Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens"

Transkript

1 Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens Rapport nr 22 Redovisning av medborgardialog om miljöoch klimatfrågan Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 2 Innehållsförteckning sid 1. Framtidsgruppernas uppdrag Genomförda aktiviteter.3 3. Allmänhetens funderingar i frågan Allmänna framtidsfunderingar om miljön I ett lokalt perspektiv I ett globalt perspektiv Vad man som enskild medborgare kan göra Vad kan vi tillsammans göra Allmänna framtidsfunderingar om klimatet.16 4 Information Information om miljö- och klimatmål Information om avfallshantering Information om Arvika Kraft AB Information om Klimatanalys Värmland Seminarieserie Hur kan vi bidra till ett hållbart samhälle Den stadsnära naturens möjligheter Transportseminarium Seminarium om mat och miljö..84

3 3 1. Framtidsgruppernas uppdrag Kommunfullmäktiges framtidsgrupper får av Kommunfullmäktiges presidium följande uppdrag, att återredovisa till Kommunfullmäktige i maj 2014: Medborgardialog om miljö- och klimatfrågan i ett framtidsperspektiv - dagens utmaningar för att rädda framtidens miljö Delfrågor: - Vilka framtidsfunderingar har Du när det gäller vår miljö? - Lokalt? - Globalt? - Hur kan Du som enskild medborgare agera för att värna vår miljö? - Hur kan vi tillsammans agera för att värna vår miljö? - Vilka tankar har Du med tanke på klimatförändringarna som sker? 2. Genomförda aktiviteter För att skaffa sig mer kunskap i detta breda och omfattande ämne har Framtidsgrupperna förlagt sina möten på platser där aktiviteter av olika slag sker inom ämnesområdet. Inledningsvis gav Dan Johansson, då miljösamordnare på Arvika kommun en grundlig genomgång om de miljömål som är fastställda på olika nivåer, och var Arvika kommun befinner sig i nuläget i detta arbete. En sammanfattning av denna redogörelse finns i avsnitt 4.1. Mossebergs avfallsanläggning besöktes, ledamöterna i framtidsgrupperna fick se den nya anläggningen och ta del av en beskrivning av hur arbetet bedrivs på Mosseberg. Även denna gång stod Dan Johansson för informationen, nu i sin roll som chef på Mosseberg. Det bildspel som då visades redovisas i avsnitt 4.2. Ett möte förlades till Sälboda där Lennart Rönning, VD i Arvika Kraft AB informerade om bolagets verksamhet och visade kraftstationen i Sälboda. Det bildspel som då visades redovisas i avsnitt 4.3. Under Arvikamârten fanns Framtidsgruppernas ledamöter utanför Turistbyrån och förde samtal med förbipasserande mârtensbesökare utifrån de delfrågor som formulerats i enlighet med uppdraget. De synpunkter som då lämnades redovisas i avsnitt 3. Ett möte förlades till Thermia AB. VD Magnus Glavmo informerade om företaget och om vad som händer i utvecklingen av värmepumpar och klimatanläggningar. Fabrikschef Mattias Karlsson guidade vid en rundvandring i fabriken och forskningschef Rickard Karlsson visade forsknings och utvecklingsavdelningen. På kvällen den 5 november satt ledamöter i framtidsgrupperna i stadshuset och ringde upp slumpmässigt utvalda Arvikabor för att höra

4 4 vilka tankar de har i miljö- och klimatfrågan. Ett femtiotal Arvikabor lämnade synpunkter, vilka finns med i sammanställningen i avsnitt 3. Börje Wahlund och Kenneth Johannesson, två ledamöter i framtidsgrupperna, i full fart med att ringa upp medborgare under ringkvällen, för att få tankar och synpunkter i miljö- och klimatfrågan. Vid ett möte med framtidsgrupperna informerade Miljöstabens chef Anders Jonasson om Miljöstabens arbete, vad det omfattar och innebär, och gav exempel på olika situationer och sammanhang där Miljöstaben är involverad. Ett möte med framtidsgrupperna förlades till Västvärmlands LBCs nya lokaler vid Falleberget. LBCs VD Pär Börjesson informerade om den verkamhet som Västvärmlands LBC bedriver och visade de nya lokalerna. Ett möte med framtidsgrupperna förlades till Glava Energy Center, där Magnus Nilsson visade anläggningen och informerade om vad som sker i utvecklingen av solcellspaneler i allmänhet och i Glava i synnerhet. På bilden nedan ser vi ledamöterna Christer Bylund, Mona Smedman, Börje Wahlund, Göran Andersson, Lars-Ove Jansson, Carina Bönström, tjänstemannen Erika Nordqvist och Magnus Nilsson Glava Energy Center.

5 5 Under mars och april besökte ledamöter i framtidsgrupperna elever på våra gymnasieskolor och högstadieskolor och förde samtal i grupp om miljö- och klimat. Syftet var att höra hur unga männsikor tänker och resonerar i denna fråga. De tankar och synpunkter som fördes fram redovisas i kapitel 3. Totalt deltog 160 ungdomar i samtalen. Ida Axelsson-Wall från Länsstyrelsen besökte framtidsgrupperna vid ett sammanträde och redogjorde för utredningen Klimatanalys Värmland. Vid samma möte informerade även Stina Dahlblom om arbetet med Arvika kommuns Miljö- och klimatstrategi. Bilder från information redovisas under avsnitt Allmänhetens funderingar i frågan På olika sätt, som redovisas i avsnitt 2, har Framtidsgrupperna i dialog med medborgarna fått in tankar och synpunkter. Även den Medborgarpanel som nu funnits i 7 år har tillfrågats och funderingar finns också med i redovisningen. Redovisningen av synpunkterna sker under rubriker som överensstämmer med de delfrågor i vilken medborgardialogen förts.

6 6 3.1 Allmänna framtidsfunderingar om miljön - Jag är intresserad av förnyelsebar energi och återanvändning. - Medvetenheten om miljöproblematiken är viktig. Det är viktigt för oss att förstå det viktiga med att ta hand om och värna om miljön. Jag upplever att de i min omgivning inte alltid förstår konsekvenserna av att jordens resurser förbrukas. - Viktigt att alla drar sitt strå till stacken. - Jag tror på framtidens kärnkraft. - Det har bivit en polarisering, de som lever miljö- och hälsovänligt och de som lever miljö- och hälsovådligt. Men fler och fler anammar det sundare levnadssättet, ökat intresse för miljöfrågor, handlar i secondhandbutiker etc. - Vi gör för små framsteg, troligen kommer vi till en sorts gräns där drastiska åtgärder blir följden. - Skräpa inte ner. - Bort med bensinbilar. - Skippa vallbygget i sundet och rensa Byälven. - Funderar mycket över bekymren. - De yngre och deras framtid? - Allmän skärpning i vårt miljöbeteende krävs. - Framförallt mer ekologiskt odlade produkter. - Oljeförbrukningen oroar. Oljeindustrin hindrar utvecklingen av alternativa bränslen. - Råvaran olja är ändlig. - Kunskapen om miljön och den påverkan av miljön som sker, borde vara obligatoriskt inslag i skolans undervisning, kunskapen om samband och förståelse för de problem som uppstår och möjligheter att undvika dem. - Kommunen bör i större omfattning informera om insatser och ge råd och anvisningar. - Skolan har en upplysande roll tillsammans med TV och tidningar. - Vi är duktiga i Sverige på exempelvis pantflaskor, jag har varit i Italien, där är det bedrövligt. Någonting för EU att ta upp. - Vi har ju vetat så länge att människan påverkar miljön negativt, ändå gör vi ingenting. - Jag vill att folk ska sluta att slänga skräp, till och med in på vår gård slängs det skräp.

7 7 - Det är svårt att lösa det lokalt och ännu svårare globalt. - Bättre sopsortering på landsbygden. - Översvämningshotet i Arvika. - Det tål att fundera över. - Översvämningar och häftiga väderförändringar är inte bra. - Alla väderkatastrofer och extrema vädersituationer världen över oroar. - Oroad inför framtiden, exempelvis all fisk med tungmetaller och antibiotika. Konstgödningen ställer till det. Vi måste köpa det som finns även om det inte är det bästa. - Hajfisket gör mig förbannad, japanerna tar fenorna och slänger det andra. - Nettodebitering mot elbolag. - Sluta handla med Kina. - Bättre cykelvägar. - Den ständigt ökade tillväxten ökar resursförbrukningen, vi köper allt mer och slänger allt mer. Detta kommer inte att hålla. - Vi borde gå ner i arbetstid. - Oron finns för våra barn. - Inget större problem, jag tycker att det är överdrivet. - Miljön är viktig. - Kunde vara bättre, ibland blir jag orolig för hur det ser ut här och i övriga världen. - Framför allt är det utsläppen, det är de som ställer till det. - Det måste finnas tydliga och bindande miljömål. - Debatten kring miljöfrågan är för dålig. - Alltför mycket i vårt samhälle kommer ur oljan, det måste vi komma ifrån. - Föroreningar i alla de former, frågan är vad vi gör åt dem. Vi måste ställa högre krav på tillverkare och beslutsfattare och så måste vi alla hjäpas åt, både folk och länder.

8 8 3.2 I ett lokalt perspektiv - Infrastruktur som minimerar bilåkande, lokalt odlade produkter i bl a skolor och lokala restauranger. Informera mer om återvinningscentraler och om vad som skall lämnas där. Få bort alla fimpar från våra gator och samlingsplatser. Lära fastighetsägare att kompostera allt, samla komposterbart avfall för framställning av gas kommunalt. - Klimatfrågan är en utmaning, det finns möjligheter att lokalt utveckla grön teknik och grön tillväxt. - Se till att städa upp, kasta inte skräp på backen, sätt upp fler askkoppar i Arvika. - Lokala utsläpp leder till globala problem, så vi måste tänka globalt och handla kollektivt. - Det finns hos den äldre generationen en inställning att det är ingenting man kan göra nånting åt, varken nu eller sen. - Får man bättre möjligheter att sopsortera så gör man det i större utsträckning. - Tyvärr är de miljövänliga alternativen dyrare än de miljöovänliga, och då väljer folk fel, exempelvis billiga energikrävande lampor istället för dyrare energisnåla lampor. - Minska onödigt bilåkande inne i centrum. - Idioti med busshållplats vid torget. - När vi utvecklar hamnområdet, ska vi tänka klimatsmart. - Ta hand om vårt eget avfall, sortera och kompostera, köpa lokalt producerad mat, laga maträtter anpassade till årstidens råvaror, minska konsumtionen. - Jag funderar över oljeindustrin, hur den ser ut om några år och vilken energikälla som kommer att ersätta lika effektivt. - Stoppa rundkörning i Arvika. - Kompostera mera och förbjud bilar i innerstaden. - Alla måste hjälpas åt att hålla rent. - Närproducerat. - Elbilarna måste laddas någonstans, och elen måste ju också produceras. - Skräpa inte ner i naturen. - Mycket bråte man kan ta vara på och göra nånting nyttigt av, exempelvis bygga kojor. - Köra mindre bil, sortera skräp, cykla och uppmuntra andra att göra sammalunda.

9 9 - För kunde man cykla på vägrenen på 61-an, var ska man nu cykla? - Fler och fler kalhyggen oroar. - Alla boende i innerstaden, särskilt de äldre bör ha tillgång till sopsortering i trappuppgången. - Tänk om man kunde rena Kyrkviken och anlägga en badplats mitt i stan. - Källsortering och mindre bilåkning. - Mer information i skolorna om miljöfrågor om vad som förstör vår miljö. - Man kan spara på belysningen och handla närproducerat. - Vi behöver utvecklad kollektivtrafik och bättre cykelvägar. - Omprövade vattendomar kan innebära utrivning av gamla kraftverk och dammar, som Knaggen i Mangskog. - Hållbar konsumtion. - Viktigt att lära barnen från början att inte slänga skräp och så. - Det är för mycket bilåkande med kommunbilar i hemtjänsten. - Skogsbrukets påverkan, det är för kraftiga avverkningar. - Om tågen stannar vi de små stationerna, som Ottebol, kan fler åka tåg. 3.3 I ett globalt perspektiv - Få fungerande regler vad gäller koldioxidutsläpp. Få tullar som minimerar förflyttning av skadliga ämnen, för såväl människor som natur. - Allt som vi gör lokalt påverkar det globala, så är det i hela världen. - Bötfäll de som skräpar ner. - Globalt gemensam ambition att få bort bensinen. - Gemensamma insatser i form av föreningsengagemang eller i andra sammanhang där man visar på möjligheter som finns. - Tydligare regler fattade av politiker som vill förändra i rätt riktning. - Massmedia måste skriva både positivt och negativt, naturligtvis om det elände som uppstår av miljöförstöring, men också om lyckade alternativa lösningar. - Bättre och renare mat med mindre E-ämnen i maten.

10 10 - Leva upp till de miljömål som finns. - Mer kärnkraft, det är rent. - Det är gott om uppgivna tankar, vi måste dra ner på det mesta, konsumtionen måste minska, utsläppen måste minska, sopberget får inte bli större, etc. - Man har störst chans att påverka sig själv, men behöver hjälp och stöd på vägen. - Klimatet har ändrats, mer vattenproblem i världen, både för lite och för mycket. - Ständig påverkan i alla sammanhang. 3.4 Vad man som enskild meborgare kan göra - Göra mer anpassade inköp, källsortera, kompostera, återanvända, lämna, det som är användbart, till loppis eller "myrorna", i stället för till sopstationen etc. etc. - Källsortera! - Planera resor, vilket färdsätt jag väljer. - Ställ ner bilen och ta cykeln. - Köpa svenskt kött och ekologiska bananer. - Pappersåtervinning. - Panta! - Stand by! - Köp grön el. - Jag ska sälja min A-traktor. - Åka kollektivt, handla ekologiskt och närodlat. - En kan inte göra skillnad, men tillsammans kan vi. - Dra ner på energianvändningen, stänga av det man inte använder, sluta med onödiga resor, gå och cykla istället, sopsortera! - Samåkning och sopsortering. - Mera el-bilar.

11 11 - Sopsortera! Kompostera! - Använd det Du behöver, lämna sedan till second hand. - Jag källsorterar, har en varm och 2 kalla, önskar sopkärl med två fack och vill inte blanda blivande kompost med allt det andra. Jag tycker att återvinningen på Björns väg skulle ha mera tillsyn. - Sortera, inte slänga. - Var och en måste börja tänka mer på miljön. - Jag kan köra miljöbil, själv har jag en el/bensinhybrid. - Man kan sätta solfångare på taket, vattenvärmning. - Minska på mängden slängd mat, ha miljövänligt bränsle till motorsåg, gräsklippare och handla lokalt producerade varor och jaga älg! - Handla ekologiskt närproducerat och inte mer än nödvändigt, källsortera och återanvända. - Kollektivtrafik, miljövänlig bil och källsortering. - Sopsortera, cykla, se till att jag har ett bra uppvärmningssystem. - Renovera och bygg energisnålt. - Odlar själv min potatis. - Återvinner själv hemma, fler återvinningsstationer skulle underlätta. - Har lärt mig i Lilla Aktuellt att när vi åker bil, bildas ett täcke runt jorden, så vi måste åka mindre bil. - Sopsortera, åk till tippen, kör på E Sopsortera - Fortsätta att sopsortera. - Plockar upp skräp, ger hunden matresterna och odlar morötter och rädisor. - Odla egna grönsaker. - Ett lägre pris är det enda incitamentet som fungerar i valet av miljövänligare konsumtion. - Sortera sopor, köra bensinsnål bil, odla egna grönsaker.

12 12 - Jag får inte köra bil för mina barn, jag är för gammal, så jag bidrar ju positivt till mindre utsläpp. - Försöka ha koll på den mat man köper. - Medvetet välja det bättre alternativet vad gäller mat och transport och övrig konsumtion. Det svåra är att veta vad som är bäst. - Åka kollektivt. - Cykla! - Inte använda bilen kortare sträckor. - Jag kan sopsortera och cykla och gå mer. - Upplysa vänner och bekanta om miljöproblemet. - Sopsortera, tvådelade kärl som sorteras i sopbilen. - Åka kollektivt, det finns hyfsade förbindelser bara man ids ta reda på. - Kina, USA, Indien och fler stormakter måste ta ett större ansvar. - Åka tåg, cykla, handla ekologiskt, second hand, konsumera mindre. - Kör miljöbil! - Minska utsläppen! - Plocka upp skräp! - Lära barnen om återvinning! - Handla ekologiskt! - Bli vegetarian! - Det ska sopsorteras i varje hem, så sker inte nu. - Handla milövänligt! - Sortera mera! - Kollar på varorna jag handlar och källsorterar. - Vi har bytt vår bil mot en bränslesnål bil och så källsorterar vi, ibland åker vi tåg. - Sopa framför egen dörr, sortera sopor, återvinna, köp svenskt. - Spotta inte ut snus och tuggummi på gatan.

13 13 - Man ska slänga skräpet i soptunnan. - Vi sorterar och kör till avlämningsstation. - Inte släppa ut mer koldioxid än nödvändigt, modern bil med låga utsläpp och alternativa bränslen. Försöka att klara sig med en bil. - Åker tunnelbanan. - Man ska vara rädd om djur, alla djur även maskar för de är nyttiga för naturen även om jag tycker att de är slemmiga. - Tänka sig för i allt man gör och handlar. - Skräpa inte ner! - Återvinn, handla begagnade prylar och kläder. 3.5 Vad vi tillsammans kan göra - Erbjuda ideella och politiska föreningar ett bra informationsmaterial och eller informatörer som ett obligatorium för deras verksamhet lika väl som droginformationen. - Klimatinvsteringar. - Gratis kollektivtrafik, ökat tågresande, fler stationer, elbilar, cykelvägar. - Gör oss oljeoberoende. - Samåkning till jobbet. - Bygg ut solcellsmöjligheterna! - Handla second-hand. - Handla närproducerat och äta mindre kött. - Mer veg-mat. - Minska vattenförbrukningen. - Göra det lönsamt att leva miljövänligt och dyrt tvärtom. - Våra bussar kan väl bli mer klimatsmarta. - Se till att tåget stannar i Brunsberg.

14 14 - Gemensam satsning på förnyelsebar energi, bättre fordon, energisnåla, effektivare drivmedel. - Utveckla tekniken och förändra vårt beteende. - Att vi arbetar tillsammans och tar gemensamt ansvar. Alla måste delta. - Har man värk i bena kan det vara svårt att komma till återvinningsstationerna. De borde vara fler och närmare. - Sopsortera och spara på ström. - Släng skit och släng samhället på tippen. - Inga bussar på torget! - Mindre lastbilar på vägarna, utnyttja järnvägar och Vänersjöfarten bättre. - Bra öppettider på Mosseberg är viktigt. - Förbjud bilar i centrala Arvika. - Företag bör utveckla andra motorer än förbränningsmotorn, subventionera miljövänliga fordon. - Subventionera elbilar, kommunen borde gå i bräschen och ha många el-bilar. - Se till att kommunikationer på vatten och spår blir bättre. - Samåkning. - Bättre kommunikationsmedel på landsbygden, mindre bussar som man kan beställa och inte lägga ner järnvägsstationer. - Utifrån aktuell forskning och information sprida kunskap och agera därefter. - Samverkan, enskilda, kommun, näringsliv, föreningar. - Värna miljövärden i stället för kortsiktiga ekonomiska. - Vi får snart miljöåtervinning i vår fastighet, vi kör bil endast i undantag, cyklar mer än gärna, vill väldigt gärna, cykelled till Jössefors. - Jag har inga direkta synpunkter på vad kommunen kan göra. - Hålla markerna öppna med betande boskap. - Underlätta resor, kollektivtrafik och annat som är miljövänligt. - Policy för förskolor och skolor att ej ha sötade livsmedel och glasskalas på födelsedagar.

15 15 - Kontroll över vad som säljs i affärerna. - Återinför pant på bolaget. - Statliga bidrag till de som installerar solceller, solfångare och egenproducerad el. - Minimera möjligheten för stora bilfirmor att hyra platser mitt i stan på mârten. - Jag bor i Göteborg, där borde det vara billigare att åka buss och spårvagn. - Hjälpas åt att öka medvetenheten och tydlig skyltning och information i butiker. - Glasflaskor i naturen borde totalförbjudas. Det tar 2 miljoner år innan de försvinner. Högre pant på glasflaskor och glasburkar. - Orolig med tanke på Kina, Indien och USA som har mycket kvar att göra. - Påminna varann och få en gemensam uppfattning om hur negativt vi påverkar vår miljö dagligen. - Transportplanering. - Höja allas kunskap i ämnet. - Förbättra kollektivtrafiken, bussar i hela kommunen. - Tillsammans arbeta för en bättre och säkrare framtid, det är vi som har de framtida generationernas miljö i våra händer. - Sätt upp fler papperskorgar. - Det måste vara så att vi förhindrar att släppa ut gaser av olika slag. - Cykla och sopsortera. - Återvinning måste vara enkelt, det vinner vi alla på. - Sopsortering i hyreshus. - Bilda opinion. - Tänk på hur Du reser. - Påverka den mataffär där du handlar om att ha rätt varor. - Ekologiskt som transporteras långt eller oekologiskt som är närodlat??? - Absolut inga bussar på torget. - Det handlar också om jobben, exempelvis inom bilindustrin.

16 16 - Agera tillsammans för en bättre utbyggd kollektivtrafik. - Om var och en tar sitt ansvar löser vi problemet tillsammans. - Se till att de unga får rätt inställning. - Alla måste dela på ansvaret. - Att lära kommande generationer att vara än mer aktsamma. - Jag behöver mer kunskap, kanske enskild rådgivning. - Förbättra sophanteringen i Arvika, vi kan bli bättre. - Man önskar att Arvika Fastighets AB gör i ordning bättre för sortering av sopor i sina fastigheter. - Upplysning krävs 3.6 Allmänna framtidsfunderingar om klimatet - På 1980-talet var det mycket mer, på tapeten, både internationellt, nationellt och lokalt. - Klimatförnekelse är en samhällsfara. - Är orolig för framtiden och tveksam om det överhuvudtaget går att få det bättre med tanke på det globala problemet. - Det är vi människor som ställer till det. - Många kopplar inte de olika naturkatastroferna till klimatförändringen, vilket ju är bedrövligt. - Kunskapen om växthusgaserna är egentligen vardagskunskap, som alla borde kunna, som i så fall skulle medföra ökad motivation för sopsortering. - Bättre ta vara på det entreprenörsskap som finns inom området förnyelsebara energikällor. - I vinter har klimatet varit till det bättre. - I en mindre ort som Arvika är behovet av motorfordon mindre, man kan gå och cykla till det mesta. - Vi är för egoistiska och lata, vi kunde göra mer och vi förstår inte konsekvenserna av vårt handlande. - Frisk luft och rent vatten är viktigt för mig.

17 17 - Orolig, men sover oförskämt bra ändå. - Ofta visar sig effekterna av ny teknik först efter några år, och det är inte alltid som det är så miljövänligt. - Oljan tar slut, behöver således utveckla andra energikällor. - Ozonlagret tunnas ut, det blir varmare, snart har vi ingen snö, det är inte bra. - Våra barn ska också kunna leva. - Vad gäller maten, så är det långa transporter och mycket mat som slängs. - Onormalt väder nuförtiden. - Översvämningsrisken i Arvika. - Orolig, inte för mig, men för barn och barnbarn. - Det är mycket skrämselpropaganda kring detta, det gillar jag inte. Jag har varit mycket utomlands och sett. - Det beror på oss människor. - Islossningen i Arktis och Grönland, det går för fort. Själv är jag från Island. - Stor del av variationen är nog inom naturliga temperaturskillnader, men även en betydande del är på grund av mänsklig aktivitet och förbrukning. - Ilska över att kunskap inte används, att det går för långsamt och att det snart är för sent. - Lågliggande länder som Holland kommer att ligga under vatten om det fortsätter. - Jag tycker det är konstigt nu med väderleken. Kan det vara alla bensinångor och dylikt som sprids av bilar och flygplan, jag tror det. - Jag tror det är naturliga variationer. - Svårt och hemskt, jag är tacksam att jag är så gammal. - Obehagligt, otäckt. Har sett hur en glaciär i Österrike smälter. - Verkar skrämmande. - Det har alltid funnits klimatförändringar, möjligen sker de fortare nu. Jorden är föränderlig, även utan människans påverkan. - Inga bra tankar om framtiden.

18 18 - Jämför förändringar under långa tidsperioder, exempelvis istiden, men det är klart man kan inte bortse från frågan. - Vi måste minska utsläppen och använda solenergin så mycket som möjligt. - Jag tror det går att stoppa katastrofen om alla både uppgivna och skeptiker tar det på allvar och mobiliserar krafterna. Som att Sverige exporterar sitt gröna kunnande till de stora drakarna, Kina, Indien och USA. - Otäckt framtidsperspektiv. - Nedräkningen har börjat, max 50 år kvar. I ett globalt perspektiv har vi börjat för sent. - Översvämningen är ett orosmoment. - Politiken måste gå före, ta på sig ledartröjan och visa att man tar klimathotet på fullaste allvar. - Jag behöver veta mer, mer kunskap. - Skrämmande med tanke på den generation som växer upp nu, vi har faktiskt bara en jord. - Vi är nu inne på sista versen. - Eftersom jag är ung är jag orolig och tveksam inför framtiden. - Det finns andra länder som inte tar något ansvar. - Alla måste dra åt samma håll. - Jag känner uppgivenhet. - Det är fler naturkatastrofer och isbergen smälter. - De kommer inte att bromsa upp. - Skrämmande att ingenting görs. - Hela världen måste ta sitt ansvar. - Ozonhålets variation oroar. - Jag oroar mig för att isarna smälter och haven stiger. - Stormakternas attityd är inte bra. - Kortsiktigt ekonomiskt tänk leder oss in i fördärvet. - Vi kan möjligen fördröja katastrofen, men barnbarnen får det sämre.

19 19 4. Information Under arbetet har framtidsgrupperna besökt många platser och talat med många människor som har mycket information att ge inom ämnet. I det följande redovisas en del av den information som givits. 4.1 Information om miljö- och klimatmål När framtidsgrupperna inledde detta uppdrag fick ledamöterna en information och genomgång av gällande miljö- och klimatmål. Dan Johansson svarade för informationen, som i kortfattat form återges i det följande. Agenda för miljöområdet inom EU, sjunde miljöhandlingsprogrammet som gäller fram till Tematiska mål - Vad - naturresurser - effektivt resursutnyttjande med lågt uttnyttjande av fossila bränlsen - hälsa och välbefinnande Arbeta fram ramverk - Hur - implementering - kunskap - investeringar - integration Utbredning - Var - urban - internationell I syfte att göra EUs ekonomi resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig med minskad användning av fossila bränslen, ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet åstadkomma följande till år 2020: > Uppnå de formulerade klimat och energimålen för 2020, 20% mindre utsläp av växthusgaser, 20% mer av utnyttjande förnybar energi, 20% ökad energieffektivitet, samt att jobba för att minska utsläppen av växthusgaser långsiktigt med 85-90% fram till år 2050, för att minska den globala uppvärmningen. > Industrins miljöpåverkan ska minskas och resurseffektiviteten ökas. > Miljöpåverkan av produktion och konsumtion ska minska, i synnerhet inom områdena mat, boende och transporter. > Avfall ska hanteras säkert och betraktas som en resurs. Avfallsmängden per capita ska minskas. Energiutvinningen från avfall begränsas till avfallsmaterial som inte är återvinningsbart. Deponering av återvinningsbart eller komposterbart/rötningsbart material är stoppat.

20 20 > Vattenbristen har reducerats. Naturresurser I syfte att skydda, bevara och förbättra EUs naturresurser, ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet åstadkomma följande till år 2020: 1. Biodiversiteten måste bevaras, förhindra att arter försvinner ur ekosystemen. 2. Minskad negativ påverkan på sötvatten, brackvatten och kustvatten, vattendirektivet. 3. Minska negativ påverkan på haven, överfiske, föroreningar. 4. Minska luftföroreningarnas inverkan på ekosystemen. 5. Hållbart utnyttjande av mark, gödsling av åkermark, markföroreningar, erosion. 6. Hantering av gödningsämnen, kväve och fosfor, måste förbättras, slam, gödsel och konstgödning. 7. Skogar och deras funktion måste skyddas, motståndet mot klimatförändringar och skogsbränder. Hälsa och välbefinnande I syfte att skydda EUs medborgare från miljörelaterade risker för hälsa och välbefinnande ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet bidra till att år 2020: 1. Har luftkvaliteten inom EU väsentligt förbättrats. 2. Har bullret minskats. 3. Har EUs medborgare tillgång till rent dricks- och badvatten. 4. Har den s.k. cocktaileffekten, sammanlagd effekt av olika kemikalier på människan, ofta hormonstörande, utretts och kemikalielagstiftningen anpassats. 5. Har effekten av nanopartiklar utretts. 6. Har samhällsbyggnadsprocesserna anpassats bättre till klimatproblematiken. Nordiska rådet 1. Samarbete om gröna tekniska normer och standarder, materialval och energiförbrukning i nybyggnationer. 2. Samarbete om offentliga inköp. 3. Utveckling av tekniker och metoder för avfallshantering, avfall, plast, textil, matsvinn. 4. Främjande av integrationen av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet, bl.a. flexibla finansieringsmekanismer för minskning av klimatpåverkande utsläpp i utvecklingsländer. 5. Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag.

21 21 6. I övrigt samarbete inom områdena hållbar utveckling energi, klimat, kemikalier, skog, Arktis, jordbruk, fiske, FoU Nationellt 16 kvalitetsmål 1. Begränsad miljöpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Ingen övergödning 7. Säker strålmiljö 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt-och djurliv Utifrån dessa mål ges sektorsmyndigheten i regleringsbrev uppdrag att genom stimulansåtgärder eller regelverk påverka bl.a. kommunems verksamhet. Regionalt Länsstyrelsen bidrar i arbetet med de sexton nationella miljömålen. Region Värmland arbetar utvecklingsorienterat inom följande områden: - effektiv energianvändning - hållbara transporter - skogsbränsle - biogas från restprodukter - förnybar el - teknik och innovation för miljö och tillväxt Lokalt Vad gör vi idag? - vattenvård, VA i Västra Sund, Vattenrådet, Vattenvårdsförbundet, Kyrkvikens vattenkvalitet, enskilda brunnar, biotopvård - klimatåtgärder, invallning av Kyrkviken, översvämningskartering, laserscanning,gis-underlag - utveckling av avfallshanteringen - biobränsle i fjärrvärmen - boendemiljöer som gynnar folkhälsan - goda tågpendlingsmöjligheter - miljöstabens tillsynsarbete

22 22 Vad kan vi mer göra? - transparent uppföljning av koncernens interna miljöarbete och en beskrivning av miljötillståndet i vår kommun, miljöstrategi - en analys av rådigheten över olika delar av miljöområdet, t.ex. energiproduktion, energiförbrukning, avfallshantering, boendemiljöer, vattenkvalitet Sammanfattning Energi - mindre energiåtgång för boende, verksamheter och transporter - större andel förnybar energi Land, vatten, luft samt växt- och djurliv - bevara artrikedomen - motverka utarmning av produktiv mark och vatten - motverka spridning av kemikalier - säkra tillgång på dricks- och badvatten av god kvalitet Ekonomisk tillgång - FoU för gröna näringar - finansiellt stöd till miljöförbättrande åtgärder i utvecklingsländer Klimat - samhällsplanera för att ha beredskap för effekterna av global uppvärmning Avfall - se avfall som en resurs för återanvändning och energiutvinning 4.2 Information om avfallshanteringen i Arvika Framtidsgruppernas arbets- och planeringsmöten förläggs i stor utsträckning på platser som är intressant utifrån det uppdrag framtidsgrupperna har. Ett sådant möte förlades till Mosseberg nya och fina sopsorteringsanläggning. Dan Johansson, chef på Mosseberg visade anläggningen och informerade om verksamheten på Mosseberg och om arbetet med avfallshantering i ett bredare perspektiv. Nedan återfinns de power point-bilder som han då visade.

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33 4.4 Ida Axelsson-Wall från Länsstyrelsen besökte framtidsgrupperna och redogjorde för Klimatanalys Värmland. Här fäljer några av de bilder som hon visade i sin redogörelse. 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 Den stadsnära naturens möjligheter Den 20 oktober genomfördes ett seminarium under ovanstående rubrik. Seminariet hölls i bibilotekets hörsal och inleddes med anföranden av sakkunigga. Därefter blev det frukt och fikapaus och gruppdiskussioner. 34 personer var närvarande. Hans Bimsell, Linda Persson, Anders Ljunggren, Bente Plöen, Maria Dåverhög, Per Larsson och Ann-Christin Carlsson representanter för Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, OK Jösse, grundskolan i Arvika och Arvika kommuns planeringsavdelning informerade om vilka enastående möjligheter den stadsnära naturen runt och i Arvika erbjuder. Bente Plöen, Hans Binsell, Linda Persson, Maria Dåverhög, Ann-Christin Carlsson och Per Larsson representanter för Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, OK Jösse, grundskolan i Arvika och Arvika kommuns planeringsavdelning informerade om vilka enastående möjligheter den stadsnära naturen runt och i Arvika erbjuder. Meedverkade gjorde även Anders Ljunggren från Rackstads Kvarnförening Från gruppdiskussionerna framfördes följande tankar: - Bevara kommunens skog, inte bara fokusera på avkastningen. - Viktigt att de som gör planer om skogen har kunskap om exempelvis hotade arter - Det bör finnas en samrådsgrupp, där ideella föreningar och myndigheter, som naturskyddsföreningen och kommunen möts planeringen av skog och natur - Tillgängligheten är viktig, att folk som bor i tärorten har möjlighet att nyttja den stadsnära naturen.

50 50 - Hamnområdet är förvisso inget skogsområde, men det är ett område med nära natur, som bör tas tillvara och utvecklas och även få en bra kommunikation med centrum. - Bygg en sammanhållande led, stranpromenad-cykelled längs hela Kyrkviken. - Spara naturen nära förskolor och skolor - Värna den tätortsnära naturen - Hållbar skogsavverkning som inte gör att naturen blöder - Vi behöver en grön plan, som stöd för planeringsarbetet. - Vissa områden i närheten av stan behöver röjas. - Koppla ihop hamnområdet- Stadsparken Sågudden - Aktivitetspark i hamnområdet, men hela området behöver inte vara tillrättalagt. - Tillgänglighet är viktigt och det måste vara möjligt att nå olika intressanta målpunkter i naturen utan bil på ett tryggt sätt via buss, gång och cykel.vi diskuterade t.ex. fågeltornet i Byn längs 61:an och väg till busshållplatser och deras placering. Alla har inte tillgång till bil på grund av ålder eller ekonomi och därför svårare att ta sig till attraktiva platser för att bada, fiska, plocka svamp och bär, åka skidor, fågelskådning mm. - Ta till vara och utveckla Viksholmen, Varvsudden (norr om Mikaeligården), Storkasberget och Sävsjön inklusive Sävsjökanalen - Koppla ihop gröna stråk och platser av olika sorter, för ett tydligare sammanhang och mångfald av upplevelser Här följer de powerpointpresentationer som visades vid seminariet.

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 Transportseminarium Den 10 februari genomfördes ett transportseminarium i Bibliotekets hörsal. 42 personer var närvarande och Sven-Erik Eriksson VD/Regionchef i Sveriges Åkerföretag, Värmlandsåkarna, Thomas Broström ordförande Värmlandsåkarna, Malte Henriksson vice ordförande Värmlandsåkarna och Peter Sjösten från Polisen medverkade. Sven-Erik Eriksson gav en mycket innehållsrik information om åkerinäringen, vilka möjligheter som finns men öven vilka svårigheter man upplever. Efter hans anförande följde en kort fikapaus, därefter blev det tid för frågor och diskussion. Här redovisas de bilder som var underlag i Sven-Erik Erikssons anförande.

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 Seminarium om mat och miljö Den 14 april anordnades ett seminarium om mat och miljö i bibliotekets hörsal. 29 personer var närvarande. Mirja Saarväli från kommunens inköpsfunktion och Anna- Greta Liljestrand, Conny Rohm och Annika Bryngelsson från kostservice informerade om de regler som gäller för inköp och upphandling av råvaror och för den livsmedelspolicy som tillämpas i kommunen och som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer. En livlig diskussion uppstod, många frågor ställdes och besvarades. Här följer några av de power-pointbilder som förevisades.

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Politik, samhälle & media

Politik, samhälle & media Om Ecoproject Ecoproject - hållbara gymnasiearbeten är en satsning som BioFuel Region har drivit sedan 2004. Den går ut på att öka gymnasieungdomars intresse för frågor som rör hållbar utveckling. Eftersom

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer