Organisationsprojektet Finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisationsprojektet 2011 2013 Finansiering"

Transkript

1 Organisationsprojektet Finansiering Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 1 (46)

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 5 3. Utredningsområden enligt stämmans beslut Medlemsavgifter till förbundet Nuvarande konstruktion Uppdatering av 2005 års förslag om en konstruktion med både fast och 8 rörlig del Fallande kurva, dvs föreningarna betalar mindre per ny medlem Familjerabatt Licens- och tävlingsavgifter Teknik/metod Ekonomistyrmodell Årsredovisning och kommunikation av medlemsnytta Basutbud Regionala avgifter Finansiering av ridsportverksamhet på förbunds- distrikts- förenings - 16 och medlemsnivå 6.1. Förbundsnivå Distriktsnivå Föreningsnivå Medlemsnivå Regionalisering Organisationsstruktur med 9 geografiska regioner Ekonomisk analys av föreslagna 9 regioner Resultat- och Balansräkning samt Nyckeltal 2010 enl regionindelning Ekonomiska konsekvenser av den föreslagna regionaliseringen i 9 regioner Administrativa enheter inom SvRF Organisationsstruktur med 7 administrativa enheter Ekonomisk analys av föreslagna enheter Resultaträkning och Nyckeltal 2010 enl indelning i 7 administrativa enheter Ekonomiska konsekvenser av den föreslagna regionaliseringen i 7 36 administrativa enheter 7.3 Organisationsstruktur med 8 geografiska regioner Ekonomisk analys av föreslagna 8 regioner Resultaträkning 2010 enligt regionindelning i 8 självständiga regioner Balansräkning 2010 enl regionindelning i 8 självständiga regioner 8 Ekonomiska konsekvenser vid organisation med 8 resp 9 självständiga regioner och 7 administrativa enheter inom SvRF 45 Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 2 (46)

3 1. Sammanfattning I det fortsatta arbetet med beräkning av ekonomiska konsekvenser har delprojektgruppernas Föreningsservice och Struktur och Samverkan rapporter beaktats. Fyra modeller för medlemsavgifter till förbundet redovisas, nuvarande konstruktion, modell med fast och rörlig avgift, fallande kurva och slutligen familjerabatt. Nuvarande konstruktion är enkel till konstruktion och tillämpning och den är logisk på så sätt att ju fler medlemmar en förening har desto större medlemsavgifter får man in. Modell med fast och rörlig avgift bygger på förslag från 2005 och flera nivåer av fast och rörlig avgift beräknas. Modell med fast och rörlig avgift blir ekonomisk gynnsam för större föreningar, däremot mindre och små klubbar kommer att få betydligt högre kostnader. Med utgångspunkten att nästan hälften av våra föreningar har under 100 medlemmar kommer dessa att få ekonomiskt svårare situation, förutsatt att förbundet totalt sett vill behålla samma intäktsnivå om ca 11 miljoner kronor. Modellen med fallande kurva redogör för två alternativ, en med rak beräkning och en med fallande trappa. Motivet till en rabatt för medlemmar i större föreningar är att uppmuntra till fler medlemmar samt antagandet att en större förening inte belastar gemensamma resurser lika mycket som den lilla föreningen. Familjerabatt ter sig vara svårare att beräkna, då statistiken för familjeanknytning inte finns. Administrationen blir svårare och för att kunna lyckas med detta måste Idrott On Line fungera korrekt och fullständigt med familjeredovisning. Teknik/metod berör nuvarande Ekonomistyrmodell och ger förslag till intäktsfinansiering, i stället för nuvarande bidragsfinansiering. Intäktsfinansiering anses förbättra styrning och uppföljning av verksamheterna, tydliggöra ansvar och befogenheter och öka öppenhet och demokrati. Årsredovisningens roll som ett viktigt verktyg för att belysa hur verksamheten har bedrivits berörs. Avsnitt om Basutbud lämnar konkreta förslag på upplägg och finansiering av grund-basutbud, kvalitetsutjämningsdel distrikt/regioner emellan samt premieringsdel (fokusbasutbud). Förslag till central debitering och omfördelning bör övervägas, allt för att säkra jämnare kvalité, säkerställa medlemsnytta genom basutbudet och stimulera ideella insatser. Regionala avgifter redogör för medlemsavgifter som distrikten tar ut Snitt ligger på 23,70 kr, median 28 kr per medlem. 14 av 19 distrikt tar ut både fast och rörlig avgift. Totalt står medlemsavgifterna för ca 15 % av omsättningen. Tävlingsavgifter (tian) står för 11 % av omsättningen. Avgifter totalt sett utgör 26 % av inflöden av medel till distrikten. Finansiering av ridsportverksamhet på förbunds- distrikts- förenings och medlemsnivå berör samtliga nivåer. De största inflödena beskrivs på central nivå. På distriktsnivå redovisas inflöden totalt samt Utbildnings- och Tävlingsintäkter och kostnader samt resultat i % av omsättningen för varje distrikt. Konstateras åter att Tävlingsverksamheten genererar positivt resultat totalt sett medan Utbildningsverksamheten går jämnt ut. Stora skillnader mellan distrikt finns och redovisas i flera tabeller. På föreningsnivå redogörs inflöden i tre exempel föreningar, tävlingsinriktad, stor och mellanstor förening. Svarsfrekvensen och tidsbrist är anledning till att Finansieringsgruppen inte kunde presentera ett representativt underlag. I sammanställningen av inflöden i de tre aktuella exemplen kan man dock jämföra med RFs statistik för inflöden av medel för samtliga idrotter inom RF. På medlemsnivå återges redovisning av kostnader för barnidrott och konstateras att ridsporten har största avgiftsnivå (6 488 kr/år) i jämförelse med andra nio utvalda idrotter. Avgifterna har ökat mellan 2003 och 2009 med över kr för ridsportens del. De totala kostnaderna för ridsporten ligger på kr/år. Regionalisering bearbetar tre förslag till organisationsstruktur från arbetsgruppen Struktur och Samverkan, nämligen Scenario 2 med nio självständiga juridiska personer/regioner samt Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 3 (46)

4 Scenario 3 med sju administrativa enheter inom SvRF samt förbundsstyrelsens förslag med åtta regioner. Inledningsvis sammanställs i båda fallen nyckeltal som antal föreningar och antal enskilda medlemmar enligt den föreslagna indelningen, ekonomisk analys lämnas utifrån regioner/enheter och slutligen beskrivs ekonomiska konsekvenser av den föreslagna regionaliseringen. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 4 (46)

5 2. Inledning Enligt förbundsstämmans beslut 2011 uppdrogs åt tre arbetsgrupper inom Organisationsprojektet, dvs Föreningsservice, Struktur och Samverkan och Finansiering, att utreda ett antal fastställda utredningsområden. Finansieringsgruppen har i enlighet med direktiven för börlägesarbetet diskuterat hur olika organisatoriska lösningar av SvRF kan påverka det finansiella utfallet av förbundets verksamhet och vilka olika konsekvenser detta innebär genom de förordade organisatoriska lösningarna. Finansieringsgruppen lämnade i sin börlägesanalys dat två förslag, nuvarande organisationsstruktur samt en regionalisering med zonindelning. Finansieringsgruppen har dock inte haft tillgång till de två övriga gruppernas olika förslag till framtida organisatoriska förändringar förrän vid redovisning av slutrapporter den 8 maj. Vid den tidpunkten har även Finansieringsgruppen avslutat sitt uppdrag. Arbetet med att ta fram olika avgiftsmodeller samt beräkningar av ekonomiska konsekvenser som bygger på arbetsgruppernas förslag har fortsatt på Svenska Ridsportförbundets kansli. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 5 (46)

6 3. Utredningsområden enligt stämmans beslut 3.1. Medlemsavgifter till förbundet Beräkning och analys av olika avgiftsmodeller berör medlemsavgift som medlemmar betalar till SvRF centralt. Medlemsavgifter till förbundet: Avgift/medlem Medlemsavgifter enl ÅR (intäkt i tkr) Medlemsavgifter i % av totala intäkt Totala intäkter koncernen (tkr) Antal föreningar Antal medlemmar Mellan 2002 och 2011 har medlemsavgiften höjts med 36 % medan Konsumentprisindex KPI perioden har gått upp med 17,1% (basår 1980). Stämmobeslut rörande avgiftskonstruktionen Många motioner angående medlemstidningens framtid avhandlades på Årsstämman I anslutning till detta har även medlemsavgiftens storlek och dess konstruktion diskuterats ingående. Mot bakgrund av att två motioner inkom till årsstämman rörande fast och rörlig del av medlemsavgift samt aktiv och passiv medlemskap utsåg förbundsstyrelsen en utredningsgrupp. Utredningsgruppen lämnade sitt förslag med en konstruktion om fast och rörlig avgift. Förbundsstyrelsen gick ej på utredningsgruppens förslag utan föreslog årsavgift enl nuvarande konstruktion, dvs en fast avgift per medlem. Förbundsstämman 2005 beslutade att ingen förändring av konstruktionen för medlemsavgifter skall göras och att fastställa årsavgiften till 58 kronor per medlem för 2007 samt till 58 kronor per medlem för Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 6 (46)

7 Alternativ Naturligtvis finns det ett flertal olika modeller för hur konstruktionen av medlemsavgift till förbundet ska kunna se ut. Nedanstående modeller och beräkningar bygger på förutsättning att de totala intäkterna hos SvRF ska ligga på ungefär nuvarande nivå, dvs ca 11 Mkr. Vidare förutsättning för beräkningarna är principen en person en medlem en avgift, oavsett om man är uppsutten ryttare, aktiv medlem eller bara medlem. Följande alternativ redovisas: 1. Nuvarande konstruktion med rekommenderad koppling av nivå till ex utvecklingen av KPI 2. Uppdatering av 2005 års förslag om en konstruktion med både fast och rörlig avgift med flertal alternativa beräkningar 3. Fallande kurva, dvs föreningarna betalar mindre per ny medlem, Alt A och B 4. Familjerabatt Nuvarande konstruktion Denna är enkel i sin konstruktion och tillämpning. Den är logisk på så sätt att ju fler medlemmar en förening har desto större medlemsavgifter i kronor får man in. Nackdelen med detta upplägg är att flexibiliteten minskar att vid större ökningar av kostnader eller minskningar av andra intäkter kompensera detta via medlemsavgift. Ytterligare nackdel är hämmande effekt för föreningarna att redovisa ökat antal medlemmar då det kan uppleva som bestraffning att betala mer till förbundet centralt. Detta motverkar det uttalade målet om flera medlemmar. Ser man över perioden , dvs efter att en dramatisk höjning gjorts mellan 2001 och 2002, har höjningen av medlemsavgiften varit högre än utvecklingen av KPI. Diskussioner under Årsstämma 2010 och beslut om att inte höja medlemsavgiften visar tydligt på att våra medlemmar inte är beredda att godta ytterligare en ökning av medlemsavgiften utan att medlemsnyttan direkt kan påvisas och öka. Exempel Utgår man ifrån att snitt medlemsavgiften är 275 kr för senior går 68 kronor till förbundet och ca 20 kronor till distriktet. Kvar i föreningen blir då ca 187 kronor (ca 180 junior). Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 7 (46)

8 Uppdatering av 2005 års förslag om en konstruktion med både fast och rörlig del Utredningsgruppen motiverade sitt förslag med en konstruktion om en fast och rörlig avgift som mer rättvist. Att alla betalar en grundavgift för att få tillgång till samma möjligheter och service från SvRF centralt. Arbetsgruppens förslag till förbundsstyrelsen var grundavgift kronor och rörlig avgift 48 kronor per medlem. Förutsättningar för beräkning Grundförutsättningen är att intäkterna till SvRF inte ska minska. Enligt redovisning genererar medlemsavgifter ca 11 Mkr (68 kr* medlemmar). Beräkningarna bygger på enskilda medlemmar organiserade i 930 betalande föreningar. Tabellen nedan visar antal föreningar sorterade efter storlek. Föreningarnas storlek i antal medlemmar kommer att ha största betydelse vid konstruktionen av medlemsavgift som bygger på fast och rörlig del. Som framgår av beräkningarna nedan kommer modell med fast och rörlig avgift vara ekonomiskt gynnsam för större klubbar, däremot små och mindre klubbar kommer att få betydligt högre kostnader i jämförelse med nuvarande konstruktion om fast avgift per medlem. Med utgångspunkten i att ca 25 % av våra föreningar har under 50 medlemmar och 22 % av föreningar ligger i spannet medlemmar, betyder det att nära hälften av våra föreningar kommer att få ekonomiskt svårare situation. Det finns också en frågeställning om vad vill SvRF uppmuntra våra föreningar till. Vill vi behålla/utöka flertal mindre föreningar eller vill vi indirekt tvinga nuvarande små och mindre föreningar att sluta sig samman för att bilda större. Och var upplever den enskilde medlem sin medlemsnytta som mest och vilka aspekter spelar roll i det sammanhanget? Antal ensk < >1000 medlemmar Antal klubbar i % 24,4 21,7 21,1 13,4 11,2 7,9 0,3 Uppgifterna om antalet ändras något löpande, men ger en väl statistiskt underbyggd databas som utgångspunkt. Utredningsgruppens förslag 2005: Fast avgift: kr Rörlig avgift: 48 kr Totala intäkter: (930*1500kr) ( *48 kr)= kr Förslag: 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörlig Totalt föreningen Medl avgift/medl , ,50 Enligt nuvarande modell: Totalt föreningen Medl avgift/medl Det bör noteras att vid presentationen 2005 beräknades de totala intäkterna med förutsättning medlemmar och 950 klubbar, något som skulle totalt ge intäkt om Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 8 (46)

9 kronor. Med dagens antal medlemmar uppfyller inte förslaget mål med att behålla samma intäktsnivå till SvRF totalt sett. Alternativ 1: Fast avgift kronor Rörlig avgift: 60 kronor Totala intäkter: (930*1500 kr) ( *60) = kr 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörlig Totalt föreningen Medl avgift/medl , ,50 Föreningar med 25 medlemmar kommer att få kostnad 120 kr per medlem vid beräkning enl alternativ 1, föreningar med 50 medlemmar 90 kr/medlem osv. I jämförelse med dagens medlemsavgift om 68 kronor är brytpunkten i föreningar med ca 200 medlemmar. Alternativ 2 (lägre fast avgift och högre rörlig avgift) Fastavgift 1000 kr Rörlig avgift: 63 kronor Totala intäkter: (930*1 000 kr) ( *63 kr)= kr 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörl Totalt föreningen Medl avgift/medl Föreningar med 25 medlemmar kommer att få kostnad 103 kr per medlem vid beräkning enl alternativ 2, föreningar med 50 medlemmar 83 kr/medlem osv. I jämförelse med dagens medlemsavgift om 68 kronor är brytpunkten vid 200 medlemmar, dvs ungefär som alternativ 1. Alternativ 2 ger dock något lägre kostnad för små och mindre föreningar. Alternativ 3 (högre fast avgift och lägre rörlig avgift) Fast avgift: kr Rörlig avgift: 55 kr Totala intäkter: (930* 2000 kr) ( *55 kr)= kr 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörl Totalt föreningen Medlemsavgift per medlem Beräkningen visar på att om man vill behålla lägre rörlig del måste den fasta avgiften bli betydligt högre (om man vill behålla den intäktsnivån om 11 Mkr totalt sett) och då kommer små föreningar att missgynnas. Vid lägre rörlig avgift än 55 kr kommer de små och mindre föreningarna att missgynnas ännu mer då medlemsavgift per medlem ökar ytterligare. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 9 (46)

10 Fallande kurva, dvs föreningarna betalar mindre per ny medlem Motivet till en rabatt för medlemmar i större föreningar är att uppmuntra till fler medlemmar, samt antagandet att en större förening inte belastar gemensamma resurser lika mycket som den lilla föreningen. Alternativ 1 (kalkylen med 3 nivåer, rak beräkning): Nivå 1: medlemmar betalar 95 kr/medlem (en ökning med 40 %) Nivå 2: medlemmar betalar 61 kr/medlem (en rabatt med 10 %) Nivå 3: > 500 medlemmar betalar 54 kr/medlem (en rabatt med 20 %) Med dagens fördelning av olika storlekar på anslutna föreningar kommer intäkten enligt detta alternativ att bli ungefär densamma jämfört med 68 kr per medlem. Vid införande av en differentierad medlemsavgift som gynnar större föreningar är det viktigt att reflektera över dess konsekvenser. Dagens ungdomar drivs mer av nischade aktiviteter där kanske den lilla föreningen tillgodoser dessa behov. Tar vi en risk att förlora istället för att vinna medlemmar? Gynnar vi storstadsregionerna med ett upplägg som bygger på rabatt vid fler medlemmar? Sverige är ett avlångt land med långa avstånd, tvingas småorternas föreningar in i de större där man inte känner gemenskap? 67 % av föreningarna har <199 medlemmar, detta motsvarar ca 28% av totala antalet medlemmar, dessa skulle drabbas negativt av en eventuell förändring. Alternativ 2 (kalkylen med 3 nivåer, fallande trappa) Om vi räknar med nivå 1-3 enligt ovan dock med en fallande trappa, kommer beräkningarna bli följande (räkneexempel i alternativ A och B): Antal < >1000 Summa medlemmar Antal klubbar Pris per medlem (Alt A) Antal medlemmar som beräkningsunderlag (snitt)/kat Intäkter i tkr Pris per medlem (Alt B) Intäkter i tkr Exempel enl Alt A: En förening med 550 medlemmar skulle betala 199 * 95 kr + 300*61 kr + 51 medlemmar * 54 kr, dvs totalt kr, dvs ett snitt om 73 kr/medlem, att jämföra med dagens 68 kr/medlem Familjerabatt Med familjerabatt menas att om en hel familj eller delar av en familj är medlemmar i en förening, lämnas någon form av rabatt. Den enskilde familjemedlemmen är alltid en fullvärdig medlem i SvRF. Beträffande familjerabatt blir det svårare att beräkna och även verkställa inte minst administrativt. En korrekt debitering förutsätter att varje enskild medlem registrerar i det aktuella fallet familjeanknytning, något som är tveksamt hur detta kan i dagsläget säkerställas i IdrottOnline. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 10 (46)

11 En aktuell fråga i sammanhanget är om det handlar om en rabatterad medlemsavgift eller om familjemedlemskapet som kategori skulle innebära 0 avgift i kronor. Avgiftsgruppen i Organisationsutredningen 2010 gjorde en liten enkät där slutsatsen kunde tolkas som att det finns ett visst intresse för familjemedlemskapet. Detta får dock i så fall inte innebära någon ökad kostnad för förening som det är idag i och med att varje medlem kostar pengar till förbundet. Att beräkna ekonomiska konsekvenser när det gäller familjerabatt är, utan att ha vetskap om familjerelationer till antal av våra medlemmar, svårt. En grov uppskattning skulle kunna vara att det rör sig om ca 10 % av medlemmar. Med rabatt om 50 % skulle bortfall av intäkter vara i storleksordning 0,5 Mkr totalt. Vid 0 kronor avgift skulle bortfallet vara 1 Mkr. I sammanhanget bör poängteras familjemedlemmarnas ideella insats och nytta för den lokala föreningen Licens- och tävlingsavgifter Licensintäkterna fördelas enligt nedan för 2011: Typ Intäkt SvRF (tkr) Andel av i % Häst Ponny Ryttarlicenser totalt FEI licenser 98 0 Tränarlicenser Hästpass Ägarbyten häst Ägarbyten ponny Total Nedan visas utvecklingen av licensavgifterna 1995/2011: Typ Pris 1995 Pris 2011 Ökning i % Häst/Ponny Lokal Senior Junior Internationell Lektionsryttare Fr o m 2012 har SvRF ändrat kategoriseringen och prissättningen. I och med nyligen gjorda ändringar har undertecknad avstått från att ytterligare analysera andra tänkbara modeller. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 11 (46)

12 Avgift inom tävlingsdatabasen TDB I grunden finns ett avtal mellan SvRF och Equip AB som reglerar avtalstid, funktion, ersättning, ägande, sekretess mm. I detta avtal finns en fast del och en rörlig ersättningsdel varav serviceavgiften är den rörliga delen. Serviceavgiften, dvs 10 kronor per häst och tävling (oavsett antal starter under dagen eller meetinget) går till att administrera och betala systemet. Den största delen av influtna medel går till finansiering och utveckling och endast liten del går till bankens transaktionsavgifter. Till sin karaktär är serviceavgiften rättvis då den är rörlig och direkt kopplat till aktiviteten. SvRFs ekonomiavdelning står för den praktiska hanteringen av influtna medel på det s k redovisningsmedelskonto TDB, sportavdelningen sköter kontakterna med Euip AB vad avser drift och systemutveckling samt support gentemot användarna. I samband med diskussioner kring den framtida finansieringen av verksamheten och omförhandling av leverantör till TDB är det av stor vikt att aktualisera frågan om SvRF kan ta tillbaka avgifter som genereras via tian. I så fall skulle hela den ansamlade intäkten kunna generera mer verksamhet (och kvalitet) inom tävling regionalt och lokalt. Den rörliga delen har under perioden maj 2012 genererat stora belopp. En tydligare uppdragsbeskrivning med motsvarande ersättningsnivåer med både fast och rörlig del bör ske. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 12 (46)

13 4. Teknik/metod 4.1. Ekonomistyrmodell Nuvarande ekonomistyrmodell med bidragsfinansiering har spelat ut sin roll. Under tiden med mycket ansträngd ekonomi var modellen, där man behöll de centrala medlen gemensamt ett sätt att säkerställa finansieringen och löpande kunna disponera och omfördela resurserna från centralt hål. Styrning och uppföljning av verksamheten Som styrverktyg är dagens utformning av budgeten inte optimal. Budgeten återspeglar inte verkligheten då den inte visar det egentliga resultatet för de olika verksamheterna i och med att stor del av intäkter och kostnader läggs i den gemensamma budgeten (dvs medlemsavgifter, licenser, RF-bidrag och evenemangsintäkter, personalkostnader mm). Sektionernas verksamhet redovisar stora underskott som kompenseras av överskottet i den gemensamma budgeten. Den som inte är informerad om hur fördelningen är gjord, kan exempelvis lätt dra slutsatsen att kansliet har större kostnader och intäkter än vad som egentligen är fallet. Med införande av intäktsfinansieringen renodlas verksamheternas ekonomi och transparens för kansliets ekonomi ökar. Undertecknad har 2007 tagit fram en fullständig intäktsfinansieringsmodell, men i och med avsaknad av beslut blev denna aldrig förankrad och verkställd. Ansvar och befogenhet Kombinationen av ideellt arbetande och tjänstemän inom organisationen innebär att det finns olika drivkrafter och intressen inom förbundet. Att tydliggöra det ekonomiska ansvaret där alla är väl införstådda med sin roll, är en förutsättning för att bibehålla både ideellt engagemang och kostnadskontroll. En negativ budget gör det svårare att motivera till kostnadsmedvetenhet och styra verksamhet utifrån. I den externa rapporteringen framgår resultatet för varje enskild verksamhet med tilldelade medlen. Denna styrmodell med ansvar för ekonomi inom varje sektion i sin helhet kommer att bättre tydliggöra ekonomiska konsekvenser av löpande beslut som fattas inom varje sektion. Öppenhet och tydlighet Extern rapportering enligt denna modell tydliggör hur förbundets medel har använts inom varje verksamhetsområde. För att bidra till öppenhet och stimulera demokratin är det viktigt att utformningen av budget och extern rapportering förändras så att SvRF öppet redovisar hur medlemmarnas och övriga intressenters medel används Årsredovisning och kommunikation av medlemsnytta Årsredovisningen är ett viktigt verktyg som används för att kommunicera med våra medlemmar, som i sin tur vill kontrollera verksamheten. Både finansiell och icke-finansiell information efterfrågas för att bättre beslut ska kunna tas, för att visa hur man använder resurser och om hur verksamheten har bedrivits och den nytta som föreningen har levererat. En funktionsindelad resultaträkning visar tydligare hur pengarna har använts till olika aktiviteter än en traditionell kostnadsindelad. Gemensam kontoplan har redan tagits fram, dock efterfrågas anvisningar så att korrekt tillämpning säkerställs. Det finns utrymme för att utveckla en gemensam mall för Årsredovisning för föreningar och distrikt/region, redovisning av gemensamma nyckeltal, statistik för varje distrikt/region för jämförelse de emellan etc. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 13 (46)

14 4.3. Basutbud Det bör övervägas möjlighet att SvRF direkt debiterar föreningarna för distriktens/regionens basutbud. SvRF ska kunna använda sig av distrikten/regioner som förbundets förlängda arm samt stödja deras arbete. Arbetsgruppen Föreningsservice uppmärksammar bl a på ojämt fördelat basutbud i olika distrikt. Förbundet ska kunna påverka distriktens kvalité så att föreningarna, och i förlängning enskilda medlemmar, har möjlighet att erhålla samma servicenivå oberoende av vilket distrikt/region de tillhör. För att aktivt kunna göra det krävs det tillförande av resurser. Vid en central debitering kan en omfördelning av resurser ske. Kansliet bör först definiera krav på basservice (grund-basutbud) som man vill ställa på samtliga distrikt/regioner gentemot föreningar och samtidigt beräkna genomsnittlig kostnad per medlem och år. Avgift för grund-basutbud ska vara den samma i alla distrikt/regioner. Vid omfördelning av intäkten inkasserad för basutbudet (separat redovisning avskild från medlemsavgifter till SvRF) skall även utjämningsaspekt vägas in. Exempelvis kan avgiften bestå av två delar, grund-basutbud och kvalitetsutjämningsdel. Utöver det borde SvRF utforma premieringsdel (fokus-basutbud) som föreslås finansieras från ordinarie medlemsavgifter som en tredje del av trappan. SvRF måste säkerställa att distrikten/regioner utformar en separat intern redovisning för alla tre delar var för sig så att det går att avläsa resp intäkter och kostnader för varje del. Modellen bygger på förståelse och ömsesidig solidaritet distrikt/regioner emellan. Därför blir det av största vikt att SvRF kan ta fram konkreta nyckeltal och andra parametrar inkl verksamhetsplaner och mätbara mål samt rapporteringsfunktion som säkerställer rättvis fördelning. Effekter som uppnås med denna modell är att Mer rättvist kunna fördela/omfördela resurser för att uppnå jämnare kvalité Säkerställa medlemsnytta genom att innehållet i grund-basutbudet definieras och prissätts Styra och uppmuntra rätt för att även i framtiden stimulera ideella insatser fokusbasutbud Stimulera till ökat antal medlemmar Exempel År 1 SvRF debiterar direkt föreningarna med 40 kr per medlem. Av dessa öronmärks 30 kr till grund-basutbud som skickas till varje region/distrikt (priset måste beräknas och ställas mot vad basutbudet innehåller). SvRF behåller 10 kr/medlem för utjämning av kvalitén mellan distrikten/regionen. Denna del betalas ut under pågående år till distrikten/regioner. Det är upp till varje distrikt/region att fördela resurserna där det behövs inom sitt distrikt/region. Vid ev övergång till regioner kan beloppet väl användas det första året. Utjämningspeng blir * 10 kr = kr. År 2 Till de distrikt som lyckas bäst med fokus-basutbud eller andra i förväg fastställda (mätbara) mål, betalas ut exempelvis 10 kr per medlem. Denna finansiering sker via medlemsavgifter som SvRF får in genom ordinarie medlemsavgifter (idag 68 kr/medlem). Detta stimulerar till ökat antal medlemmar, medlemsnyttan effektueras och fastställda mål säkerställs (se även avsnitt Medlemsavgifter). Finansiering via ordinarie medlemsavgift till SvRF ligger i linjen med att SvRF sätter fokus områden och därför ska förbundet även stå för resurser. Följden blir att den totala intäktsmassan i SvRFs redovisning minskar, men det i en utsträckning som efter en noggrann beräkning och avvägning mot nytta bör övervägas. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 14 (46)

15 Vid de föreslagna beloppen kommer det att handla om medlemmar * 10 kr = kr. Totalt sett blir intäkten för distrikt/region 50 kr per medlem (40+10). Modellen i sin helhet ger ett ökat handlingsutrymme till distrikt/region och därmed ökat engagemang samt sammanhållning och förtroende inom hela organisationen. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 15 (46)

16 5. Regionala avgifter Medlemsavgifter distrikt 2010 Rörlig Fast (min) Medl avg i % av omsättn. Medlemsavgifter totalt I tkr Medlemsavgift per medlem omräknat Likviditet i % Soliditet i % Omsättning tkr % Uppland , ,80 557,3 82, ,6 Norrbotten , ,20 409,2 76, ,1 Västmanland , ,00 228,4 59, ,7 Västergötland , ,60 532,7 82, ,5 Gotland , ,00 489,2 73, ,5 Dalarna , ,90 949,4 89, ,5 Gävleborg , ,60 608,4 86, ,1 Västerbotten , ,20 141,9 42, ,6 Gbg-Bohuslän , ,20 667,5 85, ,7 Mittsvenska , , ,7 90, ,1 Värmland , ,60 716,2 86, ,5 Halland , ,00 402,4 76, ,0 Östergötland , ,50 257,8 64, ,7 Skåne , ,30 659,3 85, ,2 Stockholm , ,70 670,0 85, ,0 Örebro , ,90 413,6 75, ,5 Södermanland , ,90 283,8 66, ,5 Småland , ,80 229,0 56, ,0 Blekinge 5 0 5,1 15 5, ,7 98, ,2 Totalt 14, ,5 78, De flesta av distrikten, 14 av 19, tillämpar både fast och rörlig medlemsavgift. Fast avgift ligger från 1000 kr till kr. Detta kan tas i beaktande i samband med diskussion kring konstruktion av medlemsavgifter centralt. Den rörliga delen av medlemsavgiften som föreningar betalar till distriktsorganisationen varierar mycket. Rörlig avgift per medlem i snitt är ca 18 kr, median ligger på 15 kr per medlem. Spannet ligger från 5 till 40 kr per medlem. Vid omräkning av medlemsavgiften i sin helhet, dvs både fast och rörlig del, blir snitt 23,70 kr, median ligger på 28 kr per medlem. Medlemsavgifter i % av totala intäkter uppgår till ca 15 % i snitt. Detta är samma procentuella andel som i SvRF centralt. Andel medlemsavgifter i % av omsättningen är mycket varierande, från 5 % till 27 %. Om SvRF vill kvalitetssäkra service och basutbudet, bör resurstilldelningen tillsammans med kravställandet tydliggöras, se mer avsnitt Teknik/Metod. Tävlingsavgifter Distrikten får in genom tävlingsavgiften 10-kronan totalt tkr (2010). Detta motsvarar ca 11 % om den totala omsättningen. Det betyder att distrikten får in totalt en fjärdedel (ca 26 %) av medel genom medlems- och tävlingsavgifterna. För närmare statistik över distriktsfinansieringen se även se p Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 16 (46)

17 6. Finansiering av ridsportverksamhet på förbunds- distriktsförenings och medlemsnivå 6.1. Förbundsnivå 65 % (44,6 Mkr) av Ridsportens verksamhet finansierades 2011 med centrala, icke fördelade medel, resterande 35 % med verksamhetsanknutna medel. För detaljbeskrivning hänvisas till Finansieringsgruppens nulägesanalys där ekonomin för samtliga verksamhetsområden belyses. Inflöde av medel 2011 illustreras i följande diagram: Annonsintäkter 4% Försäljning 2 % Övrigt 4% Medlemsavgift 15% Kurs-/anmäln. avgifter 4 % Övr bidrag 5% Sponsorer 11 % RF-bidrag 25 % Licenser mm 30% De centrala medlen består av: /08 Medlemsavgifter % RF-bidrag ordinarie ,4% Licenser, ägarbyten pass mm ,3 Evenemang mm ,3 SUMMA ,6 Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 17 (46)

18 Ordinarie bidrag från Riksidrottsförbundet, självfinansiering Ordinarie bidrag från RF utgör 16 % av den totala omsättningen. Självfinansieringsgraden ligger kring 84 %. Självfinansieringsgraden är bra i jämförelse med andra utvalda speciella idrottsförbund som presenterats i nulägesanalysen (där ligger siffra mellan %). Ju högre självfinansieringsgraden är, desto större kapacitet finns att finansiera verksamheten utan beroende av ordinarie bidrag från Riksidrottsförbundet. Det betyder i förlängning att organisationen är mindre sårbar. Under tre års perioden kommer bidrag från RF till SvRF att öka betydligt. Vi har kunnat räkna fram att det rör sig om ca 1,8 Mkr per år, dvs totalt ca 5,4 Mkr. Ökningen är en följd av ändrade beräkningsprinciper för fastställandet av bidrag från Riksidrottsförbundet till samtliga 70 speciella idrotter. Beräkningen bygger på s k Basdel (15 %), Storleksrelaterad del (15 %) och Verksamhetsrelaterad del. Betydligt större vikt (70 %) läggs på Verksamhetsrelaterad del där utbildningsinsatser, LOK och Elit viktas med 33 % var. Denna beräkningsmodell gynnar ridsporten. Inflöden av medlen är självfallet positivt. Det bör dock poängteras vikten av en långsiktig finansieringshorisont för planering och framförhållning. Medlemsavgifter till SvRF Medlemsavgifterna utgör ca 15 % av den totala nettoomsättningen. Modeller för framtida debitering berörs i avsnitt Avgiftsmodeller. Vid jämförelse med andra sju utvalda idrotter som finansieringsgruppen tog fram i nulägesanalysen konstaterade vi att samtliga har medlemsavgift/föreningsavgift. Andel av omsättningen varierar och konstruktionen likaså. Frågan som är intressant i sammanhanget är ev återbetalning av medlemsavgiften tillbaka till regioner eller föreningar (se ex Skidförbundet). Detta upplägg har incitament av att dels korrekt redovisa antal medlemmar till det centrala kansliet, dels stimulera till att proaktivt arbeta med att skaffa nya medlemmar, då transfererade medlen går tillbaka till verksamheten och medlemsnytta. Upplägget borde även stimulera till att uppge antal medlemmar och betala avgifterna inom den stipulerade tiden då administration med påminnelser mm är tidskrävande. SvRFs totala ekonomi sätter gränsen. Medlemsavgifterna uppgår till ca 11 Mkr. Vid omfördelning av dessa (eller delar av) saknas motsvarande finansiering inom SvRF. Dock finns det anledning att fundera över en tillförsel av medel till verksamheten i direkt anslutning till den enskilde medlemmen kopplat till medlemsnytta och samtidigt finna andra finansieringskällor för att täcka underskottet. Se även avsnitt 4.3. Basutbud där en tänkbar modell med omfördelning beskrivs. Licenser mm Licensintäkter uppgick 2011 till ca 21 Mkr, dvs 30 % av den totala omsättningen. I dagsläge redovisas dessa under centrala intäkter och frågan kommer upp med jämna mellanrum huruvida dessa ska betraktas som centrala medel eller verksamhetsanknutna till sport/tävling. Beloppet är av den storleken att ev tilldelning av licensintäkter som verksamhetsmedel till sport/tävling bör ske i samband med ändring av den interna redovisningen, så att även kostnadssidan beaktas (gäller främst personalkostnader). Se avsnitt 4.1. Ekonomistyrmodell. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 18 (46)

19 Verksamhetsanknytna medel Övriga intäkter redovisas i anslutning till verksamheterna och redovisas där. Det kan handla om kurs- och anmälningsavgifter, sponsorintäkter, offentligrättsliga bidrag, gåvor och övriga bidrag, försäljningsintäkter, annonsintäkter etc. Offentligrättsliga bidrag, ex bidrag från RF, SOK, HNS och statliga bidrag (landsting, Jordbruksverket m fl), är att betrakta som villkorat bidrag, dvs återbetalningsskyldighet föreligger i fall mottagaren inte lever upp till villkoret. Sponsorintäkterna utgör ca 11 % av bruttoomsättningen och är en viktig finansieringskälla. Marknadsplan är framtagen till kommande år när det gäller den centrala sponsor och marknadsstrategin. Verksamhetsinriktning SvRF har redovisar eget kapital om ca 15 Mkr vid utgången av Detta ger stabil ekonomisk grund och täcker väl den uttalade rekommendationen från RF om att ha reserv som täcker ett halvårs fasta kostnader. Det är dock inte självändamål för SvRF att samla större eget kapital. Målet borde vara att använda medlen så att verksamheterna nyttjas på bästa möjliga sätt och medlemmarna får största möjliga utbyte. Verksamhetsinriktningsplan, som tillsammans med ekonomisk plan fastställs vart annat år på förbundets Årsstämma, visar riktningen och de övergripande målen. Nedbrytning av övergripande målen i verksamhetsplanering inom varje specifik område är en utmaning där SvRF centralt och i samarbete med distrikten, tillsammans med ansvars- och befogenhetsfördelning har ett förbättringsutrymme. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 19 (46)

20 6.2. Distriktsnivå En samlad bild över distriktens totala ekonomi beskriver Finansieringsgruppen i sin Nulägesanalys. För att ge en samlad bild av ekonomi på regional nivå kommer delar av materialet att användas även här, utökad med redovisning per distrikt I % 2009 I % 2008 I % INFLÖDEN Tävling, 10-kronan Tävling, övrigt Utbildning DistriktsNytt , , ,4 Ungdom , Adminstration/service Information , , ,2 Försäljning Medlemsavgifter Bidrag Ev stöd Landstinget Stöd Idrottsförbundet *) Övriga intäkter Ränteintäkter , , ,6 SUMMA INTÄKTER Finansiering inom distrikten, dvs inflöden, påminner i stort mycket den centrala finansieringen. Medlemsavgifterna spelar stor roll (ca 15 % av de totala intäkterna) och bidragsberoende är något större än SvRFs centralt (självfinansieringsgraden ca 75 %) då bidragen utgör ca 25 % av de totala intäkterna. Nedan finns sammanställd redovisning av intäkter och kostnader för Utbildning och Tävling distriktsvis: Utbildning intäkter och kostnader i % av omsättningen Tävlingsintäkter och kostnader i % av omsättningen Intäkt Kostnad Res/oms Intäkt Kostnad Res/oms Halland 31,6 21,6 10,0 44,6 26,0 18,7 Östergötland 16,0 6,2 9,8 39,6 15,8 23,8 Uppland 23,7 15,0 8,8 24,9 10,7 14,2 Dalarna 20,2 12,6 7,6 28,5 13,3 15,3 Södermanland 24,2 18,9 5,3 35,8 15,3 20,5 Gävleborg 51,3 46,8 4,5 14,5 5,9 8,6 Gbg-Bohuslän 17,7 14,0 3,7 21,5 15,9 5,6 Örebro 12,7 10,8 2,0 22,7 10,1 12,6 Västmanland 28,5 26,9 1,6 20,9 11,3 9,6 Gotland 11,7 10,9 0,9 29,4 20,7 8,7 Västerbotten 38,5 38,6-0,1 11,1 7,5 3,5 Skåne 25,7 28,7-3,0 28,8 16,2 12,6 Blekinge 11,8 15,0-3,3 27,2 32,2-5,0 Stockholm 22,7 26,0-3,3 12,9 4,7 8,2 Mittsvenska 37,8 41,3-3,5 4,6 10,8-6,2 Småland 19,5 24,0-4,5 35,5 10,9 24,6 Västergötland 27,6 37,8-10,3 21,0 10,3 10,8 Värmland 26,0 37,5-11,5 33,0 12,9 20,1 Norrbotten 22,7 37,3-14,7 9,6 10,0-0,4 Totalt 24,5 25,5-1,0 23,8 11,9 11,9 Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 20 (46)

21 Tabellen visar att Tävlingsintäkterna i samtliga distrikt uppgår till ca 24 %, varav 10-kronan knappt hälften, 11 %. Tävlingsverksamheten genererar ett överskott med ca 12 % av omsättningen (50 %) och hjälper därmed till att finansiera andra delar av distrikternas ekonomi. Utbildningsintäkterna ligger i samma storleksordning som inom Tävling, ca 25 %. Utbildningsverksamheten går ungefär jämt ut, eller något minus. Förutom medlemsavgifter och bidrag (ca 40 %) är dessa två verksamhetsområden de som genererar de största inkomsterna inom distrikten (ca 49 %). Sammanställningen visar också att det är Tävlingsverksamheten som ger överskott och att 10-kronan är en viktig finansieringskälla för samtliga distrikt. Redovisning av omsättning, bidrag 2010, distriktsvis Omsättning Medl avg i % av oms Bidrag totalt Omsättn exkl Bidrag Omsättn exkl medl avg,bidrag& admin service i tkr i % Övriga Intäkter i % av oms i tkr i % i tkr i i tkr i % % Uppland ,6 26, , , ,5 6,1 Norrbotten ,1 9, , , ,8 10,5 Västmanland ,7 9, , , ,2 0 Västergötland ,6 20, , , ,4 1,1 Gotland 383 1,5 6, , , ,1 2,9 Dalarna ,5 9,2 99 1, , ,0 23,5 Gävleborg 801 3,1 19, , , ,5 0 Västerbotten 680 2,6 13, , , ,3 0 Gbg-Bohuslän ,7 16, , , ,5 9,3 Mittsvenska 804 3,1 26, , , ,6 3,9 Värmland 646 2,5 16, , , ,6 0,4 Halland ,0 8, , , ,6 4,0 Östergötland ,7 10, , , ,2 20,4 Skåne ,2 18, , , ,8 0,3 Stockholm ,1 12, , , ,7 5,3 Örebro 644 2,5 13, , , ,8 28,9 Södermanland 657 2,5 8, , , ,7 0,1 Småland ,0 14, , , ,8 2,1 Blekinge 302 1,2 5, , , ,9 0 Totalt , Av den totala omsättningen om 25,9 Mkr för samtliga 19 distrikt har Stockholm den största andelen med ca 16 %. När det gäller medlemsavgifter i % av omsättningen har Mittsvenska den största andelen med ca 27 %. Av det totala bidraget för samtliga 19 distrikt om 6,4 Mkr erhåller Stockholmsdistrikt en fjärdedel. Borträknat bidraget har Stockholmdistriktet största andel av omsättningen av samtliga, likaså i jämförelse med omsättningen minus medlemsavgifter, bidrag och administration/service, följd av Skåne och Västergötland. Övriga intäkter i relation till omsättningen är högst i Örebro distrikt, ca 29 %. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 21 (46)

22 Nyckeltal för samtliga 19 distrikt NYCKELTAL Kapitalstruktur Soliditet i % Likviditet i % Kortfristiga skulder i relation till omsättn i % Eget kapital i kr Eget kapital/antal fysiska medlemmar Självfinansieringsgrad i % Resultat-/utvecklingstal Redovisat resultat i kr <spann> < ; > < ; > < ; > Antal distrikt med minus resultat Bidrag totalt (inkl Landst. o Idrottsförbund) Förändring av omsättning i % -1,4-0,4 Förändring av totalt kapital i % 0,9 4,7 Intäkts-/Kostnadsstruktur Medlemsavgift per medlem Medlemsavgifter i % av omsättningen Bidrag i % av omsättningen Tävlingsintäkter i % av omsättningen Utbildning intäkter i % av omsättningen Ungdom intäkter i % av omsättningen Tävlingskostnader i % av omsättningen Utbildningskost i % av omsättningen Ungdomskost i % av omsättningen Ledning kost i % av totala kost Personal/adm/service i % av omsättningen Totalt sett har distrikten bra kassalikviditet, soliditet och eget kapital som har ökat per enskild medlem. Självfinansieringsgraden är god och har även ökat. Noteras att antal distrikt med negativt resultat dock har ökat (8 st), även bidragen har sjunkit under tre års period. Personalkostnaderna i relation till omsättningen har ökat. Summering Distriktsekonomierna skiljer sig ganska mycket från varandra för att dra några fasta riktlinjer inför framtiden. Det finns stora skillnader i både storlek på inkasserad medlemsavgift (se även avsnitt Regionala avgifter) och bidragsberoende. Det är intressant att notera att även stora skillnader redovisas inom utbildnings- och tävlingsverksamheten. Det finns distrikt som redovisar relativt stora överskott på både utbildnings- och tävlingsverksamheten och distrikt som förlorar på båda delarna (Blekinge, Mittsvenska, Norrbotten). Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 22 (46)

23 6.3. Föreningsnivå Finansieringsgruppen har inte haft möjlighet att inom den tilldelade tidsramen samla ett statistiskt representativt underlag för välgrundade analyser som skulle ge representativa siffror för ca 930 föreningar. Sammanställningen nedan visar resultaträkning i 3 föreningar, varav en inriktad på tävling, en stor och en mellan stor förening. Exemplen kan illustrera hur ekonomierna i dessa tre typer av föreningar kan se ut. I tabellen redovisas även snitt från Riksidrottsförbundet gällande samtliga idrotter. RESULTATRÄKNING (kr) Tävlingsinriktad I % Stor I % Mellanstor I % Snitt RF Intäkter LOK-stöd Idrottslyftet Kommunala bidrag, övr bidrag Medlemsavgifter Träningsavgifter Egna arrangemang Reklam, sponsring Bingo lotter Övr bingo och lotter Försäljning Övrigt Summa intäkter Summa kostnader ÅRETS RESULTAT De största inkomstkällorna för tävlingsföreningen var egna arrangemang och bidrag. Medlemsavgifterna ligger däremot under snitt i jämförelse med både RFs statistik och även SVRFs om 15 %. Föreningen har ingen anställd personal. Den stora föreningen har störst bidrag, både LOK, Idrottslyftet och kommunalt. Den har även anställd personal. Man kan dra slutsatsen att personalstyrkan gör det möjligt att aktivt arbeta med bidragssökandet, aktiviteter som innebär bidrag och administration kring dessa. Den stora föreningen har råd med lägre medlemsavgifter, då dessa utgör endast 3 % av omsättningen, däremot tar föreningen ut träningsavgifter. Procentuellt utgör bidragen i den mellanstora föreningen största andelen (69 %) av inkomsterna, även i jämförelse med snitt inom hela RF. Trots det redovisar den mellanstora föreningen ett negativt resultat. Medlemsavgifterna ligger något högre än RF snitt, och över snitt i jämförelse med 15 % SvRF. Föreningen har ingen anställd personal. Man skulle kunna dra slutsatsen att utan bidrag hade föreningens överlevnad förmodligen varit svår. Summering Utifrån diskussioner med representanter från föreningar och dess resultaträkningar framgick tydligt att samhällsstöd är viktig, om inte avgörande faktor för föreningarnas kvalité och för många föreningar en ren överlevnad. Större föreningar med anställd personal samt tävlingsinriktade föreningar som tar ut avgifter för egna arrangemang förutses ha bättre ekonomi än mindre och små föreningar. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 23 (46)

24 6.4. Medlemsnivå Enligt Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning kostar en ungdom i åldern 7-15 år som ägnar sig åt ridsporten familjen ca kr per år i avgifter, utrustning, resor och övriga kostnader. Den största utgiftsposten är avgifter, där man årligen lägger kr/år. Efter avgifter går en del till resor (1 800 kr/år) och utrustning (1 000 kr/år). Barn över 13 år lägger i snitt kr/år medan barn under 10 år i snitt kr/år. Barn som är mer aktiva, det vill säga är aktiva minst tre ggr/vecka, har högre kostnader jämfört med de som är mindre aktiva. Det finns ett samband mellan ålder och aktivitetsgraden där äldre barn är mer aktiva. Bakgrundsvariabel Antal 2009 Median 2009 Median 2003 Kön Pojke Flicka Ålder 7-9 år år år år Hur ofta idrottar du? 3 ggr/vecka ggr/vecka gång/vecka ggr/mån Bostadsort Storstad Mellanstor stad Småstad Glesbygd/ landsbygd Enligt Riksidrottsförbundets statistik tas den dyraste avgiften ut i ridsporten (jämförelse med 9 utvalda idrotter basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, innebandy, ishockey, simning och tennis). På utrustningssidan ligger ridsporten på andra plats efter hockey. Avgifter Kostnaden för avgifter har ökat mellan 2003 och 2009 med mer än kr. Median 2009 låg på kr medan 2003 låg median på kr. Medel 2009 ligger på kr och maximum kr. Det som är intressant i sammanhanget är Riksidrottsförbundets undersökning om hur mycket är föräldrarna nöjda med barnens idrottande, dvs om de får valuta för pengarna. En majoritet av föräldrarna, dvs 75 % av föräldrarna inom ridsporten anser att, trots kostnaderna som finns förenade med barnens idrottande, får de valuta för de pengar som ridsporten kostar för deras barn. 20 % är neutrala i sitt ställningstagande. Det betyder att 95 % av föräldrarna är antingen nöjda eller neutrala. Endast 8 % svarar Nej på frågan Anser du att du får valuta för pengarna som idrotten kostar för ditt barn? Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 24 (46)

25 7. Regionalisering 7.1. Organisationsstruktur med 9 geografiska regioner Arbetsgruppen Struktur och Samverkan har lämnat förslag till organisationsstruktur med färre geografiska enheter, Scenario 2. Scenario 2 innebär att ridsportdistriktsförbund minskar genom sammanslagningar av nuvarande ridsportdistriktsförbund. Det skapas istället 9 regioner. Varje ridsportregion utgör en egen ideell förening och är därmed en egen juridisk person. Ridsportföreningarna som har sin hemvist inom ridsportregionens geografiska område ansluts automatiskt som medlemmar till ridsportregionen. Varje ridsportregion leds av en regionstyrelse som utses på regionårsmötet i enlighet med ridsportregionens stadgar. Varje region ansvarar för den operativa servicen inom regionen. I detta exempel är bemanningen beräknad till tre personer. Regionkanslierna leds av ridsportregionsstyrelsen. Förslag till regionindelning enl Scenario 2: 1. Skåne 2. Blekinge, Småland 3. Västergötland, Värmland 4. Göteborg&Bohuslän, Halland 5. Södermanland, Östergötland 6. Stockholm, Gotland 7. Uppland, Örebro, Västmanland 8. Mittsvenskan, Gävleborg, Dalarna 9. Norr- och Västerbotten För att göra en första grundläggande bedömning av förslaget till indelning i 9 regioner redovisas i tabellen nedan nyckeltal beträffande regionernas storlek i antal föreningar och antal medlemmar. Vidare redovisas grundläggande ekonomiska nyckeltal Omsättning exklusive medlemsavgifter, bidrag och administration&service, egen finansieringsstyrka samt Taxering per medlem. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 25 (46)

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS GENOMFÖRANDE Kartläggning av ekonomiska fakta och analys Regionalt - nitton distriktsorganisationer Lokalt Föreningar Idrottslyftet Bidrag Centralt

Läs mer

Organisationsprojektet Öppna forum. Resultat från dialogövningar. Det är ditt förbund hur vill du ha det?

Organisationsprojektet Öppna forum. Resultat från dialogövningar. Det är ditt förbund hur vill du ha det? Organisationsprojektet Öppna forum Resultat från dialogövningar Det är ditt förbund hur vill du ha det? Öppna forum dialogövningar i distrikten Distrikt Förträff ungdomar Samtliga Rep. klubbar Blekinge

Läs mer

Styrelsens förslag inför Seglardagen 2015 Ny avgiftsstruktur

Styrelsens förslag inför Seglardagen 2015 Ny avgiftsstruktur Styrelsens förslag inför Seglardagen 2015 Ny avgiftsstruktur 1. Bakgrund Efter det att sammanslagningsdiskussionerna med Svenska Båtunionen avslutades vid Seglardagen 2013 gavs styrelsen uppdrag att starta

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Extra Ordinarie möte med styrelsen i Västerbottens Ridsportförbund Tid: 10 januari 2013 klockan 19.00 08-5000 5000 Kod: 590312.

Extra Ordinarie möte med styrelsen i Västerbottens Ridsportförbund Tid: 10 januari 2013 klockan 19.00 08-5000 5000 Kod: 590312. Styrelsen Protokoll Protokoll 11/12 Extra Ordinarie möte med styrelsen i Västerbottens Ridsportförbund Tid: 10 januari 2013 klockan 19.00 08-5000 5000 Kod: 590312. Plats: Ledamöter: Anmäld förhindrad:

Läs mer

Proposition 1 - Framtida stödorganisation Innehåll

Proposition 1 - Framtida stödorganisation Innehåll Proposition 1 - Framtida stödorganisation Innehåll 1. Bakgrund 2. Ny serviceorganisation 3. Verksamhetsområde 4. Klubbkonsulenter 5. Varför Klubbkonsulent istället för Sailcoach? 6. Tydligare och effektivare

Läs mer

Proposition. Verksamhetsöversyn i dialog med Golfsverige

Proposition. Verksamhetsöversyn i dialog med Golfsverige Sverigeresan Proposition Verksamhetsöversyn i dialog med Golfsverige Komplettera Sverigeresan om Demokrati med frågeställningar kring Genomförande, Verksamhetsinnehåll och Kostnad/Finansiering - Att genomföra

Läs mer

Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011

Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011 Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011 Område: Medlemsservice: SOFTs och orienteringens finansiering Beskrivning av nuläget: Finansiering av SOFT-kansliets, distriktens och föreningarnas verksamheter

Läs mer

Verksamhetsberättelse med årsredovisningar

Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2014 Verksamhetsberättelse med årsredovisningar Innehåll 2014 ett turbulent år Idrotten fortsätter att beröra Uppgift och organisation RF 70 SF 20 000 föreningar DF SDF ca 3,2 miljoner medlemmar Styrelsens

Läs mer

STOCKHOLMS LÄNS RIDSPORTFÖRBUND. Årsmöte den 18 mars 2015

STOCKHOLMS LÄNS RIDSPORTFÖRBUND. Årsmöte den 18 mars 2015 STOCKHOLMS LÄNS RIDSPORTFÖRBUND Årsmöte den 18 mars 2015 HÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDEN 2014 ÄNNU ETT HÄNDELSERIKT ÅR Vårt förbund står på en stabil grund med en omfattande verksamhet Den ideella föreningen

Läs mer

n n n n n % % % % 60 %

n n n n n % % % % 60 % % 6 % 5 4 3 2 1 Fack- Idrotts- Boende- Konsument- Intresse- Humanitär Religiöst Politiskt Föräldra- Annan Ej medlem förbund förening förening kooperativ org. organisation samfund parti kooperativ n n n

Läs mer

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING STYRELSENS ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014-01-01 2014-12-31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Svenska Baseboll och Softboll Förbundet (SBSF), bildat 1956,

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Svenska Cheerleadingförbundet

Svenska Cheerleadingförbundet Årsbokslut för Svenska Cheerleadingförbundet Räkenskapsåret 2015-07-01-2016-06-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Friidrott för 2010-talet

Friidrott för 2010-talet Friidrott för 2010-talet Hej! Här kommer nu den utlovade sista delen Enhetliga och demokratiska avgifter och sanktioner som en del av det uppdrag årsmötet gav Svenska Friidrottsförbundets styrelse kring

Läs mer

Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6.

Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6. 21. Bidragsinformation 1. LOKstöd 2. SISU 3. RF anläggningsbidrag 4. Idrottslyftet 5. SISU Kulturarrangemang 6. Kommunala bidrag 7. Arvsfonden 8. Svenska Spel 9. RF avtal 1 1. LOKstöd Förkortningen LOK

Läs mer

Ridsportens framtida organisation och finansiering 2011-2013

Ridsportens framtida organisation och finansiering 2011-2013 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet 2011-2013 Remiss Innehåll Inledning/förord/sammanfattning/definitioner 3. Kap 1 Medlemsnytta medlem 4. Kap 2 Medlemsnytta förening

Läs mer

Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice

Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice Man är medlem för att man måste! Varför måste man vara medlem? eller uttryckt på ett annat sätt, vad är medlemsnyttan? Delprojektet Föreningsservice uppdrag är

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2012-2013 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar

Läs mer

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Woodlands Golfklubb Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Verksamheten i siffror 2015

Verksamheten i siffror 2015 SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDET Verksamheten i siffror 215 Den lagidrott som växer mest till 22 SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDET Version 216 5 18 Sida 2 av 19 Innehållsförteckning 1 SF Rapport... 3 1.1 Deltagartillfällen

Läs mer

Budgetprognos MED VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 2018, FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG. Förbundsmöte

Budgetprognos MED VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 2018, FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG. Förbundsmöte Budgetprognos 2018-2020 MED VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 2018, FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG Förbundsmöte 2017 Förbundsmöte 2017 Budgetprognos 2018-2020 med verksamhetsmål för år 2018 Förbundsstyrelsens förslag

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

AVTAL (MALL) för förening som samverkar med extern ridskola

AVTAL (MALL) för förening som samverkar med extern ridskola 1 AVTAL (MALL) för förening som samverkar med extern ridskola Viktig information Svenska Ridsportförbundet har tagit fram en avtalsmall /typavtal som bygger på LOK-stödsnämndens praxis i liknande ärenden.

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2014-2015

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2014-2015 Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2014-2015 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Flera och Nöjda

Läs mer

UGFs svar på SGFs organisationsutrednings remissförslag 2008

UGFs svar på SGFs organisationsutrednings remissförslag 2008 UGFs svar på SGFs organisationsutrednings remissförslag 2008 Upplands Golfförbund har diskuterat styrgruppens förslag i ett extra ordförandemöte och i styrelsen. Svaret har på grundval av förda diskussioner

Läs mer

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län Regionförbundets styrelse 2013-03-18 Överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet SvRF idag Svenska Ridsportförbundet har till uppgift att främja ridningen, körningen och ridsporten i alla dess grenar samt därtill anknuten verksamhet nationellt och internationellt.

Läs mer

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Ridsportförbundet Sida 13 s HästHalland startades som ett projekt år 2005 av LRF Halland, Hushållningssällskapet Halland och Region Halland. HästHalland är idag ett regionalt initiativ, formellt ägt av Hushållningssällskapet

Läs mer

Järfälla Hockey Club

Järfälla Hockey Club Årsredovisning 2016 Järfälla Hockey Club Resultaträkning Not 2015/2016 2014/2015 Föreningens Intäkter 1 Nettoomsättning 2 1,925,108 1,667,211 Offentligrättsliga bidrag 3 561,630 384,305 Gåvor/stipendier/övriga

Läs mer

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. fastställda den 14 september 2009 1 ! " Vår förening vill skapa en positiv idrottsmiljö, där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten, där våra medlemmar utvecklas till självständiga

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Styrelsens förslag. Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen

Styrelsens förslag. Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen ns förslag Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag 2. Grundläggande tankar kring den nya organisationen 3. Fördelar och risker med ny organisation

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Verksamhets berättelse för 2010 Styrelsen för Örebro Läns Ridsportförbund får härmed avge verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010. Ändamålet är att främja och utveckla

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET Översyn SBSFs Regionala organisation Förslag på framtida SDF-indelning

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET Översyn SBSFs Regionala organisation Förslag på framtida SDF-indelning SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET Översyn SBSFs Regionala organisation Förslag på framtida SDF-indelning Bakgrund I samband med Förbundsmötet på Quality Hotel Nacka den 26 mars 2011 lyftes frågan

Läs mer

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete

Läs mer

Idrotten i siffror 68* SF SDF föreningar. Östergötland IDROTTEN I SAMHÄLLET. Norrbotten. Västernorrland. Jämtland/ Härjedalen.

Idrotten i siffror 68* SF SDF föreningar. Östergötland IDROTTEN I SAMHÄLLET. Norrbotten. Västernorrland. Jämtland/ Härjedalen. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 28 1 Idrotten i siffror IDROTTENS ORGANISATION RF = Riksidrottsförbundet SF = specialidrottsförbund DF = distriktsidrottsförbund SDF = specialdistriktsidrottsförbund RF 68* SF

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Årsredovisning för Svenska judoförbundet. Org Nr: Årsredovisning för räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Årsredovisning för Svenska judoförbundet. Org Nr: Årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisning för Svenska judoförbundet. ÅRSREDOVISNING Årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01 -- 2009-12-31 Styrelsen för Svenska Judoförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll: Förvaltningsberättelse

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Landstingsbidrag för handikapprörelsen i Västmanlands län

Landstingsbidrag för handikapprörelsen i Västmanlands län 1 (7) 2009-10-02 Landstingsbidrag för handikapprörelsen i Västmanlands län Fastställda av Landstingsstyrelsen 2009-10-28 261 2 (7) 2009-10-02 Innehåll 1 Inledning...3 2 Landstingsbidrag...3 2.1 Definition

Läs mer

Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013. Motioner. Styrelsens propositioner

Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013. Motioner. Styrelsens propositioner Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013 Motioner Styrelsens propositioner Inkommen motion till GBFs Föreningsmöte 2013 med styrelsens yttrande Motion 1. Samgående av 1:a och 2:a distriktet Motion

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning.

Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning. Årsbokslut för räkenskapsåret 2013-01-01 2013-12-31 Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 5

Läs mer

Årsbokslut för Höganäs Gymnastikförening räkenskapsåret

Årsbokslut för Höganäs Gymnastikförening räkenskapsåret ! Årsbokslut för Höganäs Gymnastikförening räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31 Styrelsen avger härmed följande årsbokslut. Innehåll Sida - verksamheten 2 - resultaträkning 4 - balansräkning 5 - noter

Läs mer

Projekt SvRF - Medlemmarna frågar och får svar #2

Projekt SvRF - Medlemmarna frågar och får svar #2 1/8 Projekt SvRF - Medlemmarna frågar och får svar #2 Detta dokument innehåller frågor som kommit projektgruppen tillhanda från klubbar och enskilda medlemmar. Svaren på frågorna är markerade med rött.

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att på alla områden

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Centralstyrelsen föreslår Riksstämman att avslå motionen med motivering att: För närvarande har vi inga problem att rekrytera deltagare till grundkurs 1. Syftet

Läs mer

Västergötlands Ridsportförbund Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Västergötlands Ridsportförbund Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Västergötlands Ridsportförbund Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan DS, TS, RUS, FUS och DUS Distriktens roll / Distriktens idé Närhet till medlemmarna (föreningarna) dvs. lokalkännedom är en viktig

Läs mer

ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015

ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015 Idrotten i siffror ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015 Facklig organisation (16 64 år) Idrotts- eller friluftsförening ( 16 år) Kultur-, musik-, danseller

Läs mer

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM 2016-08-18 Remissvar på förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning i mindre företag, Dnr 15-32 (RF), som är en paraplyorganisation

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och

Läs mer

Verksamhetsplan och Arbetsordning för

Verksamhetsplan och Arbetsordning för Verksamhetsplan och Arbetsordning för Villaägarna i Malmö Antagen av styrelsen 2009-03-17 Reviderad senast 2010-12-08 1 (8) I texten nedan kallade: Villaägarna i Malmö (ViM) Regionkontor (RK), Regionstyrelsen

Läs mer

Remiss av utredning om gränslöst/generellt bidrag för handikappidrotten i länet Remiss från Kommunförbundet Stockholms län Remisstid 12 november 2003

Remiss av utredning om gränslöst/generellt bidrag för handikappidrotten i länet Remiss från Kommunförbundet Stockholms län Remisstid 12 november 2003 PM 2003 RII (Dnr 326-2325/2003) Remiss av utredning om gränslöst/generellt bidrag för handikappidrotten i länet Remiss från Kommunförbundet Stockholms län Remisstid 12 november 2003 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Statligt stöd till våra 70 idrotter

Statligt stöd till våra 70 idrotter Att samarbeta med Statligt stöd till våra 70 idrotter Basbidrag Storleksbidrag (antalet medlemmar) Verksamhetsbidrag - LOK stöd - Utbildning, SF + SISU Idrottsutbildarna - Elitstödet Stödorganisationer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av årsredovisning 2013 Norra Västmanlands Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Kanotförbundet Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3

Läs mer

Regler Ponnyallsvenskan 2017

Regler Ponnyallsvenskan 2017 Regler Ponnyallsvenskan 2017 Regler och bestämmelser för lagtävlingar i Västmanland för året 2017 Västmanlands Ridsportförbund Ridsportens Hus 730 40 Kolbäck 0220-456 22/24 Elitserien arrangeras av SvRF.

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Information till ledare i Sundbybergs IK

Information till ledare i Sundbybergs IK Information till ledare i Sundbybergs IK Innehåll: Om handslaget 1 Skola-föreningsliv 1 Föreningsaktiviteter 2 Kontaktpersoner SF 3 Verksamhetsbidrag 4 Aktivitetsbidrag 4 Vår medlemstidning SIKAREN 4 Bingo

Läs mer

BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG. Budgetberedningens förslag för perioden samt förslag till medlemsavgifter för 2015

BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG. Budgetberedningens förslag för perioden samt förslag till medlemsavgifter för 2015 FÖR PERIODEN 2015-2018 SAMT FÖRSLAG TILL MEDLEMSAVGIFTER FÖR 2015 Budgetberedningens förslag för perioden 2015-2018 samt förslag till medlemsavgifter för 2015 2 Inledning och bakgrund Någon formell budgetberedning

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer

FRAMTIDSGRUPPENS FÖRSLAG

FRAMTIDSGRUPPENS FÖRSLAG Sammanfattning av FRAMTIDSGRUPPENS FÖRSLAG avseende en ombildning av SoIK från en flersektionsförening till en alliansförening Detta dokument är en sammanfattning av en rapport från den s.k. Framtidsgruppen,

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE

STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE Riksnätverket är Sveriges organiserade nattvandrares gemensamma förening 1. Mål och uppgifter 1.1 Organisationens mål Organisationens grundläggande mål

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

MEDLEMSAVGIFTER 2011 2014

MEDLEMSAVGIFTER 2011 2014 Punkt 11 på dagordningen: MEDLEMSAVGIFTER 2011 2014 Medlemsavgifter 2011 2014 Bakgrund 1. Syftet med detta dokument är att be ITF:s 42:a kongress fatta beslut om de tariffer för er 2011 2014 som kan fastställas

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Information ang. Extra årsmöte SRF

Information ang. Extra årsmöte SRF Information ang. Extra årsmöte SRF Skogslottens Ryttarförening (SRF) bildades den 8 januari 2000 riktar sig till lektionsryttare och privatryttare på ponny och storhäst i discipliner som hoppning, dressyr,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 -- 2014-12-31. för. Svenska Orienteringsförbundet 802002-5758. Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 -- 2014-12-31. för. Svenska Orienteringsförbundet 802002-5758. Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 -- 2014-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Tilläggsupplysningar 7 Sid 2 (10) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 2 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 3 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund är en samlande kraft för länets idrott. Vi stöder föreningar

Läs mer

Eolus Vind AB (publ)

Eolus Vind AB (publ) Sida 1 av 5 DELÅRSRAPPORT För perioden 2005-09-01 2006-02-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag

Läs mer

Normalstadgar för equmenias regioner

Normalstadgar för equmenias regioner Normalstadgar för equmenias regioner Inom equmenia finns sju regioner. Geografi och uppdrag fastställs av equmenias riksstämma. Verksamheten i regionerna sker i nära koppling till den verksamhet som sker

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Södra Fräkne Fiberförening, ek. för Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Reflektioner 7. Räkneexempel

Läs mer

Dans i Skolan och på Fritids. Rekryteringsprojekt 2014 version 1.0

Dans i Skolan och på Fritids. Rekryteringsprojekt 2014 version 1.0 Dans i Skolan och på Fritids Rekryteringsprojekt 2014 version 1.0 Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Projektets olika uppdrag... 3 3 Uppdragsbeskrivning till föreningarna... 3 4 Uppdragsbeskrivning till Dansledare

Läs mer

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Resultat för NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering 3 5 Resultat 4 6 Diskussion

Läs mer