IT i Sverige En bok om trender och utveckling inom IT i Sverige

Transkript

1 staffan JOHAN L ANDESTRÖM movin DERYA VON KNORRING MARTIN JOHANSSON HANS niklas WERNER zandelin MATS LÖFSTRÖM IT i Sverige En bok om trender och utveckling inom IT i Sverige 1

2 Beställning Exido International AB Linnégatan Stockholm Fax order@exido.se Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t ex kommuner och högskolor/universitet. Förbudet gäller hela verket såväl som delar därav och inkluderar lagring i elektroniska medier, visning på bildskärm samt bandupptagning. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan enligt 53 åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Inlagan är tryckt på miljövänligt papper. Exido och Dataföreningen 2008 Tryck: Grafoma Tryck & Design AB, Strängnäs 2008 ISBN

3 Innehållsförteckning Förord 7 1. Inledning Inledning Del Snabbfakta 1 IT för om konkurrenskraft IT i Sverige...8 IT för konkurrenskraft God Marknadens historik av utveckling IT-investeringar...12 i Sverige 15 Vilket Ökade resultat budgetar från...12 informationen efterfrågas? 16 Hur Ökad investerar efterfrågan svenska...13 företag i IT i dag? 17 Kopplingen Prisutveckling mellan på hårdvara, IT och verksamhet mjukvara och tjänster Vilka Hård- är dagens och mjukvara interna...17 krav på IT? 21 IT IT-tjänster som möjliggörare...18 av konkurrenskraft 30 IT i företaget Enterprise Ny IT och affärslogik sysselsättning. ställer nya IT-krav Hur Positivt anpassas under IT-behovet 2006 till organisationen? Hur Sysselsättningen utnyttjar man inom teknik IT tar i Enterprise fart ? 46 Hur utnyttjar man information i Enterprise 2.0? 48 Kompetensbehov...24 Kompetensförsörjning förflyttning, utflyttning? Del 2 IT-trender Web IT: värdeskapare eller kostnadsdrivare...29 Vad är Web 2.0? 53 Varför Ökad produktivitet är det oundvikligt? Intressanta IT-investeringar, områden produktivitet inom Web 2.0 Sverige. som skapar...32 förändring 59 Kunderna Investeringar som i IT samarbetspartner för att skapa värde inga garantier för avkastning Säkerhetsrisker Kommodiseringens med förbannelse; Web 2.0 verklig effektivitet bara 66 Vad relativt är Web konkurrenterna 3.0? Maktförskjutning 68 Leda IT, att skapa värde för affären...39 Gör IT någon skillnad

4 Fri programvara 69 Varför är fri programvara (open source) populärt? 69 Vad och vilka driver fri programvara? 76 Fri programvara ur ett företagsperspektiv 81 Öppenhet som arbetsmodell 83 Plattformar och plattformstjänster 86 IT och miljö vad är viktigt och varför? 89 Är miljö en IT-fråga? 89 Vad är viktigt att göra? 93 Del 3 IT-styrning IT-styrning 97 Vad ställs det för krav? 99 Vem styr över IT? 104 Skillnader mellan olika affärsmodellers behov av IT 107 Förändringar av hur man styr IT 111 Del 4 Tempen i IT-Sverige Internationell jämförelse 115 Tillväxt, men 117 Nya aktörer 119 Outsourcing en naturlig följd 121 Kompetens 125 Efterfrågan överstiger utbudet 125 Tillförseln av kompetens och kvaliteten på utbildningarna 129 Vilket rekryteringsbehov finns? 129 Vad kan vi förvänta de närmaste åren? 131 Del 5 Sverige utmanas Sverige är ett ledande land när det gäller IT men hur länge till? 135 Kan vi verkligen behålla vår position och vår kompetens? 136 Hur ska man kunna värja sig? 138 Bilaga Källförteckning 141 Ordlista 147 4

5 Förord Figurförteckning Figur 1 Var ligger fokus för er IT-investering i dag? 18 Figur 2 Produktivitetsökning i samband med olika grader av Dataföreningen IT-investeringar i Sverige har och nu organisationsförändringar andra året tillsammans med det oberoende Figur 3 analysföretaget Andelen beslut Exido om bidragit olika IT-produkter/lösningar till att denna bok har skrivits. som Exido 20 står bakom fattas IT-barometern, i verksamheten och boken är också till en del baserad på resultatet Figur från 4 den Intresset undersökningen. är stort för IT som funktion Figur 5 Trender för plattformar 28 Vi Figur har 6 fått många Ökning positiva av förändringstakten omdömen om i vår företag förra bok IT i Sverige Det Figur visar 7 att Förändringar det behov som i affärsmodellerna låg bakom denna bok var lika stort som vi hade 34 Figur 8 Användningen av bloggar, sociala nätverk och trott. Det behövs en årlig publikation som beskriver trenderna och utvecklingen av IT i Sverige på en övergripande nivå: Var står vi, vart är vi på väg, kollaborativa system 45 Figur 9 Vilka kollaborativa system använder IT-professionella? 47 och hur kommer framtiden att te sig? Figur 10 Integritet är betydelsefullt för användare av sociala nätverk 63 Figur 11 Minskat intresse för licensprodukter 72 Dataföreningen har som ett av sina ändamål att verka för en sund användning av IT i Sverige. Vi bidrar genom denna bok till att IT bedöms på ett Figur 12 Intresset för open source (fri programvara) inom olika lösningsområden 75 oberoende Figur 13 sätt Vad och arbetar att IT-frågor IT-avdelningen på hög med nivå jämfört görs tillgängliga med konsulter? för både beslutsfattare 98 Figur 14 Var som fattas normalt beslut inte om arbetar IT-investeringar? med IT och IT-proffs. 104 Figur 15 Slutsatser från rundabordssamtal 106 Exido Figur 16 och Dataföreningen IT:s roll i olika typer tycker av att företag det är viktigt att särskilt lyfta fram 108 frågor Figur 17 som Hur vi anser svårt är är av det stor att vikt utvärdera för Sverige, IT-investeringar? som IT-klyftan och e-medborgarna, Figur 18 kundnöjdheten Andel av BNP som i IT-branschen spenderas på och IT satsningen på IT inom 116 of- 112 fentlig Figur 19 förvaltning. Procentuell Detta förändring är också några av tillväxt: av de viktiga budget, frågor spendering, som behandlas i boken. inköp och BNP 118 Figur 20 Uthyrningsmarknaden för IT-konsulttjänster 120 IT-klyftan Figur 21 och Överefterfrågan e-medborgarfrågan eller överutbud har lyfts på upp IT-kompetens? på politikernas och riksdagens Figur 22 bord, Kompetensefterfrågan och vi väntar nu med hos spänning svenska på företag hur de frågorna kommer att Figur hanteras 23 Skillnad under mellan När rekryteringsefterfrågan det gäller e-medborgaren och svårighet kommer vi att arbeta vidare att med rekrytera att höja kunskapen till det som fordras för att vi alla 130 ska bli Figur e-medborgare. 24 Faser av kompetensbehov

6 Tabell 1 Andel av IT-investeringarna som sker utanför IT-budgeten 21 Tabell 2 Skillnaden mellan Enterprise 1.0 och Enterprise Tabell 3 Hänsyn till miljö i samband med IT-investeringar 91 Tabell 4 Andel företag som utvärderar IT:s miljöpåverkan i en IT-översyn 93 Tabell 5 Global konkurrenskraft 115 Tabell 6 Vad tror du att nuvarande outsourcingtrend har för effekt på svensk IT-personal och -kompetens? 122 6

7 Förord Dataföreningen i Sverige har nu för andra året tillsammans med det oberoende analysföretaget Exido bidragit till att denna bok har skrivits. Exido IT förändrar och förändras. Från att vara verktyget för att effektivisera företags och organisationers processer, till att i allt högre grad står bakom IT-barometern, och boken är också till en del baserad på resultatet från den undersökningen. handla om att använda IT för att utveckla nya produkter, tjänster, koncept och partnerskap. Vi har fått många positiva omdömen om vår förra bok IT i Sverige Det visar att det behov som låg bakom denna bok var lika stort som vi hade När vi för fyra år sedan bestämde oss för att ge ut boken IT i Sverige var trott. Det behövs en årlig publikation som beskriver trenderna och utvecklingen av IT i Sverige på en övergripande nivå: Var står vi, vart är vi på väg, det för att vi såg att det fanns behov av en bok som beskriver och resonerar kring IT och IT:s möjligheter. Då handlade det mycket om marknadens utveckling och de trender vi såg påverkade såväl IT-branschen som och hur kommer framtiden att te sig? de som köper in och använder IT. Dataföreningen har som ett av sina ändamål att verka för en sund användning av IT i Sverige. Vi bidrar genom denna bok till att IT bedöms på ett Årets upplaga av IT i Sverige tar ett bredare perspektiv på IT. Hur kan oberoende sätt och att IT-frågor på hög nivå görs tillgängliga för både beslutsfattare som normalt inte arbetar med IT och IT-proffs. IT användas för att stärka konkurrenskraften? Varför engagerar sig verksamheten i allt högre grad i IT? Hur påverkar utvecklingen av sociala nätverk IT-användningen? Dessa frågor, och konsekvenserna av dem, är Exido och Dataföreningen tycker att det är viktigt att särskilt lyfta fram några av de frågor som vi resonerar kring i boken. frågor som vi anser är av stor vikt för Sverige, som IT-klyftan och e-medborgarna, kundnöjdheten i IT-branschen och satsningen på IT inom offentlig förvaltning. Detta är också några av de viktiga frågor som behandlas Vi hoppas att IT i Sverige 2008 skall vara till hjälp för dig och din organisation. Vi hoppas också att boken skall vara underlag för en konstruktiv debatt om hur IT kan bidra till att öka tillväxt och konkurrenskraft i boken. i Sverige. IT-klyftan och e-medborgarfrågan har lyfts upp på politikernas och riksdagens bord, och vi väntar nu med spänning på hur de frågorna kommer Dataföreningen i Sverige Exido International AB att hanteras under När det gäller e-medborgaren kommer vi att arbeta vidare med att höja kunskapen till det som fordras för att vi alla ska Annica Bergman Niklas Zandelin bli e-medborgare. 75

8 8

9 Förord Inledning Dataföreningen i Sverige har nu för andra året tillsammans med det oberoende analysföretaget Exido bidragit till att denna bok har skrivits. Exido står Vi befinner bakom IT-barometern, oss i en brytningstid. och boken Under är också de senaste till en decennierna del baserad på har resultatet investerat från den i IT undersökningen. i bland annat affärsprocesser, produktionsprocesser och vi kundrelationer. IT-investeringarna har syftat till att skapa en bättre och Vi säkrare har fått IT-struktur många positiva som säkerställer omdömen effektivitet. om vår förra I bok de flesta IT i Sverige fall har investeringar visar att varit det behov och är som en låg förutsättning bakom denna för bok att vara lika konkurrenskraftig stort som vi hade Det trott. gentemot Det behövs andra företag, en årlig men publikation endast i som ett fåtal beskriver fall ger trenderna investeringarna och utvecklingen varaktig av konkurrensfördel. IT i Sverige på övergripande nivå: Var står vi, vart är vi på väg, en och hur kommer framtiden att te sig? Kraven och förväntningarna på IT håller på att förändras. Det blir allt Dataföreningen svårare företag har att som skapa ett av effektivitetsvinster sina ändamål att verka inom för företaget. en sund I användning behöver av IT de i i Sverige. allt större Vi omfattning bidrar genom gå denna utanför bok den till egna att IT organisationens bedöms på ett stället oberoende ramar, både sätt genom och att effektivare IT-frågor leverantörs- på hög nivå och görs kundrelationer tillgängliga för och både genom nya samarbetsmöjligheter. som normalt inte arbetar Den med nya IT managementgenerationen och IT-proffs. ser beslutsfattare ett användande av IT som innebär att IT ska vara med och skapa varaktiga konkurrensfördelar och Dataföreningen och tycker vara en att naturlig det är viktigt del i företagens att särskilt värdeska- lyfta fram Exido frågor pande. som Men vi IT anser ses som är av en stor del vikt och för inte Sverige, som hela som lösningen. IT-klyftan och e-medborgarna, kundnöjdheten i IT-branschen och satsningen på IT inom offentlig Samtidigt förvaltning. sker utvecklingen Detta är också från några produktleverantörer av de viktiga frågor i snabb som takt behandlas med i många boken. nya standardlösningar, vilket minskar intresset för och behovet av proprietära lösningar. Men det faktum att standardlösningarna från de IT-klyftan stora leverantörerna, och e-medborgarfrågan som Microsoft, har Oracle lyfts upp och på SAP, politikernas är så omfattande och riksdagens förändrar bord, också och IT-konsulternas vi väntar nu med roll spänning gentemot på företagen. hur de frågorna Detta driver kommer för att närvarande hanteras fram under en ökad När specialisering det gäller e-medborgaren i fråga om lösningar, kommer processer vi att arbeta och branscher. vidare med att höja kunskapen till det som fordras för att vi alla ska bli e-medborgare. 95

10 inledning Hur långt utvecklingen kommer att gå beror i stor utsträckning på vilka förändringar av företags och organisationers affärsmodeller som sker. Hur kan man säkra sin egen innovationskraft? Vilka risker kan företagen tänka sig att ta? Hur skapar man samarbete med kunder? Hur attraherar man framtida arbetskraft? Hur säkerställer man framtida effektivisering? IT är en förutsättning för ett förverkligande av de flesta affärsstrategier, men IT:s roll skiljer sig betydligt åt beroende på vad man vill åstadkomma. Vi kommer i denna bok att gå igenom varför förändringarna sker, vad företag gör för att förbättra sin konkurrensförmåga och IT:s möjligheter att stärka denna samt vilka krav förändringarna ställer på befintliga IT-system. Årets teman är valda utifrån den feedback vi har fått på fjolårets bok. Boken är tänkt inte bara som en reflexion över vad som sker inom IT i företag utan också som en inspirationskälla och diskussionsplattform. Vår förhoppning är att den därigenom kan förbättra samarbetet mellan verksamheten å ena sidan och IT-avdelningen och IT-konsulterna å andra sidan. Att öka effektiviteten av IT kräver samarbete och insikt i både verksamhetens och IT:s möjligheter och behov. Gränslandet har många intressenter, vilket ställer stora krav på öppenhet och vilja till förändring och anpassning. Vi har valt att i boken diskutera bredare än vad som har varit vanligt inom IT-branschen genom att även se på hur affärsmodeller förändras i relation till IT:s möjligheter. 10

11 Del 1 IT för konkurrenskraft

12

13 Förord IT för konkurrenskraft Dataföreningen i Sverige har nu för andra året tillsammans med det oberoende analysföretaget Exido bidragit till att denna bok har skrivits. Exido står Det bakom pågår en IT-barometern, diskussion om och huruvida boken är IT också skapar till en konkurrenskraft del baserad på resultatet inte. För från oss den som undersökningen. lever med IT dagligen kan detta ses som en konstig och eller irrelevant fråga. Vi har alla varit med om och sett hur processerna blivit Vi snabbare har fått och många felen positiva blivit färre omdömen i samband om med vår nya förra IT-lösningar. bok i Sverige Tack vare Det nya visar IT-lösningar att det behov har företag som låg kunnat bakom minska denna bok kostnaderna var lika stort för som sina vi produkter Det och behövs tjänster. en årlig Med publikation konkurrenskraft som beskriver menas inte trenderna bara förmågan och utveck- att hade trott. lingen konkurrera av IT utan i Sverige även på möjligheten en övergripande att åstadkomma nivå: Var står konkurrensfördelar vi, vart är vi på väg, och som hur varar kommer under en framtiden längre tidsperiod. att te sig? Dataföreningen Överlag är det i har dag som få som ett av tvivlar sina ändamål på att IT att ger verka förmåga en att sund konkurrera användning och till av och IT i med Sverige. är en Vi förutsättning bidrar genom för denna att konkurrera. bok till att Det IT bedöms är också på utifrån detta perspektiv sätt och att som IT-frågor de flesta på investeringar hög nivå görs i IT tillgängliga sker. IT utnyttjas för både för be- ett oberoende slutsfattare skapa struktur som normalt i företag inte och arbetar se till att med processer IT och IT-proffs. sköts med hög kvalitet, samtidigt som det förväntas att IT är kostnadsbesparande. Problemet är Exido att kostnadsbesparande och Dataföreningen och tycker kvalitetssäkrande att det är viktigt investeringar att särskilt sällan lyfta fram om frågor ens någonsin som vi anser leder är av till stor varaktiga vikt för konkurrensfördelar, Sverige, som IT-klyftan eftersom och e-medborgarna, konkurrerande kundnöjdheten företag gör i IT-branschen investeringar och för att satsningen nå motsvarande på IT inom kost- of- även fentlig nadsbesparingar. förvaltning. Vi Detta har i är dag också en betydande några av de kostnadspress viktiga frågor inom som behandlas de flesta i producerande boken. näringar. Det innebär att de flesta företag alltid lever med kravet att göra sina företag mer effektiva, vilket i stor utsträckning driver IT-klyftan fram nya IT-investeringar. och e-medborgarfrågan har lyfts upp på politikernas och riksdagens bord, och vi väntar nu med spänning på hur de frågorna kommer att Många hanteras företag under har svårt När att hitta det gäller betydande e-medborgaren rationaliseringsmöjligheter kommer vi att arbeta inom vidare företaget, med vilket att höja innebär kunskapen att intresset till det som ökar fordras för att för effektivisera att alla de ska bli stabila e-medborgare. relationer man redan har. Exempelvis ser bilföretagen till att deras 135

14 it för konkurrenskraft återförsäljares serviceverkstäder alltid har ett lämpligt lager av reservdelar. I samband med att någon reservdel används till en reparation går det automatiskt en order från serviceverkstadens lagersystem till billeverantörens central- eller regionlager, som skickar en ny reservdel. På detta sätt skapas kort väntetid för kunden och bra flöde på arbetsordrar, samtidigt som bilföretaget ser till att serviceverkstaden är lojal i fråga om deras reservdelar. Även om investeringarna i lagerordersystem är en förutsättning för att företagen ska kunna agera effektivt och säkerställa avsättning för sina produkter samt även låsa in relationer, så är det inte investeringar som leder till konkurrensfördelar gentemot konkurrenterna. I stället krävs ITinvesteringar som innebär att företaget inte bara får ännu bättre processer utan även får möjlighet till nya intäkter med hjälp av nya produkter och erbjudanden gentemot nya målgrupper och marknader. Möjligheten att skapa nya intäkter med hjälp av IT är fortfarande ett ganska outforskat område, vilket bland annat beror på att detta är svårare än att effektivisera. Det kräver mer av organisationen i form av kundförståelse, relationsbyggande, informationsförsörjning och risktagande. Av IT-systemen krävs ökad flexibilitet, både genom att de kan anpassa sig till kundernas krav, vilket ofta innebär realtidsuppkoppling till IT- eller supportsystem och sammankoppling av flera olika system, och genom att IT-systemen minskar risktagandet. Att generera nya intäkter med hjälp av IT är en organisationsprioritering, det vill säga besluten påverkar och omfattar både IT-avdelningen och resten av organisationen, vilket är en svårighet. Dessutom får nya lösningar lätt följdeffekter i produktionssystem och ekonomisystem. Frågan blir således alltmer komplex och beslutet svårare att ta. Harvardprofessorn Clayton Christensen lyfte fram problemet på följande sätt: Om man står inför möjligheterna att besluta om en beprövad teknisk lösning med hög marginal och känd affärsmodell där man har en stark konkurrensposition jämfört med att investera i ny, oprövad teknik i en ny affär, troligen lågmarginalsaffär, där konkurrenssituationen är under 14

15 it för konkurrenskraft stark förändring, är det helt rationellt att välja den förstnämnda möjligheten. Det gäller framför allt om den oprövade tekniken dessutom hotar att kannibalisera dagens fungerande affär. 1 Att inte använda ny teknik för att anpassa sin affär utifrån en föränderlig marknad kan få förödande konsekvenser. Ett exempel är Kodak Eastman, som så sent som 2001 fattade beslut om att investera i framkallningsfabriker som man redan hade tydliga investeringskalkyler och affärsmodeller för i stället för att satsa på digital framkallning. Kodak Eastmans försiktighet och ovilja till förändring man vet vad man har men inte vad man får innebar att Kodak tappade ett mer än 50-årigt marknadsledarskap. God historik av IT-investeringar i Sverige Sverige har under lång tid varit ett land vars industri gjort stora investeringar i IT. Industrin har gjort det för att säkerställa sin egen utveckling, med fokus på hög effektivitet och produktivitet. Under åren var tillverkningsindustrins produktivitetstillväxt den fjärde högsta bland OECD-länderna. Enligt Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har investeringar i informations- och kommunikationsteknologi samt marknadsliberaliseringar varit nyckelfaktorer bakom den starka produktivitetstillväxten. 2 Företag ser av tradition positivt på IT-investeringarnas förmåga att automatisera och effektivisera. 55 procent av alla svenska företag skulle i dag drabbas allvarligt om access- eller responstiden från IT-systemen skulle öka med 5 sekunder. 3 Det gäller inte minst i tillverkningsföretag, som i stor utsträckning automatiserat det mesta av kärnaffären och byggt upp snabba och tillförlitliga system i realtid. Det är i många fall omöjligt att sköta affärsprocesserna manuellt. IT-cheferna i dessa företag har ett stort behov av att trygga säkerheten och tillförlitligheten, och riskanalyser är viktiga ur en mängd olika perspektiv. Många upplever till exempel en risk för att ledningarna inte ser 15

16 it för konkurrenskraft möjligheterna med en samordning av IT-system och agerar passivt i sin IT-strategi. Därigenom missar de möjligheter som ny teknologi kan medföra. Dessutom finns det en risk för att olika delar i företaget satsar på sina egna lösningar vid sidan om kärnprocessen, vilket kan medföra att företaget suboptimerar IT-investeringarna. Det är emellertid inte IT-cheferna som sätter ramarna för vad man vill ha ut av IT-investeringarna, utan det sker i ett samspel med företagets strategi och behov. IT-systemen är för de flesta företag en stödfunktion som har till främsta uppgift att effektivisera användandet av information inom företaget. IT-investeringarnas inriktning varierar mellan företag och mellan branscher. Gemensamt för de flesta strategier är emellertid att man med hjälp av IT vill minska verksamhetens kostnader. Informationen från IT-systemen ska användas på central eller lokal nivå för att göra företagens olika processer än bättre. Genom att göra informationen mer tillgänglig underlättar man för chefer och mellanchefer att fatta beslut i vardagen. De besluten handlar främst om anpassning och korrigering av de processer man har ansvar för, till exempel genom bättre samverkan och billigare insatsprodukter utifrån den marknad man befinner sig i. IT-systemen är framtagna för att stödja en intern förbättringsprocess som är dikterad av ledningen. IT är ett viktigt stöd för att säkerställa att processer systematiseras och att arbetet blir effektivt samt också att det skapas en uthållighet i förändringarna. Affärsregler som styr systemen möjliggör för ledningar (IT- eller verksamhetsledningar) att ha kontroll över vad som kan göras och inte kan göras, så att man effektivt kan begränsa olika chefers handlingsfrihet och se till att de arbetar med de frågor ledningen anser vara prioriterade. Vilket resultat från informationen efterfrågas? Om organisationens affärsidé är att skapa den mest prisvärda produkten av bästa kvalitet för sina kunder, kräver den strategin hela tiden att före- 16

17 it för konkurrenskraft tagets stödsystem, såsom IT, effektiviserar organisationens kostnader och ser till att företagets resurser utnyttjas mer effektivt. Det vanligaste angreppssättet för att effektivisera en verksamhet är att se på verksamheten utifrån ett värdekedjeperspektiv. Det innebär att man bryter ner verksamheten i olika beståndsdelar, där varje enskild process ska vara mer effektiv och ge mervärde. Detta kompletteras med ett par stödprocesser som ska stödja den huvudsakliga värdekedjan. Värdekedjeperspektivet är tacksamt ur ett IT-systemperspektiv, eftersom kedjan lätt kan brytas ned till olika delprocesser, vilket förenklar effektiviseringen. Olika affärssystem (ERP-system) är i allmänhet baserade på ett värdekedjeperspektiv. De främsta drivkrafterna bakom investering i affärssystem är effektivisering, krav från verksamheten samt rationalisering. 4 Sverige ligger långt fram när det gäller affärssystem, både i fråga om tillämpandet av system och beträffande kvaliteten på leverantörerna. De stora svenska affärssystemsleverantörerna IBS, IFS och Intentia (numera Lawson), som utmanar SAP, har i stor utsträckning utvecklats med duktiga beställare inom tillverknings- och processindustrin. Företagen har haft stora krav på effektivisering och kontroll, vilket affärssystemen är och har varit duktiga på att tillfredställa. Hur investerar svenska företag i IT i dag? Under 2008 kommer svenska företag och organisationer att investera 180 miljarder svenska kronor i IT. 5 Den största delen av dessa investeringar är kopplade till driftsfrågor och investeringar för att minska kostnader och inte till investeringar som syftar till att skapa nya intäkter. Olika branscher har olika fokus på sina IT-investeringar. Tillverkningsindustrin är den bransch som i störst utsträckning ser IT-investeringar som en viktig del för att skapa kostnads- och skalfördelar. Bland tjänsteföretag samt telekom- och IT-företag är det fler som investerar i IT som ska generera nya intäkter, även om den övervägande delen IT-investeringar även hos dessa företag fokuserar på att minska kostnaderna. 17

18 it för konkurrenskraft Figur 1 Var ligger fokus för er IT-investering i dag? I dag Genomsnittligt investeringsfokus Kostnadsfokus Intäktsfokus Om tre år Troligt investeringsfokus källa: exido/it-barometern Många företag ser emellertid möjligheter med IT och förstår att ITinvesteringarna kan fylla en annan funktion än de gör i dag. Om tre år kommer en större andel av deras IT-investeringar att fokusera på att vara intäktsfrämjande, trots att tyngdpunkten även i fortsättningen kommer att vara investeringar som minskar kostnaderna. Drivkraften bakom detta kommer inte främst från IT-avdelningarna, utan i stället är det VD och verksamhetsansvariga som ser att IT i större utsträckning kan utnyttjas för att möjliggöra nya intäkter. Att andra avdelningar än IT-avdelningen driver utvecklingen mot att IT-investeringarna ska vara mer intäktsfrämjande är inte speciellt konstigt, eftersom dessa avdelningar i mycket större utsträckning har relation till marknaden och kunder. De vet i större utsträckning vad kunderna vill ha och hur de vill bygga relationer med både kunder och partner. Även om VD:ar och verksamhetsansvariga inte helt förstår och har inblick i IT-system och tekniska krav, har många en idé om vad de vill att IT ska bidra med. De ser vad som är möjligt i sitt privata IT-användande och ser också vad som börjar ske hos andra företag. Kopplingen mellan IT och verksamhet Oavsett om IT-investeringarna sker för att minska kostnaderna och öka produktiviteten eller för att öka intäkterna genom till exempel nya erbjudanden, ökar effekten av investeringarna om de sker i samspel mel- 18

19 it för konkurrenskraft lan verksamhet och IT-avdelning. Tyvärr negligeras detta samspel ofta, eller också sker det utifrån fel förutsättningar, vilket innebär att projekt eller investeringar misslyckas eller inte får fullgod effekt. För företag som inte gör vare sig någon större investering i IT eller någon större förändring av organisationen eller produktionsprocesser ökar produktiviteten i genomsnitt med 1,8 procent på två år. Det beror främst på små, kontinuerliga förändringar som sker till följd av att produktionsprocessen hela tiden trimmas. För de företag som i stället förlitar sig på att göra betydande investeringar i IT utan att göra större förändringar i vare sig ledning, organisation eller processer ökar produktiviteten med bara 0,5 procent i förhållande till att inte göra några investeringar eller förändringar alls. Detta visar på svårigheten att köpa framgång när målet är produktivitet. I många fall är inte ökad produktivitet det som eftersträvas med IT-investeringen, men skillnaden mellan att inte göra något och att bara fokusera på själva IT-köpet visar ändå på svårigheten att skapa effekter av investeringen. Att allt större del av IT-investeringarna består av befintliga produkter i stället för egenutvecklade system innebär att de effekter man får av en IT-investering utan åtföljande organisatoriska förändringar sällan är varaktigt ökad konkurrenskraft. IT-produkter kan ur detta perspektiv ses som generiska varor och tjänster, vilket försvårar möjligheten för IT-leverantörer att ta betalt för sin kunskap. I stället köper företag och organisationer in leverans- och implementeringsförmåga. De företag som genomför övergripande lednings- och organisationsförändringar eller genomgripande förändringar i sina processer men inte gör några större investeringar i IT ökar produktiviteten med 5,4 procent. Det är således mer effektivt att förändra processer och organisation än att bara investera i IT. Den allra största produktivitetsökningen 7,2 procent skapas emellertid då företag kombinerar IT-investeringar med förändringar i ledning och organisation. 19

20 it för konkurrenskraft Figur 2 Produktivitetsökning i samband med olika grader av IT-investeringar och organisationsförändringar 6 Produktivitetsökning Omfattande/ genomgripande +5,4 % +7,2 % Investering i ledning och processer Nej/liten utsträckning +1,8 % +2,3 % Nej/liten utsträckning Omfattande/ genomgripande IT-investeringar källa: exido/it-barometern Detta visar hur viktigt det är att förankra och se IT-investeringar som en del av andra förändringsprocesser. Fokus blir på resultatet, och det är förändringen som är central inte IT-lösningen. Kraven på IT-avdelningen ökar, eftersom det inte räcker med att kunna se och föreslå nya lösningar på befintliga problem utan det krävs att man i mycket större utsträckning förstår affärsproblemen och vad organisationen vill uppnå med förändringen. Det finns en ganska god insikt i denna problematik bland svenska företag och organisationer. Den ligger till grund för de förändringar som sker inom företagens IT-avdelningar, budgetfördelningen samt vilka typer av produkter och tjänster som efterfrågas. Samtidigt kan man utifrån ovanstående resonemang konstatera att det krävs mycket av en organisation för att lyckas med att få IT-investeringarna att stärka företagens varaktiga konkurrenskraft. 20

21 it för konkurrenskraft Vilka är dagens interna krav på IT? Förväntningarna på vad IT-strukturen ska klara av har under det senaste decenniet ökat. Kraven kommer dessutom inte bara från centralt håll utan i ökad utsträckning från vitt skilda delar inom företaget. Det ökar svårigheten för en IT-avdelning att säkerställa kostnadsfördelar, hålla ihop IT-strukturen och garantera säkerhet. I dag sker 23 procent av svenska företags IT-investeringar utanför IT-budgeten, vilket ska jämföras med 13 procent för bara fyra år sedan. 7 Mycket talar för att denna andel kommer att öka ytterligare. En anledning till att IT-besluten lämnar IT-avdelningen till förmån för verksamheten är att kraven på kostnadskontroll och effektivisering finns i alla delar av verksamheten. Verksamhetsansvariga måste därmed sätta IT-investeringen i relation till övriga investeringar. En annan anledning är att IT-investeringarna inte alltid särskiljs från andra delar i ett projekt utan att företag budgeterar och utvärderar projekt i deras helhet. Tabell 1 Andel av IT-investeringarna som sker utanför IT-budgeten IT-investeringar utanför budget 13 % 16 % 23 % källa: exido/it-barometern Det sker även andra betydande förändringar som påverkar IT-avdelningen och den roll som IT-avdelningen har i dag. Några av de viktigaste förändringarna är följande: 1. Kunskapen om IT finns inte längre bara hos IT-avdelningen Verksamhetsansvariga har i dag god kunskap om IT:s tillämpningsmöjligheter. Det beror bland annat på att det successivt sker en generationsväxling i företagen, där yngre personer har en mer integrerad relation till IT och därmed lättare ser och uppfattar nya möjligheter. De vill få kommunikation och lösningar att fungera och ordnar detta i många fall på egen hand, om de inte får stöd från företaget. 21

22 it för konkurrenskraft Ett exempel, om än lite extremt, är det amerikanska företaget Geek Squad, som bland annat arbetar med att säkerställa för privatpersoner att deras hemmanätverk fungerar. De anställda hade ett behov av att kommunicera med varandra för att få tips om olika problem de stötte på, och det hade också uppmärksammats av ledningen. Centralt utreddes hur man skulle kunna utveckla ett samarbetsprogram för att stärka de anställdas arbete ute på fältet. Personalen hade emellertid löst problemet på ett eget sätt genom att utnyttja Battlefield 2, där man i samband med att man spelade multiplayerfunktionen även utnyttjade on-line-funktionen för att chatta med varandra och diskutera de kundproblem som dök upp. 8 Lärandet om IT och Internet sker i stor utsträckning genom det privata användandet, med fildelning, bloggande och nätverkande. Två tredjedelar av den svenska befolkningen har i dag tillgång till bredband, vilket möjliggör ett mer avancerat Internetbeteende. Bland annat är 34 procent av alla i åldern med i någon community, vilket knappt existerade vid millennieskiftet Fler lösningar blir nischade Olika verksamheter inom företaget upplever i stor utsträckning att de har behov av fler och andra lösningar än de lösningar som företaget redan har. I vissa fall gäller det temporära behov, till exempel i samband med en omställningsprocess, och i andra fall kan det handla om lösningar som är funktionsanpassade eller bättre lämpade för verksamhetens ändamål. IT-leverantörernas standardlösningar blir alltmer anpassade för olika branscher eller funktioner. Det gäller till exempel affärssystemsleverantörerna, som har utvecklat affärssystem som passar en specifik bransch eller storlek på företag. I fråga om funktioner finns både mer traditionella program, som CRM-program, men också i allt större omfattning program som är del i en annan leverans. Exempelvis har många aktörer som normalt säljer tjänster och information vidareutvecklat sina erbjudanden till att inkludera mjukvaror som underlättar för olika funktioner att tillämpa aktörernas övriga erbjudanden. Finansbolag som arbetar med produktfinansiering tillhandahåller till exempel både CRM-system, 22

23 it för konkurrenskraft kundrelationssystem, system för kundkreditbedömningar och betalningslösningar för återförsäljare. Dessa lösningar behöver i många fall kopplas ihop med andra system i företaget. Eftersom det tar tid att ordna en sådan anpassning sköts de i många fall separat. Kvaliteten på och möjligheterna hos de standardlösningar som finns har ökat markant. Mjukvaruföretagen har breddat funktionaliteten avseende både vad användarna kan göra och hur lösningarna kan integreras med andra produkter. Många mjukvaror är SOA-anpassade för att företagen ska kunna anpassa mjukvaran till sin IT-arkitektur på ett smidigt sätt. Detta har gjort att standardlösningar har blivit mer lättköpta och förståeliga. Trycket har ökat på IT-avdelningarna att ta hand om de lösningar som verksamheten ser att man har behov av och köper in. I de flesta fall är IT-avdelningen med i beslutsprocessen, men det huvudsakliga beslutet sker i verksamheten utanför IT-avdelningen. Figur 3 Andelen beslut om olika IT-produkter/lösningar som fattas i verksamheten Portaler 30 % BI Dokument/Ärendehantering CRM Affärssystem 42 % 44 % 45 % 51 % Mobila lösningar 72 % IT-strategitjänster 38 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % källa: exido/it-barometern 23

24 it för konkurrenskraft Många beslut om standardlösningar fattas i verksamheten. Beslut om affärssystem (ERP-system) sker till exempel i mer än hälften av fallen utanför ITavdelningen. Det kan bland annat förklaras av att affärssystemen påverkar företagsstyrningen och den ekonomiska rapporteringen. IT-avdelningen får en rådgivande roll, medan det slutliga beslutet fattas av verksamhetsledningen eller ekonomiledningen. Besluten baseras på nyttan med lösningen och hur väl lösningen passar verksamheten och det eftersträvade arbetssättet. Affärssystemsleverantörerna eftersträvar att göra det allt enklare att köpa affärssystemsmjukvara. Företag inte minst mellanstora företag ( anställda) uppskattar i allt större utsträckning att köpa en standardiserad affärssystemsmjukvara och anpassa verksamheten efter mjukvaran. I dag säljer vissa leverantörer affärssystem som tjänst. Troligen kommer den marknaden att öka under 2008, i och med att SAP lanserar affärssystemsmjukvara som tjänst i Sverige. Den produkten, Business By Design, lanserades hösten 2007 på stora marknader som USA, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Kina. 10 Även inom andra områden, såsom CRM, ärendehantering och BI, fattas en stor del av investeringsbesluten utanför IT-avdelningen. Många av lösningarna inom dessa områden är utvecklade så att de kan vara fristående samtidigt som de också kan kopplas ihop med företagets IT-system. Exempel på leverantörer med enkla, standardiserade produkter inom dessa områden är Salesforce.com inom CRM, Projektplatsen.com inom ärendehantering och Qlicktech inom BI. Standardiseringen av program som är mer anpassade för specifika lösningsområden öppnar dessutom upp för intresset att köpa IT som funktion (Software as a Service). Företeelsen att leverera mjukvara som en tjänst eller en service i stället för att licensiera en applikation som installeras i kundens egen miljö slog igenom i slutet av 90-talet. Då användes mestadels benämningen ASP (Application Service Provider). Grundtanken var att kunderna skulle använda en webbläsare och via Internet nyttja applikationer installerade på en central server. I konceptet låg också att kunderna skulle använda och betala för bara de funktioner som de hade behov av och dessutom vid de tidpunkter som passade dem. 24

25 it för konkurrenskraft Figur 4 Intresset är stort för IT som funktion Operativsystem Klient Integrationsprogramvara BI- och CPM-applikationer Dokumenthantering Säkerhetsprogramvara Lagring Affärssystem ERP Affärssystem CRM IP-telefoni Drift 3 % 9 % 6 % 9 % 12 % 16 % 19 % 21 % 17 % 27 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % källa: exido/it-barometern IT-som-funktion kommer troligen att öka andelen beslut som fattas i organisationen, eftersom många av applikationerna är standardiserade och anpassade för vissa funktioner. En annan tillväxtpotential inom IT-somfunktion finns bland de små och medelstora företagen, som har svårt att klara den stora initiala investering som det innebär att anskaffa, implementera och driva egna applikationer. Köparnas bristande kompetens och tid inom små och medelstora verksamheter hämmar i dag också möjligheten. Det är då särskilt viktigt att leverantörerna är tydliga och att de kan paketera och prissätta erbjudandena på ett enkelt sätt och visa på fördelarna med funktionsleveranser gentemot dessa företag. 3. Proprietära system, standardlösningar och fokus på plattformar Under lång tid har större företag företrädelsevis valt att utveckla stora delar av sina system själva, det vill säga utveckla egna proprietära system. Grundtanken har varit att utveckla ett system som hjälper verksamheten att hitta nya lösningar och försvårar kopierbarhet. Vi har också sett många goda exempel på proprietära lösningar som har hjälpt företagen 25

26 it för konkurrenskraft att skapa konkurrensfördelar under en viss tid eller försvårat för nya aktörer att komma in på marknaden. Fördelarna med de proprietära systemen har varit att de har anpassats efter de specifika behov som företaget har haft. Man har på så sätt haft möjlighet att bygga vidare på den särart man har i sin verksamhet. IT-avdelningarna har varit viktiga för att säkerställa kvalitet och utveckling av de egna systemen. Ett globalt exempel på framgångsrika proprietära system är Wal-Marts IT-system. Systemet har varit mycket viktigt för att Wal-Mart har kunnat positionera sig bättre gentemot leverantörer och bli än starkare som detaljhandelskedja. Grunden har varit ett modulärt system som de till största delen har utvecklat själva. Wal-Marts position i dag kan upplevas som stark och dominerande. Billigare har varit en viktig devis, vilket har inneburit att många leverantörer har tvingats lämna kedjans hyllor, eftersom de inte klarat av de krav som Wal-Mart har ställt. Wal-Mart har trots att man byggt på ett proprietärt system varit mycket öppen när det gäller information gentemot leverantörer och samarbetspartner. Informationen har för Wal-Marts del använts för att snabbt ta till sig ny kunskap och bygga partnerskap med sina leverantörer etablerade man Retail link, där leverantörerna kunde följa sina egna varor och se försäljning, leveranser, ordar, returer etc. Detta upplevdes på sin tid som revolutionerande, eftersom information ansågs vara makt och man hellre höll informationen för sig själv än delade med sig informationen till sina samarbetspartner. Under de senaste åren har Wal-Mart varit ännu mer öppen mot sina leverantörer. Om en leverantör vill göra en satsning och försöka få ett större sälj- och marknadsföringsutrymme i butikerna tillhandahåller Wal-Mart information om specifika butiker och målgrupper. Med hjälp av denna information får leverantörerna försöka göra en säljpresentation som visar att fler av deras produkter skulle innebära en vinst både för Wal-Mart och för leverantören. I oktober 2007 meddelade Wal-Mart att man skulle överge sitt proprietära system till förmån för standardsystem från SAP. Anledning- 26

27 it för konkurrenskraft en uppgavs vara att det är mer kostnadseffektivt att utnyttja standardsystem samt att utvecklingen inom standardsystemen har gått så pass långt att fördelarna med proprietära system är betydligt mindre. En trend är att det blir allt färre proprietära system. De stora mjukvarutillverkarna, som Microsoft, Oracle och SAP, har en hög utvecklingstakt, vilket gör att det blir svårt för enskilda företag att hänga med i utvecklingen av egna system. I samband med att allt fler företag investerar i mjukvaror från någon av de större mjukvaruleverantörerna ökar också deras stordriftsfördelar och deras utbud av applikationer. Priserna fortsätter att pressas ner, och kunderna kommer att kunna se fram emot lösningar som är billigare och klarar av mer. Wal-Marts IT-strategi är baserad på tre principer; 1. Handlarna först tekniken därefter Tala affärer, inte IT. 2. Använd gemensamma system på gemensamma plattformar Detta sänker kostnaderna, eftersom systemet exporteras till nya affärer och nya länder. Det möjliggör också snabbt export av best practises mellan affärer. 3. Centraliserat informationssystem Informationssystemen är koncentrerade till Arkansas (USA), med ett extra datacenter för backup och säkerhet. Kreditkortsanvändande i Kina auktoriseras i Arkansas inom en sekund. Samlar IT-utvecklare till en enda plats i anslutning till övriga affärsbeslut. källa: the enterpr i se s y ste m spectator, april 2006 Fakta om Wal-Mart Wal-Mart är ett detaljhandelsföretag med 1,9 miljoner anställda butiker i världen, varav i USA. Finns i 15 länder. Parallellt med trenden att allt fler överger proprietära system finns också trenden att man minskar antalet plattformar. I dag har mer än hälften av de svenska företagen genomfört eller är på väg att genomföra en minskning av antalet plattformar. Intresset för att koncentrera sig på vissa plattformar beror på att lösningar från olika leverantörer snabbt ökar kostnaderna för att systemen ska kunna samspela och integreras. Genom plattformskonsolidering ser företagen till att öka säkerheten och stabiliteten i IT-systemen, förutom att de blir mer kostnadseffektiva. Men det är inte lätt att minska antalet plattformar, eftersom en enskild plattform ofta inte har alla de applikationer som efterfrågas. 27

28 it för konkurrenskraft Figur 5 Trender för plattformar 34 % 27 % 11 % 28 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Ja, vi har redan genomfört en omfattande reduktion av plattformar Ja, vi genomgår för närvarande ett sådant arbete Nej, vi har inte gjort det, men vi planerar att göra det Nej, vi har inga sådana ambitioner källa: exido/it-barometern 4. Snabbare och bättre beslut med IT-stöd Den stora vinsten med IT-investeringar uppkommer, som vi tidigare har konstaterat (se figur 2), om organisation och IT-investeringar samarbetar. IT bör därmed ses som en del i andra processer för att kunna effektivisera och strukturera processerna än bättre, vilket minskar kostnaderna eller möter andra förändringskrav bättre. För IT-avdelningen ställer detta krav på att förstå verksamheten och de förändringar som ska genomföras. Kraven på förändringar kommer i dag både från internt håll och från den eller de marknader företaget eller organisationen verkar på. Verksamhetschefer måste i dag inte bara kunna förändra utan också kunna agera snabbare. Utvecklingstakten när det gäller produktutveckling har ökat markant under de senaste decennierna, vilket ställer krav på företag och organisation att kunna förändra sig. IT-systemet måste vara flexibelt och kunna stödja de förändringsprocesser som initieras och tillhandahålla information så att rätt beslut kan tas. 28

29 it för konkurrenskraft Figur 6 Ökning av förändringstakten i företag Förändringstakt Krav på en iterativ process! Ok att anpassa verkligheten efter resultatet? Ok att anpassa verkligheten efter resultatet Tid Förändringar i företag sker på olika sätt, till exempel genom centrala beslut, marknadssamarbeten, organisatoriska förändringar och lagförändringar. Oavsett var besluten fattas kräver förändringsprocessen i allmänhet IT-stöd. I förändringsarbetet behöver man kunna styra förändringen och säkerställa att den sker på ett effektivt sätt. Det är inte bara i förändringsprocesser som information behöver vara tillgänglig i organisationen. Många företag har en decentraliserad beslutsstruktur där besluten fattas ute i företagen, för att företagen ska uppfattas som mer flexibla och kundnära. Viljan att öka nyttjandet av information i verksamheten ställer också betydande krav på att informationen är korrekt. Grundarbetet för att bygga en infrastruktur som inte bara säkerställer informationsflödet utan också tar ansvar för datakvaliteten blir essentiellt. Utan tillförlitlig information blir många investeringar i informationsförsörjning direkt felaktiga. När allt fler fattar beslut och får tillgång till information och när beslutsprocesserna går fortare blir det allt viktigare att datakvaliteten är säkrad. 29

30 it för konkurrenskraft IT som möjliggörare av konkurrenskraft I tidigare diskussion har vi främst berört de interna faktorer som ställer krav på IT. Vi får dock inte glömma att IT i sig ställer nya krav på företaget, dess bransch och omvärlden. Mer än 80 procent av CEO:erna i globala företag ser att teknik i stor eller mycket stor grad möjliggör konkurrenskraftsfördelar i den industri de är verksamma inom. Men mindre än 20 procent anser att deras företag utnyttjar dessa förändringar på bästa sätt. 11 Vad bromsar IT:s konkurrenskraft? Oförmågan att utnyttja olika tekniker bättre tillskrivs ofta företagens ITavdelningar, som upplevs som bromsklossar. Sådana raljerande uppfattningar är enkla att framföra, men de förklarar bara en del av företagens bristande förmåga att utnyttja IT för att skapa konkurrenskraft. Det finns utmaningar som IT-avdelningarna och företagsledningarna måste ta sig an för att IT i större utsträckning ska kunna bidra till att öka företagens konkurrenskraft. Det kan gälla till exempel kunskap och förståelse hos ledningen om IT samt hur man i ledningen utvärderar investeringar. Men det finns också andra delar i företagen som måste fungera för att det ska vara möjligt att utnyttja IT bättre. I många företag finns det en obalans i samspelet mellan ägare, styrelse och ledning, vilket kan leda till en riskminimering i investeringsbesluten. Kunskapen och viljan att förändra och våga tänka nytt stoppas ofta av ägare och styrelse. Styrelsearbetet är huvudsakligen inriktat på kontroll och finansiering och i liten utsträckning på marknads- och framtidsfrågor trots att styrelsen har ansvar för företagets strategiska inriktning. Den operativa ledningen har i många fall svårt att motivera investeringar i en affär med osäkra intäkter. 12 De ekonomiska utvärderingsmodellerna är också en anledning till att innovationskraften hämmas. Ser man på följande tre modeller, som alla har sina förtjänster och som är vanligt förekommande, ser man att nytänkande och innovation motarbetas

31 it för konkurrenskraft 1. Beräkning av förväntat cash flow och nuvärde. När man beräknar nuvärdet av en investering gör man det i allmänhet konservativt. Man undervärderar de verkliga vinsterna med investeringen. I allmänhet jämför man investeringen med att inte göra någonting alls, vilket är att jämföra med att det kommer att vara status quo om man inte agerar. Med andra ord utgår man i dessa fall från att konkurrenterna inte gör något och att kundernas preferenser inte förändras så att det påverkar företagets lönsamhet. 2. För stor tillit till redan tagna fasta kostnader. Traditionellt sett har utmanare betydande nackdelar genom att de inte besitter de strukturer och tillgångar som redan existerande aktörer har. Företag räknar på marginalkostnader genom att utnyttja befintliga strukturer, som IT-system, varumärken, leverantörer och distributionskanaler, för att nå ut. Utmanare måste tänka nytt och skapa nya samarbetsmöjligheter och lösningar, vilket kan vara bättre för att nå ut med erbjudanden och integrera nya tekniker. 3. Stort fokus på kvartalsrapporter och kortsiktig lönsamhet. Framför allt noterade bolag har fokus på vad som visar resultat på kort sikt i stället för att bedöma investeringar efter vilka möjligheter till långsiktig tillväxt de skapar. Det finns med andra ord många olika drivkrafter inom företaget som motverkar förändring och innovation. Men vi befinner oss i en omvärld med kontinuerlig förändring. Nya leverantörer, nya kunder, nya regler, innovationer och nya kundpreferenser innebär att ett företag eller en organisation inte kan vara opåverkad. Gör man inget förlorar man handlingsmöjligheter, eller som Giuseppe Tomasi di Lampedusas uttryckte det: If we want things to stay as they are, things will have to change. Grund för bättre utnyttjande av IT för bättre konkurrenskraft Det finns en tydlig motsättning på dagens IT-marknad. Å ena sidan drivs den av att skapa struktur, standarder, protokoll och tydliga regler. Strävan efter effektivitet har bidragit till en uniformitet, där många företag liknar varandra och nya erbjudanden till kunderna kopieras i snabb takt. Å andra sidan förväntas IT ge förutsättningar för ett företag att vinna konkurrensfördelar. 31