Västerås Mellansundets Stugägareförenings historia

Transkript

1 Bertil Larsson 2003 Västerås Mellansundets Stugägareförenings historia INNEHÅLL: I II III IV En beskrivning av hur krångligt och långdraget det kan vara att få köpa mark av staten Fastighetsföreningen på egen ägandes mark Fortsatt ägande av Mellansundet och verksamhet i den nya ägareföreningen Det enskilda stugbyggandets historia En beskrivning av hur krångligt och långdraget det kan vara att få köpa mark av staten eller kronan men också om devisen trägen vinner på vägen till konungens bord! I Vill man finna den yttersta anledningen till att sandskogen invid den viken av Mälaren som heter Galten, blev ett paradisiskt och unikt fritidsområde för oss i vår nuvarande förening, då får man börja letandet i den tidiga motorismen. Närmare bestämt år Då hade några människor bestämt sig för att bilda en förening, Westerås Motorcykelklubb, förkortat WMCK. En idé, om att bilda en klubb inriktad på motorsport under kamratliga former, blev omsatt i praktiken. Alltså inte en klubb enbart för spännande motortävlingar, utan även för att göra gemensamma utflykter på sina motorcyklar. Gärna tillsammans med familjerna. Medlemmar ägandes bilar kom till litet senare. Namnet förändrades snart till VMS, Västerås Motorsällskap. Utflykter åt olika håll Sällskapets utflykter startade oftast vid Fiskartorget i Västerås, för att dra iväg till Arboga, Skokloster, Trosa. Eller så kördes rundan Ramnäs Gunnilbo Köping. Även åktes till Lisjö någon gång för sillsexa och skämttävlingar. Det blev med tiden allt svårare att komma på nya utflyktsmål. Ett av de sista evenemangen 1926 i Irsta samlade inte så många deltagare att det gick ihop ekonomiskt. Sällskapet måste besluta om ett särskilt anslag för att rädda köpet av kulörta lyktor till festen. Det blev ingen utflykt Att hitta en permanent samlingsplats I slutet på 1926 låg en tanke i luften att för sällskapets räkning uppföra en sommarstuga på lämplig plats. Fritz Lindholm föreslog bordläggning av ärendet för utredning. Och Lindholm kom igen 1928 då han föreslog en kommitté. Den skulle undersöka om det var möjligt att få tag i en tomt vid strand eller annars med lämpligt läge för sällskapets räkning, en fast samlingsplats för sommarens utflykter! Dit var och en kunde åka enskilt men med syftet att mötas! Och si! På ett möte den 15 juni samma år rapporterades att två platser var funna. I Rytterne socken, vid Mellansundet, kunde hyras en markyta till en kostnad av 50 kronor för år. En annan tomt fanns tillgänglig vid Lilla Åsby och den kostade 100 kronor att hyra. Lindholm, som rekat det hela,

2 förordade Mellansundet och så blev det. Den marken, som låg på den södra sidan av ån, hade beteckningen Lillön 12 a och storleken var kvadratmeter vid ordinärt vattenstånd. Glädjen var stor och VMS styrelse fick genast uppdrag att ordna tomten på bästa möjliga sätt, men till så låga kostnader som möjligt förstås. Ett sug fanns och föranledde direkt på mötet frågan om det kunde tänkas något extra nöje eller dylikt redan till den stundande midsommarhelgen. Det meddelades då att tomten omedelbart stod till förfogande för sällskapets medlemmar. Hurra! Inriktning på Lillön När det vårades 1929 bestämde Sällskapet att hyra tomten på Lillön ett år till och 1930 talades om att sätta upp ett lämpligt hus där för förvaring av medlemmarnas tillhörigheter, tält och annat. Detta för att slippa forsla grejorna ut och in varje gång. Men en viss tveksamhet och därtill onda aningar fanns inför detta. Tomten hyrdes ju för ett år i taget och plötsligt kanske den inte kunde disponeras ett kommande år. Kommittén meddelade nu att tomten gick att hyra för ett, tre eller fem år i taget. Den kunde till och med få köpas! Priset för köp sades vara kronor (en industriarbetare tjänade då litet drygt fem kronor om dan, alltså motsvarade beloppet nästan två årslöner). Beslutet blev att arrendera tomten i fem år och att därtill skulle inköpas en liten stuga för 50 kronor att transporteras ut och placeras på tomten. Stugan brandförsäkrades till 300 kronor. En vice värd, Elon Classon, utsågs. Badplatsen behövde förbättras och för att köra fram sand gjordes upp med Backlin i Horn. Säsongen 1931 avslutas med sillsexa. Solen skiner och Lindholm känner tillfredsställelse med verket, säger som så: vi har nu blivit så vana vid tomten att det skulle vara svårt att vara den förutan. Den fyller det behov av utflyktsplats vi så väl behöver. Ett trassel började Men en orm fanns i det här paradiset. Ägare till tomten var källarmästare Lindström på Mellansundets restaurang. Det gick rykten om att en annan person varit ute hos Lindström och försökt få förköpsrätt till tomten. VMS hade tidigare erbjudits förmånsrätt men oron steg nu inför risken att förlora tomten och därför borde försök göras att få äganderätt. Att säkra tillvaron därute genom ett köp helt enkelt. Men det var väl inte så enkelt. Kapital kunde kanske fås genom lån från medlemmarna till skälig ränta mot rätt till en andel. Flera talare på mötet den 20 augusti 1931 instämde ivrigt, prisade det fina badstället och sa att det vore större glädje med att göra förbättringar där om det vore eget. Det blev en kommitté för sakens ordnande, innehållande Fritz Lindholm, Eugén Törnros, Nils Lundin, Herman Andersson och Gunnar Larsson. Juridisk hjälp kunde behövas för bildandet av en andelsförening och anslag för det beviljades. Hjälpen blev advokat Viklund, han kostade 15: kronor för det jobbet. I början av 1932 strandade förhandlingarna med Lindström. Tomten var intecknad tillsammans med andra fastigheter som han ägde. Kommittén kände det som något vanskligt att köpa tomten under sådana förhållanden. Det fanns även flera andra spekulanter, men Lindholm trodde inte att de heller vågade köpa förrän alla papper fanns på bordet.

3 Samtidigt hade försök med förhandsteckning av andelar givit vid handen att tio medlemmar i VMS var villiga att ställa upp med pengar. De hade redan tecknat sig för tillsammans 500 kronor. Tecknandet pågick och var bindande till årsmötet VMS bildar särskild fastighetsförening På Sällskapets årsmöte den 18 februari 1932 beslöts att med grund i kommitterades utredning och förslag bilda VMS Fastighetsförening u.p.a. (utan personligt ansvar) och en interimstyrelse tillsattes. På årsmötet visade Karl Axel Hygrell en trevlig film han tagit på klubbtomten. Den nya fastighetsföreningen höll sitt konstituerande sammanträde den 10 mars 1932 med 19 personer närvarande. Förslag till stadgar upplästes punkt för punkt och godkändes. I den första styrelsen valdes Fritz Lindholm till ordförande. Gunnar Larsson blev sekreterare och Nils Lundin kassör. Under lång tid framöver var Edvin Sagström revisorsuppleant. Han var en av tidens stora tävlingsförare på motorcykel. Fastighetsföreningen registrerades den 19/ hos Länsstyrelsen, som ekonomisk förening och juridisk person. Enhälligt beslut togs att tomten på Lillön skulle köpas. Lindholm och Lundin hade redan bjudit kronor för den. Sällskapet beviljade enhälligt ett lån till handpenning för den händelse möjlighet till köp yppades. Allting låg klart! Och Lindholm berättade att han pressade på Lindström för att äntligen få tomtköpet till stånd. Lindström hade ett besvärligt läge med kravbrev han måste klara av före den 1 augusti och var därför villig sälja tomten för att få pengar. Gravationsbevis visade han inte upp, men lovade meddela då det Var klart. Humöret i botten I september kom dråpslaget. Lindström hade sålt tomten till annan person. Och det till samma belopp som bjudits av fastighetsföreningen! Det var alltså inte ett högre belopp som avgjorde och det hela tycktes bottna i ren nyck hos vederbörande. Föreningens tillhörigheter skulle i vilket fall vara bortförda från Lillön senast den första mars Styrelsen blev förstås bestört. Men härsknade samtidigt till, begärde inbetald hyra tillbaka med ränta och ville sälja stugan till den nya ägaren. Minst 200 kronor ville man ha. Vanmäktigt konstaterades att inget annat kunde göras. Pengarna för hyran kom, men stugan måste bort och det gällde att få tag i en ny plats att flytta den till. En kraftansträngning behövdes och tiden var kort. Ljusningen I februari 1933 meddelade Lindholm att han och Lundin i sista minuten lyckats hitta en annan markbit i Mellansundet, belägen strax hitom restaurangen och kallad för Lilla Sanda. De hade hyrt tomten av kronoarrendatorn Olsson för 75 kronor på eget bevåg för att föreningens stuga skulle hinna flyttas innan tidsfristen gick ut. Och det godkändes förstås av föreningen. Det fiffiga var dessutom att det var vinter och is och inte längre avstånd mellan tomterna än att det gick att dra stugan på trämedar några hundra meter norrut över isen. På så vis har VMS, sedermera stugägarföreningen, hamnat i vårt nuvarande paradis. Det heter officiellt och fastighetsmässigt Horn 6:11. Tomten avstyckades år 1940 från kronoegendomen 3/4 mantal Horn nr 6:1 i Rytterns socken, Västmanlands län. Vid avstyckningen med en areal, kallad

4 avrösningsjord, om 1,9270 hektar (sedan har 255 kvm sålts av till grannen Nyström för 2 kronor per kvadratmeter). Den är alltså nästan dubbelt så stor som den första tomten på Lillön. Avstyckningslotten har inte någon rätt i vattnet eller fisket i den angränsande sjön Mälaren utöver stadgandet i 1 kap. 3 vattenlagen (ang. rätt till mindre brygga etc.). På nya tomten Ordningsföreskrifter för vistelse på den nya tomten spikades genast upp på träden där. Med hyresvärden, som var kronoarrendatorn Fr. Bernhard Olsson, gjordes upp om att få hyra tomten även nästkommande år och kanske för flera år framåt. Styrelsen pustade ut och allt verkade lugnt. Men ute i Mellansundet var det inte lugnt blåste en del träd omkull på tomten, vilket innebar att jägmästaren åkte ut dit för att mäta upp dem. Han fick se stugan och funderade på vem som rådde den. När han då fick veta att VMS arrenderat tomten i andra hand av kronoarrendatorn blev han uppbragt och sa ifrån att... arrendatorn har inte rätt att hyra ut skogsmark! Lindholm fick rycka ut för att prata med jägmästarn. När så denne fick veta att VMS inte tänkte förbjuda ortsbefolkningen att bada där, gick han med på att tillstyrka arrendet, men i så fall direkt av domänstyrelsen i Stockholm. Domänintendenten i Västerås, som Lindholm nogsamt även talat med, lovade också han att tillstyrka arrendet bara en ansökan kom in. Kontakter med Domänstyrelsen börjar Kommitterade uppdrogs att fullfölja frågan. De sände in en ansökan direkt till domänstyrelsen om att få hyra hela markområdet nedanför järnvägen att användas som campingplats. En hyrestid på fem år angavs och i det här läget smyger sig även en tanke fram om eventuellt köp. Tydligen väl medvetna om att statens kvarnar mal långsamt och att ärendets behandling kunde ta lång tid, så måste arrendet för 1934 säkerställas. Lindholm och Lundin skickades till kronoarrendatorn Olsson på Horns gård för att höra hans åsikt. Han hade nyttjanderätten och fick inte trampas på tårna. De utsända hade nogsamt i bakfickan styrelsens löfte även till representationskostnader. Det betydde förmodligen att de kunde bjuda på något, om så skulle bli tvunget. Olsson höll sig lugn tillsvidare. Kungliga Domänstyrelsen i Stockholm svarade VMS genom Länsstyrelsen i Västerås redan i mars Krångligt var det och så var även skrivningen. Svaret gav i alla fall arrendatorn Olsson rätt att upplåta området fram till mars VMS åkte dock härigenom på att betala ytterligare en årlig avgäld på 100 kronor även till kronan via Länsstyrelsen. I en överenskommelse med Olsson gällde för övrigt nu vissa villkor: byggnader med eldstad fick inte uppföras; rätt till jakt tillkom inte föreningen; betesrätten var Olssons; området behövde inte avgränsas med stängsel. Men 25 kronor om året skulle Olsson ha för upplåtelsen och dessutom 50 kronor om året för rätten att disponera ett strandområde å egendomens skogsmark. Det sista skrevs i ett särskilt brev. Troligen kom sig detta av ovan nämnda representation och det var inget som Länsstyrelsen skulle veta om. Alltnog, nu blev årskostnaden sammanlagt 175 kronor för Sällskapet, som hyrde tomten i sin tur av fastighetsföreningen med detta belopp.

5 Köpet av nya tomten Trycket från medlemmarna att tomten skulle köpas blev allt hårdare under Jägmästarn tipsade om att den föredragande byråchefen i Domänstyrelsen borde uppvaktas och informeras. Det beslöts att skicka ett par ombud till Stockholm. Två formulär till skrivelser upprättades klurigt nog. Ett formulär angående köp och ett annat om arrende, för att i ögonblicket lämnas över, beroende av hur sakernas vändning kom att ställa sig. Fritz Lindholm och Gunnar Larsson reste till Stockholm i oktober De fick träffa byråchefen som, överraskande nog, uttryckte sig så att ett köp inte skulle vara helt omöjligt. Påpassligt lämnades då skrivelsen med köpalternativet fram. Arrendet på längre tid pratades inte mer om. Resekostnaden för förhandlarna var 21:20 kr. (skrivelsen finns i sin helhet angiven i prot. 20/2 1936, 16). Fortfarande väntan Åren gick och en tålamodsprövande tid kom. Några medlemmar frågade om man inte kunde få uppföra någon liten stuga på tomten. Lindholm fick berätta: att byråchefen sagt att så länge tomten bara arrenderas får några stugor icke uppföras, det står i kontraktet.... Något svar på skrivelsen hördes inte av. Lindholm hade varit på Domänstyrelsen en gång till och frågat om hur saken avancerat. Men det var på det viset att hösten 1936 låg hela egendomen Horn nr 6 under omvärdering och VMS sak kunde bara tas upp i samband med hela egendomens försäljning. Det hördes ingenting 1937 heller. Något händer I februari 1938 gjorde Lindholm på uppdrag en ny resa till Domänstyrelsen och lämnade därefter en skriftlig rapport i föreningen. Något hade hänt!! Infordrade remissyttranden från myndigheter hade äntligen kommit in till Domänstyrelsen och alla var positiva till försäljning. Positivt var det utom när det gällde priset. Marken hade saluvärderats till 6,000 kr och skogen på den till 1,500 kr. Summan alltså 7,500 kronor för det hela. (Det motsvarade nog tre årslöner på den tiden och kan år 2002 omräknat ligga bort mot 600,000 kr). Och VMS måste skriftligt förbinda sig att obetingat betala detta för att saken skulle föras vidare. Om VMS ville ställa upp på det kunde alltså ärendet gå vidare till Regering och riksdag för beslut. Ärendet skulle dock inte hinna komma upp för behandling vid 1938 års riksdagsmöte. I sin kommentar tyckte Lindholm att priset blivit högre än han tänkt sig, men trodde ändå det skulle vara överkomligt. Det gällde bara att bestämma sig. Beslutet blev att köpa och en finansieringsplan upprättades. Finansiering Lindholm och Törnros sammanställde den 15 februari 1938 en finansieringsplan:

6 Betalningsmedel: Inteckningslån (beräknad ränta 4 %, blev 4,5 %) 5,000: Inbetalda andelar 300: Förskotterade andelar 300: Lån från VMS 400: Lån från 20 medlemmar mot räntefria förbindelser á 50: 1,000: Lån från fem medlemmar som vill bygga sommarstuga á 200: löpande räntefritt under medlemsskapet 1,000: Summa: 8,000: I sammanhanget konstaterar Lindholm och Törnros följande:... Det kan tänkas att våra låga avgifter skulle komma att locka många nya medlemmar att bygga, men av andra intressen än de som legat till grund för bildandet av VMS. Med tanke på våra intressen för samhörighet med motorfolket ha vi vågat föreslå att nybyggarna insätta minst 200: räntefritt i det nu föreslagna fastighetsföretaget Förbindelsen om köp och pris skickades in till Kungl. Domänstyrelsen. Lån enligt planen upptogs i AB Göteborgs bank mot pantförskrivna inteckningar med bästa rätt i fastigheten. Intill att köpet skulle bli klart hyrdes tomten vidare men nu till 100 kronor om året. Att VMS fick hyra den av fastighetsföreningen sedan för 125 kronor var en annan sak. Köpet klart Vid fastighetsföreningens årsmöte i februari 1939 meddelades att konungen och regeringen i konselj skulle godkänna tomtförsäljningen och skicka ärendet vidare till riksdagen för beslut. Vilket även skedde. (Kungl. Maj:ts proposition nr 171/1939, given i Stockholms slott den 3 mars 1939.) Efter behandling i jordbruksutskottet den 28 mars fattade riksdagen beslut i både första och andra kammaren den 22 april 1939 att godkänna markförsäljningen. (Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 och riksdagens skrivelse med undersåtlig vördnad till konungen nr 187/1939.) Den 15 juni 1939 kom det skriftliga beskedet via Kungl Länsstyrelsen i Västmanlands län att Västerås Motorsällskaps fastighetsförening fick köpa tomten vid Horn i Mellansundet. En betänketid hade utsatts till 30 dagar! Föreningen accepterade villkoren inom denna korta tid skriftligt och bad att få fullgöra köpet i slutet av september. Den 1 september 1939 gick Hitler med sina trupper in i Polen och det andra världskriget hade börjat. Styrelsen beslöt vid sammanträde den 13 oktober 1939 följande: Citat ur protokollet: Ordföranden framförde en fråga om styrelsen ansåg att vi trots det förändrade tidsläget skulle stå fast vid köpet, vilket även på Törnros förslag blev styrelsens beslut. Köpet av tomten slutfördes och undertecknades den 17 oktober Lantmäteri gjordes och den norra gränsen blev från grinden och ned till s.k. allmänna badplatsen.

7 II Fastighetsföreningen på egen ägandes mark. Händelser och utveckling genom åren. Vid det första styrelsemötet 1940, i februari redan, framförde Lundin styrelsens tack till ordföranden Fritz Lindholm för vad han gjort för att skaffa föreningen och Sällskapet en sommarplats:. Den första platsen gick oss ur händerna, men Lindholm gick genast i författning om att anskaffa oss en ny sådan, och det är denna som vi nu beslutat att köpa.. Borgenstecknare för lånet i Göteborgsbanken är styrelseledamöterna Fritz Lindholm, Eugen Törnros, Elon Classon, Nils Lundin och Gunnar Larsson. Som säkerhet läggs även en inteckning i markområdet. Till grannen i söder, grosshandlaren Sam Nyström, överlåtes en markremsa om 255 kvm till ett pris av två kronor per kvm. VMS betalar hyra till fastighetsföreningen för att använda marken. Den sätts till 300: kronor från början. (Enligt dåtidens penningvärde motsvarade det omkring 40 dagsverken, eller säg en dryg månadslön. Vi bör även ha i åtanke att alla medlemmar i VMS samtidigt räknas som medlemmar i fastighetsföreningen). Hyran för de som vill bygga på tomten blir tio kronor per år utöver en engångsdeponering av 200 kronor, som återfås vid bortflyttning av stugan. Inhägnad finns inte råd till, men alla får i uppdrag att bevaka om tillfälle till köp av begagnat och billigt material uppstår. En del träd efter järnvägen måste nödvändigt tas bort och därtill några som är torra i topparna. Alfred Sköld i Majholmen får göra skogsfällningen under vintern och köpa det huggna för 570 kronor och därtill leverera ett ämne till en 15 meter lång flaggstång. Lagfart för Västerås Motorsällskaps fastighetsförening u.p.a. på tomten i Mellansundet meddelas av Västmanlands Västra Domsaga från tingshuset i Köping den 29 januari Alla papper om detta placeras i ett bankfack som hyrs gemensamt med Sällskapet. Att bjuda in pressen till visning tycks inte lämpligt i dessa bensinbristens tider. Den saken ställs på framtiden. Skogen brandförsäkras för 3,000 kronor hos Svenska Veritas. Premien blir åtta kronor för året. Det här året uppstår svårigheter att ordna sillsexan. Tage Larsson meddelar att priserna för sill och potatis blivit mycket höga. Det är till och med svårt att anskaffa erforderliga ingredienser för sillens inläggning. I stället blir det knytkalas hemma i Ivar Hedlunds trädgård. Vikten av sammanhållning och kamratanda i dessa bistra tider poängteras. Ytterligare 75 träd utstämplas under år Nu är det stationsmästaren Knut Johansson i Herrfallet som tar hem anbudet med 375 kronor. Kassan blir så pass god att det går att amortera 1,000: kronor på banklånet. Kvar av lånet är därefter 4,000: kronor. En tromb går fram över området 1943, troligen i juli månad och 41 träd skadas eller faller ned. I fast mått är det 25 kubikmeter. Ett anbud på att ta hand om detta inkommer men anses för lågt. Styrelsen tänker därför hugga till ved i egen regi och sedan sälja den. Ett farligt företag inses, med risker som måste olycksfallsförsäkras. Det skulle också bli stora resekostnader. Vedhandlare August Andersson tar till slut hand om saken och betalar därtill 250: kronor. Till reservfonden kan år 1944 avsättas 500: kronor. Kommentar: Vid köptillfället 1939 anades väl inte att världskriget skulle pågå i över fem år. Det som kan synas märkligt i efterhand är det faktum att förbud mot användande av privata, bensindrivna

8 motorfordon i landet omedelbart infördes efter världskrigets utbrott. Kommunikationerna till Mellansundet måste avsevärt ha försvårats. Bensinransonering rådde under hela krigstiden, varför det väl inte kunde bli så många resor med mc eller bil ut till tomten om nu någon hade tillstånd. Det fanns förstås gengasaggregat. Kuriöst nog åtog sig VMS 1941 att för KAK:s räkning anordna en kontrollstation på Stora torget under en tävling för gengasdrivna bilar. Till tävlingen ordnades också en bränsledepå för ved och kol vid Köpingsvägen. Som en parentes kan nämnas att VMS även ordnade en lådbilstävling i Kristinagatsbacken 1944 med Edvin Sagström som tävlingsledare. Detta för att upprätthålla tävlingsrutinerna. Det rådde även gummiransonering och bildäck gick inte att få tag i. En hållplats på järnvägen fanns vid Mellansundet, på Lillön, där man kunde vända på en skylt för att få tågen att stanna. Häst och vagn fanns förstås. Troligen kunde man även åka buss med gengas. VMS styrelse beslöt i alla fall att den 2 november 1941 klockan halv nio resa med buss ut till Mellansundet för att dra upp båten och sätta ny tjärpapp på locket till inventarielådan. I övrigt blev det till att cykla! Det andra världskriget var definitivt slut den 7 maj Frågan om elektrifiering tas upp av Lindholm 1945 men bordläggs. Rör till stängselstolpar hittas av Tage Larsson till ett billigt pris, förmodligen hos ASEA. Med borrning och transport blev det 26 kronor. Staket sätts upp med gemensamma krafter och arbetet påbörjas i augusti. För två kronor köps en brevlåda av skrothandlare Karlsson. Dessutom inhandlas ett nytt kärl till hemlighuset. Ytterligare ett hemlighus är behövligt i områdets norra del. Erik Larsson skänker ett lämpligt hus härtill och transporten av detta ut till tomten ordnas genom stadsbudet Pettersson för 30:80 kronor. En gran på tomten är tänkt att fällas till flaggstång men Sköld i Majholmen uppfyller sitt tidigare löfte och levererar ett ämne i stället. Hos bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag ansöks om en flagga. I januari 1946 anmäles att staketet mot Nyströms är uppsatt och klart. Nyström fick betala viss del av det. På banklånet avbetalas 600: kronor. Hyran av tomten för VMS del höjs 1947 till 400: kronor. I stadgarna införs att minst två års medlemskap i VMS fordras för tillstånd att bygga stuga på tomten. Tio fågelholkar uppsätts för 18:75 kronor. VMS ges tillstånd att bygga ett nytt klubbhus om den önskan finns. Till reservfonden avsätts 700 kronor. VMS skänker stängselnät som har använts vid en jordbanetävling. På fastighetslånet avbetalas 400: kr och det är nu nere i 3,000: kr. Fastighetsföreningens 15 årsjubileum firas på lokal i staden. Arbetet på en ny väg inom tomten och utefter järnvägen påbörjas under hösten. Fritz Lindholm tackar vid styrelsemötet den 29 augusti för det goda samarbetet som alltid varit rådande och skänker samtidigt en ordförandeklubba till föreningen. Efter giftermål ämnar han inom en snar framtid flytta till Krylbo. Törnros återgäldar tacket, betygar åter:.. det var Lindholms förtjänst att vi nu har det vackra fritidsområdet. Nils Lundin blir ordförande från Vägbygget går trögt. Först kommer ett tiotal medlemmar för att arbeta, men gången därpå blir det bara fyra. Återigen köps tio fågelholkar och Tage Larsson köper mera järnrör till staketstolpar. Lånet i Göteborgsbanken amorteras ner till kr. och ny borgensförbindelse tecknas. Skogvaktaren stämplar 1949 ut 24 tallar och 17 granar för avverkning. I fast mått betyder det 23,17 kbm. Karl Andersson vinner anbudsgivningen på 425: kronor. Ivan Alvfors utses till materialförvaltare. Reservfonden ökas med 375: kronor. Det rullar på ekonomiskt. På banklånet amorteras ytterligare 200: kronor. Det lån som VMS gav vid tomtköpet, 400: kronor, betalar fastighetsföreningen nu tillbaka. En ny båt köps för 250: kronor och VMS betalar sin del med 150: kronor. Vägbygget skall fortsätta kommande vår blir det sagt. Ett förslag om en liten dansbana på tomten blir bordlagt.

9 Hyran för VMS sätts 1950 ned till 300: kronor. Till reservfonden går 600: kronor. Enligt en stadgeändring 1951 bortfaller kravet om två års medlemskap i VMS för hugade byggare. Endast medlemskap fordras. Elon Classon slutar som vice värd, men får ha lilla stugan hyresfritt även det året. Efterträdare som vice värd blir Ivan Alvfors Till reservfonden går 300: och till banklånet 400: kronor. Vägbygget skall fortsätta under hösten. Då banken nu fordrar kontinuerlig amortering, två gånger per år och 200: kronor var gång, inlöses banklånet med 1.800: kronor på ett bräde Ändå avsätts 350: kronor till reservfonden. VMS hyra halveras detta år till 150: kronor. En dålig tillslutning till Mellansundet av VMS:are råder. Som bot föreslås att ordna med utflykter till området och där hålla klubbaftnar. TGOJ järnvägsbolaget fäller 13 st. träd på området inför elektrifieringen av järnvägen och betalar ersättning för intrång med 78: kronor. De betalar även 48: kronor som kompensation för fällningen av träden innan de normalt är mogna. Stockarna får föreningen behålla. Försäljningen av stockarna (3,6 kbm) ger föreningen 75: kronor. Rune Lundkvist blir materialförvaltare. Årsarrendet per stuga höjs till 15: kronor. Undersökning görs om möjlighet finns att köpa till mera mark i norr, men kassören rapporterar senare att det inte går. Ekonomiskt slutresultat för året blir positivt med 689:70 kronor i överskott och föreningen är nu i stort sett skuldfri. (Som jämförelse ligger lönen för ett dagsverke vid den här tiden på omkring 20: kronor, en kostym kostar 225:, en 75:a renat brännvin 36: och bensinen 72 öre per liter). Lillstugan får klubbmedlemmarnas barn ha som lekstuga En ny strandlag kommer 1954 med förbud mot byggande inom ett avstånd av 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsens tillåtelse måste skaffas först om bygge skall ske. Därför söks dispens mot förbudet när VMS nu vill bygga ett nytt klubbhus på området. Olov Jansson redogör för det nya klubbhusbygget vid ett möte och fastighetsföreningen lämnar 500: kronor som gåva till bygget. Den gamla klubbstugan skall försäljas till någon VMS medlem efter anbud. Sture Wiss blir ny ägare till stugan. Stormfälld skog köper Cederholm i Mellansundet för 120: kronor. Det enda noterbara år 1955 är att fastighetsföreningen bekostar fyrverkeripjäser till Valborgsmässoaftonens firande. Det går på 30: kronor. Till reservfonden avsätts 250: kronor Vackert så! Vassen utanför tomtstranden är besvärande och Ivan Alvfors föreslår 1957 att låta skära den med en speciell slåttermaskin. Den hyrs då för en söndag och det kostar 137:50 kronor. Några bilar fastnar 1958 under körningen över järnvägsspåret. Uppmaning riktas därför till järnvägsbolaget att själva övergången måste förbättras. David Westman begär att få fälla två tallar vid sin stuga för att få en vändplats. Han får tillstånd att fälla en tall. Den var i alla händelser torr. Beslut tas att ingen får göra avplaningar utanför sina stugor utan styrelsens tillstånd. Fritz Lindholm skänker fastighetsföreningen några fotografier och en relief av sig själv (den sitter nu på väggen i klubbhuset). För att få så mycket öppet vatten som möjligt blir vassen beskuren även detta år. I år kostar det 200 kronor. Lösning av den omdiskuterade frågan om elektrifiering ser ut att närma sig. Vid en omröstning är elva stugägare för, sex emot, en är avvaktande och en är inte närvarande. Men renhållningsfrågan kommer före under Karl Åke Nygren frågar på ett möte om inte renhållningen kunde ordnas genom kommunal försorg. Detta för att slippa nedgrävningen av latrinet. Två representanter för hälsovårdsnämnden i Kolbäck inbjudes och kommer till området. Avtal träffas att Kolbäcks kommun sköter om saken och även tillhandahåller behövliga kärl. Det kostar förstås. Med tömning var fjortonde dag under fyra sommarmånader blir det 196: kronor per år.

10 I avtalet ingår tre soptunnor och två latrinkärl. Arrendeavgiften höjs därför till 25: kronor per år. Sophanteringen tar tio kronor av dessa. Toaletterna flyttas till gropen. De som vill ha elektrisk ström till området ger sig inte. Anbud tas in. Sjögrens Elektriska AB har lägsta priset och antas som entreprenör. Beloppet handlar om runt nio tusen kronor. Därav får VMS betala drygt tre tusen kronor för att få ström till klubbhuset. Avtalet omfattar leverans av 500 meter kabel, uppsättning och inkoppling av anslutningslådor på nitton stugor och dessutom en gruppcentral monterad på klubbhuset. Stugägarna gräver själva för kabeln, men de som inte deltar får betala 25: kronor till kassan. Servis kostnaden blir 160: kronor per stuga, men mätare ingår då inte utan betalas särskilt liksom installationer inomhus. Servis kostnaden måste betalas före den 1 juni jämte en anslutningsavgift av 50: kronor. Den som väntar till längre fram med inkoppling får då betala 5% ränta på beloppen. Nytillkommande stugor kan sedermera lösa in sig med motsvarande belopp. På eftersommaren tröttnar man på vassen och beslutar försöka utrota den genom besprutning! Det nya klubbhuset står nu färdigt och invigs med en fest den 29 augusti. Fastighetsföreningen skänker 200: kronor till VMS för inköp av något till klubbhuset. Åtta träd tas bort för att bredda vägen och även några alträd vid stranden. Det inbringar 35: kronor. Det blir 250: kronor till reservfonden 1960 och 1961 planeras badstranden för 200: kronor. Andra stycket i 2 av föreningens stadgar får åter följande lydelse: För tillstånd att uppföra eller förvärva stuga å föreningens markområde fordras medlemskap under minst två år. Efterlevande make eller bröstarvinge får rätt att behålla stugan i förekommande fall. Frågan om hushållsvatten aktualiseras. Olof Andersson redogör på ett allmänt möte för möjligheterna att skaffa en hydrofor och plastslangar ut till sju tappställen. Kostnaden för detta skulle bli ca 1.000: kronor och stugägarna får själva utföra grävningen. Den gamla pumpen får inte röras enligt styrelsen. Arne Norström föreslår att i stället ordnas en handpump i vardera änden av området medan Börje Andersson föreslår hydroforanläggning. Det blir omröstning och det visar sig att Norströms förslag vinner med åtta röster mot sex. Under midsommarfesten bjuds deltagande barn på läskedrycker med bröd. Utstämplad skog får Tore Cederholm fälla 1962 och köpa för 900: kronor. Arrendeavgifterna höjs till 35: kronor per år. Bror Svedin blir ordförande och Nils Lundin övergår till vice värdsysslan. På förslag av Nils Lundin 1963 ställs idén om den södra vattenpumpen på framtiden. Intet av vikt händer Hög skatt får betalas på trädavverkningen och tillsammans med ny och ombyggnad av torrdassen medför detta 1965 ett underskott i kassan på 1.408:76 kronor. En extra uttaxering behövs. Husvagnar börjar nu tillkomma och ägarna får betala en frivillig avgift. Men hjulen får inte monteras av! Röjning av buskar vid järnvägsövergången utföres. Samtliga alträd utefter sjökanten avlägsnas, de har fått ohyra. Nils Lundin flyttar till Åmotsfors. Arvid Eriksson blir vice värd Obehöriga motorfordon kör på vintern ner mellan stugorna och förstör marken när de kör ut på isen. Grindarna hålls därefter låsta vintertid. Arrendeavgiften höjs 1967 till 50: kronor därför att Kolbäcks kommun höjer tömningspriset för latrin och sopor. Kvaliteten på dricksvattnet undersöks och det visar sig att vattnet i den norra pumpen är utan anmärkning medan pumpen vid klubbhuset får med tvekan godkänt. De stugägare som önskar få vattenledning ända fram till sina stugor enligt tidigare planer, går samman och gräver ned plastslangar från en hydrofor vid norra pumpen. De andra stugägarna kommer sedan till och köper in sig. Arrendet höjs återigen Nu till 75: kronor. Nils Karlsson blir ny ordförande. Sven Ove Sundberg föreslår en obligatorisk avgift för uppställda husvagnar. Det blir 25: kronor per säsong för

11 vagn som står där mer än en månad. Midsommarfesten ger ett överskott på 325: kronor och vägen på området beläggs med stenmjöl. Under hösten går storm och snö hårt åt träden och banvakten mitt emot området tar hand om nedfallna träd och grenar. Arrendeavgifterna inbetalas från 1969 till ett nyöppnat postgirokonto. Sven Gäfvert är ny vicevärd. Krav på bättre ström ställs på Rytterne El förening. Husvagnsägarna vill ha el uttag men kraften räcker inte till sådan belastning. Badflotten repareras. VMS styrelse begär att två stugplatser reserveras för motorklubbens räkning. Ytterligare två sopställningar anskaffas. Västerås Elverk kontrollerar 1970 spänningen på den ingående el kabeln. Diagrammet får VMSstyrelsen direkt till sig. Sture Wiss blir ordförande. Ny skottkärra inköps. Av skatteskäl behöver arrendet sänkas, men i stället skall överskottet satsas på förbättringar. Lekställning för barnen anskaffas. Midsommarfesten 1971 blir inte så välbesökt som tidigare. Underskott 257: kronor. På årsmötet bifalles en motion från VMS styrelse om förhandsrätt för VMS att inköpa stugor som blir aktuella till försäljning. Fastighetsföreningens styrelse yrkar avslag på detta, men förlorar tillsammans med närvarande stugägare i omröstningen mot alla övriga VMS medlemmar. El försörjningen övertas av Västerås kommun till ny taxa. Grundavgiften blir 24: kronor och kilowattpriset 6 öre jämte 10% i energiskatt. Av stugägarna tas en förskottsavgift ut motsvarande föregående års förbrukning. Avläsningar och slutbetalning sker under hösten. Håkan Hertzberg är ny ordförande. Den gamla torrklosetten i södra delen byggs om till redskapsbod. Två nya toaletter skall byggas ovanför klubbhuset. Nybyggnad av toaletthus i söder beslutas Behovet av en allmän telefon på området aktualiseras. Kiosk med en tioöres samtalsutomat ordnas vid klubbhusets södra gavel. Vägsalt inköpes. Ris och skräp får inte läggas på platsen för valborgsmässobålet efter den sista april. Kraven på komfort stiger. Tillåten yta för stugorna blir 35 kvatdratmeter. En veranda med tak får göras, men inte större än en tredjedel av stugans yta. Dörrar och fönster får inte sättas in i verandabygget. Vid en något senare eftertanke så tillåts verandan bli kompletterad med vindskydd av glas eller plast, men bara på en sida. Planer på nyplantering (!) eller gallring måste föregås av kontakt med styrelsen före verkställande. Nyckel till klubbhus och säkringsskåp förvaras under kökstrappen till klubbhuset. VMS och fastighetsföreningen knyts närmare varandra med gemensam valberedning. Stugägare Gerhard Olsson, som har elkunskaper, konsulteras 1973 om problemen med elnätet och hans råd verkställs genom nedgrävning av en ytterligare förstärkningskabel. Det är behövligt, särskilt för den norra delen. Elplintar för husvagnarna installeras. Kostnaden blir ca 3.200: kronor varav 1300: kronor för husvagnarna. Summorna är exklusive moms och uppdelas i 27 delar, varav fyra faller på klubbhuset och VMS. Husvagnsägarna får betala en schablonavgift på 35: kronor per säsong för strömmen. En ny flagga inköps. Arrendeavgiften höjs till 100: kronor för stugorna och 60: kronor per husvagn och säsong. Karl Axel Frennbo blir ordförande och Börje Andersson materialförvaltare. Skydd för soptunnor byggs VMS får 1.000: kronor som jubileumsgåva. Tillköp av mark är åter på tapeten men går inte att genomföra. Hundar skall hållas kopplade. Hastigheten genom området sätts till 10 km/t. Vägen saltas. En ny maj stång tillverkas 1975 och ett rör för stångens resning gjutes ned i sanden framför klubbhuset. Arrendeavgiften höjs till 150: kronor för stugor och 100: kronor för husvagnar.

12 Samtliga soptunnor flyttas till en plats bakom klubbhuset. Sex gemensamma arbetsdagar fastställes. Elmätarna läses av den 1 augusti varje år. För bättre ordning bland husvagnarna ordnas 1976 med parkeringsplatser. En gemensam arbetsdag utlyses i oktober för detta och dessutom för att flytta uthuset i gropen ett antal meter. Några stugägare önskar fällning av en del träd under kommande vinterhalvår och aktuella träd märks ut. Två jägmästare kommer sedan och godkänner detta, men förordar i princip att försiktighet nu bör iakttagas för att bevara det kvarvarande trädbeståndet. Det bestäms att avverkning av träd och buskar samt bränning av ris inte får ske mellan första maj och första september. Bowlingbana och minigolfbana iordningsställes VMS får en ny klubblokal i Malma och fastighetsföreningen skänker 900: kronor till utrustning i denna. Arrendeavgiften på området höjs till 200: kronor per stuga och för husvagnar till 150: kronor. Men ekonomin är i behov av tillskott och en extra utdebitering beslutas med 50: kronor per stuga och husvagn. En sammanslagning med VMS styrelse diskuteras men fastighetsföreningens styrelse är negativ. Sedermera kommer ändå fastighetsföreningens styrelseärenden att skötas genom styrelsen för VMS. Olof Andersson representerar, tillsammans med Henry Olsson, stugägarna i fastighetsrådet inom styrelsens förvaltningssektion. Olof Andersson är samtidigt kassör i fastighetsföreningen. Detta år skrivs fastighetsföreningens sista egna styrelseprotokoll (1/ ). Fram till 1988 löper verksamheten i Mellansundet på sedvanligt sätt. Ytter och innertaket på klubbhuset repareras. Formella årsmöten hålls med beslut om budget och med revisionsrapporter. Under den senare tiden uppstår diskussioner inom VMS om att det ekonomiska värde som ligger i fastigheten behöver aktiveras. Detta för att stimulera sällskapets verksamhet i samband med det pågående bygget av motorbanan vid Malma i Västerås. VMS konsulent Tommy Andersson anser att stugägarna skapat området med egna arbetsinsatser och därför bör få överta området mot en skälig köpeskilling. Förhandlingar påbörjas och resulterar sedan i ett köpebrev. Priset blir : kronor och det godkänns av båda parter. I priset ingår även klubbhuset. Vid fastighetsföreningens årsmöte den 17/ ( 8) beslutas enhälligt, efter stadgeenligt utlysta och hållna möten, att avveckla fastighetsföreningen. Närvarande vid årsmötet är 75 VMSmedlemmar. Taxeringsvärdet på fastigheten är enligt balansräkningen : kronor. Vid VMS årsmöte samma dag lägger VMS styrelse fram följande förslag ( 10): att Västerås Motorsällskap mottager fastigheten Horn 6:11 enligt Västerås Motorsällskaps Fastighetsförening u.p.a.:s stadgar, 15, samt säljer det till Västerås Mellansundets stugägareförening. Förslaget godkändes enhälligt. Köpebrev om VMS försäljning upprättas och underskrivs daterat den 31/ och köpeskillingen kvitteras. Tingsrätten förordnar den 4/ Stefan Jansson och Olof Andersson att såsom likvidatorer verkställa likvidationen i fastighetsföreningen (organisationsnummer ). Till likvidationsrevisorer utses Bertil Larsson och Håkan Hertzberg. Ordinarie föreningsstämma med fastighetsföreningen i likvidation hålls 14/ Då föredras utdrag ur tingsrättens protokoll den 25/9 1989, sid 623, som visar att någon okänd borgenär med fordran inte anmält sig. Likvidatorernas förvaltningsberättelse föredras därefter och så även revisorernas yttrande. Föreningens tillgångar utöver den överlåtna fastigheten har använts för att betala dess skulder och inga tillgångar finns alltså kvar. Stämman godkänner det föredragna och

13 förklarar att fastighetsföreningen är upplöst. Anmälan om detta görs till länsstyrelsen. Avgiften för avregistreringen blir 350: kronor. Västerås Motorsällskaps fastighetsförening var verksam i nära 58 år. III Fortsatt ägande av Mellansundet och verksamhet i den nya ägareföreningen. Köpebrevets kortfattade föreskrifter är uppfyllda. Köpeskillingen erlagd och kvitterad. Västerås Mellansundets stugägareförening, ekonomisk förening, org. nr , är alltså bildad och ägare till fastigheten Horn 6:11 från den 1 januari Fastigheten ligger numera inom Västerås kommun. Inskrivningsmyndigheten i Västerås domsaga beviljar föreningen lagfart på fastigheten Västerås Horn 6:11 den 13 januari 1989 nr 1060 med anteckningen: köp , : kronor, avser hela fastigheten. Taxeringsvärdet anges till : kronor, tydligen något justerat. Lagfartskostnad och avgift uppgår till : kronor. Expeditionsavgift för anmälan till Länsstyrelsen är 425: kronor. Alla stugägare får särskilt tryckta Andelsbevis. Där står att var och en är ägare till 1/23 del av lagfarten Horn 6:11, enligt stadgar och avtal med Västerås Mellansundets Stugägareförening ek. förening och har betalt insatsbeloppet om kronor (till bankgiro ). Beviset är undertecknat av föreningens utsedda firmatecknare. Kommentar: Konsumentprisindex är 177,1 år 1988 och 275,1 år En jämförelse betyder att inköpspriset nu skulle kunna uppräknas till kr. En andel skulle nu i så fall kosta ca kr. Föreningen är alltså preliminärt bildad i slutet av Namnet är fyndat för att bibehålla initialerna VMS och blir alltså Västerås Mellansundets Stugägareförening. Vid genomförandet av övergången till ny förening, med stadgar och avtalstext, har mycket god hjälp och råd givits av två jurister, Karl Gustav Jemt och Åke Boman. Ett första möte med medlemmarna håller föreningen den 20/ på Rocklundahallens servering där interimsordföranden Karl Axel Frennbo hälsar välkommen. Inger och Bosse Andersson bjuder på kaffe med smörgås. Stadgar har utarbetats och därtill hörande avtal med stugägarna, som förstås är skyldiga att vara medlemmar i föreningen. I avtalet ingår en ny möjlighet att ha en redskapsbod eller liknande utrymme till varje stuga. Mått högst 1,5 x 2,0 meter. En ny nummerordning på stugorna anmäls till fastighetsregistret. Ordningen börjar med nr 1 från grinden i norr och följer så östra sidan av tomten för att sedan följa sjösidan tillbaka och sluta med nr 23. Årsarrendet blir till att börja med 250: kr per medlem. Husvagnsägarna får betala 875: per plats. Birger Nyberg väljs till områdesförvaltare. Lås till grind och klubbhus byts och nya nycklar anskaffas till alla medlemmar. Invigningsfest med mat blev det den 20 maj.

14 Börje Andersson framför medlemmarnas stora tack till Karl Axel Frennbo och Olof Andersson för det goda arbete de nedlagt på att få köpet genomfört och föreningen till stånd. Karl Axel Frennbo fortsätter som ordinarie ordförande. Munktorps Såg & Hyvleri utför 1990 fällning av 39 träd motsvarande 38,8 kbm och de köper virket till massaved. Affären slutar trots allt med en behållning på 1.418: kronor till föreningen. Elledningarna i klubbhuset ses över. I söder sätts ett nytt staket upp och bekostas gemensamt med grannarna. Staketet i norr repareras hjälpligt. Årsarrendet behöver drastiskt höjas till 1.000: kr på grund av ökande kostnader för renhållning och latrin. Förhandsbesked från hälsovårdsmyndigheten om bestämmelser för avlopp och vattentoaletter begärs. I augusti detta år kommer den första signalen om vägförändringar genom kallelse till möte från myndigheten för fastighetsbildning i lantmäteridistriktet. Det blir framöver flera möten. Banverket vill nämligen göra en fastighetsreglering i området. Det handlar om järnvägsövergångarna och att sammanföra dessa till en ny, gemensam övergång. Banverket åtar sig alla kostnader i samband med anläggningsarbetet. Kommentar: Bakgrunden till banverkets framställan kan här kort beskrivas. I samband med expropriation av järnvägsmarken 1874 tillkom servitutsrätt för överfart vid två järnvägsövergångar varav den norra användes för tillfart till vårt område från norr. Vi hade alltså ingen ingång från söder. En liten grind fanns mitt emot Horn 6:21, banvaktens, där det gick att på egen risk gå över järnvägen. Den södra bilövergången, invid den tidigare restauranten, användes enbart för fastigheterna i söder. Banverket arbetar numera långsiktigt för att höja säkerheten och ett led i detta är att slopa obevakade övergångar och ersätta dessa med bomanläggningar. Hastigheten på tågen kommer att bli upp mot 120 km/tim. Stig Hellberg väljs till ordförande Undersökningar om avloppstankar och vattentoaletter fortsätter. Föreningen överklagar besluten om ny järnvägsövergång och vill ha den gamla övergången i stället bevakad med bommar. Huvudförhandling om saken blir det i fastighetsdomstolen vid Västerås Tingsrätt. Yrkanden om ändringar avslås där. Domstolens utslag anses utsiktslöst att överklaga. Överfartsvägens bredd minskas dock till 4,5 meter i förhållande till presenterad ritning. Anspråk på ersättning för intrång och förlorad mark ställs. Tre utebord med bänkar köps 1993 för placering vid badplatsen. Festkommitténs flitiga arbete har givit ekonomiskt överskott och finansierar köpet. Breddning av genomfartsvägen inom området förorsakar trädfällningar men ger ett ganska litet ekonomiskt överskott. Bestäms att det skall anordnas sex uppställningsplatser för husvagnar mellan den nya infartsvägen och järnvägen. Det blev sedan bara utrymme för fem platser. Banverket påbörjar arbetet med anläggning av den nya järnvägsövergången under hösten. Slutbesiktning av den nya infartsvägen och järnvägsövergången i söder sker i maj Ett särskilt tack riktas till Stig Hellberg som offrat mycket arbete och tid på att få det slutligen lyckade resultatet. En gemensam anläggning för vattentoaletter vid klubbhuset börjar diskuteras. Rester av den gamla båtbryggan (mellan hus 20 och 21) måste snarast tas bort då olyckor befaras. Den nya överfarten är alltså nu färdig och Lantmäteriet beslutar 1995 att den inrättas som gemensamhetsanläggning. Förrättningen införs i fastighetsregistret som ärende 95/87, Föreningen blir en deltagande fastighet i samfälligheten för järnvägsövergångens fortsatta drift och underhåll. Stugägarföreningens andelstal i samfälligheten bestäms till 74. Samhällighetsföreningen Bommen är bildad med

15 Karl Axel Frennbo som ordförande. Stugägarföreningen får kronor från banverket för intrånget. Föreningen ansöker hos stadsbyggnadskontoret om att få områdesbestämmelser. Vattentoaletter med tillhörande tankanläggning beslutas 1996 att byggas som en utvidgning av klubbhuset. Årshyran för husvagnsägarna sätts till 3.000: kronor. En arbetsgrupp under ledning av Sören Svedin bildas 1997 och presenterar ett förslag till en ny gemensam båt och badbrygga. Den skall byggas i etapper och alla medlemmars båtar placeras där. Avgiften till vägsamfälligheten blir 3.700: kronor per år för föreningen. Väl synliga husnummer uppsätts på varje stuga efter hand. Fyra tallar får fällas vid stugor nr 2 och 21. Gunborg Andersson syr och donerar nya gardiner till klubbhuset. Som alternativ informerar stadsbyggnadskontoret 1998 om begreppet områdesbestämmelser, som innebär att föreningen själv kan få medge om eller tillbyggnader av enskild stuga upp till i stadgarna intagna mått. Alternativet innebär en kostnad för föreningen på : kronor. Det införs därför inte. I stället får aktuell stugägare själv söka byggnadslov hos stadsbyggnadskontoret och svara för sin kostnad. Renoveringen och utbyggnaden av klubbhuset med vattentoaletter och duschrum är färdig och har kostat : kronor. Kostnaden inkluderar två toalettstolar, två handfat, duschanordning, fem kubikmeters avloppstank, vvs montering, rör och varmvattenberedare. Två torrtoaletter rivs och antalet kärl minskas från tolv till fyra per hämtning. Det krymper driftskostnaden med : kronor. Badflotten förses med nytt impregnerat virke. Den gamla ursprungliga grinden med VMS initialerna flyttas till den nya infarten. Flytbryggor övertas från grannen Nyström. Ny flaggstång av plast inköps Bo Andersson blir ordförande Husvagsplatsernas el uttag förses med skåp och separata mätare. Beslutad fällning av 38 tallar verkställs av Västerås stad utom när det gäller några svårfällda träd vid järnvägen. Detta inbringar : kronor. Dricksvattnet provas och godkänns. Endast en torrtoalett brukas nu och kärlen minskas till två. Ny duschkabin installeras 2001 i klubbhuset. Föreningen har 2002 en hemsida på Gemensamma tipspromenader i omgivningen anordnas varje vecka under sommarsäsongen. Utvändig målning av klubbhuset klar. Nytt staket uppsatt mot järnvägen bakom husvagnarna. Belysning i torr toaletten installerad. Uppe vid landsvägen ordnas en låsbar spärrbom för den gamla nedfarten. Flera stora stenar placeras där. Allt för att söka eliminera inbrottsrisken. Några inbrott i stugor har nämligen förekommit. Fällning av nio tallar och två björkar, däribland de svårfällda träden vid järnvägen, utförs 2003 till en kostnad av : kronor. Beslut fattas att i fortsättningen yttersta restriktivitet och försiktighet skall råda mot vidare fällning då trädbeståndet nu är mycket glest. Risk finns att markområdets naturmiljö kan förändras skadligt. Ett mycket stort antal träd har fällts under de gångna 70 åren om man räknar från 1933 när området togs i bruk av VMS.

16 IV Det enskilda stugbyggandets historia Som tidigare kunnat anas i framställningen var camping med enklare tält det allenarådande på området från början och fram till 1940 talet. I början fanns inte tält med botten, vilket innebar att små kryp kom in. Undertecknad minns hur några familjer hade fasta tältplatser där nu husvagnsplatserna är belägna. De föredrog gräset som fanns där mot den annars överallt befinnandes sanden. Vi, Larssons, hade som grannar Lundins och jag tror familjen Wass. Var och en byggde en liten träställning att sätta fotogenköket på, en lyx! Lindholm och grabbarna som var ungkarlar hade tälten nere på sandplanen där nu klubbhuset står. Det första klubbhuset var mest använt till förvaring av tältpåsar och annat, t.ex. ett krocketspel och en fotboll. Metspön fanns där också att låna, årorna till ekan också. När åskan gick samlades alla i den lilla stugan, det upplevdes som mera tryggt än i tälten. Där fanns även en radioapparat som drevs av ett stort batteri. Den annars öde sandskogen blev i fantasin ett äventyrsland för en liten pojke från stan och det fanns en lycka i att sedan få meta mört och abborre mellan vassruggarna. Det var under den första tiden gott om alldeles runda ruggar med säv som man fick ro sig ut mellan i den tunga ekan. Det var spännande att vittja den utsatta mjärden. I bland fanns där någon braxen, som gubbarna kallade lucka, med en viss ekivok undermening om den var liten. Men alla närde drömmen om ett litet hus att bo i, särskilt när det regnade eller blåste. Fritz Lindholm hade ritat en liten stuga och lämnat för kostnadsberäkning hos Eriksson och Berglund i Haraker. Storleken var 4,5 gånger 3 meter och tanken var att genom en gemensam beställning uppnå ett lägre pris. Det blev inte så. Det finns två stugor med detta ursprung, i dag hus nr 13 och 14. De var de först byggda stugorna 1941 på området. Samma år kom även hus nr 15 men byggd efter annan ritning. Efter det började alla tillkommande husbyggare att söka egna lösningar. Stugorna följer här nedan den nutida numrereringen. Hus nr 1: 1958 Herbert Karlsson får tillstånd att bygga stugan, 25 kvm, 4,7 x 5,3 meter VMS köper stugan av Herbert Karlsson för att hyra ut den till medlemmar i första hand Efter det att ringa efterfrågan av hyresgäster visat sig blir Klaus Storås ny ägare Åke och Ulla Stenow blir nästan genast nya ägare Nya ägare Malcolm Johansson och Kristina Grefberg Ny frammatning av elström ordnad. Hus nr 2: 1955 Börje Andersson får tillstånd att bygga stugan enligt ritning. Mått x 3,678 mm, höjd mm. Förutsättningen är att Länsstyrelsen och Kolbäcks kommun godkänner, vilket sker Andersson får bygga ut till 30 kvm Andersson får en ritning till utbyggnad av tak för uteplats godkänd Anderssons dotter Boel Brandstedt ägare.

17 1998 Anderssons son Bo Andersson ny ägare. Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 3: 1967 Karl Axel Frennbo får bygga stugan på av styrelsen anvisad plats Frennbo får ritning på en utbyggnad och en uteplats godkänd Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 4: 1957 Sigurd Jansson får uppföra stuga, 5,5 x 3,5 meter under förutsättning av myndigheters godkännande Ny ägare Carl Johan Rindlöw Rindlöw får bygga ut, men ej större än 30 kvm Ägare Leif Rindlöw Ny ägare Björn Bergström Ny ägare Bengt Granberg Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 5: 1960 Olof Andersson ansöker om att få uppföra stugan 6 x 4 meter på stenröset. Godkänns, men byggnadslov måste sökas hos Kolbäcks kommun och det beviljas Andersson får ritning till utbyggnad godkänd Gunborg Andersson ägare Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 6: 1954 Arvid Eriksson beviljas tillstånd att uppföra stugan Ny ägare Eva Lena Svedin Ny ägare Anders Nyberg. Beviljad friggebod men ej fullföljt Nya ägare Gun och Bert Csellick Ny ägare Aino Engström Aino Engström får göra om och tillbyggnad enligt skiss Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 7: 1955 Karl Åke Nygren får tillstånd att bygga stugan, 24,4 kvm. Får dispens av länsstyrelsen och Kolbäcks kommun Ny ägare Rosita Ström. Hus nr 8: 1959 Martin Engström inbetalar depositionsavgift för stugan Engström får ritningsförslag godkänt för ombyggnad av stugan till 5 x 6 meter Ägare Anna Engström Ägare Hans Åke Haverklint Haverklint får bygga ingärdad uteplats med räcke, höjd 1,20 meter. Hus nr 9:

18 1954 Sture Wiss beviljas tillstånd att bygga till veranda på det gamla klubbhuset som han får köpa för anbudet 400: kr 1957 Wiss säljer stugan till Knut Helin Knut Helin ansöker om att få bygga en ny stuga på samma plats med måtten 5,5 x 6 meter med veranda. Bifölls under förutsättning att stugan inte blir större än 30 kvm och att verandan inte byggs in Helin får avslag på sin begäran att få höja taket 90 cm för att få ett rum på vinden. Stugan anses redan för stor och andra kan vilja göra likadant Ny ägare Karl Erik Magnusson Ny ägare Paul Karlsson Ägare Birgit Karlsson Nya ägare Ann Britt och Kjell Goth. Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 10: 1965 Gerhard Olsson, Uppsala, får uppföra stugan enligt en bifogad ritning Ny ägare Willy Rathje Ny ägare Bo Andersson Nya ägare Bert och Ingegerd Liljestam Ägare Ingegerd Liljestam Ingegerd Liljestam får glasa in befintlig uteplats, 3,6 x 3,4 meter Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 11: 1951 David Westman får tillstånd att bygga och får ritning till stugan godkänd Westman får avslag på utbyggnad till 5 x 7 eller 35 kvm. Stugan var redan drygt 27,5 kvm Ny ägare Nils Henning Karlsson Ny ägare Bajro Jagonovik Ny ägare Kerstin Wiss Nya ägare Lennart och Elise Flood Lennart Flood får tillstånd till en friggebod bredvid på 9,9 kvm under förbehåll att stugan sedan ej får byggas ut mera Ägare Elise Flood. Hus nr 12: 1961 Bengt Klittesten beviljas att få bygga stugan efter att först ha fått tillstånd från länsstyrelsen och Kolbäcks kommun. Yttermåtten får ej överstiga 4,75 x 5, Ny ägare Henry Olsson Ägare Annita och Roger Carlzon Annita och Roger Carlzon önskar bygga ut med 5 kvm till 35 kvm samt en redskapsbod med föreskrivet mått som byggs in i huset. Godkändes och gavs dispens för altan som är 4 kvm för stor Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 13: 1941 Fritz Lindholm får tillstånd att bygga. Stugan är färdigbyggd hos Eriksson och Berglund i Skråmsta, Haraker och transporterad till Mellansundet. Pris 625: kr. fritt uppsatt på färdig grund.

19 Mått 3,10 x 4, Lindholm säljer stugan till Adrian Vinkler, som godkännes Ägare Rakel Vinkler 1995 Hans Norström har köpt Rakel Vinklers andel och får tillstånd att bygga ut till 35 kvm. med en veranda på 12 kvm. Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 14: 1941 Nils Lundin får tillstånd att bygga.. Stugan är färdigbyggd hos Eriksson och Berglund i Skråmsta, Haraker och transporterad till Mellansundet. Pris 625: kr fritt uppsatt på färdig grund. Mått 3,10 x 4, Lundin får tillstånd att bygga till en veranda Lundin överlåter depositionsbeviset och stugan till Sture Wiss Wiss får bygga till veranda mot sjön, 2 x 3 meter Wiss får ritning till utbyggnad av stugan godkänd Wiss får ritning godkänd för utbyggnad av tak Ägare Margit Wiss Ägare Kerstin Wiss Hellberg Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 15: 1941 Ivar Hedlund får tillstånd till stuga efter egen skiss, 3,5 x 5 meter, höjd 3 meter. Under samma tak inryms en veranda 1,5 x 5 meter Hedlund får bygga ut verandan åt sjösidan med drygt en meter Hedlund har överfört stugan på adoptivbarnet Ann Charlott Hedlund Ny ägare Birger Nyberg Nyberg får tillstånd att göra en utbyggnad Nyberg får göra inglasning av verandan. Hus nr 16: 1945 Nils Carlsson ansöker om tillstånd till stuga enligt en bifogad ritning. Bifalles på av Karlsson utsedd plats Ägare May Carlsson. Hus nr 17: 1948 Helge Hertzberg får ansökan beviljad att bygga stugan, mått 3.76 x 4,00 och 2,40 hög Hertzberg säljer stugan till Arne Norström Norström får bygga ut till 30 kvm men med bibehållen takhöjd Ny ägare Kjell Ulfves 2000 Nya ägare Ing Marie Bjurstedt och Claes Andersson. Hus nr 18: 1945 Erik Larsson begär att få flytta en stuga till tomten, vilket godkännes Erik Larsson överlåter stugan till Bertil Larsson. Godkännes Larsson får bygga om stugan till yttermåtten 6,50 x 4, Larsson får inlämnad ritning för utbyggnad godkänd Larsson får göra en inglasad uteplats mot sjösidan Avlopp med sluten tank anordnat.

20 Hus nr 19: 1945 Gunnar Larsson ansöker om byggnadslov för stugan 3,40 x 2,60. Den transporteras ut färdigbyggd. Tillbyggnad av 1,20 på längden och en veranda på långsidan 1,75 bredd. Godkändes på begärd plats Stugan överlåtes till Olov Skareen Skareen får tillstånd att bygga till stugan mot sjösidan Ägare Gunvor Skareen Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 20: 1945 Tore Lindroth vill flytta en stuga till Mellansundet. Godkändes Lindroth överlåter stugan till Bror Svedin, som får skiss till ändringar godkänd Svedin får bygga till åt nordväst och stugan får måtten 5620 x 4470 mm Svedin får ritning godkänd för tillbyggnad och ändrad takvinkel Ägare Sören Svedin Svedin får bygga ut med bastu och toalettrum Avlopp med sluten tank anordnat. Hus nr 21: 1948 Holger Lundkvist, Tillberga får tillstånd till stugan, mått 5,125 x meter, höjd 2,72 utan veranda Ny ägare Karl Adolf Svanberg Svanberg får bygga till en inbyggd veranda med en bredd av 2,5 x 5,0 meter Ny ägare Helge Hertzberg Ägare Märta Hertzberg Ägare Ulf Hertzberg Hertzberg får bygga om och till, justerat med hänsyn till ovanför boendes sjöutsikt. Hus nr 22: 1948 Ivan Alvfors ansöker om att få bygga stugan med yttermåtten 6,20 x 4,25 meter, 2,8 hög. Bifalles Alvfors får bygga ut, men totala ytan får ej överstiga 30 kvm Ägare Inga Alvfors Ägare Christer Alvfors Hus nr 23: 1948 Rune Lundkvist beviljas plats för stugan Lundkvist får ritning godkänd med måtten 4265 x 2265 mm, höjden 2,500 mm Lundkvist får tillstånd att bygga till en veranda Lundkvist får bygga till på norra sidan Lundkvist får efter besiktning på plats bygga vindskydd vid norra sidan Lundkvist får ritning godkänd för utbyggnad Ägare Ulla Lundqvist Ny ägare Bernt Ederholm Ägare Susanne och Stefan Ederholm.