EXAMENSARBETE. Vad kännetecknar en bra lärare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Vad kännetecknar en bra lärare?"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:021 Vad kännetecknar en bra lärare? En komparativ studie av elevers och lärares uppfattningar om hur en bra lärare bör vara Maria Kruse David Öquist Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2007:021 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--07/021--SE

2 Abstract The objective was to study the views of pupils at the 9th and the 11th forms concerning a good teacher, which were compared with the opinions of their teachers. The intention was to discover diversities and similarities between the two pupil groups and between pupils and teachers. We applied a method where the persons subject to the investigation were allowed to develop their own thoughts through writing a free essay given the title What Distinguishes a Good Teacher?. We used text analysis as a method to scrutinise the material. The result displays great similarities to previous international investigations, which show that the concordance between the opinions of both pupils and teachers increase with age. An unexpected result was the radical increase of the older pupils desire for a personal contact with their teacher. The result has been connected to teachers leadership through the different characteristics of a good teacher given by the pupils. The discussion holds our conclusion; situation adapted leadership will best meet the demands on the good teacher, requested by the pupils independently of age. Abstrakt Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn på en bra lärare vilket jämfördes med deras lärares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptäcka skillnader och likheter mellan de två elevgrupperna, samt mellan elever och lärare. Vi tillämpade en metod där försökspersonerna fick utveckla sina egna åsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Vi använde textanalys som metod för att granska materialet. Resultatet visade stora likheter med tidigare internationell forskning, som visar att samstämmigheten mellan elevers och lärares uppfattningar ökar med åldern. Ett oväntat resultat var den radikala ökningen av de äldre elevernas önskan om en personlig kontakt med sin lärare. Resultatet har genom de olika kännetecknen på en bra lärare, som eleverna angivit, kopplats till lärares ledarskap. Diskussionen innehåller vår slutsats; det situationsanpassade ledarskapet kan bäst möta de anspråk på en bra lärare som eleverna, oberoende av ålder, efterfrågade. 2

3 Förord Den hand som leder barnet För att dina elever skall lyckas i morgondagens kunskapssamhälle behöver de goda kunskaper, ett gott självförtroende och en lust och vilja att hela tiden utvecklas och lära sig nya saker. En del av den kunskapen, det självförtroendet och den lusten att lära kan du som lärare ge dina elever. Du betyder mycket mer än du kanske tror, inte bara för elevernas utveckling och framtid utan också för hela samhällets utveckling och vår gemensamma framtid. För den hand som leder barnet är den hand som formar världen. (Svensson. 1998:70) Vi vill tacka alla elever och lärare som gjort vårt arbete möjligt genom att delta i den fria uppsatsskrivningen. Vi har även uppskattat den konstruktiva respons som vi har fått av vår studiekamrat Jessica Metzähalme, samt vår handledare Marie-Louise Annerblom. Maria Kruse David Öquist 3

4 Innehållsförteckning ABSTRACT...2 ABSTRAKT...2 FÖRORD...3 DEN HAND SOM LEDER BARNET...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND LEDARSKAP Vår definition av ledarskap Ledarskap ur ett lärarperspektiv Ledarskap ur ett elevperspektiv Tre dominerande ledarskapsstilar Situationsanpassat ledarskap TIDIGARE FORSKNING OM BRA LÄRARE Andra undersökningsmetoder bland lärare SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD VAL AV METOD FRI UPPSATSSKRIVNING/UNDERSÖKNING Urval Procedur Analys RESULTAT FÖRDELNING MELLAN OLIKA KATEGORIER Professionella kännetecken Kontakt mellan elev lärare Disciplin Personliga och fysiska kännetecken Samstämmighet med lärare Likheter mellan högstadieelever och gymnasieelever Skillnader mellan högstadieelever och gymnasieelever Likheter och skillnader mellan elever och lärare Särskilda reflektioner bland informanterna DISKUSSION VIDARE FORSKNING...25 SAMMANFATTNING...26 REFERENSLISTA...27 BILAGOR...29 BILAGA Mall för kategorisering av bra lärares kompetens och kännetecken...29 BILAGA Resultat elevundersökning åk 9 högstadiet

5 BILAGA Resultat elevundersökning åk 2 gymnasiet...31 BILAGA Resultat lärarundersökning...32 BILAGA Elevundersökning åk 2 på gymnasiet...33 BILAGA Lärarundersökning på gymnasiet...38 BILAGA Elevundersökning åk 9 på högstadiet...39 BILAGA Lärarundersökning på högstadiet...41 BILAGA Information inför fri uppsatsskrivning

6 1. Inledning Vi har valt att undersöka vad som kännetecknar en bra lärare utifrån elevers och lärares perspektiv. Våra egna erfarenheter som studerande har inneburit möten med många olika slags lärare, både bra och dåliga. Vad är en bra lärare? Det är en fråga som förmodligen kan ge lika många svar som antalet personer som tillfrågas, alla har vi olika erfarenheter av lärare. Sannolikt har vi träffat på både lärare som vi tyckt varit bra och sådana som vi upplevt som mindre bra. Vad är det då som kännetecknar en bra lärare? Vår egen upplevelse är att det inte enbart är ämneskunskaper och pedagogisk färdighet hos läraren som är avgörande för om vi ska tycka att en lärare är bra, även lärarens sociala kompetens spelar in. För 50 år sedan sågs läraren som något av en auktoritet, både i skolan och i samhället, men vilken roll har dagens lärare? En skola kan liknas vid en spegelbild av det omgivande samhället, alla förändringar återspeglas, mer eller mindre, i skolans värld. Idag finns många olika slags familjekonstellationer. I bästa fall kan det för barnens del innebära fler vuxna förebilder, men i sämsta fall färre. Vår gemensamma tid med barnen har krympt, vilket i förlängningen innebär att det inte enbart är föräldrarna som är den dominerande vuxna förebilden andra vuxna i barnens vardag får en allt större betydelse. Vår hypotes är att läraren som ledargestalt har stor betydelse för hur barn och ungdomar upplever sin skoltid. I enlighet med skolans styrdokument vill vi sätta eleven i centrum genom att utgå ifrån elevers syn på vad som är en bra lärare. Vår förhoppning är att resultatet av vår vetenskapliga undersökning kommer att öka vår förståelse för vilken typ av lärare elever efterfrågar och om vi kan knyta dessa kännetecken till en viss ledarstil. Denna insikt kan bli ett värdefullt redskap i vårt möte och samspel med elever i vårt dagliga arbete som lärare. Därför syftar vår forskning till att öka vår egen insikt i elevers och lärares uppfattningar om vad som karaktäriserar en bra lärare. Finns det samstämmighet mellan elevers och lärares uppfattningar om bra lärare? 2. Bakgrund Skolans roll och uppgifter måste ständigt prövas i relation till samhällsförändringar. Varje tid måste ge svar på sina frågor om stabilitet och förändring i skolan, vilket innehåll som ska väljas ut för lärande och hur det ska organiseras (Skolverket. 1992). Detta kräver i sin tur en förändrad lärarroll och nya lärarkompetenser, bl.a. inkluderar detta en etisk-, mångkulturell-, kritisk-, ekologisk-, metakognitiv-, och informationsteknisk kompetens (Prop. 1999/2000:135). Kernell (2000) skildrar vidare lärarens olika kompetensområden med följande beskrivning: ämnes-, ämnesdidaktisk-, vetenskaplig-, didaktisk-, kommunikativ-, metodisk-, arbetsledande-, social-, allmänprofessionell kompetens och dessutom ett pedagogiskt yrkesspråk. Alla dessa yrkeskompetenser är viktiga, men vi har valt att fokusera på lärarens ledarskap. Läraren ska kunna leda eleverna i deras arbete på ett sätt som involverar alla, oavsett yttre förutsättningar som t.ex. antal elever, vilka lokaler eller material som finns. Alla lärare är ledare, i någon form, det tillhör yrkesprofessionen att kunna leda såväl grupper som enskilda elever, men hur väl det lyckas varierar. Det finns som regel olika sätt att nå ett mål och lärare kan leda sina elever på olika sätt, dels beroende på den egna personligheten, men också beroende på yttre förutsättningar (se ovan) Ledarskap För att få en ökad förståelse för ledarens betydelse för såväl gruppen som den enskilde har vi utgått från tidigare forskning om ledarskap/management för att få en bättre uppfattning om vilka olika ledarskapsstilar som diskuteras. 6

7 Vår definition av ledarskap Ledarskap har blivit ett begrepp vars innebörd och betydelse har en tendens att variera beroende på i vilket sammanhang det används. I vårt arbete används begreppet ledarskap framför allt för att relatera till lärarens ledarskap i skolan. Enligt gällande läroplan, Lpo 94, kan bl.a. följande punkter ge en bild av vad som krävs av en lärares ledarskap: läraren skall visa respekt för den enskilde eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. [ ] tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet (Lpo 94:10-11) Lärares ledarskap är komplext då det förutom mötet med eleverna i själva undervisningssituationen även omfattar t.ex. mentorskap, samt samarbete med föräldrar och övrig skolpersonal. Utifrån vår egen erfarenhet från skolan anser vi att lärarens ledarskap är av stor betydelse för eleven både vad gäller trygghet och resultat. Detta bekräftas även av tidigare forskning (Kutnick & Jules. 1993) Ledarskap ur ett lärarperspektiv Gordon (1977) som studerat ledarskap ur ett lärarperspektiv, betonar vikten av god kommunikation mellan lärare och elever. Han framhåller tre förmågor i lärarens ledarskap: Fackkunskaper i såväl ämne som yrke. Kommunikationsfärdigheter dvs. förmåga till samarbete, lyssna och förmedla ett budskap. Helhetssyn där det vardagliga arbetet integrerar långsiktig måluppfyllelse. Vid utvärderingar har Skolverket kommit fram till att de mest framgångsrika skolorna i Sverige är de skolor där läraren ofta kommunicerar med hela, eller stora delar av klassen, utan att använda sig av traditionell katederundervisning. Det visar att den personliga relationen i en lärandesituation aldrig kan ersättas av information av annat slag, däremot kan den kompletteras med sådan (Svensson. 1998). I läroplanen Lpo 94 betonas det demokratiska ledarskapet. Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, [ ] tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. (Lpo 94:15-16) 7

8 Ledarskapets kontext Kontroll Motivation Planering Gruppering Individualisering Fig. 1. Lärarens fem ledaruppgifter i klassrummet (Stensmo. 1997). Komplexiteten av lärarens ledarskap kan illustreras av ovanstående modell som visar olika arbetsuppgifters inbördes samband och påverkan. Gruppering; förutom klassindelning kan gruppering göras för särskilda syften, t.ex. efter kön, elevens intresse- eller lärandenivå, projektarbete etc. Kontroll; allt som påverkar klassrumssituationen, t.ex. lärarens auktoritet, disciplin, regler och rutiner, på vilket sätt tiden används. Motivation; det som driver människor antingen för att uppnå något eller för att undvika något, en drivkraft för lärprocessen. Planering; är en förutsättning för att arbetet ska fungera och elevernas behov tillgodoses. Styrande faktorer för lärares planering är bl.a. läroplan och kursplaner, skolkulturen på den aktuella skolan, ramfaktorer, t.ex. vilka resurser som finns till förfogande 1, samt lärarens pedagogiska grundsyn. Lärarens agerande i klassrummet styrs till stor del av dennes pedagogiska grundsyn; dvs. hur läraren ser på skolans roll i samhället, syn på kunskap, lärande, undervisning och elever. Det här är de uppgifter som läraren som ledare ska hantera enligt en svensk version av s.k. classroom management, dvs. de uppgifter som tillskrivs läraren i egenskap av dennes befattning. Individualisering; innehåll och arbetssätt ska vara individuellt anpassat till varje elevs specifika behov (Stensmo. 1997). Ett bra och effektivt ledarskap skall gå ut på att sätta igång och vidmakthålla en grupprocess, att vara en katalysator för grupputveckling (Maltén. 1992:202), någonting som i högsta grad gäller i skolan där arbetet i princip alltid sker i någon form av grupp även vid de tillfällen då eleverna arbetar individuellt sker det oftast tillsammans med andra Ledarskap ur ett elevperspektiv I rapporten Är det någon som minns en bra lärare? (Hesslefors-Arktoft. 1998), intervjuas 85 f.d. elever mellan år om lärare som de mött under sin skoltid. Syftet var att undersöka hur elever uppfattar sina lärare i ett längre tidsperspektiv. Några faktorer som ansågs viktiga var bl.a. lärarens engagemang och att alla behandlades lika, att läraren var rättvis. Mindre än hälften av de tillfrågade ansåg lärarens ämneskunskap som den enskilt viktigaste faktorn, lika viktigt ansågs förmågan att förklara och lära ut. Lärarens sätt att bemöta sina elever beskrivs 1 Resurser kan t.ex. vara ekonomiska medel, material, personaltäthet, lokaler eller föräldramedverkan. 8

9 som någonting som påverkat de f.d. eleverna under hela livet här framkommer tydligt vikten av lärarens sätt att uppträda och de värderingar denne förmedlar, t.ex. sin människosyn (Ibid.; Maltén. 2000). Det finns få undersökningar gjorda om skolan ur elevens perspektiv, Är det någon som minns en bra lärare? har en ansats liknande vår undersökning; nämligen att undersöka vad elever anser är en bra lärare. Undersökningens resultat visar tydligt på hur viktigt eleverna upplever lärarens bemötande, i vissa fall uppger de f.d. eleverna att det bemötande som de fått i skolan påverkat dem långt upp i livet (Hesslefors-Arktoft. 1998). Anmärkningsvärt är hur tydligt, oavsett ålder, som de flesta också minns sin skoltid. De tydligaste minnen som nämns är på vilket sätt en lärare upplevts bra eller dålig, beroende på hur denne bemött eleverna och uppträtt i (och utanför) klassrummet (Ibid.). På vilket sätt påverkas eleverna av lärarens ledarskap? I Sverige gjorde Skolverket 1992 en undersökning av högstadieelevers resultat på standardproven i svenska, engelska och matematik. Ett av undersökningens syften var att kartlägga samband mellan elevernas resultat utifrån olika aspekter av ledarskap i skolan. I studien ingick även att undersöka hur skolan lyckats utveckla elevernas tillit till den egna förmågan, solidaritet, tolerans och samarbetsförmåga. Internationella undersökningar av effektiva skolor uppvisar, liksom den svenska, att de skolor som lyckades bäst var de där lärarna var övertygade om alla elevers förmåga - oavsett bakgrund. Lärarna hade höga krav och förväntningar på eleverna och arbetade med övertygelsen om att även omotiverade och stökiga elever kan lyckas i skolarbetet (Svensson. 1998). Den här undersökningen visar inte på något samband mellan en särskild ledarskapsstil och elevernas resultat, däremot finns ett samband mellan lärarens inställning till elevens inneboende förmåga och prestationer i skolan. En positiv inställning till elevens förmåga är någonting som varje lärare kan ha, oavsett vilket ledarskap som tillämpas. Ovan nämnda undersökning stärker resonemanget om hur människor utvecklas på ett visst sätt beroende på vilka förväntningar som personen ifråga upplever att omgivningen har på dem, utvecklingen sker enligt den s.k. självuppfyllande profetian (Maltén. 1992:36). Det finns flera förklaringar till vad som påverkar elevers motivation och resultat i skolan. För den enskilde eleven kan förväntningar från lärare och skolkamrater innebära skillnaden mellan en positiv respektive negativ utveckling. Det bemötande eleven får i form av kritik eller beröm kan vara avgörande för hur personen ifråga upplever sig själv och sina prestationer, någonting som kan komma att påverka hela skolsituationen (Ibid.). Kritik kan vara destruktiv då den ges på ett sätt som förutom kritik mot beteendet uppfattas som kritik mot den egna personen vilket kan försvaga elevens självförtroende. Kritik bör vara konstruktiv genom att enbart inriktas mot elevens beteende utan att blanda in karaktär eller personlighet (Svensson. 1998). Förväntningar har betydelse även i gruppsammanhang - vilket kan vara en förklaring till att en klass kan betecknas stökig av en lärare medan en annan lärare inte alls upplever klassen på det sättet. Lärarens förväntningar på och bemötande av klassen påverkar stämningen och elevernas beteende (Maltén. 1992). Den amerikanske psykologen Maslow har gjort en hierarkisk uppdelning av människans olika behov; fysiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, behov av aktning samt självförverkligande. 1. Fysiska behov: mat, kläder, sömn. 2. Trygghetsbehov: ordning och reda, skydd mot yttre faror, trygghet för framtiden. 3. Sociala behov: kontakt med andra, gruppgemenskap, att vara accepterad. 4. Behov av aktning: respekt och uppskattning, inflytande och status. 5. Självförverkligande: behov av att utveckla sig själv, skapa och experimentera. Maslows behovshierarki (Imsen. 2000). 9

10 Det krävs att underliggande behov är tillfredsställda innan behov högre upp i hierarkin kan komma ifråga. I den svenska skolan bör vi kunna förvänta oss att eleverna har de fysiska behoven tillfredsställda när de kommer till skolan. Trygghetsbehovet är däremot någonting som påverkas av den individuella skolsituationen, dvs. hur eleven upplever sin vistelse i skolan. Viss trygghet kan skapas genom rutiner vilket gör att eleven vet vad som kommer att ske och vad som förväntas av honom/henne. Även om läraren medverkar till att skapa en gruppgemenskap mellan eleverna, kan det ändå finnas elever som inte känner sig trygga i samvaron med de övriga i gruppen. Att ta till vara det goda hos varje person och bemöta alla elever med respekt stärker både självkänslan och gruppgemenskapen (Maltén. 1992). Behoven självförverkligande och trygghet är delvis i motsatsförhållande till varandra trygghet innebär förutsägbarhet, att ha en tydlig bild av hur framtiden ser ut, medan självförverkligande innebär förändringar och risktaganden. Behovet av stabilitet i tillvaron kan innebära att en person ger avkall på behovet om självförverkligande för att tryggheten värderas högre än t.ex. möjligheten att göra karriär (Ibid.). Modellen om ledarskapets kontext ovan sammanfattar de arbetsuppgifter som läraren tillskrivs i egenskap av en formell befattning. Vi anser att modellen även kan användas för att undersöka lärarens arbetsuppgifter ur elevens perspektiv, nämligen på vilket sätt lärarens arbetsuppgifter motsvarar den enskilde elevens behov, samt hur styrdokumenten tillvaratar elevens intressen. Gruppering; vid indelning i grupper uppstår ofta osäkerhet innan ansvarsområden fördelats och samarbetet kommit igång. För eleven kan gruppindelning innebära både osäkerhet och trygghet bl.a. beroende på grupperingens syfte. Lärare kan underlätta samarbetet i en nybildad grupp genom att motivera syftet med indelningen och ge tydliga ramar för arbetet. Forskning har visat att relationer till kamrater påverkar prestationen mer än individuell begåvning och anlag, vilket understryker vikten av att eleven verkligen får möjlighet att skapa relationer som denne trivs och känner sig trygg med. Kontroll; kan för eleven innebära dels någonting positivt som ordning och reda med arbetsro i klassrummet, men ger också läraren en maktposition genom bedömning och betygssättning av eleverna. Bedömning kan även innebära någonting positivt, beröm av goda prestationer kan sannolikt även motivera eleven för vidare arbete (Ibid.). Motivation; är förutsättningen för lust och vilja till lärande. Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lpo 98:8). För eleven kan det underlätta om det finns möjlighet att vara med och påverka vilka mål undervisningen ska ha. Målen ska vara tydligt formulerade, väl avgränsade, upplevas rimliga (så att eleven upplever sig ha möjlighet att nå målet med den tid och resurser som finns till förfogande) samt verifierbara, dvs. formulerade så att eleven själv kan bedöma när målet är uppnått (Stensmo. 1997). Lärarens uppgift är att stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan (Lpo 98:12). Planering; elever ska enligt läroplanen tillsammans med läraren utforma målen för undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar (Ibid.), samt utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete på skolan (Ibid:14). Elever som, av något skäl, inte kan eller vill ta ansvar för det egna skolarbetet behöver stöd, både från skola och från föräldrar. Planering kräver en avvägning mellan de kunskapsmål som ska uppnås och elevernas förutsättningar. För den enskilde eleven kan planeringen ha stor betydelse för hur undervisningen upplevs; ämnesinnehåll och arbetsmetoder, tempot i undervisningen etc. påverkar såväl förutsättningar för lärande som att fånga elevernas intresse. Den mesta informationen tar vi in via syn och hörsel, någonting som lärare kan använda sig av för att fånga och behålla elevernas uppmärksamhet. Variation mellan olika metoder, t.ex. att visa bilder eller skriva på tavlan samtidigt som vi berättar 10

11 någonting, gynnar audiovisuell inlärning. Hur vi säger någonting påverkar vad som når mottagaren; var kortfattad, variera tempot och tappa inte tråden genom att hoppa från det ena till det andra (Svensson. 1998). Individualisering; innebär enligt läroplanen att läraren skall utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lpo 98:12). Särskild hänsyn ska tas till de elever som av någon anledning riskerar att inte uppnå målen och därför kan aldrig undervisningen vara densamma för alla elever (Ibid.). Det mest rättvisa är ibland att behandla elever olika. En förutsättning för en individuellt anpassad undervisning kräver att arbetet utgår från elevens tidigare kunskap och erfarenhet. För elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska åtgärdsplaner fungera som stöd för elevens fortsatta utveckling Tre dominerande ledarskapsstilar I dag talas det främst om tre olika ledarskapsstilar: 1. Auktoritärt ledarskap där ledaren är den enväldige beslutsfattaren, styr verksamheten ner på detaljnivå och sällan tillåter någon form av inflytande från gruppen. 2. Demokratiskt ledarskap innebär att ledaren tillåter och uppmuntrar medbestämmande, ansvaret delegeras till gruppen, men ledaren finns med som hjälp i arbetet för att nå en konsensuslösning. 3. Låt-gå-ledarskap är passivt och karakteriseras snarast genom avsaknaden av ledarskap. Ledaren hjälper till på direkt förfrågan, men inte på eget initiativ. En intressant slutsats av hur olika ledarroller påverkar gruppens arbete är att den auktoritärt ledda gruppen är effektivast, men att den demokratiskt ledda gruppen har den högsta kvalitén på sitt arbete. Andra påtagliga skillnader är utvecklingen av gruppklimatet; auktoritärt styrda grupper utvecklar en hierarki vilken kan bli en grogrund för mobbning medan den demokratiskt styrda gruppen har ett fungerande samarbete och trevlig attityd mot varandra. Den passivt styrda gruppen präglas av missnöje (Lewin & Lippitt. 1938). Ledarskapstypen påverkar individens utveckling, relationen ledare gruppmedlem påverkar individerna; med en auktoritär ledare kan de komma in i ett beroendeförhållande utan förmåga eller vilja till egna initiativ, medan en låt-gå-ledare kan bidra till osäkerhet genom avsaknad av regler och normer. En demokratisk ledare som uppmuntrar ansvarstagande undviker att tala till gruppen utan försöker istället skapa ett samtal inom/mellan grupp/ledare. Den sociala interaktionen är viktig och bidrar t.ex. till utarbetande av gemensamma värderingar som omprövas över tid (Ibid.). Som ledare är det inte någon självklarhet att kunna välja att vara en särskild ledartyp, även ledare är personligheter med olika erfarenhet och kunskap vilket sannolikt även kommer till uttryck i deras sätt att utöva ett ledarskap. Studier har dock visat att framgångsrika ledare, förutom sin yrkeskunskap, även har god allmän intelligens samt god verbal förmåga. De har även god social kompetens, är resultatinriktade och ambitiösa med höga krav på både sig själv och andra, samt har ett starkt självförtroende (Svensson. 1998). Ett demokratiskt ledarskap förefaller ha uppenbara fördelar, men är trots det inte alltid det mest lämpade sättet att leda en grupp. Avgörande för vilken typ av ledare som krävs beror inte enbart på gruppens sammansättning och karaktär utan även på den uppgift som ska genomföras och vilken situation gruppen befinner sig i. Det finns inte ett idealt ledarskap för alla situationer. En ledare bör istället anpassa sitt ledarskap utifrån det situationen kräver (Ibid.). 11

12 Oavsett ledartyp delas ledarskapet in i formellt respektive informellt ledarskap. Det formella ledarskapet innehas av en person som fått sitt mandat av en högre instans, ledaren har en slags formell auktoritet. Det informella ledarskapet har däremot tilldelats en person av gruppen, beslutet kommer inte från någon överordnad. Den informelle ledaren har ett anseende som tillskrivs denne som person 2, medan den formelle ledarens anseende snarare tillskrivs dennes befattning (Maltén. 2000; Maltén. 1992) Situationsanpassat ledarskap En teori som är väl tillämpbar på lärarsituationen är den situationsanpassade ledarteorin, i vilken ledarskapet kopplas till ledaren som person, den uppgift som ska lösas och hur mogna eleverna är. Vilket ledarskap som är bäst lämpat i en viss situation påverkas av flera faktorer: ledaren som person elevernas/gruppmedlemmarnas mognad den specifika miljö vari arbetet utförs uppgiftens karaktär tidsaspekten Det situationsanpassade ledarskapet beskriver väl lärarens vardag, ledarskapet måste utformas efter situationen, all undervisning kräver en analys av situationen för att utifrån uppgift och grupp efter bästa förmåga använda befintliga resurser på bästa sätt. Utövande av ett situationsanpassat ledarskap innebär således att ledaren, i det här fallet läraren, anpassar sitt agerande efter situationen (Ibid.). Det är sålunda den specifika situationen som är avgörande för vilket ledarskap som är mest effektivt, om ett grupporienterat ledarskap med större inflytande från eleverna kan tillämpas eller om undervisningen kräver starkare styrning av ledaren. Situationer som kräver olika slags ledarskap kan t.ex. tänkas vara en diskussionsuppgift i samhällskunskap jämfört med en laboration i kemi beroende på olika riskfaktorer kräver laborationen ett starkare ledarinflytande, medan diskussionsuppgiften är väl lämpad för elev/gruppinflytande. Förenklad beskrivning av Malténs modell för situationsanpassat ledarskap: Ledaren som person Gruppens/elevernas mognad Analys av situationen Ledarens agerande Resultat Uppgiftens karaktär Fig. 2 (Ibid.) Gruppens mognad delas av Hershey & Blanchard in i fyra nivåer vars gruppmedlemmar kräver olika ledarskap: 1. De varken vill eller kan kräver styrning. 2. De kan inte, men har vilja och motivationen kräver träning. 3. De kan, men vill inte kräver stöd. 4. De kan, vill och är motiverade kräver delegering och eget ansvar (Ibid.). 2 Den informelle ledaren har förtjänat ledarskapet genom de personliga färdigheter/kännetecken som ligger till grund för gruppens beslut att välja denne till ledare. 12

13 2.2. Tidigare forskning om bra lärare Det finns en hel del forskning att tillgå om vad som är en bra lärare, men som regel är denna forskning gjord av vuxna för vuxna, få undersökningar utgår från elever. I vår ambition att sätta eleven i centrum kommer vi i första hand att använda oss av material som utgår från elevens perspektiv och i andra hand material som utgår från lärarens synvinkel. Elevens perspektiv på vad som kännetecknar en bra lärare har varit vägledande när vi har valt ut vår metodlitteratur. Forskare beklagar att elevers perspektiv på bra lärare har förbisetts och i vissa fall ignorerats genom forskningshistorien (Cohen & Manion. 1981; Beishuizen et al. 2001), därför vill vi genom vår undersökning bidra till att elevens perspektiv synliggörs ytterligare. Vår undersökning hämtar inspiration från tre forskningsrön alltifrån tidigt 1960-tal fram till början av 2000-talet (Taylor. 1962; Kutnick & Jules. 1993; Beishuizen et al. 2001). Gemensamt för dessa undersökningar är ämnet om vad som kännetecknar en bra lärare och till viss del undersökningsmetoderna. Det som skiljer dem åt är framförallt analysförfarandet av materialet, viss skillnad kan man även finna i valet av kategorier. Ett intressant perspektiv är att jämföra resultaten från olika tidsepoker och se om elevers uppfattningar om vad som är en bra lärare har förändrats med tiden och i sådana fall på vilket sätt? Kanhända kommer vår egen undersökning att belysa en ny dimension i den sammanlagda forskningen i området, eller endast bekräfta slutsatserna av redan existerande forskning. Taylors undersökning från 1962 utgår ifrån 1379 grundskoleelever, 131 lärare och 43 collegestudenter i Storbritannien. De fick i uppdrag att skriva två uppsatser, en om En bra lärare och en annan om En dålig lärare. Tidsbegränsningen för vardera uppsats var satt till mellan minuter. I sina uppsatser skulle respondenterna namnge egenskaper som karaktäriserar en bra eller dålig lärare. Därefter sammanställdes resultaten i fyra olika kategorier inom dessa områden. Kategorierna var: undervisning, disciplin, personliga egenskaper och organisation. Analysen gjordes på följande sätt: de fyra ovanstående kategorierna delades in i fem skalor. En skala redovisade de två egenskaper som dök upp mest frekvent inom områdena undervisning, disciplin och personliga egenskaper. De fyra övriga skalorna beskrev de oftast nämnda egenskaperna inom alla fyra kategorierna var för sig. Ett intressant utfall av undersökningen var att grundskoleeleverna rankade den bra lärarens personliga egenskaper lägst och lärarens undervisning högst. Lärarna och collegestudenterna, å andra sidan, rankade den bra lärarens personliga egenskaper högst och dennes undervisning lägst. Detta uppenbarade en totalkrock i förväntningar på lärarrollen mellan yngre elever och lärare (Taylor. 1962). Den undersökning som Kutnick & Jules presenterade 1993 hämtade sin inspiration bl.a. från Taylor. Likheten är slående i valet av metod där Kutnick & Jules också använde uppsatsskrivning med temat Vad är en bra lärare. Målgruppen var elever i åldrarna 7-17 år på öarna Trinidad och Tobago. Syftet var att undersöka elevers uppfattning om vad som är en bra lärare, hänsyn skulle tas till elevernas ålder och längd på utbildning i en jämförande studie. En innehållsanalys gjordes på de 1633 insamlade uppsatserna. Varje läraregenskap inordnades i följande fem grupper av kategorier: fysiska och personliga egenskaper, kontakten mellan lärare och elev, lärarens kontroll av elevbeteende, undervisningsförfarande och elevresultat. Generellt sett kom undersökningen fram till att elevernas uppfattningar om vad som är en bra lärare berörde både kompetens och relationsaspekter liksom ett tilltalande yttre, kontroll av elevbeteende och framtida elevresultat. De yngre eleverna ville ha basala omsorgsbehov och specifika kunskapsbehov uppfyllda. Mellanåldrarna förväntade sig didaktisk kompetens och ordning och reda i klassrummet, så att de fick möjlighet att lära sig något. De äldre eleverna hade en större variation av önskemål av en bra lärare. Läraren skulle 13

14 vara professionell, engagerad, undervisa väl och hjälpa eleven att nå önskvärda resultat både i det korta och det långa loppet (Kutnick & Jules. 1993). Beishuizen och hans medarbetares undersökning från 2001 utgick framförallt ifrån Kutnick & Jules metod om fri uppsatsskrivning i ämnet elevers och lärares uppfattningar om bra lärare. Målgrupperna var 198 elever i åldern 7, 10, 13 och 16 år i staden Leiden, Nederländerna. Dessutom skrev 17 lärare samma uppsats som eleverna. Beishuizen valde en annan typ av analys än Kutnick & Jules, istället för innehållsanalys använde Beishuizen sig av korrespondensanalys. Korrespondensanalys är en teknik som snarare beskriver data än analyserar data (Greenacre & Blasius. 1994). Genom denna form av analys upptäcktes två dimensioner i elevernas uppfattningar om en bra lärare, lärarens personlighet kontra färdighet. Dessa två dimensioner kopplades sedan ihop med ytterligare aspekter, elevens beroende, oberoende och åtagande/förpliktelse i förhållande till läraren (Beishuizen et al. 2001). Resultaten i Beishuizens undersökning följer samma mönster som i Taylors och Kutnick & Jules forskningar, vilken visar att de yngre eleverna betonar kompetent undervisning. Däremot framträder en viktig skillnad i Beishuizens undersökning, där de äldre eleverna betonar vikten av relationen mellan elev och lärare. Äldre elevers uppfattningar om vad som är en bra lärare har enligt dessa undersökningar förändrats sedan 1960-talet. På 1960-talet betonade de äldre eleverna lärarens personliga kompetens framför undervisningskompetens, på 1990-talet låg emellertid undervisningen i fokus för de äldre eleverna och på 2000-talet betonar de äldre eleverna kontakten mellan elev och lärare ännu starkare än tidigare. Genomgående betonar lärarna i alla dessa undersökningar, oavsett undervisningsnivå och året undersökningen genomfördes, de personliga aspekterna hos en bra lärare och att knyta personliga relationer med eleverna framför undervisningskompetens. Sålunda visar tidigare forskning att avståndet mellan elevers och lärares uppfattningar om vad som är en bra lärare blir större ju yngre eleverna är och minskar ju äldre de blir Andra undersökningsmetoder bland lärare Eftersom lärares uppfattningar ändå ingår i vår studie berör vi här, endast kortfattat, tidigare forskning vad gäller lärares uppfattningar om vad som är en bra lärare, där forskare använt sig av en mängd olika undersökningsmetoder inom området. Ett försök till att gruppera in dessa metoder i olika kategorier har gjorts av Calderhead (1996): Simulationer påhittade situationer, problem eller sammanhang som kan manipuleras av forskaren för ett visst ändamål. Kommentarer en undersökning av lärarens tankeprocesser; där läraren talar ut högt vad han tänker, ser på en videoinspelning över sin egen undervisning och kommenterar innehållet eller strukturerade intervjuer med läraren direkt efter ett undervisningspass där läraren kommenterar vissa undervisningsmoment. Kartläggning av begrepp och repertoarrutnät olika tekniker som används för att kartlägga lärares förståelse av planering och klassrumskontroll. Etnografi och fallstudier en enskild lärare studeras i detalj för att få insikt i lärarens tankar och handlingar. Berättelser genom dagboksanteckningar, berättelser eller biografier undersöks lärares egna undervisningserfarenheter, teorier och perspektiv. 14

15 Ett annat, mera traditionellt, sätt att dela in undersökningsmetoder inom samhällsvetenskapen har gjorts av Cohen & Manion. De nämner fyra välkända metoder: observation, enkäter, intervjuer och dokument 3 (Cohen & Manion. 1981). 3. Syfte och frågeställning Syftet är att framförallt undersöka elevers syn på vad som kännetecknar en bra lärare. Dessutom vill vi i en komparativ studie undersöka hur väl lärares uppfattningar i frågan överensstämmer med elevernas. Målsättningen är att vi genom vår analys ska kunna påvisa eventuella skillnader/likheter mellan dels de olika elevgrupperna och dels mellan elever och lärare. Vad kännetecknar en bra lärare? Vilka eventuella samband finns mellan åsikterna hos elever i åk 9 på högstadiet respektive elever i åk 2 på gymnasiet? Vilka skillnader/likheter uppvisar svaren från elever respektive lärare? 4. Metod 4.1. Val av metod Vår empiriska undersökning baseras på material hämtat från den fria uppsatsskrivningen; en uppsatsskrivning där elever och lärare fritt får utveckla sina egna tankar under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Därefter kommer texterna att bearbetas genom att vi utför en textanalys på sammanställningen av respondenternas uttryck för vad de anser vara en bra lärares kännetecken och färdigheter. I linje med tidigare undersökningar (Kutnick & Jules. 1993; Beishuizen et al. 2001) har vi valt att använda oss av metoden fri uppsatsskrivning därför att det är ett systematiskt och vetenskapligt sätt att få svar på vår frågeställning, utan att färga våra informanter med våra egna värderingar. Vi menar att andra metoder, så som t.ex. intervjuer och enkäter, alltid på något sätt påverkar utfallet genom de i förväg konstruerade frågeställningarna. Vår ambition är att i största möjliga mån lyfta fram informanternas individuella uppfattningar om vad som kännetecknar den gode läraren utan att överföra någon form av påverkan utifrån Fri uppsatsskrivning/undersökning Urval Undersökningsgrupperna bestod av elever och lärare från två utbildningsnivåer, högstadiet och gymnasiet. Vi valde att göra undersökningarna på de skolor där vi genomförde vår sista lärarpraktik under veckorna år För att underlätta själva undersökningen utgick vi från klasser vi kommit i personlig kontakt med under vår praktik. Vi begränsade antalet undersökningspersoner till en högstadiegrupp på 20 elever i åk 9 på en skola i Norrbotten och en gymnasieklass på 23 elever i åk 2 på en svensk skola i utlandet. Vi valde en klass ur respektive stadium som kan förväntas ha uppnått en trygghet i den aktuella skolmiljön. Undersökningen bland lärare gjordes på samma skolor som eleverna för att skolkulturen skulle vara densamma i båda undersökningsgrupperna. Urvalet av lärare grundades på att de skulle ha någon form av undervisning i den aktuella elevgruppen. Trots vädjan och många 3 Med dokument avses varje typ av skriftlig handling. 15

16 påminnelser har intresset att delta i undersökningen varit svalt ifrån lärargrupperna. Därför har vi valt att slå samman resultaten från högstadie- och gymnasielärarna, eftersom de ändå inte visade på några radikala skillnader i uppfattningar om vad som kännetecknar en bra lärare Procedur I linje med tidigare forskning (Taylor. 1962; Kutnick & Jules. 1993; Beishuizen et al. 2001) valde vi som undersökningsmetod att låta våra informanter skriva en fri uppsats med titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Våra olika handledare under vår sista lärarpraktik gav oss utrymme att använda en lektionstimme till att genomföra vår undersökning i respektive klass. Vi delade ut ett informationsblad (se bilaga 9) till eleverna där vi berättade vilka vi är som utför undersökningen, vilket universitet vi kommer ifrån och vilket syfte vi har med vår undersökning. Informationsbladet gav dessutom detaljerad information om den fria uppsatsskrivningen. Vi läste noggrant upp informationsbladet för eleverna innan de fick börja skriva. De fick skriva flödande text om de ville, eller i punktform om de hellre föredrog det. Utrymmesmässigt fick de använda båda sidorna av ett linjerat A4 papper och tidsmässigt begränsades de till max 30 minuters skrivande. Eleverna fick även löfte om att endast vi som utför undersökningen och eventuellt vår handledare för examensarbetet skulle få ta del av deras uppsatser. Vi ville nämligen att de skulle skriva sina namn på uppsatserna, ifall vi skulle behöva vända oss till dem för att få ett förtydligande i något fall. Lärarna fick samma information som eleverna, med det undantaget att de fick ta med sig informationsbladet och skriva sin uppsats på valfri plats när de fick någon tid över. Det fanns inte möjlighet för oss att utföra undersökningen på ett arbetslags- eller personalmöte, därav den dåliga responsen och det låga deltagandet bland lärargrupperna Analys Vi har valt att inte göra en korrespondensanalys i linje med Beishuizens undersökning. De använde sig av ett avancerat analysprogram som kallas för HOMALS, vilket vi inte har tillgång till, för att genom korstabeller och geografiska kartor beskriva sambanden mellan olika dimensioner i elevernas uppfattningar om vad som är en bra lärare. Inte heller har vi valt att lägga fokus på innehållsanalys, vilket är den analysmodell som både Taylor och Kutnick & Jules tillämpade. Det finns tre dominerande utgångspunkter inom genren innehållsanalys; att undersöka innehållets egenskaper, att undersöka innehållets producenter eller orsaker och att undersöka innehållets effekter på dess mottagare (Cohen & Manion. 1981). Dessa tillvägagångssätt tilltalade oss inte i valet av analysmetod. Vi har istället valt att analysera vårt material utifrån textanalysens två perspektiv; delanalys och helhetsanalys. Fokus lägger vi på delanalysen, men utan en helhetsanalys blir resultatet utryckt ur dess sammanhang och vi förlorar en kvalitativ förståelse av undersökningen. Båda synsätten behövs för att förstå helheten. Delanalys är en metod som delar analystexten i olika utsagor som kan kategoriseras och ställas upp i tabellform, dvs. beräknas (Holme & Solvang. 1997:143). Genom delanalysen kan informantens grundläggande värderingar och uppfattningar urskiljas och indelas i kategorier och därefter kan man beräkna frekvensen därav. Helhetsanalysen, å andra sidan, började redan vid valet av tema och problemformulering av undersökningen. Den sista fasen i helhetsanalysen, är att systematiskt analysera det insamlade materialet och sätta in det i dess sammanhang. I motsats till delanalysen är det inte intressant att belysa de genomsnittliga eller mest förekommande exemplen, utan istället att lyfta fram det originella eller det som kan leda till en djupare förståelse av problemområdet (Ibid.). Borum & Enderud (1979), vars undersökning Holme & Solvang ovan hämtat sin inspiration ifrån, kallar helhetsanalysen för en holistisk analysmetod som sedan jämförs med en atomistisk analysmetod, vilket i vårt fall 16

17 representeras av delanalysen. Helhetsanalysen kommer att genomsyra både resultatdelen och diskussionsavsnittet som följer. Delanalysen har vi gjort på följande sätt. Inledningsvis började vi med att läsa igenom de olika uppsatserna från våra respektive praktikplatser. Som underlag till undersökningen hade vi en klass 9:or på 20 elever och tre lärare från Norrbotten. Från den svenska skolan i utlandet har vi valt att lyfta fram en klass på 23 elever och de fyra lärare som skrev uppsatsen. Den sammanlagda summan av elev- och läraruppsatser som vi analyserat uppgår till totalt 50 fria uppsatser. Vi markerade i texten de olika utsagorna som handlade om vad som kännetecknade en bra lärare genom att stryka under dessa med en penna. Dessutom numrerade vi de olika elev- och läraruppsatserna för att anonymisera dem inför vår analys och presentation av resultatet. Därefter lyfte vi ut dessa utsagor och presenterade dem skriftligt i en grov sammanställning av alla enskilda informanters åsikter i ämnet. Nästa fas i analysarbetet blev att sammanföra alla elevers svar och alla lärares svar var för sig och koppla ihop samma, liknande eller synonyma utsagor med varandra. Vid samma tillfälle passade vi på att rangordna utsagorna, genom att längst upp under varje huvudkategori placera de mest förekommande svaren för att sedan sortera dem i fallande ordning. Vi ansåg att lärarunderlaget var så pass tunt att vi valde att sammanföra läraruppsatserna från de olika skolorna till en gemensam sammanställning, dessutom kunde ingen märkbar skillnad upptäckas i lärarnas uppfattningar. Vid sammanställningen av resultatet använde vi en mall som vi arbetat fram utifrån de olika kompetenser och kännetecken som nämnts i de uppsatser elever och lärare skrivit. För att få ett hanterbart material och tydligare kunna påvisa skillnader/likheter mellan informanterna delade vi in lärares kompetenser/kännetecken i fyra huvudkategorier, vilket även till viss del liknar Kutnick & Jules (1993) huvudkategorisering: 1. Personliga och fysiska kännetecken; karaktärsdrag (kynne, sinne, lynne, läggning), inställning (attityd, normer, värderingar, pedagogisk grundsyn), samt yttre utseende. 2. Professionella kännetecken; bemötande, ledaregenskaper, pedagogisk kompetens, didaktisk kompetens, metodisk kompetens, ämneskompetens, retorisk kompetens/ kommunikationsförmåga, samt organisationsförmåga. 3. Kontakt mellan elev lärare; tillgänglighet, personlig omsorg, bekräftelse, samt vuxen kompis (förebild). 4. Disciplin; gränssättning, konfliktlösning, samt klassrumskontroll. Elevundersökningen har även kategorierna organisation för sådant som ligger utanför lärarens område och övrigt för sådant som av olika anledningar inte kan sorteras in under någon annan kategori utan att budskapet går förlorat. I samband med sammanställningen frångick vi vissa av informanternas benämningar, i vissa fall kunde t.ex. hela meningar sammanfattas genom att använda ett eller att par ord för den egenskap/kompetens som avsågs. Avsikten med att använda egna benämningar är att kunna använda samma benämningar för samtliga undersökningsgrupper för att därigenom få ett mer jämförbart material. För att inte riskera att förlora för mycket av de värderingar som informanterna lade i sina begrepp valde vi att behålla förhållandevis många underkategorier på vad som kännetecknar en bra lärare, vid ytterliggare komprimering bedömde vi att resultatet kunde påverkas negativt eller bli svårtolkat. Vissa kännetecken ligger väldigt nära varandra, valet mellan kategori har då grundats på vår tolkning av den kontext där kännetecknet beskrivits. Exempel på sådana tolkningar är skillnaden mellan positiv och glad och glad, humoristisk och skämtsam. Positiv och glad kan tillföras det professionella i bemärkelsen att motivera och entusiasmera 17

18 eleverna, oavsett sin egen dagsform. Att i sitt yrke bemöta de människor vi kommer i kontakt med på ett trevligt sätt, att inte låta ett dåligt humör gå ut över eleverna eller arbetskamrater. Glad, humoristisk och skämtsam har vi däremot ansett vara en personlig egenskap, någonting som tillhör den individuella läggningen det är svårt att tillägna sig om det inte överensstämmer med vederbörandes personlighet. 5. Resultat I det redovisade resultatet representerar siffervärdet det antal gånger som ett visst kännetecken nämns, inte antalet personer som svarat. Det förekommer fall då en och samma person nämnt en viss egenskap flera gånger, men beskrivit den på olika sätt. Även om det kan ha förekommit en viss nyansskillnad mellan begreppen har det oftast varit så att begreppet tillhör en och samma kategori, t.ex. professionella kännetecken. Det sätt på vilket vi tolkat resultatet gör det möjligt att upptäcka vilket slags kännetecken informanten anser värdefull ju fler poäng ett begrepp fått, desto högre uppskattas en lärare som har den specifika egenskapen Fördelning mellan olika kategorier Professionella kännetecken När en bra lärare beskrivs dominerar de professionella kännetecknen; dvs. att läraren t.ex. ska vara pedagogisk, rättvis, och variera sin undervisning. En bra lärare håller en lektion som inte bara är intressant utan även innehåller underhållande inslag som humor och ironi (Gy åk 2: elev 16) och kan få elever att tycka att det är kul att lära sig (Gy åk 2: elev 18). Både elever och lärare önskar en varierad undervisning, trots det nämns elevinflytande i liten omfattning av eleverna och nämns inte alls av lärarna. För att få en bild om det som framkommit i vår undersökning överensstämmer med förhållandet på de skolor undersökningen gjorts har vi även jämfört med kvalitetsredovisningen för respektive skola. Det framgår bl.a. att 81,4 % av högstadieeleverna i hög grad/ganska hög grad är nöjda med avseende på det ansvar och inflytande de har i skolan. Trots det anser endast 56 % av eleverna att elevrådet har makt att påverka, vilket förefaller anmärkningsvärt med tanke på hur många som ansåg att de i hög grad/ganska hög grad var nöjda med vilket inflytande de upplevde sig ha i skolan (Bodens kommun. 2005). Av vår undersökning framgår tydligt att varierad undervisning är någonting som är viktigt bland lärare och elever både på högstadiet och på gymnasiet. Med tanke på att lärarna i vår undersökning värderar varierad undervisning högt blir en jämförelse mellan resultatet från vår undersökning och kvalitetsredovisningen för gymnasiet något som är värt att beakta, eftersom det visar sig att gymnasieeleverna kritiserar sina lärare just för bristen på variation i undervisningen (Svenska skolan. 2006). Vid jämförelse mellan högstadieelever och gymnasieelever förefaller det som om lärarens uppgift att motivera och engagera eleverna blir viktigare ju äldre de blir. Detta kan vara ett uttryck för att eleverna utifrån eget ansvar och intresse kräver ytterligare motivering till varför någonting ska läras in. I annat fall kan det bero på att eleverna efter alla år på grundskolan blivit skoltrötta och behöver motiveras ännu mer för att orka kämpa vidare med skolarbetet Kontakt mellan elev lärare Elevgrupperna vill framförallt ha en lärare som de upplever tillgänglig för samtal och förtroenden, någonting som förefaller ha uppmärksammats av undervisande lärare, då de lyfter fram kännetecken som öppen och lyhörd. Eleverna vill ha en lärare som kan ställa upp för en under skolan (åk 9: elev 7), samt bli given viss sekretess privata samtal stannar inom oss två (åk 9: elev 11. En bra lärare ska gå att lita på, man ska kunna berätta om saker som man [inte] berätta för sina kompisar (åk 9: elev 15). Relationen mellan elev och lärare blir ännu viktigare bland gymnasieelever; läraren ska kunna hålla en god dialog, oavsett ämne, 18

19 med eleven både i klassrummet och utanför (Gy åk 2: elev 16). En elev beskriver det som att det är viktigt att känna sig trygg [ ] det ska kännas bra på lektionerna mellan lärare och elever så att de kan bilda en relation (Gy åk 2: elev 3) Disciplin Det eleverna främst tar upp under kategorin disciplin är lärarens förmåga att kontrollera situationen i klassrummet så att alla får arbetsro. Disciplin är viktigt för i princip alla elever, oavsett ålder och även bland lärarna. Viktigast är det bland högstadieelever där samtliga elever i undersökningsgruppen kommenterar någonting som avser disciplin. Eleverna vill bl.a. att läraren ska vara sträng (säga till när det är tjafs eller om det pratas i klassen, t.o.m. skicka ut elever ur klassrummet) (åk 9: elev 10) och dessutom sätter upp regler och straff som följs (åk 9: elev 1). Gymnasieeleverna beskriver en bra lärare som en person som gör sig till kompis med alla, men inte tvekar att säga till på skarpen (Gy åk 2: elev 4), ska inte vara för hård [men] inte heller för slapp (Gy åk 2: elev 3) Personliga och fysiska kännetecken I de fall kategorin förekommer är det främst lärarens inställning som kommenteras, pedagogisk grundsyn, inställning och vilka normer och värderingar läraren förmedlar. En bra lärare måste respektera eleven (Gy åk 2: elev 15), accepterar och respekterar eleverna (Gy åk 2: elev 17), samt omtänksam (visa att man bryr sig om) (åk 9: elev 2) och ha tålamod och vara förstående (t.ex. om en elev är osäker på en uppgift) (åk 9: elev 13). Kategorin personliga och fysiska kännetecken är förhållandevis viktig bland högstadieelever, men förekommer inte alls i lika stor omfattning bland äldre elever. Samtliga elever sätter professionella kännetecken framför t.ex. utseende eller karaktärsdrag Samstämmighet med lärare Ytterliggare jämförelse av resultatet från undersökta grupper visar att uppfattningen om vad som kännetecknar en bra lärare visar högre samstämmighet mellan gymnasieelever och lärare än mellan högstadieelever och lärare, vilket skulle kunna förklaras av en mognadsprocess och större förståelse för lärarens arbetssituation. Fördelning mellan olika kategorier jämförelse mellan våra undersökningsgrupper Kategorier Högstadieelever (20 st.) Gymnasieelever (23 st.) Lärare (7 st.) Personliga och fysiska kännetecken Professionella kännetecken Kontakt elev lärare Disciplin OBS! Vid jämförelse mellan grupperna är det viktigt att notera skillnaden mellan antal personer i respektive undersökningsgrupp. Det värde som redovisas i tabellen motsvarar antalet gånger respektive egenskap nämns, inte antal personer. 19

20 Likheter mellan högstadieelever och gymnasieelever Det vi har kunnat utläsa av resultatet är både skillnader och likheter, likväl mellan elevgrupper som mellan elever och lärare. Beträffande elever, så överensstämmer resultatet från båda elevundersökningarna, både 9:or och 2:or vill kunna prata med sin lärare om allt och kunna vända sig till läraren med förtroenden. De vill att läraren ska vara humoristisk och rolig, men samtidigt betonas att de vill att läraren ska vara sträng. Varierad undervisning värdesätts av de flesta elever. Det som kommer högst upp på alla elevers önskelista är att läraren ska vara rättvis, i princip alla elever på gymnasiet tar upp rättvis som någonting som kännetecknar en bra lärare Skillnader mellan högstadieelever och gymnasieelever En markant skillnad bland eleverna är att gymnasieelever genomgående ger fler uppfattningar, inom fler kategorier, än högstadieelever. Samma fenomen noterades även i Kutnick & Jules (1993) undersökning. En möjlig förklaring till företeelsen kan vara att äldre elever har en mer utvecklad mental och verbal mognad, men det är inte någonting vi med säkerhet kan utläsa av elevernas uppsatser. Det finns skillnader inom kategorin disciplin; för högstadieelever är det viktigt att läraren inger respekt, medan gymnasieelever istället betonar klassrumskontroll. Det skulle kunna vara så att de yngre eleverna i begreppet inge respekt också förutsätter att en sådan lärare faktiskt har klassrumskontroll. Värderingen av ämneskompetensen blir viktigare med stigande ålder, bland högstadieelever är den minst viktig inom kategorin professionella kännetecken, medan den är viktig bland gymnasieelever. Avseende kontakt mellan elev lärare tar några av de äldre eleverna upp lyhörd, någonting som inte alls nämns bland yngre elever. En radikal skillnad finns mellan vilken typ av relation eleverna vill ha till sin lärare. De äldre vill ha en vuxen kompis, någonting som bara en yngre elev tar upp. Nästan alla yngre elever vill däremot att läraren ska vara snäll, medan endast ett fåtal äldre elever nämner det inom kategorin personliga och fysiska kännetecken. Yngre elever betonar också att läraren ska vara trevlig samt positiv/glad, någonting som inte delas av äldre elever vilka istället önskar att läraren är engagerad samt konsekvent/bestämd Likheter och skillnader mellan elever och lärare Resultatet från lärarundersökningen visade att lärare anser att klassrumskontroll är den viktigaste faktorn inom kategorin disciplin, det är någonting som nämns av samtliga informanter. Vikten av varierad undervisning är lika viktig för såväl lärare som elever. Att läraren är rolig/humoristisk anses viktigt bland elever och nämns även bland lärare. Det som avviker mellan undersökningsgrupperna är att ämneskompetensen betecknas som en avgörande kompetens av lärare, viktig bland gymnasieelever, däremot inte lika viktig bland högstadieelever. Lärare anser också att det är viktigt att läraren är ödmjuk, någonting som nämns bland gymnasieelever, men helt saknas bland högstadieelever Särskilda reflektioner bland informanterna Yngre elever tar i flera fall upp önskemål som mer beskriver hur de skulle vilja att det var i skolan. Det är sådant som vi bedömer vara av övergripande organisatorisk karaktär, t.ex. kortare skoldagar eller många och långa raster någonting som inte läraren kan påverka, åtminstone inte under lektionstid. Visserligen kan läraren ge eleverna kortare raster under en lång lektion, men det är tid som sedan måste arbetas in, det finns bara en viss schemalagd tid då undervisningen ska ske. En gymnasieelev vill inte att läraren ska komma till skolgården i strandkläder. Även det är en kommentar som vi anser vara en fråga utanför den enskilde lärarens bestämmanderätt, däremot är det från skolledningens sida möjligt att besluta om en gemensam klädpolicy t.ex. att lärare inte får vara alltför lättklädda i skolan. En annan gymnasieelev vill att läraren ska göra så att eleverna fattar tycke för en, vilket vi haft svårt att 20

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

En enkätstudie om vad lärare och elever anser är viktiga egenskaper hos en lärare

En enkätstudie om vad lärare och elever anser är viktiga egenskaper hos en lärare En enkätstudie om vad lärare och elever anser är viktiga egenskaper hos en lärare Emma Bardh och Christina Forsgren Handledare: Örjan Dahlström 1 Abstract En kvalitativ enkätstudie har genomförts där syftet

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer