Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens"

Transkript

1 Kommunfullmäktiges framtidsgrupper Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens Rapport nr 22 Redovisning av medborgardialog om miljöoch klimatfrågan Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 2 Innehållsförteckning sid 1. Framtidsgruppernas uppdrag Genomförda aktiviteter.3 3. Allmänhetens funderingar i frågan Allmänna framtidsfunderingar om miljön I ett lokalt perspektiv I ett globalt perspektiv Vad man som enskild medborgare kan göra Vad kan vi tillsammans göra Allmänna framtidsfunderingar om klimatet.16 4 Information Information om miljö- och klimatmål Information om avfallshantering Information om Arvika Kraft AB Information om Klimatanalys Värmland Seminarieserie Hur kan vi bidra till ett hållbart samhälle Den stadsnära naturens möjligheter Transportseminarium Seminarium om mat och miljö..84

3 3 1. Framtidsgruppernas uppdrag Kommunfullmäktiges framtidsgrupper får av Kommunfullmäktiges presidium följande uppdrag, att återredovisa till Kommunfullmäktige i maj 2014: Medborgardialog om miljö- och klimatfrågan i ett framtidsperspektiv - dagens utmaningar för att rädda framtidens miljö Delfrågor: - Vilka framtidsfunderingar har Du när det gäller vår miljö? - Lokalt? - Globalt? - Hur kan Du som enskild medborgare agera för att värna vår miljö? - Hur kan vi tillsammans agera för att värna vår miljö? - Vilka tankar har Du med tanke på klimatförändringarna som sker? 2. Genomförda aktiviteter För att skaffa sig mer kunskap i detta breda och omfattande ämne har Framtidsgrupperna förlagt sina möten på platser där aktiviteter av olika slag sker inom ämnesområdet. Inledningsvis gav Dan Johansson, då miljösamordnare på Arvika kommun en grundlig genomgång om de miljömål som är fastställda på olika nivåer, och var Arvika kommun befinner sig i nuläget i detta arbete. En sammanfattning av denna redogörelse finns i avsnitt 4.1. Mossebergs avfallsanläggning besöktes, ledamöterna i framtidsgrupperna fick se den nya anläggningen och ta del av en beskrivning av hur arbetet bedrivs på Mosseberg. Även denna gång stod Dan Johansson för informationen, nu i sin roll som chef på Mosseberg. Det bildspel som då visades redovisas i avsnitt 4.2. Ett möte förlades till Sälboda där Lennart Rönning, VD i Arvika Kraft AB informerade om bolagets verksamhet och visade kraftstationen i Sälboda. Det bildspel som då visades redovisas i avsnitt 4.3. Under Arvikamârten fanns Framtidsgruppernas ledamöter utanför Turistbyrån och förde samtal med förbipasserande mârtensbesökare utifrån de delfrågor som formulerats i enlighet med uppdraget. De synpunkter som då lämnades redovisas i avsnitt 3. Ett möte förlades till Thermia AB. VD Magnus Glavmo informerade om företaget och om vad som händer i utvecklingen av värmepumpar och klimatanläggningar. Fabrikschef Mattias Karlsson guidade vid en rundvandring i fabriken och forskningschef Rickard Karlsson visade forsknings och utvecklingsavdelningen. På kvällen den 5 november satt ledamöter i framtidsgrupperna i stadshuset och ringde upp slumpmässigt utvalda Arvikabor för att höra

4 4 vilka tankar de har i miljö- och klimatfrågan. Ett femtiotal Arvikabor lämnade synpunkter, vilka finns med i sammanställningen i avsnitt 3. Börje Wahlund och Kenneth Johannesson, två ledamöter i framtidsgrupperna, i full fart med att ringa upp medborgare under ringkvällen, för att få tankar och synpunkter i miljö- och klimatfrågan. Vid ett möte med framtidsgrupperna informerade Miljöstabens chef Anders Jonasson om Miljöstabens arbete, vad det omfattar och innebär, och gav exempel på olika situationer och sammanhang där Miljöstaben är involverad. Ett möte med framtidsgrupperna förlades till Västvärmlands LBCs nya lokaler vid Falleberget. LBCs VD Pär Börjesson informerade om den verkamhet som Västvärmlands LBC bedriver och visade de nya lokalerna. Ett möte med framtidsgrupperna förlades till Glava Energy Center, där Magnus Nilsson visade anläggningen och informerade om vad som sker i utvecklingen av solcellspaneler i allmänhet och i Glava i synnerhet. På bilden nedan ser vi ledamöterna Christer Bylund, Mona Smedman, Börje Wahlund, Göran Andersson, Lars-Ove Jansson, Carina Bönström, tjänstemannen Erika Nordqvist och Magnus Nilsson Glava Energy Center.

5 5 Under mars och april besökte ledamöter i framtidsgrupperna elever på våra gymnasieskolor och högstadieskolor och förde samtal i grupp om miljö- och klimat. Syftet var att höra hur unga männsikor tänker och resonerar i denna fråga. De tankar och synpunkter som fördes fram redovisas i kapitel 3. Totalt deltog 160 ungdomar i samtalen. Ida Axelsson-Wall från Länsstyrelsen besökte framtidsgrupperna vid ett sammanträde och redogjorde för utredningen Klimatanalys Värmland. Vid samma möte informerade även Stina Dahlblom om arbetet med Arvika kommuns Miljö- och klimatstrategi. Bilder från information redovisas under avsnitt Allmänhetens funderingar i frågan På olika sätt, som redovisas i avsnitt 2, har Framtidsgrupperna i dialog med medborgarna fått in tankar och synpunkter. Även den Medborgarpanel som nu funnits i 7 år har tillfrågats och funderingar finns också med i redovisningen. Redovisningen av synpunkterna sker under rubriker som överensstämmer med de delfrågor i vilken medborgardialogen förts.

6 6 3.1 Allmänna framtidsfunderingar om miljön - Jag är intresserad av förnyelsebar energi och återanvändning. - Medvetenheten om miljöproblematiken är viktig. Det är viktigt för oss att förstå det viktiga med att ta hand om och värna om miljön. Jag upplever att de i min omgivning inte alltid förstår konsekvenserna av att jordens resurser förbrukas. - Viktigt att alla drar sitt strå till stacken. - Jag tror på framtidens kärnkraft. - Det har bivit en polarisering, de som lever miljö- och hälsovänligt och de som lever miljö- och hälsovådligt. Men fler och fler anammar det sundare levnadssättet, ökat intresse för miljöfrågor, handlar i secondhandbutiker etc. - Vi gör för små framsteg, troligen kommer vi till en sorts gräns där drastiska åtgärder blir följden. - Skräpa inte ner. - Bort med bensinbilar. - Skippa vallbygget i sundet och rensa Byälven. - Funderar mycket över bekymren. - De yngre och deras framtid? - Allmän skärpning i vårt miljöbeteende krävs. - Framförallt mer ekologiskt odlade produkter. - Oljeförbrukningen oroar. Oljeindustrin hindrar utvecklingen av alternativa bränslen. - Råvaran olja är ändlig. - Kunskapen om miljön och den påverkan av miljön som sker, borde vara obligatoriskt inslag i skolans undervisning, kunskapen om samband och förståelse för de problem som uppstår och möjligheter att undvika dem. - Kommunen bör i större omfattning informera om insatser och ge råd och anvisningar. - Skolan har en upplysande roll tillsammans med TV och tidningar. - Vi är duktiga i Sverige på exempelvis pantflaskor, jag har varit i Italien, där är det bedrövligt. Någonting för EU att ta upp. - Vi har ju vetat så länge att människan påverkar miljön negativt, ändå gör vi ingenting. - Jag vill att folk ska sluta att slänga skräp, till och med in på vår gård slängs det skräp.

7 7 - Det är svårt att lösa det lokalt och ännu svårare globalt. - Bättre sopsortering på landsbygden. - Översvämningshotet i Arvika. - Det tål att fundera över. - Översvämningar och häftiga väderförändringar är inte bra. - Alla väderkatastrofer och extrema vädersituationer världen över oroar. - Oroad inför framtiden, exempelvis all fisk med tungmetaller och antibiotika. Konstgödningen ställer till det. Vi måste köpa det som finns även om det inte är det bästa. - Hajfisket gör mig förbannad, japanerna tar fenorna och slänger det andra. - Nettodebitering mot elbolag. - Sluta handla med Kina. - Bättre cykelvägar. - Den ständigt ökade tillväxten ökar resursförbrukningen, vi köper allt mer och slänger allt mer. Detta kommer inte att hålla. - Vi borde gå ner i arbetstid. - Oron finns för våra barn. - Inget större problem, jag tycker att det är överdrivet. - Miljön är viktig. - Kunde vara bättre, ibland blir jag orolig för hur det ser ut här och i övriga världen. - Framför allt är det utsläppen, det är de som ställer till det. - Det måste finnas tydliga och bindande miljömål. - Debatten kring miljöfrågan är för dålig. - Alltför mycket i vårt samhälle kommer ur oljan, det måste vi komma ifrån. - Föroreningar i alla de former, frågan är vad vi gör åt dem. Vi måste ställa högre krav på tillverkare och beslutsfattare och så måste vi alla hjäpas åt, både folk och länder.

8 8 3.2 I ett lokalt perspektiv - Infrastruktur som minimerar bilåkande, lokalt odlade produkter i bl a skolor och lokala restauranger. Informera mer om återvinningscentraler och om vad som skall lämnas där. Få bort alla fimpar från våra gator och samlingsplatser. Lära fastighetsägare att kompostera allt, samla komposterbart avfall för framställning av gas kommunalt. - Klimatfrågan är en utmaning, det finns möjligheter att lokalt utveckla grön teknik och grön tillväxt. - Se till att städa upp, kasta inte skräp på backen, sätt upp fler askkoppar i Arvika. - Lokala utsläpp leder till globala problem, så vi måste tänka globalt och handla kollektivt. - Det finns hos den äldre generationen en inställning att det är ingenting man kan göra nånting åt, varken nu eller sen. - Får man bättre möjligheter att sopsortera så gör man det i större utsträckning. - Tyvärr är de miljövänliga alternativen dyrare än de miljöovänliga, och då väljer folk fel, exempelvis billiga energikrävande lampor istället för dyrare energisnåla lampor. - Minska onödigt bilåkande inne i centrum. - Idioti med busshållplats vid torget. - När vi utvecklar hamnområdet, ska vi tänka klimatsmart. - Ta hand om vårt eget avfall, sortera och kompostera, köpa lokalt producerad mat, laga maträtter anpassade till årstidens råvaror, minska konsumtionen. - Jag funderar över oljeindustrin, hur den ser ut om några år och vilken energikälla som kommer att ersätta lika effektivt. - Stoppa rundkörning i Arvika. - Kompostera mera och förbjud bilar i innerstaden. - Alla måste hjälpas åt att hålla rent. - Närproducerat. - Elbilarna måste laddas någonstans, och elen måste ju också produceras. - Skräpa inte ner i naturen. - Mycket bråte man kan ta vara på och göra nånting nyttigt av, exempelvis bygga kojor. - Köra mindre bil, sortera skräp, cykla och uppmuntra andra att göra sammalunda.

9 9 - För kunde man cykla på vägrenen på 61-an, var ska man nu cykla? - Fler och fler kalhyggen oroar. - Alla boende i innerstaden, särskilt de äldre bör ha tillgång till sopsortering i trappuppgången. - Tänk om man kunde rena Kyrkviken och anlägga en badplats mitt i stan. - Källsortering och mindre bilåkning. - Mer information i skolorna om miljöfrågor om vad som förstör vår miljö. - Man kan spara på belysningen och handla närproducerat. - Vi behöver utvecklad kollektivtrafik och bättre cykelvägar. - Omprövade vattendomar kan innebära utrivning av gamla kraftverk och dammar, som Knaggen i Mangskog. - Hållbar konsumtion. - Viktigt att lära barnen från början att inte slänga skräp och så. - Det är för mycket bilåkande med kommunbilar i hemtjänsten. - Skogsbrukets påverkan, det är för kraftiga avverkningar. - Om tågen stannar vi de små stationerna, som Ottebol, kan fler åka tåg. 3.3 I ett globalt perspektiv - Få fungerande regler vad gäller koldioxidutsläpp. Få tullar som minimerar förflyttning av skadliga ämnen, för såväl människor som natur. - Allt som vi gör lokalt påverkar det globala, så är det i hela världen. - Bötfäll de som skräpar ner. - Globalt gemensam ambition att få bort bensinen. - Gemensamma insatser i form av föreningsengagemang eller i andra sammanhang där man visar på möjligheter som finns. - Tydligare regler fattade av politiker som vill förändra i rätt riktning. - Massmedia måste skriva både positivt och negativt, naturligtvis om det elände som uppstår av miljöförstöring, men också om lyckade alternativa lösningar. - Bättre och renare mat med mindre E-ämnen i maten.

10 10 - Leva upp till de miljömål som finns. - Mer kärnkraft, det är rent. - Det är gott om uppgivna tankar, vi måste dra ner på det mesta, konsumtionen måste minska, utsläppen måste minska, sopberget får inte bli större, etc. - Man har störst chans att påverka sig själv, men behöver hjälp och stöd på vägen. - Klimatet har ändrats, mer vattenproblem i världen, både för lite och för mycket. - Ständig påverkan i alla sammanhang. 3.4 Vad man som enskild meborgare kan göra - Göra mer anpassade inköp, källsortera, kompostera, återanvända, lämna, det som är användbart, till loppis eller "myrorna", i stället för till sopstationen etc. etc. - Källsortera! - Planera resor, vilket färdsätt jag väljer. - Ställ ner bilen och ta cykeln. - Köpa svenskt kött och ekologiska bananer. - Pappersåtervinning. - Panta! - Stand by! - Köp grön el. - Jag ska sälja min A-traktor. - Åka kollektivt, handla ekologiskt och närodlat. - En kan inte göra skillnad, men tillsammans kan vi. - Dra ner på energianvändningen, stänga av det man inte använder, sluta med onödiga resor, gå och cykla istället, sopsortera! - Samåkning och sopsortering. - Mera el-bilar.

11 11 - Sopsortera! Kompostera! - Använd det Du behöver, lämna sedan till second hand. - Jag källsorterar, har en varm och 2 kalla, önskar sopkärl med två fack och vill inte blanda blivande kompost med allt det andra. Jag tycker att återvinningen på Björns väg skulle ha mera tillsyn. - Sortera, inte slänga. - Var och en måste börja tänka mer på miljön. - Jag kan köra miljöbil, själv har jag en el/bensinhybrid. - Man kan sätta solfångare på taket, vattenvärmning. - Minska på mängden slängd mat, ha miljövänligt bränsle till motorsåg, gräsklippare och handla lokalt producerade varor och jaga älg! - Handla ekologiskt närproducerat och inte mer än nödvändigt, källsortera och återanvända. - Kollektivtrafik, miljövänlig bil och källsortering. - Sopsortera, cykla, se till att jag har ett bra uppvärmningssystem. - Renovera och bygg energisnålt. - Odlar själv min potatis. - Återvinner själv hemma, fler återvinningsstationer skulle underlätta. - Har lärt mig i Lilla Aktuellt att när vi åker bil, bildas ett täcke runt jorden, så vi måste åka mindre bil. - Sopsortera, åk till tippen, kör på E Sopsortera - Fortsätta att sopsortera. - Plockar upp skräp, ger hunden matresterna och odlar morötter och rädisor. - Odla egna grönsaker. - Ett lägre pris är det enda incitamentet som fungerar i valet av miljövänligare konsumtion. - Sortera sopor, köra bensinsnål bil, odla egna grönsaker.

12 12 - Jag får inte köra bil för mina barn, jag är för gammal, så jag bidrar ju positivt till mindre utsläpp. - Försöka ha koll på den mat man köper. - Medvetet välja det bättre alternativet vad gäller mat och transport och övrig konsumtion. Det svåra är att veta vad som är bäst. - Åka kollektivt. - Cykla! - Inte använda bilen kortare sträckor. - Jag kan sopsortera och cykla och gå mer. - Upplysa vänner och bekanta om miljöproblemet. - Sopsortera, tvådelade kärl som sorteras i sopbilen. - Åka kollektivt, det finns hyfsade förbindelser bara man ids ta reda på. - Kina, USA, Indien och fler stormakter måste ta ett större ansvar. - Åka tåg, cykla, handla ekologiskt, second hand, konsumera mindre. - Kör miljöbil! - Minska utsläppen! - Plocka upp skräp! - Lära barnen om återvinning! - Handla ekologiskt! - Bli vegetarian! - Det ska sopsorteras i varje hem, så sker inte nu. - Handla milövänligt! - Sortera mera! - Kollar på varorna jag handlar och källsorterar. - Vi har bytt vår bil mot en bränslesnål bil och så källsorterar vi, ibland åker vi tåg. - Sopa framför egen dörr, sortera sopor, återvinna, köp svenskt. - Spotta inte ut snus och tuggummi på gatan.

13 13 - Man ska slänga skräpet i soptunnan. - Vi sorterar och kör till avlämningsstation. - Inte släppa ut mer koldioxid än nödvändigt, modern bil med låga utsläpp och alternativa bränslen. Försöka att klara sig med en bil. - Åker tunnelbanan. - Man ska vara rädd om djur, alla djur även maskar för de är nyttiga för naturen även om jag tycker att de är slemmiga. - Tänka sig för i allt man gör och handlar. - Skräpa inte ner! - Återvinn, handla begagnade prylar och kläder. 3.5 Vad vi tillsammans kan göra - Erbjuda ideella och politiska föreningar ett bra informationsmaterial och eller informatörer som ett obligatorium för deras verksamhet lika väl som droginformationen. - Klimatinvsteringar. - Gratis kollektivtrafik, ökat tågresande, fler stationer, elbilar, cykelvägar. - Gör oss oljeoberoende. - Samåkning till jobbet. - Bygg ut solcellsmöjligheterna! - Handla second-hand. - Handla närproducerat och äta mindre kött. - Mer veg-mat. - Minska vattenförbrukningen. - Göra det lönsamt att leva miljövänligt och dyrt tvärtom. - Våra bussar kan väl bli mer klimatsmarta. - Se till att tåget stannar i Brunsberg.

14 14 - Gemensam satsning på förnyelsebar energi, bättre fordon, energisnåla, effektivare drivmedel. - Utveckla tekniken och förändra vårt beteende. - Att vi arbetar tillsammans och tar gemensamt ansvar. Alla måste delta. - Har man värk i bena kan det vara svårt att komma till återvinningsstationerna. De borde vara fler och närmare. - Sopsortera och spara på ström. - Släng skit och släng samhället på tippen. - Inga bussar på torget! - Mindre lastbilar på vägarna, utnyttja järnvägar och Vänersjöfarten bättre. - Bra öppettider på Mosseberg är viktigt. - Förbjud bilar i centrala Arvika. - Företag bör utveckla andra motorer än förbränningsmotorn, subventionera miljövänliga fordon. - Subventionera elbilar, kommunen borde gå i bräschen och ha många el-bilar. - Se till att kommunikationer på vatten och spår blir bättre. - Samåkning. - Bättre kommunikationsmedel på landsbygden, mindre bussar som man kan beställa och inte lägga ner järnvägsstationer. - Utifrån aktuell forskning och information sprida kunskap och agera därefter. - Samverkan, enskilda, kommun, näringsliv, föreningar. - Värna miljövärden i stället för kortsiktiga ekonomiska. - Vi får snart miljöåtervinning i vår fastighet, vi kör bil endast i undantag, cyklar mer än gärna, vill väldigt gärna, cykelled till Jössefors. - Jag har inga direkta synpunkter på vad kommunen kan göra. - Hålla markerna öppna med betande boskap. - Underlätta resor, kollektivtrafik och annat som är miljövänligt. - Policy för förskolor och skolor att ej ha sötade livsmedel och glasskalas på födelsedagar.

15 15 - Kontroll över vad som säljs i affärerna. - Återinför pant på bolaget. - Statliga bidrag till de som installerar solceller, solfångare och egenproducerad el. - Minimera möjligheten för stora bilfirmor att hyra platser mitt i stan på mârten. - Jag bor i Göteborg, där borde det vara billigare att åka buss och spårvagn. - Hjälpas åt att öka medvetenheten och tydlig skyltning och information i butiker. - Glasflaskor i naturen borde totalförbjudas. Det tar 2 miljoner år innan de försvinner. Högre pant på glasflaskor och glasburkar. - Orolig med tanke på Kina, Indien och USA som har mycket kvar att göra. - Påminna varann och få en gemensam uppfattning om hur negativt vi påverkar vår miljö dagligen. - Transportplanering. - Höja allas kunskap i ämnet. - Förbättra kollektivtrafiken, bussar i hela kommunen. - Tillsammans arbeta för en bättre och säkrare framtid, det är vi som har de framtida generationernas miljö i våra händer. - Sätt upp fler papperskorgar. - Det måste vara så att vi förhindrar att släppa ut gaser av olika slag. - Cykla och sopsortera. - Återvinning måste vara enkelt, det vinner vi alla på. - Sopsortering i hyreshus. - Bilda opinion. - Tänk på hur Du reser. - Påverka den mataffär där du handlar om att ha rätt varor. - Ekologiskt som transporteras långt eller oekologiskt som är närodlat??? - Absolut inga bussar på torget. - Det handlar också om jobben, exempelvis inom bilindustrin.

16 16 - Agera tillsammans för en bättre utbyggd kollektivtrafik. - Om var och en tar sitt ansvar löser vi problemet tillsammans. - Se till att de unga får rätt inställning. - Alla måste dela på ansvaret. - Att lära kommande generationer att vara än mer aktsamma. - Jag behöver mer kunskap, kanske enskild rådgivning. - Förbättra sophanteringen i Arvika, vi kan bli bättre. - Man önskar att Arvika Fastighets AB gör i ordning bättre för sortering av sopor i sina fastigheter. - Upplysning krävs 3.6 Allmänna framtidsfunderingar om klimatet - På 1980-talet var det mycket mer, på tapeten, både internationellt, nationellt och lokalt. - Klimatförnekelse är en samhällsfara. - Är orolig för framtiden och tveksam om det överhuvudtaget går att få det bättre med tanke på det globala problemet. - Det är vi människor som ställer till det. - Många kopplar inte de olika naturkatastroferna till klimatförändringen, vilket ju är bedrövligt. - Kunskapen om växthusgaserna är egentligen vardagskunskap, som alla borde kunna, som i så fall skulle medföra ökad motivation för sopsortering. - Bättre ta vara på det entreprenörsskap som finns inom området förnyelsebara energikällor. - I vinter har klimatet varit till det bättre. - I en mindre ort som Arvika är behovet av motorfordon mindre, man kan gå och cykla till det mesta. - Vi är för egoistiska och lata, vi kunde göra mer och vi förstår inte konsekvenserna av vårt handlande. - Frisk luft och rent vatten är viktigt för mig.

17 17 - Orolig, men sover oförskämt bra ändå. - Ofta visar sig effekterna av ny teknik först efter några år, och det är inte alltid som det är så miljövänligt. - Oljan tar slut, behöver således utveckla andra energikällor. - Ozonlagret tunnas ut, det blir varmare, snart har vi ingen snö, det är inte bra. - Våra barn ska också kunna leva. - Vad gäller maten, så är det långa transporter och mycket mat som slängs. - Onormalt väder nuförtiden. - Översvämningsrisken i Arvika. - Orolig, inte för mig, men för barn och barnbarn. - Det är mycket skrämselpropaganda kring detta, det gillar jag inte. Jag har varit mycket utomlands och sett. - Det beror på oss människor. - Islossningen i Arktis och Grönland, det går för fort. Själv är jag från Island. - Stor del av variationen är nog inom naturliga temperaturskillnader, men även en betydande del är på grund av mänsklig aktivitet och förbrukning. - Ilska över att kunskap inte används, att det går för långsamt och att det snart är för sent. - Lågliggande länder som Holland kommer att ligga under vatten om det fortsätter. - Jag tycker det är konstigt nu med väderleken. Kan det vara alla bensinångor och dylikt som sprids av bilar och flygplan, jag tror det. - Jag tror det är naturliga variationer. - Svårt och hemskt, jag är tacksam att jag är så gammal. - Obehagligt, otäckt. Har sett hur en glaciär i Österrike smälter. - Verkar skrämmande. - Det har alltid funnits klimatförändringar, möjligen sker de fortare nu. Jorden är föränderlig, även utan människans påverkan. - Inga bra tankar om framtiden.

18 18 - Jämför förändringar under långa tidsperioder, exempelvis istiden, men det är klart man kan inte bortse från frågan. - Vi måste minska utsläppen och använda solenergin så mycket som möjligt. - Jag tror det går att stoppa katastrofen om alla både uppgivna och skeptiker tar det på allvar och mobiliserar krafterna. Som att Sverige exporterar sitt gröna kunnande till de stora drakarna, Kina, Indien och USA. - Otäckt framtidsperspektiv. - Nedräkningen har börjat, max 50 år kvar. I ett globalt perspektiv har vi börjat för sent. - Översvämningen är ett orosmoment. - Politiken måste gå före, ta på sig ledartröjan och visa att man tar klimathotet på fullaste allvar. - Jag behöver veta mer, mer kunskap. - Skrämmande med tanke på den generation som växer upp nu, vi har faktiskt bara en jord. - Vi är nu inne på sista versen. - Eftersom jag är ung är jag orolig och tveksam inför framtiden. - Det finns andra länder som inte tar något ansvar. - Alla måste dra åt samma håll. - Jag känner uppgivenhet. - Det är fler naturkatastrofer och isbergen smälter. - De kommer inte att bromsa upp. - Skrämmande att ingenting görs. - Hela världen måste ta sitt ansvar. - Ozonhålets variation oroar. - Jag oroar mig för att isarna smälter och haven stiger. - Stormakternas attityd är inte bra. - Kortsiktigt ekonomiskt tänk leder oss in i fördärvet. - Vi kan möjligen fördröja katastrofen, men barnbarnen får det sämre.

19 19 4. Information Under arbetet har framtidsgrupperna besökt många platser och talat med många människor som har mycket information att ge inom ämnet. I det följande redovisas en del av den information som givits. 4.1 Information om miljö- och klimatmål När framtidsgrupperna inledde detta uppdrag fick ledamöterna en information och genomgång av gällande miljö- och klimatmål. Dan Johansson svarade för informationen, som i kortfattat form återges i det följande. Agenda för miljöområdet inom EU, sjunde miljöhandlingsprogrammet som gäller fram till Tematiska mål - Vad - naturresurser - effektivt resursutnyttjande med lågt uttnyttjande av fossila bränlsen - hälsa och välbefinnande Arbeta fram ramverk - Hur - implementering - kunskap - investeringar - integration Utbredning - Var - urban - internationell I syfte att göra EUs ekonomi resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig med minskad användning av fossila bränslen, ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet åstadkomma följande till år 2020: > Uppnå de formulerade klimat och energimålen för 2020, 20% mindre utsläp av växthusgaser, 20% mer av utnyttjande förnybar energi, 20% ökad energieffektivitet, samt att jobba för att minska utsläppen av växthusgaser långsiktigt med 85-90% fram till år 2050, för att minska den globala uppvärmningen. > Industrins miljöpåverkan ska minskas och resurseffektiviteten ökas. > Miljöpåverkan av produktion och konsumtion ska minska, i synnerhet inom områdena mat, boende och transporter. > Avfall ska hanteras säkert och betraktas som en resurs. Avfallsmängden per capita ska minskas. Energiutvinningen från avfall begränsas till avfallsmaterial som inte är återvinningsbart. Deponering av återvinningsbart eller komposterbart/rötningsbart material är stoppat.

20 20 > Vattenbristen har reducerats. Naturresurser I syfte att skydda, bevara och förbättra EUs naturresurser, ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet åstadkomma följande till år 2020: 1. Biodiversiteten måste bevaras, förhindra att arter försvinner ur ekosystemen. 2. Minskad negativ påverkan på sötvatten, brackvatten och kustvatten, vattendirektivet. 3. Minska negativ påverkan på haven, överfiske, föroreningar. 4. Minska luftföroreningarnas inverkan på ekosystemen. 5. Hållbart utnyttjande av mark, gödsling av åkermark, markföroreningar, erosion. 6. Hantering av gödningsämnen, kväve och fosfor, måste förbättras, slam, gödsel och konstgödning. 7. Skogar och deras funktion måste skyddas, motståndet mot klimatförändringar och skogsbränder. Hälsa och välbefinnande I syfte att skydda EUs medborgare från miljörelaterade risker för hälsa och välbefinnande ska det sjunde miljöhandlingsprogrammet bidra till att år 2020: 1. Har luftkvaliteten inom EU väsentligt förbättrats. 2. Har bullret minskats. 3. Har EUs medborgare tillgång till rent dricks- och badvatten. 4. Har den s.k. cocktaileffekten, sammanlagd effekt av olika kemikalier på människan, ofta hormonstörande, utretts och kemikalielagstiftningen anpassats. 5. Har effekten av nanopartiklar utretts. 6. Har samhällsbyggnadsprocesserna anpassats bättre till klimatproblematiken. Nordiska rådet 1. Samarbete om gröna tekniska normer och standarder, materialval och energiförbrukning i nybyggnationer. 2. Samarbete om offentliga inköp. 3. Utveckling av tekniker och metoder för avfallshantering, avfall, plast, textil, matsvinn. 4. Främjande av integrationen av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet, bl.a. flexibla finansieringsmekanismer för minskning av klimatpåverkande utsläpp i utvecklingsländer. 5. Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag.

21 21 6. I övrigt samarbete inom områdena hållbar utveckling energi, klimat, kemikalier, skog, Arktis, jordbruk, fiske, FoU Nationellt 16 kvalitetsmål 1. Begränsad miljöpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Ingen övergödning 7. Säker strålmiljö 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt-och djurliv Utifrån dessa mål ges sektorsmyndigheten i regleringsbrev uppdrag att genom stimulansåtgärder eller regelverk påverka bl.a. kommunems verksamhet. Regionalt Länsstyrelsen bidrar i arbetet med de sexton nationella miljömålen. Region Värmland arbetar utvecklingsorienterat inom följande områden: - effektiv energianvändning - hållbara transporter - skogsbränsle - biogas från restprodukter - förnybar el - teknik och innovation för miljö och tillväxt Lokalt Vad gör vi idag? - vattenvård, VA i Västra Sund, Vattenrådet, Vattenvårdsförbundet, Kyrkvikens vattenkvalitet, enskilda brunnar, biotopvård - klimatåtgärder, invallning av Kyrkviken, översvämningskartering, laserscanning,gis-underlag - utveckling av avfallshanteringen - biobränsle i fjärrvärmen - boendemiljöer som gynnar folkhälsan - goda tågpendlingsmöjligheter - miljöstabens tillsynsarbete

22 22 Vad kan vi mer göra? - transparent uppföljning av koncernens interna miljöarbete och en beskrivning av miljötillståndet i vår kommun, miljöstrategi - en analys av rådigheten över olika delar av miljöområdet, t.ex. energiproduktion, energiförbrukning, avfallshantering, boendemiljöer, vattenkvalitet Sammanfattning Energi - mindre energiåtgång för boende, verksamheter och transporter - större andel förnybar energi Land, vatten, luft samt växt- och djurliv - bevara artrikedomen - motverka utarmning av produktiv mark och vatten - motverka spridning av kemikalier - säkra tillgång på dricks- och badvatten av god kvalitet Ekonomisk tillgång - FoU för gröna näringar - finansiellt stöd till miljöförbättrande åtgärder i utvecklingsländer Klimat - samhällsplanera för att ha beredskap för effekterna av global uppvärmning Avfall - se avfall som en resurs för återanvändning och energiutvinning 4.2 Information om avfallshanteringen i Arvika Framtidsgruppernas arbets- och planeringsmöten förläggs i stor utsträckning på platser som är intressant utifrån det uppdrag framtidsgrupperna har. Ett sådant möte förlades till Mosseberg nya och fina sopsorteringsanläggning. Dan Johansson, chef på Mosseberg visade anläggningen och informerade om verksamheten på Mosseberg och om arbetet med avfallshantering i ett bredare perspektiv. Nedan återfinns de power point-bilder som han då visade.

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33 4.4 Ida Axelsson-Wall från Länsstyrelsen besökte framtidsgrupperna och redogjorde för Klimatanalys Värmland. Här fäljer några av de bilder som hon visade i sin redogörelse. 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 Den stadsnära naturens möjligheter Den 20 oktober genomfördes ett seminarium under ovanstående rubrik. Seminariet hölls i bibilotekets hörsal och inleddes med anföranden av sakkunigga. Därefter blev det frukt och fikapaus och gruppdiskussioner. 34 personer var närvarande. Hans Bimsell, Linda Persson, Anders Ljunggren, Bente Plöen, Maria Dåverhög, Per Larsson och Ann-Christin Carlsson representanter för Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, OK Jösse, grundskolan i Arvika och Arvika kommuns planeringsavdelning informerade om vilka enastående möjligheter den stadsnära naturen runt och i Arvika erbjuder. Bente Plöen, Hans Binsell, Linda Persson, Maria Dåverhög, Ann-Christin Carlsson och Per Larsson representanter för Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, OK Jösse, grundskolan i Arvika och Arvika kommuns planeringsavdelning informerade om vilka enastående möjligheter den stadsnära naturen runt och i Arvika erbjuder. Meedverkade gjorde även Anders Ljunggren från Rackstads Kvarnförening Från gruppdiskussionerna framfördes följande tankar: - Bevara kommunens skog, inte bara fokusera på avkastningen. - Viktigt att de som gör planer om skogen har kunskap om exempelvis hotade arter - Det bör finnas en samrådsgrupp, där ideella föreningar och myndigheter, som naturskyddsföreningen och kommunen möts planeringen av skog och natur - Tillgängligheten är viktig, att folk som bor i tärorten har möjlighet att nyttja den stadsnära naturen.

50 50 - Hamnområdet är förvisso inget skogsområde, men det är ett område med nära natur, som bör tas tillvara och utvecklas och även få en bra kommunikation med centrum. - Bygg en sammanhållande led, stranpromenad-cykelled längs hela Kyrkviken. - Spara naturen nära förskolor och skolor - Värna den tätortsnära naturen - Hållbar skogsavverkning som inte gör att naturen blöder - Vi behöver en grön plan, som stöd för planeringsarbetet. - Vissa områden i närheten av stan behöver röjas. - Koppla ihop hamnområdet- Stadsparken Sågudden - Aktivitetspark i hamnområdet, men hela området behöver inte vara tillrättalagt. - Tillgänglighet är viktigt och det måste vara möjligt att nå olika intressanta målpunkter i naturen utan bil på ett tryggt sätt via buss, gång och cykel.vi diskuterade t.ex. fågeltornet i Byn längs 61:an och väg till busshållplatser och deras placering. Alla har inte tillgång till bil på grund av ålder eller ekonomi och därför svårare att ta sig till attraktiva platser för att bada, fiska, plocka svamp och bär, åka skidor, fågelskådning mm. - Ta till vara och utveckla Viksholmen, Varvsudden (norr om Mikaeligården), Storkasberget och Sävsjön inklusive Sävsjökanalen - Koppla ihop gröna stråk och platser av olika sorter, för ett tydligare sammanhang och mångfald av upplevelser Här följer de powerpointpresentationer som visades vid seminariet.

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 Transportseminarium Den 10 februari genomfördes ett transportseminarium i Bibliotekets hörsal. 42 personer var närvarande och Sven-Erik Eriksson VD/Regionchef i Sveriges Åkerföretag, Värmlandsåkarna, Thomas Broström ordförande Värmlandsåkarna, Malte Henriksson vice ordförande Värmlandsåkarna och Peter Sjösten från Polisen medverkade. Sven-Erik Eriksson gav en mycket innehållsrik information om åkerinäringen, vilka möjligheter som finns men öven vilka svårigheter man upplever. Efter hans anförande följde en kort fikapaus, därefter blev det tid för frågor och diskussion. Här redovisas de bilder som var underlag i Sven-Erik Erikssons anförande.

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 Seminarium om mat och miljö Den 14 april anordnades ett seminarium om mat och miljö i bibliotekets hörsal. 29 personer var närvarande. Mirja Saarväli från kommunens inköpsfunktion och Anna- Greta Liljestrand, Conny Rohm och Annika Bryngelsson från kostservice informerade om de regler som gäller för inköp och upphandling av råvaror och för den livsmedelspolicy som tillämpas i kommunen och som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer. En livlig diskussion uppstod, många frågor ställdes och besvarades. Här följer några av de power-pointbilder som förevisades.

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Politik, samhälle & media

Politik, samhälle & media Om Ecoproject Ecoproject - hållbara gymnasiearbeten är en satsning som BioFuel Region har drivit sedan 2004. Den går ut på att öka gymnasieungdomars intresse för frågor som rör hållbar utveckling. Eftersom

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

På väg mot hållbara transporter

På väg mot hållbara transporter volvo trucks. driving progress På väg mot hållbara transporter Volvo Lastvagnar och miljön Volvo Truck Corporation www.volvotrucks.com RSP 20100100002 Svenska. Tryckt i Sverige. På väg mot hållbara transporter.

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Innehåll 1. Kulturhistoria och landskapsvård 2. Kommunikation och utbildning 3. Avfall 4. Utsläpp till luft och vatten 5. Byggnader,

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer