VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016, NÄMNDEN SVENSKA RUM SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016, NÄMNDEN SVENSKA RUM SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER Resultatenheten Svenska bildningstjänster (Svebi) erbjuder Esboborna en fungerande vardag på svenska. Genom att förena småbarnspedagogik, utbildning, ungdomstjänster, kultur och fri bildning är vi delaktiga i de svensk- och tvåspråkiga Esbobornas vardag genom olika skeden i livet. Genom att synliggöra den svenskspråkiga verksamheten och göra den lättillgänglig ger vi alla Esbobor möjlighet att ta del av den svenskspråkiga kulturen. Svebi deltar aktivt i nätverkssamarbete såväl inom staden som utanför. Arbetet med resultatenhetens strategi, Berättelsen om Svenska bildningstjänster, avslutades i slutet av år 2015 och under år 2016 ska strategin implementeras i verksamheten. Kontinuiteten i det livslånga lärandet är en utgångspunkt inom Svebis verksamhet. Barnets övergång från dagvård till förskola och skola fungerar på ett meningsfullt sätt. Under 2016 kommer särskild vikt att fästas vid kontinuiteten i lärstigen från slutskedet av den grundläggande utbildningen och vidare till andra stadiet. Yrkesinstitutet Prakticum inleder hösten 2016 en yrkesutbildning i Esbo för en grupp på 20 studerande. Prakticum samarbetar med staden i förverkligandet av utbildningen som är ett välkommet komplement till Svenska bildningstjänsters tjänsteutbud. De nya kommunala läroplanerna tas i bruk Studentexamensproven i geografi, filosofi och tyska kommer att skrivas elektroniskt hösten Läroplansarbetet inom småparnspedagogiken inleds. Svebi producerar ungdomstjänster på svenska, i samarbete med stadens ungdomstjänster, för att stöda ungdomar i deras uppväxt och ge möjlighet till en aktiv fritid. Målet för ungdomsverksamheten på svenska i Esbo är att kunna erbjuda meningsfull fritidsverksamhet för barn och unga med tyngdpunkt på tiden efter skolan och kvällar. Verksamheten utvecklas i nära samarbete med skolorna och ungdomsarbetet är synligt i skolornas verksamhet. Verksamheten i Sökö ungdomslokal samt Chillis-klubbarna i Mattlidens och Lagstads skolor är tyngdpunkter för ungdomsverksamheten under Under år 2016 prövas även nya former av kulturellt ungdomsarbete med utgångspunkt i det ungdomsprogram som ordnats på festivalen Kulturen vid ån de senaste åren. Ungdomsgarantin genomsyrar verksamheten inom enhetens olika områden. Samarbetet med ungdomsverkstaden Sveps som genomför uppsökande ungdomsverksamhet på svenska intensifieras och gemensamma projekt med stadens ungdomstjänster genomförs. Svenska bildningstjänster deltar i utvecklandet av svenska tjänster inom Ohjaamo Esbo. Svebi kompletterar stadens kulturutbud genom att erbjuda ett mångsidigt kulturutbud på svenska. Målsättningen är att nå olika målgrupper och att i produktionen hitta synergier och undvika överlappningar. Tyngdpunkten ligger dock fortsättningsvis på kulturevenemang för barn. Projektet Berätta, leka, läsa om närläsning av bilderböcker med barn i åldern 1 till 3 år, förverkligas i alla daghem. Resultatenheten understöder och samarbetar med den grundläggande konstundervisningen som i första hand är riktad till barn och unga och som kompletterar resultatenhetens verksamhet på ett meningsfullt sätt. Under 2016 genomförs ett kvalitets- och utvecklingsprojekt med extern finansiering inom Esbo Arbetarinstitut. Målet med projektet är att beskriva Esbo Arbis som en del av Svenska bildningstjänsters organisation, att skapa en strategisk utvecklingsplan och en läroplan samt

2 att göra en kundanalys. Inför hösten 2016 utvecklas kursutbudet utgående från kundanalysen och beaktande den fria bildningens uppdrag i relation till dagens samhälle. Svebi erbjuder stöd, som ett komplement till det lagstadgade stödet, för personer som önskar integreras på svenska i Esbo. Genom att öka personalens kompetens i integrationsfrågor och utveckla kundbetjäningen i Vindängen förstärks beredskapen att bemöta och stöda personer med invandrarbakgrund. Svebi utvecklar en modell för förberedande undervisning på svenska. I enlighet med stadens riktlinjer kommer Svenska bildningstjänster att använda sina lokaler effektivt och mångsidigt. Den utredning om servicenätet och lokalernas flexibla användning inom Svenska bildningstjänster som påbörjats under 2015, är grund för effektivering av lokalanvändningen inom resultatenheten under Personalsituationen är fortsättningsvis utmanande vilket förutsätter en satsning på rekrytering, läroavtalsstudier, samarbete med utbildningsenheter och ett målmedvetet arbete med personalens kompetensutveckling och välbefinnande. Den nuvarande personaldimensioneringen inom den svenskspråkiga ungdomsverksamheten är sårbar och otillräcklig. Svenska bildningstjänster deltar tillsammans med den finska dagvården och den finska utbildningen i det s.k. KETO-projektet för att utveckla verksamhetskulturen i förskolorna och inom den grundläggande utbildningen. Målet är att utveckla verksamhetskultur enligt de krav som läroplanen 2016 och Esbos digiberättelse ställer. Projektet har fått finansiering av Undervisnings- och kulturministeriet. ICT-användningen i förskoleundervisningen och i gymnasiet utvecklas inom projekten Snöbollen respektive Tabula rasa. Projekten finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet LOISTO som har som mål att utveckla lärarnas kompetens inom ICT fortsätter år Projektet finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Den externa finansieringen för projektet KOHUR, d.v.s. kompetensutveckling för lärare i huvudstadsregionen och Kyrkslätt, har avslutats i slutet av Arbetet med ett gemensamt fortbildningsprogram för lärarna i huvudstadsregionen och Kyrkslätt fortsätter enligt ett nytt koncept och med kommunernas egen finansiering. PLAN FÖR ANVÄNDNING AV ANSLAG SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Maskiner och inventarier

3 Budgetramen för år 2016 ökar med 2,5 procent jämfört med bokslutet för Utgiftsökningen är 1,6 milj. euro och hänför sig främst till de allmänna löneförhöjningarna, en ökning av de existerande lokalernas hyror samt utgifter som hänför sig till elevökningen och en utökning av IKT-budgeten. Inkomstmålet i budgetramen för år 2016 har utökats med 0,1 milj. euro. 321 ENHETEN SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Enheten svenska bildningstjänster bereder nämndens ärenden och verkställer dess beslut. Enheten koordinerar och stödjer utveckling och utvärdering av daghemmens verksamhet, grundskolornas och gymnasiets undervisning, det svenska ungdomsarbetet, den svenska kulturverksamheten och det svenskspråkiga arbetarinstitutet. Enheten förser de svenska bildningstjänsterna med allmänna planerings- och förvaltningstjänster samt med stöd för fortbildning och utbildning. I anslaget reserverat för enheten ingår nämndens och förvaltningens utgifter samt anslag reserverat för den grundläggande konstundervisningen och IKT-budgeten. I Esbo anordnas den grundläggande konstundervisningen av privata institut som erhåller understöd av staden. Inom IKT satsar man bl.a. på att utveckla undervisningsteknologin i skolor och daghem. Nämndens anslag för år 2016 är euro. För IKT reserveras 2,4 milj. euro. IKTutgifterna debiteras huvudsakligen internt. Skolornas IKT-budget ingår i anslaget. Utgifterna för enhetens förvaltning uppgår till 1,3 milj. euro och inkluderar affärsverkets interna fakturering gällande bl a arbetsplatshälsovård, ekonomitjänster och anskaffningar. För understöd reserveras totalt 0,6 miljoner euro och understödet består dels av verksamhetsunderstöd och dels av lokalhyror. Personalutgifter Övriga utgifter Interna utgifter GRUNDSKOLORNA

4 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Antalet svenska skolor med årskurser 1-4 är två. Antalet svenska skolor med årskurser 1-6 är sex och antalet skolor med årskurserna 1-9 är två. En skola har årskurserna 1-9 och 10. Svensk smågruppsundervisning för årskurserna 1-9 ordnas i Finno skola, för årskurserna 7-9 i Lagstads skola samt i Mattlidens skola. Mattlidens skola har även verksamheten med flexibel grundläggande utbildning. Den totala budgeten för verksamhetsområdet ökar med 0,4 milj. euro, jämfört med bokslutet för år De nödvändiga utgiftsökningarna hänför sig till de allmänna löneförhöjningarna och utgifter som hänför sig till elevökningen. Skolornas IKT-budget för år 2016 finns under resultatenhetens förvaltning. Finno resurscenter fortsätter sin verksamhet 2016 med samma ekonomiska resursering som året innan. Även Mattelandet och Bubblande resurscentrum fortsätter som tidigare. En av elevvårdens och elevhandledningens uppgifter är att förebygga marginalisering bland barn och ungdomar. Anslaget reserverat för skolgångsbiträden bibehålls på samma nivå som året innan. Enligt anvisningar ska skolgångsbiträden som inte har fast anställning hyras från Seure. Möjligheten att ha verksamhet med resurslärare kvarstår med tillgängliga ekonomiska resurser, vilket garanterar en god kvalitet inom undervisningen. 0,2 miljoner euro reserveras för köptjänster från annan kommun eller staten. Främst betalar Esbo för sina specialelever i Helsingfors. Eftermiddagsverksamheten fortsätter i samma utsträckning som året innan. Fyra skolor anordnar eftermiddagsverksamhet i egen regi och i övriga skolor fortsätter eftermiddagsverksamheten med utomstående producenter som erhåller understöd av staden. Inom uppgiftsområdet 322 grundskolor fördelas anslaget enligt nedanstående: Personalutgifter Övriga utgifter Interna utgifter GYMNASIER Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag

5 Mattlidens gymnasium är Esbos enda svenska gymnasium. Skolan är ett allmänt gymnasium med en International Baccalaureate (IB)-linje. Budgeten för verksamhetsområdet minskar med euro jämfört med bokslutet för år Nödvändiga utgiftsökningar som beaktats i budgetramen är de allmänna löneförhöjningarna. Samtidigt har lokalhyran sjunkit, vilket innebär att budgeten som helhet minskar. Inom uppgiftsområdet 323 gymnasier fördelas anslaget enligt nedanstående: Personalutgifter Övriga utgifter Interna utgifter DAGVÅRD Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Dagvårdsverksamheten inbegriper kostnaderna för kommunal dagvård och förskola, köp av dagvårdstjänster, understöd för privat dagvård samt hemvårdsstöd. Det lagstadgade hemvårdsstödet och stödet för privat dagvård samt Esbos kommuntillägg betalas på samma grunder som inom den finska dagvården. Hemvårdsstödets kommuntillägg sjunker från 218,64 euro till 200 per månad från 1.3. men beviljas i övrigt i samma utsträckning som tidigare. Budgeten för dagvården ökar med 0,2 miljoner euro. De nödvändiga utgiftsökningarna hänför sig till de allmänna löneförhöjningarna, förhöjda lokalhyror och ökade interna utgifter. En inbesparning erhålls då två köpavtalsdaghem från hösten 2015 blivit kommunala daghem. Resurseringen av stöd för barn bibehålls på samma nivå som året innan. Personal inom dagvården har erbjudits möjlighet till läroavtalsstudier. De ökade lönekostnaderna som uppstår vid valet av läroavtalsstudier har beaktats i budgeten. Inkomstmålet i dagvårdens budget utökas med 0,1 milj. euro jämfört med året innan. Förhöjningarna i dagvårdens kundavgifter från och med hösten möjliggör att inkomstmålet kan uppnås. Inom uppgiftsområdet 324 dagvård fördelas anslaget enligt nedanstående:

6 Egna daghem Familjedagvård Köpavtal Stöd för privat dagvård Hemvårdsstöd Anslaget för kommunala daghem fördelas enligt följande: Personalutgifter Övriga utgifter (817) Interna utgifter (5 713) Anslaget för familjedagvården fördelas enligt följande: Personalutgifter Övriga utgifter (52) Interna utgifter (132) 325 UNGDOM OCH KULTUR Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Resultatenheten ansvarar även för ungdoms- och kulturverksamhet på svenska. Anslag finns reserverat för tre ungdomsarbetare och två kulturarbetare med tillhörande verksamhetsanslag. Nödvändiga utgiftsökningar som beaktats i budgetramen är de allmänna löneförhöjningarna och anslag för en tekniker på läroavtal till Vindängen. För uppsökande ungdomsarbetet, Sveps, reserveras årligen ett understöd på euro. För ungdomsverksamhetens del finns behov av en fjärde ungdomsarbetare. Inom uppgiftsområdet 325 ungdom och kultur fördelas anslaget enligt nedanstående:

7 Personalutgifter Övriga utgifter Interna utgifter SVENSKA ARBETARINSTITUTET (1 000 ) BS-15 BU-16 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Svenska arbetarinstitutet är en del av nämnden Svenska rum från och med Budgeten motsvarar budgeten för Jämfört med bokslutet för 2015 ökar budgeten med 0,1 milj. euro. Utgiftsökningarna hänför sig till de allmänna löneförhöjningarna, en utökad verksamhet samt en ökning av de interna utgifterna, då bl a vaktmästartjänster behövs. Plan för användning av anslag Inom uppgiftsområdet 326 arbetarinstitutet fördelas anslaget enligt nedanstående: (1 000 ) BS-15 BU-16 Personalutgifter Övriga utgifter Interna utgifter INVESTERINGSBUDGETEN I investeringsbudgeten ingår anslag för första inredning av skolor och daghem samt övriga fastigheter som ingår i de svenska bildningstjänsterna som blir färdiga under budgetåret. År 2016 saneras eller färdigställs dock inga enheter. Ett anslag på euro för oförutsedda grundförbättringsbehov som till exempel förnyande av centralradiosystem finns reserverat i investeringsbudgeten för år Eventuella anslag för utveckling av IKT finns reserverat på affärsverket, som administrerar och koordinerar IKT-verksamheten på staden.