Hållbara projekt ger... mätbarhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbara projekt ger... mätbarhet?"

Transkript

1 Dokumentation Hållbara projekt ger... mätbarhet? Tisdagen den 3 december, Långholmen Konferens, Stockholm Introduktion Samtalsledare Ann-Kristin Karlsson från Sweden Green Building Council startar dagen med att ge en introduktion till mätbarhet i hållbarhetsprojekt. Ger hållbara projekt mätbarhet? Eller är det mätbarhet som ger hållbara projekt? Ann-Kristin fortsätter med att berätta om hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS). Hon tipsar även om hallplatsen.nu där man kan läsa om exempel från betatest-projekt inom BREAM communities, samt nyheter inom hållbar stadsutveckling. En av de viktigaste erfarenheterna är att hållbarhetscertifiering inte är ett mål i sig självt: målet är den gemensamma arbetsprocessen och tankarna kring hållbarhet. Ann-Kristin argumenterade även för att det är viktigt HUR man mäter, samt för vikten av att definiera sina mål. Som avslutning låter Ann-Kristin en bild av Zlatan Ibrahimovic visa på vikten av både mätbarhet, samarbete och goda exempel. Hur många mål skulle göras om man inte räknade dem? Hur många mål skulle göras av en spelare utan lag? Hur många nya spelare skulle komma fram om de inte hade föregångare att se upp till? Block 1: Hur mäter man hårda värden? exemplet Miljöuppföljning i Lomma hamn Projektledare Jacob Thollonen börjar med att berätta om stadsbyggnadsprojektet Lomma Hamn, ett blandat område med 2000 nya bostäder mellan centrum och stranden, i en attraktiv bostadsregion omgiven av en av de bästa åkermarkerna i Sverige. Delegationen för hållbara städer beviljade stöd till två av projektets hållbarhetssatsningar: Miljöuppföljning, samt Hållbar stadsdel.3, ett påbyggnadsprojekt som fördjupar medborgarinflytandet. Miljöuppföljningen i Lomma Hamn syftar till att undersöka hur målen i miljöprogrammen uppfylls i byggskedet. Den riktar sig därigenom främst mot byggherrarna och den byggda miljön, och består av en byggherreenkät och en boendeenkät med både kvantifierbara svarsmöjligheter och öppna svarsalternativ. Lomma kommun samverkar med SLU Alnarp och Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet för att förstärka uppföljningens lärandeeffekter. Uppföljningsprocessen beskrivs som en lärandeprocess där miljöprestandan etappvis ska hela tiden förbättras inte vara samma år 1 som år 10. Genom att se till byggprojektens olika förutsättningar och inte peka ut specifika kravnivåer vill kommunen skapa ett uppföljningssystem som är flexibelt och inte tidsbundet, där man kan styra men inte definiera.

2 Block 2: Hur mäter man mjuka värden? exemplet Utvärdering av arbetsmarknadssatsningar Projektledaren Martin Lind från Örebro Universitet börjar med att berätta kort om de två arbetsmarknadssatsningarna: Projektet Boendebyggarna har med hjälp av social upphandling, praktikanställt boende i ett område för ombyggnadsarbetet av detsamma. Projektet vid Lillåns Bleck och Plåt är en plåtslagarutbildning riktad till nyanlända invandrare. Martin Lind framhåller att resultaten av utvärderingarna i dagsläget är preliminära, men lyfter fram deltagarnas motivation och intresse som framgångsfaktorer. Resultaten visar på att satsningarna lyckats nå rätt personer, vilket gjort att man idag har ett bättre underlag för att anpassa utbildningar och göra bedömningar. Risker som man i utvärderingen ser med arbetsmarknadssatsningarna är bland andra; språktrösklar, de homogena yrkeskårerna(speciellt gällande kön och etnicitet) och den låga ekonomiska ersättningen. Martin menar att man måste analysera hållbarhetsfaktorn för att kunna göra en riktig utvärdering. Hållbarhet hur länge är det? Betyder inte hållbarhet olika för olika människor? Vad kan man inte mäta? Block 3: Att tänka annorlunda vilka är egentligen effekterna av ett projekt? Bygga-om-Dialogen är ett projekt där man undersöker nya samverkansmodeller för att kombinera miljömässiga och sociala investeringar vid ombyggnadsprojekt i socialt utsatta områden, med fallstudie i Lindängen i Malmö. Projektledaren Bjarne Stenquist börjar med att ge en bakgrund till Sveriges miljonprogramsbebyggelse: Sverige har per capita störst andel prefabricerade flerfamiljhus i världen. I Malmö finns lägenheter i sådana hus byggda under miljonprogrammet. I många av dessa hus finner vi väldiga uppskjutna investeringsbehov Bjarne visar att behovet lågt räknat uppgår till per lägenhet. Det betyder ett investeringsbehov på 15 miljarder kr enbart i Malmö. Idag, menar Bjarne, finns två modeller när det kommer till upprustning av miljonprogramshus; massiva kapitaltillskott eller massiva hyreshöjningar. Kan vi finna andra vägar? Bjarne Stenquist argumenterar att lösningen ligger i hur vi formulerar problemet: Är det själva byggnaderna som är problemet? Eller handlar problemet om både byggnader, människor, fattigdom och växthusgaser? I Bygga-om-Dialogen blir problemformuleringen: Hur skapar vi en upprustning som håller i 40 år, där energiförbrukningen reduceras, där folk kan bo kvar i området, och där folk får möjlighet till ett bättre liv (jobb, utbildning, hälsa)? För att svara på denna fråga tittar projektet vidare på vilka samhällskostnader det idag finns i området Lindängen; produktionsförlust, reala kostnader, försörjningsstöd, polisinsatser och så vidare. Lösningen blir att kombinera dessa i ett socialt investeringsperspektiv; Hur samhällskostnaderna kan minska med hjälp av en inkluderande upprustning. Hur många personer behöver gå från permanent utanförskap till permanent innanförskap under åtta år för att spara ihop till den investering som behövs till upprustningen? Svar: 138 av 2120

3 Hur mäter projektet då framgång? Antalet lokala jobb skapade Besparing offentliga utgifter Uppnådd energireduktion Nedgång i klotter/vandalisering Bjarne berättar att de även letar efter mått på social mobilisering/delaktighet. Gruppdiskussioner Deltagarna samlas i grupper för att diskutera egna erfarenheter kring mätbarhet. Diskussionerna delades upp i tre delar; Hårda värden, mjuka värden samt avslutande diskussion om hur man kan kombinera olika värden för att få fram en helhet. Hårda värden Mätning kontra uppföljning, mätning handlar mycket om uppföljning, direkt feedback, visa att man har planerat för utvärderingsmetoder Lagstiftning/Standard i Sverige är alla sätt att mäta tillåtna. I Danmark m.fl. grannländer finns en erkänd metod. Tanke: grundnivå som inte är förhandlingsbar minsta gemensamma nämnare. Definition hållbarhet - Man måste definiera hållbarhet om man ska kunna använda mätbarhet för uppföljning. Ska vi alltid mäta hårda värden? Går det? Då måste ju vi (kommunen) veta vad som är hållbart. Ex: Kemikalier är det mängd eller farlighetsgrad? Man måste ju veta vad som är viktigt. Vems hållbarhet? För kommunen? För Lomma hamn? För brukaren? Exempel på mätinstrument/uppföljning - Värderosen plus på ett verktyg ger minus på ett annat ger en bild av hur man måste prioritera. Men inte helt mätbart verktyg. Godtycklighet? Hur kan ett verktyg bli mer systematiskt? Så att det inte beror av utövaren? Aktörer behöver system och struktur (HCS ett exempel) Systemgränser viktigt. Sveriges systemgränser är ibland snäva räknar inte in konsumtion. Flytta problemen någon annanstans. Samma sak om begränsat till ett område istället för stad en stad istället för region osv. Men behövs inte avgränsningarna? Man kan ju inte räkna med hela världen jämt? Livscykelanalys. Vilken systemgräns? Vilken systemnivå mäter vi på? Men ska man säga att bara för att det är svårt att mäta så ska man inte mäta? Mätningen är ett incitament för politiker att ta beslut. Mätning gör saker synliga. Mäter vi inte så syns det inte. Hållbarhet=målkonflikter alla ska bli glada. Mätning för att visa på prioriteringar. Diskussion 2: Mjuka värden Koppla mjuka värden till hårda värden för att det ska fastna. Få in det sociala bakvägen. Barriärer, tillgänglighet många tror att det är svårt men det går att mäta!

4 Goda exempel: Socialytefaktorer Upplands Väsby (lampor, fönster, lokaler i bottenvåningen) Ex: Mäta psykosocial arbetsmiljö. Det finns anonyma enkätundersökningar som visar hur ett företags psykosociala arbetsmiljö är, och verktyg för hur man kommer tillrätta med den. (Fråga: Vad utmärker din arbetssituation just nu? ) Skulle vara mycket intressant att lyfta detta till en stad eller en stadsdel. Exempel: Bhutans lycko-index som komplement till BNP. Hur mäta lycka det finns lyckliga sjuka och olyckliga friska? Exempel på mätproblem: Mindre insatser från polis och socialtjänst i Malmö skulle ge lägre BNP. Högre lön till alla i Lindängen skulle ge större negativa miljöeffekter. Inte så lätt för folk att se systemet, vad är orsaken till att man t ex känner otrygghet. Kvalitativa intervjuer, men det är arbetskrävande. Enkäter är enkelt att använda till hela kommunen. Vem frågar vi i våra enkäter? Mäta = våga släppa den naturvetenskapliga definitionen för vad utvärdering är. Man måste kunna göra kvalitativa utvärderingar också. Diskussion 3: samla mjuka och hårda värden Finns det win-win? Uppskalning från miljö --> hållbarhet (kommande generationer) Ansvarsområden, systemgränser på vilken nivå mäter vi? Lagar måste kopplas till mätbarheten. Det som är obligatoriskt måste ha ett mätinstrument Nätverk är nyckeln till framgång men hur mäter man dem? Cultural planning, sociotopskartor, det fysiska och det sociala sammankopplat. Nya stadsdelar. Det viktiga är att mäta för att kunna synliggöra resultaten. Ex: Mäta kostnad för klotter och ge eleverna del i det man sparar gör att det minskar. Förutom mätning måste man också vara bra på att kommunicera och informera, få det att nå ut. Måste man alltid mäta bara för att man kan mäta? Det innebär att man föser in i en fålla. Vad är syftet med att mäta? Man måste inte mäta, men följa upp! Det är alltid viktigt. Alla kommuner har ju nyckeltal, dem kan man se på och jämföra med visionen om hållbar kommun. Inte allt som går åt rätt håll... Och inte alla nyckeltal som är vettiga, t ex andel av ytan som är naturreservat hur ser det ut med kvaliteten då?! Mäta om vi har naturreservat när man egentligen vill veta om folk är ute i naturen. Mätbarhet handlar främst om valet av mål och en metod lämplig för att se om målet nås. Ifall det exempelvis fanns en målsättning om ett ökat välbefinnande bland befolkningen skulle mer kvalitativa mått som ökat självförtroende vara användbara. En fixering vid kvantitativa data kan i det sammanhanget ses som negativ. Paneldiskussion Paneldeltagare: Jacob Thollonen, Martin Lindh, Ann-Kristin Karlsson, Sofie Adolfsson Jörby, Bjarne Stenquist. Helena Klintström moderator. Alla projekten handlar ju om förändring. Det man vill veta är vad förändringen har lett till - har det blivit mer hållbart i Hammarby sjöstad? Har plåtslagarna i Örebro fått jobb? Vad säger mätetalen egentligen? Hur kommer man bort från att mäta fel saker?

5 Jacob: Vi kompletterar den mätbara frågan med andra frågor, t ex hur många som cyklar. Man kombinerar flera frågor. Martin: Man kan mäta resultat av en insats. Men man kommer inte åt svaret på vad det är som gör att folk cyklar. Då måste man bygga på med annan kunskap. Den sortens kunskap behövs för att åstadkomma en förändring och den kan inte kommas åt med mått och siffror. Har ni erfarenhet av enkätmetoder som fungerar? Inom HCS vill man t ex fråga hur befolkningen upplever sitt torg. SP: Culture planning. Fantastisk metod. Eller mobility management. Det räcker inte att med avstånd till busshpl, det kan finnas annat som gör att man inte vill gå till busshållplatsen (otrygghet etc). Bjarne: P-norm kan man använda till exempel och det är en sorts myndighetsutövning. Den kan koppla till kostnad/pris etc, den kan verkligen styra. Måste man följa upp allt som kopplar till lagar och nationella mål? Sofie: Man ska tänka sig för. Vad är relevant att mäta? T ex för att visa att man gjort det man fått DHS-pengar för. T ex för att kunna lyfta upp vad man har gjort. Mätningen får inte bli genomförandets fiende! Mätandet ska stötta det man gör. Inte ses som något extra som man också måste göra. Systemgränser = vems hållbarhet? Olika systemgräns för ekologisk hållbarhet och social hållbarhet (Global klimatpåverkan, stadsdelens sociala liv, kommunens ekonomi...) Ann-Kristin: Inom Breeam Communities är det klimat på global nivå, men när det gäller material finns inte sociala aspekter med... Riktigt att man borde reflektera mer. Jacob: Tror man lätt glömmer systemgränser. Ex: Material ska de vara lätta att ta hand om när byggnaden tas omhand om många år. Behöver man avgränsa systemet för att kunna mäta? Anna Hamnö: I viss mån. Om man tittar på verktyg så behöver systemgränsen definieras. Leif Sieurin: Bra utvärderingar måste planeras innan man börjar utvärdera. Brist på bra planering av utvärderingar från början ger dåliga upphandlingar och förstör möjligheten att utvärdera. Man kan t ex behöva ha en nollenkät när man börjar för att kunna mäta förändringen i hur folk svarar. Hur kan mjuka frågor få en hög status politiskt. Är det genom att koppla dem till hårda värden? Martin: Resultaten (=hårda fakta) är en indikation på att det har skett något mjukt. Ex arbetslöshet många olika typer av insatser kan leda fram till ett arbetslöshetstal. Mjuka aspekter kan ge hårda resultat. Anna: Att NCC gav sig in i HCS var för att få en samverkan i tidiga skeden mellan kommunen, byggaren och de boende. Vi måste förstå varandras processer.

6 Anders Bäcklander: DHS undersökte framgångsfaktorn i 200 projekt en avgörande faktor var organisation och att de berörda parterna kände varandra. I en kommun talade man för några år sen om Generic skills. Man måste ha en plattform av kunskap, man kan inte alltid börja från lägsta nivå när det kommer en ny person. Gemensamt synsätt! Obligatorisk kunskap! Sammanfattning pausfrågor Vilka nätverk finns för projekt som ert? o Sweden Green Buildning Council o IQ Samhällsbyggnad o Stockholms Företagsgruppers samråd (21 st) o Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat (Umeå, ca 50+ medlemmar) o Mistra Urban Futures o Nordic Built o SIS Vilka skyltfönster finns? o Hållbarstad.se o Hallplatsen.nu o Cleantechhogdalen.se o Hogdalsgruppen.se o Forum Högdalen o Nordicinnovation.org/sv (sök Fittjas peoples palace NCC) o imaginecities.wordpress.com (Mitt gröna kvarter rapport på planeringsprocess finns snart här t.ex.) Vad är på gång i projekten av intresse för andra? o Betatestprojekt i mars, Nationella ramverket 11 workshops under 2014, kurser i olika städer, studieresor, Sweden Green Building Conference nov 2014(HCS) o Modell för intressentanalys implementeras just nu i Nacka bygger stad (ekosystemtjänster Nacka stad) o Energikartläggning, FoU-kartläggning Högdalen, Företagshus för miljöteknik på gång. o Förankring/utbildning/dialog om hållbarhetsprogram med byggherrar inför deras projektering (Storsjö Strand) o Slutrapportering av något som inte hänt än (KTH Förnya ny stad) Vad mäter ni i ert projekt? o Mötesplatser, speciella värden, demokrati, trygghet, bostäder, resor, energi, närhet (HåSta, Luleå) o Antal fastigheter med energideklaration, energiförbrukning i området, Potential för solenergi, trafikflöden, hastigheter (Högdalen 2020) o Social impact vid renovering (Social LCA, Renobuild ), Tillgänglighet/barriärer ( Syntetiska populationer ), konsumtionens miljöpåverkan, Städers metabolism (SP) o Hur mäta/bedöma saker som inte hänt än? (KTH Förnya ny stad)

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn

Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn Välkommen! Väsby Sjöstad en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren Fredrik Drotte Planchef Upplands Väsby kommun Den hållbara kunskapsstaden

Läs mer

stadsutvecklingsprojekt Kristin Magnusson, trainee på SWECO Management Projektledning för hållbara Projektledning för hållbara

stadsutvecklingsprojekt Kristin Magnusson, trainee på SWECO Management Projektledning för hållbara Projektledning för hållbara Projektledning j g för hållbara stadsutvecklingsprojekt Kristin Magnusson, trainee på SWECO Management 2 1 Projektledning för hållbara stadsutvecklingsprojekt t d t kli j kt? Projektledning för hållbara

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Kunskap, teknik, produkter och tjänster som bidrar till ett hållbart energisystem och effektiv energianvändning i bygg- och bebyggelsesektorn

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

Ledarskap för Hållbara Städer

Ledarskap för Hållbara Städer Ledarskap för Hållbara Städer Ecoforum 23 april 2014 Carl-Johan Engström, senior rådgivare Hanna Begler, projektledare Global Utmaning är en fristående tankesmedja som verkar för lösningar på globala utmaningar

Läs mer

Urban Transition Forum 19 september 2013

Urban Transition Forum 19 september 2013 Urban Transition Forum 19 september 2013 Dokumentation Av Boel Kjellsdotter, projektkoordinator Urban Transition Öresund www.urban-transition.org Innehåll Urban Transition Forum 19 september 2013... 3

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

FOCUS 11. Certification of urban districts

FOCUS 11. Certification of urban districts FOCUS 11. Certification of urban districts Moderator: Ann-Kristin Belkert, Director, Citylab, Sweden Green Building Council Tomas Gustafsson, Program Director, Citylab, Sweden Green Building Council (Sweden)

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Benchsamarbete för ökad effektivitet

Benchsamarbete för ökad effektivitet Benchsamarbete för ökad effektivitet Publicera, kommunicera med omvärlden Mäta Kunskap om effektiv stadsbyggnadsprocess Utveckla och förbättra i egen kommun Idéer och goda exempel Indikatorer på samband

Läs mer

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Ingela Erneholm Landstingsstyrelsens fastighets- och investeringsberedning fak* EL Motion 2015:49

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september. Välkommen!

En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september. Välkommen! INBJUDAN En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige Vy från Göteborg. Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september Företag inom

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Husets energianvändning

Husets energianvändning Energideklaration för Kavallerigatan 36, Upplands Väsby Energideklaration för Kavallerigatan 35, Upplands Väsby Energideklaration för Kavallerigatan 34, Upplands Väsby Energideklaration för Kavallerigatan

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv Workshop Smart Built Livscykelperspektiv 2016-06-07 Dagens program 13.00-13.15 Inledning Kajsa Byfors 13.15-14.00 Korta inspel - BIM Mårten Lindström - Status LCA och digitala modeller Martin Erlandsson

Läs mer

RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg 2014-09-10

RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg 2014-09-10 RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel Fredrik Frensborg 2014-09-10 WSP Analys & Strategi Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens

Läs mer

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment 2012-12-07 Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,

Läs mer

Skanskas arbete kring sociala krav i upphandlingen. 9 maj 2016, Dagmar Gormsen

Skanskas arbete kring sociala krav i upphandlingen. 9 maj 2016, Dagmar Gormsen Skanskas arbete kring sociala krav i upphandlingen 9 maj 2016, Dagmar Gormsen Upplägg Drivkrafter Från förfrågningsunderlag till genomförande Val av upphandlingsmetod Framgångsfaktorer och fallgropar Tänk

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER

NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER Anteckningar från seminarium den 6 maj 2011, Stockholm Waterfront Congress Centre Planeringsprojekt som fått stöd från Delegationen 2009 och 2010 Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Renovering för samhällsnytta - En blick på förändring

Renovering för samhällsnytta - En blick på förändring - En blick på förändring Madeleine Nobs Styrelseledamot Renoveringscentrum Sammanfattning: 1. En helt ny värld där begränsningarna sätter agendan 2. Dessa omdaningar i vårt land och vår bransch kan kopplas

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Rollbeskrivning. sociala investeringar Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga

Läs mer

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Ett ekonomisk angreppssätt Sociala investeringar är ett ekonomiskt angreppssätt för att bryta

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Hållbara Ålidhem och hållbar stadsutveckling i Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB Hållbar stadsutveckling i Umeå Samverkan

Läs mer

Hållbart samhällsbyggande

Hållbart samhällsbyggande Forskningsrådet Formas Hållbart samhällsbyggande Conny Rolén Forskningssekreterare, Formas Svensk Vatten Utveckling 25 år, 2 november 2015 Forskningsrådet Formas Miljö Areella näringar Samhällsbyggande

Läs mer

Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag.

Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Helsingborg ska vara till en tolerant, spännande, hållbar och framtidsinriktad stad som lockar en mångfald av olika människor

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

En lyckad spridning och implementering?

En lyckad spridning och implementering? En lyckad spridning och implementering? - Checklista för gap-analys av lokala verksamheter: vad behöver vi? - Spridning och implementering med kvalitet En lyckad spridning och implementering? - Checklista

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

10 utmaningar för ett hållbart Norrköping

10 utmaningar för ett hållbart Norrköping 10 utmaningar för ett hållbart Norrköping 2016-01-27 10 utmaningar för ett hållbart Norrköping Stadsplanering börjar inte med ett vitt tomt papper! Man kan önska sig hållbara energilösningar men vem ska

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-03-10 Ärendenr: NV-08201-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

GR-nätverket för Mistra Urban Futures

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Anteckningar Lisa Ström 2015-12-04 GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 4 december 09:00-12:00 på At Work i Gårda, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning. Promemoria 2010-08-23 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen M Jo 1968:A Utredningssekreterare Katarina Schylberg Telefon 08-405 58 16 Mobil 070 304 57 07 Telefax 08-405 36 69 E-post katarina.schylberg@environment.ministry.se

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI

Läs mer

Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH

Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Vilka är vi Anna-Lena Grahn Linda Johansson Zenita Källner

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut 3 2009-09-10 Ku2009/1620/KV Kulturdepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Formas Box 1206 111 82 STOCKHOLM Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 STOCKHOLM Arkitekturmuseet 111

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

God morgon! Välkomna till Länsstyrelsen och en heldag om samverkan mellan byggnadsnämnderna. Tillsammans blir vi så mycket bättre!

God morgon! Välkomna till Länsstyrelsen och en heldag om samverkan mellan byggnadsnämnderna. Tillsammans blir vi så mycket bättre! Tillsammans blir vi så mycket bättre! God morgon! Välkomna till Länsstyrelsen och en heldag om samverkan mellan byggnadsnämnderna Andreas Lidholm Länsarkitekt/funktionschef Länsstyrelsen Västra Götaland

Läs mer