Utvecklat ledarskap ger framgång

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB VIKTOR MATTSSON: Jag är omöjligt vuxen GÄSTKRÖNIKÖR SID MILJONER SATSAS I NY GRÅBERGSKROSS NYHETER SID 3 Nr 3 JUNI 2014 Utvecklat ledarskap ger framgång Efter fem framgångsrika år som vd och koncernchef och nyligen förärad H.M. Konungens Medalj tittar Lars-Eric Aaro in i framtiden och i en stor intervju målar han upp en bild av framtiden där ett av målen är att bygga ett ännu starkare företag. Detta ska bland annat ske genom ett utvecklat ledarskap. Forskning visar att det krävs timmar för att bli riktigt duktig på någonting, säger han. INTERVJUN SID 8-9 NY KAJ VÄXER FRAM Sugproppar tar båtarna i hamn Den nya lastkajen i Narvik utrustas med vakuumdämpande sugproppar istället för traditionella förtöjningar med tross för malmbåtarna. En ny men internationellt beprövad teknik, säger vd Magne Leinan. NYHETER SID 14 Här byggs den nya kaj 7 i Narvik. Kapaciteten i Narvik är idag 20 miljoner ton per år. Den ökar nu till 30 miljoner ton per år, säger Magne Leinan, vd. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Jättesatsning på naturgas En ny gasterminal byggs i Vitåfors när LKAB satsar på naturgas i pelletsverket MK3 i Malmberget. Fullskaleförsöket betyder en investering på drygt 0 miljoner kronor, och är ett led i LKAB:s arbete med att sänka koldioxidutsläppen. NYHETER SID 6 Spetskompetens snabba frågor till Stina Åkemalm, prisad företagare. SISTA ORDET SID 16 rekryteras LKAB:s högteknologiska produkter kräver forskning och utveckling i världsklass. Forskningen är helt central och inne i en expansiv fas med rekryteringar för att möta ökad efterfrågan. NYHETER SID 7

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR LEDARE LKAB ligger på :e plats på listan över största skattebetalare i Sverige. Ett av våra viktigaste uppdrag är att ansvarsfullt och i samförstånd bygga relationer med omgivande samhälle. Målet är långsiktig gruvdrift i attraktiva samhällen med god levnadsmiljö och ett starkt växande näringsliv. STEFAN HÄMÄLINEN, LKAB:S DIREKTÖR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGARNA. LARS-ERIC AARO VD, LKAB Peter Söderman, LKAB Berg & Betong: Vi kan bland annat glädjas åt att vi i mars tecknat ett större kontrakt på drivning av en undersökningsort i Kiruna. Entreprenaden sträcker sig till januari 2016 och kompletterar väl det befintliga ortdrivningsuppdraget på ortmeter under Vi har också under våren etablerat oss på fem losshållningsentreprenader i olika bergtäkter i Norrbotten. Vårt största fokus ligger dock på förberedelser inför starten av de nya dagbrotten i Mertainen och Leveäniemi. Det är allt från miljöoch tillståndsfrågor till rekrytering och utbildning. Verksamheten i de nya gruvorna kommer att ha stor påverkan på oss, men även på våra dotterbolag LKAB Mekaniska och LKAB Kimit. Tillsammans har vi vänt bilden av Norrbotten Har ni tänkt på hur vårt län beskrivs i övriga Sverige nu för tiden? En region med många arbetstillfällen, stora investeringar och stark framtidstro. Vi som bor här kan hjälpas åt att stärka den bilden, om vi gör det gemensamt. Vi kan vända på perspektiven se varandras styrkor som någonting positivt som vi kan lära av istället för att motarbeta. Vi är inte fler än att vi blir bättre tillsammans. Vi ändrar uppfattningen om vårt län i snabb takt, bort från gnäll till att beskriva vad vi är duktiga på och kan bidra med. Bort från offer till bättre självförtroende och raka ryggar. Det vi kan och har byggt upp efterfrågas av världen. Den starkaste tillväxtregionen idag är Malmfälten och det är i vår del av Sverige som det sker. Det är här vi har flest snabbväxande företag per capita i hela landet. Vi saknar inte obebyggd mark. Vi saknar människor. Vi behöver bli fler som vill bo och leva här, och därmed betalar mer skatt. Det Marknadskommentarer: Per Stöckel, LKAB Mekaniska: Vi ser att det finns ett stort behov av våra tjänster. Vi erbjuder tjänster från projektering till färdig produkt och när vår nya organisation Underhåll är uppbyggd även underhållsavtal. Vi är idag 76 anställda och planerar växa ytterligare. LKAB Mekaniska utför sedan en tid skoprenoveringar på LKAB:s lastmaskiner. Uppdraget sysselsätter 7-8 personer i fem år. Vi sköter underhållet på krossanläggning Gruvberget och inför uppstarten av de nya dagbrotten kommer vi att montera upp krossanläggningen i Mertainen. Underhållet av dagbrotten kommer att bli omfattande och tanken är att det blir LKAB Mekaniskas åtagande. finns plats för alla och alla branscher behövs. LKAB hade 1970 drygt medarbetare. Idag är vi hälften, knappt Men när vi räknar på det, och tittar på hur de tjänsteföretag som finns nära oss växer, blir bilden en helt annan. Även om antalet huvuden i direkt produktion minskar så ökar jobben i omkringliggande verksamhet. Våra leverantörer skapar idag jobb, så tillsammans sysselsätter vi nästan personer. På hela Nordkalotten skapas arbetstillfällen av LKAB:s gruvverksamhet. Detta är ett skifte som är värt att se. Min slutsats är att vi måste sluta ställa tjänstesektorn mot industrin. Båda behövs och är djupt beroende av varandra. Vad som är så tydligt här i Norrbotten är det industriella sambandet. Skatterna i form av järnmalm i Malmfälten blev till samhällen, Kiruna och Gällivare-Malmberget. Det skapades en järnväg som formade två kuststäder, Luleå och Hans Karlström, LKAB Kimit: Produktionsmässigt rullar det på bra och kunderna är nöjda. Vår tillverkning är i fas med efterfrågan hos vår största kund LKAB. Vi har även beställningar från England, Tyskland, Norge och södra Sverige. Vi står i startblocken inför projektering av tillbyggnad för att klara LKAB 37. LKAB Kimit ansöker nu om tillstånd hos länsstyrelsen att få producera ton sprängämne per år. Vi ska upp i dubbla produktionen under slutet på 201 när dagbrotten i Svappavaara tas i drift och ser även en viss ökning i underjordsgruvorna. Vi har anställt två personer för att kunna utveckla verksamhet och produkter, ett steg vi tar för att bli starkare. Senaste nytt hittar du på jan 10,9 Ack 2014 Vi växer med fler jobb. Vi växer med kunskap och vi gör det tillsammans. Narvik. Järnvägen ledde till vattenkraftsutbyggnaden. En malmhamn och ett stålverk etablerades i Luleå. Stålverket blev grunden till en teknisk högskola, som blev till universitet, som blev till en framgångsrik IT-bransch, som blev till Facebookhallar. Det är det som är det industriella sambandet som är så viktigt för tillväxt. Vi växer med fler jobb. Vi växer med kunskap och vi gör det tillsammans. Vi har nästan ingen arbetslöshet och ett mycket högt resursutnyttjande. Köpklassen i Malmfälten är i klass med Danderyd. Vi har i praktiken ingen ungdomsarbetslöshet. LKAB investerar 3 miljarder de kommande åren i Malmfälten. Norrbotten är framtidslandet. Vi behöver bli fler som pratar om detta. Ta med er den tanken i sommar och njut av allt det vackra som vårt län kan bjuda; vid kusten, i skogen eller på fjället. Glad sommar! Hur går det för LKAB? PETER SCHMID, marknadsdirektör: Efterfrågan på järnmalm är fortsatt god. Våra kunder ser positivt på marknaden. Ett litet bekymmer för oss i dag är att vi har för lite järnmalm. Vi måste öka kapaciteten om vi inte vill bli marginaliserade hos våra befintliga kunder. I stålbranschen talas det mycket om överkapacitet och luftföroreningar. Här kan LKAB göra skillnad. Ju större andel högvärdig järnmalm i världen desto mindre luftföroreningar. Spotpriset har en negativ spiral just nu. Vi kan förvänta oss lägre spotpris i takt med att nya lågkostnadsvolymer kommer ut på marknaden. Positivt är dock att efterfrågan på högvärdig järnmalm ökar vilket leder till att vi får en högre pelletspremie under Våra fyra största konkurrenter ökar sin kapacitet samtidigt som de sänker sina kostnader. Vi måste göra precis samma saker. Fast bättre, snabbare och effektivare för att behålla vår position på marknaden. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars apr LEVERANSER Miljoner ton 9,9 Ack , Totalt 2013 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2014: 9,9%. Ack 2013: 87,7%. 9,9% ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Mauritz Magnusson, Åsa Haapasaari, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com 60 miljoner i ny gråbergskross ger minskad damning i Kiruna KIRUNA. LKAB investerar ytterligare 60 miljoner kronor som ett led i att minska damningen vid området UNIO i Kiruna. Nu startar etapp två, en ny krossanläggning för gråberg med mobila dammutsugningsanläggningar. Ett kontinuerligt arbete har under flera års tid pågått för att minska och begränsa den diffusa damning som uppstår vid det så kallade UNIO-området (Upplag Nya IndustriOmrådet). I april 2013 flyttades krossanläggningen av sekunda pellets (pelletsfines) till en mer skyddad plats bakom berget Kiirunavaara. Samtidigt genomfördes en rad investeringar i miljöförbättrande teknik, vilket har gett ett mycket bra resultat. Nu är det dags för etapp två. Vi investerar 60 miljoner kronor i en ny anläggning för gråbergshantering med två mobila krossar inklusive damm-utsugningsanläggningar, säger Leif Krekula, sektionschef kross och entreprenad. Den gamla gråbergsanläggningen som står på UNIO-området idag byggdes på 60-talet och kommer att tas ur drift den 30 juni. Därefter kommer anläggningen att demonteras och en ny att byggas upp på samma plats. Idag används främst dammbekämpning med vatten på krossanläggningen. En metod som fungerar sommartid men inte övriga nio månader i Kirunas klimat. Därför har vi nu tagit ytterligare ett steg och kompletterar Det har redan nu blivit betydligt bättre runt UNIOområdet MALMFÄLTEN. LKAB:s års- och hållbarhetsredovisning är utsedd till Sveriges bästa bland de största företagen. Det är FAR, branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare som delar ut priset. Hållbarhet är kärnan i LKAB:s affärsidé. Vår ambition att vara gråbergsanläggningen med två mobila dammutsugningsanläggningar, säger Leif Krekula. I samband med krossinvesteringen anläggs även en ny verkstad, laboratorium, kontor- och personalutrymmen samt en våganläggning. Hela högspänningen byts också ut och vi investerar i nya transformatorer, en helt ny el-anläggning, säger Leif Krekula. Dessa mobila dammutsugningsanläggningar finns inte till de mobila krossar som LKAB använder idag. LKAB Berg & Betong har därför anlitat företaget Alfsen og Gundersen som modifierat en anläggning för asfaltsverksamhet så att den ska passa LKAB:s verksamhet. Investeringarna är ett led i att minska damningen. Det har redan nu blivit betydligt bättre runt UNIO-området, både genom fokus på förebyggande åtgärder men också genom flytten av krossningen av pelletsfines, som periodvis orsakade kraftig damning, säger Leif Krekula. Det är inte bara LKAB Berg & Betongs verksamhet som dammar, utan flera angränsande projekt såväl innanför som utanför LKAB:s område. LKAB arbetar med ständiga förbättringar av den yttre miljön. Vi vill göra det så bra som möjligt. Vi ligger i framkant inom flera områden och folk hör av sig och vill komma upp och se hur vår verksamhet fungerar. Investeringen i en mobil krossanläggning med Leif Krekula framför den gamla gråbergsanläggningen på UNIO som nu ska rivas och ersättas med en ny anläggning. FOTO: JOHANNA FOGMAN mobila dammutsugningsanläggningar är ett lyft inte bara för oss utan hela krossverksamheten runt om i Sverige. Länsstyrelsen ställer höga krav på vår verksamhet, vilket vi visar att vi kan leva upp till genom de åtgärder vi gör och planerar att göra, säger Leif Krekula. I november tas den nya gråbergsanläggningen i drift. Kontor, verkstäder och övriga utrymmen är inflyttningsklara den 1 februari 201. JOHANNA FOGMAN Fakta Damningsförebyggande åtgärder LKAB har under åren infört flertalet damningsbegränsande och damningsövervakande åtgärder på våra verksamhetsorter. Exempel på återkommande aktiviteter: Etablering av vegetation på vindexponerade ytor för att minska erosion och spridning av damm. Kontinuerlig mätning av diffus damning. Syftet är att kartlägga spridning och omfattning av stoftpartiklar från LKAB:s verksamheter. Mätningarna görs året runt. Sopning och bevattning av transportvägar och upplagsytor. Vattenbegjutning av deponier och damningsbenägna ytor med hjälp av sprinkl - erutrustning och mobila vattenkanoner. Rutiner vid materialhantering där hänsyn tas till vindriktning och vindhastighet vid lossning, krossning och deponering. LKAB vann pris för bästa hållbarhetsredovisning det mest resurseffektiva och innovativa gruvföretaget i världen är grunden för LKAB:s verksamhet. Vi är givetvis mycket hedrade av denna utmärkelse, säger vd och koncernchef Lars-Eric Aaro. LKAB har under lång tid arbetat med att förstärka hållbarhetsarbetet. Hållbarhet drivs av företagets ledning och styrelse och är en bärande del av LKAB:s strategi. Det är också något som FAR har tagit fasta på i motiveringen till priset. LKAB:s hållbarhetsredovisning är lätt att ta till sig. Hållbarhetsarbetet presenteras på ett bra sätt och som en naturlig del av affärsstrategin där varje strategiskt område inkluderar hållbarhetsdimensioner, skriver FAR bland annat, i motiveringen till utmärkelsen. INTEGRERAD RAPPORT. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 INTEGRERAD RAPPORT ÅRS- OCH HÅLLBARHETS- REDOVISNING 2013 LKAB:s årsredovisning för Vi har många konkreta exempel på hållbarhetsarbete i praktiken. Samhällsomvandling i både Malmberget och Kiruna, stora miljöinvesteringar och inte minst ett intensivt arbete för att vara den mest klimatsmarta järnmalmsproducenten i världen. Tydliga mål kopplade till konkreta insatser ger resultat, säger Lars-Eric Aaro. TINA BENSON

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller Dialog och samverkan med omvärlden är centralt för oss. Det är en grundförutsättning för tillväxt och framgång. För att vi ska få tillgång till ny mark, kunna bryta mer järnmalm och fortsätta förädla produkter krävs att vi har våra intressenters förtroende. PETER NORMAN, FINANSMARKNADSMINISTER, I LKAB:S ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING LKAB har vindkraftverk som producerar 40 GWh per år vilket motsvarar hälften av malmtransporternas energibehov. Det är oerhört viktigt att inte haka upp sig på den administrativa linjen NORRMALM Gränsen för GP2 KIRUNA inte ett hinder Sjömalmen, 800 meter Folkets hus ÖSTERMALM KIRUNA. Gränsdragningen genom centrum för Gruvstadsparksområde 2 är gjord för att hantera kompensationen från LKAB till kommunen. Gränsen betyder inte att de som ligger utanför är lämnade i sticket, LKAB och kommunen tänker planera för en så samlad flytt som möjligt av centrumhandeln, vi kan köpa fastigheter utanför linjen också, säger Pia Lindholm på LKAB. Avtalet mellan Kiruna kommun och LKAB godkändes av kommunfullmäktige 2 juni, och därmed kan avtalet börja tillämpas. Det innefattar totalt 3,7 miljarder kronor som kompensation för det befintliga centrumet och betyder att byggnationerna i den nya stadskärnan kan starta redan i sommar. Avtalet är dock bara en början, eftersom det återstår delar av centrum som kommer att beröras av deformationer under de 20 år det beräknas ta att bryta malmen ner till nivå 136. Vi är överens om att planera avvecklingen i etapper, det blir rent administrativt för stort arbete att försöka överblicka allt i centrum på en gång. Därför skriver vi avtal i etapper, den första etappen kom vi överens om 2011, säger Pia Lindholm, LKAB:s ansvariga för samhällsomvandlingen i Kiruna. Vi är helt överens med LKAB om att centrumhandeln ska erbjudas att flytta så samlat som möjligt. Hela påverkansområdet behöver dock inte flyttas samtidigt, eftersom delar av det inte kommer att beröras på många år. Pia Lindholm, avdelningschef på LKAB för samhällsomvandlingen i Kiruna. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Peter Niemi, kommunchef i Kiruna. FOTO: JONAS SUNDBERG Därför har vi inte heller avtalat om hela området som påverkas av gruvans huvudnivå, KUJ 136, säger kommunchefen Peter Niemi. GP2-området är avgränsat med en så kallad administrativ linje. Den är framtagen för att rent formellt kunna ändra detaljplanerna och göra om marken till industrimark. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att vara medveten om att LKAB kommer att köpa fastigheter även utanför GP2-området. Det är oerhört viktigt att inte haka upp sig på den administrativa linjen som ett hinder utan se den för vad den faktiskt är, säger kommunchefen Peter Niemi. ANDERS LINDBERG LKAB Dagens brytningsnivå K I I R U N A V A A R A Cirka meter Hjalmar Lundbohmsgården Stadshuset Gruvstadsparksområde 1 Malmkroppen på nivå 136 Ala- Ala- Lombolo Deformationsprognos för huvudnivån 136 Gruvstadsparksområde 2 Brandstation Kyrka Sjukhus 200 m TT Nyhetsbyrån Så snart avtalet var påskrivet gav Kristina Zakrisson och Lars-Eric Aaro klartecken till Robert Svonni i grävmaskinen att starta bygget av de nya bostäderna vid skjutbaneområdet. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Första skoptaget för nya Kiruna KIRUNA. Nu är avtalet för det nya Kiruna påskrivet och byggandet av bostäder i full gång på flera håll. Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson och LKAB:s vd Lars-Eric Aaro signerade pappren torsdag 12 juni på plats vid skjutbaneområdet, där ett av de nya bostadsprojekten startar. Bläcket hade inte ens torkat på det nya avtalet innan grävmaskinist Robert Svonni från Tekniska verken satte skopan i backen och inledde anläggningen av det nya bostadsområdet intill Kurravaaravägen. Det här är nog ett av de roligaste uppdragen jag har haft, sa han efter att pressfotograferna nogsamt förevigat händelsen. Och glada miner var det även på undertecknarna denna dag. Vi har haft långa och bra förhandlingar med LKAB om detta avtal, så det känns bra att nu få skriva under. Det är viktigt att vi kommer igång, att det finns något nytt att komma till. Och det viktigaste är just bostäder åt Kirunaborna. Det finns pågående och planerade projekt för tusen nya bostäder i Kiruna de kommande åren, och det är bara början, sa Kristina Zakrisson. LKAB:s vd och koncernchef höll med, och berättade om ytterligare en gemensam satsning: Avtalet skrevs under på plats. Nu tar vi ett första spadtag tillsammans, och faktiskt också ett simtag, för Kiruna kommun och LKAB möjliggör i sommar fritt inträde på utebadet för alla Kirunabor. Alla barn och ungdomar som stannar i stan i sommar kan alltså bada gratis, sa Lars-Eric Aaro. ANDERS LINDBERG Det här är nog ett av de roligaste uppdragen jag har haft Allvarligt talat! Linda Dahlström, miljöchef på LKAB Är dammet från LKAB hälsofarligt? Nej, koncentrationen i luften av dammet som kommer från LKAB är så låg att det inte är farligt för hälsan. Hur vet man det? Dels mäter vi löpande halten av de partiklar som kan vara farliga att andas in och dels vet vi vilka ämnen vi släpper ut. Dessutom gör vi analyser på det stoft som faller ner på marken. Vad innehåller dammet? Huvudsakligen järnmalm och gråberg. Inget av det är hälsofarligt i de låga halter av inandningsbara partiklar som uppmäts på våra verksamhetsorter. LKAB bryter inte tungmetaller eller giftiga sulfider. Järnmalm är vad man kallar ett inert material, det betyder att det inte reagerar med omgivningen. Järn använder man till och med för att berika vissa livsmedel. I dammet på orterna finns också partiklar från andra verksamheter som inte kommer från LKAB, som eldning och vägtrafik. De största mängderna kommer förstås från våra verksamheter. Hur är det med tillsatsmedel då, som olivin och kvartsit? Vi krossar och fraktar dem på våra områden, men dels är det små mängder jämfört med malm och gråberg, dels är andelen inandningsbara partiklar i luften så låg att det inte finns någon hälsorisk. När blir små partiklar farliga att andas in? Det finns en miljökvalitetsnorm för halten av partiklar som är mindre än 10 mikrometer, PM10. Dessa dammkorn är så små att de kan vara farliga att inandas i högre halter under en längre tid. Dygnsmedelvärdet till skydd för människors hälsa är satt till 0 mikrogram per kubikmeter luft. I Stockholms innerstad kan den halten gå upp mot 30 och 40. I Malmfälten ligger den mellan 7 och 10. Vi har alltså bra luft i Malmfälten. Vad gör LKAB för att minska dammet? Vi förstår att det kan vara irriterande med den nedsmutsning som dammet ger upphov till ibland och vi är inte nöjda med den mängd damm vi släpper ut idag, även om det minskat en del. Därför flyttar vi på krossanläggningar, installerar dammutsugningsutrustning, planerar om upplag och utför en rad andra dammbekämpande åtgärder. Exempelvis sopar vi vägar, vattnar där det dammar och planterar växtlighet för att stoppa vindar och binda dammet. Trots att dammet alltså inte är hälsofarligt i förekommande koncentrationer, och trots att LKAB inte överskrider några lagkrav, så har vi som mål att minska damningen med 10 procent på varje verksamhetsort till år 201, jämfört med ÅSA HAAPASAARI Nya ledamöter i SNS förtroenderåd STOCKHOLM. Vid sitt sammanträde den 10 juni beslutade SNS förtroenderåd att välja in 28 nya ledamöter i SNS förtroenderåd, däribland LKAB:s vd Lars-Eric Aaro, Susanna Campbell, vd på Ratos, Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket, Johan Karlström, vd på Skanska och Eva Mörk, professor på Uppsala universitet. SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Förtroenderådet är SNS högsta beslutande organ. Efter årets inval består förtroenderådet av 182 ledamöter.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 Forskarkarriär i framkanten Koskullskulle intresseförening, KIF, på besök hos LKAB i Malmberget. FOTO: KIF besökte LKAB MALMBERGET. Styrelsen i Koskullskulle intresseförening, KIF, besökte LKAB i Malmberget. Föreningen bjöds på busstur ovan jord på industriområdet i Vitåfors. Intresseföreningen och LKAB träffas regelbundet för att diskutera olika frågor som kan påverka det närliggande samhället, Koskullskulle. Vi ser positivt på att vi får träffas och diskutera angelägna frågor, säger Sven- Erik Eko Nilsson, ordförande i KIF. LKAB lockar studenter LKAB. För fjärde året i rad fortsätter LKAB att klättra på listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. I år har LKAB placerat sig på 43:e plats. Det är väldigt roligt och visar att vi har varit synliga. Framförallt på tekniska universitet runt om i landet har vi lyckats sprida bilden av det attraktiva LKAB, säger Åse Juhlin personalchef LKAB:s dotterbolag och staber. Företagarbarometern Universum visar studenternas favoritarbetsplatser. Där finns nu LKAB på 43:e plats bland de populäraste arbetsgivarna hos civilingenjörerna. En förbättring med tre placeringar sedan förra årets ranking. Ingenjörerna är en mycket viktig målgrupp. Enligt mätningen förknippas LKAB numera med ordet äventyrlig och det är också väldigt roligt, konstaterar Åse Juhlin. Fakta Ranking 2014: LKAB på plats : LKAB på plats : LKAB på plats : LKAB på plats 74. Spana in gruvfalkar på webb LKAB. Som du redan vet är LKAB samarbetspartner till Projekt Pilgrimsfalk i Norrbotten, ett led i LKAB:s arbete för miljö och hållbarhet Häckande gruvfalkar hos LKAB. Även i år finns häckande pilgrimsfalkar inom LKAB:s samtliga gruvområden. I sommar kan du följa ett häckande par pilgrimsfalkar i realtid på Sändningarna börjar så fort ungarna kläckts i början av juli. Där får alla naturintresserade malmfältsbor också senaste falknytt. MAURITZ MAGNUSSON Per-Mikael Grape-Nutti håller koll på lågan. LKAB satsar på naturgas MALMBERGET. LKAB satsar på naturgas i pelletsverket MK3 i Malmberget i ett fullskaleförsök. Investeringen är på drygt 0 miljoner kronor. En ny terminal för naturgas byggs i Vitåfors. Naturgas är ett nytt alternativ på energimarknaden för LKAB som stöder företagets mål att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent till år I Malmberget finns två pelletsverk som i framtiden kan använda naturgas om försöket blir positivt. I Svappavaara planeras ett försök med biobränsle i pelletsverket. För drygt ett år sedan genomfördes pilotförsök med naturgas vid LKAB:s förbränningsanläggning i Luleå. Nu bygger vi om pelletsverket MK3 i Malmberget för partiell fullskaledrift med naturgas, säger Christian Fredriksson, LKAB, specialist inom förbränning på energioch klimatenheten. För LKAB är naturgas en ren miljöinvestering. Framförallt kan utsläppen av koldioxid Per-Mikael Grape-Nutti och Christian Fredriksson förbereder pelletsverket för naturgas. minskas med 2 procent från de verk som konverteras. Det är ett viktigt bidrag till att uppfylla LKAB:s energi- och klimatmål och som gör LKAB:s Green Pellets ännu grönare. Jimmie Widing är projektledare för naturgaskonverteringen vid MK3: Investeringen består av en naturgasdepå med en förångare och ett ledningsnät samt brännarutrustning. 40 personer jobbar med projektet i olika sammanhang från juni till i november i år, säger han. Naturgasen till LKAB levereras i komprimerad och flytande form, LNG eller Liquid Natural Gas. Systemet är flexibelt och LNG är etablerat på marknaden. Marknaden för naturgas är intressant. Utbudet ökar. Än så länge är infrastrukturen för småskalig LNG dåligt utbyggd i norra Europa. Det ändras de närmaste åren. Det gör naturgas till ett intressant alternativ till olja, säger Ingela Lindqvist, inköpschef för energi och råvaror. LKAB skall dessutom spara energi. Energianvändningen skall minska med drygt 20 procent räknat i energimängd per ton färdiga produkter. Redan i år skall 106 GWh sparas in enligt planen. LKAB genomför också försök med biobränsle i fordon och inför omfattande åtgärder för att effektivisera användningen av energi för att nå energi- och klimatmålen. MAURITZ MAGNUSSON Fakta FOTO: FREDRC ALM Bränsle: Naturgas, LNG flytande form. Miljö: 30 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med tjockolja EO. Investering: 0 miljoner kr. Volym: 7 00 kubikmeter LNG per år. Anläggning: Pelletsverk MK3. Brännare: 4 st av 16. Temperatur: grader. Terminal: LNGcistern, Diameter meter, Höjd 24 meter, Volym 10 kubikmeter. Övrigt: Förångare, Ledningssystem, Brännarutrustning. Transport: Tankbilar. LKAB. För LKAB:s högteknologiska produkter krävs FoU i världsklass. Här finns unika karriärmöjligheter, från examensarbete för studenter till industridoktorander och seniora forskare. Forskningen ingår i LKAB:s DNA. Den är helt central och det satsas stora resurser, berättar forskningsdirektör Monica Bellgran. LKAB är inne i en mycket expansiv fas. Nya fyndigheter och en stark global efterfrågan på LKAB:s högkvalitativa produkter innebär att företaget rekryterar ett stort antal nya medarbetare. Det gäller inte minst inom FoU. Fokusområden för FoU är gruvteknik, produktionsutveckling, mineralteknik, pelletisering, metallurgi och miljöteknik. LKAB:s pellets och våra övriga produkter är enormt kunskapsintensiva. Vår konkurrenskraft finns i vidareförädlingen av järnmalmen till kundanpassade pellets och därför är FoU helt verksamhetskritiskt, säger Monica Bellgran, som även innehar en professur i produktionsutveckling vid Mälardalens högskola. På LKAB:s forskningsavdelning arbetar cirka 120 personer, fördelade på det nya forskningscentret i Malmberget, den mer kundorienterade forskningen i Luleå, med bland annat en unik experimentmasugn för att optimera produkten i kundens processer, samt forskningsavdelningen i Kiruna. Anna Eriksson, med civilingenjörsexamen från Luleå tekniska universitet, LTU, fick först kontakt med LKAB under ett sommarvikariat och gjorde sedan sitt examensarbete på FoU-avdelningen. Nu är hon fast anställd sedan ett år och forskar inom mineralteknik i Malmberget. Det finns enormt många olika ingångar och karriärvägar inom FoU och en utarbetad karriärstege. Företagskulturen är väldigt stöttande och jag fick tidigt eget ansvar och möjlighet att påverka. Det finns en ambition att sprida kunskap mellan generationerna, säger hon. Anders Dahlin, civilingenjör och tekn. lic. från KTH, har arbetat på LKAB:s forskningscenter i tre år och forskar inom pelletisering. Syftet med forskningen är att skapa än mer innovativa produkter. Det är ett otroligt intres- LKAB har enormt kunnande och stora resurser. Det gör det spännande för forskare, säger Anders Dahlin, till höger tillsammans med Anna Eriksson och Monica Bellgran, forskningsdirektör, mitten. FOTO: DANIEL OLAUSSON sant område att fördjupa sig i och LKAB ligger i den absoluta fronten. Här finns ett enormt kunnande och stora resurser, säger Anders, som avser att bli specialist inom ämnet. Här finns fantastiska karriärmöjligheter för ingenjörer som gillar utmaningar och problemlösning Anna och Anders framhåller att det är roligt att arbeta med forskning som har en så snabb tillämpning. För den som vill arbeta mer med implementering av forskningen finns även möjlighet att pröva på att jobba som exempelvis process ingenjör. På LKAB ser man verkligen att forskningen kommer till nytta. Det finns en direkt koppling till verksamheten och man får följa hela kedjan, säger de. LKAB står för 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU och är världsberömt för sin spjutspetsforskning och innovationskraft. Att arbeta inom FoU på LKAB innebär att man ingår i ett växande kluster av innovativa och kunskapsintensiva aktörer. Norrbotten har blivit centrum för gruvforskning och utveckling för hela Europa och LKAB samarbetar mycket aktivt med LTU, som är ett av världens ledande universitet inom gruvforskning. Bland annat finansierar LKAB Hjalmar Lundbohm Research Centre och LKAB Excellence Centre för gruvoch metallurgiforskning vid universitetet. Det händer otroligt mycket i regionen, nya konstellationer växer fram och det sker enorma investeringar i FoU. Det är verkligen ett spännande och dynamiskt område att verka i. Den stora samhällsomvandlingen innebär också utmaningar samtidigt som det skapar nya möjligheter för de kommuner som är visionära, säger Monica Bellgran. På hela LKAB arbetar närmare 20 olika yrkeskategorier och även inom FoU har medarbetarna ett brett spektrum av olika bakgrunder. Det finns behov av såväl juniora som seniora forskare och LKAB sätter stort värde på samverkan och rörlighet mellan akademi och industri, exempelvis i form av industridoktorander, berättar Monica Bellgran. Vi söker drivna och duktiga ingenjörer och forskare av olika slag. Gruvbranschen är oerhört komplex och kräver många olika kompetenser. Här finns fantastiska karriärmöjligheter för ingenjörer som gillar utmaningar och problemlösning. KAJSA LINDMARK Malmbergare kommer hit och delar med sig av sina minnesbilder, säger Tord Pettersson. FOTO: Minnenas modell av Malmberget MALMBERGET. Från öst till väst. Från syd till nord. Malmbergets historia i alla väderstreck håller på att byggas. Det är en gigantisk modell av Malmberget, där både dåtid och nutid samsas. Husen är vändbara för att kunna visa förändringen som skett från mitten av 190-talet till idag. Miljöer och byggnader skapas från grunden av cellplast och syrafri kartong. Modellen blir cirka 170 kvadratmeter stor, ungefär som en villa med sex rum och kök. Minst ett par tusen byggnader ska skäras till, limmas och målas av modellbyggarna Tord Pettersson och Jan Åkerlund. Varje dag fram till 2016 ska duon arbeta med lilleputtlandskapet. Jag har många minnen från Malmberget eftersom jag under 1960-talet jobbade som försäljare av drycker för vårt lokala bryggeri. Vi knackade på i vartenda hus i Malmberget, så jag kan samhället. Jag har gått i varenda trappa och levererat öl, läsk och bordsvatten till nästan alla, säger konstnären Tord Pettersson om sitt förflutna yrkesliv. Hans historier om livet och människorna i Malmberget för 0 år sedan är många. Hos arbetarna fick vi fika och drickspengar. Men hos fruarna till de högre tjänstemännen på Bolagsområdet bjöds sällan på något. Där skulle vi bära flaskorna ner i källaren. Vi skulle ställa upp dem på hyllan och viktigast av allt var att etiketterna var vända utåt, minns Tord Pettersson. Modellbygget görs i skala 1:200. Förra sommaren var Tord och Jan ute för att mäta och fotografera byggnader och landskapet. Arbetet kräver noggrannhet. Vi vill inte att gamla malmbergare ska hitta så många Husen är vändbara. fel, vi vill återskapa de försvunna och ombyggda husen så exakt det går, säger Tord Pettersson. Förutom minnen, nytagna fotografier och mätningar finns också bildmaterial från förr. Ja och de som kommer hit till vår verkstad delar med sig av sina minnesbilder, tillägger han. Modellen av Malmberget förr och nu, ingår i Gällivare kommuns projekt, Dokumentera Malmberget. Projektet vill samla på sig så mycket historia som möjligt från 190-talets Malmberget. Fotografier, intervjuer med människor, dokumentation från föreningar och företag och samhällsmodellen är bara något av allt som ska finnas sammanställt hösten Jan Åkerlund och Tord Pettersson arbetar med modellen som ska stå klar 2016.

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR INTERVJUN kronor har investerats under 2000-talet för att öka järnvägstransporternas kapacitet. Lars-Eric Aaro vill bygga ett ännu starkare LKAB Lars-Eric Aaro fick nyligen ta emot H.M. Konungens medalj för värdefulla insatser inom svenskt näringsliv. Forskning visar att det krävs timmar för att bli riktigt duktig på någonting FOTO: CLAS GÖRAN CARLSSON Efter fem framgångsrika år som vd och koncernchef för LKAB fortsätter Lars-Eric Aaro att blicka framåt. Vi håller på att bygga ett större och starkare LKAB och ska fortsätta satsa i Malmfälten. LKAB:s position på den globala järnmalmsmarknaden är god, men det finns orosmoln på himlen. Marknaden för järnmalm ändras snabbt. Järnmalmspriset har fallit kraftigt under våren och samtidigt som importörerna på den största marknaden i Kina har byggt upp stora lager. Det är ett nytt läge. Många bedömare menar att det nu finns ett överutbud av fines, samtidigt är efterfrågan fortfarande hög på LKAB:s produkter, men utbudet av järnmalm växer snabbare än efterfrågan. Det pressar priset och vi måste agera, säger Lars-Eric Aaro. LKAB:s svar för att klara konkurrenskraften är att fortsätta satsa på vidareförädling av järnmalmen till pellets. När miljökraven nu blir hårdare i många länder gynnar det LKAB. Vår lycka i det här är att pelletsmarknaden är stark, och vi är utsålda. Nu märker vi också att för första gången historiskt betalar sig vår höga miljönytta. Kunderna efterfrågar pellets och högkvalitativa produkter, säger Lars-Eric Aaro. Samtidigt räknar Lars-Eric Aaro med att även LKAB påverkas negativt av prisnedgången. LKAB har startat ett program för att sänka företagets kostnader i produktionen och bli mer effektivt. Vårt pris sjunker också, men pelletspremien ger lite bättre effekt. Vår lönsamheten sjunker och det kommer att påverka LKAB:s resultat. Vi måste prioritera i våra investeringar och fortsätta sänka kostnaderna i vår produktion. Den viktigaste åtgärden är minskade störningar, säger Lars-Eric Aaro, vd, LKAB. Vad gör ni konkret för att möta en tuffare marknad? Det här innebär att vi måste prioritera i våra investeringar och fortsätta sänka kostnaderna i vår produktion. Den viktigaste åtgärden är minskade störningar. Vi ser klara förbättringar i våra pelletsverk. Det är tack vare vår duktiga personal som jobbar stenhårt för bättre produktionssäkerhet. I järnmalmsbranschen är volym viktigt. Att öka produktionen och öppna de nya gruvorna i Svappavaara står också mycket högt på agendan. Med större volymer kan vi sänka totalkostnaden och det ger oss 9 miljarder till i kassaflöde under de kommande två åren. Det visar varför vårt fokus framåt är att starta de nya gruvorna så fort vi får verksamhetstillstånd. Att bli ett större företag är avgörande för vilken framtid vi har som företag, säger Lars-Eric Aaro och lägger till: Vi måste göra det här, för att klara vår konkurrenskraft och det är vår strategi framåt. Skolan avgörande för attraktiva samhällen Lars-Eric Aaro har varit mycket aktiv i samhällsdebatten och profilerat både LKAB och Malmfälten nationellt och internationellt. Företagets mål är att vara en konstruktiv partner för att utveckla samhället, något som också blir till konkreta satsningar i Malmfältskommunerna. Inte minst är Lars-Eric Aaro mån om att höga statusen på skolan och utbildningen. Han menar att skolan är grunden i ett attraktivt samhälle. Därför har LKAB startat en stiftelse, LKAB Akademi. Stiftelsen har 7 miljoner kronor och delar ut pengar för att stödja skolutveckling. Vi gör det för att ge skolledarna, lärarna och eleverna lite grädde på moset för att skapa en miljö i skolan som är den absolut bästa för att utbilda en ny generation. Med ökad kunskap kan vi tillsammans bygga starka individer som kan ta ansvar för sina egna liv och Den som gräver i backen vill någonting, den som bygger ser en framtid göra självständiga val. Det är så vi utvecklar både vårt företag och samhället. Samhällsomvandlingen är igång I maj stod det klart att LKAB och Kiruna kommun kom överens om ett avtal för nästa steg i samhällsomvandlingen. LKAB ersätter kommunen med 3,7 miljarder vilket gör att byggandet av den nya staden nu kan starta. Det första spadtaget togs förra veckan och i Gällivare har avtalet mellan företaget och kommunen vunnit laga kraft. Jag känner en glädje. Nu är vi i gång på bägge orterna, och kan börja betala ut pengarna för fysiskt arbete som kommer märkas i folks vardag. Jag tänker på min tonårstid, då det byggdes mycket i Malmfälten. Jag och brorsan körde ut cement och armeringsjärn från järnhandeln i Vittangi. Doften av färsk jord. Den som gräver i backen vill någonting, den som bygger ser en framtid. Nu ser vi den tillsammans. Lars-Eric Aaro tydlig med att LKAB och kommunerna samarbetar bra. Målet är attraktiva samhällen. Vi behöver en bra blandning av FOTO: FREDRIC ALM boende, kultur, handel och upplevelser. Jag hoppas och tror att våra kommuner blir så attraktiva att livet mellan husen får stor plats. Det är viktigt för oss. När LKAB:s vd nu blickar framåt är det med tillförsikt. Han vill bygga ett starkare företag och det ska ske genom utvecklat ledarskap. Forskning visar att det krävs timmar för att bli riktigt duktig på någonting. Mitt mål för LKAB är att alla våra medarbetare ska känna glädje och arbeta mot de gemensamma mål som vi satt upp. Då blir vi oslagbara. FRANK HOJEM Snabba frågor och svar Hur ser dina sommarplaner ut? Stugan i Luleå. Familjen kommer hem och vi ska umgås med barnen. Vad betyder träning för dig? Det är villkoret för mig att känna glädje i livet. Efter många och långa möten på en arbetsdag behöver jag springa ut i naturen. Jag reser alltid med min stora resväska för att kunna ha med träningsskorna. Jag älskar att se en stad vakna på morgonen, det gäller oavsett om jag är i Kiruna eller ute i världen. Har du någon ouppfylld dröm? Att åka vasaloppet. När du var liten, vad ville du bli då? Hockeyproffs. Vilket är ditt sämsta köp? En för stor kavaj som fortfarande hänger i garderoben. Vad gör dig arg? Orättvisor och nonchalans. Har du någon förebild? Jag har ingen specifik. Men lagarbete i idrotten engagerar och inspirerar mig. Att vara ödmjuk inför att man kanske inte är bäst i alla lägen, men där laget gör individen bättre. Talang är inget jämfört med vilja. Vilken historisk epok eller händelse hade du velat vara en del av? Slutet av 1800-talet när LKAB startades och byggdes upp. Det hade varit en spännande tid som betydde enormt mycket för Sverige och Norrbotten. Vad är de största förändringarna under de sista fem åren för LKAB? Ingen förstod effekten av att Kina inte hade egen järnmalm och hur de under de här åren har importerat järnmalm för att bygga sitt samhälle. Det har påverkat oss och hela norra Sverige och är grunden för att vi har kunnat investera 3 miljarder i Malmfälten de sista tio åren. När var det som tyngst? När vi har haft olyckor. Det är ett stort misslyckande. Vi vill ha säkra och trygga arbetsplatser. Det är därför säkerheten alltid måste komma först. Alla ska kunna känna glädjen i jobbet och komma hem säkert på kvällen. När var det som bäst? När vi fick starta vår nya gruva Gruvberget och när Svappavaara fick sitt verksamhetstillstånd. Det var många som inte trodde på oss, att det var möjligt att starta nya gruvor. Men vi har visat att det går, och till högsta miljöstandard. Vad är du riktigt bra på? Springa i uppförsbacke. Vart får du ny inspiration ifrån? Möten med människor i vår verksamhet. Senast när jag träffade personalen på LKAB Mekaniska som beskrev deras innovationer, en ny bultkonstruktion för slitplåten. Vilken plats gör dig lycklig? Vår stuga i Luleå, när vi får vara där med familjen. FRANK HOJEM

6 NYHETER 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Skicka in din bästa bild av Malmfälten! stina.andersson@lkab.com LKAB:s pumppråm i Leveäniemi. FOTO: FREDRIC ALM Klartecken för provbrytning i Leveäniemigruvan SVAPPAVAARA. Länsstyrelsen har gett tillstånd för provbrytning av ton malm i Leveäniemigruvan. Det här är ett viktigt och glädjande besked från myndigheten, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik- och affärsutveckling. Beskedet gör att det blir möjligt att under året göra tester med olika typer av malmblandningar från gruvan. När vi senare får det permanenta tillståndet är vi redo att gå för fullt i Leveäniemigruvan, säger Per-Erik Lindvall Leveäniemi dagbrott är en malmfyndighet belägen drygt fyra mil sydost om Kiruna. I juli 2012 beviljades LKAB tillstånd av länsstyrelsen i Norrbotten att tömma dagbrottet på vatten. Mer än 30 miljoner kubikmeter vatten ska pumpas bort för att möjliggöra gruvbrytning senast år 201. Nu är Leveäniemi på väg att få nytt liv som en av tre nya gruvor som LKAB planerar att starta i det gamla gruvsamhället Svappavaara senast år 201. Målet är att öka LKAB:s produktion med 3 procent, till miljoner ton järnmalmsprodukter årligen. Markus Petäjäniemi (vänd från kameran) har en intensiv miljödiskussion med Pertti Korhonen, Outotec. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Tredje steget för rökgasrening i Malmberget i drift Infokontoret håller öppet. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON LKAB deltar på Svappavaaradagen lördagen den 26 juli SVAPPAVAARA. Lördagen den 26 juli är du hjärtligt välkommen att besöka LKAB:s informationskontor i samband med Svappavaaradagen. LKAB håller till på informationskontoret i Svappavaara skola från klockan till LKAB:s personal finns tillgänglig under dagen för att svara på dina frågor och funderingar. Besök oss gärna för en pratstund eller fika. Dessutom bjuder vi på guidade bussturer till LKAB:s industriområde. Bussen avgår från informationskontoret klockan och klockan Du har även chans att vinna priser om du lyckas svara rätt på tipspromenadsfrågorna. JOSEFINE EJEMALM MALMBERGET. Den 29 maj startades det tredje steget för rökgasrening i Malmberget. Leverantören Outotec har överlämnat anläggningen vid pelletsverket MK3 till LKAB. Därmed har miljöinvesteringar på en miljard kronor i Malmberget tagits i drift det senaste året. För ett år sedan togs en motsvarande anläggning vid bandugnsverket i drift. Sedan tidigare finns ett första reningssteg vid MK3. Det tredje steget är en komplettering som renar rökgaserna även från den svalare delen av pelletsugnen vid MK3. Det känns skönt att vi nu kunnat genomföra hela miljöinvesteringen. Nu har vi reningsanläggningar i båda pelletsverken som klarar skärpta miljövillkor vid full produktion från kommande, säger Anders Henriksson, chef för förädlingsverken i Malmberget. I juni besöktes den nya reningsanläggningen i MK3 av Outotecs koncernchef Pertti Korhonen och Outotecs marknadschef för Skandinavien Jan Nilsson. Vi är nöjda med den tekniska standarden på anläggningen. Däremot har tidsschemat varit mycket pressat för att vi skall hinna trimma in och åtgärda restpunkter i god tid innan de nya kraven börjar gälla, säger Per Lundström, projektchef, Malmberget. Rökgasreningen tar framförallt hand om svaveldioxid. Reningsgraden är över 90 procent. Elfilter för stoftrening finns också på båda pelletsverken i Malmberget. Vi har nu reningsanläggningar med moderna miljöprestanda i både Malmberget och Kiruna. I Svappavaara har den första etappen av motsvarande anläggningar byggts och den andra avslutas i år. LKAB:s profil som det hållbara Det tredje reningssteget har nu startats vid pelletsverken i Malmberget. FOTO: FREDRIC ALM LKAB:s profil som det hållbara gruvföretaget stärks ytterligare gruvföretaget stärks ytterligare genom dessa stora miljöinvesteringar, säger Markus Petäjäniemi, LKAB, direktör för produktion och logistik. För oss i produktionen är det viktigt att produktionskapacitet och produktkvalitet inte störs av de nya reningsanläggningarna. Hittills är erfarenheterna från de tidigare reningsstegen goda. Både processer och reningsanläggningar fungerar bra. Däremot ökar LKAB:s kostnader för reningen som också kräver mer energi, säger Torbjörn Ahnqvist. MAURITZ MAGNUSSON Gruvvägsbron i Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM Gruvbron provbelastas av LTU KIRUNA. Snart är Gruvvägsbron i Kiruna ett minne blott. Till hösten startar rivningsarbetet men innan bron går i graven blir den föremål för forskning. Gruvvägsbron ska utsättas för tryck. Det är forskare från Luleå tekniska universitet som kommer att undersöka hur mycket bron kan belastas innan rivningsarbetet påbörjas. Syfte är att bedöma vilka axeltryck som är möjliga för exempelvis broar längs Malmbanan. Bron kommer att be lastas i två omgångar. I det första skedet kommer en mindre last att påföras och slutligen belastas bron tills att en knäckning uppstår. Provtryckningen sker inte över vägen E10:an utan på den delen av bron som ligger i riktning mot LKAB. Det innebär att försöken inte kommer inte att medföra någon påverkan på trafiken längs E10:an eller intilliggande gång- och cykelväg. Däremot kommer trafikomläggningar att behöva genomföras i samband med att rivningsarbetet av bron startar. Resultatet är ett viktigt steg i att effektivisera LKAB:s logistikkedja. Provtryckningen är en unik möjlighet för forskarna eftersom försök i verklig skala sällan är möjlig. JOSEFINE EJEMALM BILDEN Hej Industrin besökte Kirunagruvan DEN 16 OCH 17 MAJ GENOMFÖRDES "HEJ INDUSTRIN" runt om i landet. Det var första gången som Svenskt näringsliv arrangerade "Hej Industrin" där nio av Sveriges industriföretag slog upp portarna för barnfamiljer i Stockholmstrakten som är nyfikna på industrin. Av totalt 1 00 ansökningar handplockades 261 personer, varav 40 personer, barn och vuxna, fick möjlighet att besöka just LKAB:s Kirunagruva och lära sig mer om gruvindustrin. Lova Rönndahl, 9 år, Märit Rönndahl, 7 år, och Harry Ahrens Rönndahl, 8 år, tyckte det var spännande att få åka ner i en gruva och lät sig fascineras av stenutställningen. TEXT: ULRIKA WESTERBERG FOTO: FREDRIC ALM

7 PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR VEVEN Åt vilket håll måste du veva handtaget för att dra filmen i den blå pilens riktning? LABYRINT Börja från svansen, rita hela vägen fram till larvens huvud. Gå inte bort dig i alla gångar han grävt! Disney/Distributed by Bulls B DIAMANTER Diamanten som Kajsa vill ha ligger inte brevid en orange. Den är ovanför en blå och till vänster om en röd. den är omringad av andra diamanter. Kan du hitta den? A PRICK TILL PRICK Rita streck mellan siffrorna 1 till 47 så ser du vad det är på bilden. lösningar : VEVEN: veva den mot riktning A. DIAMANTER: E. Ett folks styrka är dess ungdom Jag är ingen ungdom längre. Jag är kanske inte så värst gammal heller, jag kanske hamnar någonstans där mittemellan. På papperet är jag i vilket fall vuxen. Oftast kan jag inte begripa det själv, vem, jag? Vuxen? Det måste ha blivit något fel, jag är omöjligt vuxen. Jag är en slarvig ungdom, ett litet barn. Ibland känner jag mig som 130 år gammal, vissa dagar är ju så. Så känner vi nog alla ibland, vilken tröst det ändå är att de tär ett tydligt tecken på att vi lever och andas. Inte bara fysiskt utan även psykiskt. När jag var en ungdom slogs dörrar öppna på vid gavel av mig och mina vänner. Vi ville göra något. Vi ville framförallt spela musik, men också lämna ett avtryck som många av våra lokala förebilder lämnat till oss. Vad fanns där ute i världen? Kunde vi röra vid det? Kunde vi göra något enastående? Vi blev lyssnade på. Vi fick prova oss fram. Vi blev vägledda, men absolut inte styrda. Vi fick framförallt göra fel. Vi blev lyssnade på, och sedda. Jag för min del vill gärna passa på att hylla lärare som Jan- Åke Hedlund och Tomas Wettainen. Den förste, en som kunde pusha även den mest nervösa människa till att tro på sig själv och bli en stjärna. Den andre, en som kan se skönhet, styrka och ett djup i även det enklaste. Som kan få en ung, trevande konstnär att känna sig som ett geni. Tack ska ni ha! Det viktigaste för en ung människa är att få känna sig som en vuxen människa, åtminstone lite grann. Att inte bara bli klappad på huvudet, bli kallad grabben eller lilla gumman. Även fast det bara är ord för många, kan dessa vara helt förödande för att en ung människa nånsin ska våga slå ut sina vingar och flyga högt över staden. Jag har blivit kallad grabben åtskilliga gånger, lyckligtvis har det alltid funnits rediga vuxna i min närhet som lärt mig vad man ska lyssna på och vad man ska skita i. Viktor Mattsson 26-årig musiker hemmahörande i Vittangi. Festivalgeneral för Kirunafestivalen. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Det kan vara svårt att släppa kontrollen till en ung människa. Det kan kännas läskigt, man vill ju bara deras bästa, att de inte ska bli brända av elden. Även om en brännskada kan vara livsavgörande. Bränt barn skyr elden säger man. Jag tror inte på det, jag tror att ett bränt barn vet vad eld är, och respekterar den. Om man aldrig fått känna på elden, hur ska man då kunna hantera den? Det viktigaste vi vuxna kan göra, det är att lyssna och se ungdomar. Vi kanske VET att de kommer göra våra misstag igen, mönstren talar sitt tydliga språk, alla tecken finns där. Men bit dig i läppen, för du vet ju att i slutändan blir man kanske bara lite svedd. Men hade du inte fått försöka och göra lite fel så hade du aldrig lärt dig något heller. Det är viktigt att växa upp, bli vuxen, det håller jag helt med om. Man lär sig att saker och ting inte är så allvarliga egentligen, världen blir större på många sätt, och mindre på andra. Men det är kanske viktigare att inte glömma hur man var när man var ung. Vad man behövde, vem man såg upp till och varför? Vad var viktigt? Det viktiga för mig var att få ge något till andra. Jag ville göra konserter, för det var det jag själv tyckte bäst om att vara på. Jag ville stå på scenen och spela för andra människor. Jag ville skriva låtar, måla, spela teater och påverka andra människor. Jag fick utrymme att göra det. Jag fick ta en tugga av hela världen, känna hur den smakar. Jag fick göra fel, göra kaos och bränna mig. Det fanns alltid vuxna där som jag kunde fråga saker, ibland sa de vad jag skulle göra, ibland sa de, Jag vet inte, testa dig fram. De hade nog en åsikt, men de höll den för sig själva och litade på mig. Det jag har lärt mig är att lyssna och se. Ibland vill jag säga ifrån, jag ser när de yngre jag arbetar med är på väg mot samma tabbar jag själv gjort, men jag får bita mig i läppen. Och jag kommer aldrig nånsin kalla någon för grabben eller lilla gumman. Låt ungdomar flyga, smaka och bränna sig. Jag vill här avsluta med en bild fotad av Micke Stålnacke från Kiruna Amatörteaterförening. Den är på käre Hubert, som tyvärr inte finns bland oss mer, från en uppsättning av Nyårsrevyn. Budskapet talar för sig själv, tack för ordet! Gillar: Människor som vågar vara sig själva. Gillar inte: Missunnsamhet. Hubert Nordwall, från Nyårsrevyn 200. FOTO: MICKE STÅLNACKE Bulls 463. LÄS MER PÅ WEBBEN

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU Mineralindustrin är basen för näringslivet och motorn för samhällsutvecklingen i både Malmfälten och Luleå. Tillsammans bildar vi en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. NIKLAS NORDSTRÖM (S) KOMMUNALRÅD LULEÅ, I EN DEBATTARTIKEL I NSD. Varmt och soligt på Sveriges nationaldag Tävla & vinn en solcellsladdare! Sveriges nationaldagsfirande i Kiruna samlade ett hundratal personer och inleddes med uppträdande och tal i stadshuset. Sedan tågade man tillsammans genom Gruvstadsparken till Hjalmar Lundbohmsgården där svenska flaggan hissades. Firandet fortsatte sedan med musikunderhållning och gott fika i solskenet. TEXT OCH FOTO: TINA BENSON KIRUNA. I detta nummer av LKAB Framtid kan du, bland annat, läsa om hur gränsdragningen genom Kiruna centrum för Gruvstadsparksområde 2 kommer att se ut, LKAB:s jätteinvestering och massiva satsning på naturgas i pelletsverket i Malmberget. Du kan också ta del av vad som händer och om utvecklingen på LKAB:s forskningsavdelning som erbjuder unika möjligheter och du kan vidare läsa Kirunafestivalens general Viktor Mattssons funderingar kring hur det är att vara lite så där mittemellan. Dessutom: Pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och klurigt kryss. FOTO: GÖRAN BÄCKBLOM Vi behöver råvaror till grön teknologi 1 KIRUNA. Enhetschefen för råvaror, metaller, Hur mycket satsar LKAB på en ny krossanläggning i Kiruna? miljoner kronor. X. 600 miljoner kronor miljoner kronor. 2 En programpunkt under dagen var musik och sång av Yana Mangi. På vilken plats ligger LKAB på listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare 2014? X mineral och skogsindustri på Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv, Mattia Pellegrini, besökte LKAB och Kiruna i början av juni. 3 4 När kom Magne Leinan till LKAB? juli. X. 26 juli juni X Stina Åkemalm tilldelades LKAB:s företagarpris nyligen. Vad heter hennes företag? 1. Fitness Starkvilja. X. Crossfit Viljestark. 2. Viljestark Fitness. Svarar gör du på tavling Rätt svar från förra numret var: 2, 2, 2, X, och X. Vi grattar Bo-Isak Apelqvist, Gällivare, som vinner en solcellsladdare. Nya kajen i Narvik växer fram NARVIK. Det blir vakuumdämpare för malmbåtarna på den nya lastkajen som just nu byggs i Narvik. De stora malmbåtarna skall lägga till med stora sugproppar istället för med traditionella förtöjningar med tross. Det blir mjukare, går snabbare och ger mindre arbetsmiljörisker. Det är en ganska ny men internationellt beprövad teknik, säger Magne Leinan, 60, vd för LKAB:s malmhamn i Narvik. Det stora kajbygget blir Magne Leinans sista projekt vid LKAB. Den första juli går han i pension. Magne Leinan kom till LKAB Sedan 2010 har han varit vd i hamnen. Under hans tid har utvecklingen varit snabb. Efter Silasystemet som togs i drift 2009 har fokus legat på kapacitetsökningar och miljöförbättringar. Alla LKAB:s investeringar har bidragit till bättre miljö och minskade utsläpp i Narvik. Stoftutsläppen har minskat med 7 procent sedan 2009, säger Magne Leinan. Den nya kajanläggningen blir ytterligare ett bidrag till kapacitets- och miljöförbättringar. På den nya kajen byggs en ny skeppslastare och på land intill byggs ett nytt logistiksystem för siktning, ett stort lager för fines, provtagning och utlastning av malmen. Både den nya skeppslastaren och systemet för malmhanteringen blir inkapslade och får stoftutsug med hög kapacitet. Skeppslastaren är 0, meter lång och anländer som en hel jättepjäs med båt från Krupp i mars nästa år. Sedan skall den lyftas på plats på den nybyggda kajen. Det blir årets lyft i Narvik! forntid Bad vid Luossajärvi Ja, så här kan det alltså se ut en augusti-söndag vid Luossajärvi. Bilden togs noga räknat den 9 augusti. Nu skall det dock i sanningens namn sägas att baddagarna i år varit tämligen lätt räknade längst i norr. LKAB:s personaltidning SKIP nr Magne Leinan. Stoftutsläppen har minskat med 7 procent sedan 2009 Med den nya kaj 7 får Narvik två skeppslastare. Det är inte bara bra för att höja kapaciteten. Det ökar också driftsäkerheten. Hela investeringen i den nya kajanläggningen med Kaj 7, skeppslastare och logistik inklusive miljöåtgärder uppgår till 1,8 miljarder norska kronor. Kapaciteten i LKAB:s malmhamn i Narvik har ökat från 16 till 20 miljoner ton sedan Med det nya systemet ökar kapaciteten till 30 miljoner ton per år från Jag känner mig nöjd med det LKAB åstadkommit. Vi bygger nu ut Narviks malmhamn för framtiden, säger Magne Leinan. Till LKAB i Narvik kommer omkring 200 båtar per år. De största lastar ton och mer. MAURITZ MAGNUSSON Efter 24 timmar i Kiruna vad är ditt intryck? Fanbärare ledde tåget från Kiruna stadshus till Hjalmar Lundbohmsgården. Det som jag har sett på LKAB är vad vi kallar hållbar gruvbrytning och det imponerar verkligen. Jag tycker LKAB är ett bra exempel på hur EU kan säkra sin råvaruförsörjning som ett alternativ till de stora järnmalmsspelarna på världsmarknaden. Jan Carlsten njöt av gott fika i solen. Kapaciteten i Narvik är idag 20 miljoner ton per år. Den ökar nu till 30 miljoner ton per år. I mars kommer den nya skeppslastaren med båt från Tyskland. Det blir årets lyft i Narvik. FOTO: G RUNAR GUDMUNDSSON När ska Svappavaaradagen firas? Mattia Pellegrini från Europeiska kommissionen vill ändra synen på råvarufrågan. Nyutexaminerad bergtekniker Monica Alsterdal med Hillevi Tobijan. Genom Gruvstadsparken mot Hjalmar Lundbohmsgården. Ett hundratal personer tågade från stadshuset. Konkurrenskraft är viktigt för EU men också för LKAB. Vad kan EU göra för att stärka konkurrenskraften inom råvarusektorn? Louice Granbäck och Villemo Alfsdotter-Granbäck i det gröna. EU har nu för första gången avsatt riktade resurser för forskning och innovation inom råvarusektorn. Några av de saker vi arbetar med är att få legala system som stimulerar gruvbrytning. Vi ser behov av att se över tillämpningen av Natura 2000, som varierar inom EU. Vi har skapat en plattform där vi samlar experter inom industri, akademi och lagstiftare det Europeiska Innovationspartnerskapet för råvaror (EIP) där bland annat LKAB deltar. Rahman Masomi och många andra firade nationaldagen i Kiruna. Georg Kristiansen, Siri Kristiansen, Carina Dantoft, Ida Dantoft och Aksel Kristiansen firade nationaldagen tillsammans. År 2008 insåg EU behovet av en samlad plan för råvaruförsörjningen och skapade därför råvaruininitiativet. Vad hoppas du ska vara uppnått år 2018? Jag hoppas att varje medlemsland har antagit en nationell mineralpolicy. Genom Europeiska Innovationspartnerskapet för råvaror (EIP) hoppas vi få igång 10 pilotanläggningar för att bygga framtidens teknik för gruvor och framtidens teknik för återvinning. Vilka är de största utmaningarna? Anna-Karin Ylivainio med sönerna Adam och Svante. Sommarklädda systrar, Ebba och Stina Lindholm. Axel Krigsman lät sig väl smaka. Bilden av industrin. Det finns många organisationer som vill stoppa gruvindustrin, men de glömmer då att vi behöver råvaror till grön teknologi, ny energiteknik och ny digital teknik. EU har också under många år försummat råvarufrågorna. Nu måste man åter bygga kompetens. GÖRAN BÄCKBLOM/MONICA BELLGRAN framtid Det händer i Malmfälten under juni augusti 2/6: Trivselkväll, Svanparken, Malmberget. /7: Musikfestival 800 MÖH, Dundret, Gällivare. 30/7: Trivselkväll, Vassara /8: KEMM Kiruna 26-29/6: Kirunafestivalen. 9/7: Trivselkväll, Hembygdsområdet, Gällivare. 1-3/8: Jukkasjärvi marknad. 24/8: Cykelloppet TRAC XC, 23/7: Trivselkväll, Bäckstranden, Nattavaara. Malmberget. 26/7: Svappavaaradagen, Nukkaluokta - Abisko. 29/6: Guidad tur Gruvorna runt, Gällivare. 2/7: Trivselkväll, Myransko- lan, Koskullskulle. /7: Rallarmarschen, från Gällivare till Porjus. Svappavaara. torget, Gällivare. 6/8: Trivselkväll, Svanparken 8-1/8: Fjällräven Classic, 1-16/8: BAMM Björkliden Arctic Mountain Marathon. Extreme Mountain Marathon. Kiruna-Jukkasjärvi. 28/8: Jägarmilen, Kiruna.

9 16 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Stina Åkemalm, dinosförare på LKAB och pristagare. Stina Åkemalm tilldelades LKAB:s företagspris på Gällivares näringslivsgala i början av maj. Hon driver företaget Crossfit Viljestark och jobbar heltid på LKAB i Malmberget. Det är kul när medlemmarna har som mål att bli starka och orka lyfta tyngre istället för att träna för utseendets skull FOTO: Hur känns det? Det var helt oväntat men det är jättekul att ha fått priset. Jag blev uppringd dagen innan och först blev jag chockad men sedan glad. Vad betyder den här utmärkelsen för dig? Det är extra glädje att få LKAB-priset eftersom jag jobbar där. Många har kommit fram och grattat och det är roligt eftersom säkert hälften av de som tränar hos mig jobbar på LKAB. Varför är motion viktigt för dig? För mig är träning naturligt sedan jag var barn. Hela min familj har alltid tränat. Jag tycker det är roligt att träna och det ska kännas i kroppen att man får ta i. Just crossfit är effektivt och träningsformen handlar inte alls om att se bra ut utan om att göra oss bättre och orka mer. Träningen är funktionell med vikter, gymnastik och ökar konditionen. Att träna är Fakta Namn: Stina Åkemalm. Aktuell: Tilldelades LKAB-priset på Gällivaregalan för att hon har engagemang och glädje. Samt att hon genom sitt arbete med crossfit lockar många till att träna och därigenom förbättrar folkhälsan och ökar fritidsutbudet i ett attraktivt samhälle. Bakgrund: Tränat hela livet. Jobbar som dinosförare sedan 2010 på LKAB. Familj: Pojkvän. Bor: I Gällivare. Intressen: Bara träning, som crossfit och löpning. viktigt för alla men ännu viktigare för de, som jag själv, som har ett stillasittande arbete. Hur fick du idén till att starta ett gym? Jag tränade crossfit och det var trångt på gymmen. Vi var några som började diskutera om att hyra en lokal för vår träning. Men när vi fick tag i den här lokalen som är 20 kvadratmeter stor så förstod vi att det inte skulle fungera att hyra den några dagar i veckan. Vi satsade ordentligt och öppnade i mars Du jobbar heltid som dinosförare i gruvan. Hur får du tiden att räcka till? Gymmet är inte ett jobb för mig, det är ett intresse. När jag är ledig så skulle jag vara där ändå. Det är ofta obemannat, medlemmarna har en tagg så de får tillträde. Nyligen anställde jag Jonas Segerlund som också har skiftgång så det passar bra. Jag jobbar sju dagar och är ledig sju. ÖPPETTIDER: ALLA DAGAR BASSÄNGERNA STÄNGER MER INFORMATION FINNS PÅ FAVÖR Gratis bad! I sommar bjuder vi på gratis entré vid utomhusbadet vid Camp Ripan i Kiruna. Från 16 juni är alla gäster välkomna! VI SOM SER TILL ATT DU KAN TA ETT UTOMHUSBAD UTAN ATT FÅ FROST PÅ SIMGLASÖGONEN ÄR: