Hållbara projekt ger... mätbarhet?

Transkript

1 Dokumentation Hållbara projekt ger... mätbarhet? Tisdagen den 3 december, Långholmen Konferens, Stockholm Introduktion Samtalsledare Ann-Kristin Karlsson från Sweden Green Building Council startar dagen med att ge en introduktion till mätbarhet i hållbarhetsprojekt. Ger hållbara projekt mätbarhet? Eller är det mätbarhet som ger hållbara projekt? Ann-Kristin fortsätter med att berätta om hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS). Hon tipsar även om hallplatsen.nu där man kan läsa om exempel från betatest-projekt inom BREAM communities, samt nyheter inom hållbar stadsutveckling. En av de viktigaste erfarenheterna är att hållbarhetscertifiering inte är ett mål i sig självt: målet är den gemensamma arbetsprocessen och tankarna kring hållbarhet. Ann-Kristin argumenterade även för att det är viktigt HUR man mäter, samt för vikten av att definiera sina mål. Som avslutning låter Ann-Kristin en bild av Zlatan Ibrahimovic visa på vikten av både mätbarhet, samarbete och goda exempel. Hur många mål skulle göras om man inte räknade dem? Hur många mål skulle göras av en spelare utan lag? Hur många nya spelare skulle komma fram om de inte hade föregångare att se upp till? Block 1: Hur mäter man hårda värden? exemplet Miljöuppföljning i Lomma hamn Projektledare Jacob Thollonen börjar med att berätta om stadsbyggnadsprojektet Lomma Hamn, ett blandat område med 2000 nya bostäder mellan centrum och stranden, i en attraktiv bostadsregion omgiven av en av de bästa åkermarkerna i Sverige. Delegationen för hållbara städer beviljade stöd till två av projektets hållbarhetssatsningar: Miljöuppföljning, samt Hållbar stadsdel.3, ett påbyggnadsprojekt som fördjupar medborgarinflytandet. Miljöuppföljningen i Lomma Hamn syftar till att undersöka hur målen i miljöprogrammen uppfylls i byggskedet. Den riktar sig därigenom främst mot byggherrarna och den byggda miljön, och består av en byggherreenkät och en boendeenkät med både kvantifierbara svarsmöjligheter och öppna svarsalternativ. Lomma kommun samverkar med SLU Alnarp och Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet för att förstärka uppföljningens lärandeeffekter. Uppföljningsprocessen beskrivs som en lärandeprocess där miljöprestandan etappvis ska hela tiden förbättras inte vara samma år 1 som år 10. Genom att se till byggprojektens olika förutsättningar och inte peka ut specifika kravnivåer vill kommunen skapa ett uppföljningssystem som är flexibelt och inte tidsbundet, där man kan styra men inte definiera.

2 Block 2: Hur mäter man mjuka värden? exemplet Utvärdering av arbetsmarknadssatsningar Projektledaren Martin Lind från Örebro Universitet börjar med att berätta kort om de två arbetsmarknadssatsningarna: Projektet Boendebyggarna har med hjälp av social upphandling, praktikanställt boende i ett område för ombyggnadsarbetet av detsamma. Projektet vid Lillåns Bleck och Plåt är en plåtslagarutbildning riktad till nyanlända invandrare. Martin Lind framhåller att resultaten av utvärderingarna i dagsläget är preliminära, men lyfter fram deltagarnas motivation och intresse som framgångsfaktorer. Resultaten visar på att satsningarna lyckats nå rätt personer, vilket gjort att man idag har ett bättre underlag för att anpassa utbildningar och göra bedömningar. Risker som man i utvärderingen ser med arbetsmarknadssatsningarna är bland andra; språktrösklar, de homogena yrkeskårerna(speciellt gällande kön och etnicitet) och den låga ekonomiska ersättningen. Martin menar att man måste analysera hållbarhetsfaktorn för att kunna göra en riktig utvärdering. Hållbarhet hur länge är det? Betyder inte hållbarhet olika för olika människor? Vad kan man inte mäta? Block 3: Att tänka annorlunda vilka är egentligen effekterna av ett projekt? Bygga-om-Dialogen är ett projekt där man undersöker nya samverkansmodeller för att kombinera miljömässiga och sociala investeringar vid ombyggnadsprojekt i socialt utsatta områden, med fallstudie i Lindängen i Malmö. Projektledaren Bjarne Stenquist börjar med att ge en bakgrund till Sveriges miljonprogramsbebyggelse: Sverige har per capita störst andel prefabricerade flerfamiljhus i världen. I Malmö finns lägenheter i sådana hus byggda under miljonprogrammet. I många av dessa hus finner vi väldiga uppskjutna investeringsbehov Bjarne visar att behovet lågt räknat uppgår till per lägenhet. Det betyder ett investeringsbehov på 15 miljarder kr enbart i Malmö. Idag, menar Bjarne, finns två modeller när det kommer till upprustning av miljonprogramshus; massiva kapitaltillskott eller massiva hyreshöjningar. Kan vi finna andra vägar? Bjarne Stenquist argumenterar att lösningen ligger i hur vi formulerar problemet: Är det själva byggnaderna som är problemet? Eller handlar problemet om både byggnader, människor, fattigdom och växthusgaser? I Bygga-om-Dialogen blir problemformuleringen: Hur skapar vi en upprustning som håller i 40 år, där energiförbrukningen reduceras, där folk kan bo kvar i området, och där folk får möjlighet till ett bättre liv (jobb, utbildning, hälsa)? För att svara på denna fråga tittar projektet vidare på vilka samhällskostnader det idag finns i området Lindängen; produktionsförlust, reala kostnader, försörjningsstöd, polisinsatser och så vidare. Lösningen blir att kombinera dessa i ett socialt investeringsperspektiv; Hur samhällskostnaderna kan minska med hjälp av en inkluderande upprustning. Hur många personer behöver gå från permanent utanförskap till permanent innanförskap under åtta år för att spara ihop till den investering som behövs till upprustningen? Svar: 138 av 2120

3 Hur mäter projektet då framgång? Antalet lokala jobb skapade Besparing offentliga utgifter Uppnådd energireduktion Nedgång i klotter/vandalisering Bjarne berättar att de även letar efter mått på social mobilisering/delaktighet. Gruppdiskussioner Deltagarna samlas i grupper för att diskutera egna erfarenheter kring mätbarhet. Diskussionerna delades upp i tre delar; Hårda värden, mjuka värden samt avslutande diskussion om hur man kan kombinera olika värden för att få fram en helhet. Hårda värden Mätning kontra uppföljning, mätning handlar mycket om uppföljning, direkt feedback, visa att man har planerat för utvärderingsmetoder Lagstiftning/Standard i Sverige är alla sätt att mäta tillåtna. I Danmark m.fl. grannländer finns en erkänd metod. Tanke: grundnivå som inte är förhandlingsbar minsta gemensamma nämnare. Definition hållbarhet - Man måste definiera hållbarhet om man ska kunna använda mätbarhet för uppföljning. Ska vi alltid mäta hårda värden? Går det? Då måste ju vi (kommunen) veta vad som är hållbart. Ex: Kemikalier är det mängd eller farlighetsgrad? Man måste ju veta vad som är viktigt. Vems hållbarhet? För kommunen? För Lomma hamn? För brukaren? Exempel på mätinstrument/uppföljning - Värderosen plus på ett verktyg ger minus på ett annat ger en bild av hur man måste prioritera. Men inte helt mätbart verktyg. Godtycklighet? Hur kan ett verktyg bli mer systematiskt? Så att det inte beror av utövaren? Aktörer behöver system och struktur (HCS ett exempel) Systemgränser viktigt. Sveriges systemgränser är ibland snäva räknar inte in konsumtion. Flytta problemen någon annanstans. Samma sak om begränsat till ett område istället för stad en stad istället för region osv. Men behövs inte avgränsningarna? Man kan ju inte räkna med hela världen jämt? Livscykelanalys. Vilken systemgräns? Vilken systemnivå mäter vi på? Men ska man säga att bara för att det är svårt att mäta så ska man inte mäta? Mätningen är ett incitament för politiker att ta beslut. Mätning gör saker synliga. Mäter vi inte så syns det inte. Hållbarhet=målkonflikter alla ska bli glada. Mätning för att visa på prioriteringar. Diskussion 2: Mjuka värden Koppla mjuka värden till hårda värden för att det ska fastna. Få in det sociala bakvägen. Barriärer, tillgänglighet många tror att det är svårt men det går att mäta!

4 Goda exempel: Socialytefaktorer Upplands Väsby (lampor, fönster, lokaler i bottenvåningen) Ex: Mäta psykosocial arbetsmiljö. Det finns anonyma enkätundersökningar som visar hur ett företags psykosociala arbetsmiljö är, och verktyg för hur man kommer tillrätta med den. (Fråga: Vad utmärker din arbetssituation just nu? ) Skulle vara mycket intressant att lyfta detta till en stad eller en stadsdel. Exempel: Bhutans lycko-index som komplement till BNP. Hur mäta lycka det finns lyckliga sjuka och olyckliga friska? Exempel på mätproblem: Mindre insatser från polis och socialtjänst i Malmö skulle ge lägre BNP. Högre lön till alla i Lindängen skulle ge större negativa miljöeffekter. Inte så lätt för folk att se systemet, vad är orsaken till att man t ex känner otrygghet. Kvalitativa intervjuer, men det är arbetskrävande. Enkäter är enkelt att använda till hela kommunen. Vem frågar vi i våra enkäter? Mäta = våga släppa den naturvetenskapliga definitionen för vad utvärdering är. Man måste kunna göra kvalitativa utvärderingar också. Diskussion 3: samla mjuka och hårda värden Finns det win-win? Uppskalning från miljö --> hållbarhet (kommande generationer) Ansvarsområden, systemgränser på vilken nivå mäter vi? Lagar måste kopplas till mätbarheten. Det som är obligatoriskt måste ha ett mätinstrument Nätverk är nyckeln till framgång men hur mäter man dem? Cultural planning, sociotopskartor, det fysiska och det sociala sammankopplat. Nya stadsdelar. Det viktiga är att mäta för att kunna synliggöra resultaten. Ex: Mäta kostnad för klotter och ge eleverna del i det man sparar gör att det minskar. Förutom mätning måste man också vara bra på att kommunicera och informera, få det att nå ut. Måste man alltid mäta bara för att man kan mäta? Det innebär att man föser in i en fålla. Vad är syftet med att mäta? Man måste inte mäta, men följa upp! Det är alltid viktigt. Alla kommuner har ju nyckeltal, dem kan man se på och jämföra med visionen om hållbar kommun. Inte allt som går åt rätt håll... Och inte alla nyckeltal som är vettiga, t ex andel av ytan som är naturreservat hur ser det ut med kvaliteten då?! Mäta om vi har naturreservat när man egentligen vill veta om folk är ute i naturen. Mätbarhet handlar främst om valet av mål och en metod lämplig för att se om målet nås. Ifall det exempelvis fanns en målsättning om ett ökat välbefinnande bland befolkningen skulle mer kvalitativa mått som ökat självförtroende vara användbara. En fixering vid kvantitativa data kan i det sammanhanget ses som negativ. Paneldiskussion Paneldeltagare: Jacob Thollonen, Martin Lindh, Ann-Kristin Karlsson, Sofie Adolfsson Jörby, Bjarne Stenquist. Helena Klintström moderator. Alla projekten handlar ju om förändring. Det man vill veta är vad förändringen har lett till - har det blivit mer hållbart i Hammarby sjöstad? Har plåtslagarna i Örebro fått jobb? Vad säger mätetalen egentligen? Hur kommer man bort från att mäta fel saker?

5 Jacob: Vi kompletterar den mätbara frågan med andra frågor, t ex hur många som cyklar. Man kombinerar flera frågor. Martin: Man kan mäta resultat av en insats. Men man kommer inte åt svaret på vad det är som gör att folk cyklar. Då måste man bygga på med annan kunskap. Den sortens kunskap behövs för att åstadkomma en förändring och den kan inte kommas åt med mått och siffror. Har ni erfarenhet av enkätmetoder som fungerar? Inom HCS vill man t ex fråga hur befolkningen upplever sitt torg. SP: Culture planning. Fantastisk metod. Eller mobility management. Det räcker inte att med avstånd till busshpl, det kan finnas annat som gör att man inte vill gå till busshållplatsen (otrygghet etc). Bjarne: P-norm kan man använda till exempel och det är en sorts myndighetsutövning. Den kan koppla till kostnad/pris etc, den kan verkligen styra. Måste man följa upp allt som kopplar till lagar och nationella mål? Sofie: Man ska tänka sig för. Vad är relevant att mäta? T ex för att visa att man gjort det man fått DHS-pengar för. T ex för att kunna lyfta upp vad man har gjort. Mätningen får inte bli genomförandets fiende! Mätandet ska stötta det man gör. Inte ses som något extra som man också måste göra. Systemgränser = vems hållbarhet? Olika systemgräns för ekologisk hållbarhet och social hållbarhet (Global klimatpåverkan, stadsdelens sociala liv, kommunens ekonomi...) Ann-Kristin: Inom Breeam Communities är det klimat på global nivå, men när det gäller material finns inte sociala aspekter med... Riktigt att man borde reflektera mer. Jacob: Tror man lätt glömmer systemgränser. Ex: Material ska de vara lätta att ta hand om när byggnaden tas omhand om många år. Behöver man avgränsa systemet för att kunna mäta? Anna Hamnö: I viss mån. Om man tittar på verktyg så behöver systemgränsen definieras. Leif Sieurin: Bra utvärderingar måste planeras innan man börjar utvärdera. Brist på bra planering av utvärderingar från början ger dåliga upphandlingar och förstör möjligheten att utvärdera. Man kan t ex behöva ha en nollenkät när man börjar för att kunna mäta förändringen i hur folk svarar. Hur kan mjuka frågor få en hög status politiskt. Är det genom att koppla dem till hårda värden? Martin: Resultaten (=hårda fakta) är en indikation på att det har skett något mjukt. Ex arbetslöshet många olika typer av insatser kan leda fram till ett arbetslöshetstal. Mjuka aspekter kan ge hårda resultat. Anna: Att NCC gav sig in i HCS var för att få en samverkan i tidiga skeden mellan kommunen, byggaren och de boende. Vi måste förstå varandras processer.

6 Anders Bäcklander: DHS undersökte framgångsfaktorn i 200 projekt en avgörande faktor var organisation och att de berörda parterna kände varandra. I en kommun talade man för några år sen om Generic skills. Man måste ha en plattform av kunskap, man kan inte alltid börja från lägsta nivå när det kommer en ny person. Gemensamt synsätt! Obligatorisk kunskap! Sammanfattning pausfrågor Vilka nätverk finns för projekt som ert? o Sweden Green Buildning Council o IQ Samhällsbyggnad o Stockholms Företagsgruppers samråd (21 st) o Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat (Umeå, ca 50+ medlemmar) o Mistra Urban Futures o Nordic Built o SIS Vilka skyltfönster finns? o Hållbarstad.se o Hallplatsen.nu o Cleantechhogdalen.se o Hogdalsgruppen.se o Forum Högdalen o Nordicinnovation.org/sv (sök Fittjas peoples palace NCC) o imaginecities.wordpress.com (Mitt gröna kvarter rapport på planeringsprocess finns snart här t.ex.) Vad är på gång i projekten av intresse för andra? o Betatestprojekt i mars, Nationella ramverket 11 workshops under 2014, kurser i olika städer, studieresor, Sweden Green Building Conference nov 2014(HCS) o Modell för intressentanalys implementeras just nu i Nacka bygger stad (ekosystemtjänster Nacka stad) o Energikartläggning, FoU-kartläggning Högdalen, Företagshus för miljöteknik på gång. o Förankring/utbildning/dialog om hållbarhetsprogram med byggherrar inför deras projektering (Storsjö Strand) o Slutrapportering av något som inte hänt än (KTH Förnya ny stad) Vad mäter ni i ert projekt? o Mötesplatser, speciella värden, demokrati, trygghet, bostäder, resor, energi, närhet (HåSta, Luleå) o Antal fastigheter med energideklaration, energiförbrukning i området, Potential för solenergi, trafikflöden, hastigheter (Högdalen 2020) o Social impact vid renovering (Social LCA, Renobuild ), Tillgänglighet/barriärer ( Syntetiska populationer ), konsumtionens miljöpåverkan, Städers metabolism (SP) o Hur mäta/bedöma saker som inte hänt än? (KTH Förnya ny stad)