Fokus på autism är en återkommande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus på autism är en återkommande"

Transkript

1 Fokus på autism är en återkommande konferens om det aktuella kunskapsläget inom autismspektrumtillstånd (AST). Konferensen organiserades av KIND, Karolinska Institutets kompetenscenter för utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med Habilitering & Hälsa, Stockholm samt Autism och Aspergerförbundet som medarrangörer. Fokus på autism hade över 800 deltagare. Diskussionerna på seminarierna såväl som i utställningsfoajén var engagerande och givande. Konferensen gav en bra bild av aktuell forskning inom AST området både internationellt och i Sverige. Nästa Fokus på autism organiseras år Tre av årets inbjudna internationella talare diskuterade autism i förhållande till andra tillstånd: Chris Oliver beskrev hur utagerande beteende kan bemötas, Roberto Tuchman tog upp kopplingen mellan autism och epilepsi och Petrus de Vries förklarade vad Tuberös Skleros lär oss om autism. Dessutom lyfte Markus Heinrichs fram oxytocin och dess möjliga roll vid autism och Marsha Mailick belyste hur autism utvecklas genom livet. De internationella talarnas föreläsningar filmades och man hittar inspelningarna på KINDs hemsida Tatja Hirvikoski, med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, FoUU-chef vid Habilitering & Hälsa, Stockholm. 10

2 M A R S H A M A I L I C K Autism Spectrum Disorders: Adult Outcomes and Quality of Life Indicators Symtomen på autism visar sig tidigt i barndomen. Autismspektrumstörning är livslång och därför är det betydelsefullt att studera hur beteendena och behoven förändras i ett livsloppsperspektiv. Dr Mailick presenterade omfattande data från en 14-årig longitudinell studie och belyste särskilt förändringar som sker när en ung individ med autism lämnar skolan och möter vuxenlivet. Hon fokuserade på bland annat symptomförändringar, beteendeproblem, möjligheter till anpassning, hälsa och läkemedelsbehandling. Kvalitetsindikatorer belystes inkluderande boendeform, daglig verksamhet och sociala relationer. Data visade hur påtagligt en familjemedlems autism påverkar övriga familjemedlemmar. Berömmande inställning Merparten av de individer som ingått i studien har intellektuella begränsningar < 2SD. Majoriteten är män. Betydelsen av daglig verksamhet, som i svenskt perspektiv torde motsvara LSS-insats, förvånar knappast. En berömmande inställning från moderns sida kunde medföra symtomminskning. Föräldrars ohälsa har tydlig koppling till att ha ett barn med autism, då föräldraskapet medför en stor och långvarig belastning i vardagen. Bland annat studerades hur beteendeproblem kunde ge mätbara utslag på moderns cortisolutsöndring. stöd och vardagsservice till sina barn under uppväxtåren och i vuxen ålder. De påfrestningar familjerna utsätts för riskerar stressrelaterad ohälsa och ökad skilsmässofrekvens. Prevalensen AST för tonåringar i Stockholmsområde anges i nuläget till 2,6 %. Det är en påtaglig höjning, som debatteras i olika sammanhang. Dagliga verksamheter uppfattas av många individer med s.k. högfungerande autism knappast som något realistiskt alternativ. Det är riktiga jobb med viss anpassning som efterfrågas. Ett livsloppsperspektiv aktualiserar därtill hur äldre med AST ska kunna erbjudas en vardag med acceptabel livskvalitet. LÄSTIPS Sylvia Mellfeldt Milchert Song, J., Mailick, M. R., Ryff, C. D., Coe, C. L., Greenberg J. S., & Hong, J. (2014). Allostatic load in parents of children with developmental disorders: Moderating influence of positive affect. Journal of Health Psychology, 19(2), DOI: / Wong, J. D., Mailick, M. R., Greenberg J. S., Hong, J., & Coe, C. L. (2014). Daily work stress and awakening cortisol in mothers of individuals with autism spectrum disorders or Fragile X syndrome. Family Relations, 63(1), DOI: /fare.1205 Smith, L. E., Greenberg J. S., & Mailick, M. R. (2014). The family context of autism spectrum disorders: Influence on the behavioral phenotype and quality of life. Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 23(1), DOI: /j. chc Sylvia Mellfeldt Milchert Reflektioner ur ett svenskt perspektiv: Andelen individer där AST-diagnos ställs ökar. Vi blir mer och mer medvetna om att det är vanligt förekommande med flera familjemedlemmar med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar i samma familj, vilket ökar den totala belastningen på familjen. Mödrar här i landet förväntas förvärvsarbeta och föräldrarna kan endast i begränsad utsträckning ge 11

3 Instrument för diagnosticering och bedömning av autismspektrumtillstånd Inom diagnosen autismspektrumtillstånd ryms indiider med stor variation avseende såväl grad av funktionsnedsättning som typ av symptomatologi. Med denna komplexitet följer självklart också svårigheter med diagnostisering, och därmed ett behov för standardiserade och tillförlitliga test. Under fl era intressanta seminarier under Fokus på autism redogjordes det för pågående arbete med att validera olika typer av test, samt att vidareutveckla kodsystemet ICF för att lättare kunna redovisa funktionsnivån för individer i olika delar av autismspektrumet. ADOS och ADI-R ADOS som är en halvstrukturerad observationsmetod, samt ADI-R som är en halvstrukturerad anhörigintervju, har under flera år använts som gyllene standard inom autismutredning såväl i Sverige som internationellt. Den svenska versionen av ADOS har hittills bara varit föremål för en svensk studie (Zander et al. 2014). Det är dock inte något unikt för ADOS att det finns få genomförda studier. Av de 14 instrument som är mest välanvända i Sverige för screening respektive diagnostisering av AST bedömde SBU i sin nyligen publicerade rapport (SBU, 2013) att enbart tre instrument hade stöd i fler än en studie av vetenskapligt godtagbar kvalitet. ADI-R och ADOS var dock två av instrumenten som ansågs ha ett visst vetenskapligt stöd, varav ADI-R var ett av dem som varit föremål för flest studier. Fortsatt forskning pågår dock, och Charlotte Willfors från KIND redogjorde under konferensen för det pågående arbetet med att studera interbedömarreliabilitet för de två instrumenten. Bedömarna har genomfört grundläggande utbildning i instrumenten, men har i övrigt olika grader av klinisk erfarenhet och det har inte heller genomförts någon samskattning inför studien. Willfors menade att detta bör medföra att studiens förutsättningar är relativt jämförbara med hur det fungerar i den kliniska vardagen. De preliminära resultaten avseende ADOS visar på god till excellent interbedömarreliabilitet avseende såväl diagnostisering som domäner. Den domän där bedömarna var mest oeniga var avseende repetitiva och begränsade beteenden. Fortsättning nästa sida 12

4 Kanske är det så att vi generellt har svårt att bedöma just detta, menade Willfors. Senare i år kommer den nya versionen av ADOS, ADOS-2, i svensk översättning. Den största förändringen i den nya versionen är att instrumentet, genom tillägget av en ny modul för de allra yngsta, går att använda redan från ett års ålder. D-MASC Vid diagnostisering av autismspektrumtillstånd är bedömningen av förmåga till social kognition en central faktor. De verktyg som står tillbuds för att undersöka patienters förståelse av social kommunikation, Strange stories test, upplevs dock i många fall som otillräckliga. Bekymren består i bristfälliga normer, samt en uppfattning av att många patienter kan lista ut hur det är tänkt att man ska svara utan att man därigenom fått något tillförlitligt mått på att de verkligen kan läsa av komplext socialt samspel. Datorbaserade tester med filmmaterial kanske kan vara ett sätt att generera mer användbara testresultat? Lina Poltrago, också hon från KIND, presenterade det filmbaserade testet D-MASC (Double Movie for Assessment of Social Cognition) som är avsett att bidra till högre sensitivitet i bedömning av social kognition. Testet består av en film som avbryts upprepade gånger vartefter testpersonen får flervalsfrågor om filmkaraktärerna utifrån de sociala situationer som skildras i filmen. Poltrago refererade till forskning som visat att D-MASC är bättre än andra test för att identifiera autismspektrumtillstånd. Testet är avsett för personer med normalbegåvning. Vid testning av personer med lägre begåvning kan man använda de andra tester som finns tillgängliga, för då fungerar de bra, sa Poltrago. Utöver att använda D-MASC för diagnosticering menade Poltrago att det också fungerar väl som ett led i behandlingsarbetet. Filmmaterialet kan bland annat fungera som ett användbart underlag för samtal om vad andra personer generellt avläser i sociala situationer och hur de egna tolkningarna eventuellt skiljer sig från detta. Vid tidpunkten för konferensen var den svenska versionen av D-MASC ännu inte tillgänglig för inköp, med den beräknas komma under året. FEFA-2 Ann-Charlotte Engström, BUP Södertälje, redogjorde för resultat från sitt specialistarbete i neuropsykologi där hon utvärderat FEFA-testet. Detta är ett test av förmågan till igenkänning av ansiktsuttryck för sex basemotioner, dels enbart utifrån bilder på ögonpartiet och dels utifrån bilder på hela ansikten. Engström har jämfört testprestationen i en kontrollgrupp med prestationen för individer med autismdiagnos respektive ADHD-diagnos. Resultaten tyder på att personer med båda dessa diagnoser har något svårare än kontrollgruppen att tyda vissa ansiktsuttryck. Utöver de sex basemotionerna ingår även neutrala ansiktsuttryck i stimulusmaterialet. Dessa neutrala bilder var bland de uttryck som testpersonerna hade svårt att tolka vilket Engström menade kan vara viktigt att tänka på i klinisk verksamhet. Testet kan användas såväl för bedömning som i form av ett övningsmaterial. Än så länge finns det dock få studier som har undersökt i vilken mån förbättringar i testresultat generaliseras till vardagslivet. RAADS-14 Screen Självskattningsformuläret RAADS-R (Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale Revised) är avsett som ett hjälpmedel för diagnostisering av autism hos vuxna, och har i studier uppvisat god validitet och reliabilitet (Ritvo et al. 2010). Med fokus på att öka möjligheterna att diskriminera mot annan psykiatrisk problematik har RAADS-14 Screen utvecklats. Jonna Eriksson vid KIND berättade om utvecklandet av instrumentet, som validerats inom öppenvårdspsykiatrin bland patienter med normalbegåvning. Eriksson föreslår en cut-off på 14 poäng vilket leder till att 95 % av patienter med autismspektrumtillstånd identifieras, samtidigt som över hälften av patienter med annan psykiatrisk problematik sorteras bort. RAADS-14 Screen finns tillgängligt gratis på ICF Core Sets Som komplement till diagnossystemet ICD-10 har WHO utvecklat ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). ICF är ett klassificeringssystem som möjliggör registreringar av i vilken grad och på vilket sätt personer är hindrade i sin funktion i samband med olika typer av hälsotillstånd. Kodsystemet är dock mycket omfattande, vilket kan utgöra ett hinder för den kliniska användbarheten. Ett sätt att råda bot på detta är genom utvecklandet av ICF Core Sets, en process som Elles de Schipper från KIND berättade om. Dessa Core Sets är ett urval av de koder som anses mest centrala för att beskriva funktionsnivå specifikt relaterat till olika diagnoser. Urvalet av koder görs genom en standardiserad forskningsbaserad beslutsprocess och inkluderar ett flertal olika forskningsstudier som genomförs samtidigt i flera delar av världen. Utvecklandet av Core Sets för autism sker parallellt med processen för ADHD, och beslutet om vilka koder som ska ingå kommer att tas på ett internationellt forskningsmöte år Mer information ADOS, ADI-R distribueras av Hogrere och FEFA-2 kan erhållas av KIND. MASC och ADOS-2 kommer att finnas tillgängliga senare under året, båda hos Hogrefe. REFERENSER 1. ADOS-R, RAADS: Autismspektrumtillstånd diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet (2013) Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2. ADOS: Zander, E., Sturm, H. & Böltes S. (2006). The added value of the combined use of the Autism Diagnostic Interview-Revised and the Autism Diagnostic Observation Schedule: Diagnostic validity in a clinical Swedish sample of toddlers and young preschoolers. Autism, in press. 3. ICF: Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (2003). Stockholm: Socialstyrelsen. 4. D-MASC: Dziobek, I., Fleck, S., Kalbe, E., Rogers, K., Hassestab, j., Brand, M., Kessler, J., Woike, J.k., Wolf, O.T. & Convit, A. (2006). Introducing MASC: A movie for the Assesment of Social Cognition. Journal of Autism and Developmental Disorders, 36: RAADS-14: Eriksson, J.M., Andersen, L.M.J. & Bejerot, S. (2013). RAADS-14 Screen: validity of a screening tool for Autism Spectrum Disorder in an adult psychiatric population. Molecular Autism, 4:49. 13

5 Autismspektrumtillstånd i tonår och vuxen ålder stress, färdighetsträning och mortalitet På 28 forskningsseminarier med sammanlagt fl er än 80 föredrag presenterades en stor del av all pågående autismforskning i Sverige. Ett sådant seminarium som presenterade pågående forskning vid KIND var Autismspektrumtillstånd i tonår och vuxen ålder stress, färdighetsträning och mortalitet. Undertecknad inledde seminariet genom att presentera studierna om mortalitet respektive stress hos personer med AST. Studien om mortalitet är en epidemiologisk studie över samtliga personer som registrerats med AST-diagnos i Svenska Patientregister under åren I studien har man observerat en förhöjd risk för prematur mortalitet hos personer med AST. Överdödlighet var 2,56 gånger högre i AST-gruppen jämfört med kontrollgruppen från generell population. Överdödlighet var högre i ASTgruppen i samtliga dödsorsaker (kategoriserade enligt International Classification of Diseases, ICD) förutom infektioner. Överdödlighet var högre bland personer med autism som också hade utvecklingsstörning (lågfungerande AST) jämfört med personer med högfungerande AST. Båda grupperna hade dock högre risk än kontrollgruppen. Högre grad av stress Studien om stress i vardagen är en kliniknära studie som belyser aspekter av upplevd stress och coping hos högfungerande vuxna med AST. Personer med AST rapporterade signifikant högre grad av upplevelse av stress i vardagen samt sämre coping-förmåga, jämfört med kontrollgruppen. Personer som hade högre poäng i AQ (mer autistiska drag), rapporterade även mer stress samt sämre coping-förmåga, vilket gällde både personer med AST och kontrollergruppen. Stress och ohälsa minskade Seminariet avslutades med en presentation av psykolog Johan Pahnke, som presenterade Acceptans and Commitment Therapy (ACT) baserad färdighetsträning för ungdomar och vuxna med högfungerande AST. I den första studien (publicerad i tidskriften Autism 2013) utvärderades själv och lärarskattad stress och psykisk ohälsa hos 15 elever med AST som fick färdighetsträning med 13 elever med AST som fick vanlig undervisning. Stress och psykisk ohälsa minskade signifikant hos eleverna i färdighetsträningsgruppen jämfört med kontrollerna. Eleverna rapporterade även minskad hyperaktivitet och ökat prosocialt beteende som ett resultat av färdighetsträningen. Resultatet stod sig eller förbättrades till 2-månadersuppföljningen. Tatja Hirvikoski, med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, FoUU-chef vid Habilitering & Hälsa, Stockholm. 14

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:82 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:10 av Agnetha Boström m.fl. (MP) om att upprätta handlingsplan inom Stockholms läns landsting för att förbättra diagnostiseringen av

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Neuropsykologi. Svensk. TEMA Sveriges Neuropsykologers Förening 25 år! MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2, 2014, ÅRG 26

Neuropsykologi. Svensk. TEMA Sveriges Neuropsykologers Förening 25 år! MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2, 2014, ÅRG 26 Neuropsykologi Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2, 2014, ÅRG 26 TEMA Sveriges Neuropsykologers Förening! LEDARE Vi kan bidra med kunskap! 2/2014 Årgång 26 Medlemstidning

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i

Läs mer

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens HABILITERINGENS SIDHUVUD Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens Tatja Hirvikoski Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g Läkartidningen. 2014;111:CT7F Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g Illustration: Colourbox Autismspektrumstörning är en genomgripande funktionsnedsättning. Diagnosen har ofta stor betydelse

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog. Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk

Läs mer

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården Sidan 1 Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården Tatja Hirvikoski Med dr, leg psykolog,specialist i neuropsykologi FoUU-chef, Habilitering & Hälsa KIND, Karolinska Institutet Post

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Indikatorer för God vård inom habilitering

Indikatorer för God vård inom habilitering Indikatorer för God vård inom habilitering Uppföljning av skolbarn med autism Syfte att ta reda på om rekommendationer i evidensrapporterna följs (kunskapsbaserad) och vilken effekt eller nytta som uppnås

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet En systematisk litteraturöversikt April 2013 (preliminär version webbpublicerad 13-03-20) SBU Statens beredning

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

SKRIVELSE Landstingsstyrelsen j 1 1 -(fi- 2 0 * 015 Dnr:

SKRIVELSE Landstingsstyrelsen j 1 1 -(fi- 2 0 * 015 Dnr: Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 2011-09-02 LS 1010-0800 LANOSTiNGSSTVRELSFN 1(4) 2011-09- 0 2 Landstingsstyrelsen j 1 1 -(fi- 2 0 * 015 Dnr:

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser Ingrid Hansson & Rosalba Dall Arche BUP Stockholm-Sydost Utvecklingspsykiatriska enheten www.barnsutveckling.se Länk till intro:

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling Bild 1 Autism hos små barn: Betydelsen av tidig screening och behandling Nils Haglund leg psykolog Malmö Barn- och ungdomshabilitering IKVL-Lund/doktorand Bild 2 Maria Råstam, professor, handledare Karin

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Vad jag tänker tala om. Autism och åldrande. Hur definieras autism/asd? Autism i DSM 5. Vad är kognitiva svårigheter?

Vad jag tänker tala om. Autism och åldrande. Hur definieras autism/asd? Autism i DSM 5. Vad är kognitiva svårigheter? Autism och åldrande Malmö 2016 04 04 Lena Nylander Psykiater, med dr Lund lena.nylander@skane.se Vad jag tänker tala om Autism vad är det? Kognitiva svårigheter Vad vet man om hur autism och åldrande påverkar

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Autismspektrumtillstånd etiologi och diagnostik

Autismspektrumtillstånd etiologi och diagnostik Autismspektrumtillstånd etiologi och diagnostik Christina Coco leg psykolog BUP KIND Charlotte Willfors leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet 2013-10-25 1 Agenda KIND Orsaker till AST - 70 år av

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer