STOCKHOLM. i den digitala agendan.

Transkript

1 STOCKHOLM

2 förord SYFTE: fortsätta vara världsledande Som finansborgarråd i Stockholms stad välkomnar jag IT-minister Anna-Karin Hatts initiativ till arbetet med en Digital Agenda för Sverige. Även om Sverige i internationella studier och rankinglistor placerar sig mycket väl när det gäller infrastruktur, ITanvändande och innovationsklimat, måste en fortsatt utveckling ske. Stockholm är Sveriges största tillväxtregion. Under nittiotalet var Stockholm motorn i det svenska IT-undret, och internationellt nämns Stockholmsmodellen fortfarande som det mest framgångsrika exemplet på fiber- och bredbandsutbyggnad. I regionen har Ericsson sitt internationella högkvarter, och stora internationella företag som IBM, Microsoft och Tieto har sitt nationella säte och en aktiv representation i regionen. Vår region har alla förutsättningar för att fortsätta vara en motor i svensk IT-utveckling. Infrastrukturutbyggnad och bredbandslösningar är i världsklass. Många ICT-företag kombinerat med såväl IT-gymnasier som flera universitet gör att regionen har alla förutsättningar för att tillhandahålla en innovativ miljö. Framtidstron bland företagen är mycket stark. Allt detta ger oss grunden för att fortsätta planera för en hållbar utveckling och en god livskvalitet för invånarna. Sten Nordin Finansborgarråd Stockholms stad Fotograf: Charlie Bennet I hjärtat av Sveriges ICT-kluster Kista Science City arrangerades den 7 juni 2 en hearing om den Digitala Agendan för stockholmsregionen. Arrangörer av hearingen var Stockholms stad, IT- & Telekomföretagen, Kista Science City och Stockholm IT Region. Syftet var att lyfta fram och fånga stockholmsregionens speciella förutsättningar och perspektiv, och utifrån dessa ta fram ett antal konkreta rekommendationer till hur näringsliv och kommun kan bidra till regeringens initiativ Digital Agenda för Sverige. Under hearingen genomfördes två paneldebatter inom områdena Innovation, tillväxt och konkurrenskraft och Hållbarhet. Båda debatterna tog utgångspunkt i ett antal delområden, som alla bedöms vara viktiga för att skapa förutsättningar för innovation och hållbarhet. Engagemanget var stort och förslagen till förbättringar många. I rapporten redovisas en kort sammanfattning av paneldiskussionerna och de synpunkter som framkom. Hearingen började med att Stockholms stads IT-direktör Anette Holm hälsade panel och publik välkomna och lämnade därefter över till dagens moderator, Magnus Höij som bland annat är chefredaktör på Internet world. Stockholms stad arrangerade den 7 juni 2 en hearing tillsammans med IT&Telekomföretagen, Kista Science City och Stockholm IT Region för att tillsammans formulera vår syn på arbetet med Digital Agenda för Sverige. Syftet var att lyfta fram stockholmsregionens speciella förutsättningar och förmågor, och särskilt fokus lades naturligtvis på den offentliga sektorns bidrag i att skapa förutsättningar för tillväxt och innovation. Det fanns en stor enighet i panelen om att grundskola och gymnasium spelar en avgörande roll för att skapa innovation och tillväxt. Regionens aktörer lyfter också fram betydelsen av kreativa och innovativa kluster och miljöer, samverkan mellan små och stora företag, grundutbildningens betydelse för långsiktig kompetensförsörjning och offentliga myndigheters ansvar för att tillhandahålla öppen data. Branschen lyfter själv fram att IT inte får ses som en nisch, utan bör utnyttjas inom alla branscher för att främja tillväxt. Panelen uttryckte också en stor önskan om att politiker bör bli bättre på att öppna för dialog med ICT-branschen. Deltagarna var också överens om att det offentliga kan bidra genom att skapa arenor för kluster och innovativ dialog, inte minst för unga entreprenörer. Här behövs kraftsamling och handling för att stockholmsregionen ska fortsätta vara en motor för digital utveckling och hållbar utveckling. De som deltog i panelerna är företrädare för flera av Sveriges ledande ICT-bolag: Per Adolfsson, Microsoft, VD Fredrik Ahlstedt, Logica, Managing Director Public Sector Tomas Bennich, Kista Science City AB, Projektledare Kista Mobile & Multimedia Network Matilda Gennvi Gustafsson, Ericsson, Sustainability Director Eva Gidlöf, Tieto, Executive Vice President Johnny Gylling, Telenor Sverige AB, Government Relations, CSR coordinator Peter Kopelman, Fujitsu, VD Magnus Larsson, Expander Wireless, VD David Mothander, Google, Nordic Policy Counsel Carl-Daniel Norenberg, Intel, Business Manager Public Sector Nordic Countries Johan Sandell, IBM, VD Fotograf: Jany Plevnik Det är min förhoppning av vi med denna rapport, där vi sammanfattat allt väsentligt som framkom med konkreta förslag och rekommendationer, kan bidra till regeringens initiativ Digital Agenda för Sverige. 2 3

3 Innovation, tillväxt och konkurrenskraft Utgångspunkt: Vad behövs för att Stockholm ska fortsätta utvecklas så att vi har ett klimat där företag och organisationer kan fungera som motorer för innovation, tillväxt, entreprenörskap och konkurrenskraft, inte bara i närregionen utan i landet som helhet, i Skandinavien och i norra Europa? Ökad innovation handlar om att skapa en bättre grogrund för företag att kunna växa. Det handlar också om att ta vara på den spetskompetens och kärnkompetens som finns. Panelen diskuterade allt från stöd till innovatörer och hur företag kan samverka bättre, till behovet av bostäder och en bättre IT-utbildning på alla nivåer. IT i lärarutbildningen hjälper mer än en professur i IT. Peter Kopelman, Fujitsu Magnus Larsson, Expander Wireless Utbildning Frågan om kompetensförsörjning framhölls som en mycket kritisk fråga för långsiktig utveckling och tillväxt i regionen. Utbildning är något av det viktigaste att satsa på, både ur ett samhälls- och företagsperspektiv, för att få branschen att lyfta och göra oss till en riktig IT-nation. Sverige har inte tillräckligt bra utbildningsresultat internationellt sett, och behöver därför förbättra grundskole-, gymnasieoch universitetsutbildningarna. IT behöver också bli en stor del i lärarutbildningen, kompetensutvecklingen bland lärarna behöver förbättras. IT bör användas som en del i den pedagogiska utvecklingen och genomsyra undervisningen på ett mycket mer påtagligt sätt än idag. IT i lärarutbildningen hjälper mer än en professur i IT. Peter Kopelman, Fujitsu Sverige satsar 2,5 miljarder kronor på forskning varje år. Men innovation kommer inte av sig själv. Staten borde ställa krav på forskningsinstitut att visa att deras resultat skapar tillväxt och innovation. IT-universitet i Stockholm Det behövs fler personer som kan IT för att möta det stora behov som branschen har idag och ser framöver. Bland frågor som diskuterades var en mer IT-inriktad utbildning på universitetsnivå, där man också får in fler aspekter som samhälle, kultur och ekonomi i ett mer tvärdisciplinärt perspektiv. Panelen såg framför sig ett kompetenscentrum i Stockholm med den mest moderna utbildningen, den bästa kompetensen och de mest moderna resurserna. Panelen underströk att för att behålla vår konkurrenskraft och öka vår attraktivitet i den globala ekonomin måste vi öka vår kompetens inom IT-området. Vad sker i världen? Vi behöver höja blicken för att se vad man gör internationellt för att stötta innovatörer. I London och Finland gör man ganska mycket. Mer än här. Tomas Bennich, Kista Science City Dator till alla? Frågan om bättre infrastruktur i skolorna med trådlös mobilutveckling men också datorer till alla elever diskuterades. Många kommuner i Sverige ökar datortätheten och förser också varje elev med egen dator. Även internationellt är detta en naturlig utveckling. I panelen nämndes till exempel att i Rwanda ska alla barn få en egen dator. Där är det en självklarhet för att utvecklas, hänga med och samlas nationellt. Men i Sverige finns inte samma vägval på nationell nivå. Här är det ingen självklarhet. Panelen betonade att det är en ödesfråga att våra svenska utbildningar ska ligga i framkant internationellt. Ungt entreprenörskap Ett sätt att garantera innovation och tillväxt är att fånga intresset bland unga för entreprenörskap och ge ungdomarna möjlighet att prova på företagande. Ett forskningsresultat visar att de ungdomar som gått Ung Företagsamhet tillsammans har skapat 2 arbetstillfällen. De levererar in en miljard kronor per år till statskassan i skatter och avgifter. Med kronor i kostnad per elev, där 5 % finansieras av företag och 5 % av det publika, är Ung Företagsamhet det mest kostnadseffektiva tillväxtgenererande initiativ som finns idag. Magnus Larsson, Expander Wireless Stöd till innovatörer Sverige anses rikt på innovationer och entreprenörskap men det finns, enligt panelen, en stor utvecklingspotential för att finansiera och kommersialisera de goda idéer som uppkommer. Idag är det upp till små innovationsföretag att klara sig själva. Flertalet får inte något stöd alls. De har ofta väldigt bra idéer men har svårt att få ut sina produkter och tjänster till marknaden. Som exempel nämndes att många små företag och enmansföretag kämpar med sin likviditet. Men det går att skapa bättre förutsättningar för de små att samarbeta med de stora, utan att de blir uppköpta för snabbt och flyttas ut ur landet. Bland förslagen nämndes att offentliga aktörer bjuder in innovatörer att hjälpa till att lösa de problem man har. Fordonsindustrin är otroligt duktiga på att ta hand om de mindre leverantörerna. Det gör vi inte inom IT. Det borde vi kunna utveckla. Det offentliga kan hjälpa till när man har större projekt. Ställ krav på oss leverantörer att komma med 5- nya idéer. Då har vi möjlighet att ta med de mindre för att komma med nya lösningar. Fredrik Ahlstedt, Logica Kontaktytor En viktig förutsättning för innovation och tillväxt är att små och stora företag möts så att nya kontaktytor skapas. Bland förslagen nämndes behovet av öppna permanenta forum för att innovationsföretag ska kunna möta de större företagen. Små bolag behöver hjälp finansiellt, men också med kontaktytor. Många stora bolag har partnerkanaler, men känner kanske inte till de små bolagen. Ofta jobbar man med de etablerade företagen och scannar inte av marknaden. Om det finns kontaktytor kan man ta sjumilakliv. Peter Kopelman, Fujitsu Innovationsagenter I diskussionen framkom även andra metoder för att underlätta för små innovationsföretag att etablera sig och omsätta goda idéer till affärer. London har innovationsagenter som hjälper företag att få pengar och att växa. De jobbar internationellt, så även svenska företag kan få hjälp där att bli framgångsrika. Vissa företag flyttar dit då det inte finns något liknande här. För att behålla innovationskraften i Sverige behövs innovationsaktörer. Vi behöver höja blicken för att se vad man gör internationellt för att stötta innovatörer. Tomas Bennich, Kista Science City Ett exempel är en fransk kille som startat bolag i Sverige för att det händer så många coola saker här. Han har fått in 4 miljoner i riskkapital, men kan inte starta mobilabonnemang eller teckna lägenhetskontrakt. Vi behöver ändra regelverket så att vi stödjer företagare bättre. Tomas Bennich, Kista Science City Innovationsforum Om vi i Sverige ordnar öppna innovationsforum, som är så intressanta att innovatörer från andra länder vallfärdar hit, så kommer vi att klättra mot positionen som nummer ett i världen. Då känner alla att: Här händer det saker. Här ska vi vara. Bostäder En aspekt som engagerade panelen var frågan om bostäder. Stockholm är en attraktiv region och inflyttningen beräknas till cirka 3 personer om året. Panelen konstaterade dock att behovet av nya bostäder är större än utbudet och kunde ge flera exempel på där begränsad tillgång till bostäder utgjort en hämmande faktor för företagens tillväxt och innovationsförmåga. Många studenter väljer också bort Stockholm för andra internationella 4 5

4 universitet på grund av svårigheten med bostäder. Panelen var enig i att vi måste underlätta för ungdomar att bo och verka här. Det är också en utmaning att snabbt få hit kompetens för tillfälliga projekt, då det ofta är svårt och trögt med visum och bostäder, inte bara bostäder permanent utan att snabbt få hit kompetens för att skapa ett projekt. Det blir en onödig begränsning i en innovativ process. Carl-Daniel Norenberg, Intel innovativa kluster Sverige har bara nio miljoner innevånare och kan inte bli experter på allt. Vi måste fokusera. Vi är idag riktigt starka inom telekom, biotech och IT. Och det finns förutsättningar för oss att skapa nya kluster om vi tittar tvärdisciplinärt. Biologi kan möta teknik, medicin kan möta telekom. När vi kombinerar de områden vi är starka på - där har vi nästa Ericsson. Det finns många offentliga projekt där klustertankarna kan knytas samman: att bygga ett nytt sjukhus med nya IT-lösningar, en ny hamn med nya IT-lösningar, etcetera. Här nämndes till exempel Nya Karolinska Universitetssjukhuset, hamnen i Norvik och Norra Djurgårdsstaden. öppen information En viktig förutsättning för innovation är tillgången till offentlig data. Panelen underströk att det finns en enorm potential att bygga nya tjänster, produkter och affärskoncept, om informationen finns öppen och tillgänglig. Panelen uppmanade kommuner och myndigheter att göra offentlig data och information tillgängligt. Med information från fastighetsregistret kan man bygga fantastiska tjänster. Här kan Stockholms stad driva på att alla ska öppna upp. Välja öppna lösningar istället för stängda, i en förhoppning att det ska driva innovation. Jag är övertygad om att det kommer att skapas massor av nya tjänster. David Mothander, Google Men säkerhet, sekretess och integritet är viktiga aspekter att ta hänsyn till, som exempelvis PUL och Sekretesslagen. PanelenS rekommendationer för ökad innovation Utbildning Lägg in IT som en betydande del i lärarutbildningen. Skapa ett IT-universitet i Stockholm - ett kompetenscentrum för IT. Utöka datortätheten och mobiliteten i skolan. Utred vilka digitala hjälpmedel alla elever ska få tillgång till för att Sverige ska ligga i framkant i världen. Ställ krav och följ upp att forskning leder till innovation. Satsa mer på att unga får möjlighet att prova entreprenörskap. Stöd till innovatörer Skapa forum/nya kontaktytor där små företag kan möta stora och inleda samarbeten. Satsa på innovationsagenter som hjälper små bolag med kontakter, pengar och strategier för tillväxt. Skapa ett öppet globalt innovationsforum i Sverige, för att locka andra att delta i den spännande utveckling som sker här. Bostäder Skapa fler bostäder i Stockholm, även hyresrätter, både för permanent boende och för kortare uthyrning till tillfälligt boende studenter, gästforskare och arbetskraft. Innovativa kluster Skapa tvärdisciplinära kluster för att främja nya innovationsmöjligheter. Öppen information Utred vilken information som ur säkerhets-, integritets- och sekretessynpunkt måste hållas stängd, och låt all annan information vara öppen. Med information från fastighetsregistret kan man bygga fantastiska tjänster. David Mothander, Google hållbarhet Utgångspunkt: Hur kan IT bidra till att vi får en hållbar stad, inte bara ur ett miljöperspektiv, utan även i en balans mellan näringsliv, myndigheter och andra intressenter? Hur kan vi bidra till att de människor som lever i eller besöker Stockholm, gör smartare val i sin vardag, som i sin tur leder till ett hållbart samhälle? Hållbarhet är mer än bara miljö. Det är att bygga ett hållbart samhälle, som är attraktivt för fler att vara en del av. Panelen diskuterade allt från hur energiförbrukningen kan minska till hur dialogen mellan myndigheter och näringsliv kan förbättras. Stockholm utsågs 2 till European Green Capital och nu måste vi ta steget vidare så att Stockholm även fortsättningsvis uppfattas som en miljöstad. Stadens ambitioner slås bland annat fast i Vision 23, i miljöprogrammet men också i Strategin för Grön IT. Per Hållbarhet handlar om mer än miljö. Det är viktigt ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Johnny Gylling, Telenor UtnYttJa it-lösningar Panelen betonade vikten av att använda IT-lösningar och IT som miljöteknik för att minska miljöbelastningen. IT står för 2 % av den totala energiförbrukningen, men rätt använda kan IT-lösningar hjälpa till att minska de övriga 98 %. Grön IT handlar i hög grad om att använda informationsteknik för att minska den egna organisationens miljöpåverkan. De riktigt stora miljövinsterna handlar om hur IT kan bidra till att sänka miljöbelastningen på andra håll i samhället. Det handlar om energieffektiva fastigheter, miljöeffektiva transporter, miljöanpassat resande men också digitala möten. Det kan exempelvis vara att hitta tekniska lösningar och använda IT-baserade styrsystem som reglerar värme, ventilation, kyla och belysning i så kallade smarta hus. En annan viktig fråga som panelen lyfte fram är att synliggöra och visualisera energi- och elanvändningen för att faktiskt visa hur mycket energi som förbrukas. Om man vet vad man gör av med kommer man att spara %. Har man informationen och möjlighet att styra sin energiförbrukning kan man spara 3 %. Per Adolfsson, Microsoft Med hjälp av geografiska informationssystem kan till exempel bilister få information om vägarbeten och hinder i trafiken så att de får möjlighet att planera sin körning, och därmed reducera både tidsåtgång och miljöbelastning. Ett annat exempel är virtuella (digitala) möten som bör kunna användas mer ofta och inom fler områden än vad som sker idag. Bland annat nämndes att ett möte med läkare, med hjälp av tillgänglig teknologi, bör kunna ske som ett virtuellt möte. Andra exempel som lyftes fram är distansarbete. Det handlar om att leva som man lär. Jag skulle vilja se att man på Stockholms stad testar en dag där de som kan jobbar hemifrån för att se vad det skulle få för effekter. Jag tror att det skulle vara ett uppvaknande för många att det fungerar och se vilka positiva bieffekter det ger. Per Adolfsson, Microsoft Vi är inte bäst i världen på IT-infrastruktur även om vi tror det. Johnny Gylling, Telenor Adolfsson, Microsoft IT-sektorn i sig kan också bidra genom att minska sin egen energiförbrukning och miljöpåverkan. Panelen nämnde effektiva och gröna datacenter, grön datakommunikation men också miljöanpassad upphandling. vision för Sverige Hur utnyttjar vi all teknologi så att vi ligger i framkant i vad som sker i världen? Panelen framhöll att politiker borde ha ett stort intresse av att se nya lösningar baserade på IT, och betonade ett flertal gånger vikten av att skapa gemensamma projekt där näringslivet och det offentliga arbetar tillsammans, först då kan vi åstadkomma mycket och vara i framkant i världen. Exempelvis att jobba tillsammans i kluster, som i Norra Djurgårdsstaden. Genom att skala upp det projektet ännu mer kan det bli en riktigt stor och positiv påverkan. Smarta städer och Stockholm som miljöstad 35 % av jordens befolkning bor i städer idag. År 25 bor 7 % av jordens befolkning i städer. Stockholms stad kommer att ha en miljon invånare år 225. Det innebär en enorm miljöbelastning för staden och ställer stora krav på ny infrastruktur som vägar, transporter, bostäder och annan kommunal service. För att kunna lösa viktiga frågor som trafik, boende, vatten och avfall behöver vi skapa ekosystem, och knyta ihop allt som fokuserar på miljön. Panelen ser att vi behöver koppla ihop näringslivets kunnande med den offentliga sektorns krav för att möta dessa framtida utmaningar. Förbifart Stockholm kommer inte att lösa alla trafikproblem när Stockholm blir en miljonstad. Vi behöver minska behovet av fysiska transporter till exempel genom att använda virtuella möten, men också att använda elbilar för att minska miljöbelastningen. Panelen menade också att Stockholm i större utsträckning bör knytas ihop med andra städer och landsbygd så att människor kan bo kvar utan Carl-Daniel Norenberg, Intel 6 7

5 Gör Stockholm till en miljöstad och ta det som en tydlig profi l. Eva Gidlöf, Tieto att flytta till storstäderna. Som exempel nämndes den satsning på höghastighetståg som sker i Kina. Projekt som Norra Djurgårdsstaden kan stå som förebild för ett miljötänkande och all annan stadsplanering för att skapa en långsiktigt hållbar stad. Genom att betona miljöprofilen i Stockholm visar vi med handling att Sverige menar allvar, och att hållbarhet både är något som är bra för miljön och kommersiellt lönsamt. Norra Djurgårdsstaden är ett otroligt intressant projekt som vi vill lyfta upp och göra större så att det blir en stor påverkan. En fråga vi får när vi tar emot delegationer från andra länder är varför vi inte kopierar och gör detta överallt. Matilda Gennvi Gustafsson, Ericsson Panelen betonade att miljömedvetenheten är stor idag inom företagen och att det inte råder något motsatsförhållande mellan miljöhänsyn och affärsmässighet. Ett exempel där den egna organisationen går från ord till handling, kombinerar smart miljötänkande med lägre kostnader är Tietos flytt till Värtahamnen. Tieto sänkte sina hyresdriftskostnader med miljoner kronor per år genom att flytta till ett nytt miljöhus. Om vi jobbar på att spetsa till miljön kan vi vara konkurrenskraftiga. Gör Stockholm till en miljöstad och ta det som en tydlig profi l. Visa med handling på en konkret nivå. Det skulle locka studenter. Eva Gidlöf, Tieto SaMarbete näringsliv offentlig Sektor Näringslivet upplever att det är svårt att prata med politiker om nya sätt att arbeta. Det är viktigt för politiker att hitta ett forum för dialog, förstå den potential som finns och utnyttja näringslivets innovationskraft och kunnande. Panelen menade att detta kan ske innan den specifika upphandlingssituationen men också att en sådan dialog bör föras fortlöpande. Panelen betonade vikten av kraftsamling och handling för att stockholmsregionen ska fortsätta vara en motor för digital utveckling och hållbar utveckling. Världen förändras mycket och det krävs snabbare beslut. Jag skulle vilja se mer sense of urgency. Världen förändras väldigt fort just nu. Om vi ska hålla oss ledande krävs snabbare beslut och att jobba modigare genom att utnyttja den innovationskraft och det kunnande som fi nns inom näringslivet. Det är lätt att gömma sig bakom lagen om offentlig upphandling och säga att det inte går. Men i andra länder går det. Johan Sandell, IBM Jag skulle vilja se mer sense of urgency. Johan Sandell, IBM ekonomisk hållbarhet Kommunerna har en viktig roll att spela för att ICT-branschen ska fungera bra. Stockholms stads bolag AB Stokab och deras uppdrag att bygga ut fibernät, men också deras affärsmodell, lyftes fram som en god förebild. Fiber behövs för att ha täckning till mobilstationer, företag och skolor. Idag klarar inte alla kommuner eller marknadens aktörer att tillgodose behovet. Det finns till och med exempel på kommuner som konkurrerar med bredbandsleverantörerna. Även om vi i Sverige ligger bra till för att vi har en bra infrastruktur, menade panelen att tillväxten i den svenska internetekonomin är långsammare än i många andra länder. Vi är inte bäst i världen på IT-infrastruktur även om vi tror det. Kommunerna är jätteviktiga för att få ett öppet fi bernät, om IT ska kunna bli det verktyg vi önskar. Johnny Gylling, Telenor Panelen räknade upp många branscher som går att effektivisera. På transportsidan kan man optimera hur varor och människor förflyttar sig, och se över både produktion och distribution av el, där 5 % försvinner på vägen. Panelen menade också att sjukvården har problem att använda IT smart och att här finns mycket att göra. För att uppnå reell effekt vid införande av ny teknologi krävs också att rutiner och arbetssätt förändras. Hållbarhet handlar om att vara resurseffektiv och använda sina resurser på ett optimalt sätt. Om man sparar på energi så sparar man på kostnader. Det går nästan alltid hand i hand. Matilda Gennvi Gustafsson, Ericsson Enklare tillämpning av offentliga upphandlingar En fråga som diskuterades i båda panelerna är lagen om offentlig upphandling och dess tillämpning. Panelen var enig om att offentlig upphandling och dess upplevda fyrkantighet i många fall riskerar hämma innovation och nyföretagande. Här har, enligt panelen, offentlig sektor ett ansvar, då den bättre kan utnyttja de möjligheter till dialog som faktiskt finns, såväl före som under upphandlingsprocessen. Det bör, enligt panelen, också vara möjligt att utforma upphandlingar på ett sådant vis att även mindre företag ges en möjlighet att konkurrera. Det är viktigt att offentliga aktörer får möjlighet att dra fördel av innovativa lösningar och teknikutveckling. Panelen välkomnade därför att fokus har kommit att öka på så kallade innovationsupphandlingar, bland annat genom den utredning av förutsättningarna för ökad tillämpning av innovationsupphandling i Sverige som regeringen tillsatte 29. PanelenS rekommendationer för ökad hållbarhet Utnyttja IT-lösningar Utnyttja IT för att minska miljöbelastningen inom andra håll i samhället som till exempel inom fastigheter och transporter. Använd IT-system för att mäta och visualisera energiförbrukningen. Använd nya IT-lösningar för att informera medborgare så att de kan agera mer miljösmart. Använd virtuella möten. Utnyttja den möjlighet teknologin ger att arbeta från hemmet. Smarta städer Bredbandsutbyggnad är väsentlig för IT-utvecklingen i regionen. Använd Stokab som förebild. Samhället bör på olika sätt stimulera fiberutbyggnaden och därmed skapa förutsättningar för konkurrens, mångfald och tjänsteutbud och inte hämma den pågående utbyggnaden genom prisreglering. Kopiera och skala upp goda exempel. Planera för miljösmarta lösningar vid nybyggnation och stadsutveckling. Vision för Sverige Ta fram en tydlig vision för Sverige så att det blir tydligt vad vi ska fokusera och satsa på. Fortsätt arbetet med att göra hela Stockholm till en miljöstad. Öppna upp och knyt Stockholm närmare andra städer genom tekniska lösningar och snabba transporter. Samarbete näringsliv offentlig sektor Skapa nya forum för dialog och samarbete, där näringslivet och politiker kan mötas och diskutera framtidsfrågor. Ekonomisk hållbarhet Se till att fibernät och elnät fungerar överallt, utan att konkurrera med näringslivet. Offentliga upphandlingar Öka dialogen inför och under upphandlingsprocessen. Hitta metoder för att i större utsträckning ta tillvara kvalitativa mervärden som innovationsförmåga. Förbättra förutsättningarna för mindre bolag att konkurrera om kontrakten. Hållbarhet handlar om att vara resurseffektiv. Matilda Gennvi Gustafsson, Ericsson 8 9

6 Till sist Anette Holm, IT-direktör Stockholms stad, och Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen, avrundade dagen med reflektioner om vad som sagts under de två paneldebatterna. Tydligt är att det finns mycket att göra för ökad innovation och hållbarhet i stockholmsregionen men också i landet som helhet. Rekommendationer som vi hoppas ska bidra till den Digitala Agendan för Sverige. Arrangörer Stockholms stad Stockholm - Capital of Scandinavia - är en region med stark internationell konkurrenskraft och en av de främsta tillväxtregionerna i Europa. Stockholms stad har belönats med flera utmärkelser för sina IT-satsningar och är nominerad till Sveriges IT-kommun 2. IT&Telekomföretagen IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag från hela IT- och telekomsektorn, av alla storlekar, som valt att tillhöra Sveriges största branschnätverk och gemensamt driva och utveckla marknaden för IT såväl som IT-företagandets villkor. Stockholm IT Region Stockholm IT Region är ett samarbetsprojekt mellan ett antal offentliga och privata aktörer med syfte att stärka konkurrenskraften för ICT-branschen i Stockholmsregionen. Stockholm IT Region fokuserar sitt arbete på kompetensförsörjning, marknadsföring, ITinfrastruktur och digitala tjänster. Kista Science City Kista Science City är Europas ledande ICT-kluster och en snabbt växande vetenskapsstad. KSC AB är en non-profit organisation som arbetar med utvecklingsfrågor i nära samarbete med aktörerna i Kista. Vi arbetar också med lokal, regional och internationell marknadsföring av Kista Science City. Anette Holm och Anne-Marie Fransson

7