domkretsen Domstol med nöjda medarbetare Medborgaren i fokus på EUkonferens

Transkript

1 nr domkretsen Gränslös utbildning Arbeta utomlands Domstol i webbchatt Domskrivningen granskas Medborgaren i fokus på EUkonferens EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Domstol med nöjda medarbetare

2 Innehåll nr GD har Ordet 4 4 Gränslösa möten ger upphov till nya tankar och idéer 6 16 Första chatten blev en succé Södertälje tingsrätt vill få fler att vittna 6 Den enskildes perspektiv ska upp på EU:s agenda 19 Utbildar unga för att kunna genomföra rättegångarna 8 Medarbetarenkäten visar vägen 20 Gästtyckare Barbro Ehrenberg-Sundin 11 Kan domskrivningen utvecklas? Krisarbetet ger Ulf Gilford en bra grund att stå på 12 Uppsala tingsrätt lyfter fram det mänskliga ansiktet 24 Grafisk profil en grund för tydlighet och tillgänglighet 14 Domstolarna anpassas för alla 26 Ny expertbas gör att fler kan få utlandstjänstgöring 27 À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket TELEFON Fax e-post GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson Jönköping Barbro Thorblad redaktör Marianne Elvhamre En omvälvande tid Produktionsledare Elin Wester layout Per Carlsson ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon omslagsfoto Krister Halvars foto redaktion Marlin Johansson tryck Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Oktober 2009 Tryckt på miljövänligt papper. Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. ' $! "! $ #!$!+ %) " -## "! #!! # $!"!$ Så är vi då åter framme vid sommar och semester. Det är både välbehövligt och välförtjänt för alla i Sveriges Domstolar efter det hårda och målmedvetna arbete som har utförts under året. Nu visar den senaste statistiken också att arbetet ger synliga resultat. Handläggningstiderna sjunker i stort sett överallt och i några fall är de nästan framme vid regeringens verksamhetsmål. Inte minst med tanke på att måltillströmningen har ökat är det nästan osannolikt bra siffror. Men framgångarna beror självklart på rejäla arbetsinsatser och det är därför viktigt att komma ihåg att ta vara på och stötta alla de kompetenta och lojala medarbetare vi har runtom i landet. Vi på Domstolsverket ägnade en dag i maj åt ett mycket inspirerande föredrag och efterföljande gruppdiskussioner om medarbetarskap. Det är fascinerande hur mycket tankar och idéer som kan komma fram när man ägnar sig helt åt denna så viktiga fråga. Jag tror att alla vi som deltog känner att dagen var till glädje och nytta för oss. Och när vi utvecklar samarbetet oss emellan på Domstolsverket kommer det även till nytta i våra kontakter med er på domstolarna och det stöd vi kan erbjuda. En grupp som är i särskilt behov av stöd under det kommande året är självfal- let de som berörs av sammanläggningarna av länsrätterna. Det är en mycket omvälvande process både för förvaltningsdomstolarna och för hela Sveriges Domstolar. Vi kommer givetvis att i Domkretsen följa vad som händer på länsrätterna och vi tar gärna emot synpunkter på sådant som ni vill att vi ska bevaka. Ni är också mer än välkomna att höra av er med tankar och erfarenheter från sammanläggningsarbetet och hur det påverkar er som berörs. En så här stor förändring leder till att det blir en orolig tid för många, även om jag är övertygad om att det går att hitta bra lösningar både för dem som blir kvar i Sveriges Domstolar och för dem som lämnar. Trots den osäkerhet som råder hoppas jag ändå att sommaren blir bra såväl för er som för övriga medarbetare och att vi ses till hösten med nya krafter. u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Projektledaren Monica Burman är nöjd med utbildningen i bemötande av sexualbrottsoffer. Intresset och engagemanget hos deltagarna har varit stort, säger hon. Gränslösa möten ger upphov till nya tankar och idéer TEXT Annette Wallqvist foto Carl Johan Erikson Det är en unik blandning av rättsväsendets aktörer som har gått Brottsoffermyndighetens utbildning i bemötande av sexualbrottsoffer. Nu är utbildningen avslutad och flera av deltagarna berättar om viktiga tankeställare och goda föresatser om små förändringar i vardagsarbetet. Kretsen av deltagare har varit vid; advokater, domare, åklagare, poliser och inte minst administratörer. Administratörerna är väldigt betydelsefulla eftersom det ofta är dem man först kommer i kontakt med på myndigheten, säger Monica Burman som är projektledare för utbildningen. Av kursdeltagarnas utvärderingar framgår att särskilt mötena över yrkesgränserna har varit uppskattade, berättar hon. Och att utbildningen präglats av ett helhetsperspektiv ur brottsoffrets synvinkel. 120 PERSONER FRÅN DOMSTOLARna Utbildningen är ett regeringsuppdrag som till stor del bygger på Claes Borgströms sexualbrottsofferutredning. Ett av hans förslag för att få fler sexualbrott att anmälas och få bättre utredningar var just att ge rättsväsendets aktörer större kunskaper om sexualbrottsoffer. Nu har 500 personer deltagit i utbildningen som omfattar tre kursdagar: en inledande föreläsningsdag och ett tvådagarsinternat. Av dem kommer cirka 120 D O M K R E T S E N nr 2/2009 personer från Sveriges Domstolar. Förläsarna har varit namnkunniga personer som arbetar inom olika delar av området.»för att skapa förutsättningar för att ta tillvara på den kunskapshöjning som utbildningen inneburit är det viktigt att involvera cheferna«monica Burman, projektledare för utbildningen Vid internaten har deltagarna bland annat fått ta del av en dramatisering av hur det kan upplevas att ta sig igenom rättskedjan, följt av gruppdiskussioner som tillsammans med övningar varit ett viktigt inslag i utbildningen. GOTT OM KONKRETA IDÉER Tillsammans har deltagarna reflekterat över sitt eget förhållningssätt till både brottsoffer och andra rättsaktörer. De har också jobbat fram konkreta idéer på hur bemötandet kan förbättras. Ett exempel på det är en diskussion om att man som domare kan inleda en förhandling med att uppmärksamma och se personerna i rättssalen på ett tydligare sätt. Genom att presentera domstolen, de som sitter där och deras funktioner bidrar domaren till att skapa en bra, trygg och respektfull stämning, återger Monica Burman. CHEFERNA SKA INVOLVERAS Innan uppdraget avslutas i augusti ska alla chefer inom rättsväsendet bjudas in till en uppföljningsdag, även om de inte varit med på utbildningen själva. Tanken är att de ska få en kort presentation av vad som kommit fram i utvärderingarna. För att skapa förutsättningar för att ta tillvara på den kunskapshöjning som utbildningen inneburit är det viktigt att involvera cheferna, förklarar Monica Burman. I oktober ska uppdraget vara klart. Innan dess återstår att diskutera med utbildningsansvariga på myndigheterna om hur den här typen av frågor kan införlivas och förvaltas i den ordinarie verksamheten. Vi har redan haft några möten, bland annat med Domstolsverket och intresset för frågan är stort. Förhoppningen är att det ska leda till en långsiktig inverkan på ordinarie utbildningar. u

5 Idel nöjda och inspirerade deltagare Petra Blomqvist, civil utredare, David Ludvigsson, åklagare, Polismyndigheten i Sala Malmö åklagarkammare Jag uppskattade att det var deltagare med från hela rättsväsendet eftersom det till stor del handlade om hur bemötandet ska bli bra längs hela vägen. Vi diskuterade rätt mycket i smågrupper och det var intressant att höra de andras infallsvinklar, det gör det lättare att förstå varandras roller och förutsättningar. När jag hörde domarna prata om sina erfarenheter fick jag en ny förståelse för sådant som jag kan uppfatta blir fel i rättegången. Jag blev också påmind om hur viktigt det är att vara tydlig och att från För mig gav dramatiseringen av brottsoffrets resa genom rättskedjan en riktig tankeställare. Det var en ögonöppnare att se den resan ur offrets och vittnets perspektiv. Åklagarens standardsvar i dramat var att han inte hade tid och det var med ett styng i hjärtat jag kände igen mig. Det är lätt att fokusera på ärendet och glömma människorna. Men för brottsoffret kan det vara förödande att möta människor som inte tar sig tid. Om alla i kedjan strängt håller på sitt blir den sammantagna upplevelsen av rättsväsendet förfärlig. Det blir mycket reflekterande i en sådan här utbildning i och med att alla roller i rättssystemet är respresenterade och många perspektiv lyfts fram. Sedan kursen avslutades har jag grunnat på om jag kan arbeta annorlunda. Jag ska försöka ta mig tid att lyssna när någon ringer istället för att avsluta samtalet så fort som möjligt. Ett längre samtal kan räta ut många frågetecken och jag slipper ha en person som ideligen ringer med nya frågor. början berätta om gången från anmälan till domstolsförhandlingar. Ulla Nilsson, rådman, Lunds tingsrätt Jag är djupt imponerad av dramatiseringen av rättsväsendet som gav ett bra underlag till breda diskussioner. När vi gav aktörerna tips på hur de kunde förbättra sitt bemötande satte de med sina motargument skickligt fingret på våra svagheter. Jag hade gärna sett att vi fått mer tid att fördjupa och bredda diskussionerna. Vi hann exempelvis inte diskutera hur vanliga uppfattningar om mansrollen och om kvinnors sexualitet kan påverka vårt bemötande. Empatiforskaren var också bra. Hon påminde om vikten av att inte falla in i en maktspråksattityd. Som domare har vi makt, men det behöver vi inte markera. De här frågorna är viktiga att arbeta med för att vi ska upplevas som professionella. Det har med vår legitimitet och roll i samhället att göra. Diskussionerna över yrkesgränserna gav mycket, jag hade gärna haft mer av det. Jag tror framförallt att poliserna fick en större förståelse för varför deras utredningar faller ut som de gör i rättegången. Jag var så uppfylld av den här kursen när jag kom hem att jag rekommenderat administratören att försöka ta in de här frågorna på vår tingsrätt. Britt Björneke, rådman, Södertörns tingsrätt Det är inte bara hårdmaterialet juridik som är viktigt att lära sig mer om, bemötande är minst lika viktigt eftersom det hänger ihop med allmänhetens förtroende för domstolarna. Jag har i och med utbildningen fått många uppslag som kan förbättra bemötandet, till exempel att tidigt förordna ett målsägandebiträde. Det kan domstolarna i vissa fall göra på eget initiativ. Här på Södertörns tingsrätt ska vi ha med frågan om bemötande av sexualbrottsoffer i vårt kvalitetsarbete som inleds nu. Jag har också fått med mig att även vi på domstolarna har fördomar om både hur vi i rätten ska bete oss och hur ett brottsoffer ska reagera. Man får inte glömma att många av dem som arbetar i domstolarna är äldre människor, medan brottsoffren ofta är unga med en helt annan livsstil och inställning till exempelvis klädsel. Vi hade också en föreläsning om empati som var värdefull eftersom den tog upp att vi inte behöver vara rädda för att förlora vår objektivitet bara för att vi visar medkänsla med dem som vistas i rättssalen. DOMKRETSEN nr 2 /

6 Den enskildes perspektiv ska upp på EU:s agenda TEXT ANNETTE WALLQVIST foto Carl Johan Erikson Det är inte bara i Sverige som medborgarnas förtroende för rättsprocessen är viktigt. Nu planerar justitiedepartementet en konferens som sätter den enskildes rättigheter högt också på EU:s agenda. Människors rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses oavsett i vilken medlemsstat brottet sker, menar justitieminister Beatrice Ask. I anslutning till att Sverige tar över ordförandeskapet i EU arrangerar justitiedepartementet en konferens som utgår från den enskilde medborgaren. Det handlar om konkret nytta för den enskilde och om vilka möjligheter och medborgerliga rättigheter han eller hon har i rättsprocessen i andra medlemsstater. Förhoppningen är att konferensen, som hålls i slutet av juli, ska sätta frågan om brottsoffers och misstänktas rättigheter högt på EU:s agenda. Det är viktigt att medborgarna i EU har tillgång till rättvisa, inte bara i sitt eget land utan också i övriga medlemsstater. Ytterst handlar det om att människor ska kunna känna förtroende för rättsväsendet. Det finns en risk att vi tappar bort den enskilde när vi talar om EU. Så ska det inte vara, säger Beatrice Ask. Förtroendefrågorna viktiga Förtroendeutredningen som kom förra året pekar på att medborgarnas förtroende för rättsprocessen är grundläggande för att rättssamhället ska fungera. Och regeringen vill att detta förtroende stärks, berättar Beatrice Ask. Bland annat med hjälp av ett bra bemötande av alla inblandade i rättsprocessen. Förs motsvarande diskussion i Europa? Inte minst i Finland och Danmark job D O M K R E T S E N nr 2/2009 bar man med frågor om bemötande och utformning av domar och beslut. Även i England pågår ett omfattande arbete med kvalitetsfrågor. Men det finns mer att göra. Tanken med konferensen är att den i förlängningen ska leda till praktisk nytta för medborgarna. EU-rättsfrågor kan dyka upp i många olika sammanhang på domstolarna, eftersom det numera är många måltyper som påverkas av EU-rätten. Sverige ligger bra till Konferensen har tre stora huvudteman: brottsoffers rättigheter och stöd i rättsprocessen, tilltalades och misstänktas processuella rättigheter samt utvecklingen på det civilprocessrättsliga området. På exempelvis civilprocessrättens område har gemenskapen tagit fram ett antal rättsakter som ska underlätta för den enskilde att processa över gränserna. På konferensen kommer man att diskutera hur tillämpningen ser ut i de olika medlemsländerna. Hur långt har Sverige kommit på de tre områden som ska diskuteras på konferensen? Jag vågar påstå att Sverige internationellt sett ligger bra till när det gäller skyddet av processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade. Men det finns utrymme för förbättringar, exempelvis när det gäller tillgången till effektiv tolkning och översättning. Sverige har också kommit relativt långt när det gäller brottsofferfrågor, vi är enda stat inom EU som har en brottsoffermyndighet av sitt slag. Vi har också kommit långt när det gäller möjligheten att hålla sammanträde med hjälp av videokonferens. Det underlättar för en part i ett annat land att medverka i förhandlingar. Vad kan vi lära av andra länder och vad kan de lära av oss? Vi kan dela med oss av våra erfarenheter av myndighetssamverkan i syfte att förbättra bemötandet av brottsoffer samt utredning och lagföring av begångna brott. Sverige kan i sin tur lära av andra inbjudna länder, till exempel Spanien och Norge, när det gäller att skydda och förebygga våld och hot mot samt förföljelse av kvinnor. Vad kan konferensen ge Sveriges Domstolars medarbetare och andra aktörer inom rättsväsendet? Konferensen blir ett tillfälle för deltagarna att komma till tals om hur vi ska utveckla det rättsliga samarbetet inom EU. Det är också ett utmärkt tillfälle att fördjupa sina kunskaper och knyta kontakter med kollegor och andra aktörer inom EU och olika organisationer. u

7 Hallå där Claes Svenson, rättssakskunnig vid justitiedepartementet. Du är med och planerar konferensen Justice in the EU from the Citizen s Perspective. Hur ser programmet ut? Konferensen pågår i en och en halv dag, juli. Justitieminister Beatrice Ask inleder tillsammans med Tysklands justitieminister Brigitte Zypries och Europeiska kommissionens vice ordförande Jacques Barrot. Claes Svenson, rättssakskunnig, justitiedepartementet Justitieminister Beatrice Ask vill sätta brottsoffers och misstänktas rättigheter högt på EU:s agenda. I juli står hon värd för en konferens som utgår från medborgarnas perspektiv. På eftermiddagen får deltagarna välja mellan olika seminarier som följer tre huvudspår; misstänktas och tilltalades processuella rättigheter, brottsoffers ställning i straffrättsliga förfaranden samt tillgång till rättvisa i gräns överskridande civilrättsliga förfaranden. Dag två redovisas resultatet av diskussionerna som förts i seminarierna. Konferensen avslutas av Beatrice Ask. Vilken är målgruppen för konferensen? Vi vänder oss i första hand till praktiker. Inte minst domarna är viktiga eftersom de brottas med de här frågorna i praktiken. Unionen försöker ta fram förfaranden och nya instrument för att tillgodose medborgarnas tillgång till rättvisa i EU. Det är viktigt att förmedla kunskap om dessa förfaranden till domarna. Vi vänder oss också till beslutsfattare, åklagare, advokater och tjänstemän från EU:s institutioner och medlemsstater, samt vissa angränsande länder. Hur många deltagare blir det? Vi räknar med cirka 170 personer. Det är i första hand delegationer från de olika justitiedepartementen och praktiker från hela EU. Intresset för konferensen är stort från många håll i Europa. Därför kommer de svenska domarna tyvärr inte att bli så många som vi hade önskat, även om de är en prioriterad grupp. u DOMKRETSEN nr 2 /

8 Medarbetarenkäten visar vägen Falu tingsrätt ser till att NMI-resultatet leder till åtgärder Text Inger Söderlund Foto krister Halvars Falu tingsrätt har gott rykte bland juridikstudenterna. Notarierna Annika Troive och David Ericsson hade båda hört bra saker om domstolen innan de sökte sig hit. Jag hörde att det var bra stämning i Falun och bra för notarierna, att vi fick prova på olika typer av mål, säger Annika Troive. David Ericsson håller med och lägger till ytterligare en anledning till att han sökte sig hit Eklycke, säger han. Eklycke är lagmannen Lars Eklycke, allmänt kallad Lasse. Han är själv blygsam och säger att den stabila och lojala personalen är anledningen till den trivsamma stämningen på tingsrätten. I den senaste mätningen av nöjd medarbetarindex, NMI, ökade Falu tingsrätt till 75, från 63 vid mätningen Det är en siffra som Lars Eklycke inte är förvånad över. Redan vid förra mätningen låg vi över genomsnittet för Sveriges Domstolar, så när resultatet från den senaste mätningen kom blev jag glad, men inte överraskad. Stressen ett problem Mätningen 2006 visade på problem med stress, att medarbetarna hade för lite inflytande över sin arbetssituation och att det fanns brister i ledningsfunktionen, problem som fortfarande finns kvar om än i mindre omfattning. Resultatet fick Lars Eklycke och hans ledningsgrupp att tänka till var tingsrätten organiserad på olika sätt i olika delar av verksamheten. Vissa domare arbetade på en egen rotel, tillsammans med en notarie och en domstolssekreterare. Andra domare arbetade tillsammans på en så kallad storrotel med flera notarier och domstolssekreterare. Att vi var så olika organiserade skapade en del spänningar, säger han. Modernare arbetssätt Sedan 2007 är tingsrättens arbetssätt moderniserat och de nio domarna, Lars Eklycke själv undantagen, är uppdelade i tre målenheter med tre domare, tre notarier och ett varierande antal domstolssekreterare i varje enhet. Två av målenheterna ägnar sig huvudsakligen åt brottmål och en åt tvistemål. Det här har betytt att vi kunnat dela upp Lagman Lars Eklycke (fjärde från vänster) menar att medarbetarenkäten är ett bra instrument, under förutsättning att man jobbar vidare med den. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska titta närmare på vad vi kan göra ytterligare för att minska stressen, hur vi ska öka medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation samt hur vi ska vidare med ledarskapsfrågorna, säger han. Här är några ur personalen samlade, från vänster notarie Annika Troive, administratör Ingela Nygårds, domstolssekreterare Rose-Marie Persson, lagman Lars Eklycke, notarie David Ericsson, vaktmästare Daniel Johansson (nästan skymd), rådman Åsa Nord, domstolssekreterare Catarina Sköld och rådman Hans Holback. D O M K R E T S E N nr 2/2009

9 Vaktmästaren Daniel Johansson och domstolssekreteraren Catarina Sköld är två ur den nöjda personalen vid Falu tingsrätt. arbetsbördan bättre och att vi har bättre kontakt oss emellan. Omorganisationen betydde väldigt mycket för att minska stressen. Samtidigt är stressen ett område att arbeta vidare med. Domstolen är hårt ansträngd av en kraftig måltillströmning. Brottmålen har ökat med mellan 20 och 25 procent, konkurserna med 100 procent och tvistemålen med procent under det senaste året.»det handlar om det dagliga, man kan skriva fina ord i ett dokument, men det viktiga är att man som chef är närvarande och beredd att diskutera med medarbetarna.«lars Eklycke, lagman, Falu tingsrätt Arbetsbördan går förstås upp och ner, men nu har vi haft det körigt hela våren, konstaterar Lars Eklycke. Vi skulle behöva en domare till, och det ska vi ta upp med Domstolsverket. Tingsrätten driver också ett arbete med att effektivisera inom de resurser man har. Vi försöker delegera så mycket som möj- ligt till domstolssekreterarna, fyra av de yngre är protokollförare vid vissa mål. Det gör deras arbete mer intressant och det avlastar samtidigt notarierna. Generationsväxling Just på domstolssekreterarsidan har man kunnat möjliggöra en smidig generationsväxling. Eftersom inkörningsperioden för en domstolssekreterare är lång, kan man tack vare extra pengar låta de nya gå parallellt med de gamla under en tid. Det här har också bidragit till att höja stämningen. De nya domstolssekreterarna har kommit som en nyttig injektion, givit oss nya impulser och ännu mer skratt vid kaffebordet, säger Lars Eklycke. Arbetar vidare Resultatet av medarbetarenkäten är redovisat för personalen och därefter analyserat. Nu arbetar varje målenhet vidare för att komma till rätta med de problem som återstår. Nu är det framförallt chefernas ansvar att arbetet drivs vidare, men vi vill förstås att medarbetarna också ställer upp och deltar i arbetet. På vissa områden har vi inte kommit ända fram, men vi är en bra bit på väg. Vi har lyckats jämna ut arbetsbördan, nu funderar vi på hur vi ska arbeta vidare för att enheterna ska kunna arbeta över gränserna och hjälpa varandra. Och vi måste utveckla oss när det gäller medarbetarsamtalen och bli bättre på att ge feedback till medarbetarna, menar Lars Eklycke. Inga genvägar Men det går inte att ta genvägar, menar Lars Eklycke. Det finns inga trollformler, det räcker inte med att åka till Åland. Jodå, tingsrätten har varit på personalresa till Åland, men det viktiga, säger Lars Eklycke, är att medarbetarna känner sig sedda. Själv försöker han vara närvarande för alla, hans dörr står för det mesta öppen. Det handlar om det dagliga, man kan skriva fina ord i ett dokument, men det viktiga är att man som chef är närvarande och beredd att diskutera med medarbetarna. u Notarierna Annika Troive och David Ericsson har sökt sig till Falu tingsrätt tack vare tingsrättens goda rykte. DOMKRETSEN nr 2 /

10 Nöjda medarbetare ger hög effektivitet TEXT Claes Hindenfelt/Metra Reportage foto Carl Johan Erikson I de senaste medarbetarenkäterna har Kalmar tingsrätts resultat gått stadigt uppåt. Vid den senaste mätningen nådde domstolen ett NMI på 61, vilket tangerar genomsnittet för Sveriges Domstolar. Det finns tydliga samband mellan högt förtroende och goda resultat, därför fokuserar vi mycket på vårt förhållningssätt både internt och externt, säger lagman Conny Jörneklint. I arbetet med att skapa ett bra förhållningssätt har domstolen tagit fram dokumentet Våra grundläggande värderingar. Det tar bland annat upp rättssäkerhet, effektivitet och en god service till allmänheten. Det interna perspektivet fokuserar på trygghet, respekt och samarbete. Resultaten från medarbetarenkäten används som en ingång i enheternas och teamens arbete med verksamhetsplanen. Medarbetarenkäten visar med vad och hur utvecklingsarbetet ska gå vidare, och inte minst hur domstolen ska bibehålla det som är bra. Vägen till goda resultat samt hög effektivitet och kvalité går via nöjda medarbetare med förtroende för ledarskapet. Och det är en process som ständigt måste underhållas och följas upp, säger Conny Jörneklint, lagman på Kalmar tingsrätt. Frågorna tas upp på enhets- och personalmöten och i samtal med medarbetarna. Vi arbetar med öppenhet för att bygga tilltro och då är det viktigt att alla får möjlighet att bidra med sina tankar och förslag, säger Conny Jörneklint. Förutom den ordinarie kompetensutvecklingen kommer personalen i år att erbjudas stresshantering i grupper om åtta. Målet är att arbeta med helheten: yrkesliv, fritid och familj, och titta på vad som stressar och vad som krävs för att skapa en helhet i harmoni. u Långsiktigt arbete ger resultat TEXT Claes Hindenfelt/Metra Reportage foto Carl Johan Erikson Peter Rosén tillträdde sin tjänst 2003 och har tillsammans med sina medarbetare de senaste åren både förändrat organisationen och handläggningen av målen. Det har gett resultat. Nöjd medarbetarindex, NMI, ligger på 75, vilket är högt över genomsnittet för Sveriges Domstolar. Resultaten från medarbetarenkäten används aktivt i verksamhetsplaneringen där en arbetsgrupp analyserar och ger förslag till förbättringar. Det kan handla om påverkan, delaktighet och återkoppling såväl som mer mätbara faktorer. Arbetsgruppens insatser och en bred och lyhörd diskussion om organisation och arbetsformer är en väsentlig del i utvecklingen av arbetsplatsen. Nu ser vi resultatet av våra satsningar i form av minskade balanser och att vi är i fas med uppgifterna, säger kammarrättspresident Peter Rosén. Det i sin tur, menar han, har skapat stolthet över arbetsplatsen och ett förtroende för att det som vi gemensamt kommer fram till bär frukt. 10 D O M K R E T S E N nr 2/2009 Jag har inte någon enskild förklaring till vårt höga NMI utan tror att det är resultatet av ett långsiktigt arbete med personal- och organisationsfrågor, säger Peter Rosén, kammarrättspresident på Kammarrätten i Jönköping. Ett aktivt handledarskap för nyanställda, en egen utbildningsnämnd som driver kompetensutveckling lokalt och regionalt, i samarbete med de sju länsrätterna i regionen, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner är andra delar som kammarrätten satsar på. Likaså temadagar med inriktning på stress, motion och medarbetarskap. Att vi nu har en bättre arbetsmässig balans påverkar givetvis positivt, säger Peter Rosén. Generellt satsar vi mycket på utbildning, det och medarbetarnas delaktighet gör att det är högt i tak hos oss. u

11 Kan domskrivningen utvecklas? Domstolarna i Västerbotten diskuterade frågan text Andreas Stickler Foto Sara Lindquist Tingsrätterna i Västerbotten har under flera år bedrivit ett gemensamt kvalitetsarbete i frågor kring tillgänglighet och bemötande. Vid den senaste träffen i maj deltog även Hovrätten för Övre Norrland. Domskrivning var ett av ämnena på agendan. Vi måste anpassa oss efter nutiden. Jag tycker vi ligger steget efter, kommenterade Ola Wärbo, hovrättsråd, Hovrätten för Övre Norrland. Kalle, 18 år, har fått tre månaders fängelse men begriper inte varför. Förtroendeutredningens intervjuer med advokater visar att det inte är ovanligt att klienterna inte förstår den dom de har fått. Vill klienten sedan överklaga, men advokaten anser att denne borde låta bli, kan det blir svårt för advokaten att förklara varför. för mycket referat? Det är en av flera anledningar till varför utredningen menar att domarna behöver förbättras vad gäller såväl struktur och disposition som uttryckssätt och ordval. Ola Wärbo inleder diskussionen med ett exempel: en våldtäkts- och utpressningsdom som på två instanser (tingsrätt och hovrätt) var på sammanlagt 16 sidor helt utan vittnesreferat. Det hade jag aldrig sett förut. Rent generellt, refererar vi inte lite väl mycket i våra domar, frågar Ola Wärbo sig själv och sina kollegor. Det håller de flesta med om, men man finner också problem med att ta bort vittnesreferaten från domen. Som åtalad skulle jag vilja ha referat. Jag vill veta att domstolen uppfattat det jag sagt, det är en viktig princip, säger Ann-Christin Johansson, tingsfiskal vid Skellefteå tingsrätt. Diskussionen går vidare. Ola Wärbo lägger fram ett förslag: att renodla det som står under rubriken Domskäl. I dag hamnar både referat och annat under den rubriken, och ofta blir de egentliga domskälen väl korta. Komplexiteten i resonemangen återspeglas sällan, man går ganska raskt på påföljden. Han tror också att det är här som det är lättast att åstadkomma en förändring. Referaten är som de är. Vi borde lägga vårt krut på domskälen och göra dem mer begripliga. Men det är svårt. En domare som jobbat i många år känner i ryggmärgen vilket straffet ska bli, men hur formulerar han det? I stället för att verkligen försöka förklara, är det lätt att använda beprövade uttryck. Utveckla mallarna Fler frågor pockar på uppmärksamhet. Lena Nilsson är miljöråd vid Umeå tingsrätt. Hon anser att de mallar som finns i Vera inte håller måttet och att Domstolsverket borde utveckla dem. Typografi och layout är viktigt för läsförståelsen. Jag efterlyste ordentliga mallar när jag började för tio år sedan och de finns fortfarande inte. När man försöker skriva annorlunda kan man bli tveksam, tänka: så här brukar vi inte skriva och så backar man. Jag tror inte att sättet vi skriver på är så mycket resultat av vår personlighet utan snarare tradition, säger Ola Wärbo, hovrättsråd. Erik Sundström, lagman vid Lycksele tingsrätt Ola Wärbo håller med. Mallarna i Vera är ganska svåra och högtravande. Det är inte bara domarnas fel att språket kan bli svårt eftersom delar av det redan finns i mallarna. De sätter an en ton. Svårt att nå Kalle Mycket av gruppens diskussion handlar om huruvida tiden sprungit ifrån rättsväsendet vad gäller uttryck och formuleringar? Och hur mycket man kan eller bör reglera. Det är tveksamt om Domstolsverket ska lägga sig i hur man skriver, en domare måste få ha sitt eget språk, anser Göran Rosell, hyresråd vid hyresnämnden i Umeå. Jonas Brodin, rådman vid Skellefteå tingsrätt, menar att man också kan argumentera för att de gamla uttrycken är genomtänkta, att de funnits länge och putsats med tiden så att de fungerar. Samtidigt håller han med om att det är bra att förenkla språket. Fast det kan ändå vara svårt att nå 18åriga Kalle. Många ungdomar som kommer till oss har haft problem i skolan och dem når vi inte hur mycket vi än förenklar. Ta fram gemensamma riktlinjer Arbetsdagarna i Umeå samlade 90 representanter från de olika domstolarna. Förutom domskrivning diskuterades det bland annat tillgänglighet vid domstolarna och bemötandet vid inställelse i domstol. Erik Sundström, lagman vid Lycksele tingsrätt, berättar: Vårt mål är att utifrån vad Förtroendeutredningen kommit fram till utarbeta gemensamma riktlinjer för ett antal bemötandefrågor, bland annat domskrivning. Utredningen efterlyser nationella riktlinjer och det är bra att spänna bågen så högt, men vi arbetar nu för att åstadkomma gemensamma policydokument för vårt hovrättsområde. Det vore fantastiskt om vi lyckades med det. u DOMKRETSEN nr 2 /

12 Likabehandling, tillgänglighet och omtanke. Det är de tre kärnpunkterna i den del av Uppsala tingsrätts verksamhet som riktar sig mot allmänheten och som handlar om bemötandefrågor i vid bemärkelse, framhåller lagmannen Erik Lempert. Uppsala tingsrätt satsar stort på bemötande Lyfter fram det mänskliga ansiktet En tingssalsvåning som alltid är bemannad med serviceinriktade medarbetare. Snabba svarstider och lättbegriplig extern kommunikation. Redan idag är Uppsala tingsrätt en domstol som kommit långt i arbetet med att genomföra konkreta åtgärder för ett bättre bemötande av allmänheten. Men viktigast är, enligt lagmannen Erik Lempert, att personalen har en förmåga att lyfta blicken: Att hela domstolens arbete genomsyras av respekt och omtanke är mycket viktigare än riktlinjer och åtgärdslistor. text Pia Roxell foto carl johan erikson Uppsala tingsrätt har under flera år arbetat med bemötandefrågor på ett systematiskt sätt. Tidigt stod det klart att frågor om bemötande måste integreras som en del i hela det omfattande utvecklingsarbete som pågår vid domstolen. Något annat sätt kan man inte göra det på. Det menar lagmannen Erik Lempert som alltsedan han tillträdde sin tjänst 1995 aktivt prioriterat domstolens len måste fungera som en del av vår omvärld och att vårt arbete ska grunda sig på värden som respekt och omtanke. Samma värden måste vi omsätta i praktisk handling gentemot allmänheten. Först då kan vi vinna ett ökat förtroende. När vi lyckas med det blir förhandlingarna och beredningsarbetet, ja allt vi gör i domstolen, så mycket enklare att utföra. För knappt ett halvår sedan lyfte den arbete med bemötandefrågor: Ytterst handlar det om att vi på domsto- statliga Förtroendeutredningen fram just bemötandefrågor som en mycket viktigt 12 D O M K R E T S E N nr 2/2009 del i att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Den rekommenderade också konkreta riktlinjer, men just det vänder sig Erik Lempert bestämt emot. Det är att börja lite i fel ände, varje domstol har ju sina unika förutsättningar.»vad vi gör är egentligen inte märkvärdigare än att vi omsätter tämligen självklara insikter i praktiska åtgärder.«erik Lempert, lagman, Uppsala tingsrätt Riktlinjer och åtgärdslistor är mindre viktiga än att domstolens alla medarbetare diskuterar bemötandefrågor och får chans att lyfta blicken för att se helheten och vad just hon eller han kan bidra med. Vikten av att möta mänskliga ansikten är något som Erik Lempert ofta återkommer till när han talar om bemötandefrågor. Utan att tumma på principer om likabehandling och ömsesidig respekt, så menar han att den

13 som kommer till domstolen alltid ska mötas av vänlig personal som är öppen för kontakt. Vad vi gör är egentligen inte märkvärdigare än att vi omsätter tämligen självklara insikter i praktiska åtgärder. Vi vet att majoriteten av dem som kommer till en förhandling aldrig tidigare satt sin fot här och att de flesta av dem aldrig heller kommer att göra det igen. Klart att det är en ovan och säkert obehaglig situation. Lika klart är det hur lugnande det då kan vara att mötas av ett mänskligt ansikte som berättar hur det hela går till och som kan svara på frågor. Därför är tingssalsvåningen alltid bemannad med vaktmästare eller någon annan ansvarig från domstolen och där finns även de ideellt arbetande vittnesstödjarna vars insatser, konstaterar Erik Lempert, är ett enormt viktigt stöd för osäkra vittnen och alla andra parter. Fler förändringar på gång Domstolens intensiva arbete med bemötandefrågor har förstås tagit en del tid och kraft i form av diskussionsmöten, utbildningar och granskning av arbetssätt och rutiner. En hel del konkreta förändringar har också genomförts, kanske mest när det gäller tillgänglighet. Svarstiderna har kortats och överlag har förmågan att ge snabba besked förbättrats. Växelns öppettider har utökats och nu hänvisar man oftare till kollegor när man själv inte har möjlighet att svara. Men än återstår en del arbete. Frågor om hur kallelserna till förhandlingarna kan bli tydligare och hur receptionen skulle kunna fungera ännu bättre ligger just nu på bordet. I framtiden kan det eventuellt finnas en anvisning i kallelserna om exakt var man bör sitta och vänta på att få komma in i rättssalen, så att man inte ska behöva sitta alldeles intill en part med motsatta intressen.»riktlinjer och åtgärdslistor är mindre viktiga än att domstolens alla medarbetare diskuterar bemötandefrågor och får chans att lyfta blicken för att se helheten och vad just hon eller han kan bidra med.«erik Lempert, lagman, Uppsala tingsrätt På sikt vill man också att alla som stiger in på domstolen direkt ska mötas av ett ansikte, utan att först behöva knacka på receptionsglaset för att få uppmärksamhet. Riktigt så är det inte idag. De som arbetar i receptionen är visserligen alltid tillgängliga, men när de är sysselsatta med några av alla sina administrativa uppgifter är de inte alltid inom synhåll. Ännu har vi inte hittat en bra lösning, men det gör vi snart, ler Erik Lempert trosvisst. u FAKTA Så här har Uppsala tingsrätt utvecklat sitt bemötande Utbildningar All personal vid domstolen deltar i återkommande utbildningar och diskussioner kring bemötandefrågor. Senast genomfördes en utbildning i att möta personer som kan upplevas som besvärliga. Dessutom deltar alla anställda i så kal lade kunskapsmöten. De hålls en gång i månaden och alltid med en inbjuden extern föreläsare. Återkommande teman är mångfald, icke-diskriminering och jämställdhet. Budgetprioriteringar Arbetet med bemötandefrågor tillåts kosta lite extra pengar och tid. Arkitekturen Utanför förhandlingssalarna finns flera åtskilda platser att sitta på i väntan på förhandling, på så vis tvingas inte personer med motsatta intressen att sitta besvärande nära varandra. En öppen utformning av domstolens kontorslokaler skapar goda förutsättningar för personalen att mötas spontant. Vittnesstöd Finns som stöd utanför förhandlingssalen under de flesta förhandlingsdagarna. Vittnesstödjarna är främst blivande jurister som arbetar ideellt genom Brottsofferjouren. Deras uppgift är att erbjuda medmänskligt och praktiskt stöd till personer som känner sig osäkra i situationen kring en förhandling. Dagliga samtal En ökad medvetenhet om bemötandefrågor banar väg för att frågor kring detta ständigt uppkommer mellan medarbetarna i det vardagliga arbetet. Tar vara på resurser Medarbetare med en särskilt god förmåga att möta människor av olika slag lyfts fram. Nazario Medina, vaktmästare vid Uppsala tingsrätt har prisats för sin förmåga att bemöta brukarna på ett bra sätt. Vaktmästaren som inte vill vara vakt Nazario Medina är vaktmästare vid Uppsala tingsrätt och är ett av domstolens så viktiga ansikten utåt. I vintras tilldelades han ett pris av Brottsofferjouren i Uppsala och Knivsta kommun för sitt stöd till brottsoffer. Han beskrivs som en ren naturbegåvning när det gäller att möta domstolens brukare. Det var förstås oerhört hedrande att få priset. Jag tror att folk uppskattar att jag försöker att vara så lite vakt som möjligt, säger han. De flesta som kommer hit, målsägande, tilltalade och alla andra, har mer eller mindre obehagliga känslor inombords och att då mötas av en stram och oseende vakt skulle ju bara göra det hela värre. Klädd i en vit skjorta och med namnbrickan i fickan rör sig Nazario Medina ledigt och med ett avväpnat kroppsspråk mellan dem som väntar på att bli inkallade till de olika förhandlingssalarna. Han småpratar med någon, klappar en annan på axeln och pekar med en van gest ut var toaletterna ligger åt en tredje. För det mesta är det en lugn stämning här, men inte alltid. Jag har varit med om flera spektakulära rättegångar, bland andra Knutbymålet och Fadimemålet. Då var det stora massor av åskådare, press och upprörda känslor. Men oavsett om förhandlingen är uppmärksammad eller inte försöker Nazario Medina alltid jobba på ungefär samma sätt. Man försöker helt enkelt att bemöta folk så som man själv skulle vilja bli bemött så får man samma tillbaka. Det funkar i princip alltid! u DOMKRETSEN nr 2 /

14 Expeditionsvakt Mats Garenberg i trapphallen utanför tingsrättens numera tröskelfria entrédörr som öppnas automatiskt. De svarta cirklarna på trappgolvet är anpassade efter synskadade och markerar var trappan börjar. Domstolarna anpassas för alla TEXT Lars Collin foto Erica Lindblom Från och med 2010 ska landets samtliga domstolar vara tillgängliga för alla, även för besökare med funktionshinder. Eskilstuna tingsrätt är inget undantag, och här har man varit tidigt ute med att göra förändringar i lokalerna. De senaste åren har vi arbetat mycket med frågor om tillgänglighet. Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg, säger lagman Lars Lindhe. Förändringen märks redan när man har passerat Eskilstunas centrala mötesplats Fristadstorget och kommer in i entrén till tingsrätten. Dörrarna öppnas numera automatiskt. Därefter behöver besökaren inte gå många meter innan nästa nyhet: De stora svarta markeringarna i golvet till trapphallen som signalerar kontrast mellan nedre och övre steget. Att Eskilstuna tingsrätt tar sitt förändringsarbete på allvar är inte att ta miste på. Här har man under lagmannen Lars Lindhes överinseende och med hjälp av bland annat expeditionsvakten Mats Garenbergs dagliga arbete anpassat verksamheten så att den ska vara tillgänglig för alla tingsrättens besökande. NY LUCKA TILL RECEPTIONEN Största skillnaden mot 1977, då byggnaden uppfördes, syns i receptionen. 14 D O M K R E T S E N nr 2/2009 Den blev klar bara för några måna- der sedan. Invändigt har receptionen fått ökade förvaringsutrymmen, så genom att förvara mer handlingar i receptionen går det snabbare att möta allmänhetens frågor. Men framför allt har vi fått ytterligare en lucka, placerad på lägre höjd och anpassad för besökare med funktionshinder, säger Lars Lindhe och tittar ut genom fönstret till domstolens väntrum.»det finns många småsaker man kan göra för att förbättra verksamheten. De kanske inte är revolutionerande, men i alla fall små steg som successivt gör dömandet bättre.«lars Lindhe, lagman, Eskilstuna tingsrätt Arkitektens ursprungliga idé var att sänka receptionsdisken för att göra den bättre anpassad för rullstolsburna, men det gick inte att genomföra på grund av säkerhetsskäl. Därför skapades i stället denna lägre, långsmala sidolucka några meter bort. Lars Lindhe tycker att det blev en mycket bra lösning, även om fönstret kanske kunde ha blivit något större. Trots nya krav på tillgänglighet för domstolarna, måste man vara noggrann med att behålla en god säkerhet, påpekar han. TRÖSKELFRITT OCH GOD INFORMATION I det fortsatta arbetet med att anpassa lokalerna efter nya krav har man bland annat tagit bort dörrtrösklar och handikappanpassat toaletterna, både i allmänhetens och i personalens utrymme. Och så har vi fått en flyttbar ramp till domstolens fyra tingssalar som rättens ledamöter kan använda sig av, berättar expeditionsvakten Mats Garenberg.

15 Expeditionsvakt Mats Garenberg och lagmannen Lars Lindhe vid tingsrättens nya receptionsdisk, skapad med särskild hänsyn för funktionshindrade besökare. FAKTA I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken står att statliga myndigheter har ett ansvar för att lokalerna är tillgängliga för personer med funktionshinder. Ytterst är det respektive myndighetschef som har ansvar för att domstolen ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Anpassningen av lokalerna rör i första hand domstolar byggda före år Att skapa god tillgänglighet handlar inte heller bara om att göra fysiska förändringar. Det handlar också om att de som kommer till domstolen ska få den information de behöver. Vi går ut i vänthallen och Lars Lindhe visar några tecknade skisser utanför salarna som enkelt beskriver rättens aktörer. Nu funderar jag på om vi kunde ha ett större plakat i varje sal där aktörerna anges tydligare. Det finns många småsaker man kan göra för att förbättra verksamheten. De kanske inte är revolutionerande, men i alla fall små steg som successivt gör dömandet bättre, menar Lars Lindhe.»Vi har jobbat efter devisen att funktionshindrade ska kunna ta sig in på domstolen på ett enkelt sätt.«bo Jabeskog, lokalplanerare, Domstolsverket möjligt. Inventeringen leds av Bo Jabeskog, lokalplanerare på enheten för lokalförsörjning på Domstolsverket. HELA SPÄNNVIDDEN AV åtgärder Det är Domstolsverket som ansvarar för inventeringen av landets domstolar, och som också kommer med förslag på åtgärder för att nå en så bra tillgänglighet som Bo Jabeskog, lokalplanerare, Domstolsverket Vissa domstolar har inte alls behövt göra några åtgärder, medan andra är betydligt krångligare och kräver ett mycket omfattande arbete här finns hela spännvidden. I Eskilstuna var åtgärderna relativt enkla och här var det framför allt receptionen som gjordes om. Samtidigt innebar det färdiga resultatet att man fick en mer myndighetsmässig entré än tidigare, säger Bo Jabeskog. Domstolsverkets målsättning är att under 2010 hinna anpassa de domstolar som inte kräver alltför stora förändringar. Vi har jobbat efter devisen att funktionshindrade ska kunna ta sig in på dom stolen på ett enkelt sätt. Man ska kunna besöka receptionen och de flesta förhandlingssalar och man ska kunna besöka en toalett. Dessa fyra kriterier går vi efter för att hinna bli klara till nästa år, avslutar Bo Jabeskog. u DOMKRETSEN nr 2 /

16 Lagman Gunilla Hedesten Nordin, chefsrådman Kerstin Hardgren och informatör Per-Axel Stenström på Migrationsdomstolen vid Länsrätten i Skåne län är mycket nöjda med resultatet efter att ha svarat på frågor från Sydsvenskans läsare i ett chattforum. Första chatten blev en succé Länsrätten i Skåne län tog till nytt grepp för att möta medborgarna text Claes Hindenfeldt/Metra Reportage foto Patrik Bergenstav I mars 2009 gjorde tidningen Sydsvenskan en granskning av besluten från Migrationsdomstolen vid Länsrätten i Skåne län. Som en fortsättning på artikelserien föreslog tidningens reporter att domstolen skulle medverka i en chatt med Sydsvenskans läsare. Det var en överraskande idé. Jag hade aldrig hört om någon som gjort det tidigare, säger chefsrådman Kerstin Hardgren. Det var spännande när de första frågorna kom upp på skärmen. Ganska snabbt såg vi att det var förväntade frågor och att vi hann med att svara på ett rimligt sätt. Så det både kändes och fungerade jättebra. Att chatta med medborgarna var nytt både för Kerstin Hardgren och hennes kollega chefsrådman Monica Felding. Uppbackade av sin chef, lagman Gunilla Hedesten Nordin, den administrativa chefen Christina Hedlund och informatör Per-Axel Stenström, chattade de i en timma och svarade på läsarnas frågor. När Domkretsen besöker domstolen är 16 D O M K R E T S E N nr 2/2009 Monica Felding på utbildning i Stockholm. Kerstin Hardgren berättar dock gärna om domstolens nya grepp att möta medborgarna. När domstolen erbjöds att chatta med Sydsvenskans läsare behövde Kerstin Hardgren ingen lång betänketid, inte minst eftersom chatten kunde innebära att domstolen skulle få möjlighet att förklara det man upplevde inte hade kommit med i artikelserien. Det tog en sekund eller två innan jag sa ja. Monica Felding var också positiv och vi tyckte båda att det var en intressant väg för att förklara våra synpunkter på ett tydligt sätt, säger Kerstin Hardgren. Tekniskt enkelt Även lagman Gunilla Hedesten Nordin var snabbt med på noterna. Den spontana reaktionen var ja, det här gör vi. Jag tänkte att: Vad bra, nu kommer vi till tals utan att någon censurerar och vinklar budskapet vi vill nå ut med. Vi är säkra på att det är rätt information som kommer fram, säger Gunilla Hedesten Nordin. Sedan tänkte jag: Men hur gör vi det här? För jag visste inte hur det gick till, även om jag hade en bild av hur det skulle vara. Men det var mycket enklare än vad jag hade trott.

17 Förarbetet startade omedelbart. Från idé till beslut och genomförande tog det bara fem dagar. Kerstin Hardgren och Monica Felding började med att ta fram fakta kring de delar som de inte tyckte hade redovisats på rätt sätt i artiklarna. Det handlade främst om vissa betydelsefulla bakgrundsfakta som kunde ha avgjort hur läsarna värderade innehållet i texterna. Nästa steg var att försöka förutse vilka frågor som kunde komma.»när chatten började såg vi att många av frågorna handlade om grundläggande förutsättningar för vår verksamhet.«kerstin Hardgren, chefsrådman, Länsrätten i Skåne län Vi funderade på hur vi skulle bemöta de förväntade frågorna, vad som vore ett bra svar och hur vi skulle formulera oss så att det skulle bli begripligt för dem som inte är insatta i vår verksamhet. Vi tog ett brett och förutsättningslöst grepp på förväntade frågeställningar och gjorde en lista på frågor och svar, säger Kerstin Hardgren. Chatten hölls en måndag mellan ett och två på eftermiddagen. Den marknadsfördes både i Sydsvenskans papperstidning och i webbupplagan, där läsarna även erbjöds att ställa sina frågor i förväg. tan applåd av sina bisittare, och lagman Gunilla Hedesten Nordin kunde andas ut. Tekniken hade fungerat och det kändes att det hade gått riktigt bra. Jag är mycket nöjd med resultatet. I artiklarna var det en del som inte var rätt återgivet, eller som man kunde dra felaktiga slutsatser av. När vi kompletterade det med chatten blev det en mer rättvisande bild, säger Gunilla Hedesten Nordin. Jag fick för övrigt en rolig reaktion: Att det här var ju modernt och trendigt. Att vi är en domstol som är på G, en domstol i tiden. Av kollegor har jag hört att det var lite modigt. Och visst kan vi göra det igen om vi tycker det är motiverat. Uppskattat bland medarbetarna Även Kerstin Hardgren kände sig nöjd efter att applåderna klingat av. Ja, känslan var fin. Det gick bra och vi gav bra svar på frågorna, som oftast var väl förberedda och sakliga och berörde centrala delar av det vi ville få fram.»jag fick för övrigt en rolig reaktion: att det här var ju modernt och trendigt.«gunilla Hedesten Nordin, lagman, Länsrätten i Skåne län När det var dags att köra igång chatten fanns en journalist från Sydsvenskans webbredaktion med och agerade moderator. Denne förmedlade läsarnas frågor efter att ha sorterat ut kränkande och oetiska diton. När chatten började såg vi att många av frågorna handlade om grundläggande Responsen på chatten har varit positiv och en viktig sak är att våra medarbetare har uppskattat att domstolen fått möjlighet att förtydliga och föra fram sin syn på innehållet i artiklarna. Så en effekt är att man höjde deras känsla för jobbet, vi arbetar här, yes... det blev något man pratade om i korridorerna. Mycket nöjd är även länsrättens informatör Per-Axel Stenström, som höll i kon- förutsättningar för vår verksamhet. Många av dem hade vi på vår lista med frågor och svar, men vi fick omformulera våra svar för att det skulle bli begripligt. Vi kunde ju inte gå tillbaka och peta i texten när den var skickad, utan den var tvungen att vara rätt direkt, säger Kerstin Hardgren. På en timma hann de båda chefsrådmännen med att svara på tjugonio frågor. En minut över två fick de en spon- takterna med Sydsvenskan. Samarbetet fungerade mer än bra med teknisk support, webbredaktionen och redaktionellt. Det var en riktig win-win situation. Det har redan pratas om flera ämnen där länsrätten kan komma att medverka i chattar. Känsliga måltyper som LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare) är några som allmänheten kan ha många funderingar kring. u Modern domstol FAKTA Alla frågor och svar från chatten finns på sydsvenskan.se: Eva Rothstein, planeringschef på Sydsvenskan.se Uppskattat chattforum Initiativet till chatten kom från reportern. Det nya var sättet den uppstod på, att det var länsrätten själv som ville bemöta innehållet i Sydsvenskans artikelserie, säger Eva Rothstein, planeringschef på Sydsvenskan.se. Sydsvenskan arbetar ofta interaktivt och chatten är ett forum som är uppskattat av läsarna. Chatten med länsrätten marknadsfördes i anslutning till publiceringen av artikelserien, och man placerade chattinbjudan högt upp på webben så den skulle få bra exponering. För att det ska bli en bra chatt är det viktigt med bra frågor, inte hur många vi får in. Det är ju läsarna som bestämmer och ibland ställs fantastiskt bra och annorlunda frågor jämfört med vad våra reportrar ställer, säger Eva Rothstein. Just chatten med länsrätten blev både populär och uppskattad. Många utnyttjade möjligheten att ställa frågor i förväg, och när chatten öppnade kom också väldigt många frågor. Det var fler än vanligt som ställde frågor av genomgående hög kvalité, vilket tyder på stort intresse för ämnet. Samtidigt innebar det att alla inte hann få svar under den timma chatten pågick. Sydsvenskan. se har inga absoluta tal på hur många som följde chatten, men det var rejält över genomsnittet. Sydsvenskans webb har för övrigt cirka unika besökare varje vecka. När läsarna ställde frågorna och länsrätten själv svarade, så visste läsarna att nu svarar länsrätten som den vill, att det inte är en intervju utan en partsinlaga. Samtidigt deltog vi på Sydsvenskan.se genom att välja ut bra och relevanta frågor, säger Eva Rothstein. Ett urval av frågorna från chattarna brukar publiceras i papperstidningen samtidigt som man kan läsa hela chatten i efterhand på webben. Eva Rothstein konstaterar att det kan bli aktuellt att arbeta på ett liknande sätt framöver, inte minst eftersom rättsväsendet har ett så stort allmänintresse. För Sydsvenskan är det en stor vinst att den vanliga människan på det här sättet får ställa sina frågor. u DOMKRETSEN nr 2 /

18 Södertälje tingsrätt vill få fler att vittna Möter ungdomar på deras hemmaplan TEXT Lars Collin foto Carl Johan Erikson För att brottskurvan ska vända nedåt bland unga måste fler ungdomar våga vittna. Därför har Södertälje tingsrätt tillsammans med andra myndigheter besökt kommunens niondeklassare under våren. Vi vill sätta ramar runt rädslan och visa att de rättsskipande organen verkligen fungerar, säger lagman Katarina Wingqvist-Ekholm. Under senare tid har Södertälje drabbats av en rad uppmärksammade fall av misshandel och övergrepp. Rättsprocessen har inte fungerat och i åtminstone ett fall har en brottsutredning fått läggas ner, eftersom vittnen inte vågade talade om vad de hade sett. Mot bakgrunden att brottskurvan var stigande bildades för drygt ett år sedan ett för Sverige unikt chefsnätverk i Södertälje med företrädare från såväl den offentliga sektorn som från näringslivet. I nätverket ingår, förutom lagman Katarina WingqvistEkholm, också cheferna från polismyndigheten, åklagarmyndigheten, räddningstjänsten samt kommundirektören och personalcheferna för Södertäljes två stora företag Scania och AstraZeneca. Vi vill öka förståelsen för rättsväsendet och göra oss synliga genom hela rättskedjan, säger Katarina Wingqvist-Ekholm. I höstas bestämde sig en kvartett ur nätverket för att skapa en föreställning för stadens skolor. Fyra månader senare var turnén ett faktum. Upplägget är enkelt. Vi spelar upp ett fiktivt misshandelsfall. Dessutom visar vi en hel del blodiga bilder och visar hur det ser ut i häktescellen och i domstolen. Själv berättar jag hur en domstolsprocess går till. GÅ ELEVERNA TILL MÖTES När den första säsongens föreställningar avslutades i maj hade de flesta av Södertäljes niondeklassare mött dessa nyblivna skådespelare. Feumsan hendre vulluptat in er iustrud tio con hent loboreet in ectet acil dit la autat, qui enisi. Wis et exer sustrud modiatio dolore core dolenis aliquis moloreet lore digna faci blan hent wiscidunt atie tin ea co. 18 D O M K R E T S E N nr 2/2009 Gensvaret är stort från publiken. Inte sällan är det unga tjejer som kommer fram efteråt för att veta mer om vittnesprocessen. Katarina WingqvistEkholm, lagman Södertälje tingsrätt, berättar om det stöd som domstolen kan ge den som ska vittna.

19 Responsen är väldigt positiv. Vi möter ett stort gensvar, det märks inte minst i frågor och diskussioner efter våra framträdanden. Många kommer fram och undrar vart de kan vända sig om de känner sig oroliga, om de kan ha med sig sina föräldrar och om det finns stöd att få i domstolen. Katarina Wingqvist-Ekholm betonar vikten av att åka ut och möta eleverna på deras egen hemmaplan, i stället för att endast låta mindre grupper göra studiebesök på domstolen. På så sätt blir föreställningen en del av undervisningen, något av ett logiskt led i samhällskunskapen. Utbildar unga för att kunna genomföra rättegångarna FRONTA MED CHEFERNA Skolsatsningen utgår från Våga vittna-projektet som startades av Brottsförebyggande rådet i Eskilstuna och som numera finns på flera håll i landet. Initiativet till satsningen i Kungsbacka kom från det lokala Brotts förebyggande rådet och det var de som bjöd med Varbergs tingrätt. För tingsrättens lagman Håkan Nyberg var det självklart att domstolens skulle medverka. För att få rättegångarna att gå i lås måste ungdomar våga komma och vittna. Därför är den här typen av utbildning väldigt viktig, säger han. Framför allt, understryker Katarina Wingqvist-Ekholm, är det just cheferna som bör visa upp sig för att verkligen markera frågornas och budskapets allvar. De måste vara besjälade av idén att berätta vad de sysslar med. Vi har förstått att det finns ett behov av att samhället frontar med sitt chefsgarnityr. Ur demokratisk synvinkel känns det viktigt att lägga det på den här nivån. Vissa kollegor till mig tycker att det är kontroversiellt att jag är med på detta eftersom det handlar om brottsbekämpning och domstolen är ingen brottsbekämpande myndighet. Visst är det viktigt att markera domstolens självständighet, men jag kan bättre förklara var domstolen står om jag själv är med. Vittnesdelen är lagmannens fokus. Och i den ingår förstås att avlägga vittnesed: En process som brukar göra starkt intryck på den elev som valts ut att svära eden. Vi är inte blåögda utan förstår att det tar tid att vända brottskurvan. Men den har vänt. Jag har en bestämd känsla av att när vi är klara är det ingen elev som tvekar om varför vi kom på besök. Undan för undan har vi också blivit riktigt professionella aktörer, småskrattar Katarina Wingqvist-Ekholm. u FAKTA Ett 50-tal skolklasser eller närmare niondeklassare i Södertälje, Salem och Nykvarn kommuner har under våren fått besök av chefskvartetten Stefan Bergman (chefsåklagare), Annsofie Thelin (advokat), Eva Kallenius (polisinspektör) och Katarina Wingqvist-Ekholm (lagman). Den 45 minuter långa föreställningen, som bygger på ett fiktivt rättsfall, får troligtvis en fortsättning under våren TEXT JAKOB HAMMARSKJÖLD foto Anna-Lena Lundqvist I början av februari besökte Varbergs tingsrätt två åttondeklasser i Kungsbacka för att diskutera rättssäkerhet och vikten av att vittna. Rådman Peter Broberg var den som mötte ungdomarna. Det är ett känt faktum att ungdomar inte vill anmäla brott och att det finns en motvilja mot att vittna. Därför är det viktigt att vi är ute och visar hur en rättegång går till, säger han. Lyckat exempel Peter Broberg, rådman på Varbergs tingsrätt, besökte Hålabäcksskolan och Frillesåsskolan tillsammans med polis, åklagare, Brottsofferjouren och socialtjänsten. En heldag tillbringades i respektive klass. Som utgångspunkt användes en film om en ung man som blir rånad på sin mobiltelefon. Vi hade också med en 19-åring som berättade om hur han blivit rånad när han var på väg hem från ett disco, säger Peter Broberg. Hans mamma tjatade på honom att anmäla brottet och till slut gjorde han det. Rådman Peter Broberg och lagman Håkan Nyberg på Varbergs tingsrätt. Håkan Nyberg menar att det många gånger är föräldrarna som är mer oroliga än ungdomarna när det gäller att vittna och därför är det viktigt att även föräldrarna får mer kunskap. På Kungsbackaskolorna valde eleverna att spela upp ett eget rättegångsspel för sina föräldrar. Både Håkan Nyberg och Peter Broberg ser också de långa handläggningstiderna hos polis och åklagare som ett särskilt stort problem när det gäller ungdomar. Ibland när åtal väcks kan händelsen vara ett år gammal. Problemet är att det kan vara svårt för ungdomarna att komma ihåg vad det var som hände om det dröjer för lång tid innan rättegången inleds. Redan två, tre månader är en lång tid när man är femton år, säger Peter Broberg. Iscensatte en rättegång Med hjälp av två notarier samt en åklagare iscensatte Peter Broberg ett rättegångsspel med utgångspunkt i rånet som begicks i filmen. Eleverna fick också olika roller. Rättegången tog en halvtimme och Peter använde sig av sitt vanliga språk för att allt skulle bli så autentiskt som möjligt: Eleverna skötte det hur bra som helst. De flesta var förvånade över att det är så lugnt och städat, att man får säga sin sak utan att bli så ifrågasatt eller avbruten. De flesta har sin bild från amerikanska tv-serier där man skriker objection hela tiden, säger Peter Broberg. Gärna övertydlig Skolprojektet kommer att få en fortsättning i Kungsbacka. Men det finns över 20 skolor till i Varbergs tingsrätts domkrets som inte har någon liknande utbildning. I väntan på att alla skolor lär ut hur det går till att vittna, försöker Håkan Nyberg hjälpa unga vittnen så gott det går när de väl kommer till domstolen. Jag brukar kalla fram dem och långsamt förklara vad som händer. Jag tror man ska vara rätt tydlig, gärna lite övertydlig, när det handlar om unga, säger han. u DOMKRETSEN nr 2 /

20 Visst kan dom skrivningen TEXT Barbro Ehrenberg-Sundin FOTO carl johan erikson Nog är det rimligt att man ska kunna läsa och förstå sin egen dom? Nyligen genomförda undersökningar visar att domar kan vara svåra att hitta i och att de ofta är skrivna på ett snårigt språk. Det saknas också i många fall en tydlig argumentation. Det sätt som domar skrivs på sitter i väggarna på domstolen och i ryggmärgen på skribenterna. Domarnas struktur, rubriker, ord, fraser och interna koder fungerar kanske bra för de invigda. För de oinvigda mindre bra. Det är angeläget att parter och andra som inte är juridiskt kunniga kan förstå och bli övertygade av domstolens resonemang. Det slår regeringen fast i sina direktiv till Förtroendeutredningen och hävdar att orsaken till att parterna inte förstår är att domar av tradition har skrivits för juridiskt utbildade läsare. Visst är det så. De språkundersökningar som presenteras i utredningens betänkande Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag (SOU 2008:106)¹ visar på flera läsbarhetsproblem i domar, bland annat följande: Det kan vara svårt att få överblick och att hitta det viktiga i domen. De egentliga domskälen är ibland knappa och opedagogiska. 20 D O M K R E T S E N nr 2/2009 Orden och fraserna kan vara svåra att förstå eller vara störande. Allt detta går att avhjälpa. Här vill jag antyda några typiska skrivvanor som bidrar till att domar kan bli svåra att läsa och förstå för de flesta läsare, oavsett utbildningsbakgrund. Om uppmaningarna i följande punkter följs, ökar säkert läsbarheten. Låt inte rubriken Domskäl omfatta annat än skäl Under rubriken Domskäl brukar läsarna mötas av så gott som allt som framkommit i målet innan de till slut kommer fram till domstolens bedömning. Ibland är det mycket långa berättelser och utförliga referat sida upp och sida ner. Denna missvisande rubriksättning leder naturligtvis en orutinerad läsare på villovägar. Under rubriken Domskäl förväntar sig läsaren att få svar på sina frågor varför utgången blev som den blev ingenting annat. Ge det viktiga först Den dispositionsprincip som används i domskrivningen är att ge bakgrund först och det viktiga sist. (Bortsett från att de flesta domstolar nu ger domslutet först.) Man kan säga att skribenten dokumenterar snarare än informerar. Det leder till att läsarna först måste läsa all dokumentation, som ibland