Fett och fettsyror i den svenska kosten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fett och fettsyror i den svenska kosten"

Transkript

1 Rapport Fett och fettsyror i den svenska kosten - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av Wulf Becker, Maria Haglund och Sören Wretling LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE Uppsala, Sweden Teknisk redaktör: Merethe Andersen Uppsala Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporter som trycks utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst tel , fax eller via webbplatsen

3 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Metoder...6 Urval av livsmedel...6 Inköp av matkorgar...6 Provberedning och analys...7 Beräkning av mängd per dag...8 Resultat...9 Fett och fettsyror i livsmedelsgrupperna...9 Mängd per dag...9 Jämförelser med tidigare per capita-beräkningar...10 Kommentar...10 Referenser...18 Bilaga 1. Livsmedel som ingick i Matkorgarna Bilaga 2. Genomsnittligt innehåll av fett (g/100 g ätbar vara) per livsmedelsgrupp i matkorgarna Bilaga 3. Innehåll av fettsyraklasser (g/100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna...25 Bilaga 4. Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna Bilaga 5. Innehåll av transfettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna....50

4

5 Sammanfattning Under 2005 genomfördes en så kallad matkorgsundersökning för att kartlägga innehållet av bland annat organiska miljöföroreningar och vissa näringsämnen i kosten. Matkorgarna innehöll ett representativt urval av livsmedel baserat på Jordbruksverkets statistik över den så kallade direktkonsumtionen av livsmedel. I 2005 års matkorg ingår omkring 130 livsmedel och enskilda produkter och den täcker därmed cirka 90 procent av direktkonsumtionen. Matkorgarna inköptes i två livsmedelsbutiker i Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall under hösten I denna rapport redovisas resultaten för analyser av innehållet av fett och olika fettsyror. Matkorgarna delades upp i livsmedelsgrupper som analyserades var för sig. I analyserna av fettsyror ingick 11 grupper. Analyserna av fettsyrasammansättningen har gjorts vid Livsmedelsverkets kemiska enhet 2, medan analyserna av totalfett har gjorts vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, i Uppsala. Totalt analyserades ett 60-tal enskilda fettsyror. Tillförseln av fett och fettsyror från de olika livsmedelsgrupperna beräknades med utgångspunkt i den mängd som motsvarar en dagskonsumtion enligt Jordbruksverkets statistik. Därefter summerades bidraget från de olika livsmedelsgrupperna. Andelen mättade fettsyror var störst i mjölk och ost (65-70 %), godis och glass (54-63 %), kaffebröd (44-54 %) och kött och köttprodukter (38-41 %). Andelen transfettsyror var i allmänhet under 1 procent av totalfettsyrorna, med undantag för mjölk och ost (3,4-4,7 %) och kaffebröd (0,6-6,4 %). Andel enkelomättade fettsyror var procent i grupperna kött, fisk, matfett och ägg och procent i spannmål och kaffebröd. Andelen fleromättade fettsyror var procent i fisk, procent i matfett och i ägg. Andelen n-3-fettsyror var 18 procent i fisk, 6 procent i spannmål och 5 procent i matfetter. Andelen n-6-fettsyror varierade från 4 procent i mjölk och ost till procent i spannmål. Fettinnehållet i matkorgarna var i genomsnitt 108 gram/dag med små variationer mellan orterna. Huvuddelen kommer från matfetter (25 %), kött och köttprodukter (25 %) och mjölk, fil och ost (24 %). Kaffebröd bidrar med 9 procent av fetttillförseln. Innehållet av mättat fett var i genomsnitt 46 gram/dag. Detta motsvarar cirka 14 procent av energiinnehållet (E%), beräknat från Jordbruksverkets konsumtionsstatistik. Mjölk, fil och ost bidrar med 36 procent, kött med 23 procent och matfetter med 20 procent av det mättade fettet. Tillförseln av transfettsyror var 1,9 gram/dag, motsvarande 0,5-0,6 E%. Mjölk, fil och ost bidrar med 52 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, kaffebröd med 13 procent och matfetter med 12 procent av totala mängden transfett. Mjölk, fil och ost bidrar även med huvuddelen av de flesta enskilda transisomererna. Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 3

6 Innehållet av enkelomättat fett var i genomsnitt 39 gram/dag, motsvarande cirka 12 E%. Kött och köttprodukter bidrar med 29 procent, matfetter med 28 procent och mjölk, fil och ost med 16 procent. Innehållet av fleromättat fett var i genomsnitt 14 gram/dag, motsvarande cirka 4 E%. Av det fleromättade fettet bidrar matfetter med 35 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, och spannmål med 13 procent. Matfetter står för 42 procent av n-3-fettsyrorna, medan fisk bidrar med 21 procent, kött och köttprodukter med 10 procent. N-3- fettsyrorna i matfetter utgörs av α-linolensyra, medan de i fisk till största delen är långa n-3-fettsyror som EPA och DHA. Matfetter står för 33 procent av n-6-fettsyrorna, medan kött och köttprodukter bidrar med 20 procent och spannmål med 15 procent. Resultaten visar att innehållet av mättat fett i kosten fortfarande är högt i relation till de svenska näringsrekommendationerna, medan innehållet av fleromättat fett (både n-3- och n-6-fettsyror) ligger något under rekommenderade nivåer. Innehållet av transfett är knappt 0,6 E%, varav huvuddelen (~75%) är naturligt transfett från mejeriprodukter och nötkött. Enligt intagsberäkningar från den senaste kostundersökningar på barn från 2003 var transfettintaget i genomsnitt 0,9 E%. Sedan dess har innehållet av transfett i flera livsmedel minskat, vilket kan förklara den lägre nivån i matkorgarna. 4 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

7 Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare analyserat innehållet av vissa mineralämnen och kontaminanter i så kallade matkorgar eller i dubbelportioner (Becker och Kumpulainen 1991; Jorhem et al. 1998). Syftet med undersökningarna har varit att kartlägga den svenska kostens genomsnittliga innehåll av dessa ämnen och framför allt spårelement som inte finns med i livsmedelsdatabasen. Vidare har analysdata jämförts med data beräknade med uppgifter från livsmedelsdatabasen. Under 2005 genomfördes en Matkorgsundersökning för att kartlägga innehållet av bland annat organiska miljöföroreningar och vissa näringsämnen i kosten (fett och fettsyror, sockerarter, kostfiber och natrium). Matkorgarna innehöll ett representativt urval av livsmedel och inköptes på fyra orter i Sverige, Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall. I Malmö och Göteborg gjordes inköpen av personal från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Inköpen i Uppsala och Sundsvall gjordes av Emma Ankarberg, Inga-Lill Gadhasson och Elvy Netzel, toxikologiska enheten, Livsmedelsverket, som också svarade för provberedning. I denna rapport redovisas resultaten för analyserna av innehållet av fett och olika fettsyror. Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 5

8 Metoder Urval av livsmedel Jordbruksverkets statistik över den så kallade direktkonsumtionen av livsmedel för år 2003 ligger till grund för urvalet av livsmedel (SJV 2004). I 2005 års matkorg ingår 97 livsmedel eller varugrupper som redovisas i statistiken och omfattar därmed praktiskt taget alla enskilda livsmedel och varugrupper för vilka genomsnittskonsumtionen är större än 0,5 kg per år, dvs. 1,5 g per dag. Den täcker därmed cirka 90 procent av direktkonsumtionen. För varje livsmedel eller varugrupp utvaldes ett eller flera enskilda livsmedel för provtagning, beroende på detaljeringsgrad i statistiken. För livsmedel som vetemjöl, mjölk, smör, ägg, tomat, apelsin m.fl., inköptes i allmänhet ett prov av det aktuella livsmedlet. För mer sammansatta varugrupper som t.ex. mjukt bröd, bakverk, charkvaror, margarin, grönsaks- och fruktberedningar m.fl., inköptes olika produktyper/märken i relation till konsumtionen. Det innebär att varje matkorg representerar mer än 130 livsmedel eller produkter. Livsmedlen har indelats i 11 livsmedelsgrupper (se tabell 1). Syftet med denna indelning, som baseras på matcirkeln och livsmedelsdatabasen, är att identifiera olika livsmedelsgruppers bidrag av ämnen samt att ge möjlighet för simuleringar av intaget. Vanligt kranvatten ingår inte i statistiken. Kaffe och te har uteslutits. Jordbruksverkets konsumtionsstatistik samt urvalet av livsmedel för matkorgsundersökningen redovisas i bilaga 1. Inköp av matkorgar I 2005 års undersökning gjordes inköp i Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall. Uppsala representerar därmed Mälarregionen. Inköpen på varje ort har gjorts i två större butiker, tillhörande de två olika livsmedelskedjor som är dominerande på den aktuella orten. Undantag är matfetter, vilka alla inköptes i Uppsala. Därmed har sammanlagt omkring 1000 livsmedel inköpts för analys. Inköpen i Uppsala och Sundsvall gjordes av personal från Livsmedelsverket, i Malmö och Göteborg av personal från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Livsmedlen inköptes enligt väl specificerade listor och transporterades därefter till Livsmedelsverket för invägning och homogenisering. Som regel har två eller flera märken inköpts av ett livsmedel. Av varje livsmedel, eller blandning av olika märken, har en mängd motsvarande 1 procent av årskonsumtionen vägts in. Matkorgarna från de två butikerna på respektive ort har för varje livsmedelsgrupp slagits samman till ett prov. I Jordbruksverkets statistik tas ingen hänsyn till avfall i hushållshanteringen. Vid analyserna av matkorgarna analyseras innehållet i den ätliga delen. Därför tas avfall (skal, ben m.m.) bort före invägningen. I en del butiker saknades något eller några 6 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

9 livsmedel vid inköpstillfället. Det gäller lammkött (2 korgar) gädda/abborre (2 korgar), rödbetor (1 korg) och konserverade gröna bönor (1 korg). Provberedning och analys Inköp och beredning av matkorgarna gjordes under augusti- december De fasta livsmedlen har först finfördelats i en homogenisator och sedan i förekommande fall blandats med flytande livsmedel. Proverna har frysts in direkt efter homogeniseringen och förvarats frysta tills analys genomfördes. Analyserna av fettsyrasammansättningen har gjorts vid Livsmedelsverkets kemiska enhet 2, medan analyserna av totalfett har gjorts vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, i Uppsala. Totalt analyserades ett 60-tal enskilda fettsyror. Fettsyrasammansättningen bestämdes genom normalisering av ingående fettsyror vid gaskromatografisk analys. Extraktion av fett har utförts enligt Folch (klorofom-metanolvatten). I fettet ingående fettsyror överfördes till metylestrar och separerades på kapillärkolonn. Referensstandarder innehållande mättade, omättade och transfettsyror användes för identifiering av de enskilda fettsyrorna. Analyserna genomfördes under våren Totalfett för spannmål, kaffebröd, grönsaker, potatis och frukt analyserades som råfett enligt EG-direktiv 98/64/EG. Mjölk-ost och socker-godis analyserades med Röse- Gottlieb enligt NMKL 10, Kött, fisk, ägg och matfett analyserades som SBR-fett enligt NMKL 131, Totalfett analyserades under november-december Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 7

10 Tabell 1. Beskrivning av livsmedelsgrupper i Matkorgarna Grupp Antal livsmedel* Fettsyrafaktor Beskrivning Bröd, mjöl 11 0,70 Mjöl, gryn, flingor, pasta, matbröd Kaffebröd 4 0,95 Kex, skorpor, vetebröd, kakor, tårta, konditoribitar Kött 16 0,95 Nöt-, gris-, lammkött, fågel, charkprodukter, konserver, frysta köttprodukter Fisk 13 0,90 Färsk, fryst fisk, konserver, skaldjur Mjölk, ost 12 0,95 Mjölk, fil, yoghurt, hårdost, smältost, keso, grädde Ägg 1 0,83 Fetter 5 0,956 Smör, margarin, matfettblandningar, lättmargarin, matolja, majonnäs Grönsaker 19 0,80 Färska, frysta, konserver inkl. rotfrukter Frukt 15 0,80 Färska, konserverade, nötter, juice, saft, sylt Potatis 4 0,95 Färsk, pommes frites, chips Godis, glass, socker 8 0,95 Socker, choklad- och sockergodis, såser, glass * med ett livsmedel avses en viss typ eller kategori, t.ex. vitt matbröd, margarin. För flera kategorier togs samlingsprover (2 eller flera märken/sorter per kategori) Beräkning av mängd per dag Den genomsnittliga innehållet av fett i matkorgarna beräknades genom att fetthalten i varje livsmedelsgrupp multiplicerades med den mängd som motsvarar en dagskonsumtion enligt Jordbruksverkets statistik. Mängden fettsyror beräknades genom att multiplicera mängden fett med den procentuella andelen av varje fettsyra samt specifika omräkningsfaktorer för andelen totalfettsyror i fett för respektive livsmedelsgrupp. Därefter summerades bidraget från de olika livsmedelsgrupperna. 8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

11 Resultat Fett och fettsyror i livsmedelsgrupperna Halten av fett (g per 100 g ätbar del) och fettsyror (procent av totalfettsyror) i de olika livsmedelsgrupperna redovisas i bilaga 2-4. Spridningen i fettinnehållet för respektive livsmedelsgrupp var i allmänhet relativt liten mellan orterna (bilaga 2). Spridningen var också relativt liten för de olika fettsyraklasserna (bilaga 3). Andelen mättade fettsyror var procent i mjölk och ost, procent i godis och glass, procent i kaffebröd och procent i kött (bilaga3). Andel enkelomättade fettsyror var procent i grupperna kött, fisk, matfett och ägg och procent i spannmål och kaffebröd (bilaga 3). Andelen var procent i grönsaker och procent i frukt, men fetthalten i dessa livsmedel är under 1 procent. Andelen fleromättade fettsyror varierade mellan 4 procent i mjölk och ost till 52 procent i grönsaker. Den var procent i fisk, procent i matfett och ägg. Andelen n-3- fettsyror varierade mellan 0,5 procent i mjölk och ost till 18 procent i fisk. Andelen var 6 procent i spannmål och 5 procent i matfetter. Andelen n-6-fettsyror varierade mellan 4 procent i mjölk och ost till procent i spannmål. Andelen transfettsyror var i allmänhet under 1 procent, med undantag för mjölk och ost (3,4-4,7 %) och kaffebröd (0,6-6,4 %). Haltdata för övriga fettsyror redovisas i bilaga 3. Mängd per dag Innehållet av fett och huvudgrupper av fettsyror i matkorgarna uttryckt per dag samt bidraget från olika livsmedelsgrupper redovisas i tabell 2 och 3 samt i figur 1-4. Innehållet av enskilda fettsyror och bidraget från olika livsmedelsgrupper redovisas i tabell 5 och bilaga 5. Huvuddelen av fettet kommer från matfetter (25 %), kött och köttprodukter (25 %) och mjölk, fil och ost (24 %). Kaffebröd bidrar med 9 procent av fetttillförseln. Mjölk, fil och ost bidrar med 36 procent, kött med 23 procent och matfetter med 20 procent av det mättade fettet. Mjölk, fil och ost bidrar med 52 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, kaffebröd med 13 procent och matfetter med 12 procent av totala mängden transfettet. Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008 9

12 Mjölk, fil och ost bidrar även med huvuddelen av de flesta enskilda transisomererna (tabell 4). Av det enkelomättade fettet bidrar kött med 29 procent, matfetter med 28 procent och mjölk, fil och ost med 16 procent. Av det fleromättade fettet bidrar matfetter med 35 procent, kött och köttprodukter med 18 procent, och spannmål med 13 procent. Matfetter står för 42 procent av n-3-fettsyrorna, medan fisk bidrar med 21 procent, kött och köttprodukter med 10 procent. N-3-fettsyrorna i matfetter utgörs av α-linolensyra, medan de i fisk till största delen är långkedjiga n-3-fettsyror som EPA och DHA. Matfetter står för 33 procent av n-6-fettsyrorna, medan kött och köttprodukter bidrar med 20 procent och spannmål med 15 procent. Jämförelser med tidigare per capita-beräkningar Tidigare har beräkningar av tillförseln av fett och fettsyror gjorts med utgångspunkt från Jordbruksverkets per capita-statistik och tillgängliga uppgifter över fettsyrainnehållet i olika produkter (Westin 1975; Becker 1990; Becker och Robertson 1994). Resultaten pekar på att andelen mättat fett minskade fram till början av 1990-talet, med en motsvarande ökning av andelen enkelomättat och fleromättat fett (tabell 5). Sedan dess har det skett små förändringar av andelen mättat, enkelomättat och fleromättat fett. För transfettsyror finns motsvarande beräkningar från och 90-talen och de visar att tillförseln var omkring 7 g per person och dag 1984 och omkring 3 g per person och dag (1 E%) (Becker 1996). Resultaten från Matkorgen 2005 visar att innehållet av transfett minskat avsevärt sedan dess. Kommentar Denna undersökning är den hittills mest omfattande kartläggning av fettsyrainnehållet i svensk kost. Den ger detaljerade data för totalfett och ett 60-tal enskilda fettsyror. Tidigare studier har redovisat beräkningar av innehållet av fett och vissa fettsyror baserade på konsumtionsstatistiken (Becker 1990; Becker och Robertson 1994). Resultaten visar att mättat fett står för den största andelen av fettet i kosten och utgör 46 procent av totalfettsyrorna. Enkelomättat fett står för 39 procent och fleromättat fett för 14 procent, varav n-6-fettsyror 11 procent och n-3-fettsyror 3 procent. Transfettsyror utgör 2 procent av det totala fettsyrainnehållet. Innehållet av fett i matkorgarna beräknat från analyserna var omkring 9 gram lägre än beräkningar baserade på värden i livsmedelsdatabasen. Det beräknade energiinnehållet 10 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

13 var 12,5 MJ per person och dag, vilket stämmer väl med Jordbruksverkets statistik (exklusive energi från alkoholdrycker). En korrigering för det lägre fettinnehållet i matkorgarna ger en energiinnehåll på 12,1 MJ per person och dag. Innehållet av mättat fett motsvarar då 14 procent av energin (E%). Motsvarande siffror för enkelomättat fett blir 12 E%, för fleromättat fett 4,2 E% (varav 3,4 E% n-6-fettsyror och 0,9 E% n-3- fettsyror) och för transfett knappt 0,6 E%. Huvuddelen (~75%) av transfettet kommer från naturligt förekommande transfetter i mejeriprodukter och nötkött. Andelen mättat, enkelomättat och fleromättat fett i Matkorgen 2005 är på samma nivå som resultat från kostundersökningar på vuxna (Becker och Pearson 2002) och barn (Enghardt et al. 2006), vilka baseras på intagsberäkningar fråm kostregistreringar. Det finns få undersökningar där innehållet av transfettsyror i koster analyserats. Åkesson et al. (1981) analyserade innehållet av transisomerer av 18:1 i dubbelportioner av mat som insamlats mellan 1968 och 1975 för 20 vuxna som åt blandkost. Resultaten visade att intaget av 18:1 transisomerer motsvarade 2 E%. Analyser gjordes även av dubbelportioner av lakto-vegetariska (6 personer) och vegankoster (6 personer), som insamlats 1978 och 1980 på hälsohem. För dessa koster var innehållet av 18:1 transisomerer 1,3 respektive 0,5 E%. I Matkorgen 2005 var innehållet av 18:1 transisomerer i genomsnitt 0,4 E%. Beräkningar av data från kostundersökningar på vuxna visar att intaget av transfett var kring 1 E% under senare delen av 1990-talet (Hulshof et al. 1999; van de Vijver et al. 2000). I Livsmedelsverkets barnundersökning 2003 beräknades intaget till i genomsnitt 0,9 E% (Enghardt Barbieri et al. 2006). Sedan dess har innehållet av transfett i flera livsmedel minskat (Arnemo et al. 2008), vilket kan förklara den lägre nivån i Matkorgarna. Resultaten visar också att det genomsnittliga innehållet av transfett i svensk kost är på samma nivå som i Danmark (Lyhne et al. 2005), Norge (Johansson et al. 2006) och Finland (Männistö et al. 2003). Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

14 30% 25% % av dagstillförsel 20% 15% 10% 5% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 1. Procentuellt bidrag av fett från olika livsmedelsgrupper. 40% % av dagstillförsel 35% 30% 25% 20% 15% Mättade Enkel-omättade Fler-omättade 10% 5% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 2. Procentuellt bidrag av mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror från olika livsmedelsgrupper. 12 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

15 60% 50% % av dagstillförsel 40% 30% 20% 10% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 3. Procentuellt bidrag av transfettsyror från olika livsmedelsgrupper 45% 40% 35% n-6 n-3 % av dagstillförsel 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker Frukt Potatis Godis, glass Figur 4. Procentuellt bidrag av n-6- och n-3-fettsyror från olika livsmedelsgrupper Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

16 Tabell 2. Genomsnittligt innehåll av fett och fettsyraklasser per livsmedelsgrupp i matkorgarna (gram per person och dag). Fett, totalt Mättade fettsyror Livsmedelsgrupp/ort Enkelomättade fettsyror Fleromättade fettsyror Transfettsyror n-6- fettsyror n-3- fettsyror Malmö Bröd, mjöl 4,3 0,5 1,0 1,5 0,00 1,34 0,13 Kaffebröd 10,1 5,2 3,3 1,2 0,22 0,96 0,20 Kött 26,5 13,5 8,6 3,0 0,26 2,5 0,51 Fisk 4,7 0,7 1,9 1,5 0,05 0,80 0,70 Mjölk, ost 25,9 16,6 6,5 1,0 1,14 0,91 0,13 Ägg 1,6 0,4 0,7 0,2 0,01 0,19 0,01 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,8 0,2 0,1 0,4 0,00 0,30 0,09 Frukt 1,1 0,1 0,7 0,1 0,00 0,12 0,01 Potatisprodukter 2,4 1,1 0,9 0,2 0,00 0,21 0,01 Godis, glass 2,7 1,6 0,8 0,1 0,00 0,10 0,01 Summa per dag 106,6 49,2 35,3 14,2 1,92 11,1 3,1 Göteborg Bröd, mjöl 8,4 1,0 2,4 2,4 0,02 2,06 0,34 Kaffebröd 9,7 4,0 3,7 1,4 0,59 1,09 0,31 Kött 26,7 10,4 12,5 2,3 0,39 2,1 0,24 Fisk 4,4 0,7 1,9 1,3 0,03 0,58 0,73 Mjölk, fil, ost 21,0 12,8 5,6 1,1 0,90 0,88 0,18 Ägg 1,6 0,4 0,7 0,2 0,01 0,21 0,02 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,3 0,1 0,0 0,2 0,00 0,13 0,04 Frukt 1,1 0,1 0,6 0,1 0,00 0,10 0,01 Potatis 3,0 1,3 1,3 0,3 0,01 0,27 0,01 Godis, glass 4,3 2,2 1,5 0,4 0,00 0,37 0,03 Summa per dag 107,2 42,4 41,3 14,6 2,2 11,4 3,2 Sundsvall Bröd, mjöl 6,3 1,0 1,5 1,9 0,00 1,67 0,26 Kaffebröd 9,0 4,2 2,9 1,5 0,05 1,16 0,30 Kött 29,0 10,4 14,1 2,8 0,37 2,5 0,30 Fisk 4,3 0,6 1,9 1,3 0,03 0,68 0,63 Mjölk, ost 31,5 20,4 7,6 1,4 1,06 1,18 0,25 Ägg 1,8 0,5 0,8 0,2 0,01 0,21 0,02 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,4 0,1 0,0 0,2 0,00 0,13 0,04 Frukt 1,0 0,1 0,6 0,2 0,00 0,13 0,02 Potatis 3,4 1,6 1,3 0,3 0,01 0,32 0,01 Godis, glass 2,8 1,6 0,8 0,2 0,02 0,15 0,02 Summa per dag 116,2 49,8 42,4 14,9 1,8 11,8 3,1 14 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

17 Tabell 2, forts. Genomsnittligt innehåll av fett och fettsyraklasser per livsmedelsgrupp i matkorgarna (gram per person och dag). Livsmedelsgrupp/ort Fett Mättade Enkelomättade Fleromättade Trans n-6 n-3 Uppsala Bröd, mjöl 7,1 0,8 2,3 1,9 0,03 1,59 0,33 Kaffebröd 8,6 3,9 3,1 1,1 0,12 0,93 0,20 Kött 23,3 9,0 10,7 2,2 0,30 2,0 0,21 Fisk 3,1 0,5 1,2 1,0 0,04 0,48 0,50 Mjölk, fil, ost 24,0 16,0 5,5 0,8 0,76 0,73 0,10 Ägg 2,1 0,5 0,9 0,3 0,02 0,24 0,03 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,8 0,2 0,1 0,3 0,00 0,27 0,08 Frukt 0,8 0,1 0,5 0,1 0,00 0,08 0,01 Potatis 3,2 1,4 1,2 0,3 0,01 0,33 0,01 Godis, glass 2,0 1,3 0,7 0,1 0,01 0,09 0,01 Summa per dag 101,6 43,1 37,3 13,1 1,5 10,4 2,7 Medelvärde, alla städer Bröd, mjöl 6,5 0,8 1,8 1,9 0,01 1,66 0,27 Kaffebröd 9,4 4,3 3,2 1,3 0,24 1,04 0,25 Kött 26,4 10,8 11,5 2,6 0,33 2,3 0,31 Fisk 4,1 0,6 1,7 1,3 0,04 0,63 0,64 Mjölk, fil, ost 25,6 16,4 6,3 1,1 0,97 0,92 0,16 Ägg 1,7 0,5 0,7 0,2 0,01 0,21 0,02 Fetter 26,6 9,4 11,0 4,9 0,23 3,6 1,26 Grönsaker 0,6 0,1 0,1 0,3 0,00 0,21 0,06 Frukt 1,0 0,1 0,6 0,1 0,00 0,11 0,01 Potatis 3,0 1,4 1,2 0,3 0,01 0,28 0,01 Godis, glass 2,8 1,7 1,0 0,2 0,01 0,16 0,01 Summa per dag 108,0 46,2 39,1 14,2 1,9 11,2 3,0 % av totalfettsyror 46% 39% 14% 2% 11% 3% Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

18 Tabell 3. Genomsnittligt procentuellt bidrag av fett och fettsyraklasser från olika livsmedelsgrupper Fett Mättat Enkelomättaomättat Fler- Trans n-6 n-3 Bröd, mjöl Kaffebröd Kött Fisk Mjölk, fil, ost Ägg Fetter Grönsaker 1 0,2 0, Frukt 1 0, ,3 Potatisprodukter ,3 Godis, glass ,3 Tabell 4. Genomsnittligt procentuellt bidrag av enskilda transisomerer från olika livsmedelsgrupper C 14:1 t C 16:1 t C 18:1 t C 18:2 t C 18:3 t Bröd, mjöl 0 0,3 0,6 0 6,6 Kaffebröd 1,4 0 18,8 3,7 0 Kött 9,0 40,6 16,2 0 0 Fisk 0,2 4,1 1,0 9,4 8,3 Mjölk, fil, ost 73,5 50,5 50,0 81,2 0 Ägg 0 4, Fetter 15,9 0 12, Grönsaker 0 0 0,2 0 0 Frukt ,5 0 Potatisprodukter 0 0 0,1 5,2 0 Godis, glass 0 0 0, Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

19 Tabell 5. Genomsnittligt innehåll av enskilda fettsyror i Matkorgen 2005 Fettsyra g/pers/d Fettsyra g/pers/d Mättade Fleromättade C 4:0 1,3 C 16:2 n-4 <0,1 C 6:0 0,7 C 16:3 <0,1 C 8:0 0,6 C 16:4 n-3 <0,1 C 10:0 1,1 C 18:2 totalt 10,9 C 12:0 3,4 C 18:2 cis n-6 10,2 C 13:0 <0,1 C 18:2 konj 0,2 C 14:0 4,8 C 18:3 n-3 2,5 C 15:0 i 0,1 C 18:3 n-6 <0,1 C 15:0 ai 0,1 C 18:4 n-3 0,04 C 15:0 0,4 C 20:2 n-6 0,1 C 16:0 i 0,1 C 20:3 n-3 <0,1 C 16:0 ai e.p. C 20:3 n-6 <0,1 C 16:0 23,9 C 20:4 n-3 <0,1 C 17:0 i 0,2 C 20:4 n-6 0,1 C 17:0 ai 0,2 C 20:5 n-3 0,1 C 17:0 0,3 C 21:5 n-3 <0,1 C 18:0 i <0,1 C 22:2 n-6 e.p. C 18:0 ai e.p C 22:4 n-3 e.p. C 18:0 8,3 C 22:4 n-6 <0,1 C 20:0 0,3 C 22:5 n-3 <0,1 C 22:0 0,2 C 22:5 n-6 e.p. C 23:0 e.p. C 22:6 n-3 0,2 C 24:0 0,1 Enkelomättade Transfett C 14:1 0,3 C 14:1t 0,1 C 15:1 e.p. C 16:1t 0,3 C 16:1 1,5 C 18:1t 1,3 C 17:1 0,2 C 18:2t 0,1 C 18:1 36,0 C 18:3t <0,1 C 20:1 0,7 C 22:1 0,3 Övriga 0,1 C 24:1 n-9 0,1 Rest 0,4 e.p. ej påvisad Tabell 6. Kostens innehåll av olika fettsyraklasser enligt per capita-statistiken*. Procent av totalfettsyror. År Mättade Enkel- Fler- Referens omättade omättade ,2 Becker Westin Becker Becker & Robertson 1994 Matkorgen 2005, beräknat Matkorgen 2005, analys * Värden för är beräknade Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

20 Referenser Arnemo M, Mattisson I, Wretling S. Fat Quality Fatty acid composition, version 1. Rapport Becker W. Fat consumption in Sweden - recent trends illustrated by food balance sheet data. Näringsforskning 1990;34:70-3. Becker W, Kumpulainen J. Contents of essential and toxic mineral elements in Swedish market-basket diets in ; 66: Becker W, Robertson A-K. Den svenska kostens näringsinnehåll. Vår Föda 1994;46: Becker W. Intake of trans fatty acids in the Nordic countries. Scand J Nutr/Näringsforskning 1996;40: Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten barn Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala; Livsmedelsverket:2006. Hulshof KFAM, van Erp-Baart MA, Anttolainen M, Becker W, Church SM, Couet C et al. Intake of fatty acids in Western Europe with emphasis on trans fatty acids: The TRANSFAIR study. Eur J Clin Nutr 1999; 53: Johansson L, Borgejordet A, Pedersen JI. Transfettsyrer I norsk kosthold. Tidsskr Nor Lægeforen. 2006;126: Jorhem L, Becker W, Slorach S. Intake of 17 elements by Swedish women, determined by a 24-hour duplicate portion study. J Food Comp Anal 1998; 11: Lyhne N, Christensen T, Groth MV, Fagt S, Biltoft-Jensen A, Hartkopp H, et al. Danskernes kostvaner DFVF Publikation nr. 11. Danmarks Fødevareforskning, Søborg:2005. Männistö S, Ovaskainen M-L, Valsta L, eds. The national Findiet 2002 study. Publications of the National Public Health Institute B3/2003. Helsinki SJV. Statens Jordbruksverk. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. år Statistikrapport 2005:4. van de Vijver LPL, Kardinaal, AFM, Couet C, Aro A, Kafatos, A, Steingrimsdóttir L, Amorim Cruz JA, Moreiras O, Becker W et al. Association between trans fatty acid 18 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

21 intake and cardiovascular risk factors in Europe: the TRANSFAIR study. Eur J Clin Nutr 2000; 54: Åkesson B, Johansson BM, Svensson M, Ockerman PA. Content of trans-octadecenoic acid in vegetarian and normal diets in Sweden, analyzed by the duplicate portion technique. Am J Clin Nutr. 1981;34: Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

22 Bilaga 1. Livsmedel som ingick i Matkorgarna. Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Bröd, mjöl Vetemjöl 10,4 1 pkt Rågsikt 0,9 1 pkt Risgryn 5,1 1 pkt Havregryn 3 1 pkt Vällingpulver, vuxen 0,9 1 pkt Spaghetti/makaroner 8 1 pkt Corn Flakes 4,4 1 pkt Rågknäcke 3,7 1 pkt Bröd, mjukt 54,7 - franskbröd (40%) 1 bröd rågsiktsbröd, limpa (40%) 1 bröd grovt rågbröd (20%) 1 bröd Småkakor 1 påse blandade 5,4 300g Bullar, längder, wienerbröd m.m. 5,2 - vetebröd (80%) vetelängd, lokalt bageri 1 längd wienerbröd (20%) lokalt bageri 3 st Övriga bakverk 8,5 - konditoribitar m.m.(70%) - pizza mm (30%) dammsugare, arraksboll, mazarin 3 st/sort pizza (15%), pirog (15%) 2 st/sort Kött Nötkött, fransyska/innanlår u ben 10,4 300g Fläskkotlett 14,3 ½ kg Lamm (kotlett/bog) 0,9 300g Kyckling, fryst 13 1 st Vilt (Älgskav, fryst) 1,9 1 pkt Oblandade charkvaror 5,3 - skinka rökt (76%) 300g bacon (24%) 1 pkt Korv m.m. 17,6 - falukorv (38%) lokal producent 300g varmkorv (33%) lokal producent 300g leverpastej (18%) bredbar 200g medvurst, rökt (11 %) 200g varmkorv på burk 0,8 1 burk köttsoppa på burk 0,6 1 burk Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

23 Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Frysta köttprodukter, f ärdigmat 14,3 - hamburgare, frysta (60%) 1 pkt kåldolmar, frysta (24%) 1 pkt pyttipanna, fryst (16%) 1 pkt Fisk, skaldjur Rödspätta, färsk/fryst Representerar hel och filé 0,9 200g 9-9 Torskfilé, färsk Representerar hel och filé 1,8 200g Strömming/sill, färsk Hel 1,2 300g Lax, färsk, Representerar hel och filé 2,7 300g Sötvattensfisk, färsk Gädda, abborre, färsk 0,9 1-3 st Kaviar, rom (Smörgåskaviar) 1,3 1 tub Inlagd sill löksill el liknande 2,4 1 burk Tonfisk i olja på burk 1 1 burk Fiskbullar i sås på burk 2,7 1 burk Fiskpinnar, frysta 1,1 1 pkt Räkor skalade, frysta 1,5 200g Räkor, konserverade 1,9 1 burk Mjölk, ost Lättmjölk 23,7 1 L Mellanmjölk 50,9 1 L Lättfil 4,2 1 L Mellanfil 13,7 1 L Mjölk 3% 33,3 1 L Fil 3% 10,2 1 L Lättyoghurt 2,0 1 L Lättyoghurt med frukt 4,0 1 L Fruktyoghurt fett > 2% 7,3 1 L Yoghurt, naturell 3% 7,3 1 L Grädde 12% 2 3 dl Gräddfil 1,6 3 dl Vispgrädde 40% 5,5 3 dl Hårdost 28% 12,7 0.5 kg Smältost 10% 1,2 1 pkt Keso 3,5 250g Ägg 9,2 6 ägg Matfett Smör Smör, normalsaltat 1,4 400 g Margarin 6,5 - Margarin folie 75-80% Milda fettt 75% 1 kg Margarin folie 75-80% ICA-Handlarnas 1 kg Margarin bords 70-80% Milda/Flora 1 kg Margarin bords 70-80% Bregott 80% 600 g Flytande margarin Milda culinesse 500 g Margarin bords 60% Bregott mellan 60% 600 g Margarin bords 60% RundaBords 600 g Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

24 Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Lättmargarin 4,1 Lätta 750 g Lätt&lagom 750 g Becel 300 g Majonnäs Majonnäs 1, burk Matolja 1,3 Matolja, raps ½-1 L Matolja, oliv ½-1 L Matolja, majs ½-1 L Grönsaker Morötter 8,5 ½ kg Rödbetor 1,1 ½ kg Gurka 4 1 st Gul lök 5,4 ½ kg Purjolök 1,2 2 st Blomkål 1 1 st Vitkål 4,7 1 st Isbergssallat 5,7 1 st Tomater 8,5 ½ kg Paprika, grön 6,7 3 st Grönsaker, frysta 5 - Ärter och morötter, frysta (79%) 1 pkt Spenat, fryst (21%) 1 pkt Gula ärter, torkade 0,7 1 pkt Grönsaksinläggningar Ättiksgurkor 3,7 1 burk Grönsakskonserver 11,1 - Ärter o morötter, konserv (25%) 1 burk Champinjoner, konserv (25%) 1 burk Gröna bönor, konserv (10%) 1 burk Tomater, konserv (40%) 1 burk Grönsakssoppa, konserv 4,2 1 burk Frukt Apelsiner 15,1 1 kg Vindruvor 2,1 300g Hasselnötter, kärnor 1,3 1 påse Äpplen och päron 14,6 Äpplen (82%) 1 kg Päron (18%) 300g Persika/nektarin alt plommon 2,2 3 st Bananer, meloner, övr. frukter 23,0 Bananer (80%) 1 kg Meloner (10%) ½-1 st Kiwi (10%) 3 st Bär Jordgubbar, färska/frysta 1,3 200g Torkad frukt Russin 1,0 ½ kg Fruktkonserver Persikohalvor, konserverade 4,2 1 burk Sylt, mos Lingonsylt 7,3 1 burk Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

25 Livsmedel, varugrupp Kommentar kg/l/ år Inköpsmängd Provmängd gram Avfall % Invägd mängd Juice, saft 23,0 Apelsinjuice, koncentrerad (50%) 1 pkt Blandsaft, koncentrerad (50%) 1 fl Potatis Potatis 42,1 2 kg Potatismospulver komplett 0,6 1 pkt Pommes frites, frysta 8,9 1 pkt Chips 2 100g Socker, godis, glass Strösocker 8,5 1 kg Drickchokladpulver typ O'boy, ICAHandlarnas 1,4 ½ kg Honung 0,7 350 g Choklad och konfektyrvaror 17,2 - Chokladpraliner (51%) t.ex. Aladin, Cloetta m.fl. 300g Sockerkonfektyr, typ lösgodis (49%) 300g Såser, exkl. majonnäs 6,8 - Ketchup 5,5 ½ kg Senap 1,3 1 burk Glass 12,0 - glass, ca. 10% fett Big pack, Mjukisglass, Triumf/ICA, 1 pkt av varje 1 pkt glasspinne 88an, Magnum, 1 av varje 1 st Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

26 Bilaga 2. Genomsnittligt innehåll av fett (g/100 g ätbar vara) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Bröd, mjöl 2,9 1,7 3,4 2,5 Kaffebröd 16,4 19,4 18,5 17,2 Kött 12,0 13,6 13,8 15,0 Fisk 6,6 10,0 9,4 9,2 Mjölk, fil, ost 5,0 5,4 4,4 6,6 Frukt 0,5 0,6 0,6 0,6 Grönsaker 0,5 0,2 0,2 0,2 Potatis 2,6 2,0 2,5 2,8 Godis, glass 2,1 2,6 4,1 2,7 Ägg 9,3 7,0 7,1 8,2 Matfett 67,3 24 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

27 Bilaga 3. Innehåll av fettsyraklasser (g/100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Bröd, spannmål Enkelomättat 46,2 33,0 41,4 34,2 Fleromättat 38,5 49,0 40,7 43,6 Mättat fett 15,1 17,7 17,6 22,0 n-3 6,6 4,3 5,8 5,9 n-6 31,9 44,7 34,9 37,7 Trans 0,6 0,0 0,4 0,0 Kaffebröd Enkelomättat 38,3 34,2 40,4 33,5 Fleromättat 13,9 12,0 15,5 17,1 Mättat fett 48,0 53,8 43,8 49,6 n-3 2,4 2,0 3,4 3,5 n-6 11,5 9,9 12,0 13,6 Trans 1,4 2,3 6,4 0,6 Kött Enkelomättat 48,4 47,7 49,2 51,3 Fleromättat 10,3 10,5 9,3 10,6 Mättat fett 41,0 40,5 41,0 37,8 n-3 1 1,1 1 1,1 n-6 9,1 9,3 8,1 9,3 Trans 1,3 1,0 1,5 1,3 Fisk Enkelomättat 44,5 45,0 47,7 48,2 Fleromättat 35,8 36,2 33,7 34,3 Mättat fett 17,7 17,1 16,6 16,2 n-3 18,1 16,7 18,4 16,3 n-6 16,8 18,7 14,6 17,4 Trans 1,6 1,2 0,8 0,8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

28 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Mjölk, ost Enkelomättat 24,4 26,6 28,4 25,3 Fleromättat 4,1 5,0 5,9 5,3 Mättat fett 70,6 67,8 64,8 68,4 n-3 0,5 0,6 0,9 0,8 n-6 3,2 3,7 4,4 4,0 Trans 3,4 4,7 4,5 3,6 Ägg Enkelomättat 52,9 50,9 50,3 51,7 Fleromättat 15,8 15,9 17,9 15,1 Mättat fett 31,4 33,1 31,2 32,9 n-3 1,7 1,1 1,6 1,2 n-6 14,1 14,8 16,3 13,9 Trans 1,0 0,8 0,9 0,8 Matfett Enkelomättat 43,3 Fleromättat 19,5 Mättat fett 37,2 n-3 5 n-6 14,4 Trans 0,9 Grönsaker Enkelomättat 18,1 11,9 12,3 12,6 Fleromättat 52,2 59,1 59,7 58,1 Mättat fett 27,6 27,0 26,1 27,2 n-3 11,8 14,0 14,8 12,9 n-6 40,4 45,1 44,9 45,2 Trans 0,4 0,5 0,5 0,5 Frukt Enkelomättat 74,7 72,8 74,6 65,9 Fleromättat 13,9 14,7 13,0 18,0 Mättat fett 10,7 11,3 11,1 12,6 n-3 1,3 1,2 1,3 1,9 n-6 12,6 13,5 11,7 16,1 Trans 0,0 0,0 0,0 0,3 26 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

29 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Potatis Fett 2,6 2,0 2,5 2,8 Enkelomättat 41,1 41,0 44,6 41,4 Fleromättat 11,2 9,5 9,9 10,1 Mättat fett 47,8 49,5 45,0 48,5 n-3 0,3 0,3 0,4 0,3 n-6 10,9 9,2 9,5 9,8 Trans 0,4 0,0 0,4 0,2 Socker, godis, glass Fett 2,1 2,6 4,1 2,7 Enkelomättat 31,8 32,1 37,1 31,8 Fleromättat 5,0 4,6 9,2 6,5 Mättat fett 62,6 63,3 53,8 61,6 n-3 0,4 0,4 0,6 0,7 n-6 4,5 4,2 8,5 5,7 Trans 0,3 0,0 0,0 0,8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

30 Bilaga 4. Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,05 0,06 C 10:0 0,05 0,06 C 12:0 0,04 0,09 0,08 C 13:0 C 14:0 0,14 0,16 0,19 0,22 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,04 0,05 0,04 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 11,2 14,5 11,8 14,6 C 16:1 0,37 0,32 0,27 0,21 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai 0,04 C 17:0 0,07 0,10 0,07 0,08 C 17:1 0,07 0,05 0,06 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 2,6 2,1 3,7 5,7 C 18:1 44,1 31,3 39,6 32,7 C 18:2 31,7 44,6 34,8 37,6 C 18:2 cis n-6 31,6 44,5 34,7 37,6 C 18:2 konj C 18:3 n-3 6,6 4,2 5,8 5,8 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,43 0,34 0,50 0,47 C 20:1 1,03 0,79 1,00 0,84 C 20:2 n-6 0,11 0,11 0,09 0,09 C 20:3 n-3 0,11 0,11 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 28 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

31 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl Bröd, mjöl C 20:4 n-6 0,07 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,31 0,35 0,80 0,56 C 22:1 0,38 0,44 0,33 0,44 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,16 0,17 0,18 0,18 C 24:1 n-9 0,16 0,13 0,14 0,13 Övriga Rest 0,37 0,15 0,45 0,21 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

32 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd C 4:0 0,27 1,26 0,23 0,18 C 6:0 0,15 0,70 0,13 0,10 C 8:0 1,25 1,50 0,34 1,05 C 10:0 1,02 1,55 0,51 1,11 C 12:0 8,7 10,7 3,0 10,3 C 13:0 C 14:0 4,0 6,1 2,6 5,0 C 14:1 0,19 0,09 C 15:0 i 0,05 C 15:0 ai 0,09 C 15:0 0,05 0,20 0,13 0,08 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 25,3 23,2 26,2 24,9 C 16:1 0,30 0,58 0,40 0,26 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i 0,07 C 17:0 ai 0,10 0,06 C 17:0 0,09 0,15 0,14 0,10 C 17:1 0,05 0,10 0,07 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 6,3 7,3 9,6 5,9 C 18:1 37,2 32,8 39,1 32,6 C 18:2 11,4 9,9 11,9 13,6 C 18:2 cis n-6 11,2 9,4 11,0 13,5 C 18:2 konj 0,11 0,06 C 18:3 n-3 2,4 2,0 3,4 3,5 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,41 0,34 0,47 0,37 C 20:1 0,47 0,41 0,54 0,46 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 0,05 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,29 0,22 0,40 0,25 C 22:1 0,08 0,06 0,10 0,09 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 30 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

33 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd Kaffebröd C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,08 0,11 0,12 C 24:1 n-9 0,08 0,08 Övriga Rest 0,10 0,26 0,27 0,08 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

34 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kött Kött Kött Kött C 4:0 C 6:0 C 8:0 C 10:0 0,07 0,07 0,07 0,08 C 12:0 0,13 0,11 0,09 0,12 C 13:0 C 14:0 1,74 1,59 1,75 1,67 C 14:1 0,27 0,21 0,24 0,26 C 15:0 i 0,06 0,04 0,08 0,06 C 15:0 ai 0,07 0,05 0,09 0,07 C 15:0 0,18 0,15 0,22 0,16 C 15:1 C 16:0 i 0,06 0,05 0,08 0,06 C 16:0 ai C 16:0 24,0 23,7 23,2 22,8 C 16:1 3,5 3,2 3,0 3,8 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i 0,16 0,13 0,16 0,17 C 17:0 ai 0,23 0,18 0,27 0,23 C 17:0 0,48 0,44 0,64 0,44 C 17:1 0,44 0,43 0,55 0,48 C 18:0 i 0,05 0,05 0,07 0,05 C 18:0 ai C 18:0 13,3 13,6 13,8 11,4 C 18:1 43,3 43,0 44,4 45,6 C 18:2 8,3 8,3 7,4 8,4 C 18:2 cis n-6 7,4 7,6 6,6 7,7 C 18:2 konj 0,18 0,14 0,23 0,21 C 18:3 n-3 0,85 0,99 0,86 0,99 C 18:3 n-6 0,11 0,11 0,09 C 18:4 n-3 C 20:0 0,18 0,21 0,21 0,17 C 20:1 0,77 0,79 0,89 0,85 C 20:2 n-6 0,26 0,53 0,30 0,29 C 20:3 n-3 0,07 0,11 0,09 0,10 C 20:3 n-6 0,11 0,11 0,10 0,11 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 0,29 0,31 0,35 0,35 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 C 22:1 0,10 0,13 0,05 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 32 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

35 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Kött Kött Kött Kött C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,13 0,13 0,15 0,14 C 24:1 n-9 0,08 0,09 Övriga Rest 0,60 0,97 0,60 0,68 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

36 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Fisk Fisk Fisk Fisk C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,08 0,13 C 10:0 0,09 0,07 0,07 0,08 C 12:0 0,15 0,25 0,26 0,27 C 13:0 C 14:0 2,8 2,9 2,9 2,4 C 14:1 0,06 0,05 0,05 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,26 0,22 0,22 0,21 C 15:1 C 16:0 i 0,05 0,04 0,04 C 16:0 ai C 16:0 10,6 10,4 9,9 9,7 C 16:1 2,9 2,7 2,8 2,4 C 16:2 n-4 0,44 0,40 0,42 0,36 C 16:3 0,36 0,30 0,18 0,11 C 16:4 n-3 0,22 0,21 0,23 0,12 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,18 0,15 0,15 0,15 C 17:1 0,07 0,07 0,14 0,16 C 18:0 i 0,11 0,09 0,10 0,07 C 18:0 ai C 18:0 2,6 2,4 2,2 2,4 C 18:1 33,4 31,7 34,2 38,0 C 18:2 15,8 17,8 13,7 16,7 C 18:2 cis n-6 15,5 17,5 13,5 16,5 C 18:2 konj C 18:3 n-3 4,5 4,2 4,9 5,3 C 18:3 n-6 0,13 0,12 0,12 0,10 C 18:4 n-3 0,82 1,15 1,20 0,64 C 20:0 0,39 0,38 0,40 0,43 C 20:1 3,5 4,6 4,7 3,5 C 20:2 n-6 0,22 0,18 0,24 0,22 C 20:3 n-3 0,18 0,09 0,11 0,08 C 20:3 n-6 0,15 0,11 0,06 0,06 C 20:4 n-3 0,52 0,44 0,50 0,42 C 20:4 n-6 0,45 0,32 0,37 0,34 C 20:5 n-3 4,1 3,8 4,2 3,2 C 21:5 n-3 0,14 0,10 0,12 0,12 C 22:0 0,31 0,27 0,26 0,30 C 22:1 4,5 5,9 5,9 4,1 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 0,21 0,20 0,08 C 22:5 n-3 1,01 0,91 1,02 0,89 34 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

37 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Fisk Fisk Fisk Fisk C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 6,8 6,0 6,3 5,7 C 23:0 C 24:0 C 24:1 n-9 Övriga Rest 2,0 1,59 1,90 1,45 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

38 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost C 4:0 4,4 4,0 2,0 2,2 C 6:0 2,4 2,2 1,12 1,24 C 8:0 1,35 1,26 1,06 1,14 C 10:0 2,9 2,7 2,8 2,9 C 12:0 3,7 3,4 3,4 3,7 C 13:0 0,08 0,08 0,08 0,08 C 14:0 10,8 10,4 10,5 11,4 C 14:1 0,94 0,86 0,95 1,01 C 15:0 i 0,23 0,24 0,24 0,25 C 15:0 ai 0,40 0,48 0,44 0,41 C 15:0 0,89 0,99 0,93 0,96 C 15:1 C 16:0 i 0,20 0,21 0,21 0,21 C 16:0 ai C 16:0 31,4 30,0 29,6 32,1 C 16:1 1,68 1,83 1,83 1,72 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i 0,45 0,49 0,48 0,47 C 17:0 ai 0,42 0,50 0,46 0,43 C 17:0 0,44 0,50 0,47 0,47 C 17:1 0,27 0,31 0,31 0,28 C 18:0 i 0,05 C 18:0 ai C 18:0 10,1 10,0 10,4 10,0 C 18:1 21,2 23,2 25,0 22,0 C 18:2 2,9 3,5 4,2 3,8 C 18:2 cis n-6 1,78 2,1 2,5 2,3 C 18:2 konj 0,43 0,66 0,64 0,48 C 18:3 n-3 0,45 0,55 0,88 0,83 C 18:3 n-6 0,09 C 18:4 n-3 C 20:0 0,16 0,16 0,17 0,18 C 20:1 0,26 0,28 0,34 0,32 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 0,09 0,09 0,09 0,09 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 0,11 0,12 0,12 0,11 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,07 0,07 0,07 0,09 C 22:1 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 36 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

39 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost Mjölk, ost C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,08 0,09 0,09 C 24:1 n-9 Övriga 0,58 0,50 0,50 0,53 Rest 0,61 0,19 0,61 0,40 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

40 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Ägg Ägg Ägg Ägg C 4:0 C 6:0 C 8:0 C 10:0 C 12:0 C 13:0 C 14:0 0,26 0,33 0,30 0,32 C 14:1 0,05 0,05 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,07 0,08 0,07 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 22,6 23,8 22,3 23,5 C 16:1 3,0 3,0 3,1 3,0 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,20 0,19 0,21 0,18 C 17:1 0,13 0,12 0,13 0,15 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 8,0 8,7 8,1 8,7 C 18:1 47,9 46,1 45,2 46,7 C 18:2 12,4 13,0 14,3 11,9 C 18:2 cis n-6 12,4 13,0 14,3 11,9 C 18:2 konj C 18:3 n-3 1,67 1,12 1,55 1,16 C 18:3 n-6 0,08 0,08 0,10 0,09 C 18:4 n-3 C 20:0 C 20:1 0,29 0,29 0,32 0,31 C 20:2 n-6 0,11 0,12 0,14 0,11 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 0,13 0,13 0,14 0,16 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 1,41 1,52 1,74 1,58 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 C 22:1 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 38 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

41 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Ägg Ägg Ägg Ägg C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,17 0,13 0,15 0,14 C 24:1 n-9 1,62 1,36 1,60 1,51 Övriga Rest 0,00 0,00 0,58 0,47 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

42 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Grönsaker Grönsaker Grönsaker Grönsaker C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,14 0,10 0,08 C 10:0 0,17 C 12:0 0,79 0,14 0,13 0,18 C 13:0 C 14:0 0,99 0,38 0,38 0,44 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,35 0,38 0,36 0,39 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 20,5 21,0 19,9 20,4 C 16:1 0,36 0,22 0,37 0,39 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,28 0,33 0,31 0,33 C 17:1 0,43 0,52 0,47 0,50 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 3,0 2,9 2,8 3,0 C 18:1 16,2 10,0 10,4 10,6 C 18:2 40,2 44,8 44,7 44,9 C 18:2 cis n-6 40,1 44,8 44,7 44,9 C 18:2 konj C 18:3 n-3 11,8 14,0 14,8 12,9 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,58 0,68 0,62 0,66 C 20:1 0,37 0,26 0,24 0,28 C 20:2 n-6 0,14 0,23 0,15 0,17 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 0,10 0,11 0,10 0,12 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,82 1,13 0,91 1,04 C 22:1 0,71 0,88 0,65 0,73 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 40 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

43 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Grönsaker Grönsaker Grönsaker Grönsaker C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,65 0,71 C 24:1 n-9 0,19 0,22 Övriga Rest 2,0 1,95 1,88 1,96 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

44 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Frukt Frukt Frukt Frukt C 4:0 C 6:0 C 8:0 C 10:0 C 12:0 0,08 0,06 0,10 C 13:0 C 14:0 0,12 0,10 0,09 0,17 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,05 0,09 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 7,8 7,9 7,5 8,9 C 16:1 0,43 0,42 0,37 0,65 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,08 0,10 0,09 0,12 C 17:1 0,09 0,10 0,08 0,10 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 2,2 2,6 2,8 2,4 C 18:1 74,0 72,1 73,9 64,7 C 18:2 12,6 13,5 11,7 16,1 C 18:2 cis n-6 12,6 13,5 11,7 16,0 C 18:2 konj C 18:3 n-3 1,26 1,19 1,27 1,90 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,20 0,22 0,21 0,27 C 20:1 0,19 0,18 0,19 0,20 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,14 0,18 0,15 0,26 C 22:1 0,17 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 42 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

45 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Frukt Frukt Frukt Frukt C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,13 0,17 0,14 0,24 C 24:1 n-9 Övriga Rest 0,66 1,24 1,42 3,6 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

46 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. C 4:0 C 6:0 C 8:0 0,05 0,06 C 10:0 0,05 C 12:0 0,27 0,29 0,22 0,42 C 13:0 C 14:0 1,03 1,16 1,02 1,15 C 14:1 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,06 0,07 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 41,0 42,6 38,3 41,2 C 16:1 0,18 0,19 0,25 0,19 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,11 0,12 0,11 0,12 C 17:1 0,04 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 4,9 4,8 4,6 4,8 C 18:1 40,7 40,5 44,0 40,8 C 18:2 10,9 9,2 9,5 9,8 C 18:2 cis n-6 10,7 9,1 9,3 9,5 C 18:2 konj C 18:3 n-3 0,28 0,29 0,36 0,27 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,43 0,42 0,43 0,45 C 20:1 0,20 0,19 0,24 0,24 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,11 0,13 0,17 0,12 C 22:1 0,10 0,14 0,20 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 C 22:4 n-6 44 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

47 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. Potatis m.m. C 22:5 n-3 C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,13 0,12 C 24:1 n-9 Övriga Rest 0 0 0,30 0,12 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

48 Innehåll av fettsyror (g per 100 g fettsyror) per livsmedelsgrupp i matkorgarna. Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker C 4:0 0,43 0,24 0,24 0,32 C 6:0 0,24 0,13 0,13 0,18 C 8:0 0,78 0,62 0,79 0,84 C 10:0 0,78 0,59 0,85 0,95 C 12:0 4,2 3,8 4,9 5,9 C 13:0 C 14:0 2,7 2,1 2,9 3,5 C 14:1 0,10 0,05 0,09 0,11 C 15:0 i C 15:0 ai C 15:0 0,13 0,08 0,11 0,14 C 15:1 C 16:0 i C 16:0 ai C 16:0 25,5 25,3 24,4 25,8 C 16:1 0,39 0,29 0,33 0,33 C 16:2 n-4 C 16:3 C 16:4 n-3 C 17:0 i C 17:0 ai C 17:0 0,21 0,20 0,17 0,20 C 17:1 0,05 0,06 0,06 C 18:0 i C 18:0 ai C 18:0 26,6 29,1 18,4 22,8 C 18:1 30,5 31,1 35,8 30,8 C 18:2 4,5 4,2 8,4 5,7 C 18:2 cis n-6 4,4 4,2 8,4 5,7 C 18:2 konj 0,05 0,05 0,06 C 18:3 n-3 0,44 0,41 0,64 0,65 C 18:3 n-6 C 18:4 n-3 C 20:0 0,82 0,90 0,60 0,70 C 20:1 0,24 0,21 0,28 0,20 C 20:2 n-6 C 20:3 n-3 C 20:3 n-6 C 20:4 n-3 C 20:4 n-6 C 20:5 n-3 C 21:5 n-3 C 22:0 0,19 0,22 0,15 0,17 C 22:1 0,52 0,39 0,52 0,33 C 22:2 n-6 C 22:4 n-3 46 Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/2008

49 Uppsala Malmö Göteborg Sundsvall Fettsyra Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker Godis, glass, socker C 22:4 n-6 C 22:5 n-3 C 22:5 n-6 C 22:6 n-3 C 23:0 C 24:0 0,11 0,12 0,09 0,11 C 24:1 n-9 Övriga Rest 0,54 0,00 0,01 0,08 Tomt i en rad innebär att fettsyran saknas eller är under bestämningsgränsen Livsmedelsverkets rapportserie nr 17/

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel 223

17 Konsumtion av livsmedel 223 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4

444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4 Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt SCB:s föreskrifter (SCB-FS XXXX:XX). Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100).

Läs mer

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015 Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 215 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse för ekologiska livsmedel beslöt Handla Miljövänligtgruppen (Naturskyddsföreningen

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Sortimentlista 2015-09-30

Sortimentlista 2015-09-30 Sortimentlista 205-09-30 Gällande potatis, rotfrukter, lök, grönsaker, frukt, färska kryddor, färskt kött, korv, mjölk, ägg och färsk fågel Höganäs Kommun ARBETSMATERIAL Fv= färskvara TV =Tvättad Artikelgruppbeskrivning

Läs mer

Frågeformulär mitten av graviditeten

Frågeformulär mitten av graviditeten Frågeformulär mitten av graviditeten Innehåller bland annat frågor om kost, hälsa och livsstil Var vänlig och sänd in den ifyllda enkäten i bifogat frankerat svarskuvert! Kontaktpersoner: Carl-Gustaf Bornehag

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Tabeller www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning Mjölk och mjölkprodukter Frukt Grönsaker Spannmål Nötter Kött och fisk Matfett Källor till Kalcium

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

1 skiva knäckebröd m lättmargarin Allévo High Protein Milkshake 220 kcal 1 kokt ägg Allévo High Protein Drink 200 kcal 1 äpple Allévo Bar 200 kcal

1 skiva knäckebröd m lättmargarin Allévo High Protein Milkshake 220 kcal 1 kokt ägg Allévo High Protein Drink 200 kcal 1 äpple Allévo Bar 200 kcal Meny 2500 kcal Dag 1 2,5 dl mellanfil 1 skiva rågbröd m lättmargarin 1 dl basmüsli 2 skivor ost 17% 8 sötmandlar gurkskivor 1 kiwi kaffe med 0,5 dl mellanmjölk 560 kcal 1 skiva knäckebröd m lättmargarin

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Märit Ivarsson Kostkonsult

Märit Ivarsson Kostkonsult Märit Ivarsson Kostkonsult Mellanmål Bakgrund Det här dokumentet skall vara en vägledning för alla som tillagar och serverar mellanmål. De nya råden Bra mat i förskolan och Bra mat i skolan är grunden

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

KOSTENHETEN KANTINMAT Vecka 30 Dag Dagens rätt Dagens alternativ

KOSTENHETEN KANTINMAT Vecka 30 Dag Dagens rätt Dagens alternativ Vecka 30 20/7 Chilifisk med krämigt täcke potatismos bönor Stekt falukorv stuvade grönsaker potatis 21/7 22/7 23/7 24/7 25/7 26/7 Kycklinglårfile potatis gräddsås bukettgrönsaker Banan Köttfärslimpa sås

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

ROSENLUNDS RESTAURANG

ROSENLUNDS RESTAURANG ! ROSENLUNDS RESTAURANG Måndag: 24/2 Stekt fläsk med löksås, lingon Stekt Blodkorv Äpple/päronsoppa, skorpa Tisdag:25/2 Medelhavsfisk på hokifilé, ärter och potatismos Krögarbiff med jägersås Chokladpudding,

Läs mer

Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen.

Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen. Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen. 1 Havregrynsgröt 1 deciliter havregryn 2 deciliter vatten ½ kryddmått salt 1 ½ deciliter

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Hälsomålets Mellanmålsguide Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Varför mellanmål? Energi Mellanmålet ger ett viktigt energitillskott mellan

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

MENY Vecka 29. Måndag 13/7 Tisdag 14/7 Onsdag 15/7 Torsdag 16/7 Fredag 17/7 Lördag 18/7 Söndag 19/7. Mannagrynsvälling sill, ägg, ost

MENY Vecka 29. Måndag 13/7 Tisdag 14/7 Onsdag 15/7 Torsdag 16/7 Fredag 17/7 Lördag 18/7 Söndag 19/7. Mannagrynsvälling sill, ägg, ost Vecka 29 Måndag 13/7 Tisdag 14/7 Onsdag 15/7 Torsdag 16/7 Fredag 17/7 Lördag 18/7 Söndag 19/7 ost, skinka äppelmos, köttpålägg, ost, Mannagrynsvälling sill, ägg, ost lingon, leverpastej, ost, ägg, kaviar,

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Meny 2000 kcal. Dag 1

Meny 2000 kcal. Dag 1 Meny 2000 kcal Dag 1 2,5 dl lättfil naturell 1 skiva rågbröd m lättmargarin 0,75 dl basmüsli 1 skiva ost 17% 5 sötmandlar gurkskivor 1 hackad kiwi kaffe med 0,5 dl lättmjölk 475 kcal 1,5 dl keso 4% Allévo

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård

Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård MENY Söndag 3 augusti. Lunch: Mackor, tonfisk, skinkröra, makrill, ägg. Middag: Pyttipanna med stekt ägg och rödbetor. Måndag 4 augusti. Lunch: Korv Stroganoff

Läs mer