Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden. 20 mars 2014

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden 20 mars 2014

2 1 (5) Föredragningslista Sammanträde med regionutvecklingsnämnden den 20 mars 2014 Plats: Göteborgs Folkhögskola, Nya Varvet, Göteborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden EKONOMI 1. Särskilda uppdrag i samband med beslut om detaljbudget för 2014 Diarienummer RUN PROJEKTSTÖD Entreprenörskap och nyskapande 2. Innovation Camp för kvinnors idéer på landsbygden Diarienummer RUN Idéums innovationsutbildning Tekniskt nyskapande Diarienummer RUN Nordiskt Entreprenörskapsplattform Diarienummer RUN Regionala styrkeområden - Maritimt 5. Uppbyggnad av plattform för delklustret Marina livsmedel i maritima klustret - reviderad ansökan Diarienummer RUN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista för regionutvecklingsnämnden, (5) 6. Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg Fas 2 Diarienummer RUN SP Algae Test and Research Facility Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Besöks och upplevelsenäring 8. Forsviks Varvs besöksmål Diarienummer RUN Hållbar turismexport Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar 10. Gaming Göteborg nätverk för att stärka spelindustrin Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Handlingsprogram för Hållbara transporter 11. Projektkoordinering av ElectriCity Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Handlingsprogram för Life Science 12. Nationellt BioX program Diarienummer RUN Etableringsstöd life science Diarienummer RUN Finansiellt stöd avseende projektsamarbete med WHO Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Övrigt 15. EVinn Diarienummer RUN Kompetensförsörjning 16. Insats för att motverka ungdomsarbetslöshet projektplan och budget Diarienummer RUN

4 Föredragningslista för regionutvecklingsnämnden, (5) Landsbygdsprogrammet/Regionala serviceprogrammet 17. Regionalt serviceprogram för gles- landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland Diarienummer RUN Mångfald 18. Mamas Retro Gårdssten Diarienummer RUN EDCS Equality Development Center West Sweden Diarienummer RUN Infrastruktur/IT/Bredband 20. Sommartrafik på Lysekilsbanan år 2015 Diarienummer RUN ÖVRIGT 21. Återrapportering utlysning socialt entreprenörskap Diarienummer RUN Skrivelser till regionutvecklingsnämnden om naturbruk Diarienummer RUN Diarienummer RUN Avsiktsförklaring VGR-SLU Diarienummer RUN Mötesplats Steneby Diarienummer RUN ÄRENDET UTGÅR 26. Västra Götalandsregionens Brysselkontor Diarienummer RUN Nationell påverkansagenda Diarienummer RUN Delegeringsordning 2014 Diarienummer RUN

5 Föredragningslista för regionutvecklingsnämnden, (5) 29. Sammanställning av anmälningsärenden Diarienummer RUN (sitter i en pärm till sammanträdet) 30. Återrapportering av slutredovisade projekt okt 2013-mars 2014 Diarienummer RUN Anmälan av ordförandebeslut (brådskande ärenden) på delegation Diarienummer RUN Anmälan av projektbeslut på delegation Diarienummer RUN Anmälan av beslut på delegation om företagsstöd och projektmedel fördelade till anslag 1:1 (statliga medel) år 2014 Diarienummer RUN (sitter i en pärm till sammanträdet) 34. Anmälan av beslut på delegation om att utse attestanter och utanordnare Diarienummer RUN YTTRANDEN OCH MOTIONSSVAR 35. Yttrande över regionkansliets remissförslag på policy och riktlinjer för informationssäkerhet Diarienummer RUN Bilagor till ärende Informationsärenden a) Presentation av regionutvecklingsdirektör Fredrik Adolfsson, b) Bertil Törsäter berättar om sin tid inom regionutveckling c) Allmän information, (kl inkl frågor) d) Information om bredbandsutbyggnad i Västra Götalands län/länets bredbandsstrategiförslag 2.0, Tore Johnsson, HiQ, (kl inkl frågor ) e) Information om SLU/Naturbruk/ Handlingsprogram Livsmedel och Gröna näringar, Berit Mattsson och Göran Fock, regionutvecklingssekretariatet (kl inkl frågor )

6 Föredragningslista för regionutvecklingsnämnden, (5) f) Information om status i handlingsprogrammet hållbara transporter, Hans Fogelberg, regionutvecklingssekretariatet (kl inkl frågor ) g) Övriga frågor Birgitta Losman Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Hitta till Nya Varvet Ta buss 91 från Nils Ericson Terminalen till hållplats Rengatan läge B (resan tar ca 17 min). Från Rengatan tar det cirka 5 minuter att promenera till skolan. Du kan också Ta spårvagn nr 11 från hållplats Centralstationen läge D till hållplats Nya Varvsallén läge B (resan tar ca 25 min). Därifrån promenerar du ner genom Nya Varvsallén till skolan vilket tar cirka 10 minuter.

7 Ärende 1

8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Bertil Törsäter Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Särskilda uppdrag i samband med beslut om detaljbudget för 2014 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar lägesrapporten om särskilda uppdrag till regionutvecklingsdirektören i samband med detaljbudget 2014 Sammanfattning av ärendet Vid nämndens behandling av detaljbudget för 2014 lämnades ett antal särskilda uppdrag till regionutvecklingsdirektören. Dessa skall rapporteras till nämnden under Bifogat finns en sammanställning av uppdragen och en kortfattad rapport om vad som gjorts hittills inom respektive uppdrag. Några av uppdragen är slutförda, andra kommer att slutföras inom kort. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

9 Regionutvecklingssekretariatet Diarienummer RUN TILLKOMMANDE UPPDRAG I DETALJBUDGET 2014 Område Nr Uppdrag Åtgärd BHU-processen Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att genomförandeplaner vad gäller Processchema för BHU-ärenden ses över. Start våren 2014 med behandling även 1 territoriella strategier som finansieras av regionutvecklingsnämndens budget samt i RUN/RUN presidiet före BHU. principiella ställningstagande inför BHU för regionens del förankras med regionutvecklingsnämnden. Fossilfritt Västra Götaland Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att med anledning av FNs klimatpanels/ipccs senaste rapporter ska ansträngningarna intensifiera arbetet med att nå ett fossilfritt territorium. Regionutveckling har ökat sitt engagemang i projekt inom området biobaserad ekonomi. Syftet med dessa är att ersätta fossila, icke-förnybara råvaror, som används som insatsvara i produktion, i material eller i energi, med biobaserade råvaror från förnybara källor, t ex skogsbruk, lantbruk eller från havet (alger). VGR deltar i två FORMAS-projekt med denna inriktning; Sea Farm och BioBuff. Tillsammans med industri och regionala aktörer som Chalmers, GU och SP. VGR har även ställt sig bakom en ansökan med liknande inriktning om strategiskt innovationsområde, med skogs- och kemiindustrin samt textil som industripartners. 3 Regionutvecklingsdirektören får uppdrag att föreslå kommunerna att minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning behandlas av BHU under Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att mot bakgrund av sekretariatets 4 bedömning att stråkpotternas användning i regional plan har stor inverkan på planens klimatpåverkan bör sekretariatets inriktning vara att ge klimatfrågan hög prioritet i detta arbete. Hållbara transporter Regionutvecklingsdirektören ska inom första kvartalet 2014 återkomma med en 5 plan för årets insatser Handlingsprogram för hållbar energi 6 Regionutvecklingsdirektören ska under första kvartalet återkomma med en plan för vilka satsningar som planeras under år 2014 inom programmet. Miljösekretariatet har tagit fram en plan för att arbeta fram mål och insatser på vägen mot fossiloberoende Planen tas upp på miljönämnden i mars och i BHU i maj 2014 Hur hanteringen av potterna kommer att gå till är just nu under diskussion. Klimatfrågan är prioriterad i detta arbete. Vi återkommer när en mer tydlig struktur är klar. Vid RUNs möte den 20 mars görs en presentation av status i programmet hållbara transporter. Presentationen omfattar redan beslutade projekt samt initiativ som är under utveckling. Inom området sker satsningar på vindkraft, både landbaserad och havsbaserad. Västra Götalandsregionen har av Energimyndigheten utsetts till nationell nod för näringslivsutveckling inom vindkraftsområdet. Inom havsbaserad vind har Västra Götalandsregionen initierat Nationellt havsvindforum med bl.a. medverkan från Region Skåne och Region Blekinge. Under året ansöker svenskt vindkraftstekniskt centrum på Chalmers om statligt (Energimyndigheten) och regionalt stöd till en ny programfas. I kompetenscentrat ingår ledande svenska underleverantörer till vindkraften och ett av målen är att stärka svensk konkurrenskraft. Inom ramen för Hållbar energi-programmet sker satsningar på biogas i Skaraborg enligt överenskommelse i Regionutvecklingsnämnden. Marin energi är ett prioriterat område. Chalmers bedriver även utveckling kring förnybar energi, t ex i form av vindkraftverk ombord. Gröna näringar 7 Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att säkerställa en varaktig kraftsamling på de gröna näringarna med fokus på tillämpad forskning och entreprenörsskap genom bland annat de föreslagna satsningarna på Naturbruksgymnasierna, SLU och Handlingsprogrammet för gröna näringar En särskild genomgång av aktuellt läge kommer att ske vid nämndens sammanträde i mars. 8 Regionutvecklingsdirektören har i uppdrag att ha beredskap för att utöka omställningsbidraget till Naturbruksgymnasierna. Löpande bevakning

10 Område Nr Uppdrag Åtgärd Barnkonsekvensanalyser 9 Regionutvecklingsdirektören ska vid kommande nämndmöte återkomma med förslag på genomförande av fullmäktiges inriktning med barnkonsekvensanalyser vid större infrastrukturprojekt Kompetensplattformar Infrastruktur 12 Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att ta upp samtal med de fyra kommunalförbunden i samband med de delregionala genomförandeplanerna i syfte att få till stånd ett gemensam ambitionsnivå och takt i det fortsatta arbetet med kompetensplattformar Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att ha beredskap för tilläggsfinansiering för kompetensplattformarna för 2014 Sekretariatet kommer att tillsammans med rättighetskommittens sekreatriat utveckla en praxis för hur barnkonventionen kan anpassas vid beredning av större infrastrukturobjekt. Vi kommer även att lyfta frågan i vår löpande dialog med trafikverket. Dialog har genomförts under december och januari. Dialogen resulterade i ett beslut i RUN i januari om överbryggningsfinansiering av kommunalförbundens kompetensplattformsarbete under Beslut fattades på RUN Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att i kontakter med kommuner och Vi har redan idag en målsättning att lyfta frågor med tydliga målkonflikter till andra nämnder arbeta i linje med de av regionfullmäktige fastställda indikatorerna. politisk nivå. Vi kommer att ytterligare säkerställa att detta sker. Bl a avser vi att Om målkonflikter uppstår ska dessa lyftas upp till nämnden för politisk bedömning under året återkomma med några konkreta fall till nämnden. Kommunikation 13 Påverkansarbete 14 Hela regionen ska leva 15 Grafen Passivhuscentrum 18 Internationell samverkan Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att stämma av kommunikationsarbetet 2014 med nämnden vid ett kommande nämndmöte Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att återkomma med en plan för frukostmöten i Stockholm till nämndmötet i december Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att återkomma senast i maj månad, 2014 med en sammanställning av insatser som nämnden idag gör i de områden där befolkningen minskar, framförallt Dalsland och Skaraborg samt förslag på eventuella ytterligare insatser från nämnden. Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att fortsätta arbetet med hur regionutvecklingsnämnden kan bidra med stöd kring forskningsprojektet Grafen för att påskynda tillämpning och industriell utveckling på området Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att fortlöpande hålla nämnden informerad om hur grafen-projektet fortskrider och hur insatser från Västra Götalandsregionen kommer till nytta. Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att ta del av den av Miljönämnden beställda utredningen kring den långsiktiga finansieringsansvaret för Passivhuscentrum, Alingsås och återkomma till Regionutvecklingsnämnden i frågan Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att stödja förtroendevaldas arbete med att moderna digitala möten med fullgod service vad gäller bild, ljud och dokumenthantering blir standard i nämndens internationella arbete Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att fortsätta arbetet med ett aktiv påverkan i framför allt Bryssel och Stockholm men även överväga ökade marknadsinsatser och närvaro i Oslo- regionen Kommer prel att behandlas på RUN i maj Beslutfattades på nämnden i december 2013 Frågan kommer att tas upp vid RUN:s sammanträde i maj 2014 enligt plan. RUN tog i december 2013 beslut om att stödja två projekt kopplat till Chalmers Grafensatsning. Den ena handlade om att etablera ett innovationslabb för samarbete med företag I Västra Götaland, det andra om kommunikationsinsatser till allmänheten. Första information lämnades på RUN Finansieringen är avhängig frågan om PHC ska bli ett nationellt institut för energieffektivt byggande eller inte. Den frågan utreds och MN har avsatt särskilda resurser till det. Det finns en översiktlig plan, men det tar tid att ta fram det underlag och det stöd som behövs för en framställan. Kommer troligtvis inte att bli klart under De tekniska lösningarna för videokonferenser finns hos oss. Kräver att våra partners i andra länder har liknande utrustning. Viktigt dock att ha en tanke om när digitala möten är lämpliga och när ett fysiskt möte är bättre. Handlar dels om relationsbyggande, dels om vilken mötesform som våra partners vill ha. Beslut om Stockholmsaktiviteter togs av RUN i december. Externa agendan (som främst handlar om nationell påverkan) ska diskuteras på RS i januari. För Bryssel ska bemanningsbehovet ses över enl RUN-beslut i december. Avvägningen mellan påverkan och andra uppgifter för kontoret ingår i det. Betr Oslo kommer tre timmar vid RUN-mötet i januari att handla om Norgerelationerna. Diskussionen där får avgöra hur vi går vidare.

11 Ärende 2

12 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enheten för näringslivsutveckling Handläggare: Marie Sjövall Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Innovation Camp för kvinnors idéer på landsbygden Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att avsätta kronor ur programmet Främja Kvinnors företagande och kronor av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet under perioden till och med Sammanfattning av projektet: Sökanden: Hushållningssällskapet Skaraborg Sökt belopp: kr ur programmet Främja kvinnors företagande och kr av regionala utvecklingsmedel Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har inte tidigare haft något stöd ur programmet eller från regionutvecklingsnämnden. Projektinnehåll: Hushållningssällskapet Skaraborg har ansökt om medel till projektet Innovation Camp för kvinnors idéer på landsbygden. Projektet syftar till att öka möjligheterna för kvinnor som bor på landsbygden att utveckla produkter/koncept utifrån sina idéer. Innovation Camp är en beprövad metod som rent praktiskt bidrar till att utveckla kreativitet, design och produktutveckling. Projektet vänder sig till ett 30-tal kvinnor ur målgrupp 3 (kvinnor som vill utveckla innovativa idéer till tjänster, varor eller koncept) i Skaraborg. Målet är att sex nya tjänster, produkter eller koncept utvecklas. De prototyper som utvecklas kommer att visas upp på mässor och i andra publika sammanhang. Motivering: Projektet stämmer väl med programmets inriktning på innovation- och affärsutveckling och de näringsgrenar som prioriteras. Det har koppling till programområdet En ledande kunskapsregion genom att bidra till Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande. De idéer och produkter som utvecklas inom programmet kan bidra till att utveckla kvinnors företagande, skapa fler arbetstillfällen på landsbygden och förbättra varor och tjänster. Projektet bidrar också till att skapa jämställda villkor för kvinnor och män i rollen som företagare. En av projektets styrkor är att genomförandet sker i samarbete med Inredia i Tibro, Hantverkscentrum samt IDC West Sweden i Skaraborg, vilka kan tillföra deltagarna nödvändig kompetens inom produktdesign och prototyptillverkning. Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

13 Datum Diarienummer RUN (2) Projektledaren har goda kunskaper om företagande, genus och jämställdhet och har tidigare genomfört en Innovation Camp i Köpenhamn med ett 80-tal deltagare från Östersjöregionen inom ramen för BSR Stardust, Comfort in Living-programmet, där deltagarna tog fram koncept för multifunktionella kök för äldre, 65+. Det var ett av sex flaggskeppsprojekt inom programmet. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

14 FÖRSLAG REGIONUTVECKLING BESLUT Dnr RUN Enheten för näringslivsutveckling Medel till Innovation Camp för kvinnors idéer på landsbygden Till Hushållningssällskapet Skaraborg Box Skara Webbadress: Kontaktperson: Jonas Rosman E-post Beslut Regionutvecklingsnämnden har beslutat att avsätta kronor ur programmet Främja Kvinnors företagande och kronor av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet under perioden till och med Redovisning och utbetalning Redovisning av projektet ska ske löpande. Rekvisition och lägesrapport samt deltagarlistor lämnas kvartalsvis till Västra Götalandsregionen. Utbetalning av medel motsvarande anslaget ur programmet Främja Kvinnors företagande och/eller Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att stödmottagaren lämnat lägesrapport, deltagarlistor samt rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Slutrapport av projektets verksamhet lämnas vid i samband med slutredovisning av projektet, vilket ska ske senast vid slutdatum för projektet enligt ovan. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marie Sjövall, e-post: marie.sjovall@vgregion.se. Anknytning till Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv samt det generella perspektivet jämställdhet Anknytning till tillväxt- och utvecklingsstrategin VG2020 En ledande kunskapsregion Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande Projektbeskrivning Syfte: Syftet med projektet är att öka möjligheterna för kvinnor, som bor och verkar på landsbygden, att utifrån sina idéer utveckla koncept, tjänster och produkter som kan kommersialiseras. Mål: Målet är att, med hjälp av koncentrerad design- och konceptutvecklingsinsats, utveckla ett antal prototyper som ska presenteras på mässor eller andra publika sammanhang Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

15 FÖRSLAG Innehåll: Med hjälp av metoderna Innovation Camp och Business Model Canvas kommer ett 30-tal kvinnor under en koncentrerad period arbeta tillsammans med företagsdesigners och affärsutvecklare för att skapa nya koncept samt utveckla och kommersialisera innovativa idéer. Inspel till arbetet kommer ske genom föreläsare kring innovation, trender och hållbar utveckling. Det bästa koncepten som utvecklas kommer att belönas med pris. Innovation Camp genomförs på Inredia i Tibro, Skaraborg, i samarbete med Hantverkscentrum. Inredia ger deltagarna tillgång till maskinpark och utrustning för att ta fram prototyper. Materialval kommer kunna ske med hjälp av Materialbiblioteket MCSK Material Connexion vid IDC West Sweden i Skövde. Projektteamet har goda erfarenheter av dessa metoder då de tidigare genomfört en Innovation Camp inom projektet Comfort in Living, i vilket 80 deltagare från sju länder runt Östersjön tillsammans utvecklade fem koncept för multifunktionella kök för äldre. Resultaten från projektet kommer att spridas via Facebook, Hushållningssällskapets tidning, seminarier och vid gillen. Projektets påverkan på integration och miljö: Kvinnor är en underrepresenterad grupp när det gäller ägarskap av små och medelstora företag på landsbygden. Därför strävar Hushållningssällskapet efter att nå fler kvinnor, med olika bakgrund, som vill utveckla idéer och öka lönsamheten i sitt företag. Hushållningssällskapet har god kontakt med utrikes födda kvinnor och rekryterar dem till projektet via sina nätverk. Allt som utvecklas i projektet kommer att ha återvinningsbara material. Produkterna och kommer också att bygga på återbruk och produktansvar för framtida konsumtionsprodukter. Genom direktkontakt med Material Connexion i Skövde, MCSK, kommer deltagarna få hjälp med materialval och kunskaper i om att materialen är återvinningsbara. Projektet vill bidra till en cirkulär ekonomi och återbruk genom återvinning. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Målgrupp 1 Målgrupp 2 Målgrupp 3 Antal tjänster, varor eller koncept som bygger på en innovativ idé 5(2) Antal nyskapande nätverk som bygger på samarbete mellan företag 3 Egna resultatindikatorer Antal deltagare i Innovation Camp 30(15) Antal designstudenter 18 Antal företagsdesigners 6 Antal prototyper och koncept 6 Antal artiklar 10 Aktivitetsindikatorer Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser (liten grupp som träffas flera gånger) 30(15) Rådgivning (enskilt eller i grupp) 30(15) Antal företag i nätverk 7(2) Antal deltagare i seminarier 30(15) Egna aktivitetsindikatorer Tjänste- och servicenäringar 15 (8) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

16 FÖRSLAG Kreativa och kulturella sektorn 15 (7) Totalt alla områden 30 (15) Kostnader och finansiering Kostnadsslag År 2014 År År Totalt Lönekostnader Externa (köpta) tjänster Externa tjänster (direktfinansierade privata) Resekostnader Lokalkostnader Marknadsföring Övriga kommunikation Övriga kostnader Totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Programmet Främja kv företagande Västra Götalandsregionen Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Deltagaravgifter Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete Hushållningssällskapet Skaraborg Total privat finansiering Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

17 Ärende 3

18 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Till regionutvecklingsnämnden Enheten för näringslivsutveckling Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: Idéums innovationsutbildning Tekniskt nyskapande Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Idéums innovationsutbildning Tekniskt nyskapande under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Verksamheten har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats sammanlagt kr sedan Projektinnehåll: Idéum, som är ett initiativ av Ingenjörssamfundet och Svenska Uppfinnareföreningen (SUF), ägs och drivs av Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB. Syftet med verksamheten är att genom kvalificerad utbildning och rådgivning i innovationsprocessen stärka idérika människors förmåga att utveckla idéer till konkurrenskraftiga produkter samt ge deltagarna ökat självförtroende att våga satsa på entreprenörskap och företagande. En tidigare utvärdering visade att drygt en tredjedel av de före detta eleverna idag är egenföretagare och att en tredjedel av de med anställning anser att de på grund av utbildningen fått nya arbetsuppgifter eller nytt yrke innehållande inslag av kreativitet och problemlösning. Motivering: Det finns behov av att stärka arbetet kring entreprenörskap och företagande. Verksamheten bidrar till ökat entreprenörskap, intraprenörskap och nya företag. Den kompletterar befintliga satsningar på området. Projektet är kopplat till det Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion och bidrar till att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektägaren har lång erfarenhet av att arbeta med den här typen av utbildning. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

19 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Enheten för näringslivsutveckling Till Centrum för Innovation och entreprenörskap i Lidköping AB Box Lidköping Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Mary Hedvall e-postadress: mary.hedvall@ciel.nu Dnr RUN Medel till Idéums innovationsutbildning tekniskt nyskapande. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Idéums innovationsutbildning tekniskt nyskapande. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för detta projekt är att projektet kommer att utvärderas av Västra Götalandsregionen under Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom temaområdet En Ledande kunskapsregion i Västra Götaland 2020 genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag.

20 Dnr RUN Bakgrund Idéum-tekniskt nyskapande är en unik innovationsutbildning i Sverige som har en central roll i att utbilda och hjälpa uppfinnare/innovatörer att kommersialisera sina idéer och därigenom öka förutsättningarna för entreprenörskap och företagande. Utbildningen har funnits sedan 1979 och är sedan 1999 en s.k. kompletterande utbildning, tillstyrkt som extra värdefull ur nationell synpunkt. I och med detta fick utbildningen statlig delfinansiering och statlig tillsyn samt berättigar till studiestöd för deltagarna. Sedan 2002 har Idéum funnits i Lidköping och är en gemensam satsning av Svenska Uppfinnareföreningen och Lidköpings kommun. Syfte Syftet är att genom kvalificerad utbildning och rådgivning i innovationsprocessen stärka idérika människors förmåga att utveckla idéer till konkurrenskraftiga produkter samt ge deltagarna ökat självförtroende att våga satsa på entreprenörskap och företagande. Mål Att få fram fler individer som skall initiera nya konkurrenskraftiga produkter, metoder och processer. Genom utbildningen stärks möjligheterna för enskilda och företag till förnyelse av näringslivet. Under utbildningen behandlas hur idéer föds och utvärderas, hur idéer blir produkter och hur nya produkter utvecklas till goda affärer. Målet är att ge deltagarna en helhetsbild av innovationsprocessen genom att fånga in och analysera framtida behov, föreslå lösningar och därigenom initiera nya marknadsmässiga produkter baserade på uppfinningar. Projektinnehåll Idéum är ett initiativ som tagits av Ingenjörssamfundet ISF och Svenska Uppfinnareföreningen SUF som ägs och drivs av Centrum för Entreprenörskap. Utbildningen är öppen för samtliga uppfinnare och innovatörer. Den drivs utifrån tesen att individers och företags förmåga till förnyelse och förändring är en grundläggande faktor för att behålla konkurrenskraften samt för att utveckla nya företag, produkter och affärsidéer. Fokus ligger på att ta till vara drivkraften hos individer och företag genom utbildningen. Utbildningen är uppdelad i två delar vardera del består av 16 veckor. I varje del ingår tre internatperioder på tre veckor vardera. I de två mellanperioderna arbetar deltagarna på hemmaplan med egna projekt. Utbildningen behandlar hela innovationsprocessen från idé till marknad. Utbildningen har riksintag och är kvalificerad som en kompletterande utbildning av Myndigheten för yrkeshögskolor. Projektet utvärderas och följs upp genom en rad aktiviteter: * Undersökningar bland eleverna med inriktning på hur utbildningen motsvarar deras förväntningar. Detta sker per vecka/etapp/termin. * Vid kursavslut görs en genomgripande utvärdering av hela kursen. * En undersökning angående skolans måluppfyllelse genomförs i samband med varje kursavslut. En större utvärdering av Idéums utbildning har gjorts med syfte att få kännedom om vad Idéum bidragit med vad gäller kunskap och kompetens för tidigare elever. Utfallet var positivt, majoriteten av de tillfrågade eleverna upplevde att de var nöjda med sin utbildning, att den stärkt deras självförtroende, och att de fått ökad kompetens vad gäller uppfinnings- och kommersialiseringsprocessen. Drygt en tredjedel av de före detta eleverna är idag egenföretagare. Av de deltagare som gått sin utbildning som en del i sin anställning upplever en tredjedel att de på grund av utbildning fått nya arbetsuppgifter eller nytt yrke innehållande inslag av kreativitet och problemlösning. Miljö Projektets aktiviteter genomförs i samma anda som Västra Götalandsregionens miljöpolicy. Utbildningen

21 Dnr RUN arbetar för att bidra till en hållbar utveckling bland annat genom att miljöpåverkan behandlas i olika kursmoment inom Tekniskt Nyskapande, t ex produktutveckling, produktionsteknik, materialteknik, design. Under hösten 2010 infördes ett helt nytt kursavsnitt i utbildningens kurs- och ämnesplan; "Miljöanpassad produktutveckling". En del av deltagarnas projekt har miljöinriktning, exempelvis alternativa energikällor. Även uppfinningar inom miljöområdet förekommer. Jämställdhet I projektet används en likabehandlingsplan med policy och riktlinjer som bl.a. innebär att Idéum under 2014 skal sträva efter en jämnare könsfördelning bland föreläsare och kursdeltagare. Flera nätverk för kvinnor samarbetar med utbildningen såsom QUIS (nätverk för kvinnor inom Svenska uppfinnareföreningen) och Mentorringen (ett coachprogram för uppfinnare som är kvinnor). Integration Utbildningen arbetar utifrån de krav som ställs av huvudfinansiären Myndigheten för yrkeshögskolan vad gäller åtgärder för att främja integration. Målgrupp Utbildningen är öppen för alla uppfinnare och produktutvecklare som vill initiera nya konkurrenskraftiga produkter och tjänster som på sikt kan leda till utveckling av nya och etablerade företag. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsatser Antal individer som får rådgivning Antal företag som utvecklar produkter Antal nya företag Egna indikatorer Antal nya varor och tjänster som är kommersialiserbara Antal ansökningar om patent, designskydd och /eller varumärke Antal domännamnsregistreringar Långsiktiga resultat och effekter Genom utbildning får fler idérika människor kunskap och självförtroende att förverkliga sina egna idéer. Utbildningen medför ökade möjligheter för deltagarna att lyckas kommersialisera sina idéer, både snabbare och säkrare och effektivare. En tidigare uppföljning visar att 25% av deltagarna hade lyckats kommersialisera minst en idé efter utbildningen. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv)

22 Dnr RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Myndighetenen för yrkeshögskolan Lidköpings kommun Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

23 Ärende 4

24 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enheten för näringslivsutveckling Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Nordisk Entreprenörskapsplattform Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Nordisk Entreprenörskapsplattform under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Chalmers Entreprenörskola Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Med bas i Chalmers entreprenörsskola ska projektet bygga en nordisk entreprenörskapsplattform som stimulerar till ökat entreprenörskap. Syftet är att bidra till ökad konkurrenskraft för de nystartade företagen, attrahera fler studenter och forskare samt att positionera en internationellt konkurrenskraftig innovationsmiljö som omsätter nya idéer till praktik och stimulerar internationella allianser inom innovation. Chalmers entreprenörsskola är världsledande i att utbilda tillväxtentreprenörer och i omsättning räknat Sveriges ledande uppstartsmiljö. Projektet drivs i samverkan med Aalto universitet i Helsingfors, Danmarks tekniska universitet i Köpenhamn och Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Projektet innefattar utbyten och samverkan på tre nivåer: 1) årliga events som attraherar internationell kompetens och kapital till den nordiska arenan samt främjar utveckling av konkurrenskraftiga bolag, 2) årliga accelerationsprogram med fokus på internationellt tillväxtföretagande och 3) mäklad kontinuerlig samverkan kring innovationer och tidiga tillväxtföretag. Motivering: Det finns behov av att stärka det nordiska samarbetet kring entreprenörskap och innovation då norden redan idag anses vara en av de ledande regionerna i världen på innovationsområdet. Projektet förväntas på sikt leda till ökat entreprenörskap med internationell prägel samt nya tillväxtföretag med stor internationell potential. Projektet är kopplat till det Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektägaren har lång erfarenhet av att Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

25 Datum Diarienummer RUN (2) arbeta inom innovationsområdet och företagsutveckling. Genom projektet kommer regionens och nordens position som en av världens ledande regioner med avseende på innovation att stärkas ytterligare. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

26 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Enheten för näringslivsutveckling Till Chalmers Entreprenörsskola Vera Sandebergs allé Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Mats Lundqvist e-postadress: mats.lundqvist@chalmers.se Dnr RUN Medel till Nordisk Entreprenörskapsplattform. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Nordisk Entreprenörskapsplattform. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom temaområdet En Ledande kunskapsregion i Västra Götaland 2020 genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Bakgrund Chalmers entreprenörsskola startade 1997 med det dubbla syftet att utveckla tillväxtentreprenörer och

27 Dnr RUN hållbara innovationer som saknar entreprenöriellt drivkraft topprankades entreprenörskolan av regeringen efter en internationell peer-review genomförd av Högskoleverket (HSV). Sedan dess erhåller entreprenörskolan bidrag från staten för att kvalitetsförstärka sin utbildning. Dessa medel innebär ett genombrott i erkännandet av den innovations- och handlingsbaserade pedagogik som entreprenörskolan varit pionjär kring kartlade entreprenörsskolan förekomsten av liknande handlingsbaserade utbildningsprogram på högskolenivå i världen - s k venture creation programs. Knappt 20 program identifierades - främst i Norden och USA - som använder venture creation som sin huvudsakliga pedagogik kom tio av dessa program till Chalmers för en workshop. Potentialen i en ökad samverkan och utbyte blev uppenbar. Chalmers entreprenörsskola, som ihop med programmen i Austin Texas och North Carolina har längst historik, framstod också som en naturlig värd för ett ökat utbyte. I jämförelse med de övriga programmen framstod entreprenörskolan som världsledande i att utveckla tillväxtentreprenörer och tillväxtföretag. Norden uppmärksammas alltmer för att vara en ledande entreprenöriell kunskapsregion, ofta med mer hållbara förtecken än andra jämförbara regioner. The Economist nyligen ett reportage om detta. I olika former av innovationsrankingar står sig också Norden och inte minst Västra Götaland väl. Detta projekt vill fånga potentialen i ökad samverkan och utbyte, baserat på de år av framgångsrik regional uppbyggnad som gjorts inom nyföretagande, innovation och entreprenörsutbildning. En hörnpelare är den samverkan Chalmers har med ledande nordiska tekniska högskolor inom nätverket NordicFiveTech, d v s Aalto universitet i Helsingfors, Norges Tekniska och naturvetenskapliga univeristet i Trondheim, och Danmarks Tekniska Universitet i Köpenhamn. Med regeringens kvalitetsförstärkande bidrag som huvudsaklig medfinansiering så möjliggör föreliggande projekt konkreta företagsutvecklande aktiviteter som samtidigt positionerar Västra Götaland och Norden internationellt inom entreprenörskap och därmed också ökar långsiktig attraktionskraft. Syfte Projektet syftar till att bidra till regionens mål att vara en ledande kunskapsregion, genom att etablera en nordisk plattform för utbyte och samverkan inom innovation och entreprenörskap. Där deltagande parter förutom Chalmers är Aalto universitet i Helsingfors, Norges Tekniska och naturvetenskapliga univeristet i Trondheim, och Danmarks Tekniska Universitet i Köpenhamn. Projektet vill: skapa bättre förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag göra nystartade företag mer konkurrenskraftiga attraherara fler studenter och forskare positionera en internationell konkurrenskraftig innovationsmiljö som omsätter nya idéer till praktik stimulerar internationella allianser inom innovation. Mål Mål 1. Etablera ett ledande nordiskt entreprenörskapsevent mätt i termer av: a. Antal Nordiska miljöer som är plattforms- och eventpartners b. Mängden icke-nordiska aktörer som attraheras till eventet c. Mängden nystartade företag som etablerar kritiska samarbeten tack vare eventet d. Mängden publicitet lokalt och internationellt 2. Etablera en ledande nordisk accelerationsprogram inom entreprenörskap, mätt i termer av: a. Förbättrad entreprenöriell förmåga hos deltagande entreprenörer b. Dokumenterad kundkontakt, produktutveckling, finansiering, etc möjliggjord genom programmet. 3. Mäkla innovations- och nyföretagarsamverkan mätt genom: a. Mängden innovationsprojekt med utlokalisering och förankring hos en eller flera partners b. Förbättrad entreprenöriell förmåga hos deltagande entreprenörer

28 Dnr RUN c. Dokumenterade exempel på hållbar innovation möjliggjord tack vare kontinuerlig samverkan och utbyte Projektinnehåll Projektet innefattar fyra huvudaktiviteter 1. årliga events 2. årliga accelerationsprograms 3. mäklad kontinuerlig innovationssamverkan 4. plattformsledning Aktivitet 1) årliga events har sin utgångspunkt i de företags- och innovationsprojekt som drivs hos respektive partner. Entreprenörerna presenterar sina projekt på sätt som öppnar upp för deltagare att interagera och skapa relationer. Till events bjuds finansiärer och andra resursgivare. Media och nyckelpersoner inom regional utveckling deltar också. Under projektet fortvarighet kommer eventsformer utvecklas liksom mängden nya eventpartners och aktörer att öka. Möjligheten att detta event skall bli självbärande undersöks. Effektmål relevanta för denna aktivitet är: Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal företag som har påbörjat en exportsatsning Antal forskare som deltar i utbyte Organisationer och företag som deltar in internationella FoI program Aktivitet 2) med årliga accelerationsprogram tar sin utgångspunkt i de ventures som entreprenörskolan och dess plattformspartners huserar. En viktig komponent är lärande mellan miljöerna men också lärande mellan entreprenörer som befinner sig i olika faser med sina ventures. Mer erfarna entreprenörer tar ett större värdskapansvar till gagn för det interaktiva lärandet som deltagarna har med varandra och inbjudna resurspersoner. Accelerationsprogram genomförs på olika ställen och innefattar två veckors insats av deltagarna varav minst en vecka är på gemensam ort. Möjligheter att detta event skall bli självbärande undersöks. Effektmål relevanta för denna aktivitet är: Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal individer som får rådgivning Antal företag som utvecklar produkter Antal forskare som deltar i utbyte Aktivitet 3) med mäklad kontinuerlig samverkan innefattar identifiering och genomförande av gemsam innovations- och företagsutveckling mellan projektets partnermiljöer. De ventures som väljs ut (mäklas) för denna aktivitet erbjuds regelbunden rådgivning samtidigt som en styrgrupp mellan ingående partners bildas för att stödja den utveckling som sker i projekten. Effektmål relevanta för denna aktivitet är: Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal individer som får rådgivning Antal företag som utvecklar produkter Ökade arbetstillfällen Antal kronor i FoU resurser Antal forskare som deltar i utbyte Aktivitet 4) kring plattformsledning innefattar löpande kontakt och koordinering av övriga aktiviteter samt projektet i stort. Här förbereds events och summer camps. Här avgörs vilka ventures som får kontinuerlig samverkan. Dessutom så genomförs och sammanställs här all effektmätning. Rapportering och kontakt med media och nya intresserade plattformspartners sköts också härifrån. Under projektets gång etableras code of conduct. Olika kontraktsformer utvecklas och utvärderas. Olika framtida drifts- och finansieringsformer för plattformen undersöks. Effektmål som erhålls under denna aktivitet är: Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samarbetar Antal kronor i FoU resurser Organisationer och företag som deltar in internationella FoI program

29 Dnr RUN Miljö Utöver de resor som genomförs så bedöms projektets negativa miljöpåverkan vara förhållandvis låg. Resor och utbyten som görs "på plats" fysiskt skall regelbundet ifrågasättas i termer av när och hur de kan genomföras virtuellt. Utgångspunkten är dock att man som regel behöver träffas fysiskt först innan man kan övergå i en mer virtuell samverkan. Eftersom plattformen ägnar sig åt nordisk hållbar innovation och entreprenörskap så förväntas den positiva miljöpåverkan tack vare bättre samhälleliga lösningar på sikt vara avsevärd (jämfört med om projektet inte hade genomförts). Inte bara bidrar projektet till konkret hållbar innovationsutveckling. Dessutom kommuniceras internationellt en form av innovation och entreprenörskap som bedöms vara mer hållbar - ekonomiskt, ekologiskt och socialt - än jämförbara exempel i andra länder. Jämställdhet Projektet har en kvinna som projektledare och en styrgrupp med både män och kvinnor (50-50). Alla projektaktiviteter genomförs med ambitionen att om möjligt lyfta fram mäns och kvinnors villkor och förhållande på balanserade sätt. Särskild vikt läggs på att lyfta fram och coacha föredömen som kan tjäna som inspiration. Integration Projektet internationella sammanhang ger möjligheter att bättre främja integration och goda exempel. Projektledaren har utländsk bakgrund liksom person i styrgruppen. Målgrupp Primära målgruppen är tillväxtentreprenörer knutna till partneruniversitetens inkubationsmiljöer. Övriga målgrupper är alla aktörer som vill och kan bidra till venture utveckling såsom erfarna affärsutvecklare, publika och privata finansiärer, andra stödresurser, media samt politiker/tjänstemän. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal företag som har påbörjat en exportsatsning Antal nya företag Antal forskare som deltar i utbyte Antal individer i kompetensutvecklingsinsatser Antal individer som får rådgivning Antal företag som utvecklar produkter Ökade arbetstillfällen Långsiktiga resultat och effekter Den viktigaste långsiktiga effekten är att hållbart nordiskt entreprenörskap och innovation blir kommunicerat och mer internationellt känt och uppskattat. Detta projekt medger att Västsverige tar en drivande roll för en sådan plattform, något som är möjligt tack vare en ledande entreprenörskola kopplad till regionens ledande innovationsverkstad, som dock behöver bli mer välkommunicerad. En annan långsiktig effekt är de bidrag till att vara en ledande kunskapsregion som projektet gör genom

30 Dnr RUN konkret samverkan och utbyte runt innovation och entreprenörskap med andra regioner. Olika regionala styrkor kommer bidra till byggandet av mer hållbar innovation och företagande Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Chalmers via finansiering från HSV GoINN finansiering från Vinnova Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Deltagande från bolag och intressenter Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

31 Ärende 5

32 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Näringslivsenheten Handläggare: Anders Carlberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Uppbyggnad av plattform för delklustret Marina Livsmedel i Maritima klustret - reviderad ansökan Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Uppbyggnad av plattform för delklustret Marina Livsmedel i Maritima klustret - reviderad ansökan under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Se nedan. Projektinnehåll: Vid regionutvecklingsnämndens möte fattades beslut om stöd med kr till projektet. Projektets utökade ambition att aktivt involvera ledande forskare och företrädare från näringslivet föranleder ett nytt ställningstagande från nämnden. Föreliggande beslut ersätter tidigare beslut daterat SIK har ansökt om medel till projektet Uppbyggnad av plattform för delklustret Marina Livsmedel i Maritima klustret - reviderad ansökan. Det maritima styrkeområdet analyserades under 2012 med fokus på möjligheter till nyföretagande och ökad sysselsättning. Fem klusterdelar med tillväxtpotential identifierades. En av dessa var marina livsmedel. I analysen föreslogs närmare samverkan mellan näringsliv och forskning med målet att öka innovationsaktiviteten genom mötet mellan entreprenörer och innovatörer inom FoU-sektorn. Projektet syftar till att etablera sådan mötesplats med bas på SIK men med aktiv medverkan för övriga relevanta FoU-institut (GU, SLU Aqua m.fl.), näringsliv och myndigheter. Motivering: Hållbar utveckling i det maritima styrkeområdet är beroende av kunskapsbaserad utveckling som bygger på nära samverkan mellan Fou-sektorn och det maritima näringslivet. Marina Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

33 Datum Diarienummer RUN (2) livsmedel var den första klusterdelen som genomför förslagen i maritima klusterraporten från november 2012 genom att bygga upp mötesplats för aktörer inom marina livsmedel. För övriga klusterdelar (marin energi, maritima operationer, maritim turism o rekreation, marin bioteknik) bildas plattformar/mötesplatser i sina klusterdelar under 2013/14. Satsningarna görs i nära samverkan mellan VGR, Göteborgs Universitet och Chalmers. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

34 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsenheten Till SIK AB, Institutet för livsmedel och bioteknik Box Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Susanne Ekstedt e-postadress: Dnr RUN Medel till Uppbyggnad av plattform för delklustret Marina Livsmedel i Maritima klustret - reviderad ansökan. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Uppbyggnad av plattform för delklustret Marina Livsmedel i Maritima klustret - reviderad ansökan. Vid RUN-möte fattades beslut om stöd med kr till projektet. Projektets utökade ambition att aktivt involvera ledande forskare och företrädare från näringslivet föranleder ett nytt ställningstagande från nämnden. Föreliggande beslut ersätter tidigare beslut daterat Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Anders Carlberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom en satsning på ett livskraftigt näringsliv inom det maritima området. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling inom styrkeområden och prioriterad fråga/prioriterade frågor Utveckla test- och

35 Dnr RUN demonstrationsarenor där nya idéer omsätts i praktik i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att satsa på det maritima området. Bakgrund Havsmiljön och den maritima sektorn är ett av Västsveriges fem viktigaste styrkeområden. År analyserades hur det maritima klustret i Västra Götaland kan stärkas och synliggöras, utifrån ett regionalt perspektiv. Utredningen gjordes av Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Syftet med utredningen var att ge en översiktlig bild av det maritima klustret idag, samt analysera och föreslå hur strategisk forskning och innovationer kan stärkas för en fortsatt maritim utveckling och tillväxt i regionen. Ett viktigt perspektiv i utredningen handlade om hur utvecklingen kan ta fart genom ökad samverkan mellan forskningsorgan, näringsliv, myndigheter och andra intressenter. Syfte Syftet är att utveckla former och arbetsätt för plattformen Marina Livsmedel så att den på ett effektivt och transparent sätt fungerar för att stärka samverkan mellan forskning, näringsliv, myndigheter och andra intressenter. I detta ingår bland annat att: * administrera delklustret. * utveckla arbetsformerna och plattformsmodellen i samarbete med två amassadörer, en från forskning och en från näringslivet * utforma gemensamma mål och arbetsprogram för verksamheten som är förankrade hos akedemi och avnämare. * hitta en struktur som fångar upp förslag, tar dem vidare och återkopplar. * ha aktivitets- och omvärdsbevaking samt att benchmarka * ta fram tydliga arbetsprogram som ger ett aktivt engagemang hos deltagarna. Mål Målet är att hitta en bra modell utan onödig byråkrati för plattformsarbetet där det övergripande målet är att främja marin utveckling och tillväxt i regionen. Plattformen för att utveckla klusterdelen marina livsmedel är nära sammankopplat med klusterutvecklingsarbetet som pågår inom det maritima området som helhet, och dessutom kopplat till arbetet med att utveckla kluster inom övriga styrkeområden i Västra Götaland. Dessutom finns starka kopplingar till arbetet med att utveckla en maritim strategi på nationell nivå, samt till internationellt samarbete. Projektinnehåll Det är centralt att utvecklingen av marina kluster i Västra Götaland är kunskapsdrivet, dvs att innovationsoch utvecklingsarbetet för näringslivet är baserat på känd och etablerad kunskap. I den inledande fasen av arbetet med klusterdelen Marina livsmedel bör det därför vara naturligt och viktigt att kartlägga befintlig forskning och kompetens inom området och sammanföra de aktörer som är verksamma i regionen. Forskningsorganisationer Vi vill i ett så tidigt stadie som möjligt öka samarbetet mellan de forskningsorganisationer som är verksamma inom området Marina livsmedel i Västra Götaland såsom Chalmers, GU, SLU och SIK så att vi är väl förberedda och upplevs mer som en gemensam kunskaps- och forskningsresurs i kommande workshops och andra möten med näringslivet i starten av klusterarbetet. Vidare ser vi en ökad samverkan mellan olika forskningsaktörer som en viktig förutsättning för att skapa bättre och bredare innovationsprojekt tillsammans med den marina näringen framöver. Viktiga forskningsaktörer om delkluster Marina livsmedel är exempelvis: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet Havsfiskelaboratoriet i Lysekil samlar och analyserar data rörande det svenska havsfisket vad gäller utkast från olika fisken, beståndsuppskattningar, förvaltningsutvärderingar, botteneffekter, mm. De är aktiva inom redskapsutveckling för att utöka uthålligheten för svensk fiskerinäring och samarbetar nationellt och

36 Dnr RUN internationellt med viktiga frågor som skonsamma fiskemetoder, minska förluster för fiskarena från sälskador och mycket mer. Chalmers tekniska högskola, Livsmedelsvetenskap Chalmers startade 2009 ett centrum för bioaktiva föreningar i livsmedel, där fisk ingår, tillsammans med Göteborgs Universitet. Det man studerar är hälsoeffekter från exempelvis sjömatskonsumtion. Forskare från Chalmers studerar även hur man kan skapa mervärden för biprodukter (fiskrens) genom att ta fram metoder för fler och nya användningsområden. Man studerar även alger och förutsättningar för olika typer av algodling. Göteborgs Universitet På Göteborgs universitet har man skapat olika centrumbildningar rörande både odlad och viltfångad fisk. För odlad fisk forskar man mycket på olika fodersammansättningar samt tar fram underlag för förutsättningar för olika typer av marin odling, som t ex musslor, ostron och nya marina fiskarter. Centrum för Havsforskning är en tvärvetenskaplig centrumbildning som syftar till att skapa förståelse och ett nätverk för forskare som på olika sätt studerar fisket förutsättningar och miljöeffekter. I centrumbildningen finns många samhällsvetenskapliga forskare som studerar fiskefrågor. Det finns även biologer som studerar fiskerelaterade områden som torskgenetik och möjligheter till restaurering av lokalt utarmade bestånd, hållbart räkfiske i Skagerak, havskräftors och krabbors biologi, mm. Det finns även forskargrupper som studerar miljögifter i fisk och fysiologiska förändringar som utsläpp av exempelvis hormonstörande ämnen kan medföra. Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) Enheten Miljö och uthållig produktion har internationell spetskompetens vad gäller miljösystemanalyser (livscykelanalys) av både odlad och vildfångad sjömat. Vi är även involverade i miljöcertifieringar, både för svenska KRAV och det internationella Marine Stewardship Council (MSC). Andra områden där det bedrivs framgångsrik forskning med anknytning och tillämpningar inom det marina området är struktur- och materialdesign där vi har erfarenheter av fisk som råvara, biopolymerer med marint ursprung som alginater och karragenan, fiskfoder, kaviar, fisk- och skaldjursprodukter. SIK har även mycket relevant spetskompetens inom mikrobiologi som ligger inom riskbedömning, riskhantering och processhygien. SIK har i dagläget flera gemensamma projekt med SLU Aqua och Chalmers, och vi har fler framtida gemensamma ansökningar under diskussion eller redan igång med båda parter. Det finns även nära kontakt och flertalet samarbeten med beredningsindustri, fiskare och forskargrupper inom olika områden av sjömatsproduktion, från fiske till slutprodukt, både nationellt och internationellt. * Näringsliv På samma sätt som inom forskningen är det viktigt att det tidigt tas kontakter med beredningsindustri, handel, fiskare och vattenbrukares organisationer för att fånga upp deras behov, utmaningar och planer. SIK har goda kontakter med många företag i beredningsindustrin och handel. Särskilt kan nämnas Abba/Procordia, Feldts, Paul Matsson, Fram Foods, Domstein, Axfood och ICA som är medlemmar i SIK. Varje medlemsföretag har en kundansvarig på SIK som kontinuerligt håller kontakten och fångar upp företagens intressen. SIK har även goda kontakter med små och medelstora företag i Västra Götaland genom projekten Industriell Dynamik och Enterprise Europé Network. VGRs FoUkort och de nya Affärsutvecklingscheckarna är viktiga verktyg för att ge SMF tillgång till den kompetens som finns inom universitet, högskolor och institut. Exempel på organisationer där SIK har kontakter och som kommer vara viktiga aktörer inom klustret är Fiskbranschens riksförbund, SFR Sveriges fiskares riksförbund, SPPO Sveriges Pelagiska Producentorganisation, STPO Sveriges Torskfiskares Producentorganisation, SSPO Skaldjursodlarnas Producentorganisation, NBPO - Norra Bohusläns Producentorganisation, Vattenbrukarnas riksförbund, Svenska Fiskhandelsförbundet, Sveriges fiskgrossister, Svensk fisk, Musselakademien, Vattenbrukscentrum Väst och Fiskekommunerna. Arbetssätt En viktig start är att tillsammans med ambassadörerna komma fram till ett gemensamt synsätt på delklustrets arbetssätt och mål. Resultatet av de inledande mötena är en "verksamhetsplan" och en första aktivitetsplan som syftar till att engagera och fånga upp intressen hos parter inom FoI och näringsliv.

37 Dnr RUN En bra form för att fånga upp intressen och få igång aktiviteter är den som SIK använt för att starta nätverk. Dessa startas med en workshop kring visst område/ämne där deltagarnas intressen och idéer fångas. Utifrån dessa utformas nätverkets inrikting och deltagare bjuds in att vara med. Nätverken har regelbundna avstämningar för att fång upp ny idéer/inriktningar och bjuda in nya deltagare. Inom plattformen Marina Livsmedel ska vi sträva efter att tidigt få igång aktiviteter som visar resultat och kan fungera som bra exempel. En möjlig aktivitet är att anordna en workshop kring t ex musslor med målet att få in ansökningar/projekt där odlare, beredning, handel och forskning är med. Parallellt arbetar man med att hitta andra områden där det finns intresse och behov av mötesplatser => aktiviteter => projekt. Förslag på intressanta områden att driva i klustret fångas kontinuerligt upp genom ambassadörerna, workshops och möten med aktörer från näringsliv och akademi. För att gemensamt komma fram till i vilka områden och aktiviter som ska prioriteras används det arbetssätt som SIK använder i sin verksamhet och har goda erfarenheter av. I korthet handlar det om att prioritera idéerna/områden efter Nytta i förhållande till Insats. Man kommunicerar tydligt vilka de prioriterade områdena är, vilken fas de är i och vilka områden som ligger "i kö". Marina Livsmedel kommer kommunicera VGRs delaktighet vid samtliga aktiviteter. Därtill har styrgruppen för de Maritima klustren till uppgift att öka synligheten via hemsida och andra kommunikationsverktyg. Miljö Projektet har starkt miljöfokus och fokus på hållbar utveckling inom maritima livsmedel. Jämställdhet Projektet har inget särskilt åtagande inom jämställdhetsområdet. Integration Projektet har inget särskilt åtagande inom integrationsområdet. Målgrupp Näringsliv, akademi, myndigheter och andra intresseorganisationer i maritima näringen. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Aktivitetsindikatorer Kvinnor Män Totalt Årlig verksamhetsplan/aktivitetsplan 3 Workshops 3-5 Projektplaner/startade projekt 4-6 Egna indikatorer Långsiktiga resultat och effekter Syftet med maritima klustret är att bidra till nya jobb och stärka det maritima företagandet inom Västra Götaland. Livsmedelsklustrets roll handlar om att bidra till kunskapsbaserat näringsliv inom marina livsmedel. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt 0

38 Kostnader och finansiering Dnr RUN Kostnader kr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) 0 Lokaler 0 Investeringar 0 Övrigt 0 Summa totala kostnader Finansiering kr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR Offentlig direktfinansiering SIK Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering 0 Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

39 Ärende 6

40 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Näringslivsenheten Handläggare: Anders Carlberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg Fas 2 Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg Fas 2 under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Chalmers tekniska högskola Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: kr (2012) Projektinnehåll: Det övergripande syftet med projektet är att fortsätta utvecklingen av vindkraftverk på fartyg för att åstadkomma signifikant bränslebesparing på kommersiella fartyg. Under 2013 har Chalmers, med stöd av bl.a. Energimyndigheten, VGR, Stena, Wallenius, Lloyd s och PropIT framgångsrikt drivit projektet Utveckling och demonstration av ny teknik för att utnyttja vindkraft på fartyg. Beräkningar för en specifik rutt och med givna förutsättningar visar på en potential för bränslebesparing på upp till 16% med icke-optimerade vindturbiner. Föreliggande ansökan innebär en fortsättning på projektet genom utveckling för att optimera bränslebesparingen, åtgärder för att skapa acceptans för denna helt nya teknologi samt en förstudie för ett storskaligt demonstrationsprojekt. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbar energi. Motivering: Projektet har klar anknytning till strategiska områden för Västra Götaland, främst omställningen från konventionella till alternativa bränslen inom sjöfarten. Projektet har därmed stark bäring på dels energiprogrammet och dels det maritima styrkeområdet. Sammansättningen i projektteamet med ett innovationsbolag, Chalmers, etablerade sjöfartsaktörer samt Energimyndigheten är ett plus i sammanhanget. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

41 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsenheten Till Chalmers tekniska högskola Göteborg Dnr RUN Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Ola Carlson e-postadress: Medel till Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg Fas 2. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg Fas 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Anders Carlberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom en satsning på ett livskraftigt näringsliv inom det maritima området. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling inom styrkeområden och prioriterad fråga/prioriterade frågor Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts i praktik i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att satsa på det maritima området. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet hållbar energi.

42 Dnr RUN Bakgrund Sedan 2008 har beräkningar gjorts för hur vindströmmar över rotorbladen på en vindturbin kan optimeras genom att dels anpassa turbinens orientering i förhållande till vindriktning och vindhastighet och dels hur turbinbladen kan vridas för att nå optimal effekt. Vinden som träffar rotorbladen på en vindturbin ger en rotation som i sin tur skapar en kraft som vill stjälpa eller flytta turbinen i en riktning vinkelrätt mot rotorplanet. För ett konventionellt vindkraftverk på land så absorberas den kraften av tornet och dess betongfundament, som ju håller turbinen kvar på sin plats. Därigenom går alltså all denna kraft förlorad. På ett fartyg kan den här kraften istället med fördel utnyttjas för att driva fartyget framåt, som en extra drivkraft (axialkraft). Rotorplanet kommer på så sätt att få samma funktion som ett segel och axialkraften kan riktas och optimeras genom att anpassa anblåsningsvinklar och bladvinkel. Ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola initierades 2011 då en kortare förstudie genomfördes vid Avdelningen för Elteknik. Under 2013 startades ett större forskningsprojekt av Chalmers, Utveckling och demonstration av ny teknik för att utnyttja vindkraft på fartyg. Projektet finansierades av Energimyndigheten, VGR, Stena, Wallenius, Lloyd s och PROPit. Resultaten är mycket lovande. Genom omfattande studier har grundprinciperna för tekniken verifierats. Installation och drift av stora vindturbiner ombord på gas- och oljetankers kan ske utan att på något negativt sätt påverka fartygets stabilitet eller drift. En avancerad prototyp har konstruerats, byggts och testats, vilken ger grund för fortsatta experiment både på land och ombord på fartyg. En viktig lärdom från Fas 1 av projektet är att existerande vindturbiner och turbinblad är konstruerade för att skapa maximalt effektuttag för given turbinstorlek. Axialkraften (i turbinplanets normalriktning) bidrar inte till effekten utan är ett nödvändigt ont som konstruktionen måste bära. Därför ska den normalt minimeras. Skall turbinen utnyttjas på ett fartyg för att skapa en framåtdrivande kraft, vid sidan av elen som genereras, kommer ju detta faktum i ett helt annat ljus. I projektets Fas 1 har ett mycket starkt team skapats med deltagare från sjöfartsnäringen, akademin (såväl inom vindkraftsteknik, eletroteknik, mekanik och sjöfart), konsulter (Sverigeledande inom vindkraftsteknik och fartygsbyggnad) samt företaget PROPit som står bakom innovationen. Avsikten är att fortsätta utvecklingen av projektets Fas 2 (och senare också Fas 3) med samma team, dock med utvidgning av reglerexpert samt forskare inom mänskligt beteende. Med ovanstående breda team med både djup akademisk kunskap och gedigen industrierfarenhet är förutsättningarna mycket goda att genomföra projektet mot uppsatta mål och enligt plan. Syfte Det övergripande syftet med projektet är att fortsätta utvecklingen av vindkraftverk på fartyg för att åstadkomma signifikant bränslebesparing på kommersiella fartyg. Specifika syften är: Ta fram optimal turbin och bästa styrning Visa genom praktiska sjöprov funktion och bränslebesparing Uppnå erforderlig acceptans för den nya tekniken hos respektive intressentgrupp Mål Projektets mål är följande: 1.Genomföra forskning och utveckling rörande hur en vindturbin bör konstrueras för att erhålla största möjliga bränslebesparing i en fartygsapplikation (bladutformning, varvtal, 2- eller 3-bladig teknik). 2.Visa genom modellförsök i öppen sjö nyttan av vindkraftverk på ett fartyg i skala 1:10. 3.Studera hur genererad el kan nyttiggöras på ett optimalt sätt (inkoppling på fartygets elsystem). 4.Utveckla en modell för hur styrningen av vindturbinerna skall ske för att skapa största möjliga bränslebesparing under varierande driftförhållanden. 5.Identifiera och visa hur arbetsmiljörelaterade risker (visuellt, buller, vibrationer, fysiska risker) bör hanteras. 6.Skapa en ökad kunskap för vad som skapar förtroende och acceptans för denna nya teknologi hos olika intressentgrupper.

43 Dnr RUN Genomföra en förstudie för ett demonstrationsprojekt, en pilotinstallation ombord på ett fartyg i kommersiell drift. Projektinnehåll Delprojekt 1 - Forskning och utveckling för optimal bränslebesparing I detta delprojekt inkluderas forskning och utveckling rörande följande tre huvudområden, alla med syfte att öka bränslebesparingen: Utformning av turbinblad och bladreglering Optimalt utnyttjande av genererad el Övergripande systemstyrning Delprojekt 2 Acceptans för teknologin Introduktionen av en ny teknologi i en väletablerad och kapitalintensiv industri kräver en hög grad av acceptans. Nya innovationer kan möta motstånd av icke-teknisk natur. Av detta skäl genomförs inom ramen för detta delprojekt en kartläggning av olika intressentgruppers syn på tekniken, inklusive säkerhet och arbetsmiljörelaterade risker. I fas 1 av projektet identifierades ett antal potentiella riskområden. Inga av dessa områden bedöms utgöra något reellt hinder för den fortsatta utvecklingen av tekniken. Däremot krävs en utökad förståelse för vad som skapar förtroende och acceptans för tekniken hos olika intressentgrupper, och hur de identifierade riskerna ska hanteras. Detta arbete kommer att genomföras av institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers, som redan idag bedriver forskning rörande denna typ av frågeställningar inom områdena human factors och marin miljöteknik. Vidare kommer en kartläggning av de olika intressentgrupper som har inflytande över acceptans av ny teknologi i form av vindkraft för fartyg att genomföras. VSiktiga intressentgrupper är exempelvis: Redare, befraktare, hamnoperatörer, fartygbesättningar. Delprojektet innehåller följande huvudmoment: Kartläggning av intressentgrupper och aktörer med inflytande i beslutsprocessen Genomförande av web-enkät med relevanta frågeställningar Genomförande av djupintervjuer och workshops med utvalda företrädare för viktiga intressentgrupper Analys av resultat Baserat på resultatanalysen kommer en åtgärdsplan att tas fram i syfte att uppnå erforderlig acceptans hos respektive intressentgrupp. Delprojekt 3 - Förstudie för demonstrationsprojekt Nästa steg i utvecklingen av vindkraft för fartyg är att demonstrera teknologin ombord på ett fartyg i kommersiell drift. Tanken är att analysera funktionen av systemet över en längre driftperiod (3-6 månader) under autentiska förhållanden och därmed demonstrera och verifiera hela systemet/ teknologin. Miljö Projektet är utpräglat miljöprojekt genom att direkt minska efterfrågan på konventionella, fossila bränslen inom sjöfarten. Jämställdhet Projektet har inget utpräglat jämställdhetsfokus. Integration Projektet har inget utpräglat integrationsfokus. Målgrupp Primärt: Redare och turbintillverkare. Stena Line deltar i projektet. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som utvecklar produkter 5

44 Dnr RUN Antal företag som får finansiering 1 Antal innovations- och demonstrationsprojekt 1 Långsiktiga resultat och effekter Under planeras för större projekt som har som målsättning att det första kommersiella vindkraftverket installeras på större fartyg. Projektägaren bedömer att projektering, konstruktion, tillverkning och montering kommer att ge upphov till nya arbetstillfällen. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 2015 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Energimyndigheten Västra Götalandsregionen Total offentlig finansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Stena Line Lloyds PropIT Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

45 Ärende 7

46 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Näringslivsutveckling Handläggare: Anders Carlberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden SP Algae Test and Research Facility Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet SP Algae Test and Research Facility under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: SP Sveriges Tekniska Institut Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: - Projektinnehåll: SP har ansökt om medel till projektet SP Algae Test and Research Facility. Alger existerar som mikroalger (små oftast encelliga primärproducenter) och som makroalger (flercelliga alger, t ex tång) och har stor potential som fossilfri råvara för en mängd olika produkter såsom livsmedel, läkemedel, kosmetika, bioplaster, bulkkemikalier, energi (biodrivmedel, förbränning), djurfoder och gödsel. SP arbetar sedan 2009 med forskning kring produktion av alger för användning som bl.a. fossilfri industriråvara, fordonsbränsle, biobränsle för energiproduktion och för rening av ämnen som når luft och vatten. I dagsläget finns ett växande antal industriella intressenter, t ex kemiindustrin i Stenungssund, som vill testa algodling i sina strävanden att använda förnybara resruser. Syftet med projektet är att skala upp algodlingsmöjligheterna från lab till pilotstorlek då SP ser ett stort behov av detta både internt och externt. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbar energi. Motivering: Projektet har klar anknytning till strategiska områden för Västra Götaland, främst omställningen från fossilbaserat till fossilfritt inom råvaruförsörjning och energianvändning. Intresset för alger som biologisk resurs för industriella processer har ökat i takt med teknikutveckling och ökat kunnande om algers egenskaper för industriella produkter. Under flera år har SP byggt upp kompetens inom algområdet och denna testanläggning kan erbjuda industriella samarbetspartners en kvalitetssäkrad testmiljö, med egenskaper som motsvarar deras egen produktionsmiljö, t ex genom tillgång till rökgaser och avloppsvatten. SP och Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

47 Datum Diarienummer RUN (2) övriga partners i Västsverige (främst Chalmers och industrin) har förutsättningar att bygga ut ett svenskt kompetenscentrum inom algodling. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

48 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Dnr RUN Medel till SP Algae Test and Research Facility Till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Webbadress: Kontaktperson hos sökanden: Namn: Susanne Ekendahl e-postadress: Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av SP Algae Test and Research Facility. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Anders Carlberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till kunskapsuppbyggnad och konkurrenskraft i regionen. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område internationell konkurrenskraft och prioriterad fråga/prioriterade frågor etablera konkurrenskraftig forsknings- och innovationsmiljö i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att bidra till kompetensutveckling inom förnyelsebar energi och kompetensuppbyggnad inom maritima klustret. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet hållbar energi.

49 Dnr RUN Projektbeskrivning Bakgrund: SP arbetar sedan 2009 med forskning kring produktion av alger för användning som bl.a. fossilfri industriråvara, fordonsbränsle, biobränsle för energiproduktion och för rening av ämnen som når luft och vatten. I nuläget driver SP tillsammans med 13 partners ett pilotprojekt för odling av mikroalger vid ett pappersbruk, Nordic Paper i Bäckhammar, där industrins restresurser i form av rökgas (främst koldioxid) samt spillvärme och näring i avloppsvattnet används för produktion av bioolja. En algpilot vid Umeå Energi som drivs av SLU ägs av SP till 60 % genom SP Processum. SP arbetar också i en förstudie kring marin algodling i Stenungsund (VGR-projekt med Dnr RUN , förkortat "StenAlg-projektet", avslutas 31/3) där Stenungsundsklustret (Hållbar Kemi 2030) är intressenter. SP har i projektet bl a hittat odlingsmöjligheter på Perstorps anläggning. Ytterligare projekt pågår, även på EU-nivå, och olika pilotprojekt är på gång och kan bli verklighet i Helsingborg m fl ställen. Alger existerar som mikroalger (små oftast encelliga primärproducenter) och som makroalger (flercelliga alger, t ex tång) och har stor potential som fossilfri råvara för en mängd olika produkter såsom livsmedel, läkemedel, kosmetika, bioplaster, bulkkemikalier, energi (biodrivmedel, förbränning), djurfoder och gödsel. SP har hittills i huvudsak arbetat med alger inom kompetensplattformen SP Biofuels med ett 80-tal forskare. SP har ett nära samarbete med Chalmers och även med GU. Intresset för alger som råvara är stort från både akademi, industri och samhälle. SP arbetar hela vägen från odling av alger med hjälp av industriella restresurser fram till färdig produkt och dess användning, t ex biodiesel, och påverkan på omgivningen samt med vattenrening. I algcentrum på SP i Borås ingår en anläggning för odling av både mikro- men också makroalger av olika sorter. Här odlar SP i färskvatten men också marint. SP:s ledning har nyligen beslutat att utvidga satsningen på algforskning och vi planerar koordination av ett nationellt algcentrum med bas på SP, då fältet har stor potential och spänner över en mängd tillämpningsområden och många kompetenser. SPs pilotanläggning blir naturligt en del i detta centrum. Syfte: Syftet med projektet är att skala upp algodlingsmöjligheterna från lab till pilotstorlek då SP ser ett stort behov av detta både internt och externt. SP vill under projekttiden arbeta med uppbyggnad och färdigställande av en algpilotanläggning, "SP Algae Test and Research Facility" på SP i Borås. SP:s algprojektteam koordinerar ett antal större och mindre projekt och arbetar praktiskt med algforskningen på SP. Teamet har begränsade möjligheter att alltför ofta resa till anläggningar ute i landet för att optimera detaljer i en mängd olika piloter. För att spara resurser och tid samt för att få bättre möjligheter att utveckla SPs egna forskningsidéer ska man under färdigställa och vidareutveckla en forskningspilot på SP i Borås. Där kan man på plats testa olika odlingsidéer samt låta intresserade utomstående parter delta i olika test- och forskningsprojekt både innan och under tiden som piloter byggs t ex på industiell mark. Tanken är att företag och andra parter ska kunna få rådgivning samt testa sina idéer hos SP, samtidigt som det ger SP en affärsmöjlighet. Mål: Det projektspecifika målen är en uppbyggd algforskningspilot på SP:s område i Borås med invigning den 14 maj 2014 och spridning av information om denna via internet, informationsblad och passande möten. SP ska marknadsföra piloten som en affärs- och samarbetsmöjlighet över traditionella ämnes- och organisationsgränser, starta test- och visningsodlingar med regelbundna besökstillfällen för intresserade interna samt utomstående parter, arbeta med framtida finansiering och samarbetspartners samt starta koordination av ett nationellt algcentrum. Det övergripande målet är att med hjälp av piloten kunna öka vår och andras kunskap om alger som råvara i ett fossilfritt, ekologiskt och energimässigt hållbart samhälle. Innehåll: På SP:s mark i Borås strax intill RV40 driver SP en fältstation utomhus, med växthus, kontrollbyggnad och en utplanad yta för pilotanläggningen. Här finns även tillgång till klimatmätning, vatten och el. Växthuset värms av en luftvärmepump, vilket möjliggör användning under hela året. Anläggningen kommer att bestå av upp till 20 SP Tethysreaktorer (2 300 liter stora testpooler med plasttäckning) utomhus, 2 pooler i växthus samt ett eller flera SP raceway-system, med 22 kvadratmeter yta. Efter behov kan även andra testsystem sättas upp och anläggningen utökas. Arbetet under 2014 består i att montera upp pooler och raceway(s), anpassa utrustningen för klimatmätningar till behoven för alganläggningen och eventuellt komplettera med ytterligare sensorer och/eller mätpunkter. SP vill också arbeta med metodutveckling av testpoolerna för odling av olika typer av alger under skiftande odlingsförhållanden, samt utvärdera och utveckla energieffektiva skördetekniker. Till anläggningen planeras en pelletsbrännare som kan producera olika typer av rökgaser och distribuerade lösningar för energiförsörjning av odlingarna, såsom t.ex. solpaneler. Förutom att SP får utökade möjligheter och kunskaper gynnar denna anläggning SPs kunder och

50 Dnr RUN projektpartners. Dessa erbjuds rådgivning, kompetensutveckling och att testa sina idéer i större skala än labskala, innan piloter byggs på respektive plats. Inom regionen har bland andra Stenungsundsklustret visat stort intresse för algodling och "StenAlg"-projektet kan här få möjlighet till utökade studier innan beslut om industriell pilot tas. Kemiklustrets mål är Hållbar kemi 2030.SPs samarbetar också sedan tidigare med Chalmers och GU i projekt med studenter och doktorander. Projektet bidrar i olika grad till regionens alla fem utpekade styrkeområden inom hållbara städer, klimat/hälsa, transport, biobaserade material och marina resurser med fokus på alger som råvara i ett klimatneutralt hållbart samhälle. Kunskapen ska spridas både i regionen, nationellt och internationellt. SP koordinerar det föreslagna projektet som ger stora möjligheter till projektsamarbeten framöver. Ytterligare parter som samverkar och deltar i forskningsansökningar nationellt och till EU är ett av SPs mål. Projektets påverkan på jämställdhet, miljö och integration: Projektet som föreslås har som brett mål att bidra till ett fossilfritt samhälle och har därför ett mycket klart miljöfokus. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal innovations- och demonstrationsprojekt 3 Antal organisationer och/eller företag som deltar i internationella FoI-program 3 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 5 Egna indikatorer Antal nya arbetssätt (odling respektive vattenrening) 2 Kostnader och finansiering Kostnader kr Totalt Lönekostnader Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGR:s finansieringsandel men ska redovisas av projektet) SP, in kind (SP uppger att man strävar efter att ersätta hela elelr delar av sin in-kind medfinansiering med medfinansiering från industrin) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

51 Ärende 8

52 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Näringslivsutveckling Handläggare: Bo Öster Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Forsviks Varvs besöksmål Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Forsviks Varvs besöksmål under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Karlsborgs kommun Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Kommunen har tidigare av regionutvecklingssekretariatet beviljats kr till Förstudie Forsviks maritima kunskapscentrum och besöksmål under perioden Projektinnehåll: Karlsborgs kommun har ansökt om medel till projektet Forsviks Varvs besöksmål. I Forsvik har byggnationen av hjulångaren Eric Nordevall II och det maritima hantverket starkt bidragit till utvecklingen av platsen som besöksmål. Kommunen och samverkande aktörer i området har ambitionen att fortsatt utveckla Forsvik med omgivningar till ett attraktivt besöksmål med särskild inriktning på maritimt hantverk. Under 2014 förbereds ett långsiktigt projekt för etablerandet av Forsviks maritima kunskapscentrum & besöksmål med integrering av utbildning inom maritimt hantverk och publik verksamhet. Motivering: Det sökta bidraget för 2014 ska i avvaktan på en långsiktig satsning ge möjlighet att fortsatt bedriva en verksamhet i Forsvik med inriktning på bland annat utbildning i samverkan med arbetsförmedlingen. Ett uppehåll i verksamheten skulle väsentligt försvåra möjligheten att kunna bygga upp ett nytt kunskapscentrum och utveckla Forsvik som ett attraktivt besöksmål. För besöksnäringen i Karlsborg och Göta kanalområdet är verksamheten i Forsvik mycket viktig. Regionen har tillsammans med andra parter tidigare medverkat vid investeringar i Karlsborgs fästning och vid byggnationen av hjulångaren Eric Nordevall II samt i det affärsutvecklingsarbete som Göta kanalbolaget AB för närvarande driver med ca 40 entreprenörer längs kanalen. En fortsatt och utvecklad verksamhet vid Forsvik ska bidra till att dessa tidigare investeringar tas tillvara på ett sammanhållet sätt. Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

53 Datum Diarienummer RUN (2) Projektet ligger inom ramen för det prioriterade området En region som syns och engagerar i VG Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

54 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsutveckling Dnr RUN Till Karlsborgs kommun Storgatan Karlsborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Thomas Johansson e-postadress: Medel till Forsviks Varvs besöksmål. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Forsviks Varvs besöksmål. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Bo Öster. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att stödja entreprenörskap och nyföretagande. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att stärka kultur-, besöks- och upplevelsenäringarna.

55 Dnr RUN Bakgrund I Forsvik har byggnationen av hjulångaren Eric Nordevall II och det maritima hantverket starkt bidragit till utvecklingen av platsen som besöksmål. Kommunen och samverkande aktörer i området har ambitionen att fortsatt utveckla Forsvik med omgivningar till ett attraktivt besöksmål med särskild inriktning på maritimt hantverk. Under 2014 förbereds ett långsiktigt projekt för etablerandet av Forsviks maritima kunskapscentrum & besöksmål med integrering av utbildning inom maritimt hantverk och publik verksamhet. Syfte Att under projektperioden bedriva verksamheter vid Forsviks varv som möjliggör planering för en långsiktig verksamhet med traditionella utbildningar och etablering av ett unikt besöksmål. Mål Samverkan med aktörer längs Göta kanal för ökad attraktion och utveckling av näringen Förmedla kunskap om historia och kultur inom det maritima hantverket Skapa förutsättningar för utbildning inom hantverk som ett inslag i utvecklingen av ett attraktivt besöksmål Nyttja hjulångaren Eric Nordevall II och andra traditionsfartyg för att stimulera intresset för Göta kanal Bedriva verksamheten på ett miljömässigt- och ekonomiskt hållbart sätt Projektinnehåll Det sökta bidraget för 2014 ska ge möjlighet att fortsatt bedriva en verksamhet i Forsvik med inriktning på bland annat utbildning i samverkan med arbetsförmedlingen. Ett uppehåll i verksamheten skulle väsentligt försvåra möjligheten att kunna bygga upp ett nytt kunskapscentrum och utveckla Forsvik som ett attraktivt besöksmål. För besöksnäringen i Karlsborg och Göta kanalområdet är verksamheten i Forsvik mycket viktig. Genom Forsviks Varvs besöksmål ska hittills bedriven verksamhet och vunnen kunskap tas tillvara för en långsiktig maritim utbildningsverksamhet och fortsatt utveckling av besöksmålet. Utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs universitet, Folkuniversitetet i Göteborg och arbetsförmedlingen. Arbetet leds av en styrgrupp där intressenterna ingår. För det långsiktiga strategiarbetet svarar en särskild referensgrupp. Uppföljning sker kontinuerligt i ekonomisystem och i projektledning/ styrgrupp. En utvärdering kommer att ske efter projektperioden för att där sammanställa erfarenheterna i projektet. Miljö Projektets inriktning är att bara använda miljömässigt hållbara lösningar. Historiskt belagda metoder och material används i driften och vid underhåll. Jämställdhet Styrgruppen har en helt jämn könsfördelning. Verksamheten har en högre andel män. Ambitionen är en jämnare fördelning även där, vilket ska bidra till ett ökat engagemang och en bredare kunskapsbas.

56 Dnr RUN Integration Samma ambition som för ökad jämställdhet. Målgrupp Besökare i Göta kanalområdet Besökare med särskilt intresse för kultur och historia med koppling till fartyg och marinteknik Företag och organisationer med önskemål om evenemang och kickoffer Nätverk och föreningsmedlemmar med särskild koppling till varvet Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal arbetstillfällen i privata företag 1 1 Antal nya arbetstillfällen i offentlig verksamhet Antal nya företag 1 1 Aktivitetsindikatorer Antal samverkande företag och akademi Antal nya produkter/tjänster Långsiktiga resultat och effekter Verksamhet under 2014 vid varvet och framtaget underlag för långsiktig uppbyggnad. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader

57 Dnr RUN Finansiering kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Karlsborgs kommun Arbetsförmedlingen Offentlig direktfinansiering Karlsborgs kommun Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Grevillis fond Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Föreningen Forsviks Varv Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

58 Ärende 9

59 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Näringslivsutveckling Handläggare: Bo Öster Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Hållbar turismexport Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Hållbar turismexport under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Västsvenska Turistrådet AB Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: De tidigare marknadsprojekten GöteborgPlus och Export Västsverige har av regionutvecklingsnämnden beviljats 6 mnkr per år under perioden Projektinnehål: Västsvenska Turistrådet har ansökt om bidrag till projektet Hållbar turismexport. Ansökan omfattar ett treårigt projekt till en total kostnad av 24 mnkr, varav hälften söks från regionen och andra hälften genom finansiering av medverkande partners. Projektet är en vidareutveckling av det tidigare genomförda GöteborgPlus och Export Västsverige. Projektet ska öka antalet utländska gäster till Västra Götaland öka försäljningen av hållbara produkter på exportmarknaden förstärka bilden av Västsverige som hållbar destination nå minst en fördubbling av det offentligt insatta kapitalet i projektet Motivering: Västsverige är idag en stark och stabil destination på den inhemska marknaden. Utvecklingen under den senaste femårsperioden visar dock att det är på de utländska marknaderna som tillväxtpotentialen finns. Tillgängligheten har förbättrats och med flyg, tåg och färjeförbindelser finns ett brett utbud av resmöjligheter. Under perioden januari-november 2013 ökade antalet gästnätter i Västra Götaland med 4,2 %, vilket kan jämföras med 2,8 % respektive 2,7 % för de största konkurrenterna Stockholms län och Skåne. De marknader som under 2013 bearbetats i samverkan med olika partners inom Export Västsverige är Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA, Kina och Ryssland. Vid sidan av de olika Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

60 Datum Diarienummer RUN (2) kampanjerna har under 2013 press- och visningsresor genomförts för drygt 80 utländska journalister. Västsvenska Turistrådet kommer att ha huvudansvaret ansvaret för projektet. Det operativa arbetet genomförs i samverkan med Göteborg & Co och Visit Sweden. Projektet innefattar samverkan med transportörer som utgör alternativ till flygresande, bl. a. Deutsche Bahn och Stena Line. Uppnådda resultat mäts genom researrangörernas statistik och gästnätter på boendeanläggningar. Andra variabler är antal lanserade produkter, medverkande reseoperatörer och uppnådd medfinansiering, där målet är en dubblering av den offentliga insatsen. Inför 2015 kommer en översyn av uppdraget till Turistrådet att göras i samråd med den nya ledningen för bolaget. Här kommer att ingå en genomgång av pågående och planerade projekt och finansieringen av dessa, bl. a. år två och tre i Hållbar turismexport. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

61 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsutveckling Dnr RUN Till Västsvenska Turistrådet AB Box Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Marie Linde e-postadress: Medel till Hållbar turismexport. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Hållbar turismexport. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Bo Öster. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom utmaningen att Västra Götaland ska bli och långsiktigt behålla positionen som Skandinaviens ledande turismregion. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att bidra till besöksnäringens utveckling.

62 Dnr RUN Bakgrund Projektet Hållbar turismexport stödjer det övergripande målet att "Västra Götaland skall vara en attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region". Projektet bidrar också till besöksnäringens utmaning i Vision Västra Götaland - Det goda livet, där målet är att regionen ska bli och långsiktigt behålla positionen som Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Den stora tillväxtpotentialen inom turismen finns på de utländska marknaderna, främst i Europa. En förutsättning för att kunna bibehålla de senaste årens höga tillväxt är därför att vi fortsatt kan ta marknadsandelar inom det internationella resandet. Projektet tar sin utgångspunkt i att öka hållbarheten och kvaliteten i hela leveranskedjan kring export av turistprodukter, dvs då utländska besökare konsumerar upplevelser, boende, mat med mera i Västsverige. Målet är ökade turistekonomiska effekter. Utländska besökare konsumerar mer per person och har andra resmönster än svenska besökare. Västsvenska Turistrådet har huvudansvaret för projektet. Det operativa arbetet kommer att genomföras i nära dialog med bl. a. Göteborg&Co, Visit Sweden och prioriterade researrangörer. Syfte att bidra till Västra Götalands profil som en hållbar och attraktiv destination att öka utländska besökares resande utanför högsäsong att bidra till ökad exportmognad hos besöksnäringen i Västsverige Mål att öka försäljningen av hållbara turismprodukter som säljs på exportmarknaden att förstärka bilden av Västsverige som en hållbar destination att öka antalet utländska gäster till Västra Götaland över hela året att på ett enkelt och attraktivt sätt exponera Västsveriges hållbara exportmogna produkter mot utvalda marknader tillsammans med prioriterade partners att underlätta informationssökning kring hela resan och tydliggöra miljövänliga alternativ att nå minst en fördubbling av det offentligt insatta kapitalet i projektet Projektinnehåll Projektet innefattar ett antal områden. Exportmogna produkter/paketresor identifieras och kvalitetssäkras ur hållbarhetssynpunkt. Arbetet ska bedrivas utifrån Västsvenska Turistrådets exportmodell Sverige-Norden-Världen som ger företagen i Västsverige ett stöd i sin exportmognadsuveckling. Modellen innehåller bland annat parametrar för kvalitet och hållbarhet. Samtidigt görs en analys och insatser för att etablera kontakter med researrangörer med tydlig hållbarhetsprofil. Produkter matchas därefter med potentiella arrangörer. En del i arbetet är att genomföra visningsresor vilket leder till ökade affärer och även till ökad kunskap om exportmarknaden hos företagen, då medverkande researrangörer ger feedback och respons. Gemensamma aktivteter för att marknadsföra Västsveriges turistiska utbud och profil som en hållbar destination initieras.

63 Dnr RUN Miljö Kvalitets- och hållbarhetsfrågor kommer att bli alltmer avgörande på den nationella och de internationella marknaderna. Många företag har i dagsläget svårt att navigera mellan olika märkningssystem samt att se den direkta nyttan av dessa relativt kostnaden. Internationella besökare ställer andra och högre krav på leveransen och upplevelsekvaliteten. En utmaning i nuläget är att den s.k. turistiska värdekedjan, dvs resa, bo, äta och göra, inte fungerar helt och fullt utifrån gästens perspektiv. Därför initierade Västsvenska Turistrådet 2009 projektet Hållbar besöksnäring, numera etablerat som det nationella bolaget Swedish Welcome. Målsättningen var att utveckla ett permanent integrerat kvalitets- och hållbarhetssystem utifrån tre perspektiv; nöjda besökare, lönsamma företag och en hållbar destinationsutveckling. Arbetet bedrivs i samverkan med bl. a. Tillväxtverket, VisitSweden och andra utvalda regionala turistorganisationer. Internationellt samarbete och kunskapsutbyte sker med främst Skottland och Nya Zeeland, vilka har lång erfarenhet av liknande arbete. Projektets aktiviteter drivs enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy och i samverkan med bland andra Swedish Welcome. Viss hjälp med uppföljning erhålls genom EU:s arbete inom ETIS (European Tourism Indicators for Sustainability) där Västra Götaland medverkar genom Västsvenska Turistrådet. Projektet inkluderar även samverkan med transportörer som utgör alternativ till flygresande.genom samarbete med Deutsche Bahn och Stena Line erbjuds alternativa sätt för den internationella resenären att ta sig till Västsverige. En förhoppning är också möjligheten att kunna erbjuda ett enkelt sätt för utländska besökare att åka kollektivt, t. ex. genom ett förköpsbart kort. Jämställdhet Turismen skapar jobb inom i första hand servicenäringarna, vilket gynnar perspektiven jämställdhet och integration. Jämfört med andra branscher är turismen sysselsättningsintensiv och kräver en låg omsättning per arbetstillfälle. En riksomfattande undersökning från 2006/2010 (Turism en näring som skapar jobb; Svensk Turism AB) visar på turistnäringens stora betydelse som inkörsport till arbetsmarknaden för t.ex. ungdomar och invånare med utländsk härkomst. Integration Se ovan. Målgrupp Projektets primära målgrupper är samverkanspartners på prioriterade marknader samt besöksnäringsföretag i Västsverige. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal exportmogna företag med inriktning på hållbarhet 50 Antal produkter med inriktning på hållbarhet 20 Antal nya produkter med inriktning på hållbarhet som säljs av utländska arrangörer 5 Dubblering av det offentligt insatta kapitalet Resultatuppföljning genom SCB:s officiella statistik och genom reseoperatörer Min 4 Mn kr Månads- och årsstatistik Antal utländska gäster utanför högsäsong +3 % Långsiktiga resultat och effekter

64 Dnr RUN Projektet bidrar både till att stärka bilden av Västra Götaland som en hållbar destination och att förstärka leveransen av hållbara upplevelser hos lokala företag. Samtidigt ska projektet bidra till ett ökat kundunderlag utanför högsäsong vilket också bidrar till hållbar utveckling. Projektet bidrar också till ökad kunskap främst hos företag men också hos researrangörer. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Marknadsföring, partner- och agentsamverkan Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Medverkande partners Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

65 Ärende 10

66 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Näringslivsutveckling Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Gaming Göteborg nätverk för att stärka spelindustrin Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Gaming Göteborg nätverk för att stärka spelindustrin under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Västsvenska Handelskammaren Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Projektet ska bygga ett nätverk för spelföretag i Göteborg med koppling till spelföretagen i Skövde i syfte att stärka den västsvenska spelindustrin. Plattformen för företagen skall ligga på Lindholmen Science Park. Gemensamma workshops och resor skall göras med bolagen och personal från Gothia i Skövde. För att stärka spelindustrin har man i många regioner runt om i världen valt att gruppera sig i kluster eller nätverk och på så sätt synliggjort samt stärkt den egna verksamheten. I Sverige har detta skett i bland annat Stockholm, Malmö och Skövde men inte i Göteborg. Projektet vill ändra på den utvecklingen och stärka den västsvenska spelindustrin. Motivering: Det finns ett behov av att stärka den västsvenska spelindustrin och då med särskilt fokus på Göteborg där det idag inte finns någon tydlig plattform för dessa bolag. Projektet förväntas på sikt leda till en stärkt västsvensk spelindustri och därmed en ökad regional konkurrenskraft. Projektet kompletterar befintliga satsningar på området då kopplingen till Gothia i Skövde och Lindholmen är stark. Projektet är kopplat till det Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

67 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsutveckling Till Västsvenska Handelskammaren Service AB Mässansgata Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Ulrika Ahl e-postadress: Dnr RUN Medel till Gaming Göteborg nätverk för att stärka spelindustrin. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Gaming Göteborg nätverk för att stärka spelindustrin. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom temaområdet En Ledande kunskapsregion i Västra Götaland 2020 genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag.

68 Dnr RUN Bakgrund För att stärka spelindustrin har man i många regioner runt om i världen valt att gruppera sig i kluster eller nätverk och på så sätt synliggjort samt stärkt den egna verksamheten. I Sverige har detta skett i bland annat Stockholm, Malmö och Skövde men inte i Göteborg. Detta har lett till en svagare utveckling och integrering av de göteborgska företagen i det övriga näringslivet i jämförelse med andra regioners företag och utvecklingspotentialen har inte tagits tillvara. Gothia Science Park ger regionen goda förutsättningar men spelföretagen i Göteborg måste också ha en naturlig samlingsplats för nätverkande. Regionen har alla förutsättningar att ännu en gång ta taktpinnen, i samarbete med framförallt Gothia Science Park i Skövde och Lindholmen Science Park i Göteborg. I Västra Götaland finns både kompetens och en fungerande infrastruktur - det Göteborg nu behöver är en skjuts framåt och uppåt i form av en medveten och riktad satsning för att samla och synliggöra spelföretagen i Göteborg. Genom tidigare genomförd förstudie i form av workshops och gemensam resa till Gamescom i augusti har man sett att det finns ett stort intresse och vilja från spelföretagen att bilda ett lokalt nätverk. Ett gemensamt intresse finns i att synliggöra spelindustrin i Göteborg både nationellt och internationell samt ta del av lokala aktiveter som kan stärka dem i deras eget företagande och kompetensutveckling. Västsvenska Handelskammaren kommer att koordinera detta i samarbete med Lindholmen Science Park i Göteborg samt med mål att tydligt sammanlänka våra respektive satsningar i Göteborg samt Skövde. Projektet fokuserar på att samla spelföretagen i Göteborg men med den långsiktiga ambitionen att få en samlad Västsvensk spelindustri. Syfte Att samla spelbranschen i Göteborg under ett västsvenskt varumärke för ökade synenergieffekter för företagen, framförallt när det kommer till att stärka konkurrenskraften och synligheten internationellt, öka den regionala kännedomen samt attrahera företag och kompetens till regionen. Följande fördelar har identifierats: - Ett etablerat och fungerande nätverk i Göteborg underlättar och förenklar samarbete och kompetensdelning med andra nätverk såsom de i Skövde eller internationella nätverk. - Ökad konkurrenskraft och synlighet för spelföretagen i Göteborg och Västsverige - En större gemensam lösning ger också ökad sannolikhet för affärer - Erfarenhets- och kompetensdelning mellan spelutvecklande företag - Ett fungerande nätverk och kompetensbredd gör det attraktivt för företag att stanna kvar samt etablera sig i regionen - Ökad synlighet medför att även andra branscher och industrier får en ökad kännedom om spelindustrin vilket i sin tur kan leda till intressanta gränsöverskridande möten och innovationer Mål Den övergripande målsättningen med projektet är att samla och synliggöra spelföretagen i Göteborg och Västsverige. Genom att Västsvenska Handelskammaren samt Lindholmen Science Park i Göteborg samarbetar med Gothia Science Park i Skövde vill projektet skapa en plattform för att främja samarbete/nätverkande mellan västsvenska spelföretag med syftet att stärka spelbranschen i hela regionen. Därutöver kommer aktiviterna också att ha ett tydligt fokus på internationell utveckling, vilket är en given och avgörande beståndsdel för en s.k. "born global" bransch som spelindustrin. Samtidigt så saknar flera företag erfarenhet och/eller strategi för internationalisering. Målet med projektets aktiviteter är med andra ord att stärka västsveriges attraktionskraft och identitet inom spelbranschen såväl lokalt, nationellt och internationellt. Projektinnehåll För att uppnå projektets syfte och mål avser projektet att under ett års tid genomföra aktiviteter både lokalt och internationellt för att samla samt stödja dataspelsföretagens utveckling i Göteborg. Aktiviteterna är sammansatta utifrån samtal med en referensgrupp, andra spelföretag i branschen samt även branschexpert som kommer vara involverad i projektet. Då Gothia Science Park har kommit långt och varit framgångsrika i sitt arbete med att samla Skövdes spelföretag har projektet även stämt av och diskuterat

69 Dnr RUN projektets aktiveter med dem. Gothia kommer vara en viktig samarbetspartner i projektet och tillsammans med dem och Lindholmen Science Park sgemensamma aktiviteter för spelföretagen i Göteborg och Skövde för att samla den västsvenska spelbranschen, skapa gemensamhet och kunskapsutbyte. Lokala aktiviteter - Inspirationsseminarier/kunskapsseminarier 5st Syftet med träffarna är att dela kunskap och ge inspiration samt nätverksmöjligheter för deltagande företag. Projektet bjuder in externa talare både från Handelskammarens nätverk och från spelbranschen som delar med sig av kunskap, erfarenheter och andra perspektiv. Projektet avser även att genomföra två gemensamma träffar med Gothia för att föra samman och skapa nätverkande mellan företagen i Göteborg och Skövde. Träffarna kommer att hålla på Visual Arena, Lindholmen Science Park - Workshops - traditionellt näringsliv/industri möter spelföretag (1st) Spelbranschen är en innovativ bransch med bred kompetens men är för många företag inom den traditionella industrin och näringslivet relativt okänd. Det finns intressanta korsbefruktningar som kan komma ut av att dessa två världar möts, vilket projektet vill skapa förutsättingar för. Handelskammaren har sedan tidigare en stark förankring i det traditionella näringslivet och kommer därför vid två tillfällen under året att bjuda in företag från sitt nätverk för en workshops gemensamt med spelföretagen. - VD-nätverk för spelföretag Det finns ett uttalat behov från många av spelföretagens Vd:ar att träffa andra personer i samma befattning och bransch för att utbyta kunskap och erfarenheter. Handelskammaren har lång erfarenhet och arbetar på daglig basis med att facilitera och sätta samman denna typ av nätverksgrupper som skall ha ett kompetensutvecklande syfte. För branschens fortsatta utveckling är det även viktigt att dessa Vd:ar möts för att tillsammans engagera sig för en långsiktig tillväxt i branschen. Internationella aktivteter: - Resa med spelföretag till Gamescom mässan i Köln, Tyskland. En gemensam satsning med Gothia Science Park. Miljö Projektet kommer i den mån det är möjligt att planera och förlägga projektets samtliga aktiviteter i lokaler som ligger nära till kollektiva lösningar. Projektgruppen kommer så mycket som det är möjligt välja gemensamma transporter. Jämställdhet Dataspelsindustrin är känd som en mansdominerad och homogen näring, där kvinnorna utgör en liten del, både i produktion och ledning. Det finns en gemensam önskan bland spelföretagen att det skall bli en mer jämlik fördelning mellan könen och de flesta företag försöker motverka den sneda fördelningen. Fler och fler kvinnor utbildar sig inom dataspelsutveckling. Genom att skapa en grorgund för tillväxt för Göteborgs spelföretag, gagnar man även jämställdheten genom att det skapar arbetstillfällen. Ett förbättrat företagsklimat bäddar också för att det på sikt kan bli fler kvinnor som driver företag i spelbranschen i Göteborg. Tidigare har det inom spelbranschen funnits en tradition av att de spel som gjorts har varit riktade till en ung manlig publik. Dock har det har under de senaste åren vuxit fram en helt ny generation av spelföretag och spel, som riktar sig till den så kallade casual gamer-marknaden. De gör spel som riktar sig till en betydligt mer heterogen grupp konsumenter. De produkter som utvecklas av företagen i Göteborg visar en bredd i vilka målgrupper de riktar sig till, både när det gäller ålder och kön. Nätverket kommer att aktivt jobba för att stärka jämställdheten i dataspelsföretagen. Kvinnliga spelutvecklare har varit representerade i ett tidigt skede och aktiva i diskussionerna om hur ett nätverk skall utformas. För projektet ses det som en självklar del i arbetet att också fortsatt verka för jämställdheten i branschen.

70 Dnr RUN Integration Dataspelandet engagerar miljontals användare i hela världen. Det är en populär kulturyttring som går tvärs olika grupperingar i samhället. Den digitala utvecklingen skapar möten mellan människor från olika delar av världen och från olika samhällskikt. Det finns hos många unga idag, i alla samhällskikt och etniska grupper, ett stort intresse av att välja dataspelsutveckling som karriär. Branschen har allt att vinna av mångfald, eftersom man riktar sig till en global marknad. De verktyg som används i dataspelsutveckling är i princip samma i hela världen. Inom branschen finns det en stor vana att jobba i internationella team och engelskan är ett gemensamt språk för utveckling. Den globala marknaden för dataspel har gjort att människor med olika etniska bakgrund delar samma intresse och referensramar när det gäller spel och spelutveckling. Det gör att det inom branschen finns en inkluderande mentalitet när det kommer till etnisk bakgrund. Därför finns det goda förutsättningar för spelbranschen att vara inkluderande vad gäller integration och mångfald. Många av företagen i Göteborg är dock allt för små för att kunna jobba aktivt med frågor om mångfald, även om olika etniska grupper finns representerade bland företagen i Göteborg. För att kunna jobba vidare för ökad mångfald måste dataspelsbranschen i Göteborg stärkas. Genom tillväxt och ökad synlighet skapas förutsättningar för ökad mångfald och integration. Målgrupp Målgruppen är företag inom spel och inbegriper företag som utvecklar: Appar för smartphones (ex. ios, Android och Windows Phone). Konsolspel (ex. Microsoft Xbox 360/Sony Playstation 3/Nintendo Wii). Web-baserade spel (ex. Facebook) Spel för digital nedladdning (ex. Microsoft XBLA/Sony Entertainment Network/STEAM m.fl). Utbildningsspel. Reklam. Vidare vill vi kategorisera spelutvecklande företag i följande tre undergrupper- 1) Indieutvecklare; 2) Tillväxtföretag (spelföretag med internationell närvaro) samt; 3) Branschöverskridande spelföretag (dvs där involverade personerna kommer från andra närliggande branscher såsom ingenjörer, systemvetare, (IT-sektorn) Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nyskapade nätverk 3 Antal företag som utvecklat sin marknad 10 Antal entreprenörsfrämjande aktiviteter 14 Antal företag som samverkar med andra företag 25 Antal företag som deltar i marknadsutveckling/internationalisering 25 Långsiktiga resultat och effekter Att skapa långsiktiga tillväxtmöjligheter både för branschen och för regionen genom att stärka den västsvenska spelbranschen. Genom ökad exponering gentemot andra branscher kan man öka innovationsgraden i både spelbranschen och övriga branscher. Spelföretag sitter på en bred kompetens som i korsbefruktning med andra branscher kan resultera i nya innovativa lösningar.

71 Dnr RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 2015 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Lokaler övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Lindholmen lokaler Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Resekostnader företag Deltagaravgifter Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Företagens nedlagda tid Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

72 Ärende 11

73 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enhet: FoUU Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Projektkoordinering av ElectriCity Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Projektkoordinering av ElectriCity under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Business Region Göteborg AB Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Nej. Bakgrund: Regionutvecklingsnämnden (RUN) fattade den 5 december 2013 ett inriktningsbeslut om att gå in som part och delfinansiär av ett projektkontor inom ElectriCity. Bakgrunden till inriktningsbeslutet i RUN var att en så pass central funktion som projektkoordinering av de olika och stora delprojekten inom ElectriCity bör ägas gemensamt av huvudparterna i ElectriCity-samarbetet i regionen, dvs Västra Götalandsregionen, AB Volvo samt Göteborgs Stad genom Business Region Göteborg (BRG). Vid tidpunkten för beslutet organiserades projektkontoret genom ett bilateralt avtal mellan enbart AB Volvo och BRG, där BRG upphandlat tjänsten för koordinering av miljökonsulten Ecoplan. Enligt inriktningsbeslut i RUN har det tagits fram ett trepartsavtal, Avtal angående projektkoordinering (Dnr ) där även Västra Götalandsregionen (VGR) ingår som part. Detta tjänsteutlåtande gäller finansiering av VGRs andel av kostnaderna för projektkoordinering Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara transporter. Motivering: Det föreslagna beslutet om att finansiera projektkoordinering följer av tidigare inriktningsbeslut i RUN den 5e december Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Helena L Nilsson Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

74 REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Till Business Region Göteborg AB Webbadress: e-postadress till kontaktperson hos sökanden: Medel till Projektkoordinering av ElectriCity. Dnr RUN Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Projektkoordinering av ElectriCity. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning av medel motsvarande Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hans Fogelberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att stätta hållbar utveckling och nyskapande infrastruktur inom kollektivtrafiken. Anknytning till tillväxtprogram Projektet ligger inom ramen för programområde En region där vi tar globalt ansvar i tillväxtprogrammet genom att utveckla en globalt attraktiv miljölösning. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogram för hållbara transporter. Syfte ElectriCity har som syfte att skapa en demonstrationsplattform för hållbara innovativa mobilitetssystem baserat på elektrifiering. Syftet med denna ansökan avser finansiering av Västra Götalandsregionens (VGR) andel av ett redan

75 Dnr RUN upprättat avtal mellan Göteborgs Stad genom Business Region Göteborg (BRG), VGR, och AB Volvo angående en projektkoordineringsfunktion för samarbetet inom ElectriCity. Syftet är att finansiera koordineringen av de olika delprojekten inom ElectriCity. Projektkoordineringen, som knyts till BRG, har därför till uppgift att organisera projektmöten, koordinera parterna, samt driva den interna processen i ElectriCity. Frågor som gäller ElectriCity som helhet hanteras av den övergripande styrgruppen för ElectriCity. Mål Mål med ElectriCity som helhet är att ett elektrifierat kollektivtrafiksystem ska vara i drift Mål med denna ansökan är att säkra att ElectriCity realiseras och följer tidplan. Målgrupp Målgrupper som ElectriCity som helhet arbetar med är många: resenärer, allmänhet, myndigheter, politiker, samhällsplanerare, bussoperatörer, företag, akademi, etc. Målgrupp i denna ansökan är partnerskapet i ElectriCity. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektkoordineringen administreras av BRG. En konsultfirma (Ecoplan) är upphandlad för att sköta det praktiska arbetet. En person från AB Volvo och två från Ecoplan är operativa i arbetet. Projektkoordineringsfunktionen organiserar regelbundna möten, följer budgetarbeten, driver beslutsprocesser, samt bidrar till intern kommunikation i ElectriCity. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Aktivitetsindikatorer Egna indikatorer ElectriCity startas Övriga resultat - Miljö Enl BRG policy. Upphandlat företag är en miljökonsult. Jämställdhet Enl BRG policy. Projektkoordineringsarbetet utförs av två kvinnor och en man. Integration Enl BRG policy.

76 Kostnader och finansiering Dnr RUN Stödberättigade kostnader kr År 2014 År 2015 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor 0 Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) 0 Lokaler 0 Investeringar 0 Övrigt 0 Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Business Region Göteborg Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering 0 50 AB Volvo Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete Total privat finansiering Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

77 Ärende 12

78 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enhet FoUU Handläggare: Marika Hellqvist Greberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Nationellt BioX program Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Nationellt BioX program under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Sahlgrenska Science Park Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Inom ramen för projektet Göteborg Bio genomfördes en pilot inför denna ansökan. Projektinnehåll : Sahlgrenska Science Park ansöker om kr/år i tre år för att bygga upp en nod för det nationella verifieringsverktyget BioX. I 10 år har man inom Uppsala Bio (en klusterorganisation inom life science i Uppsala) byggt upp en framgångsrik process och program som kallas BioX. Processen utgår ifrån utmaningar och behov som finns inom life science företag och hälso- och sjukvården. Därefter bjuds aktörer in att komma med lösningar i en utlysning. Alla inkomna projekt får stöd och råd och några väljs ut som stöttas ytterligare och ges medel under en längre tid för att kunna utvecklas till färdiga produkter eller tjänster. Under 2013 genomfördes en pilot i Västra Götaland tillsammans med Göteborg BIO, Sahlgrenska Science Park, GU holding och Innovationskontor Väst med framgång. Vinnova har nu beslutat att stödja en nationell satsning på Bio X och ambitionen är att skjuta till kr under tre år i projektmedel. En förutsättning är då att man bygger upp regionala noder i landet och denna ansökan syftar till att göra just det. Sahlgrenska Science Park skall vara säte för den Västsvenska noden men genomföra utlysningar och projekt i mycket nära samverkan med övriga innovationssystemet. Motivering: Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och tillväxtprogrammet VG2020 för prioriterat område En ledande kunskapsregion och flera av de därunder prioriterade frågorna. En utmaning som identifierats i flera utredningar och i handlingsprogrammet för life science är att få större flöde av innovationer som möter verkliga behov. På så sätt finns ökade förutsättningar att få produkter/tjänster snabbare till marknad och implementerade. BioX modellen möter denna utmaning genom att arbeta fram utlysningar som bottnar i verkliga Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

79 Datum Diarienummer RUN (2) behov. Processen säkrar också att inkomna projektidéer får ett riktat stöd och kompetent rådgivning tack vare ett advisory board med representanter för näringslivet och hälso- och sjukvården. Man får även tillgång till affärsrådgivning och experter från hela det nationella systemet. En annan fördel med BioX är att samverkan skall ske regionalt och nationellt vilket det finns ett stort behov av. Projektet är en del av Västra Götalandsregionens handlingsprogram för life science under insatsområde innovations- och företagstillväxt. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Helena L Nilsson

80 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT FoUU-enheten Till Sahlgrenska Science Park Medicinargatan 8 A Göteborg Webbadress: Dnr RUN Kontaktperson hos sökanden Namn: Erik Bengtsson e-postadress: erik.m.bengtson@ sahlgrenskasciencepark.se Medel till Nationellt BioX program. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Nationellt BioX program. Ambitionen är att stödja projektet under ytterligare två år med motsvarande summa. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för detta projekt är att Vinnova stödjer utvecklingen av programmet i form av projektfinansiering. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marika Hellqvist Greberg och Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv, samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en ledande kunskapsregion och prioriterade frågor i Västra Götaland i tillväxt- och utvecklingsstrategin är; stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap,

81 Dnr RUN skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag, främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små- och medelstora företag samt stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion genom att införa och arbeta med en modell för innovationsutveckling inom life science där behovet identifieras av företag och hälso- och sjukvården och där också samverkan skall ske mellan innovationsaktörer i Västra Götaland och nationellt. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet life science. Bakgrund Inom ramarna för sitt regionala Vinnväxt-projekt har Uppsala Bio etablerat en verifieringsmodell kallad BIO- X. Denna modell har framgångsrikt implementerats och utvecklats inom det befintliga innovationssystemet i Uppsala och Östra Svealand under de senaste 8 åren. Göteborg BIO testade under BIO-X modellen i en pilot inom ramen för Vinnväxtprojektet. Det som utmärker BIO-X som verifieringsmodell är följande: - en riktade utlysning där man utgår ifrån behov identifierade av hälso- och sjukvården och näringslivet - en strukturerad projektmodell - en kvalificerad projektledning och ett kompetent och erfaret sk advisory board. Ytterligare en faktor som varit framgångsrik för BIO-X modellen är det stöd och den support som de deltagande projekten får under processen - och detta gäller alla de sökande, såväl vinnande som förlorande projekt. Piloten i Västra Götaland koordinerades av Sahlgrenska Science Park och i processen deltog även en affärsutvecklare från GU holding och samråd skedde med Innovationskontor Väst. Ett välrenommerat advisory board var också kopplat till arbetet. Vinnova har som ett resultat av den hittills framgångsrika implementeringen av BIO-X i Uppsala och piloten i Göteborg/västra Götaland beslutat att fortsätta att stödja denna modell, men nu inom ramarna för en nationell agenda. Uppsala Bio kommer initialt att fungera som nationell koordinator och centralt nod, med de nya noderna i Göteborg/Västra Sverige samt förhoppningsvis även i Malmö/Lund och Umeå. Ambitionerna från Vinnovas sida är att varje nod skall fungera med regionalt fokus och en regional agenda, både vad gäller behovsanpassade utlysningar och projektbedömningar. Finansieringen från Vinnova kommer fortsättningsvis att vara från avdelningen för Hälsa och ambitionen är att avsätta 30 MSEK till projektmedel att fördela i nationella utlysningar. Denna ansökan utgör finansiering för att bygga upp infrastrukturen nod Göteborg /Västra Sverige i form av koordinatorer, affärsutvecklare, advisory board och kommunikation och marknadsföring. Syfte Att etablera en BioX nod i Göteborg/Västra Sverige med syfte att stödja projekt/företag som vill delta i de behovsmotiverade utlysningar som kommer genomföras inom det nationella BioX programmet. Man skall också etablera en process för att kunna tematisera och driva utlysningar utifrån behov identifierade i Göteborg/Västra Sverige, t.ex. odontologi/folktandvården under höst Mål Delta i utvecklandet av en första nationella BioX utlysning under våren 2014 inom E-hälsa Stötta projekt/företag att delta i nationella BioX utlysningar och stödja de vidare i processen genom uppföljning Sätta ihop en fungerande arbetsgrupp av personer från innovationssystemet i Göteborg /Västsverige för att kunna driva processen Sätta ihop ett funktionellt advisory board Genomföra behovs analys och tematisering för en nationell utlysning inom ett för regionen närliggande område t.ex odontologi/folktanvård under hösten 2014

82 Dnr RUN Projektinnehåll BIO-X processen utgår från ett av sjukvården och industrin identifierat behovsområde, där man sen bjuder in aktörer (akademi och innovativa företag) att komma med förslag på lösningar. - Projekten ska drivas i ett nära samarbete där man säkerställer tidigt industriell och kliniskt deltagande, helst från start. - Detta utgör ett viktigt och stimulerande komplement till andra innovationsaktiviteter som ofta bygger på "push" perspektiv. - Sahlgrenska Science Park ska operativt driva BIO-X processen som en del av den nationella processen framför allt med ansvar för Västra Götalands upptagningsområde (nod 2). - Processen har redan påbörjats som stödaktör till 1:a utlysning som nod 1(Östra Mellansverige och Stockholm) påbörjat inom området E-hälsa. I den utlysningen bistår man i tematiseringsarbetet inför utlysning som är planerad till maj I den utlysningen kommer man bistå med information och stöd till sökande i regionen samt i det fortsatta urvals- och utvecklingsarbetet både före och efter slutligt urval av projekt. - I tid pågår varje utlysning totalt ca 3 år. Där tematisering, utlysning och selektion (2 steg) tar ca 9-10 månader och själva efterföljande projekttid är maximalt 2 år. - Hösten 2014 avses att starta upp och driva en andra nationell utlysning där tematisering kommer att reflektera något kliniskt/industriellt styrkeområde i regionen. - Planen är att genomföra 2 utlysningar/år där nästa utlysning som Göteborg/Väst Sverige har huvudansvar för antas komma Tematisering och slutligt urval av projekt görs av specifika "tematiseringsgrupper" samt "Advisory Boards" som väljs ut för att täckas in av expertis inom respektive utlysnings-område. - Grupperna ska representera både akademi, sjukvård och industri. - Grupper är till viss del kopplade till respektive nod men ska också innehålla representanter från övriga delar av landet (noder) för att säkerställa bästa möjlig kompetens och förankring i den fortsatta nationella processen. - Sahlgrenska Science Park ska operativt leda och driva processarbetet från nod 2 där resursbehovet kommer att variera något över tid beroende på de olika utlysningsaktiviteterna där flera utlysningar och efterföljande projektgenomförande kommer att överlappa. Resursbehovet för projektuppföljningen styrs också till viss del av hur framgångsrika sökande från regionen blir även om huvudansvaret alltid ligger hos utlysande nod. - Utöver arbete som Sahlgrenska Science Parks personal tillför avses andra aktörer i innovationssystemet samt vid behov i mindre omfattning även extern kompetens. - Det kommer också att krävas en resurs för kostnader runt tematiserningsgruppen och Advisory Boards insatser (resor och viss arvodering). Miljö Projektet genomförs i linje med Västra Götalandsregionens miljöpolicy och riktlinjer. Jämställdhet Sahlgrenska Science Park bedriver verksamhet med ambitionen att resultaten av verksamheten ytterst ska komma till nytta för patienter och då med ett mångfalds- och genusperspektiv. Detta perspektiv skall beaktas vid tematisering av och genomförand av utlysningar. Vid tillsättande av olika stygrupper skall man sträva efter så jämn könsfördlning som möjligt.

83 Dnr RUN Integration Se jämställdhet. Målgrupp Innovationsprojekt och företag som kan delta i utlysningar. Företag och hälso- och sjukvården som genom tematisering kan få bidrag till att lösa problem och/eller skapa nya produkter/tjänster. På sikt patienter som får en bättre vård. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag/projekt som får finansiering 6 Antal företag/projekt som deltar i utlysning 15 Antal projekt/företag som får kvalificerad rådgivning 10 Egna indikatorer Antal genomförda utlysningar 1 Långsiktiga resultat och effekter Detta projekt har flera långsiktiga mål, att skapa en ny form av innovationsprocess där man tydligare utgår ifrån behov och utmaningar, att skapa en process där projekt/företag får riktat stöd och coachning under en längre tid, att få till stånd en nationell process runt life science innovationer samt att få till ett regionalt samarbete kring life science innovationer i Västra Götaland. Allt detta skall leda till fler framgångsrika life science innovationer som kan bli nya hållbara företag eller produkter/tjänster i befintliga företag. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 1 (mar14- feb15) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring (trycksaker osv) Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR-RUN OBSERVERA att projektet avgränsats till att endast omfatta uppbyggnaden av den västsvenska noden. Till hela nationella BIOX projektet avser Vinnova att bidra med 30 MSEK i tre år och respektive region bidrar till att bygga kompetens i sin nod. Dessa medel skall ses som medfinansiering även om de inte kopplas in i budgeten. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

84 Ärende 13

85 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enhet FoUU Handläggare: Marika Hellqvist Greberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Etableringsstöd life science Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Etableringsstöd life science under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Business Region Göteborg Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet är en del av en treårig satsning och denna ansökan är för sista året. Man har under 2012 och 2013 tilldelats kr/år. Projektinnehåll : Business Region Göteborg ansöker om för att arbeta vidare med ett projekt för att rekrytera life-science företag till Västra Götaland. Life-science är ett viktigt styrkeområde i Västra Götaland. De stora globala bolagen inom sektorn söker aktivt små- och medelstora utvecklingsföretag att initiera samarbete och strategiska allianser med. Dock är investeringskvoten för Västra Götalands life science sektor relativt låg. Västra Götaland har en potential för att kunna profilera sig som en bra kandidat för utländska investeringar men detta kan bara genomföras genom att tillsammans med samarbetspartners identifiera styrkeområden, bedriva proaktiv marknadsföring och investeringsfrämjande aktiviteter på relevanta marknader. Detta projekt skall möjliggöra detta och ske i nära samverkan med andra viktiga aktörer. Projektet är treårigt och Västra Götalandsregionen tar beslut årligen. Detta är det sista året. Motivering: Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och tillväxtprogrammet VG2020 för prioriterat område En ledande kunskapsregion och flera av de därunder prioriterade frågorna. Detta är en del av handlingsprogrammet inom life science. En viktig del i att skapa tillväxt inom life science sektorn är att arbeta med företagsetablering i regionen och att hitta investerare till de små företagen så att dessa kan växa. Business Region Göteborg arbetar med att aktivt rekrytera bolag att förlägga sin verksamhet till Västra Götaland genom olika former av stöd och marknadsföring. Projektet är en del av VGR:s handlingsprogram för life science under insatsområde innovations- och företagstillväxt. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Helena L Nilsson Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

86 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT FoUU-enheten Till Business Region Göteborg Webbadress: e-postadress till kontaktperson hos sökanden: Iris Öhrn Medel till Etableringsstöd life science. Dnr RUN Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Etableringsstöd life science. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för detta projekt är att samverkan sker med övriga aktörer inom life science klustret.. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marika Hellqvist Greberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv, samt ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en ledande kunskapsregion och en region som syns och engagerar och prioriterade frågor i Västra Götaland i tillväxt- och utvecklingsstrategin är; positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer, främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser genom att främst arbeta med företagsetablering i regionen och att hitta investerare. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet life science.

87 Dnr RUN Bakgrund Ett flertal utvärderingar och analyser av Life Scienceområdet i Västsverige har genomförts och Västra Götalandsregionen har tagit fram ett handlingsprogram life science utifrån dessa utredningar. En viktig del i att skapa tillväxt inom life science sektorn är att arbeta med företagsetablering i regionen och att hitta investerare till de små företagen så att dessa kan växa. Business Region Göteborg arbetar med att aktivt rekrytera bolag att förlägga sin verksamhet till Västra Götaland genom olika former av stöd och marknadsföring. Syfte Det övergripande syftet med detta projektet är att bidra till nya sysselssättningstillfällen, nya investeringar (nyetableringar, expansionsinvesteringar, strategiska allianser och partnerskap, förvärv och fusioner samt riskkapitalinvesteringar) samt attrahera nytt internationellt kapital och kompetens för att öka företagens konkurrenskraft. Mål 6 st kvalificerade investeringar i form av nyetableringar, expansionsinvesteringar, strategiska allianser och partnerskap, förvärv och fusioner, samt riskkapitalinvesteringar under projektperioden. Ökat besök och intresse för internationella life science aktörer i regionen, uppskattningsvis 60 utländska företagsbesök per 3 år. Ökat samarbete med internationella life science kluster, universitet och företagsparker. 40 kontakter som är intresserade av mer djupa samverkansformer Ett ökat antal tvärsektoriella projekt/investeringar t.ex. IT- life science Projektinnehåll Business Region Göteborg har en avdelning som arbetar med företagsetableringar inom flera sektorer och detta projekt är placerat på den enheten. Man arbetar enligt nedstående plan.. Fas 1: - Grunden läggs för projektet i form av etablerandet av en referensgrupp med strategiskt viktiga företag, upprättande av rutiner, personal, affärsplan, arbetsmetod, business intelligence verktyg osv. - Möten med företag för att ta reda på kundbehov, regionens specifika styrkeområden inom life science, diskutera effektiva marknadsaktiviteter för profilering. - Etablering av partnerskap där alla partners roller tydliggörs. Fas 2: Produktutveckling - Diskutera med samarbetspartners hur vi bättre kan paketera och sälja life science Västra Götaland och vilka event och aktiviteter som går att genomföra. - Bygga/utveckla vårt internationellt nätverk i de länder/regioner där Business Sweden inte har representationskontor exempelvist, Korea, Hong Kong, Israel, Europa och Brasilien. - Komma överens om en genomförbar plan där de flesta aktörer är involverade och villiga att aktivt bidra. Fas 3: Marknadsföring - Genomföra marknadsaktiviteter internationellt och regionalt tillsammans med samarbetspartner och Business Sweden, exempelvis:

88 Dnr RUN Online marknadsföring Trycksaker och annonser i internationella relevanta tidskrifter Utskick av material till utländska kluster, företag, branschorganisationer, handelskontor, ambassader, exportfrämjare, osv, med fokus på rätt produkt till rätt marknad. Seminarier, workshop, och deltagande i relevanta mässor ex. "Life Science Investment Day Scandinavia, Medtech Investment Day Scandinavia, Vitalis, BioJapan samt BioChina in Shanghai." Fas 4: Försäljning - Arrangera och bjuda in delegationer från relevanta identifierade marknader till Västra Götaland för Life science guidning, där investeringspaketet eller konkreta investeringsmöjligheter presenteras på plats. Uppföljning sker via enskilda möten med potentiella investerare. - Delegationsresor utomlands för att träffa potentiella investerare och relevanta aktörer för att bl.a. bygga upp/ förbättra samarbete inom området och för att marknadsföra investeringsmöjligheter och resurser i regionen. I denna fas jobbar vi också med uppföljning, kundvård och praktisk etablerings- och investeringsservice. Fas 5: Utvärdernig - Utvärdering av projektets resultat och slutrapport. Kommunikationsaktivitetet genomförs Inom life science ligger fokus på aktiviteterna runt följande områden; Medtech, mat-hälsa, regenerativ edicin, metabolism, testbäddar och klinisk forskning/prövning, e-hälsa, smarta textiler och sensorer. Miljö Området Life Science har överlag förhållandevis låg miljöpåverkan. Life Science ses som ett framtidsområde med starka kopplingar till miljö och hållbarhetsfrågor. Projektet följer BRGs miljö och resepolicy och exempelvis välja tåg och kollektiva färdmedel alternativt bilpoolsbilar när så är möjligt för transporter i tjänsten. Jämställdhet Projektet arbetar efter BRGs Jämställdhets- och mångfaldsplan och beaktar detta i projektgruppen. Man kommer aktivt arbeta med ingående partners och diskutera jämställdhetsfrågor inför exempelvis en ny etablering. Integration Projektet kommer ta hänsyn till mångfaldsfrågor såsom diskriminering avseende etniska och religiösa frågor, sexuell läggning eller diskriminering avseende funktionshinder, ålder, osv Målgrupp - Nationella och/eller internationella företag inom life science segmentet som kan tänka sig att etablera sig, eller investera i regionen. - Regionens life science företag som kan och vill växa. - Nationella och internationella forskningsinstitut, universitet och forskningscentra med intresse i FoU och industriell samverkan Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal utländska investeringar 6 Antal nya arbetstillfällen 10

89 Dnr RUN Antal nya företag 3 Antal utländska företagsbesök 10 Antal relevanta kontakter 40 Antal företag och organisationer som deltar i marknadsutvecklingsaktiviteter 40 Egna indikatorer Antal kluster worskhsops 2 Antal nyskapande nätverk 2 Långsiktiga resultat och effekter Erfarenheter från detta projekt skall integreras i BRGs ordinarie verksamhet. Arbetet kommer förhoppningsvis leda till att man både kan behålla den life science industri som idag finns i regionen men också utveckla och öka upp antalet företag och anställda. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen (RUN) Business Region Göteborg Total offentlig finansiering Summa total finansiering 0 0 REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 0 0 Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

90 Ärende 14

91 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Till regionutvecklingsnämnden Projektsamarbete med WHO Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att avslå inkommen ansökan. Sammanfattning av projektet: Komplettering av ärendet: Detta ärende togs upp i RUN den 31 januari. Förslag till beslut var att avslå inkommen ansökan. Regionutvecklingsnämnden delade preliminärt sekretariatets bedömning men återremitterade ärendet för hörande av Hälso-och sjukvårdsutskottet. Ärendet var uppe i hälso- sjukvårdsutskottet den 5 mars. Beslut blev att HSU föreslår att Regionutvecklingsnämnden avslår ansökan (RS ). Under januari inkom underlag från projektägaren till regionutvecklingsnämndens ledamöter där tjänstemannaunderlaget ifrågasattes på ett antal punkter. Underlaget nedan har därför förtydligats med avseende på följande punkter: - Projektägaren ansöker om 2,4 mkr per år. Totalt 4,8 mkr för 2014 och Projektägaren har inte skickat in någon ansökan till Tillväxtverket, som angavs i tjänstemannaunderlaget till RUN i januari. Ifylld ansökan till Tillväxtverket skickades endast till Regionutvecklingssekretariatet. Projektägarens förslag var att Västra Götalandsregionen i sin tur skulle ansöka till Tillväxtverkets utlysning regionala kompetensplattformar där endast regioner kan ansöka. - Projektägaren ifrågasatte termen bistånd. I detta sammanhang åsyftades att Regionutvecklingsnämnden inte har i uppdrag att arbeta med insatser för internationell, medicinsk hjälp. Sökanden: Surgicon Foundation, stiftelsen Surgicon. Sökt belopp: 4,8 mkr (2,4 mkr för 2014 och 2,4 mkr för 2015) Total projektkostnad: 4,8 mkr Som medfinansiering anges 4,7 mkr i form av eget kapital samt arbetstid som grundaren lagt ned i projektet under perioden Projektet har inte tidigare beviljats stöd. Projektperiod: Projektinnehåll: Surgicon Foundation ansöker om 4,8 mkr för ett internship som volontär på WHOs huvudkontor under tre månader för grundaren av Surgicon. Projektet omfattar även två personers arbete under perioden med Surgicons verksamhet att bygga nationella och internationella nätverk och arbetsgrupper samt fortsatt arrangera en global konferens i Göteborg. Surgicon Foundation är en stiftelse med bas i Sahlgrenska Science Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

92 Datum Diarienummer RUN (3) Park. Med dr Margareta Berg har startat och driver initiativet. Surgicon skapar nationella och internationella mötesplatser i form av konferenser och nätverk med syftet att bidra till att det skapas enhetliga kirurgiska träningsprogram för att säkra kvalitet och kompetens bland kirurger. Surgicon har bl.a. genomfört två välbesökta internationella konferenser i Göteborg på temat, 2011 samt Surgicon har inlett en dialog med WHO kring ackreditering av kirurger i katastrofområden. Ett resultat är att Margareta Berg erbjudits möjligheten att göra ett sk internship som volontär på WHOs huvudkontor under tre månader. Finansiering som man ansöker om ska täcka kostnader för vistelsen samt två personers arbete under två år med Surgicons verksamhet. Därefter räknar man med att bli självförsörjande genom medlemsavgifter, sponsorship, m.m. Motivering: Beredning: Vid sidan av regionutvecklingssekretariatets bedömning av ansökan, har hälsosjukvårdsavdelningen samt HR-strategiska avdelningen medverkat i beredningen. Dialog har även förts med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Sahlgrenska Science Park. Sahlgrenska akademin är positiv till samarbetet med WHO och Surgicon, men har inte möjlighet att medfinansiera projektet. Sahlgrenska Science Park har under en period hjälpt Surgicon med att utveckla sin verksamhet i inkubatorn. Bedömning utifrån regionutvecklingsnämndens uppdrag: Sekretariatets bedömning är att projektens syfte inte ligger inom regionutvecklingsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på följande; Det övergripande syftet, att stärka kvalitet och kompetens inom kirurgområdet, är en fråga som hanteras av hälso- sjukvården samt via VGRs kompetensförsörjning. Regionutvecklingsnämnden har inte uppdrag att finansiera insatser kopplat till internationell, medicinsk hjälp. Regionutvecklingsnämndens stöd till att attrahera vetenskapliga konferenser till Västra Götaland görs via Västsvenska Turistrådet som ger professionellt stöd (i Göteborg via Göteborg & Co). I ansökan anges att det är viktigt att stödja entreprenörer som driver initiativ inom detta område, vilket sekretariatet instämmer i. Det gör Regionutvecklingsnämnden via inkubatorer som ger affärsrådgivning och stöd i att hitta finansiering. Surgicon har under en period utvecklat sin verksamhet inom Sahlgrenska Science Park (SSP). Bedömning från hälso- sjukvårdsutskottet (HSU) samt HR-avdelningen: Bedömningen från HSU är att ansökan bör avslås. Detta främst p.g.a att hälso- sjukvården har ett beställarperspektiv på de tjänster som Surgicon erbjuder. Tjänster som utvecklar kvalitet och kompetens inom kirurgi måste upphandlas enligt gängse rutiner. Dessutom drivs inom VGR och i samverkan, initiativ för att stärka kompetens och kvalitet inom kirurgi. Se exempel nedan.

93 Datum Diarienummer RUN (3) Huvudansvaret för kompetensförsörjning och utveckling ligger på respektive utförande förvaltning och verksamhet. Förvaltningen kan internutbilda eller upphandla utbildning externt. Den som utför uppdragsutbildning är upphandlad enligt LoU. Kompetensutveckling inom medicinska specialiteter inom VGR är ett ansvar för det medicinska kompetensutvecklingsrådet. Rådet är särskilt inrättat för att utgöra stöd till verksamhetschefer som har detta uppdrag. Kirurgi är en av dessa specialiteter. Dessutom finns ett sektorsråd för kirurgi som bl.a. arbetar med curriculum och standarder för området. I samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin har ett initiativ tagits om att starta ett kirurgiskt träningscentrum för att säkra träning av kirurgiska tekniker. Den sammantagna bedömningen från regionutvecklingssekretariatet samt hälsosjukvårdsavdelningen är att ansökan inte bör beviljas medel från Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Helena L Nilsson

94 Förslag till beslut Datum Diarienummer RUN Surgicon Foundation Att: Margareta Berg Sahlgrenska Science Park Medicinaregatan 8A GÖTEBORG Angående ansökan Finansiellt stöd avseende projektsamarbete med WHO Regionutvecklingsnämnden har beslutat att avslå er ansökan om finansiellt stöd för projektsamarbete med WHO. Regionutvecklingsnämndens bedömning är att projektet inte ligger i linje med nämndens uppdrag. Ansökan har beretts i dialog med Hälsosjukvårdsutskottet samt HR-avdelningen inom Västra Götalandsregionen. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Ordförande Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist !Ange e-postadress

95 Ärende 15

96 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Kopplat till och EnhetFoUU Handläggare: Marika Hellqvist Greberg Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden EVinn Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att fördela de av regionutvecklingsnämnden redan beslutade regionala utvecklingsmedlen kr på följande parter: Textilhögskolan Borås kr, Acreo kr och IT högskolan kr under Särskilda projektbeslut kommer att upprättas i enlighet med detta. Sammanfattning av projektet: Anledning till förändring av beslut: Idrottshögskolan Göteborgs universitet ansökte om kr av Regionutvecklingsnämnden 2011 för att kunna bidra till en del av ett stort Interreg IVA/Kattegatt Skagerak (KASK) projekt EVinn. Regionutvecklingsnämnden beslutade att stödja projektet vid sitt möte Interreg sekretariatet har därefter krävt en uppdelning av de redan beviljade medlen på de tre ingående parterna vilket föranleder föreslagen ändring. Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet är en del av ett tidigare fattat beslut för hela EVinn projektet. Där beviljades hela projektet av Regionutvecklingsnämnden dnr: Ett delbeslut gällande Textilhögskolans del fattades dnr: Projektinnehåll: EVinn projektet skall bidra till att skapa bättre idrottsevenemang genom nya innovationer och effektivare organisationer genom samverkan mellan akademi, näringslivet, idrottsrörelsen och turist- och eventsektorn. Man skall bidra till evenemang som lockar fler, och även nya grupper, som kan skapa ökade intäkter till aktörer i Västra Götaland. Motivering: Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och tillväxtprogrammet VG2020 för prioriterat område En ledande kunskapsregion och flera av de därunder prioriterade frågorna. Framförallt styrkeområdet IT, textil och turism är i fokus i projektet och man jobbar också gränsöverskridande inom KASK området och skapar ett, förhoppningsvis, bestående kunskapskluster. Västra Götaland har en mycket god position inom området och detta projekt skall ytterligare stärka detta och skapa förutsättningar för tillväxt för företag från flera branscher. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Helena L Nilsson Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

97 Ärende 16

98 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enhet FoUU Handläggare: Therese Ydrén Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Insats för att motverka ungdomsarbetslöshet projektplan och budget Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för budgetuppdraget att motverka ungdomsarbetslöshet under perioden Sammanfattning av projektet: I Västra Götalandsregionens budget tillförs regionutvecklingsnämnden från 2014 en utökad ram på 5mnkr för att i samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer vidta lämpliga åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten. I detaljbudgeten framgår det att satsningen ska samordnas med personalutskottets uppdrag kring feriepraktik och praktikplatser. Vid regionutvecklingsnämndens möte i november 2013 gavs en presentation av inriktningen i arbetet med budgetuppdraget att motverka ungdomsarbetslösheten. I bifogat förslag till beslut presenteras projektplanen. Projektet omfattar tre år och utformas som ett pilotprojekt. Insatsen kommer löpande att utvärderas med avsikten att kunna skala upp om goda effekter ses. Under 2014 startar Program VIA- VGR-introduktion för unga arbetssökande. Det är en riktad satsning för att erbjuda tidsbegränsade anställningar med handledning och utbildning inom Västra Götalandsregionens arbetsplatser till arbetslösa ungdomar och sker som ett samarbete mellan Regionkansliet, Regionutvecklingsnämnden samt Västra Götalandsregionens Folkhögskolekansli. Målet är att 225 unga deltar i programmet under tre år. Under uppstartsåret formas projektorganisationen och en hållbar struktur som möjliggör en långsiktig satsning. Personalutskottet avsätter medel ur det personalpolitiska anslaget för samma satsning som i deras beslut går under namnet Projekt Ungdomslotsar. Regionutvecklingsnämndens medel finansierar folkhögskolornas kostnader; lön till samordnare, utbildning för de anställda ungdomarna, handledarutbildning, administration, kommunikation och övrigt (t ex arbetskläder). Personalutskottet finansierar lönekostnad för de anställda unga. Uppföljning och rapportering till regionutvecklingsnämnden kommer att ske årsvis under projektet 3-årsperiod. Belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

99 Datum Diarienummer RUN (2) Projektinnehåll: Genom att erbjuda anställning i kombination med vägledning och utbildning kan Västra Götalandsregionen bidra till att ungdomar får referensramar och erfarenheter som motiverar till att välja fortsatt utbildning eller arbete. De får arbetslivserfarenhet som ökar deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. De pågående och planerade insatserna syftar, förutom att minska ungdomsarbetslösheten, till att visa Västra Götalandsregionens många verksamheter och yrken som en del i en tidig kompetensförsörjningsinsats. Programmet kombinerar visstidsanställning och vägledning/utbildningsinsats under 8 månader. Dialog pågår om anställningen ska vara på 80% eller 100% utifrån ekonomiska och personalpolitiska överväganden. Under uppstartsåret 2014 kan 75 unga anställas. Mål för är att totalt 225 unga personer genomgår programmet. Anställningarna sker successivt. Programmet vänder sig till unga personer år som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och genomgått Folkhögskolans riktade satsning Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF), men inte hittat någon fortsatt yrkeslivsplanering. Västra Götalandsregionens Folkhögskolekansli svarar för att organisera utbildningen och att anställa tre samordnare för att matcha deltagarna med lämpliga arbetsplatser. Uppdraget att anordna kurser för deltagare och handledare läggs ut till samtliga folkhögskolor i Västra Götaland med kravspecifikation. Under uppstartsåret 2014 kommer tre folkhögskolor i Göteborgsregionen, en folkhögskola i Fyrbodal, en i Sjuhärad och en i Skaraborg att väljas ut. Folkhögskolorna ger handledning/utbildning i grupp en dag per vecka samt individuell planering kring kompletterande studier. En mycket viktig del i folkhögskolornas arbete med de unga är att planera för individens sysselsättning efter anställningens slut. Folkhögskolorna kommer dessutom att genomföra utbildningsdagar för arbetsplatsernas handledare/chefer. Alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen, förutom direkta vårdjobb, kan bli aktuella för anställningarna. Arbetsplatsen handleder i arbetsuppgifterna och arbetsplatsens villkor. Motivering: Den höga arbetslösheten bland ungdomar i Västra Götaland är oroväckande. Västra Götalandsregionen är en stor arbetsgivare som skulle kunna bidra till att öka insatserna för arbetslösa ungdomar och underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Insatsen har en tydlig koppling till Västra Götaland 2020 och prioriteringen En region för alla. Unga som står långt från arbetsmarknad och studier får genom satsningen arbetslivserfarenhet och vägledning. Detta ökar deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och kan också motivera till fortsatta studier. Ett nytt arbetssätt prövas då insatsen genomförs i samverkan mellan tre sekretariat med olika kompetenser; Regionutvecklingssekretariatet, HR-Strategiska avdelningen och Västra Götalandsregionens Folkhögskolekansli. Såväl projektets genomförande som arbetssätt kommer att utvärderas fortlöpande. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Helena L Nilsson

100 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Therese Ydrén Till Västra Götalandsregionens Folkhögskolekansli Östergatan 1, Vänersborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Anders Adler e-postadress: Dnr RUN Insats för att motverka ungdomsarbetslöshet projektplan och budget Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för budgetuppdraget att motverka ungdomsarbetslöshet under perioden Projektperiod Projektet medfinansieras av Regionutvecklingsnämnden under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktpersoner är Therese Ydrén, Regionutvecklingssekretariatet och Kristina Wallén, HR-strategiska avdelningen, Regionkansliet. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att främja deltagande i arbetsliv och i utbildning för unga. I satsningen samverkar arbetsgivare och utbildningsanordnare vilket stimulerar lärande och kompetensutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 2 och prioriterad fråga 2.2 i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att unga som står långt från arbetsmarknad och studier får arbetslivserfarenhet

101 Dnr RUN och vägledning. Detta ökar deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och kan också motivera till fortsatta studier. Fler får möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv (2.2.1). Insatsen prövar nya alternativa vägar till arbetsmarknaden (2.2.2). Bakgrund I Västra Götalandsregionens budget tillförs regionutvecklingsnämnden från 2014 en utökad ram på 5mnkr för att i samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer vidta lämpliga åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten. I detaljbudgeten framgår det att satsningen ska samordnas med personalutskottets uppdrag kring feriepraktik och praktikplatser. Den höga arbetslösheten bland ungdomar i Västra Götaland är oroväckande. Västra Götalandsregionen är en stor arbetsgivare som skulle kunna bidra till att öka insatserna för arbetslösa ungdomar och underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Att vara ung och arbetslös i dagens samhälle är en allt för vanlig situation. Sysslolöshet och dålig ekonomi ger svaga förutsättningar att skapa sig ett bra och meningsfullt liv. Det försvårar den unga personens möjlighet att utvecklas till en självständig, välfungerande och självförsörjande individ. Då många unga arbetslösa saknar erfarenheter och referensramar kring vilka yrken som är möjliga och lämpliga kan steget vidare till utbildning eller att välja sin yrkesbana bli stort. För att genomföra budgetuppdraget att motverka ungdomsarbetslöshet startar under 2014 pilotprojektet Program VIA- VGR-introduktion för unga arbetssökande. Det är en riktad satsning för att erbjuda tidsbegränsade anställningar med handledning och utbildning inom Västra Götalandsregionens arbetsplatser till arbetslösa ungdomar och sker som ett samarbete mellan Regionkansliet, Regionutvecklingsnämnden samt Västra Götalandsregionens Folkhögskolekansli. Under uppstartsåret 2014 formas projektorganisationen och en hållbar struktur som möjliggör en långsiktig satsning. Ambitionen är att projektet pågår 3 år Personalutskottet avsätter medel ur det personalpolitiska anslaget för samma satsning kallad Projekt Ungdomslotsar Syfte Arbetslivserfarenhet kombineras med handledning och utbildningsinslag för att rusta unga arbetslösa inför inträde på arbetsmarknaden och göra dem mer anställningsbara. De pågående och planerade insatserna syftar, förutom att minska ungdomsarbetslösheten, till att visa Västra Götalandsregionens många verksamheter och yrken som en del i en tidig kompetensförsörjningsinsats. Genom att låta de unga, uppleva och prova en del av de arbeten som Västra Götalandsregionen har väcks förhoppningsvis intresse för att söka fortsatt anställning eller utbildning i linje med regionens rekryteringsbehov. Mål Genom att erbjuda anställning i kombination med vägledning och utbildning kan Västra Götalandsregionen bidra till att unga arbetslösa får referensramar och erfarenheter som motiverar till att välja fortsatt utbildning eller arbete. Efter genomfört program har deltagarna fått dokumenterade referenser och ett uppdaterat cv vilket kommer att göra dem mer anställningsbara. Programmet kombinerar visstidsanställning och vägledning/utbildningsinsats under 8 månader. Dialog pågår om anställningen ska vara på 80% eller 100% utifrån ekonomiska och personalpolitiska överväganden. Anställningstiden kvalificerar deltagaren för möjlighet till arbetslöshetsförsäkring. Under pilotåret 2014 kan 75 unga anställas. Mål för är att totalt 225 unga personer genomgår programmet. Anställningarna sker successivt. Målgrupp Programmet vänder sig till unga personer år som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och genomgått

102 Dnr RUN Folkhögskolans riktade satsning Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF), men inte hittat någon fortsatt yrkeslivsplanering. Folkhögskolorna har idag, genom sina studiemotiverande folkhögskolekurser, ett uppdrag från Arbetsförmedlingen att under 3 månader motivera deltagarna att slutföra sina studier samt öka chanserna till anställning. Projektinnehåll Projektorganisation Projektorganisationen utgörs av en styrgrupp, projektledare, flera arbetsområden och en så kallad dialoggrupp. Styrgruppen beslutar om projektets inriktning och organisation och har möten varje månad. I styrgruppen ingår chef från HR-strategiska enheten, chef för Regionutvecklingssekretariatets FoUUenheten, samt en projektledare från varje kansli. Förvaltningschef för Folkhögskolekansliet adjungeras till styrelsen vid behov. Projektledarna ingår i styrgruppen, de för projektet framåt och stämmer av med övriga styrgruppen under arbetets gång. För varje arbetsområde finns en processledare. I projektet finns följande arbetsområden: - Samordnare/ Ungdomslotsar - Praktikanter och rekrytering - Strategisk kommunikation - Utbildning av deltagare och handledare - Rapportering och utvärdering Dialoggruppen består av projektledare, företrädare för folkhögskolekansliet, samordnarna och fackliga företrädare från arbetsplatserna. Dialoggruppens syfte är att i projektets uppstartsfas underlätta samordnarnas arbete med att hitta lämpliga arbetsplatser och arbetsuppgifter för deltagaren som anställs. Folkhögskolorna Västra Götalandsregionens Folkhögskolekansli svarar för att organisera utbildningen och anställa samordnare. Folkhögskolekansliet anställer tre stödpersoner i form av samordnare för att hitta lämpliga arbetsplatser som matchar individens intresse och förutsättningar. Samordnarna koordinerar rekrytering av deltagare från SMF-kurserna och de ska även stödja dem i att lära sig hur arbetslivet fungerar. En samordnare stöttar ca 25 deltagare och bistår arbetsplatsen i ansvaret som det innebär att ha en ung oerfaren person i verksamheten. Erfarenheterna visar att unga har ett mycket stort behov av handledning i allmänna frågor då man börjar sin anställning och ska lära sig hur arbetslivet fungerar. Uppdraget att anordna kurser för deltagare och handledare läggs ut till samtliga folkhögskolor i Västra Götaland med kravspecifikation. För verksamhet under pilotåret 2014 kommer tre folkhögskolor i Göteborgsregionen, en folkhögskola i Fyrbodal, en i Sjuhärad och en i Skaraborg att väljas ut. Folkhögskolorna ger handledning/utbildning i grupp en dag per vecka samt individuell planering kring kompletterande studier. Man hjälper deltagaren att validera sina kunskaper och färdigheter samt utarbeta användbart cv. Även begränsade utbildningsinsatser kan förekomma. En mycket viktig del i folkhögskolornas arbete med ungdomarna är att planera för individens sysselsättning efter anställningens slut. Samordnarna kommer att genomföra utbildningsdagar för arbetsplatsernas handledare/chefer. Arbetsplatserna Arbetsplatsen handleder i arbetsuppgifterna och arbetsplatsens villkor. Alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen, förutom direkta vårdjobb, kan bli aktuella för anställningarna. Exempel på möjliga förvaltningar och befattningar: Regionservice Exempelvis: Arbetsuppgifter inom lokalvård, som köksbiträde, servicearbete, serviceteam, receptionstjänst, med arkivarbete, miljösortering och hantering av avfall. Västfastigheter Exempelvis: Arbetsuppgifter inom driftteknikeryrket så som; underhåll av lokaler, rensa avlopp, byta lysrör, laga saker, miljöåtervinning, lagerarbete, plocka iordning. Västarvet Exempelvis: Muséer med inre verksamhet och besöksverksamheter så som; café, reception, butik,

103 Dnr RUN guidning, arkiv, underhåll, ta hand om föremål, laga saker, arkeologiska uppgifter och olika hantverksarbeten. Bolag Exempelvis på Göteborgsoperan: lokalvård av foajé, salonger, verkstäder och ateljéer, uppgifter inom café och restaurang, skötsel av anläggningen. Kommunikation Kommunikationsplan upprättas och utförs i samarbete med kommunikatörer på Regionkansliet och Regionutvecklingssekretariatet. Kommunikationsinsatsen i projektet kommer att vara av stor vikt, såväl internt som externt. Rapportering och utvärdering Utvärdering är en viktig del i satsningen både vad gäller process och resultat och den ska genomföras i samråd med Regionutvecklingssekretariatets Analysenhet. Uppföljning och rapportering till RUN kommer att ske årsvis under projektets treårsperiod. Folkhälsokommittén avser att följa projektet och studera effekter samt utvärdera insatserna för arbetslösa unga i Västra Götalands län. Budget Regionutvecklingsnämnden avsätter kr för Program VIA under Regionutvecklingsnämndens medel finansierar folkhögskolornas kostnader; lön till samordnare, utbildning för de anställda ungdomarna, handledarutbildning, administration, kommunikation och övrigt (t ex arbetskläder). Personalutskottet finansierar lönekostnad för de anställda unga. Personalutskottet avsätter ur det personalpolitiska anslaget till samma satsning Arbetsförmedlingen subventionerar anställningarna genom stödet Nystartsjobb vilket minst kommer att uppgå till kr. Graden av subvention regleras efter hur länge den som anställs har varit arbetslös. Detta gör att kostnad och finansiering för anställningarna endast bli indikativ. Ungdomarna anställs 80 % på så kallad BEA anställning med Nystartsjobb vilket ger subventionerad lönekostnad med ca 5000 kr/månad och deltagare. Kostnaden för VGR blir ca kr/ person och månad. Genom att erbjuda anställning i 8 månader kan totalt 75 unga erbjudas plats under De unga får då månadslön enligt lägstanivå, ca vilket vid 80 % anställning blir ca kr. Ingen ersättning utgår till verksamheterna för handledning. Miljö Resor mellan skola och arbetsplats sker företrädesvis med kollektivtrafik för såväl samordnare som handledare och anställda ungdomar. Jämställdhet Jämn könsfördelning mellan deltagare i projektet eftersträvas.

104 Dnr RUN Integration Programmet vänder sig till deltagare på studiemotiverande folkhögskolekurser där deltagarna är uttagna av arbetsförmedlingen efter att folkhögskola blivit tilldelade av folkbildningsrådet. Samordnarna har kompetens att vägleda praktikanter med varierande bakgrund. Samordnarna är dessutom väl förtrogna med folkbildningens och ungdomars villkor på arbetsmarknaden. I Handledarutbildningen kommer delar av utbildningen handla om bemötande och olikheters möjligheter. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen år År År Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Långsiktiga resultat och effekter Deltagares upplevda nytta kommer att kunna avspeglas i: - yrkeserfarenhet - dokumenterat arbete under en period - referenspersoner att uppge vi framtida ansökningar - förändrad självbild Samordnarnas erfarenheter kommer att kunna avspeglas i: - ytterligare kompetens inom utveckling av ungdomars möjligheter - utökat kontaktnät med regionens förvaltningar - fördjupade kunskaper i utformning av kurser för unga arbetssökande - större nätverk inom Västra Götalandsregionens folkhögskolor Folkhögskolans erfarenheter kommer att kunna avspeglas i: - ökad förståelse för Västra Götalandsregionens förvaltningar möjligheter och arbete - större kompetens i stödet för att få unga arbetssökande i arbete Arbetsförmedlingens statistik Västra Götalandsregionens förvaltningar som tar emot de unga anställda kommer att kunna avspeglas i: - ökad insyn i vad folkhögskolorna kan göra - ökad förståelse för ungdomars situation på arbetsmarknadsområdet - ökad kompetens hos handledare i att handleda och utveckla unga medarbetare Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Lönekostnader samordnare och ekonom Lön anställda unga Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) 0 Lokaler 0 Investeringar 0

105 Kostnader och finansiering Dnr RUN Kostnader kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % RUN % PU % Arbetsförmedlingen % Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering % Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

106 Ärende 17

107 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN RS Näringslivsutveckling Handläggare: Lisa Lundin Telefon: E-post: Till Regionutvecklingsnämnden Regionalt serviceprogram för gles- landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige att anta förslag till regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen att ge regionutvecklingsnämnden i uppdrag att besluta om förändringar av mindre vikt i programmet samt att besluta om årliga handlingsplaner för programmets genomförande. 3. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta en ram på 2 mnkr för genomförandet av åtgärder och projekt inom ramen för programmet under 2014 och Sammanfattning av ärendet Som en del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet har regeringen uppdragit respektive erbjudit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Syftet är att säkerställa tillgången till kommersiell och offentlig service för boende och näringsliv. Programmen ska utarbetas under första kvartalet 2014 och genomföras åren 2014 till Västra Götalandsregionen har fått erbjudandet att utarbeta ett program för Västra Götalands län och regionutvecklingssekretariatet har inlett arbetet under slutet av Programmet utarbetas med utgångspunkt i föregående program ( ) och utifrån de erfarenheter som då gjordes, samt i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer. Till dagens sammanträde bifogas förslag till program. Beredning Vid nämndens sammanträde i november 2013 presenterades det förnyade uppdrag som Västra Götalandsregionen fått av regeringen att ta fram ett regionalt serviceprogram. Erfarenheter från föregående programperiod ( ) gicks igenom och förslag på upplägg för nästa program presenterades. Samma presentation var uppe till BHU som ställde sig bakom det föreslagna upplägget. En uppstartskonferens arrangerades i Vänersborg med brett deltagande från kommuner, byalag/intresseföreningar och näringsidkare. I januari/februari arrangerades tre delregionala partnerskap (Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad) där kommunrepresentanter, Leadergrupper, intresseföreningar m.fl. bjöds in till dialog kring programmets innehåll och Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

108 Datum Diarienummer RUN RS (2) inriktning. Dessa inspel har arbetats in i bifogat förslag till program. Förslaget till program skickas även ut till Beredningen för hållbar utveckling för ställningstagande vid deras sammanträde den 18 mars. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

109 FÖRSLAG Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland

110 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Programupplägg Omständigheter av betydelse för serviceutbudet i länet Serviceutbud i Västra Götaland Genomförande och finansiering av serviceprogrammet Åtgärdsområden för att skapa en utveckling av tillgängligheten till service Utvecklade verktyg för analys och utvärdering Stimulera till lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser Kompetensutveckling och mobilisering inom området landsbygdsutveckling Skapa förutsättningar för bibehållen eller utvecklad service genom samspel mellan land, stad och mellanland Programmets administration och arbetssätt Bilagor Bilaga 1. Befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland 2012 Bilaga 2 a. Befolkningsförändring per kommun Bilaga 2b. Befolkningsförändring per tätort med fler än 2700 invånare 2012 Bilaga 3. Handlingsplan 2014

111 1. Inledning I takt med urbaniseringen pågår en förändring av servicestrukturen i Sverige. Från att i stort sett varje liten by och ort i landet haft tillgång till en närbutik förändras strukturerna och den lokala servicen försvinner. När byn avfolkas eller vi väljer att handla på stormarknaden i centralorten försvinner lanthandeln. Är detta en oundviklig utveckling och vad får det för konsekvenser för den lokala attraktiviteten och möjligheten att bo, leva och verka på dessa orter. I vissa fall är det kanske en utveckling som i praktiken inte medför någon försämrad tillgänglighet till service eftersom befolkningen nöjer sig med att ta bilen till servicen. Men i andra fall kan detta vara spiken i kistan för ortens överlevnad. En försämrad servicetillgång för medborgare och näringsliv påverkar de lokala tillväxtförutsättningarna och leder till en negativ spiral i mindre orter. En by utan lanthandel eller tankstation är inte attraktiv för varken boende eller företagande vilket leder till utflyttning och i förlängningen bristande underlag för att bedriva offentlig service såsom skola eller äldrevård. Försvinner ett serviceslag försämras förutsättningarna för att övrig service ska kunna bibehållas. Den negativa utvecklingen på landsbygden är därmed ett direkt hot mot en hållbar tillväxt. Det finns exempel på orter där den negativa utvecklingen har gått att vända. En konkurrensfördel för landsbygden är de utvecklade sociala nätverken som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. På landsbygden i Västra Götaland har också utvecklats ett omfattande entreprenörskap och egenföretagande. I vissa landsbygdsområden finns tydliga kluster exempelvis inom verkstadsindustri Projektmedel finns att söka För att stimulera till metodutveckling och innovativa servicelösningar har regionutvecklingsnämnden avsatt regionala utvecklingsmedel som går att söka för projekt inom de åtgärdsområden som finns beskrivna i programmet. på Varaslätten och fritidsbåtsvarv på Orust. Även kulturella kluster som Gula huset i Uddebo utanför Borås eller Not Quit i Fengersfors visar på inflyttning till orterna på grund av en stark kulturidentitet. Detta skapar goda förutsättningar för en levande landsbygd med ett livskraftigt företagande. Drygt en tredjedel av Västra Götalands invånare bor på landsbygden. För att bevara en levande landsbygd behövs en gemensam regional plattform för de insatser som måste göras. Det regionala serviceprogrammet ska vara ett styrande dokument för de aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling och tillväxt i Västra Götaland. Dokumentet kan integreras med övriga lokala strategier för tillväxt och utveckling på landsbygden. För att skapa delaktighet och fånga upp idéer och synpunkter från aktörer på den lokala nivån har programmet föregåtts av delregionala partnerskap med representation från bland annat kommuner, lokala utvecklingsgrupper och servicegivare. Partnerskapen kommer att kunna påverka inriktning och prioriteringar under hela programperioden Beredningen för hållbar utveckling, som är Västra Götalandsregionenens samverkansorgan med kommunerna i regionutvecklingsfrågor, är det politiska organ som vid sidan av regionutvecklingsnämnden kommer att styra programarbetet. 2

112 2. Bakgrund Som en del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet har regeringen i budgetpropositionen framhållit att tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en viktig del. Regeringen har därför uppdragit respektive erbjudit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Programmen ska utarbetas under första kvartalet 2014 och genomföras åren 2014 till Västra Götalandsregionen har fått erbjudandet att utarbeta ett program för Västra Götalands län. Programmets Mål Skapa attraktiva livsmiljöer genom att stimulera till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gleslandsbygd och skärgårdsområden. Västra Götalandsregionen utgår från de erfarenheter som gjordes under föregående programperiod ( ) och programmet utarbetas i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer. Västra Götalands plattform för utvecklingspolitiken är Vision Västra Götaland Det Goda Livet som tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland, och med medverkan från en lång rad parter i övrigt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, universitet/högskolor, statliga organ med flera. En levande landsbygd är en del i visionen. Utifrån visionen har en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland tagits fram i bred samverkan, vilken sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling under denna period. I var och en av de fyra delregionerna utarbetas just nu delregionala genomförandeplaner för implementering. Det övergripande målet med strategin är att invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. En viktig princip i strategin är helhetssynen på stad och land. Landsbygdens utveckling såväl som stadens, anses främjad av såväl strategins struktur som innehåll. Därutöver finns ett uttalat mål att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land. Bakgrunden till detta mål är att Västra Götaland till sin struktur är att betrakta som ett Sverige i miniatyr med såväl storstad, mellanland, landsbygd och glesbygd. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är avgörande både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Därför kommer programmet att lyfta just detta samspel som ett prioriterat insatsområde. En direkt förutsättning för en livskraftig landsbygd är ett lokalt engagemang lokal handlingskraft. Det är kommunerna, de lokala bygdeföreningarna och företagarna som avgör om utvecklingen går att vända. Föregående och innevarande programperiod har därför genomförts i bred samverkan med flera representanter för den lokala nivån. Partnerskapet kommer även fortsättningsvis att vara en central plattform under programperioden

113 2.1 Vad är kommersiell och offentlig service? Service är en åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare. Offentlig service kan definieras som verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten i syfte att betjäna den. Kommersiell service kan definieras som affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer i syfte att betjäna invånare. Det regionala serviceprogrammet syftar i första hand till utvecklingsinsatser som främjar tillgången till dagligvaror och drivmedel men det är svårt att dra skarpa skiljelinjer gentemot övriga serviceslag då de ofta samverkar och är beroende av varandra. Bilden nedan försöker illustrera de olika serviceslag som kan finnas på en ort och hur de tillsammans kan bli vad man kallar för en lokal mötesplats för bygden. Genom det regionala serviceprogrammet ska de aktörer som har möjlighet att påverka serviceutvecklingen inom olika sektorer kunna samverka och bidra med det var och en har möjlighet och mandat att göra. Myndighetskontakter Drivmedel Bibliotek Apotek MÖTESPLATSEN IT/bredband Dagligvaror Kontanthantering Post Kommunikationer Systembolag Skola 3. Programupplägg Programmet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av Västra Götaland avseende geografi, flyttmönster och kommunikationer. Där ges även en ögonblicksbild av den offentliga och kommersiella serviceutvecklingen. Analysen ger en utgångspunkt för serviceprogrammet och bidrar till att skapa en bild av de hot och möjligheter som finns för att en acceptabel servicenivå ska kunna bibehållas eller förbättras. Därefter beskrivs utgångspunkterna i genomförandet och finansieringen av programmets insatser. Efter dessa inledande avsnitt beskrivs fem identifierade åtgärdsområden som visar på vilken typ av insatser och projekt som bör prioriteras under programperioden. 4

114 Ett särskilt avsnitt beskriver därefter ett förslag till metod och organisering för att få ett verkningsfullt partnerskap och programarbete. Programmet avslutas med en kort beskrivning av hur uppföljningen och utvärderingen av programperioden ska gå till. Som en bilaga ligger en handlingsplan för år 2014, med konkreta förslag på specifika insatser som bör genomföras under detta år. Handlingsplanen kommer att uppdateras årligen. 4. Omständigheter av betydelse för serviceutbudet i länet 4.1 Västra Götaland - landsbygdslän eller storstadsområde? Västra Götaland är i en nationell jämförelse ett tätbefolkat län, bara Stockholms och Skåne län har fler invånare per km 2. Befolkningstätheten varierar dock mycket i länets olika delar, som framgår av Figur1, och är i många kommuner koncentrerade till en centralort. Det innebär att de flesta invånarna i Västra Götaland bor i en större tätort 1, ca ¾ bor i en tätort med minst invånare, se Figur 1. Figur 1. Andel av invånare i Västra Götaland per område Källa: SCB. Antal individer per km Figur 1. Antal individer per km 2 i Västra Götaland år I genomsnitt bor det 67 invånare per km 2 i Västra Götaland. Källa: SCB. 1 Enligt SCB:s definition, d.v.s. sammanhängande områden med högst 200 meter mellan husen och med minst 200 invånare. 5

115 Enligt den internationella definitionen som används av OECD 2 är dock Västra Götaland ett glest befolkat län och alla kommuner förutom fem (Göteborg, Partille, Öckerö, Mölndal och Lerum) skulle betecknas som landsbygdskommuner (befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland redovisas i Bilaga 1). Det finns alltså ingen enhetlig definition på vad som betecknas som landsbygd, utan beror på vilket perspektiv man har 3. De flesta invånarna i Västra Götaland bor alltså i eller nära tätbefolkade områden där man kan förutsätta att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort för att kunna erbjuda god service inom de flesta områden. För de invånarna som bor i de mer glest befolkade kommunerna är servicen oftast koncentrerad till en centralort och där är servicenivån mer sårbar, framförallt för de områden där befolkningen minskar, se nästa avsnitt. 4.2 Inflyttnings- eller utflyttningslän? Totalt har Västra Götalands ökat sin befolkning med 11%, d.v.s invånare, mellan åren 1990 till 2012 där det positiva flyttnettot till största del består av stort positivt invandringsnetto. Alla områden av Västra Götaland har dock inte ökat sin befolkning mellan dessa år utan det är framför allt de stora kommunerna och tätorterna som har blivit större, medan de mindre kommunerna och tätorterna (undantaget små tätorter nära Göteborg) haft ungefär oförändrat befolkningsantal eller blivit ändå mindre, se Figur 2. En lista över befolkningsförändringar per kommun och tätort (>2 700 invånare) finns i Bilaga 2. 2 Regioner / kommuner med färre invånare än 150 per km 2 klassificeras som landsbygd. 3 Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder. Glesbygdsverket

116 Figur 2. Befolkningsförändringar för tätorter med fler än invånare 2012 (rutor) och kommuner i Västra Götaland för åren Om kommunen / tätorten har en ökning 4 av sin befolkning från 1990 till 2012 är den röd, om kommunen / tätorten har en minskning av befolkningen är den blå och om antalet invånare än ungefär konstant är de gröna. Källa: SCB. 4.3 Infrastruktur och kommunikationer på landsbygden Fungerande infrastruktur och kommunikationer har stor betydelse för boende, pendling, besöksnäring och företagande. Kommunikationerna omfattar ett fungerande väg- och järnvägnät, tillgänglig kollektivtrafik och IT/Bredband. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har upparbetat en bred samverkan kring planeringen av infrastrukturen i länet där lokalt inflytande över planerings- och genomförandeprocessen är en viktig del. Vid prioriteringar och val av åtgärder betraktas transportsystemet utifrån ett vidare samhällsperspektiv där resenärers, företags och samhällets behov ställs i fokus. Vägar med mycket liten trafik i länets glesbygdsområden kan därmed hamna långt ner på prioriteringslistan. Därför finns Projekt Landsbygdsvägen för att fånga upp dessa vägar. 5 I Västra Götalandsregionens infrastrukturplan för utökas dock satsningen på de mindre vägarna i länet. Bland annat finns en pott med obundna medel till mindre vägar som har särskild betydelse för näringslivets transporter eller där man ser att kopplingen mellan olika trafikslag (väg, kollektivtrafik, järnväg) är särskilt tydlig. 4.4 Tillgänglighet till kollektivtrafik i Västra Götaland I dag bor ca av landsbygdsborna inom ett avstånd av 1,5 km till en hållplats som trafikeras av minst fem turer per riktning per dag. Med detta utbud kan serviceresor och viss arbetspendling utföras. Om man utgår från de invånare boende i länets landsbygdsområden saknar 5 % av dessa någon form av kollektivtrafik minst en dag i veckan. I mer glest befolkade områden utgörs den trafik som trots allt finns ofta av Närtrafik, en form av anropsstyrd trafik där resenärerna själva får beställa sin resa. Finansiering av pilotprojekt kollektivtrafik Byalag, samhällsföreningar och kommuner kan ansöka om projektmedel genom kollektivtrafiknämnden för att finansiera idéer som kan förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik på landsbygden och i skärgården. Västra Götalandsregionen ser i dag att den anropsstyrda trafiken kommer utgöra stommen på landsbygden, det är mest effektivt både ur ett resurs- och miljöperspektiv. Bussar och taxibilar kör då endast när någon faktiskt vill resa. Kollektivtrafik på landsbygden är svår att göra attraktiv för alla reseärenden. En anpassning för alla innebär ofta att den inte passar någon. Ambitionen för Västra Götalandsregionen är att det ska bli mer tydligt för invånare hur och vad man kan förvänta sig att använda kollektivtrafiken till som boende på landsbygden. 4 En linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. En kommun / tätort bedömdes ha ökat om lutningen var minst +0,3% per år, minskat om lutningen var mindre än -0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan -0,3% och +0,3%. 5 Arbetssättet går i princip ut på att Trafikverket hjälper till med upprustning av landsbygdsvägar om lokala utvecklingsgrupper, kommuner och/eller andra privata och offentliga aktörer står för en del av kostnaderna. 7

117 I regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland är målet att alla invånare ska ha minst fem resmöjligheter per vecka. Detta innebär att man ska kunna göra en tur- och returresa per vardag för att kunna ta del av service som exempelvis handla mat eller gå på bibliotek. Om man bor i lite större tätorter på landsbygden kommer det finnas ett litet större utbud av kollektivtrafik kopplat till hur det faktiska behovet ser ut. Från de större orterna kommer det finnas möjlighet att använda sig av kollektivtrafiken för arbetspendling i viss mån. För boende i landsbygdens mer glest befolkade områden kommer pendelparkeringar att byggas ut för att smidigt kunna ansluta med bil eller cykel till kollektivtrafikstråken. Figur 3 Antal invånare boende max 1,5 km från hållplats som trafikeras med minst 5 dubbelturer dag. För att stimulera utvecklingen av innovativa lösningar för kollektivtrafik på landsbygden och i skärgården har kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden avsatt medel som går att söka för de idéer som finns lokalt i länet. För mer information och om hur du söker, besök hemsidan för kollektivtrafik på vgregion.se. 4.5 Tillgänglighet IT/bredband i Västra Götaland Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna tagit fram en strategi för att utveckla IT-infrastrukturen (bredband) som varit utgångpunkten för länets arbete sedan Genom bredbandsstrategin ska Västra Götalandsregionen, kommunerna och företagen på landsbygden hitta samverkanslösningar och gemensam finansiering för uppgradering av mindre telestationer och fiberutbyggnad. Nya kartor över tillgänglighet IT/bredband kommer att finnas tillgängliga först efter första kvartalet 2014 och blir då utgångspunkt för en uppdaterad strategi. Det pågår även ett arbete med att ta fram en gemensam digital agenda i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Agendan är tänkt att ta ett större grepp kring digitaliseringens möjligheter för medborgare och näringsliv i länet och där kan servicefrågorna komma att bli en del. Merparten av regionens invånare har i dag tillgång till internetuppkoppling men det finns geografiska områden där överföringskapaciteten är otillräcklig eller där möjlighet till bredbandsuppkoppling helt saknas. Under 2012 hade 46 procent av Västra Götalands invånare tillgång till mer än 100 Mbit/s (riksgenomsnittet är 50 procent) vilket innebär att regeringens 8

118 delmål i den nationella strategin redan är uppnått. 6 För arbetsställen är motsvarande siffra 37,8 procent vilket är en ökning på ca 5 procent i bägge fallen sedan föregående år. Skillnaden i fibertillgång i och utanför tätorter är dock stor (41 procent jämfört med 8,85 procent) i Västra Götaland. Sveriges genomsnitt utanför tätort är 8,75 procent. Studerar man fibertillgång utanför tätorter ligger Ale, Vänersborg, Stenungssund, Sotenäs, Partille, Lilla Edet, Lidköping, Götene, Grästorp bättre till än riksgenomsnittet, med Kungälvs som en av de bästa i Sverige med nästan 63 procent fibertillgång utanför tätorter. Fiberutbyggnaden går snabbt framåt i länet. Mycket på grund av fiberföreningarnas arbete och engagemang där kommuner såsom Lidköping, Grästorp, Vänersborg, Svenljunga och Munkedal kommer att nå bredbandsmålet på 100Mbit/s. Munkedals kommun kan här lyftas som ett gott exempel då man genom sina fiberföreningar har gått från 0 procent fibertillgång utanför tätort år 2010 till 26,85 procent tillgång år Angående finansiering av fiberutbyggnad se avsnitt Lokala utvecklingsgrupper och engagemang på landsbygden Vid sidan om de geografiska och demografiska villkoren för att utveckla landsbygden i Västra Götaland finns en mängd sociala nätverk och ideella krafter som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. De lokala utvecklingsgrupperna är en central komponent för att driva programarbetet framåt och skapar en plattform för att utveckla servicen. Landsbygdens organisationer, såväl lokala-, regionala- och nationella, som arbetar aktivt med att utveckla landsbygden är organiserade genom Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) som även arbetar med stadsnära områden. Skärgårdarnas riksförbund samlar de skärgårdsråd som arbetar med utveckling av skärgårdsmiljöer. Dessa två organisationer och dess medlemsorganisationer är viktiga för det lokala utvecklingsarbetet och tillgängligheten till service i skärgård och på landsbygden. I ca hundra kommuner över hela landet finns organiserade kommunbygderåd. De utgörs av nätverkande sammanslutningar av lokala bygdeföreningar. I vissa fall är även kommuner och kommunala organisationer med i kommunbygderåden. I Västra Götaland finns fyra länsbygderåd; Skaraborg, Sjuhärad, Fyrbodal och landsbygden runt Göteborg. De lokala utvecklingsgrupperna och kommunbygderåden är organiserade i länsbygderåden. Även övriga ideella föreningar, exempelvis samhällsföreningar, vägföreningar, idrottsföreningar och kulturella eller politiska sammanslutningar är av stor betydelse för den sociala infrastrukturen och samhällsutvecklingen på landsbygden och i skärgården. Detsamma gäller de lokala företagen och företagarorganisationerna på lokal, regional och nationell nivå. 6 Delmålet i regeringens bredbandsstrategi för Sverige om 100 Mbit/s till 40 procent av hushållen och företagen år 2015 redan är uppnått 9

119 4.7 Kultur som tillväxtfaktor på landsbygden Västra Götalandsregionen arbetar med att stärka den kulturella infrastrukturen i hela länet. Det kan gälla tillgänglighet till kultur men också insatser för att stärka de konstnärer som valt att leva på landsbygden. Genom lokalhållarna (Folkets hus och Parker, Bygdegårdarna, Våra Gårdar) distribueras ett arrangörsstöd för att stärka möjligheten att ta del av konst och kultur på mindre orter. Västra Götalandsregionen har för andra gången antagit ett handlingsprogram kring kulturella och kreativa näringar. Förra omgången fick olika kultursystem i länet stöd för att tillsamman utveckla de kulturella näringarna i länet. Här kan kultursystemet UR SKOG i Dalsland lyftas upp som ett gott exempel där resultatet blev en plattform och ett varumärke som kommer att bidra till att utveckla Dalsland som destination. Här har hållbara nätverk mellan näringsliv och kulturliv skapats och projektet bidragit till att stärka landskapets miljöprofil genom lokal tillverkning i lokala material. Västra Götalandsregionen arbetar även med ett handlingsprogram för Natur och kulturturism där målet är att lyfta naturen och kulturen som ett viktigt inslag i destinationsutveckling och identitet. Genom detta program har till exempel flera Pilgrimsleder iordningsställts. 5. Serviceutbud i Västra Götaland Ortens landsbygdsbutik är en central punkt för bygdens fortlevnad och utveckling. Här finns ofta flera serviceslag samlade och butiken fungerar även som en social mötesplats i den mindre orten. Tillgång till drivmedel är en förutsättning för medborgares möjligheter att bosätta sig i alla delar av regionen och för näringslivet att bedriva sin verksamhet Serviceutbudet i Sverige har kartlagts av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och resultaten finns dels i rapporten Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012 samt på myndighetens hemsida 7. I Figur 2 visas en sammanfattning av de resultaten för Västra Götaland

120 Figur 2. Andel av invånarna i Västra Götaland inom respektive tidsavstånd till närmaste servicetyp år Avser resor med bil. Skärgårdsbefolkning exkluderad. För avstånd till närmaste postservice redovisas intervallen 0 5 min och 5 10 min tillsammans. För tidsavstånd till närmaste grundskola avser andelen endast barn i årskurs 1 6 (7 12 år). Källa: Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012, Tillväxtanalys. Bäst tillgänglighet av de kartlagda servicetyperna är det till dagligvaror och grundskolor. För dagligvaror har 99 procent av invånarna i Västra Götaland max 10 minuters bilväg till närmaste dagligvarubutik och över 90 procent har mindre än 5 minuter. Sämst tillgänglighet är det till apotek, där har 8 procent av befolkningen (ca invånare) mer än 10 minuters bilväg varav ca har längre än 20 minuter. I jämförelse med övriga län i Sverige så är andelen av invånarna som har en dålig tillgänglighet (längre än 10 minuters bilväg) högre i Västra Götaland än i Stockholm och Skåne, men generellt lägre än i övriga län. De allra flesta av Västra Götalands invånare har alltså en god tillgång till service, även om man bor i ett mindre samhällen eller i övrig landsbygd, i alla fall om man har tillgång till bil. I glest befolkade områden så kan man nog räkna med att de flesta hushåll har tillgång till bil, men i mindre samhällen är det av större vikt att antingen kollektivtrafiken fungerar bra och/eller att servicen i orten bibehålls. Inte minst i regionens utflyttningsområden finns risk till en negativ serviceutveckling när kundunderlaget för den mindre butiken brister. 11

121 5.1 Tillgång till dagligvaror, drivmedel och grundskolor I Figur 3 visas kartor över tillgängligheten till dagligvaror, drivmedel och grundskolor i Västra Götaland 8. Som framgår av kartorna finns områdena med sämst tillgänglighet i glest befolkade områden i bl.a. nordvästra Dalsland. Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna SvenljungaTranemo Tidsavstånd med bil 0-5 min 5-10 min min (a) dagligvaror Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Tidsavstånd med bil SvenljungaTranemo 0-5 min 5-10 min min min (b) drivmedel 8 Data tillhandahållet av Erik Fransson, Tillväxtanalys. 12

122 Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Tidsavstånd med bil SvenljungaTranemo 0-5 min 5-10 min min min (c) grundskola Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Svenljunga Antal individer per km2 Tranemo (d) befolkningstäthet Figur 3. (a) (c): Antal minuters bilresa till närmaste respektive servicetyp i Västra Götaland år (d) Befolkningstäthet i de sammanlagda områdena med sämre tillgänglighet (längre än 10 min bilresa) till dagligvaror, drivmedel eller grundskola. Källa: Tillväxtanalys. Befolkningstäthet från SCB. 5.2 Tillgång till service i Skärgården P.g.a. begränsningar i data om vägar och dess hastighetsbegränsningar så ingår inte delar av skärgårdsbefolkningen i utvärderingen från Tillväxtanalys. För Västra Götaland så innebär det att tillgängligheten för ca invånare, från bl.a. Södra Skärgården, Björkö, Marstrand, Smögen och Kosteröarna, inte utvärderats i rapporten. Tillgängligheten till dagligvarubutiker 13

123 och grundskolor är dock ganska god för de flesta skärgårdsbor då det finns butiker och skolor på de flesta av ovan nämnda öar. Drivmedelsstationer är det inte lika många av i Skärgården, men samtidigt så är ju biltrafik stark begränsad på t.ex. öarna i Södra Skärgården. 5.3 Tillgänglighet grundläggande betaltjänster Länsstyrelsen har ett bevakningsuppdrag och sedan 2013 även ett uppdrag att arbeta med att genomföra insatser avseende grundläggande betaltjänster. Dessa tjänster kontantuttag, betalningsförmedling och dagskassehantering är påverkade av en snabb teknik- och strukturförändring. En negativ befolkningsutveckling påverkar betaltjänsterna liksom övrig kommersiell service. Kundunderlaget blir för litet och vissa grupper har svårt att anpassa sig till de elektroniska tjänster som utvecklas. En genomgång visar att tillgången till uttagsautomater minskar och antalet kontantlösa bankkontor ökar dramatiskt i länet. Uttag i butik har blivit ett viktigt komplement när det gäller att få tag på kontanter. Samtidigt påverkar bristen på lokala livsmedelsbutiker landsbygdsboendes möjligheter att ta ut kontanter. Västra Götalandsregionens insatser inom ramen för serviceprogrammet samverkar med Länsstyrelsens insatser för att säkerställa tillgången grundläggande betaltjänster, bland annat genom samordnade åtgärder och projekt. 5.4 Prognos över kommande serviceutveckling, utmaningar och möjligheter Sammanfattningsvis kan konstateras att den trend som varit avseende nedläggning av butiker på landsbygden som har pågått flera decennier nu har avstannat i Västra Götaland. I de regelbundna kontakter som regionutvecklingssekretariatets handläggare har med handlare i serviceglesa områden runt om i länet framkommer ingen större oro om nedläggning. Däremot inte sagt att denna service kan utvecklas och förbättras eller att insatser för att försäkra en fortlevnad inte är nödvändiga. Något som ser ut att vara en framtida utmaning är att hantera sviktande kundtillströmningen till de butiker som i dag ligger i vad som är att betrakta som centralorten till förmån för de stormarknader som växer fram runt om i länet. Därmed bör serviceutvecklingen i centralorten särskilt bevakas och stärkas under programperioden. En annan faktor av betydelse är e-handelns utveckling och vilka möjligheter detta ger att sköta sina inköp via internet. Kombineras detta med en utbyggnad av IT/bredband i hela länet och utvecklingen av transporter och logistik öppnas oanade möjligheter för tillgången till service. 6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet Enligt riktlinjerna till det regionala serviceprogrammet ska programmet vila på de erfarenheter och lärdomar som finns från genomförda insatser och aktiviteter under föregående programperiod. Programmet ska även förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, det lokala näringslivet detaljhandeln, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar och lokala utvecklingsgrupper. 14

124 Vidare framhålls betydelsen av att utveckla sambanden med andra program och insatser. Serviceutvecklingen på landsbygden ska inte hanteras som en isolerad fråga utan integreras med övrig tillväxtpolitik. För att ett programarbete ska gå att genomföra fordras finansiering; dels för den centrala projektledningen och dels för projektledning och genomförande av respektive åtgärd. Regionutvecklingsnämnden har beslutat att avsätta medel för medfinansiering av projekt inom programmets utpekade åtgärdsområden. Men det krävs även medfinansiering från andra håll. I följande redogörs för de befintliga finansieringsvägar som skulle kunna vara möjliga för att bedriva projekt inom ramen för serviceprogrammet. 6.1 Investeringsstöd och hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer Nya regler kring tillhandahållandet av förnybara drivmedel eller kostnader för att investera i nya maskiner kan vara tillräckligt för att den sista butiken på orten ska tvingas slå igen. I dessa fall kan direkta stödinsatser vara en förutsättning för överlevnad. Vidare kan butiken behöva anpassas för tillgänglighet för funktionshindrade vilket kan föranleda ett behov av stöd. Butiken kan även tänkas vidga sitt verksamhetsområde (se Åtgärdsområde 7.3 samordnade servicelösningar) vilket skulle kunna vara grund för finansieringshjälp. För att för att upprätthålla försörjning av dagligvaror och drivmedel i serviceglesa områden finns ett statligt anslag för stöd till kommersiell service (SFS, 2000:284) i form av hemsändningsbidrag, investeringsstöd och servicebidrag. Detta administreras i Västra Götaland av Västra Götalandsregionen. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Medfinansiering sker från kommunen eller näringsidkaren Av regeringen beslutade riktlinjer anger vilka butiker som kan få stöd. Vid bedömningar av ansökningar om stöd tar man bland annat hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna, det geografiska läget (ca en mil till närmste butik), befolkningsmässiga förhållanden, det samlade serviceutbudet, varusortiment och hushållens behov av dagligvaruservice på orten. Dessa insatser kommer fortgå och vara en del i de åtgärder som genomförs inom ramen för serviceprogrammet även om de inte utgör ett av de utpekade åtgärdsområde för utvecklingsprojekt. En viktig åtgärd är att i ärendehanteringen uppmuntra att näringsidkarna investerar i förnyelsebara drivmedel eller testar nya lösningar. I ärendehanteringen är dialogen kommunen en viktig beståndsdel. Tidigare fanns det kommunala varuförsörjningsplaner som ett underlag för beslutsfattandet. I dagsläget är många av dessa inte uppdaterade och aktuella. Lokala serviceplaner bör därmed tas fram i dialog mellan kommun, näringsliv och lokala utvecklingsgrupper (se Åtgärdsområde 7.3 Samordnade servicelösningar kap. 7.3). Med dessa som grund kan bättre prioriteringar göras av de nödvändiga stödinsatserna. 15

125 6.2 Företagsfinansiering Västra Götalandsregionen stödjer i dag tillväxtföretag genom att medfinansiera utvecklingsinsatser som bland annat ska bidra till nyinvesteringar, ökad sysselsättning eller produktion. Det finns företagsfinansiering inom flera olika branscher och i olika delar av regionen i tätorter och på landsbygden. Länsstyrelsen arbetar genom Landsbygdsprogrammet [1] för att öka och förbättra möjligheterna att bo, leva och försörja sig på landsbygden. I programmet finns pengar för stöd till företag, projekt och kompetensutveckling. Det nya Landsbygdsprogrammet är ännu inte beslutat och det går därför inte söka stöd ännu. Några stöd till företag beräknas komma igång i slutet av 2014 och övriga stöd beräknas vara sökbara under Länsstyrelsen har även ett nationellt uppdrag att hitta nya lösningar för grundläggande betaltjänster, vilket i stor utsträckning berör landsbygden. Beröringspunkterna mellan Serviceprogrammet och Länsstyrelsens arbete med landsbygdsfrågor är därför många Västra Götalandsregionens pengar och Landsbygdsprogrammet samverkar genom den överenskommelse om medfinansiering som finns sedan Länsstyrelsens i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen kommer fortsätta utveckla det samarbetet och med gemensamma krafter och kompletterande stödmöjligheter genomföra insatser som stimulerar serviceutvecklingen på landsbygden. Detta nätverk som redan finns för landsbygdsutveckling kommer att vara en plattform och en styrka för det fortsatta arbetet med att genomföra det regionala serviceprogrammet. Västra Götalandsregionen medfinansierar ett flertal projekt i samarbete med kommuner, länsstyrelsen m.fl. inom området landsbygdsutveckling. Som exempel kan nämnas Grogrund som fokuserar på att främja kvinnors företagande på landsbygden. Det drivs även särskilda projekt inom området lokalproducerade livsmedel och logistiklösningar. Genom Almi Företagspartner Väst finns olika typer av lånefinansiering och rådgivning till företag i Västra Götaland. Coompanion och Mikrofonden Väst kan på samma sätt ge rådgivning till organisationer inom den sociala ekonomin 6.3 IT/bredbandssatsningar på landsbygden En direkt förutsättning för ett utvecklat företagande och en attraktiv miljö på landsbygden är att det finns tillgång till Internet. I syfte att förbättra tillgängligheten till bredband har det under föregående programperiod funnits ett antal stöd för kommuner och fiberföreningar att söka. Med anledning av att Landsbygdsprogrammet ännu inte är fastlagt kan inget sägas i dagsläget angående det stöd som där kan komma att finnas för bredbandsutbyggnad. [1] Landsbygdsprogrammet baseras på regionala handlingsplaner, utarbetade i partnerskap och med ansvaret lagt på länsstyrelsen i respektive län. Programmen ska genomföras under perioden Det övergripande målet med programmen är att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden i enlighet med EU strategierna. Landsbygdsprogrammet finansieras till ca 50% av Europeiska Jordbruksfonden. 16

126 Västra Götalandsregionens bredbandsstöd Intentionerna med Västra Götalandsregionens bredbandsstöd är att nå ut i de områden som har brister i bredbandet, antingen genom att bygga ut telestationer med dålig kapacitet eller att bygga nya anslutningspunkter som fiberföreningar kan ansluta sig till. Kommunerna har ett ansvar att föreslå och prioritera bland sina tänkbara utbyggnadsobjekt vid begränsade finansiella resurser. De kommuner som ansöker om stöd ska finansiera lika stor del som regionen och förhoppningen är att även kommersiella aktörer ska vara med och finansiera utbyggnaden. 22 kommuner har ansökt om Västra Götalandsregionens bredbandstöd hittills vilket motsvarar ca 62 mnkr i medfinansieringsbehov från VGR. Regionutvecklingsnämnden har hittills beslutat ca mnkr där upphandlingarna är genomförda. Därutöver satsar kommunerna lika mycket eller mer. Sammanfattningsvis kan sägas att de satsningar som gjorts på utbyggnad under föregående år (2013) har gett resultat. Över 45 kommuner i länet arbetar nu med eller är färdiga med sitt bredbandstrategiarbete och upphandlar successivt nya fiberpunkter i fiberföreningsområden som ligger i länets 150 besvärligaste bredbandsbristområden. Drygt 80 av dem är just nu under planering och genomförande med hjälp av Västra Götalandsregionens medfinansiering och cirka 120 fiberföreningar är under uppstart. EU-stöd för bredband Det har tidigare funnits ett stöd för bredband som handlagts av Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen. Fiberföreningarna i Västra Götaland erhöll ca 70 % av den sista potten pengar i Landsbygdsprogrammet tack vare den samverkan som pågått mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, Länsstyrelsen, Hela Sverige skall leva och Coompanion. Cirka 90 föreningar fick beslut om stöd år 2013 men fortfarande finns 110 föreningar i kö i avvaktan på stöd. Regelverket gällande bredbandsutbyggnad för den nya programperioden inom Landsbygdsprogrammet planeras vara färdigt först efter sommaren 2014 så i dagsläget finns inga pengar att söka. Se tidigare avsnitt om landsbygdsprogrammet som ännu inte är beslutat. Kanalisationsstöd Det finns ett statligt stöd som ger bidrag till kanalisation för fiber när man samtidigt gräver ned andra ledningar. Stöd ges med 50 % för de merkostnader som uppkommer om man samtidigt lägger ner kanalisation. Bidrag utgår inte för själva fibern och inblåsningen av denna. Detta stöd ges till dem som verkar i de områden där det inte är troligt att marknaden kommer att bygga ut bredband. Detta stöd handläggs av Västra Götalandsregionen och mer information finns på Övrig EU-finansiering Landsbygdens utveckling, inklusive öarna, skall främjas av såväl Landsbygdsprogrammet (LP) med dess Leaderliknande initiativ [1] liksom av programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2) samt också av Fiskeprogrammet. [1] Genom Leadermetoden flyttas beslut om projektstöd från central nivå (Länsstyrelsen) till lokal nivå. 17

127 Möjlighet att söka medfinansiering av serviceprogrammets aktiviteter och insatser finns förutom i Landsbygdsprogrammet, dess Leader-initiativ och Fiskeprogrammet även genom programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2/ERUF). Insatserna ska då riktas mot projekt som tydligt stärker jämställdhet, integration/mångfald och/eller miljön samt också har ett innehåll som svarar upp mot programmets övriga kriterier. Vad avser sambanden med den regionala planen för Europeiska Socialfonden (Mål 2/ESF) uppmärksammas att det är den könssegregerade arbetsmarknaden och de traditionella studieoch yrkesvalen samt behovet av utökad satsning på företagsrådgivning för kvinnor och för personer med utländsk bakgrund, där samverkan mellan serviceprogrammet och den regionala planen för socalfonden framförallt kan ske. Programmen för gränsöverskridande och/eller transnationella samarbeten kan också i vissa avseende vara en medfinansieringskälla genom samverkan med aktörer inom landsbygdens servicenäringar i Norden men också från andra delar av Europa. 18

128 7. Åtgärdsområden för att skapa en utveckling av tillgängligheten till service Följande åtgärdsområden är utgångpunkten för utvecklingsinsatser inom serviceområdet då de på olika sätt kan bidra till, eller är en förutsättning för tillgänglig service på landsbygden. De har identifierats utifrån gjorda erfarenheter av föregående programperiod och utifrån vad som framkommit i möten med partnerskapets aktörer och med hänsyn till förutsättningarna i Västra Götaland. Det finns inte några skarpa skiljelinjer mellan olika åtgärdsområden och i många fall går de in i varandra. Men de ger vägledning till vilka initiativ och projekt som bör prioriteras och där regionutvecklingsnämnden har möjlighet att vara med och medfinansiera. Eftersom förhållandena skiljer sig åt i regionen och insatserna måste anpassas efter de lokala förutsättningarna är åtgärdsområdena relativt brett formulerade. Till programmet bifogas i stället en handlingsplan för 2014 där mer specifika förslag till satsningar presenteras. Handlingsplanen kommer att uppdateras årligen och ge möjlighet till flexibilitet under programperioden. Åtgärdsområden 1. Utvecklade verktyg för analys och utvärdering 2. Stimulera till lokal offentlig upphandling och logistiklösningar 3. Samordnade servicelösningar 4. Kompetensutveckling och mobilisering 5. Samspel land, stad och mellanland 19

129 7.1 Utvecklade verktyg för analys och utvärdering Mål Ett utvecklat samband mellan analys av servicesituationen på landsbygden, samhällsplanering och genomförda åtgärder på regional och kommunal nivå. Åtgärdsområdet handlar om att på olika sätt arbeta med att utveckla de analys- och utvärderingsverktyg och modeller som behövs för att kunna kartlägga behovet av och tillgängligheten till offentlig och kommersiell service. En förutsättning för ett effektivt arbete inom serviceområdet är att det finns underlag och verktyg som ger möjlighet till planering av service och till en uppföljning av servicetillgänglighetens utveckling. Under föregående programperiod blev det tydligt att den här typen av underlag i många fall saknas vilket gör det svårt att få en överblick över hur servicesituationen ser ut eller vad det är för service som i själva verket efterfrågas av boende och företagare på landsbygden. I vissa kommuner saknas resurser för att kunna ta fram kartor eller analysmaterial. Att Västra Götalandsregionen finansierar framtagandet av analysmaterial där flera kommuner involveras, bör här vara en väg. En annan brist i analysunderlaget handlar om en bild av lokalbefolkningens reella servicebehov. Här bör de lokala utvecklingsgrupperna och byalagen kunna vara en tillgång för att nå ut lokalt och genomföra enkäter och undersökningar. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Projekt/förstudier som ger analysunderlag kring service som kan vara till hjälp vid politiska prioriteringar. Enkäter riktade till boende på landsbygden för att fånga upp servicebehovet. Inom detta åtgärdsområde ryms insatser som syftar till att föra in en analys av servicesituation och behov av service i den ordinarie kommunala och regionala infrastruktur- och samhällsoch kommunikationsplaneringen. Något som också kan vara aktuellt att arbeta med är att utveckla nyckeltal för vilket samhällsekonomiskt värde som ligger i att exempelvis behålla en lanthandel. Analyser av vad som skapar en attraktiv servicepunkt och vilka som är framgångsfaktorerna för en butik på landet. 20

130 7.2 Stimulera till lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem Mål Utvecklad lokal offentlig upphandling där småskaligt producerade livsmedelsföretag kan leverera till det offentliga i ökad omfattning och där logistiksystemen för de små leverantörerna samordnas och utvecklas. I dag finns en ökad efterfrågan på de lokalt producerade och förädlade livsmedlen. I partnerskap och arbetsgrupper framhålls lokalproducerade livsmedel som en framtidsbransch för landsbygden. Västra Götalands län är Sveriges till ytan största jordbrukslän med en bred livsmedelsproduktion från hav och jord till bord vilket skapar stora möjligheter till utveckling inom området. Dock är det bara en bråkdel av den mat som serveras i skolor och förskolor, på sjukhus och äldreboenden som kommer från länet. I många fall lyfts Lagen om offentlig upphandling (LOU) upp som ett hinder och både kommuner och producenter kan behöva ett utomstående stöd under upphandlingsprocessen för att kunna vända utvecklingen. Genom att inköpare i kommuner och region får ökad kunskap om lagen om offentlig upphandling kan tillämpningen ändras och ge minde, lokala företag möjlighet att lämna anbud och i förlängningen leverera varor till offentliga kunder. Kunskap om hur LOU ska användas på rätt sätt för att både ge rättvisa konkurrensförutsättningar och möjliggöra lokala företags deltagande varierar mellan olika kommuner, förvaltningar och myndigheter. Det är viktigt att de kommuner, förvaltningar och myndigheter som ligger främst i att använda LOU för att möjliggöra lokal upphandling ges möjligheter att sprida vunna erfarenheter och kunskaper till andra. Inom ramen för föregående serviceprogram genomförde Västra Götalandsregionen tillsammans med Tillväxtverket och Länsstyrelsen Dalarna ett utbildningsprojekt för att stimulera till lokal offentlig upphandling på kommunal nivå. Länsstyrelsen har sedan tagit vid och under 2013 gjort en storsatsning för att regionalproducerade produkter ska få större genomslag i offentliga upphandlingar. Turismen i länet är, med undantag av Göteborg, fortfarande starkt säsongsbetonad. I glesbygden kan det vara svårare att locka turister på grund av långa geografiska avstånd, men med kvalitétsprodukter inom några övergripande teman finns möjligheter att nå en marknad. Matupplevelsen är en växande gren inom besöks- och turistnäringen som kan bidra till att förlänga turistsäsongen. Den lokalproducerade maten kan även kopplas till rekreationsmiljöer och naturupplevelser. Ett annat hinder för små lokala producenter är att logistiken mellan producenter och kunder är bristfällig. Mindre aktörer har små förutsättningar för att utveckla nya logistiksystem. Offentlig sektor måste därför gå före i utvecklandet av samordnade system. Kommunerna har där en viktig uppgift att vara föregångare och visa upp system som fungerar och som andra aktörer i samhället kan använda. Det finns även en outnyttjad potential för mindre handlare och leverantörer att gå samman och utveckla gemensamma samlastningscentraler och inköpsnoder. 21

131 Lokalproducerat i Väst är ett resurscentrum med uppdrag att erbjuda utvecklingsstöd till småföretag inom livsmedelsförädling. Det stöd som företagen efterfrågar mer och mer är hjälp med att hitta vägen till marknaden som kan vara butiker, restauranger eller offentlig sektor. Fortfarande är bristen på heltäckande logistiklösningar ett hinder för att skapa en effektiv kedja från producent till konsument, men arbete pågår för att skapa ett nätverk av uppsamlingspunkter runt om i Västra Götaland där produkter från flera producenter kan samlastas och skickas vidare till kunderna. Falköpings kommun är en av de kommuner som satsat på en egen samlastningscentral för produkter som köps in till de egna verksamheterna. Genom att samlasta gods kan antalet leveranser till varje adress minska, både utsläpp från transporter och olycksrisker minskas. I det fortsatta arbetet behöver man skaffa ett enhetligt beställningssystem, nya lastbärare för livsmedel och samlastning av fler produkter. Det skulle vara möjligt att utveckla ett regionalt samarbete med flera kommuner i kring livsmedelsupphandling och samdistribution. Västra Götalandsregionen har medfinansierat flera projekt inom livsmedelslogistik under de senaste 3-4 åren. Nästa steg blir en mer samlad strategi för livsmedelslogistik som både kan ge ekonomiska och miljömässiga effektiviseringar. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Främjar införandet av nya upphandlingsrutiner i kommunerna för att möjliggöra deltagande från mindre, lokala företag. Insatser riktade till lokala producenter och leverantörer (lanthandlare) som förbättrar deras möjligheter att lämna anbud vid offentlig upphandling Framtagandet av underlag som visar på vilka ekonomiska vinster en kommun kan göra på sikt genom att stimulera till lokal offentlig upphandling (ökad lönsamhet i lokala företag vilket ger ökade skatteintäkter osv.) Främjar samordningen av distributionssystem med mellanlager Främjar samordning av transporter med varuleveranser till lokala restauranger och landsbygdshandlare Påverkar attityder hos tjänstemän och politiker till att i högre utsträckning än tidigare arbeta med lokal upphandling och samordnade transporter och logistiksystem. 22

132 7.3 Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser Mål Samordnade servicelösningar mellan kommersiell och offentlig service möjliggörs genom samverkansmodeller, kommunal serviceplanering och främjandet av lokalt anpassade samordnade servicelösningar där utgångspunkten är att bygga kring och utveckla vad som är den lokala mötesplatsen. När till exempel en butik, en bensinstation eller en frisör kan samordna sin verksamhet med statlig och kommunal service blir utbudet mer komplett och attraktivt. Samtidigt vinner alla fördelar av samordningen. I det kommunala budgetarbetet går utvecklingen mot förvaltningsinterna lösningar, där service centraliseras, vilket medför att serviceställen läggs ned på landsbygden och i mindre tätorter. Även i dessa fall kan samordnade servicelösningar vara en metod för att bibehålla servicen. Det pågår flera försök inom länet där landsbygdshandeln blir en plats för sådan samordnad statlig service. Men det är inte alltid butiken som är den bästa servicepunkten eller mötesplatsen, det kan lika gärna vara biblioteket, kyrkan eller föreningslokalen. Här finns ett område att utveckla ytterligare under programperioden. För att en servicepunkt ska bli välbesökt och kunna fungera som en lokal mötesplats för bygden krävs dels att platsen ligger strategiskt geografiskt men här kan en fördel vara att låta platsen byggas kring någon form av kulturellt värde eller vad man kan kalla den lokala identiteten. I dag finns det flera övergivna fabriker eller vackra samlingslokaler på landsbygden som står oanvända trots att de skulle kunna ha en potential att bli en sådan plats. Men initiativet till en sådan utveckling måste komma underifrån och genom att kommunen tar tillvara på de eldsjälar som har utvecklingsidéer. Här finns även möjlighet att engagera studenter från våra högskolor och universitet och ge dem ex-jobb inom lokal utveckling och arkitektur. Kommunen har en central roll, att utifrån de lokala förutsättningarna skapa en helhetsbild över servicesituationen, planera för servicen och våga prova nya okonventionella lösningar. Kommunerna ska se till att i det arbetet använda sig av den lokalkännedom och kunskap som finns hos de lokala utvecklingsgrupperna och brukarföreningarna. Länsstyrelsen genomförde under 2013 en mejlenkät som visade att endast två kommuner i Västra Götaland hade aktuella strategier för landsbygdsutveckling, ytterligare två hade gamla landsbygdsprogram, en hade en handlingsplan för landsbygdsutveckling och en kommun hade en servicestrategi. 14 kommuner ansåg att landsbygdsutveckling behandlas i översiktsplaneringen då oftast i LIS-områden (områden för utveckling i strandnära lägen). Länsstyrelsen erbjöd då kommuner som visade intresse för att upprätta en landsbygdsstrategi medfinansiering med högst 50 tkr. De kommuner som nu arbetar med landsbygdsstrategier är Dals-Ed, Essunga, Grästorp, Falköping, Mariestad, Munkedal, Skara, Svenljunga och Uddevalla. Strategierna ska vara klara sommaren Genom det centrala samordningsforumet (CSF) samarbetar ett 20-tal medlemmar från myndigheter och bolag inom servicesektorn såsom posten, apoteket, systembolaget med flera 23

133 kring sin planering för etablering på nationell nivå. Det är viktigt att berörda kommuner och Västra Götalandsregionen samverkar med dessa servicegivare för att utveckla väl fungerande ombudsfunktioner i butik. Genom detta forum försöker Tillväxtverket att på nationell nivå påverka utveckling och samordning av service i serviceglesa områden. Tillväxtverket tar gärna emot synpunkter från dig som bor eller verkar i gles- och landsbygder kring utvecklingen på detta område. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Utveckling av modeller där offentliga, kommersiella och ideella utövare kan mötas och hitta gemensamma lösningar för utveckling av service prioriteras. Modellen BID (Business Improvement District) är här ett verktyg för att skapa strukturerad samverkan mot ett gemensamt mål och som prövades med framgång under föregående programperiod. För att skapa attraktivitet kring servicepunkten kan man även tänka sig att samordna densamma med någon form av kulturutbud. I Västra Götaland finns 60 digitala biografer, flera av dem på landsbygden. Det är nu bara fyra kommuner som inte har till tillgång till minst en digitaliserad biograf. Det produceras idag mycket offentligt finansierad scenkonst av hög kvalité som bara ett fåtal medborgare i länet har möjlighet att ta del av på grund av hinder som t ex geografiska avstånd, resekostnader, funktionsnedsättning mm. Samtidigt har det runt om i Sverige inletts flera kommersiella projekt som syftar till att filma scenkonst samt tillgängliggöra detta digitalt via livesändningar och via så kallade video on demand-tjänster. Här finns en outnyttjad möjlighet för förskolor, skolor, äldreboende och vårdinstitutioner i glesbygd att få tillgång till ett ökat utbud av offentligt producerad kultur för sina elever, brukare och patienter. Även mera kommersiella aktörer som hotell, samlingslokaler, lokala biografer, folkets hus med flera skulle kunna dra nytta av detta utbud. Speciellt intressant blir det för de biografer som utrustats med den nya digitala tekniken genom bland annat regionalt och nationellt stöd. Det lagreglerade kommunala arbetet med översikts- och detaljplanarbete kan utvecklas och breddas med perspektivet landsbygdsutveckling där lokala representanter för landsbygden medverkar. Därutöver bör kommunerna upprätta så kallade serviceplaner för landsbygders utveckling. De kommunala serviceplanerna blir en vidareutveckling av varuförsörjningsplanerna. Ambitionen är att serviceplanerna, utöver dagligvaruservice, ska omfatta andra typer av kommersiell och offentlig service. Det kan med fördel ske genom att integrera arbetet med budgetprocessen. Även Västra Götalandsregionens tillväxtarbete bör kompletteras med perspektivet serviceinfrastruktur på regional nivå. Serviceplaneringen förutsätter dock ett lokalt engagemang. I det sammanhanget kan enkäter och inventeringar som visar servicebehov och serviceutbud användas för att engagera aktörer på lokal nivå och öka kunskapen om möjliga servicelösningar. I service- och boendeglesa områden finns ett sviktande underlag för att på ett kostandseffektivt sätt bedriva kollektivtrafik. Utnyttjas möjligheten till samordnade transporter kan förutsättningarna ändras till det bättre. (Se Kollektivtrafiknämndens projektplattform för stöd till innovativa kollektivtrafiklösningar.) 24

134 7.4 Kompetensutveckling och mobilisering inom området landsbygdsutveckling Mål Bättre kunskapsnivå för servicefrågorna i och utanför partnerskapet och en bättre spridning av framgångsrika arbetssätt och metoder. Insatser inom detta åtgärdsområde syftar till att öka kunskapen hos beslutande tjänstemän och politiker om landsbygdens förutsättningar för tillväxt och utveckling kopplat till serviceutvecklingen. Men även att mobilisera lokalbefolkningen och inspirera till utvecklingsinsatser. Kompetensutvecklingssatsningarna bör ske inom områden som upphandling, serviceplanering, analys och utvecklad kommersiell service. Det är områden som definieras som särskilt viktiga för att utveckla tillgängligheten till service på landsbygden. I en politisk process, där servicefrågorna på landsbygden ges ett större utrymme än idag, är kunskap om förutsättningar för service på landsbygden i generell mening en viktig tillgång. Särskilda kompetensutvecklande insatser bör därför riktas till såväl förtroendevalda som tjänstemän på olika nivåer, kommun, region och nationell nivå. En nedlagd butik kan ha inverkan på äldreomsorgskostnaderna och en nedlagd byskola kan påverka butikens överlevnadsmöjligheter. Nya lösningar kan finnas som både tillgodoser kommunens behov av kostnadseffektiva lösningar och landsbygdsbefolkningens behov av service. Hur livsmedelskontrollen utförs i de oftast mindre företagen på landsbygden och hur serviceföretagens egenkontrollprogram utformas kan påverka kostnadsbild och relationen mellan landsbygdsföretagaren och kommunens tjänstemän i positiv eller negativ riktning. Landsbygdsföretagens tillväxtförutsättningar kan påverkas av hur väl kommunens näringslivsverksamhet fångar behov och förutsättningar på landsbygden. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Med ökade kunskaper om förutsättningarna för service och tillväxt på landsbygden förbättras landsbygdens möjligheter att utveckla service och företag. Inom åtgärdsområdet ryms insatser som sprider alla de lärdomar som görs under programperioden, eller det analysmaterial som tas fram. Det lokala engagemanget hos befolkningen är en förutsättning för att bygden ska leva och servicen finnas kvar eller kunna utvecklas. Aktiviteter som mobiliserar de lokala krafterna bör genomföras. Genom informationsinsatser, seminarier, möten och studiebesök främjas kompetensutveckling hos politiker och tjänstemän inom området landsbygdsutveckling. Detta bygger mycket på att fånga upp och sprida de goda exempel som finns runt om i länet. Behovet finns även av att utveckla någon form av mötesplats för de lokala landsbygdsutvecklarna i kommunerna, för att skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte och hitta samordningsprojekt över kommungränserna. 25

135 Enkätundersökningar och informationsinsatser riktade till lokalbefolkningen kring köptrohet till den lokala butiken osv. kan också vara ett verktyg för kompetensutveckling och mobilisering. Västra Götalandsregionen ansvarar för att skicka ut nyhetsbrev och sätta ihop informationsmaterial som kan spridas på olika sätt. Här bör även sociala medier användas för spridning och för att väcka intresse. 7.5 Skapa förutsättningar för bibehållen eller utvecklad service genom samspel mellan land, stad och mellanland Mål Utveckla metoder som främjar ett utbyte mellan land/stad/mellanland där resurser och möjligheter bättre tas tillvara och en samverkan bidrar till en positiv serviceutveckling. När vi talar om regionutveckling finns det många sammanhang en uppdelning mellan stad och land. Exempelvis har de stora EU-programmen varit uppdelade på ett sätt som gjort det svårt för aktörer att samarbeta mellan land och stad. Detta synsätt håller på att förändras vilket kommer att främja en helhetssyn på regional utveckling. Landsbygdens utveckling kan inte behandlas som en isolerad fråga i förhållande till utvecklingen av stadskärnan/centralorten och vice versa. Längre tillbaka i tiden var försörjningskedjorna överskådliga med livsmedel och energi från omlandet in till städer och tätorter, medan dagens storskaliga system ofta gjort produkterna anonyma och transportkedjorna mer långväga. Det finns konsumenttrender som visar ett växande intresse för varornas ursprung, det finns också strömningar för en mer lokal försörjning av rena säkerhetsskäl och tankar om att en hållbar utveckling kräver en lokal försörjning. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Insatser inom något av ovanstående åtgärdsområden (1-4) men där samspelet mellan land och stad är en del i insatsen. Frågor som man kan arbeta mer gemensamt för är att 1) utveckla försörjningskedjor från land till stad som gynnar företagandet på landsbygden och 2) öka idéutbytet kring hur man utvecklar en plats Platsutveckling på landsbygden i Västra Götaland har skett genom Leaderprojekt och BIDprojekt, medan städerna jobbat med centrumutveckling och i Göteborg finns det forskningsbaserade samarbetet Mistra Urban Futures. För att effektivare kunna tillvarata idéer och utvecklingskraft behöver den geografiska uppdelningen överbryggas så att satsningarna kan förstärka varandra. 26

136 8. Programmets genomförande och arbetssätt De projekt som ska drivas inom ramen för det regionala serviceprogrammet bygger på en samordning mellan kommunala insatser, medel ur Landsbygdsprogrammet, Västra Götalandsregionens medel för regional utveckling med mera. Som en katalysator för att få igång utvecklingsprojekt inom ramen för programmet avsätter regionutvecklingsnämnden även särskilda medel. Det är dock en direkt förutsättning att initiativen till lokala utvecklingsprojekt kommer från den lokala nivån, från byalag, kommuner, lokala intressegrupper och näringsidkare. Västra Götalandsregionen (genom handläggare på regionutvecklingssekretariatet) kommer här att fungera som en samordnare och främjare för att kunna realisera de goda idéer som föds lokalt. Rollen för regionutvecklingssekretariatet blir även att föra samman olika aktörer och hitta samverkansprojekt. Då merparten av insatserna är av lokal karaktär och i många fall kräver någon form av lokal medfinansiering finns behovet av ett ökat kommunalt engagemang under denna programperiod. För att stimulera till detta kommer särskilda informationsinsatser att riktas till kommunerna i länet så att det skapas en ökad medvetenhet om att resurser för utvecklingsprojekt inom serviceområdet finns att tillgå genom regionutvecklingsnämnden. 8.1 Partnerskap Under programgenomförandet kommer särskild vikt att läggas på metoder för dialog och möten i partnerskap. Regionutvecklingssekretariatet ansvarar för att hålla samman det partnerskap av aktörer som på olika sätt är en del av programmets genomförande. Partnerskapets möten måste organiseras så att deltagarnas erfarenheter och kunskaper tas tillvara och att programmets genomförande blir en angelägenhet för alla. En viktig uppgift är då att skapa en fungerande dialog mellan deltagarna i partnerskapet, så att partnerskapets möten blir en gemensam arbetsuppgift, både i förberedelse, genomförande och uppföljning. Det är också viktigt med ordning och reda, att det som sägs ska göras också genomförs och att angelägna diskussionsteman blir grundligt behandlade. En föränderlig verklighet, där nya behov kan uppstå när tillgängligheten till service på olika platser i regionen snabbt förändras måste kunna fångas upp av partnerskapet och bli en del av sysselsättningen med programmet. För att åstadkomma det förutsätts en god dialog mellan lokal-, kommunal- och regional nivå. Partnerskapsmöten (regionala och delregionala) arrangeras 1-2 ggr per år men dialogen mellan Västra Götalandsregionen och aktörerna i partnerskapet pågår kontinuerligt och vid behov genom möten och telefonsamtal. Västra Götalandsregionen kommunicerar även till partnerskapet genom mejlutskick, nyhetsbrev och genom att uppdatera hemsidan för programmet ( Det är även viktigt med en fortsatt bra samverkan mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen och mellan landsbygdsprogrammet och serviceprogrammet. 27

137 Partnerskapets sammansättning 1. Västra Götalandsregionen 2. Västsvenska Turistrådet 3. Lokalproducerat i Väst 4. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 5. Kommunalförbunden (Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal) samt de 49 kommunerna i Västra Götalands län Leaderområden: 6. Norra Skaraborg 7. Östra Skaraborg 8. Västra Skaraborg 9. Sjuhärad 10. Terra et Mare 11. Ranrike 12. Dalsland 13. Götaälvdalen 14. Insjörike 15. Skärgårdsråd 16. Hushållningssällskapet Väst 17. Länsbygderåd 18. Coompanion Västra Götaland 19. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 20. ICA 21. Axfood 22. KF Coop 23. Sveriges Bensinhandlare 24. Biogas Väst 25. Arbetsförmedlingen 26. Försäkringskassan 27. Svenska Spel 28. Apoteket 29. Posten 30. ATG 8.2 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av programmet kommer att ske löpande under programperioden för att säkerställa en lärandeprocess och även ge möjligheter till en flexibilitet i åtgärderna. Som utgångspunkt används den strategi för uppföljning och utvärdering och program som regionutvecklingssekretariatets analysavdelning har utarbetat. Återrapportering sker kontinuerligt till beredningsgruppen för hållbar utveckling och regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen. Därutöver följs programmet upp genom de regelbundna återrapporteringar som görs till Tillväxtverket under programperioden. 28

138 Bilaga 1. Befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland Kommun Invånare per km 2 Kommun Invånare per km 2 Göteborg Partille 631 Öckerö 487 Mölndal 423 Lerum 151 Trollhättan 136 Härryda 132 Borås 115 Kungälv 115 Stenungsund 99 Tjörn 89 Ale 88 Uddevalla 82 Alingsås 81 Skövde 78 Lysekil 69 VG 67 Sotenäs 65 Vänersborg 58 Lidköping 55 Tibro 48 Skara 43 Lilla Edet 40 Mariestad 39 Orust 39 Mark 36 Götene 32 Bollebygd 32 Falköping 30 Hjo 30 Strömstad 26 Vårgårda 26 Åmål 25 Tidaholm 24 Essunga 23 Sverige 23 Vara 22 Ulricehamn 22 Grästorp 21 Herrljunga 19 Mellerud 17 Töreboda 17 Gullspång 17 Karlsborg 17 Munkedal 16 Tranemo 16 Tanum 13 Svenljunga 11 Färgelanda 11 Bengtsfors 11 Dals Ed 6 Källa: SBC.

139 Bilaga 2a. Befolkningsförändring 1990 till 2012 per kommun. Förändringstypen (in, utflyttning eller oförändrat) bestämdes genom att en linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. Kommunen klassades som typen inflyttning om lutningen var minst +0,3% per år, utflyttning om lutningen var mindre än 0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan 0,3% och +0,3%. Kommun Antal inv Antal inv Typ Dals Ed utflyttning Essunga utflyttning Grästorp utflyttning Gullspång utflyttning Färgelanda utflyttning Bollebygd* inflyttning Karlsborg utflyttning Hjo oförändrat Herrljunga oförändrat Sotenäs utflyttning Vårgårda oförändrat Töreboda utflyttning Mellerud utflyttning Strömstad inflyttning Öckerö inflyttning Munkedal utflyttning Tibro oförändrat Svenljunga utflyttning Bengtsfors utflyttning Tanum oförändrat Tranemo utflyttning Lilla Edet oförändrat Tidaholm oförändrat Åmål utflyttning Götene oförändrat Tjörn oförändrat Orust oförändrat Lysekil utflyttning Vara utflyttning Stenungsund inflyttning Skara oförändrat Ulricehamn oförändrat Kommun Antal inv Antal inv Typ Ale inflyttning Mariestad oförändrat Härryda inflyttning Partille inflyttning Falköping oförändrat Mark oförändrat Lerum inflyttning Alingsås inflyttning Kungälv inflyttning Lidköping oförändrat Vänersborg oförändrat Uddevalla inflyttning Skövde inflyttning Trollhättan inflyttning Mölndal inflyttning Borås* inflyttning Göteborg inflyttning * Eftersom Bollebygd 1990 ingick i Borås kommun (blev egen kommun 1995) så har antalet invånare i Bollebygd 1990 skattats bl.a. utifrån tätortens storlek. Borås kommun har minskats med motsvarande värde Källa:SCB.

140 Bilaga 2b. Befolkningsförändring 1990 till 2012 per tätort med fler än invånare Förändringstypen (in, utflyttning eller oförändrat) bestämdes genom att en linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. Tätorten klassades som typen inflyttning om lutningen var minst +0,3% per år, utflyttning om lutningen var mindre än 0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan 0,3% och +0,3%. Vissa tätorter sträcker sig över flera kommuner, t.ex. Göteborgs tätort, i dessa fall är kommunen där majoriteten av tätortsinvånarna bor angiven. Tätort Kommun Antal inv Antal inv Typ Stora Höga Stenungsund inflyttning Öjersjö Partille inflyttning Olofstorp Göteborg inflyttning Sjömarken Borås inflyttning Hjuvik Göteborg inflyttning Sandared Borås inflyttning Öckerö Öckerö inflyttning Skärhamn Tjörn oförändrat Ljungskile Uddevalla inflyttning Grästorp Grästorp oförändrat Ed Dals Ed utflyttning Kungshamn Sotenäs utflyttning Tranemo Tranemo oförändrat Bollebygd Bollebygd inflyttning Dalsjöfors Borås oförändrat Skultorp Skövde oförändrat Bengtsfors Bengtsfors utflyttning Svenljunga Svenljunga oförändrat Älvängen Ale inflyttning Gråbo Lerum inflyttning Herrljunga Herrljunga oförändrat Vara Vara oförändrat Munkedal Munkedal oförändrat Mellerud Mellerud utflyttning Viskafors Borås utflyttning Karlsborg Karlsborg utflyttning Vårgårda Vårgårda inflyttning Hönö Öckerö inflyttning Fristad Borås inflyttning Töreboda Töreboda utflyttning

141 Tätort Kommun Antal inv Antal inv Typ Lilla Edet Lilla Edet oförändrat Landvetter Härryda inflyttning Götene Götene oförändrat Vargön Vänersborg oförändrat Surte Ale inflyttning Strömstad Strömstad inflyttning Hjo Hjo oförändrat Kållered Mölndal inflyttning Lysekil Lysekil oförändrat Floda Lerum oförändrat Nödinge Nol Ale inflyttning Tidaholm Tidaholm oförändrat Tibro Tibro oförändrat Ulricehamn Ulricehamn inflyttning Stenungsund Stenungsund oförändrat Åmål Åmål utflyttning Lindome Mölndal inflyttning Skara Skara oförändrat Mölnlycke Härryda inflyttning Kinna Mark oförändrat Lerum Lerum inflyttning Falköping Falköping inflyttning Mariestad Mariestad oförändrat Kungälv Kungälv inflyttning Vänersborg Vänersborg oförändrat Alingsås Alingsås inflyttning Lidköping Lidköping inflyttning Uddevalla Uddevalla oförändrat Skövde Skövde inflyttning Trollhättan Trollhättan inflyttning Borås Borås inflyttning Göteborg Göteborg inflyttning Källa SCB.

142 Handlingsplan 2014 Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland Följande specifika åtgärder har Västra Götalandsregionen identifierat som prioriterade att genomföra/initiera under år Därutöver uppmuntras till ytterligare initiativ till åtgärder från partnerskapet. - Enkätundersökning riktad till befolkningen i gles- och landsbygd genomförs i syfte att kartlägga servicebehovet. Bör utformas och genomföras i samverkan med lokala utvecklingsgrupper för att möjliggöra inslag av djupintervjuer. Sker även i samverkan med Länsstyrelsen som önskar lägga till frågor om grundläggande betaltjänster. Hur: Västra Götalandsregionen tar fram en enkät i samverkan med lokala utvecklingsgrupper och Länsstyrelsen. Resultat: En enkät riktad till lämpligt urval landsbygdsbefolkning i serviceglesa områden genomförs. Effekt: Ett underlag finns för att bedöma befolkningens syn på service vilket ger ett mer nyanserat underlag för att planera åtgärder. - Tillgängliggörande av digitaliserad kultur i landsbygd och skärgård med inriktning på scenkonst Tillgängliggöra scenkonst digitalt via livesändningar och via video-on-demand tjänster. Skapa möjlighet för förskolor, skolor, äldreboende, vårdinstitutioner med flera i glesbygd att få tillgång till ett ökat utbud av offentligt producerad kultur för sina elever, brukare och patienter. Hur: Informationsinsatser till kommuner och pilotprojekt för att tillgängliggöra digitalt distribuerad scenkonst Resultat: 10 pilotprojekt Effekt: Tillgängligheten till offentligt producerad kultur har ökat - Initiering av pre-bidprojekt BID-modellen (Business Improvement District) prövades på Vrångö med lyckat resultat underföregående serviceperiod. Erfarenheter från detta lokala utvecklingsprojekt kommer att spridas under 2014 och fler Pre-BID att initieras. Hur: Det intresse som finns för att skapa BID-samverkan fångas upp av Västra Götalandsregionen och projekten utformas utifrån lokala förutsättningar. Resultat: 2 pre-bid skapas i Västra Götaland Effekt: Bred samverkan mellan offentlig, kommersiell och ideell sektor skapas utifrån lokala förutsättningar vilket ger möjlighet till lokal service- och platsutveckling.

143 - Utveckling av nätverk för landsbygdsutveckling Västra Götalandsregionen skapar ett nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare i Västra Götalandsregionen för erfarenhetsutbyte och samverkan över kommungränser. Hur: Informationsinsatser till kommuner och tillskapandet av en hemsida eller motsvarande. Resultat: Lättillgängliga kontaktvägar för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner finns vilket möjliggör fler intressanta projekt och samverkansfördelar. - Erfarenhetsutbyte och studieresor över länsgränser För att mobilisera och inspirera till initieringen av lyckade åtgärder inom serviceområdet genomförs studieresor och erfarenhetsutbyte med andra län i landet. Intresse för utbyte med Stockholms skärgård har redan framkommit. Hur: Västra Götalandsregionen fångar upp det intresse som finns i partnerskapet för att lära av lyckade exempel och arrangerar 1 studieresa under året. Resultat: En samverkan mellan Västra Götaland och ett annat län i Sverige kring en servicemodell skapas. Effekt: Kunskap för att formulera framtida serviceprojekt och initiativ samlas in och samverkan skapas. - Regelbundna kontakter med kommuner och servicegivare Västra Götalandsregionens handläggare på regionutvecklingssekretariatet fortsätter liksom föregående programperiod, att ha regelbundna kontakter med kommuner och servicegivare och skapar möten och synergier mellan olika aktörer. Hur: Ett aktivt programarbete. Resultat: Alla 49 kommuner i Västra Götaland känner till det regionala serviceprogrammet och vem de kan kontakta på Västra Götalandsregionen. Effekt: Kommuner och servicegivare i länet känner förtroende för Västra Götalandsregionens arbete med servicefrågorna och att regionutvecklingssekretariatets handläggare skapar samverkan och möten mellan olika aktörer för att möjliggöra serviceutveckling.

144 Ärende 18

145 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum , Diarienummer RUN Enheten för näringslivsutveckling Handläggare: Marie Sjövall Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Mamas Retro Gårdsten Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Mamas Retro Gårdsten under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: Den ideella föreningen forumskill Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden inom programmet för socialt entreprenörskap Projektinnehåll: Den ideella föreningen forumskill har ansökt om medel till projektet Mamas Retro Gårdsten. Syftet med projektet är att skapa arbetstillfällen och bryta utanförskapet för individer som står lång ifrån arbetsmarknaden. Målgrupp för projektet är utrikes födda kvinnor i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Målet med projektet är att utveckla ett beprövat koncept och att bygga upp en försöksverksamhet i Gårdsten. Ett långsiktigt mål är att sprida konceptet till fler orter i regionen. Kontakt har bland annat tagits med Vänersborgs, Åmåls och Härryda kommuner samt med ideella föreningar i Karlstad och Stockholm. Den metod som utvecklats och testats bygger på entreprenörskap, delaktighet och empowerment (att ta makten över sitt liv) genom att låta deltagarna försörja sig på egna meriter under trygga former. Varje deltagare får också en egen mentor under hela projektperioden. Genom mentorskapet får deltagarna också tillgång till ett större nätverk. Motivering: Mamas Retro började som ett pilotprojekt inom programmet för socialt entreprenörskap där man utvecklade en metod för att främja kvinnors entreprenörskap oavsett deras förutsättningar. Konceptet har visat sig vara framgångsrikt när det gäller att fånga upp individer som slussats runt i olika åtgärder genom att skapa en miljö för kompetenser som inte får utrymme på den reguljära arbetsmarknaden. Styrkan i konceptet är att det bygger på en kombination av traditionell affärsverksamhet och socialt entreprenörskap. År 2011 belönades Mamas Retro med CSR Västsveriges stipendium för nytänkande. Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

146 Datum Diarienummer RUN (2) Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En region för alla och prioriterad fråga i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Det har också koppling till Vision Västra Götaland genom att främja integration och jämställdhet. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

147 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Enheten för näringslivsutveckling Till forum Skill Webbadress: forumskill.com Kontaktperson hos sökanden Namn: Beatrice Alger e-postadress: Dnr RUN Medel till Mamas Retro Gårdsten. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Mamas Retro Gårdsten. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet pågår under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marie Sjövall, , marie.sjovall@vgregion.se. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att främja integration och jämställdhet. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En region för alla och prioriterad fråga/prioriterade frågor i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv.

148 Dnr RUN Bakgrund Mamas Retro började som ett pilotprojekt inom programmet för socialt entreprenörskap där man utvecklat en metod för att bryta utanförskapet hos kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Metoden bygger på entreprenörskap och empowerment (att ta makten över sitt liv) genom att försörja sig på egna meriter under trygga former. Metoden lämpar sig särskilt för individer med psykisk ohälsa eller intellektuell funktionsnedsättning belönades Mamas Retro med CSR Västsveriges stipendium för nytänkande. Deras idé bygger på en kombination av traditionell affärsverksamhet och socialt entreprenörskap genom att skapa delaktighet och möjlighet för kvinnor i utanförskap att ta steget ut i arbetslivet. Mamas Retro har bedrivits i centrala Göteborg i ett par år och konceptet har visat sig vara framgångsrikt. Nu vill forumskill sprida konceptet till fler områden i regionen och starta med att öppna en filial i Gårdsten. Syfte Huvudsyftet med projektet är att bryta utanförskapet för individer, främst utrikes födda kvinnor, som står långt ifrån arbetsmarknaden genom att främja entreprenörskap. Mål Målet med projektet är att bygga upp en pilotverksamhet i Gårdsten och på lite längre sikt även sprida konceptet Mamas Retro till fler orter i regionen och i övriga Sverige. Projektinnehåll Projektet innehåller praktiskt arbete varvat med metodutveckling, språkträning, friskvård, utbildning i socialt entreprenörskap och mentorskap. Det praktiska arbetet omfattar iordningsställande av en ny butikslokal i Gårdsten, vilket görs av deltagarna. Deltagarna får en mängd olika arbetsuppgifter, t ex målning, produktion/re-design av kläder, inköp och försäljning av varor, marknadsföring via sociala medier och skyltning mm. Parallellt med butiksarbetet kommer deltagarna att få kompetenshöjande utbildningar bland annat i textilarbete, miljöarbete, marknadsföring, kundbemötande, hälso- och friskvård samt gruppdynamik. Dessa utbildningar genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Därtill kommer en kurs i klädvård som genomförs av mentorer från Mamas Retro/centralt. En individuell plan skapas för alla projektdeltagare, som också får en mentor. I metoden ingår även lösningsfokuserade samtal, som hålls av projektledarna. Projektledarna och mentorerna har en metodhandbok som stöd för sitt arbete. Miljö Hållbarhetsaspekterna är integrerade i Mamas Retro-konceptet, vilket bland annat innebär att man minimerar miljöpåverkan och att man kommunicerar verksamhetens miljömål, såsom återbruk av textilier, hållbar konsumtion, källsortering och att praktisera kretsloppstänkande i det dagliga arbetet. Varor och livsmedel ska i möjligaste mån vara ekologiska. Jämställdhet Mamas Retro arbetar normkritiskt, det vill säga att man vill bryta normer för hur en entreprenör eller företagare förväntas vara. I skyltningen använder man mjukisdjur för att undvika stereotyper och regnbågsflaggan för att visa att detta är en arbetsplats som främjar jämlikhet.

149 Dnr RUN Integration Huvudsyftet med projektet är att bryta utanförskapet genom att skapa arbetstillfällen för kvinnor, främst utrikes födda, som står utanför arbetsmarknaden. Projektet vill bidra till människors möjlighet att lyckas som entreprenörer, oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning e t c. Målgrupp Projektet vänder sig främst till utrikes födda kvinnor som saknar arbete och som är bosatta i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetenshöjande insatser Antal individer som får praktik eller ferieplatser Antal företag/organisationer som deltar i frivilligarbete Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 8 Antal privata och offentliga organisationer som samverkar 6 Egna indikatorer Antal nya arbetstillfällen Lönebidragsanställda/löneanställda Dagligverksamhetsplatser Långsiktiga resultat och effekter Projektet Mamas Retro är en långsiktig satsning som kommer att sprida verksamheten till fler orter, vilket innebär möjlighet till praktikplatser och varaktiga anställningar för kvinnor som har svårt att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor 0 Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader

150 Dnr RUN Finansiering kr År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Socialstyrelsen Gbg Nordost SDF Angered Offentlig direktfinansiering 0 73 Arbetsförmedlingen (lönebidrag) Gårdstensbostäder (subv hyra) Gbg Nordost SDF Angered Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering forumskill Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa 0 100% Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 0 Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

151 Ärende 19

152 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Enheten för näringslivsutveckling Handläggare: Marie Sjövall Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden EDCS Equality Development Center West Sweden Förslag till beslut: 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet EDCS-Equality Development Center West Sweden under perioden Sammanfattning av projektet: Sökanden: EDCS Equality Development Center West Sweden Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden I egenskap av regionalt resurscentra har EDCS också verksamhetsbidrag från Tillväxtverkets resurscentraprogram för perioden Projektinnehåll: EDCS har ansökt om projektmedel till sin basverksamhet som syftar till att skapa en jämställd tillväxt och utveckling i regionen. EDCS verksamhet bygger på ett långsiktigt arbete med att utveckla metoder för integrering av genus och jämställdhet i organisationer och företag. De erbjuder också processtöd för jämställdhetsintegrering. Målgrupper för deras verksamhet är främst innovations- och företagsfrämjande organisationer i Skaraborg. Arbetet genomförs i samverkan med Skaraborgs kommunalförbund, IDC West Sweden, Gothia Science Park, Högskolan i Skövde, Green Tech Park, Västra Götalandsregionen m fl. Eftersom EDCS har fått regionala utvecklingsmedel i mer än tre år kommer verksamheten att utvärderas under året, för att se om den uppfyller villkoren för verksamhetsbidrag från och med Motivering: EDCS är en viktig jämställdhetsfrämjande aktör i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet, som verkar för att skapa jämställda villkor för kvinnor och män som vill starta, driva eller utveckla företag. De ingår också i den regionala referensgruppen, som bildades 2012, för att stödja genomförandet av de aktiviteter som ingår i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Deras genus- och jämställdhetskompetens i kombination med goda kunskaper om regionala stödstrukturer för innovation och företagsutveckling är en styrka, som kan bidra till att skapa Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande. Detta är också en prioriterad fråga inom området En ledande kunskapsregion i VG2020. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

153 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Enheten för näringslivsutveckling Till EDCS Box Skövde Dnr RUN Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Kicki Borhammar e-postadress: Medel till EDCS Equality Development Center West Sweden. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av EDCS. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marie Sjövall, tel Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att främja Jämställdhet samt bidra till ett Hållbart och livskraftigt näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion och prioriterad fråga/prioriterade frågor Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande i tillväxt- och utvecklingsstrategin genom att integrera jämställdhet och kunskaper om genus i företagsfrämjande stödsystem samt i innovationer och förnyelse i små och medelstora företag.

154 Dnr RUN Bakgrund EDCS är ett regionalt resurscentra lokaliserat till Skaraborg, som har bedrivit jämställdhetsfrämjande verksamhet under flera års tid. Verksamheten har sedan starten delfinansierats av Tillväxtverket, Skaraborgs kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. EDCS ingår i den regionala referensgrupp som Västra Götalandsregionen bildat för genomförande av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Verksamheten har tidigare bedrivits som projekt inom 2Core AB, men från och med 2014 bedrivs verksamheten i egen regi i form av en ekonomisk förening. Eftersom EDCS har fått regionala utvecklingsmedel i mer än tre år kommer verksamheten att utvärderas under året, för att se om den uppfyller villkoren för verksamhetsbidrag från och med Syfte Verksamheten syftar till att utveckla metoder för att integrera jämställdhet i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. EDCS arbete har koppling till handlingsplanen för jämställd regional tillväxt och tillväxtarbetet inom Skaraborgs kommunalförbund. Mål Verksamheten ska bidra till att nå de övergripande målen för resurscentret genom att: genomföra insatser som bidrar till att genusperspektivet blir belyst i och bearbetas i tillväxt- och utvecklingsarbetet på ett övergripande plan och på insatsnivå genomföra insatser som bidrar till att bryta de könsstereotypa yrkesvalen genomföra speciella insatser för att stärka industrins möjligheter att bygga värdestyrda och inkluderande miljöer synliggöra och problematisera villkoren för utveckling av verksamheter inom de kulturella och kreativa näringarna ur ett genusperspektiv medverka till jämställdhetsintegrering i främjandesystemen och till att utveckla innovativa miljöer i samverkan med delregionens aktörer Projektinnehåll Under 2014 kommer EDCS att genomföra följande aktiviteter: Utvecklingsarbete och samverkansinsatser knutna till jämställdhetsutvecklingen inom det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet Metod- och processtöd för integrering av jämställdhet i projekt, företag, utbildning och organisationer Kartläggning och synliggörande av villkoren inom de kulturella och kreativa näringarna Insatser för att bryta de könsbundna yrkesvalen Utvecklingsarbete inom området genusdriven innovation och jämställdhetsintegrering av de företagsfrämjande systemen Genomförandet sker i form av workshoppar, seminarier, utbildningar och kartläggningar. Aktiviteterna bygger på ett stort behov av kunskaper och verktyg som identifierats bland aktörer inom tillväxtoch utvecklingsarbetet. Aktiviteterna ingår också som en del i det resurscentrauppdrag som EDCS har från Tillväxtverket. Resultat och erfarenheter av projektet och dess aktiviteter kommer att dokumenteras och göras tillgängliga för alla intressenter via EDCS webb och deras facebook-sida. Broschyrmaterial kommer också att tas fram och spridas. Projektet kommer kontinuerligt att avrapporteras till finansiärerna.

155 Dnr RUN Miljö Verksamheten hanterar inte miljöaspekten specifikt, men eftersom det är en av vår tids mest centrala frågor kommer den att vävas in i verksamheten, t ex i fråga om strategisk utveckling kopplad till hållbar tillväxt. Miljöaspekten kommer att beaktas i upphandling och vid behov av resor. Jämställdhet Huvudsyftet med projektet/verksamheten är att integrera jämställdhet i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Detta sker bl.a. genom att synliggöra genusmönster och generera kunskap om samhällets genusstrukturer påverkar regionens och organisationers attraktionskraft, konkurrenskraft och företagens lönsamhet. Verksamheten ska bidra till att göra tillväxtarbetet genusmedvetet, vilket i förlängningen stärker kvinnors inflytande och delaktighet samt skapar ökat utrymme för kvinnor i de tillväxtskapande satsningar som görs i regionen. Integration Projektet/verksamheten arbetar med jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att de metoder som används också bygger på att kvinnor och män inte utgör homogena grupper utan består av människor med olika etnisk bakgrund, religioner, socio-ekonomiska förutsättningar etc. En stor andel kvinnor i regionen är utrikes födda eller har utländsk bakgrund och målet för EDCS är att genomföra aktiviteter som bidrar till att skapa heterogena grupper och organisationer. Verksamheten bidrar till integration genom att sätta fokus på mångfald, attityder till integration och värderingar. Detta sker genom att utveckla kunskaper inom tillväxtarbetet om begreppen mångfald, intersektionalitet och integration samt metoder för ett systematiskt arbete med jämställdhet/mångfald. Målgrupp Målgrupper för projektet/verksamheten är: Projektledare/projektägare inom projekt och verksamheter knutna till det regionala tillväxt-och utvecklingsarbetet Ledare och anställda inom företag, organisationer och utbildningsväsendet Aktörer inom tillväxt- och utvecklingsarbetet (IDC West Sweden, GSP, HIS, Green Tech Park m fl) Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal deltagare i attitydpåverkande aktiviteter Antal deltagare i kompetenshöjande aktiviteter Egna indikatorer Antal företag i kompetenshöjande aktiviteter 35 Långsiktiga resultat och effekter EDCS verksamhet förväntas bidra till att stärka kvinnors inflytande och delaktighet i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet så att regionala planer och strategier utgår från både kvinnors och mäns behov, kunskaper, erfarenheter, kompetens och intressen, och att dessa väger lika tungt när beslut fattas om vilka satsningar som ska göras i regionen. Några effekter av detta blir att: feminint och maskulint kodade sfärer och branscher får likvärdig tillgång till innovativa miljöer för att utveckla verksamheter och idéer

156 Dnr RUN de könsstereotypa utbildnings- och yrkesvalen luckras upp jämställdhetsperspektivet integreras i genomförandeplaner kopplade till den övergripande regionala tillväxtstrategin kvinnor och män får likvärdig tillgång till stöd för start och utveckling av företag kvinnor och män får likvärdig tillgång till livslångt lärande regionala utvecklingsinsatser är jämt fördelade mellan kvinnor och män Verksamheten ska både på kort och lång sikt bidra till att jämställdhet är en självklar utgångspunkt i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Skaraborgs kommunalförbund Total offentlig finansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Fredrik Adolfsson

157 Ärende 20

158 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Regionutvecklingssekretariatet Infrastrukturutveckling Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Sommartrafik på Lysekilsbanan 2015 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att, efter utvärdering av år 2014 och ett positivt besked från Trafikverket om fortsatt underhåll, av regionala utvecklingsmedel avsätta kr för sommartrafik på Lysekilsbanan Sammanfattning På regionutvecklingsnämnden fick regionutvecklingssekretariatet i uppdrag att undersöka möjligheterna att under sommaren 2014 bedriva turisttrafik på Lysekilsbanan och återrapportera uppdraget till regionutvecklingsnämnden i februari 2014, bilaga 2. Detta under förutsättning att det kan anpassas till Västtrafiks övriga planer för stråket och att Trafikverket lämnar positivt besked på förestående samråd angående Lysekilsbanans framtid. Trafikverket har nyligen tagit beslut att underhållet av Lysekilsbanan ska fortsätta minst till sommaren Lysekil har sommartid ett relativt högt antal besökande varav de flesta reser med bil idag. Tidvis kan parkeringsproblem och viss trängsel uppstå. Det finns idag busstrafik till och från Lysekil men turistvärdet av att kunna resa med tåg kan för Lysekil vara ett intressant alternativ som förhoppningsvis kan utvecklas av eller med andra aktörer i framtiden. Med en relativt begränsad insats ser vi en möjlighet att bedriva vardagstrafik och helgtrafik lördag/söndag under sommarperioden. Effekten av tågtrafik under sommarens mest besökstäta veckor får sedan utvärderas inför kommande år. Västtrafik har nu tagit fram ett förslag till trafikering, se bilaga 1. Kostnad för trafikering 2014 är beräknad till mellan kr och kr. Kostnaden blir lägre ju tidigare de kan få ett positivt besked från oss om finansiering. För att få en lägre kostnad har, , ordförande efter samråd med presidiet fattat beslut om trafikering Vi kan se fördelar med att trafikera även 2015 bland annat ser vi en fördel ur avtalssynpunkt där vi kan få ett bättre pris med en uttalad vilja att fortsätta trafikeringen under längre tid. Vi ser även att en vilja att trafikera Lysekilsbanan under längre tid ger Trafikverket positiva signaler inför deras framtida beslut om fortsatt underhåll. Men naturligtvis ser vi också att resenärerna får ett bättre utbud och förhoppningsvis ökat resande. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Max Falk Chef infrastrukturutveckling Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

159 Datum (4) Bilagor: 1. Västtrafiks förslag till trafikering av Lysekilsbanan sommaren Regionutvecklingsnämndens uppdrag att undersöka möjligheterna att under sommaren 2014 bedriva turisttrafik på Lysekilsbanan. Bilaga 1 Västtrafik har fått en offert från SJ för att trafikera Lysekilsbanan under sommaren Trafikeringsperioden är 6 veckor + midsommarhelgen. Vår bedömning är att det är ett riktigt bra förslag. Förutom att vi prickar in midsommarhelgen så överensstämmer också perioden med den period som SJ kör snabbtåg direkt Stockholm-Strömstad via Herrljunga, Vänersborg och Uddevalla. De tillkommande tågen/tåguppehållen är markerade med fetstil i tabellen nedan. Vi vill dock poängtera att tiderna mellan Munkedal och Lysekil fortfarande är ungefärliga och kan komma att justeras något. Detsamma gäller kostnaden som just nu är lite svår att spika eftersom SJ inte har lagt sin semesterplanering ännu. Total kostnad för 6 veckors trafikering, ser ut att landa mellan och kr. Vi har också ställt frågan till Trafikverket om det finns några problem/tveksamheter med ansöka om tider för att trafikera Lysekilsbanan. Läget är följande: Det ska inte vara några problem med banan i sig, enligt Järnvägsnätsbeskrivningen så är den öppen för trafik. Kontaktledningen är strömsatt så där är heller inga problem.