Vi vill att alla ska kunna känna sig välkomna i Attac. I en rättvis värld tror vi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi vill att alla ska kunna känna sig välkomna i Attac. I en rättvis värld tror vi"

Transkript

1 Är det så säkert att det är dödsryckningar världen befinner sig i? Kan det inte lika gärna vara födslovåndor? Okänd Välkommen till Attac! En annan värld är möjlig! är en slogan som började synas runt år Men en annan värld kan ju se ut på flera sätt. I Attac arbetar vi för en värld med fördjupad demokrati och rättvisa, globalt och lokalt. Vi vill att alla ska kunna känna sig välkomna i Attac. I en rättvis värld tror vi att det behövs alla typer av människor och i Attac vill vi att alla ska kunna bidra med det man själv har lust och tid till för att göra en sådan värld möjlig. Alla möjliga kunskaper och erfarenheter efterfrågas i Attac. Vi välkomnar de som vill samla och sprida information, ge konstruktiv kritik på texter, spela gatuteater vara med i aktioner eller studiecirklar. Har du speciella kunskaper när det gäller webben, gillar du att skriva, rita, sjunga eller prata inför publik? Kan du språk som Attac kan ha glädje av för internationella kontakter eller översättningar, har du kunskaper i ekonomi? Allt behövs! I Attac behöver du inte vara medlem för att få tillgång till våra e-postlistor, nyhetsbrev eller ens delta på våra möten. Det du får som tack för din medlemsavgift är rätten att rösta igenom förslag på våra årsmöten, möjligheten att representera Attac i olika sammanhang och inte minst vår medlemstidning som kommer hem i brevlådan fyra gånger per år. Din medlemsavgift är väldigt viktig för verksamheten Men för att Attac ska kunna fungera som en oberoende organisation är det mycket viktigt att vi får in medlemsavgifter och gåvor. Utan dessa fria pengar ökar beroendet av olika bidrag vilket styr verksamheten genom vad som är möjligt att få pengar för. Om du inte redan nu är medlem i Attac, så kan du enkelt gå med genom att sätta in 300 kr om du är förvärvsarbetare eller 150 kr om du inte är det på vårt plusgirokonto Det går även att gå in på vår hemsida under Bli medlem och därefter följa instruktionerna. I flera år har vi genomför informationsprojekt om globala rättvisefrågor, som vi sökt och fått pengar från Forum Syd som är en organisation som i sin tur får stöd från SIDA. Detta har gjort att vi har haft möjligheten att genomföra mer aktiviteter än om vi endast haft medlemsavgifterna som inkomst.

2

3 Väl formar den starke med svärdet sin värld väl flyga som örnar hans rykten; men någon gång brytes det vandrande svärd och örnarna fällas i flykten. Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, det dör som en stormvind i öknen bort. Ur Det eviga, 1810 av Esaias Tegnér Vad vill Attac? Global och lokal rättvisa - demokrati! Vi lever i globaliseringens tid. Att vara för eller emot globalisering saknar mening om inte innehållet förklaras; globalisering kan betyda många olika saker. Attac arbetar för en värld präglad av demokrati och rättvisa, en värld som bejakar mångfald och som sätter mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet före kortsiktigt vinstintresse. Sedan 1970-talet har världen upplevt vad som kan kallas en företagsledd globalisering. Denna utveckling har lett till ökad makt för transnationella företag, kapital och finansmarknader och allt mindre inflytande och handlingsutrymme för demokratiska institutioner. Med löften om marknadskrafternas välsignelser, under paroller om frihandel och avregleringar, har världen stöpts om till att gynna de redan rika och hålla de fattiga kvar i fattigdom och maktlöshet. Konsekvenserna märks, men orsakerna förnekas av samtidens makthavare. Trots global tillväxt och betydande tekniska framsteg växer de sociala och ekonomiska klyftorna, allra mest där de nyliberala recepten tillämpas mest strikt. Samtidigt som begränsade grupper gynnas otroligt mycket, försämras livsvillkoren för andra grupper; klyftorna mellan rika och fattiga i världen ökar. På de fattiga ländernas väldiga landsbygd slås miljontals bönder ut i den hårdnande konkurrensen med rika länders livsmedelsindustri. Arbetslöshet, extrem fattigdom och växande migrationsströmmar till slumområden och kåkstäder blir följden. Som ett resultat av detta bor i dag för första gången mer än halva jordens befolkning i städer. I jakten på ökade vinstmarginaler och nya marknader utnyttjas människors brist på verkliga överlevnadsalternativ. Samtidigt åsidosätts ekologiska hänsyn, vilket i sig blir ett problem framför allt i de fattiga länderna. I konkurrensens namn utarmas fackliga rättigheter, löner pressas ner och arbetsmiljö och anställningsvillkor försämras. På många håll avregleras, privatiseras och nedmonteras gemensam välfärd och gemensamma resurser säljs ut, ofta utan demokratisk förankring, under tryck från mäktiga länder och företag. Förvisso har det vuxit fram globala och regionala institutioner, som EU, WTO, IMF och Världsbanken. De har dock ofta dålig förankring

4 hos dem de ska företräda, de fungerar odemokratiskt och domineras i stort av nyliberalt tänkande och starka ekonomiska krafter. I praktiken har de ofta agerat motor för den pågående utvecklingen. Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. När den gemensamma välfärden fungerar dåligt eller helt slutar att fungera drabbas framför allt kvinnor. På botten finns de vars kroppar och liv alltjämt köps och säljs som varor. För att återerövra demokratins möjligheter behövs en kraftfull offensiv mot det cyniska marknadstänkande som genomsyrar samhället. Med Attacs och de sociala foras grundläggande motto: En annan värld är möjlig vill vi lyfta demokratins möjlighet att förändra världen. Vi bygger våra förslag och ställningstaganden på medlemmarnas erfarenheter och kunskaper och de kontakter som byggts upp med forskare och sociala rörelser världen över. För att återerövra och fördjupa demokratin lokalt krävs djupgående förändringar globalt; en demokratisering på global nivå. Men vi är också medvetna om att global demokrati inte är möjlig utan lokal förankring och lokal demokrati. Attacs ambition är därför att verka både lokalt och globalt för att befrämja demokrati. Ingen färdig mall Vi medger att uppgifterna inte är enkla. Ibland tvingas vi att agera motståndskraft och sätta fokus på att blockera eller bromsa pågående utveckling, men Attacs grundläggande idé bygger på att ta fram och lyfta alternativ. Vi har ingen färdig mall för hur en framtida värld skall se ut. Demokratiska processer kan leda till olika lösningar i olika delar av världen. Däremot har Attac en rad konkreta och realiserbara förändringsförslag, för att öppna dörrarna till en annan värld. Global säkerhet förutsätter global rättvisa. Idag domineras den internationella debatten av det så kallade kriget mot terrorismen. Vi menar att global säkerhet inte kan vinnas med våld. Krig ökar klyftorna i en värld där resurserna redan är ojämnt fördelade. En säker och hållbar utveckling förutsätter en demokratisering av världsordningen. Därför för Attac en fredlig kamp gör global rättvisa. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m v a d A t t a c v i l l På Attac Sveriges hemsidas avdelning Om Attac hittar du aktuell information om hur och med vad Attac arbetar. läs programförklaringen för Attac (se Bilaga 1). Boktips Agebjörn/Elmqvist: Sänkt pris, kort datum Leopard förlag, Grundkurs i globalisering. Red. Jens Ergon: En annan värld är möjlig Manifest förlag, artiklar om globaliseringens effekter, sociala klyftor, frihandel, nyliberalism, m.m.

5 The best policy would be a global carbon tax that forces us to pay for our contribution to global warming. Johan Norberg Globala skatter - En möjlighet att motverka fattigdom och spekulation Organisationen Attac skapades ursprungligen för att verka för en s.k. Tobinskatt, nu ofta kallad CTT. Det var den franska tidningen Le Mondes chefredaktör Ignacio Ramonet som startade den process som ledde fram till Attac-rörelsens födelse. Ramonet tyckte det var på tiden att en rörelse grundades för att driva fram en beskattning av kapitalomflyttningar, enligt den modell som utarbetats av James Tobin, nobelpristagare i ekonomi. Skatten skulle vara låg, kanske 0,1 procent eller t.o.m. 0,05 procent, så låg att den inte hindrade viktiga och välgrundade investeringar. Samtidigt kunde den då ha en dämpande effekt på de tidstypiska blixtsnabba transaktioner som drar nytta av tillfälliga kursändringar. Med tanke på att det dagligen rör sig om enorma summor på den globala marknaden, skulle man kunna få ihop avsevärda belopp att använda till att avskriva fattiga ländernas skulder och höja människornas levnadsstandard. Tobin lade fram sitt förslag 1978, och ända till sin död 2002 förespråkade han skatten. Däremot går Attac betydligt längre än Tobin när det gäller kritik mot Världsbanken, IMF och WTO och vad skatteintäkterna borde användas till. Under de tre senaste decennierna har spekulativt inriktade finansiella transaktioner växt snabbare än produktion och världshandel. Valutahandelns omfattning mäts av Bank for International Settlements vart tredje år, senast för Mellan mätningen 1998 och 2001 sjönk handelns omfattning med 20 procent till 1200 miljarder om dagen; tre år senare, 2004, var ökningen hela 57 procent vilket motsvarar en nivå som överträffade den från 1998 med 26 procent. Det mesta av valutahandeln är kortsiktiga placeringar, utan närmare koppling till handeln med varor och tjänster. 40 procent av valutahandeln är så kallade spotaffärer, d.v.s. rörelser ut och in i en valuta inom två dagar. För ytterligare 40 procent av valutahandeln tar det högst sju dagar att lämna en valuta och sedan återkomma. Med andra ord: valutahandeln handlar i huvudsak om risksäkring och spekulationer i valutakursrörelser. I snitt är endast två procent av valutahandeln kopplad till handeln med varor och tjänster, en andel som varit konstant under de senast femton åren. Orsaken till den snabba ökningen av valutahandeln ska därför sökas i avregleringarna av världens valutamarknader och i den nya teknikens utveckling som tillsammans möjliggjort den snabba ökningen av valutahandeln. Spekulativa vågor hotade alltså både produktion och ansvarsfull ekonomisk politik redan i mitten av 1970-talet. Det hängde samman med framväxten av den s.k. euro-marknaden,

6 där tillgodohavanden i utländsk valuta, huvudsakligen amerikansk dollar, kunde lånas ut i västeuropeiska bankfilialer nästan utan begränsningar. Det var på denna marknad som de s.k. petrodollarna placerades efter Opecs höjning av oljepriset Följden blev en spiral av utlåning, framför allt till fattiga länder, vilket bäddade för den skuldkris som kom knappt ett årtionde senare. Vad har hänt hittills? Mycket har hänt sedan idén om CTT väcktes beslutade Frankrike att införa en global transaktionsskatt på valutahandel när övriga medlemsländer i EU ställer sig bakom förslaget. I juli 2004 beslutade det belgiska parlamentet att anta en liknande lag och på liknande villkor som Frankrike. September 2004 presenterade Brasilien, Chile, Frankrike och Spanien tillsammans med FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan en rapport som diskuterade förslag till finansiella lösningar för att utrota fattigdomen. Rapporten fastslår att en skatt på valutahandel är tekniskt genomförbar på global nivå. Heikki Patomäki är bl.a. professor i Internationella relationer vid Helsingfors universitet. Han beskriver utvecklingen och dagsläget ungefär så här: Fram till asienkrisen styrdes intresset för en Tobinskatt/CTT främst av de finansiella krisernas uppgångar och nedtrappningar. När rubrikerna om kriserna försvann, försvann också intresset för CTT. Av de över 200 större finansiella kriser som ägt rum sen slutet på 70-talet, med mer än 80 valutakriser inblandade, har de mest vittomfattande ägt rum sedan Den mexikanska krisen med dess efterverkningar och den asiatiska krisen 1997, som spreds till Ryssland och Brasilien 1998, blev en väckarklocka för hela världen. Delvis som en reaktion på detta växte en mer organiserad och systematisk global kampanj för CTT fram. Reaktionerna förstärktes också av den allmänna besvikelsen över den rådande nyliberala globaliseringspolitiken. Detta bidrog även till skapandet av World Social Forum hade effekterna av den asiatiska krisen huvudsakligen blåst över. Många frivilligorganisationer såg den belgiska CTT-lagen som kom i juni 2004, som ett viktigt genombrott. Men Patomäki menar att ett CTT i linje med det ursprungliga förslagets avsikter och inriktning inte finns för närvarande. Han anser att det som nu står på dagordningen är en nyliberal version av en skatt vars syfte var att skapa en alternativ finansiering av utvecklingsinsatserna. Dessutom finns det bland CTT-förespråkarna olika uppfattning om hur en valutabeskattning ska genomföras: Somliga anser att det räcker med att enskilda länder, eller att EU inför den, andra kämpar för att få regelförändringar som gäller hela världen. Sedan ett par år tillbaka arbetar en mängd organisationer i ett europeiskt nätverk för införandet av en global valutahandels-skatt, CTT. Attac Sverige är medlem i detta nätverk som kallas European Currency Transaction Taxation Network, ECN. Representanter från organisationer i bl.a. Tyskland, Frankrike, Belgien, Storbritannien, Italien, Norge, Sverige och Spanien träffas för att informera varandra om hur frågan utvecklas i de olika länderna och för att diskutera och planera det fortsatta arbetet. Inom ECN finns det två huvudförslag om hur en global skatt på valutatransaktioner skulle kunna genomföras. Det ena förslaget kallas Spahns tvåstegsförslag och går ut på att man har två olika skattesatser; en mycket låg som normalt används och en ganska hög som enskilda länder kan

7 ta till som nödbroms om deras valuta utsätts för ovanligt stor spekulation. Detta förslag stöds av de brittiska organisationerna som arbetar med globala skatter. Det andra förslaget har lanserats av ovan nämnde Heikki Patomäki, som menar att man bör hålla fast vid Tobins ursprungliga idé med en enda skattesats. Patomäki menar att Spahns förslag inte på ett tillfredställande sätt kan överföra makten över finanspolitiken till demokratisk kontroll. För att verkligen ändra på de rådande världspolitiska strukturerna måste man ta ett helhetsgrepp och inrätta en ny global institution som är skild från FN, Världsbanken och IMF, menar han. Attac Sverige har ännu inte tagit ställning mellan de olika förslagen. Inte minst tack vare Attacs påtryckningar sällade sig Sveriges dåvarande biståndsminister Carin Jämtin (s) våren 2006 till den skara som är positiv till införandet av globala skatter. Tyvärr intog övriga regeringen en helt annan hållning; motioner rörande skatt på valutatransaktioner avslogs med oklar motivering. Den nuvarande regeringen har ännu inte behandlat några motioner i denna fråga. En anledning till att de globala skatterna nu diskuteras på hög nivå, kan vara att det politiska etablissemanget har satsat mycket prestige på FN:s Millenniemål. Det är uppenbart att nya medel behövs för att uppnå målen, vilket har gjort förslagen om olika sorters beskattning aktuella. Millenniemålen är nu centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen står 192 länder bakom målen. Andra globala skatter Det finns idag, förutom förslaget om en skatt på valutaväxlingar, en rad mer eller mindre utvecklade idéer om hur ytterligare medel skulle kunna skapas för att uppnå Millenniemålen. Av dessa förslag har Attac endast tagit ställning till förslaget om en internationell skatt på flygtransporter. Vi menar att en sådan skatt kan ha dubbel verken. Dels kan den minska utsläppet av koldioxid, dels skulle intäkterna kunna användas till fattigdomsbekämpning. Några av de förslag som nu diskuteras är: Koldioxidbeskattning: Syftet är att ersätta användningen av fossila bränslen med mer långsiktigt hållbara alternativ. Effekten av en sådan skatt är något tveksam då utvecklingsländerna ofta är hänvisade till mer koldioxidintensiv produktion. Skatt på flygresor eller flygbränsle: Ett annat förslag är en avgift på varje flygbiljett eller varje liter flygbränsle. De som flyger mest, den välbeställda minoriteten av världens befolkning, skulle då också får betala mest. En sådan skatt skulle troligen ge positiva effekter även för miljön. Beskattning av transnationella företag: Många företag undgår helt eller delvis att betala skatt genom att utnyttja kryphål i lagen. Avgift för utnyttjande av den yttre atmosfären: Jordens yttre atmosfär ses som allmännytta. Idag finns ett stort antal kommersiella satelliter i omlopp. Utrymmet är inte obegränsat; en avgift kan vara befogad. Skatt på handel med aktier och obligationer: I Storbritannien har man flera år haft sådana avgifter vilket gett ett välbehövligt tillskott till statskassan.

8 De flesta är ense om att de satsningar som gjorts hittills för fattigdomsbekämpning och mot miljöförstörelse varit långtifrån tillräckliga. Om inte någon förändring sker kommer vi inte uppnå målet om en halverad fattigdom tills år Anmärkningsvärt är att även institutioner såsom IMF och Världsbanken har börjat intressera sig för globala skatter. Vid ett gemensamt möte våren 2005 utarbetade dessa en skrift om olika lösningar för Millenniemålen. Bland de presenterade lösningarna återfanns globala skatter. Fattigdomsbekämpning har traditionellt främst handlat om olika former av bistånd, skuldavskrivningar eller investeringar. Sådana initiativ är trots goda avsikter en konsekvens av sneda maktförhållanden; internationella skatter skulle kunna innebära ett nytt sätt att tänka. Internationella skatter skulle kunna vara ett sätt att finansiera gemensamma nyttigheter som vatten, mat, grundläggande sjukvård och utbildning; de skulle också kunna användas till att omfördela inkomster och främja den sociala utvecklingen. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m G l o b a l a S k a t t e r På Attac Sveriges hemsidas Tobinavdelning presenteras aktuell information om utvecklingen av globala skatter. Hemsida där mer information om Patomäkis vision finns. Hemsida där mer information om David Hills vision, d.v.s. Spahns tvåstegsförslag, finns. Här kan du också prenumerera på Tobin Tax Update, som är ett nyhetsbrev med färsk information om globala skatter. Boktips Kenneth Hermele: Vad kostar framtiden? Ordfronts förlag, Boken behandlar läget i Sverige och i världen, globaliseringen effekter, tillväxtens gränser och den hotade miljön. Kenneth Hermele: Det Globala Kasinot: Och Dess Kritiker Från Keynes Till Tobin, Ordfronts förlag, 2001 hur det globala kasinot uppstått och vad som kan göras för att tämja den tygellösa kapitalismen. James Tobin m fl: Tobinskatten Agora 2001, För första gången publiceras i denna bok på svenska James Tobins ursprungsartikel där han föreslog Tobinskatten. En rad politiker, opinionsbildare och ekonomer fördjupar i sina inlägg kunskapen och debatten om Tobinskatten. Gustavo Capdevila: Globalisation Should Pick Up Hunger Tab, Brasilien, Chile och Frankrikes statsministrar ser ett behov av en skatt på valutatransaktioner för att bekämpa fattigdomen och nå FN:s Milleniemål. Heikki Patomäki & Lieven A Denys: Draft Treaty, Ett detaljerat förslag för tobinskattens införande, färdigt att underteckna. Örjan Appelqvist m fl: Globalisering i baklås, maj En rapport om varför tobinskatten behövs, hur den fungerar, vanliga invändningar mot en tobinskatt, samt vad som kan göras för att förverkliga en tobinskatt.

9 Tax competition is the only agent of productivity for governments it is the only competition they have Jacques de Saussure, schweizisk bankman i en undersökning i The Economist, 24 februari 2007 S k a t t e r ä t t v i s a - Återställ möjligheten att beskatta! Stora företag och rika individer använder både lagliga och olagliga metoder för att undvika sin plikt att bidra till samhällsinkomsterna genom att betala skatt. Därmed vältrar de över skattebördan på vanliga medborgare och mindre företag som skulle kunna beskattas lägre om alla var med och betalade. Ett flertal parlament hävdar idag att skatteintäkterna är för låga för att social rättvisa ska kunna uppnås i form av offentliga tjänster. Privatiseringar och avregleringar inom den offentliga verksamheten presenteras som den enda lösningen. Vi argumenterar istället för skatterättvisa; att återställa möjligheten att beskatta även vinnarna i den nyliberala globaliseringen. Skatteflykt sker idag i global skala. Enligt Tax Justice Network beräknas tillgångar som hålls i skatteparadis, utan någon beskattningsmöjlighet, redan vara en tredjedel av de totala globala tillgångarna. Hälften av all världshandel uppskattas passera genom skatteparadis, för att företag ska kunna placera sina vinster där och därmed undvika beskattning i de länder där verksamheten faktiskt bedrivs. Nätverk av banker, advokater och revisorer skapar komplexa och hemliga finansiella strukturer för att försvåra insyn och möjliggöra skatteflykt. I stället för att ställa skattesmitarna inför krav, ges de faktiska möjligheter att välja om de vill betala skatt eller inte. Sådant beteende är ekonomiskt ineffektivt, socialt destruktivt och djupt oetiskt. Fattiga länder beräknas förlora skattetillgångar till ett värde högre än deras årliga bistånd. En ökning på bara en halv procent av flödet tillbaka till de fattiga länderna från tillgångarna i skatteparadisen skulle kunna ge tillräckligt med pengar för att finansiera ett av FN:s Millenniemål; att halvera fattigdomen till år Nu mot utvecklingen i stället mot att Millenniemålen riskerar att gå om intet. Ett av hoten mot Millenniemålen är de enorma skattelättnader som många fattiga länder erbjuder företag för att locka dem att investera i landet. Stora mängder kapital går även från de fattiga länderna direkt till skatteparadis, vilket också gör att Millenniemålen blir än svårare att uppnå om inga förändringar görs. Trenden med minskade skatteintäkter hotar demokratin. Den globala skattekonkurrensen undergräver det sociala kontrakt som tidigare fanns inom nationerna. Nu tävlar stater om att erbjuda företag den lägsta skatten. Skatteparadisen blir fler och fler och världens rikaste finansiella

10 centrum blir ännu rikare, skatter från stora företag uteblir, och vanliga medborgare får bära kostnaden för detta genom bland annat försämrad välfärd. Vi i Attac tycker att det är viktigt att agera mot detta och aktivt försöka påverka politiker, organisationer, företag och medborgare att verka för en verklig skatterättvisa. Hur arbetar Attac Sverige för rättvisa skatter? Attac Sverige arbetar i det Nordiska Nätverket för Skatterättvisa som är en del av det Internationella Nätverket för Skatterättvisa där vi arbetar på ett internationellt plan. I nätverken samarbetar organisationer, sociala rörelser och enskilda personer för ett internationellt skattesystem som är demokratiskt och socialt rättvist och som motarbetar skatteflykt och skattekonkurrens. Vi verkar för ett skattesystem som gynnar de fattiga i såväl rika som fattiga länder, som finansierar allmänna nyttigheter, som beskattar sådant som skadar, t.ex. utsläpp, och som motverkar kränkande ojämlikhet. I den nordiska delen av nätverket fokuserar vi på de erfarenheter vi har av att leva i nordiska välfärdsstater med ett relativt starkt skattesystem. Nätverken har växt fram ur globala sociala forum och den internationella Attac-rörelsen och är breda, mångspråkiga och partipolitiskt obundna. De försöker samordna organisationer, aktivister, forskare och andra för skatterättvisa. De försöker även lägga grunden för effektiva globala kampanjer rörande internationell skattepolitik. Ett internationellt sekretariat koordinerar det internationella nätverkets aktiviteter men det styrs av sina medlemsorganisationer och de enskilda aktivisterna. Deltagande demokrati, självbestämmande, insyn, ansvarstagande och jämställdhet är grundläggande principer. En förutsättning för internationell skatterättvisa är att allmänheten är väl insatt i skattefrågor. Nätverken driver kampanjer för samhällsförändring genom att delta i den allmänna debatten och genom informationsverksamhet. För mer information om Skatterättvisa På Attac Sveriges hemsidas avdelning om det Nordiska Nätverket för Skatterättvisa, där Attac Sverige är medlem, finns aktuell information om utvecklingen inom området. Attac Sverige är också medlem i det globala nätverket för skatterättvisa, och på deras hemsida hittar du intressanta rapporter och artiklar. Man kan även prenumerera på TJN:s nyhetsbrev för regelbundna nyheter om utvecklingen i skatterättvisefrågan. Boktips Oskar Engdahl: Skatteparadis, Agora En rejäl, ny genomgång av dessa gråzoner i den globala finansvärlden. Boken är den enda populärt skrivna boken på svenska om skatteparadis. John Christensen m fl: Tax us if you can, Tax Justice Network En pedagogisk och grundlig genomgång av fenomenet skatteparadis. Finns att ladda ner på Richard Murphy m fl: Closing the Floodgates, Tax Justice Network En bra rapport att läsa för dem som har ett djupare intresse för skatterättvisa. Rapporten är även bra att använda för att skicka till politiker som man vill ska agera i frågan.

11 Brazilian society was built on the work, the sweat and the blood of Africans... [Brazil] is in debt to Africa Luis Inácio Lula da Silva, 2004 S k u l d a v s k r i v n i n g - Vems skuld är skulden? Skuldavskrivningar för fattiga länder har alltsedan starten varit en viktig fråga för Attac Sverige. Vi anser att utvecklingen i fattiga länder hindras av en helt orimlig skuldbörda. Resurser som skulle kunna användas till utbildning och hälsovård går istället åt till skuldåterbetalningar till de rika länderna, de multilaterala institutionerna, och de olika regionala utvecklingsbankerna. Vi menar också att långivarnas ansvar för tidigare, nuvarande och framtida lån måste betonas mer. En stor del av dagens skulder är illegitima; pengarna lånades ut till diktaturregimer med långivarnas goda minne. En demokratisering av Internationella Valutafonden och Världsbanken och förändrade regler för internationell långivning och skuldsanering måste ske för att skapa ett hållbart globalt system. De fattiga ländernas samlade skuld uppgår nu till ca 500 miljarder USD. Den rika världens samlade bistånd uppgår årligen till ca 80 miljarder USD. Skulderna härrör till stor del från lån som togs under 1970-talet när de oljeproducerande länderna fick stor avkastning för sin olja i samband med oljekriserna. De placerade sina pengar i västerländska banker, som i sin tur frikostigt lånade ut pengar till fattiga länder, ibland även med negativ utlåningsränta. Men i slutet på 1970-talet höjdes både räntan och dollarkursen kraftigt samtidigt som råvarupriserna sänktes. Skulderna blev plötsligt gigantiska förklarade Mexiko som första land att man inte kunde betala tillbaka på sina skulder. Fler länder följde efter och snart var skuldkrisen ett faktum. Fattigdomsbekämpning genom strukturanpassningskrav? Fordringsägarna, med IMF i spetsen, erbjöd sig att omstrukturera lånen så att nya förmånligare lån kunde ges i syfte att utveckla länderna så pass att de skulle kunna betala tillbaka på skulderna. Men för att länderna skulle få dessa lån var de tvungna att följa en ekonomisk politik, kallat strukturanpassningsprogram skapat av IMF och Världsbanken. Det gick i korthet ut på att låntagarländerna måste minska sina statliga utgifter, välkomna utländsk konkurrens, sänka skatter och tullar, privatisera, säkra den privata äganderätten och producera för export i stället för sina egna behov. Strategin misslyckades i dubbel bemärkelse; dels användes dessa lån till att betala av på gamla lån och dels ledde inte IMF:s krav till högre tillväxt eller minskad fattigdom. Tvärtom,

12 skuldbördan ökade ännu mer. Fordringsägarna fick till sist inse att en del av dessa skulder aldrig skulle kunna betalas tillbaka föddes så HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries) vilket innebar att en del av de fattiga ländernas skulder skulle skrivas av. Men kraven var fortfarande desamma som i strukturanpassningsprogrammen. Skulderna skulle skrivas ned till en hållbar nivå, alltså hållbar på så sätt att landet kunde betala av på sin utlandsskuld oavsett hur landet eller samhällsekonomin i övrigt såg ut. Hållbarheten definieras utifrån en strikt ekonomisk term som bygger på förhållandet mellan skuldbörda och förväntad exportinkomst. Denna definition av hållbar skuld liksom HIPC-initiativet som sådant, har fått massiv kritik av rörelser från både rika och fattiga länder för att ingen hänsyn tas till fattigdomsbekämpning och för att länderna själva inte har något att säga till om. Ytterligare en fråga som har väckt missnöje är att långivarnas ansvar aldrig har utretts. Dessutom har ett flertal regeringar i fattiga länder samt olika organisationer kritiserat de olika programmen för att de leder till ett demokratiskt underskott, demokratiskt valda regeringar i fattiga länder blir påtvingade en ekonomisk politik av IMF och Världsbanken som medborgarna i landet inte vill ha. Parisklubben och Londonklubben Redan 1956 ledde Argentinas skuldproblem till att en grupp långivande länder organiserade sig för att förhandla om landets offentliga skulder. Denna grupp kom att kallas Parisklubben och består nu av 19 permanenta medlemmar, däribland Sverige, men saknar representanter för fattiga länder. Under franskt ordförandeskap sammanträder klubben regelbundet för att koordinera utlåningar och återbetalningar. På 80-talet började allt fler länder vända sig till Parisklubben för att få sina lån omförhandlade. För det mesta betydde det att återbetalningarna sköts upp eller spreds över en längre tidsperiod. Liksom regeringarna i Parisklubben har kommersiella banker ett gemensamt samarbetsorgan. Detta forum kallas Londonklubben, och där hanteras framförallt medelinkomstländernas kommersiella skulder. Även inom G8, Group of Eight, som består av några av de rikaste länderna i världen, har skuldfrågan diskuterats. På G8-mötet i Skottland 2005, lade dessa länder fram ett förslag om en generösare avskrivning för de s.k. HIPC-länderna. Från en tidigare procentsats på ca procent ville de höja avskrivningarna till 100 procent. Detta förslag gick sedan med några mindre förändringar igenom på Världsbankens och IMF:s årsmöten i Washington, september Representanter från Attac Sverige var på plats i Skottland under mötet för att tillsammans med en miljon andra människor framföra kritik mot förslaget. Det som utmålades som en hundraprocentig skuldavskrivning visade sig inte vara 100 procent av samtliga skulder utan endast en del av de skulder som fattiga länder har till IMF, Världsbanken och Afrikanska Utvecklingsbanken. Illegitima skulder Inom Attac och den globala rättviserörelsen har det länge drivits en kampanj för att illegitima skulder ska skrivas av. Illegitima skulder är skulder på lån som inte kommit medborgarna till del t.ex. i diktaturer, på lån som tagits utan att medborgarna tillfrågats, och på lån som beviljats trots att långivarna var medvetna om att lånen inte skulle vara till nytta för befolkningen. Hösten 2006 skedde ett stort genombrott i denna fråga, då Norges regering beslutade sig för att skriva av

13 sammanlagt 80 miljoner USD av landets bilaterala skulder till fem länder: Egypten, Ecuador, Peru, Jamaica och Sierra Leone. Den norska regeringen såg dessa skulder som illegitima. Det andra perspektivet: Moraliska och ekologiska skulder I många fattiga länder och i ett flertal rika länder finns det dessutom många rörelser som hävdar att det i själva verket är de rika länderna som står i skuld till de fattiga länderna. Denna skuld har genererats under år av kolonialstyre, utplundring av de fattiga ländernas resurser och förstärkts av ojämlika maktförhållanden och orättvisa handelsregler. Attac och många andra rättviserörelser delar uppfattningen att de rika länderna har en ekologisk skuld till de fattiga länderna, i och med vårt överutnyttjande av jordklotet. De flesta rika länder, där ibland Sverige, betalar skuldavskrivning med biståndsmedel. I Attac kämpar vi för att givarländerna inte ska se nedskrivning av de fattiga ländernas skulder som en biståndsåtgärd, utan se biståndet som en separat fråga. Vi menar att de flesta av dessa skulder är orättfärdiga eller rent av illegitima och därför bör skrivas av helt och hållet utan dröjsmål och utan krav på motprestationer. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m s k u l d a v s k r i v ni ng a r På Attac Sveriges hemsidas skuldavdelning hittar du aktuell information om utvecklingen inom skuldfrågan. På det svenska jubelnätverket, där Attac Sverige är medlem, finns aktuell information om utvecklingen inom skuldfrågan. Attac Sverige är också medlem i det europeiska skuldnätverket, och på deras hemsida presenteras intressanta rapporter och artiklar inom utvecklingen i skuldfrågan. Här kan man även prenumerera på EURODADs nyhetsbrev där man får regelbundna nyheter om utvecklingen i skuldfrågan. Boktips Kenneth Hermele: Skuldkrisen - en liten bok om Syds stora lån, Tankesmedjan Agora/ Forum Syd, Om hur fattiga länders utveckling hindras, bl.a. på grund av skulderna. Kenneth Hermele: Vägen ut ur skuldfällan, Agora och Forum Syd Vägar ut ur skuldfällan är en uppföljning till hans tidigare bok Skuldkrisen - en liten bok om Syds stora lån. Kenneth Hermele: Världens oordning - 60 år med Världsbanken och IMF, Agora, Nätverket Jubel och Forum Syd För 60 år sedan skapades Världsbanken och Internationella valutafonden - IMF. Men istället för att hyllas på födelsedagen kritiseras de världen över. Hur kommer det sig att dessa mäktiga, globala institutioner som bildades för att utrota fattigdom, skapa stabilitet och ge hög sysselsättning närmast blivit liktydiga med motsatsen? Red. Klas Rönnbäck: Ekologisk skuld, Globala studier, nr I bokens ställs frågan vem är skyldig vem? Sofia Walan: Fattigdomsbekämpning på de fattigas villkor? Forum Syd En studie om IMFs och Världsbankens initiativ för fattigdomsbekämpning, PRS. När det lanserades 1999 såg de flesta positivt på det, men snart kom indikationer på att det inte fungerade i praktiken. Rapporten ger en bakgrund till PRS och beskriver den kritik som framförts.

14 Romilly Greenhill: Millenniemålen kräver mer - skuldavskrivning för utveckling Nätverket Jubel En studie om sambandet mellan Millenniemålen och skuldavskrivningar av Romilly Greenhill, ekonom vid Jubilee Research, går att ladda ner på

15 ... the right to water emanates from and is indispensable for an adequate standard of living as it is one of the most fundamental conditions for survival. Céline Dubreuil, 2006 Gemensam välfärd - Välfärden är inte till salu! Attac arbetar för en gemensam välfärd bland annat genom att samverka med andra organisationer i Nätverket för Gemensam Välfärd. Upprinnelsen till nätverket var ett upprop: Upprop för rättvisa och gemensam välfärd med Attac Malmö som en av initiativtagarna. Det kom våren 2004 och vände sig mot avregleringarna av den gemensamma välfärden. Uppropet har undertecknats av enskilda och organisationer, däribland fackförbunden SEKO, Byggnads och Handels, Attac, Synskadades riksförbund och Miljöförbundet Jordens Vänner och en lång rad artister, forskare, debattörer, kända och okända. Uppropet överlämnades till näringsminister Thomas Östros hösten Idén till uppropet föddes vid en filmvisning i Attac Malmö om järnvägsprivatisering i Storbritannien. En person i publiken utbrast: Men det är ju ännu värre i Sverige! Det väckte diskussion vilket resulterade i att man kom fram till att privatiseringar och avregleringar sker lokalt, nationellt och globalt samtidigt. Man ansåg att lösningen skulle vara att mobilisera på alla nivåer samtidigt. Attac Malmö kontaktade SEKO vars medlemmar jobbar i avreglerade sektorer som järnväg, post och inom elbranschen. Uppropet blev ett sätt att synliggöra att vi i Attac vill vara medborgare i ett solidariskt samhälle och inte reduceras till kunder på en marknad. Nätverket bildades ur samarbetet mellan de olika organisationerna vid utarbetandet av uppropet. Inom arbetsgruppen menade många att politik idag i mångt och mycket handlar om att förklara varför saker och ting är som de är. Ofta ställs krav på att vi ska anpassa oss till något tämligen diffust och svårgripbart; globalisering, marknaden eller rätt och slätt utvecklingen. Man förväntas hela tiden hänga med i svängarna och inte halka efter. För arbetsgruppen var det tydligt att ifrågasättande ansågs vara obekvämt, ja rent av tråkigt, och att det hela tiden pekas på att det är roligare att säga ja. Arbetsgruppen ville vända på steken. De menade att det är roligare att säga ja till annat än säga ja till den ödesbestämda utveckling som politikerna förkunnar. En utveckling där den gemensamma välfärden vittrar sönder och där alltifrån el och vattenförsörjning till vårdcentraler och äldreboende säljs ut och privatiseras. Där avgifter ersätter solidarisk finansiering och där konkurrenstänkande och kortsiktiga vinstintressen ersätter långsiktighet och lika tillgänglighet

16 för alla. I förlängningen riskerar detta att leda till ett omänskligare samhälle med ökad otrygghet, där medborgarna reduceras till kunder på en marknad och där den gemensamma välfärden blir en handelsvara. Attac Sverige och Gemensam Välfärdsgruppen som helhet vill utveckla välfärden, göra den tillgänglig för alla, inte sälja ut och avveckla den. Avregleringar tjänstedirektiv frihandel Resultaten av kommersialiseringen har redan blivit tydliga. Ett aktuellt exempel är 2005 års storm Gudrun som blottlade en elsektor där branschens vinstjakt gått ut över en hållbar elförsörjning. År 2005 presenterades också resultaten av den första omfattande utredningen av 1990-talets avregleringar av välfärden. Resultaten var föga smickrande för dem som förkunnar marknadskrafternas välsignelse. Avregleringarna skulle ge oss billigare välfärd. Men det har blivit dyrare. I fem av sex områden; post, el, järnväg, taxi och flyg har priserna ökat mer än genomsnittet. Det enda undantaget är telebranschen. Avregleringarna skulle också ge oss mer valfrihet. Det vi har fått är en djungel av producenter, distributörer, nätbolag och svårgenomträngliga taxor, avgifter och tariffer. Många gånger har avregleringarna inte inneburit att marknaden har blivit mer fri utan avregleringarna har istället inneburit att ett statligt monopol har ersatts med ett icke statlig. T.ex. Connex som trafikerar sträckan Umeå- Stockholm. Fast Connex levererar minst sagt undermålig service måste de som åker tåg mellan dessa orter åka med dem för att det inte finns något alternativ. En stor del av den offentliga sektorn består av så kallade naturliga monopol, och på dessa områden är argumenten om en ökad effektivitet genom ökad konkurrens falska. Avregleringarna skulle ge fler jobb. Det blev tvärtom. I alla avreglerade sektorer utom taxi har sysselsättningen minskat. Lönenivåerna har pressats ner i alla branscher utom tele. Dessutom tyder mycket på att arbetsförhållanden och anställningsvillkor försämrats. På område efter område har avregleringarna och privatiseringspolitiken misslyckats. Utvecklingen är långtifrån unik för Sverige. Samma sak händer i EU och över hela världen. I Sverige kallas kommersialiseringen av välfärden för avreglering eller konkurrensutsättning, på EUspråk heter det tjänstedirektiv, och internationellt kallas det för frihandel eller globalisering. Men innehållet är detsamma; företagens rätt till vinstjakt och nya marknader anses mer betydelsefull än människors rätt till grundläggande välfärd för alla. Glädjande nog möter dagens utveckling ett växande motstånd. I Norge har nätverk bildats som fått genomslag på både kommunal nivå och i stortinget. I EU har fackföreningar och folkrörelser protesterat mot EU-kommissionens planer på att försvaga arbetsrätten och avreglera den gemensamma välfärden på europeisk nivå. I världens fattiga länder växer proteströrelser mot kommersialisering av skolor och utförsäljning av el- och vattenbolag. Också i Sverige börjar något hända. I Norrköping har kommunen återtagit det vattenbolag som tidigare sålts ut. I Göteborg har pensionärer ockuperat nedläggningshotade vårdcentraler. Nätverk mellan enskilda, fackföreningar, miljörörelser och handikapporganisationer håller på att länkas samman. I en tid av utförsäljning av allmännyttan och avveckling av den allmänna välfärden utför de ett mycket viktigt arbete. Attac hoppas att många fler sluter upp och visar att de inte nöjer sig förrän verklig välfärd för alla nås.

17 Gemensamma pensionsmedel En annan fråga med anknytning till den gemensamma välfärden är den om de gemensamma pensionsmedlen. I dag ser pensionssystemet ut som så att en del av vårt pensionssparande sker i privata placeringar, oavsett om man har valt en pensionsfond eller inte. Detta betyder att vi alla är ofrivilligt beroende av aktiemarknadens upp- och nergångar. Attac menar att det omfattande kapital som idag finns i pensionsfonderna inte ska användas för kortsiktig vinstjakt och spekulation. Dessa pengar bör förvaltas under rimlig demokratisk kontroll för att bidra till att skapa både drägliga pensioner och ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi vill se ett pensionssystem som bygger på en god och hållbar samhällsutveckling och därför vill vi riva upp PPM-systemet. F ö r m e r i nf o r m a t i o n o m G e m e ns a m V ä l f ä r d På Attac Sveriges hemsidas skuldavdelning presenteras aktuell information om utvecklingen inom skuldfrågan. På det svenska Gemensam Välfärdsnätverket, där Attac Sverige är medlemmar finns aktuell information om utvecklingen inom frågan. I Norge var Välfärdsnätverket mycket framgångsrika i att lyfta välfärdsfrågorna i det förra valet, och de lyckade samla ett stort antal organisationer i nätverket. Attac Norge var en av de drivande organisationerna i detta arbete, läs mer på deras hemsida. Boktips Red. Jens Ergon: Världen är inte till salu!, LO Idédebatt Skrift från LO och Attacs gemensamma sommarläger, om bland annat organisationernas syn på globaliseringen, privatiseringar och nedskärningar av offentlig välfärd. Ann-Christin Sjölander Holland: Vatten - rättighet eller handelsvara? Agora Om privatiseringar av vatten runt om i världen. Lena Sundström: Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar, Leopard förlag Personlig, kritisk och träffsäker beskrivning av dagens Sverige.

18

19 Fair trade. Would it not be more logical to label unfair products? Loesje En rättvis världshandel - För ökad demokrati och mot fattigdom! Världen behöver rättvisa handelsregler, inte de nuvarande som gynnar de rika och missgynnar de fattiga. De rika använder olika typer av maktmedel för att utforma reglerna till sin fördel. I Världshandelspusslet finns det många pusselbitar; Världshandelsorganisationen WTO med alla sina underavtal, bl.a. GATS och TRIPS, bilaterala avtal så som MERCOSUR och ALCA. Nedan gör vi ett försök att lägga några pusselbitar på plats, men om du är intresserad av ett mer sammanhängande pussel, läs då våra litteraturtips och länkar. Attac arbetar för grundläggande förändringar av WTO:s handelsavtal, av regionala och bilaterala avtal, samt för en demokratisering av handelssystemen från nationell till WTO-nivå. WTO en ny världsregering? WTO grundades 1995 och består år 2007 av 149 medlemsländer. Av de stora länderna är det för närvarande bara Ryssland som står utanför. Att bli medlem innebär ett single undertaking, det vill säga man skriver på allt eller inget. En stats regering kan med andra ord inte välja att skriva på en del av underavtalen, till exempel GATS och AoA, men inte de andra. Formellt kan ett medlemsland lämna WTO, men regler om kompensation till dem som kan tänkas drabbas av landets utträde gör detta i praktiken omöjligt. WTO reglerar enskilda staters lagstiftning kring handel, huvudsakligen vad de inte får göra då det kan orsaka marknadsstörningar. Däremot sägs inte mycket om skyldigheter för de transnationella företag som dominerar världshandeln. Ca 70 procent av all världshandel kontrolleras idag av några hundra bolag. Dessa företag har därmed möjlighet att flytta runt produktion, uppköp och vinster så gott som efter eget tycke. Den stora skillnaden mellan WTO och andra multilaterala avtal är WTO:s tvistlösningsmekanism. Den innebär att ett land som bryter mot exempelvis patentavtalet genom att producera billigare läkemedel för sin befolkning, kan bestraffas med böter eller olika handelssanktioner. WTO:s handelsavtal är idag obalanserade med snäva ekonomiska utgångspunkter och multinationella företag och de rika länderna har haft ett stor inflytande under utformandet av

20 dessa avtal. Dessa avtal griper även in i traditionellt nationella politikområden; från gemensam välfärd till livsmedelssäkerhet, miljö- och patentlagstiftning. För många länder, inte minst fattiga, innebär detta ett alltmer kringskuret politiskt handlingsutrymme för att utforma lämpliga utvecklingsstrategier. Attac tror på handel, men inte som ett mål i sig utan som ett redskap för en hållbar rättvis global utveckling. WTO har dubbla roller: det är både en mängd multilaterala handelsavtal och en förha ndlingsorganisation. Rötterna går tillbaka till Bretton Woods-förhandlingarna under andra världskrigets slutskede, då IMF och Världsbanken skapades. Tanken var att de båda skulle fått en systerorganisation; ITO, International Trade Organisation men på grund av att USA sa nej till en del av dess innehåll kom den aldrig till stånd. Ur förhandlingarna kring ITO kom dock ett avtal om tullar och tariffer kring handel med varor: General Agreement on Tariffs and Trade eller GATT. GATT har under åren omförhandlats i s.k. rundor. I den senaste, som startade i Uruguay 1986 och avslutades i den marockanska staden Marrakech 1994, utökades GATT (nu kallat NAMA), med en rad avtal kring andra områden än varuhandel. Bland de viktigaste avtalen i WTO återfinns; Agreement on Agriculture, AoA, som är ett avtal om jordbruksprodukter, Non Agriculture Market Access, NAMA, som omfattar industri, fiske, gruvoch skogsnäring m.m. Trade Related aspect Intellecual Property Rights, TRIPS, omfattar patent och andra immateriella rättigheter, General Agreement on Trade in Services, GATS, omfattar tjänstehandel, Dispute Settlement Understanding, avtal om hur tvister ska lösas. TRIPS och GATS hotar såväl fattiga som rika länder TRIPS är ett stort hinder för att nå FN:s Millenniemål om en halverad fattigdom. Avtalet om patent har bl.a. gjort det svårare att få fram billiga kopior på livsnödvändiga mediciner, för att till exempel begränsa HIV/AIDS. Eftersom avtalet också påverkar jordbruket, förhindras utvecklingen även där. Ett exempel är att småbrukande risbönder blir beroende av multinationella utsädesföretag istället för att, som man gjort traditionellt, förädla rissorterna genom att byta utsäde med varandra. Patent på biologiskt material, d.v.s. främst gener och fröer, hotar livsmedelssäkerheten i flera länder. TRIPS är oförenligt med FN:s Konvention om Biologisk Mångfald. FN-konventionen värnar de lokalsamhällen som traditionellt har kontroll över och kunskap om genetiska resurser, medan TRIPS ger utländska intressen möjlighet att få patent på samma genetiska resurser. Detta är också ett av skälen till att den globala rättviserörelsen kräver: Inga patent på liv! Många organisationer har även uppmärksammat det faktum att TRIPS faktiskt verkar mot frihandel, något som sägs vara WTO:s huvudmål. TRIPS-avtalet gör så att de stora redan etablerade företagen kan genom olika patent kan få monopol på olika marknadsandelar. GATS om handel med tjänster Syftet med GATS-avtalet är att så gott som alla gemensamma välfärdstjänster ska göras till handelsvaror. GATS-avtalet omfattar nästan alla tjänster, också de tjänster som i vårt land har räknats till offentlig sektor. Inga sådana verksamheter är uteslutna från förhandlingar och påtryckningar om marknadstillträde; GATS gäller för bland annat kollektivtrafik, energi, vattenförsörjning, post, tele, sjukvård och utbildning.

21 Sveriges nuvarande regering ( ) liksom den förra regeringen ( ) stödjer i hög grad EU:s krav på att öppna andra länders marknader. Den förra regeringen brukade emellertid framhålla att avtalet formellt inte kräver privatiseringar. Men det är just vad de rika länderna har krävt, genom IMF och Världsbanken som villkor för lån i fattiga länder. Därmed har det blivit fritt fram för krav på marknadsöppningar där. I en viktig paragraf i avtalet förbinder sig alla länder att genomföra en fortlöpande liberalisering, det vill säga avreglering och marknadsöppning. Det betyder att ingen gräns kommer att kunna dras mot vad vi kallar kollektiva nyttigheter eller allmänna välfärdstjänster. En öppnad marknad betyder normalt också att stora multinationella företag ska ha full frihet att konkurrera på lika villkor inte bara med varandra utan också med andra länders egna, fattigare och mindre företag. Inhemska företag får på inget sätt gynnas. Mest gynnad nation och nationell behandling Mest gynnade nation (most favoured nation) och nationell behandling (national treatment) är två bärande principer inom WTO. Mest gynnad nation innebär att ett land inte får favorisera något medlemsland vad gäller import (och export) av en vara eller tjänst. Exempelvis får inte Sverige ha en tio procentig tull på import av kaffe från Brasilien och fem procent på kaffet från Colombia. De förutsättningar som är mest gynnsamma ska gälla alla medlemsländer. I vårt fall skulle tullsatsen för Colombia-kaffet gälla alla länder som exporterar kaffe till Sverige. Nationell behandling innebär att ett land inte får diskriminera mellan importerade och inhemskt tillverkade varor eller erbjudna tjänster. T.ex. så får inte Thailands regering enligt denna princip ge fördelar till inhemsk lokal detaljhandel framför multinationella utländska bolag. Centralt inom WTO är också att medlemsländernas marknader alltmer ska öppnas för internationell konkurrens. Detta sker genom att länderna successivt sänker tullar och importkvoter samt alltmer avreglerar sina marknader. Det här är en process länderna förpliktigar sig att delta i, i och med att de gått med i WTO. Beslutsprocesser i WTO Varje land har en röst i WTO. Dock strävar man alltid efter konsensusbeslut, man röstar aldrig. Länge har det dock varit så att den så kallade quaden (USA, Japan, EU och Kanada) har haft ett dominerande inflytande på beslutsprocesserna inom WTO. Åttio procent av världshandeln sker mellan dessa fyra regioner. Denna ekonomiska maktposition har länge gjort att de kan vrida om armen på svagare länder i förhandlingar utanför de formella beslutsprocesserna. Men på senare år har länder som Kina och Brasilien haft en ekonomisk utveckling, som gjort att de med stöd av andra utvecklingsländer kunnat gå emot de fyra regionernas dominans, och börjat agera inom egna grupperingar för att föra fram sina intressen. Rika länder har stora expertdelegationer för att bevaka sina intressen i de många förhandlingar som ständigt pågår inom WTO. Fattiga länder har i sämsta fall en gemensam förhandlare som ska delta i flera olika förhandlingar. Beslutsprocesser inom WTO förs ofta mellan grupper av medlemsländer. Näringslivets lobbygrupper har stort inflytande på dessa processer, medan det är svårt för andra utomstående och andra medlemsländer att få insyn. Attac delar åsikten att denna slutna struktur måste bli transparent och att alla medlemsländer måste tillåtas delta i beslutsprocesserna.

Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig!

Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig! Studiematerial om Attac En annan värld är möjlig! Är det så säkert att det är dödsryckningar världen befinner sig i? Kan det inte lika gärna vara födslovåndor? Okänd Välkommen till Attac! En annan värld

Läs mer

Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig!

Studiematerial om Attac. En annan värld är möjlig! Studiematerial om Attac En annan värld är möjlig! Är det så säkert att det är dödsryckningar världen befinner sig i? Kan det inte lika gärna vara födslovåndor? Okänd Välkommen till Attac! En annan värld

Läs mer

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Är ett annat Attac möjligt? Jag tror det, och jag ska förklara hur det kan se ut. Det aktuella politiska läget motiverar också Attac som fortsatt plattform

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Sex inlägg om vatten och privatiseringar

Sex inlägg om vatten och privatiseringar Sex inlägg om vatten och privatiseringar Billigt vatten åt de fattiga Segerfeldt/Tren Företag får inte bli rika på vatten Thörn/Sjölander Holland Jag känner bara till katastrofer Hultman De törstar efter

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

ECOFIN-skuldavskrivningar

ECOFIN-skuldavskrivningar ECOFIN-skuldavskrivningar Land: Argentina Delegat: Amanda Schill Republiken Argentina vill inledningsvis påtala att landet hyser enorm empati för länder i skuldkris då republiken Argentina själv drabbades

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Skuldavskrivning ECOSOC

Skuldavskrivning ECOSOC Skuldavskrivning ECOSOC Imelda Marcos var diktators - fru i Filippinerna 1965 1986. När paret störtades lämnade paret inte bara en stor statsskuld bakom sig utan också en samling 1500 par skor. Ska Filippinerna

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer