Organisationsprojektet Finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisationsprojektet 2011 2013 Finansiering"

Transkript

1 Organisationsprojektet Finansiering Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 1 (46)

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 5 3. Utredningsområden enligt stämmans beslut Medlemsavgifter till förbundet Nuvarande konstruktion Uppdatering av 2005 års förslag om en konstruktion med både fast och 8 rörlig del Fallande kurva, dvs föreningarna betalar mindre per ny medlem Familjerabatt Licens- och tävlingsavgifter Teknik/metod Ekonomistyrmodell Årsredovisning och kommunikation av medlemsnytta Basutbud Regionala avgifter Finansiering av ridsportverksamhet på förbunds- distrikts- förenings - 16 och medlemsnivå 6.1. Förbundsnivå Distriktsnivå Föreningsnivå Medlemsnivå Regionalisering Organisationsstruktur med 9 geografiska regioner Ekonomisk analys av föreslagna 9 regioner Resultat- och Balansräkning samt Nyckeltal 2010 enl regionindelning Ekonomiska konsekvenser av den föreslagna regionaliseringen i 9 regioner Administrativa enheter inom SvRF Organisationsstruktur med 7 administrativa enheter Ekonomisk analys av föreslagna enheter Resultaträkning och Nyckeltal 2010 enl indelning i 7 administrativa enheter Ekonomiska konsekvenser av den föreslagna regionaliseringen i 7 36 administrativa enheter 7.3 Organisationsstruktur med 8 geografiska regioner Ekonomisk analys av föreslagna 8 regioner Resultaträkning 2010 enligt regionindelning i 8 självständiga regioner Balansräkning 2010 enl regionindelning i 8 självständiga regioner 8 Ekonomiska konsekvenser vid organisation med 8 resp 9 självständiga regioner och 7 administrativa enheter inom SvRF 45 Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 2 (46)

3 1. Sammanfattning I det fortsatta arbetet med beräkning av ekonomiska konsekvenser har delprojektgruppernas Föreningsservice och Struktur och Samverkan rapporter beaktats. Fyra modeller för medlemsavgifter till förbundet redovisas, nuvarande konstruktion, modell med fast och rörlig avgift, fallande kurva och slutligen familjerabatt. Nuvarande konstruktion är enkel till konstruktion och tillämpning och den är logisk på så sätt att ju fler medlemmar en förening har desto större medlemsavgifter får man in. Modell med fast och rörlig avgift bygger på förslag från 2005 och flera nivåer av fast och rörlig avgift beräknas. Modell med fast och rörlig avgift blir ekonomisk gynnsam för större föreningar, däremot mindre och små klubbar kommer att få betydligt högre kostnader. Med utgångspunkten att nästan hälften av våra föreningar har under 100 medlemmar kommer dessa att få ekonomiskt svårare situation, förutsatt att förbundet totalt sett vill behålla samma intäktsnivå om ca 11 miljoner kronor. Modellen med fallande kurva redogör för två alternativ, en med rak beräkning och en med fallande trappa. Motivet till en rabatt för medlemmar i större föreningar är att uppmuntra till fler medlemmar samt antagandet att en större förening inte belastar gemensamma resurser lika mycket som den lilla föreningen. Familjerabatt ter sig vara svårare att beräkna, då statistiken för familjeanknytning inte finns. Administrationen blir svårare och för att kunna lyckas med detta måste Idrott On Line fungera korrekt och fullständigt med familjeredovisning. Teknik/metod berör nuvarande Ekonomistyrmodell och ger förslag till intäktsfinansiering, i stället för nuvarande bidragsfinansiering. Intäktsfinansiering anses förbättra styrning och uppföljning av verksamheterna, tydliggöra ansvar och befogenheter och öka öppenhet och demokrati. Årsredovisningens roll som ett viktigt verktyg för att belysa hur verksamheten har bedrivits berörs. Avsnitt om Basutbud lämnar konkreta förslag på upplägg och finansiering av grund-basutbud, kvalitetsutjämningsdel distrikt/regioner emellan samt premieringsdel (fokusbasutbud). Förslag till central debitering och omfördelning bör övervägas, allt för att säkra jämnare kvalité, säkerställa medlemsnytta genom basutbudet och stimulera ideella insatser. Regionala avgifter redogör för medlemsavgifter som distrikten tar ut Snitt ligger på 23,70 kr, median 28 kr per medlem. 14 av 19 distrikt tar ut både fast och rörlig avgift. Totalt står medlemsavgifterna för ca 15 % av omsättningen. Tävlingsavgifter (tian) står för 11 % av omsättningen. Avgifter totalt sett utgör 26 % av inflöden av medel till distrikten. Finansiering av ridsportverksamhet på förbunds- distrikts- förenings och medlemsnivå berör samtliga nivåer. De största inflödena beskrivs på central nivå. På distriktsnivå redovisas inflöden totalt samt Utbildnings- och Tävlingsintäkter och kostnader samt resultat i % av omsättningen för varje distrikt. Konstateras åter att Tävlingsverksamheten genererar positivt resultat totalt sett medan Utbildningsverksamheten går jämnt ut. Stora skillnader mellan distrikt finns och redovisas i flera tabeller. På föreningsnivå redogörs inflöden i tre exempel föreningar, tävlingsinriktad, stor och mellanstor förening. Svarsfrekvensen och tidsbrist är anledning till att Finansieringsgruppen inte kunde presentera ett representativt underlag. I sammanställningen av inflöden i de tre aktuella exemplen kan man dock jämföra med RFs statistik för inflöden av medel för samtliga idrotter inom RF. På medlemsnivå återges redovisning av kostnader för barnidrott och konstateras att ridsporten har största avgiftsnivå (6 488 kr/år) i jämförelse med andra nio utvalda idrotter. Avgifterna har ökat mellan 2003 och 2009 med över kr för ridsportens del. De totala kostnaderna för ridsporten ligger på kr/år. Regionalisering bearbetar tre förslag till organisationsstruktur från arbetsgruppen Struktur och Samverkan, nämligen Scenario 2 med nio självständiga juridiska personer/regioner samt Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 3 (46)

4 Scenario 3 med sju administrativa enheter inom SvRF samt förbundsstyrelsens förslag med åtta regioner. Inledningsvis sammanställs i båda fallen nyckeltal som antal föreningar och antal enskilda medlemmar enligt den föreslagna indelningen, ekonomisk analys lämnas utifrån regioner/enheter och slutligen beskrivs ekonomiska konsekvenser av den föreslagna regionaliseringen. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 4 (46)

5 2. Inledning Enligt förbundsstämmans beslut 2011 uppdrogs åt tre arbetsgrupper inom Organisationsprojektet, dvs Föreningsservice, Struktur och Samverkan och Finansiering, att utreda ett antal fastställda utredningsområden. Finansieringsgruppen har i enlighet med direktiven för börlägesarbetet diskuterat hur olika organisatoriska lösningar av SvRF kan påverka det finansiella utfallet av förbundets verksamhet och vilka olika konsekvenser detta innebär genom de förordade organisatoriska lösningarna. Finansieringsgruppen lämnade i sin börlägesanalys dat två förslag, nuvarande organisationsstruktur samt en regionalisering med zonindelning. Finansieringsgruppen har dock inte haft tillgång till de två övriga gruppernas olika förslag till framtida organisatoriska förändringar förrän vid redovisning av slutrapporter den 8 maj. Vid den tidpunkten har även Finansieringsgruppen avslutat sitt uppdrag. Arbetet med att ta fram olika avgiftsmodeller samt beräkningar av ekonomiska konsekvenser som bygger på arbetsgruppernas förslag har fortsatt på Svenska Ridsportförbundets kansli. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 5 (46)

6 3. Utredningsområden enligt stämmans beslut 3.1. Medlemsavgifter till förbundet Beräkning och analys av olika avgiftsmodeller berör medlemsavgift som medlemmar betalar till SvRF centralt. Medlemsavgifter till förbundet: Avgift/medlem Medlemsavgifter enl ÅR (intäkt i tkr) Medlemsavgifter i % av totala intäkt Totala intäkter koncernen (tkr) Antal föreningar Antal medlemmar Mellan 2002 och 2011 har medlemsavgiften höjts med 36 % medan Konsumentprisindex KPI perioden har gått upp med 17,1% (basår 1980). Stämmobeslut rörande avgiftskonstruktionen Många motioner angående medlemstidningens framtid avhandlades på Årsstämman I anslutning till detta har även medlemsavgiftens storlek och dess konstruktion diskuterats ingående. Mot bakgrund av att två motioner inkom till årsstämman rörande fast och rörlig del av medlemsavgift samt aktiv och passiv medlemskap utsåg förbundsstyrelsen en utredningsgrupp. Utredningsgruppen lämnade sitt förslag med en konstruktion om fast och rörlig avgift. Förbundsstyrelsen gick ej på utredningsgruppens förslag utan föreslog årsavgift enl nuvarande konstruktion, dvs en fast avgift per medlem. Förbundsstämman 2005 beslutade att ingen förändring av konstruktionen för medlemsavgifter skall göras och att fastställa årsavgiften till 58 kronor per medlem för 2007 samt till 58 kronor per medlem för Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 6 (46)

7 Alternativ Naturligtvis finns det ett flertal olika modeller för hur konstruktionen av medlemsavgift till förbundet ska kunna se ut. Nedanstående modeller och beräkningar bygger på förutsättning att de totala intäkterna hos SvRF ska ligga på ungefär nuvarande nivå, dvs ca 11 Mkr. Vidare förutsättning för beräkningarna är principen en person en medlem en avgift, oavsett om man är uppsutten ryttare, aktiv medlem eller bara medlem. Följande alternativ redovisas: 1. Nuvarande konstruktion med rekommenderad koppling av nivå till ex utvecklingen av KPI 2. Uppdatering av 2005 års förslag om en konstruktion med både fast och rörlig avgift med flertal alternativa beräkningar 3. Fallande kurva, dvs föreningarna betalar mindre per ny medlem, Alt A och B 4. Familjerabatt Nuvarande konstruktion Denna är enkel i sin konstruktion och tillämpning. Den är logisk på så sätt att ju fler medlemmar en förening har desto större medlemsavgifter i kronor får man in. Nackdelen med detta upplägg är att flexibiliteten minskar att vid större ökningar av kostnader eller minskningar av andra intäkter kompensera detta via medlemsavgift. Ytterligare nackdel är hämmande effekt för föreningarna att redovisa ökat antal medlemmar då det kan uppleva som bestraffning att betala mer till förbundet centralt. Detta motverkar det uttalade målet om flera medlemmar. Ser man över perioden , dvs efter att en dramatisk höjning gjorts mellan 2001 och 2002, har höjningen av medlemsavgiften varit högre än utvecklingen av KPI. Diskussioner under Årsstämma 2010 och beslut om att inte höja medlemsavgiften visar tydligt på att våra medlemmar inte är beredda att godta ytterligare en ökning av medlemsavgiften utan att medlemsnyttan direkt kan påvisas och öka. Exempel Utgår man ifrån att snitt medlemsavgiften är 275 kr för senior går 68 kronor till förbundet och ca 20 kronor till distriktet. Kvar i föreningen blir då ca 187 kronor (ca 180 junior). Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 7 (46)

8 Uppdatering av 2005 års förslag om en konstruktion med både fast och rörlig del Utredningsgruppen motiverade sitt förslag med en konstruktion om en fast och rörlig avgift som mer rättvist. Att alla betalar en grundavgift för att få tillgång till samma möjligheter och service från SvRF centralt. Arbetsgruppens förslag till förbundsstyrelsen var grundavgift kronor och rörlig avgift 48 kronor per medlem. Förutsättningar för beräkning Grundförutsättningen är att intäkterna till SvRF inte ska minska. Enligt redovisning genererar medlemsavgifter ca 11 Mkr (68 kr* medlemmar). Beräkningarna bygger på enskilda medlemmar organiserade i 930 betalande föreningar. Tabellen nedan visar antal föreningar sorterade efter storlek. Föreningarnas storlek i antal medlemmar kommer att ha största betydelse vid konstruktionen av medlemsavgift som bygger på fast och rörlig del. Som framgår av beräkningarna nedan kommer modell med fast och rörlig avgift vara ekonomiskt gynnsam för större klubbar, däremot små och mindre klubbar kommer att få betydligt högre kostnader i jämförelse med nuvarande konstruktion om fast avgift per medlem. Med utgångspunkten i att ca 25 % av våra föreningar har under 50 medlemmar och 22 % av föreningar ligger i spannet medlemmar, betyder det att nära hälften av våra föreningar kommer att få ekonomiskt svårare situation. Det finns också en frågeställning om vad vill SvRF uppmuntra våra föreningar till. Vill vi behålla/utöka flertal mindre föreningar eller vill vi indirekt tvinga nuvarande små och mindre föreningar att sluta sig samman för att bilda större. Och var upplever den enskilde medlem sin medlemsnytta som mest och vilka aspekter spelar roll i det sammanhanget? Antal ensk < >1000 medlemmar Antal klubbar i % 24,4 21,7 21,1 13,4 11,2 7,9 0,3 Uppgifterna om antalet ändras något löpande, men ger en väl statistiskt underbyggd databas som utgångspunkt. Utredningsgruppens förslag 2005: Fast avgift: kr Rörlig avgift: 48 kr Totala intäkter: (930*1500kr) ( *48 kr)= kr Förslag: 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörlig Totalt föreningen Medl avgift/medl , ,50 Enligt nuvarande modell: Totalt föreningen Medl avgift/medl Det bör noteras att vid presentationen 2005 beräknades de totala intäkterna med förutsättning medlemmar och 950 klubbar, något som skulle totalt ge intäkt om Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 8 (46)

9 kronor. Med dagens antal medlemmar uppfyller inte förslaget mål med att behålla samma intäktsnivå till SvRF totalt sett. Alternativ 1: Fast avgift kronor Rörlig avgift: 60 kronor Totala intäkter: (930*1500 kr) ( *60) = kr 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörlig Totalt föreningen Medl avgift/medl , ,50 Föreningar med 25 medlemmar kommer att få kostnad 120 kr per medlem vid beräkning enl alternativ 1, föreningar med 50 medlemmar 90 kr/medlem osv. I jämförelse med dagens medlemsavgift om 68 kronor är brytpunkten i föreningar med ca 200 medlemmar. Alternativ 2 (lägre fast avgift och högre rörlig avgift) Fastavgift 1000 kr Rörlig avgift: 63 kronor Totala intäkter: (930*1 000 kr) ( *63 kr)= kr 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörl Totalt föreningen Medl avgift/medl Föreningar med 25 medlemmar kommer att få kostnad 103 kr per medlem vid beräkning enl alternativ 2, föreningar med 50 medlemmar 83 kr/medlem osv. I jämförelse med dagens medlemsavgift om 68 kronor är brytpunkten vid 200 medlemmar, dvs ungefär som alternativ 1. Alternativ 2 ger dock något lägre kostnad för små och mindre föreningar. Alternativ 3 (högre fast avgift och lägre rörlig avgift) Fast avgift: kr Rörlig avgift: 55 kr Totala intäkter: (930* 2000 kr) ( *55 kr)= kr 25 medl 50 medl 100 medl 200 medl 500 medl 1000 medl Medl avgift fast Medl avgift rörl Totalt föreningen Medlemsavgift per medlem Beräkningen visar på att om man vill behålla lägre rörlig del måste den fasta avgiften bli betydligt högre (om man vill behålla den intäktsnivån om 11 Mkr totalt sett) och då kommer små föreningar att missgynnas. Vid lägre rörlig avgift än 55 kr kommer de små och mindre föreningarna att missgynnas ännu mer då medlemsavgift per medlem ökar ytterligare. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 9 (46)

10 Fallande kurva, dvs föreningarna betalar mindre per ny medlem Motivet till en rabatt för medlemmar i större föreningar är att uppmuntra till fler medlemmar, samt antagandet att en större förening inte belastar gemensamma resurser lika mycket som den lilla föreningen. Alternativ 1 (kalkylen med 3 nivåer, rak beräkning): Nivå 1: medlemmar betalar 95 kr/medlem (en ökning med 40 %) Nivå 2: medlemmar betalar 61 kr/medlem (en rabatt med 10 %) Nivå 3: > 500 medlemmar betalar 54 kr/medlem (en rabatt med 20 %) Med dagens fördelning av olika storlekar på anslutna föreningar kommer intäkten enligt detta alternativ att bli ungefär densamma jämfört med 68 kr per medlem. Vid införande av en differentierad medlemsavgift som gynnar större föreningar är det viktigt att reflektera över dess konsekvenser. Dagens ungdomar drivs mer av nischade aktiviteter där kanske den lilla föreningen tillgodoser dessa behov. Tar vi en risk att förlora istället för att vinna medlemmar? Gynnar vi storstadsregionerna med ett upplägg som bygger på rabatt vid fler medlemmar? Sverige är ett avlångt land med långa avstånd, tvingas småorternas föreningar in i de större där man inte känner gemenskap? 67 % av föreningarna har <199 medlemmar, detta motsvarar ca 28% av totala antalet medlemmar, dessa skulle drabbas negativt av en eventuell förändring. Alternativ 2 (kalkylen med 3 nivåer, fallande trappa) Om vi räknar med nivå 1-3 enligt ovan dock med en fallande trappa, kommer beräkningarna bli följande (räkneexempel i alternativ A och B): Antal < >1000 Summa medlemmar Antal klubbar Pris per medlem (Alt A) Antal medlemmar som beräkningsunderlag (snitt)/kat Intäkter i tkr Pris per medlem (Alt B) Intäkter i tkr Exempel enl Alt A: En förening med 550 medlemmar skulle betala 199 * 95 kr + 300*61 kr + 51 medlemmar * 54 kr, dvs totalt kr, dvs ett snitt om 73 kr/medlem, att jämföra med dagens 68 kr/medlem Familjerabatt Med familjerabatt menas att om en hel familj eller delar av en familj är medlemmar i en förening, lämnas någon form av rabatt. Den enskilde familjemedlemmen är alltid en fullvärdig medlem i SvRF. Beträffande familjerabatt blir det svårare att beräkna och även verkställa inte minst administrativt. En korrekt debitering förutsätter att varje enskild medlem registrerar i det aktuella fallet familjeanknytning, något som är tveksamt hur detta kan i dagsläget säkerställas i IdrottOnline. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 10 (46)

11 En aktuell fråga i sammanhanget är om det handlar om en rabatterad medlemsavgift eller om familjemedlemskapet som kategori skulle innebära 0 avgift i kronor. Avgiftsgruppen i Organisationsutredningen 2010 gjorde en liten enkät där slutsatsen kunde tolkas som att det finns ett visst intresse för familjemedlemskapet. Detta får dock i så fall inte innebära någon ökad kostnad för förening som det är idag i och med att varje medlem kostar pengar till förbundet. Att beräkna ekonomiska konsekvenser när det gäller familjerabatt är, utan att ha vetskap om familjerelationer till antal av våra medlemmar, svårt. En grov uppskattning skulle kunna vara att det rör sig om ca 10 % av medlemmar. Med rabatt om 50 % skulle bortfall av intäkter vara i storleksordning 0,5 Mkr totalt. Vid 0 kronor avgift skulle bortfallet vara 1 Mkr. I sammanhanget bör poängteras familjemedlemmarnas ideella insats och nytta för den lokala föreningen Licens- och tävlingsavgifter Licensintäkterna fördelas enligt nedan för 2011: Typ Intäkt SvRF (tkr) Andel av i % Häst Ponny Ryttarlicenser totalt FEI licenser 98 0 Tränarlicenser Hästpass Ägarbyten häst Ägarbyten ponny Total Nedan visas utvecklingen av licensavgifterna 1995/2011: Typ Pris 1995 Pris 2011 Ökning i % Häst/Ponny Lokal Senior Junior Internationell Lektionsryttare Fr o m 2012 har SvRF ändrat kategoriseringen och prissättningen. I och med nyligen gjorda ändringar har undertecknad avstått från att ytterligare analysera andra tänkbara modeller. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 11 (46)

12 Avgift inom tävlingsdatabasen TDB I grunden finns ett avtal mellan SvRF och Equip AB som reglerar avtalstid, funktion, ersättning, ägande, sekretess mm. I detta avtal finns en fast del och en rörlig ersättningsdel varav serviceavgiften är den rörliga delen. Serviceavgiften, dvs 10 kronor per häst och tävling (oavsett antal starter under dagen eller meetinget) går till att administrera och betala systemet. Den största delen av influtna medel går till finansiering och utveckling och endast liten del går till bankens transaktionsavgifter. Till sin karaktär är serviceavgiften rättvis då den är rörlig och direkt kopplat till aktiviteten. SvRFs ekonomiavdelning står för den praktiska hanteringen av influtna medel på det s k redovisningsmedelskonto TDB, sportavdelningen sköter kontakterna med Euip AB vad avser drift och systemutveckling samt support gentemot användarna. I samband med diskussioner kring den framtida finansieringen av verksamheten och omförhandling av leverantör till TDB är det av stor vikt att aktualisera frågan om SvRF kan ta tillbaka avgifter som genereras via tian. I så fall skulle hela den ansamlade intäkten kunna generera mer verksamhet (och kvalitet) inom tävling regionalt och lokalt. Den rörliga delen har under perioden maj 2012 genererat stora belopp. En tydligare uppdragsbeskrivning med motsvarande ersättningsnivåer med både fast och rörlig del bör ske. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 12 (46)

13 4. Teknik/metod 4.1. Ekonomistyrmodell Nuvarande ekonomistyrmodell med bidragsfinansiering har spelat ut sin roll. Under tiden med mycket ansträngd ekonomi var modellen, där man behöll de centrala medlen gemensamt ett sätt att säkerställa finansieringen och löpande kunna disponera och omfördela resurserna från centralt hål. Styrning och uppföljning av verksamheten Som styrverktyg är dagens utformning av budgeten inte optimal. Budgeten återspeglar inte verkligheten då den inte visar det egentliga resultatet för de olika verksamheterna i och med att stor del av intäkter och kostnader läggs i den gemensamma budgeten (dvs medlemsavgifter, licenser, RF-bidrag och evenemangsintäkter, personalkostnader mm). Sektionernas verksamhet redovisar stora underskott som kompenseras av överskottet i den gemensamma budgeten. Den som inte är informerad om hur fördelningen är gjord, kan exempelvis lätt dra slutsatsen att kansliet har större kostnader och intäkter än vad som egentligen är fallet. Med införande av intäktsfinansieringen renodlas verksamheternas ekonomi och transparens för kansliets ekonomi ökar. Undertecknad har 2007 tagit fram en fullständig intäktsfinansieringsmodell, men i och med avsaknad av beslut blev denna aldrig förankrad och verkställd. Ansvar och befogenhet Kombinationen av ideellt arbetande och tjänstemän inom organisationen innebär att det finns olika drivkrafter och intressen inom förbundet. Att tydliggöra det ekonomiska ansvaret där alla är väl införstådda med sin roll, är en förutsättning för att bibehålla både ideellt engagemang och kostnadskontroll. En negativ budget gör det svårare att motivera till kostnadsmedvetenhet och styra verksamhet utifrån. I den externa rapporteringen framgår resultatet för varje enskild verksamhet med tilldelade medlen. Denna styrmodell med ansvar för ekonomi inom varje sektion i sin helhet kommer att bättre tydliggöra ekonomiska konsekvenser av löpande beslut som fattas inom varje sektion. Öppenhet och tydlighet Extern rapportering enligt denna modell tydliggör hur förbundets medel har använts inom varje verksamhetsområde. För att bidra till öppenhet och stimulera demokratin är det viktigt att utformningen av budget och extern rapportering förändras så att SvRF öppet redovisar hur medlemmarnas och övriga intressenters medel används Årsredovisning och kommunikation av medlemsnytta Årsredovisningen är ett viktigt verktyg som används för att kommunicera med våra medlemmar, som i sin tur vill kontrollera verksamheten. Både finansiell och icke-finansiell information efterfrågas för att bättre beslut ska kunna tas, för att visa hur man använder resurser och om hur verksamheten har bedrivits och den nytta som föreningen har levererat. En funktionsindelad resultaträkning visar tydligare hur pengarna har använts till olika aktiviteter än en traditionell kostnadsindelad. Gemensam kontoplan har redan tagits fram, dock efterfrågas anvisningar så att korrekt tillämpning säkerställs. Det finns utrymme för att utveckla en gemensam mall för Årsredovisning för föreningar och distrikt/region, redovisning av gemensamma nyckeltal, statistik för varje distrikt/region för jämförelse de emellan etc. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 13 (46)

14 4.3. Basutbud Det bör övervägas möjlighet att SvRF direkt debiterar föreningarna för distriktens/regionens basutbud. SvRF ska kunna använda sig av distrikten/regioner som förbundets förlängda arm samt stödja deras arbete. Arbetsgruppen Föreningsservice uppmärksammar bl a på ojämt fördelat basutbud i olika distrikt. Förbundet ska kunna påverka distriktens kvalité så att föreningarna, och i förlängning enskilda medlemmar, har möjlighet att erhålla samma servicenivå oberoende av vilket distrikt/region de tillhör. För att aktivt kunna göra det krävs det tillförande av resurser. Vid en central debitering kan en omfördelning av resurser ske. Kansliet bör först definiera krav på basservice (grund-basutbud) som man vill ställa på samtliga distrikt/regioner gentemot föreningar och samtidigt beräkna genomsnittlig kostnad per medlem och år. Avgift för grund-basutbud ska vara den samma i alla distrikt/regioner. Vid omfördelning av intäkten inkasserad för basutbudet (separat redovisning avskild från medlemsavgifter till SvRF) skall även utjämningsaspekt vägas in. Exempelvis kan avgiften bestå av två delar, grund-basutbud och kvalitetsutjämningsdel. Utöver det borde SvRF utforma premieringsdel (fokus-basutbud) som föreslås finansieras från ordinarie medlemsavgifter som en tredje del av trappan. SvRF måste säkerställa att distrikten/regioner utformar en separat intern redovisning för alla tre delar var för sig så att det går att avläsa resp intäkter och kostnader för varje del. Modellen bygger på förståelse och ömsesidig solidaritet distrikt/regioner emellan. Därför blir det av största vikt att SvRF kan ta fram konkreta nyckeltal och andra parametrar inkl verksamhetsplaner och mätbara mål samt rapporteringsfunktion som säkerställer rättvis fördelning. Effekter som uppnås med denna modell är att Mer rättvist kunna fördela/omfördela resurser för att uppnå jämnare kvalité Säkerställa medlemsnytta genom att innehållet i grund-basutbudet definieras och prissätts Styra och uppmuntra rätt för att även i framtiden stimulera ideella insatser fokusbasutbud Stimulera till ökat antal medlemmar Exempel År 1 SvRF debiterar direkt föreningarna med 40 kr per medlem. Av dessa öronmärks 30 kr till grund-basutbud som skickas till varje region/distrikt (priset måste beräknas och ställas mot vad basutbudet innehåller). SvRF behåller 10 kr/medlem för utjämning av kvalitén mellan distrikten/regionen. Denna del betalas ut under pågående år till distrikten/regioner. Det är upp till varje distrikt/region att fördela resurserna där det behövs inom sitt distrikt/region. Vid ev övergång till regioner kan beloppet väl användas det första året. Utjämningspeng blir * 10 kr = kr. År 2 Till de distrikt som lyckas bäst med fokus-basutbud eller andra i förväg fastställda (mätbara) mål, betalas ut exempelvis 10 kr per medlem. Denna finansiering sker via medlemsavgifter som SvRF får in genom ordinarie medlemsavgifter (idag 68 kr/medlem). Detta stimulerar till ökat antal medlemmar, medlemsnyttan effektueras och fastställda mål säkerställs (se även avsnitt Medlemsavgifter). Finansiering via ordinarie medlemsavgift till SvRF ligger i linjen med att SvRF sätter fokus områden och därför ska förbundet även stå för resurser. Följden blir att den totala intäktsmassan i SvRFs redovisning minskar, men det i en utsträckning som efter en noggrann beräkning och avvägning mot nytta bör övervägas. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 14 (46)

15 Vid de föreslagna beloppen kommer det att handla om medlemmar * 10 kr = kr. Totalt sett blir intäkten för distrikt/region 50 kr per medlem (40+10). Modellen i sin helhet ger ett ökat handlingsutrymme till distrikt/region och därmed ökat engagemang samt sammanhållning och förtroende inom hela organisationen. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 15 (46)

16 5. Regionala avgifter Medlemsavgifter distrikt 2010 Rörlig Fast (min) Medl avg i % av omsättn. Medlemsavgifter totalt I tkr Medlemsavgift per medlem omräknat Likviditet i % Soliditet i % Omsättning tkr % Uppland , ,80 557,3 82, ,6 Norrbotten , ,20 409,2 76, ,1 Västmanland , ,00 228,4 59, ,7 Västergötland , ,60 532,7 82, ,5 Gotland , ,00 489,2 73, ,5 Dalarna , ,90 949,4 89, ,5 Gävleborg , ,60 608,4 86, ,1 Västerbotten , ,20 141,9 42, ,6 Gbg-Bohuslän , ,20 667,5 85, ,7 Mittsvenska , , ,7 90, ,1 Värmland , ,60 716,2 86, ,5 Halland , ,00 402,4 76, ,0 Östergötland , ,50 257,8 64, ,7 Skåne , ,30 659,3 85, ,2 Stockholm , ,70 670,0 85, ,0 Örebro , ,90 413,6 75, ,5 Södermanland , ,90 283,8 66, ,5 Småland , ,80 229,0 56, ,0 Blekinge 5 0 5,1 15 5, ,7 98, ,2 Totalt 14, ,5 78, De flesta av distrikten, 14 av 19, tillämpar både fast och rörlig medlemsavgift. Fast avgift ligger från 1000 kr till kr. Detta kan tas i beaktande i samband med diskussion kring konstruktion av medlemsavgifter centralt. Den rörliga delen av medlemsavgiften som föreningar betalar till distriktsorganisationen varierar mycket. Rörlig avgift per medlem i snitt är ca 18 kr, median ligger på 15 kr per medlem. Spannet ligger från 5 till 40 kr per medlem. Vid omräkning av medlemsavgiften i sin helhet, dvs både fast och rörlig del, blir snitt 23,70 kr, median ligger på 28 kr per medlem. Medlemsavgifter i % av totala intäkter uppgår till ca 15 % i snitt. Detta är samma procentuella andel som i SvRF centralt. Andel medlemsavgifter i % av omsättningen är mycket varierande, från 5 % till 27 %. Om SvRF vill kvalitetssäkra service och basutbudet, bör resurstilldelningen tillsammans med kravställandet tydliggöras, se mer avsnitt Teknik/Metod. Tävlingsavgifter Distrikten får in genom tävlingsavgiften 10-kronan totalt tkr (2010). Detta motsvarar ca 11 % om den totala omsättningen. Det betyder att distrikten får in totalt en fjärdedel (ca 26 %) av medel genom medlems- och tävlingsavgifterna. För närmare statistik över distriktsfinansieringen se även se p Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 16 (46)

17 6. Finansiering av ridsportverksamhet på förbunds- distriktsförenings och medlemsnivå 6.1. Förbundsnivå 65 % (44,6 Mkr) av Ridsportens verksamhet finansierades 2011 med centrala, icke fördelade medel, resterande 35 % med verksamhetsanknutna medel. För detaljbeskrivning hänvisas till Finansieringsgruppens nulägesanalys där ekonomin för samtliga verksamhetsområden belyses. Inflöde av medel 2011 illustreras i följande diagram: Annonsintäkter 4% Försäljning 2 % Övrigt 4% Medlemsavgift 15% Kurs-/anmäln. avgifter 4 % Övr bidrag 5% Sponsorer 11 % RF-bidrag 25 % Licenser mm 30% De centrala medlen består av: /08 Medlemsavgifter % RF-bidrag ordinarie ,4% Licenser, ägarbyten pass mm ,3 Evenemang mm ,3 SUMMA ,6 Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 17 (46)

18 Ordinarie bidrag från Riksidrottsförbundet, självfinansiering Ordinarie bidrag från RF utgör 16 % av den totala omsättningen. Självfinansieringsgraden ligger kring 84 %. Självfinansieringsgraden är bra i jämförelse med andra utvalda speciella idrottsförbund som presenterats i nulägesanalysen (där ligger siffra mellan %). Ju högre självfinansieringsgraden är, desto större kapacitet finns att finansiera verksamheten utan beroende av ordinarie bidrag från Riksidrottsförbundet. Det betyder i förlängning att organisationen är mindre sårbar. Under tre års perioden kommer bidrag från RF till SvRF att öka betydligt. Vi har kunnat räkna fram att det rör sig om ca 1,8 Mkr per år, dvs totalt ca 5,4 Mkr. Ökningen är en följd av ändrade beräkningsprinciper för fastställandet av bidrag från Riksidrottsförbundet till samtliga 70 speciella idrotter. Beräkningen bygger på s k Basdel (15 %), Storleksrelaterad del (15 %) och Verksamhetsrelaterad del. Betydligt större vikt (70 %) läggs på Verksamhetsrelaterad del där utbildningsinsatser, LOK och Elit viktas med 33 % var. Denna beräkningsmodell gynnar ridsporten. Inflöden av medlen är självfallet positivt. Det bör dock poängteras vikten av en långsiktig finansieringshorisont för planering och framförhållning. Medlemsavgifter till SvRF Medlemsavgifterna utgör ca 15 % av den totala nettoomsättningen. Modeller för framtida debitering berörs i avsnitt Avgiftsmodeller. Vid jämförelse med andra sju utvalda idrotter som finansieringsgruppen tog fram i nulägesanalysen konstaterade vi att samtliga har medlemsavgift/föreningsavgift. Andel av omsättningen varierar och konstruktionen likaså. Frågan som är intressant i sammanhanget är ev återbetalning av medlemsavgiften tillbaka till regioner eller föreningar (se ex Skidförbundet). Detta upplägg har incitament av att dels korrekt redovisa antal medlemmar till det centrala kansliet, dels stimulera till att proaktivt arbeta med att skaffa nya medlemmar, då transfererade medlen går tillbaka till verksamheten och medlemsnytta. Upplägget borde även stimulera till att uppge antal medlemmar och betala avgifterna inom den stipulerade tiden då administration med påminnelser mm är tidskrävande. SvRFs totala ekonomi sätter gränsen. Medlemsavgifterna uppgår till ca 11 Mkr. Vid omfördelning av dessa (eller delar av) saknas motsvarande finansiering inom SvRF. Dock finns det anledning att fundera över en tillförsel av medel till verksamheten i direkt anslutning till den enskilde medlemmen kopplat till medlemsnytta och samtidigt finna andra finansieringskällor för att täcka underskottet. Se även avsnitt 4.3. Basutbud där en tänkbar modell med omfördelning beskrivs. Licenser mm Licensintäkter uppgick 2011 till ca 21 Mkr, dvs 30 % av den totala omsättningen. I dagsläge redovisas dessa under centrala intäkter och frågan kommer upp med jämna mellanrum huruvida dessa ska betraktas som centrala medel eller verksamhetsanknutna till sport/tävling. Beloppet är av den storleken att ev tilldelning av licensintäkter som verksamhetsmedel till sport/tävling bör ske i samband med ändring av den interna redovisningen, så att även kostnadssidan beaktas (gäller främst personalkostnader). Se avsnitt 4.1. Ekonomistyrmodell. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 18 (46)

19 Verksamhetsanknytna medel Övriga intäkter redovisas i anslutning till verksamheterna och redovisas där. Det kan handla om kurs- och anmälningsavgifter, sponsorintäkter, offentligrättsliga bidrag, gåvor och övriga bidrag, försäljningsintäkter, annonsintäkter etc. Offentligrättsliga bidrag, ex bidrag från RF, SOK, HNS och statliga bidrag (landsting, Jordbruksverket m fl), är att betrakta som villkorat bidrag, dvs återbetalningsskyldighet föreligger i fall mottagaren inte lever upp till villkoret. Sponsorintäkterna utgör ca 11 % av bruttoomsättningen och är en viktig finansieringskälla. Marknadsplan är framtagen till kommande år när det gäller den centrala sponsor och marknadsstrategin. Verksamhetsinriktning SvRF har redovisar eget kapital om ca 15 Mkr vid utgången av Detta ger stabil ekonomisk grund och täcker väl den uttalade rekommendationen från RF om att ha reserv som täcker ett halvårs fasta kostnader. Det är dock inte självändamål för SvRF att samla större eget kapital. Målet borde vara att använda medlen så att verksamheterna nyttjas på bästa möjliga sätt och medlemmarna får största möjliga utbyte. Verksamhetsinriktningsplan, som tillsammans med ekonomisk plan fastställs vart annat år på förbundets Årsstämma, visar riktningen och de övergripande målen. Nedbrytning av övergripande målen i verksamhetsplanering inom varje specifik område är en utmaning där SvRF centralt och i samarbete med distrikten, tillsammans med ansvars- och befogenhetsfördelning har ett förbättringsutrymme. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 19 (46)

20 6.2. Distriktsnivå En samlad bild över distriktens totala ekonomi beskriver Finansieringsgruppen i sin Nulägesanalys. För att ge en samlad bild av ekonomi på regional nivå kommer delar av materialet att användas även här, utökad med redovisning per distrikt I % 2009 I % 2008 I % INFLÖDEN Tävling, 10-kronan Tävling, övrigt Utbildning DistriktsNytt , , ,4 Ungdom , Adminstration/service Information , , ,2 Försäljning Medlemsavgifter Bidrag Ev stöd Landstinget Stöd Idrottsförbundet *) Övriga intäkter Ränteintäkter , , ,6 SUMMA INTÄKTER Finansiering inom distrikten, dvs inflöden, påminner i stort mycket den centrala finansieringen. Medlemsavgifterna spelar stor roll (ca 15 % av de totala intäkterna) och bidragsberoende är något större än SvRFs centralt (självfinansieringsgraden ca 75 %) då bidragen utgör ca 25 % av de totala intäkterna. Nedan finns sammanställd redovisning av intäkter och kostnader för Utbildning och Tävling distriktsvis: Utbildning intäkter och kostnader i % av omsättningen Tävlingsintäkter och kostnader i % av omsättningen Intäkt Kostnad Res/oms Intäkt Kostnad Res/oms Halland 31,6 21,6 10,0 44,6 26,0 18,7 Östergötland 16,0 6,2 9,8 39,6 15,8 23,8 Uppland 23,7 15,0 8,8 24,9 10,7 14,2 Dalarna 20,2 12,6 7,6 28,5 13,3 15,3 Södermanland 24,2 18,9 5,3 35,8 15,3 20,5 Gävleborg 51,3 46,8 4,5 14,5 5,9 8,6 Gbg-Bohuslän 17,7 14,0 3,7 21,5 15,9 5,6 Örebro 12,7 10,8 2,0 22,7 10,1 12,6 Västmanland 28,5 26,9 1,6 20,9 11,3 9,6 Gotland 11,7 10,9 0,9 29,4 20,7 8,7 Västerbotten 38,5 38,6-0,1 11,1 7,5 3,5 Skåne 25,7 28,7-3,0 28,8 16,2 12,6 Blekinge 11,8 15,0-3,3 27,2 32,2-5,0 Stockholm 22,7 26,0-3,3 12,9 4,7 8,2 Mittsvenska 37,8 41,3-3,5 4,6 10,8-6,2 Småland 19,5 24,0-4,5 35,5 10,9 24,6 Västergötland 27,6 37,8-10,3 21,0 10,3 10,8 Värmland 26,0 37,5-11,5 33,0 12,9 20,1 Norrbotten 22,7 37,3-14,7 9,6 10,0-0,4 Totalt 24,5 25,5-1,0 23,8 11,9 11,9 Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 20 (46)

21 Tabellen visar att Tävlingsintäkterna i samtliga distrikt uppgår till ca 24 %, varav 10-kronan knappt hälften, 11 %. Tävlingsverksamheten genererar ett överskott med ca 12 % av omsättningen (50 %) och hjälper därmed till att finansiera andra delar av distrikternas ekonomi. Utbildningsintäkterna ligger i samma storleksordning som inom Tävling, ca 25 %. Utbildningsverksamheten går ungefär jämt ut, eller något minus. Förutom medlemsavgifter och bidrag (ca 40 %) är dessa två verksamhetsområden de som genererar de största inkomsterna inom distrikten (ca 49 %). Sammanställningen visar också att det är Tävlingsverksamheten som ger överskott och att 10-kronan är en viktig finansieringskälla för samtliga distrikt. Redovisning av omsättning, bidrag 2010, distriktsvis Omsättning Medl avg i % av oms Bidrag totalt Omsättn exkl Bidrag Omsättn exkl medl avg,bidrag& admin service i tkr i % Övriga Intäkter i % av oms i tkr i % i tkr i i tkr i % % Uppland ,6 26, , , ,5 6,1 Norrbotten ,1 9, , , ,8 10,5 Västmanland ,7 9, , , ,2 0 Västergötland ,6 20, , , ,4 1,1 Gotland 383 1,5 6, , , ,1 2,9 Dalarna ,5 9,2 99 1, , ,0 23,5 Gävleborg 801 3,1 19, , , ,5 0 Västerbotten 680 2,6 13, , , ,3 0 Gbg-Bohuslän ,7 16, , , ,5 9,3 Mittsvenska 804 3,1 26, , , ,6 3,9 Värmland 646 2,5 16, , , ,6 0,4 Halland ,0 8, , , ,6 4,0 Östergötland ,7 10, , , ,2 20,4 Skåne ,2 18, , , ,8 0,3 Stockholm ,1 12, , , ,7 5,3 Örebro 644 2,5 13, , , ,8 28,9 Södermanland 657 2,5 8, , , ,7 0,1 Småland ,0 14, , , ,8 2,1 Blekinge 302 1,2 5, , , ,9 0 Totalt , Av den totala omsättningen om 25,9 Mkr för samtliga 19 distrikt har Stockholm den största andelen med ca 16 %. När det gäller medlemsavgifter i % av omsättningen har Mittsvenska den största andelen med ca 27 %. Av det totala bidraget för samtliga 19 distrikt om 6,4 Mkr erhåller Stockholmsdistrikt en fjärdedel. Borträknat bidraget har Stockholmdistriktet största andel av omsättningen av samtliga, likaså i jämförelse med omsättningen minus medlemsavgifter, bidrag och administration/service, följd av Skåne och Västergötland. Övriga intäkter i relation till omsättningen är högst i Örebro distrikt, ca 29 %. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 21 (46)

22 Nyckeltal för samtliga 19 distrikt NYCKELTAL Kapitalstruktur Soliditet i % Likviditet i % Kortfristiga skulder i relation till omsättn i % Eget kapital i kr Eget kapital/antal fysiska medlemmar Självfinansieringsgrad i % Resultat-/utvecklingstal Redovisat resultat i kr <spann> < ; > < ; > < ; > Antal distrikt med minus resultat Bidrag totalt (inkl Landst. o Idrottsförbund) Förändring av omsättning i % -1,4-0,4 Förändring av totalt kapital i % 0,9 4,7 Intäkts-/Kostnadsstruktur Medlemsavgift per medlem Medlemsavgifter i % av omsättningen Bidrag i % av omsättningen Tävlingsintäkter i % av omsättningen Utbildning intäkter i % av omsättningen Ungdom intäkter i % av omsättningen Tävlingskostnader i % av omsättningen Utbildningskost i % av omsättningen Ungdomskost i % av omsättningen Ledning kost i % av totala kost Personal/adm/service i % av omsättningen Totalt sett har distrikten bra kassalikviditet, soliditet och eget kapital som har ökat per enskild medlem. Självfinansieringsgraden är god och har även ökat. Noteras att antal distrikt med negativt resultat dock har ökat (8 st), även bidragen har sjunkit under tre års period. Personalkostnaderna i relation till omsättningen har ökat. Summering Distriktsekonomierna skiljer sig ganska mycket från varandra för att dra några fasta riktlinjer inför framtiden. Det finns stora skillnader i både storlek på inkasserad medlemsavgift (se även avsnitt Regionala avgifter) och bidragsberoende. Det är intressant att notera att även stora skillnader redovisas inom utbildnings- och tävlingsverksamheten. Det finns distrikt som redovisar relativt stora överskott på både utbildnings- och tävlingsverksamheten och distrikt som förlorar på båda delarna (Blekinge, Mittsvenska, Norrbotten). Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 22 (46)

23 6.3. Föreningsnivå Finansieringsgruppen har inte haft möjlighet att inom den tilldelade tidsramen samla ett statistiskt representativt underlag för välgrundade analyser som skulle ge representativa siffror för ca 930 föreningar. Sammanställningen nedan visar resultaträkning i 3 föreningar, varav en inriktad på tävling, en stor och en mellan stor förening. Exemplen kan illustrera hur ekonomierna i dessa tre typer av föreningar kan se ut. I tabellen redovisas även snitt från Riksidrottsförbundet gällande samtliga idrotter. RESULTATRÄKNING (kr) Tävlingsinriktad I % Stor I % Mellanstor I % Snitt RF Intäkter LOK-stöd Idrottslyftet Kommunala bidrag, övr bidrag Medlemsavgifter Träningsavgifter Egna arrangemang Reklam, sponsring Bingo lotter Övr bingo och lotter Försäljning Övrigt Summa intäkter Summa kostnader ÅRETS RESULTAT De största inkomstkällorna för tävlingsföreningen var egna arrangemang och bidrag. Medlemsavgifterna ligger däremot under snitt i jämförelse med både RFs statistik och även SVRFs om 15 %. Föreningen har ingen anställd personal. Den stora föreningen har störst bidrag, både LOK, Idrottslyftet och kommunalt. Den har även anställd personal. Man kan dra slutsatsen att personalstyrkan gör det möjligt att aktivt arbeta med bidragssökandet, aktiviteter som innebär bidrag och administration kring dessa. Den stora föreningen har råd med lägre medlemsavgifter, då dessa utgör endast 3 % av omsättningen, däremot tar föreningen ut träningsavgifter. Procentuellt utgör bidragen i den mellanstora föreningen största andelen (69 %) av inkomsterna, även i jämförelse med snitt inom hela RF. Trots det redovisar den mellanstora föreningen ett negativt resultat. Medlemsavgifterna ligger något högre än RF snitt, och över snitt i jämförelse med 15 % SvRF. Föreningen har ingen anställd personal. Man skulle kunna dra slutsatsen att utan bidrag hade föreningens överlevnad förmodligen varit svår. Summering Utifrån diskussioner med representanter från föreningar och dess resultaträkningar framgick tydligt att samhällsstöd är viktig, om inte avgörande faktor för föreningarnas kvalité och för många föreningar en ren överlevnad. Större föreningar med anställd personal samt tävlingsinriktade föreningar som tar ut avgifter för egna arrangemang förutses ha bättre ekonomi än mindre och små föreningar. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 23 (46)

24 6.4. Medlemsnivå Enligt Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning kostar en ungdom i åldern 7-15 år som ägnar sig åt ridsporten familjen ca kr per år i avgifter, utrustning, resor och övriga kostnader. Den största utgiftsposten är avgifter, där man årligen lägger kr/år. Efter avgifter går en del till resor (1 800 kr/år) och utrustning (1 000 kr/år). Barn över 13 år lägger i snitt kr/år medan barn under 10 år i snitt kr/år. Barn som är mer aktiva, det vill säga är aktiva minst tre ggr/vecka, har högre kostnader jämfört med de som är mindre aktiva. Det finns ett samband mellan ålder och aktivitetsgraden där äldre barn är mer aktiva. Bakgrundsvariabel Antal 2009 Median 2009 Median 2003 Kön Pojke Flicka Ålder 7-9 år år år år Hur ofta idrottar du? 3 ggr/vecka ggr/vecka gång/vecka ggr/mån Bostadsort Storstad Mellanstor stad Småstad Glesbygd/ landsbygd Enligt Riksidrottsförbundets statistik tas den dyraste avgiften ut i ridsporten (jämförelse med 9 utvalda idrotter basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, innebandy, ishockey, simning och tennis). På utrustningssidan ligger ridsporten på andra plats efter hockey. Avgifter Kostnaden för avgifter har ökat mellan 2003 och 2009 med mer än kr. Median 2009 låg på kr medan 2003 låg median på kr. Medel 2009 ligger på kr och maximum kr. Det som är intressant i sammanhanget är Riksidrottsförbundets undersökning om hur mycket är föräldrarna nöjda med barnens idrottande, dvs om de får valuta för pengarna. En majoritet av föräldrarna, dvs 75 % av föräldrarna inom ridsporten anser att, trots kostnaderna som finns förenade med barnens idrottande, får de valuta för de pengar som ridsporten kostar för deras barn. 20 % är neutrala i sitt ställningstagande. Det betyder att 95 % av föräldrarna är antingen nöjda eller neutrala. Endast 8 % svarar Nej på frågan Anser du att du får valuta för pengarna som idrotten kostar för ditt barn? Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 24 (46)

25 7. Regionalisering 7.1. Organisationsstruktur med 9 geografiska regioner Arbetsgruppen Struktur och Samverkan har lämnat förslag till organisationsstruktur med färre geografiska enheter, Scenario 2. Scenario 2 innebär att ridsportdistriktsförbund minskar genom sammanslagningar av nuvarande ridsportdistriktsförbund. Det skapas istället 9 regioner. Varje ridsportregion utgör en egen ideell förening och är därmed en egen juridisk person. Ridsportföreningarna som har sin hemvist inom ridsportregionens geografiska område ansluts automatiskt som medlemmar till ridsportregionen. Varje ridsportregion leds av en regionstyrelse som utses på regionårsmötet i enlighet med ridsportregionens stadgar. Varje region ansvarar för den operativa servicen inom regionen. I detta exempel är bemanningen beräknad till tre personer. Regionkanslierna leds av ridsportregionsstyrelsen. Förslag till regionindelning enl Scenario 2: 1. Skåne 2. Blekinge, Småland 3. Västergötland, Värmland 4. Göteborg&Bohuslän, Halland 5. Södermanland, Östergötland 6. Stockholm, Gotland 7. Uppland, Örebro, Västmanland 8. Mittsvenskan, Gävleborg, Dalarna 9. Norr- och Västerbotten För att göra en första grundläggande bedömning av förslaget till indelning i 9 regioner redovisas i tabellen nedan nyckeltal beträffande regionernas storlek i antal föreningar och antal medlemmar. Vidare redovisas grundläggande ekonomiska nyckeltal Omsättning exklusive medlemsavgifter, bidrag och administration&service, egen finansieringsstyrka samt Taxering per medlem. Organisationsprojektet Finans 1206/JP Sid 25 (46)

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS GENOMFÖRANDE Kartläggning av ekonomiska fakta och analys Regionalt - nitton distriktsorganisationer Lokalt Föreningar Idrottslyftet Bidrag Centralt

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

STOCKHOLMS LÄNS RIDSPORTFÖRBUND. Årsmöte den 18 mars 2015

STOCKHOLMS LÄNS RIDSPORTFÖRBUND. Årsmöte den 18 mars 2015 STOCKHOLMS LÄNS RIDSPORTFÖRBUND Årsmöte den 18 mars 2015 HÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDEN 2014 ÄNNU ETT HÄNDELSERIKT ÅR Vårt förbund står på en stabil grund med en omfattande verksamhet Den ideella föreningen

Läs mer

Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011

Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011 Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011 Område: Medlemsservice: SOFTs och orienteringens finansiering Beskrivning av nuläget: Finansiering av SOFT-kansliets, distriktens och föreningarnas verksamheter

Läs mer

Proposition. Verksamhetsöversyn i dialog med Golfsverige

Proposition. Verksamhetsöversyn i dialog med Golfsverige Sverigeresan Proposition Verksamhetsöversyn i dialog med Golfsverige Komplettera Sverigeresan om Demokrati med frågeställningar kring Genomförande, Verksamhetsinnehåll och Kostnad/Finansiering - Att genomföra

Läs mer

Ridsportens framtida organisation och finansiering 2011-2013

Ridsportens framtida organisation och finansiering 2011-2013 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet 2011-2013 Remiss Innehåll Inledning/förord/sammanfattning/definitioner 3. Kap 1 Medlemsnytta medlem 4. Kap 2 Medlemsnytta förening

Läs mer

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete

Läs mer

Västergötlands Ridsportförbund Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Västergötlands Ridsportförbund Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Västergötlands Ridsportförbund Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan DS, TS, RUS, FUS och DUS Distriktens roll / Distriktens idé Närhet till medlemmarna (föreningarna) dvs. lokalkännedom är en viktig

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

AVTAL (MALL) för förening som samverkar med extern ridskola

AVTAL (MALL) för förening som samverkar med extern ridskola 1 AVTAL (MALL) för förening som samverkar med extern ridskola Viktig information Svenska Ridsportförbundet har tagit fram en avtalsmall /typavtal som bygger på LOK-stödsnämndens praxis i liknande ärenden.

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Woodlands Golfklubb Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport Den 8 oktober beslutade styrelsen

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer

Rapport Utredning regionala stödfunktioner

Rapport Utredning regionala stödfunktioner Rapport Utredning regionala stödfunktioner Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöks- och postadress: Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A, 114 73 Stockholm Telefon växel: 08-699 60 00 E-post: info@korpen.se

Läs mer

GIT Golfens IT-system. Frågor? Maria Strandberg Gunnar Gunnar Håkansson. Gunnar Håkansson. GIT-styrelsen

GIT Golfens IT-system. Frågor? Maria Strandberg Gunnar Gunnar Håkansson. Gunnar Håkansson. GIT-styrelsen GIT Golfens IT-system Frågor? GDF-konferens i Halmstad november 2004 Maria Maria Strandberg Strandberg GIT-styrelsen Maria Strandberg Gunnar Gunnar Håkansson Gunnar Håkansson Förmiddagens GIT-punkter *Tillbakablick

Läs mer

Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning.

Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning. Årsbokslut för räkenskapsåret 2013-01-01 2013-12-31 Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 5

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 -- 2014-12-31. för. Svenska Orienteringsförbundet 802002-5758. Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 -- 2014-12-31. för. Svenska Orienteringsförbundet 802002-5758. Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 -- 2014-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Tilläggsupplysningar 7 Sid 2 (10) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2016-2017

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2016-2017 Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2016-2017 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Ridsportens kärnverksamheter Ridklubb/Ridskola Sport/Tävling Dessa

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Innehåll

Verksamhetsplan 2015 Innehåll Verksamhetsplan 2015 Innehåll Verksamhetsrevisorer... 2 Ansvarsområde:... 2 Rapportering:... 2 Fördelning av distrikt:... 2 Distriktsbesök:... 2 Klubbesök:... 2 Ekonomi:... 2 Kontaktytor:... 2 Områden/verksamheter

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar November 2013 Till SPF distrikt och SPF föreningar Remiss nya stadgar Hur kan SPF möta framtidens utmaningar? Kongressen 2011 beslöt att Förbundsstyrelsen skulle tillsätta en arbetsgrupp för att förbereda

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Punkt 19 a) c) Bakgrund

Punkt 19 a) c) Bakgrund Punkt 19 a) c) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 29 mars 2012 angående långfristiga aktieprogram för 2012 Bakgrund SEB:s ersättningsstrategi

Läs mer

Arbetsordning Gymnastikförbundet Väst. Dokumentets syfte är att övergripande beskriva organisation, uppdrag, roller och ansvar.

Arbetsordning Gymnastikförbundet Väst. Dokumentets syfte är att övergripande beskriva organisation, uppdrag, roller och ansvar. Arbetsordning Gymnastikförbundet Väst Dokumentets syfte är att övergripande beskriva organisation, uppdrag, roller och ansvar. 2015-01-23 Organisation Svenska Gymnastikförbundet är ett av 70 specialidrottsförbund

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade

Läs mer

Stadgar för D 21 av Zonta International

Stadgar för D 21 av Zonta International Stadgar för D 21 av Zonta International 1 Medlemskap Zontaklubbarna i Sverige och Lettland utgör Distrikt 21. Distriktet skall vara indelat i sex områden (areas) på följande sätt: Area 01: Norrbottens,

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Motion 1: Organisation

Motion 1: Organisation Motion 1: Organisation Förslag till beslut, att styrelsen tar fram en organisationsstruktur där roller, ansvarsområden, arbetsuppgifter i föreningen klargörs. Styrelsens roller, ansvarsområden, arbetsuppgifter

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Stadgar för Dataföreningen i Sverige

Stadgar för Dataföreningen i Sverige Stadgar för Dataföreningen i Sverige Sida 1 av 6 Stadgar för Dataföreningen i Sverige Stadgar antagna av Dataföreningen i Sverige vid ordinarie Föreningsstämmor; första gången 29:e mars 2012 samt andra

Läs mer

BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA TÄVLA! Det här häftet är en vägledning för personer med funktionsnedsättning som vill börja tävla. Tävla kan man göra på olika nivåer och

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Utvecklar svensk ridsport Idrottslyftet är regeringens riktade satsning på barn- och ungdomsidrott. Här kan föreningar inom Svenska Ridsportförbundet läsa om hur ni

Läs mer

Officiell medlemsstatistik 2014

Officiell medlemsstatistik 2014 Officiell medlemsstatistik 2014 Rapport 4 av 4 (20 oktober 2014), version 1c 1. Regelverket SGF- och GIT-avgift baseras på antal aktiva medlemmar. Avläsningarna sker vid fyra tillfällen per år. Det avläsningstillfälle

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. De olika landslagen, föreningsutveckling och förbättring av tävlingsarrangemangen i landet har varit prioriterade områden.

ÅRSREDOVISNING 2014. De olika landslagen, föreningsutveckling och förbättring av tävlingsarrangemangen i landet har varit prioriterade områden. ÅRSREDOVISNING 2014 Svenska Skidskytteförbundet Styrelsen för Svenska Skidskytteförbundet får härmed avge årsredovisning för förbundets verksamhetsår omfattande perioden 2013.05.01-2014.04.30. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Svar på skrivelse angående ekonomi och bemanning

Svar på skrivelse angående ekonomi och bemanning Till Årsmötet 2012 Gävle Ryttarsällskap Svar på skrivelse angående ekonomi och bemanning Styrelsen för Gävle Ryttarsällskap har mottagit en skrivelse med frågor kring föreningens ekonomi och bemanning.

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R 1 ÄNDAMÅL Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi bildades 1986 och bytte namn till Svenska föreningen för kognitiva

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

SSF:s styrelse har startat upp ett arbete med att utveckla en framtida strategi för svensk segling och SSF.

SSF:s styrelse har startat upp ett arbete med att utveckla en framtida strategi för svensk segling och SSF. Måldokument 2014 Innehåll Framtidens strategi Fokusområden Huvudmålsättningar och Huvudstrategier Områden - Delmål och Delstrategier Process Framtidens strategi SSF:s styrelse har startat upp ett arbete

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO)

Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) 1 Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) Totalt antal beviljade, och slutredovisade projekt: 37 Även under år 3 valde vi att jobba vidare med det arbetssätt

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Information från projekt Vävnadsanpassning av ProSang, Vävandsrådet 2015-01-07. Vad kostar det att införa och använda Prosang?

Information från projekt Vävnadsanpassning av ProSang, Vävandsrådet 2015-01-07. Vad kostar det att införa och använda Prosang? Information från projekt Vävnadsanpassning av ProSang, Vävandsrådet 2015-01-07 Vad kostar det att införa och använda Prosang? Generellt om kostnader Resursåtgång och kostnad för ProSang Införandekostnad

Läs mer

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar Landskrona stad & Föreningsstöd Regler Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona stad Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Förslag till ny organisation för Stockholmsregionens Europakommitté

Förslag till ny organisation för Stockholmsregionens Europakommitté PROMEMORIA Dnr: 2010/0021 2010-09-28 Kansliet Lennart Dahlberg Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-10-07 Förslag till ny organisation för Stockholmsregionens Europakommitté Bakgrund Under 2010 har SEUs styrelse

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Arbetsgrupper. Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. info@orientering.se www.orientering.se

Arbetsgrupper. Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. info@orientering.se www.orientering.se Arbetsgrupper Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. info@orientering.se www.orientering.se Arbetsgrupper Ny grupp från Förbundsmöte 2014 Gren -specifika grupper Skid-O

Läs mer