Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER
|
|
- Maja Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Paula Klami-Wetterstein Björn Sandvik HUR SKRIVER MAN EN RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS? INSTRUKTIONER FÖR AVHANDLINGSSKRIBENTER Instruktioner för avhandlingsskribenter Handledare: N.N. Rättsvetenskapliga institutionen Åbo Akademi Åbo
2 INNEHÅLL 1 INLEDNING OM FORSKNINGSUPPGIFTEN VAD ÄR EN BRA UPPSATS ELLER AVHANDLING? KONSTEN ATT PROBLEMATISERA MATERIALINSAMLING METOD ARGUMENTATION RÄTTSKÄLLOR TEORIBILDNING TEKNISKA FRÅGOR UTFORMNING HÄNVISNINGAR SÄRSKILT OM PLAGIERING SPRÅKET LITTERATUR BILAGA 1. EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING Inledning Såväl den rättsvetenskapliga forskningen som den praktiska rättstillämpningen eftersträvar att skapa rationella lösningsmodeller. Rättsvetenskapen utgår ofta från att systematisera och tolka gällande rätt, medan rättstillämpningen består av avgöranden i konkreta fall. Både rättsvetenskapen och rättstillämpningen styrs av kraven på rättssäkerhet och rationalitet; för att uppnå dessa krav bör man kunna ange på vilka grunder man har stannat för ett visst resultat. I all rättslig verksamhet är det centralt att kunna identifiera, strukturera och formulera relevanta juridiska problem samt att kunna framställa forskningsresultaten så att argumentationen är övertygande och koherent. 1 Syftet med avhandlingen och med seminarierna är att ge träning i juridisk argumentation samt att uppöva färdigheten att granska rättsliga problemställningar även från en materiell 1 För vidare läsning, se Hellner 1998, s. 488 ff. 2
3 synpunkt. Man kan konstatera att ett lyckat resultat förutsätter att skribenten beaktar både formfrågor och substansfrågor; i själva verket är det omöjligt att dra en skarp gräns mellan formen och substansen. 2 2 Om forskningsuppgiften Vad är en bra uppsats eller avhandling? Eftersom en uppsatsskribent förväntas eftersträva att inte bara bli godkänd utan att skriva en bra uppsats, är det naturligt att klargöra vilka element en bra uppsats består av. Dessa kriterier kan sammanfattas som följer: a) En bra uppsats bör sträva efter ett visst nyhetsvärde i fråga om problemformulering, analys, material eller slutsats(er). b) Arbetet skall ha relevans och kunna få praktisk eller teoretisk betydelse. c) Arbetet bör ha ett mått av generalisering (teoribildning). Därför borde skribenten försöka påvisa samband, mönster, tendenser, utveckla principer osv. d) Påståenden och slutsatser skall vara väl underbyggda och ha stöd i relevant material och i argumentationen. Inom juridisk forskning kan påståenden sällan bevisas empiriskt. e) Arbetet bör uppfylla vissa formalia (se nedan kap. 3). 2.2 Konsten att problematisera Vid valet av ämne bör följande synpunkter ägnas uppmärksamhet: 1) skribentens intresse, 2) ämnets relevans, 3) tillgången på material och 4) skribentens värderingar och kunskaper. Utgångspunkten kan vara till exempel en rättslig företeelse (såsom en lagregel), ett rättsligt institut (borgen, gåva, kvittning) eller ett rättsligt problem (tolkning av testamente). I fråga om ämnets relevans och aktualitet bör man minnas att ett i sig aktuellt och relevant ämne 2 Frågan om hur man argumenterar är nära knuten till frågan om hurudana argument man framställer. 3 Detta kapitel baserar sig delvis på Björn Sandviks föreläsning Introduktion till vetenskapligt skrivande. I förevarande instruktioner presenteras forskningsuppgiften endast i huvuddrag. För att få en utförligare bild av vad forskningsuppgiften egentligen inbegriper är det rekommendabelt att delta i Sandviks föreläsning Introduktion till vetenskapligt skrivande kl (Domvillan, Magnus Dahlström). 3
4 kan innebära en särskild risk: en lagändring kan radera hela ämnets relevans. Också omfattningen och svårighetsgraden kan vålla huvudbryn. Inte sällan väljer skribenten ett väldigt omfattande ämne av den allt som oftast obefogade rädslan att inte annars få ihop tillräckligt med text. Detta leder lätt till att helheten blir ohanterlig, ytlig och ofokuserad. Arbetets syfte är den röda tråden som genomsyrar behandlingen av ämnet. Med tanke på syftet kan man framställa följande frågor: Varför behandlas ämnet? Vad vill författaren åstadkomma? Ofta hör man rådet om att inledningen bör skrivas sist för man vet ju först efteråt vad man egentligen har gjort. Det är emellertid rekommendabelt att man redan i inledningsfasen formulerar syftet. På det sättet blir man tvungen att på förhand tänka igenom arbetet. En annan sak är att själva problemformuleringen givetvis kan uppdateras och finslipas under arbetets gång. Syftet leder in på ämnets närmare formulering och precisering. Det är nödvändigt att inledningsvis läsa in sig litteraturen på området; att gå igenom ett större område (även genom endast skumläsning) kan dessutom ge impulser och underlag för vidareutveckling. Preciseringen av ämnet är avgörande för möjligheterna att arbeta effektivt. Problemformuleringen är en av de mest centrala byggstenarna i uppsatsen. Eftersom problemformuleringen hänger samman med de allmänna utgångspunkterna och syftet för arbetet är det svårt och oändamålsenligt att ge exakta anvisningar om hur den borde se ut. Man får gärna arbeta utifrån en tes vilken fungerar som ledstång men då måste man beakta riskerna som eventuellt föranleds av ett sådant grepp. Man måste vara beredd på att den ursprungliga tesen under arbetets gång kan visa sig vara felaktig. 2.3 Materialinsamling Såväl i praktiskt juridiskt arbete som i uppsats- eller avhandlingsarbete skall man söka, identifiera, samla in, värdera och utnyttja relevant material. Å andra sidan skall man sålla bort sådant som inte är relevant. Materialinsamlingstekniken och frågan om materialets relevans styrs av den valda metoden (se nedan s. 5). För att säkert få med all relevant och 4
5 viktig information är man ibland tvungen att gå igenom en mängd material som först efter denna genomgång visar sig vara utan intresse. Onödigt arbete går således inte alltid att undvika effektiviteten får ge vika för noggrannhet. 4 I avhandlingsarbetet är det centralt att välja ut representativt material. Materialet värderas i fråga om a) autenticitet och tillförlitlighet och b) kvalitet. Autenticiteten och tillförlitligheten bör ägnas särskild uppmärksamhet när det gäller material som finns tillgängligt på Internet eftersom detta inte alltid har genomgått en sådan vetenskaplig kontroll som förutsätts. Att kategoriskt förbjuda användningen av sökprogram som Google eller Wikipedia vore dock onödigt, för dessa program erbjuder ofta nyttiga sökfunktioner. Skribenten förväntas kunna granska och bedöma materialet kritiskt, oberoende av om det är fråga om tryckt eller annat material (såsom källor på Internet). Av framställningstekniska skäl har vi behandlat frågan om materialinsamlingen i samband med andra frågor som görs redan vid inledningsskedet. Det bör emellertid noteras att materialinsamlingen bör ske kontinuerligt i och med att nytt relevant material publiceras Metod Ovan (s. 2) har vi gett ett (mycket kort och koncist) svar på frågan om vad den rättsvetenskapliga forskningen egentligen eftersträvar: vi har konstaterat att rättsvetenskapens viktiga uppgift är skapa rationella modeller för att lösa rättsliga problem. När vi talar om metod är det fråga om hur man uppnår denna målsättning. Med metod avses vägen från problemformuleringen via materialet till slutsatsen. Rättsvetenskapen kan indelas i flera undergrupper med olika kunskapsintressen och metoder. Den traditionella rättsdogmatiken är en tolkningsvetenskap och anses utgå från systematiseringen och tolkningen av gällande rätt; rättssociologin handlar om rätten som ett samhälleligt fenomen, om hur samhället påverkar rätten och vice versa; inom rättsekonomin forskar man förhållanden mellan rätten och ekonomin, det vill säga den kostnadseffek- 4 Se Bernitz et al. 2008, s
6 tivitet som lagstiftningen och rättspraxisen medför; rättshistoria är en disciplin som förklarar rättens utveckling historiskt. Dessa discipliner utgör exempel på klassificeringar som utgår från typiska drag hos varje grupp. Det är varken möjligt eller ändamålsenligt att definiera vad till exempel ren rättsdogmatik skulle innebära eftersom rättsdogmatisk forskning ofta måste kombineras med andra rättsvetenskapliga metoder och eventuellt också argument från andra discipliner. Det är tillåtet (och rekommendabelt) att använda komparativa argument, argument de lege ferenda o.d. 5 Betydelsen av metoden förklarar även varför arbetet bör innehålla ett metodavsnitt. I metodavsnittet redogör skribenten för sin egen metodiska självförståelse. Att till exempel lakoniskt konstatera att uppsatsen är rättsdogmatisk kan knappast anses belysa skribentens metodiska utgångspunkter. Å andra sidan är syftet med metodavsnittet inte heller att visa den egna beläsenheten genom utförliga kunskapsteoretiska grubblerier eller referat av rättsteoretiska framställningar. Metoden har inget egenvärde utan den är i underordnad ställning i förhållande till ämnet, och därför måste metodavsnittet anpassas till uppsatsens ämne. I metodavsnittet kan skribenten till exempel a) allmänt kommentera materialets karaktär och tolkning b) redogöra för rättskällorna i arbetet (särskilt om detta inte är entydigt) c) ta ställning till rättskällornas argumentvärde (till exempel om prejudikat saknas) d) förklara bruk av informella rättsregler e) förklara bruk av eventuella enkäter, intervjuer eller annat empiriskt material. 2.5 Argumentation Övertygande argumentation är centralt för vilken vetenskaplig metod som helst men i synnerhet för rättsvetenskapen som till en väsentlig del handlar om att skapa en finalistisk- 5 Om användningen av komparativt material, se t.ex. Bogdan 2003, passim.; särskilt om användning av nordiskt material, se Wilhelmsson 1985, s
7 teleologisk förståelse för rättsliga fenomen. 6 Från ett praktiskt perspektiv kan man säga att korrekt och övertygande argumentation är en förutsättning för ett bra arbete. Man kan skönja vissa allmänna logiska krav (vilka inte är disciplins- eller ämnesspecifika) för argumentation: man bör undvika cirkelresonemang, skenargument, fiktioner, inkonsekvenser (såsom kontradiktioner) och inkoherens. För att argumentationen skall vara övertygande krävs att materialet ger stöd åt de påståenden och slutsatser som framförs. 7 Allmänna omdömen och värderingar bör vara väl underbyggda. Om något betecknas som skäligt, rimligt eller oändamålsenligt bör man kunna visa en norm, standard eller annan grund för omdömet; annars reduceras slutsatserna till påståenden som inte uppfyller vetenskapliga kriterier. I fråga om slutsatser de lege ferenda bör man avväga om gängse material utgör en tillräcklig grund. Ibland kan till exempel ytterligare empiriska eller ekonomiska bevis behövas för att förutse hurudana konsekvenser lagstiftningen eventuellt kommer att ha eller borde ha från ett rättspolitiskt perspektiv. Koherensen och rationaliteten av den juridiska argumentationen har ett starkt samband med den grundläggande uppfattningen om rättskällor. För överskådlighetens skull behandlas dessa separat i följande avsnitt Rättskällor Den rättsvetenskapliga forskningen eftersträvar, såsom ovan (s. 2) konstateras, att skapa rationella lösningar och lösningsmodeller. Rationaliteten är väsentligen betingad av den 6 Jfr naturvetenskaper som typiskt utgår från att förklara fenomen genom kausalsamband (orsak verkan). Diskussionen om rättsvetenskapens kunskapsintresse hänger samman med uppfattningen om rättens ontologi (existens); de metodologiska utgångspunkterna är beroende av frågan om hur rätten anses existera. Rättens existens och relevans är direkt beroende av den betydelse som rättsliga fakta och fenomen tillerkänns. För att utreda denna betydelse förutsätts tolkning vilken dock inte kan framkallas genom empiriska metoder. Om det ontologiska problemet, se Aarnio 1989, s Om den juridiska argumentationens rationalitet, se t.ex. Peczenik 1986, s. 89 ff. och s samt Aarnio 1988, s. 204 ff. 7
8 vetenskapliga kontrollen som forskningsresultaten blir underkastade. Denna kontroll grundar sig på vissa rådande värderingar och gemensamma antaganden inom paradigmet. 8 Läran om rättskällor utgör en viktig del av referensramen för juridisk argumentation och rättsvetenskaplig forskning. Till exempel Peczenik och Aarnio gör en grundläggande skillnad mellan sakskäl och auktoritetsskäl. Enligt Peczenik är sakskäl satser vars innehåll kan stöda en juridisk slutsats (min kursivering). Med auktoritetskällor menas satser vars argumentvärde inte är beroende av deras innehåll utan av auktoriteten hos de personer eller institutioner från vilka slutsatserna härstammar. Det är inte helt oproblematiskt att definiera begreppet rättskälla. Rättskällor kan karakteriseras som grundsatser eller argument som används som stöd då man motiverar ett visst tolkningsalternativ. Men denna beskrivning ger ingen vägledning i frågor om 1) vilka konkreta källor som anses vara rättskällor eller 2) hur rättskällorna borde prioriteras. Trots att man kan ställa sig kritisk till hierarkiska modeller där rättskällorna indelas i kategorier är det kanske skäl att kort nämna några utgångspunkter. 9 Den skrivna lagen anses oftast ha ett särskilt stort argumentvärde; om det finns en skriven lag skall man beakta den i argumentationen.. Även den så kallade sedvanerätten anses vara en tungt vägande källa. Till källor som också ger värdefull vägledning hör till exempel prejudikat och lagstiftarens syfte 10. Det kan konstateras att material som kan beaktas inom argumentationen utgör en heterogen grupp och innefattar, utöver de ovannämnda, bland annat den rättsvetenskapliga litteraturen, andra domar och beslut än prejudikat samt komparativt material. Vid sidan av dessa 8 Om begreppet paradigm, se Peczenik 1986, s. 102, Aarnio 1988, s Se t.ex. Peczeniks och Aarnios framställningar om rättskällenormer och om rättskällornas ställning inom den juridiska argumentationen. Det är viktigt att komma ihåg att såväl Peczenik som Aarnio betonar modellernas prima facie-karaktär. Se även Wetterstein 2004, s. 19 som talar om begreppet rättskälla i vidsträckt bemärkelse, dvs. omfattande allt (icke strikt avgränsbart) material som ligger till grund för de rättsliga bedömningarna och analyserna. Dessutom bör det noteras att en avhandlingsskribent alltid borde ha en så kallad metodisk självförståelse. I den ingår bland annat uppfattningen om rättskällor och om hur man kommer att använda dessa källor i argumentationen. För att kunna uppnå den egna metodiska självförståelsen är det nödvändigt att veta hurudana metodologiska modeller som har presenterats tidigare. Metodologiska frågor behandlas inom ramen för studieperioden Allmän rättslära, 5 sp. Det är rekommendabelt att avlägga denna studieperiod innan man inleder avhandlingsarbetet. 10 Då man strävar efter att utreda lagstiftarens syfte använder man lagars förarbeten som informationskälla. Se Aarnio 1988, s
9 får man givetvis åberopa vissa sakskäl, såsom etiska grundsatser eller reella överväganden. 11 Den här presenterade översiktliga förteckningen över rättskällor kräver några preciseringar. För det första är det i dagens läge nödvändigt att beakta såväl det EG-rättsliga materialet som olika internationella konventioner. Förhållandet mellan internationellt (eller supranationellt) material och den traditionella rättskälleläran är över huvud taget komplicerat och kommer av framställningstekniska skäl inte att behandlas här. 12 För det andra kan man, såsom det ovan konstaterades, sträva efter att skapa hierarkiska modeller för att enklare kunna förklara grunden för argumentationen. Nackdelen med sådana modeller är att de kan visa sig vara relativt låsta: om rangordningen för olika källor uppfattas alltför kategoriskt riskerar man att skapa oändamålsenliga lösningsmodeller Teoribildning Rättsvetenskapen har, till skillnad från naturvetenskaper, ofta ett outtalat och kanske därför något oklart förhållande till teori och teoribildning. Så behöver dock inte alltid vara. För det första har teoribildningen ett nära samband med generalisering: forskningen bör sträva efter att generalisera resultaten och att relatera dem till rådande kunskap på området. Detta innebär att påvisa mönster och samband samt att utveckla principer, en lärosats eller teorier. För det andra kan systematiseringen ses som en form av teoribildning. Begreppen deskription, analys och syntes kräver en viss förklaring. Att arbetet är genomgående deskriptivt kan sällan anses vara ett smickrande omdöme; ett utpräglat deskriptivt grepp torde ofta bero på bristande erfarenhet eller ambition. Ett visst mått av deskription är 11 Peczenik 1986, s Med reella överväganden avses här sådana följder av en viss slutsats vilka enligt lagtolkaren är att föredra framför andra. Se Aarnio 1988, s Eckhoff definierar dessa reelle hensyn som vurderinger av resultatets godhet. Eckhoff 1997, s Det bör noteras att till exempel EG-domstolens praxis, till skillnad från nationella prejudikat, utgör en bindande källa. 13 Till exempel Karhu förordar ett dynamiskt grepp då han definierar begreppet situationsbunden rättskällelära ( tilannekohtainen oikeuslähdeoppi ). Karhu 2007, s Se även Wetterstein 2004, s. 19 som anför att rättsdogmatiken måste leva och anpassa sig till nya förhållanden, vilket förutsätter en glidning från detaljdogmatik till friare värderingar (i förhållande till de traditionella rättskällorna ), en tyngdpunktsförskjutning från auktoritetsskäl till sakargument och inte minst dynamik i systematiseringen. 9
10 dock oundvikligt. Om man skall kunna analysera ett material måste detta nämligen först beskrivas. Dessutom kan också en rent deskriptiv framställning ha värde i sig (till exempel i och med att svårtillgängligt material identifieras och sammanställs). I de flesta fall krävs emellertid något slags analys, som exempelvis kan innebära att sönderdela ett ämne i dess beståndsdelar och undersöka dem noga. I detta avseende kan syntes uppfattas som motsats till analys: vid syntes förenas de olika beståndsdelarna till en helhet på basis av analysen av delarna. 3 Tekniska frågor 3.1 Utformning Typografiskt sett består uppsatsen av följande element: 1) titelblad (se ovan), 2) innehållsförteckning (se ovan s. I; obs. rubriceras Innehåll, inte Innehållsförteckning ), 3) textdelen (den så kallade corpustexten), 4) källförteckning (rubriceras Källor eller Litteratur ), 5) en eventuell förteckning över förkortningar och 6) eventuella bilagor. Om så önskas kan källförteckningen och förkortningarna placeras i början av uppsatsen eller innehållsförteckningen. Textmassan indelas i kapitel, underkapitel och mindre avsnitt. Kravet på en logisk ordning följer av den allmänna regeln om att framställningen bör vara lättläst. Denna regel kan även tänkas innebära att utskriften skall vara snygg och prydlig när det gäller detaljer: alltför många felslag och tryckfel stör läsningen och ger ett slarvigt helhetsintryck. En kandidat- eller rättsnotarieavhandling bör, liksom en magisterseminarieuppsats, i fråga om den egentliga textdelen omfatta sidor, medan den rekommenderade längden för en pro gradu-avhandling är sidor. Titelbladet numreras inte, utan sidnumreringen börjar på den sida där innehållsförteckningen börjar. Sidorna som föregår den egentliga textdelen numreras med romerska siffror (i regel används versalbokstäver, dvs. I, II, III, IV osv.; alternativt kan man använda i, ii, iii, iv osv.). Sidnumret kan placeras högst upp eller längst ned i sidans ytterkant. Numreringen med arabiska siffror börjar med den första sidan i den egentliga texten (inledningens första sida) och fortlöper ända till den sista sidan. 10
11 För sidutformningen (eng. page set-up) kan man ta modell från detta papper (sidans övre kant 3 cm och nedre kant 3 cm; vänstermarginal 3 cm och högermarginal 3 cm). Löpande text skrivs med radavståndet 1,5; vid eventuella längre citat som i princip bör undvikas och i fotnoter används radavståndet 1. En lämplig teckenstorlek är Times New Roman 12 pt (löpande text och förteckningar) och Times New Roman 10 pt (fotnoter). Både höger- och vänstermarginalen skall vara jämna. För att undvika gluggar och att skapa en jämnare marginal kan man använda den automatiska avstavningsfunktionen (eng. hyphenation) i ordbehandlingsprogrammet. Då skall man dock vara uppmärksam på att sådana automatiska funktioner ibland föreslår felaktiga avstavningar och måste därför alltid kompletteras med mänsklig kontroll. Förutom längre citat och fotnoter kan radavståndet 1 användas även i klargörande texter (som denna) där höger- och vänstermarginalerna flyttats in i förhållande till den vanliga löpande texten (indraget stycke eller indragen text). Indragna stycken kan användas för att ange exempel såsom att referera rättsfall som illustrerar problematiken som diskuterats i den löpande texten. De tekniska detaljer som presenterats här är dock endast rekommendationer; huvudsaken är att man är konsekvent. 3.2 Hänvisningar Enligt huvudregeln skall alla påståenden redovisas på ett tillförlitligt sätt. Noggranna hänvisningar har två funktioner: å ena sidan utgör de bevis på att skribentens argument har stöd i det genomgångna materialet, å andra sidan gör hänvisningarna det möjligt för läsaren att själv gå vidare och eventuellt utveckla nya idéer. Källorna redovisas 1) i en källförteckning och 2) genom fotnoter i den löpande texten. Källförteckningen skall vara fullständig och innehålla allt det material som åberopats i uppsatsen, såsom offentligt tryck, litteratur, protokoll eller promemorior. Arbetet bör även innehålla en förteckning över citerade rättsfall. När det gäller sådant åberopat material som inte finns publicerat skall det finnas uppgifter om var man kan hitta materialet. Hur materialet 11
12 grupperas i källförteckningen beror ofta på mängden av källor: ju mera omfattande källförteckningen är, desto noggrannare indelning (till exempel rättsfall från olika länder). Utöver källförteckningen redovisas källmaterialet även löpande i framställningen. I juridiska arbeten använder man vanligtvis fotnoter (eng. footnote; hittas i Word under Insert Reference Footnote ) som är placerade på samma sida som hänvisningen. Notapparaten markeras med löpande siffror genom hela textdelen av uppsatsen. 14 Med tanke på läsbarheten är egna formuleringar ofta att föredra framför direkta citat. Det är emellertid inte förbjudet att använda direkt, ordagrann citering. Det viktiga är att a) citera korrekt och b) klargöra att det är fråga om ett citat. Eventuella ändringar i den ursprungliga texten till exempel ändringar i ordföljden eller kursiverade uttryck skall markeras genom hakparenteser och upplysningar i noten. 15 Exempel. I regeringens proposition till lagen om offentlig upphandling betonas att [d]en upphandlande enheten skriftligen [bör] begära en utredning av anbudsgivaren om grunderna för anbudet (kurs. PKW). 16 En hänvisning till samma sida som i den närmast föregående noten kan anges genom förkortningen a.st. (anfört ställe) eller ib. (ibidem) (obs. inte ib. s. 56 ; jfr idem densamma ). Med uttrycket passim menas att man finner stöd för slutsatsen på flera ställen i det citerade verket. Om man i en fotnot hänvisar till flera sidor anges detta genom att man sätter förkortningen f. (följande) eller ff. (flera följande) efter sidhänvisningen, t.ex. Om förhållandet mellan kontrollansvaret och omöjlighetsläran, se Sandvik 2004, s. 165 ff Särskilt om plagiering Begreppen vetenskaplig trovärdighet och god forskningspraxis är delvis områdesspecifika, det vill säga förknippade med metoder och normer inom respektive vetenskapsområde. Vissa etiska och juridiska krav är emellertid gemensamma för alla forskningsområden. Av dessa normer kan särskilt nämnas ett plagieringsförbud. Enligt Forskningsetiska delegationen 14 Lönnfors 2001, s Bernitz et al. 2008, s RP 50/2006 rd., s
13 utgör plagiering en form av oredlighet i vetenskaplig verksamhet; plagiering innebär att man lägger fram en forskningsplan, ett manuskript, en artikel eller någon annan text eller ett avsnitt därur som någon annan tagit fram som sin egen. 17 Eftersom plagieringen är ett ytterst skadligt och förkastligt fenomen med tanke på forskningen och forskningssamfundet, eftersträvar universitet och andra läroinrättningar att förhindra en sådan verksamhet. I Åbo Akademis plagiathanteringsprocess görs en distinktion mellan plagiering och oförsiktig användning. Begreppet plagiat syftar till en situation där studeranden avsiktligt presenterar material framställt av en annan person som sitt eget, medan oförsiktig användning innebär att den studerande oavsiktligt presenterar material som sitt eget. Denna grundläggande distinktion styr behandlingen av ärendet. 18 För att bekämpa plagiering har Åbo Akademi införskaffat programvaran Urkund för plagiatdetektion (se: Språket Det allmänna kravet på att uppsatsen skall vara lättläst förutsätter att man använder ett gott språk. I juridiska texter ställs kravet på god språkbehandling särskilt högt. Språket är nämligen juristens viktigaste arbetsredskap, och dåligt språk kan göra argumentationen mindre övertygande och till och med öka risken för missförstånd. 19 När man skriver juridiska uppsatser bör man använda juridiska begrepp på ett konsekvent sätt. Det juridiska fackspråket är inget självändamål, utan begreppsbildningen är en väsentlig del av systematiseringen som i sin tur utgör grunden för tolkningen. Å andra sidan bör användningen av yrkesspråket inte uppfattas innebära långa eller tillkrånglade meningar 17 Forskningsetiska delegationen 2002, s Se Åbo Akademis direktiv för plagiathantering (2008) ( se även Åbo Akademis tentamensinstruktion ( ) ( 19 Se Bernitz et al. 2008, s
14 med många bisatser. 20 Klara tankar är värda ett klart språk! Däremot behöver man inte tänka på att anpassa texten för icke-jurister då det är fråga om en vetenskaplig framställning. Därför behöver man inte heller slaviskt följa rekommendationen om att undvika främmande ord och uttryck; begrepp som culpa, adekvans, presumtion och leniency är vedertagna juridiska begrepp som mycket väl kan användas i en vetenskaplig text. Såväl direkta språkfel som klumpiga meningar stör läsningen och påverkar trovärdigheten negativt. Innan man lämnar in texter för bedömning skall man korrekturläsa dem noggrant. Eftersom man lätt blir blind för sina egna fel är det dessutom ofta nyttigt att låta en utomstående läsa igenom uppsatsen. Det finns gott om tryckta och elektroniska hjälpmedel för uppsatsskribenter, såväl allmänna handböcker (exempel: Svenska Akademiens ordlista; Bonniers svenska ordbok; Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden) som ämnesspecifika handböcker (Svenskt lagspråk i Finland; Juridikordboken; Norstedts juridiska handbok; Juridisk skrivguide). Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi erbjuder kurser och individuell skrivhandledning (se LITTERATUR Aarnio, Aulis: Laintulkinnan teoria. Yleisen oikeustieteen oppikirja. Helsinki Bernitz, Ulf et al.: Finna rätt. Juristens källmaterial och arbetsmetoder. Tionde upplagan. Stockholm Bogdan, Michael: Komparativ rättskunskap. Stockholm Eckhoff, Torstein Helgesen, Jan: Rettskildelære. 4. udgave. Oslo Forskningsetiska delegationen: Hyvä tieteellinen käytäntö ja sen loukkausten käsitteleminen God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den. Helsingfors Hellner, Jan, Rättsvetenskaplig metod, Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland 1998, s. 488 ff. Husa, Jaakko Mutanen, Anu Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa. Helsinki När man översätter domstolsavgöranden eller andra officiella texter som särskilt i finskan ofta präglas av den så kallade substantivsjukan, genitivuttryck och framtunga meningar skall man fästa särskild uppmärksamhet vid meningsbyggnaden för att undvika ogenomtänkta och klumpiga formuleringar. 14
15 Karhu, Juha, Tilannekohtainen oikeudellinen harkinta ja oikeuslähdeoppi. Elektronisk publikation [ ( ) Lönnfors, Henry: PM angående proseminarieuppsats i skatterätt (opublicerad) Peczenik, Alexander: Rätten och förnuftet. Stockholm Tentamensinstruktion för Åbo Akademi, fastställd av kansler Timonen, Pekka Långkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Råd till uppgörare av juridiska skrivarbeten. Meddelanden från ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, Rättsvetenskapliga institutionen Ser. A:412. Åbo Wetterstein, Peter: Redarens miljöskadeansvar. Åbo Wilhelmsson, Thomas: Den nordiska rättsgemenskapen och rättskälleläran. Tidskrift for Rettsvitenskap 1985 s BILAGA 1. EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING OBS. Här presenteras endast ett exempel på hur en källförteckning kan se ut. Systematiken styrs dels av praxis inom rättsområdet i fråga, dels av ändamålsenlighetssynpunkter. Utformningen kan variera beroende på källmaterialet; har man till exempel ett större antal rättsfall från utländska domstolar kan dessa grupperas så att nordiska och utomnordiska rättsfall indelas i skilda kategorier ( Nordiska rättsfall : [underrubrikerna] Finland, Sverige, Norge, Danmark ; Utomnordiska rättsfall : [underrubrikerna] England, Frankrike, Förenta Staterna [etc.]. Har man endast några utländska rättsfall är en sådan systematisering kanske onödig. Innan man utarbetar källförteckningen kan man med fördel se på monografier från området för den egna avhandlingen för att få en bild av hur en källförteckning kan se ut. Även här gäller det dock att vara konsekvent; väljer man till exempel att kursivera namnet på författaren bör man göra det genom hela förteckningen. KÄLLOR LITTERATUR Aurejärvi, Erkki: Arvostelu teoksesta Huhtamäki Ari, Luotonantajavastuu, Lakimiesliiton Kustannus, Jyväskylä Lakimies 1993, s van Erp, Sjef: The Pre-Contractual Stage, i Hartkamp, Arthur et al (eds): Towards a European Civil Code. Third Fully Revised and Expanded Edition. Ars Aequi Libri Nijmegen: Kluwer Law International 2004 s Gorton, Lars: Letters of commitment and loan agreements. I Cranston, Ross Ramberg, Jan Ziegler, Jacob (eds): Commercial Law Challenges in the 21 st Century: Jan Hellner in memoriam. Stockholm: Iustus Havansi, Erkki: Esinevakuusoikeudet. Panttioikeus, pidätysoikeus, omistuksenpidätys, vakuusluovutus. Helsinki: Lakimiesliiton kustannus
16 Heidbrink, Jakob: Avtals uppkomst dags att se bortom avtalslagen. Svensk Juristtidning 2007, s Hemmo, Mika: Vahingonkorvauksen määräytymisestä sopimussuhteessa. Siviilioikeudellinen tutkimus. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Hemmo, Mika: Sopimusoikeus I. Helsinki: Talentum Häyhä, Juha: Sopimus, laki ja vakuutustoiminta. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Häyhä, Juha: Lojaliteettiperiaate ja sopimusoppi. Defensor Legis 1996, s Kalima, Kai: Julkisyhteisöjen hankintatoimi. Tutkimus julkisyhteisöjen hankintatoimen oikeussäännöistä ja käytännöstä. Helsinki: Suomalaiset Oikeusjulkaisut SOJ Oy Kleineman, Jan: Utomkontraktuella lojalitetsplikter ett sakrättsligt problem? I Festskrift till Gösta Walin. Norstedts Juridik. Stockholm 2002 s Lehtinen, Tuomas: Kansainvälisen kaupan liikesopimus ja remburssi. Helsinki: Suomalainen Lakimiesyhdistys Madell, Tom: Parternas lojalitetsplikt vid offentlig upphandling. Förvaltningsrättslig tidskrift 2002, s Munukka, Jori: Kontraktuell lojalitetsplikt. Stockholm: Jure förlag Rodhe, Knut: Obligationsrätt. Stockholm: Institutet för rättsvetenskaplig forskning Rudanko, Matti: Vastuusta grynderirakentamisessa. Helsinki: Econlaw-Kustannusyhtiö Ky Schwartz, Alan Scott, Thomas: Precontractual Liability and Preliminary Agreements. Harvard Law Review 2007, s Smith, John: Smith and Thomas: A Casebook on Contract. 11 th Edition. London: Sweet & Maxwell Tolonen, Hannu: Säännöt, periaatteet ja tavoitteet: oikeuden, moraalin ja politiikan suhteesta. Oikeustiede Jurisprudentia XXII: 1989, s OFFENTLIGT TRYCK KOM (2001) 98 Meddelande till rådet och Europaparlamentet om europeisk avtalsrätt Regeringens proposition 88/2010 rd. till Riksdagen med förslag till konkurrenslag. Regeringens proposition 189/1998 rd. till Riksdagen med förslag till lagstiftning om borgen och tredjemanspant. Regeringens proposition 120/1994 rd. till Riksdagen med förslag till jordabalk och vissa lagar i samband med den. Regeringens proposition 114/1993 till Riksdagen med förslag till försäkringsavtalslag. Regeringens proposition 247/1981 till Riksdagen med förslag till lagstiftning om jämkning av rättshandlingar. RÄTTSFALL Europeiska unionens domstol Fratelli Costanzo SpA v Comune di Milano, C-103/88 Högsta domstolen HD 2008:91 16
17 HD 2007:72 HD 2006:71 HD 2001:126 HD 1998:57 HD 1996:84 HD 1996:7 HD 1993:130 HD 1992:3 HD 1985 II 29 Hovrätter i Finland Helsingfors hovrätt , S06/1647 Vasa hovrätt , S06/1115 Svenska rättsfall NJA 2005 s. 142 KÄLLOR PÅ INTERNET Felemegas, John: Comparative Editorial Remarks on the Concept of Good Faith in the CISG and the PECL ( ) BILAGA 2. EXEMPEL PÅ FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR ABL = aktiebolagslag Abp = publikt aktiebolag art. = artikel EGT = Europeiska gemenskapernas officiella tidning FördrS = Finlands författningssamlings fördragsserie HD = högsta domstolen HovR = hovrätt JFT = Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland mom. = moment p. = punkt r.f. = registrerad förening 17
18
Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
Läs merPERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Läs merRättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner
Rättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Claes Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare vänder sig till
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM
UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT 2014 Kompletterande instruktion för PM 1 2 1 Allmänt I kurslitteraturen ingår boken Att skriva juridik och de instruktioner
Läs merATT SE PÅ SAMHÄLLET JURIDISKT
KURSBESKRIVNINGAR AFFÄRSJURIDIK (Grundkurs - Modul 3) (2 sp) Studieperioden är avsedd att ge de studerande färdigheter för att tolka och tillämpa normer inom sådana privaträttsliga områden som är särskilt
Läs merFINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder
UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik
Läs merC C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II
Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merUppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs mer2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen
PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen
Läs merMälardalens högskola
Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del
Läs merGymnasiearbetets titel (huvudrubrik)
Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10
Läs merPM P R O M E M O R I A
PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj
Läs merStockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2
R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande
Läs merLärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Läs merRammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merREALISM OCH SKANDINAVISK REALISM
LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merJUDN09, Allmän företagsbeskattning, 15 högskolepoäng General Business Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JUDN09, Allmän företagsbeskattning, 15 högskolepoäng General Business Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merHistoriska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning
Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merR 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merJUDN18, Internationell beskattning, 15 högskolepoäng International Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JUDN18, Internationell beskattning, 15 högskolepoäng International Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens
Läs merFORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV
FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för
Läs merDelkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merJuridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04
Juridiska källor Anna Wiberg 2014-11-04 Identifiera juridikens olika dokumenttyper i den svenska lagstiftningsprocessen och hur de förhåller sig till varandra och refererar till varandra. Vilka källor
Läs merHARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.
Läs merLitteraturbevakning LITTERATURBEVAKNING LITTERATURBEVAKNING
81 Avsikten med avsnittet är att ge en översikt över ny litteratur som kan vara av intresse ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. I detta nummer ligger fokus på juridisk litteratur
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2
Läs merIndividuellt fördjupningsarbete
Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras
Läs merKN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)
Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen
Läs merUtvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden)
Uppsala Universitet Juridiska Institutionen Jr dr Jérôme Monsenego, gästlärare Utbildningsutskottet Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden) Inledning Under vårterminen
Läs merKursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå
Läs merBedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad
Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merDatavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av
Datavetenskap Opponent(er): Niclas Hanold Samiar Saldjoghi Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark Joakim De Jong Definition och Implementering av Säkerhetsevaluering Oppositionsrapport, C/D-nivå 2009:xx
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merFöreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut 1 Uppsatsens olika delar Uppsatsen skall innehålla
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merNär man använder någon annans text
Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,
Läs mer*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Ämneslärarprogrammet med inriktning 7-9 och gymnasieskolan (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse 1. visa kunskaper
Läs merChecklista. Hur du enkelt skriver din uppsats
Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick
Läs merAtt skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller
Läs merUppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi
Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merAnvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser
Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser Vad är en kandidatuppsats? Enligt det nya examenssystemet ska alla studeranden skriva en kandidatuppsats på 10 sp i huvudämnet som godkänns
Läs merJohan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.
Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig
Läs merAllmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras
Läs merJUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten Fastställande JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen på
Läs merHARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merKRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3
KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merNSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp
Betygskriterier NSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp Fastställda 2017-12-06. Gäller fr.o.m. vt 2018. Delkurs 1: Språkvetenskaplig kurs, 7,5 hp Tal och samtal, 7,5 hp Förväntade
Läs merMall för en kortare rapport/uppsats
Mall för en kortare rapport/uppsats Detta dokument beskriver vad som ska ingå i en kortare vetenskaplig rapport. Du kommer att skriva rapporter på denna form i ett antal kurser under din utbildning, t.ex.
Läs merAnvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser
Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är
Läs merEXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen
EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),
Läs merAnvänd mindre plast för havens och hälsans skull
Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,
Läs merAtt skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats
Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...
Läs merJAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet
Läs merG2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Ekonomihögskolan HARH01, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng Business Law: Bachelor Course in Business Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.
Läs merAtt skriva uppsats 31:januari
Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori
Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen
Läs merSamtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.
MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna
Läs merModevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg
1 (5) Modevetenskap II Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista Kursansvarig: Louise Wallenberg Kursens innehåll och syften Kursen i vetenskapligt skrivande ger dig övning
Läs merRiktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap
Utgåva HT2006 Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap Ekonomiska Institutionen, Linköpings universitet Innehåll 1 RAPPORTEN...1 1.1 MÅLGRUPP...1 1.2 STRUKTUR OCH LAYOUT...1 1.2.1 Rubriker...1 1.3
Läs merExamensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13
Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp Betygskriterier VT13 2 (6) Beslut Dessa betygskriterier är fastställda av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2013-01-15. Betygskriterierna
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merTitel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)
Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merLunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04
Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid
Läs merSöka, värdera, referera
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Söka, värdera, referera Ika Jorum, jorum@kth.se Definiera Vad behöver jag veta? Kommunicera Citera och argumentera korrekt Hitta Var och hur kan jag hitta information?
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merSlutande av avtal vid internationella köp av varor
Civilutskottets betänkande 2010/11:CU28 Slutande av avtal vid internationella köp av varor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:97 Slutande av avtal vid internationella
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merJAMM07, Masteruppsats, 30 högskolepoäng Master Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMM07, Masteruppsats, 30 högskolepoäng Master Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens
Läs merIntroduktionsseminarium vt18
Introduktionsseminarium vt18 Hjälpmedel Skapa referenser Urvalsmetoder Plagiering Hjälpmedel Att skriva rätt: goda råd för att skriva uppsats i juridik/ Elsa Trolle Önnerfors och Henrik Wenander Svenska
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merRapport för framställande av produkt eller tjänst
Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs mer