Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp"

Transkript

1 Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp Version:

2 Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 Varför detta inriktningsmål? Ödesfrågan om växthuseffekten gör att kommunen vill prioritera ett mål om minskad klimatpåverkan. Mätmetod: koldioxidutsläpp (ton), enligt fastställd metod Mätintervall: mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, Nuläge: Koldioxidutsläppen sammanställs i samband med årsskifte. Kommunkoncernens koldioxidutsläpp (ton) ton koldioxid Totalt Elanvändning Uppvärmning Transporter Inriktningsmål 2011 Kommunens koldioxidutsläpp (ton) Inriktningsmål 2011 Transporter Uppvärmning Elanvändning Totalt Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca ton. 2

3 Forts nuläge: Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2007 ton ton ton koncern ton Bensin Diesel Etanol El Eldningsolja Fjärrvärme Gas Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2008 ton ton ton koncern ton Bensin Diesel Etanol El Eldningsolja Fjärrvärme 55 0,5 0, Gas Taktik för att nå målet Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca ton. Genom att minska koldioxidutsläpp från transporter och uppvärmning minskar kommunen också andra luftföroreningar. Energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen ger både kostnadsminskningar och koldioxidminskningar. I nätverket uthållig kommun finns erfarenhet och kompetens kommunen kan nyttja för att utveckla det systematiska arbetet med energiplaner för bolag och förvaltningar, särskilt inom området elanvändning och uppvärmning. Mer finns också att göra inom transporter, men den goda början som grund. Transporter Bilpoolens aktiviteter för ökat kollektivresande och utbildningar i sparsam körning kan teoretiskt ge en minskning av utsläppen med ca 90 ton koldioxid. Dessa aktiviteter minskar också kommunens kostnader. Redan nu märks att kostnader och koldioxidutsläppen minskat sedan beräkningarna Bilpool, reseplanering, nyttjandet av kollektivtrafiken/x-korten har en positiv effekt. Den trenden bröts 2008 varför mer information och både piska och morot behövs för att bryta denna negativa utvecklingen. Synsättet som ännu mer måste genomsyra kommunal verksamhet är att källsortera bilen. Detta innebär att först tänka om mötet kan ske utan utsläpp (välja telefonmöte, gå eller cykla t ex), om behovet finns välja att att åka kollektivt och sedan i tredje hand välja bilen, när alla andra alternativ inte är möjliga. För att mera systematiskt arbeta med denna modell behövs informationsinsatser och uppföljningar. En insats som på sikt kan löna sig men initialt kan kosta en del. En annan åtgärd som påbörjats är utbildning i ECOMiljö körning (160 st hittills). För fortsättningen är det personal som kör mycket i tjänsten t ex vaktmästare, personal inom park 3

4 och anläggning. Genom ECOMiljökörning kan bränsleförbrukningen minska med 9 % i vissa situationer ända ned till 15,8 %. En övergång till syntetisk diesel för den tunga trafiken, föreslogs i det tidigare handlingsprogrammet som en tänkbar lösning för koldioxidminskning. Framför allt som en viktig symbolhandling. Idag är övergången till syntetisk diesel inte aktuell, arbetsgruppen har förkastat den idén. I stället arbetas långsiktigt på en övergång till drivmedel från biogas. Ett annat område som vi idag saknar underlag för är klimatbelastningen vad gäller kommunens livsmedelshantering. För framtiden finns det all anledning att ta med klimatsmarta lösningar vad gäller upphandling av livsmedel för försörjning av mat till barnoch äldreomsorg. Uppvärmning Genom att minska användningen av fossila bränslen för uppvärmning av lokaler kan koldioxidutsläppen teoretiskt sänkas med ton. Åtgärderna kräver investeringar men samtidigt innebär genomförda åtgärder en kostnadsbesparing på lång sikt. I dagsläget är det Sandarne skola som närmast står i tur att fasa ut eldningsolja mot värme via ett avtal med Arizona Chemical. Faxeholmen kommer också att undersöka möjligheten att fasa ut eldningsolja vid bostäder i Sandarne via samma lösning Produktion av värme blir då från biobränsle/beckolja en restprodukt från industrin. Mo skola, Stråtjära skola och Glamsta skola kan stå därefter i tur, men där avvaktas med beslut när skolförsörjningsplanerna är klara. Inom Faxeholmens övriga anläggningar är det möjligt med utfasning av eldningsolja efter Elanvändning I nuläget köper kommunen inte grön el. En övergång till grön el minskar koldioxidutsläppen med ton och kostar ca 670 tkr/år. För att nå framgång i denna åtgärd är ett första steg energieffektivisering motsvarande ca ton. Steg två är sedan att kommunen köper el som är lokalt producerad och förnyelsebar t ex vindkraft. Den totala elanvändningen i koncernen motsvarar årsproduktionen vid två stycken landbaserade vindkraftsverk. Hur denna löning ska gå till behöver utredas närmare i samarbete med Söderhamn Nära och det delägande kommunen har i Samkraft. I dagsläget är lösningen inte helt klarlagd. Det är därför för tidigt att råda om kommunen kan eller ska gå in med en planerad investering i eget ägande av vindkraftsanläggning. Inom kommunala förvaltningar finns möjligheter till energieffektivisering och via programmet Uthållig kommun planeras särskilda insatser för Förvaltningshuset och Hällåsen anläggningen. I dagsläget finns bra uppföljningssystem och flera åtgärder har genomförts inom kommunala fastighetsbeståndet. Närmast förestående åtgärd som finns föreslagen vid Hällåsen är investering i två nya kylkompressorer. Denna investering bidrar till att minska elförbrukningen, eftersom en av kompressorerna tidvis kan ställas av. 4

5 Aktiviteter och ansvariga under 2008 Nuläge Prognos Bilpoolen: Utreda möjligheten att öka tillgängligheten till bokningsbara bilar utanför tätorten. (LA ansvarar) Bilpoolen: Genomföra åtgärder som underlättar och ökar kollektivresandet; direktkoppling till X-trafik, samt bokning av resekort. (LA ansvarar) Utbilda den personal som dagligen kör i tjänsten i sparsam körning. (Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen (KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, SVRAB, SEAB och Faxeholmen) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. (Gäller , KUS ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående utbyggnad av vindkraft. (Gäller , KUS ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (KUS ansvarar) Klart Åtgärd Faktainsamling av privatbilsanvändning pågår. ON samordnar via bilpoolen utbildning pågår av hemtjänst med flera förvaltningar. Medel för forts utbildning har saknats p g a revidering av taktik, se KFs beslut Ej påbörjat Nya alternativ letas, då det som var på gång inte fungerade tillfredställande. Alternativa bränslekällor söks för bl a Sandarne skola. Anläggningar med fossila bränslen i övrigt är: Stråtjära skola, Mo kyrkskola, Glamsta skola, samt Östanbo skola som nu är tom. Åtgärdsförslag avvaktar BUNs lokalutredning. Eklunda och Forsgården endast spetsvärme med eldningsolja i övrigt pellets. Organiserat projektet Södra Norrlands utvecklingscentrum för vindkraftssupport. Utarbetat en tematisk översiktsplan för vindkraft som är föremål för samråd. Avtal klart med energimyndigheten. Arbete pågår utifrån klimatstrategi och inriktningsmål för CO2 Handlingsprogram för uthållig kommun har formulerats och antogs av KUS-nämnden Marknadsföra inriktningsmålet (KUS ansvarar) Marknadsföring riktad mot regionala organisationer, riksdagsmän, enrgimyndigheten med flera genomförd. Fram för allt vad gäller vindkraft. 5

6 Genomföra en intern kundundersökning till nämnder, bolagsstyrelser och kommunstyrelsen ang behovet av stöd i arbetet med koldioxidreduktion (KUS ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. (Gäller , SVRAB ansvarar) Ej påbörjat Kommunekologen har slutat. Omfördelning av resurser övervägs. I miljöbokslut för 2008 har alla förvaltningar och bolag lämnat underlag och ett arbete inletts. Åtgärden ingår i förslag till ny Avfallsplan, med en utredning om förutsättningarna för biogasproduktion klart SVRAB har klarlagt situationen i ett motionssvar SVRAB ingår i nätverket Biogas Mitt. Revidera åtgärdsprogram för CO2-mål Arbete pågår Aktiviteter, medel och ansvariga under 2009 Nuläge Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. ( Driftsmedel.Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar-elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN,ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Prognos Åtgärd Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. (Inom driftsram. KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen drifts- och investeringsram. Faxeholmens ansvar) Utbyggnad fjärrvärmen (Söderala) och ersätta gasol med biobränsle.(inom egen investeringsram.söderhamn Nära ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel. KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftsmedel + investeringsmedel; kylkompressor Hällåsen,+ XXX. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Ny elleverantör genom elhandelssamarbete Källmärkt eller annan förnyelsebar el inom Söderhamn Näras verksamhet (Inom egen befintlig driftsram. Söderhamn Nära ansvarar). Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan (Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Nära ansvarar) Måste omformuler as 6

7 Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS (Inom befintlig driftsram. KUS ansvarar). Solceller på Söderhamns skolor (Inom befintlig draftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via t ex annonsering och/eller en miljökalender mm (Driftmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Aktiviteter,medel och ansvariga under 2010 Nuläge Bilpoolen: Utreda möjligheten att öka tillgängligheten till bokningsbara bilar utanför tätorten. (Inom driftsram. LA ansvarar) Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. (Driftsmedel. Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar- elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, ON, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( Inom driftsram. KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen befintlig drifts- och investeringsram. Faxeholmen ansvar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel.KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftmedel + egna befintliga investeringsmedel. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Inköp av enbart förnyelsebar el inom Söderhamn Näras verksamhet. Koncernen för del av detta via fjärrvärme. (Inom egen driftsram. Söderhamn Nära ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan (Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Näras ansvarar) Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS(Inom driftsram. KUS ansvarar). Solceller på Söderhamns skolor (Inom driftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet internt och externt via miljökalender eller liknande (Driftsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Prognos Åtgärd 7

8 Aktiviteter,medel och ansvariga under 2011 Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. (Driftsmedel. Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Nuläge Prognos Åtgärd Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar-elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, ON, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barnoch äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( Inom driftsram. KUS ansvarar) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen drifts- och investeringsram. Faxeholmen ansvar) Produktion av el inom Söderhamn Näras verksamhet ska till 98 % vara förnyelsebar.(inom egen investeringsram. Söderhamn Nära ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel. KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftsmedel- och investeringsram. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, SVRAB) Annan elleverantör för lokaltproducerad och förnyelsebar el t ex vindkraft.(kus ansvar i samarbete med Söderhamn Nära) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan ( Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Näras ansvarar) Utreda om befintlig befintlig gasanläggning kan konverteras till anläggning för produktion av biogas.(inom egen driftsram. Söderhamn Nära ansvarar) Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS (Inom diftsram. KUS ansvar) Solceller på Söderhamns skolor (Inom egen driftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet internt och externt via miljökalender eller liknade (Driftsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen)) Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunen (kkr) 8

9 Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans Kostnad finans kostnad inom ram Nya fordonmerkostnad kylkompressorer Hällåsen Summa Driftskostnaderna är olika riktade aktiviteter 300 kkr och motvarande i tid 0,75% tj (700 kkr). Investeringskostnader 2009 och 2010 är åtgärder för att investering i nya kylkompressorer vid Hällåsen, merkostnad för miljöbilsinköp. När det gäller framtida investeringar för produktion av förnyelsebar el, så är det i dagsläget för tidigt att säga vad?, när? och hur? kommunen bäst ska göra. Klarläggande kommer under perioden fram till Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunala bolag (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram Summa När det gäller biogas kommer det att göras en förstudie som ska vara klar 2011 och ev investering ligger i så fall efter Inga driftskostnadskonsekvenser av ovanstående investeringar finns medtagna. Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Inom området transport/infrastruktur krävs relativt stora investeringar och/eller ökade driftskostnader om nya drivmedel ska införas för kommunens tunga transporter. För lokaler och service krävs inga stora investeringar och på sikt kommer driftskostnaderna att minska. De verkligt stora investeringarna i handlingsprogrammet kommer att behövas för energiproduktion. För att producera biogas i kommunen behövs investeringar i produktionsoch uppgraderingsanläggningar och i infrastruktur. För vindkraften kommer investeringar ca 60 miljoner för två stycken landbaserade vindkraftverk. Återbetalningstiden för investeringarna beräknas vara ca 20 år för landbaserad vindkraft. Finns möjlighet till extern finansiering? Möjligheter till extern finansiering finns i framtida motsvarigheter till klimatinvesterings- 9

10 programmet (KLIMP) och i det regionala investeringsprogrammet (RUP). I det vidare arbetet ingår att undersöka via Region Gävleborg om det finns särskilda medel för investering i klimatsmarta åtgärder eller andra riktade miljömedel finns att söka. EU har nyligen beslutat om ett nytt finansieringsprogram för miljöprojekt inom EU, kallat Life+, för åren Budgeten är sammanlagt cirka 20 miljarder SEK och Sveriges andel blir ca 80 miljoner per år. Life+ består huvudsakligen av två delområden: Naturvård och biologisk mångfald respektive Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning. Under delområdet miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning finns möjligheter att söka pengar för projekten med anknytning till åtgärderna i handlingsprogrammet. Kommunstyrelsens beslut om finansiering för 2008 Arbetet i handlingsplanerna ska i första hand ske genom omprioritering i befintlig verksamhet De belopp som redovisas i den ekonomiska sammanställningen är arbetsgruppens bedömning av kostnader och intäkter samt investeringar. Kommunfullmäktige har i beslut tagit ställning angående inriktningsmål Minska koldioxidutsläppen från kommunens egen verksamhet. För åtgärder inom handlingsprogrammet under 2009 och 2011 anslås totalt 500 kkr + 500kkr (generellt anslag). Beträffande vindkraftssatsning-egen vindkraftsproduktion, samt långsiktigt eventuell biogasproduktion skall detta föreläggas kommunstyrelsen för beslut innan bindande åtaganden träffas. När det gäller investering i gång- och cykelvägar finns två projekt upptagna i kommunens ordinarie investeringsbudget. En ny Gång- och cykelvägsplan är under utarbetande och i detta ärende finns förslag på inventeringsnivå, varför inga investeringar för GC-vägar är med i handlingsprogrammet. Viktiga Nyckeltal För att följa utvecklingen av vårt inriktningsmål och mäta effekterna av våra åtgärder kommer vi att använda oss av följande nyckeltal. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Andel förnybar energi i kommunala lokaler % Söderhamn Hudiksvall SEKOM Transportenergi för tjänsteresor med bil mätmetod: kwh/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil mätmetod: ton/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010,

11 Kommunfastigheternas energianvändning (el och värme) per m 2 mätmetod: kwh/m 2, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Värmeanvändning per m2 Elanvändning per m2 kwh/m Värme kwh/m2 kwh/m El kwh/m2 År År Andel miljöbilar i kommunen som organisation mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Arbetsgrupp: Margareta Örn Liljedahl KUS, arbetsgruppsledare Lennart Persson-Ekonomienheten XXXX ON Tomi Gladh Söderhamn Nära Veronika Henriksson-Söderhamn Nära Stefan Hammarlund NLA Marianne Johansson KS Bosse Jonsson KUS Ingemar Olofsson KUS Malin Åhman KUS Petri Berg- Faxeholmen AB Christina Åström Söderhamn Nära 11

Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version: 2009-12-03

Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version: 2009-12-03 56 Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version: 2009-12-03 Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 Varför detta

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Granskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten.

Granskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionsrapport Granskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Söderhamns kommun Mars 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun

Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun Version 2013-01-24 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur Inriktningsmål: Söderhamns

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Ledningsgrupp för Planeringsfrågor och Agenda 21 Arbetsgrupp från olika förvaltningar Referensgrupp/kontaktpersoner Styrgrupp Dokument

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Handlingsprogram för att bli

Handlingsprogram för att bli Handlingsprogram för att bli utsedd till Årets Ungdomskommun Version: 2009-02-17 förkortat febr 08 uppdat 090209 Handlingsprogram för att bli Årets ungdomskommun Inriktningsmål: Senast 2012 ska Söderhamn

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Klimatstrategi Energiplan

Klimatstrategi Energiplan Klimatstrategi Energiplan Söderhamns kommun Arbetsgrupp: Monica Niklasson, Miljöbyrån Anders Tunong, Bygg- och miljökontoret Margareta Örn-Liljedahl, Bygg- och miljökontoret Styrgrupp: Arne Bergqvist,

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten Skånes Energiting Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten 2 80 % Kundnöjdhet 80 % Medarbetarnöjdhet 9 % Avkastning på eget kapital 0 % Utsläpp

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Handlingsprogram om företagsklimat

Handlingsprogram om företagsklimat Handlingsprogram om företagsklimat Version 2013 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om företagsklimatet Inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

ENERGIPLAN. Del 1 Strategi för energieffektivisering kommunal verksamhet. Antagen av kommunfullmäktige 2012 10 29 180

ENERGIPLAN. Del 1 Strategi för energieffektivisering kommunal verksamhet. Antagen av kommunfullmäktige 2012 10 29 180 ENERGIPLAN Del 1 Strategi för energieffektivisering kommunal verksamhet Antagen av kommunfullmäktige 2012 10 29 180 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Allmänt 3 Kommunens förutsättningar 4 Organisation och

Läs mer