SLS aktuellt. KVALITET UTBILDNING VETENSKAP ETIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLS aktuellt. KVALITET UTBILDNING VETENSKAP ETIK"

Transkript

1 UTBILDNING Läkardagarna i Örebro är fortbildningsdagar för läkare i år publicerar vi abstrakten i SLS Aktuellt. Sidan 17 VETENSKAP Kan man vaccinera mot åderförfettning? Det utreds vid en av höstens Tisdagssammankomster på SLS. Sidan 31 KVALITET Projekt "Säker förlossningsvård" ett nationellt tvärprofessionellt samarbete för en säkrare förlossning. Sidan 25 ETIK Allt fler nyfödda överlever vid de kortaste graviditetslängderna: ett referat från symposiet "Livets början vem äger frågan?" Sidan 23 SLS aktuellt. NUMMER SEPTEMBER ISSN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING OM Forskning, Vetenskap & Utbildning Sök medlemskap i SLS före 30/9 för fritt inträde till Medicinska riksstämman, den 30/11 2/12 i Stockholm. AKTUELLT Inom flygindustrin har man gjort säkerhet till en vetenskap. Före varje start och landning tvingas piloter, oavsett rang, att gå igenom en checklista för att slå vakt om säkerheten.. Sidan 5 Foto: Ann-Sofie Rosenkvist Riksstämman ger en unik möjlighet att mötas och att bolla olika frågor. Man undviker stuprörstänket och skapar istället förutsättningar för ett hängrännetänk där olika perspektiv kan mötas. Sidan 8 Sidan Foto: Stefan Holm För att uppmärksamma och uppmuntra translationell forskning delar Läkaresällskapet för första gången ut ett pris inom detta område. Till pristagare utsågs i år Maria Gustafsson Liljefors. 28

2 NYHET Gel för behandling av plackpsoriasis LEO DIX LEO JAN 2011 Org.nr ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP. Daivobet gel (kalcipotriol 50 μg/g och betametasondi propionat 0,5 mg/g), gel. Medel mot psoriasis, ATC-kod: D05AX52. Observera att förpackningarna dock ingår i förmånssystemet endast för be handling av psoriasis i hårbotten. Indikationer: Lokal behand ling av pso riasis i hår botten. Lokal behandling av mild till måttlig plackpsoriasis vulgaris på andra områden än hårbotten. Dosering och administreringssätt: Daivobet gel appliceras på angripna hud om råden en gång dagligen. Rekommenderad be handlingstid är 4 veckor för psoriasis i hårbotten och 8 veckor för övriga hudom råden. Dosen bör ej överstiga 15 g per dag eller 100 g per vecka. Den kroppsyta som be handlas med en produkt innehållande kalcipotriol bör ej överskrida 30%. Om skakas före användning. Pediatriska pa tien ter: Re kom menderas inte till barn under 18 år då data saknas. Kontraindikationer: Över känslighet mot de aktiva sub stanserna eller mot något hjälpämne. Patienter med störningar i kalcium metabolismen. Vid virusinfek tioner, svamp- eller bak teriella infek tioner i huden, infektioner förorsak ade av parasiter, hud mani festationer i samband med tuberkulos eller sy filis, perioral dermatit, hud atrofi, striae, kapillärskörhet, iktyos, acne vul ga ris, acne rosacea, rosacea, hudsår/- skador, perianal och geni tal pruritus, guttat, erytrodermisk, exfoliativ och pustulös psoriasis, allvarlig njurinsufficiens eller allvarlig leversjukdom. Varning och för siktighet: Daivobet gel innehål ler en potent grupp-iii-steroid och sam tidig be handling med andra stero ider ska und vikas. Hämning av binjurebarkfunktio nen eller inver kan på den metaboliska kon trollen av diabetes mellitus, kan även in träffa beroende på systemisk ab sorp tion. Applikation under ocklu sions för band ska undvikas. Appli cering på stora ytor skadad hud, på slem hinnor eller i hudveck ska undvikas. Hyperkalcemi kan upp kom ma om den maximala veckodosen över skrids. Behandling av mer än 30% av kroppsytan bör undvikas. Undvik kontakt med ansikte, mun, ögon och underlivet. Sekundär infek terade lesioner ska behandlas med anti mikro biell terapi och kortiko steroid behandlingen avbrytas vid försämrat läge. Vid avslutande av pso riasisbehandling med lokala kortiko stero ider kan det före ligga risk för ge ne ra liserad pustulös pso riasis eller re bound-effekt. Vid långtidsbehandling finns ökad risk för lokala och systemiska bi verkningar av kortikosteroid. Läkare re kommenderas att råda patienten att under behandling begränsa eller und vika överdriven exponering för naturligt eller konst gjort solljus. Daivobet gel innehåller butylhydroxitoluen. Förpack ningar: Flaskor 15, 60 och 2 x 60g. Rabattering: Observera att för packnin garna ingår i förmånssystemet endast för behandling av psoriasis i hår bot ten! De taljerad information om detta läkemedel finns på samt för förpack ningar och priser på Datum för översyn av produktresumén: LEO Pharma Nordic, tel Daivobet nu även som gel! Gel för behandling av plackpsoriasis

3 SLS aktuellt. Nummer INNEHÅLL VETENSKAP Teamarbete avgörande...5 Telomerers biologi...34 Svensk psykiatri i samarbete...35 Sektion: idrottsmedicin...37 UTBILDNING Riksstämman skapar ordning...7 Socialstyrelsen på Riksstämman...8 Symposier och gästföreläsare...9 För och emot Riksstämman...14 Temadag om palliation...15 Konst & Läkekonst...16 Abstrakt från Läkardagarna i Örebro...17 Att forska som läkarstudent...28 Tisdagssammankomster...30 Berzeliussymposier...31 KVALITET Van kongressarrangör...13 Projekt Säker förlossning...25 Patientsäkerhet framtidsfråga...27 För patientens bästa...29 Språkvårdsfrågor...36 Brian Deer på SLS...38 Porträttsamlingen...39 Skapande på äldre dagar...41 Krönika: Patientsäkerhet...43 ETIK Livets början vem äger frågan?...23 Etikdagen 9 november...27 MEDLEMSINFORMATION Kandidatföreningen...28 Förstärkning på kansliet...32 Maritta Pöysti går i pension...33 Hej Medlem!...40 Kalendarium...44 Sök anslag från SLS...44 vårdens Jamboree Ill :Medicinska riksstämman I början av augusti besökte jag scouternas Jamboree utanför Kristianstad. Jamboreen är ett gigantiskt läger som genomförs vart fjärde år, med deltagare från hela världen. Det kom nästan deltagare och totalt nästan lika många andra besökare, som ville se detta stora engagemang. Deltagarna berättade hur mycket de lär sig genom att träffas och genomföra uppgifter tillsammans med personer från andra kulturer och med andra erfarenheter. Man kan lära sig massor där, även som besökare: utställningar om olika länder, mat från Medicinska olika kulturer, information från organisationer. Och det är roligt med alla mötena med människor! Riksstämman Medicinska riksstämman har likheter med har likheter Jamboreen: en mötesplats för människor som har med Jamboreen det är ett gemensamt stark intresse. I vårt fall gäller det att utveckla bästa möjliga hälso- och sjukvård för patientens bästa. Deltagarna kommer från olika en mötesplats verksamheter, har olika yrkeskompetens och olika för människor lång erfarenhet av arbetet. Det finns också olika som har ett synpunkter på hur sjukvård bäst organiseras, hur gemensamt mycket vården ska få kosta och vad som är bästa metod för diagnostik och behandling. I år kommer starkt vi att ha många tillfällen till vårdpolitisk debatt. intresse. Alla kan vi bidra och alla kan vi lära nytt! Jag hoppas att just du kommer dit, att du uppmuntrar kolleger att delta (inte minst unga kolleger som behöver det spännande mötet) och att även årets Riksstämma blir en utvecklande, utmanande, lärorik och rolig erfarenhet. Vi är glada att kunna att meddela att hela Riksstämman nu är IPULS-certifierad. Det innebär att innehållet i det vetenskapliga programmet kan beröra delar av delmål i Socialstyrelsens nya målbeskrivning för ST. Vilka delmål som berörs varierar beroende på specialitet. Det finns några delmål som är likartade mellan specialiteterna, men vissa är specifika för respektive specialitet. En annan positiv nyhet är att vi i år tillsammans med Läkaresällskapet i Örebro, istället för kursbok, väljer att publicera abstrakten från Läkardagarna i Örebro här i SLS Aktuellt. Vi samarbetar sedan många år med dessa populära fortbildningskurser. Årets tema var infektioner på sidorna finner du några av abstrakten från den välbesökta kursen. Välkommen till ett nytt nummer av SLS Aktuellt och till Medicinska riksstämman den 30 november 2 december! MARGARETA TROEIN TÖLLBORN Ordförande i Svenska Läkaresällskapet Svenska LäkaresälLskapet Omslag: Peter Pronovost, talar vid årets öppningsmöte vid Riksstämman den 30 november

4 Vem är viktigast för vården? För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs proffs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över specialist- och yrkesgränserna. I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att vi behåller helhetsperspektivet. Vidareutbilda dig, utbyt erfarenheter, diskutera nya rön och mingla tillsammans med läkare, forskare, sjuksköterskor, läkar studenter, politiker, företrädare för näringslivet och alla andra i vård teamet. Passa även på att del av läkemedelsnyheter och medicintekniska innovationer. Platsen är Medicinska riksstämman Sveriges största tvärvetenskapliga möte. Kom och diskutera årets tema Säkrare vård. Din åsikt är betydelse full. Och på Medicinska riksstämman finns många som vill lyssna. Boka in den 30 november 2 december du med! Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans. Årets tema: säkrare vård stockholmsmässan 30 nov 2 dec ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN/WOO AGENTUR Arrangör Samarbetspartners Mediapartner

5 RIKSSTÄMMAN 5 Namn: Peter J. Pronovost Titel: MD, PhD, FCCM Professor Verksam vid: - Departments of Anesthesiology/Critical Care Medicine and Surgery, The Johns Hopkins University School of Medicine - Department of Health Policy & Management - Department of Health Policy & Management, The Bloomberg School of Public Health - Director, Johns Hopkins Quality and Safety Research Group Teamarbete avgörande för vårdens utmaningar Foto: Allan Borg, CEPS, Södersjukhuset IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på IPULS nr FAKTA Öppningsmötet den 30/11 kl inleder Medicinska riksstämman. Huvudtalare är Peter Pronovost, en av USA:s främsta forskare inom patientsäkerhet, som talar om sitt arbete för en säkrare vård. Pronovost har blivit utsedd till en av världens 100 mest inflytelserika personer av Time Magazine för sitt banbrytande arbete. fortbildning Peter Pronovost anestesiolog och forskare, har av Times Magazine utsetts till en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen. Genom hans innovativa förbättringsprogram har bland annat dödligheten vid landets intensivvårdsavdelningar i USA kunnat minska med 30 procent. Nu sprids hans metoder över hela världen. I november kommer han till Sverige för att gästföreläsa på Riksstämman. Inom flygindustrin har man gjort säkerhet till en vetenskap. Före varje start och landning tvingas piloter, oavsett rang, att gå igenom en checklista för att slå vakt om säkerheten. Ett lika rigoröst system har inte funnits i motsvarande grad i hälso- och sjukvården, trots att många människor skadas och dör till följd av exempelvis felmedicinering, sjukhusrelaterade infektioner, stress och bristfällig kommunikation. I USA dör varje år personer på grund av sjukhusrelaterade infektioner. Ytterligare tusentals människor dör till följd av diagnostiska fel och kommunikationsbrister. Jag får dagligen mejl från hälso- och sjukvårdspersonal världen över som ger skrämmande, men ärliga beskrivningar av de systembrister som finns vad gäller patientsäkerhet, ledarskap och kvalitet. Men det finns en stor och ärlig vilja att verkligen göra något åt problemen, säger Peter Pronovost, professor vid Johns Hopkins University School of Medicine. Han är medicinskt ansvarig för Center for Innovation in Quality Patient Care. Centret som arbetar för att utveckla kvalitet och säkerhet har cirka 20 anställda; läkare, sjuksköterskor, experter på folkhälsa, samhällsvetare och administratörer arbetar i team tätt tillsammans. Flera av medarbetarna är även certifierade i Lean Sigma. Betydelsen av att jobba tvärvetenskapligt i team är avgörande för att lyckas med de utmaningar vården står inför. Vi har i dag mycket och värdefull kunskap från grundforskning och patientnära forskning. Men resultaten omsätts inte i tillräckligt stor omfattning i klinisk praxis. Det krävs mycket tydligare och mycket större satsningar på forskning kring hur metoder implementeras i hälso- och sjukvården. Det är avgörande för om vi ska lyckas utveckla vården och kunna möta patienternas individuella behov av behandling. Patienternas hälsa måste stå i fokus, säger Peter Pronovost. forts sidan 6

6 6 RIKSSTÄMMAN forts fr sidan 5 Dödsfall på grund av fel Varje år drabbas cirka patienter i USA av infektioner i samband med att man lägger centrala venkatetrar. Ungefär en tredjedel av dessa patienter dör till följd av blodförgiftning, nästan lika många som dör i bröstcancer. För några år sedan fick han som läkare erfara när en 18 månader gammal flicka avled till följd av felbehandling efter en brännskada. Personligen har han även upplevt hur hans egen far miste livet till följd av en felaktig cancerdiagnos. Det var två av flera händelser som fick mig att vilja arbeta med förbättringar och säkerhet. Jag och mina kollegor utvecklade ett program som framgångsrikt tagits i bruk vid Johns Hopkins, och sedan i staten Michigan, säger Peter Pronovost. Det kvalitets- och säkerhetsprogram som han och hans team har utvecklat utgår från tre strategier: enkla och evidensbaserade checklistor, kulturförändringar för att riva hierarkier och förbättra kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor, samt vetenskapligt validerade mätmetoder. En statligt finansierad satsning i staten Michigan, visade att när 50 intensivvårdsavdelningar implementerade det övergripande kvalitets- och säkerhetsprogrammet, kunde sjukhusrelaterade infektioner minska till nästan noll; över liv kunde räddas. Vi kunde också visa att resultaten höll i sig tre år senare och att varje sjukhus sparade minst en miljon dollar på att arbeta förebyggande. Vi har också visat att det är möjligt att bekämpa infektioner i samband med blodförgiftning, dessa infektioner har minskat med 60 procent i USA, säger Peter Pronovost. Även läkare gör fel Inom flyget erkänner man att anställda har sina fel och brister. Därför måste man utveckla program som tar hänsyn till det. Till exempel, finns det stränga regler kring maximal tjänstgöringstid, överskrider man maxgränsen vid exempelvis förseningar, får besättningen lämna planet och ersättas med en ny besättning. Läkare däremot kan arbeta många och långa timmar i sträck, sömnbrist är nästan en merit. Detta system skulle vara oacceptabelt inom flyget. Läkare är inte ofelbara, de gör ständigt misstag som många gånger hade kunnat undvikas. Forskning visar att ingen kan tänka särskilt rationellt under pressade situationer, våra hjärnor är inte skapta för det. Därför måste sjukvården, precis som flyget, anpassa säkerheten efter hur vi människor faktiskt fungerar. Inspirerad av flyget vände sig Peter Pronovost till det amerikanska smittskyddsinstitutet för att titta närmare på de riktlinjer som redan fanns. För det område som rör infektioner i samband med att man lägger centrala venkatetrar, omfattade riktlinjerna 120 sidor utan särskilt många praktiska referenser. Det var eleganta riktlinjer, men inte så hjälpsamma för kliniker. Så vi mejslade ut de fem viktigaste punkterna, baserade på risk och styrka i evidens. Vi fann att vårdpersonalen i endast 30 procent av fallen tog hänsyn till dessa fem viktiga punkter, säger Peter Pronovost. De omfattande riktlinjerna reducerades till en praktisk checklista i fem enkla steg: tvätta händerna, använd sterila rockar, handskar och masker, tvätta rent med antiseptisk lösning före isättande av kateter, undvik att placera kateter i ljumsken (där smittorisken är högre) och avlägsna en kateter så snart den inte längre behövs. Men det räcker inte med endast checklistor, det krävs också att man arbetar med kulturella förändringar där man river hierarkier och förbättrar kommunikationen mellan de anställda. I varje land som jag besökt möter jag sjuksköterskor som säger att de inte kan eller vågar ifrågasätta läkare. Men med checklistor som vilar på starka vetenskapliga bevis är det ingen som kan ifrågasätta de olika stegen, säger Peter Pronovost. Det finns olika förklaringar till varför rutiner och checklistor inte följs som det är tänkt. Enligt Peter Pronovost handlar det bland annat om att många läkare inte tycker om att övervakas av sjuksköterskor eller på annat sätt tvingas att följa en checklista; en önskan kan vara att undvika standardiserade arbetsuppgifter och byråkrati. Området är inte heller så glamoröst; många forskare föredrar att fokusera på grundforskning som har med sjukdomars biologi att göra eller att utveckla nya terapeutiska behandlingar. Det är ett misstag, ett stort misstag att inte lyfta fram forskningen inom området som rör patientsäkerhet och kvalitet, samt den forskning som handlar om hur evidensbaserade metoder bäst kan implementeras i vården. Från skattebetalarnas perspektiv är det upprörande. Kulturförändringar viktiga Peter Pronovost har lanserat rutiner som innebär att sjuksköterskor får möjlighet att använda personsökare för att kalla på sjukhuschefen om en läkares beteende påtagligt hotar säkerheten. Eller att på webben rapportera eventuella säkerhetsproblem anonymt. Var och en i teamet bär ett lika stort ansvar för att säkra kvaliteten och säkerheten. Det krävs ett gott samarbete; precis som en besättning på ett flygplan behöver läkare, sjuksköterskor och paramedicinare arbeta nära varandra i ett team. I boken Säkra Patienter, Smarta sjukhus Hur en läkares checklista kan förändra vården inifrån och ut (Plume förlag) berättar Peter Pronovost om en kirurg som vägrar att inse att patienten på operationsbordet är starkt allergisk mot den typen av latexhandskar som kirurgen använder. Jag brinner för att kvalitet och säkerhetsfrågor får den status som området förtjänar, och att forskningen får ett vetenskapligt erkännande. Alla måste hjälpas åt och även få tid och ett erkännande för sitt arbete. Peter Pronovost utsågs för några år sedan av redaktörerna för Time Magazine till en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen. Han anlitas idag av många länder för att hjälpa till att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten i sjukvården, bland annat i Spanien, Pakistan och Peru. Sedan några år leder han utvecklingsprojekt inom WHO och är rådgivare åt World Alliance for Patient Safety. I november är han i Sverige för att föreläsa på Riksstämman. Jag hoppas att Sverige är lika intresserad som många andra länder av att arbeta systematiskt och strukturerat med dessa frågor utifrån de modeller som vi vet fungerar. Vinsterna är flera. Vi kan rädda liv. Men förhoppningsvis kan det också leda till att många läkare återfår glädjen i sitt arbete. Alltför många jag träffar känner sig tyvärr både utmattade och uppgivna. Den här utvecklingen måste vi vända, säger Peter Pronovost. EVA NORDIN

7 Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats tvärvetenskap Medicinska riksstämman är Sveriges största tvärvetenskapliga träffpunkt för hela vårdteamet. Det vetenskapliga programmet består av 700 olika programpunkter i form av symposier, ST-utbildningar, föredrag, posters samt svenska och utländska gästföreläsare. Utställare visar det senaste inom behandling, läkemedel, utbildning, bemanning, it och medicinteknisk utrustning. Riksstämman, som arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, kommer i fortsättningen att hållas i Stockholm varje år. Årets symposier delmål Innehållet i Riksstämmans symposier kan beröra delar av delmål i Socialstyrelsens nya målbeskrivning för ST, men inte uppfylla ett helt eller del av delmål. Vilka delmål som berörs varierar beroende på specialitet. Det finns några delmål som är likartade mellan specialiteterna, men vissa är specifika för respektive specialitet. Riksstämmefest den 1/12 samvaro Medicinska riksstämman erbjuder en social mötesplats, där kollegor kan träffas under mer avslappnade former och stifta nya bekantskaper. Ett mycket uppskattat inslag är Svenska Läkaresällskapets fest som hålls under torsdagskvällen med god mat, dryck och underhållning. Boka in kvällen den 1 december redan nu. Kostnad och mer information kommer. Välkommen! Delta i fototävlingen DIALOG För fjärde gången utlyser vi en fototävling på Riksstämmans tema dialog: hur ser din bild av vårdens dialog ut? Skicka ditt bidrag, senast den 14 september en högupplöst, minst 300 dpi, och en lågupplöst tif- eller jpg-fil, till Eva Kenne, Box738, Stockholm, Bidragen kommer att ställas ut under Riksstämman och ett förstapris kommer att utdelas. Välkommen med ditt bidrag! Läkekonst i en säker vård Tema Med årets tema säker vård vill Svenska Läkaresällskapet uppmärksamma hur sjukvården kan lära sig av sina misstag och förebygga att de händer igen. En annan fråga som kommer att diskuteras är hur politiker och vårdgivare bättre kan ta tillvara vårdprofessionernas kunskaper när de fattar beslut om hur resurserna ska fördelas. Mer info om RIksstämman finns på www. riksstamman.se eller genom Eva Kenne, eva vårdpolitik Jens Wilkens är sedan i våras engagerad av SLS för att hjälpa till med utvecklingen av Medicinska riksstämman. Huvuduppgiften är att utveckla området vårdpolitik, dvs. alla de ämnen som inte faller under de medicinska rubrikerna, men som är av stor betydelse för vården. Området är brett och kommer att följa den debatt vi har i Sverige om hur vården organiseras, styrs och finansieras. Ambitionen är att SLS ska stärka sin roll i denna debatt, bland annat RIKSSTÄMMAN 7 Riksstämman skapar ordning i Kunskapsmassan ForTbildning Den medicinska och tekniska utvecklingen går rasande snabbt. Man brukar säga att den medicinska kunskapsmassan fördubblas var sjätte år. Det är en omöjlighet att på egen hand hänga med i den breda kunskapsflod som forsar fram. Vi ser även en organisatorisk utveckling. Patienten är i centrum på ett mycket tydligare sätt idag än tidigare; utvecklingen mot en tematiskt organiserad patientvård ställer stora krav på ett tvärvetenskapligt teamarbete. Samtidigt blir specialiseringen och subspecialiseringen alltmer driven; i den utvecklingen är det nödvändigt att skapa ett forum där vi kan bygga broar mellan olika professioner, specialiteter, beslutsfattare och andra med inflytande över framtidens hälso- och sjukvård. En säkrare vård Temat på årets Medicinska riksstämma i Stockholm är Läkekonst i en säkrare vård. Varje år får patienter allvarliga vårdskador och av dem avlider till följd av en vårdrelaterad infektion eller skada. Det kan vi inte acceptera. Fokus på riksstämman är att lyfta fram kritiska analyser och goda exempel på hur brister och rutiner påverkar vården. Ökat utbildningsvärde I takt med att kraven höjs och utmaningarna växer, tar vi nu nya grepp för att utveckla och modernisera Riksstämman. Vi lyfter till exempel i år tydligare fram utbildningsvärdet. Det blir ett ökat utrymme för utbildningskurser. Den som ordnar ett symposium, seminarium eller en debatt ska fylla i vilket eller vilka mål man anser att Riksstämman uppfyller i ST-utbildningen. På det sättet vill vi anpassa Riksstämman till läkarutbildningen. Det kan till exempel handla om etikfrågor som kräver breda perspektiv. Unik kunskapskälla Riksstämmans stora utbud av övergripande symposier, debatter, föreläsningar och workshops gör den till en unik och bred kunskapskälla för särskilt yngre läkare, studenter samt AT- och ST-läkare. På fredagen arrangerar även Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening ett särskilt studentprogram. NILS CONRADI Riksstämmans generalsekreterare Vårdpolitiken utvecklas på Riksstämman genom en utvecklad Riksstämma, allt för en bättre sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Jens Wilkens arbetar med utveckling av sjukvård och dess finansiering, och undervisar i mastersprogram i internationell hälsa. Han har arbetat många år internationellt med reformer och finansiering av hälsa, bl. a. fem år på WHOs Europakontor i Köpenhamn och huvudkontor i Genève. MATS BAUER

8 8 RIKSSTÄMMAN Socialstyrelsen på Riksstämman Projekt Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter har blivit ett stort patientsäkerhetsproblem på många av landets sjukhus. Nu driver Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt som vill göra det enklare för vårdgivare att bättre kunna mäta, jämföra och förebygga överbeläggningar. På ett symposium på Medicinska riksstämman presenteras projektet närmare. Överbeläggningarna är ett tecken på systemfel. Vårdens organisationer har sedan 90-talets slut försökt få gehör för problemen, men vårdens beslutsfattare har inte lyssnat. Det menar Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen. När jag började på Socialstyrelsen för tre år sedan var överbeläggningar ingen prioriterad fråga, varken för myndigheten eller landstingen. De enda som ropade var sjuksköterskornas och läkarnas organisationer. Socialstyrelsen har sedan tagit tag i frågan och idag ser myndigheten överbeläggningar som en allvarlig patientsäkerhetsfråga, säger Lars-Erik Holm. Han menar att Socialstyrelsen medverkat till att förändra synen på överbeläggningar hos beslutande tjänstemän genom att debattera, utöva tillsyn och utfärda förelägganden med eller utan vite. Myndigheten har även knutit ett mycket närmare samarbete med Arbetsmiljöverket än tidigare. Vi har som myndighet ansvar för tillsyn och att identifiera brister. Sedan är det vårdgivarens fulla ansvar att göra allt för att patienten inte ska skadas. Ett av flera problem är att vi saknar en enhetlig definition av vad en överbeläggning är och vad som är en rimlig beläggningsgrad, säger Lars-Erik Holm. På Riksstämman ska han vara moderator för symposiet om överbeläggningar och patientsäkerhet i vården. Det finns ett stort behov i hälso- och sjukvården, menar han, att utveckla modeller för öppna jämförelser. Det behövs också tydligare definitioner, men också bättre metoder för uppföljning av överbeläggningar och dess effekter på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Vi ser Riksstämman som en av de viktigaste arenorna för att stimulera till viktiga samtal som behöver föras mellan politiker, tjänstemän, myndigheter och vårdens organisationer. Det finns även ett stort behov av evidensbaserad medicin och att lyfta fram kunskapsutvecklingen, här är Riksstämman ett viktigt forum, säger Lars-Erik Holm. Han beklagar dock att flera specialistföreningar inom Svenska Läkaresällskapet valt att lägga sitt vetenskapliga program utanför Riksstämman. Kunskapsutvecklingen är enormt stor och det är omöjligt att hänga med mer än inom ett högst begränsat område. Riksstämman ger en unik möjlighet för vårdens företrädare att mötas och att bolla olika frågor. Man undviker stuprörstänket och skapar istället förutsättningar för ett hängrännetänk där olika perspektiv kan mötas, säger Lars-Erik Holm. FAKTA EVA NORDIN Socialstyrelsen deltar i år med ett omfattande symposieprogram på årets Riksstämma. Här är några exempel: Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar missgynnar Socialstyrelsens vetenskapliga synsätt rehabiliteringsområdet? Överbeläggningar i vården: mäta, jämföra, förhindra Livsuppehållande eller annan livräddande behandling. Socialstyrelsen föreskriver och ger stöd för tillämpningen Öppna jämförelser som ett verktyg för en god och säker vård Prevention och behandling av undernäring. Socialstyrelsen föreskriver och vägleder Patienten som medaktör i patientsäkerhetsarbetet Varför är cancervården inte jämlik kan nationella målnivåer minska skillnaderna? En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård hinder och möjligheter Brännande krypande huggande Bultande isande Din patients smärta kan ha ett namn För dina patienter med misstänkt neuropatisk smärta finns samma information finns på fler än 20 olika språk på Pfizer Pfizer AB Sollentuna Tel Annons Ont i kroppen_180x75.indd

9 Symposier & Gästföreläsare FORTBIldning Riksstämmans vetenskapliga program är i år godkänt av IPULS. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på (IPULS nr ). Innehållet i symposierna kan beröra delar av delmål i Socialstyrelsens nya målbeskrivning för ST, men inte uppfylla ett helt eller del av delmål. Vilka delmål som berörs varierar beroende på specialitet. Det finns några delmål som är likartade mellan specialiteterna, men vissa är specifika för respektive specialitet. RIKSSTÄMMAN 9 ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN Barns hälsa och vård Bättre metabol kontroll vid Vem ONSDAG typ 1 och typ 2-diabetes är Stig Attvall 6. Nya genetiska analyser ger säkrare diagnostik för Etik och bemötande pediatriska patienter Niklas Dahl ONSDAG viktigast Livsuppehållande eller annan livräddande behandling. 17. Barn i skärningspunkten Socialstyrelsen föreskriver och mellan pediatrik och psykiatri ger stöd för tillämpningen stor grupp som kräver ett Torsten Mossberg i vården? organisatoriskt nytänkande Kerstin Dahlström Att fråga om våld sjukvårdens ansvar TORSDAG Gun Heimer 84. Död och döende i Första året på Nordens Svaret enda är förstås att alla är lika viktiga. För att patienterna barn- och ungdomshospice och privat? ska få bästa möjliga Georg Engel 19. Sociala vård medier behövs i hälso- kunniga och Henry specialister Jablonski och proffs inom sjukvården varje område. en utmaning Men för det kräver också ett professionernas etiska samarbete över yrkesgränserna. 37. Läkemedelsbehandling av förhållningssätt barn men vad händer sen? Ingemar Engström Välkommen till Sveriges största tvärvetenskapliga möte Synnöve Lindemalm Under tre dagar i höst kan du ta del av Medicinska riksstämmans vetenskapliga program och mingla med kollegor, politiker och företrädare från TORSDAG 98. Motiverande samtal MI (Motivational Interviewing) i näringslivet. Passa 59. Säkrare och bättre vård 28. på Patientintegriteten att kolla in de senaste i de nya nyheterna teori i utställningen. och praktik för barn genom bättre IT-lösningarna för vården Sven Andréasson Vidareutbilda dig kvalitetsregister Gunnar på Klein Medicinska Riksstämman Med över 700 programpunkter Boel Andersson Gäre Delmål 20 Kompetens finns inom både föreläsningar som engagerar hela vården och utbildningar Delmål 1 12 Medicinsk kvalitetsarbeteför olika specialiteter, Hjärta-, utbildningsnivåer kärl- och yrkesområden. I år bjuder stämman, som arrangeras kompetens; delmål 19 Kompetens lungsjukdomar av Svenska Läkaresällskapet, även på nya, inom medicinsk vetenskap; spännande mötesformer. TORSDAG delmål 20 Kompetens inom 45. Autonomins gränser Var med och gör kvalitetsarbete (ST-kurs vården del 1) säkrare 35. Allt du borde veta om Temat en säkrare Anders vård Ågård lyfter fram kritiska analyser hypertoni och goda men exempel aldrig vågat FREDAG på vilken inverkan Delmål brister och Kommunikativ rutiner har på säkerheten fråga i (ST-kurs ditt arbete. del 1) Tillsammans med kompetens dina kollegor kan du göra sjukvården Lars Lind/ bättre. Patrik Kom Björgård och 94. Skolbarn med inlärnings- påverka framtidens sjukvård! Läs mer på riksstamman.se. och beteendeproblem Josef Milerad Endokrina och metabola sjukdomar ONSDAG Osteoporos nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen Ove Törring Respekt för patientens autonomi (ST-kurs del 2) Anders Ågård Delmål Kommunikativ kompetens Vem ska bestämma om vård för patienter som saknar beslutskompetens? Ingemar Engström Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans. FREDAG Samtalets betydelse dörr till läkekonst och säker vård Lars Härdelin Delmål Kommunikativ kompetens Hur mycket ansvar kan en doktor ta? En diskussion kring möjligheter & rättigheter att påverka en annan individ Louise Landqvist/ Eddie De Dios Delmål Kommunikativ kompetens sjukvården hur agerar vi och hur påverkas vi professionellt Delmål Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 2) Lars Lind/ Patrik Björgård Uppskatta njurfunktionen! Ola Samuelsson

10 10 RIKSSTÄMMAN Kunskapsstyrning inom strokevården genom öppna jämförelser och utvärdering av kvalitet och effektivitet Kjell Asplund Delmål Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Riskpatienten: Piller eller promenad? Mai-Lis Hellenius Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, Delmål Kommunikativ kompetens. Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap FREDAG Hitta flimmer, stoppa stroke Per Wester/Mårten Rosenqvist Delmål 1 2 Medicinsk kompetens GÄSTFÖRELÄSARE Norbert Donner-Banzhoff, Tyskland Agnes Fogo, USA Hud- och könssjukdomar TORSDAG Gör rätt från början för patientens säkerhet och högsta medicinska kvalitet Mari-Anne Hedblad Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Sekretess och säkerhet vid HIV/STI Carin Anagrius FREDAG Arbetsrelaterade hudsjukdomar Magnus Bruze Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Behandling av hudtumörer jämförelse av olika metoder Mikael Tarstedt GÄSTFÖRELÄSARE Requena Caballero Luis, Spanien Pieter-Jan Coenraads, Holland Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Lorenzo Cerroni, Österrike Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete David Taylor-Robinson, England Individ och samhälle ONSDAG Tobaken i min specialitet Matz Larsson Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete För säkerhets skull missar vi för mycket eller för lite på akuten? Tobias Carlson Neurosedynkatastrofen 50 år Kerstin Hulter Åsberg Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål Kommunikativ kompetens, delmål Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete TORSDAG Kvinnan en historia om blod och våld men med ett lyckligt slut? Mia Fahlén/ Lena Åberg Delmål Kommunikativ kompetens, delmål Ledarskapskompetens Piggvar, personal och patienter: finns det säker läkemedelsförskrivning för alla? Marie Portström/ Katja Hagström Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Krämpa eller sot vem får bäst bot? Malin André Kärnkraftshaveriet i Fukushima: medicinska konsekvenser av strålningsexponeringen Håkan Pettersson Har vi råd med smärtpatienten? Clas Mannheimer/Ylva Sterner FREDAG Dö bra ett folkhälsoperspektiv på palliativ vård Eva Thoren Todoulus Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Säkrare vård för alla, gäller det flyktingbarn också? Henry Ascher Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, Delmål Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Om läkekonst och sjukskrivning hur kan vi skapa läkande processer? Margareta Kristenson Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål Kommunikativ kompetens Hemmet som vårdplats en exklusiv åtgärd eller ett standarderbjudande i vården Inger Fridegren, Miriam K Were Infektionssjukdomar ONSDAG Resistens och antibiotikaanvändning en patientsäkerhetsfråga! Otto Cars Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Vattenburen smitta Kan vi lita på vårt dricksvatten? Johan Wiström Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål Kommunikativ kompetens, delmål 19 kompetens inom medicinsk vetenskap TORSDAG Varför får fru Andersson men inte herr Pettersson en VRI? Möjligheter och hinder för att förebygga vårdrelaterade infektioner Ann Tammelin Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete FREDAG Patientnära mikrobiologisk diagnostik nu och i en nära framtid nytta och risker Anders Widell Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 19 kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Inflammatoriska sjukdomar ONSDAG Nytillkommen ledinflammation hur gör man? (ST-kurs) Lennart Jacobsson/ Meliha Kapetanovic Säker och bra reumakirurgi en utmaning Anders Gülfe FREDAG Säker läkemedelsbehandling vid kronisk inflammatorisk sjukdom? Johan Askling Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål Kommunikativ kompetens Prediktorer och tidiga biomarkörer för reumatisk sjukdom Solbritt Rantapää- Dahlqvist Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 19 kompetens inom medicinsk vetenskap GÄSTFÖRELÄSARE Carlos Pavesio, England Peter Watson, England Marjatta Leirisalo-Repo, Finland Symposierna är uppställda per sjukdomsområde. Rubriker och moderatorer är preliminära.

11 Medicinska procedurer och tekniker ONSDAG Kvalitet i akutsjukvården. Bara en tidsfråga? Ulf Ekelund Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete eläkekonst IT och den goda Vem vården, professionen aktör? är Göran Petersson Delmål Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete TORSDAG viktigast Patienter med obstruktivt 64. Etik och juridik vid sömnapnésyndrom som inte demenssjukdomar tolererar CPAP och tandskena Lars Lannfelt som behandling, är det säkert och effektivt att erbjuda dem svalgkirurgi? i Eva Svanborg vården? Profession, organisation och lärande ONSDAG Det gäller att kunna svälja! 12. Vinnvård Forskning för Lita Tibbling Grahn ständiga förbättringar i och omsorg Delmål Ledarskapskompetens, delmål 20 Svaret är förstås att alla är lika viktiga. För att patienterna Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete ska få bästa möjliga vård behövs 49. Bättre mat och näring i vården. Kompetens kunniga inom kvalitetsarbete specialister Prevention och proffs och behandling inom varje av område. Men det kräver också ett undernäring. Socialstyrelsen Läkarnas specialitetsindelning hur bygger vi en samarbete över yrkesgränserna. föreskriver och vägleder 23. Överbeläggningar i vården: Torsten Mossberg mäta, jämföra, förhindra framtidens sjukvård som har Delmål Välkommen 1 12 Medicinsk till Sveriges kompetensstörsta Lars-Erik tvärvetenskapliga Holm möte rätt kompetens? Under tre dagar i höst kan du ta del Delmål av Medicinska riksstämmans vetenskapliga program och mingla med Ledarskapskompetens, kollegor, politiker och delmål företrädare 20 från Frida Nobel Är det svårt att laga och Kompetens inom kvalitetsarbete näringslivet. Passa på att kolla in de senaste nyheterna i utställningen. servera god mat på sjukhus? 80. Organisation för en Michael Lövtrup som moderator. TORSDAG stimulerande och hållbar Vidareutbilda dig på Medicinska, Riksstämman arbetsmiljö i vården Med över 700 programpunkter finns Delmål Ledarskapskompetens, 31. Rätt både vård föreläsningar = säkrare vård! som engagerar Eva Vingård Delmål hela vården 19 Kompetens och utbildningar inom för olika Om patientsäkerhetsprojekt specialiteter, utbildningsnivåer Delmål och 19 Kompetens inom medicinsk yrkesområden. vetenskap, I år Delmål bjuder 20 stämman, Jon som Ahlberg arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, även inom på kvalitetsarbete nya, spännande mötesformer. Kompetens inom kvalitetsarbete medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens Professionell identitetsutveckling hos blivande och 91. En mer hälsofrämjande Var med och gör vården säkrare 63. BPO godartad prostataförstoring med avflödeshinder Temat en säkrare vård lyfter fram unga kritiska läkare analyser beröring och och goda exempel hälso- och sjukvård hinder på vilken inverkan brister och rutiner Ralph Peeker avgränsning; har på säkerheten inlevelse och i ditt arbete. och möjligheter Tillsammans med dina kollegor kan sammanblandning; du göra sjukvården saklighet bättre. Kom och FREDAG påverka framtidens sjukvård! Läs mer och stumhet på riksstamman.se , 92. Underläkartjänstgöring i 77. Främmande kropp i delmål Kommunikativ U-land (Del 1) esofagus: När, var och hur? kompetens, delmål 20 Kompetens Britt Nordlander inom kvalitetsarbete Specialiserad palliativ vård i hemmet Britt-Marie Ternestedt Kan en patientsäker och mer lättarbetad sjukskrivningsprocess åstadkommas med stöd av medical audit? Britt Arrelöv Nervsystemets sjukdomar TORSDAG Åskknallshuvudvärk livshotande katastrof eller trivialt bekymmer? Niklas Marklund Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap Användning av internetbaserad mötesplattform för nationell vidareutb av läkare Mats Holmström Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans. RIKSSTÄMMAN Patienten som medaktör i patientsäkerhetsarbetet Michael Soop Delmål Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Fortbildning. Gemensamt ställningstagande och praktiskt utförande av SLS och SLF Kerstin Nilsson/Hans Hjelmqvist Säker vård en presentation av en ny kommitté inom Svenska Läkaresällskapet Hans Rutberg Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Öppna jämförelser som ett verktyg för en god och säker vård. Exempel psykiatrisk vård Herman Holm FREDAG Barnsäkerhet även inom hälso- och sjukvården Boel Andersson Gäre Delmål Underläkartjänstgöring i U-land (Del 2)

12 12 RIKSSTÄMMAN - ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN GÄSTFÖRELÄSARE Peter Pronovost, USA Paul Cullinan, England Donald Nease, USA Delmål Kommunikativ kompetens, delmål Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbet Meg Zeller, USA Ed Kelley, USA Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Charles Vincent, England Erik Hollnagel, Frankrike Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Psykisk ohälsa ONSDAG 13. Kan man äta sig lugn och glad? Kostens betydelse vid barnpsykiatriska tillstånd Henrik Pelling TORSDAG Oroande okunskap om förebyggande insatser mot barnsexövergrepp Bo Runeson Kan diagnostiken av psykiatriska sjukdomar förändras av nya diagnoskriterier: DSM-5 på gott och ont Jan Håkansson Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap En human och säker narkomanvård Sven Andréasson Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi ökar tillgänglighet för effektiv psykologisk behandling av psykiatriska och somatiska tillstånd Nils Lindefors Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete FREDAG Suicidprevention som patientsäkerhetsproblem Jan Beskow Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt GÄSTFÖRELÄSARE Harrison G Pope, USA Lidy Pelsser, Holland Reproduktiv hälsa ONSDAG Ger KUB en säkrare fosterdiagnostik? Peter Lindgren Postpartumdepression sjukdom eller möjlighet? Alkistis Skalkidou Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delar av delmål Förlossningsvård i Sverige: kan den bli säkrare för barnet? Charlotta Grunewald Delmål 1 12 Medicinsk kompetens, delar av delmål 1 3 Rörelse och reparativ hälsa ONSDAG Fysisk aktivitet säkert och lönsamt Carl Johan Sundberg TORSDAG Ur askan ur elden? Analgetika mot långvarig smärta Märta Segerdahl/Jan Persson När det onda inte syns på röntgen. Om långvarig smärta hos barn och ungdomar Anna Apelqvist Kvalitetssäkrad vård vid höftfraktur vad har 10 år med Stockholm Hip Fracture lärt oss? Margareta Hedström/ Tommy Cederholm FREDAG Indikation för Kyfo- och vertebroplastik vid osteoporotiska kotkompressioner och vilken roll har FRAX vid bedömning av vidare profylaktisk behandling Ralph Hasserius Socialstyrelsens riktlinjer och rehabilitering av komplexa hälsotillstånd Per Johansson Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete GÄSTFÖRELÄSARE Guy Vanderstraeten, Belgien Tumörsjukdomar ONSDAG Vad har radon med lungcancer att göra om man inte röker? Håkan Pettersson Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap TORSDAG Varför är cancervården inte jämlik kan nationella målnivåer minska skillnaderna? Lars Holmberg Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete PET/CT för säkrare diagnostik. Implentering av PET/CT i nationella riktlinjer och vårdkedjor Karl Kölbäck FREDAG Imaging vid gynekologisk malignitet Bengt Tholander Delmål 1 2 Medicinsk kompetens Åldrande ONSDAG Multisjuklighet hos de äldre Säker vård för de mest sjuka äldre Eva Nilsson Bågenholm GÄSTFÖRELÄSARE Brendan Mc Gormack

13 RIKSSTÄMMAN 13 van kongressarrangör rattar utställningen kongressarrangör För att sköta utställningen i samband med Riksstämman anlitar SLS i år den erfarna kongressarrangören MCI Groups Stockholmskontor. Inför Riksstämman 2011 arbetar MCI Scandinavia, en av Sveriges ledande kongressarrangörer, på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet med att bistå kansliet i att planera och organisera stämman. MCI arbetar i nära samarbete med Läkaresällskapets team och ansvarar för att sälja in och planera utställningen samt hjälpa till med planeringen av stämman: lokaler, design, teknik, öppningsmöte, catering mm. på Stockholmsmässan. Läkaresällskapet anlitar också MCI för idéer och genomförande av kongressmiddagen den 1 december. Globalt kongressföretag MCI är ett globalt mötesföretag som organiserar vetenskapliga kongresser och företagsmöten från 45 kontor i 22 länder med medarbetare. Sextio av dessa finns på kontoren i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn och bildar MCI Scandinavia. Ansvariga från MCIs sida är projektledare Monica Gunnarson, säljare av utställningen Åsa Ambrus och VD Bo Magnusson som är Senior Advisor när det gäller Medicinska riksstämman till Läkaresällskapet. BO MAGNUSSON Managing Director MCI Scandinavia Träffa beslutsfattare utställning Riksstämman hålls på Stockholmsmässan, Älvsjö, den 30 november 2 december. Utställningen i samband med mötet samlar behandling, läkemedel, utbildning, bemanning, IT och medicinteknisk utrustning med flera och äger rum i A-hallen. Kontakta Åsa Ambrus, Sales Manager MCI, , för mer information om utställningen. FSL är med RIKSSTÄMMAN Kongressen Framtidens specialistläkare (FSL) i Malmö har ingått ett samarbetsavtal med Svenska Läkaresällskapet om deltagande i Riksstämman. På det sättet hoppas SLS att nå den viktiga målgruppen ST-läkarna. Samarbetspartners samarbete Medarrangörer i Medicinska riksstämman är i år Svensk sjukskötersekeförening, Vinnvård och Kongressen Framtidens läkare. Dagens Medcin är mediapartner. Mer information om formerna kring medarrangörsskapet lämnar Mats Bauer, , Monica Gunnarson Åsa Ambrus Annette Wennberg Fia Holmström Därför är Riksstämman unik fortbildning Under Riksstämman möts representanter för hela Vård-sverige. Här finns chans att träffa såväl forskare och kliniskt verksamma läkare som vård-producenter och politiker och tjänstemän. Här finns även företrädare för områden som IT, medicinteknik samt life science-industrin. Riksstämman erbjuder en arena för kunskap och utbyte över specialitets, orts-, köns- och åldersgränserna Vetenskap och forskningsrön från ett stort antal kunskapsområden utifrån såväl nationella som internationella perspektiv. presenteras i form av symposier, föreläsningar och workshops. Vårdpolitiska frågor handlar om hur vi ska förbättra hela hälsosystemet genom dess organisation, styrning och finansiering. Flera av frågorna innebär svåra och viktiga val och diskuteras av beslutsfattare och andra som vill påverka framtidens hälsooch sjukvård. Många frågor belyses från olika perspektiv. Det skapar nytänkande och ger idéer om hur vi tar sjukvården in i framtiden. Välkommen i dialogen du också! MARGARETA TROEIN TÖLLBORN Ordförande Sjukvården kan lära av sina misstag utveckling Med årets tema "Säkrare vård" vill Svenska Läkaresällskapet uppmärksamma hur sjukvården kan lära sig av sina misstag och förebygga att de inte händer igen. Hur politiker och vårdgivare bättre kan ta tillvara vårdprofessionernas kunskaper när de fattar beslut om hur resurserna ska fördelas är en annan fråga som kommer att diskuteras. Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans!

14 14 utbildning Mobile Health vård och välbefinnande i det uppkopplade samhället på IVA 6/9 kl seminarium Visionen om ett uppkopplat samhälle där bokstavligen alla medborgare och dessutom många av vardagens attiraljer kommunicerar över nätet skapar också nya förutsättningar för vård, omsorg och personligt välbefinnande. Genom livets olika skeden kommer vi att kunna mäta, dokumentera och kommunicera vårt personliga hälsotillstånd. Begrepp som Personal Health Records fångar intresset för ett större personligt ansvar för välbefinnandet. För vården skapas nya förutsättningar genom att individen kan komplettera vårdens journaler med relevanta uppgifter, samtidigt som mycket av den medicinska kunskapen är tillgänglig över nätet. Seminariet redovisar hur den nationella strategin för ehälsa omsätts i nya lösningar bland annat inom Vinnovas stora satsning på utmaningsdriven innovation inom framtidens hälsa och sjukvård respektive informationssamhället 3.0. Från Ericsson presenteras lösningar för Mobile Health i det uppkopplade samhället. Vi ger en lägesbild av marknaden för ehealthprodukter med konkreta exempel, bland annat inom Affective Health. Från Sveriges Kommuner och Landsting redovisas behovsbilder och strategiska satsningar. Slutligen tar vi också upp frågorna om digital delaktighet, det vill säga hur skapar vi förutsättningar för att utvecklade e-tjänster ska vara tillgängliga för alla medborgare, inklusive frågor om heltäckande e-legitimation. Seminariet hålls den 6 september kl på Ingenjörsvetenskapsakademien, Grev Turegatan 16 i Stockholm Mer info: Nytt om livsuppehållande behandling regler Socialstyrelsen publicerar för första gången bindande föreskrifter om livsuppehållande behandling. Dessutom har en särskild handbok tagits fram. Den ska ge personalen stöd i arbetet med svårt sjuka patienter. Föreskrifterna handlar om vad en läkare måste försäkra sig om innan han eller hon tillgodoser en patients begäran om att inte ta emot livsuppehållande behandling, men även vad en läkare måste göra i samband med ett eget ställningstagande till att inte ge livsuppehållande behandling. Föreskrifterna trädde i kraft den 15 augusti och ersätter de allmänna råden Livsuppehållande åtgärder i livets slutskede från Läkaresällskapet har varit en av remissinstanserna i arbetet. För och emot Riksstämman fortbildning Medicinska riksstämman erbjuder ett unikt tillfälle till fortbildning över specialitets- och yrkesgränserna. Här diskuteras även heta vårdpolitiska frågor där professionen har chans att delta och påverka. Majoriteten av Läkaresällskapets 66 sektioner deltar med sina vetenskapliga program. Men på senare år har några sektioner valt att inte delta på Riksstämman. En olycklig utveckling, tycker många. Den medicinska och tekniska utvecklingen går rasande snabbt och följs av en organisatorisk utveckling. Patienten är idag i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. För att kunna ge den bästa vården krävs nära samarbete mellan flera olika specialistkompetenser. Trenden går mot att sjukvården organiseras i teman för att underlätta ett multidisciplinärt och patientorienterat arbetssätt. Vi vet exempelvis idag att cancer inte är en utan flera sjukdomar, med flera undertyper. Utvecklingen mot en tematiskt organiserad patientvård kräver därför ett tvärvetenskapligt och mångprofessionellt teamarbete. Tvärvetenskap för patientens bästa Medicinska riksstämman är ett komplement till sektionernas egna specialitetsinriktade vetenskapsveckor. Av Svenska Läkaresällskapets 66 sektioner/ föreningar valde förra året 59 av dem att förlägga sitt årliga vetenskapliga möte till Riksstämman. Nytt från Utbildningsdelegationen seminarium Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund samlade den 24 augusti ett 50-tal deltagare från olika intresseområden till en diskussion om framtidens läkarutbildning. Utgångspunkter var den framtida läkarrollen, curriculum, utveckling baserad på förväntade lärandereultat, illustrerade genom Tuning-projektet, samt internationalisering. Deltagarna var överens om behovet av fortlöpande utveckling av läkarutbildningen, från grundutbildning till fortbildning. Speciellt aktuellt just nu är utbildningen Det är ett utmärkt tillfälle för vetenskaplig och social interaktion med kollegor från andra specialiteter. Vi försöker alltid att ha ett par bredare symposier som också kan locka kollegor från andra specialiteter. Vi har också en lång tradition inom reumatologin att träffas på riksstämman för att presentera våra vetenskapliga abstrakt, säger Johan Bratt, ordförande för Svensk Reumatologisk Förening. Ett exempel på breda symposier där olika specialiteter samlas kring patienten är området vaskulit; sjukdomar som kännetecknas av en inflammation i blodkärlens väggar. Ämnet engagerar inte bara reumatologer, utan även specialister inom hud, öron-näsahals och njurmedicin. Det symposiet väckte stort intresse förra året, det var knökfullt i salen. I år planerar vi ett symposium som handlar om tidig diagnos av reumatoid artrit. Här finns ett stort intresse från distriktsläkare, men också från kliniska immunologer, säger Johan Bratt. Han ser även Riksstämman som en forts sidan 15 fram till legitimation samt specialistutbildningen. Avslutningsvis belystes legitimationsfrågor av tjänstemän från Socialstyrelsen. Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation har till syfte att i nära samarbete med Läkaresällskapets sektioner arbeta med frågor som har betydelse för den medicinska utbildningen. Mer information om delegationens arbete finns på STEFAN LINDGREN Ordförande i SLS utbildningsdelegation

Många av Riksstämmans symposier kan ingå i utbildningen för ST-läkare. Respektive delmål står under varje symposium/gästföreläsare.

Många av Riksstämmans symposier kan ingå i utbildningen för ST-läkare. Respektive delmål står under varje symposium/gästföreläsare. Symposier och gästföreläsare per sjukdomsområde (preliminärt) Många av Riksstämmans symposier kan ingå i utbildningen för ST-läkare. Respektive delmål står under varje symposium/gästföreläsare. Barns hälsa

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

SLS aktuellt. i landet! VETENSKAP DEBATT KVALITET UTBILDNING

SLS aktuellt. i landet! VETENSKAP DEBATT KVALITET UTBILDNING UTBILDNING VETENSKAP KVALITET DEBATT Säkerhet i vården är temat för årets Riksstämma i Stockholm! Sidan 7 Livskvalitet och hudsjukdom. Sidan 29 Sorg är ingen sjukdom men kan leda till det. Sidan 47 Vilken

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

för sls aktuellt 2011

för sls aktuellt 2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2011 LäkekonSt XL - en flott pjäs om fett. Sid 17 global hälsa Varje år föds 400 000 barn i afrika med hi V. Sid 4 SLS aktuellt. årets tema Jämlik vård

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE 5-6 DECEMBER 2013 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas årliga mötesplats för fortbildning 70- årsjubileum Välkommen

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Den diabetessjuke Värmlänningen Sunne 6-7 april 2017

Den diabetessjuke Värmlänningen Sunne 6-7 april 2017 Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Februari 2017 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Fotograf: Herman Hamnqvist Den diabetessjuke

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare Skador i vården en utmaning för oss alla John Mälstam chefläkare Patientsäkerhet Mycket av det som gjorts, och görs, i syfte att höja säkerheten måste tyvärr ännu betraktas som enskilda öar av arbete och

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Finns det hjälp att få?

Finns det hjälp att få? Arrangör: ProLitterA, Kumla Tel: 019 23 63 45 alt. 070 17 00 678 Hemsida: www.prolittera.se E-post: info@prolittera.se Brännpunkt Whiplash Foto: Helén Lindelöf Finns det hjälp att få? Seminarium i Örebro

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Ingen patient ska skadas i vården

Ingen patient ska skadas i vården Ingen patient ska skadas i vården Ett samlat stöd inom patientsäkerhet 1 2 Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett samlat stöd inom patientsäkerhet med utgångspunkt från hälso- och

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Möt utmaningarna: Skapa en effektiv vårdkedja

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2014 2014-09-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2014 2014-09-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 september 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Simon Kyaga (SK) (sekreterare),

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer