Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER"

Transkript

1 Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER Instruktioner för avhandlingsskribenter Handledare: N.N. Rättsvetenskapliga institutionen Åbo Akademi Åbo

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING OM FORSKNINGSUPPGIFTEN VAD ÄR EN BRA UPPSATS ELLER AVHANDLING? KONSTEN ATT PROBLEMATISERA MATERIALINSAMLING METOD ARGUMENTATION RÄTTSKÄLLOR TEORIBILDNING TEKNISKA FRÅGOR UTFORMNING HÄNVISNINGAR SÄRSKILT OM PLAGIERING SPRÅKET LITTERATUR BILAGA 1. EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING Inledning Såväl den rättsvetenskapliga forskningen som den praktiska rättstillämpningen eftersträvar att skapa rationella lösningsmodeller. Rättsvetenskapen utgår ofta från att systematisera och tolka gällande rätt, medan rättstillämpningen består av avgöranden i konkreta fall. Både rättsvetenskapen och rättstillämpningen styrs av kraven på rättssäkerhet och rationalitet; för att uppnå dessa krav bör man kunna ange på vilka grunder man har stannat för ett visst resultat. I all rättslig verksamhet är det centralt att kunna identifiera, strukturera och formulera relevanta juridiska problem samt att kunna framställa forskningsresultaten så att argumentationen är övertygande och koherent. 1 Syftet med avhandlingen och med seminarierna är att ge träning i juridisk argumentation samt att uppöva färdigheten att granska rättsliga problemställningar även från en materiell 1 För vidare läsning, se Hellner 1998, s. 488 ff. 2

3 synpunkt. Man kan konstatera att ett lyckat resultat förutsätter att skribenten beaktar både formfrågor och substansfrågor; i själva verket är det omöjligt att dra en skarp gräns mellan formen och substansen. 2 2 Om forskningsuppgiften Vad är en bra uppsats eller avhandling? Eftersom en uppsatsskribent förväntas eftersträva att inte bara bli godkänd utan att skriva en bra uppsats, är det naturligt att klargöra vilka element en bra uppsats består av. Dessa kriterier kan sammanfattas som följer: a) En bra uppsats bör sträva efter ett visst nyhetsvärde i fråga om problemformulering, analys, material eller slutsats(er). b) Arbetet skall ha relevans och kunna få praktisk eller teoretisk betydelse. c) Arbetet bör ha ett mått av generalisering (teoribildning). Därför borde skribenten försöka påvisa samband, mönster, tendenser, utveckla principer osv. d) Påståenden och slutsatser skall vara väl underbyggda och ha stöd i relevant material och i argumentationen. Inom juridisk forskning kan påståenden sällan bevisas empiriskt. e) Arbetet bör uppfylla vissa formalia (se nedan kap. 3). 2.2 Konsten att problematisera Vid valet av ämne bör följande synpunkter ägnas uppmärksamhet: 1) skribentens intresse, 2) ämnets relevans, 3) tillgången på material och 4) skribentens värderingar och kunskaper. Utgångspunkten kan vara till exempel en rättslig företeelse (såsom en lagregel), ett rättsligt institut (borgen, gåva, kvittning) eller ett rättsligt problem (tolkning av testamente). I fråga om ämnets relevans och aktualitet bör man minnas att ett i sig aktuellt och relevant ämne 2 Frågan om hur man argumenterar är nära knuten till frågan om hurudana argument man framställer. 3 Detta kapitel baserar sig delvis på Björn Sandviks föreläsning Introduktion till vetenskapligt skrivande. I förevarande instruktioner presenteras forskningsuppgiften endast i huvuddrag. För att få en utförligare bild av vad forskningsuppgiften egentligen inbegriper är det rekommendabelt att delta i Sandviks föreläsning Introduktion till vetenskapligt skrivande kl (Domvillan, Magnus Dahlström). 3

4 kan innebära en särskild risk: en lagändring kan radera hela ämnets relevans. Också omfattningen och svårighetsgraden kan vålla huvudbryn. Inte sällan väljer skribenten ett väldigt omfattande ämne av den allt som oftast obefogade rädslan att inte annars få ihop tillräckligt med text. Detta leder lätt till att helheten blir ohanterlig, ytlig och ofokuserad. Arbetets syfte är den röda tråden som genomsyrar behandlingen av ämnet. Med tanke på syftet kan man framställa följande frågor: Varför behandlas ämnet? Vad vill författaren åstadkomma? Ofta hör man rådet om att inledningen bör skrivas sist för man vet ju först efteråt vad man egentligen har gjort. Det är emellertid rekommendabelt att man redan i inledningsfasen formulerar syftet. På det sättet blir man tvungen att på förhand tänka igenom arbetet. En annan sak är att själva problemformuleringen givetvis kan uppdateras och finslipas under arbetets gång. Syftet leder in på ämnets närmare formulering och precisering. Det är nödvändigt att inledningsvis läsa in sig litteraturen på området; att gå igenom ett större område (även genom endast skumläsning) kan dessutom ge impulser och underlag för vidareutveckling. Preciseringen av ämnet är avgörande för möjligheterna att arbeta effektivt. Problemformuleringen är en av de mest centrala byggstenarna i uppsatsen. Eftersom problemformuleringen hänger samman med de allmänna utgångspunkterna och syftet för arbetet är det svårt och oändamålsenligt att ge exakta anvisningar om hur den borde se ut. Man får gärna arbeta utifrån en tes vilken fungerar som ledstång men då måste man beakta riskerna som eventuellt föranleds av ett sådant grepp. Man måste vara beredd på att den ursprungliga tesen under arbetets gång kan visa sig vara felaktig. 2.3 Materialinsamling Såväl i praktiskt juridiskt arbete som i uppsats- eller avhandlingsarbete skall man söka, identifiera, samla in, värdera och utnyttja relevant material. Å andra sidan skall man sålla bort sådant som inte är relevant. Materialinsamlingstekniken och frågan om materialets relevans styrs av den valda metoden (se nedan s. 5). För att säkert få med all relevant och 4

5 viktig information är man ibland tvungen att gå igenom en mängd material som först efter denna genomgång visar sig vara utan intresse. Onödigt arbete går således inte alltid att undvika effektiviteten får ge vika för noggrannhet. 4 I avhandlingsarbetet är det centralt att välja ut representativt material. Materialet värderas i fråga om a) autenticitet och tillförlitlighet och b) kvalitet. Autenticiteten och tillförlitligheten bör ägnas särskild uppmärksamhet när det gäller material som finns tillgängligt på Internet eftersom detta inte alltid har genomgått en sådan vetenskaplig kontroll som förutsätts. Att kategoriskt förbjuda användningen av sökprogram som Google eller Wikipedia vore dock onödigt, för dessa program erbjuder ofta nyttiga sökfunktioner. Skribenten förväntas kunna granska och bedöma materialet kritiskt, oberoende av om det är fråga om tryckt eller annat material (såsom källor på Internet). Av framställningstekniska skäl har vi behandlat frågan om materialinsamlingen i samband med andra frågor som görs redan vid inledningsskedet. Det bör emellertid noteras att materialinsamlingen bör ske kontinuerligt i och med att nytt relevant material publiceras Metod Ovan (s. 2) har vi gett ett (mycket kort och koncist) svar på frågan om vad den rättsvetenskapliga forskningen egentligen eftersträvar: vi har konstaterat att rättsvetenskapens viktiga uppgift är skapa rationella modeller för att lösa rättsliga problem. När vi talar om metod är det fråga om hur man uppnår denna målsättning. Med metod avses vägen från problemformuleringen via materialet till slutsatsen. Rättsvetenskapen kan indelas i flera undergrupper med olika kunskapsintressen och metoder. Den traditionella rättsdogmatiken är en tolkningsvetenskap och anses utgå från systematiseringen och tolkningen av gällande rätt; rättssociologin handlar om rätten som ett samhälleligt fenomen, om hur samhället påverkar rätten och vice versa; inom rättsekonomin forskar man förhållanden mellan rätten och ekonomin, det vill säga den kostnadseffek- 4 Se Bernitz et al. 2008, s

6 tivitet som lagstiftningen och rättspraxisen medför; rättshistoria är en disciplin som förklarar rättens utveckling historiskt. Dessa discipliner utgör exempel på klassificeringar som utgår från typiska drag hos varje grupp. Det är varken möjligt eller ändamålsenligt att definiera vad till exempel ren rättsdogmatik skulle innebära eftersom rättsdogmatisk forskning ofta måste kombineras med andra rättsvetenskapliga metoder och eventuellt också argument från andra discipliner. Det är tillåtet (och rekommendabelt) att använda komparativa argument, argument de lege ferenda o.d. 5 Betydelsen av metoden förklarar även varför arbetet bör innehålla ett metodavsnitt. I metodavsnittet redogör skribenten för sin egen metodiska självförståelse. Att till exempel lakoniskt konstatera att uppsatsen är rättsdogmatisk kan knappast anses belysa skribentens metodiska utgångspunkter. Å andra sidan är syftet med metodavsnittet inte heller att visa den egna beläsenheten genom utförliga kunskapsteoretiska grubblerier eller referat av rättsteoretiska framställningar. Metoden har inget egenvärde utan den är i underordnad ställning i förhållande till ämnet, och därför måste metodavsnittet anpassas till uppsatsens ämne. I metodavsnittet kan skribenten till exempel a) allmänt kommentera materialets karaktär och tolkning b) redogöra för rättskällorna i arbetet (särskilt om detta inte är entydigt) c) ta ställning till rättskällornas argumentvärde (till exempel om prejudikat saknas) d) förklara bruk av informella rättsregler e) förklara bruk av eventuella enkäter, intervjuer eller annat empiriskt material. 2.5 Argumentation Övertygande argumentation är centralt för vilken vetenskaplig metod som helst men i synnerhet för rättsvetenskapen som till en väsentlig del handlar om att skapa en finalistisk- 5 Om användningen av komparativt material, se t.ex. Bogdan 2003, passim.; särskilt om användning av nordiskt material, se Wilhelmsson 1985, s

7 teleologisk förståelse för rättsliga fenomen. 6 Från ett praktiskt perspektiv kan man säga att korrekt och övertygande argumentation är en förutsättning för ett bra arbete. Man kan skönja vissa allmänna logiska krav (vilka inte är disciplins- eller ämnesspecifika) för argumentation: man bör undvika cirkelresonemang, skenargument, fiktioner, inkonsekvenser (såsom kontradiktioner) och inkoherens. För att argumentationen skall vara övertygande krävs att materialet ger stöd åt de påståenden och slutsatser som framförs. 7 Allmänna omdömen och värderingar bör vara väl underbyggda. Om något betecknas som skäligt, rimligt eller oändamålsenligt bör man kunna visa en norm, standard eller annan grund för omdömet; annars reduceras slutsatserna till påståenden som inte uppfyller vetenskapliga kriterier. I fråga om slutsatser de lege ferenda bör man avväga om gängse material utgör en tillräcklig grund. Ibland kan till exempel ytterligare empiriska eller ekonomiska bevis behövas för att förutse hurudana konsekvenser lagstiftningen eventuellt kommer att ha eller borde ha från ett rättspolitiskt perspektiv. Koherensen och rationaliteten av den juridiska argumentationen har ett starkt samband med den grundläggande uppfattningen om rättskällor. För överskådlighetens skull behandlas dessa separat i följande avsnitt Rättskällor Den rättsvetenskapliga forskningen eftersträvar, såsom ovan (s. 2) konstateras, att skapa rationella lösningar och lösningsmodeller. Rationaliteten är väsentligen betingad av den 6 Jfr naturvetenskaper som typiskt utgår från att förklara fenomen genom kausalsamband (orsak verkan). Diskussionen om rättsvetenskapens kunskapsintresse hänger samman med uppfattningen om rättens ontologi (existens); de metodologiska utgångspunkterna är beroende av frågan om hur rätten anses existera. Rättens existens och relevans är direkt beroende av den betydelse som rättsliga fakta och fenomen tillerkänns. För att utreda denna betydelse förutsätts tolkning vilken dock inte kan framkallas genom empiriska metoder. Om det ontologiska problemet, se Aarnio 1989, s Om den juridiska argumentationens rationalitet, se t.ex. Peczenik 1986, s. 89 ff. och s samt Aarnio 1988, s. 204 ff. 7

8 vetenskapliga kontrollen som forskningsresultaten blir underkastade. Denna kontroll grundar sig på vissa rådande värderingar och gemensamma antaganden inom paradigmet. 8 Läran om rättskällor utgör en viktig del av referensramen för juridisk argumentation och rättsvetenskaplig forskning. Till exempel Peczenik och Aarnio gör en grundläggande skillnad mellan sakskäl och auktoritetsskäl. Enligt Peczenik är sakskäl satser vars innehåll kan stöda en juridisk slutsats (min kursivering). Med auktoritetskällor menas satser vars argumentvärde inte är beroende av deras innehåll utan av auktoriteten hos de personer eller institutioner från vilka slutsatserna härstammar. Det är inte helt oproblematiskt att definiera begreppet rättskälla. Rättskällor kan karakteriseras som grundsatser eller argument som används som stöd då man motiverar ett visst tolkningsalternativ. Men denna beskrivning ger ingen vägledning i frågor om 1) vilka konkreta källor som anses vara rättskällor eller 2) hur rättskällorna borde prioriteras. Trots att man kan ställa sig kritisk till hierarkiska modeller där rättskällorna indelas i kategorier är det kanske skäl att kort nämna några utgångspunkter. 9 Den skrivna lagen anses oftast ha ett särskilt stort argumentvärde; om det finns en skriven lag skall man beakta den i argumentationen.. Även den så kallade sedvanerätten anses vara en tungt vägande källa. Till källor som också ger värdefull vägledning hör till exempel prejudikat och lagstiftarens syfte 10. Det kan konstateras att material som kan beaktas inom argumentationen utgör en heterogen grupp och innefattar, utöver de ovannämnda, bland annat den rättsvetenskapliga litteraturen, andra domar och beslut än prejudikat samt komparativt material. Vid sidan av dessa 8 Om begreppet paradigm, se Peczenik 1986, s. 102, Aarnio 1988, s Se t.ex. Peczeniks och Aarnios framställningar om rättskällenormer och om rättskällornas ställning inom den juridiska argumentationen. Det är viktigt att komma ihåg att såväl Peczenik som Aarnio betonar modellernas prima facie-karaktär. Se även Wetterstein 2004, s. 19 som talar om begreppet rättskälla i vidsträckt bemärkelse, dvs. omfattande allt (icke strikt avgränsbart) material som ligger till grund för de rättsliga bedömningarna och analyserna. Dessutom bör det noteras att en avhandlingsskribent alltid borde ha en så kallad metodisk självförståelse. I den ingår bland annat uppfattningen om rättskällor och om hur man kommer att använda dessa källor i argumentationen. För att kunna uppnå den egna metodiska självförståelsen är det nödvändigt att veta hurudana metodologiska modeller som har presenterats tidigare. Metodologiska frågor behandlas inom ramen för studieperioden Allmän rättslära, 5 sp. Det är rekommendabelt att avlägga denna studieperiod innan man inleder avhandlingsarbetet. 10 Då man strävar efter att utreda lagstiftarens syfte använder man lagars förarbeten som informationskälla. Se Aarnio 1988, s

9 får man givetvis åberopa vissa sakskäl, såsom etiska grundsatser eller reella överväganden. 11 Den här presenterade översiktliga förteckningen över rättskällor kräver några preciseringar. För det första är det i dagens läge nödvändigt att beakta såväl det EG-rättsliga materialet som olika internationella konventioner. Förhållandet mellan internationellt (eller supranationellt) material och den traditionella rättskälleläran är över huvud taget komplicerat och kommer av framställningstekniska skäl inte att behandlas här. 12 För det andra kan man, såsom det ovan konstaterades, sträva efter att skapa hierarkiska modeller för att enklare kunna förklara grunden för argumentationen. Nackdelen med sådana modeller är att de kan visa sig vara relativt låsta: om rangordningen för olika källor uppfattas alltför kategoriskt riskerar man att skapa oändamålsenliga lösningsmodeller Teoribildning Rättsvetenskapen har, till skillnad från naturvetenskaper, ofta ett outtalat och kanske därför något oklart förhållande till teori och teoribildning. Så behöver dock inte alltid vara. För det första har teoribildningen ett nära samband med generalisering: forskningen bör sträva efter att generalisera resultaten och att relatera dem till rådande kunskap på området. Detta innebär att påvisa mönster och samband samt att utveckla principer, en lärosats eller teorier. För det andra kan systematiseringen ses som en form av teoribildning. Begreppen deskription, analys och syntes kräver en viss förklaring. Att arbetet är genomgående deskriptivt kan sällan anses vara ett smickrande omdöme; ett utpräglat deskriptivt grepp torde ofta bero på bristande erfarenhet eller ambition. Ett visst mått av deskription är 11 Peczenik 1986, s Med reella överväganden avses här sådana följder av en viss slutsats vilka enligt lagtolkaren är att föredra framför andra. Se Aarnio 1988, s Eckhoff definierar dessa reelle hensyn som vurderinger av resultatets godhet. Eckhoff 1997, s Det bör noteras att till exempel EG-domstolens praxis, till skillnad från nationella prejudikat, utgör en bindande källa. 13 Till exempel Karhu förordar ett dynamiskt grepp då han definierar begreppet situationsbunden rättskällelära ( tilannekohtainen oikeuslähdeoppi ). Karhu 2007, s Se även Wetterstein 2004, s. 19 som anför att rättsdogmatiken måste leva och anpassa sig till nya förhållanden, vilket förutsätter en glidning från detaljdogmatik till friare värderingar (i förhållande till de traditionella rättskällorna ), en tyngdpunktsförskjutning från auktoritetsskäl till sakargument och inte minst dynamik i systematiseringen. 9

10 dock oundvikligt. Om man skall kunna analysera ett material måste detta nämligen först beskrivas. Dessutom kan också en rent deskriptiv framställning ha värde i sig (till exempel i och med att svårtillgängligt material identifieras och sammanställs). I de flesta fall krävs emellertid något slags analys, som exempelvis kan innebära att sönderdela ett ämne i dess beståndsdelar och undersöka dem noga. I detta avseende kan syntes uppfattas som motsats till analys: vid syntes förenas de olika beståndsdelarna till en helhet på basis av analysen av delarna. 3 Tekniska frågor 3.1 Utformning Typografiskt sett består uppsatsen av följande element: 1) titelblad (se ovan), 2) innehållsförteckning (se ovan s. I; obs. rubriceras Innehåll, inte Innehållsförteckning ), 3) textdelen (den så kallade corpustexten), 4) källförteckning (rubriceras Källor eller Litteratur ), 5) en eventuell förteckning över förkortningar och 6) eventuella bilagor. Om så önskas kan källförteckningen och förkortningarna placeras i början av uppsatsen eller innehållsförteckningen. Textmassan indelas i kapitel, underkapitel och mindre avsnitt. Kravet på en logisk ordning följer av den allmänna regeln om att framställningen bör vara lättläst. Denna regel kan även tänkas innebära att utskriften skall vara snygg och prydlig när det gäller detaljer: alltför många felslag och tryckfel stör läsningen och ger ett slarvigt helhetsintryck. En kandidat- eller rättsnotarieavhandling bör, liksom en magisterseminarieuppsats, i fråga om den egentliga textdelen omfatta sidor, medan den rekommenderade längden för en pro gradu-avhandling är sidor. Titelbladet numreras inte, utan sidnumreringen börjar på den sida där innehållsförteckningen börjar. Sidorna som föregår den egentliga textdelen numreras med romerska siffror (i regel används versalbokstäver, dvs. I, II, III, IV osv.; alternativt kan man använda i, ii, iii, iv osv.). Sidnumret kan placeras högst upp eller längst ned i sidans ytterkant. Numreringen med arabiska siffror börjar med den första sidan i den egentliga texten (inledningens första sida) och fortlöper ända till den sista sidan. 10

11 För sidutformningen (eng. page set-up) kan man ta modell från detta papper (sidans övre kant 3 cm och nedre kant 3 cm; vänstermarginal 3 cm och högermarginal 3 cm). Löpande text skrivs med radavståndet 1,5; vid eventuella längre citat som i princip bör undvikas och i fotnoter används radavståndet 1. En lämplig teckenstorlek är Times New Roman 12 pt (löpande text och förteckningar) och Times New Roman 10 pt (fotnoter). Både höger- och vänstermarginalen skall vara jämna. För att undvika gluggar och att skapa en jämnare marginal kan man använda den automatiska avstavningsfunktionen (eng. hyphenation) i ordbehandlingsprogrammet. Då skall man dock vara uppmärksam på att sådana automatiska funktioner ibland föreslår felaktiga avstavningar och måste därför alltid kompletteras med mänsklig kontroll. Förutom längre citat och fotnoter kan radavståndet 1 användas även i klargörande texter (som denna) där höger- och vänstermarginalerna flyttats in i förhållande till den vanliga löpande texten (indraget stycke eller indragen text). Indragna stycken kan användas för att ange exempel såsom att referera rättsfall som illustrerar problematiken som diskuterats i den löpande texten. De tekniska detaljer som presenterats här är dock endast rekommendationer; huvudsaken är att man är konsekvent. 3.2 Hänvisningar Enligt huvudregeln skall alla påståenden redovisas på ett tillförlitligt sätt. Noggranna hänvisningar har två funktioner: å ena sidan utgör de bevis på att skribentens argument har stöd i det genomgångna materialet, å andra sidan gör hänvisningarna det möjligt för läsaren att själv gå vidare och eventuellt utveckla nya idéer. Källorna redovisas 1) i en källförteckning och 2) genom fotnoter i den löpande texten. Källförteckningen skall vara fullständig och innehålla allt det material som åberopats i uppsatsen, såsom offentligt tryck, litteratur, protokoll eller promemorior. Arbetet bör även innehålla en förteckning över citerade rättsfall. När det gäller sådant åberopat material som inte finns publicerat skall det finnas uppgifter om var man kan hitta materialet. Hur materialet 11

12 grupperas i källförteckningen beror ofta på mängden av källor: ju mera omfattande källförteckningen är, desto noggrannare indelning (till exempel rättsfall från olika länder). Utöver källförteckningen redovisas källmaterialet även löpande i framställningen. I juridiska arbeten använder man vanligtvis fotnoter (eng. footnote; hittas i Word under Insert Reference Footnote ) som är placerade på samma sida som hänvisningen. Notapparaten markeras med löpande siffror genom hela textdelen av uppsatsen. 14 Med tanke på läsbarheten är egna formuleringar ofta att föredra framför direkta citat. Det är emellertid inte förbjudet att använda direkt, ordagrann citering. Det viktiga är att a) citera korrekt och b) klargöra att det är fråga om ett citat. Eventuella ändringar i den ursprungliga texten till exempel ändringar i ordföljden eller kursiverade uttryck skall markeras genom hakparenteser och upplysningar i noten. 15 Exempel. I regeringens proposition till lagen om offentlig upphandling betonas att [d]en upphandlande enheten skriftligen [bör] begära en utredning av anbudsgivaren om grunderna för anbudet (kurs. PKW). 16 En hänvisning till samma sida som i den närmast föregående noten kan anges genom förkortningen a.st. (anfört ställe) eller ib. (ibidem) (obs. inte ib. s. 56 ; jfr idem densamma ). Med uttrycket passim menas att man finner stöd för slutsatsen på flera ställen i det citerade verket. Om man i en fotnot hänvisar till flera sidor anges detta genom att man sätter förkortningen f. (följande) eller ff. (flera följande) efter sidhänvisningen, t.ex. Om förhållandet mellan kontrollansvaret och omöjlighetsläran, se Sandvik 2004, s. 165 ff Särskilt om plagiering Begreppen vetenskaplig trovärdighet och god forskningspraxis är delvis områdesspecifika, det vill säga förknippade med metoder och normer inom respektive vetenskapsområde. Vissa etiska och juridiska krav är emellertid gemensamma för alla forskningsområden. Av dessa normer kan särskilt nämnas ett plagieringsförbud. Enligt Forskningsetiska delegationen 14 Lönnfors 2001, s Bernitz et al. 2008, s RP 50/2006 rd., s

13 utgör plagiering en form av oredlighet i vetenskaplig verksamhet; plagiering innebär att man lägger fram en forskningsplan, ett manuskript, en artikel eller någon annan text eller ett avsnitt därur som någon annan tagit fram som sin egen. 17 Eftersom plagieringen är ett ytterst skadligt och förkastligt fenomen med tanke på forskningen och forskningssamfundet, eftersträvar universitet och andra läroinrättningar att förhindra en sådan verksamhet. I Åbo Akademis plagiathanteringsprocess görs en distinktion mellan plagiering och oförsiktig användning. Begreppet plagiat syftar till en situation där studeranden avsiktligt presenterar material framställt av en annan person som sitt eget, medan oförsiktig användning innebär att den studerande oavsiktligt presenterar material som sitt eget. Denna grundläggande distinktion styr behandlingen av ärendet. 18 För att bekämpa plagiering har Åbo Akademi införskaffat programvaran Urkund för plagiatdetektion (se: https://www.abo.fi/public/plagiatdetektion). 3.4 Språket Det allmänna kravet på att uppsatsen skall vara lättläst förutsätter att man använder ett gott språk. I juridiska texter ställs kravet på god språkbehandling särskilt högt. Språket är nämligen juristens viktigaste arbetsredskap, och dåligt språk kan göra argumentationen mindre övertygande och till och med öka risken för missförstånd. 19 När man skriver juridiska uppsatser bör man använda juridiska begrepp på ett konsekvent sätt. Det juridiska fackspråket är inget självändamål, utan begreppsbildningen är en väsentlig del av systematiseringen som i sin tur utgör grunden för tolkningen. Å andra sidan bör användningen av yrkesspråket inte uppfattas innebära långa eller tillkrånglade meningar 17 Forskningsetiska delegationen 2002, s Se Åbo Akademis direktiv för plagiathantering (2008) (http://www.abo.fi/public/media/2735/plagiat_dokument.pdf); se även Åbo Akademis tentamensinstruktion ( ) (https://www.abo.fi/public/media/2730/tentamen_2006_03_03.pdf). 19 Se Bernitz et al. 2008, s

14 med många bisatser. 20 Klara tankar är värda ett klart språk! Däremot behöver man inte tänka på att anpassa texten för icke-jurister då det är fråga om en vetenskaplig framställning. Därför behöver man inte heller slaviskt följa rekommendationen om att undvika främmande ord och uttryck; begrepp som culpa, adekvans, presumtion och leniency är vedertagna juridiska begrepp som mycket väl kan användas i en vetenskaplig text. Såväl direkta språkfel som klumpiga meningar stör läsningen och påverkar trovärdigheten negativt. Innan man lämnar in texter för bedömning skall man korrekturläsa dem noggrant. Eftersom man lätt blir blind för sina egna fel är det dessutom ofta nyttigt att låta en utomstående läsa igenom uppsatsen. Det finns gott om tryckta och elektroniska hjälpmedel för uppsatsskribenter, såväl allmänna handböcker (exempel: Svenska Akademiens ordlista; Bonniers svenska ordbok; Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden) som ämnesspecifika handböcker (Svenskt lagspråk i Finland; Juridikordboken; Norstedts juridiska handbok; Juridisk skrivguide). Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi erbjuder kurser och individuell skrivhandledning (se https://www.abo.fi/student/csk). LITTERATUR Aarnio, Aulis: Laintulkinnan teoria. Yleisen oikeustieteen oppikirja. Helsinki Bernitz, Ulf et al.: Finna rätt. Juristens källmaterial och arbetsmetoder. Tionde upplagan. Stockholm Bogdan, Michael: Komparativ rättskunskap. Stockholm Eckhoff, Torstein Helgesen, Jan: Rettskildelære. 4. udgave. Oslo Forskningsetiska delegationen: Hyvä tieteellinen käytäntö ja sen loukkausten käsitteleminen God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den. Helsingfors Hellner, Jan, Rättsvetenskaplig metod, Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland 1998, s. 488 ff. Husa, Jaakko Mutanen, Anu Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa. Helsinki När man översätter domstolsavgöranden eller andra officiella texter som särskilt i finskan ofta präglas av den så kallade substantivsjukan, genitivuttryck och framtunga meningar skall man fästa särskild uppmärksamhet vid meningsbyggnaden för att undvika ogenomtänkta och klumpiga formuleringar. 14

15 Karhu, Juha, Tilannekohtainen oikeudellinen harkinta ja oikeuslähdeoppi. Elektronisk publikation [www.edilex.fi/lakikirjasto/asiantuntijakirjoitukset/4181] ( ) Lönnfors, Henry: PM angående proseminarieuppsats i skatterätt (opublicerad) Peczenik, Alexander: Rätten och förnuftet. Stockholm Tentamensinstruktion för Åbo Akademi, fastställd av kansler Timonen, Pekka Långkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Råd till uppgörare av juridiska skrivarbeten. Meddelanden från ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, Rättsvetenskapliga institutionen Ser. A:412. Åbo Wetterstein, Peter: Redarens miljöskadeansvar. Åbo Wilhelmsson, Thomas: Den nordiska rättsgemenskapen och rättskälleläran. Tidskrift for Rettsvitenskap 1985 s BILAGA 1. EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING OBS. Här presenteras endast ett exempel på hur en källförteckning kan se ut. Systematiken styrs dels av praxis inom rättsområdet i fråga, dels av ändamålsenlighetssynpunkter. Utformningen kan variera beroende på källmaterialet; har man till exempel ett större antal rättsfall från utländska domstolar kan dessa grupperas så att nordiska och utomnordiska rättsfall indelas i skilda kategorier ( Nordiska rättsfall : [underrubrikerna] Finland, Sverige, Norge, Danmark ; Utomnordiska rättsfall : [underrubrikerna] England, Frankrike, Förenta Staterna [etc.]. Har man endast några utländska rättsfall är en sådan systematisering kanske onödig. Innan man utarbetar källförteckningen kan man med fördel se på monografier från området för den egna avhandlingen för att få en bild av hur en källförteckning kan se ut. Även här gäller det dock att vara konsekvent; väljer man till exempel att kursivera namnet på författaren bör man göra det genom hela förteckningen. KÄLLOR LITTERATUR Aurejärvi, Erkki: Arvostelu teoksesta Huhtamäki Ari, Luotonantajavastuu, Lakimiesliiton Kustannus, Jyväskylä Lakimies 1993, s van Erp, Sjef: The Pre-Contractual Stage, i Hartkamp, Arthur et al (eds): Towards a European Civil Code. Third Fully Revised and Expanded Edition. Ars Aequi Libri Nijmegen: Kluwer Law International 2004 s Gorton, Lars: Letters of commitment and loan agreements. I Cranston, Ross Ramberg, Jan Ziegler, Jacob (eds): Commercial Law Challenges in the 21 st Century: Jan Hellner in memoriam. Stockholm: Iustus Havansi, Erkki: Esinevakuusoikeudet. Panttioikeus, pidätysoikeus, omistuksenpidätys, vakuusluovutus. Helsinki: Lakimiesliiton kustannus

16 Heidbrink, Jakob: Avtals uppkomst dags att se bortom avtalslagen. Svensk Juristtidning 2007, s Hemmo, Mika: Vahingonkorvauksen määräytymisestä sopimussuhteessa. Siviilioikeudellinen tutkimus. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Hemmo, Mika: Sopimusoikeus I. Helsinki: Talentum Häyhä, Juha: Sopimus, laki ja vakuutustoiminta. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Häyhä, Juha: Lojaliteettiperiaate ja sopimusoppi. Defensor Legis 1996, s Kalima, Kai: Julkisyhteisöjen hankintatoimi. Tutkimus julkisyhteisöjen hankintatoimen oikeussäännöistä ja käytännöstä. Helsinki: Suomalaiset Oikeusjulkaisut SOJ Oy Kleineman, Jan: Utomkontraktuella lojalitetsplikter ett sakrättsligt problem? I Festskrift till Gösta Walin. Norstedts Juridik. Stockholm 2002 s Lehtinen, Tuomas: Kansainvälisen kaupan liikesopimus ja remburssi. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Madell, Tom: Parternas lojalitetsplikt vid offentlig upphandling. Förvaltningsrättslig tidskrift 2002, s Munukka, Jori: Kontraktuell lojalitetsplikt. Stockholm: Jure förlag Rodhe, Knut: Obligationsrätt. Stockholm: Institutet för rättsvetenskaplig forskning Rudanko, Matti: Vastuusta grynderirakentamisessa. Helsinki: Econlaw-Kustannusyhtiö Ky Schwartz, Alan Scott, Thomas: Precontractual Liability and Preliminary Agreements. Harvard Law Review 2007, s Smith, John: Smith and Thomas: A Casebook on Contract. 11 th Edition. London: Sweet & Maxwell Tolonen, Hannu: Säännöt, periaatteet ja tavoitteet: oikeuden, moraalin ja politiikan suhteesta. Oikeustiede Jurisprudentia XXII: 1989, s OFFENTLIGT TRYCK KOM (2001) 98 Meddelande till rådet och Europaparlamentet om europeisk avtalsrätt Regeringens proposition 88/2010 rd. till Riksdagen med förslag till konkurrenslag. Regeringens proposition 189/1998 rd. till Riksdagen med förslag till lagstiftning om borgen och tredjemanspant. Regeringens proposition 120/1994 rd. till Riksdagen med förslag till jordabalk och vissa lagar i samband med den. Regeringens proposition 114/1993 till Riksdagen med förslag till försäkringsavtalslag. Regeringens proposition 247/1981 till Riksdagen med förslag till lagstiftning om jämkning av rättshandlingar. RÄTTSFALL Europeiska unionens domstol Fratelli Costanzo SpA v Comune di Milano, C-103/88 Högsta domstolen HD 2008:91 16

17 HD 2007:72 HD 2006:71 HD 2001:126 HD 1998:57 HD 1996:84 HD 1996:7 HD 1993:130 HD 1992:3 HD 1985 II 29 Hovrätter i Finland Helsingfors hovrätt , S06/1647 Vasa hovrätt , S06/1115 Svenska rättsfall NJA 2005 s. 142 KÄLLOR PÅ INTERNET Felemegas, John: Comparative Editorial Remarks on the Concept of Good Faith in the CISG and the PECL ( ) BILAGA 2. EXEMPEL PÅ FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR ABL = aktiebolagslag Abp = publikt aktiebolag art. = artikel EGT = Europeiska gemenskapernas officiella tidning FördrS = Finlands författningssamlings fördragsserie HD = högsta domstolen HovR = hovrätt JFT = Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland mom. = moment p. = punkt r.f. = registrerad förening 17

18

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

Ofta frågade frågor om plagiatgranskning och Urkund

Ofta frågade frågor om plagiatgranskning och Urkund Ofta frågade frågor om plagiatgranskning och Urkund Administrativa frågor 1. Varför har akademin skaffat Urkund? Universitetet är beroende av att omgivningen har förtroende för verksamheten. Ifall någon

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2008/191/514 KURSPLAN. Europarättslig reglering. European Law Regulation. Ekonomihögskolans styrelse. i rättsvetenskap.

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2008/191/514 KURSPLAN. Europarättslig reglering. European Law Regulation. Ekonomihögskolans styrelse. i rättsvetenskap. Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2008/191/514 KURSPLAN Europarättslig reglering European Law Regulation Kurskod RV3032 Beslutsdatum 2008-06-04 Beslutande organ Ekonomihögskolans styrelse Gäller från 2008-07-01

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04 Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

PRIVATRÄTT Gezeliusgatan 2 (Domvillan), 20500 Åbo

PRIVATRÄTT Gezeliusgatan 2 (Domvillan), 20500 Åbo PRIVATRÄTT Gezeliusgatan 2 (Domvillan), 20500 Åbo Den traditionella indelningen i privaträtt och offentlig rätt har utgått från tanken om att det finns å ena sidan privata och å andra sidan offentliga

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad!

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad! Vasaskolan Ämne Datum Tänk på att inte formatera din titel som en rubrik enligt formalmallarna eftersom den då kommer att hamna i innehållsförteckningen (och där ska den inte vara). RUBRIK Underrubrik

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar

Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Universitetsbiblioteket Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Fotnoter Inom rättsvetenskapen används vanligtvis det s.k. Oxfordsystemet, dvs. det system med fotnoter längst ner

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Teknisk rapportskrivning

Teknisk rapportskrivning Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning Thomas Larsson Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 5 oktober 1999 Västerås Skicka gärna synpunkter och kommentarer till thomas.larsson@mdh.se

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Om Fortes publiceringsbidrag

Om Fortes publiceringsbidrag 2014-02-27 Om Fortes publiceringsbidrag Syftet med Fortes publiceringsbidrag är att främja spridning av vetenskaplig information, bl.a. till grupper utanför forskarsamhället, från forskning inom Forte

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2011 för Mac Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus

Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus En tabell består av tabellrubrik > kort, ska ge all information som läsaren behöver tabellhuvud > rubriktexter för uppgiftsgrupperingarna som inleds

Läs mer

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Börja så här Läs kursplanen och den allmänna informationen

Läs mer

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER Framför dig ligger en manual för YA:s webbskribenter. Tanken med manualen är att den ska hjälpa dig att skriva bra webbtexter, enligt vissa allmänna principer. Den

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Av Richard Nordquist 1 Förarbetenas rättskällestatus är en omdiskuterad fråga i den juridiska metodläran. I själva verket är förarbetena den enda

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning

Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning MDH Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning Fredrik Starfelt och Elena Tomas Aparicio 2013-05-20 1 Rapporten Använd rapportmallen som kan hämtas på: http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/energiteknikrapportskrivning-och-examensarbeten

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin

Läs mer

"Med vårt västra grannland som förebild"

Med vårt västra grannland som förebild MEDDELANDEN FRÅN STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT "Med vårt västra grannland som förebild" En undersökning av policydiffusion Sverige till Finland från LA URI KAR VONEN AKADEMISK AVHANDLING

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Allmänna krav för inlämningsuppgifter vid V- programmet LTH

Allmänna krav för inlämningsuppgifter vid V- programmet LTH V-programmets inlämningsuppgifter 1(6) UNV 2003-09-11 Allmänna krav för inlämningsuppgifter vid V- programmet LTH Mål och syfte Detta dokument ska medverka till att under V-utbildningens gång kontinuerligt

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer