#12. 3 december 2010 Pris 40 kr. Protester mot utvisningar Diakonvigning i Domkyrkan 25-årsjubileum hos S:t Lars Spår av Newman i Oxford

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#12. 3 december 2010 Pris 40 kr. Protester mot utvisningar Diakonvigning i Domkyrkan 25-årsjubileum hos S:t Lars Spår av Newman i Oxford"

Transkript

1 #12 3 december 2010 Pris 40 kr Protester mot utvisningar Diakonvigning i Domkyrkan 25-årsjubileum hos S:t Lars Spår av Newman i Oxford

2 #12 Ur innehållet 3 december 2010 Årg 85. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: , Fax: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. STYRELSEORDFÖRANDE ANSVARIG UTGIVARE Kjell Blückert REDAKTION Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) , Birgit Ahlberg-Hyse , Ryszard Antonius Klinger Prenumerationsärenden, ekonomi Sofia Wahlstedt Pren. pris Sverige: 300:- Europa 440:- Utom Europa 480:- Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB Tryck: AlfaPrint Layout: Carina Laukkanen, Lajo design, Uppsala Nr 1/2011 utkommer 14/1. Manusstopp 15/ För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAGSBILD: TUSENTALS MÄNNISKOR SAM- LADE I STOCKHOLM FÖR ATT DEMONSTRERA MOT ATTENTATEN MOT KRISTNA I IRAK. FOTO: KAJ ENGELHART Protester mot utvisningar av flyktingar från Irak sidan 4 Mellanösternsynod i Rom sidan 6 Åtta nya diakoner vigda för stiftet sidan 9 S:t Lars firade sitt 25-åriga kyrkcentrum sidan 14 Ungdomar i Malmö lär sig att arbeta bland utsatta medmänniskor sidan 18 Karismatisk konferens i Stockholm sidan 19 Subdiakonvigning hos kaldéerna i Södertälje sidan 24 I kardinal Newmans fotspår sidan 27 Betraktelse inför julen: Svaret är ett barn! sidan 32 Mitt helgon: Sankt Nikolaus sidan 35 Kultur: Bibliska figurer kurs i Visby sidan 37 Kyrktorget: Rosenkranshögtid i Falun sidan 41 Familjesidan: Får vi fostra våra barn in i kyrkan? sidan 46 Med detta nummer vill vi önska alla läsare en god advents- och jultid. Vi hoppas att vi får upprätthålla kontakten med er, och med nya Km-läsare, under år Margareta Murray-Nyman Birgit Ahlberg-Hyse Sofia Wahlstedt

3 Stoppa utvisningar av kristna till Irak! ledare sid. 3 Den 31 oktober överfölls en syriskkatolsk kyrka i Bagdad av terrorister. 52 personer dödades, därav två präster, flera barn, kvinnor och gamla, och 67 skadades. På sju år har extremister attackerat 64 kyrkor och religiösa institutioner. Tusentals personer har dödats på grund av sin religion eller etnicitet. Alla kristna i Irak är måltavlor är mottot för de extrema och terroristiska grupperingar, Al Qaida och andra, som siktar på ett Irak fritt från kristna en av landets äldsta och mest ursprungliga befolkningsgrupper. När den USA-ledda invasionen år 2003 genomfördes, fanns omkring en miljon kristna i Irak. Idag är de Kyrkoledarna är splittrade, några anser att livet är viktigast att rädda och menar att de kristna gör rätt i att fly. Andra säger att den kristna utvandringen spelar de extrema grupperna i händerna, medför en totalitär politik och en aldrig skådad kulturell utarmning i regionen. Vem har rätt? Klart är att det vore omänskligt att fortsätta utvisningen av kristna irakier till det gamla hemlandet, där de hotas till livet. De som den 14 november demonstrerade på Mynttorget i Stockholm krävde en änd - ring i svensk praxis härvidlag. Men dessutom måste världssamhället verka för ett stopp på massmorden på kristna i Irak, och de kristna liksom andra minoriteter måste få leva och utöva sin religion i fred och trygghet i sitt land. Där har Iraks nyvalda regering ett primärt ansvar. Det var tydliga krav från en stark och samfälld opinion från kristna från Irak och grannländerna, för första gången samlad till en jättemanifestation som inte kunde lämna någon oberörd. Kaj Engelhart Adventsinsamling för inlandsarbete Årets adventsinsamling går till arbete för asylsökande, papperslösa och offer för människohandel. I ett brev till landets katolska hushåll skriver msgr Stjepan Biletic, ansvarig för karitativt arbete inom Stockholms katolska stift, bland annat: Miljoner människor är på flykt runtom i världen. En del av dessa bröder och systrar kommer till vårt land. Människor som är utvisnings - hotade, asylsökande och papperslösa lever under mycket utsatta förhållanden. De saknar tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätten till sjukvård, utbildning och socialt skydd. Antalet utsatta papperslösa, asylsökande och offer för människohandel som vänder sig till Caritas Sverige har ökat ständigt under det gångna året. Msgr Biletic avslutar brevet: Låt oss öppna våra hjärtan och igenkänna Kristus i våra mest utsatta medmänniskor under adventstiden. Nu plastar vi in Kardinal från Sverige!?! Vilket scoop! Vi kan inte annat än återge omslaget till det nummer av The Tablet som kom ut den 30 oktober. En av de av Benedikt XVI nyligen utsedda kardinalerna har enligt tidningen (eller åtminstone illustratören) hämtats från Sverige! Nu var det inte så. Av de 24 kardinaler som installerades i Vatikanen den 20 november har 15 sin hemvist i Europa, men inte längre norrut än i Tyskland. (Två av kardinalerna kommer därifrån: ärkebiskop Reinhard Marx av München och Freising och den tidigare ordföranden för den påvliga kommittén för historievetenskap msgr Walter Brandmüller.) Vi undrar så smått om tecknarens placering av de röda hattarna är profetisk. Eller handlar det bara om att det kan vara svårt att skilja mellan Sverige och Schweiz? Fotnot: Mera om de nya kardinalerna på Illustration: Joe Cummings, Bilden publiceras med tillstånd från The Tablet, Emellanåt händer det att prenumeranter hör av sig och berättar om skrynkliga och smutsiga exemplar av Km som nått dem i brevlådan. En prenumerant uttryckte det kärnfullt: Det ser ut som att tidningen manglats av en långtradare. Vi kommer därför att plasta in tidningarna framöver. Km är ju en tidning som ska hålla för att läsas både en och två gånger, och dess utom sparas i bokhyllan. Sofia Wahlstedt

4 sid. 4 nyheter Kilometerlång marsch i Stockholm: Tusentals människor protesterade mot attentaten i Irak Tusentals kristna från Irak och grannländerna samlades den 14 november på Mynttorget, framför riksdagshuset och regeringsbyggnaderna, för att demonstrera mot de ständiga blodiga attentaten mot kristna i Irak. Ett tjugotal kyrkoledare, mest syrisk-ortodoxa och kaldeiska men även syrisk-katolska och koptiska samt romersk-katolska, gick i täten för den kilometerlånga marschen mot Kungsträdgården, där hela platsen fylldes av kristna från arabländerna som fördömde attentaten. Ett trettiotal kristna organisationer och församling ar stod bakom den unika manifestationen som gav uttryck åt den fruktan för följderna av utvisning av kristna irakier som får avslag på sin asylansökan i Sverige. Skyltar och talkörer krävde: Sluta mörda kristna i Irak och Stoppa avvisningar av kristna till Irak. Text: Kaj Engelhart Foto: Tina Engelhart Bilder på offer. Kristna med relationer till dem som har dödats i terrorattacker i Irak gick i protestmarschen. I hjärtat av staden. Protestmarschen gick i de centrala delarna av Stockholm. Här ses den svenska flaggan och standarerna med kristna bilder nedanför kungliga slottet. I mängden. Adris Hanna, rektor för de syriska katolikerna i Sverige, deltog i demonstrationen.

5 Utvisningar av irakier har stoppats av Europadomstolen - men fortsatta gripanden nyheter sid. 5 De utvisningshotade kristna irakierna i Sverige har gått vidare till Europadomstolen och överklagat Migrationsverkets beslut om utvisning. Utvisningarna får därmed inte verkställas förrän fallen är prövade av Europadomstolen. Ändå har tio papperslösa irakier i Södertälje gripits av polisen och förts till förvaret i Märsta. Ett obegripligt handlingssätt, säger George Joseph, stiftets och Caritas flykting- och migrationsansvarige. Efter terrordådet i Bagdad den 31 oktober, då 52 människor dödades, har oron bland de asylsökande irakierna i Sverige ökat. - Många av dem har släktingar och vänner bland de dödade och självklart vill de stanna i Sverige, säger George Joseph som har hjälpt uppåt 200 personer att fylla i blanketter till Europadomstolen. - Läget i Irak blev så allvarligt att det var nödvändigt att få utvisningsbesluten prövade. George Joseph påpekar att enskilda flyktingar alltid kan vända sig till Europadomstolen när alla rättsliga möjigheter att stanna har uttömts. - Varje enskilt fall prövas av Europadomstolen. Just nu gäller det sökande från Sverige, Nederländerna och Stor britannien. Rättsprocessen innebär att Europa domstolen, för att hinna pröva överklagandena, begär i varje land att alla utvisningar ska stoppas. Så länge Europa domstolen inte har tagit ställning ska alltså ingen utvisning verkställas. De utvisningar som hade beslutats i Sverige stoppades i mitten av november när det blev klart att fallen skulle prövas. Trots detta grep polisen några dagar efteråt tio papperslösa irakier och förde dem till flyktingförvaret i Märsta. Det är där flyktingar placeras innan de utvisas. - Det är obegripligt att sådant kan hända, kommenterar George Joseph som ska utreda händelsen. Beskedet om beslutet att utvisningarna skulle stoppas kom dagarna efter den stora demonstrationen som Km beskriver på sidan 4. Har den påverkat beslutet? Inte direkt, den betraktas som en åsikt s yttring, säger George Joseph. - Men demonstrationen var viktig för att visa solidaritet med de medkristna i Irak och för att få det internationella samfundet att påverka de irakiska myndigheterna att skydda sina kristna medborgare. länge läget är oroligt. Däremot är det fel att uppmana de kristna som är kvar i landet att fly därifrån, menar George Joseph. - Att tömma Irak på kristna är att gå terroristerna till mötes. Han tar avstånd från kristna kyrkoledare i vissa länder som har uppmanat alla kristna att fly. - De präster som jag talar med i Irak vill att de kristna ska stanna och de sätter ett stort hopp till att den nya regeringen kan skapa en stabilare atmosfär. George säger att det är vanskligt att uttala sig om olika gruppers situation i Irak. - Även om läget fortfarande är hotfullt är det fel att tala om folkmord på de kristna. Det skapar en polarisering mellan kristna och muslimer och så vill vi inte att det ska bli. Vi ska komma ihåg att terrordåden drabbar alla, särskilt kristna men också andra minoritetsgrupper och muslimer. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot Innan detta nummer av Km kommer ut kan mycket ha hänt som har påverkat irakiernas situation. Uppdaterng sker regelbundet på vår hemsida, Kontakt med Irak. George Joseph har täta kontakter med präster i Irak för att hålla sig underrättad om läget för de kristna. Naturligtvis ska kristna irakier inte återvända till sitt hemland så

6 sid. 6 aktuelt Attentaten i Irak reaktioner i Sverige Stormandet av den syrisk-katolska domkyrkan i Bagdad, när ett 50-tal personer dödades, följdes av bombattentat mot kristna med fem döda. Fader Björn Göransson skriver här om reaktioner i Sverige. I somras tjänstgjorde under några veckor prästen Waseem Algas i Sverige. Med stor entusiasm firade han mässor, predikade, deltog i läger med ungdomar med mera. Han blev snabbt populär, inte minst bland ungdomar. En lista över vad den 27-årige prästen hann med under sin vistelse i Sverige kan bli häpnadsväckande lång. Själv fick jag förmånen att möta en kollega som utstrålade glädje över att tjäna som präst. Vi tjänstgjorde i samma kyrkbyggnad, Sankt Ansgars kyrka i Södertälje, och fick båda erfara det broderskap som finns mellan präster, också mellan präster som tillhör olika riter inom den katolska kyrkan. Fader Waseem firade den 31 oktober den heliga mässan i den syrisk-katolska domkyrkan i Bagdad när plötsligt fem män med skarpladdade vapen stormade in i kyrkan. De började skjuta dem som var närmast, som befann sig i de bakersta bänkarna. När fader Waseem trädde fram för att medla blev svaret ett skott i halsen. Ytterligare en präst dödades, fader Thaer Aabdal, som även han varit verksam i Sverige. Attentatsmännen samlades slutligen i mitten av kyrkan där de begick självmord genom att slita splintar ur handgranater och spränga sig själva och andra i luften. Under attacken dödades ett 50-tal personer och många skadades allvarligt, däribland en präst, fader Rafael Kuteymi, som har släktingar i Sverige. Nyheten om attentatet nådde snabbt Sverige och på flera ställen hölls minnesgudstjänster. I Sankt Ansgars kyrka i Södertälje samlades redan dagen efter attentatet en mycket stor mängd människor. Trots den korta förberedelsetiden fanns närvarande bland annat representanter från högsta kommunledningen, riksdagsmän, fem präster och en biskop, biskop Jaques Isak från Irak. Genom böner, bibelläsningar, tal, körsång och bildspel hölls en mycket gripande minneshögtid där solidariteten och medlidandet med drabbade var mycket påtaglig. Flera medlemmar i Sankt Ansgars församling har anhöriga och vänner som dödats, skadats eller på andra sätt drabbats i samband med attentatet i Bagdad. Lördagen den 6 november firades en mässa i den största av de kyrkbyggnader som tillhör Svenska kyrkan i Södertälje, där offren för massakern i Bagdad hedrades. Mässan arrangerades av den katolska församlingen. Ett mycket stort antal personer kom till gudstjänsten. Höga representanter från syrisk-ortodoxa, assyriska och armeniska kyrkan deltog. Även Iraks ambassadör i Sverige var närvarande. Vatikanen var representerad genom den apostoliske nuntien för de nordiska länderna, ärkebiskop Emil P. Tscherrig. Ett brev från biskop Anders Arborelius lästes upp: Vi sörjer över alla offer för massakern i kyrkan i Bagdad. Vi oroar oss för de kristnas situation i Irak. Vi ber för de döda om Guds eviga frid och glädje. Vi ber för de kristna i Irak om Guds beskydd och hjälp. Samtidigt vädjar vi till de svenska myndigheterna att inte avvisa kristna till Irak där de nu riskerar sitt liv. Vi uppmanar dem också att på det internationella planet verka för att skyddet för de kvarvarande kristna i Irak blir förstärkt och att man är villig att ta emot dem som flyr till andra länder. Det är en oerhörd tragedi som drabbar Iraks kristna befolkning. I tvåtusen år har man kunnat leva där, men nu är situationen så svår att det är risk att Irak töms på kristna. Vi tackar alla som genom sitt deltagande i sorgen och genom sin solidaritet vill bistå de kristna i Irak. Björn Göransson Engagerad för de kristna från Irak. Tillsammans med representanter för flera orientaliska kyrkor deltog fader Björn Göransson, kyrkoherde i S:t Ansgars kyrka i Södertälje, i protestmarschen mot attentaten i Irak. Framför honom står syrisk-ortodoxa kyrkans högste andlige ledare i Sverige, ärkebiskop Ablahad Shabo. Foto: Tina Engelhart

7 aktuellt sid. 7 Mellanösternsynod i Rom Med en appell för fred, dialog och mer religionsfrihet avslutade påven Bene - dikt XVI den två veckor långa Mellan - östernsynoden, söndagen den 24 oktober. Fred är något som ovillkorligen behövs i många delar av regionen, och freden är möjlig, betonade han vid av - slutningsmässan i Sankt Peterskyrkan. Påven ser freden också som en förutsättning för att förbättra den ofta svåra situationen för de kristna i regionen och få ett slut på utvandringsvågen. I två veckor analyserade nästan alla patriarker och biskopar mellan Kairo och Teheran tillsammans med påven och representanter för världskyrkan den ofta dramatiska situationen i sina lokala kyrkor. Det gäller politiska konflikter, teologiska och kyrkorättsliga frågor, ekumeniken och relationerna till judarna och muslimerna. I slutet av de mestadels öppna och frimodiga, ibland även diplomatiskt försiktiga överläggningarna framlades ett slutdokument för påven i 44 punkter och ett Hoppets budskap till världen. Vatikanologen John L. Allen framhåller att ett antal av kyrkoledarna från orienten uttryckte en protest mot vad de tycktes betrakta som romersk imperialism inom den globala kyrkan: att bevara identiteten, auktoriteten och det andliga arvet hos de 22 östliga kyrkorna i gemenskap med Rom förutsätter reformer, ansåg de. Till exempel att de orientaliska kyrko - ledarna skulle ha jurisdiktion över sina församlingar även i andra världsdelar, eller att de skulle få prästviga gifta män även utanför sina historiska hem - områden. Eller att de orientaliska patriarkerna skulle få delta automatiskt i påveval. I sitt mera politiskt formulerade budskap understryker de 250 synodfäderna sitt hopp om en rättvis fred som en lösning på konflikten mellan israeler och palestinier, skriver en annan vati - kan kommentator, Johannes Schidelko. Synodalerna pläderar för en tvåstats - lösning och för att Jerusalem ges en status som bevarar stadens karaktär av helighet. De fördömer våld, terrorism och religiös extremism, de skildrar palestiniernas problem men också de lidanden och den osäkerhet som israelerna är utsatta för. Samtidigt vill synodfäderna nå ett bättre förhållande till judar och muslimer, byggt på religions- och samvetsfrihetens grundval. Mera differentierat än det aktualitetsbetonade budskapet är slutdokumentet med sina 44 rekommendationer. De handlar om ett stärkande av kyrkorna och de kristna i regionen, om frihet för och förkunnelse av tron. De gäller prästernas, ordensfolkets, de pastorala medarbetarnas och lekfolkets profil, eller nya andliga rörelser, eller utbild- Sista nattvarden i arabisk version. Målning i International Centre, Betlehem. Fortsättning

8 sid. 8 aktuellt ning och sociala insatser. Synoden har givit rekommendationer till nya kommissioner och initiativ som skall bidra till att främja de inre förutsättningarna för kyrkans och de kristnas närvaro i bibelns länder. Ingenting sägs längre, understryker Schidelko, om funderingarna att orienta - liska patriarker automatiskt skulle ingå i kardinalskollegiet. Till de nya insikterna hör däremot att utvandringen av kristna är en utmaning för de gamla hemländerna men också för de nya, där det be - hövs en bättre pastoral be - handling av de kristna från Mellanöstern. Ett nytt problem, eller kanske bortglömt, är det som gäller immigrationen av mestadels latinska kristna främst i Gulfstaterna. Det talades mycket om för - hållandet till islam. Två muslimska talare tecknade inför synoden idealbilden av en tolerant islam som inte ac - cep terar våld i religiösa frågor. En skeptisk kyrko - ledare från Libanon hade en annan syn: Koranen tillåter sina troende att utbreda religionen med svärd och att döda kristna i samband med jihad. Islam erkänner inte religionsfriheten för andra, hette det. Ändå ansåg talaren att dialogen var nödvändig. Det var en formulering som gick för långt för Vatikanen: L Osservatore Romano publicerade en friserad version, berättar Johannes Schi delko i sin rapport. Nu är det upp till påven att producera ett officiellt slutdokument uti - från 44-punktsdokumen tet. Eventuellt kommer han att publicera det på plats på en resa till Libanon eller Syrien, till exempel. Svensk präst hos synodfäderna En präst från Sverige, fader Björn Göransson, upplevde delar av Mellanösternsynoden på plats i Rom. - Jag var bland annat med i en morgonbön i Vatikanen som hölls enligt syrisk-katolsk ordning. Som kyrkoherde i S:t Ansgars församling i Södertälje får fader Björn dagliga påminnelser om konflikter som leder till kristnas flykt från sina hemländer i Mellanöstern till Sverige. - Det förekommer att jag träffar folk på stan som säger att det är för många irakier här nu. Men det är bra att folk är öppna eftersom jag då kan berätta att det faktiskt handlar om liv eller död för de kristna i Irak. Demonstationen i Stockholm för några veckor sedan mot folkmorden i Irak tror fader Björn också väcker ett större medvetande. Fader Björn var i Rom i ärenden som sammanföll med Mellanösternsynonden. Han bodde på ett orientaliskt prästseminarium och det var i sällskap med en präst därifrån som han kunde komma in till en av de morgonböner som synodfäderna inledde sina dagar med tillsammans med påven Benedikt XVI. - Bredvid påven satt den dagen den syriskkatolske patriarken Josef III Yonan, som besökte Sverige i maj. Traditionsrikedomen inom grenar av den katolska kyrkan kom bland annat till uttryck i olika dräkter som synodfäderna bar när de samlades kring påven, berättar han vidare. - Alla de färgstarka dräkterna mot påvens vita gav ett starkt symboliskt intryck. Den helige faderns närvaro betonade enheten inom en enda katolsk kyrka. Fader Björn passade också på att besöka en del öppna föreläsningar som anordnades i samband med synoden. Att kristna fokuserar på Mellanöstern är helt naturligt eftersom större delen av bibelns geografiska kontext är hämtad från det området, kommenterar han. - Genom synoden aktualiserades detta ytterligare och kyrkans medlemmar uppmanas att betrakta kristnas situation i Mellanöstern i vår tid. Det har funnits kristna i Mellanöstern i två årtusenden och deras historia och aktuella situation kan berika hela världskyrkan. Predikanten vid den morgonbön som fader Björn besökte utgick från ett avsnitt ur Nya Testamentet där aposteln Paulus skriver när han är fängslad. - Predikan förklarade att situationen för många kristna i Mellanöstern är som att vara fängslad. De är berövade frihet och mänskliga rättigheter. Den helige Paulus framställdes som en förebild för kristna som befinner sig liksom i ett fängelse. Han hade en stark tro, också då han var fängslad. Han hade ett hopp som gjorde att han kunde se framåt, också i svåra tider. Synodfäderna reflekterade även över vill - kor som gäller för de många kristna från Mellan östern som lämnat sina hemländer. - I samband med synoden nämndes Sverige som ett av de länder som tagit emot ett stort antal kristna från Mellanöstern. Birgit Ahlberg-Hyse Text och foto: Kaj Engelhart

9 Stor högtid i Domkyrkan Gemensam vigning för åtta ständiga diakoner nyheter inrikes sid. 9 Stiftet har fått åtta nya ständiga diakoner. Den rekordstora gruppen fick en gemensam vigning i Domkyrkan den 30 oktober. Vanligtvis vigs i diakonerna i sina hemförsamlingar. Stort ögonblick. Medan biskopen, de koncelebrerande prästerna och hela församlingen faller på knä och sjunger Allhelgonalitanian ligger de blivande diakonerna raklånga på korgolvet. Fortsättning

10 sid. 10 nyheter inrikes Inför en fullsatt Domkyrka. Framför altaret ser vi längst till vänster pater Fredrik Emanuelson OMI, en av ceremioniarerna vid mässan. Därefter fyra av de åtta som före vigningsceremonin kallas ordinander: Oddbjörn Andreassen, Sten Cedergren, Hans Einarsson och Staffan Gerdmar. På körläktaren sjunger Pueri cantantes cathedralis och vokalensemblen Imma culata under ledning av Elisabeth von Waldstein. Vid orgeln sitter Simon Törnqvist. Det var av praktiska skäl som vigningen av alla diakoner ägde rum samtidigt. Biskopen skulle nämligen ha haft svårt att hinna med att besöka åtta församlingar för separata vigningar. Men en gång tidigare har en gemensam vigning ägt rum. - Det var i Blåkyrkan i Vadstena 1982, då biskop Hubertus Brandenburg vigde den första gruppen ständiga diakoner för vårt stift. Den gången var vi sex personer och vigningen förlades till Vadstena eftersom större delen av vår utbildning hade ägt rum hos Birgittasystrarna där. Detta berättar Erik Kennet Pålsson som ingick i denna första diakongrupp. Nackdelen med att vigningen inte sker på hemmaplan, säger han, är att diakonen inte genast blir förankrad i sin församling. - Å andra sidan kom hela busslaster från olika församlingar till Domkyrkan nu, så många blev ändå delaktiga i respektive diakons vigning. Erik Kennet Pålsson, som är diakon i Haninge, deltog i högtiden när han fick åtta nya kolleger. Han och Pancho Chin A Loi, diakon i Järfälla, ansvarade för iklädandet av de nya diakonernas liturgiska plagg, stolan och dalmatikan. Iklädandet var bara ett av många rituella moment i vig - ningsmässan där biskop Anders Arborelius var huvudcelebrant och drygt 20 präster var medcelebranter. Flera ständiga diakoner från olika församlingar deltog också. Predikan ingick i själva vigningen som hade inletts med att ordinanderna, som man kallas innan man vigs, hade försäkrat att de var beredda att vigas till diakoner och fader Ingvar Fogelqvist, som har haft huvudansvaret för deras utbildning, hade förklarat dem värdiga att vigas. Därpå följde avläggandet av vigningslöftena och sedan det ögonblick som säkerligen var ett av de största för ordinanderna, nämligen när de lade sig raklånga inför altaret medan församlingen, under knäfall, sjöng Allhelgonalitanian. För att alla åtta skulle få plats i koret togs utrymme på två sidor om altaret i anspråk. Efter biskopens bön att Gud måtte helga dessa våra bröder som vi efter moget övervägande har anförtrott den heliga tjänsten, följde handpåläggningen och den långa vig - ningsbönen som bekräftar diakonernas ämbete. Kören, som dagen till ära var dubbel med både barn-och vuxenröster, sjöng psaltarpsalm nr 84 medan Erik Kennet I sin predikan påminde biskop Anders om att ordet diakon betyder tjänare och att tjänandets nådegåva därför intimt hör ihop med diakonens kallelse. - Vi kristna tror på en Gud som blir människa inte för att bli tjänad utan för att tjäna. Korset är det stora beviset och tecknet på att Gud har kommit till oss i en tjänares gestalt, en Gud som inte tvekade att utge sin enfödde Son på korset för att övertyga oss om detta. Biskopen framhöll också att en diakon alltid är förvaltare av Guds nåd, som det står i Första Petrusbrevet, med förtroendet att förvalta det som är oändligt mycket större än han själv och ge det vidare till alla som hungrar och törstar efter Guds nåd. - Genom diakonernas civila yrke i samhället blir de Guds och Kyrkans utsträckta hand till alla som irrar omkring och febrilt söker en djupare mening, ett sammanhang i en fragmentiserad tillvaro, där de olika bitarna inte riktigt hänger ihop, sade biskopen. - Er profetiska uppgift blir att försöka påminna dem om vad och vem det är som de innerst inne längtar efter. Övriga ordinander. På andra sidan av kortrappan står Magnus Holmberg, Tomislav Knesevic, Peter Nagy och Kent Ericsson Trosander.

11 Iklädande. Diakonerna Pancho Chin A Loi och Erik Kennet Pålsson hjälper sin nye kollega Tomislav Knesevic med iklädandet av diakonens plagg, stolan och dalmatikan. nyheter inrikes sid. 11 Pålsson och Pancho Chin A Loi tog emot de nyvigda för iklädandet av stolan och dalmatikan. Så kom överlämnandet av evangelieboken, ett tecken på att de ständiga diakonerna hädanefter får förkunna Guds ord. Även detta blev ett starkt ögonblick, med biskopen sittande på sin stol framför altaret och de nyvigda, en efter en, på knä framför honom medan kören sjöng Deus Caritas Est. Det sista momentet i en diakonvigning är fridshälsningen. Varje nyvigd diakon utväxlade den först med biskopen och sedan med alla de närvarande diakonerna. I eukaristins liturgi var det sedan biskopen och de nya diakonerna som delade ut kommunionen till dem som hade fyllt Domkyrkan. De var flera hundra men alla fick plats, även på den stora festen i domkyrkosalen efteråt. I vimlet träffade vi en av de nyvigda, Peter Nagy från Linköping. Han berättade att han under årens lopp har fått påstötningar från tre olika präster om att gå in i diakonämbetet. Den förste var pater August Adelkamp, kyrkoherde under Peters uppväxt i Västerås, och den andre var pater Marcel Taverne, Med rätt att förkunna. Magnus Holmberg i det ögonblick då han mottar evangelieboken av biskop Anders Arborelius. Assisterande diakon är Björn Håkonsson. Bredvid biskopen står ceremoniaren Magnus Andersson och på knä ministranterna Kristoffer Mauritzson och Matteus Collvin, båda prästkandiater. Fortsättning

12 sid. 12 nyheter inrikes Hjärtligt handslag. Biskop Anders Arborelius välkomnar Peter Nagy till diakonämbetet. I förgrunden står Peters mamma Elisabeth. kyrkoherde i Linköping dit Peter hade flyttat för att studera till civilingenjör och där han sedan blev kvar. Den tredje var en av de senare kyrkoherdarna i Linköping, fader Paul Redmond, som för övrigt hade rest från sitt nuvarande hemland England för att vara med på vigningen. - När han förde saken på tal hade jag en lugnare tillvaro än tidigare, både i familjelivet och i mitt arbete. Först då ansåg jag mig redo att svara på kallelsen. För Peters andliga fördjupning har det italienska helgonet Padre Pio betytt mycket. - Just nu känner jag mig som Sackeus, han som satt i sitt träd och blev tilltalad av Jesus. Jag har svarat på ett tilltal från Gud. Peter har gått ner i tjänst i sitt yrkesarbete för att hinna med diakonuppdraget. Vad exakt han ska ägna sig åt i församlingen vet han inte än. När vi frågar Erik Kennet Pålsson, som har nära 30 års erfarenhet som ständig diakon, vad han vill ge för råd till Peter och de övriga, säger han: - Det är viktigt att leva sig in i mässan och få en allt större erfarenhet av liturgiskt firande. Den liturgiska tjänsten har alla gemensamt. I övrigt får man gå in i de uppdrag som beror på varje församlings speciella behov. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Diakonens liturgiska kläder är stolan, ett långt band som hängs över vänstra axeln och förs samman vid högra höften, och dalmatikan, ett knälångt plagg med ärmar och sprund utmed sidorna. Färgen följer kyrkoåret. Liturgin speglar tjänandet - Det som en ständig diakon gör i liturgin återspeglas i det han gör ute bland människor. Det säger fader Ingvar Fogelqvist som har haft huvud ansvaret för den ny - vigda diakongruppens utbildning. Fader Ingvar bekräftar alltså det som Erik Kennet Pålsson säger om vikten av att fördjupa det liturgiska firandet. - I liturgin visar diakonen sin funktion som tjänare i församlingen. Liturgin blir rikare med en diakons närvaro. Om diakonens uppdrag säger fader Ingvar: - Diakonen kan hjälpa till med en del av prästens uppgifter, som att döpa, vara vigselförrättare och förrätta begravningar och predika. Diakonen kan dock inte fira mässa själv och inte förmedla avlösningen i bikten. Inte heller kan han dela ut de sjukas smörjelse. Han är ingen minipräst utan har en speciell kallelse: att i församlingen synliggöra Kristus tjänaren, som hjälper människor i behov. Diakonens fokus ligger på hembesök, sjukbesök och evangelisation som kan ta sig uttryck i undervisning och samtal. Karitativa och organisatoriska uppgifter är typiskt diakonala. De konkreta uppgifterna växlar från församling till församling. - Det ska även finnas utrymme för diako - nernas personliga intressen och talanger. Den grupp som vigdes till ständiga diakoner i år var den femte i vårt stift. Det ständiga diakonatet i dess nuvarande utformning är inte så gammalt som man kanske tror, påpekar fader Ingvar. - Det var Andra Vatikankonciliet ( ) som tog initiativet till det ständiga dia - konatet genom sin önskan att det skulle återupprättas som en egen och permanent grad inom hierarkin. Påven Paulus VI

13 Uppsluppet. Pater Joseph Maria Nilsson från Jönköping förevigar en glad grupp efter högtiden. Från vänster Magnus Holmberg, Staffan Gerdmar, Sten Cedergren, Kent Ericsson Trosander, biskop Anders, Peter Nagy, Oddbjörn Andreassen, Hans Einarsson och fader Ingvar Fogelqvist. På bilden saknas en av de nyvigda diakonerna, Tomislav Knesevic. nyheter inrikes sid. 13 genomförde sedan detta beslut i sitt apostoliska brev Sacrum Diaconatum Ordinem (1967). De första permanenta diakonerna vigdes 1968 i Tyskland och Kamerun. De blev därmed även de första i Västkyrkan på över 1200 år. När biskop Hubertus Brandenburg hade blivit utnämnd till biskop i vårt stift 1979 var en av hans första viktiga åtgärder att införa en särskild utbildning för ständiga diakoner. Den första gruppen vigdes Varje utbildning har följt samma grundkoncept, med vecko - slutskurser och distansundervisning i form av skriftliga arbetsuppgifter, men den senaste gruppen har fått en längre och något förändrad utbildning. - Tidigare var studietiden tre år med fyra veckoslutskur - ser per år. Denna grupp har studerat i fyra år och har utöver distansundervisningen haft sex veckoslutskurser per år. Kurserna har förlagts till stiftsgården Marielund och Birgittasystrarnas gästhem i Vadstena. Ämnena i utbildningen har varit dogmatik för pater Philip Geister SJ, bibelteologi för docent Tord Fornberg, moralteologi för fader Ingvar Fogelqvist och pastoralteologi för olika lärare, bland andra diakon Björn Håkonsson. En förändring är att den liturgiska praktiken har flyttats till själva utbildningen i stället för att tidigare ha legat på respektive församling. De blivande diakonernas familjer har alltid varit delaktiga i utbildningen men denna gång har antalet veckoslut med familjerna utökats. - Det är viktigt att hustrur och barn är införstådda med familjefaderns ämbete eftersom han får mycket extra arbete, säger Ingvar Fogelqvist som i och med diakonvigningen 2010 har lämnat sitt uppdrag som ansvarig för utbildningen av ständiga diakoner. Sedan förra året är han kyrkoherde i S:t Mikaels församling i Växjö. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Dessa åtta män vigdes till ständiga diakoner i sina respektive församlingar den 30 oktober: Oddbjörn Andreassen, Växjö Sten Cedergren, Stockholm (Domkyrkoförsamlingen) Hans Einarsson, Jönköping Staffan Gerdmar, Lund Magnus Holmberg, Trollhättan Tomislav Knesevic, Göteborg (Kristus Konungens församling) Peter Nagy, Linköping Kent Ericsson Trosander, Eskilstuna

14 sid. 14 aktuellt inrikes 25-årsfirande i Sankt Lars nyrenoverade kyrka Det blev ett digert dygn när Sankt Lars kyrkcentrum i Uppsala i slutet av oktober firade 25-årsjubileet av kyrkans invigning. Synd bara att massmedia (med undantag för Km) inte uppmärksammade festligheterna. För nog är det väl värt att lyfta fram en församlingsgemenskap med medlemmar från sjuttiotalet länder och kulturer. De nyuppsatta skärmarna på kyrktorget berättade om hur mässorna firas på spanska, engelska, arabiska, kroatiska och polska men oftast på svenska. Fridshälsning. Präster och församlingsmedlemmar önskar varandra Herrens frid. De präster som står bakom altaret, under Kristusbilden av Kajsa Mattas, är från vänster fader Magnus Nyman, msgr Ansgar Lüttel, pater Peter Fresman, pater Ulf Jonsson, msgr Göran Degen, pater Klaus Dietz, pater Franz Holin, pater Philip Geister och pater Stefan Dartmann. Huvudcelebrant vid mässan var den apostoliske nuntien för Norden, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig. Foto: Syster M. Andrea

15 aktuellt inrikes sid Detta är en värld i miniatyr, ett tecken på att integration är möjlig! Sa en av kyrkcenterbesökarna. Orden skulle helt säkert kunna användas om många av stiftets församlingar men den här gången handlar det alltså om Sankt Lars i Uppsala som den oktober inbjöd till en sprudlande glad födelsedagsfest i nyrenoverade lokaler. Trängseln i kapprummet var densamma som före renoveringen och en och annan hördes undra hur länge församlingen kommer att klara sig med bara en kyrka (vid sidan av den som nu i december invigs i Enköping). Men det doftade fräscht i vinklar och vrår, både på bottenvåningen, i källaren och en och två trappor upp. En automatisk dörröppnare vid ingången, sedan länge efterfrågad av familjer med barnvagnar och en hel del andra, hade kommit på plats. Inte minst hördes många glatt kommentera den avsevärt förbättrade akustiken i kyrkan. Musiklivet i Sankt Lars står sig väl i jämförelse med vad som i övrigt bjuds i köroch orkestertäta Uppsala. Först på plan den här gången var Camerata Englund, under Gunnar Englunds ledning, och bassolisten Seth Ullman. Då bjöds det på både Henry Purcell och Dietrich Buxtehude. Musicerandet byttes i föreläsande när två av församlingens präster, fader Magnus Nyman och pater Ulf Jonsson SJ, talade över Främmande fåglar vid Fyris strand glimtar ur Uppsalas katolska historia respektive Jesuiter här och där då och nu. Ingen av de kanske hundra åhörarna kunde efter detta förbli okunnig om att Katolska kyrkan har en lång historia i Uppsala. År 1164 etablerades ett ärkebiskopssäte i (Gamla) Uppsala och då hade drygt 300 år gått sedan Ansgar anlände till Birka. Domkyrkan helgades åt den fornkyrklige romerske martyrdiakonen Sankt Lars (Laurentius) som förblev ett av domkyrkans skyddshelgon också när ärkebiskopssätet förlades till Östra Aros, nuvarande Uppsala. När så det första katolska kapellet efter reformationen så lägligt låg vid S:t Larsgatan mittemot Göteborgs nation var dess namn givet: Sankt Lars kapell. Ulf Jonsson påminde i sin exposé om några av de tidigare i Uppsala boende jesuiterna, ett tjugotal under de senaste 80 åren. Den förste kände jesuiten, Kloster - lasse kallad, kom till staden redan år 1577 och kunde på All helgona dagen predika för en fullsatt domkyrka (jesuitorden, med själavård och utbildning som huvud - uppgifter, hade stadfästs av påven Paulus III år 1540). Snart skulle dock alla svenska katoliker utvisas ur landet. År 1624 avrättades tre svenskar till följd av att de envist höll fast vid den katols ka tron. Så församlingsbildandet skulle dröja. Visserligen började jesuiterna etablera sig i Stockholm när det igen (år 1860) blivit möjligt för främmande trosbekännare att bilda församlingar och förvärva mark för kyrkobyggnader. Men först 1937 fick Uppsala en egen präst, pater Josef Gerlach, med ansvar för trettiotalet (!) katoliker utspridda över Uppland. Då var marken beredd, bland annat genom fabrikör Fritz Degen som, i och med att han år 1922 flyttat till Uppsala, hade börjat besöka Sankt Eriks skrin i domkyrkan där han bett om katolskt mässfirande i staden, ja, om en egen kyrka. Fabrikören blev bönhörd. Det första katolska kapellet i Uppsala, ovan nämnda Sankt Lars kapell, invigdes år Det är frestande att klippa in några rader ur Gunnel Vallquists Katolska läroår när Vallquist år 1941 kom till Uppsala firades gudstjänsterna fortfarande i lägenheten på S:t Larsgatan: Vi var inte fler i församlingen än att vi rymdes i det diminutiva kapell som inretts i ett rum Dit hade vi varsin nyckel så att vi kunde gå in ibland och förrätta privatandakt. Det smått tilltagna kapellet ersattes 1942 av en större, men inte stor, gudstjänstlokal på Sankt Johannesgatan. Och så, i maj 1984, togs första spadtaget till dagens kyrka av bland andra Fritz Degen som hade god hjälp av församlingens småtting - ar som kom kånkande med plastspadar i regnbågens alla färger. Kyrkan stod färdig i oktober En av många körer. Camerata Englund, en från församlingen fristående kör under Gunnar Englunds ledning, brukar låna lokalerna i Sankt Lars för sina övningar. För detta tackar man genom att framträda på bland annat julnatten och som nu i samband med jubileumsfestligheterna. Längst bak till vänster står i artikeln omnämnde Seth Ullman. Foto: Syster M. Andrea Färska siffror säger att antalet registrerade katoliker i dag uppgår till när församlingen upprättades, det var år 1975, uppgavs antalet medlemmar till 700. Fortsättning

16 sid. 16 aktuellt inrikes Öppen förskola i Mariakoret. Från vänster på bilden ser vi Amanda Wahlstedt, Isabella D Arcy (längst fram), Joanna Luthström-Awai med dottern Adriana Awai, förskoleansvariga syster Margot och Maria Brisenstam med Aaron Awai. Foto: Syster M. Andrea Antalet katolska institutioner i Uppsala, flera av dem direkt kopplade till församlingen, har vuxit parallellt med medlems - ökningen. Prästse mina riet. Newman insti - tutet, den första katolska högskolan efter reformationen. Den katolsk-ortodoxa Katarina skolan. Redaktions loka lerna för Signum, Katolskt magasin och Tidningen Jungfru Maria. Äldreboendet på Fröja. Mariatjänst som, i Marias efterföljd, på ideell basis vill hjälpa medmänniskan och även driver professionell hemtjänst inom Uppsala kommun. Här finns förstås systrar också. Mariasystrar från Osnabrück bor granne med kyrkan och servar församlingen med förskoleansvariga syster Margot och församlingssystrarna Inger och Dorothea. Syster Dorothea svarade för dagens tredje föreläsning och lovade oss att sammanfatta innehållet, Med Guds mor bland fattiga och rika, i ett kommande Km. Mera musik följde på föreläsningarna: viola da gamba och luta. Sedan återstod tre av lördagens programpunkter. Ekumenisk vesper med särskilt inbjudna gäster. Ljusprocession till franciskanernas kyrkoruin vid Gamla torget där franciskanorden grundade ett brödrakonvent i Uppsala år Och så festbuffén på Newman inst i tutet där cirka 150 församlingsbor, ekumeniska gäster och katolska gäster från grannförsamlingar och utlandet umgicks under gemytliga former. Då avtackades också församlingens tidigare ungdoms sek re - terare Ronny Elia för två år med ansvar för bland annat ungdomsföreningen Ljuvlingen som under sommaren, och under Ronnys ledning, hann besöka både Taizé, Paris och Disney land Det som vi kan beundra i dag är den tro och det mod som utmärkte den lilla skaran och troheten och hängivenheten hos våra föregångare. - Vår församling och kyrkan som helhet är en byggnad av levande stenar, vars fundament är Kristus. Var och en av oss är därför viktig och på ett särskilt sätt absolut nödvändig, eftersom en enda lös sten i muren kan få hela byggnaden att rasa samman. - Ibland kan vi få för oss att oroa oss för kyrkans framtid. Men vi ska inte glömma bort att kyrkan inte är vårt verk, utan den är Herrens verk. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Den som vill ta del av hela nuntiens predikan kan vända sig till församlingssekreterare Margareta Jaringe, tel Predikan kan även läsas på församlingens hemsida, Firandet kulminerade med söndagens tacksägelsemässa. Med några ord ur den predikan som hölls av den apostoliske nuntien för Norden, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig, sätter vi punkt: - Det är fantastiskt vad en liten församling kan åstadkomma om den drivs av kärleken till Gud och till sina medmänniskor. Den här församlingen upprättades under svåra tider och dess historia återspeglar det som då gällde för katolska församlingar här i landet. S:t Ignatiuskapellet. Innan den nya kyrkan invigdes år 1985 firade församlingen gudstjänst i kapellet på Sankt Johannesgatan som nu blivit jesuiternas privata kapell. Foto: Syster M. Andrea

17 aktuellt inrikes sid. 17 Mot franciskanernas kyrkoruin. Mellan åren 1247 och 1538 fanns ett franciskanskt brödrakonvent i Uppsala. Sentida katoliker ställer upp utanför Sankt Lars för att vandra till kyrkoruinen. Främst i ledet ser vi prästseminaristerna Balthazar Sibanan, Ti Tran och Matteus Collvin. Foto: Per Englund Den som vill veta mera om Sankt Lars historia och dagsläget (hur det såg ut för tio år sedan) rekommenderas ta en titt i den bok som utgavs när själva församlingen år firade 25- årsjubileum: Världen i miniatyr en mosaik av levande stenar. Här får vi möta åtskilliga av det tjugotal jesuiter, som under de senaste 80 åren varit knutna till Uppsala, och en imponerande mängd Uppsalakatoliker därutöver. Här möter vi också bland de lite mer udda främmande fåglarna jesuiten Heinrich Schacht som år 1624 kom till Uppsala Schacht vandrade genom Sverige, bland annat förklädd till råttfälleförsäljare, för att bistå landets katoliker greve de Bethune, flykting undan franska revolutionen och språkmästare vid universitetet astronomiprofessorn Athanasius Francis Diedrich Wackerbarth som hade ett förflutet som präst inom den anglikanska kyrkan innan han kom till Uppsala år 1851 Avlyssnat: Ständigt sker överraskningar. Katastrofala, smärtsamma, glädjefyllda. Om så mycket hänt sedan kyrkan invigdes, vad kan då inte hända på ytterligare 25 år? Eller 250? Har samfunden enats då? Boken kan beställas från S:t Lars katolska församling, tel

18 sid. 18 aktuellt inrikes Initiativrikedom. Diakon Björn Håkonsson är den som tagit initiativet till kursen Helgon på samhällets botten, på S:ta Maria Folkhögskola i Malmö. Kursen genomförs som en studieresa till Stockholm där ungdomar får lära sig mera om de villkor marginaliserade människor lever under. Helgon på samhällets botten Vem är det idag som gör det helgonen gjorde då? Den frågan ligger till grund för en ny kortkurs som genomförs på S:ta Maria folkhögskola i Malmö. Under Allhelgonahelgen var en grupp på 19 högstadie- och gymnasieungdomar i Stockholm för att lära sig mer om utsatta och socialt marginaliserade människors villkor. Den som tagit initiativ till kursen är diakonen Björn Håkonsson som till vardags arbetar med katolska ungdomar i Malmö, bland annat genom folkhögskolans teaterprojekt Det blir ingen jul i år. Jag har arbetat med ungdomar i många år men kände till slut att nu var det dags att vidga perspektivet och att börja bry oss om andra än oss själva, säger han. Det har inte varit några svårigheter att få ungdomarna att nappa. De vill bry sig om dem som har det svårt trots att de är hårt pressade av höga krav på prestation i skolan. Samhället äter upp ungdomar idag. Det är därför jag vill göra det möjligt för dem att uppleva någonting som är annorlunda. Att spela teater tillsammans har visat sig fungera väldigt bra. Ungdomarna får uppleva sakar som de annars inte får uppleva, gemenskap och täta relationer. Genom att ungdomarna under Stockholmsresan får möjlighet att träffa representanter för ett antal organisationer som försöker bistå människor, hoppas Björn Håkonsson väcka tankar och ge nya impulser när de står inför frågan vad man ska utbilda sig till och även inför den ännu större frågan vad som egentligen är meningen med livet. Jag vill att de ska få ta del av fakta helt enkelt, om hur samhället egentligen ser ut, säger han. Varje helgon har blivit till i ett obetydligt sammanhang. Vad är det Gud vill att jag ska göra? Vilken är min väg? Hur svarar jag på Kristi försiktiga fråga, vill du följa mig? Med på resan är bland annat Josip Ladan, Jakob Håkonsson, Maria Martens och Veronika Zadera. Alla fyra har en önskan om att verkligen se hur de hemlösa i Stockholm har det. Inte bara prata utan verkligen göra något, är ett intresse de delar. Dessutom tycker de att det är roligt att få göra något tillsammans som har mening. Jag vill lära mig hur det är att arbeta med utsatta människor, säger Maria Martens, som redan vet att hon i framtiden vill arbeta som lärare med att hjälpa barn. Hur går det till i praktiken att hjälpa andra, det undrar jag? Josip Ladan vet också redan vad han vill. Han vill arbeta med mänskliga rättigheter genom FN eller på en svensk ambassad. När vi träffar representanter för olika hjälporganisationer förstår man verkligen vad som krävs av en när man ska jobba med utsatta människor, säger han. Tänk att de orkar. Under sina knappa fem dagar i Stockholm besökte ungdomarna bland annat Sankta Clara kyrkas arbete på Sergels torg där de hjälpte till att dela ut kaffe och smörgåsar, Ny gemenskap, organisationen Ja till livet och Caritas. På lördagskvällen var de gäster hos en ungdomsgrupp i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Text: Katrin Laine Foto: Sakari Laine Fotnot: Föreställningen Det blir ingen jul i år kommer att uppföras den 19 december i Sankt Thomas församling i Lund och den 20 december i Vår Frälsares församling i Malmö. Kvartett som vill hjälpa. Veronika Zadera, Maria Martens, Josip Ladan och Jakob Håkonsson är fyra av de nitton högstadie- och gymnasieungdomar som deltar i årets kurs. De är nyfikna på hur Stockholms uteliggare och hemlösa har det och på vad man kan göra för att hjälpa dem.

19 aktuellt inrikes sid. 19 Riktning mot himlen Livets Ords grundare Ulf Ekman avslutade den katolska karismatiska konferensen i en välfylld Sankta Clara kyrka på söndagens eftermiddag. Många var vana att sjunga lovsång med tungotal och lyftade händer. Foto: Peter Malmgren Målet för den karismatiska rörelsen: Att avskaffa sig själv När katolska karismatiker håller konferens blir gudstjänsterna skiftesrika. Högtidlig pontifikalmässa i katolska Sankta Eugenia och lovsångsmöte i evangeliska Sankta Clara. Bikt och tungotal. Väckelsesånger och Mariahymner. Katolsk Karismatisk förnyelse i Sverige, KKS, erbjöd ett brett spektrum av gudstjänster och anföranden på sin konferens i Stockholms centrum under den sista veckändan i oktober. Inriktningen var klart ekumenisk. Sankta Claras vänner stod som medarrangörer jämte det katolska stiftet. Svenskkyrkliga diakonen Inga Pagreus och Livets Ord - grundaren Ulf Ekman hörde till de medverkande och flera konferensdeltagarna kom från andra samfund. Inte underligt då att nuntien Emil Tscherrig, med personliga hälsningar från påven Benedikt, leende avslöjade att han nog väntat sig lite mer livliga andaktsaktiviteter inne i ärevördiga Eugenia - kyrkan. Många av de ett par hundra deltagarna var gamla vänner från många års internationella möten, det märktes i paussamtalen. Mesta medelpunkter var KKS-ordföranden diakon Pancho Chin A Loi och Bengt Malmgren, konferensens Förbönsstunder. Flera deltagare i avslutningsgudstjänsten bad om personlig förbön. Bengt Malmgren, mötets arrangör, och Charles Whitehead, ledare i den engelska katolska karismatiska rörelsen, hörde till dem som la händerna på människors huvuden, bad och sände ut dem i världen. Foto: Peter Malmgren Fortsättning

20 sid. 20 aktuellt inrikes Vänkretsar. Vilket berikande seminarium, tack ska du ha! Följer ni med och äter lunch? Många gamla bekanta möttes bland bänkraderna i Sankta Clara. Också ledarna Christof Hemberger, Bengt Malmgren, Wilfred Brieven och tolken Erik Pernlind från Uppsala hittade pauser. Foto: Peter Malmgren Kära hälsningar. Nuntien Emil Paul Tscherrig (i ambonen), biskop Anders Arborelius (i mitten) och kyrkoherde Klaus Dietz (till höger) påminde under pontifikalmässan i Sanka Eugenia om hur de senaste påvarna stött den karismatiska rörelsen inom den katolska kyrkan och vilken betydelse den haft för miljoner katoliker. Nuntien framförde också en personlig hälsning från påven Benedikt. På hedersplats fanns även ordföranden i KKS diakon Pancho Chin A Loi. Foto: Kerstin Elworth

21 aktuellt inrikes sid. 21 arrangör. Andra knöt nya band under seminarier och guds - tjänster och måltidsraster. En växande enhet inspirerad av den helige Ande, som Charles Whitehead uttryckte sig. Nutida religionshistoria brukar berätta att de pentekostala uttrycken startade i Los Angeles Men katolikerna var faktiskt först, avslöjade den tyske diakonen Christof Hemberger under ett seminarium. - Redan 1897 började ordenssystern Elena Guerra verka för att den helige Ande skulle komma tillbaka till den katols - ka kyrkan. Och samma år började påven Leo XIII uppmana kyrkan att be att den helige Ande skulle fylla hela kyrkan. - Men vi katoliker är långsamma av oss. Det blev ingen nämnvärd reaktion förrän på 1960-talet då grupper av katolska studenter i USA upplevde dopet i den helige Ande. Guds humor, kanske? Prästen Wilfred Brieven, Belgien, kunde i sitt föredrag fylla på med berättelsen om kardinal Lêon-Jozef Suenens, vars personliga sekreterare han varit. Kardinalen kom att betyda mycket för att bereda en plats i kyrkans hjärta för den helige Andes utgjutande hölls på hans initiativ den första katolska karismatiska konferensen i Rom med lovsång på tungomål i Sankt Peterskyrkan. Målet är att vi inom den karismatiska rörelsen ska avskaffa oss själva så att hela floden kan försvinna in i havet, sa fader Brieven. Alla kristna i hela världen ska få del av dopet i den helige Ande och där är vi inte än. Kerstin Elworth Fyra frågor till en samlande kraft Vi ställde fyra frågor till Charles Whitehead, engelsk, katolsk affärsman, tidigare ordförande i Catholic Charismatic Renewal Services och, tillsammans med anglikanska hustrun Sue, en samlande kraft bland ekumeniska, karismatiska grupper i England. Hur är läget just nu för karismatiska grupper i världen? - Man kan säga att det skiftar. I Afrika, i Sydamerika och i Östeuropa växer rörelsen, i övriga Europa och i Nordamerika har engagemanget avtagit lite just nu. På vilket sätt praktiseras ekumeniken i våra dagar? - Det mest påtagliga är den nya gemenskapen mellan katoliker och pingstvänner samt Livets Ord-församlingar. För en tid sedan guidade jag Ulf Ekman och hans medarbetare i Rom där vi besökte katolska kyrkor och institutioner. Vi är mycket goda vänner. Personliga relationer är viktiga för ekumeniken. Det är mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi behöver omvända oss från vår splittring, Jesus vill ha enhet. Finns det några gränser för gemenskapen med andra samfund, till exempel när det gäller kyrkliga tolkningar och sedvänjor samt etiska ställningstaganden? - Vi ska vara trogna i det vi är. Ingen kan be mig att lämna min katolska övertygelse. Om det uppstår en spänning mellan kärleken och sanningen så håller jag fast vid det som jag anser är sant. Det är ett pris vi måste betala. Men vi måste lyssna på varandra så att det inte uppstår missförstånd, som till exempel när man tror att katoliker tillber Maria när vi ärar henne. Är jag en sämre katolik om jag inte strävar efter att undfå tungotalets gåva? - Nej. Genom dopets sakrament har du redan den helige Ande inom dig, din respons är bara ytterligare ett moment i ditt andliga liv. - Det är bara att öppna, skrattar hustrun Sue som smugit sig fram till vårt samtal i Sankta Clara kyrka. Charles Whitehead Foto: Kerstin Elworth Kerstin Elworth

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Församlingsbrev. Hösten 2009

Församlingsbrev. Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Vad längtar du efter? Jag menar innerst inne, när du skalat bort all längtan efter framgångar, god hälsa och lyckliga relationer! Vad längtar du då efter?

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö

Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö Församlingsbrev Påsken 2010 1 Kyrkoherdens påskhälsning De tre påskdagarna världshistorien förändras Vi närmar oss snabbt kyrkoårets absoluta höjdpunkt som kallas

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄRLDSUNGDOMSDAG MADRID 2011 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Som alla vet har det i vårt grannland Norge skett mycket

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 SANKT MIKAELS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄXJÖ FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 Kyrkoherdens julhälsning Levande tro Julen närmar sig, och vår förväntan stiger. Alla ljus, granar och glitter, so m lyser upp den mörka

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

KATOLSK ENHET BARA UNDER PÅVEN

KATOLSK ENHET BARA UNDER PÅVEN 3. KATOLSK ENHET BARA UNDER PÅVEN De frågor jag tar upp här brukar för det mesta avhandlas teologiskt, och inte så här personligt. Den personliga vinkeln har för- och nackdelar. Den är mer levande och

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2010 OSS ÄR EN FRÄLSARE FÖDD

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2010 OSS ÄR EN FRÄLSARE FÖDD FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2010 OSS ÄR EN FRÄLSARE FÖDD Kyrkoherdens julhälsning:.. "Hvad våldet må skapa..." Så har då även Sverige drabbats av terrorn, då en självmordsbombare slog till mitt i julhandeln

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Församlingsbladet Advent och Julen 2011 Ett barn blir oss fött Ett barn blir oss fött, så ljuder Julens glada budskap över hela världen. Ett stort under har

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD (JOHANNES EVANGELIET 10:10) Kyrkoherdens påskhälsning: Via dolorosa Oftast kallar vi den för "korsvägen" (via crucis) eller

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer)

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer) 727 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

ANSGAR BOTVID 1/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 1/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 1/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING 2 KÄRA FÖRSAMLING Kyrkoherde Björn Göransson VAD ÄR SANNING? Vad är sanning? Denna fråga ställs kort före Jesu död på korset av

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

SANKT FRANSISCUS NYTT

SANKT FRANSISCUS NYTT Församlingsbladet för Sankt Fransiscus församling, Segeltorp, Stockholm Avslutning Fredag den 19 december i tredje adventsveckan avslutad vi i församlingen årets verksamhet eller om man så vill inledde

Läs mer

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS ANDRA SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (19 JANUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 1:29-34 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.

Läs mer

Herre, Ge oss större tro!

Herre, Ge oss större tro! Nr 01 [03] /2013 2 Kära församlingsmedlemmar från S:t Botvids församling Herre, Ge oss större tro! Detta är ledorden för Trons År som påven Benedikt XVI utlyste i vår allmänneliga kyrka. När Helige Fadern

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Sankt Ansgar. Församlingsbrev JUL Kära församlings medlemmar

Sankt Ansgar. Församlingsbrev JUL Kära församlings medlemmar JUL 2012 Sankt Ansgar Kära församlings medlemmar Församlingsbrev Så står vi inför jul igen. En tid fylld av nåd, frid, värme, god stämning och trevlig gemenskap. Stilla natt, heliga natt brukar vi sjunga

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) Änkans gåva Han satte sig mitt för tempelkistan och såg

Läs mer

S:t Nikolai Katolska Församling

S:t Nikolai Katolska Församling S:t Nikolai Katolska Församling Församlingsblad Juli 2015 Linköping, Motala, Omberg, Vadstena, Västervik Församlingsinformation S:t Nikolai katolska församling Teatergatan 1 582 18 Linköping Tel: 013-314345

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

Mässa i påsknatten (B)

Mässa i påsknatten (B) Mässa i påsknatten (B) De som har tjänaruppdrag i gudstjänsten anländer i procession till den mörka kyrkan. Ett tänt böneljus bärs i processionen. Orgeln kan tas i bruk vid moment 4 (Påsklovprisning) eller

Läs mer

Konfirmationens Sakrament

Konfirmationens Sakrament Information angående Förberedelse inför Konfirmationens Sakrament Höst och vinter 2015 Sankt Franciskus Katolska Församling Jönköping 1 Kära ungdomar, För vissa är förberedelsen inför Konfirmationen ett

Läs mer

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Predikan och föredrag vid vallfärd till Oskarström den 25 maj 2013 Biskop Anders Arborelius ocd Predikan (Predikan är nedskriven efter bandinspelning) Kära bröder

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Texter till Predikan

Texter till Predikan Texter till Predikan 2016 05 01 Luk 11:1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."

Läs mer