Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje Magelungen Södertälje Sida 1

2 Inledning Magelungens dagverksamhet i Södertälje startade upp i hösten Både ungdomsgruppen och personalgruppen har växt successivt sedan starten. Genom att erbjuda integrerad skola och behandling under samma tak har vi format och anpassat verksamheten efter ungdomarnas behov. Målet har varit att utveckla en VI-känsla, bygga goda relationer och ett gott samarbete med ungdomar och familjer. Uppdrag Vi arbetar med ungdomar, år, med psykosociala, psykiatriska och neuropsykiatriska svårigheter. Vi erbjuder både terapeutiskt och pedagogiskt stöd. I uppdraget ingår nätverk och familjearbete, pedagogiskt stöd med möjlighet till en till en undervisning, samt socialt stöd med motiverande samtal med fokus på ungdomars resurser. Förändringar under året Beläggning/efterfrågan Dagverksamheten har tillstånd för att arbeta med 14 ungdomar och har under 2009/2010 haft 10 till 13 ungdomar inskrivna i dagverksamheten. Sju ungdomar skrevs ut runt läsårets slut i juni 2010, varav fyra hade varit inskrivna sedan hösten Då ytterligare två ungdomar skrevs in i augusti 2010 fanns det totalt åtta ungdomar inskrivna vid hösttermin starten. Vid vårtermin starten 2011 fanns det totalt sju ungdomar inskrivna i dagverksamheten. Idag har vi gått från att erbjuda 12 platser, till 9 platser. Detta för att öka kvalité och för att bättre bemöta behov och grupprocesser som uppstår i vår ungdomsgrupp. Vi tror även att efterfrågan för våra tjänster i Södertälje kommun ligger närmare nio placeringar än tolv. Efterfrågan har varit relativt hög men har varierat under olika perioder. Efterfrågan var låg i hösten 2010, då vi inte fick en enda placerings förfrågning. Under våren 2011 blev det en markant förändring som resulterade i fyra nyinskrivningar. Förfrågningarna har tenderat att vara på utåtagerande tonårskillar med neuropsykiatrisk diagnos med risk för kriminalitet. Målet framöver är att marknadsföra oss och profilera verksamheten på ett sätt som öppnar upp för ungdomar med även andra svårigheter. Dessutom behöver vi arbeta för att ha en kontinuerlig dialog med våra uppdragsgivare kring behoven i Södertälje och vår verksamhets utveckling. Magelungen Södertälje Sida 2

3 Då en stor del av Södertäljes befolkning har invandrar bakgrund märker vi att våra placeringsförfrågningar inte reflekterar befolknings demografin. Vårt mål är att utveckla vår verksamhet så att den riktar sig till alla befolkningsgrupper i Södertälje. Ett spår som därför kommer att utforskas de närmaste året är behoven bland nyanlända och ensamkommande flykting barn i Södertälje, Botkyrka och Huddinge kommun. Personalomsättning Personalomsättningen har under senaste året varit hög då verksamheten har växt och enhetschef och familjeterapeut slutat. I början på ht 2009 utökade vi resurserna i skolan då vi anställde en till lärare. Vi hade då 10 ungdomar inskrivna och en personalgrupp som bestod av tre samordnare, två lärare, en familjeterapeut, och enhetschef. Då ungdomsgruppen växte ytterligare anställdes en till samordnare i mars I slutet på juni 2010 slutade dåvarande enhetschef Caroline Karlsson, samt familjeterapeut Emilio Quintana. Aiman Jihar som tidigare varit samordnare på dagverksamheten blev tillsatt som enhetschef. Jörgen Hedälv som tidigare arbetat som familjeterapeut på dagverksamheten i Västerås flyttade då till dagverksamheten i Södertälje. Under höstterminen 2010 blev två samordnare långtidssjukskrivna. En av samordnare blev dock sjukskriven i samband med uppsägning på egen begäran. Under denna period klev två heltids vikarier in i verksamheten för att täcka upp för samordnarna. Till vårterminen rekryterades en ny samordnare som började arbeta i januari Samtidigt började den samordnare som tidigare varit sjukskriven att arbeta på 80 %. Målet är att hitta kontinuitet i personalgruppen, med tre heltidsanställda samordnare, för att på så sätt kunna skapa trygghet för personalen och brukarna. Personalutbildning/kompetensutveckling I vårterminen 2011 bestod personalgruppen av 2 lärare, 3 samordnare, 1 familjeterapeut, och en enhetschef. Alla samordnarna har läst socionomprogrammet på 180 högskolepoäng. Familjeterapeuten har två grundutbildningar i systemisk familjeterapi från både GSI och KCC Foundation. Enhetschef har kandidat examen i Psykologi. Kompetensutvecklingsområden under 2010/2011 har varit neuropsykiatri och KBT. En samordnare har läst en KBT kurs på 15 högskolepoäng. En lärare och familjeterapeut har läst en neuropsykiatri kurs på 7,5 högskolepoäng. Enhetschef har dessutom gått UGL ledarskaps utbildning. Vi har under läsåret 2010/2011 även jobbat med att integrera personalens spetskompetenser i verksamheten. Detta har vi gjort genom att hålla interna föreläsningar för varandra utifrån Magelungen Södertälje Sida 3

4 våra kompetensområden. Syftet har varit att dela med sig av sina kunskaper och utnyttja varandras olikheter och erfarenheter. Huvudfokus på föreläsningarna har handlat om hur vi kan använda våra kompetensområden för att utveckla verksamheten. Under läsåret 2010/2011 har vi haft en intern föreläsning i systemiskt arbete samt en föreläsning i KBT. Kommande föreläsningar kommer att vara i neuropsykiatri, HSP (hemmasittarprogrammet) samt KAT (kognitiv affektiv träning). Tanken är att varje medarbetar som går en utbildning ska hålla en intern föreläsning med fokus på metod och verksamhetsutveckling. Målet är att fortsätta satsa på kompetensutveckling inom KBT, samt utveckla arbetet med kompetens integrering genom interna föreläsningar. Lokaler Våra lokaler i centrala Södertälje är bra belägna då de ligger nära tåg och busstationen i Södertälje centrum. Vi har två separata ingångar till lokalerna, vilket gör det enkelt för oss att tydliggöra behandlingen och skolan i dagverksamheten. Då vi anser att lokalerna kan upplevas som för stora för våra ungdomar har vi genomfört ändringar i miljön som ger det enklare för ungdomarna att förhålla sig till lokalerna. Omstruktureringen har inneburit att kontor - och samtalsrum har separerats från den delen av lokalerna där gruppaktiviteter sker. Utöver det skärmar vi även av skoldelen från behandlingsdelen under skoltid. Verksamheten kommer att flytta till nya lokaler i januari Detta pga att våra nuvarande lokaler är för stora, dyra, och svåra att förhålla sig till för ungdomar som behöver ett litet och lättillgängligt sammanhang. Den ekonomiska besparing på de nya lokalerna beräknas vara markant, vilket förhoppningsvis kan leda till en effektivare resursfördelning och stabilare ekonomi. Arbetsklimat Då verksamheten successivt växt under en kort period har kulturer och normer satt sig i personalgruppen och ungdomsgruppen. Vid terminsstarten 2010 förstärktes vissa kulturer i ungdomsgruppen som utmanade personalgruppen att arbeta intensivt för att hitta strategier för att skapa en tryggare arbetskultur. Samtidigt ökade personalomsättningen då en samordnare blev sjukskriven, och en annan sa upp sig på egen begäran. Situationer uppstod där personalen kände sig maktlösa gentemot ungdomsgruppen. Personalen var enig om att det dåvarande arbetsklimatet var otillfredsställande och skapade en oro och stress i verksamheten. Att arbete med att förändra icke önskvärda kulturer i verksamheten blev därmed prioriteringen under ht Metod dagar infördes, och ersatte formella personalkonferenser under en fyra veckors period. Detta för att prioritera arbetet mot en positiv stämning bland personal och ungdomar. Magelungen Södertälje Sida 4

5 Målsättningen var att skapa en stark VI-känsla, förbättra kommunikationen, samt utveckla välfungerande strukturer och rutiner. Detta arbete ledda till flera beslut kring förhållningsätt och rutiner i verksamheten. Nedan beskrivs en del av besluten som växte fram. Personalen började arbeta för att öka KASAM(känsla av sammanhang) hos ungdomarna. Detta bland annat genom att öka frekvensen av enskilda samtal med ungdomar där fokus var att tydliggöra varför ungdomarna var placerade på Magelungen, samt identifiera ungdomens egen motivation. Personalen bestämde att de skulle ställa tydligare krav kring närvaro och oacceptabelt beteende bland ungdomarna. Detta innebar främst att all personal skulle ta ett personligt ansvar i att säga ifrån och gränssätta vid otrevligt bemötande, samt stötta varandra och arbeta efter gemensamma förhållningsätt vid specifika situationer. Miljön anpassades för att skapa ett gemensamt rastrum för personal och ungdomar där målet var att öka VI-känslan mellan ungdomar och personal. Föräldrar bjöds in till ett föräldramöte där syftet var att förstärka samarbetet och skapa en positiv dialog kring de förhållningssätt som skapats i verksamheten. Detta arbete kompletterades med ett månadsbrev som skickades ut till alla föräldrar under läsåret. Rutiner kring samlingar och innehållet i dessa fastställdes(se nedan). Rutiner kring närvaro skapades även i form av ett symboliskt förstärkande närvarosystem (se färgschema nedan), samt morgonsamtal till föräldrar då ungdomar var frånvarande. Idag upplever hela personalgruppen att stämningen och arbetsklimatet är tillfredställande samt att innehållet och verksamhetsmålet är mycket tydligare. Målet framöver är att förstärka de positiva processer som påbörjats genom gruppstärkande arbete och ökad elev demokrati. Arbetsmiljö I våren 2010 var Arbetsmiljöverket på ett inspektionsbesök i dagverksamheten. Som en följd av detta mottog Magelungen ett inspektionsmeddelande med ett flertal krav på åtgärder i dagverksamheten Södertälje. Enhetschef, Aiman Jihar har tillsammans med ledningen på Magelungen utvärderat de krav och synpunkter som framkommit vid Arbetsmiljöverkets inspektion. Utifrån underlaget från Arbetsmiljöverket har åtgärder vidtagits för att bemöta de förbättringsområden som framkommit. Som en följd av detta gick enhetschef och skyddsombud på en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Magelungens ledning har tydliggjort arbetsmiljöpolicyn samt tydliggjort ansvarsfördelningen av arbetsmiljöuppgifter. Dagverksamheten har infört rutiner för riskbedömning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöarbetet behöver dock följas upp och vidare utvecklas för att säkerställa att dagverksamheten lever upp till de krav som ställts på verksamheten. Magelungen Södertälje Sida 5

6 Säkerhetsfrågor Frågor gällande ungdomarnas och personalens säkerhet vid utförandet av olika arbetsmoment har vuxit fram under åren. Avvikelser har skett i verksamheten som skapat oro och osäkerhet kring vissa arbetsmoment. Detta har lett till att rutiner införts kring arbete utanför lokalerna, tex vid utflykter. I syfte att hitta en gemensam grund i det förebyggande säkerhetsarbetet har även personalen fått gå igenom Magelungens krisplan, mobbningsplan, och avvikelserapporterings rutiner. Eftersom vi jobbar med ungdomsgrupper som utmanas i att träna på att vara i krävande situationer kan det bli svårt för ungdomar att hantera de tankar och känslor som väcks under förändringsprocessen. Ungdomars respons kan då kräva att personal sätter gränser då konflikter, självskadebeteende, mobbning, våld, och hot om våld kan uppstå. Då en del av arbetet är förlagt utanför verksamhetens lokaler är det viktigt för oss att ha framförhållning och rutiner kring säkerhet. Oavsett framförhållning sker dock alltid oförutsägbara avvikelser. Därför bör vi hitta en övergripande handlingsprocess som lämnar utrymme att applicera olika verktyg utifrån de bedömningar som görs vid avvikelser. Nedanstående modell visualiserar befintliga moment i verksamheten som används för att förebygga och bemöta avvikelser. Denna ritning har personalen fått i uppdrag att utvärdera och reflektera över. Tanken är att synliggöra vilka forum som finns idag, för att i nästa steg undersöka om det saknas forum där avvikelser bör bearbetas. Framöver kommer hela personalen att ha gemensam handledning i syfte att bearbeta medarbetarnas egna känslor och tankar vid utmanande avvikelser. Målet är att personal får möjlighet att stärkas inför dessa situationer samt öka den allmänna tryggheten på arbetsplatsen. Övergripande Handlingsprocess Avvikelse Bedömning Bemötande kommunikation Gruppsamtal SEFT, Vi-möte Konsekvenser Föräldrar Föräldrar kontakt kontakt Gruppsamtal Belöningssyste Reflektion/kommunikation Team möte/ Morgonmöte Metod/Konferens Handledning Enskilda samtal mål och medel KBT Familjearbete Beslut Förhållningssätt handlingsplan Avvikelserapport Magelungen Södertälje Sida 6

7 Innehåll och Metod Intagningsförfarandet Förfrågningar tas emot av enhetschef och en bedömning om dagverksamheten kan ta emot ungdomen görs i samråd med uppdragsgivare. Intagningsförfarandet består av ett studiebesök, presentationsmöte, samuppdrag. I samuppdragsmötet presenteras även teamet från Magelungen som består av en samordnare, familjeterapeut, och en lärare. Efter samuppdraget sker inskrivningen. Ärendeprocessen Vi delar in ärendeprocessen i tre perioder som består av inventeringsperioden, utveckling- /färdighetsträningsperioden, och utslussningsperioden. Under inventeringsperioden arbetar teamet på Magelungen med familjen och ungdomen för att hitta en gemensam grund i hur färdighetsträningen och utbildningen ska se ut. Under den här perioden slussas även ungdomen successivt in i dagverksamheten. Under färdighetsträningsperioden tydliggörs ständigt vilka mål och behov som finns, och vilka färdigheter ungdomen ska träna på i dagverksamheten. Uppföljningsmöten sker var åttonde vecka tillsammans med uppdragsgivare, familj och ungdom. Dessutom sker team möten var fjärde vecka där samordnare, lärare, och familjeterapeut reflekterar och beslutar kring hur det pedagogiska och terapeutiska stödet ska anpassas till ungdomens behov. Då ungdomens placering ska avslutas påbörjas ett utslussningsarbete för att på bästa sätt förbereda ungdomen för nästa steg. Detta innebär oftast att ungdomen tillsammans med personal går på studiebesök och provdagar i ett nytt sammanhang. Målet under den här perioden är att ungdomen ska få ett bra avslut på Magelungen samt bästa möjliga förutsättningar för en bra start i det nya sammanhanget. Värdegrund/ Resursbaserat förändringsarbete Utgångspunkten i dagverksamhetsuppdraget är en önskan av förändring och utveckling. Vi utgår från ett systemiskt förhållningssätt där vi arbetar med förändringar i relationer, system och nätverk. Vi tror att en tydlig och ärlig kommunikation kring de behov och resurser vi ser hos vår brukare ger de bästa förutsättningar för utveckling och hållbar förändring. Magelungen Södertälje Sida 7

8 Integrerad skola och behandling Vi ser skolan som en miljö där många av våra ungdomars svårigheter framhävs. Därför eftersträvar vi att integrera behandlingen i skolmiljön, för att på så sätt arbete med svårigheter där de uppstår. Behandlingspersonalen fokuserar på det motiverande arbetet, och hjälper ungdomar hitta nya strategier för att klara av hela skoldagar. I vissa fall erbjuds ungdomar hämtning. Under det gångna läsåret började två elever arbeta med Robomemo, ett arbetsminnesträningsprogram som kan leda till utveckling i koncentration och uthållighet. Vi kopplade även belöningssystem till skoluppgifter för ungdomar som behövde förstärkande influenser. Dessa verktyg ingick samtidigt i motivations - och familjearbetet. I skolan har vi satsat på att använda visualisering som ett verktyg för att hjälpa ungdomarna uppnå målen. För att tydliggöra ungdomars utveckling i skolämnen har ungdomar tex i matematiken använt en termometer som symboliserar ett kapitel i matteboken (se visualisering 1). Varje framsteg ungdomen gör leder till att de får färglägga en del av termometern. När hela termometern är färgad har ett kapitel i boken avslutats. Visualisering 1 Varje siffra i termometern är ett avslutat moment. Vid varje avslutat moment får ungdomen fylla i ett steg i termometern. Då hela termometern är röd har ungdomen klarat av ett delmål i mattematiken. Vi har använt liknade symboler och verktyg i svenskan och engelskan där vi använt oss utav cirkel diagram (se visualisering 2). Detta har underlättat motivationsarbetet då vi kan ändra språket i skolvärden och prata symboler och färger istället för kursplan och betyg. Magelungen Södertälje Sida 8

9 Visualisering 2 Läsa Lyssna skriva Prata Varje tårtbit representerar ett av fyra avsnitt i kursplanen för svenska och engelska. För varje avklarat avsnitt färglägger ungdomen den aktuella tårtbiten. Under vårterminen 2011 började vi även med att arbeta med att visualisera närvaro och delaktighet med ett färgsystem (se visualisering 3). Varje dag får ungdomarna utvärdera sin dag och fylla i ett rutat schema, där varje ruta representerar ett arbetspass i dagverksamheten. Rutan fylls i med antingen en grön eller gul färg. Grön innebar att man aktivt deltog i sin planering, och gul innebar att man var närvarande men ej aktiv. Var man frånvarande (dvs ej i lokalerna) var rutan blank. Ungdomsgruppen samlas tre gånger om dagen (på morgonen, innan lunchen, och innan de går hem) för att fylla i sitt schema tillsammans med personalen. Syftet med detta är att understryka vikten med delaktighet. Visualisering 3 (Ungdomens namn) mån tis ons tors fred mån tis ons tors fre Magelungen Södertälje Sida 9

10 Exemplet ovan visar hur det skulle kunna se ut efter en två veckors period för en ungdom. Tydliga mönster som går att utläsa ur exemplet är ungdomens sena ankomster och avvikelser från planering på eftermiddagar. Då ungdomen oftast är grön i mitten på dagen ser man tydligt tillfällen där det sammanhanget fungerar för ungdomen. Detta schema blir över tid ett verktyg vi kan använda oss för att synliggöra framsteg, tex om en ungdom börjat bryta ett hemmasittare beteende. Vi valde att införa detta system för att understryka vikten av delaktighet i vår verksamhet. Vi vill visa våra ungdomarna att vi ser när de avviker och att vi uppmärksammar när de deltar aktivt i sin planering. I nästa steg blir detta ett verktyg vi använder oss ut av i samtal med både ungdom och familj, där det blir tydligt och visuellt för ungdomarna och familjerna hur det ser ut i praktiken. I motivationsarbetet märker vi att vi vuxna använder mycket ord för att beskriva det vi ser när vi speglar ungdomarna. Detta lämnar utrymme för tolkning. Med hjälp av detta verktyg kan behandlingspersonalen spegla ungdomarna utan att använda ord. Vidare använder vi detta verktyg för att understryka vad som funkar, dvs när är det grönt? Finns det några specifika mönster i schemat? Vad ser ungdomen? Enskilt arbete med ungdom Alliansskapande och fokus på individers resurser är huvud ingredienserna i vårt arbetssätt. Det enskilda arbetet med ungdomarna består av mål och medel samtal, samordnartid, och motiverande samtal. I mål och medel samtal utvärderar vi ungdomens mål och behov tillsammans med ungdomen. I samordnartid gör ungdomen en aktivitet med sin samordnare och har samtal kring skola och behandling. Motiverande samtal med ungdomar sker vid behov då ungdomar är omotiverade att följa deras planering. Det tydligaste samtalsforumet ungdomarna har i dagverksamheten är mål och medel. Därför satsar vi nu på att utveckla innehållet och metodologin i dessa samtal. Vårt förhållningssätt i mål och medel samtal ska vara systemiskt med tydliga inslag av MI och KBT. Nedan följer en kort sammanfattning av hur vi applicerar teorier och vilka verktyg vi använder i samtal. Systemiskt: När vi pratar om ungdomens mål och förändringsarbete ska vi ha fokus på ungdomens relationer och nätverk och undersöka hur de påverkar ungdomens val tillsammans med ungdomen. Vi använder oss ut av nätverkskartor, familjeträd, genogram, tree of life, och framtidsbrev. MI: Vi arbetar utifrån klient centrerat fokus där ungdomen ska uppmuntras till förändringsprat samt hitta egna lösningar på problem. KBT: Vi ska stötta ungdomar i att identifiera sina egna tankar vid hinder och motgångar. Vi arbetar med positiv förstärkning och förstärkningsscheman med konkreta mål och belöningar. Magelungen Södertälje Sida 10

11 Gruppaktiviteter En stor del av färdighetsträningen sker i gruppaktiviteter som SEFT, killgrupp, bild, hemkunskap, och fältstudier. Inför läsåret 2009/2010 utvecklades SEFT passen för att göra passen mer lustfyllda för ungdomarna. Samordnarna började då jobba mer med rollspel, video och internetuppgifter. Då vi hade olika temadagar under året jobbade vi även med ungdomsgruppen i kill- och tjejgrupper. I dessa grupper jobbade ungdomarna med att ifrågasätta genusperspektiv, stereotyper och fördomar kring manliga och kvinnliga attribut. För att förstärka Vi-känslan och delaktigöra ungdomarna sker Vi-.möten en gång i månaden där ungdomar får vara med och påverka beslut kring frågor de upplever är viktiga för dem. Inför läsåret 2011/2012 görs ett arbete kring hur vi kan förtydliga syftet och färdighetsträningen i alla gruppaktiveter. Tanken är att detta ska öka KASAM i verksamheten och hjälpa ungdomarna förhålla sig till vad de behöver träna på innan de går vidare till nästa sammanhang. Familjarbetet Vår ambition är att arbeta med helheten kring ungdomen och skapa arenor där familjen kan mötas utanför hemmet och i skolan. Detta för att komplettera förändringsprocessen i det familjeterapeutiska arbetet. Familjearbete skulle därmed kunna delas in i två delar, strukturerade familjesamtal, och kompletterande familjearbete. Strukturerade familjesamtal: Familjesamtal varierar i omfattning men sker generellt en gång varannan vecka. Familjeterapeut träffar ungdom och föräldrar i olika konstellationer i dagverksamheten och i hemmet. Vid behov har ungdomen även team möten med familjeterapeut, samrodnare, och föräldrar. Kompletterande familjearbete: Vi anordnar två familjemiddagar per termin där ungdomar får bjuda sina familjer och anhörig till dagverksamheten på kvällstid. Detta har även varit ett forum där föräldrar har varit delaktiga i gruppaktivteter. Under vt 2010 började vi bjuda in föräldrar till verksamten på kvällstid en gång i månaden. Detta forum kallade vi för föräldrakraft, vilket var ett forum där föräldrar kunde mötas i dialog och stärka varandra i deras föräldraroll. I slutet på varje läsår har vi anordnat familjeresor. I juni 2010 seglade vi och övernatta i skärgården tillsammans med ungdomarna och deras familjer. I juni 2009 övernattade vi på Bodaborg i Oxelösund. I övrigt erbjuder vi även föräldrar att följa med då vi gör större utflykter med ungdomsgruppen. Magelungen Södertälje Sida 11

12 Struktur Samlingar Varje morgon sitter personalen på ett morgonmöte innan ungdomarna börjat för att stämma av viktiga frågor som rör dagen. Därefter samlas personal och ungdomar och äter frukost samt går igenom hur dagen ser ut för ungdomarna. Under morgonsamlingen antecknas närvaro genom färgläggande i färgschemat. Detta fylls återigen i vid lunchsamlingen innan lunchen serveras. Vid lunchsamlingen stämmer alla av vad som sker i verksamheten efter lunch. Sista samlingen sker innan ungdomarna går hem. Då fylls färgerna för sista gången för dagen. Därefter skriver ungdomarna i var sin loggbok där de får reflektera och svara på vad de tränat på under dagen, vad de är stolta över, och hur de tycker att dagen har varit från en skala ett till tio. Tider Ungdomarna börjar 9.00 och slutar Varje arbetspass på schemat är 30 minuter. Tidigare har arbetspassen varit längre, men har dock varit för utmanade för ungdomar med koncentration svårigheter. Lunchen har även kortats ner till 45 minuter, då det visat sig att kortare lunchraster minskat rastlösheten bland ungdomar som är i behov av mycket stimulans. Kommunikation Vi har under läsåret 2010/2011 fokuserat på att tydliggöra vårt sammanhang för ungdomarna och familjerna. Vi har därför börjat skicka ut månadsbrev till föräldrar där de får inblick i verksamhetsinnehållet samt eventuella förändringar. Dessutom har vi börjat lägga in minst ett föräldramöte under läsåret för att förstärka samarbete med föräldrar. För att utveckla kommunikation med uppdragsgivare har vi beslutat att skicka ut lägesrapporter var åttonde vecka, inför varje uppföljningsmöte. Framtid Utvecklingsområden ART och KBT grupp För att fördjupa innehållet i behandlingsarbetet har vi planer på att införa en KBT grupp där ungdomar får möjlighet att jobba med att utmana tankar och uppfattningar som frambringar ångest. Utbildning i ART kommer att erbjudas till personal för att erbjuda tydligare behandlingsalternativ för ungdomar i behov på att träna på ilskekontroll Magelungen Södertälje Sida 12

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra)

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Kvalitetsredovisning 2009 Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Allmänt: Under 2009 har Magelungen Örebro och dess dagverksamheter fortsatt att bygga organisationen. De verksamheter som Magelungen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Kvalitetsrapport Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Sommar 2012 - sommar 2013 Uppdrag Huvuduppdrag Vårt uppdrag bygger på att genom dagliga strukturer, ett nära samarbete med uppdragsgivare

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Uppdrag: Svedmyragruppens uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer, skola och stödjande kontakter för barn/ungdomar i åldern 10-15

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun 1 (11) Socialavdelningen Gunilla Cederström 08/785 40 61 Magelungen behandlingscenter AB Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet,

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Kvalitetsberättelse Magelungen Gävle / Uppsala 2013

Kvalitetsberättelse Magelungen Gävle / Uppsala 2013 Kvalitetsberättelse Magelungen Gävle / Uppsala 2013 Innehåll 1. Uppdrag 2. Förutsättningar 3. Verksamheten 4. Samverkan 5. Riskanalys 6. Avvikelserapportering 7. Synpunkter och klagomål 8. Egenkontroll

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2 0 1 3 MBC Skolan Södertälje. Kvalitetsredovisning. MBC skolan Södertälje

Kvalitetsredovisning 2 0 1 3 MBC Skolan Södertälje. Kvalitetsredovisning. MBC skolan Södertälje Kvalitetsredovisning MBC skolan Södertälje 2013 1 Innehållsförteckning Inledning Förutsättning Målområden s3 s3 s4 Resultat & Analys - Närvaro & delaktighet s5-6 - Studiero s6-8 - Trygghet s8-10 - Måluppfyllese

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Likabehandlingsplan Magelungen Västerås reviderad 2014

Likabehandlingsplan Magelungen Västerås reviderad 2014 Likabehandlingsplan Magelungen Västerås reviderad 2014 Michael Kastell, enhetschef Anneli Kristensen, rektor INNEHÅLL Inledning... 3 Skollagen 6 kap.... 3 Mål att sträva mot... 3 Riktlinjer... 3 Kartläggning

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Kvalitetsanalys. Grundsärskola

Kvalitetsanalys. Grundsärskola Kvalitetsanalys Grundsärskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 9 Övriga mål enligt

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2011/vt 2012. Magelungen Gävle/Uppsala. Upprättad av Camilla Rekke,

Kvalitetsredovisning ht 2011/vt 2012. Magelungen Gävle/Uppsala. Upprättad av Camilla Rekke, Kvalitetsredovisning ht 2011/vt 2012 Magelungen Gävle/Uppsala Upprättad av Camilla Rekke, enhetschef 1. Allmänt 2 Marknadsföring 3. Verksamhetens innehåll 4. Inskrivningsförfarande 5. Beläggning /efterfrågan

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Ledningssystem för kvalitetsutveckling

Ledningssystem för kvalitetsutveckling Ledningssystem för kvalitetsutveckling Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapportering Tillsyn/ Inspektion Rapportering Tillsyn/ Inspektion Maskrosens förskola Rosvik 2014-06-18 Organisation Maskrosens förskola är ett personalkooperativ som startade 1993-08-01. Förskolan drivs som en ekonomisk förening. Förskolechef

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE 1 Januari 2012 3. Verksamhetsplan Hedgårdens gruppboende Hedgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

En skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526

En skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526 En skola för alla Mot en inkluderande skola Rapport från arbetsgruppen 20100526 Inkludering integrering g Inkludering: miljön anpassas efter elevens behov. Integrering: eleven anpassar sig till miljön.

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden Samverkan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer