PÅVERKAN OCH KOMPENSATIONS-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PÅVERKAN OCH KOMPENSATIONS-"

Transkript

1 NATURCENTRUM AB PÅVERKAN OCH KOMPENSATIONS- ÅTGÄRDER FÖR REVLUMMER OCH ÅKERGRODA VID AIRPORT CITY Flyttning som kompensationsåtgärd för revlummer och groddjur - kunskapsläge och kostnader Naturcentrum AB har på uppdrag av Andre Berggren på Härryda kommun gjort en sammanställning av kunskapsläget för flyttning av revlummer och en studie av dagvattens potentiella påverkan på åkergroda samt flyttning av åkergroda som kompensationsåtgärd vid exploatering.

2 Uppdrag: Kunskapsläget för flyttning av revlummer och groddjur vid exploatering av Airport City, Härryda kommun, På uppdrag av: Härryda kommun, André Berggren Genomförd av: Niklas Franc, Naturcentrum AB Fätbesök revlummer: Tore Gustafsson Text och rapport: Niklas Franc/Naturcentrum AB Fotografier: framsida åkergroda - Johan Ahlén, fältlokaler - Tore Gustafsson 2

3 Naturcentrum AB Niklas Franc: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag och metoder Flyttning av revlummer Groddjur i området vid Landvetter Airport City Referenser Bilaga

4 1 Uppdrag och metoder Uppdraget har utförts på uppdrag av Härryda kommun/andré Berggren och omfattar en sammanställning av kunskapsläget för flyttning av revlummer Lycopodium clavatum och åkergroda Rana arvalis och dagvattens påverkan på åkergroda. Åtgärderna är en del i arbetet med utbyggnad av projektet Landvetter City vid Landvetter flygplats i Härryda kommun. Revlummer är upptagen i Artskyddsförordningen och fridlyst enligt 9 vilket innebär att det är förbjudet att gräva eller dra upp arten med rötterna eller att plocka eller på annat sätt samla in exemplar av den för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Inom EU:s Art-och habitatdirektiv är den upptagen i bilaga 5. Åkergroda är fridlyst enligt 4 i Artskyddsförordningen och det innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur eller avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen eller skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Kunskapssammanställningen har gjorts genom samtal med experter inom de olika fälten (Tore Gustafsson revlummer och Johan Ahlén groddjur), litteraturgenomgång och breda och smala sökningar på internet. För revlummern har även befintliga växtplatser i planområdet besökts och studerats och sedan har lämpliga platser, med likvärdiga förutsättningar, för omplacering av individerna eftersökts i ett avsatt naturvårdsområde strax sydost om Landvetter flygplats. Sedan efterfrågades även kostnader för genomförande av flyttning av revlummer och åkergroda i det utpekade området. Detta presenteras som ungefärliga kostnader baserat på ingående moment och beräknad tidsåtgång för dessa. 4

5 Naturcentrum AB Niklas Franc: Flyttning av revlummer Allmän biologi Revlummer växer i bland- och barrskog på allt från våt till frisk mark. Den hittas både i skuggiga och mindre skuggiga miljöer. Arten kan skapa stora bestånd på upp till m 2, men vanligast är att bestånden är på mellan 1-5m 2. Inom familjen Lycopodiacae har det länge varit känt att underjordiska växtdelar har någon form av sammankoppling med svampar, en typ av symbios. Detta gäller även släktet Lycopodium och denna koppling har bland annat studerats av Schmid & Oberwinkler (1993). Kopplingen liknar inte normal mykorrhiza och har fått namnet mykoheterotrofi och innebär att lummrarnas underjordiska gametofyter får sin energi (kol) från andra växter via svampar. Om det är en eller flera svamparter som lummrarna är sammankopp- lade med är oklart. Övriga delar av plantorna, de över jord, verkar inte vara i behov av svampkopplingen. Att odla och flytta revlummer Lummrar som grupp anses vara komplicerade och svåra att både odla och flytta. De anses vara känsliga för förändringar i både vattenflöde i marken och fuktighet i luften. Att de är svåra att flytta beror säkerligen på att de är känsliga för fuktighetsgradienter, men kanske också på den ovan nämnda sammankopplingen med svampar och andra växter. Vid flytt av bara enskilda individer (vilket är förbjudet då arten är fridlyst i Sverige) kan det möjli- gen hända att man inte får med svampen. Samtidigt är revlummer välspridd i naturen (vanlig i hela Västergötland; Bertilsson et al, 2002) och verkar dessutom har spridit sig till nya områden som beskogats under de sen- aste decennierna (Blomgren et al, 2011). Detta indikerar att svampen är välspridd och inte sällsynt i naturen och möjligen inte heller spelar någon roll förrän gametofytstadiet hos växten. Den information som hittats om flytt av revlummer utgörs helt och hållet av träd- gårdsentusiasters insatser. Inga projekt där man ur naturvårdssynpunkt har flyttat rev- lummer verkar än så länge ha genomförts och därför får vi arbeta utifrån sunt förnuft och artens basala krav på livsmiljö. Hur kan man flytta revlummer? Eftersom revlummer som redan etablerat sig på en plats, möjligen är känslig för föränd- ringar av sin livsmiljö, så kan förutsättningarna för att lyckas med flytt av lummrar vara dåliga. Att arten dessutom kan vara beroende av en sammankoppling med någon svamp gör det ännu mer komplicerat. Två steg som blir mycket viktiga i en flyttningsprocess blir därför att studera befintliga växtplatser noga och att på mottagarlokalen finna så likvärdiga platser som möjligt. Sedan är det också viktigt att förbereda de nya växtplatserna noga. Platserna bör vara fria från frön och växtlighet som kan komma att försvåra etableringen av de flyttade plantorna och kan komma att konkurrera i framtiden. Marken bör därför skrapas av från befintlig växt- lighet och även fördjupningar grävas innan flyttning. Det som flyttas bör vara både växten, dess närmsta grannväxter, deras rotsystem och all jord som rotsystemet finns i. Detta innebär att man bör flytta cm jord tillsammans 5

6 med plantorna. Det gör att man möjligen kan få med svamphyfer som finns i svampkopp- lingen och dessutom kan man undvika att förstöra mikrorotsystemet hos plantorna. 1. Hitta lokaler med jämförbart mikroklimat 2. Förbered mottagningsplatser (rensa bort växtlighet och gräv gropar) 3. Flytta plantor med cm jord Uppföljning För att följa upp flyttningarna bör individerna på de nya växtplatserna övervakas. Detta kan göras enkelt med fotografering av plantorna där foton både kan användas för att ut- värdera utbredning och status för lummrarna. Dessutom bör man skapa renskrapade etableringsplatser för nya plantor runt de flyttade växterna. Detta kan ske genom att man en meter i varje kompassriktning från plantan skrapar rent en kvadratmeter. Sammanlagt fyra provytor per flyttad planta som kan följas upp med avseende på nyetablering av småplantor. Självklart kan dessa småplantor inte hänföras till de flyttade moderplantorna med 100 % säkerhet, men med stor sannolikhet kommer de från dem. Revlummer i område 10 som möjligen ska flyttas Nedan beskrivs de platser där revlummer noterats i område 10 vid inventering av arten av Tore Gustafsson. På platserna finns det små bestånd av arten och inga stora mattor. Efter beskrivs även lämpliga lokaler dit bestånd kan flyttas. Sökkriterier för platserna, var att de skulle ligga relativt nära väg för att minska tidsåtgång för långa trans- porter genom skog, ha ett lokalklimat som överensstämmer med artens krav och befintliga livsmiljöer i område 10. Generellt kan man säga att helhetsmiljön i områdena för omplace- ring är något torrare och lite granrikare än miljön i område 10. Utvalda platser för plante- ring överensstämmer dock bra med befintliga växtplatser. I bilaga 1 finns foton på alla platser med koordinater angivna. Befintliga bestånd / kvm. I tallskog på fuktigt, blåtåteldominerat underlag. Revorna växer fr.a. upp över gamla stubbar som sticker upp över underlaget / kvm spritt inom ca 20 kvm. Samma miljö som den närbelägna lokal / ,5 kvm. I en myrsvacka på en kulle. Tallskog med främst blåbär och vitmossor som undervegetation / ,5 kvm. Vid en grov tall i myrkant / kvm. På hygge omedelbart N om slänt från Schenkers anläggning. Beståndet till största delen dött, men en del vitala revor finns. Lämpliga platser för omplacering av revlummer / Nedanför hygge intill Kärrsjöns strand. Habitat liknande nuvarande med avseende på fuktighet och artsammansättning. Befintlig revlummer växer strax intill. 6

7 Naturcentrum AB Niklas Franc: / På uppgrävda massor från dikesrensning över myrmark. Lämplig fuktighet. Revlummer växer gärna över upphöjningar i blöt mark, så miljön synes passande / Fuktparti intill vägen med blåtåtel, björn- och vitmossor. Revlummern bör placeras i kanten där det inte är som fuktigast / Gallringsområde vid bäck nära flygplatsområdet. Markfuktigheten lämplig. Kan vara värt ett försök att plantera ett bestånd på den nakna vallen av ett körspår / I lagom fuktigt gammalt körspår strax intill vägen. Kostnader för flyttning av revlummer inom Landvetter-området. I uppdraget ingick att ge ett ungefärligt kostnadsförslag för flyttning av revlummer i det utpekade området (område 10, Karlsson et al, 2011). I området finns fem olika bestånd med revlummer. Det största är knappt 2 m 2 och det minsta 0,5 m 2. Flyttningen sker genom uppgrävning av friska revor tillsammans med cm av den underliggande jorden. Se- dan fraktas revlummerplantorna till utplanteringslokalerna där nya områden rensas från all markflora, gropar grävs och provytor rensas fram. Groparna förvattnas och revlum- mern planteras i groparna. Förberedelser i form av grävning och rensning på nya växtplatser (utpekade i denna rap- port) ca 1 dag för 2 personer. Uppgrävning och flytt inklusive dokumentation genom fotografering efter flytt: ca 1 dag två personer. Arbetsinsats 4*8h=32 h Kostnad 32h*700 kr= kr. Rapport eller redovisning av arbetet är inte inräknat i ovan angivna prisexempel och inte heller grävare och maskin som möjligen kan behövas för avbaning av nya växtplatser. Bör man flytta revlummer? Kostnaden för att flytta fem mindre bestånd av revlummer inom detta område kommer hamna på ca kronor. Till detta kommer kostnader för uppföljning. Revlummmer är i området relativt vanlig och detta gäller för stora delar av landet. Arten är dessutom frid- lyst för att den plockas som dekoration, mer än att den håller på att försvinna. Detta fram- står ju klart även av att den inte finns upptagen på rödlistan. Den generella bilden för flyttning av lummrar är att det är svårt och att de är känsliga för hydrologiska förändringar. Möjligen påverkas även framgången av svamp- /växt- interaktioner som idag inte är helt utredda. Dessa fysiska förutsättningar gör det mycket svårt att förutse hur framgångsrik en flyttprocess skulle bli. Sammantaget ger dessa tre ovan beskrivna faktorer (ekonomi, frånvaro av hot och osäker prognos vid flyttning) att man bör beakta andra kompensationsåtgärder eller inga åtgär- der alls vid en potentiell exploatering. En alternativ kompensationsåtgärd kan vara skötsel av befintliga revlummerpopulationer i avsatta skyddade områden eller avsättning av yt- terligare områden. 7

8 3 Groddjur i området vid Landvetter Airport City I planområdet för exploatering och i dess närhet vid Landvetter Airport City finns två småvatten, Lilla och Stora Dammtjärnen. I dessa har man konstaterat åkergroda (Ahlén 2012). Åkergrodan är fridlyst i Sverige och upptagen i både Artskyddsförordningen (bi- laga 1 med beteckningen N), och i EU:s habitatdirektiv. Man har funderingar på att använda de två ovan nämnda småvattnen som dagvattendam- mar (fördröjning, sedimentation och rening) för dagvatten från området Landvetter Air- port City. Vattnet fortsätter sedan ut i Mölndalsån. Anledningen till att använda befintliga småvatten som dagvattendammar är att man inte får skapa nya öppna vattenytor inom flygplatsområdets närhet. Frågeställningen för detta uppdrag är då: kommer dagvatten från Landvetter Airport City att påverka populationen av åkergroda i Lilla och Stora Dammtjärn? Åkergrodans biologi Åkergrodan övervintrar antingen i skogsmiljöer eller i småvatten. På våren kommer den fram i mars till april för att spela, para sig och lägga ägg. Detta sker i fiskfria småvatten eller mindre sjöar. Det kan också ske i kantzoner i större sjöar med fisk. Efter leken rör sig de vuxna djuren i huvudsak i fuktiga landmiljöer och i strandzoner. Äggen kläcks och blir till larver som senare utvecklar extremiteter och tappar sin svans. Efter färdig metamorfos flyttar de små grodorna upp på land och lever som de vuxna djuren. Föroreningars påverkan på grodor Under larvernas och äggens vattenstadium anses djuren vara extra känsliga för all form av negativ påverkan av sin miljö. Olika studier av olika påverkande faktorer som metaller, gifter, näringsämnen, bekämpningsmedel, oljor, hormonella ämnen mm visar ökad död- lighet, missbildningar, skev könsfördelning, minskad tillväxt, beteendestörningar, ökad känslighet för sjukdomar mm hos försöksdjur/populationer av främst yngel (Bernanke & Köhler 2008, Baker et al 2013). Hos vuxna djur finns också påverkan men då vid mycket högre halter. Nivåerna för påverkan av yngel är av största vikt för bedömningen av dagvattens påver- kan på populationen av åkergroda i Dammtjärnarna. Samtidigt ska man vara medveten om att de försök som gjorts i huvudsak baserar sig på korttidsstudier på upp till max 3 måna- der och på individnivå. Studier av långtidspåverkan av vuxna djur i naturliga populationer som utsätts för låga doser av föroreningar existerar knappt. Detsamma gäller för kombi- nationer av ämnen eller ämnen och sjukdomar och även för metapopulationer inom om- råden. Rådande omständigheter i olika miljöer, dvs olika halter av olika ämnen, skapar lokala populationer av arter som har högre eller lägre tolerans för olika ämnen. Detta beaktas i Naturvårdsverkets riktlinjer och gränsvärden (Naturvårdsverket 2007), men vid enskilda forskningsstudier berörs detta sällan, om det inte är målet för forskningen. Nedan presenteras riktvärden, studier och resultat för ämnen eller grupper av ämnen som finns i dagvatten. Riktvärdena är halter för det som släpps ut till recipienten. I denna rap- port nämns och jämförs nivåer med de riktvärden som Göteborgs kommun tagit fram. Härryda kommun har själva inte tagit fram riktvärden och därför används Göteborgs rikt- värden eftersom det är en närliggande kommun. För många av de citerade studierna har man inte studerat åkergroda Rana arvalis, utan andra närstående arter inom släktet Rana eller i flera fall andra grodarter eller någon gång paddor. Som avslutning diskuteras en generell påverkan av dagvatten på åkergroda i om- rådet. 8

9 Naturcentrum AB Niklas Franc: Fosfater P Både organiska fosfater och ren fosfor har i studier visat sig ha negativ effekt på tillväxt hos amfibier (Bernanke & Köhler 2008). Riktvärdena för dagvatten från Göteborgs stad är 50 µg/l (Miljöförvaltningen 2013). Mängden fosfor som beräknas nå dammiljöerna är 133 µg/l (Sjögren et al 2013). Mängder som påverkar amfibier har inte gått att få fram, men värden över µg/l anses både nationellt och internationellt indikera en övergödd vattenmiljö (Naturvårdsverket 2007). Nivåer på 25 µg/l anses också leda till eutrofiering genom ekologiska förändringar hos ekosystemet (Naturvårdsverket 2007). Kommentar: nivåer av fosfor som når tjärnarna överstiger Göteborgs riktvärden och ligger även över nivåer som anses leda till övergödning. Kväve N Kväve har kraftfulla effekter på amfibier och kan vara både dödligt, ge missbildningar, stört beteendemönster och viktminskning pga minskat födointag (Bernanke & Köhler 2008). Så låga värden som 1mg/l har visat sig vara giftigt för larver av flera grodarter av släktet Rana samma släkte som åkergroda (Marco et al, 1999). Riktvärdet för Göteborg är 1250 µg/l och vattnet till tjärnarna beräknas ha ett värde på 1123 µg/l. dvs Kommentar: vatten till tjärnarna ligger i paritet med riktvärden men också i paritet med nivåer som visat sig ha negativa effekter på grodyngels utveckling. Bly Pb Bly är känt för att vara giftigt främst för att påverka den mentala utvecklingen hos männi- skor. I en studie i USA på leopardgroda Rana pipiens har man visat att kontinuerlig belast- ning med 100 µg/l av bly (Pb(NO 3)) gav signifikant minskad larvtillväxt, deformationer på ryggrad, lägre simhastighet och försenad metamorfos (Chen 2006). Lägre exponerings- grad 3 respektive 10 µg/l gav inte signifikant negativa effekter i studien. Riktvärde för Göteborg är 3 µg/l och beräknat värde till tjärnarna är 9 µg/l. Kommentar: vatten till tjärnarna överskrider riktvärden, men bör ej påverka grodpopulat- ionen. Koppar Cu Koppar påverkar grodyngels tillväxthastighet redan vid 25 µg/l. Vid 100 µg/l ser man även ökad grad av missbildningar, lägre överlevnad, sämre simförmåga och lägre andel som når metamorfos (Chen 2006). Dödligheten (LC 50) vid 150 µg/l är 72 h för Rana pipiens (Lande and Guttman 1973), vilket får ses som relativt giftigt. Göteborgs riktvärde är 9 µg/l och bedömd mängd till tjärnarna är 17 µg/l. Man har också sett att vuxna djur är mycket mindre känsliga och detta gäller förmodligen för många andra ämnen också. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna överstiger riktvärden och ligger bara något un- der nivåer där man sett negativa effekter på yngels tillväxthasighet. Zink Zn Zink är giftigt och studier på larver och embryon av Bufo boreas visar på dödliga nivåer vid µg/l (Porter & Hanson 1976). Riktvärde är 30 µg/l i Göteborg och bedömt värde till dammarna 80 µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger över riktlinjer och i närheten av nedre gränsen för giftiga nivåer. 9

10 Kadmium Cd Yngel av västlig klogroda Xenopus tropicalis utsattes för CdCl 2 i olika doser (500 och 2500 µg/l) och signifikant negativa effekter på tillväxt, ätbeteende och skyddsbeteende obser- verades (Chen 2006). Riktvärdet för Göteborg är 0,3 µg/l och beräknat värde till tjärnarna är 0,68 µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger över riktvärden och under nivåer som påvisat negativa effekter på yngel. Krom Cr Studier av sexvärt krom (CR(VI) på larver av fyra olika sydamerkanska grodarter av släk- tena Hypsiboas, Hyla och Sqinax visade på varierande LC 50 för 96 h, men alla inom ett spann från 5-20 mg/l och missbildningar och minskad tillväxt vid kronisk påverkan vid 3-6 mg/l (Natale et al 2000). Andra studier har visat på liknande värden (> 1 mg/l) som död- ligt giftiga (Linder & Grillitsch 2000). Riktvärde från Göteborg är 13 µg/l och beräknade värden till tjärnarna 13 µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer ligger i nivå med riktlinjer och under giftiga nivåer. Studier av lägre nivåer med kronisk påverkan har ej hittats. Nickel Ni För nickel har endast en studie på en padda Duttaphrynus melanostictus hittats. Där är LC 50 (96h) 8,8 mg/l (Shuhaimi- Othman et al, 2012). Inga studier med långtidseffekter med lägre nivåer har hittats. Riktvärde från Göteborg är 45 µg/l (Stockholm 30 µg/l, Stock- holms läns landsting, 2009) och beräknade värden till tjärnarna är 15 µg/l. Kommentar: Utsläppsnivåer till tjärnarna ligger under riktlinjer och under giftiga nivåer. Kvicksilver Hg Höga doser av kvicksilver är dödligt giftigt för både människor och djur, men har också negativ effekt på tillväxt, beteende och reproduktion vid lägre doser (Willson et al 2012). Dessutom ackumuleras kvicksilver i vävnader och i näringskedjor. För Xenopus laevis finns LC 50 värden på 0,3 µm (organiskt kvicksilver) och 0.6 µm för (oorganiskt). Riktvärde från Göteborg är 0,07 µg/l och beräknade värden till tjärnarna är 0,08 µg/l. Hur dessa värden går att jämföra med bioackumulering och överföring till ägg vid äggläggning har inte kun- nat utredas inom denna studie och ej heller förhållanden mellan mängder (mol och g/l). Det aktiva upptaget av kvicksilver ur vatten är extremt lågt, utan upptag sker genom bio- ackumulering från sediment och in i näringskedjor. Kommentar: utsläppsnivå ligger i paritet med riktlinjer. Övrig påverkan gick ej att utreda. SS partiklar Riktvärde från Göteborg är µg/l och beräknade värden till tjärnarna är drygt µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger under riktlinjer. Olja Riktvärde från Göteborg är µg/l, men för detta värde ligger Stockholms rikt- värden lägre 700 µg/l (Göteborg är lägre eller har samma riktvärden för alla ämnen utom nickel och olja) och beräknade värden till tjärnarna är 1821 µg/l. 10

11 Naturcentrum AB Niklas Franc: Problemet med olja är att det är ett brett spektrum av olika ämnen och vissa är giftigare än andra. Svårt att göra en vettig bedömning. Värdet till dammarna ligger högre än riktvärde i både Göteborg och Stockholm, vilket bör medföra en ökad risk. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger över lägsta nivåer för Göteborgs riktlinjer, och över Stockholms riktlinjer. Påverkan på grodorna har ej gått att bedöma. Flera av ämnena når upp i nivåer som med största sannolikhet kommer ha effekter på åkergrodornas yngel. Alla utsläppsvärden är dessutom medelvärden och skulle högre ni- våer komma i samband med yngelperioden för grodorna så kan effekten vara kraftfull. De effekter som kan bedömas ske vid medelvärdesutsläpp är främst minskad tillväxt och be- teendestörningar, men även ökad dödlighet och försenad metamorfos (ökad risk för pre- dation). Dessutom kan även tjärnarna komma att växa igen vilket kan leda till habitatför- lust. Flera av ovan nämnda negativa effekter på grodindivider kan komma att ske även om rikt- värden (Göteborgs respektive Stockholms) följs, eftersom nivåerna för riktlinjerna och utsläppen för några av ämnena (N, Zn, CU) ligger på samma nivå som påverkansnivåer. Den population som idag finns i området utsätts redan för ämnen till vis del och beroende på dagens nivåer så kan djuren ha anpassat sig till vissa nivåer. Detta bör undersökas för populationerna i båda tjärnarna. Om djuren är vana vid lägre nivåer så är risken större att effekter av ökade nivåer kan ge letala effekter. Om nivåerna i tjärnarna idag är högre än riktvärden så bör det beaktas vid en bedömning av utsläppsnivåer (med avseende på åkergroda). Påverkan på populationsnivå och ekosystemnivåer De studier som finns gjorda om påverkan av olika ämnen på amfibier och andra taxa base- rar sig alla på individnivå. Att omvandla dessa effekter till populationsnivå och eko- systemnivåer är komplicerat och kräver djup kunskap om både beteende, ekosystempå- verkan hos arter, predatorer, ämnenas påverkan mm. Detta är dock en av de stora fråge- ställningarna som man vill ha svar på från naturvårdens sida och moderna statistiska me- toder har börjat kunna extrapolera effekter på individnivå till ekosystemnivå. Bland amfi- bier finns bara ett fåtal studier och flera av dessa är mycket basala och har inte kunnat ge några mer avancerade svar, t ex Linder och Grillitsch (2000) och Boone och Bridges (2003). En sentida studie av Willson et al (2012) har dock fördjupat sig i problematiken och stu- derat amerikansk padda Bufo americanus och påverkan av kvicksilver. Man studerade livscykeln och kvicksilvrets påverkan i olika livsstadier och inkorporerade detta med be- teendemönster, predationsrisker, densitetsberoende mm för populationer. Resultaten visade att yngels överlevnadsnivå och effekter av låga nivåer av kvicksilver har lägre på- verkan på populationsdynamik än överlevnad strax före och efter metamorfos (sena larv- stadier och tidig imago fas). Detta tolkas som att ämnen som påverkar runt tiden för metamorfosen har högre populat- ionspåverkan än ämnen som påverkar tidigare i ynglens utveckling. Tyvärr har vi idag ingen kunskap om ifall några av de berörda ämnena ger effekter i sena larvstadier eller efter metamorfosen. Skulle sådan kunskap komma fram kan det vara viktigt att den snabbt implementeras i kunskapsunderlag för kommunala riktvärden om utsläpp till dagvatten. 11

12 Ett av ämnena har dock en påverkan som kan ha direkta populationspåverkande effekter. Det är fosfor vars halter kan leda till igenväxning. En igenväxning av miljöerna skulle för- ändra både artsammansättning och ekosystemet i sig. För grodorna skulle det bli svårare att hitta bra äggläggningsplatser och spelplatser och på sikt skulle förmodligen populat- ionen minska. Minskad mängd grodor skulle minska antalet grodätande fåglar och kanske även snok om det finns i området och sådana effekter skulle kunna få följdeffekter som påverkar stora delar av ekosystemet. Sammanfattning av påverkan på åkergroda av dagvatten Det vi idag har att utgå ifrån är att vissa stora kommuner har fastställda riktlinjer för dag- vattenutsläpp. Dessa riktlinjer är baserade på gränsvärden, forskning mm och är uppsatta för att minimera miljöpåverkan så långt som möjligt och för att vi ska bidra till att nå våra miljömål. För att kunna släppa ut dagvatten till en recipient med en fridlyst art så bör dagvattnets nivåer av ämnen ligga på nivåer i paritet med riktvärdena. För vissa ämnen som kan på- verka yngel av åkergroda kommer dessa nivåer att vara högre än vad vi med säkerhet kan säga skulle utesluta en påverkan på individ-, populations eller ekosystemnivå. Det gäller främst ämnena kväve, fosfor, koppar och zink. För dessa ämnen bör man ha lägre ut- släppsnivåer. För övriga ämnen bör man ligga på nivåer som är i paritet med riktvärden, om det inte bedöms att åkergroda inte kommer att påverkas av planerade nivåer. Kompensationsåtgärder för åkergroda Om man finner att det inte är ekonomiskt försvarbart att få ner utsläppsnivåerna av dag- vattnets potentiellt skadliga ämnen för åkergroda när vattnet når Stora och Lilla Damm- tjärn, kan man som kompensationsåtgärd flytta grodorna till nyanlagda eller andra befint- liga småvatten. I ett område sydost om flygplatsen har man avsatt ett naturområde med ett par mindre småvatten och en större sjö. Möjligen kan man hitta lämpliga platser för nya dammar eller befintliga dammar i detta område. Om grodor redan finns etablerade i befintliga småvat- ten eller om vattnen hyser fisk, bör man skapa nya dammar istället. Om dessa skapas i närheten av befintliga småvatten kan en lokal metapopulationsdynamik förstärkas och därmed kan förlusten av habitat för åkergroda kompenseras på ett bra sätt. En flyttning av grodpopulationen från tjärnarna innebär 4-5 besök för två personer och inte ens då kommer man att kunna garantera att alla grodor är borta. Lämpligast sker flyttning under lektiden då en stor andel av grodorna ansamlas. Även rom flyttas. Utöver detta arbete måste nya lokaler eftersökas och inventeras. Arbetsmoment Planering, sök efter lämpliga miljöer och inventering Grävning, maskiner, massor om man ska göra nya småvatten Infångande och flyttning av grodor ca Ansökningar hos jordbruksverk och Länsstyrelse 2-3 dagar En total kostnad på mellan till beroende på vilket alternativ som väljs. 12

13 Naturcentrum AB Niklas Franc: Referenser Ahlen, J. & Morin, J. Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun. Naturcentrum AB. ArtPortalen (www.artportalen.se) Baker, N., Bancroft, B. & Garcia, T A meta-analysis of the effects of pesticides and fertilizers on survival and growth of amphibians. Science of the total Environment 449, Bertilsson, A., Aronsson L-E., Bohlin, A., Börjeson, G., Geijer, M., Ivarsson, R., Janson, O. och Sahlin, E Västergötlands flora. Lund. ISBN Bernanke, Julia & Köhler H-R. Effect of Environmental Chemicals on wildlife vertebrates. Reviews of Environmental Contamination and Toxicology, vol 198. Blomgren, S., Falk, E. & Herloff, B. (red) Bohusläns Flora. Boone, M.D. & Bridges, C.M Effects of pesticides on amphibian poulations. I: Amphibian Conservation. (eds. Semlitsch R.D. Smithsonian Institution, Washington, D.C. USA. Chen, T.H Direct effect of heavy metals on behavior, development, and reproduction of amphibians. Dissertation in Wildlife Ecology, University of Wisconsin-Madison. Franc, N Naturvärdesinventering vid Herrestad-Torp 1:26 och 1:3. Inventeringsrapport, Naturcentrum AB. Freda, J The effects of aluminum and other metals on amphibians. Environmental pollutions, 71, Gärdenfors, U. (red.) 2010: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Karlsson, Linda, Nevander, Emma och Meyer, Karin Naturinventering till program för Landvetter Airport City. Rapport Härryda kommun. Lande, S.P. & Guttman, S.I The effects of copper sulfate on the growth and mortality rate of Rana pipiens tadpoles. Herpetologica 29, Linder, G. & Grillitsch, B Ecotoxicology of metals. In: Sparling DW, Linder G, Bishop CA (eds). Ecotoxicology of amphibians and reptiles. Society of Environmental Toxicology and Chemistry, Pensacola, FL p Marco, A., Quilchano, C. & Blaustein, A.R Sensitivity to nitrate and nitrite in pond-breeding amphibians from the Pacific Northwest, USA. Environmental Toxicol Chemistry, 18: Miljöförvaltningen, Göteborgs stad Miljöförvaltningen riktlinjer och riktvärden för utsläpp v förorenat vatten till recipient och dagvatten (reviderad 2013). ISBN nr: Natale, G.S., Ammassari, L.L., Basso, N.G. & Ronco, A.E Acute and chronic effects of Cr(VI) on Hypsiboas pulchellus embryos and tdpoles. Diseases of aquatic organisms, 27, Natale, G.S., Basso, N.G. & Ronco, A.E. Effect of CR(VI) on early stages of three species of hylid frogs (Amphibia, Anura) from South America. Environmental Toxicology, 15, 5, Naturvårdsverket 2007: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A. Till handbok 2007:4. Naturvårdsverket 2009: Handbok i artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser. Naturresursavdelningen. Porter, K. R. & Hakanson, D.E Toxicity of mine drainage to embryonic and larval boreal toads. Copeia Prati M, Gornati R, Boracchi P, Biganzoli E, Fortaner S, Pietra R, Sabbioni E & Bernardini G A comparative study of the toxicity of mercury dichloride and methylmercury, assayed by the Frog Embryo Teratogenesis Assay--Xenopus (FETAX). Alternatives to Laboratory Animals : ATLA 30(1), Schmid, E. & Oberwinkler, F Mycorrhiza-like interaction between the achlorophyllus gametophyte of Lycopodium clavatum L. and its fungal endophyte studied by light and electron microscopy. New Phytol. 124, Shuhaimi-Othman, M., Nadzifah, Y., Umirah, N.S and A.K. Ahmad Toxicity of metals to tadpoles of the common Sunda toad, Duttaphrynus melanostictus. Toxicological & Environmental Chemistry 94, 2, Sjögren, L., Persson, K. & Norberg, K Airport City del 3: dagvattenutredning. Ramböll Sverige AB. Stockholms läns landsting Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 13

14 Willson, J D., Hopkins, W.A., Bergeron, C.M. & Todd, B.D Making leaps in amphibian ecotoxicology: translating individual-level effects of contaminants to population viability. Ecological applications, 22, 6,

15 Naturcentrum AB Niklas Franc: Bilaga 1 Befintliga växtplatser för revlummer i område 10 (Karlsson et al, 2011). Befintlig växtplats / Befintlig växtplats /

16 Befintlig växtplats / Befintlig växtplats /

17 Naturcentrum AB Niklas Franc: Befintlig växtplats /

18 Lämpliga platser för omplantering av revlummer Omplanteringslokal / Växer redan revlummer i området. Omplanteringslokal / Plantering på de uppgrävda massor från dikesrensningen. 18

19 Naturcentrum AB Niklas Franc: Omplanteringslokal / Undvik att plantera revlummern på de fuktigaste partierna. Omplanteringslokal / Revlummern planteras lämpligen på de uppkörda nakna massorna. 19

20 Omplanteringslokal / I körspåren. 20

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN Linda Andersson Rio Kulturkooperativ September 2012 1 Innehåll Uppdrag och bakgrund 3 Metod 4 Arkivstudie - Skyddade

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam -En respirometrisk analys där en spädningsserie har använts för att bestämma hämningen på biologiska reningssteg i avloppsreningsverk Sammanfattning Det är vanligt

Läs mer

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060108 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr P 2823-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr P 4180-12, se bilaga KLAGANDE Vellinge kommun MOTPARTER

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun RAPPORT - KONTROLL AV DAGVATTEN November 2009 samt utvärdering av hela årskontrollen 2010-03-23 Upprättad

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Datum 2012-03-23. Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice

Datum 2012-03-23. Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice Handläggare Andreas Olander Lianne de Jonge Tel +46 10 505 31 96 Mobil +46 72 530 34 23 Fax +46 10 505 30 09 andreas.olander@afconsult.com Datum Uppdragsnr 572030 1 (16) Dagvattenutredning detaljplan för

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Växter längs vattendrag i. mångfalden? Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer