Bostads- och bosättningsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostads- och bosättningsfrågor"

Transkript

1 Rapport 2012 Bostads- och bosättningsfrågor i kommunernas flyktingmottagande i Stockholms län Kartläggning 2011 Karin Wahlgren

2 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (38) Innehåll Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning och bakgrund 6 Uppdrag och upplägg Bostadssituationen för nyanlända hushåll Hushåll som saknar egen bostad Akuta boendeplaceringar och kostnader Kommunernas synpunkter på målgruppens behov Kommunernas resurser och organisation för bostadsfrågan Kommunernas arbete med bostadsanskaffning Kommunernas tillgång till egna bostäder, arbete med vidarebosättning och förturer Tillgång till bostadsförmedling och bostadsköer Samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket Behov av samarbete med andra kommuner och aktörer Behov av ett regionalt eller nationellt verktyg för bosättning och vidarebosättning Möjligheter att få fram fler bostäder Ytterligare synpunkter och kommentarer på bostadsproblematiken 28 Aktuella rapporter som belyser frågan 30 Pågående arbete på nationell nivå 31 Diskussion om kartläggningens resultat 33 Förslag att gå vidare med 34 Referenser 35 Bilagor Enkätfrågorna 2. Flyktingmottagning per invånare i länets kommuner 2010

3 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (38) Sammanfattning Sammanfattning Det har pågått ett arbete sedan KSLs förbundsmöte 2007 för att utveckla insatser och samverkan i mottagandet av nyanlända. Samtliga kommuner undertecknade 2009 en samverkansöverenskommelse som bygger på att kommunerna ska samarbeta kring introduktionsverksamheter och kring bosättning för nyanlända. Samverkan kring verksamheterna har varit mera framgångsrik än samverkan kring boendet. Fördelningen av nyanländas bosättning mellan kommunerna är ojämn. De allra flesta nyanlända får ingen särskild hjälp eller anvisning utan bosätter sig på egen hand i tillfälliga boendeformer. Bostadsbristen tillsammans med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden gör att det tar lång tid att skaffa sig bostad med förstahandskontrakt. Bostads- och bosättningsproblematiken har inte förändrats genom etableringsreformen 1 december Reformen skapade en ny lagstiftning där samordningsansvaret för nyanlända liksom deras bosättning förts över från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Kommunerna har dock ansvar att planera för bostadsförsörjningen, och ett grundläggande ansvar för alla kommuninvånare. Man såg därför ett behov av att få en tydligare och samlad bild av hur situationen faktiskt ser ut, både för nyanlända hushåll och för ensamkommande ungdomar i behov av egen bostad, liksom för kommunerna när det gäller planering och beredskap för flyktingmottagandet. Denna kartläggning försöker ge en bild av situationen på aggregerad nivå ur ett kommunperspektiv, med underlag från samtliga länets 26 kommuner, så som det såg ut under Rapporten är även ett inlägg i diskussioner om eventuellt mervärde för kommunerna med ett gemensamt, regionalt avtal om flyktingmottagande. en Information har samlats in genom en mailenkät med efterföljande kompletteringar. Målgruppen som ingår i svarsunderlagen utgörs av närmare hushåll nyanlända hushåll som befinner sig i introduktions- eller etableringsverksamheter antingen enligt den äldre eller den nya lagstiftningen, samt 257 ensamkommande ungdomar i behov av egen bostad. Av de nyanlända hushållen, ej inräknat ensamkommande vilka har sitt boende inom socialtjänstens olika placeringsformer, bodde drygt hälften (55%) inneboende, en dryg femtedel (21%) med andrahandskontrakt, en knapp femtedel (19%) med förstahandskontrakt och 5% i i tillfälliga boendeformer som vandrarhem, hotell eller genomgångsbostad. Sammantaget är det drygt 80% av hushållen som saknar bostad med eget kontrakt. Cirka 40% av flyktinghushållen uppskattades vara trångbodda, men eftersom flera kommuner inte kunde uppskatta detta, är siffran antagligen högre. På den specifika frågan om hur många hushåll som saknar egen bostad, så handlar det om hushåll i denna undersökning. Av dessa utgjordes 257 (12%) av ensamkommande ungdomar som ansågs behöva egen bostad utanför socialtjänstens placering, eller som fått eller väntade få hit anhöriga. Av övriga nyanlända hushåll hade endast 12% tagits emot enligt den nya lagstiftningen, etableringslagen, under Arbetsförmedlingens samordningsansvar. Övriga 76% hade tagits emot enligt den äldre lagstiftningen, flyktingförordningen. Alla tre kategorierna finns i nästan samtliga kommuner. Det fanns minderåriga barn i 16% av de nyanlända hushållen. Hälften av kommunerna har genomfört akuta boendeplaceringar på hotell, vandrarhem eller liknande. Det rör sig dock om en mindre grupp hushåll, drygt 100 i

4 KOMMUNFÖRBUNDET 4 (38) Sammanfattning hela länet, och knappt 5% av de som saknade egen bostad. Av dessa var en femtedel ensamkommande ungdomar. Uppgifter om kommunernas kostnader för akuta boendeplaceringar är osäkra. Statens kostnader för att bostäder saknas bör också tas i beaktande vid en samhällsekonomisk kalkyl. Samhällets kostnader är då mycket stora i relation till vad det skulle kosta om dessa hushåll hade en reguljär bostad. Kommunernas informanter ombads ge egna synpunkter på bostadsfrågan. Det stora behovet av bostäder för båda grupperna påpekades i de flesta kommentarerna. Situationen anses allmänt ha blivit värre under de senaste åren. Därutöver finns behov av information och av praktisk hjälp. Bostadsföretagens höga krav för att godkänna hyresgäster nämns av flera. Svårigheter med att planera för mottagandet på grund av bostadssituationen, och flyktingarnas svårigheter att planera för sin framtid, nämns av några informanter. Ensamkommande ungdomar som inte kommer vidare på grund av brist på utslussningsbostäder påpekas av flera som ett problem. Förändringar i kommunernas organisation på grund av etableringsreformen är inte så stora ett år efter reformens genomförande. Det fanns kvar särskilda introduktionsenheter i cirka hälften av kommunerna. Dock aviserade flera kommuner organisatoriska förändringar på grund av etableringsreformen, vilka kommer att slå igenom Nio kommuner hade anställda med särskilt uppdrag att arbeta med bostadsfrågan i flyktingmottagandet, andra kommuner hade lagt sådant ansvar på annan berörd personal. Knappt hälften av kommunerna hade tillgång till någon form av egna bostäder eller genomgångsbostäder, dock finns ingen uppgift på hur många bostäder det handlar om. Ungefär lika många kommuner arbetar aktivt med att påverka eller hjälpa hushållen till att hitta ny bostad. Knappt en tredjedel av kommunerna kan använda sig av någon form av förtur. Sju kommuner ställde som villkor för ekonomisk hjälp till hyreskostnaden att hushållet anmäler intresse för vidarebosättning till Arbetsförmedlingen. Kommentarer om kommunernas eget arbete kan tolkas som att arbetssituationen blivit svårare efter etableringsreformen. De flesta kommuner hänvisar bostadssökande till Stockholms stads bostadsförmedling, och två kommuner till egna kommunala bostadsförmedlingar. 18 kommuner hänvisar också till andra bostadsköer, i allmännyttiga och privatägda bostadsbolag. Kommunerna samarbetar med dessa bostadsföretag, antingen genom dialog, avtal eller med hänvisning till deras bostadsköer. Kommunerna samarbetar med, respektive hänvisar till, totalt 21 namngivna bostadsföretag i länet, varav 14 allmännyttiga och 7 privatägda. Drygt hälften av länets kommuner har ett samarbete eller för diskussioner om bosättningsfrågan med den lokala Arbetsförmedlingen, och knappt hälften hade kontakt med Arbetsförmedlingens och/eller Migrationsverkets nationella bosättningsenheter. 18 kommuner i länet ser behov av samarbete kring vidareflytt och vidarebosättning av flyktingar, och av konkreta verktyg för detta regionalt och/eller nationellt. Diskussion Det fanns enligt denna kartläggning hösten 2011 ett behov av uppskattningsvis 2000 bostäder i flyktingmottagandet och i mottagandet av ensamkommande. Bostadssituationen präglas av tillfälliga lösningar, som i många fall är kostsamma både ur individ- och samhällsperspektiv. En majoritet av kommunerna har dock

5 KOMMUNFÖRBUNDET 5 (38) Sammanfattning någon form av strategi främst genom olika nivåer av samarbete med olika bostadsföretag. Det tidigare regionala utvecklingsarbetet genom kommunerna har avstannat, men nya samarbeten är på gång framförallt på mellanregional och på nationell nivå. Bostadsbristen i Stockholms län utgör ett hinder för nyanländas arbetsmarknadsetablering, och är därmed en faktor som med all sannolikhet påverkar etableringsreformens framgång. Diskussioner bör föras om hur kommunerna i Stockholms län och berörda statliga myndigheter ska kunna åstadkomma förbättringar. Man bör se bostadsbehoven för nyanlända i det ordinarie flyktingmottagandet och i mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i ett sammanhang. Ett förslag är att kommunerna bildar en genomförandegrupp med politiska mandat som arbetar fram en handlingsplan på kort och på lång sikt, och som samarbetar med andra berörda aktörer, inte minst med bostadsföretagen i länet. Målen bör vara att få fram fler bostäder både inom det befintliga beståndet och genom nybyggnation; att stärka målgruppen möjligheter och villkor för att kunna teckna hyreskontrakt i första och i andra hand; och att fortsätta sträva efter spridning av nyanländas bosättning i hela länet.

6 KOMMUNFÖRBUNDET 6 (38) Inledning och bakgrund Inledning och bakgrund Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har sedan förbundsmötet 2007, tillsammans med kommunerna och med berörda myndigheter, i synnerhet Länsstyrelsen, arbetat aktivt för att utveckla insatser och samverkan i mottagandet av nyanlända. Samtliga kommuner har undertecknat en samverkansöverenskommelse (Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända, KSL 2009), och med den som utgångspunkt genomförs olika uppdrag. En gemensam verksamhet startade 2010, Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. Ett antal utvecklingsprojekt har med stöd av regionala utvecklingsmedel från Länsstyrelsen pågått inom olika områden som arbetsmarknad, utbildning, hälsa, introduktion av barn och unga, och bosättning. Flyktingmottagandet i länet Antalet asylsökande och nyanlända personer (se definitioner sid. 10) varierar mellan olika år, beroende dels på tillståndet i världen, dels på lagstiftning och praxis inom migrationspolitiken. Under de senaste tre åren har antal nyanlända i Stockholms län minskat från en topp 2008 med personer, till personer år 2009, och personer år Länets flyktingmottagande under januari oktober 2011 var personer. Cirka 95 % bosätter sig genom så kallad egen bosättning (EBO), vanligtvis redan under tiden som asylsökande. Övriga placeras av Migrationsverket eller Arbetsförmedlingens nationella bosättningsenheter, cirka personer per år i länet. Arbetsförmedlingens så kallade länstal för Stockholms läns flyktingmottagande är dock betydligt högre. För år 2012 anses att länets kommuner ska kunna få fram 483 anvisningsbara bostäder. Vid denna bedömning har man tagit mycket liten hänsyn till bostadsbristen. Den förhållandevis goda arbetsmarknaden i Stockholms län har vägt tyngst. Stockholms län har under de senaste fyra åren minskat sin andel av det nationella flyktingmottagandet från 25% till 15%, där bostadsbristen i regionen troligtvis spelar stor roll. Fördelningen av nyanländas bosättning mellan kommunerna är ojämn. Det gäller både antal mottagna totalt, och i förhållande till folkmängden. Dock har en liten trend för en jämnare fördelning mellan kommuner med högt mottagande till kommuner med lägre mottagande kunnat ses under de senaste åren. Fluktuationerna i flyktinginvandringen är ett av skälen till varför det kan vara svårt för kommunerna att uppehålla en stabil organisation för mottagandet, även om spridningen mellan kommunerna skulle vara mera jämn. Det har också under det senaste året varit svårt att överblicka konsekvenserna av etableringsreformen, som trädde i kraft , vad beträffar kommunernas resurser och organisering (Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Reformens genomförande innebar att samordningsansvaret överflyttades till Arbetsförmedlingen, och de statliga schablonersättningarna till kommunerna minskade. Bakgrund till kartläggningen Bostads- och bosättningsproblematiken är ett stort problem för flyktingmottagandet i Stockholms län, huvudsakligen på grund av den generella bristen på bostäder, och på grund av att asylsökande och nyanlända väljer att bosätta sig i Stockholmsregionen där arbetsmarknaden är god. I Samverkansöverenskommelsen har kommunerna utöver att samverka kring olika introduktionsverksamheter, även kommit överens om att samverka i bostads- och bosättningsfrågan:

7 KOMMUNFÖRBUNDET 7 (38) Inledning och bakgrund Samverkande parter skall aktivt bidra till att öka individens möjligheter att välja boende inom hela länet. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämn spridning av bosättningen i länets kommuner. Det var mot denna bakgrund som utvecklingsprojektet Regional bosättningssamordning för nyanlända (Bosam) pågick Stockholms stad tog på sig huvudmannaskap och lokalisering på Stockholms stads bostadsförmedling. Syftet med projektet var att pröva en gemensam modell för Stockholms län i arbetet med organiserad vidareflytt. Projektet syftade även till att ge nyanlända bättre möjligheter att göra rationella val av bosättningsort. en blev att ett webbaserat handläggarverktyg togs fram, projektet vidgades från regionalt till nationellt med samarbete mellan cirka 80 kommuner, och drygt 200 personer genomförde vidareflytt genom projektet. Som möjliga utvecklingsdelar föreslogs bland annat att öppna verktyget för målgruppen själva. Som en följd av etableringslagens införande och att bosättningsansvaret flyttades över till Arbetsförmedlingen avslutades projektet efter att först erbjudits Arbetsförmedlingen, som dock tackade nej. Under 2011 påbörjade dock Arbetsförmedlingen ett utvecklingsarbete för att effektivisera och förbättra myndighetens arbete med bosättning av nyanlända inom ramen för etableringsreformen. Södertälje kommun genomförde samtidigt som Bosam ett eget vidarebosättningsprojekt, Vägar till hela Sverige, och ytterligare några kommuner arbetade särskilt med vidarebosättning genom projektet Matchning Gävleborg. KSLs förbundsmöte 2011 gav KSL i uppdrag att undersöka kommunernas intresse för ett gemensamt, regionalt avtal om flyktingmottagande. Inför kommande diskussioner om vilket mervärde det skulle ge med ett regionalt avtal istället för 26 bilaterala mellan staten och länets kommuner, är det viktigt att få en tydlig bild av nuläget när det gäller bostadsfrågan. Hur flyktinghushållen faktiskt bor, hur många som saknar/behöver egen bostad, och framför allt hur kommunernas planering och beredskap för flyktingmottagandet ser ut. et av en enkät med dessa frågor utgör innehållet i denna rapport, tillsammans med diskussioner och förslag.

8 KOMMUNFÖRBUNDET 8 (38) Uppdrag och upplägg Uppdrag och upplägg Som ett led i de diskussioner mellan KSL, kommunerna och Länsstyrelsen som följde på nedläggningen av Bosam och införandet av etableringsreformen har en gemensam arbetsgrupp diskuterat vad kommunerna kan och bör göra tillsammans. Detta mot bakgrund av fortsatta men förändrade uppdrag i flyktingmottagandet, att bostadssituationen är fortsatt problematisk, och att bostadsmarknaden är regional. Man kom i arbetsgruppen överens om att genomföra den kartläggning, som redovisas i det följande. Den genomfördes av KSL med stöd från den styrgrupp av förvaltningschefer som utsetts för att följa Samverkansöverenskommelsen. Frågeställningarna togs fram i arbetsgruppen, och under våren 2011 gjordes en provenkät till fyra kommuner. Kartläggningens syfte är att få en samlad, regional ögonblicksbild av bostadssituationen och bostadsbehoven för nyanlända och vissa ensamkommande ungdomar i Stockholms län under Som mätpunkt valdes förehållandena i mars Några kommuner kunde inte svara exakt på detta, utan uppgav den aktuella situationen när frågorna besvarades (sept-okt 2011). För frågan om kostnad för akuta boendeplaceringar valdes som mätperiod dec 2010 mars För frågan om vidareflytt/vidarebosättning valdes hela år Metod och svarsfrekvens En mailenkät skickades ut från KSL i augusti 2011 till samtliga kommuners berörda förvaltningschefer både för introduktion/flyktingmottagandefrågor, och ensamkommande barn. Detta medförde att i många kommuner svarade två personer på olika delar av enkäten Hushåll, ej individer, efterfrågas i kartläggningen, eftersom bostadssituationen är i fokus. Från Stockholms stad framhåller man att stadens uppgifter baseras på en uppskattning på genomsnittligt 1,5 personer per hushåll. I Stockholm räknas individer, och det fanns i mars 2011 cirka 250 individer enligt etableringslagen och enligt flyktingförordningen. Stockholms uppgifter bygger på statistik på från Migrationsverket utbetalad ersättning. Svar inkom från samtliga 26 kommuner efter förlängd svarotid. Svarsfrekvensen är alltså 100%. Informanterna (37 personer) var huvudsakligen flyktingsamordnare, enhetschefer, strateger, handläggare, det vill säga personer med sakkunskap inom området. Syfte med kartläggningen Få en regional ögonblicksbild av flyktingars/nyanländas situation och behov Få en bild av kommunernas och andra aktörers behov av samarbete Ge underlag för kommande diskussioner om regionalt avtal om flyktingmottagande Visa på konsekvenser för samhällsplaneringen Målgrupp för kartläggningens frågor hushåll, ej individer Flyktingar/nyanlända både enligt den gamla lagstiftningen (flyktingförordningen) och den nya (etableringslagen). Ensamkommande ungdomar som behöver egen bostad för sig själv eller tillsammans med anhöriga.

9 KOMMUNFÖRBUNDET 9 (38) Uppdrag och upplägg Sammanlagt ingår nyanlända hushåll i denna undersökning. Utöver dessa ingår de 257 ensamkommande ungdomar som är i behov av bostad. Totalt 2924 eller nästan 3000 hushåll finns alltså med i kartläggningsunderlaget. Definitioner Nyanlända - personer med uppehållstillstånd som befinner sig i introduktionsprogram i en kommun enligt den äldre lagstiftningen, flyktingförordningen (Förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande, SFS 1990:927), eller i etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen enligt den nya lagstiftningen, etableringslagen (Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). I denna rapport används uttrycken nyanlända hushåll och flyktinghushåll som synonyma. Asylsökande personer utan uppehållstillstånd som väntar på beslut från Migrationsverket och får ekonomisk ersättning från verket. Ingår inte i denna undersökning. ABO, anläggningsboende person i väntan på eller med beviljat uppehållstillstånd som bor i ett av Migrationsverkets boenden. EBO, eget boende person i väntan på eller med beviljat uppehållstillstånd som har bosatt sig på egen hand. Kvotflykting person som valts ut av Migrationsverket att komma till Sverige inom ramen för en särskild kvot. Har beviljats uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige. Ensamkommande barn minderåriga barn och ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare eller annan närstående, kan vara asylsökande eller med uppehållstillstånd (PUT). I denna rapport avses endast ensamkommande med uppehållstillstånd. Saknar egen bostad inneboende eller boende i andra hand med tidsbegränsat kontrakt, eller akuta lösningar som vandrarhem, hotell eller genomgångsboende. Hushåll en eller flera vuxna med eller utan barn som bor tillsammans. Ensamkommande ungdom som behöver flytta till eget boende, själv eller tillsammans med familj. Trångboddhet Fler än två personer per sovrum, kök och vardagsrum oräknade (Boverket). En person i en etta är dock inte trångbodd i denna undersökning.

10 KOMMUNFÖRBUNDET 10 (38) 1. Bostadssituationen för nyanlända hushåll Här efterfrågades vilka boendeformer som gällde för de nyanlända hushåll som var kända av kommunen, antingen i introduktionsprogram enligt flyktingförordningen eller med etableringsplan enligt etableringslagen. De ensamkommande barnens bostadssituation efterfrågades inte explicit, eftersom de antogs vara placerade av socialtjänsten i familjehem, gruppbostad eller liknande (se även separat rapport: Ensamkommande barn i Stockholms län, KSL januari 2011). De nyanlända hushållens/bostadssituation (tabell 1) I antal Antal hushåll Andel hushåll kommuner Tillfälliga bostäder (vandrarhem, hotell, % genomgångsbostäder, jourlägenheter) Inneboende % Andrahandskontrakt, eget initiativ % Andrahandskontrakt genom kommunen % Egen bostad % Summa % varav trångbodda % Tillfälliga bostäder Tolv kommuner svarade att de hade 62 hushåll som bodde tillfälligt på vandrarhem, hotell eller liknande, flest hushåll i Stockholm och Sollentuna. Åtta kommuner hade 61 nyanlända hushåll som bodde i genomgångsbostad, jourlägenhet eller liknande, flest i Järfälla och i Stockholm. Totalt fanns i 13 kommuner hushåll som bodde i en eller flera av dessa tillfälliga boendeformer. Inneboende Inneboende hos släkting, bekant eller andra är den allra vanligaste boendeformen. Den får betraktas som en tillfällig boendeform, även om man inte kan förutsätta att samtliga inneboende hushåll söker egen lägenhet. I 23 kommuner fanns inneboende hushåll (55% av hela gruppen flyktinghushåll). Flest inneboende fanns i Stockholm (uppskattat 750), Järfälla (113), Sundbyberg (105), Södertälje (90), Sollentuna (84), Huddinge (71) och Nacka (66). En kommentar från Södertälje var att de inneboende till stor del är unga vuxna. Andrahandskontrakt som man ordnat själv I 17 kommuner fanns 357 hushåll i andrahandsboende som flyktingen eller hushållet ordnat själv, flest i Stockholm och Värmdö. Andrahandskontrakt förhyrd av kommunen som har förstahandskontrakt Förvånansvärt många, 17 kommuner, hade möjlighet att erbjuda lägenheter i andra hand, även om denna möjlighet endast gällde 196 hushåll, eller 8 % av hushållen. Flest av dessa hushåll bodde i Lidingö, Nacka, Danderyd och Sundbyberg. Övriga

11 KOMMUNFÖRBUNDET 11 (38) kommuner som själva kunde hyra ut bostäder i andra hand åt nyanlända var: Täby, Tyresö, Sollentuna, Salem, Österåker, Huddinge, Nykvarn, Botkyrka, Haninge, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Värmdö och Vallentuna. Totalt 553 hushåll bodde alltså under lite stabilare boendeförhållanden med andrahandskontrakt (21% av hela gruppen flyktinghushåll). I till exempel Värmdö kan flyktingen överta kontraktet när de uppfyller fastighetsägarens krav. Egen bostad - förstahandskontrakt I 18 av kommunerna fanns 516 hushåll med eget förstahandskontrakt. Flest i Södertälje (275), Stockholm (uppskattas till 50), Sollentuna (24), Nynäshamn (22) och Haninge (18). I endast en kommun fanns ett hushåll som bodde i bostad de själva köpt. Den förvånansvärt höga siffran från Södertälje förklaras med att det nu är kortare bostadskö där än tidigare, endast 2-3 månader hos Telgebostäder, och att etableringsersättningen godkänns som inkomst för att få skriva kontrakt. Kommentarer från flera andra kommuner pekar på den motsatta situationen att bostadsköerna nu är mycket längre än tidigare, till exempel i Sundbyberg och Järfälla. Totalt var det alltså 517 hushåll av samtliga i undersökningen som hade egen bostad, vilket utgör 19% av gruppen flyktinghushåll. Trångboddhet I denna undersökning används i princip Boverkets definition av trångboddhet (fler än två personer per sovrum, kök och vardagsrum oräknade). Avsteg görs dock från Boverket när det gäller enpersonshushåll, det vill säga en person som bor i en etta betraktas inte som trångbodd i denna kartläggning.

12 KOMMUNFÖRBUNDET 12 (38) 17 kommuner uppgav att de hade totalt 1019 trångbodda flyktinghushåll. Flera kommuner angav att det inte fanns uppgifter om trångboddhet. De trångbodda utgör 38% av samtliga kartlagda flyktinghushåll exklusive de ensamkommande. Denna siffra får dock betraktas som osäker eftersom en tredjedel av kommunerna inte kunde uppge eller uppskatta trångboddheten. Ser man på enskilda kommuner så finns flest trångbodda hushåll i Stockholm (uppskattat 650), Sundbyberg (100), Huddinge (90), Sollentuna (86). I Södertälje har det tidigare varit ett problem mot bakgrund av att det under kort tid kom många nyanlända till kommunen. Man uppger att trångboddheten verkar ha minskat, men att det är svårt få fram siffror. Sammanfattning de nyanlända hushållens bostadssituation Av de nyanlända hushållen som ingår i kartläggningen bodde drygt hälften av hushållen inneboende hos släktingar eller bekanta. En dryg femtedel av hela gruppen hade olika slag av andrahandskontrakt. Så många som två tredjedelar av kommunerna hade tillgång till lägenheter de kunde hyra ut i andra hand, även om detta nådde ganska få av flyktinghushållen. Knappt en femtedel av de nyanlända hushållen hade eget förstahandskontrakt. Fem procent bodde i tillfälliga boendeformer där man oftast placerats av kommunen. Cirka 40 procent av flyktinghushållen uppskattades vara trångbodda, något som dock flera kommuner saknade kunskap om, varför siffran antagligen är högre. 2. Hushåll som saknar egen bostad Tillfälliga boenden och andrahandsboenden betraktas i denna undersökning (se föregående avsnitt) som att de saknar egen bostad, för även om behovet inte alltid är akut, bor de med tillfälliga och tidsbestämda kontrakt. I kartläggningen ställdes dock även en sammanfattande och mera specifik fråga - hur många hushåll i målgruppen saknar egen bostad? Hela gruppen saknar egen bostad enligt denna fråga bestod av nyanlända hushåll. Detta överensstämmer ganska väl med de som i föregående avsnitt uppgavs bo i tillfälliga boendeformer och i andrahandsboende (2 131). Till detta läggs 257 hushåll bestående av ensamkommande med eller utan väntad familj, som är i behov av egen bostad, totalt hushåll som saknar egen bostad. Nyanlända hushåll som saknar egen bostad, inkl ensamkommande (tabell 2) Hushåll som saknar egen bostad Varav hushåll med minderåriga barn Mottagna enligt Flyktingförordning Mottagna enligt Etableringslagen Summa nyanlända hushåll Ensamkommande 174 Ensamkommande m väntad familj 83 Summa ensamkommande 257 Samtliga saknar egen bostad 2189

13 KOMMUNFÖRBUNDET 13 (38) Det fanns minderåriga barn i 16%, eller i 311 nyanlända hushåll. Alla informanter svarade inte på denna fråga, varför dessa svar är mera osäkra. Hur många barn detta kan handla om framgår inte då frågan inte ställdes. En grov uppskattning på 2 barn per hushåll ger drygt 600 minderåriga barn i familjer som saknar egen bostad. En fråga ställdes också om vilka av dessa hushåll utan egen bostad som tagits emot enligt den gamla lagstiftningen (flyktingförordningen) respektive den nya (etableringslagen). De som tillhörde den gamla lagstiftningen var eller 76% av samtliga hushåll fortfarande utan egen bostad, och de fanns i 23 av kommunerna (undantag var Danderyd, Vallentuna och Nykvarn). Etableringslagen När det gällde mottagna hushåll enligt etableringslagen handlade det om 261 hushåll eller 12%, kända i 17 kommuner. Flera kommuner uppgav dock att de inte kände till vilka de nya flyktinghushållen enligt etableringslagen är, eller hur många, då dessa är Arbetsförmedlingens ansvar. Här finns alltså antagligen ett mörkertal. Enligt aktuell statistik från Arbetsförmedlingen ( ) fanns det personer aktuella enligt etableringsuppdraget och inskrivna på 22 AF-kontor i länet. De allra flesta var inskrivna på AF-kontoren Spånga-Tensta, Farsta, Södertälje och Botkyrka. Ensamkommande En ytterligare fråga gällde de ensamkommande ungdomarna, som anses behöva ett eget boende utifrån uppehållstillstånd, ålder, och livssituation i övrigt. 174 ungdomar ansågs vara i behov av att flytta ut till eget boende. Till detta kom 83 ensamkommande ungdomar som fått, eller väntar på att få hit anhöriga, och därmed förväntas orsaka bostadsbehov för en hel ny familj. Som en jämförelse hade 30 ungdomar (11% av samtliga) förenats med sina föräldrar i Sverige under 2010 (källa Länsstyrelsen i Stockholms län). Totalt finns i denna kartläggning 257 ensamkommande ungdomar av båda kategorierna (ensamma respektive väntar på familj) boende i 20 kommuner. Flertalet kommuner hade alltså ensamkommande ungdomar med bristfällig boendekedja. Diskussion Denna kartläggning har tyvärr inte studerat boendeformen kopplat till tid i introduktionen. Vissa flyktingar befinner sig i början och vissa i slutet av sin introduktionsperiod. Det hade varit intressant att titta på hur stort bostadsproblemet är till exempel ett eller tre år från beviljat uppehållstillstånd. En fördjupning i form av en intervjustudie skulle kunna ge svar på om bostadssituationen för nyanlända är ett problem av övergående eller av mera permanent natur. Troligtvis handlar det inte om ett övergående problem. En annan aspekt som heller inte explicit fångats upp i kartläggningen är att de hushåll som anvisats bosättning till en viss kommun genom Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen antas ha en stabilare bostadssituation, då dessa anvisar till en konkret bostad, som tillhandahålls av kommunen i fråga. Drygt hälften av länets kommuner har hittills utgjorts av sådana anvisningsbara kommuner. Det handlar dock som tidigare sagts endast om cirka 150 hushåll per år, även om Arbetsförmedlingens ambition eller förhoppning är nästan 500 anvisningsbara bostäder för Flyktingar som bosatt sig på egen hand (EBO) fanns under 2011 i 24 av länets kommuner enligt Migrationsverkets statistik för jan-dec Bostadsbristen framhålls som en problem av samtliga kommuner.

14 KOMMUNFÖRBUNDET 14 (38) När det gäller hur många hushåll som fått bostadsanvisning av Arbetsförmedlingen enligt etableringslagen har det har inte gått att få fram uppgift för hela länet. Men för nyanlända boende som hör till AF Farsta och AF Spånga-Tensta, det vill säga i Stockholms stad, finns uppgift från Arbetsförmedlingen att 124 personer begärt hjälp med bosättning, av vilka 35 personer fått en anvisning, varav 11 personer tackat ja. Under 2011 har Stockholms stad stått för cirka 40% av länets flyktingmottagande, så man skulle grovt kunna uppskatta att bostadsanvisningar för flyktingar i hela Stockholms län kan röra sig om cirka 100 under Dessa siffror ger en talande bild av dels hur få som kan få hjälp med en anvisning även om de är beredda att flytta, dels hur många det är som sedan tackar nej till bostadsanvisning utanför Stockholm. Sammanfattning nyanlända hushåll och ensamkommande utan egen bostad Lägger man samman de vanliga flyktinghushållen och ensamkommandehushållen i behov av egna bostäder så handlar det om knappt hushåll. Av dessa utgör de ensamkommande 12%. De mottagna enligt etableringslagen är också 12%. Det fanns minderåriga barn i 16% av de nyanlända hushållen. Knappt ett år efter etableringslagens införande finns det alltså en stor grupp flyktingar mottagna enligt den gamla lagstiftningen och under kommunernas ansvar, som fortfarande saknar egen bostad. Plus en mindre grupp mottagna enligt etableringslagen utan egen bostad, och som antagligen kommit till kommunernas kännedom på grund av behov av försörjningsstöd. Den gruppen förväntas vara större nu. Det är få individer mottagna enligt etableringslagen som får anvisning och som också tackar ja till bosättning utanför länet, enligt aktuella siffror från Arbetsförmedlingen (jan 2012).

15 KOMMUNFÖRBUNDET 15 (38) 3. Akuta boendeplaceringar och kostnader Frågan om akuta boendeplaceringar ställdes för att få en bild av hur vanligt det är att kommunen går in aktivt för att hjälpa vid vissa mycket svåra förhållanden. Akuta boendeplaceringar och kostnader för dessa under en 4-månadersperiod (tabell 3) Antal hushåll akut Uppgivna kostnader boendeplacerade Mottagna enligt Flyktingförordning Mottagna enligt Etableringslag Ensamkommande Summa hushåll akut boende Totalt 10 kommuner (Sundbyberg, Sollentuna, Järfälla, Huddinge, Botkyrka, Nacka, Österåker, Solna, Haninge, Stockholm) hade under fyramånadersperioden 1 dec 2010 till 31 mars 2011 genomfört 58 akuta boendeplaceringar av hushåll mottagna enligt flyktingförordningen. Sju kommuner (Sollentuna, Huddinge, Haninge, Solna, Danderyd, Södertälje, Stockholm) hade gjort akuta placeringar av 20 hushåll mottagna enligt etableringslagen. Frågan ställdes också när det gäller de ensamkommande barnen, även om den bilden är svårare att jämföra med flyktinghushållens. Fyra kommuner (Botkyrka, Järfälla, Haninge och Huddinge) hade gjort akuta placeringar av totalt 26 ensamkommande barn. Enkäten efterfrågade också kommunens nettokostnader för samtliga dessa akuta boendeplaceringar. Totalt placerade de 12 kommunerna 104 hushåll till en kostnad av drygt 5,5 mkr under en 4 månadersperiod. Då saknas uppgifter om belopp bland annat från Stockholms stad, vilket inte gick att få fram under enkätperioden. Stockholm hade placerat 12 hushåll mottagna enligt flyktingförordningen och 10 mottagna enligt etableringslagen. De ingår i ovanstående tabell men utan angiven kostnad. Sollentuna kommun uppger som tilläggsinformation att man under hela 2011 hade en kostnad på 3, 8 mkr för tillfälliga boenden (ingår inte i tabellen ovan). Samhällsekonomisk kalkyl Om man utgår från den ovan uppgivna kostnaden för akuta placeringar och gör en beräkning på årsbasis, där man utgår från lika många hushåll, men akut placerade under ett helt år, får man en årskostnad för akuta placeringar på 17 mkr. I verkligheten bör man förvänta sig ett fler hushåll får akut boende på årsbasis. Jämfört med om dessa skulle haft en reguljär boendekostnad för en hyreslägenhet blir de akuta placeringarna mer än dubbelt så dyra för kommunerna. Frågan om kostnader bör dock ses ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv, där man förutom kommunens kostnader för akuta placeringar också väger in statens kostnader i form av ersättning till kommunerna för de ensamkommande barnens placeringar i väntan på bostad. För institutionsboende ersätter staten kommunerna med 1900 kr/dygn, något lägre för familjehem. Beräknat på denna summa skulle kostnaden för staten uppgå till 178 mkr under ett år för samtliga ensamkommande i väntan på egen bostad (257). I en jämförelse med normala bostadskostnader för hyreslägenhet, ligger i detta räkneexempel statens och kommunens kostnader för akuta placeringar och onödigt institutionsboende betydligt högre.

16 KOMMUNFÖRBUNDET 16 (38) Uppskattade kommunkostnader för akut boendeplacerade i jämförelse med kostnader för hyreslägenhet (tabell 4) Akut placerade i Uppskattad kostnad Uppskattad denna kartläggning, 4 månadersperiod för akut boende under ett år kostnad för hyreslägenhet under ett år Nyanlända hushåll 78 9 mkr 6 mkr akut placerade Ensamkommande, 26 8 mkr 1,3 mkr akut placerade Summa mkr 7, 3 mkr Uppskattade statliga kostnader för ensamkommande i behov av egen bostad i jämförelse med kostnader för hyreslägenhet (tabell 5) Ensamkommande, samtliga i behov av bostad Bedöms ha behov av egen bostad i denna kartläggning Uppskattad statlig ersättning till kommunerna för institutionsboende under ett år Uppskattad kostnad/år för hyreslägenhet mkr 12 mkr Sammanfattning - akuta boendeplaceringar Hälften av kommunerna hade genomfört akuta boendeplaceringar. Det rör sig dock om en mindre grupp hushåll, drygt 100 i hela länet, det vill säga knappt 5% av de som saknade egen bostad. Av dessa var en femtedel ensamkommande. Uppgifter om kommunernas kostnader för akuta boendeplaceringar är osäkra i underkant. Uppskattade kostnader är troligtvis högre. Statens kostnader för att bostäder saknas bör också tas i beaktande vid en samhällsekonomisk kalkyl. Samhällets kostnader är då stora i relation till vad det skulle kosta om dessa hushåll hade en reguljär bostad. 4. Kommunernas synpunkter på målgruppens behov Flertalet informanter har lämnat skriftliga synpunkter när det gäller de nyanlända hushållen. Den mest frekventa kommentaren handlar om målgruppens stora behov av bostäder, och av hyresrätter i första hand. Det är en grupp som saknar tillgångar för att köpa bostadsrätt eller hus. Båda målgrupper har ett skriande behov av bostad. Flyktingenheten lägger ned stora resurser på rådgivning och workshop samt att möta den förtvivlan som våra deltagare uttrycker. Vår situation den 15 mars var förhållandevis balanserad. I dag är bostadslösheten vår primära fråga och kräver stor kompetens för att möta människors förtvivlan. Behovet av information och av praktisk hjälp för att hitta tillfälliga lösningar, och för att leta bostad i hela landet anses stort av många kommuner. Ett hinder anses vara att

17 KOMMUNFÖRBUNDET 17 (38) många önskar bo just i Stockholms län, och därför tackar nej till Arbetsförmedlingens förslag till bosättning i andra delar av landet. Vi vet att flyktingarna som väljer att vara EBO och tackar nej till kommunplacering får information om konsekvenserna, men vi tror att de behöver mycket mer information för att kunna fatta ett bra beslut och inte sedan hamna i en mycket svår bostadssituation. Några kommuner pekar på hindren som består i bostadsföretagens höga krav för att godkänna hyresgäster. Introduktionsersättning och etableringsersättning betraktas sällan som inkomst hos hyresvärdar och bostadsförmedling. Ytterligare problem som påpekas är hyreskontrakt som är osäkra och har oskäliga villkor, och de långa bostadsköerna. Introduktionsersättning och etableringsersättning borde ses som inkomst hos länets hyresvärdar och bostadsförmedlingar. En länsövergripande bostadsförmedling vore bra. Några kommuner med lågt mottagande pekar på svårigheter med att planera för mottagandet. Det kan bero på att man, trots överenskommelse med bostadsföretag, inte vet när man kommer att få tillgång till en lägenhet, eller att antalet hyresrätter i kommunen har minskat på grund av omvandlingen till bostadsrätter. För att fylla även ett relativt litet avtal om flyktingmottagande är bostadsfrågan ett dilemma. Vi står för en ny situation då hälften av hyreslägenheterna hos oss förvandlats till bostadsrätter under Inflödet av lägenheter till oss är betydligt mindre sen dess. Vår överenskommelse är därefter ca 50 % lägre. Det handlar även om att det är svårt för flyktingarna att planera sin framtid. Majoriteten av våra flyktingar och deras anhöriga bor med inneboendekontrakt och andrahandskontrakt som är osäkra och har oftast oskäliga villkor. Gruppen blir oerhört sårbar och har svårt att planera sin framtid. Samtliga personer skulle må bra av att ha ett tryggt boende i form av egna kontrakt. Trångboddhet har blivit gruppens vardag. Gruppen behöver hjälp och stöd med att söka bostäder i hela landet. När det gäller målgruppen nyanlända enligt etableringslagen pekar några kommuner på att även flyktingar som blir självförsörjande genom etableringsersättningen måste vara registrerade hos socialförvaltningen om de hyr i andra hand av kommunen. Det krävs också snabba insatser för att de ska acceptera AFs bosättningsförslag i andra län. Det fungerar inte alls idag, menar man i en kommun. Stockholm pekar på gruppen asylsökande, som ju inte ingår i denna undersökning. De allra flesta bor kvar i länet när de får uppehållstillstånd, vilket leder till en mycket svår bostadssituation, särskilt ur barnperspektivet. Detta betraktas som ett hinder för integrationen.

18 KOMMUNFÖRBUNDET 18 (38) Ensamkommande När det gäller gruppen ensamkommande påpekas av flera kommuner att behovet av träningslägenheter och bostäder med egna kontrakt är stort (Sollentuna, Sundbyberg, Järfälla, Botkyrka). Även om man fått till stånd boende i träningslägenhet tenderar tiden där bli lång även om vårdbehov inte finns, och många unga kommer inte vidare. Vi behöver ha en förberedelse på det antal ensamkommande som vi tar emot som kan generera bostadsbehov för hela familjen, om anhöriga kommer på anknytning. Vi behöver också ha bostäder för att kunna möta ensamkommande ungdomars behov av eget boende i takt med ålder och mognad för att optimera deras integrering i Sverige. Det finns även exempel från några kommuner där man anser sig ha beredskap att hitta lösningar, med bra stöd från politiker och chefer: Två ungdomar är på väg ut i sociala kontrakt i kommunen. Bostad finns. Under 2012 är förväntad summa ungdomar i behov av lägenhet cirka sex. Vi förväntas kunna möta behovet. Sju barn önskar återförenas här med föräldrar och familj tagit emot 3 familjer i kommunen, aldrig problem att ordna bostad. Kommunen har omvandlat vissa äldreboenden till "flykting-bostäder". I en annan kartläggning, genomförd av samverkansprojektet Ensamkommande barn samordning av kommunstöd och kommunsamarbete, svarade 22 kommuner på en enkät om ansvar, boende, arbetsmetoder, riktlinjer med mera (se tabell 6). På frågan om vilka boendealternativ eller boendekedja som fanns att tillgå efter PUT-boende (kommunplats för ensamkommande med uppehållstillstånd) fanns det endast fem kommuner som kunde erbjuda eget boende med kontrakt. Samtidigt befann sig 171 ungdomar i PUT-boenden, enligt denna undersökning som genomfördes våren Boendealternativ för ensamkommande barn (tabell 6) Boendealternativ/boendekedja tillgänglig för ensamkommande efter PUT-boende (171 individer) Boendealternativ som finns i antal kommuner Träningsboende med tillsyn 12 Bemannat gruppboende 11 Annat boende med tillsyn, t ex familjehem 11 Eget boende med kontrakt 5 Källa: Ensamkommande barn i Stockholms län, KSL januari Sammanfattning kommunernas synpunkter på bostadsbehoven Behovet av bostäder för båda grupperna påpekas i de flesta kommentarerna. Därutöver finns behov av information och av praktisk hjälp. Bostadsföretagens höga krav för att godkänna hyresgäster nämns av flera. Svårigheter med att planera för mottagandet på grund av bostadssituationen, och flyktingarnas svårigheter att planera för sin framtid, nämns av några informanter. Ensamkommande ungdomar som inte kommer vidare på grund av brist på utslussningsbostäder är mycket vanligt och ett akut problem. Det finns även enstaka exempel på goda planeringsförutsättningar när det gäller ensamkommande barn.

19 KOMMUNFÖRBUNDET 19 (38) 5. Kommunernas resurser och organisation för bostadsfrågan Många kommuner uppgav att det gjorts förändringar vad gäller ansvar och organisation som en konsekvens av etableringsreformen, vilken medförr förändrat ansvar och lägre ersättningar från staten. Därför ställdes i enkäten några frågor, dels om i vilka förvaltningar och enheter ansvaret för målgrupperna ligger, dels om det i kommunens organisation finns någon anställd med särskilt uppdrag i bostadsfrågan, alternativt andra resurser. Organisatoriskt ansvar för målgruppen i kommunen 12 kommuner hade hösten 2011 kvar sina flykting- eller introduktionsenheter, för målgruppen mottagna enligt flyktingförordningen, tills etableringsreformen slagit igenom fullt ut. I endast tre kommuner hade förändringar skett på förvaltningsnivå (Ekerö, Järfälla, Stockholm). Dock aviserar flera kommuner att ytterligare omorganisationer kommer att genomföras 2012, som en följd av etableringsreformen Placering hos ansvarig förvaltning varierar. Socialförvaltning är år 2011 den vanligaste förvaltningstillhörigheten (13 kommuner). Nio kommuner har placerat ansvaret på arbetsmarknad/kompetens/utbildning/utvecklingsförvaltning eller motsvarande. I tre kommuner är det kommunledningskontoret som har ansvaret. Det är vanligt att man då delar ansvar med socialförvaltningen som står för försörjningsstöd eller introduktionsersättning. När det gäller de ensamkommande barnen ligger ansvaret hos socialförvaltningarna, oftast en barn- och ungdomsenhet eller motsvarande. Anställd med särskilt uppdrag kring bostadsanskaffning, bosättning eller vidarebosättning för målgruppen: Nio kommuner uppgav att de hade en anställd med särskilt uppdrag att arbeta med denna fråga (Ekerö, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Österåker). Andra särskilda resurser för att arbeta med bostadsfrågan: I många kommuner fanns ansvar för bostadsfrågan bland annat hos flyktingsamordnaren, handläggande socialsekreterare, boendekonsulent för försöksboende. Ytterligare insats var att anordna bostadsseminarier och avdela personalresurser på flyktingenheter. Några exempel på hur man arbetar Flyktingsamordnaren får underlag från Arbetsförmedlingen. Tar kontakt med det vår allmännytta som har förbundit sig till att ge lägenheter för kommunplacerade flyktingar. Det vill säga de ska ge lägenhet till maximalt 20 flyktingar/år vilket de bör kunna uppfylla. För EBO:s finns ingen bostadshjälp att få utan man hänvisas till sitt eget ansvar. Det finns ingen bostadskonsulent i kommunen. Under 2010 fanns fortfarande projektet Bosam. Vi arbetade aktivt med Bosam gällande organiserad vidareflytt. Från och med 2011 kan vi bara erbjuda bostadsseminarier. Det finns en kommunövergripande verksamhet för flytt till annan kommun enligt "gamla modellen". Den har under 2011 ej kunnat flytta individer för att i princip

20 KOMMUNFÖRBUNDET 20 (38) ingen kommun har velat ta emot enligt "gamla" förordningen under Ett fåtal undantag, ca 10 personer. Sammanfattning kommunernas resurser och organisation Förändringar på grund av etableringsreformen är inte så stora rent organisatoriskt ett år efter reformens genomförande. Det finns kvar särskilda introduktionsenheter i cirka hälften av kommunerna. Dock aviserar flera kommuner organisatoriska förändringar på grund av etableringsreformen, vilka kommer att slå igenom Förvaltningsmässigt finns det övergripande ansvaret hos socialförvaltningar eller motsvarande i cirka hälften av kommunerna. I den andra hälften ligger det hos arbetsmarknads-, utbildnings- eller motsvarande förvaltningar samt på kommunledningskontor. I endast tre kommuner har ansvaret övergått från annan förvaltning till socialförvaltning. Nio kommuner har anställda med särskilt uppdrag att arbeta med bostadsfrågan i flyktingmottagandet, och andra kommuner har lagt sådant ansvar på annan berörd personal.

21 KOMMUNFÖRBUNDET 21 (38) 6. Kommunernas arbete med bostadsanskaffning 14 kommuner uppger att de har avtal eller för dialog med fastighetsägare eller bostadsföretag för att skaffa bostäder för nyanlända. De andra kommunerna svarade nej på frågan. Det är dock 18 kommuner som på svar på en annan fråga uppger att de hyr lägenheter av en fastighetsägare, som kommunen sedan hyr ut i andra hand till nyanlända. Följande kommuner för dialog med fastighetsägare för att skaffa fram bostäder för nyanlända, ibland med, och ibland utan formellt avtal: Kommuner med avtal eller dialog med fastighetsägare (tabell 7) Kommun Bostadsföretag Villkor mm Botkyrka Danderyd Botkyrkabyggen (AN), privatvärdar Stena (privatvärd) Kommunen arbetar med en boendestrategi Ekerö Ekeröbostäder ( AN) 20 lgh/år i 2a hand Kommun i 1a hand Järfälla Järfällahus AB (AN) 1a handskontrakt Kötid över 3 år Lidingö Lidingöhem (AN) Ska ta emot barnfamiljer John Mattsson (privatvärd) Nacka JM, Wallenstam, Diligentia, Stena (privatvärdar) Dialog Höga krav på godkännande Norrtälje Roslagsbostäder AB (AN) 1a handskontrakt Accept introd ersättn Salem Akelius AB (privatvärd) Kommunen hyr Sollentuna Sollentunahem (AN) Ej bestämt antal lgh Försökskontrakt 3 år Sundbyberg Fastighets AB Förvaltaren (AN) 15 lgh 2a handskontr Kommun 1a hand Accept introd ersättn Täby Akelius AB (privatvärd) - tidigare Inhyrda och inköpta lgh Upplands-Bro Upplandsbro Hus (AN) Värmdö Värmdöbostäder (AN) Kommunen hanterar förmedling av lgh genom bostadsförmedl Österåker Armada Bostäder AB (AN) Akelius (privatvärd) AN=allmännyttigt bolag Kommentarer från kommunerna Ekeröbostäder ska ge lägenhet till 20 flyktingar per år och kommunen ska skriva förstahandskontrakt. Kommunen hyr sedan ut till flyktingen i andra hand. Ekeröbostäder har inga krav på typ av hyresgäst. Om flyktingen ska få skriva eget kontrakt krävs att personen uppfyller samma villkor som för andra, det vill säga inkomst, ej skulder osv. Avtalet är utformat så att deltagare i introduktion får möjlighet till förstahandskontrakt under introduktionstiden. Detta är dock inte längre möjligt då kötiden numera överstiger tre år. Det är oerhört svårt för kommunen att få loss lägenheter då andra aktörer såsom företag, vårdbolag konkurerar på samma marknad. Hyresvärdarna ställer som krav att personerna ifråga ska vara skötsamma och helst ha egen försörjning. Hyresvärdarna vill ha kontaktpersoner inom kommunen som de kan vända sig till vid eventuella frågor eller komplikationer.

22 KOMMUNFÖRBUNDET 22 (38) Avtalet med Akelius AB är närmast en överenskommelse om att kommunen får hyra lägenheter till flyktingfamiljer. Finns reglerat i överenskommelse hur kommunen respektive bostadsföretaget agerar i dessa ärenden. Enheten för introduktion hyr 15 lägenheter av Förvaltaren AB, som i sin tur hyrs ut till bostadslösa deltagare som uppfyller fastställda kriterier (minst ett års kötid, goda skäl till att inte vidarebosättas). Dessutom godkänner Förvaltaren introduktionsersättning som inkomst, vilket möjliggör egna kontrakt för målgruppen. Botkyrka kommun har tagit fram ett boendestrategidokument i samverkan mellan socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen samt bostadsföretag och Hyresgästföreningen. De nyanlända får förstahandskontrakt i Norrtälje kommun. De flesta som bor inneboende har valt det själva. Flera av de som bodde inneboende 15 mars har nu fått förstahandskontrakt. Sammanfattning kommunernas arbete med bostadsanskaffning Drygt hälften, eller 14 kommuner, uppger att de har avtal eller för dialog med fastighetsägare och bostadsföretag för att skaffa fram bostäder för nyanlända, totalt med 18 allmännyttiga eller privata värdar i länet. 18 kommuner förhyr lägenheter som de sedan hyr ut i andra hand till nyanlända. Arbetssätten skiljer sig åt mellan kommunerna, liksom vilka krav och villkor som bostadsföretagen ställer. 7. Kommunernas tillgång till egna bostäder, arbete med vidarebosättning och förturer Kommunen kan ha tillgång till olika slag av bostäder eller förturer som man själv kan styra, och enkäten ville få en bild av om kommunerna hade tillgång till sådana. Kommuner med tillgång till egna bostäder eller genomgångsbostäder 12 kommuner har tillgång till någon form av egna bostäder eller genomgångbostäder för nyanlända hushåll. Det finns ingen uppgift om hur många bostäder det handlar om totalt. De kommuner som disponerar genomgångsbostäder av något slag är Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Det kan finnas en möjlig felkälla i detta svar, då man kan ha avsett lägenheter kommunen hyr i första hand för att hyra ut i andra hand. Vidareflytt/vidarebosättning Eftersom så många saknar egen fast bostad, är inneboende eller har tidsbegränsade kontrakt, är det vanligt att man flyttar vidare till ny tillfällig eller fast bostad. 12 kommuner uppgav att de aktivt arbetar med att påverka nyanlända hushåll att flytta till annan kommun eller annat län, där bostadssituationen är bättre. Dessa kommuner hade under år 2010 påverkat eller hjälpt 108 flyktinghushåll till vidareflytt. Under samma period hade 185 hushåll flyttat på egen hand, totalt 11% av samtliga nyanlända eller nästan 300 hushåll.

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Regional bosättningssamordning rörande nyanlända i Stockholms län - lägesrapport

Regional bosättningssamordning rörande nyanlända i Stockholms län - lägesrapport PROMEMORIA 2009-11-24 Dnr: 2008/0022 Kansliet Karin Wahlgren Styrelsen Sammanträdesdatum: 2009-12-10 Regional bosättningssamordning rörande nyanlända i Stockholms län - lägesrapport Som bakgrund till det

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn

RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn Innehåll - Övergripande om fullbeläggning på kvinnojourernas skyddade boenden - Exempel: Sollentuna

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn 2015

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn 2015 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 24 november 2014 SN-2014/4023.103 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Överenskommelse

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Anvisning av ensamkommande asylsökande barn Vidarebosättning av kvotflyktingar och bosättning av personer med särskilda behov Statliga ersättningar till

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

KS 14 10 SEPTEMBER 2014

KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-08-29 Diarienummer KSN-2014-1045 Kommunstyrelsen Mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn 2014 Förslag

Läs mer

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade 2014-01-20 Karin Jacobsen Dnr KSL/12/0020-59 Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-01-30 Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade Förslag till beslut Arbetsmarknadsberedningen

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (16)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (16) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (16) Socialnämndens arbetsutskott 2013-10-08 98 Samverkansöverenskommelse flyktingmottagning Koordination Norrort (SN 2013.116) Arbetsutskottets beslut Socialnämnden

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Sida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning

Sida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Inlämnad 15 september 2012 Sida: 2 av 62 Sida: 3 av 62 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-09-15 Återrapportering enligt

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Tusen tack till Jagvillhabostad.nu som varit till stor hjälp vid utformandet av denna lilla guide.

Tusen tack till Jagvillhabostad.nu som varit till stor hjälp vid utformandet av denna lilla guide. SöderS BOSTADSGUIDE Tusen tack till Jagvillhabostad.nu som varit till stor hjälp vid utformandet av denna lilla guide. Producerad för Södertörns högskolas studentkår, SöderS. Copyright 2012 Text och idé:

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Samhällsorientering i samverkan

Samhällsorientering i samverkan Samhällsorientering i samverkan Cecilia Gustafsson och Lisa Alm Spridningsseminarium den 8 december 2010 Samhällsorientering i samverkan Syfte Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande med flera ska få tillgång

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten

Bostadsmarknadsenkäten Rapport 2001:01 2011:13 Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011 Kommuner i Stockholms län Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Upplands-Väsby Österåker Ekerö Sollentuna Järfälla Sundbyberg Täby Danderyd

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen

Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0 Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0 Författare: Siri Andersson Utgivningsår:

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 (7) Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 Inledning Kommunerna i Stockholms län har i dokumentet Överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms

Läs mer

En delrapport från Folkpartiets integrationsarbetsgrupp

En delrapport från Folkpartiets integrationsarbetsgrupp Rapport 2015-04-27 En delrapport från Folkpartiets integrationsarbetsgrupp Folkpartiets förslag för att lösa boendesituationen för nyanlända och asylsökande Syftet med denna rapport är att föreslå lösningar

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Ett tryggt boende för alla

Ett tryggt boende för alla Ett tryggt boende för alla Temarapport Boende Europeiska socialfonden Europeiska flyktingfonden Producerad i april 2011 ISBN 978-91-7281-428-8 Rapporten finns att ladda ner från Länsstyrelsens webbplats

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30.

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30. Nyhetsbrev nr 8 Så kommer äntligen nästa nyhetsbrev från Entrepreneur Sthlm. I detta nummer tipsar vi om all den rådgivning som nu finns upphandlad och tillgänglig för entreprenörerna i länet. Hjälp oss

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Fogelström. Lösningar för bostadsförsörjning

Fogelström. Lösningar för bostadsförsörjning Fogelström Lösningar för bostadsförsörjning Oktober 2015 Uppdrag med fokus på boende för asylsökande Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter Migrationsverkets vision

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1998:9 Utkom från trycket den 29 juni 1998 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av bostadskostnad;

Läs mer

Rapport 2013:14 Läget i länet

Rapport 2013:14 Läget i länet Rapport 2013:14 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2013 Riktlinjer för bostadsförsörjning januari 2013 antaget år) od (antaget år) Norrtälje 2004 Sigtuna 2012 Vallentuna 2012 Upplands-Bro

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET 2 maj 2014 Avser november 2013 till mars 2014 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr:

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Del A: Vilka använder telefonrådgivningen? Redovisning av delprojekt 2A i Verkningsgradsprojektet

Del A: Vilka använder telefonrådgivningen? Redovisning av delprojekt 2A i Verkningsgradsprojektet Del A: Vilka använder telefonrådgivningen? Redovisning av delprojekt 2A i Verkningsgradsprojektet Per Bengtson, Grön idé AB, juni 2005 A1. Bakgrund...1 A2. Metod...1 A3. Resultat...3 A4. Slutsatser...7

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Rapport2001:01. Ägardirektiv i allmännyttan. Vad har ändrats sedan nya lagen trädde i kraft?

Rapport2001:01. Ägardirektiv i allmännyttan. Vad har ändrats sedan nya lagen trädde i kraft? Rapport2001:01 2013:1 Rapport Ägardirektiv i allmännyttan Vad har ändrats sedan nya lagen trädde i kraft? Författare: Lisa Mörtlund Rapport 2013:1 Ägardirektiv i allmännyttan Vad har ändrats sedan nya

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer