Huvudrapport. Projektledare Insjöfisk en outnyttjad resurs?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudrapport. Projektledare Insjöfisk en outnyttjad resurs?"

Transkript

1 Huvudrapport Sören Johansson Delgränd Härnösand Projektledare Insjöfisk en outnyttjad resurs? LRF Västernorrland Leader Mittland Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Bräcke kommun Ånge kommun Sundsvalls kommun Fiskevårdsområdesföreningarna i Bräcke, Ånge och Sundsvalls kommun Övriga intresserade Jag får härmed avlägga rubricerade utredning enl projektplanen för tiden 1/ som utgör en fördjupning, komplettering och aktualisering av projektet med samma namn som utfördes under tiden 1/ / I de fall tidigare uppgifter bedömts som användbara har dessa redigerats in i utredningen, vilket framgår i innehållet. De motiv som varit bärande för en ny ansats i projektet framkommer nedan, vilket även legat till grund för beslutet av projektet. Projektets huvudman har varit LRF- Västernorrland.. Projektet har organiserats kring en styrgrupp med en arbetande projektledare med representanter från huvudmannen, länsstyrelserna i de båda länen, näringslivskontoren i Bräcke och Ånge kommun samt representanter från fiskevårdsområdesföreningarna alternativt blivande entreprenörer från Bräcke kommun, de senaste enligt beslut tagna av fiskevårdsomrädesföreningarna i Bräcke kommun, vilket ej huvudmannen erinrat sig mot. Styrgruppen har haft följande sammansättning Huvudmannen och projektägaren: LRF-Västernorrland Hans-Erik Näslund Länsstyrelsen i Jämtland Joakim Svensson Länsstyrelsen i Västernorrland Ivar Sundvisson Bräcke kommun Bengt Eriksson Ånge kommun Jan Rylander 1

2 Fiskevårdsområdesföreningarna Billy Fransson, Bräcke Mats Backlund, Bräcke Projektledare har varit Sören Johansson Delgränd 7, Härnösand Rapporten har redigerats av huvudmannen Till alla de som på olika sätt bidragit till denna rapport vill jag rikta ett varmt tack. Jag har mött en mycket positiv attityd i detta arbete från alla jag varit kontakt med Ett speciellt tack vill jag rikta till Billy Fransson och Mats Backlund i Bräcke som stått för en stor del av det frivilliga arbetet att skaffat fisk för mätvärdeanalys i Bräcke kommun. Jag vill också tacka Joakim Svensson och Ivar Sundvisson från fiskefunktionerna vid länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland som med sina kunskaper och engagemang varit ovärderliga i detta arbete. Därutöver vill jag också tacka Jan Rylander, Bengt Eriksson och Siv Marklund från näringslivsfunktionerna i Ånge och Bräcke. Ett stort tack vill jag också rikta till Björn Nordling vid Leader Mittland som stöttat projektet ekonomiskt, liksom LRF-Västernorrland som administrerat projektet Antal protokollförda möten har varit 3 st. Övriga möten 4 Antal utskick till samtliga fiskevårdsområdesföreningar har varit 3 st Annonser om utredningens resultat inför presentationen av resultatet har funnits i Ljunganbladet och i Bräckebladet Studieresa till Bergmans fisk och Vilt AB i Vilhelmina. Förutom de möten och de utskick som vidtagits har löpande kontakter skett med fiskerättsområdesföreningarna via telefon och fiskefunktionerna vid de båda länsstyrelserna vad gäller deras önskemål om delar i rapporten, som framförallt gäller insamling av data för kvicksilver och cesiumtagning, vilket inneburit prioriteringar inom leaderområdet, till de områden där uttalade entreprenörer finnes Utredningen År undersöktes förutsättningarna för ett mer yrkesorienterat fiske i de vattendrag som finns inom Änge kommun med angränsade sjöar och de marknadsförutsättningar som rådde på när- och fjärrmarknaderna. Studien genomfördes med en arbetande projektledare med en styrgrupp bestående av representanter från fiskevårdsområdesföreningarna, från näringslivskontoret samt från fiskeenheten vid länsstyrelsen. Studien undersökte förutsättningarna för produktion och försäljning av framförallt abborre och gädda för försäljning inom landet men inriktades efterhand till länder i Europa såsom Schweiz, Österrike och Tyskland, där traditionen av att använda och efterfråga insjöfisk i handeln befanns vara högre än i de nordiska länderna. Studien undersökte även transportkostnaderna och transportmöjligheterna från området, vilka volymer som var möjliga att ta ut i ett uthålligt fiske utan att inkräkta på turist-och fritidsfisket, förekomsten av tungmetaller i sjösystemen, samt möjligheten att bygga upp en 2

3 förädlingsstation för området, samt hur denna skulle kunna försörjas av fisk från enskilda fiskare. En viktig aspekt var att beräkna lönsamheten för förädlingsanläggningen. startkapitalbehovet liksom likviditetsbehovet under inkörningsperioden. I utredningen diskuterades vidare olika företagsformers lämplighet, affärsidéns utformning, miljölagstiftningens krav på hantering av livsmedel i de olika stegen i produktionds-och distributionskedjan. Vidare gjordes marknadsundersökningar i de olika länderna som innefattade priser, introduktion i detaljhandeln samt hur fur fisken tillagades i de olika länderna År 2000 men även 2001 drabbades området av stor översvämningar, varför fiskevårdsområdena blev helt sysselsatta med att reparera och återställa fisket i de områden som var aktuella. Förankringsarbetet av de resultat som uppkommit i projektet kunde ej genomföras då flera av de som varit drivande i projektet i fiskevårdsområdena var upptagna av restaureringsåtgärder. Ytterligare ett hinder var att de framlagda resultaten pekade på nödvändigheten av ett långt drivet samarbete med entreprenörer i de olika sjöarna för att tillräckliga volymer skulle kunna erhållas till förädlingsstationen, eftersom då befintliga filémaskiner förutsatte en storskalig drift. Troligen var även prisbilden en sådan att lönsamheten upplevdes för svag för den enskilde fiskaren, Ytterligare komplikationer kan även ha varit att Ljungans kräftor helt dog ut, vilket ytterligare ökade belastningen på de personer som varit aktiva inom området i projektet. Motiv till ny ansats i Projektet Insjöfisk en outnyttjad resurs? År 2009 förefaller situationen betydligt ljusare. Efterfrågan av insjöfisk har ökat inom landet. Fler och fler efterfrågar viltfångad fisk från insjöar. Framförallt abborre, och gädda säljs i dag i affärerna på ett helt annat sätt än vad som var fallet bara för några år sedan, och klassifieras som ett gott miljöval vid fiskdiskarna.och då i synnerhet fisk hämtade från insjöar. Ofta förekommer Världsnaturfondens konsumentguide för fisk, där uppdelning sker efter hotade till ej hotade arter(gott miljöval) Restauranger och barer har i dag i maträtter på menyn av framförallt abborre på ett helt annat sätt än tidigare, något som närmar sig vad som var vanligt redan år 2000 i mellaneuropa. Miljöproblemen i haven har ökat och utfiskningen tilltaget. Vi vet i dag att priserna har ökat kraftigt mot konsumenten över hela landet vad gäller rund, filead och rökt fisk. Det kan dock antas att prisbilden är olika i olika delar av landet Det finns idag också restauranger som var för sig eller tillsammans upplever det som en ära att servera närproducerat och maträtter baserade på ett gott miljöval Vad gäller prisbild och efterfrågan i de länder vi undersökte kan vi anta att samma förhållande gäller där i dag då EU samarbetet bl.a syftar till fri rörlighet av produkter mellan länderna. På tekniksidan har mycket hänt. Det är i dag enl fiskeenheten på länsstyrelsen i Västernorrland möjligt att skaffa filéutrustning och annan utrustning till en bråkdel av vad utredningen från år 2000 kom fram till. Detta kan ge möjlighet till en småskalig produktion på flera platser inom området. Ett bestående problem är att traditionen för ett mer yrkesorienterat fiske fortfarande är svagt. De åtgärder som föreslås bör därför betraktas som infrastrukturella, en ny näringsbransch - och som sådan arbetsintensiv- med nya sysselsättningsmöjligheter som framförallt riktar sig mot våra glesbygdsområden. Inte minst sysselsättning för kvinnor är inom många områden akut. 3

4 I denna diskussion bör tillväxtdata tas fram som underlag för ett uthålligt fiske Det kan antas att tillväxten och utnyttjandegraden vad gäller de olika bestånden i sjöarna skiljer sig väsentligt. Avgörande för ett mer yrkesorienterat fiske är fiskevårdsområdesföreningarnas och fiskerättsägarnas krav.det är därför av vikt att frågor som dessa anser vara väsentliga tillvaratas. Det är nödvändigt att dessa erhåller ett underlag för diskussion och beslut, där frågor av vikt för dessa är så väl genomlysta som möjligt. Särskild uppmärksamhet bör iakttas och begränsning av yrkesfisket ske av de vattendrag som fiskevårdsområdesföreningarna och fiskerättsägarna vill skydda för fritids,- och turistfisket eller för eget bruksfiske. Därutöver bör upplåtelseformer och ersättningsfrågor diskuteras, kvoteringar av yrkesfisket utifrån tillväxtdata iakttas, områden i sjösystemen som bör skyddas av andra skäl iakttas organisationsfrågor för fisket behandlas, olika fångstredskap inverkan på beståndet utifrån fiskeområdesföreningarna och fiskerättsägarnas önskemål iakttas, men även utifrån eventuella entreprenörers synvinklar. Flera av dessa frågor är av den arten att de blir aktuella för de berörda om entreprenörer anmäler sig till ett yrkesorienterat fiske. Sådana entreprenörer kan vara fiskerättsägare, arrendatorer eller varför inte ekonomiska föreningar med basen i fiskevårdsområdesföreningarna För att påvisa de ekonomiska möjligheterna av ett yrkesfiske för nya entreprenörer måste nya kalkyler tas fram utifrån de förändrade förutsättningar som föreligger Genom Leaderprogrammet i Bräcke, Ånge, och Sundsvalls kommuner har möjligheter till infrastrukturella åtgärder skapats. Enligt projektplanen är intentionerna - att en revidering av befintlig utredning sker där grunddata från Ånge kommun kompletteras med motsvarande data från Bräcke och Sundsvalls kommuner vad gäller tillväxt för ett uthålligt fiske och att provfiske sker för att kontrollera miljögifter i de sjöar som tillkommer i Bräcke och Sundsvalls kommuner under om möjligt redan under hösten: Övrigt befintligt material, som icke bedömts åldrats och bedöms vara av värde insättes i den nya utredningen - att efterfrågeanalyser görs, och producentpriser tas fram för lönsamhetsberäkningar med särskild inriktning på den svenska marknaden görs utifrån de förändrade förutsättningarna - att kund - och grossistmarknaden genomlyses - att resultatanalyser genomföres - att likviditets och startkapitalbehovet undersöks - att analys görs hur lagring och utfordring kan ske, eftersom svårigheter uppstår under vinterhalvåret att fiska, medan kunderna kräver kontinuerliga leveranser - att miljö och livsmedelslagstiftningens krav undersöks 4

5 - att transport kan genomföras på ett miljövänligt sätt både på inköps-, och försäljningsidan - att samarbete är möjligt med andra företag verksamma inom produktions- eller försäljningsledet - att särskilda ansträngningar vidtas för att uppfylla fiskevårdsområdesföreningarnas krav och önskemål - att ansträngningar vidtas för att finna entreprenörer helst i samarbete med fiskevårdsområdesföreningarna Disposition Studien disponeras under följande rubriker: 1. Problemområden A/ Marknadsfrågor B/ Produktion, uppsamling och lagring C/ Verksamhetsidé D/ Lönsamhets-, kapital-, och finansieringsfrågor E/ Företagsformer F/ Fiskevårdsområdesföreningarnas, fiskerättsägarnas och entreprenörernas krav och intressen G/ Genomförande- kommentarer och förslag 2. Syfte 3. Produktion och konsumtion av insjöfisk 4. Distribution och försäljning av svensk insjöfisk 5. Marknadsundersökning av svensk insjöfisk i A/ Sverige B/ Schweiz C/Tyskland 6. Konsumenternas och detaljistföretagens attityder till att köpa insjöfisk 7. Produktion och tillväxt av fisk i vattendrag i Bräcke, Ånge och Sundsvalls kommuner 8. Cesium och kvicksilveranalys i vattendrag i Bräcke, Ånge och Sundsvalls kommuner 9. Organisering av fisket för produktion - lagring utfodring och filéing 10. Vidareförädling en möjlighet? Nya produktområden? 11. Hur nå inköpsföretagen och upprätta samarbete? 12. Transportvägar, transportpriser och transportörernas krav 13. Startkapitalbehov, likviditets-, och lönsamhetskalkyler 14. Lagstiftningen på livsmedelsområdet 15. Samarbetet med fiskevårdsområdesföreningarna 15. Genomförande- avslutande synpunkter För att inte belasta den löpande texten har som bilaga 1 lagts mätvärden från kvicksilver och cesiumanalyser från sjöar inom området, hur en affärsidé kan utformas och recept för tillagning av gädda och abborre, som bilaga 2 mötesprotokoll samt övrig information som kan vara av intresse för den som är intresserad av hur projektet genomförts. 1. Problemområden 5

6 Dessa kan uppdelas i områden som gäller marknads-.och transportfrågor, produktion för ett uthålligt fiske, uppsamling och lagring, affärsidé, samt juridisk företagsform. Ett avsnitt behandlar lönsamhets och finansieringsfrågor. I detta ingår vilka volymer som måste tas upp för en tänkt verksamhet samt hur dessa kan anskaffas för en uthållig verksamhet. I detta ingår då hur avtal ska upprättas för att fiskerättsägare och entreprenörer ska vara nöjda. A/ Marknadsfrågor Hur stor är efterfrågan av svensk insjöfisk på framförallt den svenska marknaden? Vilka priser är köparna villiga att betala? Förekommer prisvariationer under året? Vilka grossist-, eller inköpspriser möter svenska producenter? Vilket mervärde kan producenten erhålla om fisken säljs i vidareförädlad form? Vilka priser möter producenten om fisken säljs i frusen form; filead eller som rund fisk? Vid försäljning av fisk gäller att de gränsvärden för cesium och kvicksilver som gäller vid handel ska upprätthållas B/ Produktion, uppsamling och lagring Vilka volymer kan tas ut i de aktuella sjösystemen med hänsyn till övrigt fiske, som t ex husbehovsfiske och turistfiske? Hur skall fisket bedrivas för att en god fiskevård kunna upprätthållas i enlighet ned fiskevårdsområdesföreningarnas önskemål? När och hur ska fisket bedrivas i enlighet med marknadens efterfrågan? Ska fiske bedrivas med nät, kassar eller ryssjor? Hur skall arrende avtal utformas mellan fiskerättsägare och fiskare? Kontrollmöjligheter måste skapas för att överfiske ej sker. Hur och var ska fisken lagras, vidarebearbetas för vidare transport till avnämare? Hur skall vidareförädling ske, manuellt eller med filémaskin? Finns sådana att tillgå på marknaden för de kvaliteér som efterfrågas på marknaden? Hur skall fisken förvaras efter vidareförädling innan transport sker till avnämare? Vilka krav ställer livsmedelslagstiftningen på dessa utrymmen och vilka krav ställer lagstiftningen vid transport till avnämaren? C/ Verksamhetsidé I verksamhetsidén ingår vilken affärs-,och produktionsidé ett företag har, I detta innefattas hur verksamheten skall organiseras samt vilken juridisk företagsform som kan bli aktuell. Affärsidén bör belysa de möjligheter de olika fiskarterna har med hänsyn till det marknadsbehov som föreligger. I denna ingår företagets starka och svaga sidor i förhållande till konkurrenter och de konkurrensfördelar man anser sig ha. Affärsidén bör kommuniceras till köparna, eventuellt kan delar av den ingå i företagets logo. För att kunna tillgodose och följa marknadens behov bör även kunskap skaffas om hur fisken används av förbrukarna. I utredningen från år 2000 insamlades uppgifter om hur nya produkter introducerades på marknaden i Europa, samt de populäraste recepten på tillagning. I Sverige har som jag ser det tillagningskonsten utvecklats under senare år, då nya recept introducerats, möjligen som en konsekvens av ett ökat resande( författarens åsikt) I bilagedelen återfinnes förslag på hur en affärsidé kan utformas. D/ Lönsamhet, kapital och finansiering Förutsättningarna för att en verksamhet skall kunna bedrivas är att de intäkter som skapas kan bära de kostnader som är förknippade med verksamheten, Kapitalbehovet kan uppdelas i två faser, dels behovet av kapital vid uppbyggnaden, dels behovet av rörelsekapital under de inledande månaderna, när verksamheten startas. Finansieringsfrågorna kan inte lösas förrän entreprenörer rekryterats till verksamheten och organisering av verksamheten skett, 6

7 Ett yrkesmässigt fiske har ingen tradition i våra trakter. Abborre och gädda har betraktats som skräpfisk. För att kunna få folk intresserad måste information om möjligheterna nå ut för att folk ska inse värdet av den resurs de sitter på och de möjligheter ett yrkesorienterat fiske kan ge i sysselsättning i våra glesbygder och i nya företag. Det har därför ansetts nödvändigt att presentera material som kan ligga till grund för en diskussion, även om de kalkyler som presenteras är schablonartade och icke helt kan ligga till grund för ett företag som bildas, eftersom varje nytt företag har sina egna förutsättningar med avseende på lokaler, anskaffning av råvara etc. E/ Företagsformer Vilka företagsformer är aktuella för den aktuella verksamheten? Numer finns broschyrer vid Bolagsverket i Sundsvall till den läsare som funderar på att starta en verksamhet. Broschyrer finns för de företagsformer som kan bli aktuella. Läsaren uppmanas därför att införskaffa dessa, eftersom valet av företagsform ingår som en del i de övervägande som gör sig gällande för den blivande entreprenören. Av dessa skäl lämnas dessa frågor till steg 2 i projektet. F/ Fiskevårdsområdesföreningarnas, fiskerättsägarnas och entreprenörers krav och intressen. Ett mer yrkesorienterat fiske innebär att klara regler måste skapas mellan de parter som berörs av verksamheten. Detta är en fråga som berörda parter måste reglera. Vi kommer dock belysa frågeställningarna och ge förslag på hur frågorna kan lösas mellan parterna. G/ Genomförande Genomförande och uppbyggnad av nya företag ligger utanför den aktuella utredningen. Vi har valt att kalla detta för steg 2. I den aktuella utredningen inriktas snarare åtgärder på att marknadsföra och delge information om projektets resultat, även om det under utredningens gång framkommer intressenter som önskar gå vidare mot en egen verksamhet. 2. Syfte Det övergripande syftet är att ge ett beslutsunderlag som kan ge impulser till potentiella entreprenörer att våga starta företag inom verksamhetsområdet i samarbete med fiskevårdsområdesföreningarna/ fiskerättsägarna. För att uppnå detta syfte har undersökningsområdena specifierats i projektplanen och i innehållsbeskrivningen. 1. Produktion och konsumtion av insjöfisk Den offentliga statistiken inom fisket bygger på de uppgifter som de licensierade yrkesfiskarena lämnar. Dessa återfinnes i saltvattensfisket och i de större sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, med även i Storsjön. De volymer som uttas i husbehovs-, och fritidsfisket är beräkningar som bygger på enkäter. Den yrkesmässiga delen var i slutet av 90-talet drygt 2000 ton Av det utgjorde siklöja drygt 25%, gös 15%, abborre 15%, gädda 7%. Lax och öring 3%, röding 1% ål 1%, samtidigt som 15%. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren stod för ca 90% Till dessa tillkom fångster i husbehovs-, och sportfisket, försiktigt beräknat till ca 400 ton exkl. lax och röding. Konsumtionen av fisk vid i Sverige beräknades till ca 0.9 kg per individ, vilket gav ett utrymme för export av ca 1000 ton. Enl. SCB ( Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2009) utgjorde fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket ton: De ekonomiskt betydelsefulla arterna var gös, kräfta och siklöja. Fångsterna av gös uppgick till 438 ton, av kräfta 168 ton och av siklöja 204 ton 7

8 Av gädda fångades 109 ton, av abborre 99 ton och av sik 63 ton Enl. Fiskeriverket kom volymerna från licensierade insjöfiskare, varav 85% kom från de fyra stora sjöarna. Uppskattning över husbehovs och turistfisket ger ca 400 ton Under 2000 talet har volymen abborre ökat kraftigt i det kustnära fisket., samtidigt som sik minskat vilket kan bero på den ökande sälförekomsten Värdemässigt har fångsterna 3-dubblats inom den senaste 10-årsperioden enl en utredning som KSLA gjorde 2007 vilket även framkommer i de prisundersökningar som beskrivs senare, De som önskar ytterligare information kan besöka Fiskeriverkets hemsida, där även länkar finns till intresseorganisationer finns inom yrkes och fritidfisket.. 2. Distribution och försäljning av svensk insjöfisk Det är av intresse att se vart den svenska insjöfisken konsumeras samt hur uppsamling transport och försäljning sker. I de telefonundersökningar som vidtagits förefaller det vara så att merparten av insjöfisken köps in och konsumeras i närområdet eller säljs till de större städerna. Detta gäller framförallt rund fisk Många lokala leverantörer lierar sig med matvarubutiker och resturanger och levererar regelbundet under vår, sommar och höst. En fiskleverantör i Västerbottens inland levererar veckovis fisk till värdshus och hotell i grannskapet. En annan leverantör i Västerbotten levererar abborre och gädda till Göteborg kontinuerligt och har under hösten 2009 erhållit ett pris för rund abborre om ca 80 kr/kg Många resturanger värnar också om närproducerade livsmedel vilt och fisk - och använder detta i sin marknadsföring. Men även de större grossistföretagen i Sverige efterfrågar både filead abborre och gädda för vidare försäljning inom landet. Efterfrågan av fryst filead abborre efterfrågas vintertid, dock förekommer ett alltför begränsat utbud, varför import sker från Lettland och Ryssland. En grossist var under vårvintern 2010 beredd att köpa 5 ton filead fryst abborre med skinn på årsbasis och 2 ton fryst abborre utan skinn om svenska producenter kunde erbjuda dessa volymer. När det gäller sik efterfrågas denna framförallt av rökerier i Sverige, medan en betydande efterfrågan finns från Finland. De som önskar följa erbjudna volymer av rund fisk kan följa dessa dag för dag på Göteborgs fiskauktion där även producentpriser kan avläsas dag för dag. Göteborgs fiskauktion ab ägs av yrkesverksamma fiskare Den fisk som säljs där kommer från kustfisket eller från de större insjöarna, men auktionen är öppen för även icke medlemmar. Utbudet ökar under våren och sommaren och avtar under vinterhalvåret, vilket även avspeglas i förändrade producentpriser. De överskottskvantiteter som uppkommer av alla fiskslag säljs ofta utomlands av speciella exportföretag belägna i Karlstad, Göteborg och Sölvesborg. Tidvis förekommer export till Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Schweiz, Enl. de uppgifter som inhämtats säljs fisk på helvikt och fileas i mottagarländerna. Motivet till detta är att det är för dyrt att filea i Sverige. ( Allt fisk i Göteborg) Speciellt i Danmark tycks fisken fileas innan fisken transporteras vidare. Det kan inte uteslutas att det sker en handel i mellanleden innan fisken når exportföretaget. I utredningen från år 2000 framkom uppgifter på att fisk från Stockholms skärgård och Östergötland (bl.a från Sommen, Roxen och Glan) sålts vidare från det uppköpande företaget till exportföretag i Sölvesborg, för vidare försäljning till destinationer i Europa. Det dominerade grossistföretaget i Norrland är Sjöboden med kontor och anläggningar i Gävle, Umeå och Älvsjö. Sjöboden säljer och köper färsk rund fisk från insjöar och från havet. 8

9 Eventuella överskottskvantiteter inom upptagnings-,och försäljningsområdet säljs till framförallt Stockholmsområdet, eller till exportföretag. Sik från Norrland säljs till stor del via Umeå-kontoret till Finland Sjöboden ägs av Lobster seafood vilket hanterar inköp och försäljning av bl.a fryst fisk från Sverige och andra europeiska och utomeuropeiska länder Andra grossister i Sverige är Allt i fisk, Göteborg, Leröy fiskgrossist, Stockholm, Kvalitetsfisk Sköndal, Stockholm, Nordsjöfisk, Göteborg samt Polar Seefood, Stockholm 4. Marknadsundersökning av svensk insjöfisk i Sverige, och Tyskland och Schweiz under projektperioden Sverige Genom att följa inropspriset på Göteborgs fiskauktion ( handel med rund outtagen färsk fisk) ser man att priserna skiljer sig under året. Priserna ligger som lägst under sommarhalvåret och som högst under vinterhalvåret Därutöver förekommer prisvariationer dag för dag i de poster som erbjuds, beroende på efterfrågan från kunderna, Oktober - november 2009 var inropspriset på rund abborre fiskauktion Göteborg kr/kg Januari februari 2010 låg motsvarande pris på kr/kg för abborre April maj visar stora fluktuationer i priserna från ca 30 kr/kg till drygt 70 kr Ett parti insjöabborre betalades på fiskaauktionen den 15/6 till priset av 33 kr/kg Under våren och sommaren 2010 har inropspriset legat som lägst runt 30 kr och som högst runt 81 kr för abborre och för gädda kr. Under hösten 2009 låg motsvarande högsta pris på 78 kr för rund abborre. Om man ser under en längre tid är tendensen den att priserna stiger, Vid en stickprovsundersökning den 6/8 hos en fiskgrossist erbjöds ett pris av 35 kr/kg för rund abborre, vilket låg något över inropspriset.för det parti som betalades som lägst vid Göteborgs fiskauktion En undersökning som projektledaren vidtagit visar också att det förekommer lokala prisvariationer. Färsk abborre erbjöds till ett pris under april- maj till konsument i matvaruaffärer i Härnösand och Sundsvall från lokala fiskare till 40 kr/kg vilket tyder på förhållandevis låga inköpspriser Det är ofta svårt att erhålla inköpspriset hos de olika grossisterna, förmodligen av konkurrenskäl. Man får då undersöka konsumentpriserna och uppskatta den marginal affären och grossistföretaget har. Grovt räknat tyder undersökningar från 2000 och 2009 att den sammanlagda marginalen ligger runt 50% exkl.moms i Sverige, Under hösten 2009 erbjöds som exempel rund abborre (ortsfångad) till konsument lokalt i Sundsvallsområdet vid ett tillfälle till ett pris av ca 120 kr inkl moms, vilket då gav ett pris till fiskaren på ca 50 kr/kg och gädda runt 100 kr inkl moms till konsument, vilket då skulle ge fiskaren ca 40 kr/kg enl.denna beräkningsmetod. Det har blivit mer och mer vanligt att abborre och gädda säljs i affärerna i filead form. Under oktober november 2009 har butikspriserna av färsk abborre betingat ett pris av kr inkl moms utan skinn..motsvarande pris för januari-februari 2010 var kr/kg Detta pris har gällt i Stockholmsområdet men även i landsorten, vilket skulle ge ett producentpris av ca kr/kg. För gäddfilé låg konsumentpriset runt 250 kr/kg inkl moms, vilket skulle ge ett kilopris till producenten av ca 80 kr. Man kan räkna med att varje fisk ger i maskinell filé ca 30%. Det är troligt att filead fisk efterfrågas mer än rund fisk (enl. butik) Intressant är att notera att det finns en efterfrågan av frusen filead abborre, Vi kontakt med en grossist erbjöds 165 kr/ kg för filead abborre med skinn till en volym 5 ton räknat på årsbasis, 9

10 samt 2 ton abborre utan skinn räknat på årsbasis till ett pris av 171 kr/kg i februari 2010, vilket motsvarar det pris grossisten då gav till den lettiske exportören. Kravet från köparen var att fileerna skulle ha en ishinna och packas i frigolitlådor. Ett tecken på att konkurrensen ökar och nya leverantörer tillkommer inom branschen är är att filead färsk abborre med skinn utbjöds i Sundsvallsområdet under april i matvarubutiker till ett pris av 250 kr inkl.moms från Ryssland, En eventuell entreprenör torde kunna få en god vägledning av det aktuella producentpriset genom att hålla sig ajour med de prisnoteringar som erbjuds via nätet av Göteborgs fiskauktion. Man torde kunna räkna med att priset till producent för filead fisk är minst 3 ggr producentpriset för rund fisk, alternativt 50 % av utförsäljningspriset i affär exkl moms. För en producent kan det vara idé att sälja direkt till hotell, matvarubutiker och hotell på orten. Detta torde framförallt gälla filead fisk, där större förtjänst ligger i att kapa påläggen för mellanhänderna. Sålunda har en producent i Västerbotten regelbundna leveranser till hotell och resturanger i närområdet, där han oberoende av årstid erhåller 195 kr/kg för filead abborre Som kuriosa kan nämnas att stekt abborre serveras som förrätt på casinot i Sundsvall den 11/ , som huvudrätt rökt renstek, vilket tyder på att abborrens status har höjts. Kommentarer; Eftersom tillgången av abborre är stor i våra vatten och efterfrågan är stigande har studien i första hand inriktats på denna, Det föreligger också ett intresse hos flera fiskevårdsområdesföreningar att minska abborrbeståndet, att få bort tusenbröder ur beståndet. för att på detta sätt minska konkurrensen om tillgänglig föda. Sälja utomlands? Priserna i Tyskland låg hos grossistföretaget och detaljhandelsföretaget Deutsche See för filead abborre i oktober - november runt kr per kg En annan stor importör är Nordsee med egna restauranter runt om i Tyskland Intressant är att även frusen fisk tycks numera efterfrågas vilket inte var fallet år Det är dock svårt att få fram bra uppgifter En kontakt i Hamburg säger att all abborre går till Schweiz för filitering En kontakt i Munchen har överhuvudtaget inte funnit abborre för försäljning, varken färsk eller fryst, vilket förefaller märkligt Priserna i Schweiz Abborre utbjuden i Lausanne till konsument. Kontaktperson Eva Montgomery, Lausanne. Abborrfilé frusen import från Estland med skinn, typ Findus-paket 30 CHF 3 juni I konsumaffär 3 juni låg 1 kg färsk inhemsk abborre utan skinn på 70,80 CHF På varuhuskedjan Manor låg motsvarande på 1 kg på 69,50 CHF. Enligt min kontaktperson ligger snittpriset på abborre på 57,33 CHF Speciellt efterfrågas filéad abborre med skinn från småabborre, de vi kallar tusenbröder. Gädda Färsk från Geneve-sjön 26,50 CHF per kg (blandning filé och bit) Enl min kontaktperson ligger snittpriserna på färsk gädda från Geneve-sjön, filé utan ben, hos fiskaren, välpreparerad med skinn CHF, snittpriser under säsongen. Momsen i Schweiz är i dag på 7,6 %, ska dock höjas till 8% Valutakursen den 10/6 var 6.40 kr för 1 CHF 10

11 Prisena i Frankrike Gädda färsk rund fisk från Loire-floden har säsongspriser på mellan EUR/kg, medan filead gädda betingar ett pris på EURO under säsongen. Pris på abborre saknas Momsen i Frankrike är på 19.6% Kommentarer: 1, Partihandelspriserna har i Sverige stigit 4-5 ggr under 10-årsperioden Samma gäller för konsumentpriserna. Speciellt kraftig har dessa prisökningar varit de senaste åren. En tumregel för den svenska marknaden är att partihandelspriserna är halva konsumentpriset efter avdrag för moms. I Schweiz låg partihandelpriserna strax under 20 CHF 1999 för filead färsk abborre. I dag torde motsvarande priser ligga på drygt 30 CHF. Valuta kursen har dock stigit från 5,40 år1999 till dagens 6.40 kr Även i Tyskland och Frankrike tycks priserna ha stigit även om underlaget för denna slutsats är svag 2. Att erhålla 1 kg kg filé krävs vid maskinell filetering ca 3 kg rund fisk. En jämförelse mellan priserna på rund fisk och filead fisk per kg tyder på att 1 kg file i ger något högre pris än priset för 3 kg rund fisk för producenten. Därtill kommer till fileads fisk fördel att efterfrågan enl. inköpare år högre och mer stabil. 3. En slutsats som kan dras är att priserna mellan länderna har utjämnats. Priserna i Sverige har stigit betydligt mer än i Tyskland, Schweiz och Frankrike.. 4.Vid undersökningen 1999 kom jag fram till att påläggen i Europa låg på ca 40% på varukostnaden; 10% i grossistledet och 30% i detaljistledet. En undersökning som fiskeriverket i Finland 2007 gjorde bekräftar dessa slutsatser Samma undersökning påvisar också de säsongsvariationer som råder för priset. Högsta priser erhålls från oktober till mars, medan priserna är som lägst under april-maj, för att sedan stiga, 5. En producent av abborre och gädda i Norrland bör fundera över följande frågeställningar: a/ Hur skall optimal lönsamhet uppnås till de prisvariationer som råder på marknaden samtidigt som fisket i hög grad i våra trakter i hög grad begränsas till sommarhalvåret? b/ Vid den undersökning som gjordes 2000 var det ingen eller föga efterfrågan av frusen abborre eller gädda. I dag finns denna efterfrågan. Eftersom frusen fisk efterfrågas kan det vara ekonomiskt försvarbart att lägga upp överskottskvantiteter under försommaren,filea och frysa in för försäljning under vinterhalvåret? 5. Konsumenternas och detaljisternas attityder till att köpa insjöfisk Ett vanligt sätt att undersöka konsumenternas attityder till utbjudna varor är att försöka få en bild av deras köpvanor och få kunskap på vad de grundar sina köpbeslut på. Detta kan ske genom att olika typer av erbjudanden kopplas till olika frågor som skall besvaras. I Sverige sker detta på mässor eller i butikerna, där konsumenterna får provsmaka, samtidigt som de erbjuds att köpa varorna till ett förmånligt pris. Men även lagstiftning, media och butiken kan styra inköpsvalet, Sålunda förekommer vid många fiskdiskar information om de rekommendationer om konsumtion som Världsnaturfonden gett ut den så kallade Fiskguiden. Ytterligare råd kostråd kan inhämtas från Livsmedelsverket. 11

12 Betr. Livsmedelsverkets kostråd hänvisas till Livsmedelverkets hemsida under rubriken Råd om fisk. Där finns rekommendationer om konsumtion för bra miljöval, råd för konsumtion för barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande, miljömärkning etc. bestämmelser för försäljning av fisk till konsumenter vad gäller gränsvärden för kvicksilver och cesium Det kan inte uteslutas att många konsumenter är medvetna om livsmedelsverkets bestämmelser och råd. I undersökningen 2000 intervjuades butikspersonal utomlands om hur de skulle uppfatta ett utbud av fisk från Mittsverige, Svaren som gavs var positiva. I Tyskland och Schweiz kopplades svaren samman med - vacker natur och rena vatten - att gärna eller absolut återvända - trevliga människor medan kunskapen och attityden till Sverige i Frankrike där undersökningen genomfördes var mer fragmentarisk. För att få en indikation på olika fiskarters popularitet gick jag tillväga på följande sätt; Jag besökte som jag bedömde tre välsorterade bokhandlare i de tre länderna och frågade efter tre populära receptböcker som gällde fisk, I Frankrike inköptes La bonne cuisine de Poissons - Det goda fiskköket, Solar 1994, i Schweiz inköptes Vielseitge Fishkuche Det mångsidiga fiskköket, Betty Bossi Verlag AG 1977, i Tyskland inköptes Fish- kochen_köstlich vie noch nie - Att tillaga behöver inte vara dyrt, Gräfe und Gunzer, troligen I den franska boken förekommer fler gäddrecept än andra fiskarters. Dessutom förekom många recept på musslor och skaldjur. I den schweiziska boken som hade de flesta vardagsrecepten - fanns flest recept på lax, eller foreller, sedan abborre, och ett fåtal gäddrecept. 12

13 I den tyska boken förekom fem gäddrecept av tjugo under rubriken Delikatess för festligare tillfällen, samt två abborrecept av 40 under rubriken Dyra huvudrätter. Det kan inte uteslutas att svenska konsumenters attityder mot framförallt abborre har ökat i positiv riktning. Detta tyder den ökade efterfrågan på. Vad som ligger bakom denna ökade efterfrågan är vanskligt att uttala sig om. Förmodligen är det flera orsaker som ligger bakom detta, Här har pekats på några förklaringsgrunder. I Tyskland, Frankrike och Schweiz värderas de olika fiskarterna olika, men generellt högre än lax och foreller. Troligen är det så att sötvattensfisk generellt värderas lika högt eller högre än havsfisk( musslor och kräftdjur undantagna) Ytterligare en iakttagelse från dessa länder är att kokt fisk värderas generellt högre än stekt fisk. När det gäller tillagningssätt bedömer jag som lekman- att det åtminstone år 2000 var mer varierat och utvecklat i de länder som här referererats till än vad vi är eller vara vana vid. I bilaga visas ett axplock av recept från de olika länderna. Recepten ger en vägledning om hur de båda fiskslagen används i matlagningen. 6. Produktion och tillväxt av fisk per år för sjöar i Ånge och Bräcke kommuner. Följande redogörelse ger en bild av den totala tillväxten av fisk i de olika sjöarna Beräkningarna för Ånge kommun utgår från ett schablonvärde där tillväxten per år är 4 kg /ha, vilket föreslagits av Fiskeriverket.(Per Nyberg 1999) Detta värde rekommenderades användas som ett minivärde. troligen ett mycket försiktigt värde-för sjöar belägna i Ånge kommun. De värden som återfinnes i fiskeplan för Bräcke kommun 1987 inkluderar även strömmande vatten, Eftersom ett småskaligt yrkesinriktat fiske ej torde omfatta dessa vatten har jag ej tagit hänsyn till dessa. För att få jämförbarhet har jag använt samma beräkningsgrund för sjöar i Bräcke kommun som i Ånge och Sundsvalls kommuner. Detta kan kritiseras då det är troligt att genomsnittstemperaturen och födotillgången är högre i vattendrag som ligger närmare kusten. Viktiga parametrar för tillväxten är förutom medeltemperatur under året, födotillgång, men även trängsel av individer Ånge kommun För sjöar > 1km2 = 240,28 km2 = ha Möjlig tillväxt 4 kg x ha = kg = 97 ton För sjöar > 2km2 = 219,52 km2 = ha Möjlig tillväxt 4kg x ha = 87 ton Ovanstående uppdelning visar att ungefär 90% av sjöarna i Ånge kommun har en större areal än 2 km2. Sjöar i Ljungans vattensystem A/ Havern 14,1 ton B/ Holmsjön 20,7 C/ Ångesjön 1,02 D/ Borgsjön 1,79 E/ Torpsjön 1,12 F/ Stödesjön 6,51 (Sundsvall kommun) Sjöar i Gimåns vattensystem G/ Holmsjön 14,56 ton (Sundsvalls kommun i huvudsak) H/ Fagervikssjön 1,94 ton 13

14 I/ Leringen 7,32 ton J/ Mellansjön 2,36 ton K/ Tivsjön 1,32 ton Övriga Torringen 2,76 ton Mellansjön 2,28 ton Hångstaörn 2,4 ton Stornaggen 1,26 ton Storgrundsjön 1,6 ton Bräcke Kommun De flesta sjöarna avvattnas direkt eller indirekt av Gimån. Övriga avvattnas direkt eller indirekt av Ljungan eller Indalsälven. I följande beräkningar har beteckningen g använts för avvattning via Gimån, i för Indalsälven samt lj för Ljungan Beskrivningen har vidare använt den klassifiering och avgränsning av sjösystemen som fiskeplanen för Bräcke använt( publicerat 1987), vilket i stort motsvarar fiskevårdsområdesföreningarnas områden, utom för Revsundssjön som är uppdelad i flera områden. Hällesjö 5,1 ton g Håsjö 6,4 ton g Svedje -Västanede - Övsjö 6,1 ton g Ansö 5,4 ton g Gastsjö-Rammsjö 1,39 ton g+i Ljungå m.fl. 3,4 ton g Sörbygden 2,9 ton g Storåsen- Albacken 4,6 ton g Gimdalen Ulvsjö 7,1 ton g Håvdsjö 4, 7 ton g N Ö Sundsjö 5,9 ton g+i Ismundsjön 6,5 ton i Hemsjön 7,2 ton g Gålesån- Idån 3,2 ton g Sundsjön 4,38 ton g Böle 1.2 ton g Hungesjön 5.2 ton g Sidjö Stugusjö 6,2 ton g De två stora sjösystemen är Ljungans och Gimåns vattensystem i Ånge och Sundsvalls kommuner. För Bräcke kommun är det Gimåns vattensystem. För att kunna uttala sig om hur mycket som kan tas ut i ett uthålligt fiske gäller: 1. Hur är artsammansättningen 2. Hur påverkas artsammansättningen av kvarvarande individer och reproduktionen vid ett långsiktigt fiske? 14

15 Enl Per Nyberg Fiskeriverket (intervju 1999) är det troligt att abborrbeståndet ligger på 30-40% av det totala beståndet i området Övrig fördelning är svår att uttala sig om, men torde dock variera mellan sjöarna. Teoretiskt skulle alltså ca 34 ton kunna uttas i ett fiske i Ljungans och Gimåns vattenområde vad gäller abborre Detta torde dock inte vara icke realistiskt, praktiskt och olämpligt Vad gäller sjöar i Bräcke kommun, förefaller sikbeståndet vara större där än i Ånge kommun. Dessutom förekommer öring och i vissa fall röding i vissa områden i varierande omfattning. Hur artfördelningen ser ut torde dock de olika fiskevårdsområdesföreningarna ha en klarare uppfattning om. Vid ett hållbart yrkesorienterat fiske kan därför provfiske vara nödvändigt med vissa intervaller, samtidigt som kravet på neutrala fiskemetoder och en öppenhet mot FVO:na vara nödvändigt Vad gäller utglesning av individer vid ett ökat fisketryck har flera försök gjorts bl.a i Bergsslagen som visat att detta har begränsad effekt snarare har det en positiv effekt i synnerhet om sjön har många tusenbröder Enl en undersökning som pulicerats vid SLU Umeå 2009 har uttag av mindre gädda begränsade effekter på populationen i sjön, medan större gädda bör sparas ( Kenneth Ottosson, Hushållningssällskapet, V-norrland februari 2010) Enl Tommy Odelström vid f.d.limnologiska institutionen vid Uppsala universitet samt f.d Ärkenlaboriatoriet (1999/2009) är det svårt att uttala sig om vid vilken vikt reproduktionen sker av abborre Det beror på näringsförhållanden och genomsnittstemperaturen i sjön Troligt är att reproduktionen sker vid c.a 15 cm för honor och något lägre för hannar om beståndet ska kunna tillväxa och utvecklas. Om reproduktionen sker vid lägre värden har sjön tusenbröder. Temperaturen i vattnet bör vara ca +15 grader. Hur det är med övriga arter förefaller inte vara klargjort. Slutsatsen bör dock sammantaget bli att ett ökat fiske har begränsade effekter på populationen, troligen mer positivt än negativt. Kan dessutom uttag ske av tusenbröder uppnås de fiskevårdande åtgärderna helt Vid ett utnyttjande på lång sikt borde dock återkommande provfisken ske för att studera effekterna på beståndet till gagn till både den yrkesverksamme och fiskevårdsområdesföreningen 7. Insamling av gädda och abborre för cesium och kvicksilveranalys Enl de gränsvärden vi arbetade med 1999 fick inte gädda och abborre säljas för konsumtion om gränsvärdena för kvicksilverhalten var för gädda högre än 1 mg/kg 15

16 och för abborre 0,5 mg/kg för cesium 137 för båda fiskarterna 300 Bq Samma gränsvärden gäller Resultat av provtagningar i Ånge kommun 1999 För kvicksilver låg alla värden under i de större sjöarna i Ljungan och Gimån för både gädda och abborre, Större abborrar hade högre värden Sjöar belägna på högre nivå har ofta så höga värden att de överstiger gränserna För cesium 137 gällde samma tendenser I bilaga redovisas mätvärden för sjöar i Bräcke, Ånge och Sundsvalls kommuner. Det har inte ansetts nödvändigt att göra heltäckande nya mätningar i Änge och Sundsvalls kommuner av fiskeexpertisen i länet, Slutsatserna blir att ett mer yrkesorienterat fiske kan ske i Gimåns och Ljungans vattenområden är det gäller de större sjöarna. Det är troligt att inköp kommer ske av blivande entreprenörer från närbelägna vatten. Sådana inköp måste då kontrolleras mot de värden som gäller i dessa vatten, för att inte riskera att försäljning mot konsument sker av fisk vars värden är högre än vad lagstiftningen tillåter. I de mätningar som gjorts för Bräcke kommun konstateras låga värden för flertalet sjöar inom kommunen. Vad gäller Revsundssjön ligger värdet för kvicksilver över det rekommenderade värdet för abborre, vilket är förvånande då värden inom Gimån i övrigt visar på låga halter. Vad detta kan bero på är svårt att finna förklaringsgrunder till. Vad gäller Sundsvalls kommun finns nu godtagbara och aktuella vården för Stödesjön och Marmen, vilka ligger under gränsvärdena. Enl. tidigare värden bör dock försiktighet iakttas i sjöar belägna på högre nivåer. Om nya företag skapas inom kommunerna bör vid inköp kontroll ske mot de värden som återfinnes i bilagan eller nya värden tas fram 8. Organisering av fisket från produktion lagring utfodring till filetering. De effektivaste sätten att fånga abborre på är genom nätfiske, bottengarn eller eller strängmjärdar. Vid fiske med nät får man andra fiskslag med vid fångsten, ex öring, röding och lake. Eftersom många fiskar kan vara döda vid fångsten kan detta innebära att t ex åtgärder för att anlägga ett visst fiskbestånd för t ex turistfiske kan motverkas av denna fångstmetod. En annan konsekvens är att döda abborrar, gäddor eller sikar måste tas om hand direkt, säljas och /eller förädlas eller frysas in. Den andra metoden är att fånga fisk är med bottengarn. Bottengarn fungerar som de s.k finnfällorna. Den har en lång ingångsarm, som fisken styrs in till den strut, där man kan ta ut och sortera fångsten, vilket är en fördel för värt syfte. Bottengarn fungerar så att ingången placeras vid botten, sedan stiger garnet från botten varvid strut en ligger vid ytan. En nackdel kan vara att fisken vänder på vägen till struten, Det är också troligt att bottengarnen måste flyttas på under sommaren, då abborren befinner sig på olika djup vid olika tidpunkter Numer finns speciella abborryssjor framtagna och testade bland annat i Ålands hav( Fiskeriverket i Finland) Sådana ryssjor kan införskaffas endera i Finland enl. Martin Bergman Vilhelmina fisk-och rökeri av MG Trading OY ( Ben Johansson och Michel Guliou) eller AGK Kronawitter ( www. Kronawitter) eller i Kalix ( ,sök Krister) Pris beroende på kvalitet på garnet. 16

17 En beprövad fångstmetod i våra trakter är att fånga abborre i strängmjärdar. Enl. Martin Bergman i Vilhelmina, som i många år fiskat abborre, är det ej nödvändigt att rissätta dem. Fångstmetoden innebär att i stort sett bara abborre går in i dem. I synnerhet under leken på våren är metoden effektiv, men fångstmetoden ger enl. Bergman gott resultat långt in på sommaren. En sådan mjärde kan inköpas till ett pris av kr beroende på storlek och utförande. Slutsats: De två sistnämnda är de bäst lämpade metoderna om man värnar om andra fiskar än abborre och gädda i vattendraget. Lagring föreslås ske i odlingskassar i de större sjöarna i systemet, dit fisken forslas från fiskupptagningsstället. Det finns olika storlekar på dessa. En kasse som är 5x5m, samt 5 m djup har ett pris på ca kr I en sådan kasse skulle max 5 ton kunna förvaras, Mindre storlekar finns som är 4x4m med ett djup av 3-4 m, med pris av ca När det gäller fodergivning har projektledaren undersökt hur man ser på lagring av abborre på SLU i Umeå ( ) och erhållit följande uppgifter Fodergivning av abborre kan ske med hackad fisk. Även röda mygglarver, som finns att köpa i djuraffärer bör gå bra. Att utfodra med pellets tar flera veckor innan abborrarna är tillvänjda. Det är möjligt att det tar tid innan de tar hackad fisk eller mygglarver också. Enl Fia Staffan (SLU ) klarar sig utlekta abborrar minst 2-4 veckor, kanske längre i vårtempererat vatten utan mat. I ett försök för odling av abborre på Kattastrand i Härnösand (Slutrapport , Adam P Gönczi)) har försök gjorts för att belysa vintertemperaturens betydelse för tillväxt på abborrar som övervintrats från 2006 års årskull. Försöket visar entydigt att om fisk övervintras i kallt vatten och som inte intar föda tappar tillväxt så mycket att den inte uppnår filebar storlek under nästkommande tillväxtsäsong. Dessutom är foderkvaliteten ett problem. Abborrar har egentligen i likhet med andra domesticerande odlingsfiskar tendenser till fettanläggning i kroppens inre organ och i buken, Detta medför dels överdödlighet och ett lägre värde av fiskprodukten(mindre andel brukbar fiskfilé) Ytterligare försök pågår i Gudingen i Tjust i slutna behållare för att bl.a undvika utsläpp av fosfor.yngel inköps från Stannafisk AB, som utgör en partner till projektledaren Kungliga Tekniska högskolan.det är dock enl.min bedömning inte möjligt att i nuläget dra några långgående slutsatser. De som önskar följa projektet hänvisas till Magnus Westesson, Långö. Enl förordning 1994;1716 om fisket och vattenbruket krävs det alltid tillstånd att anlägga en odling oavsett storlek. Vidare gäller enl SFS 1988;899 att fiskodling med en nettoproduktion av mer än 40 ton fisk per år har tillstånds-,och anmälningsplikt. Förordningen har bl.a. tillkommit för att hindra spridning av sjukdomar. För att hindra ev smittspridning föreslås lagring i samma sjösystem som fiskarna fiskats i och då fiskarna ska lagras under begränsad tid torde den enda källan till oro vara eventuell utfordring av fisken. Slutsatsen blir att fisk som upptas bör lagras under kortare tid, för försäljning som rund eller filead fisk Eftersom det är troligt att den största fångsten kan tas under vårmånaderna, kan den fisk som inte säljs färsk eller i filead form sparas i filead form till vinterhalvåret i frysen form. 17

18 9. Vidareförädling en möjlighet? De prisundersökningar som genomförts tyder på att vidareförädling av fisk kan ge ekonomiska fördelar. Två sätt att filea fisk är möjliga: 1. Genom att manuellt filea 2. Genom att maskinellt filea. Den första metoden har följande fördelar: - Det är enkelt och kräver ej några avancerade hjälpmedel. - Den kan ske vid upptagningsplatsen och innebär följande konsekvenser: - endast mindre volumer kan fileas - eftersom endast mindre volymer kan fileas kan detta ske bara för försäljning till närmarknaden eller sparas genom infrysning till större beställningar. Det andra alternativet har följande fördelar; - Stora beställningar kan effektueras snabbt om det finns tillgång till fisk och innebär följande konsekvenser - Det fordras ett system för uppsamling och lagring - Det fordras en inköps-, och försäljningsorganisation Kravet på en filémaskin är att den klarar av att leverera de filéstorlekar som efterfrågas av abborre, gädda och eventuellt sik. De moment som innefattads i detta arbete är - att skära av huvudet - fjälla eller ta bort skinnet - avlägsna sidben eller ta bort delar av sidorna - ta bort ryggbenet - ta bort kvarvarande ben i ryggen - filea, putsa och skölja I utredningen från år 2000 beskrives en komplett anläggning utvecklad i Michigan i USA för bl.a den gula abborren som finns där. Maskinerna kunde ta om hand fisk för olika storlekar för huvudkapning i skiktet 113 g till 454 g, och för filetering 85 g till 454 g och var utvecklade för storskalig drift. Maskinernerna måste ställas in för olika intervaller inom dessa gränser, vilket innebar att sortering av storlekarna måste göras för hand. Maskinerna kunde leverareas av VMK Fish Machinery AB, Waterlogatan 6, Göteborg. Maskinen kostade ca kr Ytterligare anläggning var under konstruktion i Västerbotten. Enl.nu tillgängliga uppgifter via internet finns ingen anläggning att där att tillgå. Den undersökta anläggningen från USA fordrade för lönsamhet betydande kvantiteter för att kunna räkna hem investeringskostnaden i rimlig tid, utifrån de producentpriser som då rådde. I dag finns tillgängliga anläggningar för småskalig filéframställning till lägre priser Eftersom försäljningspriser av olika tillverkare normalt erhålls via affärsuppgörelser konstaterar jag endast att priserna ligger i intervallet kr Följande leverantörer finnes: 1. TRIO-FTC SWEDEN AB, Söderbyvägen 8, SE Arlandastad, SWEDEN Tel , Att: Jan Söderlind Managing Direktor www. ftc.sweden.se Erbjuder: AGK huvudkap-fil maskin för fiskstorlek 50 g g 18

19 Cretel flåmaskin Ergo-Light Pin Bone Remover med filésupporter Maskinerna sätts upp och trimmas in vid leveransen, samt utbildning ges för handhavande. För beskrivning över de olika komponenterna se bilagedelen. 2. MG-Trading.OY. livisniemeaukio.2 E, ESPOO Kontaktpersoner: Michel Guillou, tel Ben Johanson, tel Tillhandahåller utrustning för odlad fisk och för fisk som ska bearbetas. Vad gäller Utrustning för filétering köps dessa via TRIO-FTC, eller från AGK Kronawitter. 3. AGK Kronawitter GmbH, Industriegelände 1, D Wallerdorf, Tyskland tel +49(O)9933/ , Företaget är en stor tillverkare för allt som rör odling av fisk och viltfångad fisk. Filémaskinen som erbjuds av TRIO -FTC, och MG-Trading leveras av AGK Kronawitter. Filémaskinen som här finns till försäljning sorterar själv och ställer in framtagningen av filén automatiskt. Det ligger naturligtvis i blivande entreprenörers intresse att vid det aktuella köptillfället inta offerter. Nya produktområden? För varje företag uppkommer frågan hur nya produkter ska kunna skapas. Här skall i all enkelhet några produktidéer tas upp: 1. En vidareförädling av sik kan göras genom att röka den. Den merintäkt detta kan ge bör ligga i storleksordning tre gånger rund fisk. 2. Filead sik förekommer i dag inte på marknaden. Dagens konsumenter efterfrågar mer och mer en förädlad produkt.frågan är om sik är för lös i köttet för att filea? 3. En produkt som redan i dag efterfrågas till höga priser är gravad sikrom.. 4. I Gimån finns i vissa områden betydande mängder av siklöja. Ett fiske av denna kan dock vara svår då nätfiske förefaller vara den enda fångstmetoden. Siklöjans rom betingar ett högt pris. Det är också tveksamt om siklöjan ska utnyttjas, då den ingår i andra fiskars näringsupptag, 5. Lake förekommer och är motsvarigheten till torsk i sötvatten. Rätt tillagad är lake en god konsumtionsfisk. Lake efterfrågas i Finland. En speciell helg under året konsumeras lake. 6. Dagens konsumenter efterfrågar i stor utsträckning mat till sina husdjur. Efterfrågan av kattmat har ökat. Varför inte utnyttja detta behov? 10. Hur nå inköpsföretagen och upprätta ett samarbete? Här ger vi några förslag på hur en kontakt kan skapas och ett samarbete kan skapas Kontakt med köpare kan nås via - telefon - internet - brev 19

20 - personligt besök - mässor Säljer Du lokalt till butiker, resturanger och hotell i Din närhet kan det vara idé att först ringa och tala med den inköpsansvarige innan Du beger Dig till inköpsstället för att närmare presentera Dig och diskutera inköpsmängder, priser, när leveranser ska ske etc. Sträva alltid efter att uppnå goda relationer Vill Du sälja Du till en grossist kan det vara idé att först läsa in sig på företaget genom att studera grossistens hemsida på internet. Där får Du nödvändig information innan Du tar kontakt med företaget via telefon Säljer Du utomlands kan Du på samma sätt studera företagets hemsida innan Du tar kontakt. Ofta förekommer mail-adresser till företaget och inköpare respektive försäljare. på deras hemsida: Efter att haft kontakt med inköpare utomlands föreslår jag att Du går tillväga på samma sätt.som tidigare föreslagits. Eftersom man i Tyskland och Schweiz gärna testar och tillagar fisk från nya leverantörer tillsammans med utvalda kunder( butiker etc) innan man köper kan det vara klokt att erbjuda en provleverans. Känner Du Dig osäker om hur introduktionen kan gå till finns hjälp att tillgå genom exportrådet eller handelskamrarnas kontor i olika länder. Du kan även ta kontakt med utvecklingsfonden som finns i varje län. Ett annat sätt att nå inköpsföretagen år att liera sig befintliga företag inom livsmedelshantering i närområdet. Sådant samarbete kan ske dels för att utöka sortimentet av småskaliga livsmedelsprodukter från existerande företag i närområdet till att gälla samarbete vid distribution och transport till grossistföretag i storstadsregioner men även till andra länder. Både Jämtland och Västernorrland har under senare år utmärkt sig inom livsmedelsområdet framförallt nationellt, men även företag verksamma inom Europamarknaden finns inom regionen. Men ett samarbete kan även ske inom marknadsföring och kunskapsöverföring Ett förslag till nätverksbyggande föreslås därför i den avslutande kapitlet. 11. Transportvägar, transportpriser och transportörens krav I området finns två större transportterminaler, en i Östersund och en Sundsvall/Timrå. Från dessa centraler kan livsmedel föras till hela landet. Om tranporten ska till Tyskland, Frankrike eller Schweitz sker omlastning i Göteborg, Malmö eller Helsingborg. Ofta sker omlastning på Padborg på Jylland, varifrån godset förs vidare till respektive land, Hamburg i nordtyskland, Frankfurt i mellersta Tyskland, Paris eller Zurich, varifrån lokala transporter utgår. Det är också vanligt att de större grossisterna hämtar och för godset vidare till sina olika försäljningsställen. Transport kan ske i kyl-, eller i frysutrymmen. Viktigt är att kyl och fryskedjan hålls intakt, endast kortare perioder får kedjan brytas. Kylutrummet ska hålla 4,5 grader, färsk fisk ska transporteras i väl slutna frigolitlådor med is. Vid transport av frusen fisk kan förpackningen bestå av annat materal Transporten sker vanligtvis fraktfritt. Ansvaret och risken för varan övergår till befraktaren i och med ilastningen och gäller fram till mottagaren eller försändelseorten I och med EU-fördraget gäller fri rörlighet av varor och tjänster inom Europa, vilket ger möjlighet till snabba transporter, då inga landgränser i princip hindrar transporten av varan. 20

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla JO 56 SM 1101 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2010 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2010. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet GÄSENE KÖTT Datum: 204-2-23... Journalnummer: Projekttid: Juli December 204. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Gemensamt fiskekort. Storuman

Gemensamt fiskekort. Storuman Gemensamt fiskekort Storuman Bakgrund O Började med ett medborgarförslag 2008 om att bättre utnyttja Uman som resurs. O 2009 togs en enkät fram med en intresseförfrågan och kontakter togs först med de

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, mejeri & ägg KF granskar: den svenska marknaden för mejeri och ägg I ett omfattande granskningsprojekt kommer KF att belysa hur olika livsmedelsmarknader

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI SVAR - HANDEL OCH EKONOMI s. 4, uppgift 2 en handel, -n en handlande, -n handla I en omsättning, -en - omsätta, - sätter, -satte, -satt en lagring 2; ett lager 5 en lagerhållare 5 lagra I en leverans 3

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Redovisning av resultat för projektet SUB för Surströmming under 2012

Redovisning av resultat för projektet SUB för Surströmming under 2012 Redovisning av resultat för projektet SUB för Surströmming under 2012 Styrelsen i SurströmmingsAkademien vill genom denna skrivelse redogöra för aktiviteter i ovan nämnda projekt samt resultat efter seminariet

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 l! va ett s m a r t(h ) Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 Allmänt om projektet Projektet Fisk ett smart(h) val! har som primär målsättningen haft att höja kunskapen kring matfisk

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-05-23

Marknadsråd ägg 2012-05-23 Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Information juni 2004

Information juni 2004 2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Gastronomiska regioner ett verktyg för att främja regional tillväxt

Gastronomiska regioner ett verktyg för att främja regional tillväxt Gastronomiska regioner ett verktyg för att främja regional tillväxt Paulina Rytkönen Södertörns Högskola Sören Persson LRF FD Madeleine Bonow Magnus Svensson Restaurangakademien Docent Paulina Rytkönen

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Svararkod:

Svararkod: FISKFÖRÄDLING ÅR 2015 Webbress: http://stat.luke.fi/fiskforling Svararkod: Med fiskförädling avses här såväl - mekanisk behandling (filering, skivning...) - kemisk och fysikalisk behandling (insaltning,

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter Hur stärker vi konkurrenskraften hos svenska tomater och krukväxter? Lena Ekelund och Fredrik Fernqvist Trädgårdskonferensen, Alnarp 2015-01-27 Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter»sedan 1995

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN 0 Kontroll av kök inom En rapport från Miljöförvaltningen Camilla Blom och Li Hermansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Enligt Livsmedelsverkets vägledning

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Sportfiskarnas policy för säl och skarv Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014.

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Allmänna förutsättningar. Hällesjö fiskevårdsområde i Östjämtland är ett av totalt ett 25-tal fiskevårds- och kortfiskeområden inom Bräcke kommun.

Läs mer

Transport av varmhållen mat. Projekt 2010. Jönköpings län

Transport av varmhållen mat. Projekt 2010. Jönköpings län Transport av varmhållen mat Projekt 2010 Jönköpings län 1 Sammanfattning Det är viktigt att varm mat förvaras och transporteras i rätt temperatur. Om temperaturen är under 60 C ökar risken för tillväxt

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer