorier inom dessa områden. Kategorierna var: undervisning, disciplin, personliga egenskaper och organisation. Analysen gjordes på följande sätt: de fyra ovanstående kategorierna delades in i fem skalor. En skala redovisade de två egenskaper som dök upp mest frekvent inom områdena undervisning, disciplin och personliga egenskaper. De fyra övriga skalorna beskrev de oftast nämnda egenskaperna inom alla fyra kategorierna var för sig. Ett intressant utfall av undersökningen var att grundskoleeleverna rankade den bra lärarens personliga egenskaper lägst och lärarens undervisning högst. Lärarna och collegestudenterna, å andra sidan, rankade den bra lärarens personliga egenskaper högst och dennes undervisning lägst. Detta uppenbarade en totalkrock i förväntningar på lärarrollen mellan yngre elever och lärare (Taylor. 1962). Den undersökning som Kutnick & Jules presenterade 1993 hämtade sin inspiration bl.a. från Taylor. Likheten är slående i valet av metod där Kutnick & Jules också använde uppsatsskrivning med temat Vad är en bra lärare. Målgruppen var elever i åldrarna 7-17 år på öarna Trinidad och Tobago. Syftet var att undersöka elevers uppfattning om vad som är en bra lärare, hänsyn skulle tas till elevernas ålder och längd på utbildning i en jämförande studie. En innehållsanalys gjordes på de 1633 insamlade uppsatserna. Varje läraregenskap inordnades i följande fem grupper av kategorier: fysiska och personliga egenskaper, kontakten mellan lärare och elev, lärarens kontroll av elevbeteende, undervisningsförfarande och elevresultat. Generellt sett kom undersökningen fram till att elevernas uppfattningar om vad som är en bra lärare berörde både kompetens och relationsaspekter liksom ett tilltalande yttre, kontroll av elevbeteende och framtida elevresultat. De yngre eleverna ville ha basala omsorgsbehov och specifika kunskapsbehov uppfyllda. Mellanåldrarna förväntade sig didaktisk kompetens och ordning och reda i klassrummet, så att de fick möjlighet att lära sig något. De äldre eleverna hade en större variation av önskemål av en bra lärare. Läraren skulle 13

14 vara professionell, engagerad, undervisa väl och hjälpa eleven att nå önskvärda resultat både i det korta och det långa loppet (Kutnick & Jules. 1993). Beishuizen och hans medarbetares undersökning från 2001 utgick framförallt ifrån Kutnick & Jules metod om fri uppsatsskrivning i ämnet elevers och lärares uppfattningar om bra lärare. Målgrupperna var 198 elever i åldern 7, 10, 13 och 16 år i staden Leiden, Nederländerna. Dessutom skrev 17 lärare samma uppsats som eleverna. Beishuizen valde en annan typ av analys än Kutnick & Jules, istället för innehållsanalys använde Beishuizen sig av korrespondensanalys. Korrespondensanalys är en teknik som snarare beskriver data än analyserar data (Greenacre & Blasius. 1994). Genom denna form av analys upptäcktes två dimensioner i elevernas uppfattningar om en bra lärare, lärarens personlighet kontra färdighet. Dessa två dimensioner kopplades sedan ihop med ytterligare aspekter, elevens beroende, oberoende och åtagande/förpliktelse i förhållande till läraren (Beishuizen et al. 2001). Resultaten i Beishuizens undersökning följer samma mönster som i Taylors och Kutnick & Jules forskningar, vilken visar att de yngre eleverna betonar kompetent undervisning. Däremot framträder en viktig skillnad i Beishuizens undersökning, där de äldre eleverna betonar vikten av relationen mellan elev och lärare. Äldre elevers uppfattningar om vad som är en bra lärare har enligt dessa undersökningar förändrats sedan 1960-talet. På 1960-talet betonade de äldre eleverna lärarens personliga kompetens framför undervisningskompetens, på 1990-talet låg emellertid undervisningen i fokus för de äldre eleverna och på 2000-talet betonar de äldre eleverna kontakten mellan elev och lärare ännu starkare än tidigare. Genomgående betonar lärarna i alla dessa undersökningar, oavsett undervisningsnivå och året undersökningen genomfördes, de personliga aspekterna hos en bra lärare och att knyta personliga relationer med eleverna framför undervisningskompetens. Sålunda visar tidigare forskning att avståndet mellan elevers och lärares uppfattningar om vad som är en bra lärare blir större ju yngre eleverna är och minskar ju äldre de blir Andra undersökningsmetoder bland lärare Eftersom lärares uppfattningar ändå ingår i vår studie berör vi här, endast kortfattat, tidigare forskning vad gäller lärares uppfattningar om vad som är en bra lärare, där forskare använt sig av en mängd olika undersökningsmetoder inom området. Ett försök till att gruppera in dessa metoder i olika kategorier har gjorts av Calderhead (1996): Simulationer påhittade situationer, problem eller sammanhang som kan manipuleras av forskaren för ett visst ändamål. Kommentarer en undersökning av lärarens tankeprocesser; där läraren talar ut högt vad han tänker, ser på en videoinspelning över sin egen undervisning och kommenterar innehållet eller strukturerade intervjuer med läraren direkt efter ett undervisningspass där läraren kommenterar vissa undervisningsmoment. Kartläggning av begrepp och repertoarrutnät olika tekniker som används för att kartlägga lärares förståelse av planering och klassrumskontroll. Etnografi och fallstudier en enskild lärare studeras i detalj för att få insikt i lärarens tankar och handlingar. Berättelser genom dagboksanteckningar, berättelser eller biografier undersöks lärares egna undervisningserfarenheter, teorier och perspektiv. 14

15 Ett annat, mera traditionellt, sätt att dela in undersökningsmetoder inom samhällsvetenskapen har gjorts av Cohen & Manion. De nämner fyra välkända metoder: observation, enkäter, intervjuer och dokument 3 (Cohen & Manion. 1981). 3. Syfte och frågeställning Syftet är att framförallt undersöka elevers syn på vad som kännetecknar en bra lärare. Dessutom vill vi i en komparativ studie undersöka hur väl lärares uppfattningar i frågan överensstämmer med elevernas. Målsättningen är att vi genom vår analys ska kunna påvisa eventuella skillnader/likheter mellan dels de olika elevgrupperna och dels mellan elever och lärare. Vad kännetecknar en bra lärare? Vilka eventuella samband finns mellan åsikterna hos elever i åk 9 på högstadiet respektive elever i åk 2 på gymnasiet? Vilka skillnader/likheter uppvisar svaren från elever respektive lärare? 4. Metod 4.1. Val av metod Vår empiriska undersökning baseras på material hämtat från den fria uppsatsskrivningen; en uppsatsskrivning där elever och lärare fritt får utveckla sina egna tankar under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Därefter kommer texterna att bearbetas genom att vi utför en textanalys på sammanställningen av respondenternas uttryck för vad de anser vara en bra lärares kännetecken och färdigheter. I linje med tidigare undersökningar (Kutnick & Jules. 1993; Beishuizen et al. 2001) har vi valt att använda oss av metoden fri uppsatsskrivning därför att det är ett systematiskt och vetenskapligt sätt att få svar på vår frågeställning, utan att färga våra informanter med våra egna värderingar. Vi menar att andra metoder, så som t.ex. intervjuer och enkäter, alltid på något sätt påverkar utfallet genom de i förväg konstruerade frågeställningarna. Vår ambition är att i största möjliga mån lyfta fram informanternas individuella uppfattningar om vad som kännetecknar den gode läraren utan att överföra någon form av påverkan utifrån Fri uppsatsskrivning/undersökning Urval Undersökningsgrupperna bestod av elever och lärare från två utbildningsnivåer, högstadiet och gymnasiet. Vi valde att göra undersökningarna på de skolor där vi genomförde vår sista lärarpraktik under veckorna år För att underlätta själva undersökningen utgick vi från klasser vi kommit i personlig kontakt med under vår praktik. Vi begränsade antalet undersökningspersoner till en högstadiegrupp på 20 elever i åk 9 på en skola i Norrbotten och en gymnasieklass på 23 elever i åk 2 på en svensk skola i utlandet. Vi valde en klass ur respektive stadium som kan förväntas ha uppnått en trygghet i den aktuella skolmiljön. Undersökningen bland lärare gjordes på samma skolor som eleverna för att skolkulturen skulle vara densamma i båda undersökningsgrupperna. Urvalet av lärare grundades på att de skulle ha någon form av undervisning i den aktuella elevgruppen. Trots vädjan och många 3 Med dokument avses varje typ av skriftlig handling. 15

16 påminnelser har intresset att delta i undersökningen varit svalt ifrån lärargrupperna. Därför har vi valt att slå samman resultaten från högstadie- och gymnasielärarna, eftersom de ändå inte visade på några radikala skillnader i uppfattningar om vad som kännetecknar en bra lärare Procedur I linje med tidigare forskning (Taylor. 1962; Kutnick & Jules. 1993; Beishuizen et al. 2001) valde vi som undersökningsmetod att låta våra informanter skriva en fri uppsats med titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Våra olika handledare under vår sista lärarpraktik gav oss utrymme att använda en lektionstimme till att genomföra vår undersökning i respektive klass. Vi delade ut ett informationsblad (se bilaga 9) till eleverna där vi berättade vilka vi är som utför undersökningen, vilket universitet vi kommer ifrån och vilket syfte vi har med vår undersökning. Informationsbladet gav dessutom detaljerad information om den fria uppsatsskrivningen. Vi läste noggrant upp informationsbladet för eleverna innan de fick börja skriva. De fick skriva flödande text om de ville, eller i punktform om de hellre föredrog det. Utrymmesmässigt fick de använda båda sidorna av ett linjerat A4 papper och tidsmässigt begränsades de till max 30 minuters skrivande. Eleverna fick även löfte om att endast vi som utför undersökningen och eventuellt vår handledare för examensarbetet skulle få ta del av deras uppsatser. Vi ville nämligen att de skulle skriva sina namn på uppsatserna, ifall vi skulle behöva vända oss till dem för att få ett förtydligande i något fall. Lärarna fick samma information som eleverna, med det undantaget att de fick ta med sig informationsbladet och skriva sin uppsats på valfri plats när de fick någon tid över. Det fanns inte möjlighet för oss att utföra undersökningen på ett arbetslags- eller personalmöte, därav den dåliga responsen och det låga deltagandet bland lärargrupperna Analys Vi har valt att inte göra en korrespondensanalys i linje med Beishuizens undersökning. De använde sig av ett avancerat analysprogram som kallas för HOMALS, vilket vi inte har tillgång till, för att genom korstabeller och geografiska kartor beskriva sambanden mellan olika dimensioner i elevernas uppfattningar om vad som är en bra lärare. Inte heller har vi valt att lägga fokus på innehållsanalys, vilket är den analysmodell som både Taylor och Kutnick & Jules tillämpade. Det finns tre dominerande utgångspunkter inom genren innehållsanalys; att undersöka innehållets egenskaper, att undersöka innehållets producenter eller orsaker och att undersöka innehållets effekter på dess mottagare (Cohen & Manion. 1981). Dessa tillvägagångssätt tilltalade oss inte i valet av analysmetod. Vi har istället valt att analysera vårt material utifrån textanalysens två perspektiv; delanalys och helhetsanalys. Fokus lägger vi på delanalysen, men utan en helhetsanalys blir resultatet utryckt ur dess sammanhang och vi förlorar en kvalitativ förståelse av undersökningen. Båda synsätten behövs för att förstå helheten. Delanalys är en metod som delar analystexten i olika utsagor som kan kategoriseras och ställas upp i tabellform, dvs. beräknas (Holme & Solvang. 1997:143). Genom delanalysen kan informantens grundläggande värderingar och uppfattningar urskiljas och indelas i kategorier och därefter kan man beräkna frekvensen därav. Helhetsanalysen, å andra sidan, började redan vid valet av tema och problemformulering av undersökningen. Den sista fasen i helhetsanalysen, är att systematiskt analysera det insamlade materialet och sätta in det i dess sammanhang. I motsats till delanalysen är det inte intressant att belysa de genomsnittliga eller mest förekommande exemplen, utan istället att lyfta fram det originella eller det som kan leda till en djupare förståelse av problemområdet (Ibid.). Borum & Enderud (1979), vars undersökning Holme & Solvang ovan hämtat sin inspiration ifrån, kallar helhetsanalysen för en holistisk analysmetod som sedan jämförs med en atomistisk analysmetod, vilket i vårt fall 16

17 representeras av delanalysen. Helhetsanalysen kommer att genomsyra både resultatdelen och diskussionsavsnittet som följer. Delanalysen har vi gjort på följande sätt. Inledningsvis började vi med att läsa igenom de olika uppsatserna från våra respektive praktikplatser. Som underlag till undersökningen hade vi en klass 9:or på 20 elever och tre lärare från Norrbotten. Från den svenska skolan i utlandet har vi valt att lyfta fram en klass på 23 elever och de fyra lärare som skrev uppsatsen. Den sammanlagda summan av elev- och läraruppsatser som vi analyserat uppgår till totalt 50 fria uppsatser. Vi markerade i texten de olika utsagorna som handlade om vad som kännetecknade en bra lärare genom att stryka under dessa med en penna. Dessutom numrerade vi de olika elev- och läraruppsatserna för att anonymisera dem inför vår analys och presentation av resultatet. Därefter lyfte vi ut dessa utsagor och presenterade dem skriftligt i en grov sammanställning av alla enskilda informanters åsikter i ämnet. Nästa fas i analysarbetet blev att sammanföra alla elevers svar och alla lärares svar var för sig och koppla ihop samma, liknande eller synonyma utsagor med varandra. Vid samma tillfälle passade vi på att rangordna utsagorna, genom att längst upp under varje huvudkategori placera de mest förekommande svaren för att sedan sortera dem i fallande ordning. Vi ansåg att lärarunderlaget var så pass tunt att vi valde att sammanföra läraruppsatserna från de olika skolorna till en gemensam sammanställning, dessutom kunde ingen märkbar skillnad upptäckas i lärarnas uppfattningar. Vid sammanställningen av resultatet använde vi en mall som vi arbetat fram utifrån de olika kompetenser och kännetecken som nämnts i de uppsatser elever och lärare skrivit. För att få ett hanterbart material och tydligare kunna påvisa skillnader/likheter mellan informanterna delade vi in lärares kompetenser/kännetecken i fyra huvudkategorier, vilket även till viss del liknar Kutnick & Jules (1993) huvudkategorisering: 1. Personliga och fysiska kännetecken; karaktärsdrag (kynne, sinne, lynne, läggning), inställning (attityd, normer, värderingar, pedagogisk grundsyn), samt yttre utseende. 2. Professionella kännetecken; bemötande, ledaregenskaper, pedagogisk kompetens, didaktisk kompetens, metodisk kompetens, ämneskompetens, retorisk kompetens/ kommunikationsförmåga, samt organisationsförmåga. 3. Kontakt mellan elev lärare; tillgänglighet, personlig omsorg, bekräftelse, samt vuxen kompis (förebild). 4. Disciplin; gränssättning, konfliktlösning, samt klassrumskontroll. Elevundersökningen har även kategorierna organisation för sådant som ligger utanför lärarens område och övrigt för sådant som av olika anledningar inte kan sorteras in under någon annan kategori utan att budskapet går förlorat. I samband med sammanställningen frångick vi vissa av informanternas benämningar, i vissa fall kunde t.ex. hela meningar sammanfattas genom att använda ett eller att par ord för den egenskap/kompetens som avsågs. Avsikten med att använda egna benämningar är att kunna använda samma benämningar för samtliga undersökningsgrupper för att därigenom få ett mer jämförbart material. För att inte riskera att förlora för mycket av de värderingar som informanterna lade i sina begrepp valde vi att behålla förhållandevis många underkategorier på vad som kännetecknar en bra lärare, vid ytterliggare komprimering bedömde vi att resultatet kunde påverkas negativt eller bli svårtolkat. Vissa kännetecken ligger väldigt nära varandra, valet mellan kategori har då grundats på vår tolkning av den kontext där kännetecknet beskrivits. Exempel på sådana tolkningar är skillnaden mellan positiv och glad och glad, humoristisk och skämtsam. Positiv och glad kan tillföras det professionella i bemärkelsen att motivera och entusiasmera 17

18 eleverna, oavsett sin egen dagsform. Att i sitt yrke bemöta de människor vi kommer i kontakt med på ett trevligt sätt, att inte låta ett dåligt humör gå ut över eleverna eller arbetskamrater. Glad, humoristisk och skämtsam har vi däremot ansett vara en personlig egenskap, någonting som tillhör den individuella läggningen det är svårt att tillägna sig om det inte överensstämmer med vederbörandes personlighet. 5. Resultat I det redovisade resultatet representerar siffervärdet det antal gånger som ett visst kännetecken nämns, inte antalet personer som svarat. Det förekommer fall då en och samma person nämnt en viss egenskap flera gånger, men beskrivit den på olika sätt. Även om det kan ha förekommit en viss nyansskillnad mellan begreppen har det oftast varit så att begreppet tillhör en och samma kategori, t.ex. professionella kännetecken. Det sätt på vilket vi tolkat resultatet gör det möjligt att upptäcka vilket slags kännetecken informanten anser värdefull ju fler poäng ett begrepp fått, desto högre uppskattas en lärare som har den specifika egenskapen Fördelning mellan olika kategorier Professionella kännetecken När en bra lärare beskrivs dominerar de professionella kännetecknen; dvs. att läraren t.ex. ska vara pedagogisk, rättvis, och variera sin undervisning. En bra lärare håller en lektion som inte bara är intressant utan även innehåller underhållande inslag som humor och ironi (Gy åk 2: elev 16) och kan få elever att tycka att det är kul att lära sig (Gy åk 2: elev 18). Både elever och lärare önskar en varierad undervisning, trots det nämns elevinflytande i liten omfattning av eleverna och nämns inte alls av lärarna. För att få en bild om det som framkommit i vår undersökning överensstämmer med förhållandet på de skolor undersökningen gjorts har vi även jämfört med kvalitetsredovisningen för respektive skola. Det framgår bl.a. att 81,4 % av högstadieeleverna i hög grad/ganska hög grad är nöjda med avseende på det ansvar och inflytande de har i skolan. Trots det anser endast 56 % av eleverna att elevrådet har makt att påverka, vilket förefaller anmärkningsvärt med tanke på hur många som ansåg att de i hög grad/ganska hög grad var nöjda med vilket inflytande de upplevde sig ha i skolan (Bodens kommun. 2005). Av vår undersökning framgår tydligt att varierad undervisning är någonting som är viktigt bland lärare och elever både på högstadiet och på gymnasiet. Med tanke på att lärarna i vår undersökning värderar varierad undervisning högt blir en jämförelse mellan resultatet från vår undersökning och kvalitetsredovisningen för gymnasiet något som är värt att beakta, eftersom det visar sig att gymnasieeleverna kritiserar sina lärare just för bristen på variation i undervisningen (Svenska skolan. 2006). Vid jämförelse mellan högstadieelever och gymnasieelever förefaller det som om lärarens uppgift att motivera och engagera eleverna blir viktigare ju äldre de blir. Detta kan vara ett uttryck för att eleverna utifrån eget ansvar och intresse kräver ytterligare motivering till varför någonting ska läras in. I annat fall kan det bero på att eleverna efter alla år på grundskolan blivit skoltrötta och behöver motiveras ännu mer för att orka kämpa vidare med skolarbetet Kontakt mellan elev lärare Elevgrupperna vill framförallt ha en lärare som de upplever tillgänglig för samtal och förtroenden, någonting som förefaller ha uppmärksammats av undervisande lärare, då de lyfter fram kännetecken som öppen och lyhörd. Eleverna vill ha en lärare som kan ställa upp för en under skolan (åk 9: elev 7), samt bli given viss sekretess privata samtal stannar inom oss två (åk 9: elev 11. En bra lärare ska gå att lita på, man ska kunna berätta om saker som man [inte] berätta för sina kompisar (åk 9: elev 15). Relationen mellan elev och lärare blir ännu viktigare bland gymnasieelever; läraren ska kunna hålla en god dialog, oavsett ämne, 18

19 med eleven både i klassrummet och utanför (Gy åk 2: elev 16). En elev beskriver det som att det är viktigt att känna sig trygg [ ] det ska kännas bra på lektionerna mellan lärare och elever så att de kan bilda en relation (Gy åk 2: elev 3) Disciplin Det eleverna främst tar upp under kategorin disciplin är lärarens förmåga att kontrollera situationen i klassrummet så att alla får arbetsro. Disciplin är viktigt för i princip alla elever, oavsett ålder och även bland lärarna. Viktigast är det bland högstadieelever där samtliga elever i undersökningsgruppen kommenterar någonting som avser disciplin. Eleverna vill bl.a. att läraren ska vara sträng (säga till när det är tjafs eller om det pratas i klassen, t.o.m. skicka ut elever ur klassrummet) (åk 9: elev 10) och dessutom sätter upp regler och straff som följs (åk 9: elev 1). Gymnasieeleverna beskriver en bra lärare som en person som gör sig till kompis med alla, men inte tvekar att säga till på skarpen (Gy åk 2: elev 4), ska inte vara för hård [men] inte heller för slapp (Gy åk 2: elev 3) Personliga och fysiska kännetecken I de fall kategorin förekommer är det främst lärarens inställning som kommenteras, pedagogisk grundsyn, inställning och vilka normer och värderingar läraren förmedlar. En bra lärare måste respektera eleven (Gy åk 2: elev 15), accepterar och respekterar eleverna (Gy åk 2: elev 17), samt omtänksam (visa att man bryr sig om) (åk 9: elev 2) och ha tålamod och vara förstående (t.ex. om en elev är osäker på en uppgift) (åk 9: elev 13). Kategorin personliga och fysiska kännetecken är förhållandevis viktig bland högstadieelever, men förekommer inte alls i lika stor omfattning bland äldre elever. Samtliga elever sätter professionella kännetecken framför t.ex. utseende eller karaktärsdrag Samstämmighet med lärare Ytterliggare jämförelse av resultatet från undersökta grupper visar att uppfattningen om vad som kännetecknar en bra lärare visar högre samstämmighet mellan gymnasieelever och lärare än mellan högstadieelever och lärare, vilket skulle kunna förklaras av en mognadsprocess och större förståelse för lärarens arbetssituation. Fördelning mellan olika kategorier jämförelse mellan våra undersökningsgrupper Kategorier Högstadieelever (20 st.) Gymnasieelever (23 st.) Lärare (7 st.) Personliga och fysiska kännetecken Professionella kännetecken Kontakt elev lärare Disciplin OBS! Vid jämförelse mellan grupperna är det viktigt att notera skillnaden mellan antal personer i respektive undersökningsgrupp. Det värde som redovisas i tabellen motsvarar antalet gånger respektive egenskap nämns, inte antal personer. 19

20 Likheter mellan högstadieelever och gymnasieelever Det vi har kunnat utläsa av resultatet är både skillnader och likheter, likväl mellan elevgrupper som mellan elever och lärare. Beträffande elever, så överensstämmer resultatet från båda elevundersökningarna, både 9:or och 2:or vill kunna prata med sin lärare om allt och kunna vända sig till läraren med förtroenden. De vill att läraren ska vara humoristisk och rolig, men samtidigt betonas att de vill att läraren ska vara sträng. Varierad undervisning värdesätts av de flesta elever. Det som kommer högst upp på alla elevers önskelista är att läraren ska vara rättvis, i princip alla elever på gymnasiet tar upp rättvis som någonting som kännetecknar en bra lärare Skillnader mellan högstadieelever och gymnasieelever En markant skillnad bland eleverna är att gymnasieelever genomgående ger fler uppfattningar, inom fler kategorier, än högstadieelever. Samma fenomen noterades även i Kutnick & Jules (1993) undersökning. En möjlig förklaring till företeelsen kan vara att äldre elever har en mer utvecklad mental och verbal mognad, men det är inte någonting vi med säkerhet kan utläsa av elevernas uppsatser. Det finns skillnader inom kategorin disciplin; för högstadieelever är det viktigt att läraren inger respekt, medan gymnasieelever istället betonar klassrumskontroll. Det skulle kunna vara så att de yngre eleverna i begreppet inge respekt också förutsätter att en sådan lärare faktiskt har klassrumskontroll. Värderingen av ämneskompetensen blir viktigare med stigande ålder, bland högstadieelever är den minst viktig inom kategorin professionella kännetecken, medan den är viktig bland gymnasieelever. Avseende kontakt mellan elev lärare tar några av de äldre eleverna upp lyhörd, någonting som inte alls nämns bland yngre elever. En radikal skillnad finns mellan vilken typ av relation eleverna vill ha till sin lärare. De äldre vill ha en vuxen kompis, någonting som bara en yngre elev tar upp. Nästan alla yngre elever vill däremot att läraren ska vara snäll, medan endast ett fåtal äldre elever nämner det inom kategorin personliga och fysiska kännetecken. Yngre elever betonar också att läraren ska vara trevlig samt positiv/glad, någonting som inte delas av äldre elever vilka istället önskar att läraren är engagerad samt konsekvent/bestämd Likheter och skillnader mellan elever och lärare Resultatet från lärarundersökningen visade att lärare anser att klassrumskontroll är den viktigaste faktorn inom kategorin disciplin, det är någonting som nämns av samtliga informanter. Vikten av varierad undervisning är lika viktig för såväl lärare som elever. Att läraren är rolig/humoristisk anses viktigt bland elever och nämns även bland lärare. Det som avviker mellan undersökningsgrupperna är att ämneskompetensen betecknas som en avgörande kompetens av lärare, viktig bland gymnasieelever, däremot inte lika viktig bland högstadieelever. Lärare anser också att det är viktigt att läraren är ödmjuk, någonting som nämns bland gymnasieelever, men helt saknas bland högstadieelever Särskilda reflektioner bland informanterna Yngre elever tar i flera fall upp önskemål som mer beskriver hur de skulle vilja att det var i skolan. Det är sådant som vi bedömer vara av övergripande organisatorisk karaktär, t.ex. kortare skoldagar eller många och långa raster någonting som inte läraren kan påverka, åtminstone inte under lektionstid. Visserligen kan läraren ge eleverna kortare raster under en lång lektion, men det är tid som sedan måste arbetas in, det finns bara en viss schemalagd tid då undervisningen ska ske. En gymnasieelev vill inte att läraren ska komma till skolgården i strandkläder. Även det är en kommentar som vi anser vara en fråga utanför den enskilde lärarens bestämmanderätt, däremot är det från skolledningens sida möjligt att besluta om en gemensam klädpolicy t.ex. att lärare inte får vara alltför lättklädda i skolan. En annan gymnasieelev vill att läraren ska göra så att eleverna fattar tycke för en, vilket vi haft svårt att 20

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras Umeå universitet Vår huvudtanke är att rektors ledarskap i skolan är centralt för att forma skolans struktur och kultur på ett sätt som stöder skolans måluppfyllelse av både kunskapsmål och sociala mål.

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Arbetsplan Lingonbackens förskola Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Vad är viktiga coachbeteenden

Vad är viktiga coachbeteenden Svenska Ishockeyförbundet Elittränarutbildning Vad är viktiga coachbeteenden Fredrik Olausson Handledare: Göran Pegenius 2011 06 13 Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund sid. 2 2.1 Ledarteorier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Södertörns högskola Lärarutbildningen mot yngre åldrar, 210hp Examensarbete 15hp Utbildningsvetenskap avancerad nivå Hösttermin 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) Ledarskap i klassrummet - Demokratiskt

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

EXAMENSARBETE. Att ha en plan är ju också bra. En kvalitativ studie om den kompetente dans- respektive matematikläraren ur. ett elevperspektiv.

EXAMENSARBETE. Att ha en plan är ju också bra. En kvalitativ studie om den kompetente dans- respektive matematikläraren ur. ett elevperspektiv. EXAMENSARBETE Att ha en plan är ju också bra En kvalitativ studie om den kompetente dans- respektive matematikläraren ur ett elevperspektiv. Kristin Olsson Sofia Österberg 2014 Lärarexamen, avancerad nivå

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer