Fett och fettsyror i den svenska kosten
|
|
- Helena Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Fett och fettsyror i den svenska kosten - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av Wulf Becker, Maria Haglund och Sören Wretling LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden
2 Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE Uppsala, Sweden Teknisk redaktör: Merethe Andersen Uppsala Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporter som trycks utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst tel , fax eller via webbplatsen
3 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Metoder...6 Urval av livsmedel...6 Inköp av matkorgar...6 Provberedning och analys...7 Beräkning av mängd per dag...8 Resultat...9 Fett och fettsyror i livsmedelsgrupperna...9 Mängd per dag...9 Jämförelser med tidigare per capita-beräkningar...10 Kommentar...10 Referenser...18 Bilaga 1. Livsmedel som ingick i Matkorgarna Bilaga 2. Genomsnittligt innehåll av fett (g/100 g ätbar vara) per livsmedelsgrupp i matkorgarna Bilaga 3. Innehåll av fettsyraklasser (g/100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna...25 Bilaga 4. Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna Bilaga 5. Innehåll av transfettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna....50
4
5 Sammanfattning Under 2005 genomfördes en så kallad matkorgsundersökning för att kartlägga innehållet av bland annat organiska miljöföroreningar och vissa näringsämnen i kosten. Matkorgarna innehöll ett representativt urval av livsmedel baserat på Jordbruksverkets statistik över den så kallade direktkonsumtionen av livsmedel. I 2005 års matkorg ingår omkring 130 livsmedel och enskilda produkter och den täcker därmed cirka 90 procent av direktkonsumtionen. Matkorgarna inköptes i två livsmedelsbutiker i Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall under hösten I denna rapport redovisas resultaten för analyser av innehållet av fett och olika fettsyror. Matkorgarna delades upp i livsmedelsgrupper som analyserades var för sig. I analyserna av fettsyror ingick 11 grupper. Analyserna av fettsyrasammansättningen har gjorts vid Livsmedelsverkets kemiska enhet 2, medan analyserna av totalfett har gjorts vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, i Uppsala. Totalt analyserades ett 60-tal enskilda fettsyror. Tillförseln av fett och fettsyror från de olika livsmedelsgrupperna beräknades med utgångspunkt i den mängd som motsvarar en dagskonsumtion enligt Jordbruksverkets statistik. Därefter summerades bidraget från de olika livsmedelsgrupperna. Andelen mättade fettsyror var störst i mjölk och ost (65-70 %), godis och glass (54-63 %), kaffebröd (44-54 %) och kött och köttprodukter (38-41 %). Andelen transfettsyror var i allmänhet under 1 procent av totalfettsyrorna, med undantag för mjölk och ost (3,4-4,7 %) och kaffebröd (0,6-6,4 %). Andel enkelomättade fettsyror var procent i grupperna kött, fisk, matfett och ägg och procent i spannmål och kaffebröd. Andelen fleromättade fettsyror var procent i fisk, procent i matfett och i ägg. Andelen n-3-fettsyror var 18 procent i fisk, 6 procent i spannmål och 5 procent i matfetter. Andelen n-6-fettsyror varierade från 4 procent i mjölk och ost till procent i spannmål. Fettinnehållet i matkorgarna var i genomsnitt 108 gram/dag med små variationer mellan orterna. Huvuddelen kommer från matfetter (25 %), kött och köttprodukter (25 %) och mjölk, fil och ost (24 %). Kaffebröd bidrar med 9 procent av fetttillförseln. Innehållet av mättat fett var i genomsnitt 46 gram/dag. Detta motsvarar cirka 14 procent av energiinnehållet (E%), beräknat från Jordbruksverkets konsumtionsstatistik. Mjölk, fil och ost bidrar med 36 procent, kött med 23 procent och matfetter med 20 procent av det mättade fettet. Tillförseln av transfettsyror var 1,9 gram/dag, motsvarande 0,5-0,6 E%. Mjölk, fil och ost bidrar med 52 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, kaffebröd med 13 procent och matfetter med 12 procent av totala mängden transfett. Mjölk, fil och ost bidrar även med huvuddelen av de flesta enskilda transisomererna. Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 3
6 Innehållet av enkelomättat fett var i genomsnitt 39 gram/dag, motsvarande cirka 12 E%. Kött och köttprodukter bidrar med 29 procent, matfetter med 28 procent och mjölk, fil och ost med 16 procent. Innehållet av fleromättat fett var i genomsnitt 14 gram/dag, motsvarande cirka 4 E%. Av det fleromättade fettet bidrar matfetter med 35 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, och spannmål med 13 procent. Matfetter står för 42 procent av n-3-fettsyrorna, medan fisk bidrar med 21 procent, kött och köttprodukter med 10 procent. N-3- fettsyrorna i matfetter utgörs av α-linolensyra, medan de i fisk till största delen är långa n-3-fettsyror som EPA och DHA. Matfetter står för 33 procent av n-6-fettsyrorna, medan kött och köttprodukter bidrar med 20 procent och spannmål med 15 procent. Resultaten visar att innehållet av mättat fett i kosten fortfarande är högt i relation till de svenska näringsrekommendationerna, medan innehållet av fleromättat fett (både n-3- och n-6-fettsyror) ligger något under rekommenderade nivåer. Innehållet av transfett är knappt 0,6 E%, varav huvuddelen (~75%) är naturligt transfett från mejeriprodukter och nötkött. Enligt intagsberäkningar från den senaste kostundersökningar på barn från 2003 var transfettintaget i genomsnitt 0,9 E%. Sedan dess har innehållet av transfett i flera livsmedel minskat, vilket kan förklara den lägre nivån i matkorgarna. 4 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
7 Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare analyserat innehållet av vissa mineralämnen och kontaminanter i så kallade matkorgar eller i dubbelportioner (Becker och Kumpulainen 1991; Jorhem et al. 1998). Syftet med undersökningarna har varit att kartlägga den svenska kostens genomsnittliga innehåll av dessa ämnen och framför allt spårelement som inte finns med i livsmedelsdatabasen. Vidare har analysdata jämförts med data beräknade med uppgifter från livsmedelsdatabasen. Under 2005 genomfördes en Matkorgsundersökning för att kartlägga innehållet av bland annat organiska miljöföroreningar och vissa näringsämnen i kosten (fett och fettsyror, sockerarter, kostfiber och natrium). Matkorgarna innehöll ett representativt urval av livsmedel och inköptes på fyra orter i Sverige, Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall. I Malmö och Göteborg gjordes inköpen av personal från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Inköpen i Uppsala och Sundsvall gjordes av Emma Ankarberg, Inga-Lill Gadhasson och Elvy Netzel, toxikologiska enheten, Livsmedelsverket, som också svarade för provberedning. I denna rapport redovisas resultaten för analyserna av innehållet av fett och olika fettsyror. Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 5
8 Metoder Urval av livsmedel Jordbruksverkets statistik över den så kallade direktkonsumtionen av livsmedel för år 2003 ligger till grund för urvalet av livsmedel (SJV 2004). I 2005 års matkorg ingår 97 livsmedel eller varugrupper som redovisas i statistiken och omfattar därmed praktiskt taget alla enskilda livsmedel och varugrupper för vilka genomsnittskonsumtionen är större än 0,5 kg per år, dvs. 1,5 g per dag. Den täcker därmed cirka 90 procent av direktkonsumtionen. För varje livsmedel eller varugrupp utvaldes ett eller flera enskilda livsmedel för provtagning, beroende på detaljeringsgrad i statistiken. För livsmedel som vetemjöl, mjölk, smör, ägg, tomat, apelsin m.fl., inköptes i allmänhet ett prov av det aktuella livsmedlet. För mer sammansatta varugrupper som t.ex. mjukt bröd, bakverk, charkvaror, margarin, grönsaks- och fruktberedningar m.fl., inköptes olika produktyper/märken i relation till konsumtionen. Det innebär att varje matkorg representerar mer än 130 livsmedel eller produkter. Livsmedlen har indelats i 11 livsmedelsgrupper (se tabell 1). Syftet med denna indelning, som baseras på matcirkeln och livsmedelsdatabasen, är att identifiera olika livsmedelsgruppers bidrag av ämnen samt att ge möjlighet för simuleringar av intaget. Vanligt kranvatten ingår inte i statistiken. Kaffe och te har uteslutits. Jordbruksverkets konsumtionsstatistik samt urvalet av livsmedel för matkorgsundersökningen redovisas i bilaga 1. Inköp av matkorgar I 2005 års undersökning gjordes inköp i Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall. Uppsala representerar därmed Mälarregionen. Inköpen på varje ort har gjorts i två större butiker, tillhörande de två olika livsmedelskedjor som är dominerande på den aktuella orten. Undantag är matfetter, vilka alla inköptes i Uppsala. Därmed har sammanlagt omkring 1000 livsmedel inköpts för analys. Inköpen i Uppsala och Sundsvall gjordes av personal från Livsmedelsverket, i Malmö och Göteborg av personal från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Livsmedlen inköptes enligt väl specificerade listor och transporterades därefter till Livsmedelsverket för invägning och homogenisering. Som regel har två eller flera märken inköpts av ett livsmedel. Av varje livsmedel, eller blandning av olika märken, har en mängd motsvarande 1 procent av årskonsumtionen vägts in. Matkorgarna från de två butikerna på respektive ort har för varje livsmedelsgrupp slagits samman till ett prov. I Jordbruksverkets statistik tas ingen hänsyn till avfall i hushållshanteringen. Vid analyserna av matkorgarna analyseras innehållet i den ätliga delen. Därför tas avfall (skal, ben m.m.) bort före invägningen. I en del butiker saknades något eller några 6 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
9 livsmedel vid inköpstillfället. Det gäller lammkött (2 korgar) gädda/abborre (2 korgar), rödbetor (1 korg) och konserverade gröna bönor (1 korg). Provberedning och analys Inköp och beredning av matkorgarna gjordes under augusti- december De fasta livsmedlen har först finfördelats i en homogenisator och sedan i förekommande fall blandats med flytande livsmedel. Proverna har frysts in direkt efter homogeniseringen och förvarats frysta tills analys genomfördes. Analyserna av fettsyrasammansättningen har gjorts vid Livsmedelsverkets kemiska enhet 2, medan analyserna av totalfett har gjorts vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, i Uppsala. Totalt analyserades ett 60-tal enskilda fettsyror. Fettsyrasammansättningen bestämdes genom normalisering av ingående fettsyror vid gaskromatografisk analys. Extraktion av fett har utförts enligt Folch (klorofom-metanolvatten). I fettet ingående fettsyror överfördes till metylestrar och separerades på kapillärkolonn. Referensstandarder innehållande mättade, omättade och transfettsyror användes för identifiering av de enskilda fettsyrorna. Analyserna genomfördes under våren Totalfett för spannmål, kaffebröd, grönsaker, potatis och frukt analyserades som råfett enligt EG-direktiv 98/64/EG. Mjölk-ost och socker-godis analyserades med Röse- Gottlieb enligt NMKL 10, Kött, fisk, ägg och matfett analyserades som SBR-fett enligt NMKL 131, Totalfett analyserades under november-december Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 7
10 Tabell 1. Beskrivning av livsmedelsgrupper i Matkorgarna Grupp Antal livsmedel* Fettsyrafaktor Beskrivning Bröd, mjöl 11 0,70 Mjöl, gryn, flingor, pasta, matbröd Kaffebröd 4 0,95 Kex, skorpor, vetebröd, kakor, tårta, konditoribitar Kött 16 0,95 Nöt-, gris-, lammkött, fågel, charkprodukter, konserver, frysta köttprodukter Fisk 13 0,90 Färsk, fryst fisk, konserver, skaldjur Mjölk, ost 12 0,95 Mjölk, fil, yoghurt, hårdost, smältost, keso, grädde Ägg 1 0,83 Fetter 5 0,956 Smör, margarin, matfettblandningar, lättmargarin, matolja, majonnäs Grönsaker 19 0,80 Färska, frysta, konserver inkl. rotfrukter Frukt 15 0,80 Färska, konserverade, nötter, juice, saft, sylt Potatis 4 0,95 Färsk, pommes frites, chips Godis, glass, socker 8 0,95 Socker, choklad- och sockergodis, såser, glass * med ett livsmedel avses en viss typ eller kategori, t.ex. vitt matbröd, margarin. För flera kategorier togs samlingsprover (2 eller flera märken/sorter per kategori) Beräkning av mängd per dag Den genomsnittliga innehållet av fett i matkorgarna beräknades genom att fetthalten i varje livsmedelsgrupp multiplicerades med den mängd som motsvarar en dagskonsumtion enligt Jordbruksverkets statistik. Mängden fettsyror beräknades genom att multiplicera mängden fett med den procentuella andelen av varje fettsyra samt specifika omräkningsfaktorer för andelen totalfettsyror i fett för respektive livsmedelsgrupp. Därefter summerades bidraget från de olika livsmedelsgrupperna. 8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
11 Resultat Fett och fettsyror i livsmedelsgrupperna Halten av fett (g per 100 g ätbar del) och fettsyror (procent av totalfettsyror) i de olika livsmedelsgrupperna redovisas i bilaga 2-4. Spridningen i fettinnehållet för respektive livsmedelsgrupp var i allmänhet relativt liten mellan orterna (bilaga 2). Spridningen var också relativt liten för de olika fettsyraklasserna (bilaga 3). Andelen mättade fettsyror var procent i mjölk och ost, procent i godis och glass, procent i kaffebröd och procent i kött (bilaga3). Andel enkelomättade fettsyror var procent i grupperna kött, fisk, matfett och ägg och procent i spannmål och kaffebröd (bilaga 3). Andelen var procent i grönsaker och procent i frukt, men fetthalten i dessa livsmedel är under 1 procent. Andelen fleromättade fettsyror varierade mellan 4 procent i mjölk och ost till 52 procent i grönsaker. Den var procent i fisk, procent i matfett och ägg. Andelen n-3- fettsyror varierade mellan 0,5 procent i mjölk och ost till 18 procent i fisk. Andelen var 6 procent i spannmål och 5 procent i matfetter. Andelen n-6-fettsyror varierade mellan 4 procent i mjölk och ost till procent i spannmål. Andelen transfettsyror var i allmänhet under 1 procent, med undantag för mjölk och ost (3,4-4,7 %) och kaffebröd (0,6-6,4 %). Haltdata för övriga fettsyror redovisas i bilaga 3. Mängd per dag Innehållet av fett och huvudgrupper av fettsyror i matkorgarna uttryckt per dag samt bidraget från olika livsmedelsgrupper redovisas i tabell 2 och 3 samt i figur 1-4. Innehållet av enskilda fettsyror och bidraget från olika livsmedelsgrupper redovisas i tabell 5 och bilaga 5. Huvuddelen av fettet kommer från matfetter (25 %), kött och köttprodukter (25 %) och mjölk, fil och ost (24 %). Kaffebröd bidrar med 9 procent av fetttillförseln. Mjölk, fil och ost bidrar med 36 procent, kött med 23 procent och matfetter med 20 procent av det mättade fettet. Mjölk, fil och ost bidrar med 52 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, kaffebröd med 13 procent och matfetter med 12 procent av totala mängden transfettet. Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 9
12 Mjölk, fil och ost bidrar även med huvuddelen av de flesta enskilda transisomererna (tabell 4). Av det enkelomättade fettet bidrar kött med 29 procent, matfetter med 28 procent och mjölk, fil och ost med 16 procent. Av det fleromättade fettet bidrar matfetter med 35 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, och spannmål med 13 procent. Matfetter står för 42 procent av n-3-fettsyrorna, medan fisk bidrar med 21 procent, kött och köttprodukter med 10 procent. N-3-fettsyrorna i matfetter utgörs av α-linolensyra, medan de i fisk till största delen är långkedjiga n-3-fettsyror som EPA och DHA. Matfetter står för 33 procent av n-6-fettsyrorna, medan kött och köttprodukter bidrar med 20 procent och spannmål med 15 procent. Jämförelser med tidigare per capita-beräkningar Tidigare har beräkningar av tillförseln av fett och fettsyror gjorts med utgångspunkt från Jordbruksverkets per capita-statistik och tillgängliga uppgifter över fettsyrainnehållet i olika produkter (Westin 1975; Becker 1990; Becker och Robertson 1994). Resultaten pekar på att andelen mättat fett minskade fram till början av 1990-talet, med en motsvarande ökning av andelen enkelomättat och fleromättat fett (tabell 5). Sedan dess har det skett små förändringar av andelen mättat, enkelomättat och fleromättat fett. För transfettsyror finns motsvarande beräkningar från och 90-talen och de visar att tillförseln var omkring 7 g per person och dag 1984 och omkring 3 g per person och dag (1 E%) (Becker 1996). Resultaten från Matkorgen 2005 visar att innehållet av transfett minskat avsevärt sedan dess. Kommentar Denna undersökning är den hittills mest omfattande kartläggning av fettsyrainnehållet i svensk kost. Den ger detaljerade data för totalfett och ett 60-tal enskilda fettsyror. Tidigare studier har redovisat beräkningar av innehållet av fett och vissa fettsyror baserade på konsumtionsstatistiken (Becker 1990; Becker och Robertson 1994). Resultaten visar att mättat fett står för den största andelen av fettet i kosten och utgör 46 procent av totalfettsyrorna. Enkelomättat fett står för 39 procent och fleromättat fett för 14 procent, varav n-6-fettsyror 11 procent och n-3-fettsyror 3 procent. Transfettsyror utgör 2 procent av det totala fettsyrainnehållet. Innehållet av fett i matkorgarna beräknat från analyserna var omkring 9 gram lägre än beräkningar baserade på värden i livsmedelsdatabasen. Det beräknade energiinnehållet 10 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
13 var 12,5 MJ per person och dag, vilket stämmer väl med Jordbruksverkets statistik (exklusive energi från alkoholdrycker). En korrigering för det lägre fettinnehållet i matkorgarna ger en energiinnehåll på 12,1 MJ per person och dag. Innehållet av mättat fett motsvarar då 14 procent av energin (E%). Motsvarande siffror för enkelomättat fett blir 12 E%, för fleromättat fett 4,2 E% (varav 3,4 E% n-6-fettsyror och 0,9 E% n-3- fettsyror) och för transfett knappt 0,6 E%. Huvuddelen (~75%) av transfettet kommer från naturligt förekommande transfetter i mejeriprodukter och nötkött. Andelen mättat, enkelomättat och fleromättat fett i Matkorgen 2005 är på samma nivå som resultat från kostundersökningar på vuxna (Becker och Pearson 2002) och barn (Enghardt et al. 2006), vilka baseras på intagsberäkningar fråm kostregistreringar. Det finns få undersökningar där innehållet av transfettsyror i koster analyserats. Åkesson et al. (1981) analyserade innehållet av transisomerer av 18:1 i dubbelportioner av mat som insamlats mellan 1968 och 1975 för 20 vuxna som åt blandkost. Resultaten visade att intaget av 18:1 transisomerer motsvarade 2 E%. Analyser gjordes även av dubbelportioner av lakto-vegetariska (6 personer) och vegankoster (6 personer), som insamlats 1978 och 1980 på hälsohem. För dessa koster var innehållet av 18:1 transisomerer 1,3 respektive 0,5 E%. I Matkorgen 2005 var innehållet av 18:1 transisomerer i genomsnitt 0,4 E%. Beräkningar av data från kostundersökningar på vuxna visar att intaget av transfett var kring 1 E% under senare delen av 1990-talet (Hulshof et al. 1999; van de Vijver et al. 2000). I Livsmedelsverkets barnundersökning 2003 beräknades intaget till i genomsnitt 0,9 E% (Enghardt Barbieri et al. 2006). Sedan dess har innehållet av transfett i flera livsmedel minskat (Arnemo et al. 2008), vilket kan förklara den lägre nivån i Matkorgarna. Resultaten visar också att det genomsnittliga innehållet av transfett i svensk kost är på samma nivå som i Danmark (Lyhne et al. 2005), Norge (Johansson et al. 2006) och Finland (Männistö et al. 2003). Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
14 30% 25% % av dagstillförsel 20% 15% 10% 5% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 1. Procentuellt bidrag av fett från olika livsmedelsgrupper. 40% % av dagstillförsel 35% 30% 25% 20% 15% Mättade Enkel-omättade Fler-omättade 10% 5% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 2. Procentuellt bidrag av mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror från olika livsmedelsgrupper. 12 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
15 60% 50% % av dagstillförsel 40% 30% 20% 10% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 3. Procentuellt bidrag av transfettsyror från olika livsmedelsgrupper 45% 40% 35% n-6 n-3 % av dagstillförsel 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 4. Procentuellt bidrag av n-6- och n-3-fettsyror från olika livsmedelsgrupper Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
16 Tabell 2. Genomsnittligt innehåll av fett och fettsyraklasser per livsmedelsgrupp i matkorgarna (gram per person och dag). Fett, totalt Mättade fettsyror Livsmedelsgrupp/ort Enkelomättade fettsyror Fleromättade fettsyror Transfettsyror n-6- fettsyror n-3- fettsyror Malmö Bröd, mjöl 4,3 0,5 1,0 1,5 0,00 1,34 0,13 Kaffebröd 10,1 5,2 3,3 1,2 0,22 0,96 0,20 Kött 26,5 13,5 8,6 3,0 0,26 2,5 0,51 Fisk 4,7 0,7 1,9 1,5 0,05 0,80 0,70 Mjölk, ost 25,9 16,6 6,5 1,0 1,14 0,91 0,13 Ägg 1,6 0,4 0,7 0,2 0,01 0,19 0,01 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,8 0,2 0,1 0,4 0,00 0,30 0,09 Frukt 1,1 0,1 0,7 0,1 0,00 0,12 0,01 Potatisprodukter 2,4 1,1 0,9 0,2 0,00 0,21 0,01 Godis, glass 2,7 1,6 0,8 0,1 0,00 0,10 0,01 Summa per dag 106,6 49,2 35,3 14,2 1,92 11,1 3,1 Göteborg Bröd, mjöl 8,4 1,0 2,4 2,4 0,02 2,06 0,34 Kaffebröd 9,7 4,0 3,7 1,4 0,59 1,09 0,31 Kött 26,7 10,4 12,5 2,3 0,39 2,1 0,24 Fisk 4,4 0,7 1,9 1,3 0,03 0,58 0,73 Mjölk, fil, ost 21,0 12,8 5,6 1,1 0,90 0,88 0,18 Ägg 1,6 0,4 0,7 0,2 0,01 0,21 0,02 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,3 0,1 0,0 0,2 0,00 0,13 0,04 Frukt 1,1 0,1 0,6 0,1 0,00 0,10 0,01 Potatis 3,0 1,3 1,3 0,3 0,01 0,27 0,01 Godis, glass 4,3 2,2 1,5 0,4 0,00 0,37 0,03 Summa per dag 107,2 42,4 41,3 14,6 2,2 11,4 3,2 Sundsvall Bröd, mjöl 6,3 1,0 1,5 1,9 0,00 1,67 0,26 Kaffebröd 9,0 4,2 2,9 1,5 0,05 1,16 0,30 Kött 29,0 10,4 14,1 2,8 0,37 2,5 0,30 Fisk 4,3 0,6 1,9 1,3 0,03 0,68 0,63 Mjölk, ost 31,5 20,4 7,6 1,4 1,06 1,18 0,25 Ägg 1,8 0,5 0,8 0,2 0,01 0,21 0,02 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,4 0,1 0,0 0,2 0,00 0,13 0,04 Frukt 1,0 0,1 0,6 0,2 0,00 0,13 0,02 Potatis 3,4 1,6 1,3 0,3 0,01 0,32 0,01 Godis, glass 2,8 1,6 0,8 0,2 0,02 0,15 0,02 Summa per dag 116,2 49,8 42,4 14,9 1,8 11,8 3,1 14 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
17 Tabell 2, forts. Genomsnittligt innehåll av fett och fettsyraklasser per livsmedelsgrupp i matkorgarna (gram per person och dag). Livsmedelsgrupp/ort Fett Mättade Enkelomättade Fleromättade Trans n-6 n-3 Uppsala Bröd, mjöl 7,1 0,8 2,3 1,9 0,03 1,59 0,33 Kaffebröd 8,6 3,9 3,1 1,1 0,12 0,93 0,20 Kött 23,3 9,0 10,7 2,2 0,30 2,0 0,21 Fisk 3,1 0,5 1,2 1,0 0,04 0,48 0,50 Mjölk, fil, ost 24,0 16,0 5,5 0,8 0,76 0,73 0,10 Ägg 2,1 0,5 0,9 0,3 0,02 0,24 0,03 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,8 0,2 0,1 0,3 0,00 0,27 0,08 Frukt 0,8 0,1 0,5 0,1 0,00 0,08 0,01 Potatis 3,2 1,4 1,2 0,3 0,01 0,33 0,01 Godis, glass 2,0 1,3 0,7 0,1 0,01 0,09 0,01 Summa per dag 101,6 43,1 37,3 13,1 1,5 10,4 2,7 Medelvärde, alla städer Bröd, mjöl 6,5 0,8 1,8 1,9 0,01 1,66 0,27 Kaffebröd 9,4 4,3 3,2 1,3 0,24 1,04 0,25 Kött 26,4 10,8 11,5 2,6 0,33 2,3 0,31 Fisk 4,1 0,6 1,7 1,3 0,04 0,63 0,64 Mjölk, fil, ost 25,6 16,4 6,3 1,1 0,97 0,92 0,16 Ägg 1,7 0,5 0,7 0,2 0,01 0,21 0,02 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,6 0,1 0,1 0,3 0,00 0,21 0,06 Frukt 1,0 0,1 0,6 0,1 0,00 0,11 0,01 Potatis 3,0 1,4 1,2 0,3 0,01 0,28 0,01 Godis, glass 2,8 1,7 1,0 0,2 0,01 0,16 0,01 Summa per dag 108,0 46,2 39,1 14,2 1,9 11,2 3,0 % av totalfettsyror 46% 39% 14% 2% 11% 3% Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
18 Tabell 3. Genomsnittligt procentuellt bidrag av fett och fettsyraklasser från olika livsmedelsgrupper Fett Mättat Enkelomättaomättat Fler- Trans n-6 n-3 Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker 1 0,2 0, Frukt 1 0, ,3 Potatisprodukter ,3 Godis, glass ,3 Tabell 4. Genomsnittligt procentuellt bidrag av enskilda transisomerer från olika livsmedelsgrupper C 14:1 t C 16:1 t C 18:1 t C 18:2 t C 18:3 t Bröd, mjöl 0 0,3 0,6 0 6,6 Kaffebröd 1,4 0 18,8 3,7 0 Kött 9,0 40,6 16,2 0 0 Fisk 0,2 4,1 1,0 9,4 8,3 Mjölk, fil, ost 73,5 50,5 50,0 81,2 0 Ägg 0 4, Fetter 15,9 0 12, Grönsaker 0 0 0,2 0 0 Frukt ,5 0 Potatisprodukter 0 0 0,1 5,2 0 Godis, glass 0 0 0, Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
19 Tabell 5. Genomsnittligt innehåll av enskilda fettsyror i Matkorgen 2005 Fettsyra g/pers/d Fettsyra g/pers/d Mättade Fleromättade C 4:0 1,3 C 16:2 n-4 <0,1 C 6:0 0,7 C 16:3 <0,1 C 8:0 0,6 C 16:4 n-3 <0,1 C 10:0 1,1 C 18:2 totalt 10,9 C 12:0 3,4 C 18:2 cis n-6 10,2 C 13:0 <0,1 C 18:2 konj 0,2 C 14:0 4,8 C 18:3 n-3 2,5 C 15:0 i 0,1 C 18:3 n-6 <0,1 C 15:0 ai 0,1 C 18:4 n-3 0,04 C 15:0 0,4 C 20:2 n-6 0,1 C 16:0 i 0,1 C 20:3 n-3 <0,1 C 16:0 ai e.p. C 20:3 n-6 <0,1 C 16:0 23,9 C 20:4 n-3 <0,1 C 17:0 i 0,2 C 20:4 n-6 0,1 C 17:0 ai 0,2 C 20:5 n-3 0,1 C 17:0 0,3 C 21:5 n-3 <0,1 C 18:0 i <0,1 C 22:2 n-6 e.p. C 18:0 ai e.p C 22:4 n-3 e.p. C 18:0 8,3 C 22:4 n-6 <0,1 C 20:0 0,3 C 22:5 n-3 <0,1 C 22:0 0,2 C 22:5 n-6 e.p. C 23:0 e.p. C 22:6 n-3 0,2 C 24:0 0,1 Enkelomättade Transfett C 14:1 0,3 C 14:1t 0,1 C 15:1 e.p. C 16:1t 0,3 C 16:1 1,5 C 18:1t 1,3 C 17:1 0,2 C 18:2t 0,1 C 18:1 36,0 C 18:3t <0,1 C 20:1 0,7 C 22:1 0,3 Övriga 0,1 C 24:1 n-9 0,1 Rest 0,4 e.p. ej påvisad Tabell 6. Kostens innehåll av olika fettsyraklasser enligt per capita-statistiken*. Procent av totalfettsyror. År Mättade Enkel- Fler- Referens omättade omättade ,2 Becker Westin Becker Becker & Robertson 1994 Matkorgen 2005, beräknat Matkorgen 2005, analys * Värden för är beräknade Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
20 Referenser Arnemo M, Mattisson I, Wretling S. Fat Quality Fatty acid composition, version 1. Rapport Becker W. Fat consumption in Sweden - recent trends illustrated by food balance sheet data. Näringsforskning 1990;34:70-3. Becker W, Kumpulainen J. Contents of essential and toxic mineral elements in Swedish market-basket diets in ; 66: Becker W, Robertson A-K. Den svenska kostens näringsinnehåll. Vår Föda 1994;46: Becker W. Intake of trans fatty acids in the Nordic countries. Scand J Nutr/Näringsforskning 1996;40: Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten barn Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala; Livsmedelsverket:2006. Hulshof KFAM, van Erp-Baart MA, Anttolainen M, Becker W, Church SM, Couet C et al. Intake of fatty acids in Western Europe with emphasis on trans fatty acids: The TRANSFAIR study. Eur J Clin Nutr 1999; 53: Johansson L, Borgejordet A, Pedersen JI. Transfettsyrer I norsk kosthold. Tidsskr Nor Lægeforen. 2006;126: Jorhem L, Becker W, Slorach S. Intake of 17 elements by Swedish women, determined by a 24-hour duplicate portion study. J Food Comp Anal 1998; 11: Lyhne N, Christensen T, Groth MV, Fagt S, Biltoft-Jensen A, Hartkopp H, et al. Danskernes kostvaner DFVF Publikation nr. 11. Danmarks Fødevareforskning, Søborg:2005. Männistö S, Ovaskainen M-L, Valsta L, eds. The national Findiet 2002 study. Publications of the National Public Health Institute B3/2003. Helsinki SJV. Statens Jordbruksverk. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. år Statistikrapport 2005:4. van de Vijver LPL, Kardinaal, AFM, Couet C, Aro A, Kafatos, A, Steingrimsdóttir L, Amorim Cruz JA, Moreiras O, Becker W et al. Association between trans fatty acid 18 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
21 intake and cardiovascular risk factors in Europe: the TRANSFAIR study. Eur J Clin Nutr 2000; 54: Åkesson B, Johansson BM, Svensson M, Ockerman PA. Content of trans-octadecenoic acid in vegetarian and normal diets in Sweden, analyzed by the duplicate portion technique. Am J Clin Nutr. 1981;34: Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
22 Bilaga 1. Livsmedel som ingick i Matkorgarna. Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Bröd, mjöl Vetemjöl 10,4 1 pkt Rågsikt 0,9 1 pkt Risgryn 5,1 1 pkt Havregryn 3 1 pkt Vällingpulver, vuxen 0,9 1 pkt Spaghetti/makaroner 8 1 pkt Corn Flakes 4,4 1 pkt Rågknäcke 3,7 1 pkt Bröd, mjukt 54,7 - franskbröd (40%) 1 bröd rågsiktsbröd, limpa (40%) 1 bröd grovt rågbröd (20%) 1 bröd Småkakor 1 påse blandade 5,4 300g Bullar, längder, wienerbröd m.m. 5,2 - vetebröd (80%) vetelängd, lokalt bageri 1 längd wienerbröd (20%) lokalt bageri 3 st Övriga bakverk 8,5 - konditoribitar m.m.(70%) - pizza mm (30%) dammsugare, arraksboll, mazarin 3 st/sort pizza (15%), pirog (15%) 2 st/sort Kött Nötkött, fransyska/innanlår u ben 10,4 300g Fläskkotlett 14,3 ½ kg Lamm (kotlett/bog) 0,9 300g Kyckling, fryst 13 1 st Vilt (Älgskav, fryst) 1,9 1 pkt Oblandade charkvaror 5,3 - skinka rökt (76%) 300g bacon (24%) 1 pkt Korv m.m. 17,6 - falukorv (38%) lokal producent 300g varmkorv (33%) lokal producent 300g leverpastej (18%) bredbar 200g medvurst, rökt (11 %) 200g varmkorv på burk 0,8 1 burk köttsoppa på burk 0,6 1 burk Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
23 Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Frysta köttprodukter, f ärdigmat 14,3 - hamburgare, frysta (60%) 1 pkt kåldolmar, frysta (24%) 1 pkt pyttipanna, fryst (16%) 1 pkt Fisk, skaldjur Rödspätta, färsk/fryst Representerar hel och filé 0,9 200g 9-9 Torskfilé, färsk Representerar hel och filé 1,8 200g Strömming/sill, färsk Hel 1,2 300g Lax, färsk, Representerar hel och filé 2,7 300g Sötvattensfisk, färsk Gädda, abborre, färsk 0,9 1-3 st Kaviar, rom (Smörgåskaviar) 1,3 1 tub Inlagd sill löksill el liknande 2,4 1 burk Tonfisk i olja på burk 1 1 burk Fiskbullar i sås på burk 2,7 1 burk Fiskpinnar, frysta 1,1 1 pkt Räkor skalade, frysta 1,5 200g Räkor, konserverade 1,9 1 burk Mjölk, ost Lättmjölk 23,7 1 L Mellanmjölk 50,9 1 L Lättfil 4,2 1 L Mellanfil 13,7 1 L Mjölk 3% 33,3 1 L Fil 3% 10,2 1 L Lättyoghurt 2,0 1 L Lättyoghurt med frukt 4,0 1 L Fruktyoghurt fett > 2% 7,3 1 L Yoghurt, naturell 3% 7,3 1 L Grädde 12% 2 3 dl Gräddfil 1,6 3 dl Vispgrädde 40% 5,5 3 dl Hårdost 28% 12,7 0.5 kg Smältost 10% 1,2 1 pkt Keso 3,5 250g Ägg 9,2 6 ägg Matfett Smör Smör, normalsaltat 1,4 400 g Margarin 6,5 - Margarin folie 75-80% Milda fettt 75% 1 kg Margarin folie 75-80% ICA-Handlarnas 1 kg Margarin bords 70-80% Milda/Flora 1 kg Margarin bords 70-80% Bregott 80% 600 g Flytande margarin Milda culinesse 500 g Margarin bords 60% Bregott mellan 60% 600 g Margarin bords 60% RundaBords 600 g Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
24 Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Lättmargarin 4,1 Lätta 750 g Lätt&lagom 750 g Becel 300 g Majonnäs Majonnäs 1, burk Matolja 1,3 Matolja, raps ½-1 L Matolja, oliv ½-1 L Matolja, majs ½-1 L Grönsaker Morötter 8,5 ½ kg Rödbetor 1,1 ½ kg Gurka 4 1 st Gul lök 5,4 ½ kg Purjolök 1,2 2 st Blomkål 1 1 st Vitkål 4,7 1 st Isbergssallat 5,7 1 st Tomater 8,5 ½ kg Paprika, grön 6,7 3 st Grönsaker, frysta 5 - Ärter och morötter, frysta (79%) 1 pkt Spenat, fryst (21%) 1 pkt Gula ärter, torkade 0,7 1 pkt Grönsaksinläggningar Ättiksgurkor 3,7 1 burk Grönsakskonserver 11,1 - Ärter o morötter, konserv (25%) 1 burk Champinjoner, konserv (25%) 1 burk Gröna bönor, konserv (10%) 1 burk Tomater, konserv (40%) 1 burk Grönsakssoppa, konserv 4,2 1 burk Frukt Apelsiner 15,1 1 kg Vindruvor 2,1 300g Hasselnötter, kärnor 1,3 1 påse Äpplen och päron 14,6 Äpplen (82%) 1 kg Päron (18%) 300g Persika/nektarin alt plommon 2,2 3 st Bananer, meloner, övr. frukter 23,0 Bananer (80%) 1 kg Meloner (10%) ½-1 st Kiwi (10%) 3 st Bär Jordgubbar, färska/frysta 1,3 200g Torkad frukt Russin 1,0 ½ kg Fruktkonserver Persikohalvor, konserverade 4,2 1 burk Sylt, mos Lingonsylt 7,3 1 burk Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
25 Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Juice, saft 23,0 Apelsinjuice, koncentrerad (50%) 1 pkt Blandsaft, koncentrerad (50%) 1 fl Potatis Potatis 42,1 2 kg Potatismospulver komplett 0,6 1 pkt Pommes frites, frysta 8,9 1 pkt Chips 2 100g Socker, godis, glass Strösocker 8,5 1 kg Drickchokladpulver typ O'boy, ICAHandlarnas 1,4 ½ kg Honung 0,7 350 g Choklad och konfektyrvaror 17,2 - Chokladpraliner (51%) t.ex. Aladin, Cloetta m.fl. 300g Sockerkonfektyr, typ lösgodis (49%) 300g Såser, exkl. majonnäs 6,8 - Ketchup 5,5 ½ kg Senap 1,3 1 burk Glass 12,0 - glass, ca. 10% fett Big pack, Mjukisglass, Triumf/ICA, 1 pkt av varje 1 pkt glasspinne 88an, Magnum, 1 av varje 1 st Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
26 Bilaga 2. Genomsnittligt innehåll av fett (g/100 g ätbar vara) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Bröd, mjöl 2,9 1,7 3,4 2,5 Kaffebröd 16,4 19,4 18,5 17,2 Kött 12,0 13,6 13,8 15,0 Fisk 6,6 10,0 9,4 9,2 Mjölk, fil, ost 5,0 5,4 4,4 6,6 Frukt 0,5 0,6 0,6 0,6 Grönsaker 0,5 0,2 0,2 0,2 Potatis 2,6 2,0 2,5 2,8 Godis, glass 2,1 2,6 4,1 2,7 Ägg 9,3 7,0 7,1 8,2 Matfett 67,3 24 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
27 Bilaga 3. Innehåll av fettsyraklasser (g/100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Bröd, spannmål Enkelomättat 46,2 33,0 41,4 34,2 Fleromättat 38,5 49,0 40,7 43,6 Mättat fett 15,1 17,7 17,6 22,0 n-3 6,6 4,3 5,8 5,9 n-6 31,9 44,7 34,9 37,7 Trans 0,6 0,0 0,4 0,0 Kaffebröd Enkelomättat 38,3 34,2 40,4 33,5 Fleromättat 13,9 12,0 15,5 17,1 Mättat fett 48,0 53,8 43,8 49,6 n-3 2,4 2,0 3,4 3,5 n-6 11,5 9,9 12,0 13,6 Trans 1,4 2,3 6,4 0,6 Kött Enkelomättat 48,4 47,7 49,2 51,3 Fleromättat 10,3 10,5 9,3 10,6 Mättat fett 41,0 40,5 41,0 37,8 n-3 1 1,1 1 1,1 n-6 9,1 9,3 8,1 9,3 Trans 1,3 1,0 1,5 1,3 Fisk Enkelomättat 44,5 45,0 47,7 48,2 Fleromättat 35,8 36,2 33,7 34,3 Mättat fett 17,7 17,1 16,6 16,2 n-3 18,1 16,7 18,4 16,3 n-6 16,8 18,7 14,6 17,4 Trans 1,6 1,2 0,8 0,8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
28 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Mjölk, ost Enkelomättat 24,4 26,6 28,4 25,3 Fleromättat 4,1 5,0 5,9 5,3 Mättat fett 70,6 67,8 64,8 68,4 n-3 0,5 0,6 0,9 0,8 n-6 3,2 3,7 4,4 4,0 Trans 3,4 4,7 4,5 3,6 Ägg Enkelomättat 52,9 50,9 50,3 51,7 Fleromättat 15,8 15,9 17,9 15,1 Mättat fett 31,4 33,1 31,2 32,9 n-3 1,7 1,1 1,6 1,2 n-6 14,1 14,8 16,3 13,9 Trans 1,0 0,8 0,9 0,8 Matfett Enkelomättat 43,3 Fleromättat 19,5 Mättat fett 37,2 n-3 5 n-6 14,4 Trans 0,9 Grönsaker Enkelomättat 18,1 11,9 12,3 12,6 Fleromättat 52,2 59,1 59,7 58,1 Mättat fett 27,6 27,0 26,1 27,2 n-3 11,8 14,0 14,8 12,9 n-6 40,4 45,1 44,9 45,2 Trans 0,4 0,5 0,5 0,5 Frukt Enkelomättat 74,7 72,8 74,6 65,9 Fleromättat 13,9 14,7 13,0 18,0 Mättat fett 10,7 11,3 11,1 12,6 n-3 1,3 1,2 1,3 1,9 n-6 12,6 13,5 11,7 16,1 Trans 0,0 0,0 0,0 0,3 26 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
29 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Potatis Fett 2,6 2,0 2,5 2,8 Enkelomättat 41,1 41,0 44,6 41,4 Fleromättat 11,2 9,5 9,9 10,1 Mättat fett 47,8 49,5 45,0 48,5 n-3 0,3 0,3 0,4 0,3 n-6 10,9 9,2 9,5 9,8 Trans 0,4 0,0 0,4 0,2 Socker, godis, glass Fett 2,1 2,6 4,1 2,7 Enkelomättat 31,8 32,1 37,1 31,8 Fleromättat 5,0 4,6 9,2 6,5 Mättat fett 62,6 63,3 53,8 61,6 n-3 0,4 0,4 0,6 0,7 n-6 4,5 4,2 8,5 5,7 Trans 0,3 0,0 0,0 0,8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
30 Bilaga 4. Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,05 0,06 C 10:0 0,05 0,06 C 12:0 0,04 0,09 0,08 C 13:0 C 14:0 0,14 0,16 0,19 0,22 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,04 0,05 0,04 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 11,2 14,5 11,8 14,6 C 16:1 0,37 0,32 0,27 0,21 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai 0,04 C 17:0 0,07 0,10 0,07 0,08 C 17:1 0,07 0,05 0,06 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 2,6 2,1 3,7 5,7 C 18:1 44,1 31,3 39,6 32,7 C 18:2 31,7 44,6 34,8 37,6 C 18:2 cis n-6 31,6 44,5 34,7 37,6 C 18:2 konj C 18:3 n-3 6,6 4,2 5,8 5,8 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,43 0,34 0,50 0,47 C 20:1 1,03 0,79 1,00 0,84 C 20:2 n-6 0,11 0,11 0,09 0,09 C 20:3 n-3 0,11 0,11 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 28 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
31 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl C 20:4 n-6 0,07 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,31 0,35 0,80 0,56 C 22:1 0,38 0,44 0,33 0,44 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,16 0,17 0,18 0,18 C 24:1 n-9 0,16 0,13 0,14 0,13 Övriga Rest 0,37 0,15 0,45 0,21 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
32 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd C 4:0 0,27 1,26 0,23 0,18 C 6:0 0,15 0,70 0,13 0,10 C 8:0 1,25 1,50 0,34 1,05 C 10:0 1,02 1,55 0,51 1,11 C 12:0 8,7 10,7 3,0 10,3 C 13:0 C 14:0 4,0 6,1 2,6 5,0 C 14:1 0,19 0,09 C 15:0 i 0,05 C 15:0 ai 0,09 C 15:0 0,05 0,20 0,13 0,08 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 25,3 23,2 26,2 24,9 C 16:1 0,30 0,58 0,40 0,26 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i 0,07 C 17:0 ai 0,10 0,06 C 17:0 0,09 0,15 0,14 0,10 C 17:1 0,05 0,10 0,07 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 6,3 7,3 9,6 5,9 C 18:1 37,2 32,8 39,1 32,6 C 18:2 11,4 9,9 11,9 13,6 C 18:2 cis n-6 11,2 9,4 11,0 13,5 C 18:2 konj 0,11 0,06 C 18:3 n-3 2,4 2,0 3,4 3,5 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,41 0,34 0,47 0,37 C 20:1 0,47 0,41 0,54 0,46 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 0,05 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,29 0,22 0,40 0,25 C 22:1 0,08 0,06 0,10 0,09 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 30 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
33 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,08 0,11 0,12 C 24:1 n-9 0,08 0,08 Övriga Rest 0,10 0,26 0,27 0,08 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
34 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kött Kött Kött Kött C 4:0 C 6:0 C 8:0 C 10:0 0,07 0,07 0,07 0,08 C 12:0 0,13 0,11 0,09 0,12 C 13:0 C 14:0 1,74 1,59 1,75 1,67 C 14:1 0,27 0,21 0,24 0,26 C 15:0 i 0,06 0,04 0,08 0,06 C 15:0 ai 0,07 0,05 0,09 0,07 C 15:0 0,18 0,15 0,22 0,16 C 15:1 C 16:0 i 0,06 0,05 0,08 0,06 C 16:0 ai C 16:0 24,0 23,7 23,2 22,8 C 16:1 3,5 3,2 3,0 3,8 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i 0,16 0,13 0,16 0,17 C 17:0 ai 0,23 0,18 0,27 0,23 C 17:0 0,48 0,44 0,64 0,44 C 17:1 0,44 0,43 0,55 0,48 C 18:0 i 0,05 0,05 0,07 0,05 C 18:0 ai C 18:0 13,3 13,6 13,8 11,4 C 18:1 43,3 43,0 44,4 45,6 C 18:2 8,3 8,3 7,4 8,4 C 18:2 cis n-6 7,4 7,6 6,6 7,7 C 18:2 konj 0,18 0,14 0,23 0,21 C 18:3 n-3 0,85 0,99 0,86 0,99 C 18:3 n-6 0,11 0,11 0,09 C 18:4 n-3 C 20:0 0,18 0,21 0,21 0,17 C 20:1 0,77 0,79 0,89 0,85 C 20:2 n-6 0,26 0,53 0,30 0,29 C 20:3 n-3 0,07 0,11 0,09 0,10 C 20:3 n-6 0,11 0,11 0,10 0,11 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 0,29 0,31 0,35 0,35 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 C 22:1 0,10 0,13 0,05 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 32 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
35 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kött Kött Kött Kött C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,13 0,13 0,15 0,14 C 24:1 n-9 0,08 0,09 Övriga Rest 0,60 0,97 0,60 0,68 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
36 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Fisk Fisk Fisk Fisk C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,08 0,13 C 10:0 0,09 0,07 0,07 0,08 C 12:0 0,15 0,25 0,26 0,27 C 13:0 C 14:0 2,8 2,9 2,9 2,4 C 14:1 0,06 0,05 0,05 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,26 0,22 0,22 0,21 C 15:1 C 16:0 i 0,05 0,04 0,04 C 16:0 ai C 16:0 10,6 10,4 9,9 9,7 C 16:1 2,9 2,7 2,8 2,4 C 16:2 n-4 0,44 0,40 0,42 0,36 C 16:3 0,36 0,30 0,18 0,11 C 16:4 n-3 0,22 0,21 0,23 0,12 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,18 0,15 0,15 0,15 C 17:1 0,07 0,07 0,14 0,16 C 18:0 i 0,11 0,09 0,10 0,07 C 18:0 ai C 18:0 2,6 2,4 2,2 2,4 C 18:1 33,4 31,7 34,2 38,0 C 18:2 15,8 17,8 13,7 16,7 C 18:2 cis n-6 15,5 17,5 13,5 16,5 C 18:2 konj C 18:3 n-3 4,5 4,2 4,9 5,3 C 18:3 n-6 0,13 0,12 0,12 0,10 C 18:4 n-3 0,82 1,15 1,20 0,64 C 20:0 0,39 0,38 0,40 0,43 C 20:1 3,5 4,6 4,7 3,5 C 20:2 n-6 0,22 0,18 0,24 0,22 C 20:3 n-3 0,18 0,09 0,11 0,08 C 20:3 n-6 0,15 0,11 0,06 0,06 C 20:4 n-3 0,52 0,44 0,50 0,42 C 20:4 n-6 0,45 0,32 0,37 0,34 C 20:5 n-3 4,1 3,8 4,2 3,2 C 21:5 n-3 0,14 0,10 0,12 0,12 C 22:0 0,31 0,27 0,26 0,30 C 22:1 4,5 5,9 5,9 4,1 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 0,21 0,20 0,08 C 22:5 n-3 1,01 0,91 1,02 0,89 34 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
37 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Fisk Fisk Fisk Fisk C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 6,8 6,0 6,3 5,7 C 23:0 C 24:0 C 24:1 n-9 Övriga Rest 2,0 1,59 1,90 1,45 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
38 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost C 4:0 4,4 4,0 2,0 2,2 C 6:0 2,4 2,2 1,12 1,24 C 8:0 1,35 1,26 1,06 1,14 C 10:0 2,9 2,7 2,8 2,9 C 12:0 3,7 3,4 3,4 3,7 C 13:0 0,08 0,08 0,08 0,08 C 14:0 10,8 10,4 10,5 11,4 C 14:1 0,94 0,86 0,95 1,01 C 15:0 i 0,23 0,24 0,24 0,25 C 15:0 ai 0,40 0,48 0,44 0,41 C 15:0 0,89 0,99 0,93 0,96 C 15:1 C 16:0 i 0,20 0,21 0,21 0,21 C 16:0 ai C 16:0 31,4 30,0 29,6 32,1 C 16:1 1,68 1,83 1,83 1,72 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i 0,45 0,49 0,48 0,47 C 17:0 ai 0,42 0,50 0,46 0,43 C 17:0 0,44 0,50 0,47 0,47 C 17:1 0,27 0,31 0,31 0,28 C 18:0 i 0,05 C 18:0 ai C 18:0 10,1 10,0 10,4 10,0 C 18:1 21,2 23,2 25,0 22,0 C 18:2 2,9 3,5 4,2 3,8 C 18:2 cis n-6 1,78 2,1 2,5 2,3 C 18:2 konj 0,43 0,66 0,64 0,48 C 18:3 n-3 0,45 0,55 0,88 0,83 C 18:3 n-6 0,09 C 18:4 n-3 C 20:0 0,16 0,16 0,17 0,18 C 20:1 0,26 0,28 0,34 0,32 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 0,09 0,09 0,09 0,09 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 0,11 0,12 0,12 0,11 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,07 0,07 0,07 0,09 C 22:1 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 36 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
39 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,08 0,09 0,09 C 24:1 n-9 Övriga 0,58 0,50 0,50 0,53 Rest 0,61 0,19 0,61 0,40 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
40 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Ägg Ägg Ägg Ägg C 4:0 C 6:0 C 8:0 C 10:0 C 12:0 C 13:0 C 14:0 0,26 0,33 0,30 0,32 C 14:1 0,05 0,05 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,07 0,08 0,07 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 22,6 23,8 22,3 23,5 C 16:1 3,0 3,0 3,1 3,0 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,20 0,19 0,21 0,18 C 17:1 0,13 0,12 0,13 0,15 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 8,0 8,7 8,1 8,7 C 18:1 47,9 46,1 45,2 46,7 C 18:2 12,4 13,0 14,3 11,9 C 18:2 cis n-6 12,4 13,0 14,3 11,9 C 18:2 konj C 18:3 n-3 1,67 1,12 1,55 1,16 C 18:3 n-6 0,08 0,08 0,10 0,09 C 18:4 n-3 C 20:0 C 20:1 0,29 0,29 0,32 0,31 C 20:2 n-6 0,11 0,12 0,14 0,11 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 0,13 0,13 0,14 0,16 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 1,41 1,52 1,74 1,58 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 C 22:1 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 38 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
41 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Ägg Ägg Ägg Ägg C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,17 0,13 0,15 0,14 C 24:1 n-9 1,62 1,36 1,60 1,51 Övriga Rest 0,00 0,00 0,58 0,47 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
42 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Grönsaker Grönsaker Grönsaker Grönsaker C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,14 0,10 0,08 C 10:0 0,17 C 12:0 0,79 0,14 0,13 0,18 C 13:0 C 14:0 0,99 0,38 0,38 0,44 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,35 0,38 0,36 0,39 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 20,5 21,0 19,9 20,4 C 16:1 0,36 0,22 0,37 0,39 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,28 0,33 0,31 0,33 C 17:1 0,43 0,52 0,47 0,50 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 3,0 2,9 2,8 3,0 C 18:1 16,2 10,0 10,4 10,6 C 18:2 40,2 44,8 44,7 44,9 C 18:2 cis n-6 40,1 44,8 44,7 44,9 C 18:2 konj C 18:3 n-3 11,8 14,0 14,8 12,9 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,58 0,68 0,62 0,66 C 20:1 0,37 0,26 0,24 0,28 C 20:2 n-6 0,14 0,23 0,15 0,17 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 0,10 0,11 0,10 0,12 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,82 1,13 0,91 1,04 C 22:1 0,71 0,88 0,65 0,73 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 40 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
43 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Grönsaker Grönsaker Grönsaker Grönsaker C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,65 0,71 C 24:1 n-9 0,19 0,22 Övriga Rest 2,0 1,95 1,88 1,96 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
44 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Frukt Frukt Frukt Frukt C 4:0 C 6:0 C 8:0 C 10:0 C 12:0 0,08 0,06 0,10 C 13:0 C 14:0 0,12 0,10 0,09 0,17 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,05 0,09 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 7,8 7,9 7,5 8,9 C 16:1 0,43 0,42 0,37 0,65 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,08 0,10 0,09 0,12 C 17:1 0,09 0,10 0,08 0,10 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 2,2 2,6 2,8 2,4 C 18:1 74,0 72,1 73,9 64,7 C 18:2 12,6 13,5 11,7 16,1 C 18:2 cis n-6 12,6 13,5 11,7 16,0 C 18:2 konj C 18:3 n-3 1,26 1,19 1,27 1,90 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,20 0,22 0,21 0,27 C 20:1 0,19 0,18 0,19 0,20 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,14 0,18 0,15 0,26 C 22:1 0,17 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 42 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
45 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Frukt Frukt Frukt Frukt C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,13 0,17 0,14 0,24 C 24:1 n-9 Övriga Rest 0,66 1,24 1,42 3,6 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
46 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,05 0,06 C 10:0 0,05 C 12:0 0,27 0,29 0,22 0,42 C 13:0 C 14:0 1,03 1,16 1,02 1,15 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,06 0,07 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 41,0 42,6 38,3 41,2 C 16:1 0,18 0,19 0,25 0,19 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,11 0,12 0,11 0,12 C 17:1 0,04 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 4,9 4,8 4,6 4,8 C 18:1 40,7 40,5 44,0 40,8 C 18:2 10,9 9,2 9,5 9,8 C 18:2 cis n-6 10,7 9,1 9,3 9,5 C 18:2 konj C 18:3 n-3 0,28 0,29 0,36 0,27 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,43 0,42 0,43 0,45 C 20:1 0,20 0,19 0,24 0,24 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,11 0,13 0,17 0,12 C 22:1 0,10 0,14 0,20 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 44 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
47 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. C 22:5 n-3 C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,13 0,12 C 24:1 n-9 Övriga Rest 0 0 0,30 0,12 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
48 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker C 4:0 0,43 0,24 0,24 0,32 C 6:0 0,24 0,13 0,13 0,18 C 8:0 0,78 0,62 0,79 0,84 C 10:0 0,78 0,59 0,85 0,95 C 12:0 4,2 3,8 4,9 5,9 C 13:0 C 14:0 2,7 2,1 2,9 3,5 C 14:1 0,10 0,05 0,09 0,11 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,13 0,08 0,11 0,14 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 25,5 25,3 24,4 25,8 C 16:1 0,39 0,29 0,33 0,33 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,21 0,20 0,17 0,20 C 17:1 0,05 0,06 0,06 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 26,6 29,1 18,4 22,8 C 18:1 30,5 31,1 35,8 30,8 C 18:2 4,5 4,2 8,4 5,7 C 18:2 cis n-6 4,4 4,2 8,4 5,7 C 18:2 konj 0,05 0,05 0,06 C 18:3 n-3 0,44 0,41 0,64 0,65 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,82 0,90 0,60 0,70 C 20:1 0,24 0,21 0,28 0,20 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,19 0,22 0,15 0,17 C 22:1 0,52 0,39 0,52 0,33 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 46 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008
49 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,11 0,12 0,09 0,11 C 24:1 n-9 Övriga Rest 0,54 0,00 0,01 0,08 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/
Stärkelse, sockerarter och kostfiber i den svenska kosten
Rapport 12-2009 Stärkelse, sockerarter och kostfiber i den svenska kosten - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av Wulf Becker, Anders Eriksson, Maria Haglund och Sören Wretling LIVSMEDELS VERKET NATIONAL
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll
Läs merTOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större
Läs merFöljdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher
Sida 1 Webbenkät Matvanor Vilken typ av mat brukar du äta? o Äter det mesta o Äter allt utom kött o Äter aldrig kött, fisk eller ägg (laktovegetarian) o Äter aldrig kött, fisk, mjölkprodukter eller ägg
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merBra mellanmål på fritids
Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna
Läs mer1 Tema: Livsmedelskonsumtion
1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige
Läs merHem- och konsumentkunskap
Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merByta till Nyckelhålet
Byta till Nyckelhålet - så påverkar det näringsintaget av Elisabet Amcoff, Åsa Brugård Konde, Anette Jansson och Jorun Sanner Färnstrand Innehåll Bakgrund... 2 Metod... 3 Resultat... 5 Meny 1. Utan Nyckelhålsmärkta
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merMatkorgen/Market basket 2015 per capita-baserad beräkning av intag av toxiska ämnen och näringsämnen i svenska livsmedel
Matkorgen/Market basket 2015 per capita-baserad beräkning av intag av toxiska ämnen och näringsämnen i svenska livsmedel Vad är en matkorgsundersökning? Syftet med en matkorgsundersökning (total diet study)
Läs merKonsumtion av livsmedel 1960 2006
Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 215 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merLivsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1401 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2013 Food consumption and nutritive values, data up to 2013 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2013
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 223
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 219 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merAnna-Karin Jälminger 2009-02-19
Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merEkologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015
1 Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro i samarbete med EkoMatCentrum Inventering utförd 2015 av Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merSveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Läs merOBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens
Läs mer60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot
60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter
Läs mer14.1 Övergripande åtaganden
Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs mers matdagbok (Skriv ditt namn)
s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merLIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)
Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.
Läs mer6 h &udtips l 4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även
Läs merCentrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.
Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 229
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 229 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 231
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 231 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs merVad innehåller maten?
Kolhydratsguiden Vad innehåller maten? Maten vi äter innehåller många olika ämnen. En bra balans får man genom att äta varierat, det vill säga olika sorters mat. Energi får vi framför allt från fett och
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 233
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs merSkillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män
PR 35 SM 0401 Hushållens utgifter 2003 Utgiftsrapport Household Budget Survey (HBS) 2003 I korta drag Skillnader i utgifter mellan barnhushåll Hushållen har delats in i olika grupper, därefter har genomsnittliga
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs mers matdagbok (Skriv barnets namn)
s matdagbok (Skriv barnets namn) 030056 - Studie 2 1 (51) 030056 - Studie 2 2 (51) Hej! Det här är en matdagbok där du skriver upp ALLT som ditt barn äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar.
Läs merHousehold Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report
HE 35 SM 1001 Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2007-2009, Expenditure and income report I korta drag De totala utgifterna I genomsnitt var de
Läs merKolhydrater (g) per 100 gram
Livsmedel Kolhydrater (g) per 100 gram Portion Kolhydrater (g) per portion Kött Anka 0 - - Bacon 0 - - Biff 0 - - Entrecôte 0 - - Falukorv 3,9 1 skiva (ca 25 g) 1 Fasan 0 - - Fläskfilé 0 - - Fläskfärs
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merKompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål
Kompis med kroppen 6. Mitt mellanmål Mellis mellan målen Har du märkt att du blir piggare när du ätit mellanmål? Se till att få i dig någon frukt eller grönsak vid varje mellis! 1. Frukt- och gröntmacka?
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merSveriges livsmedelsexport 2005
Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 233
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs mer7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år
Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merInventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014
Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker mars april 2014 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Läs merKolhydratinnehåll i olika livsmedel
Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merObservera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.
HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)
Läs mer6 hu vudm tips &å l4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,
Läs merDietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merFrukost och mellanmål
Frukost och mellanmål - Små mål med stor betydelse Ett inspirationshäfte från 1 Varför frukost? Morgonmålet lägger grunden till hela dagen och frukosten hjälper dig att få en bra start och gör att du känner
Läs merHousehold Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga
HE 35 SM 0602 Hushållens utgifter (HUT) 2003-2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2003-2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet Utgifter för boendet är den största
Läs merMatsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör
Matsedel v.15 Måndag Husman 1 Köttbullar m. Gräddsås, Lingon & Potatis Husman 2 Ugnsfalu m. Potatismos Vegetarisk Qournstroganoff serveras m. Ris Soppa Krämig Parikasoppa Tisdag Husman 1 Sprödbakad La
Läs merTurkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT
Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT Turkisk yoghurt Omelett 13 ägg 250 g Lindahls Turkisk Yoghurt färska örter Turkisk yoghurt har en mild smak med en behaglig syra och krämig
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merMatsedel. Stödboendet Stolpvretens LSS och psyk Vegetariskt beställs senast dagen innan
Vecka 6 6-12 februari Måndag Lunch Korv Stroganoff, ris Veg Rotfrukts-stroganoff, ris Middag Kropp-kakor, skirat smör Tisdag Lunch Kött-bullar, stuvade makaroner Veg Vegetariskt kött-bullar, stuvade makaroner
Läs merTio recept från Ekomatsedeln
Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008
1(10) PM Dnr 44-2943/09 2009-03-12 Enheten för handel & marknad Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 Den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 sverkets föreskrifter om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 1 juni 2005 beslutade den 23 maj 2005. Med stöd av 25 och 55 livsmedelsförordningen
Läs merMellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil
Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merVegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.
Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merDASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se
DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Tabeller www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning Mjölk och mjölkprodukter Frukt Grönsaker Spannmål Nötter Kött och fisk Matfett Källor till Kalcium
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merBra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen
KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs mer444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt SCB:s föreskrifter (SCB-FS XXXX:XX). Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100).
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merMatsedel. Nybo Vegetariskt beställs senast dagen innan
etariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53 Vecka 47 21-27 november Måndag Lunch Stekt falu-korv, stuvad spenat, potatis Soja-korv, stuvad spenat, potatis Dessert Jordgubbs-kräm Tisdag Lunch Köttfärs-sås,
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006
Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007
1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte
Läs mergod mat i dagarna sju
god mat i dagarna sju Frukost Lunch Middag Mellanmål Här visas en översikt över vilka rätter du kan njuta av dag efter dag. Recepten hittar du på följande sidor. Dag 1 Kassler & Ugnspotatis, sid 38 Korvpytt,
Läs merEgenkontroll för KRAV-certifierad Butik
Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Denna lathund är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Lathunden kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.
Läs mer2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast
SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,
Läs merSveriges livsmedelsexport 2004
Jordbruksverket 2005-03-22 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2004 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2004 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 30,7 miljarder SEK 2004,
Läs merKost för bra hälsa och prestation
Nutritionist Marie Broholmer höll en föreläsning med titeln Kost för bra hälsa och prestation för SISU Sörmland den 25 oktober 2007 För att bli bäst måste man äta bäst. Och det är inte så svårt men man
Läs mer