Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp
|
|
- Karolina Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp Version:
2 Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 Varför detta inriktningsmål? Ödesfrågan om växthuseffekten gör att kommunen vill prioritera ett mål om minskad klimatpåverkan. Mätmetod: koldioxidutsläpp (ton), enligt fastställd metod Mätintervall: mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, Nuläge: Koldioxidutsläppen sammanställs i samband med årsskifte. Kommunkoncernens koldioxidutsläpp (ton) ton koldioxid Totalt Elanvändning Uppvärmning Transporter Inriktningsmål 2011 Kommunens koldioxidutsläpp (ton) Inriktningsmål 2011 Transporter Uppvärmning Elanvändning Totalt Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca ton. 2
3 Forts nuläge: Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2007 ton ton ton koncern ton Bensin Diesel Etanol El Eldningsolja Fjärrvärme Gas Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2008 ton ton ton koncern ton Bensin Diesel Etanol El Eldningsolja Fjärrvärme 55 0,5 0, Gas Taktik för att nå målet Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca ton. Genom att minska koldioxidutsläpp från transporter och uppvärmning minskar kommunen också andra luftföroreningar. Energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen ger både kostnadsminskningar och koldioxidminskningar. I nätverket uthållig kommun finns erfarenhet och kompetens kommunen kan nyttja för att utveckla det systematiska arbetet med energiplaner för bolag och förvaltningar, särskilt inom området elanvändning och uppvärmning. Mer finns också att göra inom transporter, men den goda början som grund. Transporter Bilpoolens aktiviteter för ökat kollektivresande och utbildningar i sparsam körning kan teoretiskt ge en minskning av utsläppen med ca 90 ton koldioxid. Dessa aktiviteter minskar också kommunens kostnader. Redan nu märks att kostnader och koldioxidutsläppen minskat sedan beräkningarna Bilpool, reseplanering, nyttjandet av kollektivtrafiken/x-korten har en positiv effekt. Den trenden bröts 2008 varför mer information och både piska och morot behövs för att bryta denna negativa utvecklingen. Synsättet som ännu mer måste genomsyra kommunal verksamhet är att källsortera bilen. Detta innebär att först tänka om mötet kan ske utan utsläpp (välja telefonmöte, gå eller cykla t ex), om behovet finns välja att att åka kollektivt och sedan i tredje hand välja bilen, när alla andra alternativ inte är möjliga. För att mera systematiskt arbeta med denna modell behövs informationsinsatser och uppföljningar. En insats som på sikt kan löna sig men initialt kan kosta en del. En annan åtgärd som påbörjats är utbildning i ECOMiljö körning (160 st hittills). För fortsättningen är det personal som kör mycket i tjänsten t ex vaktmästare, personal inom park 3
4 och anläggning. Genom ECOMiljökörning kan bränsleförbrukningen minska med 9 % i vissa situationer ända ned till 15,8 %. En övergång till syntetisk diesel för den tunga trafiken, föreslogs i det tidigare handlingsprogrammet som en tänkbar lösning för koldioxidminskning. Framför allt som en viktig symbolhandling. Idag är övergången till syntetisk diesel inte aktuell, arbetsgruppen har förkastat den idén. I stället arbetas långsiktigt på en övergång till drivmedel från biogas. Ett annat område som vi idag saknar underlag för är klimatbelastningen vad gäller kommunens livsmedelshantering. För framtiden finns det all anledning att ta med klimatsmarta lösningar vad gäller upphandling av livsmedel för försörjning av mat till barnoch äldreomsorg. Uppvärmning Genom att minska användningen av fossila bränslen för uppvärmning av lokaler kan koldioxidutsläppen teoretiskt sänkas med ton. Åtgärderna kräver investeringar men samtidigt innebär genomförda åtgärder en kostnadsbesparing på lång sikt. I dagsläget är det Sandarne skola som närmast står i tur att fasa ut eldningsolja mot värme via ett avtal med Arizona Chemical. Faxeholmen kommer också att undersöka möjligheten att fasa ut eldningsolja vid bostäder i Sandarne via samma lösning Produktion av värme blir då från biobränsle/beckolja en restprodukt från industrin. Mo skola, Stråtjära skola och Glamsta skola kan stå därefter i tur, men där avvaktas med beslut när skolförsörjningsplanerna är klara. Inom Faxeholmens övriga anläggningar är det möjligt med utfasning av eldningsolja efter Elanvändning I nuläget köper kommunen inte grön el. En övergång till grön el minskar koldioxidutsläppen med ton och kostar ca 670 tkr/år. För att nå framgång i denna åtgärd är ett första steg energieffektivisering motsvarande ca ton. Steg två är sedan att kommunen köper el som är lokalt producerad och förnyelsebar t ex vindkraft. Den totala elanvändningen i koncernen motsvarar årsproduktionen vid två stycken landbaserade vindkraftsverk. Hur denna löning ska gå till behöver utredas närmare i samarbete med Söderhamn Nära och det delägande kommunen har i Samkraft. I dagsläget är lösningen inte helt klarlagd. Det är därför för tidigt att råda om kommunen kan eller ska gå in med en planerad investering i eget ägande av vindkraftsanläggning. Inom kommunala förvaltningar finns möjligheter till energieffektivisering och via programmet Uthållig kommun planeras särskilda insatser för Förvaltningshuset och Hällåsen anläggningen. I dagsläget finns bra uppföljningssystem och flera åtgärder har genomförts inom kommunala fastighetsbeståndet. Närmast förestående åtgärd som finns föreslagen vid Hällåsen är investering i två nya kylkompressorer. Denna investering bidrar till att minska elförbrukningen, eftersom en av kompressorerna tidvis kan ställas av. 4
5 Aktiviteter och ansvariga under 2008 Nuläge Prognos Bilpoolen: Utreda möjligheten att öka tillgängligheten till bokningsbara bilar utanför tätorten. (LA ansvarar) Bilpoolen: Genomföra åtgärder som underlättar och ökar kollektivresandet; direktkoppling till X-trafik, samt bokning av resekort. (LA ansvarar) Utbilda den personal som dagligen kör i tjänsten i sparsam körning. (Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen (KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, SVRAB, SEAB och Faxeholmen) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. (Gäller , KUS ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående utbyggnad av vindkraft. (Gäller , KUS ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (KUS ansvarar) Klart Åtgärd Faktainsamling av privatbilsanvändning pågår. ON samordnar via bilpoolen utbildning pågår av hemtjänst med flera förvaltningar. Medel för forts utbildning har saknats p g a revidering av taktik, se KFs beslut Ej påbörjat Nya alternativ letas, då det som var på gång inte fungerade tillfredställande. Alternativa bränslekällor söks för bl a Sandarne skola. Anläggningar med fossila bränslen i övrigt är: Stråtjära skola, Mo kyrkskola, Glamsta skola, samt Östanbo skola som nu är tom. Åtgärdsförslag avvaktar BUNs lokalutredning. Eklunda och Forsgården endast spetsvärme med eldningsolja i övrigt pellets. Organiserat projektet Södra Norrlands utvecklingscentrum för vindkraftssupport. Utarbetat en tematisk översiktsplan för vindkraft som är föremål för samråd. Avtal klart med energimyndigheten. Arbete pågår utifrån klimatstrategi och inriktningsmål för CO2 Handlingsprogram för uthållig kommun har formulerats och antogs av KUS-nämnden Marknadsföra inriktningsmålet (KUS ansvarar) Marknadsföring riktad mot regionala organisationer, riksdagsmän, enrgimyndigheten med flera genomförd. Fram för allt vad gäller vindkraft. 5
6 Genomföra en intern kundundersökning till nämnder, bolagsstyrelser och kommunstyrelsen ang behovet av stöd i arbetet med koldioxidreduktion (KUS ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. (Gäller , SVRAB ansvarar) Ej påbörjat Kommunekologen har slutat. Omfördelning av resurser övervägs. I miljöbokslut för 2008 har alla förvaltningar och bolag lämnat underlag och ett arbete inletts. Åtgärden ingår i förslag till ny Avfallsplan, med en utredning om förutsättningarna för biogasproduktion klart SVRAB har klarlagt situationen i ett motionssvar SVRAB ingår i nätverket Biogas Mitt. Revidera åtgärdsprogram för CO2-mål Arbete pågår Aktiviteter, medel och ansvariga under 2009 Nuläge Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. ( Driftsmedel.Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar-elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN,ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Prognos Åtgärd Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. (Inom driftsram. KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen drifts- och investeringsram. Faxeholmens ansvar) Utbyggnad fjärrvärmen (Söderala) och ersätta gasol med biobränsle.(inom egen investeringsram.söderhamn Nära ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel. KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftsmedel + investeringsmedel; kylkompressor Hällåsen,+ XXX. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Ny elleverantör genom elhandelssamarbete Källmärkt eller annan förnyelsebar el inom Söderhamn Näras verksamhet (Inom egen befintlig driftsram. Söderhamn Nära ansvarar). Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan (Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Nära ansvarar) Måste omformuler as 6
7 Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS (Inom befintlig driftsram. KUS ansvarar). Solceller på Söderhamns skolor (Inom befintlig draftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via t ex annonsering och/eller en miljökalender mm (Driftmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Aktiviteter,medel och ansvariga under 2010 Nuläge Bilpoolen: Utreda möjligheten att öka tillgängligheten till bokningsbara bilar utanför tätorten. (Inom driftsram. LA ansvarar) Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. (Driftsmedel. Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar- elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, ON, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( Inom driftsram. KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen befintlig drifts- och investeringsram. Faxeholmen ansvar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel.KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftmedel + egna befintliga investeringsmedel. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Inköp av enbart förnyelsebar el inom Söderhamn Näras verksamhet. Koncernen för del av detta via fjärrvärme. (Inom egen driftsram. Söderhamn Nära ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan (Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Näras ansvarar) Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS(Inom driftsram. KUS ansvarar). Solceller på Söderhamns skolor (Inom driftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet internt och externt via miljökalender eller liknande (Driftsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Prognos Åtgärd 7
8 Aktiviteter,medel och ansvariga under 2011 Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. (Driftsmedel. Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Nuläge Prognos Åtgärd Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar-elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, ON, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barnoch äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( Inom driftsram. KUS ansvarar) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen drifts- och investeringsram. Faxeholmen ansvar) Produktion av el inom Söderhamn Näras verksamhet ska till 98 % vara förnyelsebar.(inom egen investeringsram. Söderhamn Nära ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel. KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftsmedel- och investeringsram. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, SVRAB) Annan elleverantör för lokaltproducerad och förnyelsebar el t ex vindkraft.(kus ansvar i samarbete med Söderhamn Nära) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan ( Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Näras ansvarar) Utreda om befintlig befintlig gasanläggning kan konverteras till anläggning för produktion av biogas.(inom egen driftsram. Söderhamn Nära ansvarar) Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS (Inom diftsram. KUS ansvar) Solceller på Söderhamns skolor (Inom egen driftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet internt och externt via miljökalender eller liknade (Driftsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen)) Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunen (kkr) 8
9 Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans Kostnad finans kostnad inom ram Nya fordonmerkostnad kylkompressorer Hällåsen Summa Driftskostnaderna är olika riktade aktiviteter 300 kkr och motvarande i tid 0,75% tj (700 kkr). Investeringskostnader 2009 och 2010 är åtgärder för att investering i nya kylkompressorer vid Hällåsen, merkostnad för miljöbilsinköp. När det gäller framtida investeringar för produktion av förnyelsebar el, så är det i dagsläget för tidigt att säga vad?, när? och hur? kommunen bäst ska göra. Klarläggande kommer under perioden fram till Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunala bolag (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram Summa När det gäller biogas kommer det att göras en förstudie som ska vara klar 2011 och ev investering ligger i så fall efter Inga driftskostnadskonsekvenser av ovanstående investeringar finns medtagna. Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Inom området transport/infrastruktur krävs relativt stora investeringar och/eller ökade driftskostnader om nya drivmedel ska införas för kommunens tunga transporter. För lokaler och service krävs inga stora investeringar och på sikt kommer driftskostnaderna att minska. De verkligt stora investeringarna i handlingsprogrammet kommer att behövas för energiproduktion. För att producera biogas i kommunen behövs investeringar i produktionsoch uppgraderingsanläggningar och i infrastruktur. För vindkraften kommer investeringar ca 60 miljoner för två stycken landbaserade vindkraftverk. Återbetalningstiden för investeringarna beräknas vara ca 20 år för landbaserad vindkraft. Finns möjlighet till extern finansiering? Möjligheter till extern finansiering finns i framtida motsvarigheter till klimatinvesterings- 9
10 programmet (KLIMP) och i det regionala investeringsprogrammet (RUP). I det vidare arbetet ingår att undersöka via Region Gävleborg om det finns särskilda medel för investering i klimatsmarta åtgärder eller andra riktade miljömedel finns att söka. EU har nyligen beslutat om ett nytt finansieringsprogram för miljöprojekt inom EU, kallat Life+, för åren Budgeten är sammanlagt cirka 20 miljarder SEK och Sveriges andel blir ca 80 miljoner per år. Life+ består huvudsakligen av två delområden: Naturvård och biologisk mångfald respektive Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning. Under delområdet miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning finns möjligheter att söka pengar för projekten med anknytning till åtgärderna i handlingsprogrammet. Kommunstyrelsens beslut om finansiering för 2008 Arbetet i handlingsplanerna ska i första hand ske genom omprioritering i befintlig verksamhet De belopp som redovisas i den ekonomiska sammanställningen är arbetsgruppens bedömning av kostnader och intäkter samt investeringar. Kommunfullmäktige har i beslut tagit ställning angående inriktningsmål Minska koldioxidutsläppen från kommunens egen verksamhet. För åtgärder inom handlingsprogrammet under 2009 och 2011 anslås totalt 500 kkr + 500kkr (generellt anslag). Beträffande vindkraftssatsning-egen vindkraftsproduktion, samt långsiktigt eventuell biogasproduktion skall detta föreläggas kommunstyrelsen för beslut innan bindande åtaganden träffas. När det gäller investering i gång- och cykelvägar finns två projekt upptagna i kommunens ordinarie investeringsbudget. En ny Gång- och cykelvägsplan är under utarbetande och i detta ärende finns förslag på inventeringsnivå, varför inga investeringar för GC-vägar är med i handlingsprogrammet. Viktiga Nyckeltal För att följa utvecklingen av vårt inriktningsmål och mäta effekterna av våra åtgärder kommer vi att använda oss av följande nyckeltal. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Andel förnybar energi i kommunala lokaler % Söderhamn Hudiksvall SEKOM Transportenergi för tjänsteresor med bil mätmetod: kwh/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil mätmetod: ton/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010,
11 Kommunfastigheternas energianvändning (el och värme) per m 2 mätmetod: kwh/m 2, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Värmeanvändning per m2 Elanvändning per m2 kwh/m Värme kwh/m2 kwh/m El kwh/m2 År År Andel miljöbilar i kommunen som organisation mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Arbetsgrupp: Margareta Örn Liljedahl KUS, arbetsgruppsledare Lennart Persson-Ekonomienheten XXXX ON Tomi Gladh Söderhamn Nära Veronika Henriksson-Söderhamn Nära Stefan Hammarlund NLA Marianne Johansson KS Bosse Jonsson KUS Ingemar Olofsson KUS Malin Åhman KUS Petri Berg- Faxeholmen AB Christina Åström Söderhamn Nära 11
Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version: 2009-12-03
56 Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version: 2009-12-03 Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 Varför detta
Läs merHandlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad för ungdomar Version februari 2009 23 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merHandlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Version augusti 2008 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns placering för målgruppen
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merSammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merHandlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum
Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum Version 2012 Uppdaterat med förslag på aktiviteter för Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Handlingsprogram
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merHANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012
Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd
Läs merTILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.
TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merKlimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merKoldioxidavgift och klimatfond
Koldioxidavgift och klimatfond 2016-2021 Datum: 2016-01-01 Beställare: Kommunfullmäktige Utförare: Kommunkontoret, strategiska utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress
Läs merMiljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merMiljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merHandlingsprogram för Ung Företagsamhet
Handlingsprogram för Ung Företagsamhet Version: 2007-10-01 förkortat m nytt diagram febr 2008 Handlingsprogram för Ung Företagsamhet Inriktningsmål: Senast läsåret 2010/2011 ska andelen elever som startar
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merEarth Week mars
Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag
Läs merEnergi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret
Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merMiljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merVälkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov Foto: Fredrik Kellén Dagens program 09.00 09.30 Välkomna och presentation av Örebro kommuns nya klimatstrategi 09.30 09.55 Kumbro 09.55 10.15
Läs merMiljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs merSöderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Läs merVägval för energi och klimat
Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon
Läs merBlankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Läs merInvesteringsstöd för åtgärder inom klimat och energi
Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi Jenny Nordén klimathandläggare Länsstyrelsen Västerbotten www.sciencealert.com/images/articles/processed/climate-2_1024.jpg https://oasisenergysolutions.com/wp-content/uploads/2009/12/how-to-save-electricity-at-home-10-e1436347977343.jpg
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)
Läs merNu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Läs merHandlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun
Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun Version 2013-01-24 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur Inriktningsmål: Söderhamns
Läs merNybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Läs mer1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42
1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution
Läs merFastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Läs merMiljöarbete i Eskilstuna
Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merTEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI
ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom
Läs merKlimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun
Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:
Läs merexempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
Läs merfossilbränslefri kommun
Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader
Läs merRiktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation
MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merRevidering av styrdokument Riktlinjer för resor
Datum 2019-05-31 Dnr 2019-002210 Sida 1(2) Peter Krahl Rydberg, 033-35 30 11 peter.krahl.rydberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor Förslag till beslut:
Läs merMiljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!
Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merKlimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100
Klimat och ekonomi 300 250 200 150 Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100 50 0 1 Traffic work Emissions Traffic work and emissions Ett klimatsmart Stockholm Charlotta Hedvik,
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merGranskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten.
Revisionsrapport Granskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Söderhamns kommun Mars 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor
Läs merMiljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merRAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Läs merFöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:
Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet
Läs merKlimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merHögsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merGröna exempel från Växjö kommun
Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merSöderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer
Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer Version 2013 Möjliggöra lärande och utveckling Handlingsprogram om lärande miljöer Inriktningsmål: Söderhamn ska genom ett kvalitativt
Läs merSå ska vi bli fossilfria inom en generation
Så ska vi bli fossilfria inom en generation Lasse Ejeklint Maj 2018 1 Sverige har satt målet att vara klimatneutralt år 2045 72-1% 53-5% 11 1990 2016 2045 Växthusgasutsläpp Sverige, MtCO2e N men då måste
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merBORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs mer