Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje Magelungen Södertälje Sida 1

2 Inledning Magelungens dagverksamhet i Södertälje startade upp i hösten Både ungdomsgruppen och personalgruppen har växt successivt sedan starten. Genom att erbjuda integrerad skola och behandling under samma tak har vi format och anpassat verksamheten efter ungdomarnas behov. Målet har varit att utveckla en VI-känsla, bygga goda relationer och ett gott samarbete med ungdomar och familjer. Uppdrag Vi arbetar med ungdomar, år, med psykosociala, psykiatriska och neuropsykiatriska svårigheter. Vi erbjuder både terapeutiskt och pedagogiskt stöd. I uppdraget ingår nätverk och familjearbete, pedagogiskt stöd med möjlighet till en till en undervisning, samt socialt stöd med motiverande samtal med fokus på ungdomars resurser. Förändringar under året Beläggning/efterfrågan Dagverksamheten har tillstånd för att arbeta med 14 ungdomar och har under 2009/2010 haft 10 till 13 ungdomar inskrivna i dagverksamheten. Sju ungdomar skrevs ut runt läsårets slut i juni 2010, varav fyra hade varit inskrivna sedan hösten Då ytterligare två ungdomar skrevs in i augusti 2010 fanns det totalt åtta ungdomar inskrivna vid hösttermin starten. Vid vårtermin starten 2011 fanns det totalt sju ungdomar inskrivna i dagverksamheten. Idag har vi gått från att erbjuda 12 platser, till 9 platser. Detta för att öka kvalité och för att bättre bemöta behov och grupprocesser som uppstår i vår ungdomsgrupp. Vi tror även att efterfrågan för våra tjänster i Södertälje kommun ligger närmare nio placeringar än tolv. Efterfrågan har varit relativt hög men har varierat under olika perioder. Efterfrågan var låg i hösten 2010, då vi inte fick en enda placerings förfrågning. Under våren 2011 blev det en markant förändring som resulterade i fyra nyinskrivningar. Förfrågningarna har tenderat att vara på utåtagerande tonårskillar med neuropsykiatrisk diagnos med risk för kriminalitet. Målet framöver är att marknadsföra oss och profilera verksamheten på ett sätt som öppnar upp för ungdomar med även andra svårigheter. Dessutom behöver vi arbeta för att ha en kontinuerlig dialog med våra uppdragsgivare kring behoven i Södertälje och vår verksamhets utveckling. Magelungen Södertälje Sida 2

3 Då en stor del av Södertäljes befolkning har invandrar bakgrund märker vi att våra placeringsförfrågningar inte reflekterar befolknings demografin. Vårt mål är att utveckla vår verksamhet så att den riktar sig till alla befolkningsgrupper i Södertälje. Ett spår som därför kommer att utforskas de närmaste året är behoven bland nyanlända och ensamkommande flykting barn i Södertälje, Botkyrka och Huddinge kommun. Personalomsättning Personalomsättningen har under senaste året varit hög då verksamheten har växt och enhetschef och familjeterapeut slutat. I början på ht 2009 utökade vi resurserna i skolan då vi anställde en till lärare. Vi hade då 10 ungdomar inskrivna och en personalgrupp som bestod av tre samordnare, två lärare, en familjeterapeut, och enhetschef. Då ungdomsgruppen växte ytterligare anställdes en till samordnare i mars I slutet på juni 2010 slutade dåvarande enhetschef Caroline Karlsson, samt familjeterapeut Emilio Quintana. Aiman Jihar som tidigare varit samordnare på dagverksamheten blev tillsatt som enhetschef. Jörgen Hedälv som tidigare arbetat som familjeterapeut på dagverksamheten i Västerås flyttade då till dagverksamheten i Södertälje. Under höstterminen 2010 blev två samordnare långtidssjukskrivna. En av samordnare blev dock sjukskriven i samband med uppsägning på egen begäran. Under denna period klev två heltids vikarier in i verksamheten för att täcka upp för samordnarna. Till vårterminen rekryterades en ny samordnare som började arbeta i januari Samtidigt började den samordnare som tidigare varit sjukskriven att arbeta på 80 %. Målet är att hitta kontinuitet i personalgruppen, med tre heltidsanställda samordnare, för att på så sätt kunna skapa trygghet för personalen och brukarna. Personalutbildning/kompetensutveckling I vårterminen 2011 bestod personalgruppen av 2 lärare, 3 samordnare, 1 familjeterapeut, och en enhetschef. Alla samordnarna har läst socionomprogrammet på 180 högskolepoäng. Familjeterapeuten har två grundutbildningar i systemisk familjeterapi från både GSI och KCC Foundation. Enhetschef har kandidat examen i Psykologi. Kompetensutvecklingsområden under 2010/2011 har varit neuropsykiatri och KBT. En samordnare har läst en KBT kurs på 15 högskolepoäng. En lärare och familjeterapeut har läst en neuropsykiatri kurs på 7,5 högskolepoäng. Enhetschef har dessutom gått UGL ledarskaps utbildning. Vi har under läsåret 2010/2011 även jobbat med att integrera personalens spetskompetenser i verksamheten. Detta har vi gjort genom att hålla interna föreläsningar för varandra utifrån Magelungen Södertälje Sida 3

4 våra kompetensområden. Syftet har varit att dela med sig av sina kunskaper och utnyttja varandras olikheter och erfarenheter. Huvudfokus på föreläsningarna har handlat om hur vi kan använda våra kompetensområden för att utveckla verksamheten. Under läsåret 2010/2011 har vi haft en intern föreläsning i systemiskt arbete samt en föreläsning i KBT. Kommande föreläsningar kommer att vara i neuropsykiatri, HSP (hemmasittarprogrammet) samt KAT (kognitiv affektiv träning). Tanken är att varje medarbetar som går en utbildning ska hålla en intern föreläsning med fokus på metod och verksamhetsutveckling. Målet är att fortsätta satsa på kompetensutveckling inom KBT, samt utveckla arbetet med kompetens integrering genom interna föreläsningar. Lokaler Våra lokaler i centrala Södertälje är bra belägna då de ligger nära tåg och busstationen i Södertälje centrum. Vi har två separata ingångar till lokalerna, vilket gör det enkelt för oss att tydliggöra behandlingen och skolan i dagverksamheten. Då vi anser att lokalerna kan upplevas som för stora för våra ungdomar har vi genomfört ändringar i miljön som ger det enklare för ungdomarna att förhålla sig till lokalerna. Omstruktureringen har inneburit att kontor - och samtalsrum har separerats från den delen av lokalerna där gruppaktiviteter sker. Utöver det skärmar vi även av skoldelen från behandlingsdelen under skoltid. Verksamheten kommer att flytta till nya lokaler i januari Detta pga att våra nuvarande lokaler är för stora, dyra, och svåra att förhålla sig till för ungdomar som behöver ett litet och lättillgängligt sammanhang. Den ekonomiska besparing på de nya lokalerna beräknas vara markant, vilket förhoppningsvis kan leda till en effektivare resursfördelning och stabilare ekonomi. Arbetsklimat Då verksamheten successivt växt under en kort period har kulturer och normer satt sig i personalgruppen och ungdomsgruppen. Vid terminsstarten 2010 förstärktes vissa kulturer i ungdomsgruppen som utmanade personalgruppen att arbeta intensivt för att hitta strategier för att skapa en tryggare arbetskultur. Samtidigt ökade personalomsättningen då en samordnare blev sjukskriven, och en annan sa upp sig på egen begäran. Situationer uppstod där personalen kände sig maktlösa gentemot ungdomsgruppen. Personalen var enig om att det dåvarande arbetsklimatet var otillfredsställande och skapade en oro och stress i verksamheten. Att arbete med att förändra icke önskvärda kulturer i verksamheten blev därmed prioriteringen under ht Metod dagar infördes, och ersatte formella personalkonferenser under en fyra veckors period. Detta för att prioritera arbetet mot en positiv stämning bland personal och ungdomar. Magelungen Södertälje Sida 4

5 Målsättningen var att skapa en stark VI-känsla, förbättra kommunikationen, samt utveckla välfungerande strukturer och rutiner. Detta arbete ledda till flera beslut kring förhållningsätt och rutiner i verksamheten. Nedan beskrivs en del av besluten som växte fram. Personalen började arbeta för att öka KASAM(känsla av sammanhang) hos ungdomarna. Detta bland annat genom att öka frekvensen av enskilda samtal med ungdomar där fokus var att tydliggöra varför ungdomarna var placerade på Magelungen, samt identifiera ungdomens egen motivation. Personalen bestämde att de skulle ställa tydligare krav kring närvaro och oacceptabelt beteende bland ungdomarna. Detta innebar främst att all personal skulle ta ett personligt ansvar i att säga ifrån och gränssätta vid otrevligt bemötande, samt stötta varandra och arbeta efter gemensamma förhållningsätt vid specifika situationer. Miljön anpassades för att skapa ett gemensamt rastrum för personal och ungdomar där målet var att öka VI-känslan mellan ungdomar och personal. Föräldrar bjöds in till ett föräldramöte där syftet var att förstärka samarbetet och skapa en positiv dialog kring de förhållningssätt som skapats i verksamheten. Detta arbete kompletterades med ett månadsbrev som skickades ut till alla föräldrar under läsåret. Rutiner kring samlingar och innehållet i dessa fastställdes(se nedan). Rutiner kring närvaro skapades även i form av ett symboliskt förstärkande närvarosystem (se färgschema nedan), samt morgonsamtal till föräldrar då ungdomar var frånvarande. Idag upplever hela personalgruppen att stämningen och arbetsklimatet är tillfredställande samt att innehållet och verksamhetsmålet är mycket tydligare. Målet framöver är att förstärka de positiva processer som påbörjats genom gruppstärkande arbete och ökad elev demokrati. Arbetsmiljö I våren 2010 var Arbetsmiljöverket på ett inspektionsbesök i dagverksamheten. Som en följd av detta mottog Magelungen ett inspektionsmeddelande med ett flertal krav på åtgärder i dagverksamheten Södertälje. Enhetschef, Aiman Jihar har tillsammans med ledningen på Magelungen utvärderat de krav och synpunkter som framkommit vid Arbetsmiljöverkets inspektion. Utifrån underlaget från Arbetsmiljöverket har åtgärder vidtagits för att bemöta de förbättringsområden som framkommit. Som en följd av detta gick enhetschef och skyddsombud på en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Magelungens ledning har tydliggjort arbetsmiljöpolicyn samt tydliggjort ansvarsfördelningen av arbetsmiljöuppgifter. Dagverksamheten har infört rutiner för riskbedömning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöarbetet behöver dock följas upp och vidare utvecklas för att säkerställa att dagverksamheten lever upp till de krav som ställts på verksamheten. Magelungen Södertälje Sida 5

6 Säkerhetsfrågor Frågor gällande ungdomarnas och personalens säkerhet vid utförandet av olika arbetsmoment har vuxit fram under åren. Avvikelser har skett i verksamheten som skapat oro och osäkerhet kring vissa arbetsmoment. Detta har lett till att rutiner införts kring arbete utanför lokalerna, tex vid utflykter. I syfte att hitta en gemensam grund i det förebyggande säkerhetsarbetet har även personalen fått gå igenom Magelungens krisplan, mobbningsplan, och avvikelserapporterings rutiner. Eftersom vi jobbar med ungdomsgrupper som utmanas i att träna på att vara i krävande situationer kan det bli svårt för ungdomar att hantera de tankar och känslor som väcks under förändringsprocessen. Ungdomars respons kan då kräva att personal sätter gränser då konflikter, självskadebeteende, mobbning, våld, och hot om våld kan uppstå. Då en del av arbetet är förlagt utanför verksamhetens lokaler är det viktigt för oss att ha framförhållning och rutiner kring säkerhet. Oavsett framförhållning sker dock alltid oförutsägbara avvikelser. Därför bör vi hitta en övergripande handlingsprocess som lämnar utrymme att applicera olika verktyg utifrån de bedömningar som görs vid avvikelser. Nedanstående modell visualiserar befintliga moment i verksamheten som används för att förebygga och bemöta avvikelser. Denna ritning har personalen fått i uppdrag att utvärdera och reflektera över. Tanken är att synliggöra vilka forum som finns idag, för att i nästa steg undersöka om det saknas forum där avvikelser bör bearbetas. Framöver kommer hela personalen att ha gemensam handledning i syfte att bearbeta medarbetarnas egna känslor och tankar vid utmanande avvikelser. Målet är att personal får möjlighet att stärkas inför dessa situationer samt öka den allmänna tryggheten på arbetsplatsen. Övergripande Handlingsprocess Avvikelse Bedömning Bemötande kommunikation Gruppsamtal SEFT, Vi-möte Konsekvenser Föräldrar Föräldrar kontakt kontakt Gruppsamtal Belöningssyste Reflektion/kommunikation Team möte/ Morgonmöte Metod/Konferens Handledning Enskilda samtal mål och medel KBT Familjearbete Beslut Förhållningssätt handlingsplan Avvikelserapport Magelungen Södertälje Sida 6

7 Innehåll och Metod Intagningsförfarandet Förfrågningar tas emot av enhetschef och en bedömning om dagverksamheten kan ta emot ungdomen görs i samråd med uppdragsgivare. Intagningsförfarandet består av ett studiebesök, presentationsmöte, samuppdrag. I samuppdragsmötet presenteras även teamet från Magelungen som består av en samordnare, familjeterapeut, och en lärare. Efter samuppdraget sker inskrivningen. Ärendeprocessen Vi delar in ärendeprocessen i tre perioder som består av inventeringsperioden, utveckling- /färdighetsträningsperioden, och utslussningsperioden. Under inventeringsperioden arbetar teamet på Magelungen med familjen och ungdomen för att hitta en gemensam grund i hur färdighetsträningen och utbildningen ska se ut. Under den här perioden slussas även ungdomen successivt in i dagverksamheten. Under färdighetsträningsperioden tydliggörs ständigt vilka mål och behov som finns, och vilka färdigheter ungdomen ska träna på i dagverksamheten. Uppföljningsmöten sker var åttonde vecka tillsammans med uppdragsgivare, familj och ungdom. Dessutom sker team möten var fjärde vecka där samordnare, lärare, och familjeterapeut reflekterar och beslutar kring hur det pedagogiska och terapeutiska stödet ska anpassas till ungdomens behov. Då ungdomens placering ska avslutas påbörjas ett utslussningsarbete för att på bästa sätt förbereda ungdomen för nästa steg. Detta innebär oftast att ungdomen tillsammans med personal går på studiebesök och provdagar i ett nytt sammanhang. Målet under den här perioden är att ungdomen ska få ett bra avslut på Magelungen samt bästa möjliga förutsättningar för en bra start i det nya sammanhanget. Värdegrund/ Resursbaserat förändringsarbete Utgångspunkten i dagverksamhetsuppdraget är en önskan av förändring och utveckling. Vi utgår från ett systemiskt förhållningssätt där vi arbetar med förändringar i relationer, system och nätverk. Vi tror att en tydlig och ärlig kommunikation kring de behov och resurser vi ser hos vår brukare ger de bästa förutsättningar för utveckling och hållbar förändring. Magelungen Södertälje Sida 7

8 Integrerad skola och behandling Vi ser skolan som en miljö där många av våra ungdomars svårigheter framhävs. Därför eftersträvar vi att integrera behandlingen i skolmiljön, för att på så sätt arbete med svårigheter där de uppstår. Behandlingspersonalen fokuserar på det motiverande arbetet, och hjälper ungdomar hitta nya strategier för att klara av hela skoldagar. I vissa fall erbjuds ungdomar hämtning. Under det gångna läsåret började två elever arbeta med Robomemo, ett arbetsminnesträningsprogram som kan leda till utveckling i koncentration och uthållighet. Vi kopplade även belöningssystem till skoluppgifter för ungdomar som behövde förstärkande influenser. Dessa verktyg ingick samtidigt i motivations - och familjearbetet. I skolan har vi satsat på att använda visualisering som ett verktyg för att hjälpa ungdomarna uppnå målen. För att tydliggöra ungdomars utveckling i skolämnen har ungdomar tex i matematiken använt en termometer som symboliserar ett kapitel i matteboken (se visualisering 1). Varje framsteg ungdomen gör leder till att de får färglägga en del av termometern. När hela termometern är färgad har ett kapitel i boken avslutats. Visualisering 1 Varje siffra i termometern är ett avslutat moment. Vid varje avslutat moment får ungdomen fylla i ett steg i termometern. Då hela termometern är röd har ungdomen klarat av ett delmål i mattematiken. Vi har använt liknade symboler och verktyg i svenskan och engelskan där vi använt oss utav cirkel diagram (se visualisering 2). Detta har underlättat motivationsarbetet då vi kan ändra språket i skolvärden och prata symboler och färger istället för kursplan och betyg. Magelungen Södertälje Sida 8

9 Visualisering 2 Läsa Lyssna skriva Prata Varje tårtbit representerar ett av fyra avsnitt i kursplanen för svenska och engelska. För varje avklarat avsnitt färglägger ungdomen den aktuella tårtbiten. Under vårterminen 2011 började vi även med att arbeta med att visualisera närvaro och delaktighet med ett färgsystem (se visualisering 3). Varje dag får ungdomarna utvärdera sin dag och fylla i ett rutat schema, där varje ruta representerar ett arbetspass i dagverksamheten. Rutan fylls i med antingen en grön eller gul färg. Grön innebar att man aktivt deltog i sin planering, och gul innebar att man var närvarande men ej aktiv. Var man frånvarande (dvs ej i lokalerna) var rutan blank. Ungdomsgruppen samlas tre gånger om dagen (på morgonen, innan lunchen, och innan de går hem) för att fylla i sitt schema tillsammans med personalen. Syftet med detta är att understryka vikten med delaktighet. Visualisering 3 (Ungdomens namn) mån tis ons tors fred mån tis ons tors fre Magelungen Södertälje Sida 9

10 Exemplet ovan visar hur det skulle kunna se ut efter en två veckors period för en ungdom. Tydliga mönster som går att utläsa ur exemplet är ungdomens sena ankomster och avvikelser från planering på eftermiddagar. Då ungdomen oftast är grön i mitten på dagen ser man tydligt tillfällen där det sammanhanget fungerar för ungdomen. Detta schema blir över tid ett verktyg vi kan använda oss för att synliggöra framsteg, tex om en ungdom börjat bryta ett hemmasittare beteende. Vi valde att införa detta system för att understryka vikten av delaktighet i vår verksamhet. Vi vill visa våra ungdomarna att vi ser när de avviker och att vi uppmärksammar när de deltar aktivt i sin planering. I nästa steg blir detta ett verktyg vi använder oss ut av i samtal med både ungdom och familj, där det blir tydligt och visuellt för ungdomarna och familjerna hur det ser ut i praktiken. I motivationsarbetet märker vi att vi vuxna använder mycket ord för att beskriva det vi ser när vi speglar ungdomarna. Detta lämnar utrymme för tolkning. Med hjälp av detta verktyg kan behandlingspersonalen spegla ungdomarna utan att använda ord. Vidare använder vi detta verktyg för att understryka vad som funkar, dvs när är det grönt? Finns det några specifika mönster i schemat? Vad ser ungdomen? Enskilt arbete med ungdom Alliansskapande och fokus på individers resurser är huvud ingredienserna i vårt arbetssätt. Det enskilda arbetet med ungdomarna består av mål och medel samtal, samordnartid, och motiverande samtal. I mål och medel samtal utvärderar vi ungdomens mål och behov tillsammans med ungdomen. I samordnartid gör ungdomen en aktivitet med sin samordnare och har samtal kring skola och behandling. Motiverande samtal med ungdomar sker vid behov då ungdomar är omotiverade att följa deras planering. Det tydligaste samtalsforumet ungdomarna har i dagverksamheten är mål och medel. Därför satsar vi nu på att utveckla innehållet och metodologin i dessa samtal. Vårt förhållningssätt i mål och medel samtal ska vara systemiskt med tydliga inslag av MI och KBT. Nedan följer en kort sammanfattning av hur vi applicerar teorier och vilka verktyg vi använder i samtal. Systemiskt: När vi pratar om ungdomens mål och förändringsarbete ska vi ha fokus på ungdomens relationer och nätverk och undersöka hur de påverkar ungdomens val tillsammans med ungdomen. Vi använder oss ut av nätverkskartor, familjeträd, genogram, tree of life, och framtidsbrev. MI: Vi arbetar utifrån klient centrerat fokus där ungdomen ska uppmuntras till förändringsprat samt hitta egna lösningar på problem. KBT: Vi ska stötta ungdomar i att identifiera sina egna tankar vid hinder och motgångar. Vi arbetar med positiv förstärkning och förstärkningsscheman med konkreta mål och belöningar. Magelungen Södertälje Sida 10

11 Gruppaktiviteter En stor del av färdighetsträningen sker i gruppaktiviteter som SEFT, killgrupp, bild, hemkunskap, och fältstudier. Inför läsåret 2009/2010 utvecklades SEFT passen för att göra passen mer lustfyllda för ungdomarna. Samordnarna började då jobba mer med rollspel, video och internetuppgifter. Då vi hade olika temadagar under året jobbade vi även med ungdomsgruppen i kill- och tjejgrupper. I dessa grupper jobbade ungdomarna med att ifrågasätta genusperspektiv, stereotyper och fördomar kring manliga och kvinnliga attribut. För att förstärka Vi-känslan och delaktigöra ungdomarna sker Vi-.möten en gång i månaden där ungdomar får vara med och påverka beslut kring frågor de upplever är viktiga för dem. Inför läsåret 2011/2012 görs ett arbete kring hur vi kan förtydliga syftet och färdighetsträningen i alla gruppaktiveter. Tanken är att detta ska öka KASAM i verksamheten och hjälpa ungdomarna förhålla sig till vad de behöver träna på innan de går vidare till nästa sammanhang. Familjarbetet Vår ambition är att arbeta med helheten kring ungdomen och skapa arenor där familjen kan mötas utanför hemmet och i skolan. Detta för att komplettera förändringsprocessen i det familjeterapeutiska arbetet. Familjearbete skulle därmed kunna delas in i två delar, strukturerade familjesamtal, och kompletterande familjearbete. Strukturerade familjesamtal: Familjesamtal varierar i omfattning men sker generellt en gång varannan vecka. Familjeterapeut träffar ungdom och föräldrar i olika konstellationer i dagverksamheten och i hemmet. Vid behov har ungdomen även team möten med familjeterapeut, samrodnare, och föräldrar. Kompletterande familjearbete: Vi anordnar två familjemiddagar per termin där ungdomar får bjuda sina familjer och anhörig till dagverksamheten på kvällstid. Detta har även varit ett forum där föräldrar har varit delaktiga i gruppaktivteter. Under vt 2010 började vi bjuda in föräldrar till verksamten på kvällstid en gång i månaden. Detta forum kallade vi för föräldrakraft, vilket var ett forum där föräldrar kunde mötas i dialog och stärka varandra i deras föräldraroll. I slutet på varje läsår har vi anordnat familjeresor. I juni 2010 seglade vi och övernatta i skärgården tillsammans med ungdomarna och deras familjer. I juni 2009 övernattade vi på Bodaborg i Oxelösund. I övrigt erbjuder vi även föräldrar att följa med då vi gör större utflykter med ungdomsgruppen. Magelungen Södertälje Sida 11

12 Struktur Samlingar Varje morgon sitter personalen på ett morgonmöte innan ungdomarna börjat för att stämma av viktiga frågor som rör dagen. Därefter samlas personal och ungdomar och äter frukost samt går igenom hur dagen ser ut för ungdomarna. Under morgonsamlingen antecknas närvaro genom färgläggande i färgschemat. Detta fylls återigen i vid lunchsamlingen innan lunchen serveras. Vid lunchsamlingen stämmer alla av vad som sker i verksamheten efter lunch. Sista samlingen sker innan ungdomarna går hem. Då fylls färgerna för sista gången för dagen. Därefter skriver ungdomarna i var sin loggbok där de får reflektera och svara på vad de tränat på under dagen, vad de är stolta över, och hur de tycker att dagen har varit från en skala ett till tio. Tider Ungdomarna börjar 9.00 och slutar Varje arbetspass på schemat är 30 minuter. Tidigare har arbetspassen varit längre, men har dock varit för utmanade för ungdomar med koncentration svårigheter. Lunchen har även kortats ner till 45 minuter, då det visat sig att kortare lunchraster minskat rastlösheten bland ungdomar som är i behov av mycket stimulans. Kommunikation Vi har under läsåret 2010/2011 fokuserat på att tydliggöra vårt sammanhang för ungdomarna och familjerna. Vi har därför börjat skicka ut månadsbrev till föräldrar där de får inblick i verksamhetsinnehållet samt eventuella förändringar. Dessutom har vi börjat lägga in minst ett föräldramöte under läsåret för att förstärka samarbete med föräldrar. För att utveckla kommunikation med uppdragsgivare har vi beslutat att skicka ut lägesrapporter var åttonde vecka, inför varje uppföljningsmöte. Framtid Utvecklingsområden ART och KBT grupp För att fördjupa innehållet i behandlingsarbetet har vi planer på att införa en KBT grupp där ungdomar får möjlighet att jobba med att utmana tankar och uppfattningar som frambringar ångest. Utbildning i ART kommer att erbjudas till personal för att erbjuda tydligare behandlingsalternativ för ungdomar i behov på att träna på ilskekontroll Magelungen Södertälje Sida 12

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan Smålandsstenars skolområde Arbetsplan 2004-2005 1. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra)

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Kvalitetsredovisning 2009 Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Allmänt: Under 2009 har Magelungen Örebro och dess dagverksamheter fortsatt att bygga organisationen. De verksamheter som Magelungen

Läs mer

Rapport från tillsyn av Magelungens Behandlingscenter, Gaveliusgruppen

Rapport från tillsyn av Magelungens Behandlingscenter, Gaveliusgruppen A Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM Adoption Familjehem Placeringskonsultation B C D E Rapport från tillsyn av Magelungens Behandlingscenter, Gaveliusgruppen Datum

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsåret 2014-15 Magelungens Grundskola i Västerås Sammanställd i samråd med personal av Ewa Ekström rektor from 1 sep 2015 Vision: Våra elever ska lämna skolan med en känsla

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning HVB Rosenhill Kontaktuppgifter Besöksadress Fältvägen 10 Telefon 018-727 82 87 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk tillhörighet

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/16

Kvalitetsredovisning 2015/16 Kvalitetsredovisning 2015/16 Magelungen grundskola Västerås Skriven av Ewa Ekström, rektor Verksamhetsbeskrivning: Magelungens Grundskola i Västerås, ingår i Magelungen Utveckling AB och ger individuellt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola Kvalitetsanalys Björkhagens förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer: 2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

2009-11-30. Kvalitetsredovisning För Vallskoga förskola i Tierps Kommun. Inledning. Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-08 till VT-09.

2009-11-30. Kvalitetsredovisning För Vallskoga förskola i Tierps Kommun. Inledning. Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-08 till VT-09. Dokumentnamn 1(5) Datum 2009-11-30 Diarienummer Adress Kvalitetsredovisning För Vallskoga förskola i Tierps Kommun Inledning Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-08 till VT-09. Fakta om Vallskoga

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 1. Verksamhetsbeskrivning Alvhemsförskola består av två avdelningar Loket 1-3 och Vagnen 3-5. Förskolan ligger i Alvhem med Kungsgården med dess

Läs mer

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap G RÖNA SKÖNA LE DARSKAPET LEV SOM DU LÄR BRY DIG MÖJLIGGÖR Samtalsunderlag upptäck och lär tillsammans Detta samtalsunderlag är utformad som en s.k. lärgrupp

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbete 14/15. Rektor Peter Franzén

Systematiska kvalitetsarbete 14/15. Rektor Peter Franzén Systematiska kvalitetsarbete 14/15 Rektor Peter Franzén Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden Samverkan och övergångar Var

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:

Läs mer

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Uppdrag: Svedmyragruppens uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer, skola och stödjande kontakter för barn/ungdomar i åldern 10-15

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014 Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014 Verksamhetsplan för fritids Ramshyttans skola Skolans namn: Ramshyttans fritids Ansvarig rektor: Anna Lemnell Var är vi? 9. Sammanställ och dokumentera

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9

Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Arbetsplan läsåret 15/16 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Innehåll Almby/Brickebacken arbetsplan... 3 Syfte Bakgrund Kvalitétsarbete... 4 Prioriterade områden... 5 Arbetsmiljö Fritidsverksamheten Kompetensutveckling...7

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Plan för Isbjörnens förskola

Plan för Isbjörnens förskola Plan för Isbjörnens förskola Isbjörnens förskola ingår i enheten Hökåsens förskolor. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för kränkande behandling av något slag.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer