#12. 3 december 2010 Pris 40 kr. Protester mot utvisningar Diakonvigning i Domkyrkan 25-årsjubileum hos S:t Lars Spår av Newman i Oxford

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#12. 3 december 2010 Pris 40 kr. Protester mot utvisningar Diakonvigning i Domkyrkan 25-årsjubileum hos S:t Lars Spår av Newman i Oxford"

Transkript

1 #12 3 december 2010 Pris 40 kr Protester mot utvisningar Diakonvigning i Domkyrkan 25-årsjubileum hos S:t Lars Spår av Newman i Oxford

2 #12 Ur innehållet 3 december 2010 Årg 85. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: , Fax: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. STYRELSEORDFÖRANDE ANSVARIG UTGIVARE Kjell Blückert REDAKTION Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) , Birgit Ahlberg-Hyse , Ryszard Antonius Klinger Prenumerationsärenden, ekonomi Sofia Wahlstedt Pren. pris Sverige: 300:- Europa 440:- Utom Europa 480:- Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB Tryck: AlfaPrint Layout: Carina Laukkanen, Lajo design, Uppsala Nr 1/2011 utkommer 14/1. Manusstopp 15/ För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAGSBILD: TUSENTALS MÄNNISKOR SAM- LADE I STOCKHOLM FÖR ATT DEMONSTRERA MOT ATTENTATEN MOT KRISTNA I IRAK. FOTO: KAJ ENGELHART Protester mot utvisningar av flyktingar från Irak sidan 4 Mellanösternsynod i Rom sidan 6 Åtta nya diakoner vigda för stiftet sidan 9 S:t Lars firade sitt 25-åriga kyrkcentrum sidan 14 Ungdomar i Malmö lär sig att arbeta bland utsatta medmänniskor sidan 18 Karismatisk konferens i Stockholm sidan 19 Subdiakonvigning hos kaldéerna i Södertälje sidan 24 I kardinal Newmans fotspår sidan 27 Betraktelse inför julen: Svaret är ett barn! sidan 32 Mitt helgon: Sankt Nikolaus sidan 35 Kultur: Bibliska figurer kurs i Visby sidan 37 Kyrktorget: Rosenkranshögtid i Falun sidan 41 Familjesidan: Får vi fostra våra barn in i kyrkan? sidan 46 Med detta nummer vill vi önska alla läsare en god advents- och jultid. Vi hoppas att vi får upprätthålla kontakten med er, och med nya Km-läsare, under år Margareta Murray-Nyman Birgit Ahlberg-Hyse Sofia Wahlstedt

3 Stoppa utvisningar av kristna till Irak! ledare sid. 3 Den 31 oktober överfölls en syriskkatolsk kyrka i Bagdad av terrorister. 52 personer dödades, därav två präster, flera barn, kvinnor och gamla, och 67 skadades. På sju år har extremister attackerat 64 kyrkor och religiösa institutioner. Tusentals personer har dödats på grund av sin religion eller etnicitet. Alla kristna i Irak är måltavlor är mottot för de extrema och terroristiska grupperingar, Al Qaida och andra, som siktar på ett Irak fritt från kristna en av landets äldsta och mest ursprungliga befolkningsgrupper. När den USA-ledda invasionen år 2003 genomfördes, fanns omkring en miljon kristna i Irak. Idag är de Kyrkoledarna är splittrade, några anser att livet är viktigast att rädda och menar att de kristna gör rätt i att fly. Andra säger att den kristna utvandringen spelar de extrema grupperna i händerna, medför en totalitär politik och en aldrig skådad kulturell utarmning i regionen. Vem har rätt? Klart är att det vore omänskligt att fortsätta utvisningen av kristna irakier till det gamla hemlandet, där de hotas till livet. De som den 14 november demonstrerade på Mynttorget i Stockholm krävde en änd - ring i svensk praxis härvidlag. Men dessutom måste världssamhället verka för ett stopp på massmorden på kristna i Irak, och de kristna liksom andra minoriteter måste få leva och utöva sin religion i fred och trygghet i sitt land. Där har Iraks nyvalda regering ett primärt ansvar. Det var tydliga krav från en stark och samfälld opinion från kristna från Irak och grannländerna, för första gången samlad till en jättemanifestation som inte kunde lämna någon oberörd. Kaj Engelhart Adventsinsamling för inlandsarbete Årets adventsinsamling går till arbete för asylsökande, papperslösa och offer för människohandel. I ett brev till landets katolska hushåll skriver msgr Stjepan Biletic, ansvarig för karitativt arbete inom Stockholms katolska stift, bland annat: Miljoner människor är på flykt runtom i världen. En del av dessa bröder och systrar kommer till vårt land. Människor som är utvisnings - hotade, asylsökande och papperslösa lever under mycket utsatta förhållanden. De saknar tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätten till sjukvård, utbildning och socialt skydd. Antalet utsatta papperslösa, asylsökande och offer för människohandel som vänder sig till Caritas Sverige har ökat ständigt under det gångna året. Msgr Biletic avslutar brevet: Låt oss öppna våra hjärtan och igenkänna Kristus i våra mest utsatta medmänniskor under adventstiden. Nu plastar vi in Kardinal från Sverige!?! Vilket scoop! Vi kan inte annat än återge omslaget till det nummer av The Tablet som kom ut den 30 oktober. En av de av Benedikt XVI nyligen utsedda kardinalerna har enligt tidningen (eller åtminstone illustratören) hämtats från Sverige! Nu var det inte så. Av de 24 kardinaler som installerades i Vatikanen den 20 november har 15 sin hemvist i Europa, men inte längre norrut än i Tyskland. (Två av kardinalerna kommer därifrån: ärkebiskop Reinhard Marx av München och Freising och den tidigare ordföranden för den påvliga kommittén för historievetenskap msgr Walter Brandmüller.) Vi undrar så smått om tecknarens placering av de röda hattarna är profetisk. Eller handlar det bara om att det kan vara svårt att skilja mellan Sverige och Schweiz? Fotnot: Mera om de nya kardinalerna på Illustration: Joe Cummings, Bilden publiceras med tillstånd från The Tablet, Emellanåt händer det att prenumeranter hör av sig och berättar om skrynkliga och smutsiga exemplar av Km som nått dem i brevlådan. En prenumerant uttryckte det kärnfullt: Det ser ut som att tidningen manglats av en långtradare. Vi kommer därför att plasta in tidningarna framöver. Km är ju en tidning som ska hålla för att läsas både en och två gånger, och dess utom sparas i bokhyllan. Sofia Wahlstedt

4 sid. 4 nyheter Kilometerlång marsch i Stockholm: Tusentals människor protesterade mot attentaten i Irak Tusentals kristna från Irak och grannländerna samlades den 14 november på Mynttorget, framför riksdagshuset och regeringsbyggnaderna, för att demonstrera mot de ständiga blodiga attentaten mot kristna i Irak. Ett tjugotal kyrkoledare, mest syrisk-ortodoxa och kaldeiska men även syrisk-katolska och koptiska samt romersk-katolska, gick i täten för den kilometerlånga marschen mot Kungsträdgården, där hela platsen fylldes av kristna från arabländerna som fördömde attentaten. Ett trettiotal kristna organisationer och församling ar stod bakom den unika manifestationen som gav uttryck åt den fruktan för följderna av utvisning av kristna irakier som får avslag på sin asylansökan i Sverige. Skyltar och talkörer krävde: Sluta mörda kristna i Irak och Stoppa avvisningar av kristna till Irak. Text: Kaj Engelhart Foto: Tina Engelhart Bilder på offer. Kristna med relationer till dem som har dödats i terrorattacker i Irak gick i protestmarschen. I hjärtat av staden. Protestmarschen gick i de centrala delarna av Stockholm. Här ses den svenska flaggan och standarerna med kristna bilder nedanför kungliga slottet. I mängden. Adris Hanna, rektor för de syriska katolikerna i Sverige, deltog i demonstrationen.

5 Utvisningar av irakier har stoppats av Europadomstolen - men fortsatta gripanden nyheter sid. 5 De utvisningshotade kristna irakierna i Sverige har gått vidare till Europadomstolen och överklagat Migrationsverkets beslut om utvisning. Utvisningarna får därmed inte verkställas förrän fallen är prövade av Europadomstolen. Ändå har tio papperslösa irakier i Södertälje gripits av polisen och förts till förvaret i Märsta. Ett obegripligt handlingssätt, säger George Joseph, stiftets och Caritas flykting- och migrationsansvarige. Efter terrordådet i Bagdad den 31 oktober, då 52 människor dödades, har oron bland de asylsökande irakierna i Sverige ökat. - Många av dem har släktingar och vänner bland de dödade och självklart vill de stanna i Sverige, säger George Joseph som har hjälpt uppåt 200 personer att fylla i blanketter till Europadomstolen. - Läget i Irak blev så allvarligt att det var nödvändigt att få utvisningsbesluten prövade. George Joseph påpekar att enskilda flyktingar alltid kan vända sig till Europadomstolen när alla rättsliga möjigheter att stanna har uttömts. - Varje enskilt fall prövas av Europadomstolen. Just nu gäller det sökande från Sverige, Nederländerna och Stor britannien. Rättsprocessen innebär att Europa domstolen, för att hinna pröva överklagandena, begär i varje land att alla utvisningar ska stoppas. Så länge Europa domstolen inte har tagit ställning ska alltså ingen utvisning verkställas. De utvisningar som hade beslutats i Sverige stoppades i mitten av november när det blev klart att fallen skulle prövas. Trots detta grep polisen några dagar efteråt tio papperslösa irakier och förde dem till flyktingförvaret i Märsta. Det är där flyktingar placeras innan de utvisas. - Det är obegripligt att sådant kan hända, kommenterar George Joseph som ska utreda händelsen. Beskedet om beslutet att utvisningarna skulle stoppas kom dagarna efter den stora demonstrationen som Km beskriver på sidan 4. Har den påverkat beslutet? Inte direkt, den betraktas som en åsikt s yttring, säger George Joseph. - Men demonstrationen var viktig för att visa solidaritet med de medkristna i Irak och för att få det internationella samfundet att påverka de irakiska myndigheterna att skydda sina kristna medborgare. länge läget är oroligt. Däremot är det fel att uppmana de kristna som är kvar i landet att fly därifrån, menar George Joseph. - Att tömma Irak på kristna är att gå terroristerna till mötes. Han tar avstånd från kristna kyrkoledare i vissa länder som har uppmanat alla kristna att fly. - De präster som jag talar med i Irak vill att de kristna ska stanna och de sätter ett stort hopp till att den nya regeringen kan skapa en stabilare atmosfär. George säger att det är vanskligt att uttala sig om olika gruppers situation i Irak. - Även om läget fortfarande är hotfullt är det fel att tala om folkmord på de kristna. Det skapar en polarisering mellan kristna och muslimer och så vill vi inte att det ska bli. Vi ska komma ihåg att terrordåden drabbar alla, särskilt kristna men också andra minoritetsgrupper och muslimer. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot Innan detta nummer av Km kommer ut kan mycket ha hänt som har påverkat irakiernas situation. Uppdaterng sker regelbundet på vår hemsida, Kontakt med Irak. George Joseph har täta kontakter med präster i Irak för att hålla sig underrättad om läget för de kristna. Naturligtvis ska kristna irakier inte återvända till sitt hemland så

6 sid. 6 aktuelt Attentaten i Irak reaktioner i Sverige Stormandet av den syrisk-katolska domkyrkan i Bagdad, när ett 50-tal personer dödades, följdes av bombattentat mot kristna med fem döda. Fader Björn Göransson skriver här om reaktioner i Sverige. I somras tjänstgjorde under några veckor prästen Waseem Algas i Sverige. Med stor entusiasm firade han mässor, predikade, deltog i läger med ungdomar med mera. Han blev snabbt populär, inte minst bland ungdomar. En lista över vad den 27-årige prästen hann med under sin vistelse i Sverige kan bli häpnadsväckande lång. Själv fick jag förmånen att möta en kollega som utstrålade glädje över att tjäna som präst. Vi tjänstgjorde i samma kyrkbyggnad, Sankt Ansgars kyrka i Södertälje, och fick båda erfara det broderskap som finns mellan präster, också mellan präster som tillhör olika riter inom den katolska kyrkan. Fader Waseem firade den 31 oktober den heliga mässan i den syrisk-katolska domkyrkan i Bagdad när plötsligt fem män med skarpladdade vapen stormade in i kyrkan. De började skjuta dem som var närmast, som befann sig i de bakersta bänkarna. När fader Waseem trädde fram för att medla blev svaret ett skott i halsen. Ytterligare en präst dödades, fader Thaer Aabdal, som även han varit verksam i Sverige. Attentatsmännen samlades slutligen i mitten av kyrkan där de begick självmord genom att slita splintar ur handgranater och spränga sig själva och andra i luften. Under attacken dödades ett 50-tal personer och många skadades allvarligt, däribland en präst, fader Rafael Kuteymi, som har släktingar i Sverige. Nyheten om attentatet nådde snabbt Sverige och på flera ställen hölls minnesgudstjänster. I Sankt Ansgars kyrka i Södertälje samlades redan dagen efter attentatet en mycket stor mängd människor. Trots den korta förberedelsetiden fanns närvarande bland annat representanter från högsta kommunledningen, riksdagsmän, fem präster och en biskop, biskop Jaques Isak från Irak. Genom böner, bibelläsningar, tal, körsång och bildspel hölls en mycket gripande minneshögtid där solidariteten och medlidandet med drabbade var mycket påtaglig. Flera medlemmar i Sankt Ansgars församling har anhöriga och vänner som dödats, skadats eller på andra sätt drabbats i samband med attentatet i Bagdad. Lördagen den 6 november firades en mässa i den största av de kyrkbyggnader som tillhör Svenska kyrkan i Södertälje, där offren för massakern i Bagdad hedrades. Mässan arrangerades av den katolska församlingen. Ett mycket stort antal personer kom till gudstjänsten. Höga representanter från syrisk-ortodoxa, assyriska och armeniska kyrkan deltog. Även Iraks ambassadör i Sverige var närvarande. Vatikanen var representerad genom den apostoliske nuntien för de nordiska länderna, ärkebiskop Emil P. Tscherrig. Ett brev från biskop Anders Arborelius lästes upp: Vi sörjer över alla offer för massakern i kyrkan i Bagdad. Vi oroar oss för de kristnas situation i Irak. Vi ber för de döda om Guds eviga frid och glädje. Vi ber för de kristna i Irak om Guds beskydd och hjälp. Samtidigt vädjar vi till de svenska myndigheterna att inte avvisa kristna till Irak där de nu riskerar sitt liv. Vi uppmanar dem också att på det internationella planet verka för att skyddet för de kvarvarande kristna i Irak blir förstärkt och att man är villig att ta emot dem som flyr till andra länder. Det är en oerhörd tragedi som drabbar Iraks kristna befolkning. I tvåtusen år har man kunnat leva där, men nu är situationen så svår att det är risk att Irak töms på kristna. Vi tackar alla som genom sitt deltagande i sorgen och genom sin solidaritet vill bistå de kristna i Irak. Björn Göransson Engagerad för de kristna från Irak. Tillsammans med representanter för flera orientaliska kyrkor deltog fader Björn Göransson, kyrkoherde i S:t Ansgars kyrka i Södertälje, i protestmarschen mot attentaten i Irak. Framför honom står syrisk-ortodoxa kyrkans högste andlige ledare i Sverige, ärkebiskop Ablahad Shabo. Foto: Tina Engelhart

7 aktuellt sid. 7 Mellanösternsynod i Rom Med en appell för fred, dialog och mer religionsfrihet avslutade påven Bene - dikt XVI den två veckor långa Mellan - östernsynoden, söndagen den 24 oktober. Fred är något som ovillkorligen behövs i många delar av regionen, och freden är möjlig, betonade han vid av - slutningsmässan i Sankt Peterskyrkan. Påven ser freden också som en förutsättning för att förbättra den ofta svåra situationen för de kristna i regionen och få ett slut på utvandringsvågen. I två veckor analyserade nästan alla patriarker och biskopar mellan Kairo och Teheran tillsammans med påven och representanter för världskyrkan den ofta dramatiska situationen i sina lokala kyrkor. Det gäller politiska konflikter, teologiska och kyrkorättsliga frågor, ekumeniken och relationerna till judarna och muslimerna. I slutet av de mestadels öppna och frimodiga, ibland även diplomatiskt försiktiga överläggningarna framlades ett slutdokument för påven i 44 punkter och ett Hoppets budskap till världen. Vatikanologen John L. Allen framhåller att ett antal av kyrkoledarna från orienten uttryckte en protest mot vad de tycktes betrakta som romersk imperialism inom den globala kyrkan: att bevara identiteten, auktoriteten och det andliga arvet hos de 22 östliga kyrkorna i gemenskap med Rom förutsätter reformer, ansåg de. Till exempel att de orientaliska kyrko - ledarna skulle ha jurisdiktion över sina församlingar även i andra världsdelar, eller att de skulle få prästviga gifta män även utanför sina historiska hem - områden. Eller att de orientaliska patriarkerna skulle få delta automatiskt i påveval. I sitt mera politiskt formulerade budskap understryker de 250 synodfäderna sitt hopp om en rättvis fred som en lösning på konflikten mellan israeler och palestinier, skriver en annan vati - kan kommentator, Johannes Schidelko. Synodalerna pläderar för en tvåstats - lösning och för att Jerusalem ges en status som bevarar stadens karaktär av helighet. De fördömer våld, terrorism och religiös extremism, de skildrar palestiniernas problem men också de lidanden och den osäkerhet som israelerna är utsatta för. Samtidigt vill synodfäderna nå ett bättre förhållande till judar och muslimer, byggt på religions- och samvetsfrihetens grundval. Mera differentierat än det aktualitetsbetonade budskapet är slutdokumentet med sina 44 rekommendationer. De handlar om ett stärkande av kyrkorna och de kristna i regionen, om frihet för och förkunnelse av tron. De gäller prästernas, ordensfolkets, de pastorala medarbetarnas och lekfolkets profil, eller nya andliga rörelser, eller utbild- Sista nattvarden i arabisk version. Målning i International Centre, Betlehem. Fortsättning

8 sid. 8 aktuellt ning och sociala insatser. Synoden har givit rekommendationer till nya kommissioner och initiativ som skall bidra till att främja de inre förutsättningarna för kyrkans och de kristnas närvaro i bibelns länder. Ingenting sägs längre, understryker Schidelko, om funderingarna att orienta - liska patriarker automatiskt skulle ingå i kardinalskollegiet. Till de nya insikterna hör däremot att utvandringen av kristna är en utmaning för de gamla hemländerna men också för de nya, där det be - hövs en bättre pastoral be - handling av de kristna från Mellanöstern. Ett nytt problem, eller kanske bortglömt, är det som gäller immigrationen av mestadels latinska kristna främst i Gulfstaterna. Det talades mycket om för - hållandet till islam. Två muslimska talare tecknade inför synoden idealbilden av en tolerant islam som inte ac - cep terar våld i religiösa frågor. En skeptisk kyrko - ledare från Libanon hade en annan syn: Koranen tillåter sina troende att utbreda religionen med svärd och att döda kristna i samband med jihad. Islam erkänner inte religionsfriheten för andra, hette det. Ändå ansåg talaren att dialogen var nödvändig. Det var en formulering som gick för långt för Vatikanen: L Osservatore Romano publicerade en friserad version, berättar Johannes Schi delko i sin rapport. Nu är det upp till påven att producera ett officiellt slutdokument uti - från 44-punktsdokumen tet. Eventuellt kommer han att publicera det på plats på en resa till Libanon eller Syrien, till exempel. Svensk präst hos synodfäderna En präst från Sverige, fader Björn Göransson, upplevde delar av Mellanösternsynoden på plats i Rom. - Jag var bland annat med i en morgonbön i Vatikanen som hölls enligt syrisk-katolsk ordning. Som kyrkoherde i S:t Ansgars församling i Södertälje får fader Björn dagliga påminnelser om konflikter som leder till kristnas flykt från sina hemländer i Mellanöstern till Sverige. - Det förekommer att jag träffar folk på stan som säger att det är för många irakier här nu. Men det är bra att folk är öppna eftersom jag då kan berätta att det faktiskt handlar om liv eller död för de kristna i Irak. Demonstationen i Stockholm för några veckor sedan mot folkmorden i Irak tror fader Björn också väcker ett större medvetande. Fader Björn var i Rom i ärenden som sammanföll med Mellanösternsynonden. Han bodde på ett orientaliskt prästseminarium och det var i sällskap med en präst därifrån som han kunde komma in till en av de morgonböner som synodfäderna inledde sina dagar med tillsammans med påven Benedikt XVI. - Bredvid påven satt den dagen den syriskkatolske patriarken Josef III Yonan, som besökte Sverige i maj. Traditionsrikedomen inom grenar av den katolska kyrkan kom bland annat till uttryck i olika dräkter som synodfäderna bar när de samlades kring påven, berättar han vidare. - Alla de färgstarka dräkterna mot påvens vita gav ett starkt symboliskt intryck. Den helige faderns närvaro betonade enheten inom en enda katolsk kyrka. Fader Björn passade också på att besöka en del öppna föreläsningar som anordnades i samband med synoden. Att kristna fokuserar på Mellanöstern är helt naturligt eftersom större delen av bibelns geografiska kontext är hämtad från det området, kommenterar han. - Genom synoden aktualiserades detta ytterligare och kyrkans medlemmar uppmanas att betrakta kristnas situation i Mellanöstern i vår tid. Det har funnits kristna i Mellanöstern i två årtusenden och deras historia och aktuella situation kan berika hela världskyrkan. Predikanten vid den morgonbön som fader Björn besökte utgick från ett avsnitt ur Nya Testamentet där aposteln Paulus skriver när han är fängslad. - Predikan förklarade att situationen för många kristna i Mellanöstern är som att vara fängslad. De är berövade frihet och mänskliga rättigheter. Den helige Paulus framställdes som en förebild för kristna som befinner sig liksom i ett fängelse. Han hade en stark tro, också då han var fängslad. Han hade ett hopp som gjorde att han kunde se framåt, också i svåra tider. Synodfäderna reflekterade även över vill - kor som gäller för de många kristna från Mellan östern som lämnat sina hemländer. - I samband med synoden nämndes Sverige som ett av de länder som tagit emot ett stort antal kristna från Mellanöstern. Birgit Ahlberg-Hyse Text och foto: Kaj Engelhart

9 Stor högtid i Domkyrkan Gemensam vigning för åtta ständiga diakoner nyheter inrikes sid. 9 Stiftet har fått åtta nya ständiga diakoner. Den rekordstora gruppen fick en gemensam vigning i Domkyrkan den 30 oktober. Vanligtvis vigs i diakonerna i sina hemförsamlingar. Stort ögonblick. Medan biskopen, de koncelebrerande prästerna och hela församlingen faller på knä och sjunger Allhelgonalitanian ligger de blivande diakonerna raklånga på korgolvet. Fortsättning

10 sid. 10 nyheter inrikes Inför en fullsatt Domkyrka. Framför altaret ser vi längst till vänster pater Fredrik Emanuelson OMI, en av ceremioniarerna vid mässan. Därefter fyra av de åtta som före vigningsceremonin kallas ordinander: Oddbjörn Andreassen, Sten Cedergren, Hans Einarsson och Staffan Gerdmar. På körläktaren sjunger Pueri cantantes cathedralis och vokalensemblen Imma culata under ledning av Elisabeth von Waldstein. Vid orgeln sitter Simon Törnqvist. Det var av praktiska skäl som vigningen av alla diakoner ägde rum samtidigt. Biskopen skulle nämligen ha haft svårt att hinna med att besöka åtta församlingar för separata vigningar. Men en gång tidigare har en gemensam vigning ägt rum. - Det var i Blåkyrkan i Vadstena 1982, då biskop Hubertus Brandenburg vigde den första gruppen ständiga diakoner för vårt stift. Den gången var vi sex personer och vigningen förlades till Vadstena eftersom större delen av vår utbildning hade ägt rum hos Birgittasystrarna där. Detta berättar Erik Kennet Pålsson som ingick i denna första diakongrupp. Nackdelen med att vigningen inte sker på hemmaplan, säger han, är att diakonen inte genast blir förankrad i sin församling. - Å andra sidan kom hela busslaster från olika församlingar till Domkyrkan nu, så många blev ändå delaktiga i respektive diakons vigning. Erik Kennet Pålsson, som är diakon i Haninge, deltog i högtiden när han fick åtta nya kolleger. Han och Pancho Chin A Loi, diakon i Järfälla, ansvarade för iklädandet av de nya diakonernas liturgiska plagg, stolan och dalmatikan. Iklädandet var bara ett av många rituella moment i vig - ningsmässan där biskop Anders Arborelius var huvudcelebrant och drygt 20 präster var medcelebranter. Flera ständiga diakoner från olika församlingar deltog också. Predikan ingick i själva vigningen som hade inletts med att ordinanderna, som man kallas innan man vigs, hade försäkrat att de var beredda att vigas till diakoner och fader Ingvar Fogelqvist, som har haft huvudansvaret för deras utbildning, hade förklarat dem värdiga att vigas. Därpå följde avläggandet av vigningslöftena och sedan det ögonblick som säkerligen var ett av de största för ordinanderna, nämligen när de lade sig raklånga inför altaret medan församlingen, under knäfall, sjöng Allhelgonalitanian. För att alla åtta skulle få plats i koret togs utrymme på två sidor om altaret i anspråk. Efter biskopens bön att Gud måtte helga dessa våra bröder som vi efter moget övervägande har anförtrott den heliga tjänsten, följde handpåläggningen och den långa vig - ningsbönen som bekräftar diakonernas ämbete. Kören, som dagen till ära var dubbel med både barn-och vuxenröster, sjöng psaltarpsalm nr 84 medan Erik Kennet I sin predikan påminde biskop Anders om att ordet diakon betyder tjänare och att tjänandets nådegåva därför intimt hör ihop med diakonens kallelse. - Vi kristna tror på en Gud som blir människa inte för att bli tjänad utan för att tjäna. Korset är det stora beviset och tecknet på att Gud har kommit till oss i en tjänares gestalt, en Gud som inte tvekade att utge sin enfödde Son på korset för att övertyga oss om detta. Biskopen framhöll också att en diakon alltid är förvaltare av Guds nåd, som det står i Första Petrusbrevet, med förtroendet att förvalta det som är oändligt mycket större än han själv och ge det vidare till alla som hungrar och törstar efter Guds nåd. - Genom diakonernas civila yrke i samhället blir de Guds och Kyrkans utsträckta hand till alla som irrar omkring och febrilt söker en djupare mening, ett sammanhang i en fragmentiserad tillvaro, där de olika bitarna inte riktigt hänger ihop, sade biskopen. - Er profetiska uppgift blir att försöka påminna dem om vad och vem det är som de innerst inne längtar efter. Övriga ordinander. På andra sidan av kortrappan står Magnus Holmberg, Tomislav Knesevic, Peter Nagy och Kent Ericsson Trosander.

11 Iklädande. Diakonerna Pancho Chin A Loi och Erik Kennet Pålsson hjälper sin nye kollega Tomislav Knesevic med iklädandet av diakonens plagg, stolan och dalmatikan. nyheter inrikes sid. 11 Pålsson och Pancho Chin A Loi tog emot de nyvigda för iklädandet av stolan och dalmatikan. Så kom överlämnandet av evangelieboken, ett tecken på att de ständiga diakonerna hädanefter får förkunna Guds ord. Även detta blev ett starkt ögonblick, med biskopen sittande på sin stol framför altaret och de nyvigda, en efter en, på knä framför honom medan kören sjöng Deus Caritas Est. Det sista momentet i en diakonvigning är fridshälsningen. Varje nyvigd diakon utväxlade den först med biskopen och sedan med alla de närvarande diakonerna. I eukaristins liturgi var det sedan biskopen och de nya diakonerna som delade ut kommunionen till dem som hade fyllt Domkyrkan. De var flera hundra men alla fick plats, även på den stora festen i domkyrkosalen efteråt. I vimlet träffade vi en av de nyvigda, Peter Nagy från Linköping. Han berättade att han under årens lopp har fått påstötningar från tre olika präster om att gå in i diakonämbetet. Den förste var pater August Adelkamp, kyrkoherde under Peters uppväxt i Västerås, och den andre var pater Marcel Taverne, Med rätt att förkunna. Magnus Holmberg i det ögonblick då han mottar evangelieboken av biskop Anders Arborelius. Assisterande diakon är Björn Håkonsson. Bredvid biskopen står ceremoniaren Magnus Andersson och på knä ministranterna Kristoffer Mauritzson och Matteus Collvin, båda prästkandiater. Fortsättning

12 sid. 12 nyheter inrikes Hjärtligt handslag. Biskop Anders Arborelius välkomnar Peter Nagy till diakonämbetet. I förgrunden står Peters mamma Elisabeth. kyrkoherde i Linköping dit Peter hade flyttat för att studera till civilingenjör och där han sedan blev kvar. Den tredje var en av de senare kyrkoherdarna i Linköping, fader Paul Redmond, som för övrigt hade rest från sitt nuvarande hemland England för att vara med på vigningen. - När han förde saken på tal hade jag en lugnare tillvaro än tidigare, både i familjelivet och i mitt arbete. Först då ansåg jag mig redo att svara på kallelsen. För Peters andliga fördjupning har det italienska helgonet Padre Pio betytt mycket. - Just nu känner jag mig som Sackeus, han som satt i sitt träd och blev tilltalad av Jesus. Jag har svarat på ett tilltal från Gud. Peter har gått ner i tjänst i sitt yrkesarbete för att hinna med diakonuppdraget. Vad exakt han ska ägna sig åt i församlingen vet han inte än. När vi frågar Erik Kennet Pålsson, som har nära 30 års erfarenhet som ständig diakon, vad han vill ge för råd till Peter och de övriga, säger han: - Det är viktigt att leva sig in i mässan och få en allt större erfarenhet av liturgiskt firande. Den liturgiska tjänsten har alla gemensamt. I övrigt får man gå in i de uppdrag som beror på varje församlings speciella behov. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Diakonens liturgiska kläder är stolan, ett långt band som hängs över vänstra axeln och förs samman vid högra höften, och dalmatikan, ett knälångt plagg med ärmar och sprund utmed sidorna. Färgen följer kyrkoåret. Liturgin speglar tjänandet - Det som en ständig diakon gör i liturgin återspeglas i det han gör ute bland människor. Det säger fader Ingvar Fogelqvist som har haft huvud ansvaret för den ny - vigda diakongruppens utbildning. Fader Ingvar bekräftar alltså det som Erik Kennet Pålsson säger om vikten av att fördjupa det liturgiska firandet. - I liturgin visar diakonen sin funktion som tjänare i församlingen. Liturgin blir rikare med en diakons närvaro. Om diakonens uppdrag säger fader Ingvar: - Diakonen kan hjälpa till med en del av prästens uppgifter, som att döpa, vara vigselförrättare och förrätta begravningar och predika. Diakonen kan dock inte fira mässa själv och inte förmedla avlösningen i bikten. Inte heller kan han dela ut de sjukas smörjelse. Han är ingen minipräst utan har en speciell kallelse: att i församlingen synliggöra Kristus tjänaren, som hjälper människor i behov. Diakonens fokus ligger på hembesök, sjukbesök och evangelisation som kan ta sig uttryck i undervisning och samtal. Karitativa och organisatoriska uppgifter är typiskt diakonala. De konkreta uppgifterna växlar från församling till församling. - Det ska även finnas utrymme för diako - nernas personliga intressen och talanger. Den grupp som vigdes till ständiga diakoner i år var den femte i vårt stift. Det ständiga diakonatet i dess nuvarande utformning är inte så gammalt som man kanske tror, påpekar fader Ingvar. - Det var Andra Vatikankonciliet ( ) som tog initiativet till det ständiga dia - konatet genom sin önskan att det skulle återupprättas som en egen och permanent grad inom hierarkin. Påven Paulus VI

13 Uppsluppet. Pater Joseph Maria Nilsson från Jönköping förevigar en glad grupp efter högtiden. Från vänster Magnus Holmberg, Staffan Gerdmar, Sten Cedergren, Kent Ericsson Trosander, biskop Anders, Peter Nagy, Oddbjörn Andreassen, Hans Einarsson och fader Ingvar Fogelqvist. På bilden saknas en av de nyvigda diakonerna, Tomislav Knesevic. nyheter inrikes sid. 13 genomförde sedan detta beslut i sitt apostoliska brev Sacrum Diaconatum Ordinem (1967). De första permanenta diakonerna vigdes 1968 i Tyskland och Kamerun. De blev därmed även de första i Västkyrkan på över 1200 år. När biskop Hubertus Brandenburg hade blivit utnämnd till biskop i vårt stift 1979 var en av hans första viktiga åtgärder att införa en särskild utbildning för ständiga diakoner. Den första gruppen vigdes Varje utbildning har följt samma grundkoncept, med vecko - slutskurser och distansundervisning i form av skriftliga arbetsuppgifter, men den senaste gruppen har fått en längre och något förändrad utbildning. - Tidigare var studietiden tre år med fyra veckoslutskur - ser per år. Denna grupp har studerat i fyra år och har utöver distansundervisningen haft sex veckoslutskurser per år. Kurserna har förlagts till stiftsgården Marielund och Birgittasystrarnas gästhem i Vadstena. Ämnena i utbildningen har varit dogmatik för pater Philip Geister SJ, bibelteologi för docent Tord Fornberg, moralteologi för fader Ingvar Fogelqvist och pastoralteologi för olika lärare, bland andra diakon Björn Håkonsson. En förändring är att den liturgiska praktiken har flyttats till själva utbildningen i stället för att tidigare ha legat på respektive församling. De blivande diakonernas familjer har alltid varit delaktiga i utbildningen men denna gång har antalet veckoslut med familjerna utökats. - Det är viktigt att hustrur och barn är införstådda med familjefaderns ämbete eftersom han får mycket extra arbete, säger Ingvar Fogelqvist som i och med diakonvigningen 2010 har lämnat sitt uppdrag som ansvarig för utbildningen av ständiga diakoner. Sedan förra året är han kyrkoherde i S:t Mikaels församling i Växjö. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Dessa åtta män vigdes till ständiga diakoner i sina respektive församlingar den 30 oktober: Oddbjörn Andreassen, Växjö Sten Cedergren, Stockholm (Domkyrkoförsamlingen) Hans Einarsson, Jönköping Staffan Gerdmar, Lund Magnus Holmberg, Trollhättan Tomislav Knesevic, Göteborg (Kristus Konungens församling) Peter Nagy, Linköping Kent Ericsson Trosander, Eskilstuna

14 sid. 14 aktuellt inrikes 25-årsfirande i Sankt Lars nyrenoverade kyrka Det blev ett digert dygn när Sankt Lars kyrkcentrum i Uppsala i slutet av oktober firade 25-årsjubileet av kyrkans invigning. Synd bara att massmedia (med undantag för Km) inte uppmärksammade festligheterna. För nog är det väl värt att lyfta fram en församlingsgemenskap med medlemmar från sjuttiotalet länder och kulturer. De nyuppsatta skärmarna på kyrktorget berättade om hur mässorna firas på spanska, engelska, arabiska, kroatiska och polska men oftast på svenska. Fridshälsning. Präster och församlingsmedlemmar önskar varandra Herrens frid. De präster som står bakom altaret, under Kristusbilden av Kajsa Mattas, är från vänster fader Magnus Nyman, msgr Ansgar Lüttel, pater Peter Fresman, pater Ulf Jonsson, msgr Göran Degen, pater Klaus Dietz, pater Franz Holin, pater Philip Geister och pater Stefan Dartmann. Huvudcelebrant vid mässan var den apostoliske nuntien för Norden, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig. Foto: Syster M. Andrea

15 aktuellt inrikes sid Detta är en värld i miniatyr, ett tecken på att integration är möjlig! Sa en av kyrkcenterbesökarna. Orden skulle helt säkert kunna användas om många av stiftets församlingar men den här gången handlar det alltså om Sankt Lars i Uppsala som den oktober inbjöd till en sprudlande glad födelsedagsfest i nyrenoverade lokaler. Trängseln i kapprummet var densamma som före renoveringen och en och annan hördes undra hur länge församlingen kommer att klara sig med bara en kyrka (vid sidan av den som nu i december invigs i Enköping). Men det doftade fräscht i vinklar och vrår, både på bottenvåningen, i källaren och en och två trappor upp. En automatisk dörröppnare vid ingången, sedan länge efterfrågad av familjer med barnvagnar och en hel del andra, hade kommit på plats. Inte minst hördes många glatt kommentera den avsevärt förbättrade akustiken i kyrkan. Musiklivet i Sankt Lars står sig väl i jämförelse med vad som i övrigt bjuds i köroch orkestertäta Uppsala. Först på plan den här gången var Camerata Englund, under Gunnar Englunds ledning, och bassolisten Seth Ullman. Då bjöds det på både Henry Purcell och Dietrich Buxtehude. Musicerandet byttes i föreläsande när två av församlingens präster, fader Magnus Nyman och pater Ulf Jonsson SJ, talade över Främmande fåglar vid Fyris strand glimtar ur Uppsalas katolska historia respektive Jesuiter här och där då och nu. Ingen av de kanske hundra åhörarna kunde efter detta förbli okunnig om att Katolska kyrkan har en lång historia i Uppsala. År 1164 etablerades ett ärkebiskopssäte i (Gamla) Uppsala och då hade drygt 300 år gått sedan Ansgar anlände till Birka. Domkyrkan helgades åt den fornkyrklige romerske martyrdiakonen Sankt Lars (Laurentius) som förblev ett av domkyrkans skyddshelgon också när ärkebiskopssätet förlades till Östra Aros, nuvarande Uppsala. När så det första katolska kapellet efter reformationen så lägligt låg vid S:t Larsgatan mittemot Göteborgs nation var dess namn givet: Sankt Lars kapell. Ulf Jonsson påminde i sin exposé om några av de tidigare i Uppsala boende jesuiterna, ett tjugotal under de senaste 80 åren. Den förste kände jesuiten, Kloster - lasse kallad, kom till staden redan år 1577 och kunde på All helgona dagen predika för en fullsatt domkyrka (jesuitorden, med själavård och utbildning som huvud - uppgifter, hade stadfästs av påven Paulus III år 1540). Snart skulle dock alla svenska katoliker utvisas ur landet. År 1624 avrättades tre svenskar till följd av att de envist höll fast vid den katols ka tron. Så församlingsbildandet skulle dröja. Visserligen började jesuiterna etablera sig i Stockholm när det igen (år 1860) blivit möjligt för främmande trosbekännare att bilda församlingar och förvärva mark för kyrkobyggnader. Men först 1937 fick Uppsala en egen präst, pater Josef Gerlach, med ansvar för trettiotalet (!) katoliker utspridda över Uppland. Då var marken beredd, bland annat genom fabrikör Fritz Degen som, i och med att han år 1922 flyttat till Uppsala, hade börjat besöka Sankt Eriks skrin i domkyrkan där han bett om katolskt mässfirande i staden, ja, om en egen kyrka. Fabrikören blev bönhörd. Det första katolska kapellet i Uppsala, ovan nämnda Sankt Lars kapell, invigdes år Det är frestande att klippa in några rader ur Gunnel Vallquists Katolska läroår när Vallquist år 1941 kom till Uppsala firades gudstjänsterna fortfarande i lägenheten på S:t Larsgatan: Vi var inte fler i församlingen än att vi rymdes i det diminutiva kapell som inretts i ett rum Dit hade vi varsin nyckel så att vi kunde gå in ibland och förrätta privatandakt. Det smått tilltagna kapellet ersattes 1942 av en större, men inte stor, gudstjänstlokal på Sankt Johannesgatan. Och så, i maj 1984, togs första spadtaget till dagens kyrka av bland andra Fritz Degen som hade god hjälp av församlingens småtting - ar som kom kånkande med plastspadar i regnbågens alla färger. Kyrkan stod färdig i oktober En av många körer. Camerata Englund, en från församlingen fristående kör under Gunnar Englunds ledning, brukar låna lokalerna i Sankt Lars för sina övningar. För detta tackar man genom att framträda på bland annat julnatten och som nu i samband med jubileumsfestligheterna. Längst bak till vänster står i artikeln omnämnde Seth Ullman. Foto: Syster M. Andrea Färska siffror säger att antalet registrerade katoliker i dag uppgår till när församlingen upprättades, det var år 1975, uppgavs antalet medlemmar till 700. Fortsättning

16 sid. 16 aktuellt inrikes Öppen förskola i Mariakoret. Från vänster på bilden ser vi Amanda Wahlstedt, Isabella D Arcy (längst fram), Joanna Luthström-Awai med dottern Adriana Awai, förskoleansvariga syster Margot och Maria Brisenstam med Aaron Awai. Foto: Syster M. Andrea Antalet katolska institutioner i Uppsala, flera av dem direkt kopplade till församlingen, har vuxit parallellt med medlems - ökningen. Prästse mina riet. Newman insti - tutet, den första katolska högskolan efter reformationen. Den katolsk-ortodoxa Katarina skolan. Redaktions loka lerna för Signum, Katolskt magasin och Tidningen Jungfru Maria. Äldreboendet på Fröja. Mariatjänst som, i Marias efterföljd, på ideell basis vill hjälpa medmänniskan och även driver professionell hemtjänst inom Uppsala kommun. Här finns förstås systrar också. Mariasystrar från Osnabrück bor granne med kyrkan och servar församlingen med förskoleansvariga syster Margot och församlingssystrarna Inger och Dorothea. Syster Dorothea svarade för dagens tredje föreläsning och lovade oss att sammanfatta innehållet, Med Guds mor bland fattiga och rika, i ett kommande Km. Mera musik följde på föreläsningarna: viola da gamba och luta. Sedan återstod tre av lördagens programpunkter. Ekumenisk vesper med särskilt inbjudna gäster. Ljusprocession till franciskanernas kyrkoruin vid Gamla torget där franciskanorden grundade ett brödrakonvent i Uppsala år Och så festbuffén på Newman inst i tutet där cirka 150 församlingsbor, ekumeniska gäster och katolska gäster från grannförsamlingar och utlandet umgicks under gemytliga former. Då avtackades också församlingens tidigare ungdoms sek re - terare Ronny Elia för två år med ansvar för bland annat ungdomsföreningen Ljuvlingen som under sommaren, och under Ronnys ledning, hann besöka både Taizé, Paris och Disney land Det som vi kan beundra i dag är den tro och det mod som utmärkte den lilla skaran och troheten och hängivenheten hos våra föregångare. - Vår församling och kyrkan som helhet är en byggnad av levande stenar, vars fundament är Kristus. Var och en av oss är därför viktig och på ett särskilt sätt absolut nödvändig, eftersom en enda lös sten i muren kan få hela byggnaden att rasa samman. - Ibland kan vi få för oss att oroa oss för kyrkans framtid. Men vi ska inte glömma bort att kyrkan inte är vårt verk, utan den är Herrens verk. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Den som vill ta del av hela nuntiens predikan kan vända sig till församlingssekreterare Margareta Jaringe, tel Predikan kan även läsas på församlingens hemsida, Firandet kulminerade med söndagens tacksägelsemässa. Med några ord ur den predikan som hölls av den apostoliske nuntien för Norden, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig, sätter vi punkt: - Det är fantastiskt vad en liten församling kan åstadkomma om den drivs av kärleken till Gud och till sina medmänniskor. Den här församlingen upprättades under svåra tider och dess historia återspeglar det som då gällde för katolska församlingar här i landet. S:t Ignatiuskapellet. Innan den nya kyrkan invigdes år 1985 firade församlingen gudstjänst i kapellet på Sankt Johannesgatan som nu blivit jesuiternas privata kapell. Foto: Syster M. Andrea

17 aktuellt inrikes sid. 17 Mot franciskanernas kyrkoruin. Mellan åren 1247 och 1538 fanns ett franciskanskt brödrakonvent i Uppsala. Sentida katoliker ställer upp utanför Sankt Lars för att vandra till kyrkoruinen. Främst i ledet ser vi prästseminaristerna Balthazar Sibanan, Ti Tran och Matteus Collvin. Foto: Per Englund Den som vill veta mera om Sankt Lars historia och dagsläget (hur det såg ut för tio år sedan) rekommenderas ta en titt i den bok som utgavs när själva församlingen år firade 25- årsjubileum: Världen i miniatyr en mosaik av levande stenar. Här får vi möta åtskilliga av det tjugotal jesuiter, som under de senaste 80 åren varit knutna till Uppsala, och en imponerande mängd Uppsalakatoliker därutöver. Här möter vi också bland de lite mer udda främmande fåglarna jesuiten Heinrich Schacht som år 1624 kom till Uppsala Schacht vandrade genom Sverige, bland annat förklädd till råttfälleförsäljare, för att bistå landets katoliker greve de Bethune, flykting undan franska revolutionen och språkmästare vid universitetet astronomiprofessorn Athanasius Francis Diedrich Wackerbarth som hade ett förflutet som präst inom den anglikanska kyrkan innan han kom till Uppsala år 1851 Avlyssnat: Ständigt sker överraskningar. Katastrofala, smärtsamma, glädjefyllda. Om så mycket hänt sedan kyrkan invigdes, vad kan då inte hända på ytterligare 25 år? Eller 250? Har samfunden enats då? Boken kan beställas från S:t Lars katolska församling, tel

18 sid. 18 aktuellt inrikes Initiativrikedom. Diakon Björn Håkonsson är den som tagit initiativet till kursen Helgon på samhällets botten, på S:ta Maria Folkhögskola i Malmö. Kursen genomförs som en studieresa till Stockholm där ungdomar får lära sig mera om de villkor marginaliserade människor lever under. Helgon på samhällets botten Vem är det idag som gör det helgonen gjorde då? Den frågan ligger till grund för en ny kortkurs som genomförs på S:ta Maria folkhögskola i Malmö. Under Allhelgonahelgen var en grupp på 19 högstadie- och gymnasieungdomar i Stockholm för att lära sig mer om utsatta och socialt marginaliserade människors villkor. Den som tagit initiativ till kursen är diakonen Björn Håkonsson som till vardags arbetar med katolska ungdomar i Malmö, bland annat genom folkhögskolans teaterprojekt Det blir ingen jul i år. Jag har arbetat med ungdomar i många år men kände till slut att nu var det dags att vidga perspektivet och att börja bry oss om andra än oss själva, säger han. Det har inte varit några svårigheter att få ungdomarna att nappa. De vill bry sig om dem som har det svårt trots att de är hårt pressade av höga krav på prestation i skolan. Samhället äter upp ungdomar idag. Det är därför jag vill göra det möjligt för dem att uppleva någonting som är annorlunda. Att spela teater tillsammans har visat sig fungera väldigt bra. Ungdomarna får uppleva sakar som de annars inte får uppleva, gemenskap och täta relationer. Genom att ungdomarna under Stockholmsresan får möjlighet att träffa representanter för ett antal organisationer som försöker bistå människor, hoppas Björn Håkonsson väcka tankar och ge nya impulser när de står inför frågan vad man ska utbilda sig till och även inför den ännu större frågan vad som egentligen är meningen med livet. Jag vill att de ska få ta del av fakta helt enkelt, om hur samhället egentligen ser ut, säger han. Varje helgon har blivit till i ett obetydligt sammanhang. Vad är det Gud vill att jag ska göra? Vilken är min väg? Hur svarar jag på Kristi försiktiga fråga, vill du följa mig? Med på resan är bland annat Josip Ladan, Jakob Håkonsson, Maria Martens och Veronika Zadera. Alla fyra har en önskan om att verkligen se hur de hemlösa i Stockholm har det. Inte bara prata utan verkligen göra något, är ett intresse de delar. Dessutom tycker de att det är roligt att få göra något tillsammans som har mening. Jag vill lära mig hur det är att arbeta med utsatta människor, säger Maria Martens, som redan vet att hon i framtiden vill arbeta som lärare med att hjälpa barn. Hur går det till i praktiken att hjälpa andra, det undrar jag? Josip Ladan vet också redan vad han vill. Han vill arbeta med mänskliga rättigheter genom FN eller på en svensk ambassad. När vi träffar representanter för olika hjälporganisationer förstår man verkligen vad som krävs av en när man ska jobba med utsatta människor, säger han. Tänk att de orkar. Under sina knappa fem dagar i Stockholm besökte ungdomarna bland annat Sankta Clara kyrkas arbete på Sergels torg där de hjälpte till att dela ut kaffe och smörgåsar, Ny gemenskap, organisationen Ja till livet och Caritas. På lördagskvällen var de gäster hos en ungdomsgrupp i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Text: Katrin Laine Foto: Sakari Laine Fotnot: Föreställningen Det blir ingen jul i år kommer att uppföras den 19 december i Sankt Thomas församling i Lund och den 20 december i Vår Frälsares församling i Malmö. Kvartett som vill hjälpa. Veronika Zadera, Maria Martens, Josip Ladan och Jakob Håkonsson är fyra av de nitton högstadie- och gymnasieungdomar som deltar i årets kurs. De är nyfikna på hur Stockholms uteliggare och hemlösa har det och på vad man kan göra för att hjälpa dem.

19 aktuellt inrikes sid. 19 Riktning mot himlen Livets Ords grundare Ulf Ekman avslutade den katolska karismatiska konferensen i en välfylld Sankta Clara kyrka på söndagens eftermiddag. Många var vana att sjunga lovsång med tungotal och lyftade händer. Foto: Peter Malmgren Målet för den karismatiska rörelsen: Att avskaffa sig själv När katolska karismatiker håller konferens blir gudstjänsterna skiftesrika. Högtidlig pontifikalmässa i katolska Sankta Eugenia och lovsångsmöte i evangeliska Sankta Clara. Bikt och tungotal. Väckelsesånger och Mariahymner. Katolsk Karismatisk förnyelse i Sverige, KKS, erbjöd ett brett spektrum av gudstjänster och anföranden på sin konferens i Stockholms centrum under den sista veckändan i oktober. Inriktningen var klart ekumenisk. Sankta Claras vänner stod som medarrangörer jämte det katolska stiftet. Svenskkyrkliga diakonen Inga Pagreus och Livets Ord - grundaren Ulf Ekman hörde till de medverkande och flera konferensdeltagarna kom från andra samfund. Inte underligt då att nuntien Emil Tscherrig, med personliga hälsningar från påven Benedikt, leende avslöjade att han nog väntat sig lite mer livliga andaktsaktiviteter inne i ärevördiga Eugenia - kyrkan. Många av de ett par hundra deltagarna var gamla vänner från många års internationella möten, det märktes i paussamtalen. Mesta medelpunkter var KKS-ordföranden diakon Pancho Chin A Loi och Bengt Malmgren, konferensens Förbönsstunder. Flera deltagare i avslutningsgudstjänsten bad om personlig förbön. Bengt Malmgren, mötets arrangör, och Charles Whitehead, ledare i den engelska katolska karismatiska rörelsen, hörde till dem som la händerna på människors huvuden, bad och sände ut dem i världen. Foto: Peter Malmgren Fortsättning

20 sid. 20 aktuellt inrikes Vänkretsar. Vilket berikande seminarium, tack ska du ha! Följer ni med och äter lunch? Många gamla bekanta möttes bland bänkraderna i Sankta Clara. Också ledarna Christof Hemberger, Bengt Malmgren, Wilfred Brieven och tolken Erik Pernlind från Uppsala hittade pauser. Foto: Peter Malmgren Kära hälsningar. Nuntien Emil Paul Tscherrig (i ambonen), biskop Anders Arborelius (i mitten) och kyrkoherde Klaus Dietz (till höger) påminde under pontifikalmässan i Sanka Eugenia om hur de senaste påvarna stött den karismatiska rörelsen inom den katolska kyrkan och vilken betydelse den haft för miljoner katoliker. Nuntien framförde också en personlig hälsning från påven Benedikt. På hedersplats fanns även ordföranden i KKS diakon Pancho Chin A Loi. Foto: Kerstin Elworth

21 aktuellt inrikes sid. 21 arrangör. Andra knöt nya band under seminarier och guds - tjänster och måltidsraster. En växande enhet inspirerad av den helige Ande, som Charles Whitehead uttryckte sig. Nutida religionshistoria brukar berätta att de pentekostala uttrycken startade i Los Angeles Men katolikerna var faktiskt först, avslöjade den tyske diakonen Christof Hemberger under ett seminarium. - Redan 1897 började ordenssystern Elena Guerra verka för att den helige Ande skulle komma tillbaka till den katols - ka kyrkan. Och samma år började påven Leo XIII uppmana kyrkan att be att den helige Ande skulle fylla hela kyrkan. - Men vi katoliker är långsamma av oss. Det blev ingen nämnvärd reaktion förrän på 1960-talet då grupper av katolska studenter i USA upplevde dopet i den helige Ande. Guds humor, kanske? Prästen Wilfred Brieven, Belgien, kunde i sitt föredrag fylla på med berättelsen om kardinal Lêon-Jozef Suenens, vars personliga sekreterare han varit. Kardinalen kom att betyda mycket för att bereda en plats i kyrkans hjärta för den helige Andes utgjutande hölls på hans initiativ den första katolska karismatiska konferensen i Rom med lovsång på tungomål i Sankt Peterskyrkan. Målet är att vi inom den karismatiska rörelsen ska avskaffa oss själva så att hela floden kan försvinna in i havet, sa fader Brieven. Alla kristna i hela världen ska få del av dopet i den helige Ande och där är vi inte än. Kerstin Elworth Fyra frågor till en samlande kraft Vi ställde fyra frågor till Charles Whitehead, engelsk, katolsk affärsman, tidigare ordförande i Catholic Charismatic Renewal Services och, tillsammans med anglikanska hustrun Sue, en samlande kraft bland ekumeniska, karismatiska grupper i England. Hur är läget just nu för karismatiska grupper i världen? - Man kan säga att det skiftar. I Afrika, i Sydamerika och i Östeuropa växer rörelsen, i övriga Europa och i Nordamerika har engagemanget avtagit lite just nu. På vilket sätt praktiseras ekumeniken i våra dagar? - Det mest påtagliga är den nya gemenskapen mellan katoliker och pingstvänner samt Livets Ord-församlingar. För en tid sedan guidade jag Ulf Ekman och hans medarbetare i Rom där vi besökte katolska kyrkor och institutioner. Vi är mycket goda vänner. Personliga relationer är viktiga för ekumeniken. Det är mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi behöver omvända oss från vår splittring, Jesus vill ha enhet. Finns det några gränser för gemenskapen med andra samfund, till exempel när det gäller kyrkliga tolkningar och sedvänjor samt etiska ställningstaganden? - Vi ska vara trogna i det vi är. Ingen kan be mig att lämna min katolska övertygelse. Om det uppstår en spänning mellan kärleken och sanningen så håller jag fast vid det som jag anser är sant. Det är ett pris vi måste betala. Men vi måste lyssna på varandra så att det inte uppstår missförstånd, som till exempel när man tror att katoliker tillber Maria när vi ärar henne. Är jag en sämre katolik om jag inte strävar efter att undfå tungotalets gåva? - Nej. Genom dopets sakrament har du redan den helige Ande inom dig, din respons är bara ytterligare ett moment i ditt andliga liv. - Det är bara att öppna, skrattar hustrun Sue som smugit sig fram till vårt samtal i Sankta Clara kyrka. Charles Whitehead Foto: Kerstin Elworth Kerstin Elworth

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2010 OSS ÄR EN FRÄLSARE FÖDD

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2010 OSS ÄR EN FRÄLSARE FÖDD FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2010 OSS ÄR EN FRÄLSARE FÖDD Kyrkoherdens julhälsning:.. "Hvad våldet må skapa..." Så har då även Sverige drabbats av terrorn, då en självmordsbombare slog till mitt i julhandeln

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Sankt ANSGAR 2/2012 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

Sankt ANSGAR 2/2012 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING Sankt ANSGAR 2/2012 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING 2 KÄRA FÖRSAMLING Har ni hört talas om ett talesätt som lyder: Ett brev betyder så mycket? I modern tid har pappersbrev till stor

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM Hur når vi Sverige? Text: Jesper Kronhamn Hej! Jag har arbetat för Credo några månader nu och går ofta till jobbet med förväntan och glädje. Det

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus!

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus! Nr 01/2012 2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus! Från och med den 1 januari 2012 utgör vi tillsammans en ny församling

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

... du lever fortfarande

... du lever fortfarande ... du lever fortfarande 2 Ragheed Aziz Ganni, född 20 januari 1972 i Mosul, Irak, död 3 juni 2007 i Mosul, var en katolsk präst inom den kaldeiska riten som varit verksam i bl.a. Sverige och blev mördad

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM DJUP I HERRENS GODHET Gott nytt år! Första dagen på det nya året besökte jag Credos nyårsläger i Kungälv och morgonsamlingen inleddes med att

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Sankt Franciskus katolska församling

Sankt Franciskus katolska församling Sankt Franciskus katolska församling Årgång 3 nr 3 2 2 Juni 2011 Första kommunion i vår församling 2 Kära församlingsmedlemmar! Snart är sommar igen och tid att villa eller åka på semester. Vi alla behöver

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

2 KYRKOHERDENS INLEDNINGSORD Biskop Anders gratulerar vår yngsta församling i stiftet

2 KYRKOHERDENS INLEDNINGSORD Biskop Anders gratulerar vår yngsta församling i stiftet Nr 02 [04] /2013 2 KYRKOHERDENS INLEDNINGSORD Biskop Anders gratulerar vår yngsta församling i stiftet Kära församlingsmedlemmar i S:t Botvids! Snart närmar sig slutet på ännu ett år i vår församlings

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Bygg den värld du vill ha

Bygg den värld du vill ha F ördjupning Bygg den värld du vill ha Ickevåldskommuniteten Fikonträdet är en gemenskap öppen för alla som är i behov av den. Genom att ge en fristad till papperslösa och med ickevåldsmetoder kämpa för

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Del 2. Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING

Del 2. Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING Del 2 Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING 263 10 Prästvigning PRÄSTVIGNING 265 Prästvigning förrättas av stiftets biskop, vanligen i domkyrkan. Om biskopsämbetet är ledigt eller

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

St. Andreas Katolska Församling

St. Andreas Katolska Församling St. Andreas Katolska Församling Kristianstad Hässleholm - Bromölla Gudstjänster Under året har gudstjänster hållits enligt följande: Söndagsmässor: Kristianstad kl. 09.30 Hässleholm kl. 12.00 Bromölla

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM MED SKÖRDEN I SIKTE Psalm 126:5-6 De som sår under tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina

Läs mer

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999).

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999). STOCKHOLMS KATOLSKA STIFT RITUALE FÖR VUXENDOP PROVMANUS Förlaga: Rituale Romanum: Ordo initiationis christianae adultorum. Editio typica (1969) Svensk provupplaga Vissa liturgiska texter ur Missale för

Läs mer