Linköpings konferens. Leif Klingensjö

Transkript

1 Linköpings konferens Leif Klingensjö

2 Utsa4a EU- medborgare Uppdrag från styrelsen a4 studera frågan om utsa4a EU- medborgare Kartläggning över hur ser ut i kommunerna Vad andra myndigheter gör i frågan Resultera i en kommunerna Utgå från gällande lags@dning Och (de) goda erfarenheterna Fria rörligheten - och inte har för avsikt a4 bosä4a sig i Sverige Beslut

3 Nätverksträffar Kommuner, vi fortsä4er Regeringskansliet Rumäniens och Sveriges ambassadörer samt rumänska socialministern Juridisk bedömning Enkät Omfa4ningen Kontakt med gruppen Vad görs? Vad behövs?

4 AU:s ställningstagande juni 2014 Utsa4a EU- medborgare lever i en utsa4 situa@on. Gruppen måste ges e4 förstärkt stöd. Frågan om utsa4a EU- medborgare är en interna@onell fråga konsekvenser lokalt erfarenheter som kommuner, lands@ng o region har måste uppmärksammas i de överläggningar som regeringen för på det interna@onella planet. Undersök vad som kan göras i hemländerna för utsa4a EU- medborgare Europeiska socialfonden borde kunna vara mer användbar. De svenska kommunerna får ta ansvaret för något som de inte har möjlighet a4 påverka en samverkan måste ske med de statliga aktörerna en gemensam handlingsplan måste tas fram En översyn måste ske av de totala kostnaderna för kommunerna, regionerna och lands@ngen. Det finns anledning a4 mer tydligt se över de juridiska förutsä4ningarna för utsa4a EU- medborgare Sprida goda exempel Samarbete bör i det kommande arbetet ske med frivillig sektor

5 Enkätsvar våren svar - 70 % En ökning 70 % av kommunerna 70 kommuner kontakt med gruppen, 25 % av kommunerna svar u@från dessa Tiggeri? Ja, ja vissa 66 % Upp emot 2000 personer Majoritet män Få barn Få kommuner gjort egna analyser Stöd och hjälp Hemresa 57 % av de 70 kommunerna Akut logi 34 % Rådgivning 28 % Ekonomsikt bistånd 24 % Finns e4 utvecklat samarbete med frivilligarbete

6 Ange fri) vad er kommun anser vara de vik2gaste insatserna för a) skapa en bä)re situa2on för 2ggarna och denna grupp av EU/EES- medborgare. 36 svar hemlandet/esf- projekt 13 samordning 8 Ge basbehov 5 Samverkan kommuner/myndigheter 3 Höj kunskap/juridik 2 Litet problem 2 Se också andra EU- migranter 1

7 AU ställt sig bakom december kort SKL:s uppgid är inte a4 värdera de insatser man lokalt valt de som uppfyller lagens krav på stöd och de som väljer insatser utöver vad lagen kräver En individuell bedömning ingen förändring bör ske för EU- medborgare akut bistånd Uppsökande verksamhet - särskilt barn och unga Den interna@onella samverkan måste stärkas Samordnarens uppdrag måste bli bre4 och förutsä4ningslöst våra grannländer konsekvenser för såväl gruppen, kommunerna och samhället i övrigt både posi@va och nega@va effekter. skyndsamt och i samarbete med SKL och dess medlemmar Utred rä4släget: räfgheter/skyldigheter den kommunala kompetensen, sjukvård och regelverket runt avhysning e4 särskilt sändebud för dessa insatser Behöver den fria rörligheten ses över, förtydligas? Avser hemländernas ansvar LyDa frågan i interna@onella sammanhang och söka samarbete Stärk och vidareutveckla det nordiska samarbetet Stöd det interna@onella arbete, inom ramen för den kommunala kompetensen Starkare samarbete med polismyndigheterna på lokal nivå. Finansieringsprincipen Räkna gemensamt LyD fram lokala erfarenheter

8 Utsa4a EU- medborgare Juridiska förutsä4ningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist

9 Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU- medborgare har rä4 a4 uppehålla sig i en annan medlemsstat i högst tre månader utan några andra krav än ID- kort eller pass (art. 6 Dir. 2004/38/EG) uppehållsrä4en består så länge de inte blir en belastning för medlemsstatens sociala biståndssystem (art. 14.1).

10 Den fria rörligheten, forts. EU- medborgare har rä4 a4 upprä4hålla sig i annan medlemsstat i längre 0d än tre månader om denne är anställd eller egenföretagare är arbetssökande med verklig möjlighet a4 få en anställning är inskriven vid en ins@tu@on för för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har heltäckande för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring (3 a kap. 3 UtlL). EU- medborgare som uppfyller kraven enligt ovan har rä4 a4 uppehålla sig i samma medlemsstat.

11 Den allmänna kompetensen, 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Ett kommunalt beslut måste vara knutet till kommunens område eller dess invånare för att det ska anses lagligt. Förvaltningsrätten i Linköping , mål nr

12 Befogenhetslagen (2009:47) länder som får svenskt statligt bistånd: utrustning, utbildning eller på annat sä4 (ekonomiskt stöd utbildning och rådgivning). länder som inte får svenskt statligt bistånd: utrustning som kommuner och inte längre behöver inklusive medel för a4 transportera och ställa i ordning utrustningen. A4 besöka hemländerna för a4 skaffa sig kunskap om medborgarnas situa@on och lämna informa@on om den egna kommunen, är e4 led i utvecklingen av den egna kommunens arbete och ligger därmed inom den kommunala kompetensen. Vänort

13 Socialtjänstlagen (2001:453) Bosa4 i en kommunen bistånd för a4 uppnå skälig levnadsnivå (4 kap. 1 SoL). Tillfällig vistelse i en kommun (från annan kommun eller land) bistånd för a4 avhjälpa en akut nödsitua@on (RÅ 1995 ref. 70, RÅ 1996 ref.f13 och RÅ 1996 not. 53). Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske eder ansökan och eder en individuell bedömning av sökandes behov. Socialtjänsten har e4 särskilt ansvar för barn. Även om en familj inte själv söker socialtjänsten har socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten e4 ansvar a4 försäkra sig om a4 det inte finns barn i kommunen som far illa.

14 Skollagen (2010:800) Skolplikt - om man är bosa% och folkbokförd i landet. Rä% 1ll utbildning, inte skolplikt, även om man inte är folkbokförd - asylsökande uppehålls@llstånd - utny4jar sin fri rörlighet - någon i främmande makts beskickning - papperslös. Rä4 för skolan a4 ta emot - elever från utlandet, om en vårdnadshavare är svensk Även i andra fall får kommunen ta emot e4 bosa4 i landet (SkolF. 4 kap. 2 ). medborgare. barn som inte anses

15 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Den som vistas inom e4 utan a4 vara bosa4 där, men som behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska erbjuda vård. De4a gäller oavse4 medborgarskap (4 HSL). Den 1 juli 2013 trädde lagen (2013:407) om hälso- och vissa utlänningar som vistas i Sverige utan i krad års lag omfa4ar endast utlänningar som vistas i Sverige Utsa4a EU- medborgare har rä4 a4 vistas i e4 annat medlemsland i tre månader utan och omfa4as alltså inte av denna lag. EU- medborgare utan sjukförsäkring i sina hemländer måste betala hela kostnaden för den vård som de får här i Sverige. Dock: inte är uteslutet a4 föreslagen lags@dning om hälso- och personer som vistas i Sverige utan i enstaka fall kan komma a4 även på unionsmedborgare. Måste avgöras e<er omständigheterna i varje enskilt fall.

16 Lokala ordningsföreskrider Utrymmet för a4 i lokala ordningsföreskrider är begränsat, men möjligheten torde finnas särskilt vid livligt trafikerade platser, såsom exempelvis vid gallerior eller oms@gningsplatser för kollek@vtrafik. Jfr Länsstyrelsens i Västmanlands län beslut 26 april 2011, dnr , om Sala kommuns ordningsföreskrider för generellt. Jfr JO:s beslut , dnr , om a4 polisen grep tre kvinnor för förseelse mot Allmänna lokala ordningsföreskrider för Södertälje kommun opropor@oneligt.

17 Lokala ordningsföreskrider, forts. Tiggeri inte strapart, inte ens organiserat Människohandel 4:1 a BrB Hot och handgripligheter, 4:7 BrB Vilseledande om påhi4ade handikapp, 9 kap. BrB Kommunala ordningsföreskrider, 3:8 ordningslagen Polis@llstånd om användning i strid med sydet för detaljplanen om det behövs för a4 upprä4hålla ordningen på allmän plats Behövs för penninginsamling inom allmän sammankomst Tillståndet får inte inskränka den enskildes frihet a4 framföra konstnärligt verk Ak@vt

18 Nedskräpning vid läger, avhysning Nedskräpning i strid mot 15 kap. 30 miljöbalken med uppsåt eller av oaktsamhet böter eller fängelse i högst e4 år. Ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten eller Skräp är plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Fas@ghetsägaren ska hålla en tomt i vårdat skick. Kommunen kan ha e4 visst ansvar för skogsområde på privat mark där man inte vet vem den nedskräpande är. Kronofogdemyndigheten måste ha personuppgider och individuellt beslut för varje person som ska avhysas. Läger på tro4oar: inte obetydligt hinder + = polisen kan ingripa. Kommunen kan möjligen begära handräckning.

19 Vad ambassaden kan göra (Enligt uppgid från den bulgariska ambassaden) Ambassaden ger samma bistånd som övriga ambassader ger sin landsmän i andra länder. Medel a4 bekosta resa hem om vänner eller släk@ngar deponerar den erforderliga summan på statens ekonomiska direktorat eller utrikesdepartement.

20 Röda Korsets arbete för fafga EU- migranter

21 Röda Korsets roll och arbete Vårt uppdrag är a) förhindra och lindra mänskligt lidande. Vårt arbete sypar 2ll a) öka människors handlingskrap och a) minska deras sårbarhet. Vår utgångspunkt är all2d humanitet och inte legal status. Vi är mer kända för det vi gör interna2onellt, men vi har verksamheter i hela Sverige u2från samma uppdrag. Framförallt engagerar vi oss när vi konstaterar gap och brister i samhällets förmåga a) möta grundläggande mänskliga behov De)a gäller inte minst migranter som faller utanför samhällets skyddsnät. Det är en verklighet för bland annat en stor del av de farga EU- migranter som vistas i Sverige för kortare eller längre 2d

22 SRK och fafga EU- migranter i Sverige RK är idag ak@va i direkta verksamheter på 30- tal orter Förutom a4 möta behov och lindra nöd även stärkt lokal samverkan Stora skillnader i bedömningar mellan olika kommuner och lands@ng FN s konven@on om Mänskliga räfgheter & Barnkonven@onen; hur lever Sverige dessa?

23 Vård, dusch och härbärge etc.

24 Samarbete med Rumänska RK Stärka kapacitet och förmåga i arbetet med de mest utsa4a områdena, och dess invånare, i respek@ve land. Få igång mer verksamhet! Fokus: basbehov och levnadsförhållanden, hälsa, utbildning, inkomstgenerande verksamheter Påverkansarbete lokalt, na@onellt och EU- nivå Resursmobilisering / söka medel

25 Rumänien

26 Workshop med 11 romska community- leaders

27 socio- medical center och nybyggt hus

28 Red Cross Vrancea SOCIAL ECONOMY PROJECTS Meat Box Boxa de Carne Homocea Improving the quality of life for Roma people, disadvantaged in Homocea, by sefng up a meat market, in a appropriate space Providing new jobs S@mula@ng local produc@on Hygiene classes Internships

29 Red Cross Vrancea SOCIAL ECONOMY PROJECTS Burcioaia Bakery Cuptorul de Paine Burcioaia Providing new jobs 4 for disadvantaged people Internships for High School students from the Bakery Program Over 1000 Breads sold daily

30 Red Cross Vrancea SOCIAL ECONOMY PROJECTS

31 Red Cross Vrancea JOB- PROGRAMS 4x4 Entrepreneurship Antreprenoriat 4x4 Aim: and entrepreneurship through and training advice and assistance, leading to the development of human capital, to improving the ability to recognize and exploit local to develop mini- businesses in the rural areas 250 people from rural areas in Vrancea County 25 people, 135 people in search of work, 90 people employed in subsistence agriculture

32 Red Cross Vrancea JOB- PROGRAMS PRO- HEALTH PRO- SANATATE Increasing access to 2520 medico- social workers to training programs, from 8 Romanian regions Increasing the skill level for 140 unqualified or under qualified employees from the medico- social domain from Vrancea County, by par@cipa@ng in con@nuous voca@onal training ac@vi@es and career counseling Babysi4er Classes Child Caretaker Classes Elderly Caretaker Classes

33 Red Cross Vrancea JOB- PROGRAMS Inclusion for the Labor Market Incluziv pentru piata muncii Overall facilitate access to employment for a total of 390 people from vulnerable groups especially Roma, people with disabili@es and women in Vrancea County, through training to develop qualifica@ons in order to integrate on the labor market Design a Social Inclusion Centre CIS for: informa@on, counseling, coordinate training series etc. Increasing awareness for local government representa@ves, NGOs and public ins@tu@ons on the specific needs of vulnerable groups in the work market

34 Red Cross Vrancea ROMA SOCIAL PROJECTS Children s Club Homocea Clubul Copiilor din Homocea Children s Club Mărăşeş@ Clubul Copiilor din Mărăşeş@ Mărăşeş@ I and II: Socio Medical Center Running Water for Mărăşeş@ Apa Mărăşeş@ Running Water for Slobozia Bradului Apa Slobozia Bradului School on Wheels Şcoala pe Roţi Prosana Caravan Caravana ProSana

35 Nätverket för romska EU- migranter Linköpingskonferensen den 4 februari 2015

36 Mycket snack - Men sedan verkstad!

37 En budkavle: E4 litet träföremål som innehöll e4 skridligt meddelande, kanske en en bystämma eller en mobiliseringsorder inför e4 krig. Den överlämnades från person och det var straff på a4 inte vidarebefordra budkavlen

38 Från dagens problem 0ll fram0da lösningar: Fem budkavlar för EU- migranter i Sverige:

39 1. Effek0v informa0onsspridning på webben Nätverket för romska EU- migranter startar en webbsida Samordning och med andra webbsidor

40 2. Nominering av kontakt- och samordningspersoner inom både myndigheter och det civila samhällets organisa0oner Regeringen har utnämnt en samordnare för frågor som rör EU- migranter. SKL, kommuner och

41 3. Effek0vare samordning mellan myndigheter och frivilligorganisa0oner Linköpingsmodellen visar på vinster när kommuner, kyrkor och andra samverkar. Andra kommuner?

42 4.Gränsöverskridande samarbete Från akuta insatser i Sverige 0ll långsik0gt verkande projekt i hemlandet Kommuners kontakter med migranterna ger dialog med deras hemkommuner om insatser för a4 skapa utkomst- och försörjningsmöjligheter där.

43 5. Forskning och dialog för amtydförändringar. kring sociologisk och pedagogisk forskning. Kan erfarenheter från vår egen eller Forum för Levande Historia vara relevanta beträffande även i Rumänien och andra länder?

44

45 Historisk bakgrund romerna i Rumänien Slaveri i Rumänien under drygt 400 år (mi4en av mi4en av talet) Deporta@on och förintelse under andra världskriget Från nu@d har etniska mord, husbränningar och fördrivningar ägt rum 2007 ber Rumäniens president om ursäkt för övergreppen i samband med förintelsen Rickard Klerfors

46 Situa2onen idag i Rumänien för den romska minoriteten Organisa@on Hjärta har i olika samhällen, byar och bosä4ningar med en stor andel romer funnit följande problemområden (Jfr UNDP handlingsplan för romer): 1) Utbildning 2) Hälsa 3) Försörjning 4) Strukturella åtgärder (iden@tet och äganderä4) Rickard Klerfors

47 Situa2onen idag i Rumänien för den romska minoriteten Utbildning 37 % av de romska barnen går i förskola jämfört med 63 % för övriga. Förskolan ger en bra start för barnen (språkutveckling). Så mycket som 25 % av de romska barnen går inte i skolan jämfört med 4 % för hela befolkningen. 10 % av de romska ungdomarna har avslutat en gymnasie- utbildning jämfört med 52 % bland icke romer (i samma område). Mycket få romska ungdomar har fullbordat högre studier och 25 % av de över 16 år i gruppen är analfabeter jämfört med i princip full läskunnighet för övriga invånare. (Källa: UNDP) Rickard Klerfors

48 Situa2onen idag i Rumänien för den romska minoriteten Hälsa vård) Den förväntade livslängden för den romska minoriteten kan vara år kortare än för övrig befolkning i landet (enligt vissa studier). Mödradödligheten är 0,62 % jämfört med 0,04% för den övriga befolkningen. Barnadödligheten är 3 ggr högre i den romska befolkningsgruppen. Högt antal fall av TBC och Hepa@t i den romska befolkningen. Sjukförsäkringen är obligatorisk men avgidsbaserad Rickard Klerfors

49 Situa2onen idag i Rumänien för den romska minoriteten Försörjning arbete) Världsbanken gör följande jämförelse i åldersgrupp år Andel i arbete Romer Icke romer Män 42% 66% Kvinnor 19% 53% Inkomsten för romska män uppgick i 20 % av vad majoritetsbefolkning tjänade. För romska kvinnor var inkomsterna 12 % jämfört med majoritetsbefolkningen. Den romska minoriteten har had betydligt högre födelsetal än övriga. Romska ungdomar utgör 20 % av debutanterna på arbetsmarknaden. Rickard Klerfors

50 Situa2onen idag i Rumänien för den romska minoriteten Strukturella Problem (iden@tet och ägande) Trots insatser år kvarstår problema@ken med personer som saknar iden@tet och ägande för tomtmark och bostäder. Rickard Klerfors

51 Insatser för a) i grunden förändra situa2onen för den romska minoriteten i Rumänien Vi är övertygade om a4 det behövs integrerade insatser sam@digt inom alla de fyra områdena. Utbildning Hälsa Försörjning Ekonomiskt gymnasieelever (busspengar mm). läxläsning för grundskoleelever. Lotsning för individer med vården Utbyggnad av primärvården Sociala företag Strukturella insatser Iden@tet och Ägande Rickard Klerfors

52 Vad vi på Hjärta 2ll Hjärta lärt oss av insatser i Rumänien Engagemang och solidaritet kan bli missriktad Risken med direkta insatser i hemlandet för de som kommit 2ll Sverige Mer informa2on: Rickard Klerfors

53 Regionala konferenser om EU- migranter Värdighet här - förändring där Med fokus pa EU- migranternas situa@on inbjuder samtalsdagar om insatser i Sverige och i deras hemländer. Rumänien och Bulgarien sä4s i fokus. 7/2 Pingstkyrkan Lund, kl (anmälan senast 4/2) 14/2 Adolfsbergsgården Örebro, kl /2 Stadsbiblioteket SkelleDea, kl /2 Pingstkyrkan Jönköping, kl 09-15

54 Crossroads - mötesplats för EU- medborgare som 2gger i Linköping

55 Crossroads SyDe Möta migrerande EU/EES- medborgare som vistas i Linköping och som står helt utan försörjning och/eller bostad Ge rådgivning på hemspråk, för a4 personerna ska kunna fa4a välgrundade beslut om återvändande eller fortsa4 etablering Ge visst basbehovsstöd Projekfd 1 dec sept 2015 Rådgivning (torsdagskvällar) Matservering (vardagar) Härbärge (nä4er från 15/4-14 och 31/3-15)

56 Crossroads parter Ca 110 volontärer kulturkunskaper, rådgivning, arbete, tandvård, medföljare, frisör gåvor i form av hygienar@klar, kläder, mat Linköpings kommun lön för matservering samt härbärge kostnader för halv lokalhyra matservering, mat dec sept 2015, förbrukningsmaterial, tvä4, städ hemresor via socialkontoret dialog via vårt nygård/romsk inkludering Linköpings Stadsmission (1 juni- 30 nov 2013, endast Linköpings Stadsmission) projektledning, härbärge, matservering, handledning av volontärer samt ledning kostnader för lokalhyra rådgivning, kläder, hygienar@klar Övriga församlingar personal för rådgivning, ledning samt volontärer lokalhyra härbärge, halv lokalhyra matservering klädutdelning Svenska kyrkan Del av tjänst, beredskap från sjukhuskyrkan, volontärer kollektmedel täcken, kuddar, madrasser

57 Crossroads samarbetspartners Tinnerökliniken klinisk vård, recept, remisser, medicin Hjärta tolkning, översä4ning kontakter, ambassadkontakter Rotary volontärinsatser, mat, gåvomedel Studen öreningar/universitetet kunskap och idéer, mat, lån av madrasser Privatpersoner Näringsliv gåvor i form av hygienar@klar, mat, kläder råd, informa@onsspridning gåvomedel gåvor i form av mat, lakan, handdukar, hygienar@klar Polisen dialog, riskbedömningar Media Crossroads i Stockholm och Göteborg opinionsbildning informa@onsspridning kunskap, erfarenheter, råd och idéer

58 Crossroads besökare 1/ / Rörlig grupp Totalt 304 personer Rådgivning 1033 besök Matservering Sni4 20 besök/tors Matservering 5196 besök Sni4 23 besök/dag Härbärge 1790 gästnä4er Sni4 17 gäster/na4 Rådgivning Härbärge

59 Förmedlat stöd Basbehovsstöd 1/7-31/

60 Crossroads besökare Medborgarskap Övriga medborgare Bulgarer (etniska bulgarer, etniska romer) Rumäner (etniska rudari) Könsfördelning Män Kvinnor 47% 48% 50% 6% 52% 42% 53% 52% 50% Samtliga Bulgarer Rumäner

61 Crossroads parter IOP, Idéburet och offentligt partnerskap Linköpings kommun och Linköpings Stadsmission 1 okt september 2015 Rådgivning, mat, kläder, hygien etc. 1 november mars 2015 Härbärge, 20 platser, två personal varje na4

62 Mer Mer

63 Bygg på den sociala hållbarheten Det behövs social sammanhållning och en samhällelig motståndskraft när oväntade förändringar inträffar. Många idéburna organisationer bidrar till en positiv utveckling och har ett engagemang som ska tas tillvara. Vi har valt att arbeta med Linköpings stadsmission utifrån att det finns ett engagemang, man lyckas engagera och skapa delaktighet. Man lyckas också skapa tillit mellan människor.

64 Överenskommelsen med den idéburna sektorn och Linköpings kommun Övergripande syftet har varit att stärka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorns organisationer för demokrati, förankring och vitalisering Linköpings kommun vill också utveckla möjligheter för den idéburna sektorns organisationer att utgöra viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen.

65 IOP, idéburet offentligt partnerskap En ny modell ibland behövs snabba beslut. Vi har ett problem lös det! Bägge parterna Stadsmissionen och Linköpings kommun är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser). Samverkar för att hjälpa EU-migranter, driver och utvecklar verksamheten tillsammans. Dock ingen detaljreglering från kommunen.

66 IOP, idéburet offentligt partnerskap Linköpings kommun Ekonomiskt stöd till bland annat personal, tolk, lokal och mat. Linköpings stadsmission Engagera, organisera och samordna volontärer. Samverkar med kyrkor. Samverkar med andra aktörer.

67 Socialtjänstens insats Socialtjänstlagen 2 kap 1 Vistelsebegreppet RÅ 1995 ref 70 Information Hänvisning Hemresor Barn som far illa Kommunens yttersta ansvar