Landskrona kommun. Historien om en trådbuss 2. Kör du bil till jobbet? Är du ensam i bilen? 11. Klarade vi miljömålen? 15. Luften vi andas 21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landskrona kommun. Historien om en trådbuss 2. Kör du bil till jobbet? Är du ensam i bilen? 11. Klarade vi miljömålen? 15. Luften vi andas 21"

Transkript

1 Miljöredovisning Landskrona kommun 21

2 Historien om en trådbuss 2 Trådbuss på Stationspendeln hur blir det? 3 Hur förändras stadsbilden? 4 Tråd eller batteri hur ska Stationspendeln drivas? 5 Trådbussen miljöeffekter och ekonomi 6 Åsikterna går isär 7 Insändardebatt 9 Frågor och svar om trådbussen 1 Kör du bil till jobbet? Är du ensam i bilen? 11 Klarade vi miljömålen? 15 Luften vi andas 21 Nyckeln till grön utveckling 25 Landskrona kommun Miljöförvaltningen Landskrona Besöksadress: Stadshuset Drottninggatan 7 Telefon: Fax: envir.admin@mf.landskrona.se

3 Förord Årets miljöredovisning präglas av de nationella miljömål som riksdagen beslutat om. Ett målmedvetet arbete har startat för att vi ska nå regeringens miljöpolitiska mål att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta som det anges i propositionen Svenska miljömål. I propositionen anges vidare: Det innebär också att arbetet med att nå en hållbar utveckling fortsätter. De 15 miljökvalitetsmålen, som riksdagen i bred enighet antagit, gör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig. De är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det fortsatta arbetet innebär både ett regionalt och lokalt arbete som tar sikte på miljömålen och som anvisar åtgärder för att dessa ska nås. Det innebär också att vi behöver ett system som mäter hur vi lyckas i våra ansträngningar. I miljöredovisningen visar vi hur vi lyckats hittills med luftvårdsarbetet. Och med hjälp av gröna nyckeltal visar vi kommunens arbete att nå miljömålen för vår egen verksamhet. Transporterna ökar ständigt i vårt samhälle och påverkar flera av miljömålen. För att nå Klimatmålet och målet Frisk luft måste vi lyckas med att minska transporternas miljöpåverkan. Genom att undersöka de anställdas resvanor får vi nödvändig kunskap för det fortsatta arbetet. Utan kraftfulla åtgärder kommer vi dock inte att nå målen. Kommunerna är en viktig aktör och utan kommunala insatser kan målet troligen inte nås. Upprättandet av en trådbusslinje är den största satsningen som kommunen hittills gjort. Det går naturligtvis inte att gå förbi trådbussen i en miljöredovisning även om det råder delade meningar om den i kommunen. Vi redovisar i själva projektet både de miljöförbättringar som satsningen medför och de ekonomiska aspekterna, men redovisar även debatten och de skilda åsikter som framkommit. Lars Wallstén Kommunstyrelsens ordförande

4 2 Historien om en trådbuss STATIONSPENDELN Planerna att driva en busslinje i Landskrona mellan nya stationen vid Västkustbanan och stadens centrala delar med hjälp av elmatade trådbussar har skapat intensiv debatt både mellan politiska partier, mellan intresseföreningar och bland allmänheten. En tveksamhet att införa en nygammal teknik har varit uppenbar och ärendet har debatterats vid ett stort antal tillfällen i de politiska instanserna. Återremitteringar, ett flertal utredningar och krav på folkomröstningar har varit inslag i en flera år lång process. Som ett led i att bygga det gröna folkhemmet skapade regeringen 1997 det Lokala Investeringsprogrammet, LIP. Inom programmet kunde kommuner ansöka om bidrag för att delfinansiera kommunala miljöprojekt. Möjligheten att söka bidrag för miljöprojekt har haft stor betydelse för trådbussprojektet. När Västkustbanan planerades stå klar 21 skulle resenärer till Landskrona lämna tågen vid den nya stationen, 3 km öster om de centrala delarna. Hur skulle de kunna ta sig till centrum? För att inte kollektivtrafikens resenärer skulle ta bilen i stället för tåget krävdes en matarlinje mellan Västkustbanan och centrum. Den skulle ha hög turtäthet och resan skulle gå snabbt. Detta skulle kräva investeringar och kunde skapa stora utsläppskällor. Tanken på att driva linjen med utsläppsfria bussar föddes. Att möjligheten fanns att söka statliga bidrag till ett projekt av det slaget medförde att ett planeringsarbete startades 1997 och en intresseanmälan inlämnades Den formella ansökan om LIP-stöd omfattade planer på att etablera en trådbusslinje som skulle fungera som järnvägens förlängning in i staden. Med en tydlig struktur och profil skulle den komma att attrahera resanden och man hoppades till och med på en trådbusseffekt beviljade regeringen ett bidrag om 12,4 miljoner för den planerade trådbussen på Stationspendeln. Samma år uppstod en diskussion både inom kommunens tekniska enhet och i massmedia om huruvida trådbusstekniken var den bästa lösningen för linjen. Skulle inte batteridrivna bussar kunna vara ett fullgott alternativ? Argument mot trådbussar var bl a att trådbussar ansågs vara inflexibla lösningar och att trådbussar skulle minska möjligheten att använda förväntade framtida förbättringar inom bränslecellstekniken. Man förordade en lösning med batteribussar och att hålla möjligheterna öppna för framtida tekniska landvinningar. Diskussionen resulterade i att regeringen gav tillstånd till att bidraget skulle kunna användas också för en batteribusslösning. För att utreda batteribussalternativet uppdrogs åt företaget Trivector i Lund att utreda om batteribussar skulle vara ett alternativ till trådbuss. Utredningen förordade trådbuss framför batteribuss. En teknisk jämförelse mellan trådbuss och batteribuss finns på sidan 5. Under år 2 genomfördes fördjupade studier med bland annat förnyade kostnadsberäkningar samt att man beställde material som skulle åskådliggöra hur trådarrangemang och stolpar kan påverka stadsbilden. En del av detta material finns presenterat på sidan 4. Hösten 21 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska nämnden att infordra anbud på en trådbusslösning för Stationspendeln. I maj 22 utvärderar Landskrona kommun inkomna anbud. Trådbussen planeras vara i drift sommaren 23.

5 3 Trådbuss på Stationspendeln hur blir det? Den nya trådbussen kommer att gå i dubbelriktad trafik från stationen vid Västkustbanan till Järnvägstorget via Kolonigatan, Repslagargatan, Eriksgatan, Rådhustorget och Storgatan, en total sträcka om ca 3 km. När trafiken är fullt utbyggd på Västkustbanan planeras att Stationspendeln skall ha en turtäthet med avgångar var 7,5 minut. Fullt utbyggd kommer sträckan att trafikeras med 3 bussar. En särskild bussdepå anläggs söder om nuvarande bangårdsområdet. Bussarna drivs med 75 V likström från dubbla ledningar som hängs i stolpar eller i bärlinor från husfasader ovanför linjen, ca 5 6 meter ovanför marken. Eftersom bärlinor görs av icke-ledande material behövs inga isolatorer. Elströmmen matas från två transformatorstationer utmed linjen. Trots att bussarna är bundna till luftledningen har de en viss flexibilitet. Den kan avvika ca 5 meter på vardera sidan om ledningen och täcker därmed tre körfält i bredd. För att kunna komma runt oförutsedda hinder kan bussen frikopplas och med en hjälpmotor i låg fart passera hindret för att åter anslutas till ledningen. En trådbuss är helt utsläppsfri och skapar mycket lite buller. Om Landskronas trådbussar kan drivas med grön el kommer trådbussprojektet att ha en så hög miljöanpassning som idag är möjligt för icke-rälsbunden kollektivtrafik. De trådbussar som planeras användas har samma höga standard som normala moderna bussar. Hur ser då en trådbuss ut? Som en vanlig buss, men med två spröt på taket. STATIONSPENDELN

6 4 Hur förändras stadsbilden? Landskrona kommun har låtit göra en datorsimulerad studie av hur stadsbilden och gatumiljön kommer att förändras när Stationspendeln kommer att trafikeras av trådbussar. Här presenteras en karta med sju fotopunkter längs Stationspendelns sträckning. Fotomontagen ger en ungefärlig bild av hur man kan komma att uppfatta trådar och stolpar. Optiska fenomen som reflexioner, rörelser och ljusförhållanden gör att ögat kan uppfatta tunnare föremål än vad en kamera och datorprogram kan återge. Därför har trådarna gjorts något grövre i bilderna nedan än vad de kommer att vara i verkligheten för att ge en så sanningsenlig bild som möjligt. STATIONSPENDELN 3. Repslagargatan mot öster. 5. Postarondellen mot norr. 1. Stationsrondellen mot öster. 4 REPSLAGARG. 3 KOLONIGATAN LASARETTET 2 CITADELLET 6 ERIKSGATAN 5 1 STATION 7 STORGATAN 6. Eriksgatan mot söder. 2. Kolonigatan mot väster. 4. Vilan mot norr. 7. Rådhustorget mot norr.

7 5 Tråd eller batteri hur skall Stationspendeln drivas? Landskrona kommun har fått ett statligt bidrag för att skapa en utsläppsfri busslinje. Ansökan till Miljödepartementet baserades på planerna att busslinjen ska konstrueras som en trådbusslinje. Kommunen har också beslutat att bygga den nya linjen baserat på trådbusstekniken. Kring trådbussprojektet har förekommit en diskussion om inte den nya busslinjen skulle kunna köras med batteribussar i stället för trådbussar. Här redovisas skillnader och likheter mellan trådbussar och batteribussar och deras för- och nackdelar. Både trådbussar och batteribussar är emissionsfria, dvs de producerar inga utsläpp av avgaser. Trådbussen drivs av en 75 V likströmsledning som hängs i bärlinor ovanför busslinjen. Batteribussar drivs med hjälp av uppladdningsbara batterier i bussen, vilka vid uppladdning byts för att laddas i särskilda laddningsstationer. Batterierna måste ersättas vart tredje år, varvid en miljöbelastning uppstår vid skrotningen av de gamla batterierna. Trådbussar tillverkas idag i en förhållandevis stor omfattning. I Västeuropa har de senaste åren beställts ca 3 nya trådbussar, de flesta av dessa till Aten inför OS 24. Reguljär trafik med trådbuss finns på ett antal platser i Europa, bl a i Schweiz och Italien. Batteribussar finns i ett mindre antal och bara i enstaka fall är trafiken reguljär. I Sverige finns reguljärtrafik enbart i Uppsala. Av de batteribussar som finns i drift idag uppfyller inga de krav på storlek och driftstider som krävs för Stationspendeln. Malmö har en elhybridbuss som skulle uppfylla storlekskravet för Stationspendeln. För ren batteridrift är dock kapaciteten för denna busstyp för begränsad, det skulle behövas batteribyte en gång per timma. En trådbuss har obegränsad tillgång till energi via ledningen ovanför bussen. Denna el-energi kan bl a användas för uppvärmning av bussen under vinterhalvåret och för luftkonditionering under sommarhalvåret. För batteribussar krävs dieselvärmare under vintern, en teknik som skapar lokala utsläpp av avgaser. För luftkonditionering vilket är standard på Pågatåg och Öresundståg finns ingen etablerad teknik för batteribussar. Både trådbussar och batteribussar har höga anläggnings- och driftskostnader jämfört med traditionell dieselbuss. Internationellt betraktas trådbussen som en billig spårvagn, medan batteribussen anses vara en dyr buss. Av kommunens utredningar framgår att investeringen för trådbuss är högre än för batteribuss, men den årliga driftkostnaden är lägre för trådbussen. Driftsäkerheten är högre för trådbuss än för batteribuss, en faktor som är av stor betydelse för en busslinje som kommer att ha hög turtäthet och förhållandevis lång körsträcka. De negativa erfarenheterna av batteribussar i Uppsala har medfört att Uppsalabuss avråder från batteribussar för Stationspendeln. Skånetrafiken stödjer också Landskrona kommun och föreslår att man väljer en mera beprövad teknik i form av trådbuss före batteribuss som lösning för Stationspendeln. STATIONSPENDELN Trådbuss Batteribuss Fördelar klarar Stationspendelkraven större flexibilitet högre driftssäkerhet lägre investeringskostnad etablerad teknik möjlighet till uppvärmning/kyla lägre årlig driftskostnad Nackdelar mindre flexibilitet klarar inte kraven för Stationspendeln högre investeringskostnad sämre driftsäkerhet delvis oprövad teknik svårigheter med värme/kyla högre årlig driftskostnad lokala avgasutsläpp från dieselvärmare

8 6 Trådbussen miljöeffekter och ekonomi Tillsammans med eltåg och spårvagn är trådbussar de mest energieffektiva fordonen. De har också fördelen att vara i princip utsläppsfria. Här redovisas vilka miljövinster som görs när Stationspendeln kommer att drivas med trådbussar. STATIONSPENDELN Miljöeffekter Det energieffektivaste sättet att driva ett fordon är med elektricitet som hämtas från en ledning direkt till en elmotor. Den fördelen har alla eldrivna fordon som tåg, tunnelbana och trådbuss. Alla dessa har en mycket hög energieffektivitet, 8 9% av energin kan användas för driften, till skillnad från dieselbussar där bara runt 3% av energin kan användas, resten försvinner som överskottsvärme. Eldrivna fordon har också fördelen att elen kan framställas på en mängd olika sätt och eventuella utsläpp i samband med produktionen kan hanteras och renas centralt vid framställningen och inte vid fordonet. Hur miljövänlig är en trådbuss jämfört med en dieselbuss? En buss som drivs med diesel släpper ut stora mängder hälsovådliga och cancerogena ämnen. Utsläppen sker direkt vid bussen. Vid högtrafik och vid hållplatser kan koncentrationerna av hälsovådliga Ämne Utsläpp per år (kg) koldioxid 18 (påverkar klimatet) kväveoxider 162 (hälsovådligt, skapar marknära ozon, försurning) partiklar 18 (orsakar många dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar samt kan orsaka astma och cancer) kolväten 7,2 (skapar marknära ozon) svaveldioxid 1,44 (övergödning, ger hälsoproblem) ämnen vara mycket höga. En eldriven trådbuss har inga utsläpp i gatumiljö. Till dieselbussen nackdel kan också nämnas betydligt högre bullernivåer jämfört med en eldriven trådbuss. När Stationspendeln trafikeras av trådbuss (enligt planerna sommaren 23) kommer utsläppsmängderna längs linjen att minska drastiskt jämfört med om linjen trafikerats med dieselbuss. I tabellen nedan visas de mängder av olika hälso- och miljöskadliga ämnen som i och med införandet av trådbuss inte kommer att släppas ut. Ekonomi Att etablera en trådbusslinjen är dyrare än att välja att operera linjen med traditionella dieselbussar. Den högre kostnaden har sin grund i högre investeringskostnader för ledningar, stolpar och transformatorstationer samt att trådbussar i sig är dyrare att köpa. Idag finns ingen trådbusslinje i drift i Sverige, vilket har medfört att det i projektets inledning har varit svårt att exakt fastställa vilken total kostnad projektet kommer att uppgå till. Landskrona kommun har beviljats särskilda medel från Miljödepartementet om drygt 12 miljoner kronor och med 3,5 miljoner av Skånetrafiken/ Vägverket. Dessa medel kan enbart användas om linjen drivs som med utsläppsfria fordon, dvs trådbuss eller batteribuss. På annan plats i redovisningen finns en jämförelse mellan trådbuss och batteribussalternativen. Den beräknade kostnaden för Landskrona kommun är ca 19 miljoner för investeringar, och ca 8 i årlig driftskostnad. Under våren/försommaren 22 slutförs utvärderingen av inkomna anbud för att etablera trådbusslinjen. Införande av trådbuss på Stationspendeln minskar utsläppet av hälsovådliga ämnen jämfört med om linjen trafikerats med dieselbuss. Beräkningarna baseras på planerad trafik motsvarande 18 fordonskm/år.

9 7 Åsikterna går isär... Debattens vågor över trådbuss-projektet har gått höga. De politiska partierna har varit aktiva och insändarsidorna har fyllts av inlägg från allmänheten. Här redovisas inställningen hos de partier som finns representerade i kommunfullmäktige samt ett axplock från insändardebatten. Folkpartiet Folkpartiet motsätter sig den stora investeringen i trådbussar i Landskrona. 35 miljoner för att omvandla 3:ans busslinje är ett alltför högt pris. Dessutom drar trådbussarna varje år högre driftskostnader för Landskrona. Dessa pengar menar vi gör bättre nytta på annat håll. Ett huvudargument mot trådbussar är att de är oflexibla. Vi förutser stora trafikstörningar vid strömavbrott, skador/slitage på fordonen eller själva matningen, vid gatuarbeten, trafikolyckor eller när man vill ändra linjesträckning. Trådbussen ska gå genom en stor del av Landskronas kärna. Ett nät av trådar i luften skulle enligt vår mening starkt förfula stadsbilden. Slutligen är vår uppfattning att andra, miljövänliga alternativ står för dörren. Det vore då en kortsiktig politik att binda upp Landskronas lokaltrafik i en gammaldags lösning. Sveriges pensionärers intresseparti SPI Landskronaavd. undrar över på vilka grunder man har fattat beslut om att investera i ett system med trådbusslinje, en busslinje med fast förankrade stolpar och elnät som gör linjen oflexibel. Man kan också undra om man har undersökt andra alternativ. Batteridrivna bussar, gasdrivna bussar med biogas eller naturgas. Ett annat alternativ som SPI kan rekommendera är bussar drivna med bränslecellsystem. Beträffande bussar drivna med bränslecellsystem är dessa ur miljösynpunkt absolut renast restprodukten är endast vatten och luft! Hösten 21 demonstrerades bussar utrustade med bränslecellsystem på tekniska mässan i Hannover. Vid diskussioner med därvarande tekniker framkom att denna typ av bussar troligen finns i serieproduktion under år 25. Bränslecellsystem är en elektro-kemisk process där man för in vätgas (H) och luft i bränslecellen varvid utvecklas en elström som kan driva en elmotor. Restprodukten blir vatten (H 2 O). Vätgasbehållare på busstaket gör att man kan köra bussen minst 25 kilometer på varje gaspåfyllning. SPI:s förslag är att man avvaktar med investeringen och noggrant följer den tekniska utvecklingen på bränslecellområdet. Dessutom anser vi att stationspendelns väg skall omkonstrueras så att arbetsskador på förarna och skaderisker för passagerarna minimeras. Det kan inte vara meningen att förarna av nuvarande och kommande bussar skall bli sjukskrivna och sjukpensionärer pga dåligt genomtänkt vägkonstruktion. Framstegspartiet Landskronas officiella miljöpolicy är att Landskrona ska i sin verksamhet vara en förebild och underlätta för andra att pröva nya vägar i sitt arbetet att på sikt skapa förutsättningar för ett bättre hållbart samhälle och då är bl a satsningar inom miljöområdet och frågor kring detta av största betydelse för den framtida utvecklingen. För oss inom Framstegspartiet är det således viktigt att leva upp till de beslut som vi tidigare har ställt oss bakom och detta är att nu på alla sätt stötta ny verksamhet som på ett positivt sätt kan påverka utvecklingen i en riktning som värnar vår miljö på ett bra och konstruktivt sätt. Varför då binda sig för ett trådbuss-alternativ, enligt många ett gammalt och dåligt alternativ som bara kostar pengar. För oss inom Framsteg är svaret enkelt, för var finns idag dessa aktörer som representerar alternativen rent kommersiellt och gångbara i förhållande till beslutet trådbussar, dom finns bara inte, men förhoppningsvis har dom genom kommunens ställningstagande fått sig en värdefull tankeställare, nämligen att det nu är dags att agera och börja utveckla ny miljövänlig teknik inom området transport. Trådbussar är idag det enda tillgängliga alternativet som ger kommunen ett antal fördelar som ingen annan har kunnat presenterat. Profil och image Buller och vibrationsfritt Avgasfritt Komfort och hög driftsäkerhet En investering i trådbuss delvis finansierad av staten i samverkan med Landskrona kommun är således en framtida investering i en bättre miljö och leder onekligen till ett mer hållbart trafiksystem bra för medborgarnas trivsel och hälsa samtidigt som detta blir en satsning på framtida generationer som skall förvalta och bevaka utvecklingen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle. STATIONSPENDELN

10 8 STATIONSPENDELN Moderaterna Trådbussar är oflexibla! Detta kommer att utgöra en stor belastning om/när trafiken utsätts för påfrestningar, antingen i form av eller när man vill ändra linjesträckning. Inflexibiliteten kräver dessutom att det finns avtal med någon extern bussoperatör för att ha möjlighet att sätta in reservfordon för den händelse trådbussarna inte kan användas. Detta innebär en ytterligare fördyring av kollektivtrafiken. Trådbussar är fult! Vi tycker att trådar i luften skapar ett tak i gaturummet som effektivt döljer de kulturella värden som fastigheterna och grönområdena längs rutten har idag. Vi bör utveckla de unika kulturella värden som finns i Landskronas stadsmiljö sedan länge, inte försöka tillskapa några nya. Trådbussar är inte det miljövänligaste alternativet! Det kan starkt ifrågasättas om trådbussar är miljövänliga eftersom detta är helt beroende av hur elen som ska driva fordonen framställs. Med den kommande nedläggningen av Barsebäck är elförsörjningen i framtiden hänvisad till andra framställningsmetoder och de mest effektiva och tillförlitliga där är fortfarande förbränning av fossila material. Ett framåtsyftande miljöarbete inom kommunen borde dessutom vara inriktat på att få såväl all kollektivtrafik som kommunens egna fordon mera miljövänliga. Då skulle vi verkligen kunna framhålla Landskrona som en miljövänlig kommun! Trådbussar är dyrt! Investeringen och driftskostnaderna för trådbussarna är alldeles för höga. Det finns ingen anledning att öka på kommunens redan ansträngda ekonomi med detta eftersom det riskerar att utarma resurserna som i första hand bör gå till skolan och äldreomsorgen. Miljöpartiet Att Sverige inte har trådbussar är inget skäl för Landskrona att avstå. Tvärtom! Det är klart att vi i Landskrona ska satsa på detta förträffliga kommunikationsmedel. Trådbussar bullrar inte och släpper inte ut farliga avgaser. Avgassitautionen i många städer runt om i världen är så akut, att trådbussar eller spårvagnar är enda lösningen. Äntligen vågar vi vara först! Detta kommer att väcka uppmärksamhet. Bättre reklam kan Landskrona inte få! Vi är stolta över att ha fått deltaga i ett så positivt beslut. Socialdemokraterna Landskrona kommun har erbjudits bidrag till en utsläppsfri busslinje. Tekniker har utvärderat tänkbara alternativ. En direkt eldriven buss, d.v.s. trådbuss, är det enda alternativ som uppfyller kraven på utsläppsfrihet, energiekonomi, driftsekonomi och tillförlitlighet. Trådbussarna idag är högteknologiska, bekväma och handikapptillgängliga. I Europa finns flera erfarna tillverkare. Många städer installerar trådbuss, eller byter ut sina mot senaste årsmodeller. Många städer har vackra historiska miljöer, med exempel på diskret och snyggt installerade system av stolpar och ledningar. Trådbussarnas strömavtagare är teleskopiska, bussen kan avvika mer än 5 m på varje sida för att undvika hinder. Bland de alternativa driftssätt som har studerats men avfärdats finns: Naturgas: släpper ut växthusgaser och är ett fossilt bränsle. Biobränslen: släpper ut växthusgaser, vid etanoldrift dessutom giftgasen formaldehyd. Batteridrift: Ännu finns bara tunga batterier. Stort servicebehov och bristande tillförlitlighet. Längre in i framtiden kan det dock bli ett alternativ. Bränsleceller: Mycket dålig totalverkningsgrad när man räknar in hela produktions- och distributionskedjan. Metanoldrivna bränsleceller har låg verkningsgrad och stora utsläpp. Vätedrivna bränsleceller har hög verkningsgrad och bara vattenånga som utsläpp. Men framställningen av vätgas är dyr, utsläppsvållande och energikrävande. Transport och lagring av vätgas är riskabel p.g.a. explosionsrisk och materialproblem. På mycket lång sikt kan dock bränsleceller bli realistiska. Vänsterpartiet Vänsterpartiet är i grunden positiva till trådbussen, vi menar att det viktigaste är ett kollektivtrafiksystem som bidrar till en hållbar utveckling och inte motverkar de uppsatta koldioxidmålen. Därför är den primära målsättningen att undvika en stationspendel som drivs av fossila bränslen. I andra hand kommer en så låg bullernivå som möjligt vilket gör att det är önskvärt att undvika alla former av förbränningsmotorer. Vänsterpartiet menar vidare att en investering på 3 miljoner är högst rimlig för ett så pass viktigt och positivt projekt, där vi både bidrar till att minska koldioxidutsläppen som att minimera bullerstörningarna längs med rutten. Vi menar också att det inte är rimligt att hänvisa till eventuellt kommande teknik och sedan sätta sig ner och vänta. Behovet av ett miljövänligt alternativ finns nu och då är det enda rimliga att välja mellan de alternativ som föreligger och då är enligt vår mening trådbussen det mest lämpliga.

11 39 Insändardebatt Vi kräver folkomröstning om ett vansinnigt förslag Mitt hjärtas telefon inget nummer har. Du ringer utifrån men får inget svar, men vill du din kärlek förklara skall du ej vara trådlös, för till mitt hjärta går det går en ledning fast den är trådlös. Vi önskar ett trådlös Landskrona enligt ovanstående klartext. En busslinje för 35 miljoner är rådlöst slöseri av kommunala och statliga pengar. Vi kräver en folkomröstning om detta vansinniga förslag. Miljön blir ej bättre för att en buss kör denna korta bit. Alla bilar spyr sina avgaser och bussens miljöpåverkan är försumbar. Miljön är och skall vara vad Landskrona ska arbeta för. Tänk om vi kunde cykla på våra cykelbanor även under vinterhalvåret? Detta är otänkbart för vi får ej salta på cykelbanorna uppvaktade jag kommunledningen om våra cykelbanors stenkross som orsakade punkteringar. Vi fick ett bättre stenkross men fick samtidigt veta att kommunens program var att ej salta på cykelbanorna. På gatorna saltar man! Men på cykelbanorna saltar man ej av miljöskäl! Så vi cyklister måste köra på vägarna under vinterhalvåret för att ej halka omkull! Detta av miljöskäl! Vi önskar salt på cykelbanorna så vi kan använda dem även under vintern. Om ej så måste vi köra bil med avgaser. Vi önskar ej en trådbuss men väl en kommunledning som förstår vårt hjärtas telefons signaler. Lennart Lindell STATIONSPENDELN Insändarrubriker Folk behöver inte lita på glada amatörer Dieselbussarnas avgaser är farliga Avvakta med investeringen och följ utvecklingen En folkomröstning kan inte vara så komplicerad Varför anses inte vi invånare i Landskrona kapabla att bedöma om vi vill satsa? Batteribussar kräver skattesubventioner Trådbussar är en modern trafikform C vill inte ha trådbussar Miljövänligare alternativ finns Bra och enkel fråga att folkomrösta om Ta namninsamling på allvar! Vi är många som är stolta över initiativet med trådbuss Ta trådbussen i Landskrona! Blir det några trådbussar i Landskrona? Trådbussar i Landskrona Ompröva beslutet genom en folkomröstning Teknik eller politik? Ta trådbussen! Politisk miljölekskola i Landskrona! Trådbussar i Landskrona? Nej tack! Gammal beprövad teknik med elbussar Det är trådbuss som gäller Skall Landskrona sättas på miljökartan? Låt projektet bli verklighet Det är inte alltid man får som man vill, men det kan bli bra ändå. Och med de orden vill jag deltaga i pågående diskussion om trådbussens vara eller inte vara. Efter vad jag förstått så är det klubbat och klart med ganska stor majoritet, vilket inte hindrar att de diskuteras nästan dagligen i spalterna. Överskriften syftar på att en gång i tiden var det folkomröstning om högertrafiken och det vi- sade sig att de flesta ville fortsätta att köra till vänster. Men det blev ändå högertrafik. Och är där egentligen någon som skulle vilja köra på vänster sida idag? Låt trådbussprojektet bli verklighet och låt inte Landskrona framstå som staden som velar. Och något kulturhistoriskt hus eller annat tror jag inte att fyra trådar i luften lyckas dölja. Det blir säkert mycket bra när det väl blivit färdigt. Liksom högertrafiken. En som ser framåt.

12 1 Frågor och svar om trådbussen 1. Vad är en trådbuss? En trådbuss är en eldriven buss som förses med el från luftledningar. 2. Varför ska Landskrona ha trådbussar? Stationspendel kommer att ha hög turtäthet när centrum och Västkustbanan skall knytas samman. Trådbussar kommer att minska halterna miljö- och hälsovådliga ämnen i centrum. STATIONSPENDELN 3. Var finns det trådbussar? För närvarande finns det inga trådbussar i Sverige, men väl i Europa. Planer på trådbusstrafik finns dock både i Helsingborg och i Malmö och Landskronas initiativ följs med stort intresse. 4. Vad är det för fel på vanliga bussar? Dieselbussar släpper ut stora mängder hälsovådliga avgaser. Skulle dieselbussar användas kommer utsläppen av t ex koldioxid att öka med 18 ton/år. 5. Kan man inte använda batteribussar? Batteribussar används främst för kortare sträckor, lägre hastigheter och bussarna är oftast mindre. Med den kapacitet som krävs för Stationspendeln är batteridrivna bussar inte det bästa valet. 6. Blir det inte fult med massa trådar? Trådarna med sina upphängningsanordningar kommer att synas även om modern teknik har gjort dem mindre störande än tidigare. De kommer att arrangeras för att minska påverkan på stadsbilden. Men en viss förändring av stadsbilden blir det. 7. Kan man av misstag komma i kontakt med strömmen? Trådarna kommer att placeras på säkert avstånd från marken och från byggnader. De bärlinor som kommer att användas är av isolerande material. 8. Blir det inte dyrare än med vanliga bussar? Investeringskostnaderna är högre än för dieselbussar, likaså är den årliga driftskostnaden något högre än för dieselbussar. Omställning till miljövänliga alternativ är kostsamma. 9. Vad kostar det totalt? Någon slutlig leverantör av utrustning och bussar har ännu inte valts, så den totala kostnaden är inte helt fastställd. Projektet planeras att kosta ca 35 miljoner, varav staten och Skånetrafiken/Vägverket totalt bidrar med 15,9 miljoner. 1. När blir det klart? Enligt planerna ska trådbussarna börja rulla sommaren 23.

13 11 Kör du bil till jobbet? Är du ensam i bilen? RESVANE- UNDERSÖKNING Att köra ensam i bil är dyrt och inte särskilt miljöanpassat. Det vet vi alla. Men är det så viktigt i det långa loppet? Kan några bilresor verkligen ha någon större betydelse? För att undersöka vilken energianvändning och miljöbelastning resor till och från arbetet medför har Landskrona kommun genomfört en resvaneundersökning. Resvaneundersökning När man analyserar energianvändning och miljöbelastning i en organisation bör man också försöka få en bild av de anställdas resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Visserligen är arbetsresorna inte en del av organisationens verksamhet, men det finns ändå en tydlig koppling. Det ligger därför i organisationens intresse att skaffa kunskap om de anställdas resvanor och att på sikt medverka till att arbetsresorna ger så liten miljöbelastning som möjligt. Naturligtvis är man inte ute efter att göra intrång i de anställdas privata angelägenheter. Det handlar istället om att få fram statistik och att se till helheten. Visar det sig sedan att arbetsresorna totalt sett medför en stor miljöbelastning, så kan man på olika sätt försöka uppmuntra de anställda att ändra sina resvanor. Det kan också bli aktuellt att försöka påverka planeringen av kollektivtrafiken så att man förbättrar möjligheterna till miljöanpassat resande. Våren 21 genomfördes en resvaneundersökning i Landskrona kommun. Enkäten skickades till ca 1% av kommunens anställda, som valdes ut slumpvis och svarade anonymt. Drygt hälften av dem som fick enkäten lämnade svar och resultatet bör ge en relativt god bild av resvanorna. De viktigaste resultaten av undersökningen redovisas här. Uppgiften om hur stor andel av resorna som är miljöanpassade (65%) är också ett av kommunens Gröna nyckeltal. Miljöanpassad innebär i det här sammanhanget att man använt något annat färdsätt än ensam i bil och målet är 8% år 28. Det är tidsödande och kostsamt att genomföra en enkät av den här omfattningen, och det kan därför inte göras varje år. Förmodligen sker det inte heller några stora förändringar från ett år till nästa, och för att följa utvecklingen bör det kunna räcka med nya undersökningar för åren 24 och 28. Många har ingen annan möjlighet att komma till arbetet än att köra bil. Det är också vanligt att man behöver bilen i tjänsten eller att man skjutsar barn och uträttar ärenden på väg till eller från sin arbetsplats. Säkert är bilen ibland det enda rätta, men det finns nog också tillfällen när man tar bilen fast man hade kunnat välja ett annat alternativ. Vanans makt är stor och en del av oss kanske kan behöva någon form av extra uppmuntran och inspiration för att pröva andra möjligheter. På senare år har flera kampanjer genomförts och fler lär det säkert bli. Du som läser detta är välkommen att tipsa Miljöförvaltningen om du har idéer när det gäller ökad cykling, kollektivåkande eller samåkning.

14 12 Hur reser man till arbetet? Resultatet av undersökningen visade att en genomsnittlig anställd hade 11 km till sin arbetsplats, med en restid på 18 minuter. Av de anställda var det 35% som vanligtvis reste ensamma i bil, dvs något högre än kommunens målsättning. Hur mycket energi förbrukar kommunens anställda på resor till och från arbetet? Är det viktigt? RESVANE- UNDERSÖKNING I medeltal använder varje anställd ungefär 24 kwh per år för resor till och från sitt arbete. Det är inte en ointressant andel av kommunens energiförbrukning. Hela 11% av kommunens energiförbrukning är resor till och från arbetet. Kommunens anställda förbrukade 66 MWh (vilket motsvarar uppvärmningen av 4 villor) på sådana resor. Så kan flera anställda använda miljömässigt ännu bättre sätt att ta sig till och från sin arbetsplats kan stora energibesparingar göras. tjänsteresor 6% ToR arbetet 11% drift 24% uppvärmning 59% De anställdas resor till och från arbetet är 11% av kommunens totala energiförbrukning. Vilka utsläpp blir det? Internationellt har man enats om att minska utsläppet av många gaser som kan bidra till den globala uppvärmningen av vår atmosfär. Sverige har förbundit sig att minska utsläppet av bl a koldioxid (CO 2 ). För att uppnå våra gemensamma mål är varje minskat utsläpp av CO 2 ett viktigt bidrag. Resor till och från arbetet har visat sig vara en stor utsläppskälla för CO 2. Ett resultat av reseundersökning är att vi nu vet att hela ca 62 kg CO 2 släpps ut för en genomsnittlig anställds resor till och från arbetsplatsen. Det är ca 1% av det totala CO 2 utsläppet för varje svensk per år. Hur du väljer att ta dig till jobbet påverkar vårt gemensamma CO 2 utsläpp i ganska stor omfattning. Landskrona kommuns anställda producerade under ett år totalt 17 ton CO 2 på resor till och från arbetet.

15 13 Är tåg och buss bättre än bil? Hur bra blir den nya stationspendeln? Bilar är stora energiförstörare. Det mesta av energin i bensinen eller dieseln försvinner som oanvändbar värme. Dieseldrivna bussar är något bättre, men eldrivna tåg och Landskronas nya trådbuss har betydligt högre verkningsgrad, dvs en mycket högre del av energin används för resan och förbrukas inte till onyttig värme. Ju större andel av resandet som görs med tåg, trådbuss och buss, desto bättre för miljön. värmeförlust transport 1% RESVANE- UNDERSÖKNING 5% % bil dieselbuss trådbuss eltåg Bensin och dieseldrivna bilar har en låg verkningsgrad, dvs en stor andel av energin i drivmedlet omvandlas till oanvändbar värme. De mest energieffektiva transportmedlen är eldrivna tåg och trådbussar. De är också mest miljövänliga, särskilt om de drivs med grön el. Resvaneundersökningen visade också att många anställda reser till jobbet på ett mycket miljömässigt sätt. Andra förbrukar tyvärr mycket energi och skapar mycket utsläpp. Tjugo procent av de svarande till enkäten stod för hela 7% av energianvändningen (och också för CO 2 utsläppet). Kanske bor dessa personer så att bilen är det enda alternativet eller att andra alternativt tar orimligt mycket längre tid. Resultat av reseundersökningen i sammandrag för den sifferintresserade: Antal anställda 2772 Antal enkätsvar 162 Genomsnittlig resväg 11 km (enkel resa) Genomsnittlig restid 18 min (enkel resa) Energianvändning 2388 kwh/år Koldioxidutsläpp 615 kg/år Andel som vanligtvis reser ensam i bil 34.6% Genomsnittlig resväg för de som reser ensam i bil 18 km Beräknad total energianvändning för resor ToR arbetsplatsen 66 MWh Beräknat totalt koldioxidutsläpp 17 ton

16 14 Vill du veta mera? Mera information om kommunens resepolicy och resvaneundersökningen kan du få på Miljöförvaltningen, Landskrona kommun, tel RESVANE- UNDERSÖKNING

17 15 Klarade vi miljömålen? Luften i Landskrona har på 198- och 199-talet blivit renare än vad den var tidigare, halterna av koldioxid, kväveoxid, flyktiga organiska ämnen och svaveldioxid har minskat. Men i slutet av 199-talet bröts för svaveldioxid den nedåtgående trenden. Ökad trafik och industriella utsläpp var några bidragande orsaker. Ännu krävs alltså insatser för att vi fullt ut ska nå de nationellt och regionalt uppsatta målen. MILJÖMÅL Bakgrund Länsstyrelsen i Skåne har i sitt miljövårdsprogram från 199 fastlagt miljömål för Skåne, vilka bygger på de nationella miljömålen. Riksdagen och regeringen har beslutat om nya nationella miljökvalitetsmål och man föreslog år 2 olika delmål som i de flesta fall skall vara uppnådda till 21. Målen har som syfte att stimulera till åtgärder för minska utsläppen. Diagrammen nedan avser Landskrona kommun. Uppnådde vi miljömålen år 2? Två av de fastlagda miljömålen klarades år 2, medan två mål inte klarades. Mål som vi klarade: Koldioxid Kväveoxider Flyktiga organiska ämnen för industrisektorn. Mål som vi inte klarade: Flyktiga organiska ämnen för trafiksektorn Svaveldioxid Koldioxid målet uppnått Koldioxid bildas vid all förbränning, men det är bara förbränning av fossilt material som kol, olja och naturgas som leder till en ökning av atmosfärens koldioxidhalt. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 3% sedan tiden före industrialiseringen. Detta har medfört att jordens medeltemperatur har ökat med,3,4 grader, en ganska betydande ökning. Fördubblas halten, vilket med dagens ökningstakt sker inom 5 1 år, kan medeltemperaturen komma att öka med 1,5 4,5 grader.

18 16 Växthuseffekten leder till en förändring av jordens klimat, det är forskarna överens om. Flera olika framtidsscenarier diskuteras bland forskarna. Ett är att vissa områden får ett nederbördsrikare och blåsigare väder. Andra områden får ett nederbördsfattigare och stormigare klimat, öknar och torrområden kommer att breda ut sig. Havsnivåhöjningar kommer att lägga låglänta kustområden under vatten och grundvatten förstörs genom saltinträngning. Ett annat framtidsscenario visar att på norra halvklotet kan i stället istid uppträda eftersom den ökade växthuseffekten kan medföra att Golfströmmen minskar eller helt upphör. Miljömålet för koldioxid klarades för år 2. Eftersom koldioxidhalten skall minskas ytterligare enligt FN:s klimatpanel behövs fortsatta och kraftfulla åtgärder. ton 4 3 MILJÖMÅL 2 1 Koldioxid MILJÖMÅL Koldioxidutsläppen skall i enlighet med klimatkonventionen inte vara högre år 2 än år 199 för att därefter minska. Enligt FN:s klimatpanel måste världens samlade utsläpp minska med 6% till år 25 för att svåra störningar av miljön inte skall uppstå. Vi i den industrialiserade delen av världen måste minska utsläppen med 8%. För Landskronas del innebär det att utsläppen måste minska från nuvarande 5 ton/ person till ca 1 ton per/person år 25. Det nationella delmålet innebär att utsläppen fram till år 21 skall minska med 4% från nivån år 199. MÅLUPPFYLLELSE Målet till år 2 klarades. Utsläppen 2 var 3% lägre än 199. ORSAKER Utsläppsminskningen har främst skett inom industrioch energisektorerna p.g.a. minskad eller ändrad användning av fossila bränslen. Naturgas som ger lägre koldioxidutsläpp har delvis ersatt användningen av olja. Fortsatt fjärrvärmeutbyggnad med biobränsle och spillvärme har ersatt enskild oljeförbränning. Men även vägtrafikens och sjöfartens utsläpp har minskat. ÅTGÄRDER För att nå FN:s klimatpanels mål krävs kraftfulla åtgärder som minskar trafik och transporter med fordon som drivs med fossila bränslen. Det krävs en överföring av persontransporter till miljöanpassad kollektivtrafik, t.ex. trådbuss och tåg i och mellan tätorterna i kommunen. Överföring av företagens godstransporter från väg till järnväg och åtgärder som underlättar och gynnar möjligheterna att cykla.

19 17 Kväveoxider målet uppnått Kväveoxider, i debatten ibland kallade NO X, bildas vid alla typer av förbränning. De försurar mark och vatten och orsakar luftvägsbesvär, särskilt för astmatiker. Dessutom medverkar de när marknära ozon bildas. Ozon skadar växtlighet och människans andningsorgan. Som de flesta luftföroreningar är kväveoxider gränslösa, de kan förflyttas långt i lufthavet. Därför kan nedfall som sker Landskrona ha sitt ursprung långt från kommunen. På samma sätt kan utsläpp som sker i Landskronaområdet påverka miljön på andra platser. För kväveoxider uppnåddes miljömålet. ton MILJÖMÅL 1 5 Kväveoxider MILJÖMÅL Utsläppen från trafiksektorn skall minska med 4% och utsläppen från energi- och industrisektorerna med 5% till år 2 jämfört med 198 års nivå. Det nationella delmålet innebär att utsläppen fram till år 21 skall minska med 43% från nivån år 2. ORSAKER Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider har minskat i högre grad än deras utsläpp av flyktiga organiska ämnen, vilket möjligtvis kan förklaras med att katalysatorn effektivare renar kväveoxider. Samtidigt som kravet att minska kväveoxiderna är lägre än för de flyktiga organiska ämnena. Detta sammantaget förklarar varför miljömålet för kväveoxiderna har uppnåtts. Vägtrafiken ökade sina utsläpp fram till 1988, men har därefter genom katalysatorns införande minskat sina utsläpp med 6%. Industriutsläppen minskade sina utsläpp med 76% till år 2. Efter år 2 minskar utsläppen ytterligare kraftigt genom nedläggning av Hydro Agri AB:s produktion. Minskningen av utsläppen inom energisektorn på 75% är resultatet av installation av direktverkande el för bostadsuppvärmning, fjärrvärmeutbyggnad där bl a spillvärme utnyttjas samt införandet av kväveoxidrening på hetvattencentralen. MÅLUPPFYLLELSE Miljömålen för trafik-, energi- och industrisektorerna uppnåddes. ÅTGÄRDER Fortfarande krävs betydande utsläppsminskningar främst för vägtrafik, sjöfart samt arbetsmaskiner och arbetsfordon för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft.

20 18 Flyktiga organiska ämnen målet delvis uppnått Flyktiga organiska ämnen är olika lösningsmedel i bl a färger, bensin och rengöringsmedel som är farliga att inandas i höga koncentrationer. Vissa lösningsmedel, bl a bensen, kan orsaka cancer. Under inverkan av solljus och tillsammans med kväveoxider bildas marknära ozon. De största utsläppskällorna för flyktiga organiska ämnen är i Landskrona trafiken och vedeldning. Miljömålen för flyktiga organiska ämnen uppnåddes delvis för år 2. Delmål: industri trafik sjöfart energi övrigt MILJÖMÅL ton Flyktiga organiska ämnen MILJÖMÅL Utsläppen skulle minska med 7% från trafiksektorn och med 5% vardera från industrin, bensinhanteringen och hushållen till år 2 jämfört med 199. Det nationella delmålet innebär att utsläppen fram till år 21 skall minska med 44 % från nivån år 2. ORSAKER De främsta orsakerna till att trafiksektorn inte nådde målet är ökad trafik. Vidare saknade sjöfarten liksom arbetsmaskiner och traktorer rening av sina utsläpp. Vedeldning i bränslepannor, braskaminer o dyl bland hushållen bidrar till ca 1% av de totala utsläppen av flyktiga organiska ämnen. Industrin har däremot minskat sina utsläpp kraftigt med över 75%. De viktigaste anledningarna är övergången till lösningsmedelsfria färger och förbättrad rening. De dominerande utsläppskällorna är Trioplast, Bruces och Öresundsvarvet. MÅLUPPFYLLELSE Miljömålet klarades för industrisektorn men däremot inte för trafiksektorn. Utsläppen från sjöfarten har i princip inte minskat sedan 199. Utsläppen från vägtrafiken minskade bara med 47% och nådde inte målet på 7%. Vidare förekommer betydande utsläpp från arbetsmaskiner, traktorer m.m. För hushållssektorn är det vedeldningen som är den stora källan och problemet. ÅTGÄRDER För att förbättra miljösituationen krävs åtgärder såväl lokalt som centralt som innebär att transporterna minskar och att godstransporter överförs från väg till järnväg. Det behövs också nationella och internationella åtgärder för att minska utsläppen från sjöfarten, arbetsmaskiner och arbetsfordon. För vedeldningen krävs att centrala regler införs där användning av pannor o dyl som inte klarat låga utsläppsnivåer förbjuds.

21 19 Svaveldioxid målet ej uppnått Vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, i huvudsak olja och kol, bildas svaveldioxid som försurar mark och vatten. Utsläppsnivån för att undvika effekter för huvuddelen av sjöar, vattendrag och skogsmark i södra Sverige överskrids kraftigt. Svaveldioxid är, som kvävedioxider, gränslösa och flyttas långt och lätt i lufthavet. De största kvarvarande utsläppskällorna av svaveldioxid finns inom industrin. För svaveldioxid uppnåddes inte miljömålet. ton Svaveldioxid MILJÖMÅL MILJÖMÅL Utsläppen av svavel skulle minska med 8% till år 2 jämfört med 198 års nivå. Det nationella delmålet innebär att utsläppen fram till år 21 skall minska med 1 % från nivån år 2. ORSAKER Utsläppen på energiområdet har minskat mycket kraftigt och energisektorns andel av de totala utsläppen uppgår bara till 5%. Orsakerna till detta är att oljeanvändningen till stor del ersatts med fjärrvärme producerad med biobränslen och spillvärme. Ökad användning av direktverkande el och sänkt svavelhalt i olja har reducerat svavelutsläppen. Den stora utsläppskällan utgör industrisektorn som 2 svarade för 93% av utsläppen, varav Boliden Bergsöe svarade för 6%. Sjöfartens utsläpp har minskat som ett resultat av sänkt svavelhalt i dieseloljan. MÅLUPPFYLLELSE Miljömålet klarades inte. Utsläppen minskade med 74% till 2. Målet var 8%. ÅTGÄRDER Det behövs utsläppsminskningar för industrin, främst för Boliden Bergsöe.

22

23 21 Luften vi andas För att kontrollera luftkvalitén har Landskrona i snart 3 år undersökt hur halterna av ett antal miljöföroreningar förändrats. Mätningarna görs både genom att luftens innehåll analyseras, men också genom att t ex halten bly undersöks i grönsaker. För många ämnen visar den långa undersökningsperioden på sjunkande halter, men för vissa som t ex ozon har halterna ökat. Den kunskap som vi på det här sättet samlar fungerar som ett stöd och underlag för fortsatta insatser för en förbättrad luftkvalité. LUFTEN Vad mäter vi? 1973 började Landskrona mäta halterna av ett antal luftföroreningar. Nu omfattar mätningarna svaveldioxid, kvävedioxid, sot, ozon och flyktiga organiska ämnen i stadsluften. De värden som uppmäts visar ett genomsnittsvärde. Vid vissa tider och vid starkt trafikerade gator kan mängden luftföroreningar vara betydligt högre än de värdens om redovisas här. I tillägg till mätningarna av halter i luft analyseras också mängden bly i sallat och grönkål och nedfallet av metallstoft. Svaveldioxid Sedan mätningarna började 1973 har halterna av svaveldioxid minskat med 95%. Det finns flera orsaker till denna stora nedgång: minskat användning av eldningsolja, minskad svavelhalt i den eldningsolja som används, utbyggd fjärrvärme och ökad användning av biobränslen. Svaveldioxid rör sig lätt i lufthavet, så minskning av utsläpp i andra områden har också bidragit positivt.

24 22 Var kommer svaveldioxiden ifrån? 9 procent av svaveldioxiden är intransporterade föroreningar från övriga Europa. Den största lokala källan är industrin som svarar för mer än 9 procent av utsläppen i Landskrona. Energiproducerande anläggningar, som oljepannor, svarar för endast 5%. Värdet för vintern 2/21 var 2 mikrogram/m 3 vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen på 5 mikrogram/m 3. µg/m Svaveldioxid LUFTEN 1 73/74 79/8 84/85 89/9 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1 Kvävedioxid Källorna utgörs till 7 8 procent av intransporterade föroreningar. Den största lokala källan är trafiken och transporter (väg- och sjötrafik och arbetsmaskiner) som svarar för 7% av utsläppen. Vintern 2/ 21 uppmättes 18 mikrogram/m 3 vilket kan jämföras med gränsvärdet på 5 mikrogram/m 3. Mätningarna visar bakgrundsnivåerna, det medför att halterna är ungefär dubbelt så höga vid starkt trafikerade gator. µg/m Kvävedioxid 88/89 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1

25 23 Marknära ozon Organiska ämnen och kväveoxider bildar under inverkan av solljus marknära ozon. De i Landskrona höga ozonhalterna beror i huvudsak på luftföroreningar från kontinenten. Naturvårdsverket har beräknat att utsläppen av kolväten och kväveoxider på kontinenten måste minskas med 8% för att ozonhalterna i Sverige inte ska överskrida EU-direktivet. Den dominerande källan till dessa utsläpp är biltrafiken. Ozonhalterna under 21 var väsentligt lägre än under de två föregående åren. Trots det överskreds EU-direktivet för skydd av vegetationen under 6 av sommarhalvårets 18 dagar. µg/m Ozon 2 LUFTEN mg bly/m 2 /mån 8 Bly Den mycket miljöfarliga tungmetallen bly studeras extra noga i Landskrona. Mätningar görs både av direkt nedfall av blyinnehållande stoft och av blyhalt i sallat och grönkål. Blynedfall Sedan 1988 har blyinnehållet i nedfallande stoft undersökts. Nedfallet av bly är av förklarliga skäl högst intill Boliden Bergsöe, där nedfallet under 2 var ca 3 gånger högre än vid Syngenta (Hilleshög). Nedfallet sjönk kraftigt efter 1989 men har därefter legat kvar på ungefär samma nivå. Nedfallet i Landskrona är ca 1 gånger större än i Malmö. 4 Blynedfall

26 24 Bly i sallat och grönkål Under de senaste 2 åren har sallat och grönkål odlats för att mäta blyhalten. Sedan 1993 ligger blyhalterna i sallat under gränsvärdet och under 21 sjönk återigen blyhalten i grönkål under gränsvärdet. För sallat är nu värdet ett av de lägsta sedan mätningarna startade 1981, och ligger långt under Livsmedelsverkets gränsvärde på 3 milligram/kg färskvikt. Medelvärdet för blyhalterna i grönkål på jämförbara platser är,22 milligram/kg, vilket är under Livsmedelsverkets gränsvärde på,3 milligram/kg. Det högsta värdet för ett enskilt prov var dock,75 milligram/kg. mg bly/kg färskvikt,5,4 Bly i sallat,3 Gränsvärde LUFTEN,2, mg bly/kg färskvikt 3 2 Bly i grönkål 1 Gränsvärde

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004

Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004 Gröna Bilister Mattias Goldmann Länsstyrelsen Att. Pia Lindell Box 220 67 104 22 Stockholm pia.lindell@ab.lst.se Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29

Läs mer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Luften i Sundsvall 2012

Luften i Sundsvall 2012 Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

Världens modernaste stadstrafik

Världens modernaste stadstrafik Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017 Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...

Läs mer

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Resa i tjänsten. Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten.

Resa i tjänsten. Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten. Resa i tjänsten Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten. Kräver ditt möte att du reser? Kan ni istället använda Skype? Skype finns installerat på alla datorer. Testa chattfunktionen

Läs mer

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet 2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer