Delrapport: Ny teknik i skolan ger nytt skolupplägg?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport: Ny teknik i skolan ger nytt skolupplägg?"

Transkript

1 Delrapport: Ny teknik i skolan ger nytt skolupplägg? Beredningen för skola och utbildning Januari 2012

2 Innehåll Bakgrund... 3 Utblick världen... 4 Ottumwa High School, Iowa - vill skapa det interaktiva klassrummet... 4 Enquiring Minds... 4 New line academy... 4 Utblick Sverige... 6 Politisk beslutsprocess och samarbete mellan politiker och tjänstemän... 6 Mål och drivkrafter... 7 Implementering... 8 Resultat och utvärdering Reflektioner i efterhand Bilaga 1. Tillvägagångssätt Beredningen för skola och utbildning: Ulf Utgård (M), ordförande, Inga Lill Schwartz (C), 1:e vice ordförande, Steve Norrman (S), 2:e vice ordförande, Anita Borke (KD), Katrin Elfstrand Trigueros (M), Veronica Samuelsson (M), Helena Gellerman (FP), Lena Hejde (S), Djoan Cardoi (S), Daniel Eriksson (MP) 2

3 Bakgrund Beredningen för skola och utbildning har under 2011 startat upp uppdraget Ny teknik ger nytt skolupplägg? I uppdraget ingår att kartlägga de områden där modern teknik för information och kommunikation har potential att förändra och förbättra skolans verksamhet. Forsknings- och managementföretaget Kairos Future slår i en rapport från november 2011 fast att: "IT kommer att revolutionera skolan. Svensk skola har inlett en resa som bara börjat, och utvecklingen går snabbt." 1 Om påståendet är sant eller ej får framtiden utvisa men troligen kan de flesta hålla med om att ny teknik har potential att påverka det som händer i våra klassrum. Datorer, interaktiva skrivtavlor och internet möjliggör nya former av undervisning när hela världen finns inom ett knapptryck. Falkenberg är en kommun som var tidigt ute med att utrusta alla elever med varsin dator. Följaktligen har intresset från andra kommuner varit stort när Falkenberg nu kan följa upp den stora en-tillen-satsningen och utvärdera huruvida tekniken har förändrat arbetssätt eller kanske än viktigare, förbättrat elevernas resultat. Beredningen för skola och utbildning besökte i september 2011 Falkenberg för att på plats få se hur datorerna integreras i den dagliga undervisningssituationen. Beredningen fick också möjlighet att träffa politiker och tjänstemän från barn- och utbildningsförvaltningen som berättade om sina erfarenheter och reflektioner under projektets gång. I Falkenberg blev det tydligt att det centrala är pedagogiken och hur man i drar nytta av de möjligheter som tekniken medför. Martin Tallvid som följt och forskat om Falkenbergs en-till-en-projekt konstaterar fyra framgångsfaktorer; förankring, förvaltning, frihet och fortbildning. Om fortbildning skriver Tallvid bl a såhär: "Datorn är bara en teknisk artefakt och om man inte fortsätter att ständigt söka pedagogisk utveckling riskerar man att stagnera. Fortbildningen i Falkenbergs en-till-en-projekt, både den tekniska och den pedagogiska, är därför kanske den viktigaste av de fyra framgångsfaktorerna." 2 I denna delrapport presenteras först några exempel från omvärlden där ny teknik integreras i skolans verksamhet. Därefter följer resultaten av en intervjukartläggning där några svenska kommuner och fristående huvudmän har tillfrågats om hur de tänkt kring och genomfört sina IT-satsningar. Tyngdpunkt ligger på en-till-en-satsningar av den enkla anledningen att det är det som många kommuner i nuläget just är i färd med eller planerar att genomföra. 1 Kairos Future (2011) IT och digital kompetens i skolan, nr , kan hämtas på 2 Tallvid, Martin (2010) En-till-en, Falkenbergs väg till framtiden?, Delrapport 3, Göteborgs Universitet, Falkenbergs kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen 3

4 Utblick världen Från omvärlden hämtas följande exempel på nytänkande användning av teknik i skolmiljön. Ottumwa High School, Iowa - vill skapa det interaktiva klassrummet På Ottumwa High School använder man sig av Cloud computing som på svenska översätts till datormoln eller molnet. Skolan behöver inte själva stå för den tekniska infrastrukturen eller teknologin utan det är helt internetbaserat. Detta innebär att lärare och elever kan interagera på ett enkelt sätt och eleverna får snabbt återkoppling antingen från läraren eller från andra elever. En fördel som Ottumwa High school är att samarbetet kan ske via olika teknisk utrustning på samma gång så som interaktiva whiteboard, datorer, läsplattor smartphones med mera. Lärarna menar att arbetssättet har hjälpt dem att får bättre koll på om eleverna tar till sig kunskapen och har förstått eller inte. Enquiring Minds Enquiring minds är ett projekt som den brittiska organisationen Futurelab tillsammans med Microsoft. Projektet syftar till att hjälpa skolor med att förbereda elever inför en framtid som utvecklas snabbt socialt, tekniskt och kulturellt. Man menar att skolan behöver ta hänsyn till inte bara de faktiska kunskaper elever behöver utan även de färdigheter som eleverna behöver utrustas med inför framtiden. Därav ser man eleverna som forskare och utvecklare av kunskap snarare än mottagare. Metoden som utvecklats utgår ifrån att eleven redan har viss kunskap att utgå ifrån. Lärarna hjälper sedan eleverna att planera och genomföra sin forskning så att de får en djupare kunskap inom ämnet. Projektet har även tagit fram olika modeller för att planera och verkställa elevernas projekt, som en hjälp i deras lärandeprocess. Projektet genomfördes under en fyraårsperiod på två skolor i Bristol. Utvärderingar har visat att eleverna tycker att metoden gör skolan intressant och engagerande. Eleverna upplever även att dialogen med lärarna blir mer av ett givande och tagande av idéer. New line academy New Line Academy sätter helheten i fokus, såväl elevers EQ som IQ ska utvecklas. Miljön i skolan är anpassad efter att utveckla elevernas kreativitet och samarbete. Genom stora lokaler, som kallas torg, med flexibilitet stimulerar även lokalen lärandet. Den tekniska utrustningen i lokalen är utformad för flexibilitet, var än eleverna sitter i lokalen så kan de se filmen som visas eller dylikt. Social interaktion är en viktig del, i syfte att förbereda den sociala kompetensen inför arbetslivet. Samtidigt ska torgen skapa lugn och arbetsro. Med emotionell intelligens menar New Line Academy att du ska kunna identifiera och kontrollera dina känslor såväl som identifiera andras för att kunna lära och dra slutsatser om varför du eller någon annan agerade på ett visst sätt. Kopplat till denna utveckling så lär sig eleverna även att sätta ord på sina känslor genom 4

5 språkundervisning och ett aktivt arbete i att utöka vokabulären hos varje elev. Resultatet av arbetet med emotionell intelligens är minskad mobbing

6 Utblick Sverige För att bilda sig en uppfattning om hur andra kommuner gått till väga och resonerat kring införande av ny teknik i skolan har intervjuer via telefon och e- mail genomförts med kommuner och fristående huvudmän som ansetts intressanta. Intressanta kommuner kan t ex vara sådana som genomfört omfattande tekniksatsningar eller ligger väl till i nationella resultatjämförelser. Av de topprankade skolkommunerna är det långt ifrån alla som driver omfattande ITsatsningar. Till dem har frågorna mer handlat om IT-användning i skolan allmänhet och bakgrunden till de prioriteringar som gjorts. Ett antal fristående huvudmän har också tillfrågats men endast en har inkommit med svar. Kontaktpersonerna utgjordes av verksamhetschefer, IT-samordnare, utvecklingsledare och liknande. Nedan följer en sammanfattning av de svar som inkommit. Politisk beslutsprocess och samarbete mellan politiker och tjänstemän I detta avsnitt tillfrågades kommunerna hur den politiska beslutsprocessen gått till vid införandet av ny teknik i skolan. Förvaltningsledning och enskilda rektorer snarare än politiken är de som initierat ökad användning av teknik i skolan menar de flesta av de tillfrågade. Många menar också att politiken efterhand uppmärksammat behovet och då börjat resa krav på ett snabbare teknikinförande. I Lomma kommun menade respondenten att de upplevt att det fanns en risk att politiken klev in på verksamhetens område och ville ha synpunkter i detaljfrågor som verksamheten är bäst skickad att avgöra. Huddinge och Emmaboda, två kommuner som inte ännu gjort några större tekniksatsningar, jämfört med övriga kommuner i denna kartläggning, uppger att det länge saknats politiskt engagemang i frågan. En av respondenterna är här inne på att nya generationer politiker kanske ställer nya krav på teknisk utveckling i skolans värld. En synpunkt som återkommer ofta i detta sammanhang är att det är viktigt att verksamhet och politik inför en stor tekniksatsning har en samsyn om att frågan är viktig. Att "ha politiken i ryggen" uppges vara en stor trygghet när det ju handlar om satsningar som kan komma att kräva en del extra resurser. I Härryda gavs utbildningsförvaltningen t ex tillåtelse att dela upp ett större inköp av datorer på två år, i praktiken gick man därför över budget det första året för att sedan åter vara i balans år två. En ekonomisk lösning som antagligen inte hade varit möjlig om poltiken inte stått bakom satsningen. Även i Danderyds kommun har den politiska förankringen varit viktig. Danderyd har länge legat högt i nationella jämförelser inom skolområdet och här hade man det något angenäma problemet att motivera den pedagogiska förändring som entill-en innebär i den redan så konkurrenskraftiga skolan. Vid något tillfälle ville politiken också skynda på processen men förvaltningen vidhöll då att det omfattande förarbete som påbörjats skulle få fortsätta för att resultatet skulle bli så bra som möjligt. 6

7 I Ale betonas att IT-satsning inom skolan har setts som en kommunal angelägenhet som både förvaltning och politik helhjärtat stått bakom. "Det är viktigt att det inte blir någon partipolitisk fråga" menade en tjänsteman. Detta för att den här typen av projekt kräver långsiktighet, både ekonomiskt och viljemässigt. Mål och drivkrafter Denna rubrik innehåller frågor om vad som varit drivkraft och mål för genomförda eller planerade satsningar. Samtliga tillfrågade kommuner har ökad måluppfyllelse som övergripande mål för införande av ny teknik i skolan. En IT-övergång i takt med resten av samhället är viktig men de pedagogiska poängerna är det som främst motiverar denna typ av satsningar. Tekniken kan fungera som en katalysator för att utveckla nya arbetssätt och ändra undervisningssituationen där pedagogerna når alla elever. Flera huvudmän har också ett uttalat mål att höja elevers och lärares IKTkompetens. En likvärdig skola talar också flera kommuner om. Då syftar man på att alla elever och barn ska ha samma möjlighet att ta till sig den nya tekniken som en naturlig del i livet. Ytterligare ett mål som många kommuner nämner är att öka elevernas vilja och lust att lära, det som många gånger är nycken till kunskapsutveckling. Att ge barn och elever i behov av särskilt stöd fler möjligheter till alternativa lärsätt är också ett mål som många hoppas kunna uppfylla med hjälp av fler tekniska hjälpmedel som t ex den personliga datorn. När varje elev får varsin dator minskar stigmat och utpekandet som barn med särskilda behov kan uppleva då bara de tilldelas egen dator. I Härryda ses en-till-en och ökad digitalisering också som något som öppnar nya möjligheter för att på ett säkert och systematiskt sätt dokumentera barns och elevers lärande. Nya möjligheter till enkel och effektiv kommunikation med vårdnadshavare är också ett motiv. Sedan starten av den första Fridaskolan 1993 har integrering av modern teknik funnits med som en grundfilosofi. Att införa en-till-en i högre åldrar och en-tilltvå i lägre åldrar har därför varit ett naturligt steg för Fridaskolorna. Det överbyggande målet är att eleverna ska lära sig mer och att alla ska få en likvärdig chans att tillskansa sig de kunskaper som IKT medför. Fridaskolans mål liknar således i mångt och mycket de som de kommunala huvudmännen har. 7

8 Implementering Här tillfrågades respondenterna hur implementeringsprocessen gått till. Det inbegriper frågor om fortbilning av personal, involvering av vårdnadshavare, förhållningsregler i klassrummet etc. I Danderyd kommuns införandeplan gällande en-till-en utgår man från Reuben Puenteduras SAMR-modell där datorn på den första nivån integreras i undervisningen och på den högsta nivån helt omdefinierar undervisningen. 4 Puentedura gav en föreläsning om sina teorier för kommunens pedagoger vilket gav en helt ny förståelse för den förändrade pedagogik som en-till-en kan ge upphov till. Detta är något som man sedan har byggt vidare på. Lärare, rektorer och skolassistenter har fått kompetensutveckling vid ett antal tillfällen med fokus på integrering av verktygen i undervisningen. Det tjänsteföretag man köpt datorer och kompetensutveckling av tillhandahåller också fortlöpande IT-pedagogiskt stöd. Då Lomma kommun valt att helt använda en Mac-plattform har alla pedagoger fått en grundläggande utbildning i hur Mac-miljön ser ut och används. Därtill har man satsat på intensiv kompetensutveckling för ett antal lärare som sedan fungerar som "lärspridare" på sina respektive skolor. De ska verka som katalysatorer och stötta sina kollegor i en IT-anpassad pedagogik. I Nacka kommun har man genomfört kompetensutveckling för samtliga lärare men fortfarande kvarstår ett behov för att få ytterligare lyft i teknikanvändningen. Centralt placerade e-utvecklare håller i aktiviteter och nätverk för IT-pedagoger som för kunskaperna vidare ut på enheterna. I många av kommunerna har pedagogerna påbörjat PIM-utbildning 5 men många uppger också att de skulle vilja att fler pedagoger nådde högre nivåer i PIM. I Huddinge kommun har man beslutat att alla pedagoger ska PIM-utbilda sig upp till nivå tre. Även förskollärarna har inkluderats i PIM-satsningen. Detta har bland personalen uppskattats mycket då förskollans pedagoger tidigare upplevt sig åsidosatta vid kompetensutveckling. I Härryda kommun finns tre verksamhetsutvecklare och en planeringsledare som stöttar pedagogerna i bl a IT-frågor. Med jämna mellanrum anordnas IT-dagar då pedagogerna kan inspireras av såväl varandra som utomstående föreläsare. Ett liknande upplägg gäller i Ale där alla lärare i uppstartsfasen av en-till-en fick genomgå grundutbildning vid t ex studiedagar. Många var ganska datorvana redan då datortätheten länge varit relativt hög. En-till-en var en naturlig fortsättning. Utbildningsinsatser, menar man från Ales håll, måste fortgå kontinuerligt. Tekniken utvecklas ju ständigt. Varje skola har en IT-guide och i de lägre åldrarna har också varje skola en IT-coach som står för pedagogisk stöttning. Från den 4 Läs mer om SAMR-modellen: 5 PIM, Praktisk IT- och mediekompetens, är Skolverkets webbaserade fortbildning för ökad ITkompetens i skola och förskola. PIM kombinerar handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen för pedagoger. 8

9 centrala IT-enheten har man också en akutresurs enkom för skolorna som vistas runt om i kommunens skolor. Detta för att tekniktrassel inte ska kunna stå i vägen för datoranpassad pedagogik. Fridaskolorna betonar långsiktighet i sin implementeringsprocess. Kompetensutveckling bedrivs strategiskt och kontinuerligt varje läsår. Kompetensutvecklingen beskrivs bestå av "få bollar på planen" men "intensivt spel på dessa bollar". Vid jämna mellanrum träffas pedagoger för interna konferenser med diskussioner som syftar till systematisk skolutveckling och då alltid med ett IKTperspektiv. T ex har de nya kursplanerna diskuterats utifrån hur tekniska verktyg kan bidra till förståelse och måluppfyllelse i respektive ämne. Flera av de tillfrågade huvudmännen medgav att alla lärare såklart inte är lika entusiastiska över det delvis nya arbetssätt som krävs när tekniska hjälpmedel integreras men att lärprocesssen för både elever och lärare måste få ta lite tid. I Lomma kommun har man klargjort att en-till-en är Lommas undervisningsprincip och alla som arbetar i skolan bör finna sig i detta. Andra kommuner nämner också i införandeplaner och liknande att IKT-kompetens och intresse för IKT-anpassad pedagogik är viktiga aspekter att väga in vid nyanställningar. När det handlar om vad man får och inte får göra med datorn i och utanför klassrummet verkar de flesta kommuner ha en liknande inställning. De flesta uppger att de har en öppen miljö enligt devisen att filter ska sitta i huvudet och inte i datorn. Inga sidor är spärrade och alla elever och lärare ska med självklarhet hålla sig till lagliga sidor och aktiviteter på internet. Härryda kommun skriver t ex i sin projektplan för en-till-en att "De vuxna ska hjälpa barn och elever att bygga upp filter i sina egna huvuden". I Danderyd kommun har varje elev ett användarkontrakt som anger de regler som gäller för datoranvändningen. Varje elev är också administratör för sin egen dator vilket innebär att de själva sköter t ex mjukvaruuppdateringar. Detta medför att eleverna är rädda om sina datorer och tar stort ansvar för att de hanteras med varsamhet. Många uppger att det på förhand funnits oro både bland vårdnadshavare och lärare kopplat till fritt surfande, chattande och dataspel på lektionstid. De flesta menar dock att en sådan oro många gånger är överdriven då nyhetens behag går över snabbt. I Ale har vårdnadshavare i ett tidigt skede välkomnats till informationsmöten om vad en en-till-en-satsning innebär och hur man tänker kring säkerhet kopplad till datorerna och internet. Oro kring ökad rånrisk när eleverna går till och från skolan med sina laptops i väskan har stillats genom att tillhandahålla låsbara förvaringsplatser i skolan för samtliga datorer. Många väljer ändå att ta med datorn hem men det är viktigt att möjligheten att slippa finns för alla. Även Fridaskolan betonar vikten av att involvera vårdnadshavarna i processen så att de vet vad tekniken är till för och hur elever och lärare kommer att arbeta med den. 9

10 Resultat och utvärdering I detta avsnitt ingår frågor kring om man sett några resultat eller konkreta effekter av den nya teknikens intåg i skolan. Respondenterna tillfrågades också hur man planerade att utvärdera satsningarna eller i de fall de redan genomförts, hur man hade gått till väga. De flesta kommuner har ännu inte hunnit genomföra några omfattande uppföljningar av genomförda IT-satsningar. De reflektioner som här följer ska därför ses som observerade tendenser snarare än hårda fakta. I Nacka kommun har man kunnat se att en-till-en-projekt haft en positiv inverkan på arbetsmiljön då man fått en lugnare miljö i klassrummet. Framförallt pojkar lockas i ökad grad att koncentrera sig på skolarbetet med datorn som verktyg. Flera lärare vittnar också om att elever i behov av särskilt stöd förbättrat sina resultat sedan de fått datorn som personligt hjälpmedel. De skolor i Härryda som var först ut med en-till-en vittnar om liknande effekter på arbetsmiljön. Ett lugnare klimat där eleverna hjälper varandra i ökad utsträckning. Blygare elever får nya möjligheter till kommunikation med både sina klasskamrater och med sina lärare. Eleverna har blivit duktigare på att ta ansvar över sina uppgifter och det sociala samspelet i klasserna har utvecklats. I Lomma har lärare noterat att eleverna använder t ex chattprogram under lektionstid för att dels hjälpa varandra och dels kontrollera att man förstått läraren rätt. I Huddinge har man noterat att kontakten med vårdnadshavarna utvecklats samtidigt som lärarnas arbetsbelastning lättats då eleverna själva producerat veckobrev i bloggformat med aktuell information till sina föräldrar. Detta har medfört att både elever och vårdnadshavare är bättre uppdaterade på aktuella händelser i skolan. På Fridaskolorna uppmärksammar man att lärarnas inställning till användningen av tekniken är helt beroende på om de upplever att de kan lita på den eller ej. Med säkra nätverk och uppkopplingar och datorer som ser och beter sig likadant kan lärarna känna sig trygga med att saker och ting fungerar likadant och som de ska. I Ale kommun där en-till-en är spritt i olika årskurser men ännu inte inkluderar alla elever har man noterat de mest konkreta effekterna i de yngre åldrarna, årskurs 1-3. Här vittnar en lärare med mångårig erfarenhet om bättre resultaten än hon tidigare upplevt. De kunskaper som grundläggs i så tidiga skolår hänger med hela vägen upp och därför upplever man att satsningen på just de yngre åldrarna varit mycket lyckosam. De yngre barnen tar också på ett annat sätt in regler om vad man får och inte får göra på internet när det handlar om bilder, filmer, personligt och privat vilket kanske kan komma att påverka deras framtida liv i den digitala världen. I Härryda har enheterna haft stort eget inflytande över vilka verktyg man velat köpa in. Därför ser man med tillförsikt fram emot en utvärdering av hur PCrespektive Mac- och Ipadanvänding kan komma att skilja sig åt. I Ale kommun håller man på att forma ett samarbete med forskare på Göteborgs Universitet som på ett objektivt sätt kan bedöma framgångsfaktorer och svårigheter med en IT- 10

11 anpassad undervisning. En objektiv bedömning är ju eftersträvansvärd då interna utvärderingar alltid färgas av att man ju i olika utsträckning är part i målet. I Danderyd kommer det tjänsteföretag som tillhandahållit stöd vid implementeringen bistå med mätningar om hur mycket den nya tekniken används och till vad. Det den politiska utvärderingen som sedan följer vill svara på är givetvis vilken effekt en-till-en har i skolmiljön och konkret i resultatuppföljningar. Nacka kommun deltar i ett forskningsprojekt kallat Unos Uno 6 som studerar skolor som infört en-till-en. Forskare från Örebro Universitet och Högskolan Dalarna ska under följa ett antal skolor i hela Sverige. Projektet jobbar huvudsakligen med frågeområden som rör pedagogernas förändrade roll och arbetssätt, vilka förändringar skolledningen har genomfört och hur de fortlöpande arbetar för att stötta pedagogerna och elevernas kunskapsutveckling kopplat till de möjligheter som datorerna ger, och hur samverkan mellan hem och skola utvecklas för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Reflektioner i efterhand Slutligen tillfrågades respondenterna om det fanns något som de skulle gjort annorlunda om de hade startat upp IT-satsningen idag. Många kommuner har betonat vikten av att skapa en samsyn mellan utbildningsförvaltning och kommunens IT-avdelning. Att förstå varandras verklighet, behov och förväntningar är avgörande då man ofta måste arbeta tätt ihop för att få mjukvara, hårdvara och mänskligt handhavande och användning att fungera. Skolorna är helt beroende av IT-avdelningens tekniska expertis och att de tillhandahåller en infrastruktur som är pålitlig och driftsäker. I Danderyd konstateras i efterhand att det vore önskvärt att ha varit fler i den projektorganisation som drev igenom en-till-en-satsningen. Att i en sådan organisation också klart och tydligt göra upp roller och tidsramar för olika deluppdrag är också lärdomar man gjort i efterhand. I Härryda uppges att man närmare borde ha tittat på de gratistjänster och program som idag finns istället för att betala dyra licensavgifter för standardprogrammen. För att hitta bra produkter som passar verksamheten krävs en spetskompetens som kanske varken finns inom utbildningsförvaltning eller IT-avdelning. Att få ut så mycket som möjligt av varje krona är ett starkt argument för att söka grundligt efter kostnadsfria program, applikationer eller serverlösningar. Från Ales håll rapporteras att en hårdare satsning på de yngre åldrarna hade varit spännande. Inte minst för att det är där man sett den största utväxlingen men också för att den IT-kunskap som här grundläggs hänger med hela vägen upp till 6 Läs mer på: 11

12 gymnasiet. Detta är intressant eftersom det annars tycks som om att de flesta kommuner väljer att starta sina en-till-en-satsningar i lite äldre åldrar, t ex år 7-9. En viktig poäng att ta upp i sammanhanget sätter Nacka kommun fingret på. Få klassrum är idag fysiskt utformade för att varje elev har varsin dator. Att tänka över elevernas fysiska arbetsmiljö med ergonomiska anpassningar är av stor vikt då många barn och ungdomar redan nu tillbringar många timmar på sin fritid framför olika skärmar. Fridaskolan menar att det är avgörande att tidigt få med sig skolledare, lärare och vårdnadshavare i en utvecklingsprocess. Långsiktighet när det handlar om kompetensutveckling har stor betydelse för vad som händer i klassrummen. Tekniken stannar ju inte av bara för att den kopplas på. Den fylls hela tiden med nytt innehåll. 12

13 Bilaga 1. Tillvägagångssätt Intervjuer är genomförda med följande kommuner och fristående huvudmän: Ale, Essunga, Emmaboda, Danderyd, Fridaskolorna, Huddinge, Härryda, Lomma och Nacka. Intervjuerna har utgått från nedan listade huvudfrågor: 1. Hur ser den politiska beslutsprocessen ut vid införandet av ny teknik? 2. Hur ser samarbetet mellan politiker och tjänstemän ut? Skiljer det sig hur det annars ser ut på skolområdet? 3. Vad har ni haft för mål med införandet av ny teknik? 4. Vad har drivkraften varit för att införa ny teknik? Fokus på kunskap eller ren IT-övergång? 5. Hur har implementeringen gått till? 6. Har ni haft någon utvärdering eller uppföljning av processen? Har ni sett några effekter i klassrummen eller i resultatuppföljningar? 7. Om ni hade gjort det idag, hade ni gjort något annorlunda? 13

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Slutrapport Ny teknik ger nytt skolupplägg?

Slutrapport Ny teknik ger nytt skolupplägg? Ny teknik ger nytt skolupplägg? 2012-09-13 Beredningen för skola och utbildning KS11.470 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Ny teknik ger nytt skolupplägg? 6 2.1 Uppdraget...6 2.2 Genomförandet...6 3 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan

En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan augustenborgsskolan 2.docx En-till-En Augustenborgsskolan Projektdirektiv Upprättad 090429 reviderad 100506 Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan Innehållsförteckning 1. BAKGRUND...

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver

Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver Skol-IT-gruppen... med övertygelsen att IT som redskap i lärandet kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver Bo-Staffan Josefsson Lars Björn aktuella frågor En-till-en Digital

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 Kommunstyrelsen 2015-06-30 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2014:494 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 Förslag

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare! KUNSKAPSVINNARE Vad är Kunskapsvinnare? Varje skola är unik och behöver göra sin digitala resa i den takt som passar skolans organisation bäst. Vårt utbildningskoncept Kunskapsvinnare möter och utgår från

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola 2014-2015 IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola Björklinge skola Skuttunge skola 2014 2015 IT-strategi för Björklinge skola & Skuttunge skola IT i skolan, brukar ofta kallas IKT (Information, Kommunikation

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande - Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande Åsa Portelius Rektor Sickla skola Daniel Eklund Skolutvecklare/eMentor Nacka Sickla skola Liten skola som växer, snart treparallellig 500

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

IKT. Förutsättningar för en lyckad digitalisering i skolan? Ritmaskin

IKT. Förutsättningar för en lyckad digitalisering i skolan? Ritmaskin IKT Förutsättningar för en lyckad digitalisering i skolan? magnus.nilsson4@.vaxjo.se susanne.randau@vaxjo.se Ritmaskin Fråga Så funkar det Eller inte Om IT i skolan i Växjö kommun Övergripande fråga: Varför

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017 Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Anders Bergius, projektledare BoU-nämnden 2014-10-23 66 Tjörn Möjligheternas ö En av Intels

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj IKT PLAN Information kommunikation teknik Barn och Familj 2012 Inriktning IKT ska vara en naturlig del i förskolan och skolans pedagogiska utveckling. Modern IKT-utrustning ska vara verktyg för att nå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Läromedlen på Stockholms skolor

Läromedlen på Stockholms skolor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-07-21 Handläggare Ann-Katrin Averstedt Telefon: 08-508 33 629 Till Utbildningsnämnden 2014-08-21 Läromedlen på Stockholms

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

ÅRETS IT- KOMMUN 2010 FALKENBERG

ÅRETS IT- KOMMUN 2010 FALKENBERG ÅRETS IT- KOMMUN 2010 FALKENBERG 2010-10-04 Reserapport från Falkenbergsdagarna Under Almedalsveckan hölls ett seminarium under ledning av Skolverket under temat Verksamhetsdriven IT där man visade på

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola PPS Power Planning System AB Org.nr. 556504-2255 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Snitz grundskola Odenplan belägen i Stockholm kommun 2 (8) Uppföljning av tillsyn

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

IT-Handlingsplan Skönsmons skola 2015-2017

IT-Handlingsplan Skönsmons skola 2015-2017 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall skonsmonsskola.se IT-Handlingsplan Skönsmons skola 2015-2017 The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, nd) IT-handlingsplan

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Gulsparven 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Gulsparven 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Gulsparven 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer