Social sammanhållning på lokal nivå: att tillgodose de muslimska samfundens behov. Exempel på lokala initiativ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social sammanhållning på lokal nivå: att tillgodose de muslimska samfundens behov. Exempel på lokala initiativ"

Transkript

1 Social sammanhållning på lokal nivå: att tillgodose de muslimska samfundens behov Exempel på lokala initiativ FRA 2008

2 Local Communities Network Ämnesområden LCN:s mål Vilka är vi? Nätverket Local Communities Network (LCN) sammanför Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Regionkommittén och politiska tjänstemän från städerna Århus (Danmark), Antwerpen (Belgien), Bradford (Storbritannien), Genk (Belgien), Mannheim (Tyskland), Nantes (Frankrike), Sheffield (Storbritannien), Rotterdam (Nederländerna) och Turin (Italien), i syftet att leda politisk dialog och utbyte av god praxis när det gäller hanteringen av rasism och diskriminering, samt problem som är specifika för de muslimska samfundens situation*. LCN:s arbete är en följd av en tidigare rapport från Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC), där man undersökte de åtgärder som vidtagits för att främja jämlikhet och tolerans i förhållande till muslimska samfund på lokal nivå, och som ledde till publiceringen av rapporten Situation of Islamic Communities in five European cities Examples of local initiatives i november 2001**. Utbyta information om innovativ politik och genomförande. Stödja spridning och utbyte av erfarenheter och god praxis mellan lokala myndigheter och uppmuntra till en lärandeprocess inom nätverket. Stödja ytterligare utveckling av en politik för social sammanhållning genom att sprida nätverkets politiskt relevanta erfarenheter och resultat till europeiska institutioner samt lokala och regionala myndigheter. Städerna behandlar ämnesområden som är relevanta för muslimska samfund och för deras politiska beslutsfattande i allmänhet. Utbildning, sysselsättning och offentliga tjänster. Datainsamling, övervakning och utvärdering av politiska åtgärder. Strategiskt politiskt beslutsfattande och samarbete med relevanta partner. Engagerande av muslimska institutioner (moskéer, imamer) som strategiska aktörer i skapandet av social sammanhållning i lokalsamhället. Integrering av antidiskrimineringsstrategier. Ungdom och våldsam radikalisering. Interkulturell och interreligiös dialog. Tillgång till banktjänster och mikrokrediter. Medborgerligt och politiskt deltagande och politisk representation. Privat säkerhet och våld i samhället. Skapandet av allianser som sträcker sig över flera befolkningsgrupper och sektorer samt engagerandet av den privata sektorn för att komma till rätta med problem som angår allmänheten. Resultat Situation of Islamic Communities in five European Cities - Examples of Local Initiatives (islamiska samfunds situation i fem europeiska städer - exempel på lokala initiativ) Social sammanhållning på lokal nivå: att tillgodose de muslimska samfundens behov Exempel på lokala initiativ Båda publikationerna finns på * Se för mer information om Local Communities Network. Några städer inriktar sin integrationspolitik eller sina integrationsstrategier särskilt på muslimska samfund, medan andra städer inriktar sin integrationspolitik eller sina integrationsstrategier på etniska minoriteter i allmänhet. ** Se Situation of Islamic Communities in five European Cities - Examples of Local Initiatives (2001) på

3 Social sammanhållning på lokal nivå: att tillgodose de muslimska samfundens behov Exempel på lokala initiativ FRA 2008

4 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Ansvarsfriskrivning för översättning: De olika språkversionerna av rapporten baserar sig på en översättning av den engelska versionen. Översättningarna av rapporten samt de utdrag som översatts från andra språk till engelska och infogats i den engelska versionen av rapporten tjänar endast som information. Om de olika språkversionerna avviker från varandra ska endast det engelska originalet anses vara giltigt. Byrån tar därför inget ansvar för riktigheten i översättningen eller i tolkningarna av informationen efter översättningen från det engelska originalet. - C4 -

5 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v Förord Förord Rasism, diskriminering och islamofobi är företeelser som inverkar direkt på den lokala nivån oberoende av om det handlar om tillhandahållande av tjänster, förbindelser mellan olika samhällsgrupper eller mer omfattande politiska frågor. Att lösgöra de riktigt lokala frågorna från det nationella eller internationella sammanhanget förblir en utmaning för de lokala myndigheterna inom Europeiska unionen. De måste hantera dagliga frågor som avser lokal sysselsättning, tillhandahållande av offentliga tjänster, utbildning samt en mängd frågor som är knutna till den sociala sammanhållningen i lokalsamhället. Lokala händelser kan, som vi alla är väl medvetna om, få efterverkningar långt utöver stadens eller nationens gränser. Denna globalisering av händelser som inträffar på lokal nivå innebär en möjlighet för lokala myndigheter att visa att lokala lösningar kan vara tillämpliga över hela Europa. Denna publikation från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter riktar sig till politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma i arbetet mot rasism och diskriminering eller på området jämlikhet, social sammanhållning och integration på lokal nivå. Den bör dessutom vara av värde för dem som är ansvariga för tillhandahållandet av tjänster på lokal nivå. Diskriminering när det gäller utbildning, tillgång till sysselsättning, boende och tjänster kan, precis som passivitet inför rasistiska incidenter och våld, vidga klyftorna mellan olika befolkningsgrupper och utlösa en process som leder till isolering och främlingskap. Ett flertal lokala myndigheter runtom i Europa har insett att man genom att integrera behoven hos enskilda individer med muslimsk bakgrund i den lokalpolitiska verksamheten förstärker kommunens eller regionens förmåga att bygga sammanhållna samhällen som inkluderar alla. De praktiska formerna för sådana arrangemang är mycket varierade, vilket även gäller situationen för de muslimska samfunden. Inom den muslimska befolkningsgruppen finns en mycket bred mångfald av migrationshistorier, etniciteter, religiösa tillhörigheter, rättsliga ställningar, kulturella bakgrunder, de svårigheter som de möter samt erfarenheter av diskriminering och islamofobi. Ett åtagande att uppnå ökad social sammanhållning, samtidigt som man kommer till rätta med den diskriminering som muslimer utsätts för av ett flertal anledningar, är tillsammans med ett värdesättande av mångfalden absolut nödvändigt för en stads och en regions sociala och ekonomiska välstånd på lång sikt. Samtidigt är det viktigt att inte förlita sig på att en individs relation till staten är något som förmedlas uteslutande genom kultur, religion eller etnisk bakgrund. Människor kan mycket väl bestämma sig för att deras etniska eller kulturella identitet är mindre viktig än till exempel deras politiska övertygelser, yrkesmässiga åtaganden eller sociala förbindelser i bredare mening. I denna publikation ges en rad exempel på god praxis eller initiativ på lokal nivå som hämtats från städer över hela Europa. Exemplen utgör en illustration av olika modeller för hur antidiskriminering och social sammanhållning kan integreras i den lokala politiken. De pekar särskilt på att en del kommuner och regioner inriktar sina integrationspolitiska åtgärder/strategier på muslimska samfund, medan andra tillämpar mer allmänna integrationspolitiska åtgärder/strategier som inriktas på etniska minoriteter. Detta är värdefulla lärdomar som bör delas med kommuner och regioner över hela Europa. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, mars

6 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Erkännanden Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter tackar sina partner i nätverket för lokalsamhällen, Local Community Network (LCN), och Regionkommittén för deras tålmodiga, värdefulla och viktiga bidrag till denna rapport. Medlemmarna i LCN och regionkommittén är i hög grad de verkliga författarna bakom denna rapport och den information som läggs fram avspeglar det viktiga bidrag som lokala myndigheter gör för att hantera problematiken med rasism, främlingsfientlighet och islamofobi inom den bredare politiska ramen för social sammanhållning och integration. Denna rapport är resultatet av en rad möten som hållits av LCN under en period av tre år. Mötena var inriktade på politik, de inbegrep ett utbyte av god praxis och belyste några av de centrala frågor som de lokala myndigheterna själva stod inför. Informationen i denna rapport bygger på enskilda rapporter från städerna Antwerpen (Belgien), Århus (Danmark), Bradford (Storbritannien), Genk (Belgien), Mannheim (Tyskland), Rotterdam (Nederländerna), Sheffield (Storbritannien) och Turin (Italien). Mötena organiserades av Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet/europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och för värdskapet stod städerna Rotterdam, Bradford och Århus under 2005 och 2006 samt Mannheim under En företrädare för Regionkommittén har tagit aktiv del i mötena och i den politiskt inriktade dialogen. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter vill framföra ett särskilt tack till Anne Marie Larsen (Århus Kommune), Anissa Akhandaf (Stad Antwerpen), Qudrat Shah (Bradford Metropolitan District Council), Gert Philippeth (Germeente Genk), Claus Preissler (Stadtverwaltung Mannheim), Harrie Van Onna (Gemeente Rotterdam), Aurora Vitagliano (Comune Torino) och Peter Moore (City of Sheffield/Regionkommittén). ANSVARSFRISKRIVNING: Denna rapport har sammanställts och redigerats av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Informationen i denna rapport avspeglar inte nödvändigtvis enighet eller oenighet med åsikterna bland medlemmarna i Local Communities Network (LCN). Byråns slutsatser och yttranden framförs i ett för detta avsett kapitel i rapporten. Inget omnämnande av en myndighet, organisation, ett företag eller en enskild person ska tolkas som något godkännande beträffande deras ställning eller förmåga från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters sida. - -

7 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v Erkännanden Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 1 Erkännanden 2 Sammanfattning 5 1. Inledning De muslimska samfundens situation och politiskt beslutsfattande på lokal nivå Mångfald inom mångfalden En mångfald av politiska åtgärder: att sammanföra befolkningsgrupper Integrering av ett antidiskrimineringsperspektiv i politiken: lokal praxis inom områdena sysselsättning, offentliga tjänster och utbildning Sysselsättning Att främja sysselsättning i den offentliga sektorn Att främja sysselsättning i den privata sektorn Offentliga tjänster Äldreomsorg Inkludering av ungdomars synpunkter En tillåtande attityd till religiös klädsel Utbildning Förskoleutbildning och föräldraengagemang Grundskoleutbildning och föräldrastöd Att skapa rättvisa och effektivitet i skolor Religionsundervisning i allmänna skolor Att främja kontakter mellan lärare med muslimsk och icke-muslimsk bakgrund Samarbete med självhjälpsorganisationer Samarbetsmodeller Att bygga moskéer och bönehus Att engagera unga muslimer i det gemensamma livet Social sammanhållning i lokalsamhället Social sammanhållning i lokalsamhället som en strategi Bradfordvisionen distriktets lokala strategiska partnerskap Islam och integration Programmen och debatterna i Rotterdam Integrationspolitik i Århus Projekt med inriktning på bostadsområden Social sammanhållning genom idrott Social sammanhållning genom interreligiös dialog Övervakning, indikatorer och utvärdering av politiska åtgärder Väl underbyggt politiskt beslutsfattande Att övervaka rättskipningen i brottmål Fortsatta utmaningar Nya urbana identiteter Tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning samt arbete Underrepresentation i den offentliga sektorn

8 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 4.4. Integrering av ett jämlikhetsperspektiv i alla aspekter av tillhandahållandet av tjänster Politisk representation och politiskt deltagande Samråd med muslimska samfund och strävan efter en ny och jämnare ansvarsfördelning Det straffrättsliga systemet: övervakning av rasdiskriminering, trakasserier och rasistiska incidenter Ledarskap och handling Slutsatser och yttranden: från principer till praktisk handling Slutsatser Yttranden 44 Yttrande 1: Handlingsplan 45 Yttrande 2: Den lokala myndighetens ansvar 45 Yttrande 3: Bättre utbildningsresultat 46 Yttrande 4: Sysselsättning och lika möjligheter 46 Yttrande 5: Dialog och deltagande 47 Yttrande 6: Utvärdering och övervakning av politiskt genomförande

9 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v Sammanfattning Sammanfattning I denna rapport lägger vi fram praktiska förslag till hur integration och social sammanhållning kan skapas på den lokala nivån. Vi lyfter fram en rad alternativ och initiativ som rör jämlikhet, mångfald, integration och sammanhållning och visar därmed deras inbördes samband i framtagningen av en politik. I rapporten redovisas exempel på hur integrering av ett antidiskrimineringsperspektiv kan bidra till social sammanhållning och jämlikhet i ett givet lokalsamhälle. Rapporten visar också att mångfald och jämlikhet kan förstärka varandra inom en och samma politiska vision av social sammanhållning. De lokala myndigheterna och städerna i denna rapport är väl medvetna om att integration inte nödvändigtvis innebär sammanhållning. Därför har de utvecklat ett förhållningssätt för att överbrygga eventuella klyftor mellan dessa två politiska begrepp. De har gått från en politik för integration av invandrare till en politik som går ut på att tillgodose behoven hos invånarna. Varje invånare betraktas som en individ som har rättigheter och skyldigheter samt en viktig roll att spela när det gäller att förbättra relationerna mellan olika befolkningsgrupper och därigenom förstärka den sociala sammanhållningen. De exempel som har diskuterats med nätverket Local Communities Network (LCN) åskådliggör ett antal viktiga resultat som underbygger bilden av social sammanhållning i lokalsamhället. Viktiga resultat Rapporten visar att integrering sannerligen inte innebär någon enhetlig modell för tillhandahållandet av tjänster, utan att det snarare handlar om en medvetenhet om olika behov och följaktligen om olika modeller för tjänsternas tillhandahållande. Dessa blir centrala för den lokala myndighetens operativa prioriteringar. Integrering av ett jämlikhetsperspektiv och mångfald innebär därför att på bred basis rådgöra med invånare och intressenter (dvs. alla befolkningsgrupper, det civila samhället och relevanta partner) för att fastställa behov och anpassa möjligheterna innan man tar fram en politik. Strategier på lokal nivå syftar till att skapa jämlikhet och sammanhållning och bekämpa rasism och diskriminering. Grunden för en sådan strategi är ett starkt engagemang i icke-diskriminering, jämlikhet och social sammanhållning samt i att se till att alla kan delta i stadens sociala, ekonomiska, kulturella och politiska liv. På så sätt stärks integrationen. På området utbildning lyfter rapporten fram principen om en kombination av rättvisa och effektivitet som båda verkar i riktning mot blandade skolor, samtidigt som åtgärder görs när det gäller antalet elever som lämnar skolan i förtid samt lågpresterande elever från vissa befolkningsgrupper. På området sysselsättning föreslås att de lokala myndigheterna ska gå i täten för att främja icke-diskriminering och stödja en arbetskraft som präglas av mångfald, underlätta företagspraktik, snabbspår för kvalificerade arbetstagare med mångkulturell bakgrund och andra relevanta åtgärder. På området offentliga tjänster riktas uppmärksamheten på äldreomsorg och behovet av språkresurser. På området samråd med självhjälpsorganisationer pekar rapporten på det mervärde som ett nära samarbete med muslimska organisationer ger, samtidigt som den belyser de fördelar som kan dras av att inleda samråd och samarbete med den civila samhällssektorn. Genom exempel i rapporten sätts ytterligare ljus på en pragmatisk inställning till policy angående klädsel och religiösa behov. På området tillgång till hälso- och sjukvård erkänns frågor som till exempel kommunikationssvårigheter på grund av språkhinder, bättre anpassad information samt de behov som avser kost, begravningsseder och religion hos människor med muslimsk bakgrund. - -

10 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Jämlikhetspolitik och mångfaldsfrämjande politik måste åtföljas av strikta och fortlöpande förfaranden för övervakning och utvärdering. Om inte data disaggregeras i tillräckligt många kategorier, kommer de data som samlas in inte att ge någon inblick i hur effektiv en politik har varit och vad det är som behöver förbättras. Samtidigt som det förblir en utmaning för städer att tillhandahålla lika tillgång till olika områden av livet, är det kommunernas uppgift att utveckla en dialog med alla befolkningsgrupper om fördelarna med integration för alla. Fortsatta utmaningar Enligt rapporten kvarstår fortsatta utmaningar på området social sammanhållning och integration, särskilt vad beträffar urbana identiteter, tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning, arbete, underrepresentation bland de anställda inom offentlig sektor, integrering av ett jämlikhetsperspektiv i alla aspekter av tillhandahållandet av tjänster, politisk representation och delaktighet, samråd med lokala muslimska samfund och en jämnare ansvarsfördelning, det straffrättsliga systemet samt när det gäller ledarskap och handling, trots politiska åtgärder, initiativ och utvecklingen av strukturer på den lokala nivån. De lokala myndigheterna har själva tagit ännu en rad initiativ för att möta dessa utmaningar och kommer att utvärdera dem regelbundet. Slutsats Rapportens slutsats är att de muslimska samfundens situation är en fråga som står högt på dagordningen, inte nödvändigtvis för att muslimer kräver särskild uppmärksamhet eller en särskild uppsättning politiska åtgärder, utan snarare på grund av att muslimska samfund kräver en integrering av deras behov inom det mer omfattande området för politiken när det gäller integration, jämlikhet, antidiskriminering och sammanhållning i samhället. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter tror att en systematisk inkludering av muslimska samfund i alla områden av livet kommer att leda till att synbara förbättringar kommer att märkas genom bostadsområden och städer som är mer sammanhållna samt samhällen med ökad delaktighet. De negativa erfarenheter som många muslimska samfund har av offentliga institutioner innebär att förtroende fortfarande behöver skapas. Det är dock viktigt att institutionerna aktar sig för att inta en attityd där man utarbetar särskilda initiativ för muslimska samfund i sig. Den verkliga utmaningen ligger i att förändra allmänna aktiviteter, tjänster och budgetar så att de motsvarar stadens eller regionens mångfald. De lokala myndigheterna och deras institutioner bör dessutom, som ett första steg för att ta itu med de problem som tas upp i denna rapport, öppet erkänna om det finns strukturella eller institutionella problem knutna till rasism. De måste granska sin politik och praxis för att bedöma hur dessa kan bidra till att förstärka ojämlikheter och vidta motåtgärder. Detta bör vara en kollektiv ansträngning. Ojämlikhet på grund av ras och etniskt ursprung samt religiösa fördomar är problem som inte kan angripas isolerat: vad som krävs är att alla centrala institutioner vinnlägger sig om att arbeta tillsammans för att säkerställa en långsiktig förändring. Det behöver knappast sägas att rapporten ännu en gång bekräftar att problemet är ett gemensamt problem som inte tillhör en särskild befolkningsgrupp eller uppsättning - -

11 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v Sammanfattning politiska beslutsfattare oberoende av om det är lokalsamhället, invånarna, staden eller regionen så har alla del i ansvaret för att bekämpa rasism och islamofobi samt stödja social sammanhållning och integration. Yttranden i urval: Yttrande 1: Handlingsplan De lokala myndigheterna bör, i samarbete med andra institutioner, ta ledningen när det gäller att ta fram en strategi och en handlingsplan för att skapa social sammanhållning, med mätbara mål, tydliga tidsramar och ansvarsområden som tilldelas enskilda individer eller organisationer för rekommendationernas genomförande. Grunden för en sådan handlingsplan bör vara ett starkt engagemang i icke-diskriminering, jämlikhet och social sammanhållning samt att se till att alla har möjlighet att delta i stadens sociala, ekonomiska, kulturella och politiska liv. De lokala myndigheterna bör dessutom överväga att konstruera databaser med projekt som är exempel på god praxis samt politiska åtgärder som har visat sig vara effektiva, för att dela dem horisontellt med andra städer och regioner. Yttrande 2: Den lokala myndighetens ansvar Inom den ram för sammanhållna samhällen som fastställs genom rättsakter och politiska beslut måste de lokala myndigheterna ta ett ökat ledningsansvar för att uppnå tydligt definierade mål för etnisk jämlikhet i regionen, vilket bör understödjas av effektiva arrangemang för prestandahantering och regelbundna utvärderingar. De lokala myndigheterna skulle kunna överväga att anordna festivaler där alla trosuppfattningar högtidlighålls som ett led i stadens offentliga högtidlighållanden och främja projekt som syftar till att stärka den interreligiösa dialogen. De lokala myndigheterna bör främja idén med övervakning och datainsamling när det gäller rasistisk brottslighet. Där insamlingsmekanismer finns bör de lokala myndigheterna ta hänsyn till det faktum att siffrorna fortfarande kan inbegripa en underrapportering och vidta åtgärder för att skapa förtroende i lokalsamhället för att stödja en förbättrad rapportering av incidenter. Det är till exempel möjligt att en del muslimska samfund inte är beredda att träda fram för att anmäla rasistiska incidenter, bland annat på grund av språkhinder. Yttrande 3: Bättre utbildningsresultat Skolmyndigheterna bör utarbeta en handlingsplan för att gå samman med föräldrar från muslimska samfund, med medel- och långsiktiga mål, indikatorer och riktmärken. Skolmyndigheterna bör fortsätta arbetet med att utveckla ett utökat mentorprogram för elever med muslimsk bakgrund, åtföljt av en handfast övervakning för att se till att kompletterande resurser når de mest utsatta barnen. - -

12 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Särskilda inspektioner bör beställas för de skolor som har oproportionerligt höga nivåer av utslagning eller skolk bland muslimska befolkningsgrupper och särskilt de mest riskutsatta grupperna. Skolmyndigheterna bör fastställa och övervaka mål för rekrytering, utbildning, bibehållande och främjande av lärare med muslimsk och annan etnisk minoritetsbakgrund i alla skolor. Förskoleutbildningen bör i högre grad användas som ett medel för att öka elevernas förmåga att integreras bättre i grundskolan. Skolmyndigheterna bör utveckla databaser med exempel på god praxis när det gäller ökat deltagande av elever i förskoleutbildning och dela dessa horisontellt med olika skoldistrikt. Segregering inom skolan, oavsiktlig eller som ett resultat av sociala och boendemässiga faktorer, utgör ett hinder för utvecklingen av mångfald och interaktion mellan olika befolkningsgrupper på lokal nivå. De lokala myndigheterna bör utarbeta en politik som leder till ett brett deltagande av alla befolkningsgrupper i deras skolor. Yttrande 4: Sysselsättning och lika möjligheter De lokala myndigheterna bör inleda en dialog med den privata sektorn på lokal nivå i syfte att utveckla offentlig-privata partnerskap med privata företag som en del i en kommunal plan för ökad sysselsättning för etniska grupper. De lokala myndigheterna bör, i samarbete med det lokala näringslivet, utarbeta uppförandekoder för företag som anställer arbetskraft med annan etnisk bakgrund eller som stödjer affärsmöjligheter för etniska minoriteter. De lokala myndigheterna bör anta planer och mål för att säkerställa lika möjligheter för etniska minoritetsgrupper, inklusive muslimer, som är anställda inom den offentliga sektorn på lokal nivå, samt främja deras sysselsättning även i privata företag. Dessa planer kan inbegripa positiv särbehandling. De lokala myndigheterna bör satsa på projekt som riktar sig till ungdomar där man särskilt uppmärksammar deras situation i fråga om tillgång till utbildning, sysselsättning etc. Yttrande 5: Dialog och deltagande De lokala myndigheterna bör i sitt politiska beslutsfattande förena behovet att behandla människor lika, behovet att behandla människor olika och behovet av en gemensam känsla av tillhörighet. Det bör finnas ett starkt engagemang i sammanhållning och jämlikhet för att säkerställa en gemensam känsla av tillhörighet och att alla befolkningsgrupper kan delta i stadens sociala, ekonomiska, kulturella och politiska liv. De politiska partierna bör uppmuntra det politiska deltagandet bland muslimska befolkningsgrupper, särskilt bland kvinnor och ungdomar. De muslimska samfunden bör i sin tur själva engagera sig mer aktivt i den politiska processen och stödja kvinnors och ungdomars deltagande. - -

13 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v Sammanfattning De lokala myndigheterna bör utveckla nya typer av samarbete och processer, samt försöka integrera fortlöpande dialoger, samråd med alla aktörer samt arbetsgrupper som engagerar det civila samhället, medier, lokala myndigheter, nationella myndigheter och på europeisk nivå. Yttrande 6: utvärdering och övervakning av politiskt genomförande De lokala myndigheterna bör samla in och analysera anonymiserade data om deras invånare i syfte att tydliggöra eventuella klyftor och ojämlikheter samt besvara frågor om de offentliga tjänsternas mottagare och resultat för olika befolkningsgrupper, samt viktigast av allt fastställa om det finns någon grupp som inte kan utnyttja en viss offentlig tjänst. De lokala myndigheterna bör inrätta lämpliga strukturer eller processer för att övervaka genomförandet av politiken för lika möjligheter. Övervakningssystemen bör vara oberoende, öppna och väl samordnade samt ha tillräcklig finansiering. De bör dessutom engagera högre tjänstemän likväl som företrädare för olika etniska minoritetsgrupper, inklusive muslimska samfund, vilka ska väljas av befolkningsgrupperna själva. En jämn könsfördelning bör övervakas på grundval av förvalda indikatorer och referenspunkter. De lokala myndigheterna bör genomföra regelbundna utvärderingar inom ramen för fleråriga program eller strategier, till exempel två utvärderingar vart femte år samt efter dess slutförande, i syftet att identifiera långsiktiga effekter och resultat för hela skalan av avsedda mottagare. De lokala myndigheterna skulle kunna överväga att använda sig av ett instrument för inbördes utvärdering med andra städer för att bedöma sin politik på området jämlikhet och social sammanhållning. - -

14 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 1. Inledning Syftet med denna rapport är att lyfta fram de lärdomar som gjorts genom tidigare erfarenheter av att hantera de muslimska samfundens situation på lokal nivå inom områdena för utbildning, sysselsättning och offentliga tjänster, samt att rikta uppmärksamheten på nuvarande och kommande utmaningar. Publikationen följer på en tidigare rapport från Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC) med titeln Situation of Islamic Communities in five European Cities - Examples of local initiatives (islamiska samfunds situation i fem europeiska städer - exempel på lokala initiativ), där man undersökte befintliga åtgärder med syftet att främja jämlikhet och tolerans på lokal nivå i förhållande till muslimska samfund. Under åren 2005 till 2007 höll EUMC och sedan Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, som 2007 ersatte EUMC, en rad rundabordsdiskussioner med sitt nätverk Local Communities Network (LCN), som samlar politiska tjänstemän från städerna Århus (Danmark), Antwerpen (Belgien), Bradford (Storbritannien), Genk (Belgien), Mannheim (Tyskland), Nantes ((Frankrike) 2007), Sheffield (Storbritannien), Rotterdam (Nederländerna) och Turin (Italien), samt med Regionkommittén, för att underlätta politisk dialog och ett utbyte av god praxis när det gäller rasism och diskriminering, samt frågor som är specifika för de muslimska samfundens situation 2. EUMC/Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har även publicerat rapporter med titlarna Muslims in the European Union: Discrimination and Islamophobia och Perceptions of discrimination and Islamophobia voices from members of the Muslim communities in European Union, och vissa aspekter av denna rapport bygger på informationen i de rapporterna. Local Communities Network Se Situation of Islamic Communities in five European Cities - Examples of Local Initiatives (2001) på eu/fra/index.php?fuseaction=content.dsp_cat_content&catid=3fb38ad3e22bb&contentid=3fb4f9a90cf05. 2 Se för mer information om nätverket Local Communities Network.

15 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v 1. Inledning I den här rapporten presenteras städernas praktiska erfarenheter när det gäller rasism och diskriminering samt deras arbete för att uppnå social sammanhållning såväl generellt som i lokalsamhället genom politiska åtgärder i syfte att tillhandahålla lika tillgång till sysselsättning, utbildning och offentliga tjänster. Den politiskt inriktade dialog som hölls inom ramen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters rundabordsdiskussioner med LCN kompletterades av rapporter från städerna, vilka lämnades in på grundval av riktlinjer för rapportering som tillhandahölls av byrån. Syftet med dessa riktlinjer var att tillhandahålla en grundläggande modell som gjorde de lokala rapporterna jämförbara, samtidigt som de var tillräckligt flexibla för att kunna avspegla skillnader i nationella och lokala förhållanden, befolkningsstruktur, socioekonomisk situation samt den rättsliga och politiska ramen. Rapporten består av en inledning och fyra kapitel. I det inledande kapitlet hänvisas till relevant utveckling på lokal, europeisk och nationell nivå, med en illustration av graden av inverkan på lokal nivå. Dessutom identifieras områden som blev föremål för politiskt beslutsfattande på lokal nivå och lärdomar som gjorts i processen för politiskt genomförande. I kapitlet som följer därefter beskrivs praktiska tillvägagångssätt som tillämpats av städerna samt ytterligare politiska insatser inom olika områden av livet. I det näst sista kapitlet identifieras frågor som är relaterade till muslimska samfund och som utgör fortsatta utmaningar för lokala myndigheter. I det avslutande kapitlet redovisas Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters yttranden om social sammanhållnings-, integrations- och jämlikhetspolitik på den lokala nivån

16 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2. de muslimska samfundens situation och politiskt beslutsfattande på lokal nivå De muslimska samfundens situation i Europa har på senare år blivit föremål för omfattande debatt bland politiska beslutsfattare, företrädare för det civila samhället, politiker, massmedia och muslimska samfund. Lokala myndigheter har konfronterats med politiska och policyrelaterade hänsynstaganden på europeisk och/eller nationell nivå. Social sammanhållning samt hantering av rasism och islamofobi har som ett led i politiken för att förbättra invandrares integration under en längre tid varit politiska prioriteringar för EU. Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003 upprepades den öppna uppmaning som gjordes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999 om att utarbeta en övergripande och flerdimensionell politik för en effektiv integrering av medborgare från tredje land 3. I det fleråriga programmet för frihet, säkerhet och rättvisa (Haagprogrammet ), som antogs av Europeiska rådet i november 2004, angavs att integrationen av invandrare var ett av de viktigaste politikområdena. Bekräftelsen av att det finns ett behov av ökad samordning av nationell integrationspolitik och europeiska initiativ på detta område betonades av Europeiska rådet i de gemensamma grundprinciper för integration som antogs Detta följdes upp med den rekommendation att utbyta information och god praxis mellan regionala och lokala myndigheter samt myndigheter i städer genom nätverk på EU-nivå, som kommissionen gjorde i sitt meddelande En gemensam agenda för integration En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen (KOM(2005) 389). I EU:s ram och politik för integration ingår dessutom bland annat årsrapporter om migration och integration samt en handbok om integration för politiskt ansvariga och fackfolk. Genom Amsterdamfördraget infördes en ny artikel 13 i EG-fördraget, vilken utgör en ny rättslig grund som gör det möjligt att införa sekundärlagstiftning för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Genom antagandet av direktivet om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG) gjordes diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung till en central punkt på EU:s agenda. På ett liknande sätt har direktivet om likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG) gjort jämlikhet och principerna om skydd för arbetstagare på arbetsplatser med anställda med olika etnisk bakgrund till en central fråga för EU. Trots utmaningar i införlivandeprocessen har direktiven haft en mycket bred personlig och innehållsmässig räckvidd och innebär ett förbud mot diskriminering av alla människor inom både den offentliga och den privata sektorn. Lokala myndigheter spelar en grundläggande roll när det gäller införlivandet av antidiskrimineringsåtgärder i politiken, underlättandet av invandrares integration och jämlikhetsskapande åtgärder, varigenom sammanhållna och välmående städer och regioner kan byggas. Under 2006 betonades de lokala myndigheternas roll för att bekämpa rasism och diskriminering samt för skyddet av minoriteter ytterligare i Regionkommitténs yttrande om Europaparlamentets resolution om minoritetsskydd och antidiskrimineringspolitik i ett utvidgat EU 4. Den roll som de politiskt ansvariga på lokal nivå spelar i arbetet med att underlätta integrationsprocessen och förstärka existerande mekanismer mellan Europeiska gemenskapen och städer på området integrationspolitik betonades ytterligare på konferensen Europeiska rådet i Thessaloniki, ordförandeskapets slutsatser, punkterna 28 35, under rubriken Utveckling av en politik på unionsnivå för integrering av medborgare i tredje land lagligen bosatta på Europeiska unionens territorium. 4 YTTRANDE från Regionkommittén av den 15 juni 2006 om Europaparlamentets resolution om minoritetsskydd och antidiskrimineringspolitik i ett utvidgat EU, T6 0228/ aspx?identifier=cdr\const-iv\dossiers\const-iv-001\cdr _fin_ac.doc&language=sv.

17 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v 2. De muslimska samfundens situation och politiskt beslutsfattande på lokal nivå Integrating Cities: European policies, local practices, som hölls i Rotterdam i oktober Borgmästare som talade på konferensen betonade vikten av skräddarsydda lösningar där hänsyn tas till befolkningens mångfald och de lokala urbana erfarenheterna. De har även betonat att myndigheterna behöver lära sig av de praktiska erfarenheter som gjorts runtom i Europa när det gäller frågan om hur man på bästa sätt anpassar EU:s lagstiftning och politik till lokala förhållanden. Vikten av adekvata politiska svar på rasism och diskriminering som ett led i strategin för att bygga säkra och sammanhållna samhällen samt en förutsättning för integrerade städer kom till uttryck i Zaragoza-manifestet, som antogs till följd av konferensen Security, Democracy, Cities, som organiserades av European Forum for Urban Security och hölls i Zaragoza i november Sedan terroristattackerna den 11 september 2001 och bombattentaten i Madrid och London har säkerhetsfrågor påverkat debatterna om grundläggande fri- och rättigheter, de begrepp som ligger till grund för hur integrationspolitiken utformas och mer specifikt förhållandet mellan staten och den muslimska befolkningen. Mycket omskrivna händelser som visningen av filmen Submission Part I, skriven av den holländska f.d. parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali och det senare mordet på filmens regissör, den holländske filmskaparen Theo van Gogh, eller den internationella situation som uppstod med anledning av karikatyrerna av profeten Muhammed 7 och de uttalanden som tillskrivs påven Benediktus XVI 8 har också bidragit till att ytterligare påverka relationerna mellan muslimska samfund och majoritetsbefolkningen i många europeiska städer 9. Muslimer med varierande bakgrund som är bosatta runtom i EU har upplevt ökade nivåer av antimuslimska fördomar, diskriminering och kränkande behandling 10. Dessa händelser påverkade relationerna mellan olika samhällsgrupper på lokal nivå i städer och regioner. Muslimer blev i allt högre grad betraktade som en grupp och deras lojalitet gentemot staten kom ibland att ifrågasättas, samtidigt som lokala myndigheter ställdes inför ett behov av åtgärder för att motverka diskriminering och ojämlikhet samt ett behov av att underlätta utvecklingen av social sammanhållning mellan olika samhällsgrupper För Zaragoza-manifestet, se följande länk: e%20-%20anglais.pdf. Kontroversen kring Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer började efter att tolv redaktionella teckningar, varav de flesta avbildade den islamiska profeten Muhammed, publicerades i den danska dagstidningen Jyllands-Posten den 30 september Dagstidningen lät meddela att publiceringen var ett försök att bidra till debatten om kritik av islam och självcensur. Danska muslimska organisationer, som invände mot avbildningarna, svarade genom att organisera offentliga protester där man försökte skapa medvetenhet om Jyllands-Postens publicering. Kontroversen fördjupades när ytterligare exempel av teckningarna publicerades i dagstidningar i mer än femtio andra länder. Detta ledde till protester i hela den muslimska världen och en del av dessa trappades upp till våld (med sammanlagt mer än 100 döda). De norska och danska ambassaderna i Syrien sattes till exempel i brand, europeiska byggnader stormades och i Gaza stad brändes danska och tyska flaggor. Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen beskrev kontroversen som Danmarks värsta internationella kris sedan andra världskriget. Se 8 Påven Benediktus XVI och islamkontroversen uppstod på grund av ett tal som påven höll den 12 september 2006 vid universitetet i Regensburg i Tyskland, då han citerade ett stycke från Dialog med en viss perser, den hedervärde Mouterizes, i Ankara i Galatien, skrivet år 1391 som ett uttryck för den bysantinska kejsaren Manuel II Paleologos, en av de sista kristna härskarna innan Konstantinopel föll och övertogs av det muslimska osmanska riket, åsikter om sådana frågor som konvertering, heligt krig samt förhållandet mellan tro och förnuft. Se 9 Enligt en lägesrapport från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Se Förenta nationerna A/62/ Enligt rapporten Muslims in the European Union: Discrimination and Islamophobia, som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter publicerade i december Se Enligt en lägesrapport från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Se Förenta nationerna A/62/306 pdf?openelement

18 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2.1. Mångfald inom mångfalden De muslimska samfundens ställning i Europa varierar enormt från land till land, på grund av olika politiska kulturer, befolkningsstrukturer, rättsliga ramar, relativt antal muslimer samt befintliga sociala och politiska institutioner. I följande tabell redovisas några grundläggande siffror, vilka identifierar relevanta egenskaper i de städer som ingår i nätverket LCN. 11 Stad Total befolkning Procentuell andel etniska minoriteter/ invandrare Procentuell andel muslimska grupper/total befolkning Den största muslimska gruppens ursprungsland Århus 11 (Danmark) Antwerpen (Belgien) Bradford (Storbritannien) ,4% okänd Libanon, Turkiet, Somalia, Iran % 12% Marocko, Turkiet (uppskattning) % 18% Pakistan, Indien, Bangladesh Genk (Belgien) ,7% 23,1% Turkiet, Marocko Mannheim (Tyskland) Rotterdam (Nederländerna) ,3% 9,4% Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Irak % 15% Marocko, Turkiet, Surinam, Pakistan Turin (Italien) ,31% 1,48% Marocko, Iran, Egypten, Tunisien, Senegal, Somalia 2.2. en mångfald av politiska åtgärder: att sammanföra befolkningsgrupper Den omfattande spännvidden när det gäller den muslimska befolkningens ställning ledde till att städerna i LCN-nätverket såg till att utveckla skräddarsydda politiska svar och genomföra lämpliga åtgärder. Medan några städer har behandlat de muslimska samfundens situation inom ramen för ett tillgodoseende av invandrarnas behov med hjälp av integrationspolitiska åtgärder, utvecklade andra städer bredare strategier för att hantera mångfalden för en viss grupp av stadens invånare på en jämlik grund, oberoende av invånarens rättsliga ställning. De muslimska samfunden utgör ett av de största trossamfunden, samtidigt som de företräder en bred mix av etniska grupper på många orter. Religionen har inte stått i centrum för det politiska beslutsfattandet på lokal nivå, men den spelar ändå indirekt en roll i en bredare strategisk ram som syftar till att främja likabehandling 12. Kulturella eller religiösa frågor som är specifika för den muslimska befolkningen har i en del städer blivit föremål för ytterligare politiska hänsynstaganden, som rekrytering och utbildning av imamer, begravning i enlighet med muslimska ceremonier, utvecklandet av skolvägledningar för ökad medvetenhet och förståelse för ramadan, muslimsk religionsundervisning i allmänna skolor, religiös klädsel (hijab, niqab etc.), halal-måltider för barn i skolor och medicinsk vård för kvinnor och äldre. Någon särskild politik för muslimer har inte genomförts, och skulle med hänsyn till omständigheterna anses motverka sitt syfte. De muslimska samfundens behov har i stället Den 1 januari Situation of Islamic Communities in five European Cities Examples of Local Initiatives, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, november 2001, s. 53.

19 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v 2. De muslimska samfundens situation och politiskt beslutsfattande på lokal nivå integrerats i allmänna program för social sammanhållning som behandlar de underliggande ojämlikheterna, främjar interaktionen mellan olika befolkningsgrupper och ger utrymme åt specifika behov genom rimliga anpassningar. Politiskt beslutsfattande är inte längre reaktivt utan proaktivt, och alla berörda parter engageras i en strukturerad dialog med syftet att se till att alla individer och befolkningsgrupper kan ha en känsla av tillhörighet till staden och landet. Genom att sammanföra partner från den privata, offentliga, frivilliga och samhälleliga sektorn nådde städerna ut och behandlade en rad frågor rörande tillgång till sysselsättning, offentliga tjänster, utbildning, samarbete med muslimska organisationer, social sammanhållning samt övervakning och utvärdering av politik och åtgärder. Medan en del städer inrättade permanenta rådgivande organ (sysselsättnings- och utbildningskommittéer eller integrationsråd) som sammanförde relevanta partner i regelbundna möten och samråd med de lokala myndigheterna, införde andra städer initiativ för en strukturerad dialog med stadens invånare. I och med den här förändringen i politisk inriktning, strategi och vision, gav städerna prov på ett starkt politiskt engagemang genom att utveckla en känsla av medborgarskap, deltagande och ömsesidigt förtroende. Detta har gjorts som svar på ett erkännande av tidigare misstag : 1) brist på integrering av antirasistiska och antidiskriminerande åtgärder i all offentlig politik, 2) brist på dialog och ledarskap från stadens sida i frågor som rör social sammanhållning och icke-diskriminering samt 3) brist på ansvarstagande hos de enskilda befolkningsgrupperna när det gäller att ta aktiv del i skapandet av social sammanhållning. Market, Rotterdam copyright: city of Rotterdam Städerna har gått från en politik för integration av invandrare till en politik som går ut på att tillgodose stadsbornas behov. Varje invånare i en stad betraktas som en individ som har rättigheter och skyldigheter samt en viktig roll att spela när det gäller att förbättra relationerna mellan olika befolkningsgrupper och därigenom förstärka den sociala sammanhållningen

20 FRA - Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 3. integrering av ett antidiskrimineringsperspektiv i politiken: lokal praxis inom områdena sysselsättning, offentliga tjänster och utbildning Kommunfullmäktiges aktiva roll och ledamöternas förkastande av alla former av diskriminering har varit en förutsättning för att kunna skapa förtroende och ta itu med en del av de mer akuta frågorna. Genom att framhålla sambandet mellan att tillgodose rättigheter och att iaktta regler och skyldigheter kan städerna främja idéer som aktivt medborgarskap, harmoni, stolthet inte fördomar i samhället, dialog mellan olika trosuppfattningar samt ta itu med frågor som rör säkerhet för alla invånare. Den här delen av rapporten innehåller exempel på god praxis när det gäller integrering av ett antidiskrimineringsperspektiv inom följande politikområden: 1) Sysselsättning, 2) Offentliga tjänster, 3) Utbildning, 4) Samarbete med självhjälpsorganisationer, 5) Social sammanhållning och 6) Övervakning, indikatorer och utvärdering av politik Sysselsättning Städerna har en växande arbetskraft, särskilt från etniska minoritetsgrupper. Sysselsättning är en viktig drivkraft för integration och social inkludering. De lokala myndigheterna har, som tjänsteleverantör och som arbetsgivare, möjligheten att föregå med gott exempel genom att ha en personalstyrka som präglas av mångfald, inte bara för att avspegla invånarnas etniska och kulturella sammansättning, utan även för att förbättra tillhandahållandet av tjänster på ett sätt som tillgodoser alla invånares behov. Mål måste fastställas för att underbygga strategin för en ökad representation av personal med etnisk minoritetsbakgrund på alla nivåer. Att fastställa mål är dock inte bara en fråga om siffror. Ett mål är att se till att de anställdas profiler avspeglar sammansättningen hos de befolkningsgrupper som de ska tjäna, och att uppnå en lämplig representation av etniska minoritetsgrupper i alla institutioner och på alla relevanta positioner (chefer på lägre, mellan- och högsta nivå). Syftet är att uppnå bättre service som tillgodoser behoven hos alla invånare. Den här typen av positiva åtgärder är dessutom helt i överensstämmelse med EU:s lagstiftning, direktivet om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung samt direktivet om likabehandling i arbetslivet. För att ta de första stegen i riktning mot en personalstyrka som präglas av mångfald kan kommunen anta strategier för rättvisa och inkludering i syfte att komma till rätta med underrepresentation, och tillhandahålla utvecklingsmöjligheter för nuvarande anställda genom initiativ till personalutveckling

21 S o c i a l s a m m a n h å l l n i n g p å l o k a l n i v å : a t t t i l l g o d o s e d e m u s l i m s k a s a m f u n d e n s b e h o v 3. Integrering av ett antidiskrimineringsperspektiv i politiken: lokal praxis inom områdena sysselsättning, offentliga tjänster och utbildning En grundläggande fråga är skapandet av adekvata och lämpliga sysselsättningsmöjligheter för ett växande antal ungdomar, särskilt ungdomar från etniska minoritetsgrupper. På det här området kan kommunen erbjuda praktik inom kommunen för externa sökande, vilket ökar deras möjligheter att konkurrera om platser i framtiden Att främja sysselsättning i den offentliga sektorn I Genk utbildar kommunen stadsguider och letar upp ungdomar från muslimska samfund som kan leda turistgrupper på turer i det mångkulturella Genk. På detta sätt kan staden skapa en tydlig profil för sig själv och för sina muslimska ungdomar. I Antwerpen uppgår det totala antalet personer med fast anställning i stadsförvaltningen till Antalet anställda med etnisk minoritetsbakgrund har ökat från 2,23 procent under 1998 till 5,85 procent under På liknande sätt har Bradfords kommun anställt personal med muslimsk bakgrund för att avspegla den etniska sammansättningen hos regionens befolkning. Av de anställda i Bradfords stad har till exempel 14 procent en mångkulturell bakgrund. Kommunfullmäktige i Bradford har dessutom utvecklat ett program för snabbspår till ledande positioner, kallat Black People into Management BPIM ( svarta människor i ledningen ). Syftet var att förbättra de befintliga svarta och asiatiska medarbetarnas representation i kommunens högsta ledning. Genom programmet fick deltagarna möjlighet att utföra krävande arbetsuppgifter för att bredda sina kunskaper och färdigheter på centrala områden. Varje deltagare hade en chef som mentor och fick möjlighet att gå bredvid i det dagliga arbetet. Bradfords kommunfullmäktige har även skapat ett system för utveckling av rättvisa och inkludering inom sysselsättning och lärande, kallat Fairness and Inclusion in Employment and Learning Development Scheme (FIELDS), för att främja kommunens agenda för jämlikhet och mångfald inom sysselsättningen. Den här strategin är inriktad på underrepresentationen av vissa grupper och gör det möjligt för kommunen att öka jämlikheten på området sysselsättning, samtidigt som den främjar budskapet om behovet av och nyttan med en sådan politik i regionen. Programmet har tilldelats särskilda budgetmedel, vilket säkerställer det praktiska genomförandet av de åtgärder som vidtas. Kommunfullmäktige har i samband med detta upprättat en styrgrupp för jämlikhet i näringslivet, som fått ansvaret för att övervaka tilldelningen och övervakningen av FIELDS budget. Anställningen av nyutexaminerade akademiker med etnisk minoritetsbakgrund har också blivit en politisk prioritering för kommunfullmäktige i Bradford, för att undvika att akademiker hamnar i arbetslöshetsregistret. I detta sammanhang har Bradford kommun haft framgång med utvecklingen av ett initiativ genom vilket akademiker med etnisk minoritetsbakgrund fick relevant ledningserfarenhet. Genom det tvååriga pilotprogrammet fick åtta akademiker möjlighet att förvärva erforderliga yrkesmässiga och sociala färdigheter. Efter kursens slutförande fick sex av åtta akademiker (75 procent) anställning i ledande befattningar. Det här programmet gav dessutom Bradfords kommun en bättre förståelse för de hinder som den egna praxisen kan skapa för akademiker med etnisk minoritetsbakgrund, vilket sannolikt kommer att avspeglas i sysselsättningspolitiken på lång sikt

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

Höjdpunkter i EUMC-rapporten Muslimer i Europeiska unionen: Diskriminering och islamofobi

Höjdpunkter i EUMC-rapporten Muslimer i Europeiska unionen: Diskriminering och islamofobi Höjdpunkter i EUMC-rapporten Muslimer i Europeiska unionen: Diskriminering och islamofobi Översättningar av denna sammanfattning till alla EU-språk tillhandahålls i informationssyfte. Den engelska versionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en) 10005/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 9 juni 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8946/16, 9455/16 FREMP 108 JAI 551

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Program för lika villkor vid Uppsala universitet Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10417/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna SOC 418 GENDER 29 ANTIDISCRIM 41 FREMP 119 Föreg. dok. nr: 9948/16 SOC

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 9.11.2010 C 302 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTLYSNING AV LEDIG TJÄNST Direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao (Spanien) (KOM/2010/10285) (2010/C 302 A/01)

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer