Hållbara projekt ger... mätbarhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbara projekt ger... mätbarhet?"

Transkript

1 Dokumentation Hållbara projekt ger... mätbarhet? Tisdagen den 3 december, Långholmen Konferens, Stockholm Introduktion Samtalsledare Ann-Kristin Karlsson från Sweden Green Building Council startar dagen med att ge en introduktion till mätbarhet i hållbarhetsprojekt. Ger hållbara projekt mätbarhet? Eller är det mätbarhet som ger hållbara projekt? Ann-Kristin fortsätter med att berätta om hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS). Hon tipsar även om hallplatsen.nu där man kan läsa om exempel från betatest-projekt inom BREAM communities, samt nyheter inom hållbar stadsutveckling. En av de viktigaste erfarenheterna är att hållbarhetscertifiering inte är ett mål i sig självt: målet är den gemensamma arbetsprocessen och tankarna kring hållbarhet. Ann-Kristin argumenterade även för att det är viktigt HUR man mäter, samt för vikten av att definiera sina mål. Som avslutning låter Ann-Kristin en bild av Zlatan Ibrahimovic visa på vikten av både mätbarhet, samarbete och goda exempel. Hur många mål skulle göras om man inte räknade dem? Hur många mål skulle göras av en spelare utan lag? Hur många nya spelare skulle komma fram om de inte hade föregångare att se upp till? Block 1: Hur mäter man hårda värden? exemplet Miljöuppföljning i Lomma hamn Projektledare Jacob Thollonen börjar med att berätta om stadsbyggnadsprojektet Lomma Hamn, ett blandat område med 2000 nya bostäder mellan centrum och stranden, i en attraktiv bostadsregion omgiven av en av de bästa åkermarkerna i Sverige. Delegationen för hållbara städer beviljade stöd till två av projektets hållbarhetssatsningar: Miljöuppföljning, samt Hållbar stadsdel.3, ett påbyggnadsprojekt som fördjupar medborgarinflytandet. Miljöuppföljningen i Lomma Hamn syftar till att undersöka hur målen i miljöprogrammen uppfylls i byggskedet. Den riktar sig därigenom främst mot byggherrarna och den byggda miljön, och består av en byggherreenkät och en boendeenkät med både kvantifierbara svarsmöjligheter och öppna svarsalternativ. Lomma kommun samverkar med SLU Alnarp och Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet för att förstärka uppföljningens lärandeeffekter. Uppföljningsprocessen beskrivs som en lärandeprocess där miljöprestandan etappvis ska hela tiden förbättras inte vara samma år 1 som år 10. Genom att se till byggprojektens olika förutsättningar och inte peka ut specifika kravnivåer vill kommunen skapa ett uppföljningssystem som är flexibelt och inte tidsbundet, där man kan styra men inte definiera.

2 Block 2: Hur mäter man mjuka värden? exemplet Utvärdering av arbetsmarknadssatsningar Projektledaren Martin Lind från Örebro Universitet börjar med att berätta kort om de två arbetsmarknadssatsningarna: Projektet Boendebyggarna har med hjälp av social upphandling, praktikanställt boende i ett område för ombyggnadsarbetet av detsamma. Projektet vid Lillåns Bleck och Plåt är en plåtslagarutbildning riktad till nyanlända invandrare. Martin Lind framhåller att resultaten av utvärderingarna i dagsläget är preliminära, men lyfter fram deltagarnas motivation och intresse som framgångsfaktorer. Resultaten visar på att satsningarna lyckats nå rätt personer, vilket gjort att man idag har ett bättre underlag för att anpassa utbildningar och göra bedömningar. Risker som man i utvärderingen ser med arbetsmarknadssatsningarna är bland andra; språktrösklar, de homogena yrkeskårerna(speciellt gällande kön och etnicitet) och den låga ekonomiska ersättningen. Martin menar att man måste analysera hållbarhetsfaktorn för att kunna göra en riktig utvärdering. Hållbarhet hur länge är det? Betyder inte hållbarhet olika för olika människor? Vad kan man inte mäta? Block 3: Att tänka annorlunda vilka är egentligen effekterna av ett projekt? Bygga-om-Dialogen är ett projekt där man undersöker nya samverkansmodeller för att kombinera miljömässiga och sociala investeringar vid ombyggnadsprojekt i socialt utsatta områden, med fallstudie i Lindängen i Malmö. Projektledaren Bjarne Stenquist börjar med att ge en bakgrund till Sveriges miljonprogramsbebyggelse: Sverige har per capita störst andel prefabricerade flerfamiljhus i världen. I Malmö finns lägenheter i sådana hus byggda under miljonprogrammet. I många av dessa hus finner vi väldiga uppskjutna investeringsbehov Bjarne visar att behovet lågt räknat uppgår till per lägenhet. Det betyder ett investeringsbehov på 15 miljarder kr enbart i Malmö. Idag, menar Bjarne, finns två modeller när det kommer till upprustning av miljonprogramshus; massiva kapitaltillskott eller massiva hyreshöjningar. Kan vi finna andra vägar? Bjarne Stenquist argumenterar att lösningen ligger i hur vi formulerar problemet: Är det själva byggnaderna som är problemet? Eller handlar problemet om både byggnader, människor, fattigdom och växthusgaser? I Bygga-om-Dialogen blir problemformuleringen: Hur skapar vi en upprustning som håller i 40 år, där energiförbrukningen reduceras, där folk kan bo kvar i området, och där folk får möjlighet till ett bättre liv (jobb, utbildning, hälsa)? För att svara på denna fråga tittar projektet vidare på vilka samhällskostnader det idag finns i området Lindängen; produktionsförlust, reala kostnader, försörjningsstöd, polisinsatser och så vidare. Lösningen blir att kombinera dessa i ett socialt investeringsperspektiv; Hur samhällskostnaderna kan minska med hjälp av en inkluderande upprustning. Hur många personer behöver gå från permanent utanförskap till permanent innanförskap under åtta år för att spara ihop till den investering som behövs till upprustningen? Svar: 138 av 2120

3 Hur mäter projektet då framgång? Antalet lokala jobb skapade Besparing offentliga utgifter Uppnådd energireduktion Nedgång i klotter/vandalisering Bjarne berättar att de även letar efter mått på social mobilisering/delaktighet. Gruppdiskussioner Deltagarna samlas i grupper för att diskutera egna erfarenheter kring mätbarhet. Diskussionerna delades upp i tre delar; Hårda värden, mjuka värden samt avslutande diskussion om hur man kan kombinera olika värden för att få fram en helhet. Hårda värden Mätning kontra uppföljning, mätning handlar mycket om uppföljning, direkt feedback, visa att man har planerat för utvärderingsmetoder Lagstiftning/Standard i Sverige är alla sätt att mäta tillåtna. I Danmark m.fl. grannländer finns en erkänd metod. Tanke: grundnivå som inte är förhandlingsbar minsta gemensamma nämnare. Definition hållbarhet - Man måste definiera hållbarhet om man ska kunna använda mätbarhet för uppföljning. Ska vi alltid mäta hårda värden? Går det? Då måste ju vi (kommunen) veta vad som är hållbart. Ex: Kemikalier är det mängd eller farlighetsgrad? Man måste ju veta vad som är viktigt. Vems hållbarhet? För kommunen? För Lomma hamn? För brukaren? Exempel på mätinstrument/uppföljning - Värderosen plus på ett verktyg ger minus på ett annat ger en bild av hur man måste prioritera. Men inte helt mätbart verktyg. Godtycklighet? Hur kan ett verktyg bli mer systematiskt? Så att det inte beror av utövaren? Aktörer behöver system och struktur (HCS ett exempel) Systemgränser viktigt. Sveriges systemgränser är ibland snäva räknar inte in konsumtion. Flytta problemen någon annanstans. Samma sak om begränsat till ett område istället för stad en stad istället för region osv. Men behövs inte avgränsningarna? Man kan ju inte räkna med hela världen jämt? Livscykelanalys. Vilken systemgräns? Vilken systemnivå mäter vi på? Men ska man säga att bara för att det är svårt att mäta så ska man inte mäta? Mätningen är ett incitament för politiker att ta beslut. Mätning gör saker synliga. Mäter vi inte så syns det inte. Hållbarhet=målkonflikter alla ska bli glada. Mätning för att visa på prioriteringar. Diskussion 2: Mjuka värden Koppla mjuka värden till hårda värden för att det ska fastna. Få in det sociala bakvägen. Barriärer, tillgänglighet många tror att det är svårt men det går att mäta!

4 Goda exempel: Socialytefaktorer Upplands Väsby (lampor, fönster, lokaler i bottenvåningen) Ex: Mäta psykosocial arbetsmiljö. Det finns anonyma enkätundersökningar som visar hur ett företags psykosociala arbetsmiljö är, och verktyg för hur man kommer tillrätta med den. (Fråga: Vad utmärker din arbetssituation just nu? ) Skulle vara mycket intressant att lyfta detta till en stad eller en stadsdel. Exempel: Bhutans lycko-index som komplement till BNP. Hur mäta lycka det finns lyckliga sjuka och olyckliga friska? Exempel på mätproblem: Mindre insatser från polis och socialtjänst i Malmö skulle ge lägre BNP. Högre lön till alla i Lindängen skulle ge större negativa miljöeffekter. Inte så lätt för folk att se systemet, vad är orsaken till att man t ex känner otrygghet. Kvalitativa intervjuer, men det är arbetskrävande. Enkäter är enkelt att använda till hela kommunen. Vem frågar vi i våra enkäter? Mäta = våga släppa den naturvetenskapliga definitionen för vad utvärdering är. Man måste kunna göra kvalitativa utvärderingar också. Diskussion 3: samla mjuka och hårda värden Finns det win-win? Uppskalning från miljö --> hållbarhet (kommande generationer) Ansvarsområden, systemgränser på vilken nivå mäter vi? Lagar måste kopplas till mätbarheten. Det som är obligatoriskt måste ha ett mätinstrument Nätverk är nyckeln till framgång men hur mäter man dem? Cultural planning, sociotopskartor, det fysiska och det sociala sammankopplat. Nya stadsdelar. Det viktiga är att mäta för att kunna synliggöra resultaten. Ex: Mäta kostnad för klotter och ge eleverna del i det man sparar gör att det minskar. Förutom mätning måste man också vara bra på att kommunicera och informera, få det att nå ut. Måste man alltid mäta bara för att man kan mäta? Det innebär att man föser in i en fålla. Vad är syftet med att mäta? Man måste inte mäta, men följa upp! Det är alltid viktigt. Alla kommuner har ju nyckeltal, dem kan man se på och jämföra med visionen om hållbar kommun. Inte allt som går åt rätt håll... Och inte alla nyckeltal som är vettiga, t ex andel av ytan som är naturreservat hur ser det ut med kvaliteten då?! Mäta om vi har naturreservat när man egentligen vill veta om folk är ute i naturen. Mätbarhet handlar främst om valet av mål och en metod lämplig för att se om målet nås. Ifall det exempelvis fanns en målsättning om ett ökat välbefinnande bland befolkningen skulle mer kvalitativa mått som ökat självförtroende vara användbara. En fixering vid kvantitativa data kan i det sammanhanget ses som negativ. Paneldiskussion Paneldeltagare: Jacob Thollonen, Martin Lindh, Ann-Kristin Karlsson, Sofie Adolfsson Jörby, Bjarne Stenquist. Helena Klintström moderator. Alla projekten handlar ju om förändring. Det man vill veta är vad förändringen har lett till - har det blivit mer hållbart i Hammarby sjöstad? Har plåtslagarna i Örebro fått jobb? Vad säger mätetalen egentligen? Hur kommer man bort från att mäta fel saker?

5 Jacob: Vi kompletterar den mätbara frågan med andra frågor, t ex hur många som cyklar. Man kombinerar flera frågor. Martin: Man kan mäta resultat av en insats. Men man kommer inte åt svaret på vad det är som gör att folk cyklar. Då måste man bygga på med annan kunskap. Den sortens kunskap behövs för att åstadkomma en förändring och den kan inte kommas åt med mått och siffror. Har ni erfarenhet av enkätmetoder som fungerar? Inom HCS vill man t ex fråga hur befolkningen upplever sitt torg. SP: Culture planning. Fantastisk metod. Eller mobility management. Det räcker inte att med avstånd till busshpl, det kan finnas annat som gör att man inte vill gå till busshållplatsen (otrygghet etc). Bjarne: P-norm kan man använda till exempel och det är en sorts myndighetsutövning. Den kan koppla till kostnad/pris etc, den kan verkligen styra. Måste man följa upp allt som kopplar till lagar och nationella mål? Sofie: Man ska tänka sig för. Vad är relevant att mäta? T ex för att visa att man gjort det man fått DHS-pengar för. T ex för att kunna lyfta upp vad man har gjort. Mätningen får inte bli genomförandets fiende! Mätandet ska stötta det man gör. Inte ses som något extra som man också måste göra. Systemgränser = vems hållbarhet? Olika systemgräns för ekologisk hållbarhet och social hållbarhet (Global klimatpåverkan, stadsdelens sociala liv, kommunens ekonomi...) Ann-Kristin: Inom Breeam Communities är det klimat på global nivå, men när det gäller material finns inte sociala aspekter med... Riktigt att man borde reflektera mer. Jacob: Tror man lätt glömmer systemgränser. Ex: Material ska de vara lätta att ta hand om när byggnaden tas omhand om många år. Behöver man avgränsa systemet för att kunna mäta? Anna Hamnö: I viss mån. Om man tittar på verktyg så behöver systemgränsen definieras. Leif Sieurin: Bra utvärderingar måste planeras innan man börjar utvärdera. Brist på bra planering av utvärderingar från början ger dåliga upphandlingar och förstör möjligheten att utvärdera. Man kan t ex behöva ha en nollenkät när man börjar för att kunna mäta förändringen i hur folk svarar. Hur kan mjuka frågor få en hög status politiskt. Är det genom att koppla dem till hårda värden? Martin: Resultaten (=hårda fakta) är en indikation på att det har skett något mjukt. Ex arbetslöshet många olika typer av insatser kan leda fram till ett arbetslöshetstal. Mjuka aspekter kan ge hårda resultat. Anna: Att NCC gav sig in i HCS var för att få en samverkan i tidiga skeden mellan kommunen, byggaren och de boende. Vi måste förstå varandras processer.

6 Anders Bäcklander: DHS undersökte framgångsfaktorn i 200 projekt en avgörande faktor var organisation och att de berörda parterna kände varandra. I en kommun talade man för några år sen om Generic skills. Man måste ha en plattform av kunskap, man kan inte alltid börja från lägsta nivå när det kommer en ny person. Gemensamt synsätt! Obligatorisk kunskap! Sammanfattning pausfrågor Vilka nätverk finns för projekt som ert? o Sweden Green Buildning Council o IQ Samhällsbyggnad o Stockholms Företagsgruppers samråd (21 st) o Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat (Umeå, ca 50+ medlemmar) o Mistra Urban Futures o Nordic Built o SIS Vilka skyltfönster finns? o Hållbarstad.se o Hallplatsen.nu o Cleantechhogdalen.se o Hogdalsgruppen.se o Forum Högdalen o Nordicinnovation.org/sv (sök Fittjas peoples palace NCC) o imaginecities.wordpress.com (Mitt gröna kvarter rapport på planeringsprocess finns snart här t.ex.) Vad är på gång i projekten av intresse för andra? o Betatestprojekt i mars, Nationella ramverket 11 workshops under 2014, kurser i olika städer, studieresor, Sweden Green Building Conference nov 2014(HCS) o Modell för intressentanalys implementeras just nu i Nacka bygger stad (ekosystemtjänster Nacka stad) o Energikartläggning, FoU-kartläggning Högdalen, Företagshus för miljöteknik på gång. o Förankring/utbildning/dialog om hållbarhetsprogram med byggherrar inför deras projektering (Storsjö Strand) o Slutrapportering av något som inte hänt än (KTH Förnya ny stad) Vad mäter ni i ert projekt? o Mötesplatser, speciella värden, demokrati, trygghet, bostäder, resor, energi, närhet (HåSta, Luleå) o Antal fastigheter med energideklaration, energiförbrukning i området, Potential för solenergi, trafikflöden, hastigheter (Högdalen 2020) o Social impact vid renovering (Social LCA, Renobuild ), Tillgänglighet/barriärer ( Syntetiska populationer ), konsumtionens miljöpåverkan, Städers metabolism (SP) o Hur mäta/bedöma saker som inte hänt än? (KTH Förnya ny stad)

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Urban Transition Forum 19 september 2013

Urban Transition Forum 19 september 2013 Urban Transition Forum 19 september 2013 Dokumentation Av Boel Kjellsdotter, projektkoordinator Urban Transition Öresund www.urban-transition.org Innehåll Urban Transition Forum 19 september 2013... 3

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009 Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat Regeringen satsar på hållbara städer Lanseringsseminarium för det ekonomiska stödet och presentation av erfarenheter från Bygga-bo-dialogen.

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

1 av 5 2014-02-28 15:54

1 av 5 2014-02-28 15:54 1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser

Läs mer

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

SPs Samhällsbyggnadsdag. Hållbara Städer. Heiti Ernits, Energiteknik/Systemanalys Koordinator för samverkansprojektet

SPs Samhällsbyggnadsdag. Hållbara Städer. Heiti Ernits, Energiteknik/Systemanalys Koordinator för samverkansprojektet SPs Samhällsbyggnadsdag Hållbara Städer Heiti Ernits, Energiteknik/Systemanalys Koordinator för samverkansprojektet Förutsättningar 2008 50% av världens befolkning bor i städer 2050 64 % av befolkningen

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Benchsamarbete för ökad effektivitet

Benchsamarbete för ökad effektivitet Benchsamarbete för ökad effektivitet Publicera, kommunicera med omvärlden Mäta Kunskap om effektiv stadsbyggnadsprocess Utveckla och förbättra i egen kommun Idéer och goda exempel Indikatorer på samband

Läs mer

Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner

Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad..från framgångsrik kommunal stadsplanering till medborgardriven process för ständiga förbättringar - med energi som genomgående tema Från nedslitet industriområde.via

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Anna Balkfors Institutet för hållbar stadsutveckling Malmökommissionens huvudsekreterare Doktorand Sociala innovationer Socialt entreprenörskap Socialt

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Jenny Åkermark Kompetensspridning i Umeå AB jenny.akermark@umea.se www.hallbarahus.se

Jenny Åkermark Kompetensspridning i Umeå AB jenny.akermark@umea.se www.hallbarahus.se Jenny Åkermark Kompetensspridning i Umeå AB jenny.akermark@umea.se www.hallbarahus.se HISTORIK: -Översiktsplanen för Ön, 2007 -Krav 65kWh/kvm/år, Direktiv bilsnål samhällsplanering - Norra Sverige låg

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Stadsarkitektdagarna

Stadsarkitektdagarna dagarna 2009 Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 oktober 2009 PRAKTIKFALL FRÅN Delegationen för hållbara städer Peter Örn Ordförande Malmö stad Katarina Pelin Direktör för miljöförvaltningen KTH

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Smart City Göteborg Hållbar och innovativ stadsutveckling SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Vad är Smart Cities-initiativet? Städer orsakar 70 % av de

Läs mer

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) genomförs följande fyra delprojekt som har fått medel från Delegationen

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Future Cities Framtidens städer

Future Cities Framtidens städer Future Cities Framtidens städer Städerna växer snabbt. Idag bor 50 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas 75 procent göra det. Växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Haparanda Stads Kvalitetssatsning

Haparanda Stads Kvalitetssatsning Haparanda Stads Kvalitetssatsning Syfte: I en politisk styrd organisation är det särskilt viktigt med kommunikation, dialog och inflytande även mellan valen. Genom medborgardialog fås förutom en bra förankring

Läs mer

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Forskning, Utveckling & Innovation

Forskning, Utveckling & Innovation a Forskning, Utveckling & Innovation Historia idag! 2015-10-06 Bild 3 Sverige: 0,14% av världens befolkning >30 städer har större befolkningsmängd än Sverige ..så VARFÖR innovationspolitik, innovationsminister,

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun

Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun Allmänna utskottet 2010-09-14 46 5 Socialnämnden 2010-09-23 112 8 Dnr 2010/223-752 Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun Bilagor: Slutdokument

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Arbetar ni med att reducera era koldioxidutsläpp?

Arbetar ni med att reducera era koldioxidutsläpp? 2 Branschenkät Branschenkät Status miljö- och klimatarbete 56 företag inom handel och leverantörer Svar från logistikansvariga på ledningsnivå Genomförd september 2009 Arbetar ni med att reducera era

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Malmö Europas Green Room

Malmö Europas Green Room Malmö Europas Green Room Varför arbeta med hållbara evenemang? Hållbar stadsutveckling Var fjärde resa i Malmö görs med cykel! Snart sorterar alla matavfall och äppelskruttarna blir biogas i bussen Vindkraft

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer