Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER"

Transkript

1 Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER Instruktioner för avhandlingsskribenter Handledare: N.N. Rättsvetenskapliga institutionen Åbo Akademi Åbo

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING OM FORSKNINGSUPPGIFTEN VAD ÄR EN BRA UPPSATS ELLER AVHANDLING? KONSTEN ATT PROBLEMATISERA MATERIALINSAMLING METOD ARGUMENTATION RÄTTSKÄLLOR TEORIBILDNING TEKNISKA FRÅGOR UTFORMNING HÄNVISNINGAR SÄRSKILT OM PLAGIERING SPRÅKET LITTERATUR BILAGA 1. EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING Inledning Såväl den rättsvetenskapliga forskningen som den praktiska rättstillämpningen eftersträvar att skapa rationella lösningsmodeller. Rättsvetenskapen utgår ofta från att systematisera och tolka gällande rätt, medan rättstillämpningen består av avgöranden i konkreta fall. Både rättsvetenskapen och rättstillämpningen styrs av kraven på rättssäkerhet och rationalitet; för att uppnå dessa krav bör man kunna ange på vilka grunder man har stannat för ett visst resultat. I all rättslig verksamhet är det centralt att kunna identifiera, strukturera och formulera relevanta juridiska problem samt att kunna framställa forskningsresultaten så att argumentationen är övertygande och koherent. 1 Syftet med avhandlingen och med seminarierna är att ge träning i juridisk argumentation samt att uppöva färdigheten att granska rättsliga problemställningar även från en materiell 1 För vidare läsning, se Hellner 1998, s. 488 ff. 2

3 synpunkt. Man kan konstatera att ett lyckat resultat förutsätter att skribenten beaktar både formfrågor och substansfrågor; i själva verket är det omöjligt att dra en skarp gräns mellan formen och substansen. 2 2 Om forskningsuppgiften Vad är en bra uppsats eller avhandling? Eftersom en uppsatsskribent förväntas eftersträva att inte bara bli godkänd utan att skriva en bra uppsats, är det naturligt att klargöra vilka element en bra uppsats består av. Dessa kriterier kan sammanfattas som följer: a) En bra uppsats bör sträva efter ett visst nyhetsvärde i fråga om problemformulering, analys, material eller slutsats(er). b) Arbetet skall ha relevans och kunna få praktisk eller teoretisk betydelse. c) Arbetet bör ha ett mått av generalisering (teoribildning). Därför borde skribenten försöka påvisa samband, mönster, tendenser, utveckla principer osv. d) Påståenden och slutsatser skall vara väl underbyggda och ha stöd i relevant material och i argumentationen. Inom juridisk forskning kan påståenden sällan bevisas empiriskt. e) Arbetet bör uppfylla vissa formalia (se nedan kap. 3). 2.2 Konsten att problematisera Vid valet av ämne bör följande synpunkter ägnas uppmärksamhet: 1) skribentens intresse, 2) ämnets relevans, 3) tillgången på material och 4) skribentens värderingar och kunskaper. Utgångspunkten kan vara till exempel en rättslig företeelse (såsom en lagregel), ett rättsligt institut (borgen, gåva, kvittning) eller ett rättsligt problem (tolkning av testamente). I fråga om ämnets relevans och aktualitet bör man minnas att ett i sig aktuellt och relevant ämne 2 Frågan om hur man argumenterar är nära knuten till frågan om hurudana argument man framställer. 3 Detta kapitel baserar sig delvis på Björn Sandviks föreläsning Introduktion till vetenskapligt skrivande. I förevarande instruktioner presenteras forskningsuppgiften endast i huvuddrag. För att få en utförligare bild av vad forskningsuppgiften egentligen inbegriper är det rekommendabelt att delta i Sandviks föreläsning Introduktion till vetenskapligt skrivande kl (Domvillan, Magnus Dahlström). 3

4 kan innebära en särskild risk: en lagändring kan radera hela ämnets relevans. Också omfattningen och svårighetsgraden kan vålla huvudbryn. Inte sällan väljer skribenten ett väldigt omfattande ämne av den allt som oftast obefogade rädslan att inte annars få ihop tillräckligt med text. Detta leder lätt till att helheten blir ohanterlig, ytlig och ofokuserad. Arbetets syfte är den röda tråden som genomsyrar behandlingen av ämnet. Med tanke på syftet kan man framställa följande frågor: Varför behandlas ämnet? Vad vill författaren åstadkomma? Ofta hör man rådet om att inledningen bör skrivas sist för man vet ju först efteråt vad man egentligen har gjort. Det är emellertid rekommendabelt att man redan i inledningsfasen formulerar syftet. På det sättet blir man tvungen att på förhand tänka igenom arbetet. En annan sak är att själva problemformuleringen givetvis kan uppdateras och finslipas under arbetets gång. Syftet leder in på ämnets närmare formulering och precisering. Det är nödvändigt att inledningsvis läsa in sig litteraturen på området; att gå igenom ett större område (även genom endast skumläsning) kan dessutom ge impulser och underlag för vidareutveckling. Preciseringen av ämnet är avgörande för möjligheterna att arbeta effektivt. Problemformuleringen är en av de mest centrala byggstenarna i uppsatsen. Eftersom problemformuleringen hänger samman med de allmänna utgångspunkterna och syftet för arbetet är det svårt och oändamålsenligt att ge exakta anvisningar om hur den borde se ut. Man får gärna arbeta utifrån en tes vilken fungerar som ledstång men då måste man beakta riskerna som eventuellt föranleds av ett sådant grepp. Man måste vara beredd på att den ursprungliga tesen under arbetets gång kan visa sig vara felaktig. 2.3 Materialinsamling Såväl i praktiskt juridiskt arbete som i uppsats- eller avhandlingsarbete skall man söka, identifiera, samla in, värdera och utnyttja relevant material. Å andra sidan skall man sålla bort sådant som inte är relevant. Materialinsamlingstekniken och frågan om materialets relevans styrs av den valda metoden (se nedan s. 5). För att säkert få med all relevant och 4

5 viktig information är man ibland tvungen att gå igenom en mängd material som först efter denna genomgång visar sig vara utan intresse. Onödigt arbete går således inte alltid att undvika effektiviteten får ge vika för noggrannhet. 4 I avhandlingsarbetet är det centralt att välja ut representativt material. Materialet värderas i fråga om a) autenticitet och tillförlitlighet och b) kvalitet. Autenticiteten och tillförlitligheten bör ägnas särskild uppmärksamhet när det gäller material som finns tillgängligt på Internet eftersom detta inte alltid har genomgått en sådan vetenskaplig kontroll som förutsätts. Att kategoriskt förbjuda användningen av sökprogram som Google eller Wikipedia vore dock onödigt, för dessa program erbjuder ofta nyttiga sökfunktioner. Skribenten förväntas kunna granska och bedöma materialet kritiskt, oberoende av om det är fråga om tryckt eller annat material (såsom källor på Internet). Av framställningstekniska skäl har vi behandlat frågan om materialinsamlingen i samband med andra frågor som görs redan vid inledningsskedet. Det bör emellertid noteras att materialinsamlingen bör ske kontinuerligt i och med att nytt relevant material publiceras Metod Ovan (s. 2) har vi gett ett (mycket kort och koncist) svar på frågan om vad den rättsvetenskapliga forskningen egentligen eftersträvar: vi har konstaterat att rättsvetenskapens viktiga uppgift är skapa rationella modeller för att lösa rättsliga problem. När vi talar om metod är det fråga om hur man uppnår denna målsättning. Med metod avses vägen från problemformuleringen via materialet till slutsatsen. Rättsvetenskapen kan indelas i flera undergrupper med olika kunskapsintressen och metoder. Den traditionella rättsdogmatiken är en tolkningsvetenskap och anses utgå från systematiseringen och tolkningen av gällande rätt; rättssociologin handlar om rätten som ett samhälleligt fenomen, om hur samhället påverkar rätten och vice versa; inom rättsekonomin forskar man förhållanden mellan rätten och ekonomin, det vill säga den kostnadseffek- 4 Se Bernitz et al. 2008, s

6 tivitet som lagstiftningen och rättspraxisen medför; rättshistoria är en disciplin som förklarar rättens utveckling historiskt. Dessa discipliner utgör exempel på klassificeringar som utgår från typiska drag hos varje grupp. Det är varken möjligt eller ändamålsenligt att definiera vad till exempel ren rättsdogmatik skulle innebära eftersom rättsdogmatisk forskning ofta måste kombineras med andra rättsvetenskapliga metoder och eventuellt också argument från andra discipliner. Det är tillåtet (och rekommendabelt) att använda komparativa argument, argument de lege ferenda o.d. 5 Betydelsen av metoden förklarar även varför arbetet bör innehålla ett metodavsnitt. I metodavsnittet redogör skribenten för sin egen metodiska självförståelse. Att till exempel lakoniskt konstatera att uppsatsen är rättsdogmatisk kan knappast anses belysa skribentens metodiska utgångspunkter. Å andra sidan är syftet med metodavsnittet inte heller att visa den egna beläsenheten genom utförliga kunskapsteoretiska grubblerier eller referat av rättsteoretiska framställningar. Metoden har inget egenvärde utan den är i underordnad ställning i förhållande till ämnet, och därför måste metodavsnittet anpassas till uppsatsens ämne. I metodavsnittet kan skribenten till exempel a) allmänt kommentera materialets karaktär och tolkning b) redogöra för rättskällorna i arbetet (särskilt om detta inte är entydigt) c) ta ställning till rättskällornas argumentvärde (till exempel om prejudikat saknas) d) förklara bruk av informella rättsregler e) förklara bruk av eventuella enkäter, intervjuer eller annat empiriskt material. 2.5 Argumentation Övertygande argumentation är centralt för vilken vetenskaplig metod som helst men i synnerhet för rättsvetenskapen som till en väsentlig del handlar om att skapa en finalistisk- 5 Om användningen av komparativt material, se t.ex. Bogdan 2003, passim.; särskilt om användning av nordiskt material, se Wilhelmsson 1985, s

7 teleologisk förståelse för rättsliga fenomen. 6 Från ett praktiskt perspektiv kan man säga att korrekt och övertygande argumentation är en förutsättning för ett bra arbete. Man kan skönja vissa allmänna logiska krav (vilka inte är disciplins- eller ämnesspecifika) för argumentation: man bör undvika cirkelresonemang, skenargument, fiktioner, inkonsekvenser (såsom kontradiktioner) och inkoherens. För att argumentationen skall vara övertygande krävs att materialet ger stöd åt de påståenden och slutsatser som framförs. 7 Allmänna omdömen och värderingar bör vara väl underbyggda. Om något betecknas som skäligt, rimligt eller oändamålsenligt bör man kunna visa en norm, standard eller annan grund för omdömet; annars reduceras slutsatserna till påståenden som inte uppfyller vetenskapliga kriterier. I fråga om slutsatser de lege ferenda bör man avväga om gängse material utgör en tillräcklig grund. Ibland kan till exempel ytterligare empiriska eller ekonomiska bevis behövas för att förutse hurudana konsekvenser lagstiftningen eventuellt kommer att ha eller borde ha från ett rättspolitiskt perspektiv. Koherensen och rationaliteten av den juridiska argumentationen har ett starkt samband med den grundläggande uppfattningen om rättskällor. För överskådlighetens skull behandlas dessa separat i följande avsnitt Rättskällor Den rättsvetenskapliga forskningen eftersträvar, såsom ovan (s. 2) konstateras, att skapa rationella lösningar och lösningsmodeller. Rationaliteten är väsentligen betingad av den 6 Jfr naturvetenskaper som typiskt utgår från att förklara fenomen genom kausalsamband (orsak verkan). Diskussionen om rättsvetenskapens kunskapsintresse hänger samman med uppfattningen om rättens ontologi (existens); de metodologiska utgångspunkterna är beroende av frågan om hur rätten anses existera. Rättens existens och relevans är direkt beroende av den betydelse som rättsliga fakta och fenomen tillerkänns. För att utreda denna betydelse förutsätts tolkning vilken dock inte kan framkallas genom empiriska metoder. Om det ontologiska problemet, se Aarnio 1989, s Om den juridiska argumentationens rationalitet, se t.ex. Peczenik 1986, s. 89 ff. och s samt Aarnio 1988, s. 204 ff. 7

8 vetenskapliga kontrollen som forskningsresultaten blir underkastade. Denna kontroll grundar sig på vissa rådande värderingar och gemensamma antaganden inom paradigmet. 8 Läran om rättskällor utgör en viktig del av referensramen för juridisk argumentation och rättsvetenskaplig forskning. Till exempel Peczenik och Aarnio gör en grundläggande skillnad mellan sakskäl och auktoritetsskäl. Enligt Peczenik är sakskäl satser vars innehåll kan stöda en juridisk slutsats (min kursivering). Med auktoritetskällor menas satser vars argumentvärde inte är beroende av deras innehåll utan av auktoriteten hos de personer eller institutioner från vilka slutsatserna härstammar. Det är inte helt oproblematiskt att definiera begreppet rättskälla. Rättskällor kan karakteriseras som grundsatser eller argument som används som stöd då man motiverar ett visst tolkningsalternativ. Men denna beskrivning ger ingen vägledning i frågor om 1) vilka konkreta källor som anses vara rättskällor eller 2) hur rättskällorna borde prioriteras. Trots att man kan ställa sig kritisk till hierarkiska modeller där rättskällorna indelas i kategorier är det kanske skäl att kort nämna några utgångspunkter. 9 Den skrivna lagen anses oftast ha ett särskilt stort argumentvärde; om det finns en skriven lag skall man beakta den i argumentationen.. Även den så kallade sedvanerätten anses vara en tungt vägande källa. Till källor som också ger värdefull vägledning hör till exempel prejudikat och lagstiftarens syfte 10. Det kan konstateras att material som kan beaktas inom argumentationen utgör en heterogen grupp och innefattar, utöver de ovannämnda, bland annat den rättsvetenskapliga litteraturen, andra domar och beslut än prejudikat samt komparativt material. Vid sidan av dessa 8 Om begreppet paradigm, se Peczenik 1986, s. 102, Aarnio 1988, s Se t.ex. Peczeniks och Aarnios framställningar om rättskällenormer och om rättskällornas ställning inom den juridiska argumentationen. Det är viktigt att komma ihåg att såväl Peczenik som Aarnio betonar modellernas prima facie-karaktär. Se även Wetterstein 2004, s. 19 som talar om begreppet rättskälla i vidsträckt bemärkelse, dvs. omfattande allt (icke strikt avgränsbart) material som ligger till grund för de rättsliga bedömningarna och analyserna. Dessutom bör det noteras att en avhandlingsskribent alltid borde ha en så kallad metodisk självförståelse. I den ingår bland annat uppfattningen om rättskällor och om hur man kommer att använda dessa källor i argumentationen. För att kunna uppnå den egna metodiska självförståelsen är det nödvändigt att veta hurudana metodologiska modeller som har presenterats tidigare. Metodologiska frågor behandlas inom ramen för studieperioden Allmän rättslära, 5 sp. Det är rekommendabelt att avlägga denna studieperiod innan man inleder avhandlingsarbetet. 10 Då man strävar efter att utreda lagstiftarens syfte använder man lagars förarbeten som informationskälla. Se Aarnio 1988, s

9 får man givetvis åberopa vissa sakskäl, såsom etiska grundsatser eller reella överväganden. 11 Den här presenterade översiktliga förteckningen över rättskällor kräver några preciseringar. För det första är det i dagens läge nödvändigt att beakta såväl det EG-rättsliga materialet som olika internationella konventioner. Förhållandet mellan internationellt (eller supranationellt) material och den traditionella rättskälleläran är över huvud taget komplicerat och kommer av framställningstekniska skäl inte att behandlas här. 12 För det andra kan man, såsom det ovan konstaterades, sträva efter att skapa hierarkiska modeller för att enklare kunna förklara grunden för argumentationen. Nackdelen med sådana modeller är att de kan visa sig vara relativt låsta: om rangordningen för olika källor uppfattas alltför kategoriskt riskerar man att skapa oändamålsenliga lösningsmodeller Teoribildning Rättsvetenskapen har, till skillnad från naturvetenskaper, ofta ett outtalat och kanske därför något oklart förhållande till teori och teoribildning. Så behöver dock inte alltid vara. För det första har teoribildningen ett nära samband med generalisering: forskningen bör sträva efter att generalisera resultaten och att relatera dem till rådande kunskap på området. Detta innebär att påvisa mönster och samband samt att utveckla principer, en lärosats eller teorier. För det andra kan systematiseringen ses som en form av teoribildning. Begreppen deskription, analys och syntes kräver en viss förklaring. Att arbetet är genomgående deskriptivt kan sällan anses vara ett smickrande omdöme; ett utpräglat deskriptivt grepp torde ofta bero på bristande erfarenhet eller ambition. Ett visst mått av deskription är 11 Peczenik 1986, s Med reella överväganden avses här sådana följder av en viss slutsats vilka enligt lagtolkaren är att föredra framför andra. Se Aarnio 1988, s Eckhoff definierar dessa reelle hensyn som vurderinger av resultatets godhet. Eckhoff 1997, s Det bör noteras att till exempel EG-domstolens praxis, till skillnad från nationella prejudikat, utgör en bindande källa. 13 Till exempel Karhu förordar ett dynamiskt grepp då han definierar begreppet situationsbunden rättskällelära ( tilannekohtainen oikeuslähdeoppi ). Karhu 2007, s Se även Wetterstein 2004, s. 19 som anför att rättsdogmatiken måste leva och anpassa sig till nya förhållanden, vilket förutsätter en glidning från detaljdogmatik till friare värderingar (i förhållande till de traditionella rättskällorna ), en tyngdpunktsförskjutning från auktoritetsskäl till sakargument och inte minst dynamik i systematiseringen. 9

10 dock oundvikligt. Om man skall kunna analysera ett material måste detta nämligen först beskrivas. Dessutom kan också en rent deskriptiv framställning ha värde i sig (till exempel i och med att svårtillgängligt material identifieras och sammanställs). I de flesta fall krävs emellertid något slags analys, som exempelvis kan innebära att sönderdela ett ämne i dess beståndsdelar och undersöka dem noga. I detta avseende kan syntes uppfattas som motsats till analys: vid syntes förenas de olika beståndsdelarna till en helhet på basis av analysen av delarna. 3 Tekniska frågor 3.1 Utformning Typografiskt sett består uppsatsen av följande element: 1) titelblad (se ovan), 2) innehållsförteckning (se ovan s. I; obs. rubriceras Innehåll, inte Innehållsförteckning ), 3) textdelen (den så kallade corpustexten), 4) källförteckning (rubriceras Källor eller Litteratur ), 5) en eventuell förteckning över förkortningar och 6) eventuella bilagor. Om så önskas kan källförteckningen och förkortningarna placeras i början av uppsatsen eller innehållsförteckningen. Textmassan indelas i kapitel, underkapitel och mindre avsnitt. Kravet på en logisk ordning följer av den allmänna regeln om att framställningen bör vara lättläst. Denna regel kan även tänkas innebära att utskriften skall vara snygg och prydlig när det gäller detaljer: alltför många felslag och tryckfel stör läsningen och ger ett slarvigt helhetsintryck. En kandidat- eller rättsnotarieavhandling bör, liksom en magisterseminarieuppsats, i fråga om den egentliga textdelen omfatta sidor, medan den rekommenderade längden för en pro gradu-avhandling är sidor. Titelbladet numreras inte, utan sidnumreringen börjar på den sida där innehållsförteckningen börjar. Sidorna som föregår den egentliga textdelen numreras med romerska siffror (i regel används versalbokstäver, dvs. I, II, III, IV osv.; alternativt kan man använda i, ii, iii, iv osv.). Sidnumret kan placeras högst upp eller längst ned i sidans ytterkant. Numreringen med arabiska siffror börjar med den första sidan i den egentliga texten (inledningens första sida) och fortlöper ända till den sista sidan. 10

11 För sidutformningen (eng. page set-up) kan man ta modell från detta papper (sidans övre kant 3 cm och nedre kant 3 cm; vänstermarginal 3 cm och högermarginal 3 cm). Löpande text skrivs med radavståndet 1,5; vid eventuella längre citat som i princip bör undvikas och i fotnoter används radavståndet 1. En lämplig teckenstorlek är Times New Roman 12 pt (löpande text och förteckningar) och Times New Roman 10 pt (fotnoter). Både höger- och vänstermarginalen skall vara jämna. För att undvika gluggar och att skapa en jämnare marginal kan man använda den automatiska avstavningsfunktionen (eng. hyphenation) i ordbehandlingsprogrammet. Då skall man dock vara uppmärksam på att sådana automatiska funktioner ibland föreslår felaktiga avstavningar och måste därför alltid kompletteras med mänsklig kontroll. Förutom längre citat och fotnoter kan radavståndet 1 användas även i klargörande texter (som denna) där höger- och vänstermarginalerna flyttats in i förhållande till den vanliga löpande texten (indraget stycke eller indragen text). Indragna stycken kan användas för att ange exempel såsom att referera rättsfall som illustrerar problematiken som diskuterats i den löpande texten. De tekniska detaljer som presenterats här är dock endast rekommendationer; huvudsaken är att man är konsekvent. 3.2 Hänvisningar Enligt huvudregeln skall alla påståenden redovisas på ett tillförlitligt sätt. Noggranna hänvisningar har två funktioner: å ena sidan utgör de bevis på att skribentens argument har stöd i det genomgångna materialet, å andra sidan gör hänvisningarna det möjligt för läsaren att själv gå vidare och eventuellt utveckla nya idéer. Källorna redovisas 1) i en källförteckning och 2) genom fotnoter i den löpande texten. Källförteckningen skall vara fullständig och innehålla allt det material som åberopats i uppsatsen, såsom offentligt tryck, litteratur, protokoll eller promemorior. Arbetet bör även innehålla en förteckning över citerade rättsfall. När det gäller sådant åberopat material som inte finns publicerat skall det finnas uppgifter om var man kan hitta materialet. Hur materialet 11

12 grupperas i källförteckningen beror ofta på mängden av källor: ju mera omfattande källförteckningen är, desto noggrannare indelning (till exempel rättsfall från olika länder). Utöver källförteckningen redovisas källmaterialet även löpande i framställningen. I juridiska arbeten använder man vanligtvis fotnoter (eng. footnote; hittas i Word under Insert Reference Footnote ) som är placerade på samma sida som hänvisningen. Notapparaten markeras med löpande siffror genom hela textdelen av uppsatsen. 14 Med tanke på läsbarheten är egna formuleringar ofta att föredra framför direkta citat. Det är emellertid inte förbjudet att använda direkt, ordagrann citering. Det viktiga är att a) citera korrekt och b) klargöra att det är fråga om ett citat. Eventuella ändringar i den ursprungliga texten till exempel ändringar i ordföljden eller kursiverade uttryck skall markeras genom hakparenteser och upplysningar i noten. 15 Exempel. I regeringens proposition till lagen om offentlig upphandling betonas att [d]en upphandlande enheten skriftligen [bör] begära en utredning av anbudsgivaren om grunderna för anbudet (kurs. PKW). 16 En hänvisning till samma sida som i den närmast föregående noten kan anges genom förkortningen a.st. (anfört ställe) eller ib. (ibidem) (obs. inte ib. s. 56 ; jfr idem densamma ). Med uttrycket passim menas att man finner stöd för slutsatsen på flera ställen i det citerade verket. Om man i en fotnot hänvisar till flera sidor anges detta genom att man sätter förkortningen f. (följande) eller ff. (flera följande) efter sidhänvisningen, t.ex. Om förhållandet mellan kontrollansvaret och omöjlighetsläran, se Sandvik 2004, s. 165 ff Särskilt om plagiering Begreppen vetenskaplig trovärdighet och god forskningspraxis är delvis områdesspecifika, det vill säga förknippade med metoder och normer inom respektive vetenskapsområde. Vissa etiska och juridiska krav är emellertid gemensamma för alla forskningsområden. Av dessa normer kan särskilt nämnas ett plagieringsförbud. Enligt Forskningsetiska delegationen 14 Lönnfors 2001, s Bernitz et al. 2008, s RP 50/2006 rd., s

13 utgör plagiering en form av oredlighet i vetenskaplig verksamhet; plagiering innebär att man lägger fram en forskningsplan, ett manuskript, en artikel eller någon annan text eller ett avsnitt därur som någon annan tagit fram som sin egen. 17 Eftersom plagieringen är ett ytterst skadligt och förkastligt fenomen med tanke på forskningen och forskningssamfundet, eftersträvar universitet och andra läroinrättningar att förhindra en sådan verksamhet. I Åbo Akademis plagiathanteringsprocess görs en distinktion mellan plagiering och oförsiktig användning. Begreppet plagiat syftar till en situation där studeranden avsiktligt presenterar material framställt av en annan person som sitt eget, medan oförsiktig användning innebär att den studerande oavsiktligt presenterar material som sitt eget. Denna grundläggande distinktion styr behandlingen av ärendet. 18 För att bekämpa plagiering har Åbo Akademi införskaffat programvaran Urkund för plagiatdetektion (se: https://www.abo.fi/public/plagiatdetektion). 3.4 Språket Det allmänna kravet på att uppsatsen skall vara lättläst förutsätter att man använder ett gott språk. I juridiska texter ställs kravet på god språkbehandling särskilt högt. Språket är nämligen juristens viktigaste arbetsredskap, och dåligt språk kan göra argumentationen mindre övertygande och till och med öka risken för missförstånd. 19 När man skriver juridiska uppsatser bör man använda juridiska begrepp på ett konsekvent sätt. Det juridiska fackspråket är inget självändamål, utan begreppsbildningen är en väsentlig del av systematiseringen som i sin tur utgör grunden för tolkningen. Å andra sidan bör användningen av yrkesspråket inte uppfattas innebära långa eller tillkrånglade meningar 17 Forskningsetiska delegationen 2002, s Se Åbo Akademis direktiv för plagiathantering (2008) (http://www.abo.fi/public/media/2735/plagiat_dokument.pdf); se även Åbo Akademis tentamensinstruktion ( ) (https://www.abo.fi/public/media/2730/tentamen_2006_03_03.pdf). 19 Se Bernitz et al. 2008, s

14 med många bisatser. 20 Klara tankar är värda ett klart språk! Däremot behöver man inte tänka på att anpassa texten för icke-jurister då det är fråga om en vetenskaplig framställning. Därför behöver man inte heller slaviskt följa rekommendationen om att undvika främmande ord och uttryck; begrepp som culpa, adekvans, presumtion och leniency är vedertagna juridiska begrepp som mycket väl kan användas i en vetenskaplig text. Såväl direkta språkfel som klumpiga meningar stör läsningen och påverkar trovärdigheten negativt. Innan man lämnar in texter för bedömning skall man korrekturläsa dem noggrant. Eftersom man lätt blir blind för sina egna fel är det dessutom ofta nyttigt att låta en utomstående läsa igenom uppsatsen. Det finns gott om tryckta och elektroniska hjälpmedel för uppsatsskribenter, såväl allmänna handböcker (exempel: Svenska Akademiens ordlista; Bonniers svenska ordbok; Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden) som ämnesspecifika handböcker (Svenskt lagspråk i Finland; Juridikordboken; Norstedts juridiska handbok; Juridisk skrivguide). Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi erbjuder kurser och individuell skrivhandledning (se https://www.abo.fi/student/csk). LITTERATUR Aarnio, Aulis: Laintulkinnan teoria. Yleisen oikeustieteen oppikirja. Helsinki Bernitz, Ulf et al.: Finna rätt. Juristens källmaterial och arbetsmetoder. Tionde upplagan. Stockholm Bogdan, Michael: Komparativ rättskunskap. Stockholm Eckhoff, Torstein Helgesen, Jan: Rettskildelære. 4. udgave. Oslo Forskningsetiska delegationen: Hyvä tieteellinen käytäntö ja sen loukkausten käsitteleminen God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den. Helsingfors Hellner, Jan, Rättsvetenskaplig metod, Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland 1998, s. 488 ff. Husa, Jaakko Mutanen, Anu Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa. Helsinki När man översätter domstolsavgöranden eller andra officiella texter som särskilt i finskan ofta präglas av den så kallade substantivsjukan, genitivuttryck och framtunga meningar skall man fästa särskild uppmärksamhet vid meningsbyggnaden för att undvika ogenomtänkta och klumpiga formuleringar. 14

15 Karhu, Juha, Tilannekohtainen oikeudellinen harkinta ja oikeuslähdeoppi. Elektronisk publikation [www.edilex.fi/lakikirjasto/asiantuntijakirjoitukset/4181] ( ) Lönnfors, Henry: PM angående proseminarieuppsats i skatterätt (opublicerad) Peczenik, Alexander: Rätten och förnuftet. Stockholm Tentamensinstruktion för Åbo Akademi, fastställd av kansler Timonen, Pekka Långkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Råd till uppgörare av juridiska skrivarbeten. Meddelanden från ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, Rättsvetenskapliga institutionen Ser. A:412. Åbo Wetterstein, Peter: Redarens miljöskadeansvar. Åbo Wilhelmsson, Thomas: Den nordiska rättsgemenskapen och rättskälleläran. Tidskrift for Rettsvitenskap 1985 s BILAGA 1. EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING OBS. Här presenteras endast ett exempel på hur en källförteckning kan se ut. Systematiken styrs dels av praxis inom rättsområdet i fråga, dels av ändamålsenlighetssynpunkter. Utformningen kan variera beroende på källmaterialet; har man till exempel ett större antal rättsfall från utländska domstolar kan dessa grupperas så att nordiska och utomnordiska rättsfall indelas i skilda kategorier ( Nordiska rättsfall : [underrubrikerna] Finland, Sverige, Norge, Danmark ; Utomnordiska rättsfall : [underrubrikerna] England, Frankrike, Förenta Staterna [etc.]. Har man endast några utländska rättsfall är en sådan systematisering kanske onödig. Innan man utarbetar källförteckningen kan man med fördel se på monografier från området för den egna avhandlingen för att få en bild av hur en källförteckning kan se ut. Även här gäller det dock att vara konsekvent; väljer man till exempel att kursivera namnet på författaren bör man göra det genom hela förteckningen. KÄLLOR LITTERATUR Aurejärvi, Erkki: Arvostelu teoksesta Huhtamäki Ari, Luotonantajavastuu, Lakimiesliiton Kustannus, Jyväskylä Lakimies 1993, s van Erp, Sjef: The Pre-Contractual Stage, i Hartkamp, Arthur et al (eds): Towards a European Civil Code. Third Fully Revised and Expanded Edition. Ars Aequi Libri Nijmegen: Kluwer Law International 2004 s Gorton, Lars: Letters of commitment and loan agreements. I Cranston, Ross Ramberg, Jan Ziegler, Jacob (eds): Commercial Law Challenges in the 21 st Century: Jan Hellner in memoriam. Stockholm: Iustus Havansi, Erkki: Esinevakuusoikeudet. Panttioikeus, pidätysoikeus, omistuksenpidätys, vakuusluovutus. Helsinki: Lakimiesliiton kustannus

16 Heidbrink, Jakob: Avtals uppkomst dags att se bortom avtalslagen. Svensk Juristtidning 2007, s Hemmo, Mika: Vahingonkorvauksen määräytymisestä sopimussuhteessa. Siviilioikeudellinen tutkimus. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Hemmo, Mika: Sopimusoikeus I. Helsinki: Talentum Häyhä, Juha: Sopimus, laki ja vakuutustoiminta. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Häyhä, Juha: Lojaliteettiperiaate ja sopimusoppi. Defensor Legis 1996, s Kalima, Kai: Julkisyhteisöjen hankintatoimi. Tutkimus julkisyhteisöjen hankintatoimen oikeussäännöistä ja käytännöstä. Helsinki: Suomalaiset Oikeusjulkaisut SOJ Oy Kleineman, Jan: Utomkontraktuella lojalitetsplikter ett sakrättsligt problem? I Festskrift till Gösta Walin. Norstedts Juridik. Stockholm 2002 s Lehtinen, Tuomas: Kansainvälisen kaupan liikesopimus ja remburssi. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Madell, Tom: Parternas lojalitetsplikt vid offentlig upphandling. Förvaltningsrättslig tidskrift 2002, s Munukka, Jori: Kontraktuell lojalitetsplikt. Stockholm: Jure förlag Rodhe, Knut: Obligationsrätt. Stockholm: Institutet för rättsvetenskaplig forskning Rudanko, Matti: Vastuusta grynderirakentamisessa. Helsinki: Econlaw-Kustannusyhtiö Ky Schwartz, Alan Scott, Thomas: Precontractual Liability and Preliminary Agreements. Harvard Law Review 2007, s Smith, John: Smith and Thomas: A Casebook on Contract. 11 th Edition. London: Sweet & Maxwell Tolonen, Hannu: Säännöt, periaatteet ja tavoitteet: oikeuden, moraalin ja politiikan suhteesta. Oikeustiede Jurisprudentia XXII: 1989, s OFFENTLIGT TRYCK KOM (2001) 98 Meddelande till rådet och Europaparlamentet om europeisk avtalsrätt Regeringens proposition 88/2010 rd. till Riksdagen med förslag till konkurrenslag. Regeringens proposition 189/1998 rd. till Riksdagen med förslag till lagstiftning om borgen och tredjemanspant. Regeringens proposition 120/1994 rd. till Riksdagen med förslag till jordabalk och vissa lagar i samband med den. Regeringens proposition 114/1993 till Riksdagen med förslag till försäkringsavtalslag. Regeringens proposition 247/1981 till Riksdagen med förslag till lagstiftning om jämkning av rättshandlingar. RÄTTSFALL Europeiska unionens domstol Fratelli Costanzo SpA v Comune di Milano, C-103/88 Högsta domstolen HD 2008:91 16

17 HD 2007:72 HD 2006:71 HD 2001:126 HD 1998:57 HD 1996:84 HD 1996:7 HD 1993:130 HD 1992:3 HD 1985 II 29 Hovrätter i Finland Helsingfors hovrätt , S06/1647 Vasa hovrätt , S06/1115 Svenska rättsfall NJA 2005 s. 142 KÄLLOR PÅ INTERNET Felemegas, John: Comparative Editorial Remarks on the Concept of Good Faith in the CISG and the PECL ( ) BILAGA 2. EXEMPEL PÅ FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR ABL = aktiebolagslag Abp = publikt aktiebolag art. = artikel EGT = Europeiska gemenskapernas officiella tidning FördrS = Finlands författningssamlings fördragsserie HD = högsta domstolen HovR = hovrätt JFT = Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland mom. = moment p. = punkt r.f. = registrerad förening 17

18

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM

UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT 2014 Kompletterande instruktion för PM 1 2 1 Allmänt I kurslitteraturen ingår boken Att skriva juridik och de instruktioner

Läs mer

ATT SE PÅ SAMHÄLLET JURIDISKT

ATT SE PÅ SAMHÄLLET JURIDISKT KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK (Grundkurs - Modul 3) (2 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande färdigheter för att tolka och tillämpa normer inom sådana privaträttsliga områden som är särskilt

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Juridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04

Juridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04 Juridiska källor Anna Wiberg 2014-11-04 Identifiera juridikens olika dokumenttyper i den svenska lagstiftningsprocessen och hur de förhåller sig till varandra och refererar till varandra. Vilka källor

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Datavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av

Datavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av Datavetenskap Opponent(er): Niclas Hanold Samiar Saldjoghi Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark Joakim De Jong Definition och Implementering av Säkerhetsevaluering Oppositionsrapport, C/D-nivå 2009:xx

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

Mall för en kortare rapport/uppsats

Mall för en kortare rapport/uppsats Mall för en kortare rapport/uppsats Detta dokument beskriver vad som ska ingå i en kortare vetenskaplig rapport. Du kommer att skriva rapporter på denna form i ett antal kurser under din utbildning, t.ex.

Läs mer

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof. Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser Vad är en kandidatuppsats? Enligt det nya examenssystemet ska alla studeranden skriva en kandidatuppsats på 10 sp i huvudämnet som godkänns

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Slutande av avtal vid internationella köp av varor

Slutande av avtal vid internationella köp av varor Civilutskottets betänkande 2010/11:CU28 Slutande av avtal vid internationella köp av varor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:97 Slutande av avtal vid internationella

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

vid publicering av undersökningsresultaten tillämpa den öppenhet och ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar akademisk verksamhet,

vid publicering av undersökningsresultaten tillämpa den öppenhet och ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar akademisk verksamhet, GOD VETENSKAPLIG PRAXIS I STUDIER VID ARCADA 1. Allmänt Under din studiegång vid Arcada kommer din framgång att mätas vid många tillfällen och på många olika sätt. Du kommer att skriva rapporter över utfört

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap

Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap Utgåva HT2006 Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap Ekonomiska Institutionen, Linköpings universitet Innehåll 1 RAPPORTEN...1 1.1 MÅLGRUPP...1 1.2 STRUKTUR OCH LAYOUT...1 1.2.1 Rubriker...1 1.3

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser s råd och tips om: Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser TEXT ÄR MER ÄN ORD Innehåll Språk Form Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tankereda är A och O! VETENSKAPLIGHET Förhållningssättet

Läs mer

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04 Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Svenska som andraspråk poäng

Svenska som andraspråk poäng Svenska som andraspråk 2 100 poäng KURSKOD: SVASVA02 Prövningsdelar Prövningen består av en skriftlig och en muntlig del och innehåller detta: SKRIFTLIG DEL Den skriftliga delen består av två delar, ett

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13

Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13 Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp Betygskriterier VT13 2 (6) Beslut Dessa betygskriterier är fastställda av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2013-01-15. Betygskriterierna

Läs mer

Familjerätt i ett komparativt och EU-rättsligt perspektiv är en fördjupningskurs i juristutbildningen.

Familjerätt i ett komparativt och EU-rättsligt perspektiv är en fördjupningskurs i juristutbildningen. Juridiska fakulteten JUCN19, Familjerätt i ett komparativt och EU-rättsligt perspektiv, 15 högskolepoäng Family Law in a Comparative and EC-legal Perspective, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK

KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK (Grundkurs - Modul 3) (2 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande färdigheter för att tolka och tillämpa normer inom sådana privaträttsliga områden som är särskilt

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

JUBN14, Kollektiv arbetsrätt, 15 högskolepoäng Collective Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUBN14, Kollektiv arbetsrätt, 15 högskolepoäng Collective Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUBN14, Kollektiv arbetsrätt, 15 högskolepoäng Collective Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd

Läs mer

KN - Seminarium. (Anvisningar för skrivande)

KN - Seminarium. (Anvisningar för skrivande) KN - Seminarium (Anvisningar för skrivande) Referenser: Rob Barnes. Sucessful Study for Degrees. Routledge 1995. Jerker Björkqvist. Anvisningar för skrivande av diplomarbete. Skrivguide. Åbo Akademi, Laboratoriet

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen Tove Forslund, Lärcentret Dam Holm, Datacentralen Mars 2009 4.3.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer