ÅRSREDOVISNING TJUGOHUNDRANIO

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING TJUGOHUNDRANIO 2009

2 2 ÅRSREDOVISNING 2009 VD kommentar Den globala konjunkturnedgång som inleddes i slutet av 2008 fördjupades under En finanskris över stora delar av världen innebar att världshandeln minskade kraftigt. Denna marknadssituation drabbade också Tranemo kommun med en minskad orderingång för företagen och som har lett fram till en arbetslöshet som vi inte har varit vana vid att ha. Främst bland ungdomarna. Vi kan nu skönja en svag återhämtning som bland annat grundar sig på hushållens optimism och vi hoppas på att den trenden håller i sig. När vi ska summera verksamhetsåret 2009 kan vi konstatera ett bra år för Sparbanken Tranemo. Banken redovisar ett resultat på 31,9 Mkr efter förluster. Förra årets stora nedskrivning av vårt aktieinnehav i Swedbank har under året istället förbytts till en uppskrivning på 44 Mkr varav 12,3 Mkr ligger i resultatet. Det som påverkar resultatet negativt är vår kostnad för ombyggnad av kontoret i Tranemo som kostnadsförts till stora delar och av att vi inte fick någon utdelning på våra Swedbank-aktier. Bankens soliditet är 18% och visar på en stark balansräkning och som har visat sig vara värdefull i kristider. Under hösten deltog Sparbanken Tranemo i Swedbanks andra nyemission på kort tid. Vi tecknade oss för aktier till ett nominellt värde på 20,5 Mkr. Swedbank är en mycket viktig samarbetspartner för oss och vi vill på detta sätt trygga framtida leveranser av banktjänster från en partner som har likartat historia som vår. Efter tecknandet har en särskild intresseförening bildats mellan sparbanker som äger aktier i Swedbank. Detta har gjort att vi på ett mer samlat sätt kan driva ägarfrågor. Som tidigare nämnts har vi under 2009 genomfört en omfattande ombyggnad av vårt kontor i Tranemo. Vi har genom ombyggnaden skapat många lugna miljöer där våra rådgivare kan ta emot våra kunder på ett mer enskilt sätt. Vi har också investerat mycket i säkerhet och som innebär att vi numera hanterar kontanter på ett än mer säkert och rationellt sätt. I höstas arrangerade banken en konferens som bar namnet Framtid Tranemo. På konferensen deltog 130 personer som, efter att fått inspiration av diverse föreläsare, hade som uppgift att komma med alla tänkbara idéer om framtidens Tranemo. Mycket kraft lades på att dokumentera konferensen och som distribuerades ut till samtliga hushåll i Tranemo kommun. Vår förhoppning är att detta ska leda fram till många initiativ runt om i Tranemo kommun som gör att det blir ännu bättre i vår bygd. Under året har vi också slutfört vårt arbete med att miljöcertifiera oss. I juni 2009 fick vi vårt certifikat och vi kan numera titulera oss som Miljöcertifierade enligt ISO Under sommaren färdigställdes genom Hökerum Byggs försorg ett nytt bostadshus 6 våningar högt vid Tranemosjön. Vi tycker att det är mycket positivt att detta projekt slutligen kunde bli verklighet. Vi blev så glada att vi tyckte att huset kunde pryda bankens årsredovisning för Tack alla för gediget arbete! Tranemo i mars 2010 K-G Magnusson VD Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 28 april 2010 kl 18:00 i samlingssalen Sparbanken Tranemo

3 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Den djupa finanskris och globala konjunkturnedgång som inleddes under 2008 och som inneburit ett historiskt lågt ränteläge har präglat hela 2009 för såväl hela finansmarknaden som Sparbanken Tranemo. Företagen inom bankens verksamhetsområde har till stor del följt med i denna nedgång som inneburit lägre omsättningsvolymer men de har, trots detta, ändå i flertalet fall kunnat redovisa plusresultat. I dagsläget kommer det nu alltfler indikationer på att företagens ekonomiska läge är på väg att ljusna något med en ökad orderingång som sker under en stark prispress. Det är dock alltjämt en stor försiktighet när det gäller investeringar och nyanställningar och det har bl a inneburit en onormalt hög arbetslöshet i kommunen, särskilt på ungdomssidan. Kommunens viktigaste utmaning är idag dess befolkningssiffror som tyvärr har minskat sedan flera år tillbaka och är idag ett reellt problem för bygdens fortsatta utveckling. Antalet fastighetsaffärer på fastighetsmarknaden inom verksamhetsområdet har varit i stort sett oförändrad i jämförelse med föregående år. Prisnivån har sjunkit något under året och är på en fortsatt låg nivå i jämförelse med flertalet kranskommuner. Banken har under året genomfört en ombyggnation av huvudkontoret i Tranemo. Ombyggnaden var klar i november och den totala kostnaden uppgick till 6,9 mkr varav 4,6 mkr har kostnadsförts. Ombyggnaden har inneburit att banken idag har mer ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet med bl a lugnare miljöer för kundmöten, en mer anpassad kundtjänst samt en utökad säkerhet där kontanthanteringen nu hanteras på ett säkrare sätt. Vid Swedbanks nyemission under hösten tecknade sig Sparbanken Tranemo pro rata, dvs för bibehållande av sin ägarandel i förhållande till det tidigare aktieinnehavet, vilket för bankens del motsvarar nya aktier för 20,4 Mkr. Det är styrelsens fortsatta bedömning att detta utgör en god placering på lång sikt i bankens viktigaste samarbetspartner och att det utgör en manifestation på en enad sparbankssfär. Detta ingår också i ett led att bibehålla den ägarposition på drygt 20 % som de fristående sparbankerna gemensamt med Folksam och Sparbanksstiftelserna innehar i Swedbank AB. Banken är nu medlem i Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank som bildades under året och där det finns en uttalad strategi att utöva ett aktivt och långsiktigt ägande i Swedbank. I november arrangerade banken en idékonferens Framtid Tranemo i medborgarhuset med Tranemo kommuns framtid som tema med dryga 130-talet deltagare. Mötet präglades av stark framtidstro och en insikt om att denna region har goda förutsättningar att lyckas om alla gemensamt tar tag i de möjligheter som finns. Detta grundar sig bl a på den stora mängd idéer och synpunkter som kom fram och som nu vidareutvecklas och bearbetas. UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING Sparbanken Tranemo noterade en god volymökning under Den totala affärsvolymen uppgick till Mkr, en ökning med 694 Mkr (+ 16,5 %) under året. En fortsatt tillväxt på bankens in- resp utlåning samt en kraftig uppgång på Nasdaq OMX Stockholm som haft en positiv påverkan på kundernas aktierelaterade produkter är huvudorsakerna till denna uppgång. Sparbankens intjänandeförmåga låg 2009 på en fortsatt god nivå, resultatet efter kreditförluster uppgick till 32,1 Mkr. Verkligt värde av erhållna teckningsrätter i Swedbanks företrädesemission har redovisats som utdelning uppgående till 12,3 Mkr. Den genomförda ombyggnationen belastade resultatet med 4,6 Mkr och provisionsnettot visade på en mindre ökning på 0,4 Mkr, däremot var räntenettot i stort sett oförändrat. 3

4 4 ÅRSREDOVISNING 2009 SPARBANKENS MILJÖCERTIFIERING Den 11 juni erhöll Sparbanken Tranemo sin miljöcertifiering enligt ISO Det centrala i miljöarbetet är det miljöledningssystem som arbetats fram och är det styrande dokumentet i arbetet. Under 2009 hade banken som miljömål att ta miljöhänsyn vid kreditgivning, minska elförbrukningen samt minska antalet miljönegativa transaktioner. Arbetet med detta har inneburit klara framsteg och kommer att ha en positiv påverkan på lång sikt ur såväl miljö- som ekonomiskt perspektiv. Sparbanken Tranemos miljöpolicy finns i sin helhet på bankens hemsida men kan sammanfattas enligt följande: Sparbanken Tranemo ansvarar för effekterna av beslut och aktiviteter som påverkar vår naturmiljö. Syftet med policyn är att beskriva och etablera en grundläggande och gemensam syn inom banken. Banken är medveten om de globala miljöfrågorna och bankens möjlighet till direkt och indirekt påverkan. Banken; - bedriver en affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv - har ett nära samspel med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor - i all verksamhet självklart efterlever gällande lagar och förordningar samt verkar för en positiv utveckling på detta område - strävar efter att minska och förebygga föroreningar i all verksamhet - bedriver ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar - tar tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet. SPARBANKENS ORGANISATION En sparbank har inga enskilda ägare utan verkar i och för sin bygd. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman och som består av 24 st huvudmän. Huvudmännen är samhällets och sparbankskundernas representanter och de utser bankens styrelse på sparbanksstämman. I styrelsen finns också bankens VD som är den som leder och utvecklar bankens dagliga verksamhet. Direkt underställd VD är sedan avdelningarna Privatrådgivning, Placeringsrådgivning, Företagsrådgivning, Kundtjänst, Säkerhet samt Personal. Därutöver tillkommer bankens Ledningsgrupp, Säkerhet- och Krisgrupp, Compliance samt Riskkontrollfunktion. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker samt operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sparbanken Tranemos styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bl a kreditgivning, finansförvaltning samt sparbankens verksamhet i sin helhet. Dessa följs nu upp och utvärderas kontinuerligt av bankens Riskkontrollfunktion som därefter rapporterar tillbaka till styrelsen. Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3. 4

5 ÅRSREDOVISNING RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börskursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, med en ekonomiskt stabil lönsamhet som grund, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv. Den största risken för banken, såväl historiskt som i framtiden, finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. Tranemo kommun har i sitt verksamhetsområde en bra blandning av olika branscher vilket också avspeglar sig i bankens kreditportfölj vilket innebär en väl diversifierad kreditportfölj. Bedömningen av återbetalningsförmågan hos kredittagarna och därmed värdet av kreditportföljen bevakas kontinuerligt och engagemang i riskzonen ägnas särskild uppmärksamhet. En ytterligare fördjupning av den pågående lågkonjunkturen medför en ökad risk för ytterligare kreditförluster men hittills har Sparbanken Tranemo, i jämförelse med flertalet kreditgivare i Sverige, klarat sig förhållandevis lindrigt. En annan betydande risk som Sparbanken Tranemo har är kursutvecklingen på Swedbankaktien. Under 2009 har denna utveckling varit oerhört positiv och en avsevärd återhämtning från 2008 har skett men den pågående finansoron innebär alltjämt en betydande risk i detta hänseende. INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER Sparbanken Tranemo har sedan en lång tid tillbaka avtal och ett mycket omfattande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag Swedbank Robur AB, Swedbank Hypotek AB samt Swedbank Finans AB. Avtalet med Swedbank AB bygger på samverkan i partnerskap och innebär ett i stora delar gemensamt produktutbud samt ett gemensamt uppträdande på marknaden under en gemensamt använd symbol och profil. Samarbetet bygger på att det skall vara en bra affär för båda parter. Avtalet innehåller även en gemensam rikstäckande service för alla våra kunder. Samarbetsavtalet ger god trygghet i ett historiskt långsiktigt samarbete och gäller för närvarande fram t o m år FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Efter en konjunkturell nedgång är det nu svårare att förutsäga bankens framtida rörelseresultat. De indikationer som finns i dagsläget visar dock på en något lägre intjänandeförmåga i jämförelse med årets resultat. Främsta indikation på detta är en fortsatt press på räntesidan i ett historiskt lågt ränteläge. Under 2010 förväntas ej heller någon utdelning avseende innehavet av Swedbankaktierna. 5

6 6 ÅRSREDOVISNING 2009 FEM ÅR I SAMMANDRAG NYCKELTAL Volym (= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % 16,47 0,50 9,36 12,80 13,95 Kapital Soliditet (= beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 17,98 15,46 20,00 23,08 23,31 Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav) 2,36 2,74 3,12 Uppgift Uppgift saknas saknas Resultat Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 2,24 2,37 2,29 2,64 3,07 Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter 1,44 1,43 1,43 1,55 1,64 i % av genomsnittlig affärsvolym) Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym) 0,71-0,63 0,76 0,73 0,90 Räntabilitet på eget kapital (= årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital) 9,33 neg. 9,40 8,65 8,53 K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,49 0,47 0,47 0,52 0,44 K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,51 0,48 0,47 0,53 0,45 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto) Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)) Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 75,90 49,00 61,98 53,97 50,93 0,22 0,68 0,39 0,59 0,67 0,11 0,11 0,04 0,05 0,08 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

7 ÅRSREDOVISNING Resultat- & Balansräkningar (tkr) Resultaträkning Räntenetto Utdelning Provisioner, netto Nettoresultat, finansiella transaktioner Övriga intäkter SUMMA intäkter: Allm. administrationskostnader Av- och nedskrivningar, materiella och immateriella tillgångar Övriga kostnader Kreditförluster SUMMA kostnader: Värdeförändring, finansiella tillg Rörelseresultat Skatter Bokslutsdispositioner, netto Årets resultat Balansräkning (tkr) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar SUMMA, tillgångar: Skulder till kreditinstitut In- och upplåning, allmänheten Övriga skulder Avsättningar SUMMA, skulder och avsättningar: Obeskattade reserver Eget kapital SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital

8 8 ÅRSREDOVISNING 2009 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden med tkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken Tranemos kapitaltäckningskvot efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 2,36, (2,74 för år 2008). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 184,1 Mkr (201,1 Mkr) och det totala minimikapitalkravet till 77,9 Mkr (73,3 Mkr). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som börjar på sidan 39 i årsredovisningen. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning (tkr) 1 januari 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Utdelning Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter (inkl räntenetto) Allmänna administrationskostnader Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivning, finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

9 ÅRSREDOVISNING Balansräkning (tkr) Per den 31 december TILLGÅNGAR Not Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar: - inventarier - byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital: 29 - reservfond fond för verkligt värde årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder - - Ansvarsförbindelser: - garantier övriga ansvarsförbindelser - - Åtaganden

10 10 ÅRSREDOVISNING 2009 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Värdeförändring, aktie-innehav, Swedbank AB Uppskrivning till marknadsvärde, Spaxar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av in- och upplåning från allmänheten Ökning av skulder till kreditinstitut Minskning av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av upplåning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlåning kreditinstitut Summa likvida medel: Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: - de har en obetydlig risk för värdefluktuationer - de kan lätt omvandlas till kassamedel - de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 10

11 ÅRSREDOVISNING Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om Sparbanken Tranemo Årsredovisning avges per den 31 december 2009 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem. Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 28 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt-liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna di) Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter. 11

12 12 ÅRSREDOVISNING 2009 e) Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts. f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2010 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. g) Intresseföretag Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. h) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. i) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen, som utdelning betraktas även verkligt värde av erhållna teckningsrätter. j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: 12

13 ÅRSREDOVISNING Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett delårsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar - Realisationsresultat från ytterst sällsynta fall vid försäljning innan förfall av finansiella tillgångar som annars avsetts att hållas till förfall - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) m) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. 13

14 14 ÅRSREDOVISNING 2009 o) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. p) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. q) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades, som regel klassificeras det i Sparbanken Tranemo som anläggningstillgång, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 14

15 ÅRSREDOVISNING Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer (spaxar), som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringen löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Sparbanken har bedömt att de teckningsrätter som erhållits i Swedbanks företrädesemission utgör derivat som ska redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet av de erhållna teckningsrätterna redovisas därför som intäkt under rubriken Utdelning i resultaträkningen. Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iv) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. r) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang, dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte, dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att a) det kan inte regleras netto b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och c) låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. 15

16 16 ÅRSREDOVISNING 2009 s) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagandet inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. 16

17 ÅRSREDOVISNING Finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivning av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. t) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. 17