Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens
|
|
- Pernilla Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens Rapport nr 22 Redovisning av medborgardialog om miljöoch klimatfrågan Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:
2 2 Innehållsförteckning sid 1. Framtidsgruppernas uppdrag Genomförda aktiviteter.3 3. Allmänhetens funderingar i frågan Allmänna framtidsfunderingar om miljön I ett lokalt perspektiv I ett globalt perspektiv Vad man som enskild medborgare kan göra Vad kan vi tillsammans göra Allmänna framtidsfunderingar om klimatet.16 4 Information Information om miljö- och klimatmål Information om avfallshantering Information om Arvika Kraft AB Information om Klimatanalys Värmland Seminarieserie Hur kan vi bidra till ett hållbart samhälle Den stadsnära naturens möjligheter Transportseminarium Seminarium om mat och miljö..84
3 3 1. Framtidsgruppernas uppdrag Kommunfullmäktiges framtidsgrupper får av Kommunfullmäktiges presidium följande uppdrag, att återredovisa till Kommunfullmäktige i maj 2014: Medborgardialog om miljö- och klimatfrågan i ett framtidsperspektiv - dagens utmaningar för att rädda framtidens miljö Delfrågor: - Vilka framtidsfunderingar har Du när det gäller vår miljö? - Lokalt? - Globalt? - Hur kan Du som enskild medborgare agera för att värna vår miljö? - Hur kan vi tillsammans agera för att värna vår miljö? - Vilka tankar har Du med tanke på klimatförändringarna som sker? 2. Genomförda aktiviteter För att skaffa sig mer kunskap i detta breda och omfattande ämne har Framtidsgrupperna förlagt sina möten på platser där aktiviteter av olika slag sker inom ämnesområdet. Inledningsvis gav Dan Johansson, då miljösamordnare på Arvika kommun en grundlig genomgång om de miljömål som är fastställda på olika nivåer, och var Arvika kommun befinner sig i nuläget i detta arbete. En sammanfattning av denna redogörelse finns i avsnitt 4.1. Mossebergs avfallsanläggning besöktes, ledamöterna i framtidsgrupperna fick se den nya anläggningen och ta del av en beskrivning av hur arbetet bedrivs på Mosseberg. Även denna gång stod Dan Johansson för informationen, nu i sin roll som chef på Mosseberg. Det bildspel som då visades redovisas i avsnitt 4.2. Ett möte förlades till Sälboda där Lennart Rönning, VD i Arvika Kraft AB informerade om bolagets verksamhet och visade kraftstationen i Sälboda. Det bildspel som då visades redovisas i avsnitt 4.3. Under Arvikamârten fanns Framtidsgruppernas ledamöter utanför Turistbyrån och förde samtal med förbipasserande mârtensbesökare utifrån de delfrågor som formulerats i enlighet med uppdraget. De synpunkter som då lämnades redovisas i avsnitt 3. Ett möte förlades till Thermia AB. VD Magnus Glavmo informerade om företaget och om vad som händer i utvecklingen av värmepumpar och klimatanläggningar. Fabrikschef Mattias Karlsson guidade vid en rundvandring i fabriken och forskningschef Rickard Karlsson visade forsknings och utvecklingsavdelningen. På kvällen den 5 november satt ledamöter i framtidsgrupperna i stadshuset och ringde upp slumpmässigt utvalda Arvikabor för att höra
4 4 vilka tankar de har i miljö- och klimatfrågan. Ett femtiotal Arvikabor lämnade synpunkter, vilka finns med i sammanställningen i avsnitt 3. Börje Wahlund och Kenneth Johannesson, två ledamöter i framtidsgrupperna, i full fart med att ringa upp medborgare under ringkvällen, för att få tankar och synpunkter i miljö- och klimatfrågan. Vid ett möte med framtidsgrupperna informerade Miljöstabens chef Anders Jonasson om Miljöstabens arbete, vad det omfattar och innebär, och gav exempel på olika situationer och sammanhang där Miljöstaben är involverad. Ett möte med framtidsgrupperna förlades till Västvärmlands LBCs nya lokaler vid Falleberget. LBCs VD Pär Börjesson informerade om den verkamhet som Västvärmlands LBC bedriver och visade de nya lokalerna. Ett möte med framtidsgrupperna förlades till Glava Energy Center, där Magnus Nilsson visade anläggningen och informerade om vad som sker i utvecklingen av solcellspaneler i allmänhet och i Glava i synnerhet. På bilden nedan ser vi ledamöterna Christer Bylund, Mona Smedman, Börje Wahlund, Göran Andersson, Lars-Ove Jansson, Carina Bönström, tjänstemannen Erika Nordqvist och Magnus Nilsson Glava Energy Center.
5 5 Under mars och april besökte ledamöter i framtidsgrupperna elever på våra gymnasieskolor och högstadieskolor och förde samtal i grupp om miljö- och klimat. Syftet var att höra hur unga männsikor tänker och resonerar i denna fråga. De tankar och synpunkter som fördes fram redovisas i kapitel 3. Totalt deltog 160 ungdomar i samtalen. Ida Axelsson-Wall från Länsstyrelsen besökte framtidsgrupperna vid ett sammanträde och redogjorde för utredningen Klimatanalys Värmland. Vid samma möte informerade även Stina Dahlblom om arbetet med Arvika kommuns Miljö- och klimatstrategi. Bilder från information redovisas under avsnitt Allmänhetens funderingar i frågan På olika sätt, som redovisas i avsnitt 2, har Framtidsgrupperna i dialog med medborgarna fått in tankar och synpunkter. Även den Medborgarpanel som nu funnits i 7 år har tillfrågats och funderingar finns också med i redovisningen. Redovisningen av synpunkterna sker under rubriker som överensstämmer med de delfrågor i vilken medborgardialogen förts.
6 6 3.1 Allmänna framtidsfunderingar om miljön - Jag är intresserad av förnyelsebar energi och återanvändning. - Medvetenheten om miljöproblematiken är viktig. Det är viktigt för oss att förstå det viktiga med att ta hand om och värna om miljön. Jag upplever att de i min omgivning inte alltid förstår konsekvenserna av att jordens resurser förbrukas. - Viktigt att alla drar sitt strå till stacken. - Jag tror på framtidens kärnkraft. - Det har bivit en polarisering, de som lever miljö- och hälsovänligt och de som lever miljö- och hälsovådligt. Men fler och fler anammar det sundare levnadssättet, ökat intresse för miljöfrågor, handlar i secondhandbutiker etc. - Vi gör för små framsteg, troligen kommer vi till en sorts gräns där drastiska åtgärder blir följden. - Skräpa inte ner. - Bort med bensinbilar. - Skippa vallbygget i sundet och rensa Byälven. - Funderar mycket över bekymren. - De yngre och deras framtid? - Allmän skärpning i vårt miljöbeteende krävs. - Framförallt mer ekologiskt odlade produkter. - Oljeförbrukningen oroar. Oljeindustrin hindrar utvecklingen av alternativa bränslen. - Råvaran olja är ändlig. - Kunskapen om miljön och den påverkan av miljön som sker, borde vara obligatoriskt inslag i skolans undervisning, kunskapen om samband och förståelse för de problem som uppstår och möjligheter att undvika dem. - Kommunen bör i större omfattning informera om insatser och ge råd och anvisningar. - Skolan har en upplysande roll tillsammans med TV och tidningar. - Vi är duktiga i Sverige på exempelvis pantflaskor, jag har varit i Italien, där är det bedrövligt. Någonting för EU att ta upp. - Vi har ju vetat så länge att människan påverkar miljön negativt, ändå gör vi ingenting. - Jag vill att folk ska sluta att slänga skräp, till och med in på vår gård slängs det skräp.
7 7 - Det är svårt att lösa det lokalt och ännu svårare globalt. - Bättre sopsortering på landsbygden. - Översvämningshotet i Arvika. - Det tål att fundera över. - Översvämningar och häftiga väderförändringar är inte bra. - Alla väderkatastrofer och extrema vädersituationer världen över oroar. - Oroad inför framtiden, exempelvis all fisk med tungmetaller och antibiotika. Konstgödningen ställer till det. Vi måste köpa det som finns även om det inte är det bästa. - Hajfisket gör mig förbannad, japanerna tar fenorna och slänger det andra. - Nettodebitering mot elbolag. - Sluta handla med Kina. - Bättre cykelvägar. - Den ständigt ökade tillväxten ökar resursförbrukningen, vi köper allt mer och slänger allt mer. Detta kommer inte att hålla. - Vi borde gå ner i arbetstid. - Oron finns för våra barn. - Inget större problem, jag tycker att det är överdrivet. - Miljön är viktig. - Kunde vara bättre, ibland blir jag orolig för hur det ser ut här och i övriga världen. - Framför allt är det utsläppen, det är de som ställer till det. - Det måste finnas tydliga och bindande miljömål. - Debatten kring miljöfrågan är för dålig. - Alltför mycket i vårt samhälle kommer ur oljan, det måste vi komma ifrån. - Föroreningar i alla de former, frågan är vad vi gör åt dem. Vi måste ställa högre krav på tillverkare och beslutsfattare och så måste vi alla hjäpas åt, både folk och länder.
8 8 3.2 I ett lokalt perspektiv - Infrastruktur som minimerar bilåkande, lokalt odlade produkter i bl a skolor och lokala restauranger. Informera mer om återvinningscentraler och om vad som skall lämnas där. Få bort alla fimpar från våra gator och samlingsplatser. Lära fastighetsägare att kompostera allt, samla komposterbart avfall för framställning av gas kommunalt. - Klimatfrågan är en utmaning, det finns möjligheter att lokalt utveckla grön teknik och grön tillväxt. - Se till att städa upp, kasta inte skräp på backen, sätt upp fler askkoppar i Arvika. - Lokala utsläpp leder till globala problem, så vi måste tänka globalt och handla kollektivt. - Det finns hos den äldre generationen en inställning att det är ingenting man kan göra nånting åt, varken nu eller sen. - Får man bättre möjligheter att sopsortera så gör man det i större utsträckning. - Tyvärr är de miljövänliga alternativen dyrare än de miljöovänliga, och då väljer folk fel, exempelvis billiga energikrävande lampor istället för dyrare energisnåla lampor. - Minska onödigt bilåkande inne i centrum. - Idioti med busshållplats vid torget. - När vi utvecklar hamnområdet, ska vi tänka klimatsmart. - Ta hand om vårt eget avfall, sortera och kompostera, köpa lokalt producerad mat, laga maträtter anpassade till årstidens råvaror, minska konsumtionen. - Jag funderar över oljeindustrin, hur den ser ut om några år och vilken energikälla som kommer att ersätta lika effektivt. - Stoppa rundkörning i Arvika. - Kompostera mera och förbjud bilar i innerstaden. - Alla måste hjälpas åt att hålla rent. - Närproducerat. - Elbilarna måste laddas någonstans, och elen måste ju också produceras. - Skräpa inte ner i naturen. - Mycket bråte man kan ta vara på och göra nånting nyttigt av, exempelvis bygga kojor. - Köra mindre bil, sortera skräp, cykla och uppmuntra andra att göra sammalunda.
9 9 - För kunde man cykla på vägrenen på 61-an, var ska man nu cykla? - Fler och fler kalhyggen oroar. - Alla boende i innerstaden, särskilt de äldre bör ha tillgång till sopsortering i trappuppgången. - Tänk om man kunde rena Kyrkviken och anlägga en badplats mitt i stan. - Källsortering och mindre bilåkning. - Mer information i skolorna om miljöfrågor om vad som förstör vår miljö. - Man kan spara på belysningen och handla närproducerat. - Vi behöver utvecklad kollektivtrafik och bättre cykelvägar. - Omprövade vattendomar kan innebära utrivning av gamla kraftverk och dammar, som Knaggen i Mangskog. - Hållbar konsumtion. - Viktigt att lära barnen från början att inte slänga skräp och så. - Det är för mycket bilåkande med kommunbilar i hemtjänsten. - Skogsbrukets påverkan, det är för kraftiga avverkningar. - Om tågen stannar vi de små stationerna, som Ottebol, kan fler åka tåg. 3.3 I ett globalt perspektiv - Få fungerande regler vad gäller koldioxidutsläpp. Få tullar som minimerar förflyttning av skadliga ämnen, för såväl människor som natur. - Allt som vi gör lokalt påverkar det globala, så är det i hela världen. - Bötfäll de som skräpar ner. - Globalt gemensam ambition att få bort bensinen. - Gemensamma insatser i form av föreningsengagemang eller i andra sammanhang där man visar på möjligheter som finns. - Tydligare regler fattade av politiker som vill förändra i rätt riktning. - Massmedia måste skriva både positivt och negativt, naturligtvis om det elände som uppstår av miljöförstöring, men också om lyckade alternativa lösningar. - Bättre och renare mat med mindre E-ämnen i maten.
10 10 - Leva upp till de miljömål som finns. - Mer kärnkraft, det är rent. - Det är gott om uppgivna tankar, vi måste dra ner på det mesta, konsumtionen måste minska, utsläppen måste minska, sopberget får inte bli större, etc. - Man har störst chans att påverka sig själv, men behöver hjälp och stöd på vägen. - Klimatet har ändrats, mer vattenproblem i världen, både för lite och för mycket. - Ständig påverkan i alla sammanhang. 3.4 Vad man som enskild meborgare kan göra - Göra mer anpassade inköp, källsortera, kompostera, återanvända, lämna, det som är användbart, till loppis eller "myrorna", i stället för till sopstationen etc. etc. - Källsortera! - Planera resor, vilket färdsätt jag väljer. - Ställ ner bilen och ta cykeln. - Köpa svenskt kött och ekologiska bananer. - Pappersåtervinning. - Panta! - Stand by! - Köp grön el. - Jag ska sälja min A-traktor. - Åka kollektivt, handla ekologiskt och närodlat. - En kan inte göra skillnad, men tillsammans kan vi. - Dra ner på energianvändningen, stänga av det man inte använder, sluta med onödiga resor, gå och cykla istället, sopsortera! - Samåkning och sopsortering. - Mera el-bilar.
11 11 - Sopsortera! Kompostera! - Använd det Du behöver, lämna sedan till second hand. - Jag källsorterar, har en varm och 2 kalla, önskar sopkärl med två fack och vill inte blanda blivande kompost med allt det andra. Jag tycker att återvinningen på Björns väg skulle ha mera tillsyn. - Sortera, inte slänga. - Var och en måste börja tänka mer på miljön. - Jag kan köra miljöbil, själv har jag en el/bensinhybrid. - Man kan sätta solfångare på taket, vattenvärmning. - Minska på mängden slängd mat, ha miljövänligt bränsle till motorsåg, gräsklippare och handla lokalt producerade varor och jaga älg! - Handla ekologiskt närproducerat och inte mer än nödvändigt, källsortera och återanvända. - Kollektivtrafik, miljövänlig bil och källsortering. - Sopsortera, cykla, se till att jag har ett bra uppvärmningssystem. - Renovera och bygg energisnålt. - Odlar själv min potatis. - Återvinner själv hemma, fler återvinningsstationer skulle underlätta. - Har lärt mig i Lilla Aktuellt att när vi åker bil, bildas ett täcke runt jorden, så vi måste åka mindre bil. - Sopsortera, åk till tippen, kör på E Sopsortera - Fortsätta att sopsortera. - Plockar upp skräp, ger hunden matresterna och odlar morötter och rädisor. - Odla egna grönsaker. - Ett lägre pris är det enda incitamentet som fungerar i valet av miljövänligare konsumtion. - Sortera sopor, köra bensinsnål bil, odla egna grönsaker.
12 12 - Jag får inte köra bil för mina barn, jag är för gammal, så jag bidrar ju positivt till mindre utsläpp. - Försöka ha koll på den mat man köper. - Medvetet välja det bättre alternativet vad gäller mat och transport och övrig konsumtion. Det svåra är att veta vad som är bäst. - Åka kollektivt. - Cykla! - Inte använda bilen kortare sträckor. - Jag kan sopsortera och cykla och gå mer. - Upplysa vänner och bekanta om miljöproblemet. - Sopsortera, tvådelade kärl som sorteras i sopbilen. - Åka kollektivt, det finns hyfsade förbindelser bara man ids ta reda på. - Kina, USA, Indien och fler stormakter måste ta ett större ansvar. - Åka tåg, cykla, handla ekologiskt, second hand, konsumera mindre. - Kör miljöbil! - Minska utsläppen! - Plocka upp skräp! - Lära barnen om återvinning! - Handla ekologiskt! - Bli vegetarian! - Det ska sopsorteras i varje hem, så sker inte nu. - Handla milövänligt! - Sortera mera! - Kollar på varorna jag handlar och källsorterar. - Vi har bytt vår bil mot en bränslesnål bil och så källsorterar vi, ibland åker vi tåg. - Sopa framför egen dörr, sortera sopor, återvinna, köp svenskt. - Spotta inte ut snus och tuggummi på gatan.
13 13 - Man ska slänga skräpet i soptunnan. - Vi sorterar och kör till avlämningsstation. - Inte släppa ut mer koldioxid än nödvändigt, modern bil med låga utsläpp och alternativa bränslen. Försöka att klara sig med en bil. - Åker tunnelbanan. - Man ska vara rädd om djur, alla djur även maskar för de är nyttiga för naturen även om jag tycker att de är slemmiga. - Tänka sig för i allt man gör och handlar. - Skräpa inte ner! - Återvinn, handla begagnade prylar och kläder. 3.5 Vad vi tillsammans kan göra - Erbjuda ideella och politiska föreningar ett bra informationsmaterial och eller informatörer som ett obligatorium för deras verksamhet lika väl som droginformationen. - Klimatinvsteringar. - Gratis kollektivtrafik, ökat tågresande, fler stationer, elbilar, cykelvägar. - Gör oss oljeoberoende. - Samåkning till jobbet. - Bygg ut solcellsmöjligheterna! - Handla second-hand. - Handla närproducerat och äta mindre kött. - Mer veg-mat. - Minska vattenförbrukningen. - Göra det lönsamt att leva miljövänligt och dyrt tvärtom. - Våra bussar kan väl bli mer klimatsmarta. - Se till att tåget stannar i Brunsberg.
14 14 - Gemensam satsning på förnyelsebar energi, bättre fordon, energisnåla, effektivare drivmedel. - Utveckla tekniken och förändra vårt beteende. - Att vi arbetar tillsammans och tar gemensamt ansvar. Alla måste delta. - Har man värk i bena kan det vara svårt att komma till återvinningsstationerna. De borde vara fler och närmare. - Sopsortera och spara på ström. - Släng skit och släng samhället på tippen. - Inga bussar på torget! - Mindre lastbilar på vägarna, utnyttja järnvägar och Vänersjöfarten bättre. - Bra öppettider på Mosseberg är viktigt. - Förbjud bilar i centrala Arvika. - Företag bör utveckla andra motorer än förbränningsmotorn, subventionera miljövänliga fordon. - Subventionera elbilar, kommunen borde gå i bräschen och ha många el-bilar. - Se till att kommunikationer på vatten och spår blir bättre. - Samåkning. - Bättre kommunikationsmedel på landsbygden, mindre bussar som man kan beställa och inte lägga ner järnvägsstationer. - Utifrån aktuell forskning och information sprida kunskap och agera därefter. - Samverkan, enskilda, kommun, näringsliv, föreningar. - Värna miljövärden i stället för kortsiktiga ekonomiska. - Vi får snart miljöåtervinning i vår fastighet, vi kör bil endast i undantag, cyklar mer än gärna, vill väldigt gärna, cykelled till Jössefors. - Jag har inga direkta synpunkter på vad kommunen kan göra. - Hålla markerna öppna med betande boskap. - Underlätta resor, kollektivtrafik och annat som är miljövänligt. - Policy för förskolor och skolor att ej ha sötade livsmedel och glasskalas på födelsedagar.
15 15 - Kontroll över vad som säljs i affärerna. - Återinför pant på bolaget. - Statliga bidrag till de som installerar solceller, solfångare och egenproducerad el. - Minimera möjligheten för stora bilfirmor att hyra platser mitt i stan på mârten. - Jag bor i Göteborg, där borde det vara billigare att åka buss och spårvagn. - Hjälpas åt att öka medvetenheten och tydlig skyltning och information i butiker. - Glasflaskor i naturen borde totalförbjudas. Det tar 2 miljoner år innan de försvinner. Högre pant på glasflaskor och glasburkar. - Orolig med tanke på Kina, Indien och USA som har mycket kvar att göra. - Påminna varann och få en gemensam uppfattning om hur negativt vi påverkar vår miljö dagligen. - Transportplanering. - Höja allas kunskap i ämnet. - Förbättra kollektivtrafiken, bussar i hela kommunen. - Tillsammans arbeta för en bättre och säkrare framtid, det är vi som har de framtida generationernas miljö i våra händer. - Sätt upp fler papperskorgar. - Det måste vara så att vi förhindrar att släppa ut gaser av olika slag. - Cykla och sopsortera. - Återvinning måste vara enkelt, det vinner vi alla på. - Sopsortering i hyreshus. - Bilda opinion. - Tänk på hur Du reser. - Påverka den mataffär där du handlar om att ha rätt varor. - Ekologiskt som transporteras långt eller oekologiskt som är närodlat??? - Absolut inga bussar på torget. - Det handlar också om jobben, exempelvis inom bilindustrin.
16 16 - Agera tillsammans för en bättre utbyggd kollektivtrafik. - Om var och en tar sitt ansvar löser vi problemet tillsammans. - Se till att de unga får rätt inställning. - Alla måste dela på ansvaret. - Att lära kommande generationer att vara än mer aktsamma. - Jag behöver mer kunskap, kanske enskild rådgivning. - Förbättra sophanteringen i Arvika, vi kan bli bättre. - Man önskar att Arvika Fastighets AB gör i ordning bättre för sortering av sopor i sina fastigheter. - Upplysning krävs 3.6 Allmänna framtidsfunderingar om klimatet - På 1980-talet var det mycket mer, på tapeten, både internationellt, nationellt och lokalt. - Klimatförnekelse är en samhällsfara. - Är orolig för framtiden och tveksam om det överhuvudtaget går att få det bättre med tanke på det globala problemet. - Det är vi människor som ställer till det. - Många kopplar inte de olika naturkatastroferna till klimatförändringen, vilket ju är bedrövligt. - Kunskapen om växthusgaserna är egentligen vardagskunskap, som alla borde kunna, som i så fall skulle medföra ökad motivation för sopsortering. - Bättre ta vara på det entreprenörsskap som finns inom området förnyelsebara energikällor. - I vinter har klimatet varit till det bättre. - I en mindre ort som Arvika är behovet av motorfordon mindre, man kan gå och cykla till det mesta. - Vi är för egoistiska och lata, vi kunde göra mer och vi förstår inte konsekvenserna av vårt handlande. - Frisk luft och rent vatten är viktigt för mig.
17 17 - Orolig, men sover oförskämt bra ändå. - Ofta visar sig effekterna av ny teknik först efter några år, och det är inte alltid som det är så miljövänligt. - Oljan tar slut, behöver således utveckla andra energikällor. - Ozonlagret tunnas ut, det blir varmare, snart har vi ingen snö, det är inte bra. - Våra barn ska också kunna leva. - Vad gäller maten, så är det långa transporter och mycket mat som slängs. - Onormalt väder nuförtiden. - Översvämningsrisken i Arvika. - Orolig, inte för mig, men för barn och barnbarn. - Det är mycket skrämselpropaganda kring detta, det gillar jag inte. Jag har varit mycket utomlands och sett. - Det beror på oss människor. - Islossningen i Arktis och Grönland, det går för fort. Själv är jag från Island. - Stor del av variationen är nog inom naturliga temperaturskillnader, men även en betydande del är på grund av mänsklig aktivitet och förbrukning. - Ilska över att kunskap inte används, att det går för långsamt och att det snart är för sent. - Lågliggande länder som Holland kommer att ligga under vatten om det fortsätter. - Jag tycker det är konstigt nu med väderleken. Kan det vara alla bensinångor och dylikt som sprids av bilar och flygplan, jag tror det. - Jag tror det är naturliga variationer. - Svårt och hemskt, jag är tacksam att jag är så gammal. - Obehagligt, otäckt. Har sett hur en glaciär i Österrike smälter. - Verkar skrämmande. - Det har alltid funnits klimatförändringar, möjligen sker de fortare nu. Jorden är föränderlig, även utan människans påverkan. - Inga bra tankar om framtiden.
18 18 - Jämför förändringar under långa tidsperioder, exempelvis istiden, men det är klart man kan inte bortse från frågan. - Vi måste minska utsläppen och använda solenergin så mycket som möjligt. - Jag tror det går att stoppa katastrofen om alla både uppgivna och skeptiker tar det på allvar och mobiliserar krafterna. Som att Sverige exporterar sitt gröna kunnande till de stora drakarna, Kina, Indien och USA. - Otäckt framtidsperspektiv. - Nedräkningen har börjat, max 50 år kvar. I ett globalt perspektiv har vi börjat för sent. - Översvämningen är ett orosmoment. - Politiken måste gå före, ta på sig ledartröjan och visa att man tar klimathotet på fullaste allvar. - Jag behöver veta mer, mer kunskap. - Skrämmande med tanke på den generation som växer upp nu, vi har faktiskt bara en jord. - Vi är nu inne på sista versen. - Eftersom jag är ung är jag orolig och tveksam inför framtiden. - Det finns andra länder som inte tar något ansvar. - Alla måste dra åt samma håll. - Jag känner uppgivenhet. - Det är fler naturkatastrofer och isbergen smälter. - De kommer inte att bromsa upp. - Skrämmande att ingenting görs. - Hela världen måste ta sitt ansvar. - Ozonhålets variation oroar. - Jag oroar mig för att isarna smälter och haven stiger. - Stormakternas attityd är inte bra. - Kortsiktigt ekonomiskt tänk leder oss in i fördärvet. - Vi kan möjligen fördröja katastrofen, men barnbarnen får det sämre.
19 19 4. Information Under arbetet har framtidsgrupperna besökt många platser och talat med många människor som har mycket information att ge inom ämnet. I det följande redovisas en del av den information som givits. 4.1 Information om miljö- och klimatmål När framtidsgrupperna inledde detta uppdrag fick ledamöterna en information och genomgång av gällande miljö- och klimatmål. Dan Johansson svarade för informationen, som i kortfattat form återges i det följande. Agenda för miljöområdet inom EU, sjunde miljöhandlingsprogrammet som gäller fram till Tematiska mål - Vad - naturresurser - effektivt resursutnyttjande med lågt uttnyttjande av fossila bränlsen - hälsa och välbefinnande Arbeta fram ramverk - Hur - implementering - kunskap - investeringar - integration Utbredning - Var - urban - internationell I syfte att göra EUs ekonomi resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig med minskad användning av fossila bränslen, ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet åstadkomma följande till år 2020: > Uppnå de formulerade klimat och energimålen för 2020, 20% mindre utsläp av växthusgaser, 20% mer av utnyttjande förnybar energi, 20% ökad energieffektivitet, samt att jobba för att minska utsläppen av växthusgaser långsiktigt med 85-90% fram till år 2050, för att minska den globala uppvärmningen. > Industrins miljöpåverkan ska minskas och resurseffektiviteten ökas. > Miljöpåverkan av produktion och konsumtion ska minska, i synnerhet inom områdena mat, boende och transporter. > Avfall ska hanteras säkert och betraktas som en resurs. Avfallsmängden per capita ska minskas. Energiutvinningen från avfall begränsas till avfallsmaterial som inte är återvinningsbart. Deponering av återvinningsbart eller komposterbart/rötningsbart material är stoppat.
20 20 > Vattenbristen har reducerats. Naturresurser I syfte att skydda, bevara och förbättra EUs naturresurser, ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet åstadkomma följande till år 2020: 1. Biodiversiteten måste bevaras, förhindra att arter försvinner ur ekosystemen. 2. Minskad negativ påverkan på sötvatten, brackvatten och kustvatten, vattendirektivet. 3. Minska negativ påverkan på haven, överfiske, föroreningar. 4. Minska luftföroreningarnas inverkan på ekosystemen. 5. Hållbart utnyttjande av mark, gödsling av åkermark, markföroreningar, erosion. 6. Hantering av gödningsämnen, kväve och fosfor, måste förbättras, slam, gödsel och konstgödning. 7. Skogar och deras funktion måste skyddas, motståndet mot klimatförändringar och skogsbränder. Hälsa och välbefinnande I syfte att skydda EUs medborgare från miljörelaterade risker för hälsa och välbefinnande ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet bidra till att år 2020: 1. Har luftkvaliteten inom EU väsentligt förbättrats. 2. Har bullret minskats. 3. Har EUs medborgare tillgång till rent dricks- och badvatten. 4. Har den s.k. cocktaileffekten, sammanlagd effekt av olika kemikalier på människan, ofta hormonstörande, utretts och kemikalielagstiftningen anpassats. 5. Har effekten av nanopartiklar utretts. 6. Har samhällsbyggnadsprocesserna anpassats bättre till klimatproblematiken. Nordiska rådet 1. Samarbete om gröna tekniska normer och standarder, materialval och energiförbrukning i nybyggnationer. 2. Samarbete om offentliga inköp. 3. Utveckling av tekniker och metoder för avfallshantering, avfall, plast, textil, matsvinn. 4. Främjande av integrationen av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet, bl.a. flexibla finansieringsmekanismer för minskning av klimatpåverkande utsläpp i utvecklingsländer. 5. Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag.
21 21 6. I övrigt samarbete inom områdena hållbar utveckling energi, klimat, kemikalier, skog, Arktis, jordbruk, fiske, FoU Nationellt 16 kvalitetsmål 1. Begränsad miljöpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Ingen övergödning 7. Säker strålmiljö 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt-och djurliv Utifrån dessa mål ges sektorsmyndigheten i regleringsbrev uppdrag att genom stimulansåtgärder eller regelverk påverka bl.a. kommunems verksamhet. Regionalt Länsstyrelsen bidrar i arbetet med de sexton nationella miljömålen. Region Värmland arbetar utvecklingsorienterat inom följande områden: - effektiv energianvändning - hållbara transporter - skogsbränsle - biogas från restprodukter - förnybar el - teknik och innovation för miljö och tillväxt Lokalt Vad gör vi idag? - vattenvård, VA i Västra Sund, Vattenrådet, Vattenvårdsförbundet, Kyrkvikens vattenkvalitet, enskilda brunnar, biotopvård - klimatåtgärder, invallning av Kyrkviken, översvämningskartering, laserscanning,gis-underlag - utveckling av avfallshanteringen - biobränsle i fjärrvärmen - boendemiljöer som gynnar folkhälsan - goda tågpendlingsmöjligheter - miljöstabens tillsynsarbete
22 22 Vad kan vi mer göra? - transparent uppföljning av koncernens interna miljöarbete och en beskrivning av miljötillståndet i vår kommun, miljöstrategi - en analys av rådigheten över olika delar av miljöområdet, t.ex. energiproduktion, energiförbrukning, avfallshantering, boendemiljöer, vattenkvalitet Sammanfattning Energi - mindre energiåtgång för boende, verksamheter och transporter - större andel förnybar energi Land, vatten, luft samt växt- och djurliv - bevara artrikedomen - motverka utarmning av produktiv mark och vatten - motverka spridning av kemikalier - säkra tillgång på dricks- och badvatten av god kvalitet Ekonomisk tillgång - FoU för gröna näringar - finansiellt stöd till miljöförbättrande åtgärder i utvecklingsländer Klimat - samhällsplanera för att ha beredskap för effekterna av global uppvärmning Avfall - se avfall som en resurs för återanvändning och energiutvinning 4.2 Information om avfallshanteringen i Arvika Framtidsgruppernas arbets- och planeringsmöten förläggs i stor utsträckning på platser som är intressant utifrån det uppdrag framtidsgrupperna har. Ett sådant möte förlades till Mosseberg nya och fina sopsorteringsanläggning. Dan Johansson, chef på Mosseberg visade anläggningen och informerade om verksamheten på Mosseberg och om arbetet med avfallshantering i ett bredare perspektiv. Nedan återfinns de power point-bilder som han då visade.
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33 4.4 Ida Axelsson-Wall från Länsstyrelsen besökte framtidsgrupperna och redogjorde för Klimatanalys Värmland. Här fäljer några av de bilder som hon visade i sin redogörelse. 33
34 34
35 35
36 36
37 37
38 38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49 Den stadsnära naturens möjligheter Den 20 oktober genomfördes ett seminarium under ovanstående rubrik. Seminariet hölls i bibilotekets hörsal och inleddes med anföranden av sakkunigga. Därefter blev det frukt och fikapaus och gruppdiskussioner. 34 personer var närvarande. Hans Bimsell, Linda Persson, Anders Ljunggren, Bente Plöen, Maria Dåverhög, Per Larsson och Ann-Christin Carlsson representanter för Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, OK Jösse, grundskolan i Arvika och Arvika kommuns planeringsavdelning informerade om vilka enastående möjligheter den stadsnära naturen runt och i Arvika erbjuder. Bente Plöen, Hans Binsell, Linda Persson, Maria Dåverhög, Ann-Christin Carlsson och Per Larsson representanter för Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, OK Jösse, grundskolan i Arvika och Arvika kommuns planeringsavdelning informerade om vilka enastående möjligheter den stadsnära naturen runt och i Arvika erbjuder. Meedverkade gjorde även Anders Ljunggren från Rackstads Kvarnförening Från gruppdiskussionerna framfördes följande tankar: - Bevara kommunens skog, inte bara fokusera på avkastningen. - Viktigt att de som gör planer om skogen har kunskap om exempelvis hotade arter - Det bör finnas en samrådsgrupp, där ideella föreningar och myndigheter, som naturskyddsföreningen och kommunen möts planeringen av skog och natur - Tillgängligheten är viktig, att folk som bor i tärorten har möjlighet att nyttja den stadsnära naturen.
50 50 - Hamnområdet är förvisso inget skogsområde, men det är ett område med nära natur, som bör tas tillvara och utvecklas och även få en bra kommunikation med centrum. - Bygg en sammanhållande led, stranpromenad-cykelled längs hela Kyrkviken. - Spara naturen nära förskolor och skolor - Värna den tätortsnära naturen - Hållbar skogsavverkning som inte gör att naturen blöder - Vi behöver en grön plan, som stöd för planeringsarbetet. - Vissa områden i närheten av stan behöver röjas. - Koppla ihop hamnområdet- Stadsparken Sågudden - Aktivitetspark i hamnområdet, men hela området behöver inte vara tillrättalagt. - Tillgänglighet är viktigt och det måste vara möjligt att nå olika intressanta målpunkter i naturen utan bil på ett tryggt sätt via buss, gång och cykel.vi diskuterade t.ex. fågeltornet i Byn längs 61:an och väg till busshållplatser och deras placering. Alla har inte tillgång till bil på grund av ålder eller ekonomi och därför svårare att ta sig till attraktiva platser för att bada, fiska, plocka svamp och bär, åka skidor, fågelskådning mm. - Ta till vara och utveckla Viksholmen, Varvsudden (norr om Mikaeligården), Storkasberget och Sävsjön inklusive Sävsjökanalen - Koppla ihop gröna stråk och platser av olika sorter, för ett tydligare sammanhang och mångfald av upplevelser Här följer de powerpointpresentationer som visades vid seminariet.
51 51
52 52
53 53
54 54
55 55
56 56
57 57
58 58
59 59
60 60
61 61
62 Transportseminarium Den 10 februari genomfördes ett transportseminarium i Bibliotekets hörsal. 42 personer var närvarande och Sven-Erik Eriksson VD/Regionchef i Sveriges Åkerföretag, Värmlandsåkarna, Thomas Broström ordförande Värmlandsåkarna, Malte Henriksson vice ordförande Värmlandsåkarna och Peter Sjösten från Polisen medverkade. Sven-Erik Eriksson gav en mycket innehållsrik information om åkerinäringen, vilka möjligheter som finns men öven vilka svårigheter man upplever. Efter hans anförande följde en kort fikapaus, därefter blev det tid för frågor och diskussion. Här redovisas de bilder som var underlag i Sven-Erik Erikssons anförande.
63 63
64 64
65 65
66 66
67 67
68 68
69 69
70 70
71 71
72 72
73 73
74 74
75 75
76 76
77 77
78 78
79 79
80 80
81 81
82 82
83 83
84 Seminarium om mat och miljö Den 14 april anordnades ett seminarium om mat och miljö i bibliotekets hörsal. 29 personer var närvarande. Mirja Saarväli från kommunens inköpsfunktion och Anna- Greta Liljestrand, Conny Rohm och Annika Bryngelsson från kostservice informerade om de regler som gäller för inköp och upphandling av råvaror och för den livsmedelspolicy som tillämpas i kommunen och som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer. En livlig diskussion uppstod, många frågor ställdes och besvarades. Här följer några av de power-pointbilder som förevisades.
85 85
86 86
87 87
88 88
89 89
90 90
91 91
92 92
93 93
94 94
95 95
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merWilliam, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.
Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merMinnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing
MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merLokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
Läs merDärför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merBærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merProgramhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20
Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merMiljöstrategi för Arvika kommun
2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merAvfallsplan
Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merGREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merPlasternas roll i samhället 1
Plasternas roll i samhället Plasternas roll i samhället 1 Vad tänker du på när du hör ordet plast? Plasternas roll i samhället 2 Plasternas roll i samhället 3 Visste du att det här är av plast? Plastpresentation
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merValmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merMål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm
Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i
Läs merVindmöllor på land och på djupt vatten
Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs mer2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM
ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merVad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?
1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merHelsingborgs miljöprogram & miljöbarometer
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne
Läs mer