Innehållsförteckning Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO... 3 Ärende 19...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Ärende 17... 3 Förbundsstyrelsens förslag nr 1... 3 Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO... 3 Ärende 19..."

Transkript

1 Innehållsförteckning Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO... 3 Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Revidering av alkohol- och narkotikapolitiska programmet... 9 Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Plform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO:s roll Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr IOGT-NTO:s strategi Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Nedläggning av IOGT-NTO:s jubileumsfond för alkohol- och folkrörelseforskning Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Medlemsavgifter Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Rambudget för Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr Stadgeändringar och utredning om framtida ändringar Ärende Riksstyrelsens förslag nr Stadgeändringar Ärende Riksstyrelsens förslag nr Värd för 2019 års kongresser

2 2

3 Ärende 17 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta om genomförande av testverksamhet med tre olika modeller för distriktens roll och verksamhet i framtidens IOGT-NTO. Syftet är i första hand söka modeller för frigöra det ideella engagemanget bland medlemmar som i dag inte är aktiva i verksamheten. Kongressen 2013 uppdrog till förbundsstyrelsen i samarbete med distrikten utreda förutsättningar för framtidens förtroendevalda och distriktens organisering detta utifrån två motioner som inkommit. I november 2013 tillse förbundsstyrelsen en fristående arbetsgrupp i syfte ta sig an dessa frågor. Gruppen har haft representation från distrikten och förbundsstyrelsen. Gruppens arbete har redovisats och diskuterats dels vid distriktsstyrelsesamlingen i Lund hösten 2014 och vid samlingen för distriktsordföranden och distriktskassörer på Tollare folkhögskola i januari Förbundsstyrelsen har behandlat ärendet vid sina sammanträden i november 2014 och mars Det är denna process, från november 2013 till och våren 2015, som ligger till grund för styrelsens förslag till kongressen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta genomföra en testverksamhet i enlighet med förbundsstyrelsens förslag nr 1, därvid medge avvikelse från stadgarna gällande direktdemokratin i inriktning 1 samt uppdra åt förbundsstyrelsen erbjuda administrativ service till distrikten enligt beskrivningen i styrelsens förslag nr xx. 3

4 Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta om genomförande av testverksamhet med tre olika modeller för distriktens roll och verksamhet i framtidens IOGT-NTO. Syftet är i första hand söka modeller för frigöra det ideella engagemanget bland medlemmar som i dag inte är aktiva i verksamheten. Bakgrund Kongressen 2013 uppdrog till förbundsstyrelsen i samarbete med distrikten utreda förutsättningar för framtidens förtroendevalda och distriktens organisering detta utifrån två motioner som inkommit. I november 2013 tillse förbundsstyrelsen en fristående arbetsgrupp i syfte ta sig an dessa frågor. Gruppen har haft representation från distrikten och förbundsstyrelsen. Gruppens arbete har redovisats och diskuterats dels vid distriktsstyrelsesamlingen i Lund hösten 2014 och vid samlingen för distriktsordföranden och distriktskassörer på Tollare folkhögskola i januari Förbundsstyrelsen har behandlat ärendet vid sina sammanträden i november 2014 och mars Det är denna process, från november 2013 till och våren 2015, som ligger till grund för styrelsens förslag till kongressen. Uppdraget Förbundsstyrelsen formulerade uppdraget till gruppen på följande sätt: Kongressen gav styrelsen i uppdrag utreda distriktens framtida organisering samt förutsättningar för framtidens förtroendevalda. På styrelsemötet i september beslutade styrelsen även göra ett arbete kring rusta folkrörelsen inför framtiden. Dessa tre uppdrag föreslås samsas i en och samma utredning som föreslås fokusera på distriktens roll och uppdrag, hur distrikten bäst kan organisera sig för uppfylla dessa uppdrag samt vilka förutsättningar förtroendevalda behöver ha för bidra till uppdraget. Rusta folkrörelsen inför framtiden Formuleringen rusta folkrörelsen inför framtiden är central i uppdragsbeskrivningen. Gruppen har utgått från de beskrivningar av framtiden som formulerats i de gällande styrdokumenten. I IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning för finns ett antal målformuleringar som beskriver hur vi bestämt oss för hur vi vill se IOGT-NTO. Bland annat kan vi läsa: IOGT-NTO har fler medlemmar som känner de engagerar sig i organisationen. Allmänheten deltar i större utsträckning i vår öppna verksamhet och i våra kampanjer. IOGT-NTO har verksamhet i hela Sverige och ökar särskilt i storstäderna. IOGT-NTO har engagerade och kompetenta förtroendevalda som skapar förutsättningar för ny verksamhet IOGT-NTO bedriver politisk påverkan i en majoritet av landets kommuner. IOGT-NTO bidrar till priset på alkohol har höjts, tillgängligheten och marknadsföringen har begränsats. Fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen bär den restriktiva alkoholpolitiken. Alla känner till någon som är medlem i IOGT-NTO. Allmänheten har en ökad kännedom om IOGT-NTO och känner till vad vi gör. Möjligen kan uppdraget sammanfas med tre begrepp: IOGT-NTO ska erbjuda Nykter gemenskap, stimulera till engagemang och bedriva aktiv påverkan i organisationens kärnfrågor. Det är dessa centrala uppgifter i uppdraget som gruppen haft för ögonen när man diskuterat distriktens roll/-er i arbetet. 4

5 Distriktens situation Vilka är förutsättningarna för distrikten uppfylla målen? I olika undersökningar och i samtal med distrikten, har framkommit: Andelen medlemmar som är aktiva i föreningsverksamheten är låg (20 procent). 12 procent av medlemskåren är direktanslutna. Andelen direktanslutna högst i storstadsområdena. Stockholm 30 procent, Göteborg o Bohus 20 procent. Av IOGT-NTO:s drygt medlemmar är det endast cirka som deltar i föreningarnas verksamhet. En minoritet av föreningarna genomför verksamheter inom de områden som prioriteras i mål och verksamhetsinriktningen. Omvänt genomförs mycket av sådan verksamhet i distrikten, antingen med distriktet som genomförare eller av intressegrupper. Det blir allt svårare rekrytera ledamöter till styrelseuppdrag i distrikten. Under resursutredningen (RUT) framkom allt färre gör allt mer. Att hitta former för avlastning av styrelsernas ledamöter är viktigt. I förhållande till distriktsstyrelsernas vilja, ägnas alltför lite tid åt utvecklingsarbete och alltför mycket åt administrativa och förvaltande uppgifter. Under processen med utarbeta förbundets framtida strategiska inriktning fördes samtal med distriktsstyrelserna. I dessa framkom en klar majoritet av styrelserna upplever en frustration över listan på saker som organisationen förväntar sig av distrikten är alldeles för lång. Distrikten ska på många sätt hantera allt. Listan över uppgifter som behöver utföras är mycket längre än listan över uppgifter som är möjliga genomföra. Det finns en önskan lägga mer energi och resurser på utvecklingsfrågor än vad många distrikt i praktiken har möjlighet göra. Utvecklingsfrågor kan vara allt från hjälpa, stötta och utveckla verksamheter, stärka medlemsengagemanget och utbilda befintliga medlemmar i olika frågor. Något som tar mycket resurser är frågor av administrativ och förvaltande karaktär. Här återfinns till exempel fastighetsfrågor, föreningar som har ekonomiska eller demokratiska problem, arbetsgivarfrågor, administrativa uppgifter, hålla luft i befintliga föreningar, etc. Behovet av testverksamhet kring distriktens roll IOGT-NTO:s organisationsstruktur har sitt ursprung från sammanslagningen av IOGT och NTO år Då spelade bland annat reglerna för samhällets stöd till de ideella organisationerna en viktig roll för hur dessa organiserades. Regelverken för statsbidrag, landstingsbidrag och kommunala bidrag ställde också tydliga krav på organiseringen av den ideella sektorn. I dag har vi inte samhällsbidrag till vuxenorganisationerna på samma sätt som tidigare. Och de bidrag som finns, styr inte alls på samma sätt som tidigare hur organisationerna är strukturellt formade. Vidare, vilket vi fått bekräftat både genom forskningen och undersökningar om vår egen verksamhet, har medlemmarna och presumtiva medlemmar helt andra förväntningar på organisationen än tidigare. Föreningsformen upplevs inte längre som nödvändig eller en förutsättning för ideellt engagemang. Efter 45 år med samma organisationsstruktur finns anledning pröva om det kan finnas andra sätt locka till ideellt engagemang bland medlemmarna. 5

6 I förslaget till IOGT-NTO:s strategi för ett nyktrare samhälle rörelseriktning för sägs: IOGT-NTO måste bli bättre på möta det engagemang som finns för våra frågor. Ibland står vår organisationsstruktur i vägen för ett ideellt engagemang och nya tankar om hur vi flyttar fram positionerna. Nu gäller skapa strukturer för engagemang inte engagemang för strukturer. Distriktets uppdrag enligt stadgarna I stadgarna beskrivs distriktsstyrelsens uppdrag på detta sätt: Distriktsstyrelsen är distriktets verkställande organ. Mellan distriktsårsmötena är distriktsstyrelsen distriktets beslutande organ. Den leder distriktets arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program samt distriktsårsmötets och kongressens beslut. Distriktsstyrelsen ska ge stöd åt föreningarna och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. Till distriktsårsmötet ska distriktsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och förslag till arbetsplan och budget. Ramar för tre testmodeller Förbundsstyrelsen söker nu kongressens stöd för genomföra testverksamhet under sex (6) år (samma tid som strategidokumentet omfar) med tre (3) olika inriktningar. Testverksamheten är frivillig. De distrikt som tycker det kan vara intressant pröva något nytt kan anmäla intresse, övriga arbetar vidare som i dag. Tanken är starta testverksamheten med ett mindre antal distrikt, tre till fem. Ramarna för dessa är: Inriktning 1: Ett medlemsstyrt distrikt distriktsförening Inriktningen går ut på testa tanken med distriktsförening. En distriktsförening ersätter nuvarande distrikt. Den här inriktningen förutsätter direktdemokrati de medlemmar som kommer på årsmötet utgör ombudsförsamling. Till skillnad mot i dag då föreningarna väljer ombud till årsmötet. För kunna genomföra testverksamhet med modellen krävs stöd från kongressen om en avvikelse från stadgarna under testperioden. Alla medlemmar inom det geografiska området blir medlemmar i distriktsföreningen. Distriktsföreningen är den minsta gemensamma nämnaren för alla medlemmar. Som medlem kan du utöver detta också välja bli medlem i en lokalförening om du så önskar. Huvuduppdraget för en distriktsförening är hjälpa medlemmar kanalisera sitt engagemang. Det kan vara genom delta av distriktsföreningen organiserade aktiviteter, starta ny verksamhet eller slussa till befintlig verksamhet inom ramen för distriktsföreningen. Det kan även vara starta upp nya föreningar eller slussa vidare till befintliga föreningar. Fokus ligger på utveckling och verksamhet. För fokusera kompetens och resurser lyfts administrativa och förvaltande uppgifter från distriktsföreningen till central administrativ service. Fastighetsfrågor, arbetsgivarfrågor och ekonomisk administration samordnas i syfte nå effektivitet och bygga spetskompetens inom dessa områden. Relationen mellan distriktsföreningen och det administrativa rådet blir konsultativt. Inriktning 2: Ett föreningsstyrt distrikt Den här inriktningen har sin utgångspunkt i den befintliga organisationsstrukturen. Distriktet har forts en aktiv roll i stimulera och utveckla den lokala föreningsverksamheten för målen i verksamhetsplanerna ska uppfyllas. Vidare ska distrikten stimulera den stora grupp medlemmar som inte är medlemmar i någon förening. 6

7 Denna grupp ökar dessutom. För frigöra kraft för detta utvecklingsansvar ska så stora delar som möjligt av administrativa och förvaltande uppgifter läggas ut på samma sätt som i förslag 1. Inriktning 3: Ett förbundsstyrt distrikt Inriktningen kan uppfas som långtgående för distrikten. Här tar förbundet över ansvaret för både utveckling av verksamhet och medlemmarnas ideella engagemang. Förbundsstyrelsen är väl medveten om det. Detta till trots vore det spännande få pröva denna modell. Fördelen skulle kunna visa sig i : Distriktet fortsätter vara kittet i lokalföreningarnas vardagsverksamhet. Utvecklingsarbetet ges möjlighet bedrivas utan störas av de vardagskrav som många distriktsstyrelser upplever som det främsta hindret för ett effektivt utvecklingsarbete. Distriktet ansvarar för administrativa och förvaltande uppgifter samt står för service och stöd till lokala föreningar. Förbundet ansvar för det verksamhetsmässiga utvecklingsarbetet och utvecklingen av det ideella engagemanget hos medlemmarna. Tanken är inte förbundet ska besluta vad som ska göras inom distriktet. Det diskuteras fram i dialog mellan förbundet och distriktet och befästs i en överenskommelse. Arbetet leds av den centralt anställde utvecklingskonsulenten som rapporterar till en styrgrupp med representation från både distriktet och förbundet. För utvecklingsarbetet disponeras de centrala ekonomiska resurser som distriktet tilldelas genom ansökan. Administrativt stöd Ett stort hinder för distriktens möjligheter arbeta med verksamhetsutveckling anges vara belastningen av administrativa och förvaltande uppgifter. Därför ber förbundsstyrelsen om uppdraget erbjuda administrativ service till distrikten. I samråd med distrikten prioriteras de administrativa områden som ger mest avlastning för distriktsstyrelserna. I de diskussioner som genomförts under processen med detta förslag har bland annat följande områden nämnts: Personaladministration - löneadministration - avtals- och pensionsfrågor - fortbildning - central anställning av distriktens personal Bokföring och redovisning Ekonomisk förvaltning Fastighetsförvaltning Utvärdering Planering och genomförande av de olika modellerna sker i nära samverkan mellan respektive distrikt och förbundet. Detta för en bra utvärdering ska kunna genomföras och för generaliserande kunskaper och erfarenheter ska kunna dras av testverksamheterna. Dialog med aktuella distrikt Detaljerna om hur verksamheten inom de tre inriktningarna ska genomföras ska diskuteras med vart och ett av de distrikt som kommer delta i testverksamheten. Med dessa tecknas en överenskommelse enligt följande: Distriktets uppdrag, i tillägg till stadgarna, är inom ramen för testverksamheten skapa nya strukturer för verksamhet där enskilda medlemmar kan ge uttryck för sitt engagemang. 7

8 I överenskommelsen tas därutöver bland annat följande punkter upp: Syftet med testet är aktivera de medlemmar, såväl föreningsanslutna som centralt anslutna, som inte deltar i föreningarnas eller distriktets reguljära verksamhet. Att nya plformar för verksamheter ska utvecklas inom ramen för testet. En beskrivning av vilka uppgifter som ska lyftas bort från DS för skapa utrymme för de uppdrag som ligger inom ramen för testet. Beskrivning av hur utvärderingen av testet ska genomföras. De ekonomiska förutsättningarna för testet. Hur testverksamheten regelbundet ska följas upp. För inriktning 3 dessutom: Utvecklingskonsulentens roll som ledare av projektet. Ansvaret för arbetsledningen av fältanställd personal inom distriktet. Det verksamhetsmässiga gränssnittet mellan distriktet och förbundet. 8

9 Ärende 19 Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Revidering av alkohol- och narkotikapolitiska programmet På kongressen 2003 antog det första samlade alkohol- och narkotikapolitiska programmet därefter reviderades programmet 2009 med mindre förändringar. De största förändringarna i förslaget till nytt AN-program är strukturella och rör främst uppbyggnaden av programmet utan förändra innehållet. Programmet har också fått ett nytt samlande namn, drogpolitiska programmet. En arbetsgrupp bestående av Jan Linde, Monica Ståhl och Kjell-Ove Oscarsson utsågs och tillsammans med sekreterarna Linda Engström och Simon Holmesson har ett nytt förslag tagits fram. Gruppen har vid tre tillfällen träffats för fysiska möten och därutöver haft kontakt via mail för diskutera de saker som behöver läggas till och skrivas om i programmet. Därefter har också synpunkter tagits från övriga tjänstemän på kansliet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta rikta ett tack till arbetsgruppen för revidering av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta ändra namn på IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program till IOGT-NTO:s drogpolitiska program samt anta IOGT-NTO:s drogpolitiska program. 9

10 Programmets uppbyggnad Genom den tillagda innehållsförteckningen kan läsare få en uppfning om programmets innehåll och lätt navigera mellan de olika delarna. Programmets textmängd har minskat något och samtidigt utformats mer pedagogiskt. I det tidigare AN-programmet fanns en lång textmassa om skador från alkohol och andra droger som blivit uppdelad i ämnesstycken och rubriks därefter för programmet ska vara lättare navigera i. Tillagt på skador är icke-smittsamma skador (NCD:s), demokratiska skador samt ekonomiska skador. Ett nytt stycke om alkoholnorm och alkoholkultur är tillagt. I skrivningen beskrivs och synliggörs hur normen och kulturen kring alkohol påverkar vårt samhälle och individer. De drogpolitiska modellerna totalkonsumtionsmodellen, preventionsparadoxen, desintresseringsprincipen samt narkotikapolitiska åtgärder har till största del funnits med i tidigare program men har fått en utvecklad text samt de har placerats innan de politiska förslagen som bygger på dessa modeller. Aktiv prispolitik Angående alkoholsker har ett krav om en regelbunden ökning med 2 procent årligen utöver inflation lagts till. Marknadsföring På området marknadsföring har ett antal nya, mer detaljerade krav, upprättats eftersom det har utvecklats nya marknadsföringskanaler som kräver olika åtgärder. Tillagda punkter: All sponsring från alkoholindustrin ska förbjudas. Regelverket ska skärpas för så kallad konsumentupplysning kring alkohol i exempelvis tv-program. All lagstiftning som reglerar marknadsföring av alkohol ska utformas teknikneutralt. Förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter eller -bilder och får inte visa marknadsföring för innehållet/produkten. Tillgänglighet Det finns ett nytt hot mot detaljhandelsmonopolet som kräver nya åtgärder från beslutsfare. För närvarande handlar det främst om näthandel där vi har ett nytt krav: Förbud mot kommersiellt främjande av privatimport ska införas. Globalt De globala punkterna har utformats så de stämmer överens med våra med våra krav kopplat till vårt internationella arbete. Sverige ska verka för alkohol ses som ett hinder för en hållbar utveckling, vilket ska genomsyra alla politikområden. Sverige ska arbeta aktivt för utesluta alkoholindustrin från policyprocesser kopplade till folkhälsa. Narkotikapolitiska åtgärder Majoriteten av narkotikapolitiken förs på global nivå vilket också avspeglas i de politiska kraven. Det är punkt tillagd för bemöta liberaliseringsdeben. Sverige ska nationellt och internationellt motarbeta alla former av liberalisering av narkotikapolitiken. 10

11 Hållbara levnadsvanor Under rubriken hållbara levnadsvanor samlas krav från både alkohol- och narkotikaområdet. De politiska kraven rör i denna kategori vilka miljöer som ska vara fria från alkohol, vilken bildning som behövs i samhället kring alkohol och andra drogers påverkan och vilka stöd och vårdinsatser som hjälper människor ut ur beroende. Kunskap Ett nytt område bland de politiska kraven är ökade resurser till forskning. Dessa punkter är därför tillagda: Forskning kring skador orsakade av alkohol och andra droger ska bedrivas, såväl ekonomiskt som i andra avseenden, fritt från påverkan av alkoholindustrin och andra som har intresse av alkoholförsäljning. Ökade resurser till forskning om alkoholreklam, alkoholpolitikens effekter och effekter av alkoholinformation ska utvecklas. All forskning ska också ha ett genusperspektiv. På EU-nivå ska jämförande forskningsprojekt inom samma områden stimuleras. Trafik Trafiknykterhet är en fråga som varit aktuell i hög utsträckning på den politiska dagordningen, särskilt genom införandet av alkobommar. Ett antal förslag har tillkommit: Alkobommar ska användas vid Sveriges samtliga hamnar. Eftersupning vid trafikolycka ska kriminaliseras. Stöd, vård och behandling Detta område har fått en mindre omarbetning med tillägg av argument och förstärkta skrivningar varför stöd, vård och behandling ska prioriteras. Landsting/regioner och kommunerna ska mer aktivt arbeta för brukarråd organiseras. Bostadsort ska inte avgöra om kunskapsbaserad vård och stöd erbjuds. Drogfri vård ska vara huvudalternativet för behandlingsinsatser och sprututbytesprogram ska inte användas. 11

12 IOGT-NTO:s drogpolitiska program om alkohol och narkotika IOGT-NTO:s drogpolitiska program om alkohol och narkotika Omvärldsbild Droger Drogskador Medicinska skador Psykologiska skador Sociala skador Ekonomiska skador Demokratiska skador Normer Alkoholnorm Alkoholkultur Överföring av dryckesvanor Drogpolitiska modeller Totalkonsumtionsmodellen Preventionsparadoxen Desintresseringsprincipen Narkotikapolitiska åtgärder En restriktiv solidarisk alkoholpolitik Aktiv prispolitik Effekter av aktiv prispolitik Regelbunden höjning av sk Marknadsföring Påverkan av marknadsföring Utländska bolag Sponsring Förpackning Digitala medier Självreglering Tillgänglighet Detaljhandelsmonopol Åldersgräns Näthandel Införselkvoter Serveringspolitik Globalt Påverka andra länder En restriktiv solidarisk narkotikapolitik

13 Narkotikapolitiska åtgärder Målinriktning Unga Cannabis Globalt Hållbara levnadsvanor Drogfria miljöer Punktnykterhet Vuxnas ansvar Kunskap Aktivt förebyggande Forskning Aktörer Trafik Trafiknykterhet Stöd, vård och behandling Fler behöver stöd Återfallsprevention Brukarråd Primärvård Bryta beroende Sprututbyte

14 Omvärldsbild IOGT-NTO verkar i en föränderlig omvärld. Det ställer stora krav på hur vi genomför vår vision och formar ett hållbart samhälle. Vårt påverkansarbete sätter fokus på förverkliga våra grundsatser genom få fram lagstiftning och information som i så stor utsträckning som möjligt begränsar skadorna av alkohol och andra droger. Tillgängligheten av alkohol ökar i takt med en starkt växande alkoholnorm. Alkoholindustrins aktiviteter i Sverige är mer och mer synliga genom marknadsföring samt ekonomisk och politisk påverkan på organisationer, myndigheter och beslutsfare. Uppfningen om alkohol som ett allvarligt samhällsproblem har minskat i den allmänna opinionen sedan början av 1990-talet. Betydelsen av alkoholpolitik som politikområde har också sjunkit hos de politiska partierna och mer marknadsliberala strömningar, som inkluderar området kring alkohol, har vuxit fram i några partier. Vår uppgift som folkrörelse är tillsammans med fler aktörer motverka alkoholens roll i samhället. Parallellt med utvecklingen inom alkoholområdet har nya deber kring narkotika vuxit fram. Det finns en stor enighet bland Sveriges befolkning och riksdag, liksom i IOGT-NTO, målet med narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle.1 På grund av ett antal nya droger och distributionssätt har tillkommit behövs insatser som verkar för en restriktiv och human narkotikapolitik, inriktad på förhindra individer och grupper börjar använda narkotika. Det är viktigt med insatser stötta dem som i dag använder narkotika bryta beroendet och återgå till ett narkotikafritt liv. Det ska vara svårt börja och lätt sluta använda narkotika. Sammankopplingen av alkohol- och narkotikaområdet är tydlig eftersom minskad totalkonsumtion av alkohol leder till minskad användning av narkotika. De politiska besluten kring alkohol och andra droger har diskuterats i större utsträckning på global nivå. Genom bland annat medlemskapet i EU påverkas allt fler beslut av bestämmelser och avtal som sluts inom EU och kräver en mer nivåneutral politik. Det pågår även en utveckling där ansvar flyttas från politiker till ansvariga tjänstemän, som till exempel jurister, i både Europa och Sverige. Detta ställer nya krav på IOGT-NTO. 1 Med narkotikaanvändande menas allt icke-medicinskt användande av narkotika. 14

15 Droger Drogskador En drog är en substans med en berusande, beroendeframkallande och giftig effekt på människan. Alkohol och andra droger behöver därför motverkas till så stor utsträckning som möjligt. Alkohol är en laglig drog som behandlas restriktivt. Alkoholens negativa inverkan på folkhälsan i Sverige är motivet till alkohollagstiftningen är en skyddslagstiftning. Det innebär alkohol till viss del är undantagen andra lagar för begränsa konsumtion och skadeverkningar. Narkotiska preparat är olagliga droger med undantag för godkända läkemedel utskrivna av läkare. Syftet med en restriktiv och förbjudande narkotikapolitik är förebygga och minska användandet av narkotika genom upprätthålla en kulturell och samhällelig norm där narkotika inte är accepterat. Narkotika angrips och stoppas därför i varje led, det vill säga produktion, distribution och användande. Detta är ett viktigt skydd för barn och unga, ett starkt stöd för föräldrar i skyddet för sina barn och avgörande för samhällets möjligheter tidigt ingripa och agera som stöd. De tre samverkande faktorerna som förklarar drogers skadeverkningar och som är definitionen för en drog delas upp i 1) medicinska genom drogers giftverkan, 2) psykologiska genom påverkan och 3) sociala i form av beroende. Medicinska skador Droger skadar människor fysiskt genom skador på kroppens yttre och inre delar. Inre skador som kan orsakas är icke-smittsamma sjukdomar (NCD, non-communicable diseases) som magsår, hjärt-kärlsjukdom, cancer, njursjukdom, leverskador, kroniska luftvägssjukdomar och ett försämrat immunförsvar. Barn till mammor som konsumerar alkohol under graviditeten kan få bestående fosterskador. Yttre skador på grund av alkohol sker ofta direkt eller indirekt genom olycksfall, våld och övergrepp.2 Kroppens kognitiva och motoriska förmågor blir kraftigt nedsa under påverkan av alkohol, vilket bland annat innebär förmågan kunna arbeta och köra bil försämras. 3 I Sverige svarar de icke-smittsamma sjukdomarna för nio av tio dödsfall i förtid.4 De fyra stora riskfaktorerna för utveckla eller drabbas av dessa är alkoholkonsumtion, tobaksbruk, ohälsosam mat och för lite motion. En restriktiv alkoholpolitik är nödvändig för minska dödsfallen. Den allmänna kunskapen om alkoholkonsumtionens inverkan på icke-smittsamma sjukdomar är generellt mycket låg. Svenska medborgare har lägst uppfning om kopplingen mellan alkohol och de icke-smittsamma sjukdomarna.5 Det leder till många utsätter sig för risker de inte är medvetna om. 2 Peter Anderson, Lars Møller and Gauden Galea(red.) Alcohol in the European Union: Consumption, harm and policy approaches, WHO Europa, Köpenhamn, Ibid 4 Sweden, Noncommunicable diseases country profiles 2014, WHO (http://www.who.int/nmh/countries/swe_en.pdf) 5 Eurobarometer

16 Psykologiska skador Kroppen har svårt bryta ner alkoholen eftersom den är ett gift. Det skapar trötthet, koncentrationssvårigheter och ångest, vilket kan leda till depression och självskadebeteende. Sociala skador Alkoholkonsumtion är en av de främsta orsakerna till våld i hemmet, misshandel och splittrade familjer. Framförallt barn hamnar i en uts situation när otrygghet uppstår från problem i nära relationer. Konsekvenserna för barnen blir ofta de får svårigheter i förskola och skola. Barn till individer med beroende löper även större risk än andra själva utveckla alkoholberoende. Beroende inom familjen påverkar dessutom föräldraskapet negativt. Förnekande, skuld, skam, oberäknelighet, inkonsekvens och konflikter är begrepp som känns igen av den som lever i en familj där alkohol eller andra droger används. Även det som definieras måttligt vardagsdrickande får sociala konsekvenser på såväl den som dricker som människor runt omkring personen. Ekonomiska skador Alkohol och andra droger kostar samhället stora summor pengar varje år. Bara inom beroendevården visade sig den ekonomiska kostnaden vara 150 miljarder kronor årligen enligt missbruksutredningen Till detta kommer insatser av polis, sjukvård och rättsväsende samt kostnader för skadegörelse och sjukfrånvaro för de som använder alkohol men inte är beroende. Ett exempel är samhällskostnaden för en tungt alkoholberoende man i 30-årsåldern uppgår till drygt 7 miljoner kronor per år. Samhällskostnaden för en kvinna i 20-årsåldern med aktivt heroinmissbruk 10 miljoner kronor per år. 6 En betydande del av alkohol och andra drogers kostnad kommer från produktionsbortfall där arbetsinsatser uteblir eller försämras. Om insatser görs så en person kan bryta sitt beroende och komma i arbete blir besparingen så mycket som 6 miljoner kronor per år.7 Demokratiska skador Alkohol och andra droger passiviserar människor och är ett hinder för vi tillsammans ska kunna hjälpas åt förbättra tillvaron. I ett väl fungerande samhälle är alla delaktiga och ingen är påverkad av droger. Droger får människor fly bort från verkligheten och skapar problem för både användaren och individer i omgivningen. Under påverkan eller kvardröjande effekter av droger kan inte individer ta tag i problem i sitt eget liv eller vara aktiva i samhället. Normer Alkoholnorm Normer består av en uppsättning värderingar där en finner vägledning för vad som är socialt accepterat eller ett önskvärt beteende. Normen kring alkoholkonsumtion är stark och påverkar ofta oreflekterat människors agerande. Alkoholnormen innebär det finns en förväntan om vuxna ska konsumera alkohol och de som ibland eller alltid avstår från alkohol blir ifrågasa för deras val. För normen ska förändras behöver den synliggöras och utmanas. Genom det finns fler alkoholfria miljöer i bland annat utbudet av fritids- och nöjesaktiviteter samt ett brett utbud av alkoholfritt kan alkoholnormen motverkas. 6 Glenngård, A. et.al. (2011). Missbrukets ekonomiska börda i Sverige. I Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga, (Statens Offentliga Utredningar 2011:6), kapitel 19 7 Ibid 16

17 Alkoholkultur Alkoholkulturen är såväl situationsbaserad som kulturellt betingad och skiljer sig därför mellan och inom länder. Alkoholkultur handlar om hur alkohol konsumeras och vilka beteenden som uppskas eller accepteras både av dem som dricker alkohol och de som inte gör det. Romantiserande av alkohol är vanligt förekommande med ett synsätt där människor genom användande av alkohol och andra droger kan släppa loss eller fly verkligheten. Alkoholnormen och alkoholkulturen kan utmanas genom samla individer som väljer vara nyktra. Genom detta skapas större möjlighet för fler göra val som grundas på personliga ställningstaganden och förnuft snarare än på förväntan, kultur och tradition. Överföring av dryckesvanor En oroande trend är hur dryckesvanor av alkohol överförs mellan länder, samhällen och grupper. Kvinnor tar efter männens högre konsumtion, vilket gör den negativa inverkan på kvinnors liv och hälsa ökar. I takt med alkoholen normaliseras sker ett ökat vardagsdrickande med följd av ökad konsumtion och skador. I västvärlden sker en mindre ökning av alkoholkonsumtionen, men från en redan hög nivå. I utvecklingsländer sker det en större ökning eftersom alkoholindustrin har stor påverkan genom marknadsföring och lobbyarbete. Drogpolitiska modeller Det finns viktiga samband och forskningresultat mellan de politiska åtgärder som är effektiva använda för minska droganvändning och därmed skadorna. De flesta av dessa regleras på nationell nivå och beslutas av regering och riksdag. De viktigaste sammanfas här: Totalkonsumtionsmodellen Totalkonsumtionsmodellen är den modell som påvisar samvariationen mellan den genomsnittliga konsumtionen av alkohol i ett samhälle och antalet högkonsumenter. Om den genomsnittliga konsumtionen stiger så ökar också antalet högkonsumenter och vice versa. Därför behövs en alkoholpolitik som syftar till minska hela befolkningens konsumtion. En restriktiv solidarisk alkoholpolitik gör det svårare för alla få tag i alkohol och räddar liv.8 Preventionsparadoxen En vanlig uppfning är alkoholproblem bäst åtgärdas genom insatser för dem som har störst problem, det vill säga de som har ett utvecklat beroende. Forskning visar dock måttlighetskonsumenter som grupp åstadkommer fler alkoholrelaterade skador än högkonsumenter. Preventionsparadoxen innebär den totalt sett största förebyggande effekten uppnås om de alkoholpolitiska insatserna riktas mot hela befolkningen och inte bara mot gruppen med högst alkoholkonsumtion. Desintresseringsprincipen Innebörden av denna princip är så långt som möjligt begränsa vinstintresset. I Sverige sker detta genom ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker med målet begränsa skadeverkningarna i samhället. Företag och branschorganisationer där vinstintresse går före folkhälsomotivet ska inte ges inflytande över alkoholpolitiken. 8 Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford,

18 Narkotikapolitiska åtgärder Inriktningen för åtgärder på narkotikaområdet ska vara ett drogfritt liv. I många länder ställs krav på lindra skadorna av narkotikaanvändandet genom så kallad harm reduction (skadebegränsning), med exempelvis utdelning av gratis sprutor, substitutionsbehandling och legalförskrivning av narkotiska preparat. En mer restriktiv och solidarisk politik avsätter resurser på insatser där individer slutar använda narkotiska preparat. 18

19 En restriktiv solidarisk alkoholpolitik Aktiv prispolitik Sken på alkoholhaltiga drycker över 2,8 volymprocent ska höjas årligen med 2 procent över inflationen. Alkoholhaltiga drycker över 2,8 volymprocent ska beskas progressivt. Skeavdrag för alkoholdrycker ska inte tillåtas vid representation. Befintliga minimisker på alkohol ska höjas. Alkoholsk ska vara ett instrument i EU:s skedirektiv för sänka alkoholkonsumtionen i Europa. Effekter av aktiv prispolitik Priset på alkohol är en av de mest effektiva faktorerna för uppnå minskad alkoholkonsumtion och därmed minska samhällets kostnader från alkoholen. För varor i allmänhet är prissambandet starkt: om priset ökar minskar efterfrågan och vice versa. Flera studier visar också tydligt prishöjningar på alkohol minskar alkoholkonsumtionen bland alla konsumentgrupper.9 Beskning som metod för minska alkoholskadorna har inte använts i tillräckligt hög utsträckning trots effekterna är vetenskapligt säkerställda. Regelbunden höjning av sk Möjligheterna för en regelbunden skehöjning är stora med tanke på ett sådant system redan finns på tobaksområdet och motiveras av folkhälsoskäl. En restriktiv prispolitik förutsätter en regelbunden höjning av alkoholsken. Utan en regelbunden höjning av alkoholsken skapar inflation och inkomstökningar sjunkande priser på alkohol. Mätningar av de höjningar som gjorts på tobak visar en skehöjning med 10 procent minskar konsumtionen med 3 5 procent bland vuxna. Bland enbart ungdomar är effekten ännu större. WHO rekommenderar en årlig höjning av tobakssken med 5 procent över inflationen för en restriktiv prispolitik.10 Inom ramen för EU:s direktiv11 finns det i dag bara utrymme för en progressiv alkoholsk i förhållande till alkoholstyrka för spritdrycker. Detta bör utvidgas också gälla övriga alkoholdrycker. Marknadsföring All marknadsföring för alkohol ska förbjudas. All sponsring från alkoholindustrin ska förbjudas. Regelverket ska skärpas för så kallad konsumentupplysning kring alkohol i exempelvis tv-program. All lagstiftning som reglerar marknadsföring av alkohol ska utformas teknikneutralt. Sanktionerna för brott mot reklamförbudet ska skärpas. Förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter eller -bilder och får inte visa marknadsföring för innehållet/produkten. 9 Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford, EU:s direktiv för harmonisering av punktskerna på alkohol (92/83). 19

20 Påverkan av marknadsföring Befintlig forskning visar alkoholmarknadsföring ökar konsumtionen bland unga och får fler börja dricka alkohol tidigare. Den ökade exponeringen bidrar också till en normalisering av alkohol som riskerar öka vardagsdrickandet. Marknadsföring av alkohol ska därför vara förbjuden för värna folkhälsan i Sverige. Det gäller också så kallad textreklam, det vill säga artiklar eller reportage utformade som marknadsföring av alkohol i redaktionell form. I jämförelse med tobak, där det finns ett totalförbud mot marknadsföring, kan liknande argumentation för ett förbud mot alkoholmarknadsföring vara fullt möjligt genom folkhälsomotiv och opinion. Utländska bolag Den marknadsföring som i dag kringgår svensk lagstiftning genom sändas från andra europeiska länder anspelar i stor utsträckning på sexuell eller social framgång kopplat till alkoholkonsumtion. Det bidrar till en högre alkoholkonsumtion och ökade skador på samhället. Det är därför viktigt prioritera ett agerande för stoppa sådana sändningar. Sponsring Alkoholindustrins sponsring av olika evenemang, såsom idrotts- och musikarrangemang, är en marknadsföring av alkohol där olika åldrar utsätts för exponering. Genom ett kraftigt understöd från alkoholindustrin blir restauranger och pubar marknadsföringsplatser för alkohol, vilket leder till ökad konsumtion och skador. Detsamma gäller för exempelvis livsmedelsaffärer och bensinstationer som säljer öl klass II. Förpackning Varningstexter på förpackningar höjer medvetenheten om alkohol är en hälsofarlig produkt men är inte ett effektivt verktyg ur alkoholpolitiskt restriktiv synpunkt.12 Likt tobaksområdet bör plain packaging införas, där endast namn och hälsovarning får finnas på förpackningen/flaskan. Digitala medier Teknikutvecklingen har skapat många nya kanaler för marknadsföring av alkohol. Unga är överrepresenterade i den grupp som snabbast tar del av nya digitala medier. Nya och framtida lagar kring alkoholmarknadsföring ska skrivas teknikneutrala för täcka nuvarande och framtida kommunikationskanaler. Självreglering Alkoholindustrins hållning om införa självreglering är ineffektiv, eftersom den inte ger en skyddseffekt. 13I stället visar forskning unga skulle utsättas för mer marknadsföring av alkohol och påverka i större utsträckning och därmed ökad konsumtion liksom en mer utbredd normaliserad roll av alkohol. 12 Alkohol ingen vanlig handelsvara, Statens folkhälsoinstitut, rapport 2004:45, sid Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford,

21 Tillgänglighet Detaljhandelsmonopolet ska stärkas som ett av de viktigaste verktygen för en restriktiv alkoholpolitik i Sverige. Serviceambitioner får inte skjuta undan den socialpolitiska uppgift som är fundamentet för detaljhandelsmonopolet. Åldersgränserna för inköp av alkohol respektive alkoholservering ska samordnas till 20 år. Förbud mot kommersiellt främjande av privatimport ska införas. Införselkvoterna för alkohol inom EU ska sänkas till de nivåer som gällde vid Sveriges EU-inträde och göras absoluta. Ingripande mot smuggling och olaglig införsel ska prioriteras i tullens och åklagarnas arbete samt ges ökade resurser och befogenheter. Ett utökat samarbete mellan tull och polis krävs för bekämpa alkoholrelaterade brott. Varje kommunledning måste ta helhetsansvar för kommunens alkoholpolitik och en ANDT-strategi upprättas och implementeras. Staten, landstingen och kommunerna ska inrätta och fastställa alkoholpolitiska handlingsprogram i samrådsgrupper, där civilsamhället bjuds in för vara med vid utformning och utvärdering. Antalet serveringstillstånd ska begränsas inom en kommun, bland annat med hänsyn till befolkningsmässiga och socioekonomiska faktorer samt folkhälsoskäl. Länsstyrelsen ska ha det övergripande och samordnande ansvaret för tillsynen i kommunerna. På nationell nivå ska den statliga Folkhälsomyndigheten ha tillsynsansvaret. Serveringstillstånd ska kunna överklagas av varje kommuninvånare, Länsstyrelse och Folkhälsomyndigheten. Tillsyn av serveringstillstånd ska prioriteras i kommunens arbete. Tillfälliga tillstånd ska beviljas restriktivt. Alkoholservering ska inte ske senare än kl Den som har serveringstillstånd ska också erbjuda ett rikt utbud av alkoholfria drycker. De alkoholfria dryckerna ska marknadsföras i minst lika stor utsträckning som alkoholhaltiga drycker. Detaljhandelsmonopol Tillgängligheten är en viktig faktor för skapa respektive motverka efterfrågan av alkohol. För minska totalkonsumtionen av alkohol krävs insatser som minskar tillgängligheten. Försäljningsställenas antal, åldersgränser, exponering av drycker, pris och öppettider är faktorer som påverkar konsumtionen och därmed omfningen av alkoholrelaterade skador.14 Det privata vinstintresset är en viktig drivkraft bakom ökad tillgänglighet på alkohol. Ett statligt försäljningsmonopol är det mest effektiva verktyget för begränsa privata vinstintressen Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford, Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets detaljhandelsmonopol avskaffades? Statens folkhälsoinstitut, rapport 2008:19. 21

22 Det finns en konflikt mellan målen för en socialpolitisk alkoholpolitik och alkoholindustrins vinstintresse. Genom detaljhandelsmonopolet motverkas vinstintresset och alkoholens skadeverkningar minskas. Detaljhandelsmonopolet behöver hålla en balans mellan den primära socialpolitiska uppgiften och de serviceambitioner som kommit till praktiskt uttryck. Fler butiker, lördagsöppet, utkörning och självbetjäning kan motverka de folkhälsopolitiska motiven för monopolets existens och bör därför minimeras. För den alkohol som säljs i livsmedelshandeln och på serveringsställen ska regler om åldersgränser finnas och efterlevnaden kontrolleras bland annat genom provköp. Åldersgräns Skillnaden i åldersgräns för inköp av alkohol i detaljhandeln, på restauranger respektive Systembolaget, undergräver respekten för den högre åldersgränsen (20 år) samt stimulerar till alkoholinköp och konsumtion där åldersgränsen är 18 år. Forskning, framförallt i USA, har visat höga åldersgränser (21 år) har god effekt. Bland annat genom en senare alkoholdebut minskar riskerna för ett alkoholberoende.16 Myndighetsåldern används ofta som argument för sänka inköpsåldern på Systembolaget till 18 år, men med kunskap om konsekvenserna av en sådan förändring, ligger det bara i alkoholbranschens intresse genomföra en sådan ändring. Det skydd som ungdomar behöver mot en massiv kulturell krogmiljö och annan påverkan dricka alkohol, får inte motverkas av åtgärder som skulle medföra ett ökat antal skador på grund av alkohol. Därför bör åldersgränsen för inköp av alkohol och alkoholservering samordnas till 20 år. Näthandel Enligt EU-rätten är det ett krav kommersiella vinstintressen hålls borta om monopol ska kunna upprätthållas det är i detta sammanhang som frågan om privatimport av alkohol ska ses. Svårigheten undanta utländska aktörer innebär förbudet inte ger någon verkan. Ett förbud mot kommersiellt främjande av privatimport av alkohol är en viktig åtgärd för skydda monopolet. Införselkvoter Prispolitiken försvåras av de generösa införselkvoterna för privatpersoner. Kvoterna är viktiga för länder med folkhälsomässigt motiverade alkoholsker. Sverige ska verka för EU sänker kvoterna till 1995 års nivå där det tilläts införa en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och 15 liter starköl. Dagens kvoter motverkar en restriktiv prispolitik och är orealistiskt höga, eftersom de inte är anpassade till vad som kan anses vara rimligt för personligt bruk. Serveringspolitik En viktig aspekt när beslut om serveringstillstånd ska fas är en majoritet av det alkoholrelaterade våldet sker i krog- och restaurangmiljöer. På restauranger konsumeras en betydande del av den totala alkoholkonsumtionen och en stor del är högkonsumenter. 16 Dawson, D. A., Goldstein, R. B., Patricia Chou, S., June Ruan, W., & Grant, B. F. (2008). Age at First Drink and the First Incidence of Adult Onset DSM IV Alcohol Use Disorders. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 32(12), DeWit, D. J., Adlaf, E. M., Offord, D. R., & Ogborne, A. C. (2000). Age at first alcohol use: a risk factor for the development of alcohol disorders. Age, 157(5). 22

23 Tillstånd för servering av alkohol ska handläggas av länsstyrelserna, för säkerställa staten har ett regelverk som upprätthåller lagen ur alkoholpolitisk synpunkt. Länsstyrelsen ska dock kunna delegera tillståndsgivningen till kommuner som fullgör sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Länsstyrelserna ska även kunna återta ansvaret för tillsynen och beslut om åtgärder vid överträdelse av alkohollagens bestämmelser. Globalt Sverige ska verka för alkohol ses som ett hinder för en hållbar utveckling, vilket ska genomsyra alla politikområden. Alkohol ska undantas i samtliga handelsavtal. Sverige ska arbeta aktivt för utesluta alkoholindustrin från policyprocesser kopplade till folkhälsa. Påverka andra länder Alkohol hindrar individers och samhällens utveckling samt är den främsta riskfaktorn bakom ohälsa i stora delar av världen. Varje år dör 3,3 miljoner människor av alkoholrelaterade orsaker. Oavsett om det handlar om figdomsbekämpning, hiv/aids, utbildning, jämställdhet eller demokrati hindrar alkoholkonsumtion människors möjlighet till utveckling och delaktighet. Det gör alkoholfrågan till en högst relevant faktor, som bör genomsyra svensk utvecklingssamarbete (bistånd) och utrikespolitik. Med globaliseringen ökar utbytet av varor och kulturer över världen. Det gäller även alkohol, som i dag ofta ses som en handelsvara. Genom aggressiv marknadsföring och global opinionsverksamhet påverkar alkoholindustrin särskilt de världsdelar som saknar alkohollagstiftning eller har en svag implementering av alkohollagstiftningen. Dessa brister har lett till en snabbt ökande alkoholkonsumtion och skador orsakade av alkohol. Därför behöver Sverige arbeta aktivt för stoppa alkoholindustrins inflytande i andra länders alkohollagstiftning. Sverige bör samtidigt erbjuda evidensbaserade alkoholpolitiska åtgärder och se till alkohol utesluts i handelsavtal. 23

24 En restriktiv solidarisk narkotikapolitik Narkotikapolitiska åtgärder All befning med narkotika, det vill säga konsumtion, innehav och överlåtelse, ska vara förbjuden. Sverige ska spela en mer aktiv roll för samordningen av narkotikabekämpningen mellan stater och deras regeringar. Sverige ska nationellt och internationellt motarbeta alla former av liberalisering av narkotikapolitiken. Civilsamhället ska ha möjlighet påverka och spela en aktiv roll i arbetet mot narkotika. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och narkotikaberoende och minskad alkoholkonsumtion är ett viktigt bidrag i kampen mot narkotikaberoende ska uppmärksammas. Gränskontrollerna ska skärpas genom tullen får bättre resurser och befogenheter kontrollera narkotikaflödet mellan länder samt kriminaliseringen av nya substanser av narkotika går snabbare. Upptäckt av drogberoende hos ungdomar under 18 år ska prioriteras och alltid följas av snabb reaktion och insatser. Domstolarnas handläggning av mål som rör unga ska prioriteras för ge bättre möjligheter till vård och konstruktiva påföljder utan onödigt dröjsmål. Målinriktning Det är viktigt behålla en restriktiv narkotikapolitik, eftersom majoriteten av alla narkotikaanvändare inte är socialt utslagna och därmed känsligare för samhällets ityder och reaktioner. En politik inriktad på minskning av efterfrågan på narkotika verkar samtidigt återhållande på tillgången. Även det omvända förhållandet gäller, varför olika metoder i syfte hindra ett beroende vanligen kompletterar, och inte motverkar, varandra. Unga Narkotikaanvändande skildras ofta som ett ungdomsproblem. Det är dock en felaktig analys. Majoriteten av de som är beroende av narkotika är vuxna och en stor grupp har ekonomiska förutsättningar fortsätta sitt beroende. Den övervägande delen av nyrekryteringen och det experimentella beroendet sker dock bland ungdomar. Därför har kommunerna och civilsamhället en nyckelroll i det narkotikarestriktiva arbetet. Cannabis Antalet vetenskapliga studier om cannabis och tillhörande skador har under 2000-talet ökat, till stor del på grund av det växande intresset för cannabinoider som läkemedel. Det är viktigt cannabis likt övriga narkotikapreparat forts ska vara olagligt använda, distribuera och inneha. Skadeverkningar som kan uppstå redan vid enstaka cannabisanvändning är allvarliga. Försämrat minne, koncentration och analysförmåga är några möjliga skador. Cannabis kan också bli en inkörsport till många andra narkotikapreparat. 24

25 Globalt Narkotikahandeln är ett globalt problem. FN och WHO har därför viktiga roller i samordningen mellan världens länder. Det skapar förutsättningar för ett ökat samarbete mellan producent- och konsumentländer, i syfte stoppa handel, produktion och användning. FN:s narkotikakonventioner är viktiga i den globala kampen mot narkotika för den restriktiva politiken ska kunna bibehållas. 25

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Remissrunda: Välkommen att berika IOGT-NTO:s framtida strategi!

Remissrunda: Välkommen att berika IOGT-NTO:s framtida strategi! Remissrunda: Välkommen att berika IOGT-NTO:s framtida strategi! I juni är det kongress i Lund. Då träffas hundra ombud från IOGT-NTO:s alla distrikt för att tillsammans visa vägen för framtidens IOGT-NTO.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Vägen mot en solidarisk och demokratisk värld fri från droger Drogpolitiskt program för Ungdomens Nykterhetsförbund Antaget vid UNF:s kongress i Köping 1997 Reviderat vid UNF:s kongress

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Ny ledning, ny strategi och mer kultur

Ny ledning, ny strategi och mer kultur Kongressen 2015 Ny ledning, ny strategi och mer kultur I slutet av juni samlades närmare 100 ombud i Lund för att besluta om IOGT-NTO:s framtid. Accent guidar dig bland de viktigaste kongressbesluten.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

IOGT-NTO:s. alkohol- och narkotikapolitiska program

IOGT-NTO:s. alkohol- och narkotikapolitiska program IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program antaget vid kongressen i Jönköping 2003 och reviderat vid kongressen i Göteborg 2009 IOGT-NTO:s alkohol-

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Arbetsplan 2008-2009. IOGT-NTO:s vision. År 2009 ska IOGT-NTO. IOGT-NTO:s uppdrag. År 2009 har IOGT-NTO. IOGT-NTO:s arbetssätt. Folkrörelsen IOGT-NTO

Arbetsplan 2008-2009. IOGT-NTO:s vision. År 2009 ska IOGT-NTO. IOGT-NTO:s uppdrag. År 2009 har IOGT-NTO. IOGT-NTO:s arbetssätt. Folkrörelsen IOGT-NTO Arbetsplan 2008-2009 IOGT-NTO:s vision Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra dro- ger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. IOGT-NTO:s uppdrag IOGT-NTO är en modern

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

2013-11-29. Yttrande över En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och e-handel med alkohol och tobak (SOU 2013:50)

2013-11-29. Yttrande över En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och e-handel med alkohol och tobak (SOU 2013:50) S2013/5136/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Yttrande över En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och e-handel med alkohol och tobak (SOU 2013:50) Det svenska nätverket

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49)

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Stockholm 2013-01-21 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Ref: S2012/7860/FS Folkhälsa

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

PM utifrån protokoll nr 5 IOGT-NTO Stockholms distrikt

PM utifrån protokoll nr 5 IOGT-NTO Stockholms distrikt PM utifrån protokoll nr 5 IOGT-NTO Stockholms distrikt Tid: 2013-05-05 13.00-16.00 Plats: IOGT-NTO Distriktsexpeditionen, Klara Södra Närvarande: Oskar Jalkevik Ordförande Linda Tjälldén Vice ordförande

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014

Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014 Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014 Detta dokument är en sammanfattning av Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014. Du kan läsa

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Riktlinjer för. Servering av alkohol

Riktlinjer för. Servering av alkohol Riktlinjer för Servering av alkohol Riktlinjer för servering av alkoholhaltiga drycker Serveringstillstånd Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

MINSKA SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA ALKO- VÅLDET!

MINSKA SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA ALKO- VÅLDET! SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA En rapport FRÅN IOGT-NTO MINSKA ALKO- VÅLDET! Det ska vara kul att gå ut. Man ska inte behöva känna obehag ute på krogen eller på stan. Överservering, slapp

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013.

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. Kap. 1 Om föreningen 1 Föreningens namn är Barnaktiviteter i Örnsköldsvik. Föreningen ska bedriva sin verksamhet i Örnsköldsviks

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift.

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift. Stadgar för Länsföreningen Parkinson Jönköping En förening inom ParkinsonFörbundet 1. FÖRENINGEN Föreningens namn är: Parkinson Jönköping och är en förening inom ParkinsonFörbundet, som är en ideell och

Läs mer

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Verdandis alkoholpolitiska program

Verdandis alkoholpolitiska program Verdandis alkoholpolitiska program VERDANDIS ALKOHOLPOLITISKA PROGRAM 3 Verdandis alkoholpolitik En social alkoholpolitik Verdandi arbetar för en social alkoholpolitik. Med det menar vi att alkoholpolitiken

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Ljusdals Kommun tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Gäller från och med 2015-01-01 ljusdal.se Alkohollagen är

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab Oktober 2014 Riksidrottsförbundets ANDT-policy Riksidrottsförbundet Stockholm

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

vid IOGT-NTO:s kongress 24 27 juni 2015 på Akademiska föreningens hus, AF-borgen, Sandgatan 2, Lund.

vid IOGT-NTO:s kongress 24 27 juni 2015 på Akademiska föreningens hus, AF-borgen, Sandgatan 2, Lund. Ärende 2 Föredragningslista vid IOGT-NTO:s kongress 24 27 juni 2015 på Akademiska föreningens hus, AF-borgen, Sandgatan 2, Lund. Föredragande presenteras enligt principen: Huvudföredragande Second (Kansliresurs)

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet Inledning Konsumtionen av alkohol och andra droger är ett samhällsproblem och därmed en angelägenhet för samtliga av samhällets aktörer. Det som nämns vara framgångsfaktorer för att bedriva ett gott drogförebyggande

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige i Habo kommun 2009-01-29 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING 3 GRAVIDITET/ AMNING 4 UNGDOMSTIDEN 5 IDROTTEN 7 TRAFIKEN 7 2 Drogpolitisktprogram

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Fråga 1 - Alkoholskatt

Fråga 1 - Alkoholskatt Fråga 1 - Alkoholskatt Den svenska alkoholpolitiken bygger på ett antal grundpelare där de två viktigaste är tillgänglighet och pris. Av folkhälsoskäl finns det därför all anledning att verka för höjda

Läs mer

Stensund S-619 91 Trosa Telefon 0156-532 02 Webb: www.frisksport.se E-post: kansli@frisksport.se

Stensund S-619 91 Trosa Telefon 0156-532 02 Webb: www.frisksport.se E-post: kansli@frisksport.se Stensund S-619 91 Trosa Telefon 0156-532 02 Webb: www.frisksport.se E-post: kansli@frisksport.se Verksamhetsplanen presenterar riktlinjer för arbetet på förbundsnivån i Frisksportens Ungdomsförbund. Svenska

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-01-09. Motion om längre serveringstider för Salas restauranger

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-01-09. Motion om längre serveringstider för Salas restauranger l " SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2014-01-09 15 (25) 11 Motion om längre serveringstider för Salas restauranger Dnr 2013/52 INLEDNING Andreas Weiborn (M) inkom den

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället.

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. STADGAR FÖR Riksförbundet Svenska Prematurförbundet 1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. 2. Syften öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. bevaka

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Riktlinjer UNF:s bildningssystem

Riktlinjer UNF:s bildningssystem Riktlinjer UNF:s bildningssystem Riktlinjer UNF:aren Att utbilda deltagarna i grunderna inom UNF, vår historia, organisation och det egna ställningstagandet. Alla nya medlemmar i UNF och andra medlemmar

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

Information om att ansöka om serveringstillstånd

Information om att ansöka om serveringstillstånd Information om att ansöka om serveringstillstånd Detta är en information framtagen av Vingåkers kommun 2013-08-01 för dig som vill veta mer om att ansöka om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer