PÅVERKAN OCH KOMPENSATIONS-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PÅVERKAN OCH KOMPENSATIONS-"

Transkript

1 NATURCENTRUM AB PÅVERKAN OCH KOMPENSATIONS- ÅTGÄRDER FÖR REVLUMMER OCH ÅKERGRODA VID AIRPORT CITY Flyttning som kompensationsåtgärd för revlummer och groddjur - kunskapsläge och kostnader Naturcentrum AB har på uppdrag av Andre Berggren på Härryda kommun gjort en sammanställning av kunskapsläget för flyttning av revlummer och en studie av dagvattens potentiella påverkan på åkergroda samt flyttning av åkergroda som kompensationsåtgärd vid exploatering.

2 Uppdrag: Kunskapsläget för flyttning av revlummer och groddjur vid exploatering av Airport City, Härryda kommun, På uppdrag av: Härryda kommun, André Berggren Genomförd av: Niklas Franc, Naturcentrum AB Fätbesök revlummer: Tore Gustafsson Text och rapport: Niklas Franc/Naturcentrum AB Fotografier: framsida åkergroda - Johan Ahlén, fältlokaler - Tore Gustafsson 2

3 Naturcentrum AB Niklas Franc: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag och metoder Flyttning av revlummer Groddjur i området vid Landvetter Airport City Referenser Bilaga

4 1 Uppdrag och metoder Uppdraget har utförts på uppdrag av Härryda kommun/andré Berggren och omfattar en sammanställning av kunskapsläget för flyttning av revlummer Lycopodium clavatum och åkergroda Rana arvalis och dagvattens påverkan på åkergroda. Åtgärderna är en del i arbetet med utbyggnad av projektet Landvetter City vid Landvetter flygplats i Härryda kommun. Revlummer är upptagen i Artskyddsförordningen och fridlyst enligt 9 vilket innebär att det är förbjudet att gräva eller dra upp arten med rötterna eller att plocka eller på annat sätt samla in exemplar av den för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Inom EU:s Art-och habitatdirektiv är den upptagen i bilaga 5. Åkergroda är fridlyst enligt 4 i Artskyddsförordningen och det innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur eller avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen eller skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Kunskapssammanställningen har gjorts genom samtal med experter inom de olika fälten (Tore Gustafsson revlummer och Johan Ahlén groddjur), litteraturgenomgång och breda och smala sökningar på internet. För revlummern har även befintliga växtplatser i planområdet besökts och studerats och sedan har lämpliga platser, med likvärdiga förutsättningar, för omplacering av individerna eftersökts i ett avsatt naturvårdsområde strax sydost om Landvetter flygplats. Sedan efterfrågades även kostnader för genomförande av flyttning av revlummer och åkergroda i det utpekade området. Detta presenteras som ungefärliga kostnader baserat på ingående moment och beräknad tidsåtgång för dessa. 4

5 Naturcentrum AB Niklas Franc: Flyttning av revlummer Allmän biologi Revlummer växer i bland- och barrskog på allt från våt till frisk mark. Den hittas både i skuggiga och mindre skuggiga miljöer. Arten kan skapa stora bestånd på upp till m 2, men vanligast är att bestånden är på mellan 1-5m 2. Inom familjen Lycopodiacae har det länge varit känt att underjordiska växtdelar har någon form av sammankoppling med svampar, en typ av symbios. Detta gäller även släktet Lycopodium och denna koppling har bland annat studerats av Schmid & Oberwinkler (1993). Kopplingen liknar inte normal mykorrhiza och har fått namnet mykoheterotrofi och innebär att lummrarnas underjordiska gametofyter får sin energi (kol) från andra växter via svampar. Om det är en eller flera svamparter som lummrarna är sammankopp- lade med är oklart. Övriga delar av plantorna, de över jord, verkar inte vara i behov av svampkopplingen. Att odla och flytta revlummer Lummrar som grupp anses vara komplicerade och svåra att både odla och flytta. De anses vara känsliga för förändringar i både vattenflöde i marken och fuktighet i luften. Att de är svåra att flytta beror säkerligen på att de är känsliga för fuktighetsgradienter, men kanske också på den ovan nämnda sammankopplingen med svampar och andra växter. Vid flytt av bara enskilda individer (vilket är förbjudet då arten är fridlyst i Sverige) kan det möjli- gen hända att man inte får med svampen. Samtidigt är revlummer välspridd i naturen (vanlig i hela Västergötland; Bertilsson et al, 2002) och verkar dessutom har spridit sig till nya områden som beskogats under de sen- aste decennierna (Blomgren et al, 2011). Detta indikerar att svampen är välspridd och inte sällsynt i naturen och möjligen inte heller spelar någon roll förrän gametofytstadiet hos växten. Den information som hittats om flytt av revlummer utgörs helt och hållet av träd- gårdsentusiasters insatser. Inga projekt där man ur naturvårdssynpunkt har flyttat rev- lummer verkar än så länge ha genomförts och därför får vi arbeta utifrån sunt förnuft och artens basala krav på livsmiljö. Hur kan man flytta revlummer? Eftersom revlummer som redan etablerat sig på en plats, möjligen är känslig för föränd- ringar av sin livsmiljö, så kan förutsättningarna för att lyckas med flytt av lummrar vara dåliga. Att arten dessutom kan vara beroende av en sammankoppling med någon svamp gör det ännu mer komplicerat. Två steg som blir mycket viktiga i en flyttningsprocess blir därför att studera befintliga växtplatser noga och att på mottagarlokalen finna så likvärdiga platser som möjligt. Sedan är det också viktigt att förbereda de nya växtplatserna noga. Platserna bör vara fria från frön och växtlighet som kan komma att försvåra etableringen av de flyttade plantorna och kan komma att konkurrera i framtiden. Marken bör därför skrapas av från befintlig växt- lighet och även fördjupningar grävas innan flyttning. Det som flyttas bör vara både växten, dess närmsta grannväxter, deras rotsystem och all jord som rotsystemet finns i. Detta innebär att man bör flytta cm jord tillsammans 5

6 med plantorna. Det gör att man möjligen kan få med svamphyfer som finns i svampkopp- lingen och dessutom kan man undvika att förstöra mikrorotsystemet hos plantorna. 1. Hitta lokaler med jämförbart mikroklimat 2. Förbered mottagningsplatser (rensa bort växtlighet och gräv gropar) 3. Flytta plantor med cm jord Uppföljning För att följa upp flyttningarna bör individerna på de nya växtplatserna övervakas. Detta kan göras enkelt med fotografering av plantorna där foton både kan användas för att ut- värdera utbredning och status för lummrarna. Dessutom bör man skapa renskrapade etableringsplatser för nya plantor runt de flyttade växterna. Detta kan ske genom att man en meter i varje kompassriktning från plantan skrapar rent en kvadratmeter. Sammanlagt fyra provytor per flyttad planta som kan följas upp med avseende på nyetablering av småplantor. Självklart kan dessa småplantor inte hänföras till de flyttade moderplantorna med 100 % säkerhet, men med stor sannolikhet kommer de från dem. Revlummer i område 10 som möjligen ska flyttas Nedan beskrivs de platser där revlummer noterats i område 10 vid inventering av arten av Tore Gustafsson. På platserna finns det små bestånd av arten och inga stora mattor. Efter beskrivs även lämpliga lokaler dit bestånd kan flyttas. Sökkriterier för platserna, var att de skulle ligga relativt nära väg för att minska tidsåtgång för långa trans- porter genom skog, ha ett lokalklimat som överensstämmer med artens krav och befintliga livsmiljöer i område 10. Generellt kan man säga att helhetsmiljön i områdena för omplace- ring är något torrare och lite granrikare än miljön i område 10. Utvalda platser för plante- ring överensstämmer dock bra med befintliga växtplatser. I bilaga 1 finns foton på alla platser med koordinater angivna. Befintliga bestånd / kvm. I tallskog på fuktigt, blåtåteldominerat underlag. Revorna växer fr.a. upp över gamla stubbar som sticker upp över underlaget / kvm spritt inom ca 20 kvm. Samma miljö som den närbelägna lokal / ,5 kvm. I en myrsvacka på en kulle. Tallskog med främst blåbär och vitmossor som undervegetation / ,5 kvm. Vid en grov tall i myrkant / kvm. På hygge omedelbart N om slänt från Schenkers anläggning. Beståndet till största delen dött, men en del vitala revor finns. Lämpliga platser för omplacering av revlummer / Nedanför hygge intill Kärrsjöns strand. Habitat liknande nuvarande med avseende på fuktighet och artsammansättning. Befintlig revlummer växer strax intill. 6

7 Naturcentrum AB Niklas Franc: / På uppgrävda massor från dikesrensning över myrmark. Lämplig fuktighet. Revlummer växer gärna över upphöjningar i blöt mark, så miljön synes passande / Fuktparti intill vägen med blåtåtel, björn- och vitmossor. Revlummern bör placeras i kanten där det inte är som fuktigast / Gallringsområde vid bäck nära flygplatsområdet. Markfuktigheten lämplig. Kan vara värt ett försök att plantera ett bestånd på den nakna vallen av ett körspår / I lagom fuktigt gammalt körspår strax intill vägen. Kostnader för flyttning av revlummer inom Landvetter-området. I uppdraget ingick att ge ett ungefärligt kostnadsförslag för flyttning av revlummer i det utpekade området (område 10, Karlsson et al, 2011). I området finns fem olika bestånd med revlummer. Det största är knappt 2 m 2 och det minsta 0,5 m 2. Flyttningen sker genom uppgrävning av friska revor tillsammans med cm av den underliggande jorden. Se- dan fraktas revlummerplantorna till utplanteringslokalerna där nya områden rensas från all markflora, gropar grävs och provytor rensas fram. Groparna förvattnas och revlum- mern planteras i groparna. Förberedelser i form av grävning och rensning på nya växtplatser (utpekade i denna rap- port) ca 1 dag för 2 personer. Uppgrävning och flytt inklusive dokumentation genom fotografering efter flytt: ca 1 dag två personer. Arbetsinsats 4*8h=32 h Kostnad 32h*700 kr= kr. Rapport eller redovisning av arbetet är inte inräknat i ovan angivna prisexempel och inte heller grävare och maskin som möjligen kan behövas för avbaning av nya växtplatser. Bör man flytta revlummer? Kostnaden för att flytta fem mindre bestånd av revlummer inom detta område kommer hamna på ca kronor. Till detta kommer kostnader för uppföljning. Revlummmer är i området relativt vanlig och detta gäller för stora delar av landet. Arten är dessutom frid- lyst för att den plockas som dekoration, mer än att den håller på att försvinna. Detta fram- står ju klart även av att den inte finns upptagen på rödlistan. Den generella bilden för flyttning av lummrar är att det är svårt och att de är känsliga för hydrologiska förändringar. Möjligen påverkas även framgången av svamp- /växt- interaktioner som idag inte är helt utredda. Dessa fysiska förutsättningar gör det mycket svårt att förutse hur framgångsrik en flyttprocess skulle bli. Sammantaget ger dessa tre ovan beskrivna faktorer (ekonomi, frånvaro av hot och osäker prognos vid flyttning) att man bör beakta andra kompensationsåtgärder eller inga åtgär- der alls vid en potentiell exploatering. En alternativ kompensationsåtgärd kan vara skötsel av befintliga revlummerpopulationer i avsatta skyddade områden eller avsättning av yt- terligare områden. 7

8 3 Groddjur i området vid Landvetter Airport City I planområdet för exploatering och i dess närhet vid Landvetter Airport City finns två småvatten, Lilla och Stora Dammtjärnen. I dessa har man konstaterat åkergroda (Ahlén 2012). Åkergrodan är fridlyst i Sverige och upptagen i både Artskyddsförordningen (bi- laga 1 med beteckningen N), och i EU:s habitatdirektiv. Man har funderingar på att använda de två ovan nämnda småvattnen som dagvattendam- mar (fördröjning, sedimentation och rening) för dagvatten från området Landvetter Air- port City. Vattnet fortsätter sedan ut i Mölndalsån. Anledningen till att använda befintliga småvatten som dagvattendammar är att man inte får skapa nya öppna vattenytor inom flygplatsområdets närhet. Frågeställningen för detta uppdrag är då: kommer dagvatten från Landvetter Airport City att påverka populationen av åkergroda i Lilla och Stora Dammtjärn? Åkergrodans biologi Åkergrodan övervintrar antingen i skogsmiljöer eller i småvatten. På våren kommer den fram i mars till april för att spela, para sig och lägga ägg. Detta sker i fiskfria småvatten eller mindre sjöar. Det kan också ske i kantzoner i större sjöar med fisk. Efter leken rör sig de vuxna djuren i huvudsak i fuktiga landmiljöer och i strandzoner. Äggen kläcks och blir till larver som senare utvecklar extremiteter och tappar sin svans. Efter färdig metamorfos flyttar de små grodorna upp på land och lever som de vuxna djuren. Föroreningars påverkan på grodor Under larvernas och äggens vattenstadium anses djuren vara extra känsliga för all form av negativ påverkan av sin miljö. Olika studier av olika påverkande faktorer som metaller, gifter, näringsämnen, bekämpningsmedel, oljor, hormonella ämnen mm visar ökad död- lighet, missbildningar, skev könsfördelning, minskad tillväxt, beteendestörningar, ökad känslighet för sjukdomar mm hos försöksdjur/populationer av främst yngel (Bernanke & Köhler 2008, Baker et al 2013). Hos vuxna djur finns också påverkan men då vid mycket högre halter. Nivåerna för påverkan av yngel är av största vikt för bedömningen av dagvattens påver- kan på populationen av åkergroda i Dammtjärnarna. Samtidigt ska man vara medveten om att de försök som gjorts i huvudsak baserar sig på korttidsstudier på upp till max 3 måna- der och på individnivå. Studier av långtidspåverkan av vuxna djur i naturliga populationer som utsätts för låga doser av föroreningar existerar knappt. Detsamma gäller för kombi- nationer av ämnen eller ämnen och sjukdomar och även för metapopulationer inom om- råden. Rådande omständigheter i olika miljöer, dvs olika halter av olika ämnen, skapar lokala populationer av arter som har högre eller lägre tolerans för olika ämnen. Detta beaktas i Naturvårdsverkets riktlinjer och gränsvärden (Naturvårdsverket 2007), men vid enskilda forskningsstudier berörs detta sällan, om det inte är målet för forskningen. Nedan presenteras riktvärden, studier och resultat för ämnen eller grupper av ämnen som finns i dagvatten. Riktvärdena är halter för det som släpps ut till recipienten. I denna rap- port nämns och jämförs nivåer med de riktvärden som Göteborgs kommun tagit fram. Härryda kommun har själva inte tagit fram riktvärden och därför används Göteborgs rikt- värden eftersom det är en närliggande kommun. För många av de citerade studierna har man inte studerat åkergroda Rana arvalis, utan andra närstående arter inom släktet Rana eller i flera fall andra grodarter eller någon gång paddor. Som avslutning diskuteras en generell påverkan av dagvatten på åkergroda i om- rådet. 8

9 Naturcentrum AB Niklas Franc: Fosfater P Både organiska fosfater och ren fosfor har i studier visat sig ha negativ effekt på tillväxt hos amfibier (Bernanke & Köhler 2008). Riktvärdena för dagvatten från Göteborgs stad är 50 µg/l (Miljöförvaltningen 2013). Mängden fosfor som beräknas nå dammiljöerna är 133 µg/l (Sjögren et al 2013). Mängder som påverkar amfibier har inte gått att få fram, men värden över µg/l anses både nationellt och internationellt indikera en övergödd vattenmiljö (Naturvårdsverket 2007). Nivåer på 25 µg/l anses också leda till eutrofiering genom ekologiska förändringar hos ekosystemet (Naturvårdsverket 2007). Kommentar: nivåer av fosfor som når tjärnarna överstiger Göteborgs riktvärden och ligger även över nivåer som anses leda till övergödning. Kväve N Kväve har kraftfulla effekter på amfibier och kan vara både dödligt, ge missbildningar, stört beteendemönster och viktminskning pga minskat födointag (Bernanke & Köhler 2008). Så låga värden som 1mg/l har visat sig vara giftigt för larver av flera grodarter av släktet Rana samma släkte som åkergroda (Marco et al, 1999). Riktvärdet för Göteborg är 1250 µg/l och vattnet till tjärnarna beräknas ha ett värde på 1123 µg/l. dvs Kommentar: vatten till tjärnarna ligger i paritet med riktvärden men också i paritet med nivåer som visat sig ha negativa effekter på grodyngels utveckling. Bly Pb Bly är känt för att vara giftigt främst för att påverka den mentala utvecklingen hos männi- skor. I en studie i USA på leopardgroda Rana pipiens har man visat att kontinuerlig belast- ning med 100 µg/l av bly (Pb(NO 3)) gav signifikant minskad larvtillväxt, deformationer på ryggrad, lägre simhastighet och försenad metamorfos (Chen 2006). Lägre exponerings- grad 3 respektive 10 µg/l gav inte signifikant negativa effekter i studien. Riktvärde för Göteborg är 3 µg/l och beräknat värde till tjärnarna är 9 µg/l. Kommentar: vatten till tjärnarna överskrider riktvärden, men bör ej påverka grodpopulat- ionen. Koppar Cu Koppar påverkar grodyngels tillväxthastighet redan vid 25 µg/l. Vid 100 µg/l ser man även ökad grad av missbildningar, lägre överlevnad, sämre simförmåga och lägre andel som når metamorfos (Chen 2006). Dödligheten (LC 50) vid 150 µg/l är 72 h för Rana pipiens (Lande and Guttman 1973), vilket får ses som relativt giftigt. Göteborgs riktvärde är 9 µg/l och bedömd mängd till tjärnarna är 17 µg/l. Man har också sett att vuxna djur är mycket mindre känsliga och detta gäller förmodligen för många andra ämnen också. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna överstiger riktvärden och ligger bara något un- der nivåer där man sett negativa effekter på yngels tillväxthasighet. Zink Zn Zink är giftigt och studier på larver och embryon av Bufo boreas visar på dödliga nivåer vid µg/l (Porter & Hanson 1976). Riktvärde är 30 µg/l i Göteborg och bedömt värde till dammarna 80 µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger över riktlinjer och i närheten av nedre gränsen för giftiga nivåer. 9

10 Kadmium Cd Yngel av västlig klogroda Xenopus tropicalis utsattes för CdCl 2 i olika doser (500 och 2500 µg/l) och signifikant negativa effekter på tillväxt, ätbeteende och skyddsbeteende obser- verades (Chen 2006). Riktvärdet för Göteborg är 0,3 µg/l och beräknat värde till tjärnarna är 0,68 µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger över riktvärden och under nivåer som påvisat negativa effekter på yngel. Krom Cr Studier av sexvärt krom (CR(VI) på larver av fyra olika sydamerkanska grodarter av släk- tena Hypsiboas, Hyla och Sqinax visade på varierande LC 50 för 96 h, men alla inom ett spann från 5-20 mg/l och missbildningar och minskad tillväxt vid kronisk påverkan vid 3-6 mg/l (Natale et al 2000). Andra studier har visat på liknande värden (> 1 mg/l) som död- ligt giftiga (Linder & Grillitsch 2000). Riktvärde från Göteborg är 13 µg/l och beräknade värden till tjärnarna 13 µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer ligger i nivå med riktlinjer och under giftiga nivåer. Studier av lägre nivåer med kronisk påverkan har ej hittats. Nickel Ni För nickel har endast en studie på en padda Duttaphrynus melanostictus hittats. Där är LC 50 (96h) 8,8 mg/l (Shuhaimi- Othman et al, 2012). Inga studier med långtidseffekter med lägre nivåer har hittats. Riktvärde från Göteborg är 45 µg/l (Stockholm 30 µg/l, Stock- holms läns landsting, 2009) och beräknade värden till tjärnarna är 15 µg/l. Kommentar: Utsläppsnivåer till tjärnarna ligger under riktlinjer och under giftiga nivåer. Kvicksilver Hg Höga doser av kvicksilver är dödligt giftigt för både människor och djur, men har också negativ effekt på tillväxt, beteende och reproduktion vid lägre doser (Willson et al 2012). Dessutom ackumuleras kvicksilver i vävnader och i näringskedjor. För Xenopus laevis finns LC 50 värden på 0,3 µm (organiskt kvicksilver) och 0.6 µm för (oorganiskt). Riktvärde från Göteborg är 0,07 µg/l och beräknade värden till tjärnarna är 0,08 µg/l. Hur dessa värden går att jämföra med bioackumulering och överföring till ägg vid äggläggning har inte kun- nat utredas inom denna studie och ej heller förhållanden mellan mängder (mol och g/l). Det aktiva upptaget av kvicksilver ur vatten är extremt lågt, utan upptag sker genom bio- ackumulering från sediment och in i näringskedjor. Kommentar: utsläppsnivå ligger i paritet med riktlinjer. Övrig påverkan gick ej att utreda. SS partiklar Riktvärde från Göteborg är µg/l och beräknade värden till tjärnarna är drygt µg/l. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger under riktlinjer. Olja Riktvärde från Göteborg är µg/l, men för detta värde ligger Stockholms rikt- värden lägre 700 µg/l (Göteborg är lägre eller har samma riktvärden för alla ämnen utom nickel och olja) och beräknade värden till tjärnarna är 1821 µg/l. 10

11 Naturcentrum AB Niklas Franc: Problemet med olja är att det är ett brett spektrum av olika ämnen och vissa är giftigare än andra. Svårt att göra en vettig bedömning. Värdet till dammarna ligger högre än riktvärde i både Göteborg och Stockholm, vilket bör medföra en ökad risk. Kommentar: utsläppsnivåer till tjärnarna ligger över lägsta nivåer för Göteborgs riktlinjer, och över Stockholms riktlinjer. Påverkan på grodorna har ej gått att bedöma. Flera av ämnena når upp i nivåer som med största sannolikhet kommer ha effekter på åkergrodornas yngel. Alla utsläppsvärden är dessutom medelvärden och skulle högre ni- våer komma i samband med yngelperioden för grodorna så kan effekten vara kraftfull. De effekter som kan bedömas ske vid medelvärdesutsläpp är främst minskad tillväxt och be- teendestörningar, men även ökad dödlighet och försenad metamorfos (ökad risk för pre- dation). Dessutom kan även tjärnarna komma att växa igen vilket kan leda till habitatför- lust. Flera av ovan nämnda negativa effekter på grodindivider kan komma att ske även om rikt- värden (Göteborgs respektive Stockholms) följs, eftersom nivåerna för riktlinjerna och utsläppen för några av ämnena (N, Zn, CU) ligger på samma nivå som påverkansnivåer. Den population som idag finns i området utsätts redan för ämnen till vis del och beroende på dagens nivåer så kan djuren ha anpassat sig till vissa nivåer. Detta bör undersökas för populationerna i båda tjärnarna. Om djuren är vana vid lägre nivåer så är risken större att effekter av ökade nivåer kan ge letala effekter. Om nivåerna i tjärnarna idag är högre än riktvärden så bör det beaktas vid en bedömning av utsläppsnivåer (med avseende på åkergroda). Påverkan på populationsnivå och ekosystemnivåer De studier som finns gjorda om påverkan av olika ämnen på amfibier och andra taxa base- rar sig alla på individnivå. Att omvandla dessa effekter till populationsnivå och eko- systemnivåer är komplicerat och kräver djup kunskap om både beteende, ekosystempå- verkan hos arter, predatorer, ämnenas påverkan mm. Detta är dock en av de stora fråge- ställningarna som man vill ha svar på från naturvårdens sida och moderna statistiska me- toder har börjat kunna extrapolera effekter på individnivå till ekosystemnivå. Bland amfi- bier finns bara ett fåtal studier och flera av dessa är mycket basala och har inte kunnat ge några mer avancerade svar, t ex Linder och Grillitsch (2000) och Boone och Bridges (2003). En sentida studie av Willson et al (2012) har dock fördjupat sig i problematiken och stu- derat amerikansk padda Bufo americanus och påverkan av kvicksilver. Man studerade livscykeln och kvicksilvrets påverkan i olika livsstadier och inkorporerade detta med be- teendemönster, predationsrisker, densitetsberoende mm för populationer. Resultaten visade att yngels överlevnadsnivå och effekter av låga nivåer av kvicksilver har lägre på- verkan på populationsdynamik än överlevnad strax före och efter metamorfos (sena larv- stadier och tidig imago fas). Detta tolkas som att ämnen som påverkar runt tiden för metamorfosen har högre populat- ionspåverkan än ämnen som påverkar tidigare i ynglens utveckling. Tyvärr har vi idag ingen kunskap om ifall några av de berörda ämnena ger effekter i sena larvstadier eller efter metamorfosen. Skulle sådan kunskap komma fram kan det vara viktigt att den snabbt implementeras i kunskapsunderlag för kommunala riktvärden om utsläpp till dagvatten. 11

12 Ett av ämnena har dock en påverkan som kan ha direkta populationspåverkande effekter. Det är fosfor vars halter kan leda till igenväxning. En igenväxning av miljöerna skulle för- ändra både artsammansättning och ekosystemet i sig. För grodorna skulle det bli svårare att hitta bra äggläggningsplatser och spelplatser och på sikt skulle förmodligen populat- ionen minska. Minskad mängd grodor skulle minska antalet grodätande fåglar och kanske även snok om det finns i området och sådana effekter skulle kunna få följdeffekter som påverkar stora delar av ekosystemet. Sammanfattning av påverkan på åkergroda av dagvatten Det vi idag har att utgå ifrån är att vissa stora kommuner har fastställda riktlinjer för dag- vattenutsläpp. Dessa riktlinjer är baserade på gränsvärden, forskning mm och är uppsatta för att minimera miljöpåverkan så långt som möjligt och för att vi ska bidra till att nå våra miljömål. För att kunna släppa ut dagvatten till en recipient med en fridlyst art så bör dagvattnets nivåer av ämnen ligga på nivåer i paritet med riktvärdena. För vissa ämnen som kan på- verka yngel av åkergroda kommer dessa nivåer att vara högre än vad vi med säkerhet kan säga skulle utesluta en påverkan på individ-, populations eller ekosystemnivå. Det gäller främst ämnena kväve, fosfor, koppar och zink. För dessa ämnen bör man ha lägre ut- släppsnivåer. För övriga ämnen bör man ligga på nivåer som är i paritet med riktvärden, om det inte bedöms att åkergroda inte kommer att påverkas av planerade nivåer. Kompensationsåtgärder för åkergroda Om man finner att det inte är ekonomiskt försvarbart att få ner utsläppsnivåerna av dag- vattnets potentiellt skadliga ämnen för åkergroda när vattnet når Stora och Lilla Damm- tjärn, kan man som kompensationsåtgärd flytta grodorna till nyanlagda eller andra befint- liga småvatten. I ett område sydost om flygplatsen har man avsatt ett naturområde med ett par mindre småvatten och en större sjö. Möjligen kan man hitta lämpliga platser för nya dammar eller befintliga dammar i detta område. Om grodor redan finns etablerade i befintliga småvat- ten eller om vattnen hyser fisk, bör man skapa nya dammar istället. Om dessa skapas i närheten av befintliga småvatten kan en lokal metapopulationsdynamik förstärkas och därmed kan förlusten av habitat för åkergroda kompenseras på ett bra sätt. En flyttning av grodpopulationen från tjärnarna innebär 4-5 besök för två personer och inte ens då kommer man att kunna garantera att alla grodor är borta. Lämpligast sker flyttning under lektiden då en stor andel av grodorna ansamlas. Även rom flyttas. Utöver detta arbete måste nya lokaler eftersökas och inventeras. Arbetsmoment Planering, sök efter lämpliga miljöer och inventering Grävning, maskiner, massor om man ska göra nya småvatten Infångande och flyttning av grodor ca Ansökningar hos jordbruksverk och Länsstyrelse 2-3 dagar En total kostnad på mellan till beroende på vilket alternativ som väljs. 12

13 Naturcentrum AB Niklas Franc: Referenser Ahlen, J. & Morin, J. Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun. Naturcentrum AB. ArtPortalen (www.artportalen.se) Baker, N., Bancroft, B. & Garcia, T A meta-analysis of the effects of pesticides and fertilizers on survival and growth of amphibians. Science of the total Environment 449, Bertilsson, A., Aronsson L-E., Bohlin, A., Börjeson, G., Geijer, M., Ivarsson, R., Janson, O. och Sahlin, E Västergötlands flora. Lund. ISBN Bernanke, Julia & Köhler H-R. Effect of Environmental Chemicals on wildlife vertebrates. Reviews of Environmental Contamination and Toxicology, vol 198. Blomgren, S., Falk, E. & Herloff, B. (red) Bohusläns Flora. Boone, M.D. & Bridges, C.M Effects of pesticides on amphibian poulations. I: Amphibian Conservation. (eds. Semlitsch R.D. Smithsonian Institution, Washington, D.C. USA. Chen, T.H Direct effect of heavy metals on behavior, development, and reproduction of amphibians. Dissertation in Wildlife Ecology, University of Wisconsin-Madison. Franc, N Naturvärdesinventering vid Herrestad-Torp 1:26 och 1:3. Inventeringsrapport, Naturcentrum AB. Freda, J The effects of aluminum and other metals on amphibians. Environmental pollutions, 71, Gärdenfors, U. (red.) 2010: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Karlsson, Linda, Nevander, Emma och Meyer, Karin Naturinventering till program för Landvetter Airport City. Rapport Härryda kommun. Lande, S.P. & Guttman, S.I The effects of copper sulfate on the growth and mortality rate of Rana pipiens tadpoles. Herpetologica 29, Linder, G. & Grillitsch, B Ecotoxicology of metals. In: Sparling DW, Linder G, Bishop CA (eds). Ecotoxicology of amphibians and reptiles. Society of Environmental Toxicology and Chemistry, Pensacola, FL p Marco, A., Quilchano, C. & Blaustein, A.R Sensitivity to nitrate and nitrite in pond-breeding amphibians from the Pacific Northwest, USA. Environmental Toxicol Chemistry, 18: Miljöförvaltningen, Göteborgs stad Miljöförvaltningen riktlinjer och riktvärden för utsläpp v förorenat vatten till recipient och dagvatten (reviderad 2013). ISBN nr: Natale, G.S., Ammassari, L.L., Basso, N.G. & Ronco, A.E Acute and chronic effects of Cr(VI) on Hypsiboas pulchellus embryos and tdpoles. Diseases of aquatic organisms, 27, Natale, G.S., Basso, N.G. & Ronco, A.E. Effect of CR(VI) on early stages of three species of hylid frogs (Amphibia, Anura) from South America. Environmental Toxicology, 15, 5, Naturvårdsverket 2007: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A. Till handbok 2007:4. Naturvårdsverket 2009: Handbok i artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser. Naturresursavdelningen. Porter, K. R. & Hakanson, D.E Toxicity of mine drainage to embryonic and larval boreal toads. Copeia Prati M, Gornati R, Boracchi P, Biganzoli E, Fortaner S, Pietra R, Sabbioni E & Bernardini G A comparative study of the toxicity of mercury dichloride and methylmercury, assayed by the Frog Embryo Teratogenesis Assay--Xenopus (FETAX). Alternatives to Laboratory Animals : ATLA 30(1), Schmid, E. & Oberwinkler, F Mycorrhiza-like interaction between the achlorophyllus gametophyte of Lycopodium clavatum L. and its fungal endophyte studied by light and electron microscopy. New Phytol. 124, Shuhaimi-Othman, M., Nadzifah, Y., Umirah, N.S and A.K. Ahmad Toxicity of metals to tadpoles of the common Sunda toad, Duttaphrynus melanostictus. Toxicological & Environmental Chemistry 94, 2, Sjögren, L., Persson, K. & Norberg, K Airport City del 3: dagvattenutredning. Ramböll Sverige AB. Stockholms läns landsting Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 13

14 Willson, J D., Hopkins, W.A., Bergeron, C.M. & Todd, B.D Making leaps in amphibian ecotoxicology: translating individual-level effects of contaminants to population viability. Ecological applications, 22, 6,

15 Naturcentrum AB Niklas Franc: Bilaga 1 Befintliga växtplatser för revlummer i område 10 (Karlsson et al, 2011). Befintlig växtplats / Befintlig växtplats /

16 Befintlig växtplats / Befintlig växtplats /

17 Naturcentrum AB Niklas Franc: Befintlig växtplats /

18 Lämpliga platser för omplantering av revlummer Omplanteringslokal / Växer redan revlummer i området. Omplanteringslokal / Plantering på de uppgrävda massor från dikesrensningen. 18

19 Naturcentrum AB Niklas Franc: Omplanteringslokal / Undvik att plantera revlummern på de fuktigaste partierna. Omplanteringslokal / Revlummern planteras lämpligen på de uppkörda nakna massorna. 19

20 Omplanteringslokal / I körspåren. 20

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Utredning angående en förekomst av större vattensalamander på Kuseröd 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Underlag för detaljplan för Kuseröd 1:2, 1:3 och Krossekärr S2 På uppdrag av WSP Karlstad 2011-03-09

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan - fladdermöss

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan - fladdermöss Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Vasagatan - fladdermöss 2 (10) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Vasagatan - fladdermöss. 2013. Diarienummer:

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar

Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö 1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Naturinventering till program för Landvetter Airport City

Naturinventering till program för Landvetter Airport City 2011-01-07 Naturinventering till program för Landvetter Airport City Inventering utförd under september/oktober 2010 av biologerna Linda Karlsson och Emma Nevander, Härryda kommun. Materialet är utformat

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning. Centrumfastigheter Järnlodet 16 Uppdragsnummer 1832221 Dagvattenutredning Uppsala 2011-11-04 Sweco Environment AB Uppsala Irina Persson Linda Johansson Henrik Alm 1 (8) Sweco Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun

Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun BESLUT 1(6) Vår referens Miljöavdelningen Natuvårdsenheten Paul Eric Jönsson 040/044-25 22 87 Norrvikens Trädgårdar AB Erikslund 262 96 Ängelholm Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011. Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr: 1401-2448

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011. Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Föreläggande om skyddsåtgärder i samband med iordningställande av uppställningsplats på fastigheten Kollanda 1:29, Ale kommun

Föreläggande om skyddsåtgärder i samband med iordningställande av uppställningsplats på fastigheten Kollanda 1:29, Ale kommun 1(5) Naturvårdsenheten Teresia Holmberg naturvårdshandläggare 031-60 59 38 Delg.kvitto Kilanda cementgjuteri AB Ulf och Lisbet Johansson Kollanda 120 446 95 ÄLVÄNGEN Föreläggande om skyddsåtgärder i samband

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Reningskrav för dagvatten

Reningskrav för dagvatten Reningskrav för dagvatten Miljöförvaltningen ställer krav på rening av dagvatten i enlighet med Miljöbalken och Vattendirektivet. Detta dokument tagit är framtaget av Kretslopp och vatten i samarbete med

Läs mer